Teknikpool ett steg vidare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Teknikpool ett steg vidare"

Transkript

1 Teknikpool ett steg vidare En förstudie och ett diskussionsunderlag Nätverkstan Kultur i Väst med stöd från Framtidens kultur Augusti 2004

2 INNEHÅLL 1. Förord Bakgrund Syfte Målgrupp Tillvägagångssätt Teknikpooler tre exempel Artifactor Atelier Nord Crac Erfarenheter och slutsatser Enkätundersökningen mål och målgrupp Finns det behov av att organisera Teknikpooler? Slutsatser Samtal med Peter Westman, Magasin 3, Stockholm Samtal med Camilla Backman, Konstakuten, Stockholm Vilka krav ställs på en teknikpool? Krav som ställs på en teknikpool Vilket engagemang de svarande vill ha i en teknikpool Slutsatser Teknikanvändning 2003 samt planer för Slutsatser Platser där du kan hyra utrustning idag SWOT-analys Förutsättningar för samarbete med uthyrningsföretag Förslag till riktlinjer för en teknikpool Konstnärerna och deras ekonomiska situation Så här går vi vidare Sammanfattning...18 Bilaga 1. Vilka som fått och svarat på enkäten...20 Bilaga 2. Svar på frågan: Finns det behov av att organisera Teknikpooler?...21 Bilaga 3. Svar på frågan: Skulle du vara intresserad av att bruka en teknikpool?...22 Bilaga 4. Brev som medföljde enkäten...23 Bilaga 5. Enkätfrågor

3 1. Förord Den förstudie du håller i din hand undersöker bland annat om det finns behov av att bygga upp teknikpooler för konstnärer, kulturarrangörer, gallerier och konsthallar i Sverige. Jag har sedan 1992 varit engagerad i arbetet med att etablera digitalt baserade kollektivverkstäder för konstnärer och kulturarbetare på flera orter i Västra Götalandsregionen. Teknikpoolsidén föddes ur det arbetet. Jag såg ett behov och trodde mig ha en idé som skulle förbättra arbetsvillkoren för konstnärer och kulturarbetare. För att få svar på frågor kring teknikpoolsidén skickades 194 enkäter ut. De var adresserade till 130 konstnärer, 18 konstkonsulenter, 20 konsthallar, 21 gallerier och 5 kulturarrangörer i Sverige. Jag fick 62 svarsbrev. Svaren har lagts in i en databas och resultaten presenteras i rapporten. För att få en djupare förståelse kring de frågor som ställdes i enkäten har jag även samtalat med personer ur målgruppen och personer som drivit teknikpooler. Förhoppningsvis kan innehållet fungera som underlag för samtal och beslut om huruvida det är angeläget och kulturpolitiskt motiverat att det byggs upp teknikpooler med den inriktning som föreslås. Jag vill rikta ett varm tack till alla er som svarade på enkäten och till er som hjälpt mig med adresser eller tagit er tid för samtal, intervjuer och studiebesök! Ett särskilt tack till Leif Skoog, Lena Stenmar och Hannes Rydén som tillfört mitt arbete kunnande som jag saknat. Framtidens kultur och Nätverkstan har finansierat arbetet och haft tålamod att vänta på resultatet. Tack för det! Nu är det dags att gå vidare! Göteborg den 12 augusti 2004 Anders T Carlsson Nätverkstan Kultur i Väst 3

4 2. Bakgrund Ska vi starta en teknikpool? Frågan ställdes under vintern 2000 i Lagerhuset i Göteborg. Digitalt baserade kollektivverkstäder, kulturtidskriftsredaktioner, små bokförlag, ett konstgalleri och en ny projektledarutbildning med inriktning mot kultur och IT fyllde huset med inspirerande personer och verksamheter. Det behövdes resurser och redskap för att förverkliga alla idéer. Tanken var att komplettera Medieverkstäderna i Lagerhuset som tillhandahöll fasta produktionsplatser så att de även kunde hyra ut teknik till konstnärer och kulturarbetare. Vi kontaktade Framtidens kultur för att fråga om de kunde finansiera en försöksverksamhet med en teknikpool. Det visade sig omöjligt eftersom de redan tillsammans med KK-stiftelsen hade finansierat uppbyggnaden av en webbplats vars syfte varit att initiera och underlätta samarbete mellan konsthallar runt tekniska resurser. Webbplatsen hade emellertid inte fungerat som initiativtagarna hoppats på. Nätverkstan ansökte därför om och beviljades stöd för att vidareutveckla teknikpoolsidén under Vi ville ta ett steg vidare... På grund av sjukdom och konvalescens kom arbetet att ligga på is under tre år. Teknikens tillgänglighet för vår målgrupp ökade under tiden. Men vår grundläggande drivkraft består. Nätverkstan arbetar för att konstnärer och kulturarbetare ska får möjlighet att arbeta med och undersöka ny teknik genom sitt skapande. De aktörer som inte använder sig av eller utforskar den nya teknikens möjligheter och faror förlorar i betydelse. Vår målsättning är att driva ett av Sveriges främsta resurscentrum för småskalig publicistisk, konstnärlig och annan kulturell verksamhet. Nätverkstan ska tillhandahålla kunskap och praktiska verktyg samt erbjuda tjänster anpassade efter dessa verksamheters behov. Därför drev vi teknikpoolsidén vidare. De frågor jag ställde mig när jag skulle återuppta den röda tråden där jag lämnade den för tre år sedan var om det längre var relevant att göra förstudien. Jag undrade om behoven fanns kvar och på vilket sätt de hade förändrats. Nu vet jag att behoven finns kvar hos de konstnärer som svarade på enkäten och jag är glad att jag inte släppte taget om den röda tråd jag tappat. Det var ju för att förbättra konstnärernas och kulturarbetarnas tillgång till viktiga arbetsverktyg som jag inledde arbetet år Syfte Syftet med förstudien var: - att undersöka vilka behov konstnärer, gallerier, kulturarrangörer och medelstora konstinstitutioner i Sverige har av en Teknikpool. - att undersöka vilka grundvillkor målgruppen anser måste uppfyllas för att en teknikpools resurser skulle vara intressanta att använda. - att presenterar en teknikpoolmodell från Atelier Nord i Oslo. - att skapa ett underlag för de parter som vill arbeta vidare med att etablera en teknikpool. 4

5 4. Målgrupp Målgruppen för denna förstudie är konstnärer, gallerier, kulturarrangörer, och medelstora konstinstitutioner i Sverige samt tänkbara finansiärer och samarbetspartners för en teknikpool. 5. Tillvägagångssätt 1. Jämförelse mellan tre teknikpoolsmodeller: Artifactor, Atelier Nord och Crac. 2. Enkät till ett urval ur målgruppen. 3. Intervjuer med representanter för olika delar av målgruppen. 4. Undersöka hur teknikuthyrningsföretag ställer sig till samarbete. 5. Resultaten redovisas i en rapport. 6. Ett samtal hålls med utgångspunkt i rapporten. Till detta inbjuds de som svarat på enkäten och som vill medverka samt tänkbara finansiärer och samarbetspartners för en teknikpool. 6. Teknikpooler tre exempel Rapporten utgår från att en teknikpool är en verksamhet som hyr ut eller lånar ut teknisk utrustning. Syftet är att öka tillgängligheten till teknisk utrustning för målgruppen. De teknikpooler jag har kontaktat har organiserats av konstnärer för konstnärer. Nedan presenteras även en teknikpool organiserade av en konsthall för konsthallar. Det är även vanligt att kommuner organiserar teknikpooler som ska ge service till verksamheter som drivs av kommunen. Teknikpooler skapas alltså för att tillhandahålla teknik som används under kortare perioder och som är för dyrt för den enskilde att äga. Vilken utrustning och teknik som tillhandahålls förändras givetvis med målgruppens behov och den teknikutveckling som sker. Nedan presenteras tre olika teknikpoolsmodeller och deras erfarenheter. 6.1 Artifactor Artifactor: var en webbaserade teknikpool som skulle förmedla teknik mellan konsthallar. I den rapport som Artifactor lämnade till Framtidens kultur efter projektets genomförande finns följande centrala resonemang kring mål, resultat och slutsatser 1 : Artifactor skapades under 1999 som ett samarbetsprojekt mellan Edsvik konst och kultur och Weerwolf HB. Projektets syfte var att knyta samman aktörer inom området samtidskonst för att bilda en teknikpool. Projektet utgick ifrån att många konstnärer vill använda avancerad teknisk utrustning som t.ex. videoprojektorer, videobandspelare och datorer. Att för en 1 (D:nr 98/1756) 5

