Teknikpool ett steg vidare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Teknikpool ett steg vidare"

Transkript

1 Teknikpool ett steg vidare En förstudie och ett diskussionsunderlag Nätverkstan Kultur i Väst med stöd från Framtidens kultur Augusti 2004

2 INNEHÅLL 1. Förord Bakgrund Syfte Målgrupp Tillvägagångssätt Teknikpooler tre exempel Artifactor Atelier Nord Crac Erfarenheter och slutsatser Enkätundersökningen mål och målgrupp Finns det behov av att organisera Teknikpooler? Slutsatser Samtal med Peter Westman, Magasin 3, Stockholm Samtal med Camilla Backman, Konstakuten, Stockholm Vilka krav ställs på en teknikpool? Krav som ställs på en teknikpool Vilket engagemang de svarande vill ha i en teknikpool Slutsatser Teknikanvändning 2003 samt planer för Slutsatser Platser där du kan hyra utrustning idag SWOT-analys Förutsättningar för samarbete med uthyrningsföretag Förslag till riktlinjer för en teknikpool Konstnärerna och deras ekonomiska situation Så här går vi vidare Sammanfattning...18 Bilaga 1. Vilka som fått och svarat på enkäten...20 Bilaga 2. Svar på frågan: Finns det behov av att organisera Teknikpooler?...21 Bilaga 3. Svar på frågan: Skulle du vara intresserad av att bruka en teknikpool?...22 Bilaga 4. Brev som medföljde enkäten...23 Bilaga 5. Enkätfrågor

3 1. Förord Den förstudie du håller i din hand undersöker bland annat om det finns behov av att bygga upp teknikpooler för konstnärer, kulturarrangörer, gallerier och konsthallar i Sverige. Jag har sedan 1992 varit engagerad i arbetet med att etablera digitalt baserade kollektivverkstäder för konstnärer och kulturarbetare på flera orter i Västra Götalandsregionen. Teknikpoolsidén föddes ur det arbetet. Jag såg ett behov och trodde mig ha en idé som skulle förbättra arbetsvillkoren för konstnärer och kulturarbetare. För att få svar på frågor kring teknikpoolsidén skickades 194 enkäter ut. De var adresserade till 130 konstnärer, 18 konstkonsulenter, 20 konsthallar, 21 gallerier och 5 kulturarrangörer i Sverige. Jag fick 62 svarsbrev. Svaren har lagts in i en databas och resultaten presenteras i rapporten. För att få en djupare förståelse kring de frågor som ställdes i enkäten har jag även samtalat med personer ur målgruppen och personer som drivit teknikpooler. Förhoppningsvis kan innehållet fungera som underlag för samtal och beslut om huruvida det är angeläget och kulturpolitiskt motiverat att det byggs upp teknikpooler med den inriktning som föreslås. Jag vill rikta ett varm tack till alla er som svarade på enkäten och till er som hjälpt mig med adresser eller tagit er tid för samtal, intervjuer och studiebesök! Ett särskilt tack till Leif Skoog, Lena Stenmar och Hannes Rydén som tillfört mitt arbete kunnande som jag saknat. Framtidens kultur och Nätverkstan har finansierat arbetet och haft tålamod att vänta på resultatet. Tack för det! Nu är det dags att gå vidare! Göteborg den 12 augusti 2004 Anders T Carlsson Nätverkstan Kultur i Väst 3

4 2. Bakgrund Ska vi starta en teknikpool? Frågan ställdes under vintern 2000 i Lagerhuset i Göteborg. Digitalt baserade kollektivverkstäder, kulturtidskriftsredaktioner, små bokförlag, ett konstgalleri och en ny projektledarutbildning med inriktning mot kultur och IT fyllde huset med inspirerande personer och verksamheter. Det behövdes resurser och redskap för att förverkliga alla idéer. Tanken var att komplettera Medieverkstäderna i Lagerhuset som tillhandahöll fasta produktionsplatser så att de även kunde hyra ut teknik till konstnärer och kulturarbetare. Vi kontaktade Framtidens kultur för att fråga om de kunde finansiera en försöksverksamhet med en teknikpool. Det visade sig omöjligt eftersom de redan tillsammans med KK-stiftelsen hade finansierat uppbyggnaden av en webbplats vars syfte varit att initiera och underlätta samarbete mellan konsthallar runt tekniska resurser. Webbplatsen hade emellertid inte fungerat som initiativtagarna hoppats på. Nätverkstan ansökte därför om och beviljades stöd för att vidareutveckla teknikpoolsidén under Vi ville ta ett steg vidare... På grund av sjukdom och konvalescens kom arbetet att ligga på is under tre år. Teknikens tillgänglighet för vår målgrupp ökade under tiden. Men vår grundläggande drivkraft består. Nätverkstan arbetar för att konstnärer och kulturarbetare ska får möjlighet att arbeta med och undersöka ny teknik genom sitt skapande. De aktörer som inte använder sig av eller utforskar den nya teknikens möjligheter och faror förlorar i betydelse. Vår målsättning är att driva ett av Sveriges främsta resurscentrum för småskalig publicistisk, konstnärlig och annan kulturell verksamhet. Nätverkstan ska tillhandahålla kunskap och praktiska verktyg samt erbjuda tjänster anpassade efter dessa verksamheters behov. Därför drev vi teknikpoolsidén vidare. De frågor jag ställde mig när jag skulle återuppta den röda tråden där jag lämnade den för tre år sedan var om det längre var relevant att göra förstudien. Jag undrade om behoven fanns kvar och på vilket sätt de hade förändrats. Nu vet jag att behoven finns kvar hos de konstnärer som svarade på enkäten och jag är glad att jag inte släppte taget om den röda tråd jag tappat. Det var ju för att förbättra konstnärernas och kulturarbetarnas tillgång till viktiga arbetsverktyg som jag inledde arbetet år Syfte Syftet med förstudien var: - att undersöka vilka behov konstnärer, gallerier, kulturarrangörer och medelstora konstinstitutioner i Sverige har av en Teknikpool. - att undersöka vilka grundvillkor målgruppen anser måste uppfyllas för att en teknikpools resurser skulle vara intressanta att använda. - att presenterar en teknikpoolmodell från Atelier Nord i Oslo. - att skapa ett underlag för de parter som vill arbeta vidare med att etablera en teknikpool. 4

5 4. Målgrupp Målgruppen för denna förstudie är konstnärer, gallerier, kulturarrangörer, och medelstora konstinstitutioner i Sverige samt tänkbara finansiärer och samarbetspartners för en teknikpool. 5. Tillvägagångssätt 1. Jämförelse mellan tre teknikpoolsmodeller: Artifactor, Atelier Nord och Crac. 2. Enkät till ett urval ur målgruppen. 3. Intervjuer med representanter för olika delar av målgruppen. 4. Undersöka hur teknikuthyrningsföretag ställer sig till samarbete. 5. Resultaten redovisas i en rapport. 6. Ett samtal hålls med utgångspunkt i rapporten. Till detta inbjuds de som svarat på enkäten och som vill medverka samt tänkbara finansiärer och samarbetspartners för en teknikpool. 6. Teknikpooler tre exempel Rapporten utgår från att en teknikpool är en verksamhet som hyr ut eller lånar ut teknisk utrustning. Syftet är att öka tillgängligheten till teknisk utrustning för målgruppen. De teknikpooler jag har kontaktat har organiserats av konstnärer för konstnärer. Nedan presenteras även en teknikpool organiserade av en konsthall för konsthallar. Det är även vanligt att kommuner organiserar teknikpooler som ska ge service till verksamheter som drivs av kommunen. Teknikpooler skapas alltså för att tillhandahålla teknik som används under kortare perioder och som är för dyrt för den enskilde att äga. Vilken utrustning och teknik som tillhandahålls förändras givetvis med målgruppens behov och den teknikutveckling som sker. Nedan presenteras tre olika teknikpoolsmodeller och deras erfarenheter. 6.1 Artifactor Artifactor: var en webbaserade teknikpool som skulle förmedla teknik mellan konsthallar. I den rapport som Artifactor lämnade till Framtidens kultur efter projektets genomförande finns följande centrala resonemang kring mål, resultat och slutsatser 1 : Artifactor skapades under 1999 som ett samarbetsprojekt mellan Edsvik konst och kultur och Weerwolf HB. Projektets syfte var att knyta samman aktörer inom området samtidskonst för att bilda en teknikpool. Projektet utgick ifrån att många konstnärer vill använda avancerad teknisk utrustning som t.ex. videoprojektorer, videobandspelare och datorer. Att för en 1 (D:nr 98/1756) 5

