Sammanfattning av konferensen ISES 2010 i Uppsala. Lördag 31 juli

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sammanfattning av konferensen ISES 2010 i Uppsala. Lördag 31 juli"

Transkript

1 Sammanfattning av konferensen ISES 2010 i Uppsala Lördag 31 juli Andrew McLean är styrelsemedlem i ISES och grundaren till Australian Equine Behaviour Centre. Han öppnade konferensen med att föreläsa om konfliktteori och andra beteendeteorier som den saknade länken inom hästkulturen. Dagens hästhantering bygger på gamla teorier, t ex social dominansteori, vilket innebär att vi till vilket pris som helst ska dominera hästen, hästen ska underkasta sig oss, ha respekt för oss osv. Andrew menar att den inlärningsmetod som oftast används inom ridningen är negativ förstärkning, men att den, om den används felaktigt, leder till både försämrad säkerhet för ryttaren och problem med hästarna. Negativ förstärkning används t.ex. genom grimma, bett, skänklar, spön, sporrar etc. Ofta används dessa verktyg på ett felaktigt sätt, vilket leder till olika typer av hyper-reaktiva beteenden hos hästen i syfte att komma undan stressen som detta orsakar. Den stress som hästen upplever leder i sin tur till situationer där människan eller hästen kan skadas eller i värsta fall dödas. Det är heller inte ovanligt att man skyller hästens beteende på hästen, dvs. att det är hästens personlighet det är fel på. Därför behövs mycket mer kunskap inom hästvärlden om hästars etologi, kognition och inlärningsprocesser. Istället behöver vi använda oss mer av positiv förstärkning, over-shadowing och counterconditioning. Detta är helt nya vägar och metoder för att träna och rida hästar, och Andrew trodde inte att hästvärlden ännu var mogna för att ta till sig denna typ av kunskap och teorier. Lars Roepstorff är en forskare från SLU som forskar om hästens biomekanik, dvs. hur man bör träna en häst för att uppnå bästa hälsa hos hästen och bästa prestationer. Han diskuterade bl.a. frågan om när man ska börja träna en häst, och sa att det inte finns något svart eller vitt, utan att det helt och hållet beror på HUR man börjar träna hästen vid låg ålder. Han påpekade dock att det är mycket lätt att överträna hästen. Dessutom ansåg han att hästar idag lever ett kortare liv och att det till största del är avelns fel, man har helt enkelt lyckats för bra när man avlar fram sina olika tävlingshästar. Sara Nyman från Flyinge berättade om en studie där veterinärer, dressyrdomare respektive tränare fick bedöma hästars grad av konfliktbeteende under longering (med konfliktbeteende aves här beteenden där hästen på olika sätt protesterar eller visar missnöje). Åtta olika hästar visades under longering och tio personer från respektive yrkeskategori fick sedan bedöma de olika hästarnas grad av konfliktbeteenden. Studien visade att de individuella variationerna var stora, men att variationen mellan grupperna var ännu större. Tränarna tenderar i större utsträckning att formulera hästens konfliktbeteenden utifrån att det är något fel på hästen, exempelvis genom uttalanden som hästen accepterar inte bettet, och tränarna var också minst kritiska till hyperflexion (rollkür). Samtliga veterinärerna upptäckte att en av hästarna var halt, medan tränarna hellre formulerade sig som att hästen hade svårt att hålla takten eller att hästen hade en ojämn trav. Nymans slutsats var att kommunikationen mellan olika yrkesgrupper behöver förbättras, och förståelsen för grundläggande inlärningsteori behöver ökas. Sedan följde en presentation av Ruth Jobling från University of Chester i Storbrittanninen. Hon hade studerat hur man kan öka efterlevnaden av de råd som ryttare får från etologer och beteenderådgivare. Hon hade kommit fram till att ryttare är mer benägna att följa expertens råd om denne på ett tidigt stadium kan visa på konkreta lyckosamma exempel på att förändring är möjlig. Dessutom är råden

2 lättare att följa om de involverar en extern faktor, snarare än när ryttaren måste ändra hela sitt beteende eller synsätt. I det sistnämnda fallet kan uppgiften upplevas som övermäktig och ryttaren ger upp. Att skapa ett förtroende för att problemet går att förändra är mycket viktigt för att höja ryttarens självförtroende och därmed viljan att följa råden. Lucy Webb från Angila Ruskin University i Cambridge, UK, berättade om hästars synupplevelser. Hon hade i sin studie kommit fram till att hästar är dåliga på att föra över ett objekt från en sida till en annan när stimuli bara uppfattas av det ena ögat (monokulärt seende). Hon visade i sin studie att trots att hästar tränats att förknippa en blå boll på sin vänstra sida med godis (vilket är en stark motivator), så reagerade hästen som om det var första gången den såg bollen när den istället var på höger sida. Webb menar att detta bevisar att man måste arbeta med hästen från båda sidorna eftersom hästen själv inte överför stimuli till den andra sidan. Det innebär att då hästar skyggar för objekt, trots att de sett dem förut, kan bero på att objektet befinner sig på en för hästen ny sida och därmed upplevs som helt obekant. Detta är mycket viktig kunskap vid träning av hästar. Cecilia Lönnell från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) höll en presentation om hästars skador som orsak till förlorade träningsdagar hos hopptränare. Hon berättade att hovskador (bölder och sprickor) är den vanligaste orsaken till förlorade träningsdagar, följt av ryggproblem, skadade bakknän samt kot- och kronleder. Hon kunde också konstatera att variationen mellan olika tränare var mycket stor, både i träningsstrategi och hur man använder sig av terminologin, exempelvis kunde galopptempo vara allt mellan m/min beroende på vilken tränare man frågade. Amy Mills från Writtle College i Chelmsford, UK, hade undersökt sambandet mellan uppvärmningstid och resultat på dressyrtävlingar. Hon berättade att uppvärmning är ett erkänt effektivt verktyg för att förebygga skada och förbättra prestation. Hennes studie visade på ett svagt, men ändå positivt samband mellan uppvärmningstid och resultat även för dressyrhästar. Amy McLean från University of Wyoming, USA, hade i en studie tränat åsnor i ett försök att hitta mildare metoder för inkörning och hantering av åsnor i utvecklingsländer. I hennes studie bytte man ut det hårda träspö som traditionellt används för att styra åsnor i utvecklingsländer mot ett spö med en plastpåse på toppen. Hon provade också att köra åsnorna bara med grimma. Hennes resultat visar att det är fullt möjligt att utbilda åsnor minst lika effektivt med mildare metoder, och studien har redan gett konkreta resultat i ett projekt som pågår i Mali, Västafrika. Marie Rhodin från SLU höll ett intressant föredrag om definitionen av samling och hur hästens huvud-/halsposition påverkar biomekaniken. Hon lyfte fram det faktum att trots att ordet samling är väl vedertaget inom ridkonsten, men har ingen klar definition. Det finns dock ett antal kriterier som man brukar hänvisa till när man talar om samling, exempelvis att hästen sätter bakbenen längre under sig, att hästen lägger mer tyngd på bakdelen och att bakdelen sjunker något (hästen blir byggd i uppförsbacke ). Det finns dock mycket litet samband mellan dessa kriterier och den form som hästar rids i under dressyrtävlingar idag. Definitionen av samling är därmed otillräcklig för att förklara vilken form som eftersöks. Den välkände danska etologen Janne Winther Cristensen från Århus Universitet höll sedan en presentation om sin studie kring hästars acceptans för olika tygeltryck. Studien visade att unghästar till en början är beredda att utstå ett mycket kraftigt tygeltryck för att få godis, men att de sedan snabbt börjar undvika strama tyglar. Man såg också en mycket hög grad av konfliktbeteenden då hästen hade väldigt korta

