Sammanfattning av konferensen ISES 2010 i Uppsala. Lördag 31 juli

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sammanfattning av konferensen ISES 2010 i Uppsala. Lördag 31 juli"

Transkript

1 Sammanfattning av konferensen ISES 2010 i Uppsala Lördag 31 juli Andrew McLean är styrelsemedlem i ISES och grundaren till Australian Equine Behaviour Centre. Han öppnade konferensen med att föreläsa om konfliktteori och andra beteendeteorier som den saknade länken inom hästkulturen. Dagens hästhantering bygger på gamla teorier, t ex social dominansteori, vilket innebär att vi till vilket pris som helst ska dominera hästen, hästen ska underkasta sig oss, ha respekt för oss osv. Andrew menar att den inlärningsmetod som oftast används inom ridningen är negativ förstärkning, men att den, om den används felaktigt, leder till både försämrad säkerhet för ryttaren och problem med hästarna. Negativ förstärkning används t.ex. genom grimma, bett, skänklar, spön, sporrar etc. Ofta används dessa verktyg på ett felaktigt sätt, vilket leder till olika typer av hyper-reaktiva beteenden hos hästen i syfte att komma undan stressen som detta orsakar. Den stress som hästen upplever leder i sin tur till situationer där människan eller hästen kan skadas eller i värsta fall dödas. Det är heller inte ovanligt att man skyller hästens beteende på hästen, dvs. att det är hästens personlighet det är fel på. Därför behövs mycket mer kunskap inom hästvärlden om hästars etologi, kognition och inlärningsprocesser. Istället behöver vi använda oss mer av positiv förstärkning, over-shadowing och counterconditioning. Detta är helt nya vägar och metoder för att träna och rida hästar, och Andrew trodde inte att hästvärlden ännu var mogna för att ta till sig denna typ av kunskap och teorier. Lars Roepstorff är en forskare från SLU som forskar om hästens biomekanik, dvs. hur man bör träna en häst för att uppnå bästa hälsa hos hästen och bästa prestationer. Han diskuterade bl.a. frågan om när man ska börja träna en häst, och sa att det inte finns något svart eller vitt, utan att det helt och hållet beror på HUR man börjar träna hästen vid låg ålder. Han påpekade dock att det är mycket lätt att överträna hästen. Dessutom ansåg han att hästar idag lever ett kortare liv och att det till största del är avelns fel, man har helt enkelt lyckats för bra när man avlar fram sina olika tävlingshästar. Sara Nyman från Flyinge berättade om en studie där veterinärer, dressyrdomare respektive tränare fick bedöma hästars grad av konfliktbeteende under longering (med konfliktbeteende aves här beteenden där hästen på olika sätt protesterar eller visar missnöje). Åtta olika hästar visades under longering och tio personer från respektive yrkeskategori fick sedan bedöma de olika hästarnas grad av konfliktbeteenden. Studien visade att de individuella variationerna var stora, men att variationen mellan grupperna var ännu större. Tränarna tenderar i större utsträckning att formulera hästens konfliktbeteenden utifrån att det är något fel på hästen, exempelvis genom uttalanden som hästen accepterar inte bettet, och tränarna var också minst kritiska till hyperflexion (rollkür). Samtliga veterinärerna upptäckte att en av hästarna var halt, medan tränarna hellre formulerade sig som att hästen hade svårt att hålla takten eller att hästen hade en ojämn trav. Nymans slutsats var att kommunikationen mellan olika yrkesgrupper behöver förbättras, och förståelsen för grundläggande inlärningsteori behöver ökas. Sedan följde en presentation av Ruth Jobling från University of Chester i Storbrittanninen. Hon hade studerat hur man kan öka efterlevnaden av de råd som ryttare får från etologer och beteenderådgivare. Hon hade kommit fram till att ryttare är mer benägna att följa expertens råd om denne på ett tidigt stadium kan visa på konkreta lyckosamma exempel på att förändring är möjlig. Dessutom är råden

2 lättare att följa om de involverar en extern faktor, snarare än när ryttaren måste ändra hela sitt beteende eller synsätt. I det sistnämnda fallet kan uppgiften upplevas som övermäktig och ryttaren ger upp. Att skapa ett förtroende för att problemet går att förändra är mycket viktigt för att höja ryttarens självförtroende och därmed viljan att följa råden. Lucy Webb från Angila Ruskin University i Cambridge, UK, berättade om hästars synupplevelser. Hon hade i sin studie kommit fram till att hästar är dåliga på att föra över ett objekt från en sida till en annan när stimuli bara uppfattas av det ena ögat (monokulärt seende). Hon visade i sin studie att trots att hästar tränats att förknippa en blå boll på sin vänstra sida med godis (vilket är en stark motivator), så reagerade hästen som om det var första gången den såg bollen när den istället var på höger sida. Webb menar att detta bevisar att man måste arbeta med hästen från båda sidorna eftersom hästen själv inte överför stimuli till den andra sidan. Det innebär att då hästar skyggar för objekt, trots att de sett dem förut, kan bero på att objektet befinner sig på en för hästen ny sida och därmed upplevs som helt obekant. Detta är mycket viktig kunskap vid träning av hästar. Cecilia Lönnell från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) höll en presentation om hästars skador som orsak till förlorade träningsdagar hos hopptränare. Hon berättade att hovskador (bölder och sprickor) är den vanligaste orsaken till förlorade träningsdagar, följt av ryggproblem, skadade bakknän samt kot- och kronleder. Hon kunde också konstatera att variationen mellan olika tränare var mycket stor, både i träningsstrategi och hur man använder sig av terminologin, exempelvis kunde galopptempo vara allt mellan m/min beroende på vilken tränare man frågade. Amy Mills från Writtle College i Chelmsford, UK, hade undersökt sambandet mellan uppvärmningstid och resultat på dressyrtävlingar. Hon berättade att uppvärmning är ett erkänt effektivt verktyg för att förebygga skada och förbättra prestation. Hennes studie visade på ett svagt, men ändå positivt samband mellan uppvärmningstid och resultat även för dressyrhästar. Amy McLean från University of Wyoming, USA, hade i en studie tränat åsnor i ett försök att hitta mildare metoder för inkörning och hantering av åsnor i utvecklingsländer. I hennes studie bytte man ut det hårda träspö som traditionellt används för att styra åsnor i utvecklingsländer mot ett spö med en plastpåse på toppen. Hon provade också att köra åsnorna bara med grimma. Hennes resultat visar att det är fullt möjligt att utbilda åsnor minst lika effektivt med mildare metoder, och studien har redan gett konkreta resultat i ett projekt som pågår i Mali, Västafrika. Marie Rhodin från SLU höll ett intressant föredrag om definitionen av samling och hur hästens huvud-/halsposition påverkar biomekaniken. Hon lyfte fram det faktum att trots att ordet samling är väl vedertaget inom ridkonsten, men har ingen klar definition. Det finns dock ett antal kriterier som man brukar hänvisa till när man talar om samling, exempelvis att hästen sätter bakbenen längre under sig, att hästen lägger mer tyngd på bakdelen och att bakdelen sjunker något (hästen blir byggd i uppförsbacke ). Det finns dock mycket litet samband mellan dessa kriterier och den form som hästar rids i under dressyrtävlingar idag. Definitionen av samling är därmed otillräcklig för att förklara vilken form som eftersöks. Den välkände danska etologen Janne Winther Cristensen från Århus Universitet höll sedan en presentation om sin studie kring hästars acceptans för olika tygeltryck. Studien visade att unghästar till en början är beredda att utstå ett mycket kraftigt tygeltryck för att få godis, men att de sedan snabbt börjar undvika strama tyglar. Man såg också en mycket hög grad av konfliktbeteenden då hästen hade väldigt korta