6 konsthall köpa in all denna utrustning för en utställningsperiod är mycket dyrt och många gånger omöjligt. Alternativet att hyra utrustningen från kommersiella uthyrningsföretag är ohållbart för längre projekt eftersom prissättningen är satt för korta tidsperioder och prisnivån är orimligt hög även för denna korta tid. Resultat: Artifactors hemsida har fått några hundra besök under projekttiden, med det har endast inkommit tre annonser till Artifactor. Några de institutioner som kontaktades under projekttiden var mycket positiva till projektet, andra var tveksamma och tyckte att de andvände all sin utrustning och eller hade inte tillräckligt med resurser att avvara för att hyra ut teknik. Även om det kommer in pengar vid uthyrning av teknik, är det kanske inte lönsamt för en institution att hyra ut, eftersom det kräver arbetsresurser av personal för att administrera uthyrningen, dessa extra resurser kanske inte finns. En annan orsak kan till exempel vara att det råder oklarheter med vilka försäkringar som gäller vilket gör att det blir en avsevärd administrativ börda att hyra ut (dessutom: om man måste försäkra specifikt för ett uthyrningstillfälle blir det mycket dyrt och krångligt). Slutsatser: En trolig anledning till att det har varit så få som annonserat på Artifactor, är att många konsthallar i stor utsträckning använder nästan all sin tekniska utrustning. Så har t.ex. varit fallet med Edsvik konst och kultur, som i princip har använt alla sina projektorer under hela året förutom någon månad under vintern. Edsvik har hyrt ut projektorer till korta evenemang och föreställningar under året, eller under perioderna mellan utställningarna, dessa perioder är inte speciellt långa (ca två veckor). / / Det är för de flesta mycket smidigare att ordna inhyrningen av teknik genom telefonkontakter. För att en teknikpool, som utgår från en hemsida skall kunna fungera, behöver den en kritisk mängd användare som hela tiden lägger in de saker som de vill hyr in / hyra ut. Ett förslag har varit en telefonlista, samtidigt som en sådan lista inte får hamna i orätta händer. / / För att få en väl fungerande teknikpool krävs investering i extern teknik, d.v.s. teknik som inte ägs av en speciell konsthall utan som är en delat resurs. Bildandet av en extern teknikpool / service bolag som hyr ut teknik till nedsatta priser för institutioner som visar samtidskonst, vore ett sätt att öka möjligheterna att visa aktuell video och annan teknikintensiv konst. Det är dock ett projekt i en helt annan skala och finansiellt stöd i en mer långsiktig form. 6.2 Atelier Nord Atelier Nord driver projektrum och en verkstad för produktion av elektronisk konst i Oslo och arbetar med att stärka infrastrukturen för konst i nya medier. Atelier Nord drev under en Utstillingsassistanse og utstyrsutleie. Jag besökte Atle Barcley, konstnärlig ledare på Atelier Nord den 27 april Atle berättar att Atelier Nord har slutat hyra ut utrustning och nu bara lånar ut det de har till konstnärer som inte har råd att hyra det de behöver. 6

7 När Atelier Nord drev sin utstillingsassistanse og utstyrsutleie var målet både att konstnärerna skulle få tillgång till tekniken genom låga priser och att konstnärer och gallerier skulle lära sig använda utrustningen. Atelier Nord gav support på den plats där utrustningen skulle användas. Atelier Nord hade en anställd som ansvarade för deras utstillingsassistanse og utstyrsutleie. Det var kostsamt att driva verksamheten. Målgruppens behov förändrades ockkså, gallerierna skaffade efter hand egen utrustning eller avtal med uthyrningsföretag. I samband med att man under 2003 omorganiserade Atelier Nord träffades ett avtal med ett företag som hyr ut teknik. Uthyrningsföretaget ger Atelier Nords medlemmar mellan 20 och 50% rabatt. Det finns flera orsaker till att man kunde förhandla fram de höga rabatterna: Atelier Nord är kund och köper utrustning genom företaget, efterfrågan för den här typen av utrustning har minskat och företaget får genom avtalet en större kundgrupp. För att få tillstånd avtalet krävdes även att Atelier Nord garanterar att räkningarna betalas. Företaget utbildar konstnärerna i handhavande av tekniken samt hjälper till vid installationer. Atle råder den som ska drivan en teknikpool att försäkra utrustningen och ha skriftliga avtal med de som hyr. 6.3 Crac Crac (Creative Room for Art and Computing) driver en digitalt baserad verkstad för konstnärer i Stockholm. Crac har sedan starten 1996 hyrt ut utrustning till sina medlemmar. Jag besöker Nils Claesson som är ordförande för Crac den 14 mars Nils berättar att hur det fungerar när medlemmarna hyr utrustning: De får boka och hämta ut utrustningen på tisdagar och betala i förskott. Crac har en anställd som sköter utlämning och som inspekterar utrustningen vid återlämnandet. Crac har inga hyresavtal som ska undertecknas. De har heller inte försäkrat utrustningen. Ansvaret för försäkringen ligger på den som hyr. Den som vill hämta något en annan dag får betala en expressavgift på 300 kr. Tidigare fakturerades hyran vilket krävde administration och innebar att Crac fick vänta på betalningen, vissa betalade inte alls. Nils berättar att ett annat problem har varit okunskap hos de som hyr och att det därför skulle behövas utbildning. Medlemmarna vill ha lättanvända saker och kan inte alltid använda mer kvalitativ utrustning. Crac har saknat resurser att utbilda brukarna. Nils säger att han tror att Crac på sikt kommer att sluta hyra ut utrustning. Orsaken är att hyrfirmorna nu är nästan lika billiga och att de har en försäkring i sitt pris. Crac behöver dock ha kvar sådan utrustning som nu hyrs ut fast för att använda den för egna produktioner. Nils berättar att han har förhandlat om rabatter på två-tre ställen för medlemmarna (får ca 30-40%). 7

8 Nils ger följande råd till den som ska driva en teknikpool: utbilda brukarna, köp professionell utrustning. Ta goda råd av branschen. 6.4 Erfarenheter och slutsatser Artifaktor fungerade inte i praktiken och föreslog därför i sin slutsats: För att få en väl fungerande teknikpool krävs investering i extern teknik, d.v.s. teknik som inte ägs av en speciell konsthall utan som är en delad resurs. Bildandet av en extern teknikpool / service bolag som hyr ut teknik till nedsatta priser för institutioner som visar samtidskonst, vore ett sätt att öka möjligheterna att visa aktuell video och annan teknikintensiv konst. Någon sådan verksamhet har inte startats. Konsthallarna har idag investerat i den teknik de behöver och hyr det de behöver komplettera med. De konstnärsdrivna medialaben Atelier Nord och Crac investerade 1997 i teknik som hyrdes ut främst till konstnärer. Båda verksamheterna har haft en anställd som ansvarar för uthyrningen. Atelier Nord omorganiserade 2003 sin verksamhet. De slutade då med sin uthyrningsverksamhet eftersom den var mycket kostsam att driva och de kunde förhandla fram ett bra hyresavtal för sina medlemmar hos ett företag där Atelier Nord köper utrustning. Crac bedriver idag en blygsam uthyrningsverksamhet som bedöms försvinna. Även Crac har förhandlat om rabatter för sina medlemmar hos uthyrningsföretag. Samtidigt säger både Atelier Nord och Crac att det är viktigt att ha utrustning för egna projekt. Atelier Nord har fortsatt att låna ut teknik till konstnärer som inte har råd att hyra. Man har alltså omorganiserat sin utstillingsassistanse mot att enbart ge direkt stöd till de minst bemedlade konstnärerna. Både Atelier Nord och Crac lyfter fram att utbildning varit en viktig del av en teknikpool. Att lära konstnärerna använda den nya tekniken och dess möjligheter. Det blir tydligt att målgruppen för en teknikpool måste definieras tydligt. De minst bemedlade konstnärerna har inte råd att hyra teknik trotts rabatter medan gallerierna och konsthallarna äger eller kan hyra det de behöver på den ordinarie marknaden. Vem ska en teknikpool vara till för? Atelier Nords nya inriktning är att de ska fortsätta att stödja de konstnärer som inte har råd att hyra. Uthyrningsverksamheten har övergått till utlåningsverksamhet till en begränsad målgrupp. Uthyrningen har lämnats över till marknaden, men med ett avtal för rabatterade priser. 8