3 tyglar. Studien indikerar att hästar alltså inte blir härdade av korta tyglar, utan snarare vill undvika trycket när de upplevt mycket korta tyglar. Hayley Edwards från Duchy College i Cornwall, UK, berättade om sin studie om sambandet mellan ryttarens uppfattning av kontakt med hästens mun och hästens steglängd. Hon kom i sin studie fram till att ryttare tenderar att hålla hårdare kontakt i trav än i skritt, och att en hårdare kontakt också ger ett kortare steg. Hennes slutsats var att bättre och skonsammare användning av tygeln gynnar både ryttare och häst. Hayley Randle kom också från Duchy College och hade jämfört olika tygeltyper med avseende på hur hårt ryttaren håller i dem. Hon kom fram till att ryttare tenderar att hålla hårdast i flätade tyglar, och lättast i släta lädertyglar och vävtyglar. Hon anser att kunskapen om hur olika tyglar kan påverka ryttarens hand är viktig och att unga ryttare kanske i första hand bör lära sig att rida med de tyglar som ger den lättaste kontakten med hästens mun. Annika Stalfelt från Strömsholm hade undersökt hur trycket på sadeln, och därmed hästens rygg, varierar mellan olika ryttare. Hon kom fram till att man kan använda ett sadelunderlägg med sensorer som känner av tryckskillnader som ett instrument för att förbättra ryttarens sits. Hur trycket avspeglar ryttarens sits, balans och påverkan på hästens rygg får framtida studier utvisa. Flera duktiga forskare kom från Holland. En av dem var Patricia decocq. Hon höll ett intressant föredrag om ryttarens vertikala krafter på hästens rygg. Hennes studie visade att lättridning är mer skonsamt mot hästens rygg än nedsittning under trav, även då man sätter sig ner i sadeln under lättridningen. Hon la också fram en hypotes om att hästar med stora rörelser kräver skickligare ryttare för att undvika ryggskador. Charlotte Nevinson från Anglia Ruskin University från Cambridge, UK, utförde en studie där ett antal ryttare fick rida på en mekanisk häst i syfte att undersöka variationen i hur ryttaren använder sin underskänkel. Hennes resultat visar att ryttarens storlek, erfarenhet och hur ryttaren har lärt sig att underskänkeln skall användas påverkar skänkelläge och hur ryttaren ger hjälperna. Detta skapar en enorm variation mellan ryttare. Man kan förstås misstänka att detta får konsekvenser för hästar som rids av många olika ryttare. Från universitetet i Pisa, Italien, kom forskaren Paolo Baralgi som studerat hästars vägval i en valsituation som inkluderade en omväg för att nå fram till godis. Hälften av hästarna valde alltid den kortaste vägen till godiset, medan hälften av hästarna istället alltid svängde åt samma håll även om vägen var längre. Detta indikerar att det finns stora individuella variationer i hästars rumsuppfattning, och detta kan ge konsekvenser exempelvis för tävlingshästar som skall hoppa över hinder. Söndag 1 augusti Söndagens tema var Ridning i praktiken träning av hästar och ryttare genom ett studiebesök på Strömsholms ridskola. Först visade Karin Engström, som är unghästutbildare på Flyinge, hur hon gör när hon utbildar en unghäst samtidigt som hon instruerar två oerfarna elever. Instruktionen gick ut på att två elever fick hjälpas åt med att longera en outbildad unghäst. Därefter följde ett antal ridpass där ridlärare Marianne Esseen-Söderberg höll i ridlektionerna, nu med mer erfarna kvinnliga ryttare. Marianne Esseen-Söderberg har arbetat på Strömsholms ridskola i ca 20 år, är dressyrlärare och ingår i skolans ledningsgrupp. Hennes lektionspass gick ut på att visa hur man instruerar elever i dressyrridning på utbildade ridskolehästar. Hon lärde ut enligt den gamla ridskoledressyrkonsten, dvs. med de klassiska metoderna, sporrar, spö, tyglar, skänklar, bett, samling (dvs. i detta sammanhang mycket korta

4 tyglar så att hästens huvud och nos pekar djupt ned mot marken med mycket böjd hals) osv. Som exempel kan nämnas att när en av hästarna gick i samling eller i form, så sa hon att så här ser en lycklig häst ut!. Man kan av detta konstatera att det finns olika uppfattningar om hur en häst ser lycklig ut! (egen kommentar). Vid lunchpasset fick man gå runt på ridskolans område och man kunde då konstatera att både det gamla och nya(!) stallet hade boxar med väggar ända upp till taket, vilket innebär att hästarna inte har möjlighet att se eller få kontakt med en annan häst. Rasthagarna var dessutom mycket små med väldigt höga stängsel runt (jmf fängelseceller med små rastgårdar). Det var uppenbart att Strömsholms ridskola varken har tagit till sig modern och ny kunskap om ridning eller modern hästhållning (och inte ens följer Jordbruksverkets nya föreskrifter). På eftermiddagen förevisades om vikten av ryttarens sits och dess inverkan på hästen. Samtidigt demonstrerades mer ingående ny forskning kring biomekanik och ny modern datateknik som kan användas för att identifiera och analysera hästens steg och steglängd osv. Vid den efterföljande paneldiskussionen så uppstod en debatt kring rollkur, vad som är samling hos en häst och om det går att rida lika bra med bettlösa träns som med träns med bett. Majoriteten av de personer som medverkade i debatten (liksom flera i publiken) ansåg att det visst går att få samma resultat med bettlöst träns, medan tränarna/ridlärarna ansåg att detta inte var möjligt, alternativt så svarade de att de inte hade någon erfarenhet av att rida bettlöst och därmed inte kunde uttala sig om detta. En ridlärare menade att rida med bett är detsamma som att likna vid att uppnå god kvalitet och nyanser i ett musikstycke det går bara med bett! Att rida med bett var alltså att likställa med konst (medan då tvärtom bettlöst inte gick att likställa med konst (läs fin konst). Måndag 2 augusti Den välkände etologen Jan Ladewig från Köpenhamns universitet höll ett mycket intressant föredrag om hur säkerhet för människor och hästvälfärd hänger ihop. Han menade att förebyggande av skador är den viktigaste åtgärden, eftersom säkerhetsutrustning bara kan minska skadans allvarlighetsgrad inte förhindra att den inträffar. Han menade att ryttare generellt sett är dåliga på att hantera sina hästar från marken och ha en god kommunikation med dem, exempelvis i jämförelse med hundägare. Han visade också att hästar snabbare lär sig att inte reagera med flyktförsvar om man introducerar skrämmande objekt för dem gradvis än om man har för bråttom. Han illustrerade också att hästar är mycket dåliga på att generalisera bara för att de har sett en traktor så har de inte sett alla och detta är en evolutionär anpassning till att de är bytesdjur. Hans slutsats var tre åtgärder som kan öka säkerhet och hästvälfärd: 1) ökad kunskap hos ryttaren om hästars biologi 2) bättre hästhållning, hästar som får sina grundläggande beteendebehov tillgodosedda blir också säkrare att hantera 3) förbättrat avelsarbete där man slutar avla fram högreaktiva sporthästar i så stor omfattning som idag Professor Linda Keeling från SLU höll sedan ett föredrag om olycksförekomsten bland ryttare. Resultatet av hennes studie visade att det var på tävling som de allvarligaste olyckorna inträffade, och det var också procentuellt sett vanligare att olyckorna skedde på tävling än i andra miljöer. Yngre hästar visade sig också vara mer lättskrämda, men inte mer olydiga eller svårförutsägbara än äldre hästar. Det var faktiskt de äldsta hästarna som stod för de flesta olyckor som beror på missförstånd mellan ryttare och häst. Kanske på grund av att det är mindre erfarna ryttare som ofta rider äldre hästar.