3 tyglar. Studien indikerar att hästar alltså inte blir härdade av korta tyglar, utan snarare vill undvika trycket när de upplevt mycket korta tyglar. Hayley Edwards från Duchy College i Cornwall, UK, berättade om sin studie om sambandet mellan ryttarens uppfattning av kontakt med hästens mun och hästens steglängd. Hon kom i sin studie fram till att ryttare tenderar att hålla hårdare kontakt i trav än i skritt, och att en hårdare kontakt också ger ett kortare steg. Hennes slutsats var att bättre och skonsammare användning av tygeln gynnar både ryttare och häst. Hayley Randle kom också från Duchy College och hade jämfört olika tygeltyper med avseende på hur hårt ryttaren håller i dem. Hon kom fram till att ryttare tenderar att hålla hårdast i flätade tyglar, och lättast i släta lädertyglar och vävtyglar. Hon anser att kunskapen om hur olika tyglar kan påverka ryttarens hand är viktig och att unga ryttare kanske i första hand bör lära sig att rida med de tyglar som ger den lättaste kontakten med hästens mun. Annika Stalfelt från Strömsholm hade undersökt hur trycket på sadeln, och därmed hästens rygg, varierar mellan olika ryttare. Hon kom fram till att man kan använda ett sadelunderlägg med sensorer som känner av tryckskillnader som ett instrument för att förbättra ryttarens sits. Hur trycket avspeglar ryttarens sits, balans och påverkan på hästens rygg får framtida studier utvisa. Flera duktiga forskare kom från Holland. En av dem var Patricia decocq. Hon höll ett intressant föredrag om ryttarens vertikala krafter på hästens rygg. Hennes studie visade att lättridning är mer skonsamt mot hästens rygg än nedsittning under trav, även då man sätter sig ner i sadeln under lättridningen. Hon la också fram en hypotes om att hästar med stora rörelser kräver skickligare ryttare för att undvika ryggskador. Charlotte Nevinson från Anglia Ruskin University från Cambridge, UK, utförde en studie där ett antal ryttare fick rida på en mekanisk häst i syfte att undersöka variationen i hur ryttaren använder sin underskänkel. Hennes resultat visar att ryttarens storlek, erfarenhet och hur ryttaren har lärt sig att underskänkeln skall användas påverkar skänkelläge och hur ryttaren ger hjälperna. Detta skapar en enorm variation mellan ryttare. Man kan förstås misstänka att detta får konsekvenser för hästar som rids av många olika ryttare. Från universitetet i Pisa, Italien, kom forskaren Paolo Baralgi som studerat hästars vägval i en valsituation som inkluderade en omväg för att nå fram till godis. Hälften av hästarna valde alltid den kortaste vägen till godiset, medan hälften av hästarna istället alltid svängde åt samma håll även om vägen var längre. Detta indikerar att det finns stora individuella variationer i hästars rumsuppfattning, och detta kan ge konsekvenser exempelvis för tävlingshästar som skall hoppa över hinder. Söndag 1 augusti Söndagens tema var Ridning i praktiken träning av hästar och ryttare genom ett studiebesök på Strömsholms ridskola. Först visade Karin Engström, som är unghästutbildare på Flyinge, hur hon gör när hon utbildar en unghäst samtidigt som hon instruerar två oerfarna elever. Instruktionen gick ut på att två elever fick hjälpas åt med att longera en outbildad unghäst. Därefter följde ett antal ridpass där ridlärare Marianne Esseen-Söderberg höll i ridlektionerna, nu med mer erfarna kvinnliga ryttare. Marianne Esseen-Söderberg har arbetat på Strömsholms ridskola i ca 20 år, är dressyrlärare och ingår i skolans ledningsgrupp. Hennes lektionspass gick ut på att visa hur man instruerar elever i dressyrridning på utbildade ridskolehästar. Hon lärde ut enligt den gamla ridskoledressyrkonsten, dvs. med de klassiska metoderna, sporrar, spö, tyglar, skänklar, bett, samling (dvs. i detta sammanhang mycket korta

4 tyglar så att hästens huvud och nos pekar djupt ned mot marken med mycket böjd hals) osv. Som exempel kan nämnas att när en av hästarna gick i samling eller i form, så sa hon att så här ser en lycklig häst ut!. Man kan av detta konstatera att det finns olika uppfattningar om hur en häst ser lycklig ut! (egen kommentar). Vid lunchpasset fick man gå runt på ridskolans område och man kunde då konstatera att både det gamla och nya(!) stallet hade boxar med väggar ända upp till taket, vilket innebär att hästarna inte har möjlighet att se eller få kontakt med en annan häst. Rasthagarna var dessutom mycket små med väldigt höga stängsel runt (jmf fängelseceller med små rastgårdar). Det var uppenbart att Strömsholms ridskola varken har tagit till sig modern och ny kunskap om ridning eller modern hästhållning (och inte ens följer Jordbruksverkets nya föreskrifter). På eftermiddagen förevisades om vikten av ryttarens sits och dess inverkan på hästen. Samtidigt demonstrerades mer ingående ny forskning kring biomekanik och ny modern datateknik som kan användas för att identifiera och analysera hästens steg och steglängd osv. Vid den efterföljande paneldiskussionen så uppstod en debatt kring rollkur, vad som är samling hos en häst och om det går att rida lika bra med bettlösa träns som med träns med bett. Majoriteten av de personer som medverkade i debatten (liksom flera i publiken) ansåg att det visst går att få samma resultat med bettlöst träns, medan tränarna/ridlärarna ansåg att detta inte var möjligt, alternativt så svarade de att de inte hade någon erfarenhet av att rida bettlöst och därmed inte kunde uttala sig om detta. En ridlärare menade att rida med bett är detsamma som att likna vid att uppnå god kvalitet och nyanser i ett musikstycke det går bara med bett! Att rida med bett var alltså att likställa med konst (medan då tvärtom bettlöst inte gick att likställa med konst (läs fin konst). Måndag 2 augusti Den välkände etologen Jan Ladewig från Köpenhamns universitet höll ett mycket intressant föredrag om hur säkerhet för människor och hästvälfärd hänger ihop. Han menade att förebyggande av skador är den viktigaste åtgärden, eftersom säkerhetsutrustning bara kan minska skadans allvarlighetsgrad inte förhindra att den inträffar. Han menade att ryttare generellt sett är dåliga på att hantera sina hästar från marken och ha en god kommunikation med dem, exempelvis i jämförelse med hundägare. Han visade också att hästar snabbare lär sig att inte reagera med flyktförsvar om man introducerar skrämmande objekt för dem gradvis än om man har för bråttom. Han illustrerade också att hästar är mycket dåliga på att generalisera bara för att de har sett en traktor så har de inte sett alla och detta är en evolutionär anpassning till att de är bytesdjur. Hans slutsats var tre åtgärder som kan öka säkerhet och hästvälfärd: 1) ökad kunskap hos ryttaren om hästars biologi 2) bättre hästhållning, hästar som får sina grundläggande beteendebehov tillgodosedda blir också säkrare att hantera 3) förbättrat avelsarbete där man slutar avla fram högreaktiva sporthästar i så stor omfattning som idag Professor Linda Keeling från SLU höll sedan ett föredrag om olycksförekomsten bland ryttare. Resultatet av hennes studie visade att det var på tävling som de allvarligaste olyckorna inträffade, och det var också procentuellt sett vanligare att olyckorna skedde på tävling än i andra miljöer. Yngre hästar visade sig också vara mer lättskrämda, men inte mer olydiga eller svårförutsägbara än äldre hästar. Det var faktiskt de äldsta hästarna som stod för de flesta olyckor som beror på missförstånd mellan ryttare och häst. Kanske på grund av att det är mindre erfarna ryttare som ofta rider äldre hästar.