6 konsthall köpa in all denna utrustning för en utställningsperiod är mycket dyrt och många gånger omöjligt. Alternativet att hyra utrustningen från kommersiella uthyrningsföretag är ohållbart för längre projekt eftersom prissättningen är satt för korta tidsperioder och prisnivån är orimligt hög även för denna korta tid. Resultat: Artifactors hemsida har fått några hundra besök under projekttiden, med det har endast inkommit tre annonser till Artifactor. Några de institutioner som kontaktades under projekttiden var mycket positiva till projektet, andra var tveksamma och tyckte att de andvände all sin utrustning och eller hade inte tillräckligt med resurser att avvara för att hyra ut teknik. Även om det kommer in pengar vid uthyrning av teknik, är det kanske inte lönsamt för en institution att hyra ut, eftersom det kräver arbetsresurser av personal för att administrera uthyrningen, dessa extra resurser kanske inte finns. En annan orsak kan till exempel vara att det råder oklarheter med vilka försäkringar som gäller vilket gör att det blir en avsevärd administrativ börda att hyra ut (dessutom: om man måste försäkra specifikt för ett uthyrningstillfälle blir det mycket dyrt och krångligt). Slutsatser: En trolig anledning till att det har varit så få som annonserat på Artifactor, är att många konsthallar i stor utsträckning använder nästan all sin tekniska utrustning. Så har t.ex. varit fallet med Edsvik konst och kultur, som i princip har använt alla sina projektorer under hela året förutom någon månad under vintern. Edsvik har hyrt ut projektorer till korta evenemang och föreställningar under året, eller under perioderna mellan utställningarna, dessa perioder är inte speciellt långa (ca två veckor). / / Det är för de flesta mycket smidigare att ordna inhyrningen av teknik genom telefonkontakter. För att en teknikpool, som utgår från en hemsida skall kunna fungera, behöver den en kritisk mängd användare som hela tiden lägger in de saker som de vill hyr in / hyra ut. Ett förslag har varit en telefonlista, samtidigt som en sådan lista inte får hamna i orätta händer. / / För att få en väl fungerande teknikpool krävs investering i extern teknik, d.v.s. teknik som inte ägs av en speciell konsthall utan som är en delat resurs. Bildandet av en extern teknikpool / service bolag som hyr ut teknik till nedsatta priser för institutioner som visar samtidskonst, vore ett sätt att öka möjligheterna att visa aktuell video och annan teknikintensiv konst. Det är dock ett projekt i en helt annan skala och finansiellt stöd i en mer långsiktig form. 6.2 Atelier Nord Atelier Nord driver projektrum och en verkstad för produktion av elektronisk konst i Oslo och arbetar med att stärka infrastrukturen för konst i nya medier. Atelier Nord drev under en Utstillingsassistanse og utstyrsutleie. Jag besökte Atle Barcley, konstnärlig ledare på Atelier Nord den 27 april Atle berättar att Atelier Nord har slutat hyra ut utrustning och nu bara lånar ut det de har till konstnärer som inte har råd att hyra det de behöver. 6

7 När Atelier Nord drev sin utstillingsassistanse og utstyrsutleie var målet både att konstnärerna skulle få tillgång till tekniken genom låga priser och att konstnärer och gallerier skulle lära sig använda utrustningen. Atelier Nord gav support på den plats där utrustningen skulle användas. Atelier Nord hade en anställd som ansvarade för deras utstillingsassistanse og utstyrsutleie. Det var kostsamt att driva verksamheten. Målgruppens behov förändrades ockkså, gallerierna skaffade efter hand egen utrustning eller avtal med uthyrningsföretag. I samband med att man under 2003 omorganiserade Atelier Nord träffades ett avtal med ett företag som hyr ut teknik. Uthyrningsföretaget ger Atelier Nords medlemmar mellan 20 och 50% rabatt. Det finns flera orsaker till att man kunde förhandla fram de höga rabatterna: Atelier Nord är kund och köper utrustning genom företaget, efterfrågan för den här typen av utrustning har minskat och företaget får genom avtalet en större kundgrupp. För att få tillstånd avtalet krävdes även att Atelier Nord garanterar att räkningarna betalas. Företaget utbildar konstnärerna i handhavande av tekniken samt hjälper till vid installationer. Atle råder den som ska drivan en teknikpool att försäkra utrustningen och ha skriftliga avtal med de som hyr. 6.3 Crac Crac (Creative Room for Art and Computing) driver en digitalt baserad verkstad för konstnärer i Stockholm. Crac har sedan starten 1996 hyrt ut utrustning till sina medlemmar. Jag besöker Nils Claesson som är ordförande för Crac den 14 mars Nils berättar att hur det fungerar när medlemmarna hyr utrustning: De får boka och hämta ut utrustningen på tisdagar och betala i förskott. Crac har en anställd som sköter utlämning och som inspekterar utrustningen vid återlämnandet. Crac har inga hyresavtal som ska undertecknas. De har heller inte försäkrat utrustningen. Ansvaret för försäkringen ligger på den som hyr. Den som vill hämta något en annan dag får betala en expressavgift på 300 kr. Tidigare fakturerades hyran vilket krävde administration och innebar att Crac fick vänta på betalningen, vissa betalade inte alls. Nils berättar att ett annat problem har varit okunskap hos de som hyr och att det därför skulle behövas utbildning. Medlemmarna vill ha lättanvända saker och kan inte alltid använda mer kvalitativ utrustning. Crac har saknat resurser att utbilda brukarna. Nils säger att han tror att Crac på sikt kommer att sluta hyra ut utrustning. Orsaken är att hyrfirmorna nu är nästan lika billiga och att de har en försäkring i sitt pris. Crac behöver dock ha kvar sådan utrustning som nu hyrs ut fast för att använda den för egna produktioner. Nils berättar att han har förhandlat om rabatter på två-tre ställen för medlemmarna (får ca 30-40%). 7

8 Nils ger följande råd till den som ska driva en teknikpool: utbilda brukarna, köp professionell utrustning. Ta goda råd av branschen. 6.4 Erfarenheter och slutsatser Artifaktor fungerade inte i praktiken och föreslog därför i sin slutsats: För att få en väl fungerande teknikpool krävs investering i extern teknik, d.v.s. teknik som inte ägs av en speciell konsthall utan som är en delad resurs. Bildandet av en extern teknikpool / service bolag som hyr ut teknik till nedsatta priser för institutioner som visar samtidskonst, vore ett sätt att öka möjligheterna att visa aktuell video och annan teknikintensiv konst. Någon sådan verksamhet har inte startats. Konsthallarna har idag investerat i den teknik de behöver och hyr det de behöver komplettera med. De konstnärsdrivna medialaben Atelier Nord och Crac investerade 1997 i teknik som hyrdes ut främst till konstnärer. Båda verksamheterna har haft en anställd som ansvarar för uthyrningen. Atelier Nord omorganiserade 2003 sin verksamhet. De slutade då med sin uthyrningsverksamhet eftersom den var mycket kostsam att driva och de kunde förhandla fram ett bra hyresavtal för sina medlemmar hos ett företag där Atelier Nord köper utrustning. Crac bedriver idag en blygsam uthyrningsverksamhet som bedöms försvinna. Även Crac har förhandlat om rabatter för sina medlemmar hos uthyrningsföretag. Samtidigt säger både Atelier Nord och Crac att det är viktigt att ha utrustning för egna projekt. Atelier Nord har fortsatt att låna ut teknik till konstnärer som inte har råd att hyra. Man har alltså omorganiserat sin utstillingsassistanse mot att enbart ge direkt stöd till de minst bemedlade konstnärerna. Både Atelier Nord och Crac lyfter fram att utbildning varit en viktig del av en teknikpool. Att lära konstnärerna använda den nya tekniken och dess möjligheter. Det blir tydligt att målgruppen för en teknikpool måste definieras tydligt. De minst bemedlade konstnärerna har inte råd att hyra teknik trotts rabatter medan gallerierna och konsthallarna äger eller kan hyra det de behöver på den ordinarie marknaden. Vem ska en teknikpool vara till för? Atelier Nords nya inriktning är att de ska fortsätta att stödja de konstnärer som inte har råd att hyra. Uthyrningsverksamheten har övergått till utlåningsverksamhet till en begränsad målgrupp. Uthyrningen har lämnats över till marknaden, men med ett avtal för rabatterade priser. 8

9 7. Enkätundersökningen mål och målgrupp Enkäten gjordes för att ta fram ett faktaunderlag för samtal och beslut om det finns behov av att arbeta vidare med teknikpoolsidén. Det ställdes även frågor för att få svar på vilken inriktning och uppbyggnad en teknikpool i så fall borde ha. Enkätfrågorna utformades med hjälp av konstnären Leif Skoog och skickades till 130 konstnärer, 18 konstkonsulenter, 20 konsthallar, 21 gallerier och 5 kulturarrangörer i Sverige. 2 Av konstnärerna var 45 män och 85 kvinnor, av konstkonsulenter, 3 män och 15 kvinnor. Vi fick 62 svar. Det motsvarar en svarsfrekvens på 32%, vilket är en för låg svarsfrekvens för att det ska gå att dra några generella slutsatser. Jag menar ändock att resultaten som redovisas nedan ger tydliga indikationer som kan användas som utgångspunkt för vägval och bedömningar till grund för en i samtiden relevant inriktning för en teknikpool. Enkäten och enkätsvaren finns arkiverade på Nätverkstan. Där finns även en databas med samtliga svar inlagda. Materialet är tillgängligt för den som arbetar för att etablera en teknikpool. Svaren på enkäten har sammanställts och presenteras nedan. 8. Finns det behov av att organisera Teknikpooler? I enkäten ställdes två frågor för att ta reda på om det finns behov av att organisera teknikpooler och om den svarande är intresserad av att bruka en teknikpool. 3 Konstnärernas svar På frågan Finns det för din verksamhet ett behov av att organisera en teknikpool där du är verksam? svarade 26 konstnärer ja, 3 ja & nej samt 3 nej. På frågan Skulle du vara intresserad av att bruka en teknikpool organiserad utifrån dina behov och krav? svarade 29 av 32 ja, 1 ja & nej samt 2 personer nej. Galleriernas svar På frågan Finns det för din verksamhet ett behov av att organisera en teknikpool där du är verksam? svarade 2 gallerier ja och 2 gallerier nej. 2 Vilka som fått och svarat på enkäten redovisas i bilaga 1. 3 Samtliga svar på frågan om det finns behov av att organisera teknikpooler finns i bilaga 2. 9