9 7. Enkätundersökningen mål och målgrupp Enkäten gjordes för att ta fram ett faktaunderlag för samtal och beslut om det finns behov av att arbeta vidare med teknikpoolsidén. Det ställdes även frågor för att få svar på vilken inriktning och uppbyggnad en teknikpool i så fall borde ha. Enkätfrågorna utformades med hjälp av konstnären Leif Skoog och skickades till 130 konstnärer, 18 konstkonsulenter, 20 konsthallar, 21 gallerier och 5 kulturarrangörer i Sverige. 2 Av konstnärerna var 45 män och 85 kvinnor, av konstkonsulenter, 3 män och 15 kvinnor. Vi fick 62 svar. Det motsvarar en svarsfrekvens på 32%, vilket är en för låg svarsfrekvens för att det ska gå att dra några generella slutsatser. Jag menar ändock att resultaten som redovisas nedan ger tydliga indikationer som kan användas som utgångspunkt för vägval och bedömningar till grund för en i samtiden relevant inriktning för en teknikpool. Enkäten och enkätsvaren finns arkiverade på Nätverkstan. Där finns även en databas med samtliga svar inlagda. Materialet är tillgängligt för den som arbetar för att etablera en teknikpool. Svaren på enkäten har sammanställts och presenteras nedan. 8. Finns det behov av att organisera Teknikpooler? I enkäten ställdes två frågor för att ta reda på om det finns behov av att organisera teknikpooler och om den svarande är intresserad av att bruka en teknikpool. 3 Konstnärernas svar På frågan Finns det för din verksamhet ett behov av att organisera en teknikpool där du är verksam? svarade 26 konstnärer ja, 3 ja & nej samt 3 nej. På frågan Skulle du vara intresserad av att bruka en teknikpool organiserad utifrån dina behov och krav? svarade 29 av 32 ja, 1 ja & nej samt 2 personer nej. Galleriernas svar På frågan Finns det för din verksamhet ett behov av att organisera en teknikpool där du är verksam? svarade 2 gallerier ja och 2 gallerier nej. 2 Vilka som fått och svarat på enkäten redovisas i bilaga 1. 3 Samtliga svar på frågan om det finns behov av att organisera teknikpooler finns i bilaga 2. 9

10 På frågan Skulle du vara intresserad av att bruka en teknikpool organiserad utifrån dina behov och krav? Svarade 4 av 4 gallerier ja. Konsthallarnas svar På frågan Finns det för din verksamhet ett behov av att organisera en teknikpool där du är verksam? svarade 5 konsthallar ja och 4 nej. På frågan Skulle du vara intresserad av att bruka en teknikpool organiserad utifrån dina behov och krav? svarade 7 konsthallar ja och 2 nej. Kulturarrangörernas svar Ingen av de kulturarrangörer som fick enkäten svarade. De två svar som redovisas nedan är konstnärer som i sina enkätsvar markerat att de även är kulturarrangörer. På frågan Finns det för din verksamhet ett behov av att organisera en teknikpool där du är verksam? svarade 2 kulturarrangörer ja. På frågan Skulle du vara intresserad av att bruka en teknikpool organiserad utifrån dina behov och krav? Svarade 1 kulturarrangör ja. 1 svarade inte. Konstkonsulenternas svar På frågan Finns det för din verksamhet ett behov av att organisera en teknikpool där du är verksam? svarade 3 konstkonsulenter ja och 2 nej. På frågan Skulle du vara intresserad av att bruka en teknikpool organiserad utifrån dina behov och krav? Svarade 4 konstkonsulenter ja och 1 ja & nej. 8.1 Slutsatser De som har störst behov av och intresse av en teknikpool är konstnärerna. Förklaringen är med stor sannolikhet de begränsade ekonomiska förutsättningar som de ofta arbetar utifrån. Deras situation är väsensskild från de kontinuerligt drivna, ofta med verksamhetsbidrag finansierade, verksamheternas. Konstnärernas ekonomiska situation presenteras i kapitel 15. Jag delar därför fortsättningsvis upp målgruppen i två delar utifrån deras ekonomiska förutsättningar: Konstnärer och kulturbetare Gallerier, konsthallar och kulturarrangörer med en ekonomisk bas för sin verksamhet För konstnärer och kulturarbetare skulle en teknikpool kunna fylla en viktig funktion genom att skapa förbättrade förutsättningar för konstnärligt och kulturellt arbete. 10

11 För gallerier, Konsthallar, kulturarrangörer samt konstnärer med en stabil ekonomisk bas för sin verksamhet skulle en teknikpool kunna vara ett komplement till en redan rimligt väl fungerande ordning. För att komplettera och fördjupa den information som ges via enkäten ringer jag upp två verksamheter. Deras svar bekräftar de slutsatser som dras ur enkätsvaren. 8.2 Samtal med Peter Westman, Magasin 3, Stockholm Jag ringer upp Peter Westman för att ställa frågor om en teknikpool. Jag vill veta hur han som ansvarig för en väletablerad konsthall ser på behovet av en teknikpool Det blir ett kort samtal. Jag har inte skickat in enkäten för jag hade ont om tid och har gjort den bedömningen att det inte var intressant för vår del. Vi täcker upp behoven med sådant vi köper, sedan hyr vi en del. Vi har en kontinuerlig verksamhet, mer som ett museum. Vi är tvungna att ha det mesta själva. Det är egentligen bara projektorer som vi hyr, även om vi har en del själva. Om vi hyr något och det inte fungerar måste vi kunna ringa någon som kan komma direkt och fixa det. Vi ställer nog högre krav än en Teknikpool kan klara. Jag tror att det kan vara bra för enskilda konstnärer. Det är ett bra initiativ ni har tagit! 8.3 Samtal med Camilla Backman, Konstakuten, Stockholm Jag ringer upp Camilla Backman för att få veta hur en konstnärsdriven utställningsverksamhet ser på behovet av en teknikpool. Även det blir ett ganska kort samtal. Men det känns viktigt att komplettera de svar som enkäten kan ge oss. Vi får verksamhetsbidrag ( kr 2004 och kr 2003). I budgeten har vi en summa för att köpa teknik. Det har avlastat posten för att hyra väldigt mycket. Vi har nu skaffat det vi behöver för normala utställningar. Vi har nyligen gjort dessa investeringar. Innan var detta alltid ett problem var vi skulle hyra eller låna och vad det kostade. Förra året köpte vi egen utrustning. Hade det funnits en teknikpool tidigare hade det varit jätteintressant. Nu har det blivit så att många ringer till oss för att låna utrustning. Vi hyr ut vår projektor ibland. Det var ingenting vi hade tänkt på innan. Vi märker att det fortfarande finns ett behov av lite dyrare utrustning. Nästa stora sak är en bil. Det är stora kostnader för transporter. En bilpool vore en bra sak. Telefonsamtalen med Peter Westman och Camilla Backman bekräftar att konsthallar och gallerier inte har något behov av en teknikpool. 11

12 9. Vilka krav ställs på en teknikpool? 9.1 Krav som ställs på en teknikpool Enkäten frågade Vilka krav ställer du på en teknikpool? Svaren gav följande prioritetsordning för en teknikpool. 1. Driftsäkerhet 2. Kvalité på utrustningen 3. Support 4. Pris 5. Personlig service 6. Öppettider 7. Möjlighet att boka via nätet Det som är viktigast för de svarande är en högkvalitativ, driftsäker utrustning med tillgång till support till lägsta möjliga pris. Tre av de svarande har i rutan för andra alternativ angivit önskemål om utbildning i handhavande av utrustningen. 9.2 Vilket engagemang de svarande vill ha i en teknikpool På frågan Vilket engagemang vill du ha i en teknikpool? svarade en majoritet, 64%, att de vill ha en kundrelation till en teknikpool, 29% vill vara medlem i en förening som driver en teknikpool och 7% vill inte ha något engagemang alls. Om man granskar de olika delarna av målgruppen framträder en något annorlunda bild. 75% av konsthallarna, 100% av kulturarrangörerna och 80 % av konstkonsulenterna vill ha en kundrelation. Om man tittar på statistiken för konstnärerna så vill markant fler vara medlemmar i en förening. 53% vill ha en kundrelation, 39% vara medlem i en förening och 8% inte ha något engagemang alls. Önskemål om inflytande över nyinvesteringar anges som en orsak till valet av medlemskap i en teknikpool. 9.3 Slutsatser Det som är viktigast för de svarande är en högkvalitativ, driftsäker utrustning med tillgång till support och utbildning i handhavande till lägsta möjliga pris. Det motsvarar den servicenivå som kommersiella företag erbjuder. Problemet för konstnärerna är att de saknar de ekonomiska förutsättningar för att agera på den ordinarie hyresmarknaden. Men priset måste vara lägre än det som marknaden kan erbjuda för att de ska ha råd att använda utrustningen. För att driva en teknikpool för konstnärer krävs alltså någon form av stöd eller subventioner. 12