5 Lena Danius från Högskolan i Gävle hade undersökt litteratur om ridning från 1700-, och 1900-talet. Hon kom fram till att man i de äldsta böckerna om ridkonst fokuserade mest på överlivet, skänkeln bara hängde rakt ner och hamnade rätt automatiskt om överlivet var korrekt, medan skänkeln är mycket viktig i 1900-talets böcker. På talen var handen den viktigaste hjälpen, medan skänkeln och sätet idag ses som viktigast. Förr var det som kännetecknade en duktig ryttare hans förmåga att läsa av hästens rörelser, medan det idag är ryttarens förmåga att rida hästen som premieras. Marieke Becker-Birck från Graf Lehndorff Institutet i Neustadt, Tyskland, hade undersökt kortisolfrisättningen hos sporthästar i olika tävlingssituationer. Resultaten visade att tävlingshästar alltid har förhöjda kortisolnivåer efter tävling, och att dessa nivåer är ännu högre hos unghästar. Dressyr är mer stressande än flera andra tävlingssituationer, och klassisk dressyr med skolorna ovan mark är ännu mer stressande. Kortisolnivåerna är dock jämförelsevis betydligt lägre än de som uppstår under transport. Kathalijne Visser från Wageningen Universitet och forskningscentrum i Lelystad, Nederländerna, berättade om en studie man gjort om hästentusiaster. Syftet med studien var att hitta nya sätt att förbättra hästars välfärd genom att få mer kunskap om mönster, kunskapsnivåer, värderingar och hästhållningsmetoder hos hästentusiaster (hästägare). Resultaten av studien visade att det skett en ökning av antalet personer i Nederländerna som har hästar för fritidsändamål och sportaktiviteter. Vissa oerfarna hästentusiaster verkar sakna korrekt kunskap, värderingar och kunskap om hästhållning så att hästarnas välfärd kan garanteras. Samtidigt så tenderar erfarna hästägare att vara mindre mottagliga för att ta till sig ny kunskap och nya insikter och verkar vara ovilliga att ändra vanor som syftar till bättre hästhållning. Fyra kategorier av hästentusiaster identifierades: 1. Boende på landet 2. Tävlingsinriktade 3. Uppfödare 4. Naturligt hästledarskap (natural horsemanship). Natalie K Waran från Unitec Institute of Technology i Auckland, Nya Zeeland, föreläste om hur man skulle kunna tackla globala frågor inom hästträningen och behovet av att utveckla globala stategier - think globally and act locally. Hon underströk hur viktigt det var att vi tar tillvara på de möjligheter som ges via den nya generationen av hästägare/ryttare då de inte belastas av gamla filosofier eller metoder, utan ofta har en annan attityd gentemot sina hästar. De borde uppmuntras att ifrågasätta traditionella träningsmetoder och istället övertalas att använda sig av vetenskapligt bevisade, effektiva och humana metoder i träning, ridning och tävling. Tyvärr så blir de unga ryttarna fort påverkade av behovet av att rida olika tävlingar, en värld där lite har hänt för att ta till sig nya lärdomar. Hur ska vi kunna utbilda dessa unga hästägare om hästars behov och bra träningsmetoder när det inte finns några incitament för dem att våga gå emot mängden och utmana de traditionella (och kulturella) hästträningsfilosofierna och teknikerna? Därför behöver vi utveckla strategier som handlar om att förändra tävlingsrutiner och standarder, liksom coachträning och ändrade förväntningar. Ett nyare exempel på förändringar på hemmaplan som influerat global nivå är debatten kring bettlösa träns. Nederländerna har accepterat användningen av bettlösa träns och press sätts nu på FEI att man även ska acceptera dessa på internationell nivå. Camie R Heleski från Michigan State University i East Lansing, USA, menade att vetenskapen ensam inte är tillräcklig då det inte finns någon forskning som är värderingsfri. Detta gör att det är viktigt att man även gör och öppet redovisar de etiska bedömningar som ligger till grund för de studier som genomförs så att man får en mer förståelig bild av hästars välfärd. Vad som anses vara hästars välfärd är därför

6 inte enbart en fråga om empiri och forskning. Olika bakomliggande etiska värderingar kommer att leda till olika uppfattningar och forskningsresultat om vad hästars välfärd faktiskt innebär. Ett exempel på sådan forskning är forskningen om uppstallning i separata hästboxar. Forskningen har enbart kunnat visa på en mindre ökning av stereotypbeteenden hos hästar, dvs. de har endast testat biologiska funktioner hos hästarna, inte områden som känslor, smärta, lidande utifrån affektiva tillstånd. Eller exemplet om en häst som rids enligt en metod där den får kontinuerlig stimuli med liten eller ingen möjlighet att välja själv (passive coping) - lider denna häst? Vi har tyvärr inte tillräckligt med vetenskapliga bevis för att uttala oss om detta. Det är viktigt i detta sammanhang att påpeka att vi måste se upp så att vi inte låter det dåliga bli normalt.

Positiv Ridning Systemet Hur fort kan vi gå fram? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Hur fort kan vi gå fram? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Hur fort kan vi gå fram? Av Henrik Johansen Att utbilda en häst är som en lång spännande resa, med inslag av lärorika upplevelser. För att komma från en punkt till en annan måste

Läs mer

HÄSTENS FORM. När vi talar om hästens form menar vi den del av utbildningen där hästen ska lära sig att arbeta på mest ändamålsenliga sätt.