5 Lena Danius från Högskolan i Gävle hade undersökt litteratur om ridning från 1700-, och 1900-talet. Hon kom fram till att man i de äldsta böckerna om ridkonst fokuserade mest på överlivet, skänkeln bara hängde rakt ner och hamnade rätt automatiskt om överlivet var korrekt, medan skänkeln är mycket viktig i 1900-talets böcker. På talen var handen den viktigaste hjälpen, medan skänkeln och sätet idag ses som viktigast. Förr var det som kännetecknade en duktig ryttare hans förmåga att läsa av hästens rörelser, medan det idag är ryttarens förmåga att rida hästen som premieras. Marieke Becker-Birck från Graf Lehndorff Institutet i Neustadt, Tyskland, hade undersökt kortisolfrisättningen hos sporthästar i olika tävlingssituationer. Resultaten visade att tävlingshästar alltid har förhöjda kortisolnivåer efter tävling, och att dessa nivåer är ännu högre hos unghästar. Dressyr är mer stressande än flera andra tävlingssituationer, och klassisk dressyr med skolorna ovan mark är ännu mer stressande. Kortisolnivåerna är dock jämförelsevis betydligt lägre än de som uppstår under transport. Kathalijne Visser från Wageningen Universitet och forskningscentrum i Lelystad, Nederländerna, berättade om en studie man gjort om hästentusiaster. Syftet med studien var att hitta nya sätt att förbättra hästars välfärd genom att få mer kunskap om mönster, kunskapsnivåer, värderingar och hästhållningsmetoder hos hästentusiaster (hästägare). Resultaten av studien visade att det skett en ökning av antalet personer i Nederländerna som har hästar för fritidsändamål och sportaktiviteter. Vissa oerfarna hästentusiaster verkar sakna korrekt kunskap, värderingar och kunskap om hästhållning så att hästarnas välfärd kan garanteras. Samtidigt så tenderar erfarna hästägare att vara mindre mottagliga för att ta till sig ny kunskap och nya insikter och verkar vara ovilliga att ändra vanor som syftar till bättre hästhållning. Fyra kategorier av hästentusiaster identifierades: 1. Boende på landet 2. Tävlingsinriktade 3. Uppfödare 4. Naturligt hästledarskap (natural horsemanship). Natalie K Waran från Unitec Institute of Technology i Auckland, Nya Zeeland, föreläste om hur man skulle kunna tackla globala frågor inom hästträningen och behovet av att utveckla globala stategier - think globally and act locally. Hon underströk hur viktigt det var att vi tar tillvara på de möjligheter som ges via den nya generationen av hästägare/ryttare då de inte belastas av gamla filosofier eller metoder, utan ofta har en annan attityd gentemot sina hästar. De borde uppmuntras att ifrågasätta traditionella träningsmetoder och istället övertalas att använda sig av vetenskapligt bevisade, effektiva och humana metoder i träning, ridning och tävling. Tyvärr så blir de unga ryttarna fort påverkade av behovet av att rida olika tävlingar, en värld där lite har hänt för att ta till sig nya lärdomar. Hur ska vi kunna utbilda dessa unga hästägare om hästars behov och bra träningsmetoder när det inte finns några incitament för dem att våga gå emot mängden och utmana de traditionella (och kulturella) hästträningsfilosofierna och teknikerna? Därför behöver vi utveckla strategier som handlar om att förändra tävlingsrutiner och standarder, liksom coachträning och ändrade förväntningar. Ett nyare exempel på förändringar på hemmaplan som influerat global nivå är debatten kring bettlösa träns. Nederländerna har accepterat användningen av bettlösa träns och press sätts nu på FEI att man även ska acceptera dessa på internationell nivå. Camie R Heleski från Michigan State University i East Lansing, USA, menade att vetenskapen ensam inte är tillräcklig då det inte finns någon forskning som är värderingsfri. Detta gör att det är viktigt att man även gör och öppet redovisar de etiska bedömningar som ligger till grund för de studier som genomförs så att man får en mer förståelig bild av hästars välfärd. Vad som anses vara hästars välfärd är därför

6 inte enbart en fråga om empiri och forskning. Olika bakomliggande etiska värderingar kommer att leda till olika uppfattningar och forskningsresultat om vad hästars välfärd faktiskt innebär. Ett exempel på sådan forskning är forskningen om uppstallning i separata hästboxar. Forskningen har enbart kunnat visa på en mindre ökning av stereotypbeteenden hos hästar, dvs. de har endast testat biologiska funktioner hos hästarna, inte områden som känslor, smärta, lidande utifrån affektiva tillstånd. Eller exemplet om en häst som rids enligt en metod där den får kontinuerlig stimuli med liten eller ingen möjlighet att välja själv (passive coping) - lider denna häst? Vi har tyvärr inte tillräckligt med vetenskapliga bevis för att uttala oss om detta. Det är viktigt i detta sammanhang att påpeka att vi måste se upp så att vi inte låter det dåliga bli normalt.

Lär hästen sänka huvudet!

Lär hästen sänka huvudet! Lär hästen sänka huvudet! Text: Sven Forsström Foto: Inger Lantz Som ryttare vill man också att hästen ska tugga på bettet och skumma kring munnen, eftersom det är ett tydligt tecken på att hästen är avspänd

Läs mer

HÄSTENS FORM. När vi talar om hästens form menar vi den del av utbildningen där hästen ska lära sig att arbeta på mest ändamålsenliga sätt.

HÄSTENS FORM. När vi talar om hästens form menar vi den del av utbildningen där hästen ska lära sig att arbeta på mest ändamålsenliga sätt. HÄSTENS FORM När vi talar om hästens form menar vi den del av utbildningen där hästen ska lära sig att arbeta på mest ändamålsenliga sätt. Med ändamålsenlig form menas den form där just den här hästen

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Arbetar min häst korrekt? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Arbetar min häst korrekt? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Arbetar min häst korrekt? Av Henrik Johansen Detta test på hur din häst arbetar tar ca tre minuter och bör ingå i uppvärmningen varje dag. Du måste veta vad du vill när du sitter

Läs mer

superviktig hos både dig och hästen

superviktig hos både dig och hästen UTVECKLANDE» förbättra din och hästens balans RYTTARE: Johanna Blomdahl ÅLDER: 29 NIVÅ: LA HÄST: Wilma STAM: Bugatti Hilltop- 1778 Nonius -14 ÅLDER: 10 år NIVÅ: LA Är du inte själv i balans är det väldigt

Läs mer

Fördjupningsarbete Steg 3. Kissing Spines

Fördjupningsarbete Steg 3. Kissing Spines Fördjupningsarbete Steg 3 HT 2010 Kissing Spines Av: Jessica Ohlson Inledning Jag har valt att skriva mitt fördjupningsarbete om kissing spines. Min huvudsakliga fråga är om den hästskötsel som normalt

Läs mer

Jan Brink: Hur blir man bäst? - Göteborg Horse Show 2008 - Häst - Agria Djurförsäkr...