10 På frågan Skulle du vara intresserad av att bruka en teknikpool organiserad utifrån dina behov och krav? Svarade 4 av 4 gallerier ja. Konsthallarnas svar På frågan Finns det för din verksamhet ett behov av att organisera en teknikpool där du är verksam? svarade 5 konsthallar ja och 4 nej. På frågan Skulle du vara intresserad av att bruka en teknikpool organiserad utifrån dina behov och krav? svarade 7 konsthallar ja och 2 nej. Kulturarrangörernas svar Ingen av de kulturarrangörer som fick enkäten svarade. De två svar som redovisas nedan är konstnärer som i sina enkätsvar markerat att de även är kulturarrangörer. På frågan Finns det för din verksamhet ett behov av att organisera en teknikpool där du är verksam? svarade 2 kulturarrangörer ja. På frågan Skulle du vara intresserad av att bruka en teknikpool organiserad utifrån dina behov och krav? Svarade 1 kulturarrangör ja. 1 svarade inte. Konstkonsulenternas svar På frågan Finns det för din verksamhet ett behov av att organisera en teknikpool där du är verksam? svarade 3 konstkonsulenter ja och 2 nej. På frågan Skulle du vara intresserad av att bruka en teknikpool organiserad utifrån dina behov och krav? Svarade 4 konstkonsulenter ja och 1 ja & nej. 8.1 Slutsatser De som har störst behov av och intresse av en teknikpool är konstnärerna. Förklaringen är med stor sannolikhet de begränsade ekonomiska förutsättningar som de ofta arbetar utifrån. Deras situation är väsensskild från de kontinuerligt drivna, ofta med verksamhetsbidrag finansierade, verksamheternas. Konstnärernas ekonomiska situation presenteras i kapitel 15. Jag delar därför fortsättningsvis upp målgruppen i två delar utifrån deras ekonomiska förutsättningar: Konstnärer och kulturbetare Gallerier, konsthallar och kulturarrangörer med en ekonomisk bas för sin verksamhet För konstnärer och kulturarbetare skulle en teknikpool kunna fylla en viktig funktion genom att skapa förbättrade förutsättningar för konstnärligt och kulturellt arbete. 10

11 För gallerier, Konsthallar, kulturarrangörer samt konstnärer med en stabil ekonomisk bas för sin verksamhet skulle en teknikpool kunna vara ett komplement till en redan rimligt väl fungerande ordning. För att komplettera och fördjupa den information som ges via enkäten ringer jag upp två verksamheter. Deras svar bekräftar de slutsatser som dras ur enkätsvaren. 8.2 Samtal med Peter Westman, Magasin 3, Stockholm Jag ringer upp Peter Westman för att ställa frågor om en teknikpool. Jag vill veta hur han som ansvarig för en väletablerad konsthall ser på behovet av en teknikpool Det blir ett kort samtal. Jag har inte skickat in enkäten för jag hade ont om tid och har gjort den bedömningen att det inte var intressant för vår del. Vi täcker upp behoven med sådant vi köper, sedan hyr vi en del. Vi har en kontinuerlig verksamhet, mer som ett museum. Vi är tvungna att ha det mesta själva. Det är egentligen bara projektorer som vi hyr, även om vi har en del själva. Om vi hyr något och det inte fungerar måste vi kunna ringa någon som kan komma direkt och fixa det. Vi ställer nog högre krav än en Teknikpool kan klara. Jag tror att det kan vara bra för enskilda konstnärer. Det är ett bra initiativ ni har tagit! 8.3 Samtal med Camilla Backman, Konstakuten, Stockholm Jag ringer upp Camilla Backman för att få veta hur en konstnärsdriven utställningsverksamhet ser på behovet av en teknikpool. Även det blir ett ganska kort samtal. Men det känns viktigt att komplettera de svar som enkäten kan ge oss. Vi får verksamhetsbidrag ( kr 2004 och kr 2003). I budgeten har vi en summa för att köpa teknik. Det har avlastat posten för att hyra väldigt mycket. Vi har nu skaffat det vi behöver för normala utställningar. Vi har nyligen gjort dessa investeringar. Innan var detta alltid ett problem var vi skulle hyra eller låna och vad det kostade. Förra året köpte vi egen utrustning. Hade det funnits en teknikpool tidigare hade det varit jätteintressant. Nu har det blivit så att många ringer till oss för att låna utrustning. Vi hyr ut vår projektor ibland. Det var ingenting vi hade tänkt på innan. Vi märker att det fortfarande finns ett behov av lite dyrare utrustning. Nästa stora sak är en bil. Det är stora kostnader för transporter. En bilpool vore en bra sak. Telefonsamtalen med Peter Westman och Camilla Backman bekräftar att konsthallar och gallerier inte har något behov av en teknikpool. 11

12 9. Vilka krav ställs på en teknikpool? 9.1 Krav som ställs på en teknikpool Enkäten frågade Vilka krav ställer du på en teknikpool? Svaren gav följande prioritetsordning för en teknikpool. 1. Driftsäkerhet 2. Kvalité på utrustningen 3. Support 4. Pris 5. Personlig service 6. Öppettider 7. Möjlighet att boka via nätet Det som är viktigast för de svarande är en högkvalitativ, driftsäker utrustning med tillgång till support till lägsta möjliga pris. Tre av de svarande har i rutan för andra alternativ angivit önskemål om utbildning i handhavande av utrustningen. 9.2 Vilket engagemang de svarande vill ha i en teknikpool På frågan Vilket engagemang vill du ha i en teknikpool? svarade en majoritet, 64%, att de vill ha en kundrelation till en teknikpool, 29% vill vara medlem i en förening som driver en teknikpool och 7% vill inte ha något engagemang alls. Om man granskar de olika delarna av målgruppen framträder en något annorlunda bild. 75% av konsthallarna, 100% av kulturarrangörerna och 80 % av konstkonsulenterna vill ha en kundrelation. Om man tittar på statistiken för konstnärerna så vill markant fler vara medlemmar i en förening. 53% vill ha en kundrelation, 39% vara medlem i en förening och 8% inte ha något engagemang alls. Önskemål om inflytande över nyinvesteringar anges som en orsak till valet av medlemskap i en teknikpool. 9.3 Slutsatser Det som är viktigast för de svarande är en högkvalitativ, driftsäker utrustning med tillgång till support och utbildning i handhavande till lägsta möjliga pris. Det motsvarar den servicenivå som kommersiella företag erbjuder. Problemet för konstnärerna är att de saknar de ekonomiska förutsättningar för att agera på den ordinarie hyresmarknaden. Men priset måste vara lägre än det som marknaden kan erbjuda för att de ska ha råd att använda utrustningen. För att driva en teknikpool för konstnärer krävs alltså någon form av stöd eller subventioner. 12

13 Frågan blir då om det finns ett kulturpolitiskt motiv och intresse av att stödja teknikpooler? De svarande vill ha olika förhållande till en teknikpool: en majoritet vill vara kunder och en stor grupp vill vara medlemmar i en förening med inflytande över investeringar. Svaren ger oss riktlinjer för hur verksamheten bör organiseras om en teknikpool ska startas. 10. Teknikanvändning 2003 samt planer för 2004 I enkäten ställs en rad frågor om teknikanvändning. 4 Det visade sig att konsthallarna ägde det mesta av den teknik som de använder för sin utställningsverksamhet Även gallerierna äger i stor utsträckning den teknik de använder. Konstnärerna äger till 90% egna datorer samt i stor utsträckning cd-spelare och videobandspelar. 35% av konstnärerna äger digital videokamera. I övrigt äger de i mindre utsträckning den teknik som förstudien undersökt. I enkäten ställdes även en fråga om vilken teknik man planerar att använda 2004 och hur man får tillgång till den De konsthallar som under 2003 inte ägde videoprojektor, videobandspelare och DVD-spelare planerar att köpa det I de kommentarer som lämnas av konsthallar och gallerier framträder entydigt en strävan efter eget ägande av den teknik som används regelbundet. Även konstnärerna vill, när de har råd med detta, äga det de använder regelbundet. För att komplettera det egna ägandet hyrs teknik. Konsthallarna och gallerierna uppger i enkäten att de hyr sin utrustning från företag. Konstnärerna däremot hyr sällan från företag utan från kollektivverkstäder och vänner. Svaren visar ett minskat hyrande av datorer, DVD-spelare och ljudanläggningar. I övrigt beräknas antalet hyrtillfällen bli de samma eller fler för Antalet hyrtillfällen beräknas öka från 57 till 61. Enkäten visar att konstnärerna oftare lånar än hyr utrustning. Det händer även att gallerier och konsthallar lånar utrustning. Men det sker i mindre utsträckning. Antalet lånetillfällen minskar markant från 144 stycken under 2003 till 86 stycken för Minskningen har en tydlig koppling till de nyinvesteringar som planeras. Här kan vi tydligt se resultatet av det ökande egna ägandet och hur det minskar behovet av att låna teknik. 4 Enkätfrågorna finns i bilaga 5. 13