HÄSTENS FORM. När vi talar om hästens form menar vi den del av utbildningen där hästen ska lära sig att arbeta på mest ändamålsenliga sätt. HÄSTENS FORM När vi talar om hästens form menar vi den del av utbildningen där hästen ska lära sig att arbeta på mest ändamålsenliga sätt. Med ändamålsenlig form menas den form där just den här hästen

Läs mer

Lär hästen sänka huvudet!

Lär hästen sänka huvudet! Lär hästen sänka huvudet! Text: Sven Forsström Foto: Inger Lantz Som ryttare vill man också att hästen ska tugga på bettet och skumma kring munnen, eftersom det är ett tydligt tecken på att hästen är avspänd

Läs mer

Fördjupningsarbete Steg 3. Kissing Spines

Fördjupningsarbete Steg 3. Kissing Spines Fördjupningsarbete Steg 3 HT 2010 Kissing Spines Av: Jessica Ohlson Inledning Jag har valt att skriva mitt fördjupningsarbete om kissing spines. Min huvudsakliga fråga är om den hästskötsel som normalt

Läs mer

Vi vill, vi kan, vi ska med hästen i centrum

Vi vill, vi kan, vi ska med hästen i centrum Vi vill, vi kan, vi ska med hästen i centrum Kunskapsdagar kring hästar och ridsport 14-16 november 2014 Västmanlands- och Södermanlands Ridsportförbund tillsammans med SISU Idrottsutbildarna, hälsar dig

Läs mer

Foto: Peter Zachrisson/Zmedia. Henrik Ankarcrona. Mental träning & prestation

Foto: Peter Zachrisson/Zmedia. Henrik Ankarcrona. Mental träning & prestation Foto: Peter Zachrisson/Zmedia Henrik Ankarcrona Mental träning & prestation I n n e h å l l s f ö r t e c k n i n g INTRODUKTION sid 3 Problembeskrivning sid 3 Syftet med arbetet sid 3 Frågeställning sid

Läs mer

Ett lyckat hästköp. Söderåsens Islandshästar Telefon: +46-(0)435 44 24 00 Mobil: +46-(0)709-54 24 00 Email: katarina@turridning.com www.turridning.

Ett lyckat hästköp. Söderåsens Islandshästar Telefon: +46-(0)435 44 24 00 Mobil: +46-(0)709-54 24 00 Email: katarina@turridning.com www.turridning. Söderåsens Islandshästar Telefon: +46-(0)435 44 24 00 Mobil: +46-(0)709-54 24 00 Email: katarina@turridning.com www.turridning.com Ett lyckat hästköp Av Katarina Lagerbäck, B-instruktör i SIF. Eftertryck

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Hästens form Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Hästens form Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Hästens form Av Henrik Johansen Hästen ska alltid arbeta i en form, där det är fysiskt möjligt för den att utföra det vi ber om. Hästen ska alltså inte på något sätt känna sig

Läs mer

Märke 2. Käftgrop. Kindkjedjegrop

Märke 2. Käftgrop. Kindkjedjegrop Märke 2 Huvudeds delar Mungipa Nosrygg Näsborre Mun Underläpp Haka Käftgrop Kindkjedjegrop Ganasch Skoning Skorna spikas fast i hoven med spikar som kallas sömmar. Man kan se huvuden på dem här. (6 st)

Läs mer

JULENS AKTIVITETER 2014

JULENS AKTIVITETER 2014 JULENS AKTIVITETER 2014 BLANDAT PONNY HÄST PRIVATLEKTION Välkommen till stallet VARJE DAG!! On 24 Juliga dagar i stallet! To 25 Fr 26 Lö 27 2 5 2 5 Barnkurs de små Julkurs för de små!! Ridning och pyssel

Läs mer

TALANG TILL TOPP TIPs från coachen TANkAr från dig 1

TALANG TILL TOPP TIPs från coachen TANkAr från dig 1 TALANG TILL TOPP Tips från coachen tankar från dig 1 Innehåll Förord 3 Du är en del av svensk ridsport 4 En idrott med hästen i centrum 6 Tillsammans 8 Vad är talang? 10 Vad motiverar dig? 12 Sätta mål!

Läs mer

Stall Flitige Lise. Resan. Boende

Stall Flitige Lise. Resan. Boende Stall Flitige Lise Jag hade min praktik med Klara Winkler, vi åkte ner till Holland, till stall Flitige Lise. Stall Flitige Lise är ett försäljnings och tillridningsstall. De flesta av hästarna ägs av

Läs mer

Grundridning Hästhantering

Grundridning Hästhantering Grundridning Hästhantering Grundridning Grundridning Att rida, träna och hantera en häst, är att kommunicera och leda. Leda i form av att behärska och kontrollera hästen. Hästhantering Hästhantering I

Läs mer

SUNDBY RIDSKOLA SUNDBY GÅRD 141 91 HUDDINGE

SUNDBY RIDSKOLA SUNDBY GÅRD 141 91 HUDDINGE SUNDBY RIDSKOLA SUNDBY GÅRD 141 91 HUDDINGE VÅREN 15 Sundby Ridklubbs ridskola för barn och ungdom med Svenska Ridsportförbundets kvalitetsmärkning Du är alltid välkommen till vår ridskola o hästarna alla

Läs mer

- enligt stadgarna är en sammanslutning av för ridsporten

- enligt stadgarna är en sammanslutning av för ridsporten VÄRDEGRUND Uppsala Ponnyklubbs värdegrund utgår i huvudsak från Svenska Ridsportförbundets värdegrund och idéprogram, vilket vi känner är en stabil grund för föreningen att stå på. Uppsala Ponnyklubb är

Läs mer

Publicerat med tillstånd Märtas hästbok Text och bild Erika Eklund Wilson Bonnier Carlsen 2011

Publicerat med tillstånd Märtas hästbok Text och bild Erika Eklund Wilson Bonnier Carlsen 2011 Jag heter Märta. Jag älskar hästar! Det här är min bästa häst Julia. Hon bor på ridskolan. Där finns ridläraren Kattis, alla hästarna och mina ridkompisar. Jag rider där varje vecka. 7 Använd skänklarna!

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Hästens psyke Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Hästens psyke Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Hästens psyke Av Henrik Johansen mottaglig för belöning och beröm. Den har ett fantastiskt minne och ett otroligt lokalsinne. Den får snabbt vanor som den sedan håller fast vid.

