En kraft att räkna med. föreningslivet och folkbildningen i folkhälsoarbetet i Örebro län

Transkript

1 En kraft att räkna med föreningslivet och folkbildningen i folkhälsoarbetet i Örebro län

2 Producerad av Örebro läns landsting, Örebro läns bildningsförbund och Örebro läns idrottsförbund Grafisk form: LoVS Kommunikation Lena E. Hagsten Grafisk form på diagram: Lena Dahlström Svärd Foto: s. 9 Peter Bergvall Virtanen, s. 15 Jane Karlsson, s. 19 Mostphotos, s. 25 Jane Karlsson, s. 37 Filmarna.nu, s. 49 Tebladet, s. 55, 58, 63 Mostphotos, s. 68 Magnus Wahman, s. 75, 79, 80 Mostphotos, s. 85 Christer Pöhner. Papper: Inlaga, Multi design Smooth white 115 g Omslag, Chromocard HB 260 g Typsnitt: Adobe Garamond, Frutiger Upplaga: 400 ex Tryck: Trio tryck 2012

3 En kraft att räkna med föreningslivet och folkbildningen i folkhälsoarbetet i Örebro län

4 2

5 Innehåll Förord... 4 Sammanfattning... 6 En god och jämlik hälsa Vad påverkar vår hälsa? Folkhälsoarbetet i Örebro län Ideell sektor och hälsa Ideella sektorn i Sverige Föreningar och folkbildning i Örebro län Ideella sektorns bidrag till en god folkhälsa med 11 målområden som utgångspunkt En sektor att räkna med Tankar om framtiden Referenser Bilaga Vill du veta mer? En kraft att räkna med föreningslivet och folkbildningen i folkhälsoarbetet i Örebro län 3

6 Förord Den ideella sektorns betydelse för folkhälsan och som part i folkhälsoarbetet lyfts ofta fram i folkhälsoplaner och styrdokument. I Örebro län bedrivs folkhälsoarbetet av många aktörer och genom tvärsektoriell samverkan. Idrottsrörelsen och folkbildningen är två av dessa parter som aktivt medverkar i folkhälsoarbetet. Örebro läns landsting tecknar samverkansavtal med Örebro läns idrottsförbund och Örebro läns bildningsförbund. Syftet med dess avtal är att främja en gemensam och långsiktig kraftsamling för en jämlikare hälsa i länet. Vi vill med denna skrift presentera ett kunskapsunderlag för att förstå och ta tillvara ideella föreningars och folkbildningens roll i folkhälsoarbetet samt skapa en dialog om fördjupad samverkan. Inom ideell sektor finns flera olika organisationsformer till exempel ideella föreningar, stiftelser, ekonomiska föreningar och trossamfund. I den här skriften avgränsar vi oss till att titta närmare på de demokratiskt uppbyggda föreningarnas och folkbildningens roll i folkhälsoarbetet. Skriften vänder sig i första hand till ansvariga och aktiva inom föreningsliv och folkbildning samt politiker, ledande tjänstemän och folkhälsoansvariga inom kommuner och landsting. Skriften handlar om erfarenheter och kunskap om samband mellan ideell sektor och hälsa, samt om vilka möjligheter som en samverkan mellan föreningsliv, folkbildning och folkhälsoarbetet i Örebro län kan inrymma. 4

7 De frågeställningar vi belyser är: Vad visar befolkningsenkäterna Liv & hälsa ung samt Liv & hälsa om deltagande i förenings- och folkbildningsaktiviteter? Vad visar forskningen nationellt och internationellt om folkbildningens och föreningslivets betydelse för folkhälsan? Hur ser den ideella sektorn själv på sin roll i folkhälsoarbetet? Hur ser kommunerna och landstinget på den ideella sektorns roll i folkhälsoarbetet? Vilken roll kan den ideella sektorn ha i framtidens folkhälsoarbete i Örebro län? Skriften har utarbetats av Margareta Johansson folkhälsochef, Örebro läns idrottsförbund (ÖLIF), Jan Byström fil.dr och folkbildare, Tore Mellberg utredare och folkbildare, Jane Karlsson länsbildningskonsulent, Örebro läns bildningsförbund (ÖLBF) samt Leif Nilsson fil.dr och utredare, Lisbet Omberg utredare och Carina Persson statistiker, Samhällsmedicinska enheten vid Örebro läns landsting. Lars Berge Kleber Raul Björk Jihad Menhem Ordförande Ordförande Ordförande Örebro läns bildningsförbund Örebro läns idrottsförbund Nämnden för folkhälsa Örebro läns landsting En kraft att räkna med föreningslivet och folkbildningen i folkhälsoarbetet i Örebro län 5

8 Sammanfattning Någon gång i livet är åtta av tio svenskar aktiva i någon form av frivilligt idéburet arbete. Det finns alltid någon förening eller organisation att samverka med i folkhälsoarbetet för en jämlikare hälsa och folkhälsopolitikens elva målområden 1. Den ideella sektorn är till sin karaktär uppbyggd av principer som i sig främjar hälsan. Människor deltar fritt och frivilligt och på demokratiska vägar bygger man upp en verksamhet där människor möts och delar gemensamma intressen. Delaktighet och inflytande i samhället tillhör de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. I länet pågår ett brett arbete med att stärka samverkan mellan de idéburna organisationerna och samhället i övrigt. I både den regionala utvecklingsstrategin och länets folkhälsoplan uttrycks vikten av samverkan med alla parter i samhället för att uppnå folkhälsomålen. Inom ideell sektor finns olika organisationsformer, till exempel ideella föreningar, stiftelser, ekonomiska föreningar, trossamfund. I den här skriften har vi begränsat oss till att titta närmare på de demokratiskt uppbyggda föreningarnas och folkbildningens roll i folkhälsoarbetet. I Örebro län finns mer än föreningar och de flesta har anknytning till ett av de tio studieförbunden eller SISU Idrottsutbildarna som erbjuder folkbildning i form av studiecirklar, kulturprogram och annan folkbildning. Dessutom finns fem folkhögskolor varav tre ägs av ideella organisationer. Pojkar och flickor i Örebro län är i stort sett lika föreningsaktiva. Cirka åtta av tio elever i sjuan har varit med i någon typ av förening under de senaste månaderna men andelen aktiva sjunker med stigande ålder. Nästan hälften av alla vuxna är aktiva i en förening eller annan organisation. Män är mer aktiva än kvinnor utom i åldersgruppen över 70 år då kvinnorna är överrepresenterade i föreningslivet. Det ideella engagemanget är störst inom 6