14 För att ta reda på hur man får tillgång till den utrustning som används tillfälligt ställdes frågan Vem har du hyrt och lånat utrustningen från? De konstnärer som svarade har hyrt utrustning vid 16 tillfällen. Endast vid 5 av dessa tillfällen har de hyrt från företag. De har vid 7 tillfällen hyrt från kollektivverkstäder, vid 3 tillfällen av kompisar och vid 1 tillfälle av en konstnär. Svaren visar alltså att konstnärerna sällan hyr inom ramen för den kommersiella hyresmarknaden. Vid 69 tillfällen har konstnärerna lånat utrustning. Vid 65 av dessa tillfällen har de lånat från institutioner inom kultursfären, konstnärer eller privatpersoner. Endast vid 3 tillfällen har de lånat från företag. För de 36 konstnärer som svarat på frågan har alltså inte sponsring från företag någon stor betydelse. Mycket viktigt är däremot det stöd som lämnas genom lån från institutioner inom kultursfären, konstnärer eller privatpersoner På frågan om det är en fortsatt bra lösning att hyra och låna på det sätt man gjort under 2003 framkom följade: 5 av 9 konsthallar tycker inte att det är en bra lösning att hyra in utrustning eftersom det är dyrt och prissättningen är osmidig. 4 av 5 gallerier är av samma åsikt. 22 av konstnärerna svarade ja. Följande kommentar lämnades: bra ibland, vid kortare användning 19 av konstnärerna svarade nej, det är inte en fortsatt bra lösning. De gav följande kommentarer: Att låna innebär viss osäkerhet ibland svårt med ansvarsfrågor ang. utrustningen, dyrt om det är långa perioder, jobbigt att låna saker av folk i längden, Slitage på privata tekniker. I de svar som lämnades visade gallerier och konsthallar missnöje med att hyra utrustning. Konstnärerna delades upp i två grupper: 22 som tycker att det fungerar bra och 19 som inte tycket det. De som inte tycker det fungerar bra är trötta på att behöva låna utrustning. Om de har möjlighet investerar de i egen teknik. Att hyra av företag är som vi sett ovan inget alternativ för konstnärerna Slutsatser Enkätsvaren visar på ett ökat ägande av den teknik som används regelbundet. Gallerier och konsthallar kompletterar sin utrustning genom att hyra, men en majoritet av dem är missnöjda med de kostnader det medför. Antalet hyrtillfällen är lågt och uppskattas att öka marginellt. Konstnärerna hyr mycket sällan från företag. Om de hyr utrustning hyr de från kollektivverkstäder eller vänner. Det vanliga är istället att man lånar från institutioner inom kultursfären, konstnärer eller privatpersoner. Det stöd som lämnas till konstnärerna genom lån från institutioner, konstnärer eller privatpersoner är mycket viktigt för konstnärerna. Det ger möjlighet att få tillgång till teknik de själva inte har råd att köpa eller hyra. Detta sker idag som en frivillig stödverksamhet. Atelier Nords förändring från uthyrning till utlåning ter sig mycket logisk mot bakrund av vad enkäten lärt oss så här långt. 14

15 11. Platser där du kan hyra utrustning idag Det finns i Sverige ett antal verksamheter som hyr ut utrustning till sina medlemmar eller personer som arbetar med konst och kultur. Enligt enkätsvaren har man lånat och hyrt från följande platser: Filmpool Jämtland, Östersund. Medieverkstäderna i Göteborg Nätverkstan, Göteborg Filmcentrum Väst, Göteborg Crac, Stockholm Unga Filmfabriken, Malmö AV-Syd Det vore intressant att undersöka om det finns fler platser som lånar och hyr ut teknik till förstudiens målgrupp och utifrån vilka uppdragsformuleringar detta i så fall sker. Kan dessa verksamheter utvecklas för att nå fler? Är det önskvärt? Hur ser utvecklingsplanerna ut för dessa verksamheter? Vill de utveckla eller avveckla sin uthyrning? Tar de betalt? Har de gått från uthyrning till utlåning? Dessa frågor besvaras dock inte inom ramen för denna förstudie. Det finns i Sverige även teknikpooler med uppdrag att stödja kommuner och skolor. Två exempel på detta är Mediapoolen Västra Götaland och GR-utbildning. De hyr inte ut till konstnärer och gallerier. Men kanske skulle detta kunna förändras om kommunerna såg ett kulturpolitiskt skäl till detta? 15

16 12. SWOT-analys Jag har gjort följande analys av svagheter, styrkor, hot och möjligheter med teknikpoolsidén. Det har gjorts för att ge en uppfattning om möjligheter och svårigheter som ska övervinnas för att kunna etablera en teknikpool. Styrkor Kan skapa en fungerande stödform till nya aktörer och konstnärer som vill förverkliga idéer trotts att de har lite pengar. Jämför hur en del av Statens kulturråds tidskiftsstöd används för att stödja Tidskriftsverkstäder. Stödet blir då även tillgängligt för nya tidskrifter som ska startas eller som kommer ut med färre än tre nummer per år. Möjligheter Kan ge ett riktat stöd som svarar mot ett stort behov hos konstnärerna. Hjälp att förverkliga konstnärliga idéer. Kan stödja nya aktörer och initiativ inom konst- och kulturområdet. Ökar möjligheterna för konstnärer att undersöka ny teknik och nya medier. Gör teknikinvesteringar kostnadseffektiva genom hög utnyttjandegrad. Svagheter Kostnader för personal och teknik som inte täcks av hyresintäkterna. Behov av bidragsfinansiering för att kunna hålla prisnivåer som konstnärerna har råd med. Hot Ingen vill finansiera en teknikpool. Utrustningen stjäls eller skadas när den är uthyrd. Försäkringsproblematik vid stöld och skada. En stor fast kostnad för de verksamheter som driver en teknikpool. De som hyr betalar inte. 13. Förutsättningar för samarbete med uthyrningsföretag Enligt Atle Barcley på Aterlier Nord har uthyrningsmarknaden minskat sin omsättning i Norge. Det gav Atelier Nord förutsättningar att förhandla fram rabatter för sina medlemmar. Troligtvis är situationen densamma i Sverige. För att få veta vilka avtal som kan tas fram måste förhandlingar med uthyrningsföretag föras utifrån en konkret verksamhet på den ort där en teknikpool ska etableras. Först då kan vi få svar på vilka villkor det går att få fram. För Atelier Nord var det avgörande att de köper utrustning av företaget, att de har många teknikanvändare som vill hyra teknik bland sina medlemmar samt att de garanterar betalning för de medlemmar som inte betalar sina fakturor. 16

17 14. Förslag till riktlinjer för en teknikpool Vi har tagit fram följande riktlinjer som bör känneteckna en Teknikpool: Målgruppen bör vara konstnärer samt små kulturarrangörer som ej kan bekosta sin egen utrustning eller har råd att hyra på den ordinarie uthyrningsmarknaden. Teknikpoolen ska erbjuda högkvalitativ, driftsäker utrustning samt enklare utrustning som efterfrågas regelbundet av målgruppen. Hyresavgiften bör vara en symbolisk summa, satt utifrån konstnärernas ekonomiska situation Verksamheten ska vara bemannad med kunnig personal som ansvarar för utrustning, support, utbildning samt kundkontakt. Support och utbildning i handhavande av tekniken bör erbjudas. Samarbete och kontakt med uthyrningsföretag eftersträvas, bl a kan rabatter förhandlas fram på sådan utrustning som teknikpoolen inte har i sitt sortiment. Det bör vara möjligt att enbart vara kund, men också medlem med inflytande över investeringar Teknikpoolens arbete utvärderas årligen och utvecklas i dialog med målgruppen 15. Konstnärerna och deras ekonomiska situation Jag vill här visa på fakta kring konstnärernas ekonomiska villkor. Det förklarar varför konstnärer har svårt att hyra och köpa den teknik de behöver. Det finns cirka 6000 yrkesverksamma bild- och formkonstnärer enligt Konstnärernas Riksorganisation 5. Enligt folk- och bostadsräkningen 1990 uppgav drygt personer att de var yrkesverksamma bild- och formkonstnärer, vilket dock var deras subjektiva bedömning. Många konstnärer är kombinatörer, d.v.s. kombinerar både näringsverksamhet och anställning. Inkomsten från den konstnärliga verksamheten var % av den totala inkomsten, 8 % från stipendier och resten var sidoinkomster från så kallade brödarbeten. Den totala genomsnittliga bruttoinkomsten för bild- och formkonstnärer uppgick 1995 till cirka kronor per år. Dessa siffror kan jämföras med den övriga befolkningens på kronor per år. 25 % av alla bild- och formkonstnärer har mindre än kronor i inkomst per år. Trots de relativt låga inkomsterna bland konstnärer är deras utbildningsnivå hög i jämförelse med övriga befolkningens där en fjärdedel har läst på högskola. Två tredjedelar av konstnärerna är högskoleutbildade. 6 5 Handbok för bild- och formkonstnärer, KRO, Arbetstagare eller företagare. En studie av förutsättningarna för en faktureringstjänst för medlemmar i KRO och KIF. Studie gjort av Nätverkstan på uppdrag av Konstnärernas Riksorganisation (KRO) och Föreningen Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare (KIF). April