Läs mer

SUNDBY RIDSKOLA SUNDBY GÅRD 141 91 HUDDINGE

SUNDBY RIDSKOLA SUNDBY GÅRD 141 91 HUDDINGE SUNDBY RIDSKOLA SUNDBY GÅRD 141 91 HUDDINGE VÅREN 14 Sundby Ridklubbs ridskola för barn och ungdom med Svenska Ridsportförbundets kvalitetsmärkning Du är alltid välkommen till vår ridskola o hästarna alla

Läs mer

Svensk Ridlärare I - SRL I

Svensk Ridlärare I - SRL I KOMPETENSBESKRIVNING FÖR Svensk Ridlärare I - SRL I 2011-01-24/2013-12-01 Svensk Ridlärare I SRL I 1 RIDSPORTENS YRKESPROV OCH DIPLOM Yrkesdiplomet är ridsportens kompetensbeskrivning och bekräftelse på

Läs mer

BÖRJA TÄVLA FÖR RYTTARE OCH KUSKAR MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

BÖRJA TÄVLA FÖR RYTTARE OCH KUSKAR MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BÖRJA TÄVLA FÖR RYTTARE OCH KUSKAR MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BÖRJA TÄVLA! Det här häftet är en vägledning för personer med funktionsnedsättning som vill börja tävla. Tävla kan man göra på olika nivåer och

Läs mer

Ann-Charlotte Pettersson, 2013. Grenspecifik kompletterande fystra ning fo r ryttare

Ann-Charlotte Pettersson, 2013. Grenspecifik kompletterande fystra ning fo r ryttare Grenspecifik kompletterande fystra ning fo r ryttare 1 Innehållsförteckning: Sid 3: Introduktion. Sid 4: Material och metoder. Sid 5: Resultat. Sid 14: Diskussion. 2 Introduktion: Problemområdesbeskrivning

Läs mer

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%)

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) 1. Det var lätt att veta vilken nivå som förväntades på mitt arbete fördelning

Läs mer

TRÄNINGSELEV VID UPK VAD INNEBÄR DET?!

TRÄNINGSELEV VID UPK VAD INNEBÄR DET?! TRÄNINGSELEV VID UPK VAD INNEBÄR DET?! Följande elever har möjlighet att få förmånen att bli förberedande träningselever respektive träningselever vid Uppsala Ponnyklubb: - Elev som rider i lägst P6 men

Läs mer

Slutrapport av Kotledsskador hos svensk halvblodshäst en pilotstudie

Slutrapport av Kotledsskador hos svensk halvblodshäst en pilotstudie Ridskolan Strömsholm 2008-07-15 AgrD Karin Morgan Slutrapport av Kotledsskador hos svensk halvblodshäst en pilotstudie Genomförande Studien har genomförts i fyra delar. 1. Workshop Pilotprojekt rörande

Läs mer

RYGGPROBLEM PÅ FULLBLOD

RYGGPROBLEM PÅ FULLBLOD RYGGPROBLEM PÅ FULLBLOD Fördjupningsarbete steg III 2004 Elin Ståhl 1 INLEDNING Uppslaget till fördjupningsarbetet kom till när jag efter en undersökning på djursjukhuset i Helsingborg nekades direktreglering

Läs mer

Manual för privatryttare

Manual för privatryttare MANUAL PRIVATRYTTARE 1 (6) Manual för privatryttare Denna manual är framtagen för att ge information till de privatryttare som använder Tyresö Ryttarförenings ridhus och utebana. Bakomliggande ramar för

Läs mer

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att:

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att: Fair play Fotboll handlar om glädje! Det ska vara delad glädje alla ska få vara med på lika villkor. Fair Play handlar om att främja goda värderingar, sprida kunskap och motarbeta kränkningar inom fotbollen.

Läs mer

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Ladda ner bilderna här: www.planb.se/samtal PlanB teamet Kasper Arentoft Sanna Turesson Jonas Lidman Team kompetenser: bl.a. processledning,

Läs mer

Jag heter Emilie och fyller 25 år i sommar. Jag har ridit sedan jag var 9 år gammal och när jag var 11 år började jag på UPK. Det kändes på en gång

Jag heter Emilie och fyller 25 år i sommar. Jag har ridit sedan jag var 9 år gammal och när jag var 11 år började jag på UPK. Det kändes på en gång Emilie Wass Jag heter Emilie och fyller 25 år i sommar. Jag har ridit sedan jag var 9 år gammal och när jag var 11 år började jag på UPK. Det kändes på en gång att det var en extremt bra ridskola på alla

Läs mer

UTVECKLANDE» förbättra ditt ledarskap genom ridningen

UTVECKLANDE» förbättra ditt ledarskap genom ridningen UTVECKLANDE» förbättra ditt ledarskap genom ridningen Ridpasset på ledarskapskursen leds av en ridinstruktör. Eftersom hästar är så tydliga och ärliga i sin feedback kräver dom en anpassning och lyhördhet

Läs mer

TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER

TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER En rapport om hur kvinnor kan uppmuntras och introduceras till tyngdlyftningssporten Till Svenska Tyngdlyftningsförbundet och Västerbottens Idrottsförbund Av Lucy Rist och Frida

Läs mer

LICENSIERADE TÄVLINGSRYTTARES MEDVETENHET OM OLIKA RIDLÄRAR-/TRÄNARUTBILDNINGARS INNEHÅLL OCH OMFATTNING

LICENSIERADE TÄVLINGSRYTTARES MEDVETENHET OM OLIKA RIDLÄRAR-/TRÄNARUTBILDNINGARS INNEHÅLL OCH OMFATTNING Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Hippologiskt Examensarbete nr 393 2010 LICENSIERADE TÄVLINGSRYTTARES MEDVETENHET OM OLIKA RIDLÄRAR-/TRÄNARUTBILDNINGARS

Läs mer

Kroppsmedveten ridning Maria Cambrant, ridinstruktör och unghästtränare

Kroppsmedveten ridning Maria Cambrant, ridinstruktör och unghästtränare Maria Cambrant, ridinstruktör och unghästtränare Text: Stina Helmersson Både häst och ryttare måste ha fysiska förutsattningar för att ridningen ska fungera. Hästen ska passa ryttarens ambitioner. Ryttaren

Läs mer

Intern ledarutbildning på Ridklubben!

Intern ledarutbildning på Ridklubben! VÄSTMANLANDS RIDSPORTFÖRBUND Intern ledarutbildning på Ridklubben! Utbildningssystem för barn & ungdomar på Ridklubben! Datum: 2002-02-27 Bilder tagna på Hallsta Ridklubb Rubriker Vad, varför, hur? Innehåll

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

spelstrategier 76 GALOPP MAGASINET

spelstrategier 76 GALOPP MAGASINET 76 GALOPP MAGASINET 76-81 Spelstratergier-del-2.indd 76 08-01-16 14.04.19 Spela på Galopp! BLI RIK PÅ ATT KUNNA MER ÄN ANDRA Åldersvikter... utveckling... tränarstall... och födelsedag viktiga faktorer

Läs mer

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter?

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Boksammanfattning Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Generation Y kallas de 80- och 90-talister som är på väg in på arbetsmarknaden och som i stor utsträckning

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Sofia Bengtsson Mitt namn år Sofia Bengtsson, jag är 18år gammal. Jag går sista året på Plönningegymnasiet, med inriktning NIU.