13 Frågan blir då om det finns ett kulturpolitiskt motiv och intresse av att stödja teknikpooler? De svarande vill ha olika förhållande till en teknikpool: en majoritet vill vara kunder och en stor grupp vill vara medlemmar i en förening med inflytande över investeringar. Svaren ger oss riktlinjer för hur verksamheten bör organiseras om en teknikpool ska startas. 10. Teknikanvändning 2003 samt planer för 2004 I enkäten ställs en rad frågor om teknikanvändning. 4 Det visade sig att konsthallarna ägde det mesta av den teknik som de använder för sin utställningsverksamhet Även gallerierna äger i stor utsträckning den teknik de använder. Konstnärerna äger till 90% egna datorer samt i stor utsträckning cd-spelare och videobandspelar. 35% av konstnärerna äger digital videokamera. I övrigt äger de i mindre utsträckning den teknik som förstudien undersökt. I enkäten ställdes även en fråga om vilken teknik man planerar att använda 2004 och hur man får tillgång till den De konsthallar som under 2003 inte ägde videoprojektor, videobandspelare och DVD-spelare planerar att köpa det I de kommentarer som lämnas av konsthallar och gallerier framträder entydigt en strävan efter eget ägande av den teknik som används regelbundet. Även konstnärerna vill, när de har råd med detta, äga det de använder regelbundet. För att komplettera det egna ägandet hyrs teknik. Konsthallarna och gallerierna uppger i enkäten att de hyr sin utrustning från företag. Konstnärerna däremot hyr sällan från företag utan från kollektivverkstäder och vänner. Svaren visar ett minskat hyrande av datorer, DVD-spelare och ljudanläggningar. I övrigt beräknas antalet hyrtillfällen bli de samma eller fler för Antalet hyrtillfällen beräknas öka från 57 till 61. Enkäten visar att konstnärerna oftare lånar än hyr utrustning. Det händer även att gallerier och konsthallar lånar utrustning. Men det sker i mindre utsträckning. Antalet lånetillfällen minskar markant från 144 stycken under 2003 till 86 stycken för Minskningen har en tydlig koppling till de nyinvesteringar som planeras. Här kan vi tydligt se resultatet av det ökande egna ägandet och hur det minskar behovet av att låna teknik. 4 Enkätfrågorna finns i bilaga 5. 13

14 För att ta reda på hur man får tillgång till den utrustning som används tillfälligt ställdes frågan Vem har du hyrt och lånat utrustningen från? De konstnärer som svarade har hyrt utrustning vid 16 tillfällen. Endast vid 5 av dessa tillfällen har de hyrt från företag. De har vid 7 tillfällen hyrt från kollektivverkstäder, vid 3 tillfällen av kompisar och vid 1 tillfälle av en konstnär. Svaren visar alltså att konstnärerna sällan hyr inom ramen för den kommersiella hyresmarknaden. Vid 69 tillfällen har konstnärerna lånat utrustning. Vid 65 av dessa tillfällen har de lånat från institutioner inom kultursfären, konstnärer eller privatpersoner. Endast vid 3 tillfällen har de lånat från företag. För de 36 konstnärer som svarat på frågan har alltså inte sponsring från företag någon stor betydelse. Mycket viktigt är däremot det stöd som lämnas genom lån från institutioner inom kultursfären, konstnärer eller privatpersoner På frågan om det är en fortsatt bra lösning att hyra och låna på det sätt man gjort under 2003 framkom följade: 5 av 9 konsthallar tycker inte att det är en bra lösning att hyra in utrustning eftersom det är dyrt och prissättningen är osmidig. 4 av 5 gallerier är av samma åsikt. 22 av konstnärerna svarade ja. Följande kommentar lämnades: bra ibland, vid kortare användning 19 av konstnärerna svarade nej, det är inte en fortsatt bra lösning. De gav följande kommentarer: Att låna innebär viss osäkerhet ibland svårt med ansvarsfrågor ang. utrustningen, dyrt om det är långa perioder, jobbigt att låna saker av folk i längden, Slitage på privata tekniker. I de svar som lämnades visade gallerier och konsthallar missnöje med att hyra utrustning. Konstnärerna delades upp i två grupper: 22 som tycker att det fungerar bra och 19 som inte tycket det. De som inte tycker det fungerar bra är trötta på att behöva låna utrustning. Om de har möjlighet investerar de i egen teknik. Att hyra av företag är som vi sett ovan inget alternativ för konstnärerna Slutsatser Enkätsvaren visar på ett ökat ägande av den teknik som används regelbundet. Gallerier och konsthallar kompletterar sin utrustning genom att hyra, men en majoritet av dem är missnöjda med de kostnader det medför. Antalet hyrtillfällen är lågt och uppskattas att öka marginellt. Konstnärerna hyr mycket sällan från företag. Om de hyr utrustning hyr de från kollektivverkstäder eller vänner. Det vanliga är istället att man lånar från institutioner inom kultursfären, konstnärer eller privatpersoner. Det stöd som lämnas till konstnärerna genom lån från institutioner, konstnärer eller privatpersoner är mycket viktigt för konstnärerna. Det ger möjlighet att få tillgång till teknik de själva inte har råd att köpa eller hyra. Detta sker idag som en frivillig stödverksamhet. Atelier Nords förändring från uthyrning till utlåning ter sig mycket logisk mot bakrund av vad enkäten lärt oss så här långt. 14

15 11. Platser där du kan hyra utrustning idag Det finns i Sverige ett antal verksamheter som hyr ut utrustning till sina medlemmar eller personer som arbetar med konst och kultur. Enligt enkätsvaren har man lånat och hyrt från följande platser: Filmpool Jämtland, Östersund. Medieverkstäderna i Göteborg Nätverkstan, Göteborg Filmcentrum Väst, Göteborg Crac, Stockholm Unga Filmfabriken, Malmö AV-Syd Det vore intressant att undersöka om det finns fler platser som lånar och hyr ut teknik till förstudiens målgrupp och utifrån vilka uppdragsformuleringar detta i så fall sker. Kan dessa verksamheter utvecklas för att nå fler? Är det önskvärt? Hur ser utvecklingsplanerna ut för dessa verksamheter? Vill de utveckla eller avveckla sin uthyrning? Tar de betalt? Har de gått från uthyrning till utlåning? Dessa frågor besvaras dock inte inom ramen för denna förstudie. Det finns i Sverige även teknikpooler med uppdrag att stödja kommuner och skolor. Två exempel på detta är Mediapoolen Västra Götaland och GR-utbildning. De hyr inte ut till konstnärer och gallerier. Men kanske skulle detta kunna förändras om kommunerna såg ett kulturpolitiskt skäl till detta? 15

16 12. SWOT-analys Jag har gjort följande analys av svagheter, styrkor, hot och möjligheter med teknikpoolsidén. Det har gjorts för att ge en uppfattning om möjligheter och svårigheter som ska övervinnas för att kunna etablera en teknikpool. Styrkor Kan skapa en fungerande stödform till nya aktörer och konstnärer som vill förverkliga idéer trotts att de har lite pengar. Jämför hur en del av Statens kulturråds tidskiftsstöd används för att stödja Tidskriftsverkstäder. Stödet blir då även tillgängligt för nya tidskrifter som ska startas eller som kommer ut med färre än tre nummer per år. Möjligheter Kan ge ett riktat stöd som svarar mot ett stort behov hos konstnärerna. Hjälp att förverkliga konstnärliga idéer. Kan stödja nya aktörer och initiativ inom konst- och kulturområdet. Ökar möjligheterna för konstnärer att undersöka ny teknik och nya medier. Gör teknikinvesteringar kostnadseffektiva genom hög utnyttjandegrad. Svagheter Kostnader för personal och teknik som inte täcks av hyresintäkterna. Behov av bidragsfinansiering för att kunna hålla prisnivåer som konstnärerna har råd med. Hot Ingen vill finansiera en teknikpool. Utrustningen stjäls eller skadas när den är uthyrd. Försäkringsproblematik vid stöld och skada. En stor fast kostnad för de verksamheter som driver en teknikpool. De som hyr betalar inte. 13. Förutsättningar för samarbete med uthyrningsföretag Enligt Atle Barcley på Aterlier Nord har uthyrningsmarknaden minskat sin omsättning i Norge. Det gav Atelier Nord förutsättningar att förhandla fram rabatter för sina medlemmar. Troligtvis är situationen densamma i Sverige. För att få veta vilka avtal som kan tas fram måste förhandlingar med uthyrningsföretag föras utifrån en konkret verksamhet på den ort där en teknikpool ska etableras. Först då kan vi få svar på vilka villkor det går att få fram. För Atelier Nord var det avgörande att de köper utrustning av företaget, att de har många teknikanvändare som vill hyra teknik bland sina medlemmar samt att de garanterar betalning för de medlemmar som inte betalar sina fakturor. 16