Jan Brink: Hur blir man bäst? - Göteborg Horse Show 2008 - Häst - Agria Djurförsäkr... Sida 1 av 7 Jan Brink: Hur blir man bäst? På ovanstående tema höll Jan Brink sin uppskattade clinic i Scandinavium. Han ställde sig frågan vad som krävs för att nå toppen? Och om det räcker med talang

Läs mer

utan » Sluta tjafsa med din häst. Bestäm dig för vad som verkligen betyder något och strunta i resten « svante andersson

utan » Sluta tjafsa med din häst. Bestäm dig för vad som verkligen betyder något och strunta i resten « svante andersson Vardag utan konflikter Har du problem med att din häst inte lyssnar? Har den en olat som du inte får bukt med? Eller når du och din häst inte dom resultaten som du tycker att ni borde? Lugn, då är du långt

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Hur fort kan vi gå fram? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Hur fort kan vi gå fram? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Hur fort kan vi gå fram? Av Henrik Johansen Att utbilda en häst är som en lång spännande resa, med inslag av lärorika upplevelser. För att komma från en punkt till en annan måste

Läs mer

Ny tävlingsform på prov: Hestamennska FT

Ny tävlingsform på prov: Hestamennska FT Ny tävlingsform på prov: Hestamennska FT Förutsättningar, mål och syfte Tanken bakom denna nya tävlingsform är att den ska ha ett positivt inflytande på hästmannaskapet och ridningen av islandshästen och

Läs mer

träna utan tyglar Förbättra din kommunikation -

träna utan tyglar Förbättra din kommunikation - TRÄNING Förbättra din kommunikation - träna utan tyglar Förbättra din kommunikation - träna utan tyglar Visst är det något alla drömmer om? Att rida barbacka på en strand med vinden i håret och inget på

Läs mer

Anmälan sker till kontoret eller via kundinloggningen på hemsidan. Kurserna kommer att faktureras, ingen kontant

Anmälan sker till kontoret eller via kundinloggningen på hemsidan. Kurserna kommer att faktureras, ingen kontant Översikt (mer info om varje kurs hittar ni nedanför): 27-29 dec: 13.00-15.15 Träningsläger J4+tävlingsgrupp +halvfodervärdar 6 st 950:- 14.30-16.30 Ridläger för de minsta barnen 11 st 600:- 16.00-17.15

Läs mer

RIDNING OCH KÖRNING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

RIDNING OCH KÖRNING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet RIDNING OCH KÖRNING Ämnet ridning och körning behandlar träning i att rida och köra olika typer av hästar i olika åldrar och utbildningsstadier. I arbetet som hästskötare ingår att motionera och träna

Läs mer

Vi vill, vi kan, vi ska med hästen i centrum

Vi vill, vi kan, vi ska med hästen i centrum Vi vill, vi kan, vi ska med hästen i centrum Kunskapsdagar kring hästar och ridsport 14-16 november 2014 Västmanlands- och Södermanlands Ridsportförbund tillsammans med SISU Idrottsutbildarna, hälsar dig

Läs mer

Ridlekis. Lektionerna: 30 min ridning och 15 min teori.

Ridlekis. Lektionerna: 30 min ridning och 15 min teori. UTBILDNINGSPLAN Ridlekis Förkunskaper: Du behöver inte ha provat på ridning innan men du måste ha en hästvan förälder eller ledare med dig. Gruppen består av barn mellan 4 och 6 år. Lektionerna: 30 min

Läs mer

Foto: Peter Zachrisson/Zmedia. Henrik Ankarcrona. Mental träning & prestation

Foto: Peter Zachrisson/Zmedia. Henrik Ankarcrona. Mental träning & prestation Foto: Peter Zachrisson/Zmedia Henrik Ankarcrona Mental träning & prestation I n n e h å l l s f ö r t e c k n i n g INTRODUKTION sid 3 Problembeskrivning sid 3 Syftet med arbetet sid 3 Frågeställning sid

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Hjälperna Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Hjälperna Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Hjälperna Av Henrik Johansen Hästen skall svara på så lätta hjälper som möjligt. Alla hästar är mycket känsliga och kan lära sig att svara på små hjälper. Varje gång du ger en

Läs mer

Bitless Bridle / Cross under

Bitless Bridle / Cross under Din guide till rätt bettfritt träns Bitless Bridle / Cross under Ett sk. Cross-Underträns består av ett huvudlag, med eller utan pannband samt en nosdel med ringar på sidorna. Ett par förlängda käkremmar

Läs mer

Stall Flitige Lise. Resan. Boende

Stall Flitige Lise. Resan. Boende Stall Flitige Lise Jag hade min praktik med Klara Winkler, vi åkte ner till Holland, till stall Flitige Lise. Stall Flitige Lise är ett försäljnings och tillridningsstall. De flesta av hästarna ägs av

Läs mer

Stress hos hästar i träning

Stress hos hästar i träning Stress hos hästar i träning Stress är något som ofta hör till vardagen hos en galoppör. De tränas tidigt att bli explosiva, reagera snabbt och springa fort. De vi använder oss av är deras naturliga flyktinstinkter.

Läs mer

Inofficiell översättning Domarhandledning FEIF 2014. Medelprestation. Harmoniskt, väldigt Sits och inverkningar /

Inofficiell översättning Domarhandledning FEIF 2014. Medelprestation. Harmoniskt, väldigt Sits och inverkningar / Långsam TÖLT Dålig prestation låg hög kontakt frekvent, väldigt ojämna steg elastisk, platta/markbundna rörelser, tydliga fel i formen, saknar energi luftiga och höga rörelser, energiskt, god pådrivning,

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Diskussion om hållbarhet Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Diskussion om hållbarhet Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Diskussion om hållbarhet Av Henrik Johansen En häst som har det bra presterar mycket bättre. Alla vinner därför på att vi med förenade krafter arbetar för att förbättra hästens

Läs mer

JULENS AKTIVITETER 2014

JULENS AKTIVITETER 2014 JULENS AKTIVITETER 2014 BLANDAT PONNY HÄST PRIVATLEKTION Välkommen till stallet VARJE DAG!! On 24 Juliga dagar i stallet! To 25 Fr 26 Lö 27 2 5 2 5 Barnkurs de små Julkurs för de små!! Ridning och pyssel

Läs mer

SUNDBYS JULLOVSPROGRAM

SUNDBYS JULLOVSPROGRAM SUNDBYS JULLOVSPROGRAM ANMÄLAN TILL JULLOVSKURSERNA För att göra det så rättvist som möjligt: Sön 11.12 kl 14.30 delar vi ut KÖLAPPAR (= lottad ordning) och 14.45 16.00 tar vi emot anmälningar. Därefter