9 idrott därefter kommer deltagande i kulturverksamhet, religiösa samfund samt pensionärsorganisationer. Inom studieförbunden i länet och SISU Idrottsutbildarnas regi deltar varje år länsinvånare i studiecirklar eller annan gruppverksamhet under ledning av ledare. I genomsnitt genomförs också kulturarrangemang varje månad året om. Befolkningsenkäterna Liv & hälsa som genomförs regelbundet av Örebro läns landsting visar att invånare i länet som är aktiva i föreningslivet upplever en bättre hälsa och ser mer positivt på framtiden jämfört med de som inte är föreningsaktiva. Bland såväl ungdomar som vuxna är det mer än dubbelt så vanligt att vara dagligrökare bland dem som inte är med i en förening jämfört med de som föreningsaktiva. Man kan se tydliga socioekonomiska skillnader i deltagande i föreningslivet. Människor med kort utbildning, arbetslösa eller som har sjukpension, vuxna födda utanför Sverige eller flickor vars föräldrar är födda utanför Sverige står ofta utanför den sociala gemenskapen i föreningslivet. Den ideella sektorn står inför ett antal utmaningar för att möta människors behov och villkor i framtidens samhälle. Det kan handla om nya typer av aktiviteter, förändrade arbetssätt i styrelser och kommittéer, ta till sig nya kunskaper och tekniker och så vidare. Trots att så många är engagerade i den ideella sektorn finns det skillnader i deltagande. Hur kan ideella sektorn engagera de som idag står utanför de sociala gemenskaperna i föreningar och studieförbund? Det behövs en intern diskussion inom föreningar och studieförbund om hur man själv ser på sin verksamhet och roll i folkhälsoarbetet. Den ideella sektorn låter sig inte styras utan är vad medlemmarna beslutar. När offentliga sektorn efterfrågar insatser och samverkan är det upp till En kraft att räkna med föreningslivet och folkbildningen i folkhälsoarbetet i Örebro län 7

10 föreningarna att ta ställning ska vi, kan vi, vill vi? Erfarenheter visar att ideella sektorn tar på sig ett stort samhälleligt ansvar och att det går att hitta vinna vinna-lösningar som gagnar alla parter. Det är viktigt att tydliggöra spelreglerna för samverkan som bygger på respekt och kunskap om varandras roller och ansvar. De samverkansavtal som Örebro läns landsting har sedan mer än 30 år med Örebro läns idrottsförbund och under de senaste åren även med SISU Idrottsutbildarna och Örebro läns bildningsförbund är goda exempel på en fungerande modell för ett långsiktigt gemensamt partnerskap. Slutsatserna i denna skrift är att den ideella sektorn är en kraft att räkna med i folkhälsoarbetet. Hur kan vi ta nästa steg för att utveckla folkhälsoarbetet i länet och bli ännu bättre på att hitta former för samverkan mellan det offentliga och det ideella? 8

11 En kraft att räkna med föreningslivet och folkbildningen i folkhälsoarbetet i Örebro län 9

12 En god och jämlik hälsa Ett av måtten på välfärden i ett land är hälsoläget bland befolkningen. Folkhälsa är ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd där hänsyn tagits till både nivå och fördelning av hälsan. Idag kan vi se skillnader i hälsa mellan olika grupper beroende på sociala faktorer, ekonomi, geografi, ålder, kön etcetera 2. Riksdagen antog 2008 propositionen En förnyad folkhälsopolitik (2007/08:110) där det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen och att folkhälsoarbetet ska utgå från elva målområden: 3 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel 10

13 De elva målområdena kan delas in i tre strategiska områden: Goda livsvillkor (målområde 1 3 och delar av målområde 6). Hälsofrämjande livsmiljöer och goda levnadsvanor (målområde 4 10). Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel (målområde 11 och delar av målområde 6). För att uppnå folkhälsomålen krävs insatser och samverkan av flera aktörer såsom kommuner, landsting, statliga myndigheter, frivilligorganisationer och näringsliv. Och inte minst den enskilda medborgaren har stora möjligheter att medverka till en hälsofrämjande samhällsutveckling. I Folkhälsopolitisk Rapport, som överlämnades till regeringen i november 2010, konstateras att ideella organisationer stimulerar till och utför insatser som ökar enskilda medborgares förutsättningar för en god hälsa. Det kan handla om att stödja personer till ökad delaktighet och inflytande, anordna utbildningar och skapa mötesplatser, främja goda levnadsvanor, påverka attityder och normer kring alkohol, tobak, dopning och narkotika etcetera. I samma rapport lyfts ideella organisationerna fram som en självklar aktör i förslagen till framtida åtgärder inom alla målområden. 4 Den ideella sektorn har alltså av regeringen särskilt utpekats som en betydelsefull aktör i folkhälsoarbetet. Hur är det då med detta? Vilken betydelse har den ideella sektorn i folkhälsoarbetet? Det ska vi titta lite närmare på i denna skrift. Först ska vi reda ut vad som egentligen påverkar vår hälsa. En kraft att räkna med föreningslivet och folkbildningen i folkhälsoarbetet i Örebro län 11

14 Vad påverkar hälsan? Hälsa uppstår genom ett komplicerat samband mellan en mängd faktorer på olika nivåer (figur 1). Några av dessa faktorer finns hos den enskilde medan andra finns i familjen och det omgivande samhället. 5 Ålder, kön och arv kan vi inte påverka men ger oss ändå olika förutsättningar. Betydelsefullt är också det sociala stöd vi får av vår omedelbara närhet, familj, släkt, vänner och kamrater. Speciellt viktigt är detta stöd under vår uppväxt. De psykosociala resurserna, att finnas i ett sammanhang, att ha känsla av delaktighet, trygghet och meningsfullhet är viktiga faktorer för den framtida hälsoutvecklingen. Nästa nivå handlar om våra levnadsvanor såsom matvanor, fysisk aktivitet, bruk av tobak, alkohol, dopning och narkotika, sexualvanor och sömnvanor och så vidare. Varje människa väljer sina vanor men valen påverkas av individens psykosociala resurser, livsvillkor och hur den omgivande miljön är utformad. På nästa nivå finns livsvillkor som handlar om arbete, boende, livsmedelsutbud, fritidsutbud, hälso- och sjukvård och så vidare. Kultur och fritid ingår här, dels de aktiviteter som vi själva utövar till exempel musik, dans, bildskapande, motion och idrott, och dels det utbud som vi konsumerar. Överst i modellen finns den samhällsekonomiska strukturen och miljön. Här finns samhällets grundläggande värderingar, ekonomisk utveckling, lagstiftning, jämlikhet, jämställdhet, demokrati, miljöfrågor som alla är viktiga faktorer för befolkningens hälsoutveckling. 12