17 14. Förslag till riktlinjer för en teknikpool Vi har tagit fram följande riktlinjer som bör känneteckna en Teknikpool: Målgruppen bör vara konstnärer samt små kulturarrangörer som ej kan bekosta sin egen utrustning eller har råd att hyra på den ordinarie uthyrningsmarknaden. Teknikpoolen ska erbjuda högkvalitativ, driftsäker utrustning samt enklare utrustning som efterfrågas regelbundet av målgruppen. Hyresavgiften bör vara en symbolisk summa, satt utifrån konstnärernas ekonomiska situation Verksamheten ska vara bemannad med kunnig personal som ansvarar för utrustning, support, utbildning samt kundkontakt. Support och utbildning i handhavande av tekniken bör erbjudas. Samarbete och kontakt med uthyrningsföretag eftersträvas, bl a kan rabatter förhandlas fram på sådan utrustning som teknikpoolen inte har i sitt sortiment. Det bör vara möjligt att enbart vara kund, men också medlem med inflytande över investeringar Teknikpoolens arbete utvärderas årligen och utvecklas i dialog med målgruppen 15. Konstnärerna och deras ekonomiska situation Jag vill här visa på fakta kring konstnärernas ekonomiska villkor. Det förklarar varför konstnärer har svårt att hyra och köpa den teknik de behöver. Det finns cirka 6000 yrkesverksamma bild- och formkonstnärer enligt Konstnärernas Riksorganisation 5. Enligt folk- och bostadsräkningen 1990 uppgav drygt personer att de var yrkesverksamma bild- och formkonstnärer, vilket dock var deras subjektiva bedömning. Många konstnärer är kombinatörer, d.v.s. kombinerar både näringsverksamhet och anställning. Inkomsten från den konstnärliga verksamheten var % av den totala inkomsten, 8 % från stipendier och resten var sidoinkomster från så kallade brödarbeten. Den totala genomsnittliga bruttoinkomsten för bild- och formkonstnärer uppgick 1995 till cirka kronor per år. Dessa siffror kan jämföras med den övriga befolkningens på kronor per år. 25 % av alla bild- och formkonstnärer har mindre än kronor i inkomst per år. Trots de relativt låga inkomsterna bland konstnärer är deras utbildningsnivå hög i jämförelse med övriga befolkningens där en fjärdedel har läst på högskola. Två tredjedelar av konstnärerna är högskoleutbildade. 6 5 Handbok för bild- och formkonstnärer, KRO, Arbetstagare eller företagare. En studie av förutsättningarna för en faktureringstjänst för medlemmar i KRO och KIF. Studie gjort av Nätverkstan på uppdrag av Konstnärernas Riksorganisation (KRO) och Föreningen Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare (KIF). April

18 16. Så här går vi vidare Den 11 augusti 2004 samlade Nätverkstan representanter från målgruppen för att samtala utifrån förstudien. Bland de medverkande fanns Konstnärernas Riksorganisation, Tidskritsverkstaden i Väst, Kulturförvaltningen i Göteborg, Film i Väst, Medieverkstan i Skövde och Nätverkstan. Samtliga närvarande ansåg att innehållet i förstudien överensstämmer med deras erfarenheter från området. En teknikpool skulle skapa nya förutsättningar för konstnärligt arbete utifrån ett befintligt behov. Det skulle skapa både ökade förutsättningar för individuella initiativ och ett demokratiserande av tillgången till verktyg för konstnärligt arbete. Det skulle inte längre vara pengar och kontakter som gav tillgång till verktygen utan verksamhetens art. Kulturpolitiska medel skulle genom ett generellt stöd till en teknikpool kunna skapa en ny innovationsbefrämjande miljö. De närvarande kommer nu att presentera förstudien och dess förslag för sina organisationer för att få beslut för hur arbetet ska drivas vidare. Därefter görs en eventuell projektplanering. 15. Sammanfattning Den förstudie du håller i din hand har gjorts av Nätverkstan för att skapa ett underlag för de parter som vill ta initiativ till att starta teknikpooler. En enkät har genomförts och kompletterats med intervjuer för att få en god inblick i hur teknikanvändning ser ut hos konstnärer, kulturarrangörer, gallerier och konsthallar. Dessutom presenteras tre teknikpooler med olika inriktning och målsättningar: en webbaserad och två konstnärsdrivna uthyrningsverksamheter. Den webbaserade förmedlingssajten fungerade aldrig som man hoppats på. De två uthyrningsverksamheterna däremot har fungerat sedan 1997 men håller nu på att omorganisera sina arbetssätt. Uthyrningen har flyttats till den ordinarie hyresmarknaden. Där finns ett minskande kundunderlag och man har därför kunnat förhandlat fram rabatter med uthyrningsföretag. Atelier Nord lånar idag ut utrustning till konstnärer som inte har råd att hyra teknik. Crac har fortfarande en begränsad uthyrning till medlemmar, men bedömer att den kommer att upphöra. Materialet har sammanställts med förhoppningen att innehållet ska fungera som underlag för samtal och beslut om huruvida det är angeläget och kulturpolitiskt motiverat att det bygga upp teknikpooler. Rapporten mynnar ut i ett förslag till en teknikpoolsmodell som skulle kunna etableras för att stödja konstnärer och kulturarrangörer som saknar medel för att köpa eller hyra teknik. Den 11 augusti 2004 samlades representanter för Konstnärernas Riksorganisation, Tidskritsverkstaden i Väst, Kulturförvaltningen i Göteborg, Film i Väst, Medieverkstan i Skövde och Nätverkstan. De enades om att presentera förstudien och dess förslag för sina styrelser för att få beslut om ett eventuellt fortsatt arbete utifrån förslaget. 18

19 Följande har framkommit genom enkätsvaren: Gallerier och konsthallar äger i stor utsträckning den teknik de använder och kan komplettera med att hyra. Deras mål är ett utökat eget ägande. De har inte ett stort behov av en teknikpool. För konstnärer och kulturarbetare skulle en teknikpool kunna fylla en mycket viktig funktion genom att ge förbättrade förutsättningar för konstnärligt och kulturellt arbete. 26 av 32 konstnärer anger att de har ett behov av en teknikpool idag. Det som är viktigast för de svarande är en högkvalitativ, driftsäker utrustning med tillgång till support och utbildning i handhavande till lägsta möjliga pris. Det motsvarar den servicenivå som kommersiella företag erbjuder. Problemet för konstnärerna är att de saknar de ekonomiska förutsättningar för att agera på den ordinarie hyresmarknaden. För att driva en teknikpool krävs alltså någon form av kulturpolitiskt stöd. De 36 konstnärer som svarade på enkäten har hyrt utrustning vid 16 tillfällen. Endast vid 5 av dessa tillfällen har de hyrt från företag. De har vid 7 tillfällen hyrt från kollektivverkstäder, vid 3 tillfällen av kompisar, vid 1 tillfälle av en konstnär. Svaren visar alltså att konstnärerna sällan hyr inom ramen för den kommersiella hyresmarknaden. Det är mycket vanligare att konstnärerna lånar den utrustning de använder. Vid de 69 tillfällen konstnärerna lånat utrustning har företag lånat ut vid tre tillfällen. Vid 65 tillfällen har de lånat från institutioner inom kultursfären, konstnärer eller privatpersoner. För de 36 konstnärer har alltså inte sponsring från företag någon större betydelse. Mycket viktigt är däremot det stöd som lämnas genom lån från institutioner inom kultursfären, konstnärer eller privatpersoner. Detta sker idag som en frivillig stödverksamhet. Atelier Nords förändring från uthyrning till utlåning ter sig mycket logisk mot bakrund av vad enkäten lärt oss. I de värderingar som lämnades visade gallerier och konsthallar missnöje med att hyra utrustning. Konstnärerna delades upp i två grupper 22 som tycker att det fungerar bra och 19 som inte tycket det. De som inte tycker det fungerar bra är trötta på att behöva låna utrustning. Om de har möjlighet investerar de i egen teknik. Att hyra av företag är som vi sett ovan inget alternativ för konstnärerna. Som svar på vilken relation de vill ha till en teknikpool ger konstnärerna följande svar:. 53% vill ha en kundrelation, 39% vara medlem i en förening och 8% inte ha något engagemang alls. 19

20 Bilaga 1 Vilka som fått och svarat på enkäten Konstnärer Utskickade enkäter Svarat Göteborg Malmö 3 3 Stockholm 9 4 Umeå 27 7 Övriga Sverige 37 7 Totalt antal Gallerier Göteborg 9 1 Malmö 4 1 Stockholm 5 2 Umeå 2 1 Övriga Sverige 1 0 Totalt antal 21 5 Konsthallar Göteborg 2 1 Malmö 2 1 Stockholm 4 3 Umeå 1 1 Övriga Sverige 11 3 Totalt antal 20 9 Kulturarrangörer Göteborg 1 0 Malmö 1 0 Stockholm 1 0 Umeå 0 0 Övriga Sverige 2 2 Totalt antal 5 2 Konstkonsulenterna i Sverige Göteborg 1 1 Halland 1 1 Gävle 1 1 Uddevalla 1 1 Östersund 1 1 Övriga Sverige 13 0 Totalt antal

Sammanfattande rapport av chefsenkät 2014

Sammanfattande rapport av chefsenkät 2014 Innehåll 1. Bakgrund... 2 Syfte... 2 Sammanfattning... 2 2. Om enkäten... 2 Svarsfrekvens... 3 3. Om de svarande... 4 Verksamhetsområden... 4 4. Hur nöjd är du med ditt medlemskap idag?... 5 5. Tycker

Läs mer

Att söka projektmedel av Innovativ Kultur

Att söka projektmedel av Innovativ Kultur Att söka projektmedel av Innovativ Kultur I detta dokument finner du information om vilka som kan söka medel från Innovativ Kultur, vad man kan söka för, hur ansökan går till, vad den ska innehålla mm.

