Inbjudan. Att åldras med välbehag

Transkript

1 Inbjudan Att åldras med välbehag 11 mars 2015

2 FORSKNING PÅGÅR - om äldre och åldrande En mötesplats för forskare och praktiker Årets tema, Att åldras med välbehag, illustrerar dels den äldre människans autonomi och vardagsliv och dels ett hälsofrämjande perspektiv. Konferensen genomförs i samarbete mellan Uppsala universitet och Regionförbundet Uppsala län. Med Forskning Pågår vill vi Presentera aktuell forskning om äldre och åldrande Skapa en mötesplats för forskare och yrkesverksamma Stärka kontakterna mellan universitetet och praktiken Konferensen är tänkt att stimulera utvecklingen av det egna arbetet och att kontakter knyts för fortsatt samarbete Mer information Bo Lerman, FoU-samordnare, Regionförbundet Uppsala län Tel E-post: bo.lerman@regionuppsala.se Anders Westlin, forskningssekreterare, humaniora/samhällsvetenskap, Uppsala universitet Tel E-post: anders.westlin@uadm.uu.se 2

3 Program 8.00 Registrering, kaffe 8.30 Konferensen öppnas Anders Malmberg, prorektor, Uppsala universitet 8.45 Inledning Sandra Torres, professor sociologi/socialgerontologi, Uppsala universitet 9.00 Äldre på bostadsmarknaden Marianne Abramsson, fil dr, lektor, NISAL, Linköpings universitet 9.45 Paus, kaffe med smörgås När beslutförmågan sviktar Elisabeth Rynning, justitieråd, Högsta förvaltningsdomstolen, professor Livsstil för ett gott åldrande Tommy Cederholm, professor klinisk nutrition, Uppsala universitet Program Lunch (sker på egen hand) Parallella seminarier (se särskilt program) Paus, kaffe med kaka Medelålders plus - ett gott åldrande ur en serietecknares perspektiv Sven-Bertil Bärnarp Digitaliseringens möjligheter för äldre och åldrande Jan Gulliksen, professor människa-dator-interaktion, KTH, ordförande i Digitaliseringskommissionen, Digital Champion of Sweden Avslutning 3

4 Konferensen öppnas Anders Malmberg, professor i geografi med inriktning ekonomisk geografi vid Kulturgeografiska institutionen, prorektor Uppsala universitet Inledning/moderator Sandra Torres är professor i sociologi, särskilt socialgerontologi, vid Uppsala universitet. Hennes forskning har bl.a. behandlat ämnen som kopplingen mellan kulturella värderingar och föreställningar av det goda åldrandet, behovsbedömning inom äldreomsorgen, tvärkulturella möten inom den palliativa vården, parrelationer och demens och hur den nordiska dagspressen skriver om äldreomsorgen. Sandra är ordförande för Sveriges Gerontologiska Sällskap, SGS. Medverkande Äldre på bostadsmarknaden Marianne Abramsson, filosofie doktor i kulturgeografi, sedan 2006 lektor och forskare vid Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL), Linköpings universitet. Marianne arbetar med frågor som rör äldres boende, bostadsval, boendepreferenser, flyttningar och bostadsmarknad. De allra flesta åldras och blir gamla i bostäder på den ordinarie bostadsmarknaden, i småhus eller lägenheter. Inte minst då på senare år antalet platser i det biståndsbedömda särskilda boendet har minskat samtidigt som antalet äldre har ökat. Det i kombination med en ökad livslängd ställer krav på att bostadsmarknaden i allt större utsträckning erbjuder bostäder som passar de olika önskemål och behov som äldre har. Marianne visar resultat från olika forskningsprojekt om äldres boende och flyttningar. I de olika projekten har såväl register- som enkät- och intervjustudier genomförts. Kunskaperna kan underlätta planeringen för en bostadsmarknad som kan möta även äldre personers krav och behov. När beslutsförmågan sviktar Elisabeth Rynning, justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen. Hon var professor i medicinsk rätt vid Uppsala universitet och handleder fortfarande forskarstuderande. Den egna forskningen har bl.a. varit inriktad på frågor om integritetsskydd och självbestämmande. Vi har alla en grundläggande rätt att bestämma över vårt eget liv och vår kropp, också när vi blir gamla. Samtidigt har vi rätt till en god vård och omsorg, och ytterst skydd för livet. Hur löser samhället konflikter mellan olika rättigheter och det skyddsbehov som kan uppstå när en åldrande människas beslutsförmåga sviktar? Vem avgör vad som egentligen krävs för att kunna bestämma själv och vilka kriterier som gäller? Om man inte själv kan bestämma, vem beslutar då i personliga frågor som boende, vård och omsorg? Vilken roll har de anhöriga? Kan man tvingas flytta från sitt hem? Får personalen använda sig av inlåsning, fastspänning och andra former av frihetsberövande eller tvång för att skydda brukare och patienter? Kan man lagreglera området eller ska kraven på rättssäkerhet sättas lägre för de äldre än för andra grupper i befolkningen? 4