15 Miljö Samhällsekonomiska strategier Boende Trafik Utbildning Alkohol Tobak Narkotika Matvanor Socialt stöd Jordbruk och livsmedel Fritid och kultur Sex och samlevnad Fysisk aktivitet Socialt nätverk Barns vuxenrelationer Socialtjänst Sömnvanor m.m. Arbetsmiljö Arbetslöshet Socialförsäkring Hälso- och sjukvård m.m. Ålder, kön och arv Figur 1. Källa: G Dahlgren och M Whitehead, Ansvaret för faktorer som kan påverka folkhälsan ligger både inom den offentliga och privata sektorn men även frivilligorganisationer och inte minst den enskilda människan har stora möjligheter att medverka till en hälsofrämjande samhällsutveckling. En kraft att räkna med föreningslivet och folkbildningen i folkhälsoarbetet i Örebro län 13

16 Folkhälsoarbetet i Örebro län I Örebro län organiseras folkhälsoarbetet med långsiktighet och samverkan som en bärande idé. Örebro läns landsting skriver samverkansavtal med kommunerna, Örebro läns idrottsförbund (ÖLIF) och sedan 2009 även med Örebro läns bildningsförbund (ÖLBF). Avtalen med kommunerna har funnits i nio år och med ÖLIF i 30 år och avtalen förnyas var fjärde år. Avtalen bygger på de nationella folkhälsomålen och länets folkhälsoplan. 6 Utgångspunkter för det gemensamma folkhälsoarbetet är att samverka för en god hälsoutveckling, angripa den ojämlika fördelningen av hälsa, verka för en god hälsa hos barn och ungdomar samt stärka det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Folkhälsoplanen och avtalen är viktiga stöd för strategisk uppbyggnad och långsiktig utveckling av länets folkhälsoarbete. Samarbete mellan parterna har utvecklats från enstaka projekt till kontinuerligt teamarbete. Respekten för, och behovet av att ta tillvara varandras roller och kompetens är viktiga delar i samverkan. Samverkan mellan de olika parterna i länet har bland annat genererat länsstrategier för skolans hälsofrämjande arbete, för hälsofrämjande arbete på bostadsområdesnivå, för föräldrastöd, för barns fysiska aktivitet, för delaktighet och inflytande och för drogförebyggande arbete. Gemensamt har parterna initierat och bedrivit forskning, metodutveckling och anordnat kunskaps- och kompetensutvecklingsdagar. Ett rikt kulturliv är viktigt för människors livskvalitet och upplevda hälsa. I detta perspektiv bör kulturen ses som en viktig del i ett folkhälsoarbete antogs Örebroregionens första gemensamma kulturpolitiska program 7. Programmet slår fast att kultur och kreativitet spelar en viktig roll för ett hållbart samhälle. En stor del av kulturaktiviteterna sker inom föreningslivet och folkbildningen. Vid sidan om idrott är kultur den vanligaste föreningstypen i Örebro län. 14

17 En kraft att räkna med föreningslivet och folkbildningen i folkhälsoarbetet i Örebro län 15

18 Ideell sektor och hälsa Om man ska visa på den ideella sektorns betydelse för folkhälsan krävs att man har stöd inom forskningen. Först gäller det att hitta tillräckligt mycket forskning som visar på att det finns ett samband. Sedan får man se i vilken riktning det finns ett orsakssamband, om det över huvud taget finns ett sådant. Frågor som inställer sig är: Leder en hög aktivitet inom den ideella sektorn till att folkhälsan förbättras eller leder en hög folkhälsa till att vi har hög aktivitet inom den ideella sektorn? Man skulle kunna förenkla det med att fråga sig vilket av följande som är sant: Hög ideell aktivitet leder till god hälsa. God hälsa leder till hög ideell aktivitet. Man kan föra ett rimligt resonemang för båda påståendena. Man kan tänka sig att det översta påståendet gäller eftersom den ideella sektorn mycket handlar om att ge meningsfull sysselsättning på fritiden, att öka människors fysiska aktivitet, att öka inflytande, ge bättre självförtroende med mera. Å andra sidan kan man också se rimligheten i att det andra påståendet gäller. Ju bättre upplevd hälsa människor besitter, desto bättre kraft och energi har man till att engagera sig och få upplevelser inom kultur, bildningsfrågor, samhällsförändring med mera. Förmodligen är det omöjligt att påvisa i vilken riktning dessa samband går? Ingen av den forskning som finns tillgänglig kan visa på ett säkert orsakssamband där något av dessa påståenden blir mer sant än det andra. Eller finns det någon ytterligare faktor som leder både till god hälsa och hög aktivitet inom ideella sektorn? Eller är det ett antal faktorer som tillsammans påverkar folkhälsan? Mycket talar för det senare. Folkhälsoplanen för Örebro län utgår från det nationella folkhälsomålet och här har den ideella sektorn en given plats som en av många aktörer och bidraget blir således att på olika sätt påverka Hälsans bestämningsfaktorer (sid 13), i en positiv riktning. 16

19 Frivilliga insatser och hälsa I en rapport från Folkhälsoinstitutet 2005 presenterades en studie om sambandet mellan frivilliga insatser, sociala nätverk och hälsa slumpvis utvalda personer i åldern 16 till 85 år intervjuades. 8 Man kunde konstatera att det finns ett samband mellan frivilliga insatser och upplevd hälsa. Frivilligt aktiva har i genomsnitt bättre hälsa än de som inte är det. Effekten är större hos kvinnor än hos män. De frivilligt aktiva kvinnorna har i genomsnitt mindre värk i axlar, nacke, rygg, händer, armbågar, ben och knän, medan de frivilligt aktiva männen i vissa fall har mer besvär än vad de icke frivilligt aktiva männen har. Men det visade sig också att de frivilligt aktiva kvinnorna i genomsnitt hade högre utbildning än de som inte var aktiva. De hade också i genomsnitt högre utbildning än de frivilligt aktiva männen. Därför kan man inte med säkerhet fastställa att det just är de frivilliga insatserna som ger en bättre hälsa. Det kan vara den höga utbildningsnivån hos de aktiva kvinnorna som slår igenom som en viktig orsak till den högre upplevda hälsan. Vi vet genom tidigare studier och folkhälsoundersökningar att det finns ett starkt samband mellan utbildningsnivå och upplevd hälsa. Men studien visade också att det fanns en gräns för sambandet mellan frivilliga insatser och hälsa särskilt hos kvinnorna. Kvinnor som har anhöriga med särskilda omsorgsbehov och vårdas i hemmet har ofta en lägre självskattad hälsa. Insatser i och utanför föreningslivet Ersta-Sköndal högskola rapporterade om en omfattande kartläggning av svenskarnas ideella insatser i och utanför föreningslivet slumpvalda personer intervjuades. Rapporten redovisar omfattningen av svenskarnas ideella engagemang och informella insatser samt hur dessa har förändrats under de två senaste decennierna. En kraft att räkna med föreningslivet och folkbildningen i folkhälsoarbetet i Örebro län 17