Läs mer

UPPSALA PONNYKLUBB TEORI För Ryttarmärke 1

UPPSALA PONNYKLUBB TEORI För Ryttarmärke 1 UPPSALA PONNYKLUBB TEORI För Ryttarmärke 1 HÄSTENS DELAR Nosrygg Ganash Hals Manke Länd Rygg Kors Svansrot Bringa Bog Bakknä Underarm Framknä Kastanj Has Skenben Kota Krona Skenben Karled Hov Så här är

Läs mer

Örebro Fältrittklubbs utbildningsplan vid ridskolan i Karlslund

Örebro Fältrittklubbs utbildningsplan vid ridskolan i Karlslund Örebro Fältrittklubbs utbildningsplan vid ridskolan i Karlslund 5 gånger enligt särskild plan för respektive kategori Nybörjare - Skritt, de enklaste hjälperna, start och stopp. - Styra hästen. - De enklaste

Läs mer

TRÄNING Naturlig dressyr

TRÄNING Naturlig dressyr 68 Naturlig dressyr TRÄNING Naturlig Dressyr Jag tänkte berätta lite om mitt koncept som heter Naturlig Dressyr. Min slogan på min logga säger Från partnerskap till piaff och det sammanfattar det hela

Läs mer

Presentationerna skrevs av ryttarna under hösten 2012 och har kompletterats med kommentar till mål 2013 av ryttarna själva under hösten 2013.

Presentationerna skrevs av ryttarna under hösten 2012 och har kompletterats med kommentar till mål 2013 av ryttarna själva under hösten 2013. Presentationerna skrevs av ryttarna under hösten 2012 och har kompletterats med kommentar till mål 2013 av ryttarna själva under hösten 2013. Sandra Nilsson Född 95 Meriter : Lag-SM medaljer på ponny Startat

Läs mer

Kapitel 10: Sidvärtsrörelser

Kapitel 10: Sidvärtsrörelser Kapitel 10: Den här övningen (öppna) har så många förtjänster att jag räknar den som alpha och omega bland alla övningar för hästen som syftar till att utveckla fullständig lösgjordhet och perfekt rörlighet

Läs mer

RID- OCH KÖRKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

RID- OCH KÖRKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet RID- OCH KÖRKUNSKAP Ämnet rid- och körkunskap behandlar träning i att rida och köra olika typer av hästar i olika åldrar och utbildningsstadier. I arbetet som hästskötare ingår att motionera och träna

Läs mer

eller ryttare på ryggen. Vi brukar alltid välja en unghäst av den ras som är mest känd i landet.

eller ryttare på ryggen. Vi brukar alltid välja en unghäst av den ras som är mest känd i landet. Kära Hästägare, Tack för ditt visade intresse att anmäla din häst till kommande Monty Roberts Join-Up Demonstration Vi ber Er att noga läsa igenom följande information Uttagnings/Demohästkriterium. Om

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Hästens form Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Hästens form Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Hästens form Av Henrik Johansen Hästen ska alltid arbeta i en form, där det är fysiskt möjligt för den att utföra det vi ber om. Hästen ska alltså inte på något sätt känna sig

Läs mer

Grundridning Hästhantering

Grundridning Hästhantering Grundridning Hästhantering Grundridning Grundridning Att rida, träna och hantera en häst, är att kommunicera och leda. Leda i form av att behärska och kontrollera hästen. Hästhantering Hästhantering I

Läs mer

TRÄNING Arbete på långa tyglar del 3

TRÄNING Arbete på långa tyglar del 3 TRÄNING Arbete på långa tyglar del 3 88 HÄSTFOCUS #3/2016 Arbete på långa tyglar del 3 TRÄNING Arbete på långa tyglar Arbete på långa tyglar kan beskrivas som ridning från marken. Det är ett roligt komplement

Läs mer

Ett lyckat hästköp. Söderåsens Islandshästar Telefon: +46-(0)435 44 24 00 Mobil: +46-(0)709-54 24 00 Email: katarina@turridning.com www.turridning.

Ett lyckat hästköp. Söderåsens Islandshästar Telefon: +46-(0)435 44 24 00 Mobil: +46-(0)709-54 24 00 Email: katarina@turridning.com www.turridning. Söderåsens Islandshästar Telefon: +46-(0)435 44 24 00 Mobil: +46-(0)709-54 24 00 Email: katarina@turridning.com www.turridning.com Ett lyckat hästköp Av Katarina Lagerbäck, B-instruktör i SIF. Eftertryck

Läs mer

Utbildningsplan Vimmerbyortens ryttarförening

Utbildningsplan Vimmerbyortens ryttarförening Utbildningsplan Vimmerbyortens ryttarförening På Ryttargården tar vi emot elever på alla nivåer från nybörjare till tävlingsryttare. Vårt motto är att erbjuda en hög kvalité på ridutbildningen med utbildade

Läs mer

HÄSTENS LIGGBETEENDE En jämförelse mellan spilta och box

HÄSTENS LIGGBETEENDE En jämförelse mellan spilta och box Hippologenheten Fördjupningsarbete nr 326 2007 HÄSTENS LIGGBETEENDE En jämförelse mellan spilta och box Jenny Dillner & Charlotte Jibréus Strömsholm HANDLEDARE: Linda Kjellberg, Strömsholm Bitr.Margareta

Läs mer

TALANG TILL TOPP TIPs från coachen TANkAr från dig 1

TALANG TILL TOPP TIPs från coachen TANkAr från dig 1 TALANG TILL TOPP Tips från coachen tankar från dig 1 Innehåll Förord 3 Du är en del av svensk ridsport 4 En idrott med hästen i centrum 6 Tillsammans 8 Vad är talang? 10 Vad motiverar dig? 12 Sätta mål!

Läs mer

RYGGPROBLEM PÅ FULLBLOD

RYGGPROBLEM PÅ FULLBLOD RYGGPROBLEM PÅ FULLBLOD Fördjupningsarbete steg III 2004 Elin Ståhl 1 INLEDNING Uppslaget till fördjupningsarbetet kom till när jag efter en undersökning på djursjukhuset i Helsingborg nekades direktreglering

Läs mer

Märke 2. Käftgrop. Kindkjedjegrop

Märke 2. Käftgrop. Kindkjedjegrop Märke 2 Huvudeds delar Mungipa Nosrygg Näsborre Mun Underläpp Haka Käftgrop Kindkjedjegrop Ganasch Skoning Skorna spikas fast i hoven med spikar som kallas sömmar. Man kan se huvuden på dem här. (6 st)

Läs mer

Lite om westerntävlingar

Lite om westerntävlingar Lite om westerntävlingar Western Horsemanship Klassen börjar med ett individuellt program, och därefter rider alla deltagarna i klassen samtidigt för bedömning. Ryttaren bedöms för sin sits, hållning och

Läs mer

Debatten om dressyrhästens form vad handlar den om egentligen?