18 16. Så här går vi vidare Den 11 augusti 2004 samlade Nätverkstan representanter från målgruppen för att samtala utifrån förstudien. Bland de medverkande fanns Konstnärernas Riksorganisation, Tidskritsverkstaden i Väst, Kulturförvaltningen i Göteborg, Film i Väst, Medieverkstan i Skövde och Nätverkstan. Samtliga närvarande ansåg att innehållet i förstudien överensstämmer med deras erfarenheter från området. En teknikpool skulle skapa nya förutsättningar för konstnärligt arbete utifrån ett befintligt behov. Det skulle skapa både ökade förutsättningar för individuella initiativ och ett demokratiserande av tillgången till verktyg för konstnärligt arbete. Det skulle inte längre vara pengar och kontakter som gav tillgång till verktygen utan verksamhetens art. Kulturpolitiska medel skulle genom ett generellt stöd till en teknikpool kunna skapa en ny innovationsbefrämjande miljö. De närvarande kommer nu att presentera förstudien och dess förslag för sina organisationer för att få beslut för hur arbetet ska drivas vidare. Därefter görs en eventuell projektplanering. 15. Sammanfattning Den förstudie du håller i din hand har gjorts av Nätverkstan för att skapa ett underlag för de parter som vill ta initiativ till att starta teknikpooler. En enkät har genomförts och kompletterats med intervjuer för att få en god inblick i hur teknikanvändning ser ut hos konstnärer, kulturarrangörer, gallerier och konsthallar. Dessutom presenteras tre teknikpooler med olika inriktning och målsättningar: en webbaserad och två konstnärsdrivna uthyrningsverksamheter. Den webbaserade förmedlingssajten fungerade aldrig som man hoppats på. De två uthyrningsverksamheterna däremot har fungerat sedan 1997 men håller nu på att omorganisera sina arbetssätt. Uthyrningen har flyttats till den ordinarie hyresmarknaden. Där finns ett minskande kundunderlag och man har därför kunnat förhandlat fram rabatter med uthyrningsföretag. Atelier Nord lånar idag ut utrustning till konstnärer som inte har råd att hyra teknik. Crac har fortfarande en begränsad uthyrning till medlemmar, men bedömer att den kommer att upphöra. Materialet har sammanställts med förhoppningen att innehållet ska fungera som underlag för samtal och beslut om huruvida det är angeläget och kulturpolitiskt motiverat att det bygga upp teknikpooler. Rapporten mynnar ut i ett förslag till en teknikpoolsmodell som skulle kunna etableras för att stödja konstnärer och kulturarrangörer som saknar medel för att köpa eller hyra teknik. Den 11 augusti 2004 samlades representanter för Konstnärernas Riksorganisation, Tidskritsverkstaden i Väst, Kulturförvaltningen i Göteborg, Film i Väst, Medieverkstan i Skövde och Nätverkstan. De enades om att presentera förstudien och dess förslag för sina styrelser för att få beslut om ett eventuellt fortsatt arbete utifrån förslaget. 18

19 Följande har framkommit genom enkätsvaren: Gallerier och konsthallar äger i stor utsträckning den teknik de använder och kan komplettera med att hyra. Deras mål är ett utökat eget ägande. De har inte ett stort behov av en teknikpool. För konstnärer och kulturarbetare skulle en teknikpool kunna fylla en mycket viktig funktion genom att ge förbättrade förutsättningar för konstnärligt och kulturellt arbete. 26 av 32 konstnärer anger att de har ett behov av en teknikpool idag. Det som är viktigast för de svarande är en högkvalitativ, driftsäker utrustning med tillgång till support och utbildning i handhavande till lägsta möjliga pris. Det motsvarar den servicenivå som kommersiella företag erbjuder. Problemet för konstnärerna är att de saknar de ekonomiska förutsättningar för att agera på den ordinarie hyresmarknaden. För att driva en teknikpool krävs alltså någon form av kulturpolitiskt stöd. De 36 konstnärer som svarade på enkäten har hyrt utrustning vid 16 tillfällen. Endast vid 5 av dessa tillfällen har de hyrt från företag. De har vid 7 tillfällen hyrt från kollektivverkstäder, vid 3 tillfällen av kompisar, vid 1 tillfälle av en konstnär. Svaren visar alltså att konstnärerna sällan hyr inom ramen för den kommersiella hyresmarknaden. Det är mycket vanligare att konstnärerna lånar den utrustning de använder. Vid de 69 tillfällen konstnärerna lånat utrustning har företag lånat ut vid tre tillfällen. Vid 65 tillfällen har de lånat från institutioner inom kultursfären, konstnärer eller privatpersoner. För de 36 konstnärer har alltså inte sponsring från företag någon större betydelse. Mycket viktigt är däremot det stöd som lämnas genom lån från institutioner inom kultursfären, konstnärer eller privatpersoner. Detta sker idag som en frivillig stödverksamhet. Atelier Nords förändring från uthyrning till utlåning ter sig mycket logisk mot bakrund av vad enkäten lärt oss. I de värderingar som lämnades visade gallerier och konsthallar missnöje med att hyra utrustning. Konstnärerna delades upp i två grupper 22 som tycker att det fungerar bra och 19 som inte tycket det. De som inte tycker det fungerar bra är trötta på att behöva låna utrustning. Om de har möjlighet investerar de i egen teknik. Att hyra av företag är som vi sett ovan inget alternativ för konstnärerna. Som svar på vilken relation de vill ha till en teknikpool ger konstnärerna följande svar:. 53% vill ha en kundrelation, 39% vara medlem i en förening och 8% inte ha något engagemang alls. 19

20 Bilaga 1 Vilka som fått och svarat på enkäten Konstnärer Utskickade enkäter Svarat Göteborg Malmö 3 3 Stockholm 9 4 Umeå 27 7 Övriga Sverige 37 7 Totalt antal Gallerier Göteborg 9 1 Malmö 4 1 Stockholm 5 2 Umeå 2 1 Övriga Sverige 1 0 Totalt antal 21 5 Konsthallar Göteborg 2 1 Malmö 2 1 Stockholm 4 3 Umeå 1 1 Övriga Sverige 11 3 Totalt antal 20 9 Kulturarrangörer Göteborg 1 0 Malmö 1 0 Stockholm 1 0 Umeå 0 0 Övriga Sverige 2 2 Totalt antal 5 2 Konstkonsulenterna i Sverige Göteborg 1 1 Halland 1 1 Gävle 1 1 Uddevalla 1 1 Östersund 1 1 Övriga Sverige 13 0 Totalt antal

Artlance Internetplattform för initiering, kontakt, och hantering av kulturprojekt

Artlance Internetplattform för initiering, kontakt, och hantering av kulturprojekt Artlance Internetplattform för initiering, kontakt, och hantering av kulturprojekt Vision Bygga upp en infrastruktur på Internet så att företag, kommuner, privatpersoner enkelt skall kunna initiera och

Läs mer

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen.

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen. Resurscentrum workshop Jämtland Östersund 2011-03-03 Anteckningar Karin Larsson Konsthandläggare Tar anteckningar för Karin Kvam Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och

Läs mer

INFORMATION FÖR KONSTNÄRER

INFORMATION FÖR KONSTNÄRER INFORMATION FÖR KONSTNÄRER Vill du vara med? Om du är konstnär och vill vara med på hemsidan Konst i Västmanland, eller ändra dina befintliga uppgifter, är du välkommen att skicka in dina uppgifter genom

Läs mer

Vill du vara med? Kontakt & frågor

Vill du vara med? Kontakt & frågor Vill du vara med? Är du yrkesverksam konstnär/konsthantverkare och vill vara med på webbplatsen Konst i Örebro län är du välkommen att skicka in dina uppgifter genom att fylla i formulären Examen/meriter

Läs mer

Utsikt från ateljéerna 2014

Utsikt från ateljéerna 2014 Stockholm, maj 2014 Konstnärernas Riksorganisation (KRO) och Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare (KIF) företräder över 3 300 professionella bild- och formkonstnärer i Sverige. Vårt mål är

Läs mer

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2015

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2015 1(7) Verksamhet Konstfrämjandet Skåne är en ideell förening med en omfattande verksamhet. Vi har länge arbetat med att sätta fokus på samtidskonsten i Skåne och Malmö och att ge befolkningen tillgång till

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Enkätundersökning genomförd inom ramen för projekt Business to Heritage (B2H) 1-31 juli 2014 1

Enkätundersökning genomförd inom ramen för projekt Business to Heritage (B2H) 1-31 juli 2014 1 Enkätundersökning genomförd inom ramen för projekt Business to Heritage (B2H) 1-31 juli 2014 1 Besö ksenkä t Lysekil, Hävets Hus öch Käpärutstä llningen Juli 2014 Förutsättningar: En person frågades ut

Läs mer

Slutrapport Herbert Felix Växthus

Slutrapport Herbert Felix Växthus Slutrapport Herbert Felix Växthus Slutrapport Herbert Felix Växthus Herbert Felixinstitutet startade den 1 juli 29 projektet Herbert Felix växthus. Projektet byggde på att etablera ett växthus innehållande

Läs mer

Protokoll från årsmöte i KKV-riks 2009

Protokoll från årsmöte i KKV-riks 2009 2009-11-30 1 (5) Protokoll från årsmöte i KKV-riks 2009 Plats: KKV-Härnösand Datum: lördagen den 28 november 2009 Före mötet presenterade Carl Forsberg från Nätverkstaden en studie om KKV:erna i Sverige.