20 Vid en internationell jämförelse ligger svenskar och holländare i topp när det gäller ideella obetalda insatser. Engagemanget är stabilt men en viss ökning har skett sedan 90-talet. Många gör insatser i mer än en organisation. Engagemanget i tid motsvarar heltidsarbeten. När det gäller typ av engagemang ligger utbildning och ledarskap i topp. Därefter kommer styrelseuppdrag eller administration. Men 26 procent har aldrig arbetat ideellt. Skälet man anger är brist på tid. Kvinnor och män har olika slags engagemang. Män gör större insatser inom idrottsrörelsen. Kvinnors insatser ligger framför allt inom kyrkligt arbete, boendeföreningar och föräldraföreningar. I vissa fall har professionaliseringen ökat, speciellt inom idrottsrörelsen, det vill säga det krävs en hög grad av utbildning för engagemanget. Men professionaliseringen inom den ideella sektorn i Sverige är mindre än i andra länder. En klar majoritet anser att engagemang i frivilligt arbete ger en aktiv roll i ett demokratiskt samhälle. Det ideella arbetet betyder mycket för individen och man känner att man gör en insats för samhället och man upplever en tillfredsställelse med detta. Barns och ungdomars deltagande i föreningsidrott En doktorsavhandling redovisar sambandet mellan barn och ungdomars aktivitet inom föreningsidrotten och deras självuppfattning. Eleverna på samtliga skolor i Västra Götaland och Värmland med undantag för särskoleverksamheten har besvarat enkäter under en 10-årsperiod. Gruppen idrottare har över lag bättre självkänsla än gruppen icke idrottare. Detta gäller över alla åldrar, från 10-årsåldern till 18-årsådern. Men skillnaden i självkänsla är mindre i de högre åldrarna än i de lägre. Den upplevda fysiska kompetensen ligger högre hos de ungdomar som idrottar i jämförelse med de som icke idrottar. Men det finns en selektionsprocess inom idrotten. Det innebär att det sannolikt är ett visst urval av ungdomar som börjar med sitt idrottande. 18

21 En kraft att räkna med föreningslivet och folkbildningen i folkhälsoarbetet i Örebro län 19

22 Det sker ett urval som är kopplat till kön, ålder, etnicitet, bostadsort och socioekonomisk status. Just detta urval har redan från början sannolikt en högre självkänsla än de som inte tillhör urvalet. Samtidigt finns det en selektionsprocess från idrotten, det vill säga att vissa unga slutar med sitt idrottande. Även detta urval är kopplat till kön, ålder, etnicitet, bostadsort och socioekonomisk status. Detta gör att man inte med säkerhet kan uttala sig om effekten av idrottsutövande på självkänsla. Trots denna osäkerhet om idrottens betydelse för självkänslan kan författaren dra en viktig slutsats när det gäller hur idrottsutövandet ska ske och vilken betydelse detta har för de ungas självuppfattning. Det visade sig nämligen att ett uppgiftsorienterat klimat är att föredra framför ett resultatinriktat. Detta innebär alltså att om en ung idrottsutövare får uppmuntran för sin prestation i relation till sin egen förmåga leder detta till bättre självkänsla än om man får uppmuntran enbart för sin prestation. 20

23 Den ideella sektorn i Sverige Unikt för det svenska samhällslivet och i vår vardag är våra folkrörelser, det omfattande föreningslivet och folkbildningen. Det ideella engagemanget är stort och vilar på dessa föreningar, idéburna organisationer och grupper samt enskilda personer. När det gäller olika samhällsinsatser, som görs på ideell bas så talar vi ofta om ideell sektor. Ett annat begrepp som också används är civila samhället, som kan vara organisationer (i en samhällssfär skild från stat och näringsliv), där människor agerar tillsammans, ideellt och frivilligt, för gemensamma intressen. Man lever tillsammans, tar hand om och hjälper varandra. 11 Vi vill här lyfta fram vilken betydelse denna ideella sektor kan ha för vår livsstil, levnadsförhållanden och hälsoutveckling. Genom alla dessa mötesplatser och frivilliga insatser sker en bred och mångfacetterad påverkan av oss och vår tillvaro också ur ett folkhälsoperspektiv. Vi anser att man med fog kan tala om hälsofrämjande arenor. Som framgår av citat i tidigare avsnitt från prop. 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik så ses ideell sektor som en central part i folkhälsoarbetet genom dess möjlighet att kunna tillgodose människors olika behov samt att kunna erbjuda mötesplatser för sociala aktiviteter. Vi kan här bygga vidare på och utveckla en tradition som finns förankrad bland oss alla. Inom ideell sektor finns olika organisationsformer till exempel ideella föreningar, stiftelser, ekonomiska föreningar, trossamfund. I den här skriften kommer vi att begränsa oss till att titta närmare på de demokratiskt uppbyggda föreningarnas och folkbildningens roll i folkhälsoarbetet. Med en ideell förening menas en öppen sammanslutning där dess medlemmar gemensamt styr föreningen och varje medlem har en röst. Verksamheten drivs utan vinstintresse och utgår ifrån de mål, som anges i föreningens stadgar. Stor samhällsekonomisk betydelse! Det finns föreningar i Sverige. Sammanlagt har svenskarna 32 miljoner medlemskap i olika frivilligorganisationer. Inom sektorn finns det förutom volontärerna anställda på hel- eller deltid, vilket utgör 2,5 % av den totala arbetskraften i Sverige. Den ideella sektorn omsätter 150 miljarder kronor per år, vilket är ca 4 % av BNP. Källa: Wikström, Filip och Larsson, Tommy, 2002, "Den Ideella Sektorn, Organisationerna i det civila samhället". En kraft att räkna med föreningslivet och folkbildningen i folkhälsoarbetet i Örebro län 21