Sofia Bengtsson Mitt namn år Sofia Bengtsson, jag är 18år gammal. Jag går sista året på Plönningegymnasiet, med inriktning NIU. Sofia Bengtsson Mitt namn år Sofia Bengtsson, jag är 18år gammal. Jag går sista året på Plönningegymnasiet, med inriktning NIU. Där bor jag tillsammans med min häst Pilot. När vi inte går i skolan bor

Läs mer

Voltigen vill 2024. En fantastisk sport

Voltigen vill 2024. En fantastisk sport Voltigen vill 2024 En fantastisk sport Voltige är en unik kamratsport där flickor och pojkar, kvinnor och män, ponnyer och hästar tävlar tillsammans på lika villkor och i samma klasser. 1. Voltigen vill

Läs mer

Copyright Svenska Råttsällskapet (SRS) och Cia Brändefors www.srs.st

Copyright Svenska Råttsällskapet (SRS) och Cia Brändefors www.srs.st Agility för alla! Av Cia Brändefors Så där går det. Ge henne lill-fingret så tar hon hela handen. Från en liten darrig novis har jag gått och blivit kaxig och tror att jag är as-duktig på agility. Skyll

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

På Distansläger i Flen.

På Distansläger i Flen. På Distansläger i Flen. Vårat första äventyr skulle äntligen börja! Svärfar Ingvar mötte upp hemma på stall backen, vi lastade på Charlie och for iväg mot Flen ca 3 timmar från Norrtälje. Charlie hälsar

Läs mer

Vad händer efter klick? Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Canis 2004

Vad händer efter klick? Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Canis 2004 Vad händer efter klick? Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Canis 2004 För den klickerkloka hunden betyder klick som bekant två saker. För det första talar klicket om att belöning är

Läs mer

TEMADAGAR. alla temadagar ingår i ridavgiften, gå på så många du vill. (gäller även för föräldrar)

TEMADAGAR. alla temadagar ingår i ridavgiften, gå på så många du vill. (gäller även för föräldrar) TEMADAGAR RIDSKOLAN INFORMERAR TEMADAGAR - teori På Jutagårdens Ridskola vill vi inte bara prioritera och värdesätta ridning utan även teorin som vi anser är minst lika viktig för att få en värdefull utbildning.

Läs mer

Utblicken 2008 Från papper till webb erfarenheter från en blandad undersökning

Utblicken 2008 Från papper till webb erfarenheter från en blandad undersökning Utblicken 2008 Från papper till webb erfarenheter från en blandad undersökning Marknadsundersökningens Dag 2009 Karin Stenebo, Apoteket AB Barbro Eriksson, CMA Centrum för Marknadsanalys AB Bakgrund Utblicken

Läs mer

E N V Ä R L D S N Y H E T!

E N V Ä R L D S N Y H E T! EN VÄRLDSNYHET! Vinnare tar inga chanser Steget mellan människa och häst kan tyckas stor. Men samma typ av förslitnings- och belastningsskador som drabbar människor, drabbar också hästar. Det har varit

Läs mer

RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR

RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR på barns vis I stallet formas framtidens starka ledare som tidigt får lära sig ledarskap och att ta ansvar. Men stallet kan också ha en baksida, där hierarki kan leda till mobbing,

Läs mer

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Umeå Universitet 041025 Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Grupp 3: Christina Grahn, dit01cgn@cs.umu.se Dan Kindeborg, di01dkg@cs.umu.se David Linder, c01dlr@cs.umu.se Frida Bergman, dit01fbn@cs.umu.se

Läs mer

Foto: Theresia Bråkenhielm. Ridskolornas Riksorganisation. Projektredovisning En riktig ridskola

Foto: Theresia Bråkenhielm. Ridskolornas Riksorganisation. Projektredovisning En riktig ridskola Foto: Theresia Bråkenhielm Projektredovisning En riktig ridskola 2008 12 14 Sid 2 Projektet En riktig ridskola en process i flera steg Bakgrund, RRO, är en företagarorganisation som bildades 1971. RRO

Läs mer

Lärande mål struktur för Sverige. Komplexa kompetenser för nivå 1-4 i alla utbildningsdomäner

Lärande mål struktur för Sverige. Komplexa kompetenser för nivå 1-4 i alla utbildningsdomäner Lärande mål struktur för Sverige Komplexa kompetenser för nivå 1-4 i alla utbildningsdomäner Arbetsfält Den utbildade tränaren kan arbeta i ett av de nedanstående fälten Prestation Utveckling Elit Generella

Läs mer

Kent Sjöström VÅR HEMBYGD. Ridskolan Strömsholm

Kent Sjöström VÅR HEMBYGD. Ridskolan Strömsholm Kent Sjöström VÅR HEMBYGD Ridskolan Strömsholm Mars 2015 För oss som är uppvuxna i Kolbäck har ridskolan i Strömsholm alltid funnits. När vi var små, var det Arméns kör- och ridskola, som började sin verksamhet

Läs mer

BÖRJA RIDA FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

BÖRJA RIDA FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BÖRJA RIDA FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BÖRJA RIDA Det här häftet är en vägledning för personer med funktionsnedsättning som vill börja rida eller köra häst. Drygt en miljon människor i Sverige

Läs mer

Ridsport, en möjlighet till att må bättre på alla sätt.

Ridsport, en möjlighet till att må bättre på alla sätt. Kungsör juni 2004 Ridsport, en möjlighet till att må bättre på alla sätt. På Klämsbo strax utanför Kungsör har det bedrivits ridskoleverksamhet sedan mitten av 1970 talet, 1977 startade Kungsörs Ridklubb.

Läs mer

HÄSTAR I TRAFIKEN TIll dig Som ÄR RyTTARE

HÄSTAR I TRAFIKEN TIll dig Som ÄR RyTTARE HÄSTAR I TRAFIKEN till dig som är ryttare Att rida i TRAFIK Intresset för hästar och ridsport ökar stadigt i Sverige. Vi är närmare en halv miljon människor som rider eller kör för tävling, motion eller

Läs mer

3. Hur var maten som ingick i resans pris?: mycket bra Kommentar maten: -Jättegod mat och mycket trevligt att det ingick gott vin (på flaska).

3. Hur var maten som ingick i resans pris?: mycket bra Kommentar maten: -Jättegod mat och mycket trevligt att det ingick gott vin (på flaska). Namn: Anna Maria Lidström Resa: Alentejo - dressyr Datum: 24/4-3/5-14 Kommentar mottagande: - 2. Hur var boendet jämfört med dina förväntningar?: bra Kommentar boende: -Helt OK. Jag sov på en bäddsoffa

Läs mer

RIDSKOLANS ROLL I SAMHÄLLET

RIDSKOLANS ROLL I SAMHÄLLET RIDSKOLANS ROLL I SAMHÄLLET ALLTID ÖPPET på ridskolan Den svenska ridskolan med sitt upplägg och sin verksamhet är unik. Ridskolan är dels en utbildningsanläggning, dels en samlingsplats och fritidsgård

Läs mer

Gruppens psykologi. Attributionsteori

Gruppens psykologi. Attributionsteori SOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Begrepp och teorier som kommer att tas upp: Hur vi ser på oss själva

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Varför är det bra att utveckla sitt ledarskap?