Läs mer

Video- och distansmöten. Webbenkät till beslutsfattare December 2012

Video- och distansmöten. Webbenkät till beslutsfattare December 2012 Video- och distansmöten Webbenkät till beslutsfattare December 2012 1 Om undersökningen 2 Om undersökningen Syftet med undersökningen är att mäta åsikter hos beslutsfattare dvs. personer med ansvar för

Läs mer

Mottagarmakt Kundinsikt 2014 SÅ VILL DINA KUNDER KOMMUNICERA

Mottagarmakt Kundinsikt 2014 SÅ VILL DINA KUNDER KOMMUNICERA Mottagarmakt Kundinsikt 2014 SÅ VILL DINA KUNDER KOMMUNICERA Om rapporten Denna rapport bygger på resultaten från två separata undersökningar om attityder till fysisk och elektronisk kommunikation. I PostNords

Läs mer

Nails - Affärsidé. Kundgrupp: Vi fokuserar mest på ungdomar eftersom de är mer intresserade av något nytt och varierande.

Nails - Affärsidé. Kundgrupp: Vi fokuserar mest på ungdomar eftersom de är mer intresserade av något nytt och varierande. Nails - Affärsidé Affärsidé Ge färg och glans till dina naglar! Vi erbjuder en mängd trendiga nyanser som skapar en skönhetskänsla. Vi säljer ett stort utbud av märket Catrine Arley med ett rimligt pris

Läs mer

Stöd till interkulturella projekt

Stöd till interkulturella projekt Handbok för Stöd till interkulturella projekt En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har fått stödet Innehållsförteckning sida Vad är stödet till interkulturella projekt? 3 Vem kan söka stödet

Läs mer

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Bakgrund Enkätundersökningen har gjorts inom projektet EuropeanaLocal som administreras av samverkansorganisationen ABM Resurs. EuropeanaLocal

Läs mer

Handbok för. En snabb slant. En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats stipendiet

Handbok för. En snabb slant. En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats stipendiet Handbok för En snabb slant En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats stipendiet Innehållsförteckning Om en snabb slant 3 Vem kan söka en snabb slant? 3 Vad kan man söka för? 3 Hur

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

Vilka kan bo kvar på Pennygången efter renoveringen? Rapport från Nätverket Pennygångens framtid

Vilka kan bo kvar på Pennygången efter renoveringen? Rapport från Nätverket Pennygångens framtid Vilka kan bo kvar på Pennygången efter renoveringen? Rapport från Nätverket Pennygångens framtid s. 1 Inledning Under våren 2012 har många hyresgäster på Pennygången i olika sammanhang uttryckt stor oro

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Marie Bergdahl. Bilaga 2. Göteborg 2010-03-13

Marie Bergdahl. Bilaga 2. Göteborg 2010-03-13 Bilaga 2. Göteborg 2010-03-13 CV Marie Bergdahl Marie Bergdahl Tel. hem: 031-18 42 85 Spaldingsgatan 9 Tel arb: 031-705 17 08 412 59 Göteborg Mob.: 0702-55 72 39 Personnr: 650824-2408 E-post: mia.bergdahl@gmail.com

Läs mer

REDOVISNING AV PROJEKTSTÖD

REDOVISNING AV PROJEKTSTÖD OBS. Häfta ej 1 Malmö stad Kulturförvaltningen REDOVISNING AV PROJEKTSTÖD ORGANISATION Organisationens registrerade namn Organisationsnummer Eventuell c/o-adress Gatu-/postadress Postnummer och ort E-post

Läs mer

Valfrihetssystem. Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg

Valfrihetssystem. Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg Valfrihetssystem Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg 1. Vad är valfrihetssystem Lag om valfrihetssystem (LOV) ger kommuner och landsting möjlighet att

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

Kommunens fortsatta arbete med fiberutbyggnaden på landsbygden?

Kommunens fortsatta arbete med fiberutbyggnaden på landsbygden? Kommunens fortsatta arbete med fiberutbyggnaden på landsbygden? Detta är en sammanfattning av hur jag skulle ha fortsatt arbetet med fiberutbyggnaden på landsbygden om jag hade fortsatt att jobba med detta.

Läs mer

Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter. Temoundersökning genomförd 2001

Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter. Temoundersökning genomförd 2001 4 Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter Temoundersökning genomförd 2001 Internationella programkontoret Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter Genomförd april 2001

Läs mer

Kundkommunikation i förändring. en studie om svenska företags vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Kundkommunikation i förändring. en studie om svenska företags vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Kundkommunikation i förändring en studie om svenska företags vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten Meddelande Kundkommunikation i förändring 1 Förord Posten lever mitt i ett

Läs mer

Resvanor hos studenter på Pedagogen vid Göteborgs universitet. Enkätundersökning december 2010

Resvanor hos studenter på Pedagogen vid Göteborgs universitet. Enkätundersökning december 2010 Resvanor hos studenter på Pedagogen vid Göteborgs universitet Enkätundersökning december 2010 Utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet Trafikkontoret Göteborgs Stad 1 Enkät resvanor studenter på

Läs mer

Stöd till interkulturella projekt

Stöd till interkulturella projekt Handbok för Stöd till interkulturella projekt En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats stödet Innehållsförteckning sida Vad är stödet till interkulturella projekt? 3 Vem kan söka

Läs mer

Skolutflykt glädje eller ångest? Rapport från Majblomman om dolda avgifter i skolan. Juni 2010 / Rapport 2010:23

Skolutflykt glädje eller ångest? Rapport från Majblomman om dolda avgifter i skolan. Juni 2010 / Rapport 2010:23 Skolutflykt glädje eller ångest? Rapport från Majblomman om dolda avgifter i skolan. Juni 2010 / Rapport 2010:23 Dolda avgifter i skolan tvingar barn att stanna hemma I skollagen står det tydligt att skolgång

Läs mer

Vi dokumenterar Er konst

Vi dokumenterar Er konst Vi dokumenterar Er konst För oss är det viktigt att konsten syns Konst finns överallt, vi vill hjälpa er att dokumentera den. Vi dokumenterar konst genom virtuella gallerier, konst genom hemsidor filmningsdokumentation

Läs mer

Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26

Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26 Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26 Inledning Kulturen ska vara en utvecklingsmotor för hela Säffle kommun. Kulturen ska stimulera, initiera och stödja.

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Handbok för. En snabb slant. Tips för dig som vill söka eller redan har fått stipendiet

Handbok för. En snabb slant. Tips för dig som vill söka eller redan har fått stipendiet Handbok för En snabb slant Tips för dig som vill söka eller redan har fått stipendiet Innehållsförteckning Om en snabb slant 3 Vem kan söka en snabb slant? 3 Vad kan du söka för? 3 Hur du söker e-tjänsten

Läs mer

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning

Läs mer

Guide för projektledare

Guide för projektledare HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND KVALITETSLEDNINGSSYSTEM Sida 1 av 5 GUIDE FÖR PROJEKTLEDARE Uppgjort av: Godkänt av: Rektor Edvard Johansson Dok. nr: B.3.2-2 Lena Nyman-Wiklund Granskat av: Q-team Godkänt datum: 18.04.2011

Läs mer

Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet

<Innan_punkt> Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet DIGITAL 2015-16 Förstudieansökan Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet 1. Bakgrund Den här ansökan har sin bakgrund i Länsbiblioteket i Västerbottens ständiga strävan att

Läs mer

Ansökan från Videvox Biografservice AB om bidrag till digitalisering av biograftekniken på Sollentuna Bio

Ansökan från Videvox Biografservice AB om bidrag till digitalisering av biograftekniken på Sollentuna Bio SOLLENTUNA KOMMUN Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2011-10-11 Sidan 13 av 18 75/2011 Ansökan från Videvox Biografservice AB om bidrag till digitalisering

Läs mer

Utsikt från ateljéerna

Utsikt från ateljéerna Utsikt från ateljéerna Rapport om enkäten om konstnärers förhållande november 2008 Av Malin Åberg Aas Den 17 november 2008 skickade KRO/KIF ut en enkät om Konstnärers förhållanden till 4547 bild- och formkonstnärer.

Läs mer

Handbok för. projektstöd PRONTO! En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats projektstöd

Handbok för. projektstöd PRONTO! En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats projektstöd Handbok för projektstöd PRONTO! En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats projektstöd Innehållsförteckning Allmänt om projektstöd PRONTO! 3 Ansökningstider 3 Vem kan få projektstöd?

Läs mer

Skövdestudenter om kurser

Skövdestudenter om kurser Skövdestudenter om kurser Temat för denna enkätundersökning var kurser vilket är ett väldigt stort området. Det vi valde att fokusera på var dels ett område som tidigare diskuterats mycket inom Studentkåren

Läs mer

BREDBANDSANSLUTNING VIA FIBER TILL BRF STOCKHOLMSHUS 11

BREDBANDSANSLUTNING VIA FIBER TILL BRF STOCKHOLMSHUS 11 BREDBANDSANSLUTNING VIA FIBER TILL BRF STOCKHOLMSHUS 11 Detaljerad information Bakgrund En av bostadsrättsföreningens viktigaste uppgifter är att tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen. De boende

Läs mer

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 E-böcker och folkbibliotek Distribution, kommersialism och kontroll Svenska folkbibliotek har en svår situation när det gäller e-böcker. Biblioteken är en betydande distributör

Läs mer

En halv miljon kronor till forskning och utveckling. Låter det intressant?