Debatten om dressyrhästens form vad handlar den om egentligen? Positiv Ridning Systemet Om dressyrhästens form Av Carina Högkvist Debatten om dressyrhästens form vad handlar den om egentligen? Artikel av Carina Högkvist, dipl hästmassör De senaste åren har en stundtals

Läs mer

qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty uiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasd fghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfghjklzx cvbnmqwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq

qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty uiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasd fghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfghjklzx cvbnmqwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty uiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasd fghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfghjklzx cvbnmqwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq Hunter Klasser Snabb och enkel förklaring av klasserna. wertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyui

Läs mer

R YTTAR- & DRESSYRRYTTARTEST. Ett nytt sätt att tävla

R YTTAR- & DRESSYRRYTTARTEST. Ett nytt sätt att tävla R YTTAR- & DRESSYRRYTTARTEST Ett nytt sätt att tävla Ryttar- och Dressyrryttartest är två varianter av ett nytt sätt att tävla som testar ryttarens sits och goda ridning. Här behövs inga superhästar med

Läs mer

PAY & RIDE DRESSYR DATUM PAY & RIDE

PAY & RIDE DRESSYR DATUM PAY & RIDE PAY & RIDE DRESSYR Eleverna på Jutagårdens ridskola erbjuds den här terminen möjligheten att delta i en form av träningstävling som en del i ridundervisningen. Pay & Jump är en träningstävling i hoppning

Läs mer

Ligger sadeln rätt? Så går en sadelutprovning till

Ligger sadeln rätt? Så går en sadelutprovning till 1 av 6 2011-03-25 10:03 Utrustning Publicerad: 2007-01-29 Ligger sadeln rätt? Så går en sadelutprovning till En illa tillpassad sadel kan försämra hästens prestationsförmåga och i förlängningen ge både

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Om att sätta mål Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Om att sätta mål Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Om att sätta mål Av Henrik Johansen Det ska vara ryttaren som tänker en tanke, ryttarens huvud som ger en signal till kroppen, ryttarens kropp som ger en signal till hästen, och

Läs mer

Tema: Framtid. Hippologenhetens Nyhetsbrev. 14 goda exempel. Här ser ni hippologers framfart på arbetsmarknaden!

Tema: Framtid. Hippologenhetens Nyhetsbrev. 14 goda exempel. Här ser ni hippologers framfart på arbetsmarknaden! Tema: Framtid 14 goda exempel Här ser ni hippologers framfart på arbetsmarknaden! Läs också om: Adjungerad professur i ridkonst Fortbildningskurs 2010-2011 ISES konferensen i juni/augusti Notiser Lärare

Läs mer

Hästens förutsättningar för arbete & utbildning vid hand och i töm

Hästens förutsättningar för arbete & utbildning vid hand och i töm Hästens förutsättningar för arbete & utbildning vid hand och i töm Utbildningspaket omfattande sex kurstillfällen om vardera två dagar med som huvudlärare. Kursens två sista dagar är examination. Kursen

Läs mer

TRÄNING Arbete på långa tyglar

TRÄNING Arbete på långa tyglar TRÄNING Arbete på långa tyglar 72 HÄSTFOCUS #1/2016 Arbete på långa tyglar TRÄNING Arbete på långa tyglar Arbete på långa tyglar kan beskrivas som ridning från marken. Det är ett roligt komplement till

Läs mer

- enligt stadgarna är en sammanslutning av för ridsporten

- enligt stadgarna är en sammanslutning av för ridsporten VÄRDEGRUND Uppsala Ponnyklubbs värdegrund utgår i huvudsak från Svenska Ridsportförbundets värdegrund och idéprogram, vilket vi känner är en stabil grund för föreningen att stå på. Uppsala Ponnyklubb är

Läs mer

Plugghäfte Barnmärken

Plugghäfte Barnmärken Plugghäfte Barnmärken Förberedande häfte inför märkestagning av märkena Vita Hästen Guld Hästen Vita Hästen Gula Hästen Brons Hästen Silver Hästen Guld Hästen Barnmärken Innehåll Sida Översikt och krav

Läs mer

Problemlösning med hästar

Problemlösning med hästar Problemlösning med hästar Text: Sven Forsström Foto: Inger Lantz Allt oftare händer det i olika sammanhang att hästmänniskor ber mig om hjälp att lösa problem med hästar. Det kan gälla snart sagt vilken

Läs mer

Hästens förutsättningar för arbete & utbildning vid hand och i töm

Hästens förutsättningar för arbete & utbildning vid hand och i töm Hästens förutsättningar för arbete & utbildning vid hand och i töm Utbildningspaket omfattande sex kurstillfällen om vardera två dagar med som huvudlärare. Kursens två sista dagar är examination. Kursen

Läs mer

Breaking & Training young horses

Breaking & Training young horses Breaking & Training young horses Muggeridge, Stiwing, Hoas och Coldreys om konsten att rida in hästar. Russel Muggeridge, Strömsholm, Madeleine Stiwing, Jutagården och Lorentz Hoas, Stall Anderse arbetar

Läs mer

Hur kan vi rida hästen friskare och förebygga belastnings skador?

Hur kan vi rida hästen friskare och förebygga belastnings skador? Hur kan vi rida hästen friskare och förebygga belastnings skador? Examens arbete B-tränar utbildning Hoppning 2015 av Caroline Johansson Innehållsförteckning 1.Introduktion Problemområdesbeskrivning Syfte

Läs mer

KUNSKAPS. Dra nytta av. VÄLDOFTANDE» livet med häst

KUNSKAPS. Dra nytta av. VÄLDOFTANDE» livet med häst VÄLDOFTANDE» livet med häst Att övning och erfarenhet ger färdighet är inget nytt, eller hur? Gör ett test; lägg ihop alla år av hästkunskap, stallbestyr och ridlektioner som du och dina stallkamrater

Läs mer

Arbete på långa tyglar

Arbete på långa tyglar TRÄNING Arbete på långa tyglar del 2 Arbete på långa tyglar Arbete på långa tyglar kan beskrivas som ridning från marken. Det är ett roligt komplement till ridning och körning. Det kan även fungera som

Läs mer

Kissing Spines FAQ. Vad är kissing spines?

Kissing Spines FAQ. Vad är kissing spines? Kissing Spines FAQ Vad är kissing spines? De dorsala tornutskotten längs med ryggen från manken till höften är vanligtvis regelbundet placerade med utrymme mellan ( grön cirkel ). Vid kissing spines ligger

Läs mer

SVENSKA RIDSPORTFÖRBUNDET

SVENSKA RIDSPORTFÖRBUNDET SVENSKA RIDSPORTFÖRBUNDET Den nya grenen under SvRF Working Equitation WE - kommittéen Helena Wiklund och Jan Gustafsson Här är en gren som gör att alla kan mötas över gränserna oavsett hästeller ponnyras,

Läs mer

Publicerat med tillstånd Märtas hästbok Text och bild Erika Eklund Wilson Bonnier Carlsen 2011

Publicerat med tillstånd Märtas hästbok Text och bild Erika Eklund Wilson Bonnier Carlsen 2011 Jag heter Märta. Jag älskar hästar! Det här är min bästa häst Julia. Hon bor på ridskolan. Där finns ridläraren Kattis, alla hästarna och mina ridkompisar. Jag rider där varje vecka. 7 Använd skänklarna!

Läs mer

Nina Unkuri ställer sitt brev till Avelsstiftelsen ( SIFavel ) och det är SIFavels anställda avelsledare Heimir Gunnarsson som svarar:

Nina Unkuri ställer sitt brev till Avelsstiftelsen ( SIFavel ) och det är SIFavels anställda avelsledare Heimir Gunnarsson som svarar: Nina Unkuri ställer sitt brev till Avelsstiftelsen ( SIFavel ) och det är SIFavels anställda avelsledare Heimir Gunnarsson som svarar: Heimir tillträde sin befattning som anställd på halvtid 1. januari

Läs mer

Att longera är ett ypperligt

Att longera är ett ypperligt Karin Engström är unghästutbildare och lärare i unghästutbildning på Flyinge. Hon undervisar både hippologprogrammets årskurs 1 och 2, samt eleverna som läser KY-programmet i unghästutbildning. Hästen

Läs mer

3-Steg till hållbarhet för hopp,dressyr o fälttävlanshästen.