24 Många gör mycket! Nästan hälften av alla svenskar mellan år är engagerade i ideellt arbete. 56 % av alla åringar är engagerade i ideellt arbete. I genomsnitt ägnar en ideellt aktiv 16 timmar per månad åt frivilliga insatser. De insatser som görs i ideella organisationer motsvarar omkring helårsarbeten. 20 % av svenskarna är engagerade inom idrottsrörelsen och 15 % inom socialt inriktade organisationer. Det ideella engagemanget är störst inom idrott, kultur, fackföreningar/boende och socialt arbete. Var tionde svensk gör en direkt social insats via föreningslivet. Källa: Svedberg, Lars m.fl. (2010) Befolkningsstudien: Svenskarnas engagemang är större än någonsin, Ersta Sköndal Högskola. Folkbildning är en fri och frivillig verksamhet, med högst varierande innehåll och former, som genomförs av bland annat studieförbund, folkhögskolor, föreläsningsföreningar och bibliotek. När vi till vardags talar om folkbildning avser vi i de flesta fall verksamhet inom studieförbund samt folkhögskolor och eftersom dessa till största delen är ideella föreningar, så ser vi folkbildning som en del av ideell sektor. Ideella föreningar Det finns cirka föreningar i Sverige och sammanlagt har svenskarna 32 miljoner medlemskap i olika frivilligorganisationer. Av dessa organisationer kan inte alla rubriceras som ideella, demokratiska föreningar eftersom även andra juridiska former förekommer och några exakta antal är inte möjliga att ange. Men siffrorna visar ändå på vilken potential av personligt engagemang det handlar om. 12 Vårt engagemang i tid motsvarar årligen ungefär heltidsarbeten och avser då olika slag av insatser i organisationerna arbete som utförs till gagn för andra och är obetalt. Ungefär 50 procent av svenskarna är aktiva och om vi vidgar frågan till hur många som är eller någon gång har varit aktiv, så ökar andelen bland vuxna svenskar till cirka 75 procent. Det största frivilliga föreningsarbetet sker inom idrotten i form av ledarskap och insatser som avser föreningens skötsel och administration, olika arrangemang och medlemsaktiviteter. 20 procent av svenskarna är engagerade inom idrottsrörelsen. Ur statens perspektiv spelar idrotten en viktig roll som främjare av en god folkhälsa. I riktlinjerna för statens stöd till idrotten framgår att statsbidraget vilar på bland annat följande grundpelare: Idrotten som folkrörelse. Idrottens betydelse för folkhälsan. Alla flickors och pojkars, kvinnors och mäns lika förutsättningar till deltagande. Skolning i demokrati, ansvarstagande och etik. 22

25 Varje lokal förening har sin specifika verksamhetsprofil, sin geografiska förankring samt kontaktytor mot människor i det omgivande samhället. Men oavsett den egna profilen så gäller gemensamt för alla ideella föreningar att de erbjuder sina medlemmar en arena/mötesplats som möjliggör för människor att få uppleva gemenskap, ansvarstagande och meningsfullhet. Kort sagt: ett uppfyllande av målområde 1 för folkhälsoarbetet. I föreningslivet möts och förenas människor med olika bakgrund och förutsättningar inom ramen för det gemensamma intresse, som är föreningens verksamhet. Inom ideell sektor används också begreppet idéburna organisationer där man får uppleva värdegemenskap med andra, vilket skapar både meningsfullhet och identitet. Att föreningslivet har en bred och allsidig påverkan i människor utveckling och välbefinnande framgår tydligt i en rapport från Valideringsdelegationen Med hjälp av begreppet kompetens, visar man på olika sidor av det vi kan tala om som lärande i föreningslivet och som följer av ett föreningsengagemang. Ett stort antal kompetenser (personlig utveckling) redovisas men vi väljer här ut några: Demokratisk kompetens är förmågan att ingå i och agera i beslutsprocesser på en demokratisk grund samt tillägna sig demokratiska värderingar. Genom samarbetet inom en förening kan man påverka och bidra till dess verksamhet och utveckling. Förhållnings- och åsiktskompetens handlar om förmågan att bilda sina egna självständiga åsikter i samspel med andra och kunna skapa mening i sin egen tillvaro. Att vara delaktig i en grupp ger självtillit och skapar nya personliga kontakter. Interkulturell kompetens består i kunskap och förståelse för andra kulturers värderingar och levnadssätt. I föreningars verksamhet finns utrymme för kulturmöten mellan medlemmar där respekt och tolerans är ledord. En kraft att räkna med föreningslivet och folkbildningen i folkhälsoarbetet i Örebro län 23

26 Kvinnor och män lika och olika! Män är i högre utsträckning engagerade i fritidsorienterade organisationer såsom idrotts-, frilufts-, och jaktföreningar. Kvinnor är i högre utsträckning engagerade i socialt inriktade organisationer, bland annat humanitära hjälporganisationer, kyrkan, invandrarorganisationer, nykterhetsorganisationer och kvinnoorganisationer. Kvinnor är mest aktiva på landsbygden, medan män däremot är mer mest aktiva i mindre och mellanstora städer. På frågan varför man började arbeta ideellt svarar kvinnor oftare att de vill göra nytta för andra människor, medan män svarar oftare att de vill bidra till organisationen. Kvinnor uppger i högre grad än män att de började engagera sig ideellt för att de vill påverka samhället. Källa: Svedberg, Lars m.fl., 2010, Befolkningsstudien: Svenskarnas engagemang är större än någonsin, Ersta Sköndal Högskola. Social kompetens är förmågan att ingå i och agera i gemenskaper, med varierande sammansättning, samt att förstå och respektera människor med annan bakgrund och livsvillkor. Det sociala och mänskliga utbytet kan också få formen av personliga nätverk. Kompetens handlar alltså här om en personlig utveckling som har sin utgångspunkt i människors egna förutsättningar och unika livsvillkor och är ytterst frågan om ett livslångt lärande tillsammans med andra i vardagen. Folkhälsoarbetets olika målområden avspeglas också inom mångfalden i föreningslivet. Här återfinner vi bland annat hälsofrämjande verksamheter som fysisk aktivitet, natur- och kulturupplevelser samt friskvård. Insatser för barn och ungdomars uppväxtvillkor till exempel genom idrottsföreningar, musikgrupper och andra ungdomsorganisationer. Frågor om livsstil och levnadsvanor aktualiseras genom erfarenhetsutbyte och i samvaron mellan medlemmar inom föreningen. Dessutom möter vi föreningar med verksamhet i hälsorelaterade frågor för människor som är direkt berörda eller i förebyggande syfte. I Folkhälsoplanen för Örebro län formuleras följande utgångspunkt: Hälsofrämjande insatser utgår ofta från ett arenaperspektiv, det vill säga där människor träffas och har gemensamma intressen. Och då ska vi vara medvetna om att det finns cirka föreningar i Örebro län! Men vi vet att deltagande i föreningslivet kan vara ojämnt fördelat mellan olika grupper av människor. Vi vet att vissa grupper är underrepresenterade och i många fall är det just dessa grupper som är högt prioriterade utifrån ett folkhälsoperspektiv. Det finns ett samband mellan hälsa och etnisk eller kulturell bakgrund samt andra socioekonomiska förhållanden. Samtidigt kan vi konstatera att föreningslivet har en unik möjlighet att brett nå ut till människor, som inte skulle kunna nås på annat sätt och erbjuda ett deltagande i olika aktiviteter som sker utifrån deras egna intressen och förutsättningar. Det lokala perspektivet och närheten mellan människor skapar förutsättningar för detta. 24