5 Livsstil för ett gott åldrande Tommy Cederholm, professor i klinisk nutrition vid Uppsala universitet och överläkare på Geriatriska kliniken vid Akademiska Sjukhuset, med särskilt intresse för nutritionens betydelse för funktion och välbefinnande under åldrandet och vid kronisk sjukdom. När vi blir äldre förlorar våra muskler både kraft och volym. Bristande rörlighet kan bli ett resultat. Denna s.k. sarkopeni, utgör tillsammans med minskad minnesförmåga, och risken att bli dement, allvarliga hot mot ett åldrande med välbehag. Vad kan vi göra själva för att bromsa hoten mot rörlighet och minne? I föreläsningen presenteras hur mat och rörelser hänger samman med möjligheten att leva ett aktivt, oberoende och självständigt liv? Medelålders plus - ett gott åldrande ur en serietecknares perspektiv Sven-Bertil Bärnarp berättar i sina serier om hur livet kan te sig när man fyllt 65. Serien Medelålders Plus går sedan 2007 i Dagens Nyheter och ett flertal andra dagstidningar. Sven-Bertil vann Sveriges Gerontologiska Sällskaps Stora Gerontologipris Medelålders Plus är en ovanlig tecknad serie som görs av Sven-Bertil Bärnarp med assistans av frugan, båda är medelålders plus och har aldrig läst särskilt mycket serier i sina dagar. Hjältarna i serien och miljöerna är så vanliga att de med lätthet kan appliceras på snart sagt varje förhållande och i varje hem i Sverige. Serien bottnar i en alldeles lysande vardagsrealism och Sven-Bertil Bärnarp har en alldeles ovanlig förmåga att formulera humor i allt som rör ett vanligt liv: i att städa på vinden, symboler i en dödsannons, klä sig om morgonen, barnbarnens lekar, pyssla om blommor och vad man gör när man får göra precis vad man vill. Digitaliseringens möjligheter för äldre och åldrande Jan Gulliksen är professor i människa-datorinteraktion och skolchef för skolan för datavetenskap och kommunikation på KTH, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Han är ordförande i regeringens Digitaliseringskommission och Digital Champion of Sweden i EU-kommissionen. Sverige är det bästa landet i världen när det handlar om att utnyttja digitaliseringens möjligheter. Inget land i världen har en så uppkopplad befolkning och det ökar hela tiden. Äldre tillhör den grupp där störst andel inte är digitalt aktiva. Varför är det så? Vad finns det för möjligheter och vinster med att bli mer digitala och hur förändras samhället till följd av digitaliseringen? Jan kommer att blanda berättelser från digitaliseringskommissionens arbete med att skapa ett samhälle som i ännu större utsträckning kan utnyttja digitaliseringens möjligheter med sin forskning som handlar om användbarhet och tillgänglighet till digital teknik för alla och om hur man tillsammans med användarna kan skapa teknik och tjänster som skapar nytta. Bland de pågående projekten märks IT för kognitivt funktionshindrade och IT för mentalt och psykiskt funktionshindrade. Medverkande 5