3-Steg till hållbarhet för hopp,dressyr o fälttävlanshästen. 3-Steg till hållbarhet för hopp,dressyr o fälttävlanshästen. Alexandra Larsson Examensarbete för B-tränarutbildning 2013-01-12 alexandralarsson@hotmail.co.uk Innehållsförteckning 1. Introduktion sid 3

Läs mer

livsstil Craig Stevens - Utvecklingen har gått framåt när det gäller mycket men inte när det gäller ridningen! hästfocus www.hastfocus.

livsstil Craig Stevens - Utvecklingen har gått framåt när det gäller mycket men inte när det gäller ridningen! hästfocus www.hastfocus. hästfocus Craig Stevens - Utvecklingen har gått framåt när det gäller mycket men inte när det gäller ridningen! Text och foto: Stina Helmersson 52 hästfocus #3 2013 Craig Stevens bor i Seattle i USA men

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Vad krävs för en lyckad undervisning Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Vad krävs för en lyckad undervisning Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Vad krävs för en lyckad undervisning Av Henrik Johansen Det är viktigt som tränare att vi förstår vår uppgift fullständigt och på så sätt har de bästa möjliga förutsättningarna

Läs mer

Pakethoppning. Söndagen den 22 december med samling kl 09.00

Pakethoppning. Söndagen den 22 december med samling kl 09.00 Pakethoppning Klasser/höjder: Söndagen den 22 december med samling kl 09.00 o 40 cm, bed. Clear Round o 50 cm, bed. Clear Round o 60 cm, bed. Clear Round o 70 cm, Ponny bed. A:0+A:0 Häst bed. Clear Round

Läs mer

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL KOMMUNIKATION Detta dokument tar upp kommunikation, feeback och SMART:a mål, som ska verka som ett stöd under utvecklingssamtalet. Kommunikation är konsten att förmedla tankegångar, information och känslor

Läs mer

SVENSKA RIDSPORTFÖRBUNDETS UTBILDNINGSSKALA

SVENSKA RIDSPORTFÖRBUNDETS UTBILDNINGSSKALA DISTANSHÄSTEN I SVENSKA RIDSPORTFÖRBUNDETS UTBILDNINGSSKALA Foto Ulf Lonäs Behöver distanshästen/ryttaren dressyrträning? Yvonne Ekelund, Stall Peak HB Uppsats för B-tränare vinter 2012/2013 stallpeak@passagen.se

Läs mer

SUNDBY RIDSKOLA SUNDBY GÅRD 141 91 HUDDINGE

SUNDBY RIDSKOLA SUNDBY GÅRD 141 91 HUDDINGE SUNDBY RIDSKOLA SUNDBY GÅRD 141 91 HUDDINGE VÅREN 15 Sundby Ridklubbs ridskola för barn och ungdom med Svenska Ridsportförbundets kvalitetsmärkning Du är alltid välkommen till vår ridskola o hästarna alla

Läs mer

Handledning Det didaktiska kontraktet. 19 september 2012

Handledning Det didaktiska kontraktet. 19 september 2012 Handledning Det didaktiska kontraktet 19 september 2012 Dagens teman Begreppsföreställning och begreppskunskap igen Handledning Det didaktiska kontraktet Begreppsföreställning och begreppsdefinition Begreppsföreställning

Läs mer

TEMADAGAR. alla temadagar ingår i ridavgiften, gå på så många du vill. (gäller även för föräldrar) (ej 7/12 där vi istället subventionerat priset.

TEMADAGAR. alla temadagar ingår i ridavgiften, gå på så många du vill. (gäller även för föräldrar) (ej 7/12 där vi istället subventionerat priset. TEMADAGAR RIDSKOLAN INFORMERAR TEMADAGAR - teori På Jutagårdens Ridskola vill vi inte bara prioritera och värdesätta ridning utan även teorin som vi anser är minst lika viktig för att få en värdefull utbildning.

Läs mer

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR Så får du bättre 1234 självkänsla Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips 8 SIDOR Självkänsla Våga ta steget mot ett bättre självförtroende och ett rikare liv! En dålig

Läs mer

Intern ledarutbildning på Ridklubben!

Intern ledarutbildning på Ridklubben! VÄSTMANLANDS RIDSPORTFÖRBUND Intern ledarutbildning på Ridklubben! Utbildningssystem för barn & ungdomar på Ridklubben! Datum: 2002-02-27 Bilder tagna på Hallsta Ridklubb Rubriker Vad, varför, hur? Innehåll

Läs mer

som spegel och helande kraft

som spegel och helande kraft kommunikation Hästen som spegel och helande kraft Hästen kraft som spegel och helande kraft text & foto Petra Carlsson Katrin Gunnarsson har tillbringat mycket tid hos Nordamerikas indianer där hon fått

Läs mer

BILAGA 1 DRESSYR. Beskrivning Rörelser och Bedömning

BILAGA 1 DRESSYR. Beskrivning Rörelser och Bedömning BILAGA 1 DRESSYR Beskrivning Rörelser och Bedömning Bedömning av utförda rörelser sker i 10 gradig skala för varje utförd del av momentet samt med helhetsbetyg avseende takt, balans, självbärighet och

Läs mer

TRÄNINGSELEV VID UPK VAD INNEBÄR DET?!

TRÄNINGSELEV VID UPK VAD INNEBÄR DET?! TRÄNINGSELEV VID UPK VAD INNEBÄR DET?! Följande elever har möjlighet att få förmånen att bli förberedande träningselever respektive träningselever vid Uppsala Ponnyklubb: - Elev som rider i lägst P6 men

Läs mer

UTVECKLANDE» förbättra ditt ledarskap genom ridningen

UTVECKLANDE» förbättra ditt ledarskap genom ridningen UTVECKLANDE» förbättra ditt ledarskap genom ridningen Ridpasset på ledarskapskursen leds av en ridinstruktör. Eftersom hästar är så tydliga och ärliga i sin feedback kräver dom en anpassning och lyhördhet

Läs mer

E N V Ä R L D S N Y H E T!