27 En kraft att räkna med föreningslivet och folkbildningen i folkhälsoarbetet i Örebro län 25

28 En rimlig slutsats skulle kunna vara: Föreningsliv handlar om att utöva ett intresse i gemenskap med andra och på köpet påverkas människors egen hälsa positivt och sammantaget även folkhälsan. Folkbildning och dess kännetecken Folkbildningen i dess olika former, erbjuder mötesplatser där människor gemensamt kan få utvecklas och dela intressen. Med sin lokala förankring och geografiska spridning får så gott som alla möjlighet att kunna delta. Om vi bara ser till studieförbundens verksamhet i Sverige under 2010 så arrangerades studiecirklar med totalt 1,8 miljoner deltagare, varav unika personer. Dessutom genomfördes över kulturprogram med drygt 16 miljoner besökare. För att få veta hur många individer det motsvarar måste siffrorna revideras eftersom samma personer kan delta i flera aktiviteter men omfattningen är trots detta imponerande. Folkbildning innebär kort och gott att människor tillsammans söker kunskap och upplevelser utifrån egna behov och förutsättningar och gör det under sådana former att egna erfarenheter, tankar och visioner tas tillvara och man gör det fritt och frivilligt. Själva mötet mellan människor är kärnan i folkbildning. Andra kännetecken är att verksamheten ska vara deltagarstyrd, innehållsmässigt profilerad, mångsidig och flexibel samt bygga på gemenskap och eget ansvar. Av betydelse i ett hälsobefrämjande perspektiv är möjligheten för människor att delta i kulturella och skapande verksamheter. Mer än hälften av alla studiecirklar hålls i ett kulturämne, men där musikområdet dominerar. Både att utvecklas inom ett kulturämne och att uppleva kultur tillsammans med andra kan ses som friskvård. Deltagarna kan här upptäcka och utveckla sina egna inneboende resurser och därigenom få tillgång till sidor hos sig själv som de bara anade att de hade. Kulturell stimulans kan öka till exempel kreativiteten, vitaliteten och motståndskraften vid olika slag av påfrestningar. 14 Det är något som forskning belyst, men mycket 26

29 mer kunskap om dessa samband behövs och nya forskningsinitiativ tas. Från Vetenskapsrådets forskningsprogram Kultur och hälsa hämtar vi konstaterandet Det finns fog för den utbredda föreställningen att musik... leder till positiva känslor och avslappning, vilket i sin tur leder till ökad hälsa och välbefinnande, enligt forskarna. 15 Olika slag av såväl befintliga som möjliga kulturaktiviteter inom folkbildningen får ses som en långt ifrån utnyttjad resurs inom folkhälsoarbetet. Hälsa är ytterst en demokratifråga och därför stämmer folkbildningens mål väl överens också med folkhälsopolitikens intentioner. Här finns goda förutsättningar för en ömsesidigt fruktbar samverkan vilket framgår av Folkbildningsförordningen om statsbidrag till folkbildningen ( 2). Statens stöd till folkbildningen skall ha till syfte att 1) stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin, 2) bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen, 3) bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället, och 4) bidra till att bredda intresset för och öka delaktighet i kulturlivet. Sedan följer ett antal utpekade områden som är särskilt högt prioriterade och ett av dessa är folkhälsa. Ledstjärnan i folkbildning är att stärka individernas självförtroende, bidra till att människors resurser lyfts fram och utvecklas för att bli mer aktiva och beredda att själva forma sitt liv och således ytterst även bidra till samhällets utveckling. Att kunna orientera sig i en föränderlig värld är inte begränsat till en fråga om information utan om kommunikation och bearbetning av erfarenheter och tankar tillsammans med andra människor. En kraft att räkna med föreningslivet och folkbildningen i folkhälsoarbetet i Örebro län 27

30 Hur stämmer detta med deltagarnas egen uppfattning om vad de har fått för behållning av sitt deltagande i cirkelstudier? Så här sammanfattar forskarna i projektet Lärande i studiecirkel En studie av en pedagogisk miljö 16 svaren från intervjuade studiecirkeldeltagare (figur 2): Mental stimulans Fritidsintresse Gemenskap Samarbete Nya bekantskaper Motverkar isolering Sammanhållning Kunskaper, erfarenheter Nytta, användning Intresse för fortsatta studier Vad ger cirkeldeltagandet? Självförtroende Personlig utveckling Ingen/liten behållning Tro på sin förmåga Man vågar Tänker annorlunda Handlar annorlunda Kreativitet Figur 2. Vad ger studiecirkeldeltagandet. Källa: Lärande i studiecirkel, Lärarhögskolan. 28

31 I Folkbildningsrådets återkommande undersökningar av cirkeldeltagare kan vi få veta lite mer om hur deltagarna ser på studiecirkelns betydelse för den personliga utvecklingen ur åtta olika aspekter (figur 3). Diagrammet visar hur stor andel av studiedeltagare (2008) som instämde helt eller till stor del i påståendena A H Genom cirkeln har jag: A blivit säkrare som person B blivit bättre på att uttrycka mig C utvecklat mitt kritiska tänkande D blivit bättre på att lyssna på andra E blivit bättre på att samarbeta F blivit bättre på att fatta välgrundade beslut G fått nya värderingar H känt ökad trivsel och välmående. 0 A B C D E F G H Figur 3. Studiecirkelns betydelse för den personliga utvecklingen. Andel som instämmer helt eller till stor del. Källa: Studiecirkeldeltagare 2008, Folkbildningsrådet. Lägger vi sedan till den andel deltagare som instämt i påståendena delvis så ökar frekvensen instämmande med procent för de olika påståendena. Att deltagandet i studiecirklar tar sin utgångspunkt i människors vardag och lokalsamhället vet vi också genom studien Studiedeltagare 2008 där cirka en tredjedel av deltagarna uppgav att de gått i en studiecirkel där de själva hade tagit initiativ till cirkeln, 13 procent var vänner som brukade gå i cirkel tillsammans och drygt en fjärdedel av cirklarna ingick i en förening eller annan organisation. Övriga hade anmält sig via annons. Oavsett vilket En kraft att räkna med föreningslivet och folkbildningen i folkhälsoarbetet i Örebro län 29