En halv miljon kronor till forskning och utveckling. Låter det intressant? En halv miljon kronor till forskning och utveckling. Låter det intressant? FoU-kortet ett erbjudande till små och medelstora företag i Västra Götaland FoU-kortet ett erbjudande till små och medelstora

Läs mer

En vanlig vecka i MalMö

En vanlig vecka i MalMö En vanlig vecka i Malmö Foto: Eva Klamméus I början av april 2006 sändes brev och enkät till ideella och kommersiella arrangörer inom kultur- nöjes- och idrottslivet i Malmö. Syftet med undersökningen

Läs mer

Mina Meddelanden säker digital post Från vision till verkstad

Mina Meddelanden säker digital post Från vision till verkstad Mina Meddelanden säker digital post Från vision till verkstad Håkan Johansson Skatteverket Hakan.l.johansson@skatteverket.se 1 Vårt uppdrag - Mina meddelanden Vårt uppdrag är att skapa en ny infrastruktur

Läs mer

Resfritt Gävleborg (av Robert Stewing)

Resfritt Gävleborg (av Robert Stewing) Presentation av arbetet angående ett Resfritt Gävleborg (av Robert Stewing) Resandet tar mycket tid och en överlevnadsfråga för oss är att så många av mötena som möjligt kan klaras utan resor. Citat ur

Läs mer

Innehåll. eworkbarometern HÖSTEN 2013. Om eworkbarometern 3

Innehåll. eworkbarometern HÖSTEN 2013. Om eworkbarometern 3 eworkbarometern HÖSTEN 2013 Innehåll Om eworkbarometern 3 Stigande optimism på konsultmarknaden tema för höstens eworkbarometer 2013 4 Resultat från höstens undersökning 6 Arvode 7 Efterfrågan och konkurrens

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN EN KVANTITATIV MÅLGRUPPSUDERSÖKNING DECEMBER 2007 Ullrica Belin Jonas Björngård Robert Andersson Scandinavian Research Attitydundersökning SAF LO-gruppen En kvantitativ

Läs mer

En undersökning om konstnärskap i Västmanland

En undersökning om konstnärskap i Västmanland Information från Kulturutveckling konst En undersökning om konstnärskap i Västmanland 2014-04-08 Under våren 2014 har tretton konstnärer svarat på frågor kring sitt konstnärskap och arbete som konstnär.

Läs mer

Resultat enkätundersökning Högskolan Dalarnas lärandemiljö

Resultat enkätundersökning Högskolan Dalarnas lärandemiljö Resultat enkätundersökning Högskolan Dalarnas lärandemiljö Sammanfattning Högskolan har tidigare saknat en ordentlig kartläggning av hur studenterna uppfattar lärandemiljön. Med lärandemiljö avses den

Läs mer

German har börjat fakturera. German får lista från bokningen och fakturerar sen. Det har kommit in cirka 50 000 kr från fakturor under augusti.

German har börjat fakturera. German får lista från bokningen och fakturerar sen. Det har kommit in cirka 50 000 kr från fakturor under augusti. Styrelsen 2011.08.25 1 / 5 PROTOKOLL Styrelsen 2011.08.25 Tid 2011.08.25 kl 18.30-21.30 Plats Alviks Medborgarhus Närvarande Beslutande Johan Hörman, Lars-Göran Holmberg Övriga Karl Petré Ordförande Johan

Läs mer

ENKÄT 2013 SAMVERKAN

ENKÄT 2013 SAMVERKAN ENKÄT 2013 SAMVERKAN "Jag kämpar och tänker inte ge upp!" Rapport Autism- och Aspergerföreningen Distrikt Göteborg Lindhultsganan 23 41674 GÖTEBORG 073-822 30 03 goteborg@autism.se 1 Sammanfattning Föreningen

Läs mer

Internationellt kulturutbyte

Internationellt kulturutbyte Sida 1 / 7 Internationellt kulturutbyte ANSÖKAN OM BIDRAG INOM BILD OCH FORM UTSTÄLLNINGAR OCH ARBETS- ELLER STUDIEVISTELSE I UTLANDET 1. UPPGIFTER OM SÖKANDE Fält markerade med * är obligatoriska Förnamn*

Läs mer

B SHOPPER PULSE 2015

B SHOPPER PULSE 2015 B SHOPPER PULSE 2015 SHOPPER PULSE 2015 01. Rapporten i korthet 02. Demografisk utveckling 03. Hur vi handlar dagligvaror 04. Hur vi handlar dagligvaror på nätet 05. Kort om uteätande med fokus på lunchen

Läs mer

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (5) Dnr 2012-05-14 17-0604/12 Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder (Ju2012/3159/L1) Detta remissyttrande avser förslagen i den inom Regeringskansliet

Läs mer

Infrastruktur i Ornö socken (A) 2011-03-14

Infrastruktur i Ornö socken (A) 2011-03-14 Inledning Att bygga ett nytt trådbundet telekommunikationsnät i Ornö socken är en samhällspåverkande aktivitet. Det kommer att påverka samhället hur man än gör. Man måste även ta i och besluta i många

Läs mer

Knuff Affärsutveckling inom kulturella näringar

Knuff Affärsutveckling inom kulturella näringar Knuff Affärsutveckling inom kulturella näringar Kronoberg nov 2013 maj 2014 Camilla Bengtsson Utveckling och projektledning inom samhälle och kultur. t 0705 712 533 m camilla@camillabengtsson.se w www.camillabengtsson.se

Läs mer

Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare

Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare 2014-02-14 Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare 2014-02-14 Inledning Hälso- och sjukvården har under ett antal år använt elektroniska journalsystem

Läs mer

Förhandsvisning webblankett

Förhandsvisning webblankett Dokumentbeteckning 2015-10-27 1(20) Regler och behörighet Statsbidrag Förhandsvisning webblankett Välkommen att ansöka om statsbidrag för 2016 och 2017 till kvinno- och tjejjourer. Ansökan ska ha kommit

Läs mer

Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre

Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre Rekryteringsläget tredje kvartalet 2007 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en lägesbeskrivning. Det innebär att

Läs mer

Välkommen som utställare till...

Välkommen som utställare till... Välkommen som utställare till... ART STRÖMSTAD 2012 KONSTMÄSSA I STRÖMSTAD......den lilla staden i Bohusläns Norrland, kan det vara något... Nej, kanske inte. Men, kanske ändå! Strömstad är i dag inte

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BEHÖVER NI VERKLIGEN GENOMFÖRA EN UNDERSÖKNING...

Läs mer

Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13

Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 1 Innehåll Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 Volontärbarometern är sammanställd av Vanja Höglund på Volontärbyrån våren 2014. Om du vill komma

Läs mer

AVTAL OM UPPHOVSMÄNS RÄTT TILL ERSÄTTNING VID VISNING AV VERK SAMT MEDVERKAN VID UTSTÄLLNING M M

AVTAL OM UPPHOVSMÄNS RÄTT TILL ERSÄTTNING VID VISNING AV VERK SAMT MEDVERKAN VID UTSTÄLLNING M M 1 AVTAL OM UPPHOVSMÄNS RÄTT TILL ERSÄTTNING VID VISNING AV VERK SAMT MEDVERKAN VID UTSTÄLLNING M M mellan svenska staten, representerad av Statens kulturråd å ena sidan och Konstnärernas Riksorganisation,

Läs mer

ICF. International Coach Federation. Sammanställning av Internationella coachveckan 2009 Sverige aktiviteter

ICF. International Coach Federation. Sammanställning av Internationella coachveckan 2009 Sverige aktiviteter Sammanställning av Internationella coachveckan 2009 Sverige aktiviteter Ort Plats och Resultat vid fler aktiviteter Plats och Resultat Luleå Kulturens Hus Antal besökare/deltagare: ca 6-7 personer stannade

Läs mer

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan 2015-05-04 Dolf Tops Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan följer upp studenternas situation på arbetsmarknaden ca

Läs mer

earkiv Kalmar län Rapport 1 - Nulägesanalys inom projekt earkiv Kalmar län hösten 2014 Version 1.0 Kisa 2014-12-10 Ort och datum

earkiv Kalmar län Rapport 1 - Nulägesanalys inom projekt earkiv Kalmar län hösten 2014 Version 1.0 Kisa 2014-12-10 Ort och datum earkiv Kalmar län 1 - Nulägesanalys inom projekt earkiv Kalmar län hösten 2014 Version 1.0 Kisa 2014-12-10 Ort och datum Anki Heimonen Projektledare 1 Bakgrund I uppdraget för projekt e-arkiv Kalmar län

Läs mer

Brukarundersökning Alkoholhandläggare. Socialförvaltningen 2005

Brukarundersökning Alkoholhandläggare. Socialförvaltningen 2005 Brukarundersökning Alkoholhandläggare Socialförvaltningen 2005 2 INNEHÅLL SID INLEDNIN.. 3 Bakgrund. 3 Syfte 3 Metod.. 3 Urval.. 4 Svarsfrekvens Svar uppdelat efter kön 4 4 RESULTAT.. 5 Vad tycker restaurangägarna

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Projektansvarig 1 : Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad. Adress 1 : Box 123, 424

Läs mer

Företags kunskap om den inre marknaden

Företags kunskap om den inre marknaden UTREDNING 2012-03-27 Dnr 5.1.2-2011/01302-28 Företags kunskap om den inre marknaden Av de 500 företag som intervjuats är det 41 procent som handlar med den inre marknaden. Trots att detta är en betydligt

Läs mer

Resurscentrum Kundundersökning 2011

Resurscentrum Kundundersökning 2011 Resurscentrum Kundundersökning 2011 September 2011 Genomförd av CMA Research AB Resurscentrum Kundundersökning 2011, sid 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 5 Resultat kundnöjdhet