E N V Ä R L D S N Y H E T! EN VÄRLDSNYHET! Vinnare tar inga chanser Steget mellan människa och häst kan tyckas stor. Men samma typ av förslitnings- och belastningsskador som drabbar människor, drabbar också hästar. Det har varit

Läs mer

Kurser i Parelli Natural Horsemanship sommarhalvåret 2016

Kurser i Parelli Natural Horsemanship sommarhalvåret 2016 Kurser i Parelli sommarhalvåret 2016 Maj Börja med Parelli 30 april-1 maj Vill du få en ännu bättre relation med din häst? Vill du känna dig säker i hanteringen av din häst? Vill du förbereda din unghäst

Läs mer

Kvalificerad Hästskötarkurs 20veckor. Kursöversikt med kursplaner

Kvalificerad Hästskötarkurs 20veckor. Kursöversikt med kursplaner Kvalificerad Hästskötarkurs 20veckor Profil Trav eller Trav/Monté Profil Ridledare för Islandshäst Kursöversikt med kursplaner Kursöversikt Kursen är en folkhögskoleutbildning och ges genom Hästsportens

Läs mer

SUNDBY RIDSKOLA SUNDBY GÅRD 141 91 HUDDINGE

SUNDBY RIDSKOLA SUNDBY GÅRD 141 91 HUDDINGE SUNDBY RIDSKOLA SUNDBY GÅRD 141 91 HUDDINGE VÅREN 14 Sundby Ridklubbs ridskola för barn och ungdom med Svenska Ridsportförbundets kvalitetsmärkning Du är alltid välkommen till vår ridskola o hästarna alla

Läs mer

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista Kapitel 1 I full galopp Sol Hästarna galopperade så snabbt att Sol fick tårar i ögonen. Hon hann knappt ducka för ett par lågt

Läs mer

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning:

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning: Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund Grunden till all träning: Gör det lätt för hunden! Börja alltid på en nivå som är enkel för hunden och bygg på svårigheterna. På det sättet tycker hunden

Läs mer

Möte med en hästtränare från Georgia Ed Dabney

Möte med en hästtränare från Georgia Ed Dabney Möte med en hästtränare från Georgia Ed Dabney Text Astra Koetsier Sverige har fått celebert besök av hästtränaren och ridlärare Ed Dabney från Georgia, USA. Ed besöker Sverige för att lära ut och sprida

Läs mer

Plugghäfte inför teoriprov för Ryttarmärke III. Ryttarmärke III

Plugghäfte inför teoriprov för Ryttarmärke III. Ryttarmärke III Plugghäfte inför teoriprov för Ryttarmärke III Ryttarmärke III Innehåll Sida Krav Ryttarmärke III (Rött) 2 Tränsens olika delar 3 Olika typer av Nosgrimmor 4 Sadelns olika delar 5 Hästens olika kroppsdelar,

Läs mer

Jag heter Emilie och fyller 25 år i sommar. Jag har ridit sedan jag var 9 år gammal och när jag var 11 år började jag på UPK. Det kändes på en gång

Jag heter Emilie och fyller 25 år i sommar. Jag har ridit sedan jag var 9 år gammal och när jag var 11 år började jag på UPK. Det kändes på en gång Emilie Wass Jag heter Emilie och fyller 25 år i sommar. Jag har ridit sedan jag var 9 år gammal och när jag var 11 år började jag på UPK. Det kändes på en gång att det var en extremt bra ridskola på alla

Läs mer

HÄSTKUNSKAP. Ämnets syfte

HÄSTKUNSKAP. Ämnets syfte HÄSTKUNSKAP Ämnet hästkunskap behandlar hästens biologi, skötsel av hästar, utrustning och tillhörande anläggningar samt ridning och körning av skolad häst. Centralt i ämnet är etiska ställningstaganden,

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Berit Härd

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Berit Härd SIDAN 1 Författare: Berit Härd Vad handlar boken om? Boken handlar om Saga som går på ridskola. Hon ska äntligen få galoppera med hästen Billy. Mamma och lillebror Noel är också där och tittar på. De börjar

Läs mer

Teorivecka. Preliminärt schema v. 44. Tema: Hästen i fokus - Horsemanship

Teorivecka. Preliminärt schema v. 44. Tema: Hästen i fokus - Horsemanship Teorivecka Preliminärt schema v. 44 Tema: Hästen i fokus - Horsemanship Här nedan ser ni utbudet på höstens teorivecka. Alla ridande elever är varmt välkomna att delta på hur många aktiviteter ni vill!

Läs mer

VISNING AV HÄST VID HAND

VISNING AV HÄST VID HAND VISNING AV HÄST VID HAND Här är en beskrivning på hur det ofta går till på en utställning eller premiering. Det kan ibland skilja sig något åt, men följ bara anvisningarna som domaren ger. Ofta finns en

Läs mer

COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Saab EDS Jönköping 8 november 2013 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Ladda ner bilderna här: www.planb.se/samtal 1 PlanB teamet Kasper Arentoft Tue Juelsbo Team kompetenser: bl. a danske, processledning,

Läs mer

SPONSORBLAD FÖR VKRK

SPONSORBLAD FÖR VKRK SPONSORBLAD FÖR VKRK Hur vill ni synas i en av Landskronas största idrottsföreningar och Sveriges bästa ridskola? Viarps kör- och ridklubb är en ideell förening som grundades 1972. Under åren har föreningen

Läs mer

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%)

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) 1. Det var lätt att veta vilken nivå som förväntades på mitt arbete fördelning

Läs mer

Teorivecka. v. 44. Tema: Ridsportens Discipliner

Teorivecka. v. 44. Tema: Ridsportens Discipliner Teorivecka v. 44 Tema: Ridsportens Discipliner Här nedan ser ni utbudet på höstens teorivecka. Alla ridande elever är varmt välkomna att delta på hur många aktiviteter ni vill! Anslag med mer info om vardera

Läs mer

Programridning! Dressyrkurs för rutinerade storhästekipge!

Programridning! Dressyrkurs för rutinerade storhästekipge! Programridning! Dressyrkurs för rutinerade storhästekipge! Cicki bjuder in till PROGRAMKURS Lördag 23 november med start 13.00 Söndag 24 november med start 08.00 Lördag: Kursen börjar kl 13.00 på lördagen

Läs mer

WRK Ungdomssektions. Sits- och balanskurs. Höstlovet 2013

WRK Ungdomssektions. Sits- och balanskurs. Höstlovet 2013 WRK Ungdomssektions Sits- och balanskurs Höstlovet 2013 Under höstlovet anordnade Ungdomssektionen en sits och balanskurs för klubbens medlemmar. Syftet med veckan var att informera om hur viktigt det

Läs mer

3. Hur var maten som ingick i resans pris?: mycket bra Kommentar maten: -Jättegod mat och mycket trevligt att det ingick gott vin (på flaska).

3. Hur var maten som ingick i resans pris?: mycket bra Kommentar maten: -Jättegod mat och mycket trevligt att det ingick gott vin (på flaska). Namn: Anna Maria Lidström Resa: Alentejo - dressyr Datum: 24/4-3/5-14 Kommentar mottagande: - 2. Hur var boendet jämfört med dina förväntningar?: bra Kommentar boende: -Helt OK. Jag sov på en bäddsoffa

Läs mer

2014-10-16 Författare Jan Erik Svensson. Tränares samt jockey/kusk uppfattning om sättet att värma upp trav kontra galopphäst.

2014-10-16 Författare Jan Erik Svensson. Tränares samt jockey/kusk uppfattning om sättet att värma upp trav kontra galopphäst. 2014-10-16 Författare Jan Erik Svensson Uppvärmning galopphäst kontra travhäst. Tränares samt jockey/kusk uppfattning om sättet att värma upp trav kontra galopphäst. I detta arbete vill jag försöka få

Läs mer

Ellinor Rasmusson Steg 3 Svensk Galopp. Startboxträning. Ellinor Rasmusson 2012-10-11

Ellinor Rasmusson Steg 3 Svensk Galopp. Startboxträning. Ellinor Rasmusson 2012-10-11 Startboxträning Ellinor Rasmusson 2012-10-11 1 Inledning Jag har valt att skriva om startboxträning, då jag tycker att det är en viktig del av unghästarnas träning. Jag vill lära mig mer om det för att

Läs mer