32 av detta som är aktuellt så är förutsättningen att studieförbunden finns tillgängliga i närmiljön och kan anordna efterfrågad verksamhet. Det framgår också av detta resultat att det i många fall finns ett tydligt samband mellan folkbildning och föreningsliv. Genom cirkelstudier (eller andra folkbildningsaktiviteter inte minst kulturarrangemang) utvecklas inte bara föreningens medlemmar som individer utan även föreningen tillförs ny kraft, nya tankar och idéer som för verksamheten framåt. Vi ska också tillägga att erfarenheter och upplevelser genom folkbildningsaktiviteter också kan spridas som ringar på vattnet i deltagarens omgivning. Var någon annanstans i samhället finns etablerade och möjliga mötesplatser dit miljontals människor söker sig av eget intresse och där det yttersta målet är människors välbefinnande? Föreningslivet och folkbildningen kan med sin omfattande lokala närvaro utgöra en stor potential i det lokala folkhälsoarbetet långsiktigt och i samverkan med andra aktörer. De som inte är med Sverige är unikt när det gäller omfattningen av föreningsliv och frivilligt arbete. Men det finns en grupp som inte arbetar ideellt och inte deltar i föreningar och organisationer. Denna grupp utgör nästan en och en halv miljon individer av den vuxna befolkningen i landet. Summan är relativt konstant över tid. En studie gjord på Ersta Sköndals Högskola har studerat denna grupp lite närmare 18. Det finns ingen entydig förklaringsmodell varför man inte deltar men det finns ett antal komponenter som verkar ha betydelse. Socioekonomiska faktorer spelar en stor roll, men är inte tillräcklig för att ensamt påvisa skillnader mellan gruppen aktiva eller icke aktiva. Däremot medför låg utbildning och låg inkomst ökade odds att man tillhör gruppen inaktiva. Detta gäller framför allt för män. Den inaktiva gruppen har en lägre politisk handlingsförmåga i form av att författa skrivelser och kunna överklaga beslut. Att ha föreningsaktiva föräldrar 30

33 verkar vara av betydelse, framför allt för kvinnor. Som barn socialiseras man in i föreningsverksamhet av sina föreningsaktiva föräldrar och man lär sig således att arbeta ideellt. Den inaktiva gruppen står inte enbart utanför föreningslivet utan träffar även mer sällan arbetskamrater, vänner och familj. De inaktiva, särkilt kvinnorna, använder mer av sin fritid till att se på tv. Det finns alltså en stor grupp som konstant står utanför flera sociala arenor där föreningslivet är en viktig del. Enligt Putnams 19 teorier kring socialt kapital får dessa människor inte tillgång till olika sociala nätverk som är så betydelsefullt för både individen som samhället. De med sämst social position befinner sig mest utanför. För att hårdra det så finns föreningslivet i många stycken till för de som redan är socioekonomiskt och socialt etablerade. 20 Sannolikt handlar det om en rekrytering efter en likhetsprincip. Nya medlemmar och frivilligt arbete blir en replikation av de som redan finns inom organisationen och det utesluter grupper som inte är lika. Det finns alltså flera studier som påvisar en ojämlikhet i förutsättningar och villkor för socialt deltagande. Föreningslivet skulle kunna vara en utjämnande faktor och nå ut till alla grupper, men det verkar inte vara så. Man kan fundera på om det behöver vara på det viset och om, och vad, man kan göra åt det. En kraft att räkna med föreningslivet och folkbildningen i folkhälsoarbetet i Örebro län 31

34 Föreningar och folkbildning i Örebro län Ett rikt föreningsliv I Örebro län finns registrerade föreningar med olika inriktning (tabell 1). Föreningarna är indelade i olika typer som idrott, kultur, politik, religion, humanitära insatser, fackliga organisationer med flera. 21 Flest föreningar finns inom idrott och kulturområdet. Antal föreningar per tusen invånare visar på den föreningstäthet som finns i respektive kommun. Det visar att det finns ett smörgåsbord av verksamhetsinriktningar och ett stort antal mötesplatser. Det säger dock inget om antalet medlemmar i respektive förening och omfattningen på deras aktivitet. I Örebro län är Ljusnarsbergs kommun mest föreningstät följt av Hällefors och Laxå. Tabell 1: Antal föreningar per tusen invånare fördelat på kommun. Kommuner Antal föreningar Antal föreningar per tusen invånare Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg 54 8 Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro

35 Enligt SCB:s senaste rapport Medborgliga aktiviteter återfinns i Sverige störst andel aktiva medlemmar i kultur-, musik-, dans- eller teaterföreningar respektive idrotts- och friluftsföreningar där 58 respektive 50 procent av medlemmarna är aktiva i föreningarnas verksamhet. Eftersom idrotts- och kulturella föreningar är vanligast i Örebro läns kommuner är det också troligt att andelen aktiva medlemmar i Örebro län är densamma som i riket. 22 Arenor för folkbildning I länet finns tio statsbidragsberättigade studieförbund, SISU idrottsutbildarna samt fem folkhögskolor, var och en med sin egen profil. De företräds i länet av Örebro läns bildningsförbund (ÖLBF) som är folkbildningens gemensamma intresseorganisation med uppgift att främja, stödja och förstärka folkbildningsverksamheten i länet. ÖLBF fungerar som en arena i länet för samarbete, erfarenhetsutbyte och utvecklingsarbete och företräder folkbildningen i olika sammanhang. Folkbildningen finns på alla orter i länet och är ett utbrett nätverk i det civila samhället. Studieförbund De flesta av de drygt föreningarna som finns i Örebro län har en anknytning till ett studieförbund antingen som medlem eller genom ett samarbetsavtal. (Se bilaga 1 över studieförbunden och deras medlemsorganisationer). Studieförbunden erbjuder folkbildning i form av studiecirklar, annan folkbildningsverksamhet och kulturprogram till sina medlemsorganisationer, allmänheten och till prioriterade målgrupper som funktionshindrade, invandrare, arbetslösa och kortutbildade. Flest studiecirklar anordnas inom ämnesområdena konst/musik/media, humaniora samt samhällsoch beteendevetenskap. De estetiska cirklarna dominerar och det enskilt största ämnet är improvisatorisk musik (rock, jazz, etcetera). Annan folkbildningsverksamhet skiljer sig från studiecirkeln och genomförs i friare En kraft att räkna med föreningslivet och folkbildningen i folkhälsoarbetet i Örebro län 33