Läs mer

Svenska Agilityklubbens enkätundersökning om storleksindelning regelperioden 2017-2021

Svenska Agilityklubbens enkätundersökning om storleksindelning regelperioden 2017-2021 Svenska Agilityklubbens enkätundersökning om storleksindelning regelperioden 2017-2021 Av Regelrevideringsgruppen bestående av Veronica Bache, Dag Brück, Håkan Ericson, Martina Ericsson, Hasse Sundqvist,

Läs mer

Bf Bulten Tips och råd: Om du ska hyra ut din lägenhet

Bf Bulten Tips och råd: Om du ska hyra ut din lägenhet Bf Bulten Tips och råd: Om du ska hyra ut din lägenhet Du som är medlem i bostadsföreningen Bulten får hyra ut din lägenhet, men du måste följa de regler som gäller. Detta faktablad har tagits fram som

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2006:11 2006-04-21 Dnr C 10/05

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2006:11 2006-04-21 Dnr C 10/05 MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2006:11 2006-04-21 Dnr C 10/05 KÄRANDE Leanback Sweden Aktiebolag, Box 3, 721 03 VÄSTERÅS Ombud: jur. kand. J. Ö., Advokatfirman Lindahl KB, Box 1203, 751 42 UPPSALA SVARANDE mypaper

Läs mer

Anmälan enligt 4 kap. 7 konkurrenslagen (2008:579) (KL) om företagskoncentration; nu fråga om förbud enligt 4 kap. 12 tredje stycket KL

Anmälan enligt 4 kap. 7 konkurrenslagen (2008:579) (KL) om företagskoncentration; nu fråga om förbud enligt 4 kap. 12 tredje stycket KL KKV2023, v1.3, 2011-05-15 20 BESLUT 2014-02-20 Dnr 72/2014 1 (6) Anmälande företag Swedbank Franchise AB, 556431-1016, Box 644, 101 32 Stockholm Ombud: advokaten Erik Hellners och jur. kand. Mikael Rydkvist,

Läs mer

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks.

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks. Framtidens lärande En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ Konferens arrangerad av: DIU Skolverket SKL KK-stiftelsen m.fl http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.skl.se/

Läs mer

Lägesrapport/slutrapport ALLMÄNNA UPPGIFTER. Verksamhetens/projektets namn: Insteget Rapporten har skrivits av:

Lägesrapport/slutrapport ALLMÄNNA UPPGIFTER. Verksamhetens/projektets namn: Insteget Rapporten har skrivits av: ALLMÄNNA UPPGIFTER Verksamhetens/projektets namn: Insteget Rapporten har skrivits av: Rapporten avser perioden: 2012-04-01 2013-12-31 Har ni gjort egna uppföljningar* Ja Nej *Om ja, bifoga dessa till rapporten

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Brukarundersökning. Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård. Juni 2006

Brukarundersökning. Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård. Juni 2006 Brukarundersökning Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård 2006 Juni 2006 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att

Läs mer

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Detta tänkte jag prata om: Om Kultur Skåne och våra kulturpolitiska mål Varför biblioteket som kulturhus - bakgrund

Läs mer

Uppdaterad: 2014-03-18. Avgifter Exempelförening

Uppdaterad: 2014-03-18. Avgifter Exempelförening Uppdaterad: 2014-03-18 Avgifter Exempelförening 1 1 Skriv ej ut manualen! För att alltid ha aktuell information och slippa dyra utskriftskostnader ber vi dig att ladda hem manualen som en PDF från vår

Läs mer

Stöd för kompetensutveckling

Stöd för kompetensutveckling 1. Grundläggande information 1.1. Projektets titel 1.1.1. Projektet är: Förprojekt Pilotprojekt Projekt * Förprojekt är en undersökning, ett tydliggörande av förutsättningarna för att genomföra ett större

Läs mer

Ombildning från hyresrätt till bostadsrätt

Ombildning från hyresrätt till bostadsrätt Växjö januari 2012 Ombildning från hyresrätt till bostadsrätt Information till dig som hyresgäst I budget för 2012 har kommunfullmäktige beslutat följande - Hyresgästerna hos Växjöhem och Vidingehem ska

Läs mer

Verksamhetsplan år 2009

Verksamhetsplan år 2009 Verksamhetsplan år 2009 Tidskriftsverkstaden i Öst orgnr: 769607-3134 Verksamheten Tidskriftsverkstadens basverksamhet består i att tillhandahålla medlemmar teknik, support, utbildning och information

Läs mer

FRISKTANDVÅRD. En ny betalningsmodell. Magnus Hakeberg. Odontologisk psykologi och folkhälsa Institutionen för odontologi

FRISKTANDVÅRD. En ny betalningsmodell. Magnus Hakeberg. Odontologisk psykologi och folkhälsa Institutionen för odontologi FRISKTANDVÅRD En ny betalningsmodell Magnus Hakeberg Odontologisk psykologi och folkhälsa Institutionen för odontologi Abonnemangstandvård -1991 Göteborg -1998 Värmland -2007 Västra Götalandsregionen -2009

Läs mer

studera i stockholm - en dyr affär

studera i stockholm - en dyr affär studera i stockholm - en dyr affär innehåll. 3. inledning. 13. budget. 4. Metod. den genomsnittliga studentten. arbete vid sidan av studier. 14. budget. studenten med barn. 5. diagram 6. 7. 8. 9. studiemedel

Läs mer

Aquilina adressregister

Aquilina adressregister Mass Marketing Software AB Produktbeskrivning Sida 1 (5) Aquilina adressregister System för prenumerations-, medlems- och insamlingshantering mm Aquilina är ett kampanjorienterat system för hantering av

Läs mer

Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig!

Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig! Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig! ST, 2004. Produktion: STs informationsenhet/hellgren Grafisk form. Illustration: Lukas Möllersten. Tryck: EO Grafiska, december 2006. Upplaga: 3 000

Läs mer

Utvärdering. Kund-/brukarundersökning 2014 Bygglov Arvidsjaurs kommun. 2014-05-09 Daniel Risberg, Arvidsjaurs Kommun

Utvärdering. Kund-/brukarundersökning 2014 Bygglov Arvidsjaurs kommun. 2014-05-09 Daniel Risberg, Arvidsjaurs Kommun Utvärdering Kund-/brukarundersökning 2014 Bygglov Arvidsjaurs kommun 2014-05-09 Daniel Risberg, Arvidsjaurs Kommun 1(6) Kund-/brukarundersökning Bygglov Arvidsjaurs kommun Bakgrund Arvidsjaurs miljö- och

Läs mer

Ansökan om projektmedel, Mikrofonden Halland

Ansökan om projektmedel, Mikrofonden Halland 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret 2014-08-25 RS140295 Johan Lindberg, utvecklingsledare Näringslivsavdelningen 072-216 26 75 johan.hansson-lindberg@regionhalland.se Regionstyrelsen

Läs mer

Ansökan om utställningsersättning 2015 (2014-10-06)

Ansökan om utställningsersättning 2015 (2014-10-06) (2014-10-06) Ansökan om utställningsersättning 2015 Ansökan, i original, skickas senast en månad före aktuell utställning till: Sveriges Konstföreningar, Tegnérgatan 60 A, 216 12 Limhamn. För sent inkommen

Läs mer

Utredning av färdtjänsten

Utredning av färdtjänsten 13-3-1 1 (16) Utredning av färdtjänsten Bakgrund Socialnämnden beslutade 12-11-, 122 att ge förvaltningen i uppdrag att utföra en utredning av färdtjänsten. Utredningen skulle innehålla en prisjämförelse

Läs mer

Skaftö fiber 2015-07-05 Ekonomisk Förening org nr 769625-4106

Skaftö fiber 2015-07-05 Ekonomisk Förening org nr 769625-4106 Till våra medlemmar i Skaftö Fiber Skaftö Fiber har glädjen att informera om att vi tillsammans med Empower ämnar börjar gräva för fiberkabel inom en snar framtid.. För de medlemmar som inte var med på

Läs mer

SKOP Skandinavisk opinion ab

SKOP Skandinavisk opinion ab SKOP,, har på uppdrag av Post & Telestyrelsen intervjuat cirka 1.2 personer bosatta i hela landet i åldern 16 till 69 år. Intervjuerna gjordes mellan den 29 juni och 21 augusti 1999. Undersökningens resultat

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

Växjö kommuns politiker har beslutat att Växjöhem AB och Vidingehem AB ska informera om möjligheten till ombildning av hyresrätten till bostadsrätt.

Växjö kommuns politiker har beslutat att Växjöhem AB och Vidingehem AB ska informera om möjligheten till ombildning av hyresrätten till bostadsrätt. FRÅN HYRESRÄTT BOSTADSRÄTT Växjö kommuns politiker har beslutat att Växjöhem AB och Vidingehem AB ska informera om möjligheten till ombildning av hyresrätten till bostadsrätt. Den här broschyren vänder

Läs mer

Uppdaterad: 2013-12-12. Lathund. Avgifter via E-bokföringen

Uppdaterad: 2013-12-12. Lathund. Avgifter via E-bokföringen Uppdaterad: 2013-12-12 Lathund Avgifter via E-bokföringen 1 1 Skriv ej ut manualen! För att alltid ha aktuell information och slippa dyra utskriftskostnader ber vi dig att ladda hem manualen som en PDF

Läs mer