Varför är det bra att utveckla sitt ledarskap? Ledstjärnorna är en satsning som genomförs här på Varbergs Ridskola. Målet är att ge barn och ungdomar möjligheten att utveckla sina ledaregenskaper, vilket kommer till nytta både i och utanför stallet.

Läs mer

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var?

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? Kommentar till: Hur givarna förstår information och frågor. Bra att

Läs mer

Svenska landslaget i Working. Equitation tar sikte mot. VM i Wien 5-8 juni 2014!

Svenska landslaget i Working. Equitation tar sikte mot. VM i Wien 5-8 juni 2014! Svenska landslaget i Working Equitation tar sikte mot VM i Wien 5-8 juni 2014! År 2014 är det VM i Wien 5-8 juni och fyra ekipage har kvalat dit och blivit uttagna att ingå i det svenska landslaget i Working

Läs mer

Häremellan ligger ett universum av handlingsalternativ Mahatma Gandhi

Häremellan ligger ett universum av handlingsalternativ Mahatma Gandhi Jana Söderberg Föreläsning 13/5-13 Drömmar som drivkraft (Anteckningar av Johanna Pansera och Ingela Frän) Brist på drömmar leder till stor kollektiv påverkan. Vi måste medvetandegöra våra egna val och

Läs mer

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Värderingar och

Läs mer

Näringsliv och arbetsmarknad

Näringsliv och arbetsmarknad Näringsliv och arbetsmarknad 30 31 Näringsliv och arbetsmarknad Det utbredda intresset för hästar i Sverige medför en stor efterfrågan på varor och tjänster knutna till svensk hästnäring. En hästägare

Läs mer

Att träna arabiska fullblod jämfört med engelska fullblod.

Att träna arabiska fullblod jämfört med engelska fullblod. Madeleine Fridlund Steg 3 Amatörtränarutbildning Svensk Galopp Hösten 2010.......... Att träna arabiska fullblod jämfört med engelska fullblod. En intervjustudie med 6 tränare som har erfarenhet av att

Läs mer

Kombinationer och banor i agilityträningen

Kombinationer och banor i agilityträningen Kombinationer och banor i agilityträningen av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2012 En av de saker som gör agility så fantastiskt roligt är den ständiga variationen. Ingen tävlingsbana

Läs mer

Coaching enligt ICF. Replik på DN s serie kallad Coach-boomen.

Coaching enligt ICF. Replik på DN s serie kallad Coach-boomen. Av Karin Christofferson, frilansjournalsit Coaching enligt ICF. Replik på DN s serie kallad Coach-boomen. Coaching är egentligen enkelt - Hur ser det ut idag? Hur vill du att det ska bli? Vad kan du göra

Läs mer

Hundlära En grund att se från, av Mikael Wilmarsgård

Hundlära En grund att se från, av Mikael Wilmarsgård 1 Hundlära En grund att se från, av Förstärkning genom belöning, korrigering och förväntan är vägarna vi använder i traditionellträning. Men vad förstärker vi egentligen? Beroende på vart, när och hur

Läs mer

rev ere Utmaningsdrivet förbättringsarbete Utveckla arbetssätt och ledarskap Revere AB Joakim Hillberg Pia Anhede s e e r e f l e c t a c t

rev ere Utmaningsdrivet förbättringsarbete Utveckla arbetssätt och ledarskap Revere AB Joakim Hillberg Pia Anhede s e e r e f l e c t a c t rev ere s e e r e f l e c t a c t Utmaningsdrivet förbättringsarbete Utveckla arbetssätt och ledarskap Revere AB Joakim Hillberg Pia Anhede Syftet Syftet med nedan beskrivna program är att etablera arbetssätt,

Läs mer

Öppna föreläsningar Hösten 2010

Öppna föreläsningar Hösten 2010 Öppna föreläsningar Hösten 2010 Datum Ämne Föreläsare Innehåll 21 okt Hälsa Marianne Henningsson Kan naturen få dig att må bra Naturupplevelser ökar vårt välbefinnande, fysiskt och mentalt. Många söker

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Viarps Kör och Ridklubb Julen 2014

Viarps Kör och Ridklubb Julen 2014 Viarps Kör och Ridklubb Julen 2014 Välkomna på Julbazar Julstämningen infinner sig inte riktigt på Viarp förrän stallet är julpyntat och vi har haft vår traditionsenliga Julbazar. På Viarps Julbazar finns

Läs mer

Namn: Anna Hellberg Resa: Terränghoppning Ashford Datum: 19-26 juli 2014

Namn: Anna Hellberg Resa: Terränghoppning Ashford Datum: 19-26 juli 2014 Namn: Anna Hellberg Resa: Terränghoppning Ashford Datum: 19-26 juli 2014 1. Hur blev du mottagen vid ankomsten?: mycket bra Kommentar mottagande: - Personligt välkomnande av Will, som sköter hotellet.

Läs mer

Avel och uppfödningsenkät - ej företag

Avel och uppfödningsenkät - ej företag Avel och uppfödningsenkät - ej företag Bilaga 2a Syfte Hästavel och uppfödning med kvalitet Bakgrund Hästnäringens Avelskommitté bildades hösten 2007 genom beslut i styrelsen för Hästnäringens Nationella

Läs mer

Det är lättare att lura hjärnan än kroppen

Det är lättare att lura hjärnan än kroppen Det är lättare att lura hjärnan än kroppen Från mivida 2013-03-12 15:18 Susanne Wolmesjö vill ha mer rörelse i skolan. Men hon tänker inte i första hand på extra idrotts- eller friskvårdstimmar. Nej, hon

Läs mer

Min sommar räcker inte mycket längre än hit. >> Fredrik Gustafsson - Chefredaktör

Min sommar räcker inte mycket längre än hit. >> Fredrik Gustafsson - Chefredaktör Min sommar räcker inte mycket längre än hit. >> Fredrik Gustafsson - Chefredaktör STARTSIDA ARTIKLAR BRANSCHNYTT REDAKTIONEN ANNONSERA PRENUMERERA EVENEMANGSKALENDERN SENASTE NUMRET SSQ AWARD BRANSCHNYTT

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Ledarutveckling för kvinnor

Ledarutveckling för kvinnor Ledarutveckling för kvinnor En ledarskapskurs för kvinnor Det här är en kurs för kvinnor som vill utvecklas. Du behöver inte vara chef idag för att gå kursen. Kursen ger dig ett verktyg för att kunna utvecklas

Läs mer

INFORMATIONSBLAD! LERK. Lilla Edets Ridklubb är en klubb som håller till i Göta strax utanför

INFORMATIONSBLAD! LERK. Lilla Edets Ridklubb är en klubb som håller till i Göta strax utanför LERK Lilla Edets Ridklubb är en klubb som håller till i Göta strax utanför Lilla Edet. Vi har funnits sedan 1981 och har ridskoleverksamhet samt anordnar tävlingar från klubb nivå upp till nationell nivå.