Läs mer

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2015

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2015 1(7) Verksamhet Konstfrämjandet Skåne är en ideell förening med en omfattande verksamhet. Vi har länge arbetat med att sätta fokus på samtidskonsten i Skåne och Malmö och att ge befolkningen tillgång till

Läs mer

Genuskompetens för konstchefer

Genuskompetens för konstchefer Projektbeskrivning Genuskompetens för konstchefer KRO/KIF Region Väst Ett samarbetsprojekt med Konstkonsulenterna Kultur i Väst, Konstenheten Skövde Kulturhus samt ABF Göteborg 1 Innehållsförteckning 1.

Läs mer

Tomtköer i Sveriges kommuner 2008

Tomtköer i Sveriges kommuner 2008 Tomtköer i Sveriges kommuner 2008 Björn Nordlund, Utredare Villaägarnas Riksförbund 1. INLEDNING... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Syfte... 4 4. Metod... 4 5. Avgränsningar... 4 6. Resultat... 5 6.1 Kommuner

Läs mer

Vill du vara med? Kontakt & frågor

Vill du vara med? Kontakt & frågor Vill du vara med? Är du yrkesverksam konstnär/konsthantverkare och vill vara med på webbplatsen Konst i Örebro län är du välkommen att skicka in dina uppgifter genom att fylla i formulären Examen/meriter

Läs mer

Valfrihetssystem. Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg

Valfrihetssystem. Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg Valfrihetssystem Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg 1. Vad är valfrihetssystem Lag om valfrihetssystem (LOV) ger kommuner och landsting möjlighet att

Läs mer

Nails - Affärsidé. Kundgrupp: Vi fokuserar mest på ungdomar eftersom de är mer intresserade av något nytt och varierande.

Nails - Affärsidé. Kundgrupp: Vi fokuserar mest på ungdomar eftersom de är mer intresserade av något nytt och varierande. Nails - Affärsidé Affärsidé Ge färg och glans till dina naglar! Vi erbjuder en mängd trendiga nyanser som skapar en skönhetskänsla. Vi säljer ett stort utbud av märket Catrine Arley med ett rimligt pris

Läs mer

e-kommunikation i byggbranschen

e-kommunikation i byggbranschen Nuläge: e kom inom bygg e-kommunikation i byggbranschen Sammanställning av enkätsvar Rapport från BEAst Bilaga till förstudien PEPPOL för effektivare e- kommunikation April BEAst AB, april www.beast.se

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas

Läs mer

INFORMATION FÖR KONSTNÄRER

INFORMATION FÖR KONSTNÄRER INFORMATION FÖR KONSTNÄRER Vill du vara med? Om du är konstnär och vill vara med på hemsidan Konst i Västmanland, eller ändra dina befintliga uppgifter, är du välkommen att skicka in dina uppgifter genom

Läs mer

Stöd till interkulturella projekt

Stöd till interkulturella projekt Handbok för Stöd till interkulturella projekt En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har fått stödet Innehållsförteckning sida Vad är stödet till interkulturella projekt? 3 Vem kan söka stödet

Läs mer

Vilka kan bo kvar på Pennygången efter renoveringen? Rapport från Nätverket Pennygångens framtid

Vilka kan bo kvar på Pennygången efter renoveringen? Rapport från Nätverket Pennygångens framtid Vilka kan bo kvar på Pennygången efter renoveringen? Rapport från Nätverket Pennygångens framtid s. 1 Inledning Under våren 2012 har många hyresgäster på Pennygången i olika sammanhang uttryckt stor oro

Läs mer

Förhandsvisning webblankett

Förhandsvisning webblankett Dokumentbeteckning 2015-10-27 1(20) Regler och behörighet Statsbidrag Förhandsvisning webblankett Välkommen att ansöka om statsbidrag för 2016 och 2017 till kvinno- och tjejjourer. Ansökan ska ha kommit

Läs mer

Under rubriken Kommentarer har vi lagt in viktiga påpekanden från volontärerna.

Under rubriken Kommentarer har vi lagt in viktiga påpekanden från volontärerna. 1 Enkätstudie 214 Riktat till volontärer inom IM Vid 214 års enkätstudie har ca 7 personer haft möjlighet att besvara ett stort antal frågor som rör dem som personer, deras syn på stödet från IM samt hur

Läs mer

Målgruppsutvärdering Colour of love

Målgruppsutvärdering Colour of love Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp

Läs mer

100 FASTIGHETSÄGARE OM "EU, ALLMÄNNYTTAN OCH HYRORNA" Rapport Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen

100 FASTIGHETSÄGARE OM EU, ALLMÄNNYTTAN OCH HYRORNA Rapport Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen 1 FASTIGHETSÄGARE OM "EU, ALLMÄNNYTTAN OCH HYRORNA" Rapport Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen 1 fastighetsägare om EU, Allmännyttan och hyrorna Förord Den 18 april 28 presenterades den statliga

Läs mer

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2017

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2017 1(6) Verksamhet Konstfrämjandet Skåne är en ideell förening med en omfattande verksamhet. Vi har länge arbetat med att sätta fokus på samtidskonsten i Skåne och Malmö och att ge befolkningen tillgång till

Läs mer

Idrottsstjärnors syn på ekonomi och ekonomisk rådgivning. Public Relations Enkät Juli 2008

Idrottsstjärnors syn på ekonomi och ekonomisk rådgivning. Public Relations Enkät Juli 2008 Idrottsstjärnors syn på ekonomi och ekonomisk rådgivning Public Relations Enkät Juli 2008 Bakgrund Capture och Impera kommunikation har genomfört och sammanställt följande enkät riktat till svenska toppidrottare

Läs mer

Video- och distansmöten. Webbenkät till beslutsfattare December 2012

Video- och distansmöten. Webbenkät till beslutsfattare December 2012 Video- och distansmöten Webbenkät till beslutsfattare December 2012 1 Om undersökningen 2 Om undersökningen Syftet med undersökningen är att mäta åsikter hos beslutsfattare dvs. personer med ansvar för

Läs mer

Enkätundersökning genomförd inom ramen för projekt Business to Heritage (B2H) 1-31 juli 2014 1

Enkätundersökning genomförd inom ramen för projekt Business to Heritage (B2H) 1-31 juli 2014 1 Enkätundersökning genomförd inom ramen för projekt Business to Heritage (B2H) 1-31 juli 2014 1 Besö ksenkä t Lysekil, Hävets Hus öch Käpärutstä llningen Juli 2014 Förutsättningar: En person frågades ut

Läs mer

Presentation 2015-12-01 Frågor om content marketing

Presentation 2015-12-01 Frågor om content marketing Presentation 2015-12-01 Frågor om content marketing Elisabeth Thörnsten Novuskontakt: Gun Pettersson 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Swedish Content Agencies räkning genomfört ett undersökning

Läs mer

Slutrapport Herbert Felix Växthus

Slutrapport Herbert Felix Växthus Slutrapport Herbert Felix Växthus Slutrapport Herbert Felix Växthus Herbert Felixinstitutet startade den 1 juli 29 projektet Herbert Felix växthus. Projektet byggde på att etablera ett växthus innehållande

Läs mer

Artlance Internetplattform för initiering, kontakt, och hantering av kulturprojekt

Artlance Internetplattform för initiering, kontakt, och hantering av kulturprojekt Artlance Internetplattform för initiering, kontakt, och hantering av kulturprojekt Vision Bygga upp en infrastruktur på Internet så att företag, kommuner, privatpersoner enkelt skall kunna initiera och

Läs mer

Rapport Grundskoleenkät 2012 Föräldraenkät inom grundskola

Rapport Grundskoleenkät 2012 Föräldraenkät inom grundskola 2013-01-02 1 (8) Utbildningsavdelningen Camilla Karlsson administratör Rapport Grundskoleenkät 2012 Föräldraenkät inom grundskola 2013-01-02 2 (8) Grundskoleenkät 2012 Sammanfattning Vellinge kommuns skolor

Läs mer

UNGDOMSENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

UNGDOMSENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. UNGDOMSENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av ungdomar som deltagit i någon av Terapikoloniers sommarverksamheter 2013. Enkäter skickas efter avslutad sommarperiod på Terapikolonier

Läs mer

Smart affärsutveckling. Just do it!