36 Studieförbunden och SISU idrottsutbildarna i Örebro län: Engagerar årligen studiecirkel-/gruppledare. Genomför kulturarrangemang varje månad året om. Lockar invånare årligen att delta i studiecirklar eller annan gruppverksamhet. Engagerar 57 % kvinnor och 43 % män i studieverksamheten. 23 och flexiblare former. Det kan vara att utveckla ny verksamhet, nå nya målgrupper eller låta deltagare prova på olika aktiviteter. Deltagare kan också vara yngre än 13 år som är åldersgränsen för deltagande i studiecirkel. Under 2010 pågick i studieförbundens och SISU idrottsutbildarnas regi närmare studiegrupper med deltagare (tabell 2). Drygt en fjärdedel av de statsbidragsberättigade studieförbundens totala studietimmar var verksamhet för målgrupperna invandrare, funktionsnedsatta samt arbetslösa. Tabell 2. Studieförbundens verksamhet i Örebro län (I statistiken ingår SISU idrottsutbildarna.) Antal Antal deltagare Studiecirklar Annan folkbildnings verksamhet Kulturprogram Sammantaget är studieförbunden den största kulturarrangören i länet genomfördes över kulturprogram där besökarna, åhörarna och åskådare, uppgick till drygt Kulturprogram är föreläsningar, teater, sång, musik, dramatisk framställning, film/foto/bildvisning, litteratur eller utställningar som framförs eller visas för publik. Räknar vi samman de studiecirklar som har en kulturell inriktning med kulturprogram pågick varje månad i Örebro län närmare kulturarrangemang i studieförbunden och SISU idrottsutbildarnas regi. 34

37 Folkhögskolor Folkhögskolorna skiljer sig från andra skolformer då de inte är bundna av centralt fastställda läroplaner. Varje folkhögskola bestämmer själv sin verksamhet utifrån skolans ideologiska och kunskapsmässiga inriktning. Verksamheter som syftar till att utjämna utbildningsklyftor och höja utbildningsnivån i samhället ska prioriteras liksom verksamhet som riktar sig till utbildningsmässigt, socialt och kulturellt missgynnade personer. I Örebro län finns fem folkhögskolor varav två är landstingsägda; Kävesta och Fellingsbro folkhögskolor och tre är rörelsefolkhögskolor; Karlskoga, Hällefors och Örebro folkhögskolor. Alla är internatskolor utom Örebro folkhögskola som är en dagfolkhögskola. Utöver allmänna kurser har de ett brett utbud av speciallinjer, vissa yrkesutbildningar och särskilda kurser. Det är linjer för konst och formgivning, konsthantverk, dans, filmanimation, digital fotografi, form & design, inredning, teater, smycke, journalistik, musik- och ljuddesign, webbdesign, fritidsledare, idrott och ledarskap samt tecken och tolkutbildning. Dessutom har de en omfattande kortkursverksamhet i samarbete med sina huvudmän. Folkhögskolorna genomför också på uppdrag bland annat arbetsmarknadsutbildningar och rehabiliteringskurser. Folkhögskolorna har var och en sin profil. Kävesta folkhögskola har en estetisk profil speciellt inriktad mot konsthantverk och musik. Fellingsbro folkhögskola vänder sig till människor som har en funktionsnedsättning och personer som i framtiden ska arbeta med människor med funktionsnedsättning som personliga assistenter, behandlingspedagoger och teckentolkar. Karlskoga folkhögskolas huvudman är Svenska Missionskyrkan och deras profil är miljö och hälsa, skapande verksamhet och livsåskådning. Hällefors folkhögskolas profil är kultur, design och konstnärligt skapande och drivs av föreningen Hällefors folkhögskola, med Hällefors kommun, Sveriges arbetarteaterförbund, Bredsjö kulturkooperativ och tidningen ETC (Etcetera) som medlemmar. Folkhögskolorna i Örebro län: Lockar varje år drygt besökare till kulturprogram. Lockar årligen omkring personer till sina kurser. På skolornas kurser deltar 60 % kvinnor. Mer än hälften av kursdeltagarna på de långa kurserna är i åldern år. Källa: Folkbildningsrådet. Statistik om folkhögskolan En kraft att räkna med föreningslivet och folkbildningen i folkhälsoarbetet i Örebro län 35

38 Örebro folkhögskola ägs av Evangeliska Frikyrkan och dess profil är idrott, livsfrågor och ledarskap. Folkhögskolorna genomförde tillsammans 2010, deltagarveckor och 85 kulturprogram. Under våren 2010 studerade deltagare på länets folkhögskolor. Sextiotvå procent av deltagarna var kvinnor och trettioåtta procent var män. För höstterminen var siffrorna studerande fördelat på femtionio procent kvinnor och fyrtioen procent män. Kulturprogrammen som riktar sig till allmänheten lockade totalt besökare. Föreningsdeltagande och hälsa Samhällsmedicinska enheten vid Örebro läns landsting genomför kontinuerligt två större befolkningsundersökningar bland länets invånare varav den ena, Liv & hälsa vuxen, riktar sig till befolkningen i åldersgruppen år 25 och den andra, Liv & hälsa ung, är en totalundersökning till länets elever i skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet 26. Enkäternas syfte är att samla in information om befolkningens livsvillkor, levnadsvanor och hälsa som sedan används som underlag till planering och styrning för politiker och tjänstemän som arbetar med folkhälsofrågor i länet. Sambanden mellan föreningsaktivitet och olika livsvillkor, levnadsvanor och hälsa beskrivs utifrån dessa två undersökningar i detta kapitel. Vilka deltar? Pojkar och flickor i Örebro län är i stort sett lika föreningsaktiva. Cirka åtta av tio elever i sjuan har varit med i någon typ av förening under de senaste månaderna (Figur 4) men andelen aktiva blir lägre ju äldre eleverna är. I tvåan på gymnasiet är 68 procent av flickorna och 69 procent av pojkarna föreningsaktiva. Jämfört med tidigare undersökningar bland länets elever kan man se att föreningsaktiviteten överlag har ökat bland flickor medan pojkarnas engagemang är i stort sett oförändrat. 27 Oavsett kön och ålder är det vanligast bland ungdomar att man är med i någon idrottsförening jämfört med annan typ av förening eller organisation. 36