Läs mer

Ridning på olika underlag med den unga hästen

Ridning på olika underlag med den unga hästen Ridning på olika underlag med den unga hästen Av: Anja Forsberg Bakgrund Ridning på olika underlag gäller generellt för alla hästtyper i alla åldrar för bästa hållbarhet. Men det är viktigt att man tänker

Läs mer

Karriärcoachning hos CoachHuset

Karriärcoachning hos CoachHuset Karriärcoachning hos CoachHuset En karriärcoach hjälper dig att bli tydlig med vem du är, vad du vill och vad du kan. Du blir handlingskraftig för att kunna uppnå dina visioner och mål. En erfaren karriärcoach

Läs mer

Sommar, ridning och hästar...

Sommar, ridning och hästar... 2008-03-15 Innehåll Sid 1 - Göteborg Horse Show och EuroHorse Sid 2 - Sommarkurser - Tömkörningskurs - Islandshästkurser Sid 3 - Italien resa med elever - Prova-på-dagar - Sista ansökan utbildning Sid

Läs mer

Vi är det lilla företaget med det stora fokuset på livskvalité! Livskvalitet har 4 viktiga dimensioner; den fysiska, psykiska, sociala &

Vi är det lilla företaget med det stora fokuset på livskvalité! Livskvalitet har 4 viktiga dimensioner; den fysiska, psykiska, sociala & Vi är det lilla företaget med det stora fokuset på livskvalité! Livskvalitet har 4 viktiga dimensioner; den fysiska, psykiska, sociala & existentiella. Djuren utgör där en mycket väsentlig del för oss

Läs mer

REKRYTERING AV RIDSKOLEHÄST En studie om mål och strategier

REKRYTERING AV RIDSKOLEHÄST En studie om mål och strategier Hippologenheten Fördjupningsarbete nr 355 2008 REKRYTERING AV RIDSKOLEHÄST En studie om mål och strategier Maria Drougge & Mia Hansson Strömsholm HANDLEDARE: Lars Roepstorff, Hippologenheten, SLU Bitr.

Läs mer

Rehab Extra. Försäkring för hästar 1 november 2006. Öppna och läs!

Rehab Extra. Försäkring för hästar 1 november 2006. Öppna och läs! Rehab Extra Försäkring för hästar 1 november 2006 Öppna och läs! Äntligen! Utvecklingen går framåt. Samarbetet mellan hovslagare, fysioterapeuter, veterinärer och equiterapeuter ökar. Bland hästägarna

Läs mer

Guiden till Grönt kort

Guiden till Grönt kort Guiden till Grönt kort Alla som tävlar, från lokal tävling och uppåt ska ha tagit Grönt kort. Det gäller oavsett om du är häst- eller ponnyryttare, kusk eller voltigör, och oavsett i vilken gren du tävlar.

Läs mer

Hästen I centrum. På omslaget fjordhästen Molly. Foto: Amanda Liljedahl. Ett projektarbete av Amanda Liljedahl och Viktoria Östblom

Hästen I centrum. På omslaget fjordhästen Molly. Foto: Amanda Liljedahl. Ett projektarbete av Amanda Liljedahl och Viktoria Östblom Hästen I centrum På omslaget fjordhästen Molly. Foto: Amanda Liljedahl Ett projektarbete av Amanda Liljedahl och Viktoria Östblom Foto: Anna-Karin Liljedahl Foto:Viktoria Östblom Innehåll Sida 10-11, intervju

Läs mer

Ergonomiska sadlar. Speciellt utformade för kvinnor. Jeanette Karlsson - Saddlefit 4 Life - Sadelergonom 0709-948 304, www.stallrustorp.

Ergonomiska sadlar. Speciellt utformade för kvinnor. Jeanette Karlsson - Saddlefit 4 Life - Sadelergonom 0709-948 304, www.stallrustorp. Ergonomiska sadlar Speciellt utformade för kvinnor FÖREBYGGER SKADOR PÅ HÄST OCH RYTTARE Byter namn till Jeanette Karlsson - Saddlefit 4 Life - Sadelergonom 0709-948 304, www.stallrustorp.se Förebygger

Läs mer

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare Varför tror människor? Kanske är det så här? - vi har längtan efter trygghet, - vi vill söka meningen med livet, - vi har en längtan efter kunskap, - vi vill ha svar på frågor mm. FINNS DET EN MENING MED

Läs mer

Varför ska man höftröntga sin hund?

Varför ska man höftröntga sin hund? Varför ska man höftröntga sin hund? Mitt svar är: 1) För den enskilda hundens skull definitivt. Genom röntgen kan du försäkra dig om att din hund inte har riktigt dåliga höfter (D och E). Jag skulle personligen

Läs mer

Utbildningsplan för Hippolog - kandidatprogram, 180 hp Equine Science - Bachelor's Programme, 180 HEC

Utbildningsplan för Hippolog - kandidatprogram, 180 hp Equine Science - Bachelor's Programme, 180 HEC Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap 1(15) Utbildningsplan för Hippolog - kandidatprogram, 180 hp Equine Science - Bachelor's Programme, 180 HEC 1. Beslut Den 30 oktober 2007 uppdrog styrelsen

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B;

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B; Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B; beslutade den 16 februari 2011. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 7 och 12 förordningen (1998:978) om trafikskolor. TSFS 2011:20

Läs mer

Spelarutveckling Tips från coachen. Föräldramöte 13 maj 2015 Magnus Ennerberg, KLTK

Spelarutveckling Tips från coachen. Föräldramöte 13 maj 2015 Magnus Ennerberg, KLTK Spelarutveckling Tips från coachen Föräldramöte 13 maj 2015 Magnus Ennerberg, KLTK Bakgrund Informationen i presentationen utgår från tre delar: - Tränarerfarenhet(över 14.000 timmar på banan) - Utbildningar(3

Läs mer

Unghästchampionat, en led i utbildningen eller det enda målet?

Unghästchampionat, en led i utbildningen eller det enda målet? Petra Aittola Unghästchampionat, en led i utbildningen eller det enda målet? Inledning I Sverige finns det årligen två olika stora championat för de unga hästarna. Den ena har blivit kallad som utomhuschampionat

Läs mer

Öppna föreläsningar Hösten 2010

Öppna föreläsningar Hösten 2010 Öppna föreläsningar Hösten 2010 Datum Ämne Föreläsare Innehåll 14 okt Ledarskap Anders Hytter Det mörka ledarskapet Ledarskap kan utövas med såväl positiva som negativa förtecken. Inom forskningen har

Läs mer

Dagens föreläsning. Grundläggande syn. Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö

Dagens föreläsning. Grundläggande syn. Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö Henrik Gustafsson 2013 Dagens föreläsning Myter om Vad är? Miljöns betydelse sklimatet Psykologiska behov och Vad göra för att stimulera? Grundläggande

Läs mer

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014 Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges

Läs mer