6 Seminarieprogram A. Samhällsplanering från de äldres perspektiv Bostadspolitikens och planeringspolitikens svängningar på central och lokal nivå kan ha direkta och livsavgörande konsekvenser för vilka platser vi har råd eller möjlighet att bo på. Är det ett problem och för vem att många äldre, som vill bo kvar i sina hus i glesbygden, inte får det pga indragna välfärdstjänster. Bor vissa pensionärer för stort och för billigt i de eftertraktade arbetsmarknadsregionerna? Kan vi tänka oss en stads- och glesbygdsplanering utifrån de äldres perspektiv? Hur kan den se ut? Medverkande: Irene Molina, professor i kulturgeografi, särskilt bosättning och bebyggelse, föreståndare för Institutet för bostads- och urbanforskning, IBF, vid Uppsala universitet Carina Kumlin, avdelningschef vid Äldreförvaltningen, Uppsala kommun. B. Kost och fysisk aktivitet Hur åstadkommer man hälsosam förändring? Värdet av fysisk aktivitet liksom kostens betydelse för äldres välbefinnande är väl känt. Men hur kan man åstadkomma hälsosam förändring? Aktuell forskning presenteras och aktiviteter för förändring diskuteras. Karta Medverkande: Tommy Cederholm, seminarieledare Pernilla Åsenlöf, leg fysioterapeut, docent i fysioterapi vid institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet samt universitetslektor förenat med klinisk tjänstgöring vid Akademiska Sjukhuset, Uppsala. Margareta Nydahl, docent, universitetslektor vid institutionen för kostvetenskap, Uppsala universitet. Tidigare dietist i primärvården. Forskning i hälsofrämjande och förebyggande åtgärder och kostens betydelse vid livsstilsrelaterade sjukdomar. Susanna Tuvemo, leg fysioterapeut, doktorand Marie Sandström, leg fysioterapeut, universitetsadjunkt C. Hur hänger det ihop? Allt mer inom äldreomsorg och vård skall dokumenteras, granskas och mätas. Personalen upplever att administrativa uppgifter tar allt större del av arbetstiden. Vad betyder det för personalen? Hur hänger det ihop med ett gott åldrande? Går det att göra på något annat sätt? Aktuell forskning presenteras och en modell för stöd i stället för kontroll, som tillämpas i Enköpings kommun, diskuteras. Medverkande: Sten Widmalm, professor i statsvetenskap, Uppsala universitet. Stefan Lundin, verksamhetsutvecklare, Enköpings kommun D. Är vissa inläggningar av äldre patienter i slutenvård onödiga? Vilka i så fall? Vilken vård skulle ha behövts, av vem? I ett projekt i Uppsala län har 19 personer intervjuats och deras resa in och ut från slutenvården har granskats. Projektet presenteras och möjliga förbättringar av vårdkedjan diskuteras. Medverkande: Mariann Hedström, med dr, universitetslektor, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, vetenskaplig handledare, Regionförbundet Uppsala län Anna Ekman, apotekare, Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Christina Mörk, informationsläkare, Landstinget i Uppsala län Monica Brundin, MAS, Uppsala kommun 6

7 Konferensfakta Målgrupp Konferensen vänder sig till personal inom äldreomsorg och hälso- och sjukvård, ledare och politiker inom kommuner och landsting, forskare/lärare/studenter, pensionärs- och frivilligorganisationer samt övriga intresserade. Tid och plats Onsdagen den 11 mars 2015, kl Universitetshuset, Biskopsgatan 3, Uppsala Kostnad Konferensen är avgiftsfri för deltagare från Uppsala län. För övriga är avgiften 1200 kronor exklusive moms. Anmälan Anmälan görs på senast den 16 februari Du anmäler även vilket seminarium du vill gå på. Anmäld deltagare som uteblir utan att avanmäla sig senast 16 februari debiteras 500 kronor plus moms. Förslag på lunchställen Förslag på lunchställen Förslag på lunchställen Café Alma, Universitetshuset 2. Domtrappkällaren, St Eriksgränd Fugu, Drottninggatan 5 4. Café Uroxen, 1. Café St Alma, Johannesgatan Universitetshuset Café Lyckan, 2. Domtrappkällaren, St Johannesgatan St Eriksgränd Kyrkans 3. hus, Fugu, Sysslomansgatan Drottninggatan Saluhallen, 4. Café St Eriks Uroxen, torg St 8Johannesgatan Cousteau, 5. Café Drottninggatan Lyckan, St Johannesgatan Kyrkans hus, Sysslomansgatan 4 7. Saluhallen, St Eriks torg 8 8. Cousteau, Drottninggatan 12 7

8