Smart affärsutveckling. Just do it! Smart affärsutveckling Just do it! Hur kan du utveckla ditt företag och dina idéer till ett smart, lönsamt, hållbart företag? Välkommen till IUC Skånes affärsutvecklingsprojekt för kvinnor i de kulturella

Läs mer

Mottagarmakt Kundinsikt 2014 SÅ VILL DINA KUNDER KOMMUNICERA

Mottagarmakt Kundinsikt 2014 SÅ VILL DINA KUNDER KOMMUNICERA Mottagarmakt Kundinsikt 2014 SÅ VILL DINA KUNDER KOMMUNICERA Om rapporten Denna rapport bygger på resultaten från två separata undersökningar om attityder till fysisk och elektronisk kommunikation. I PostNords

Läs mer

Klimat och miljöfrågor affärskritiska för medelstora företag

Klimat och miljöfrågor affärskritiska för medelstora företag Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Tisdag den 6 september 2011 SEB:s Företagarpanel om miljö och affärer Klimat och miljöfrågor affärskritiska för medelstora företag SEB har frågat 1 390 företagare

Läs mer

SkövdeNät Nöjd Kund Analys

SkövdeNät Nöjd Kund Analys SkövdeNät Nöjd Kund Analys Kvartal 1-2015 med jämförande index 2006, 2008, 2010, 2012 Välkommen till en spännande värld av marknadsutveckling! Mätningens uppbyggnad Bas: Antal intervjuer: 303 N=Mätningens

Läs mer

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN EN KVANTITATIV MÅLGRUPPSUDERSÖKNING DECEMBER 2007 Ullrica Belin Jonas Björngård Robert Andersson Scandinavian Research Attitydundersökning SAF LO-gruppen En kvantitativ

Läs mer

Swedbanks Stora småföretagarenkät

Swedbanks Stora småföretagarenkät Swedbanks Stora småföretagarenkät Internetbank för vardagen, personlig rådgivare för affärerna! Sammanfattning av undersökningen Swedbanks Stora småföretagarenkät är en undersökning av småföretagens behov

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13

Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 1 Innehåll Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 Volontärbarometern är sammanställd av Vanja Höglund på Volontärbyrån våren 2014. Om du vill komma

Läs mer

Upprop för den fria scenkonsten

Upprop för den fria scenkonsten Upprop för den fria scenkonsten inbjudan till dialog Fördubbla anslagen Den fria professionella scenkonsten är idag en självklar del av det svenska kulturlivet som bidrar till en dynamisk, högklassig och

Läs mer

Medarbetarenkät 2011. <> <> <> <> <> Dags att tycka till om ditt jobb!

Medarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb! Medarbetarenkät 2011 Dags att tycka till om ditt jobb! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan

Läs mer

Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter. Temoundersökning genomförd 2001

Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter. Temoundersökning genomförd 2001 4 Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter Temoundersökning genomförd 2001 Internationella programkontoret Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter Genomförd april 2001

Läs mer

Av Daniel Terres och Anna-Klara Behlin

Av Daniel Terres och Anna-Klara Behlin Av Daniel Terres och Anna-Klara Behlin Att genom dialog få en fördjupad kunskap och ett socialt perspektiv av graffitifrågan. Att kartlägga området kring Röda sten. Att utreda om det finns behov av sociala

Läs mer

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BEHÖVER NI VERKLIGEN GENOMFÖRA EN UNDERSÖKNING...

Läs mer

LÄGESRAPPORT: Nyproduktion 2017

LÄGESRAPPORT: Nyproduktion 2017 LÄGESRAPPORT: Nyproduktion 2017 1. Nyproduktion För att undersöka nyproduktionstakten bland landets studentbostadsföretag har en kartläggning av färdigställda och pågående studentbostadsprojekt genomförts.

Läs mer

VAD ÄR CENTRUM FÖR URBANA STUDIER HAMMARKULLEN?

VAD ÄR CENTRUM FÖR URBANA STUDIER HAMMARKULLEN? VAD ÄR CENTRUM FÖR URBANA STUDIER HAMMARKULLEN? VAD ÄR CENTRUM FÖR URBANA STUDIER? Universitetet och Chalmers ser sig som stora och viktiga institutioner för Västra Götalandsregionens utveckling. Genom

Läs mer

UPPROP FÖR DEN FRIA SCENKONSTEN

UPPROP FÖR DEN FRIA SCENKONSTEN UPPROP FÖR DEN FRIA SCENKONSTEN DEN FRIA SCENKONSTEN ÄR HOTAD Det svenska samhället står idag inför stora utmaningar. Konsten och kulturen erbjuder en arena för dialog och fördjupade samtal som kan bidra

Läs mer

om förslag till kulturstöd

om förslag till kulturstöd KLYS - Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd KLYS bidrag till Stockholms stads samråd om förslag till kulturstöd Diarienummer 1.1/3248/2011 KLYS 2011-10-03 Innehåll KLYS bidrag till Stockholms

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande 1. Lär dig från dem som varit i samma situation Ett av de bästa sätten att få värdefulla kontakter är att nätverka med din högskolas alumner. De har

Läs mer

Kartlägg mångfalden. Att skapa en enkät

Kartlägg mångfalden. Att skapa en enkät Kartlägg mångfalden Vem är den typiske volontären hos er? Finns det en överrepresentation av personer i en viss ålder, utbildningsbakgrund eller sysselsättning? Varför tror ni att dessa personer har valt

Läs mer

Handbok för. En snabb slant. En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats stipendiet

Handbok för. En snabb slant. En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats stipendiet Handbok för En snabb slant En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats stipendiet Innehållsförteckning Om en snabb slant 3 Vem kan söka en snabb slant? 3 Vad kan man söka för? 3 Hur

Läs mer

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Bf Bulten Tips och råd: Om du ska hyra ut din lägenhet

Bf Bulten Tips och råd: Om du ska hyra ut din lägenhet Bf Bulten Tips och råd: Om du ska hyra ut din lägenhet Du som är medlem i bostadsföreningen Bulten får hyra ut din lägenhet, men du måste följa de regler som gäller. Detta faktablad har tagits fram som

Läs mer

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete

Läs mer

Företagarens vardag i Göteborg 2015

Företagarens vardag i Göteborg 2015 En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Göteborg 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Var fe Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar

Läs mer

Köpguide för mobila växlar. Modern telefoni till företaget är långt ifrån vad det var för bara några år sedan.

Köpguide för mobila växlar. Modern telefoni till företaget är långt ifrån vad det var för bara några år sedan. Köpguide för mobila växlar Modern telefoni till företaget är långt ifrån vad det var för bara några år sedan. Tänk om din nya telefonilösning kunde förenkla din vardag och hjälpa dina medarbetare att arbeta

Läs mer

En halv miljon kronor till forskning och utveckling. Låter det intressant?

En halv miljon kronor till forskning och utveckling. Låter det intressant? En halv miljon kronor till forskning och utveckling. Låter det intressant? FoU-kortet ett erbjudande till små och medelstora företag i Västra Götaland FoU-kortet ett erbjudande till små och medelstora

Läs mer

Future City 2016 2017. Så här kan ditt företag delta i Future City:

Future City 2016 2017. Så här kan ditt företag delta i Future City: Så här kan ditt företag delta i Future City: Future City 2016 2017 Guldarrangör, max sex 100 000 kr Silverarrangör, max sex 50 000 kr Bronsarrangör 25 000 kr Dela ut ett pris, max tre 15 000 kr Supporter

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Facebook Twitter Instagram Pinterest Google+ Bloggar Forum sociala medier för butiker och företag

Facebook Twitter Instagram Pinterest Google+ Bloggar Forum sociala medier för butiker och företag Facebook Twitter Instagram Pinterest Google+ Bloggar Forum sociala medier för butiker och företag Sociala medier Facebook Twitter Instagram Pinterest Avenyn, Peter Tilling 2013 www.semseo.se MÅLSÄTTNING

Läs mer

Protokoll från årsmöte i KKV-riks 2009

Protokoll från årsmöte i KKV-riks 2009 2009-11-30 1 (5) Protokoll från årsmöte i KKV-riks 2009 Plats: KKV-Härnösand Datum: lördagen den 28 november 2009 Före mötet presenterade Carl Forsberg från Nätverkstaden en studie om KKV:erna i Sverige.

Läs mer

Om det ideella arbetets betydelse

Om det ideella arbetets betydelse Om det ideella arbetets betydelse Vem äger det ideella arbetet? Omfattning av ideellt arbete 1992 2009. Andel (%) av den vuxna befolkningen totalt samt efter kön Män Kvinnor Totalt 1992 52 44 48 1998 53

Läs mer

Juristförsäkring. Frågor & svar

Juristförsäkring. Frågor & svar Juristförsäkring Frågor & svar FRÅGOR OCH SVAR - JURISTFÖRSÄKRING Tilläggsinformation om det kollektiva försäkringsskyddet för Sekos medlemmar avseende juridiska tjänster som HELP Försäkring tillhandahåller.

Läs mer

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Projektansvarig 1 : Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad. Adress 1 : Box 123, 424

Läs mer

Anders Hurtig Kulturverkstan LIA- rapport: KITE-projektet/ Webbresurs för länskonstnärer

Anders Hurtig Kulturverkstan LIA- rapport: KITE-projektet/ Webbresurs för länskonstnärer Anders Hurtig Kulturverkstan 2001-05-18 LIA- rapport: KITE-projektet/ Webbresurs för länskonstnärer kite [kajt] 1. zoo. glada 2. drake av papper etc. y a a) sända upp en drake b) bildl. släppa upp en försöksballong,

Läs mer

Riksskatteverket. Ingivarenkäten. Projekt nr 12231 Göteborg 2002-02-13. Kundansvarig: Jonas Persson. Dataansvarig: Jan Lundmark

Riksskatteverket. Ingivarenkäten. Projekt nr 12231 Göteborg 2002-02-13. Kundansvarig: Jonas Persson. Dataansvarig: Jan Lundmark Riksskatteverket Ingivarenkäten Projekt nr 12231 Göteborg 2002-02-13 Kundansvarig: Jonas Persson Dataansvarig: Jan Lundmark Information om undersökningen Riksskatteverket har under december 2001 och januari

Läs mer

RF Kommunundersökning Maj 2010 Genomförd av CMA Research AB

RF Kommunundersökning Maj 2010 Genomförd av CMA Research AB RF Kommunundersökning 2010 Maj 2010 Genomförd av CMA Research AB RF Kommunundersökning 2010, sid 1 Innehåll Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Kommunens totala stöd 4 Föreningsbidrag 12 Lokalt

Läs mer

Rapport: Uppföljning 2012 av upphandlande myndigheters användning av e-upphandling

Rapport: Uppföljning 2012 av upphandlande myndigheters användning av e-upphandling Rapport: Uppföljning 2012 av upphandlande myndigheters användning av e-upphandling Sid 0 (11) Birgitta Nelson birgitta.nelson@kammarkollegiet.se 08-7000716 2013-01-28 Uppföljning 2012 av upphandlande myndigheters

Läs mer

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Bakgrund Enkätundersökningen har gjorts inom projektet EuropeanaLocal som administreras av samverkansorganisationen ABM Resurs. EuropeanaLocal

Läs mer

Ett steg mot framtidens konstscen

Ett steg mot framtidens konstscen Ett steg mot framtidens konstscen Men egentligen är lösningen mycket enkel: Ge bild- och formkonstnärerna skäligt betalt för det arbete de lägger ned i samband med utställningar! Att de själva är beroende

Läs mer

WebitRental Uthyrningssystem. WebIT Design i Kalmar HB www.webit.se

WebitRental Uthyrningssystem. WebIT Design i Kalmar HB www.webit.se WebitRental Uthyrningssystem WebIT Design i Kalmar HB www.webit.se Instruktioner INSTALLATION... 3 FRÅN CD... 3 FRÅN NÄTET... 3 KOMMA IGÅNG... 4 FÖRETAGSUPPGIFTER... 4 HYRTIDER... 4 SJÄLVRISKREDUCERING...

Läs mer

Företagarens vardag i Gävle 2015 www.pwc.se/smaforetag

Företagarens vardag i Gävle 2015 www.pwc.se/smaforetag En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Gävle 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och möjligheter

Läs mer

PM Undersökning om insamlingssystem för elavfall i Sverige 2012

PM Undersökning om insamlingssystem för elavfall i Sverige 2012 PM Undersökning om insamlingssystem för elavfall i Sverige 212 El-Kretsen har tillsammans med Avfall Sverige genomfört en översiktlig undersökning med syfte att skapa en nulägesbild över hur insamling

Läs mer

Vi dokumenterar Er konst

Vi dokumenterar Er konst Vi dokumenterar Er konst För oss är det viktigt att konsten syns Konst finns överallt, vi vill hjälpa er att dokumentera den. Vi dokumenterar konst genom virtuella gallerier, konst genom hemsidor filmningsdokumentation

Läs mer

REDOVISNING BRUKARUNDERSÖKNING. SÄG VAD DU TYCKER OM VINGÅKERS BIBLIOTEK v. 46 2013

REDOVISNING BRUKARUNDERSÖKNING. SÄG VAD DU TYCKER OM VINGÅKERS BIBLIOTEK v. 46 2013 REDOVISNING BRUKARUNDERSÖKNING SÄG VAD DU TYCKER OM VINGÅKERS BIBLIOTEK v. 46 213 Redovisning brukarundersökning Vingåkers bibliotek v. 46 213 Enkäten genomförd bland låntagarna under vecka 46, 213. Jämförs

Läs mer

Infrastruktur i Ornö socken (A) 2011-03-14

Infrastruktur i Ornö socken (A) 2011-03-14 Inledning Att bygga ett nytt trådbundet telekommunikationsnät i Ornö socken är en samhällspåverkande aktivitet. Det kommer att påverka samhället hur man än gör. Man måste även ta i och besluta i många

Läs mer

ungdomar i feriejobb/feriepraktik 1 sommaren 2014

ungdomar i feriejobb/feriepraktik 1 sommaren 2014 78 000 ungdomar i feriejobb/feriepraktik 1 sommaren 2014 Sommaren 2014 har landets kommuner och landsting ordnat feriejobb/feriepraktik åt 78 000 ungdomar. I en enkät som har besvarats av 229 kommuner

Läs mer

Viktigt för dig som ska söka lägenhet

Viktigt för dig som ska söka lägenhet Viktigt för dig som ska söka lägenhet 2015 Samhällsinformation Välkommen till Boplats Boplats är en marknadsplats för den som letar bostad i Göteborgsregionen. På vår webbplats hittar du framför allt hyresrätter

Läs mer

Upprop för den fria scenkonsten

Upprop för den fria scenkonsten Upprop för den fria scenkonsten inbjudan till dialog Den fria professionella scenkonsten är idag en självklar del av det svenska kulturlivet som bidrar till en dynamisk, högklassig och varierande scenkonst.

Läs mer

Juriststudent vid Umeå universitet och sedan?

Juriststudent vid Umeå universitet och sedan? Juriststudent vid Umeå universitet och sedan? Sammanställning av en enkätundersökning gjord Juridiska institutionen 2 3 Inledning Åren, och genomförde juridiska institutionen enkätundersökningar med dem

Läs mer

Enkätsvaren samlades in under februari månad. Magnus Lindoffsson, projektledare RELACS Energikontor Sydost AB

Enkätsvaren samlades in under februari månad. Magnus Lindoffsson, projektledare RELACS Energikontor Sydost AB Marknadsundersökningen inom ramen för RELACS har gjorts i samarbete mellan Energikontor Sydost AB och kommunikationspecialisten Herr H Kommunikation. Herr H har utifrån projektbeskrivning, projektets enkätmall

Läs mer

Företagarens vardag i Helsingborg 2015

Företagarens vardag i Helsingborg 2015 En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Helsingborg 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och

Läs mer

Intervjustudie med personalansvariga Mars 2010

Intervjustudie med personalansvariga Mars 2010 Intervjustudie med personalansvariga Mars 2010 Fakta om undersökningen Metod Datainsamlingen har skett genom telefonintervjuer. Totalt genomfördes 500 intervjuer I dataseten på totalnivå är svaren viktade

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Försäkra er mot vägglöss.

Försäkra er mot vägglöss. Försäkra er mot vägglöss. En rapport om bättre resultat när bostadsbolagen upphandlar tjänster för sanering av vägglöss. Det går att minska problemet med vägglöss och kostnaderna för att sanera dem. Att

Läs mer

Resvanor hos studenter på Pedagogen vid Göteborgs universitet. Enkätundersökning december 2010

Resvanor hos studenter på Pedagogen vid Göteborgs universitet. Enkätundersökning december 2010 Resvanor hos studenter på Pedagogen vid Göteborgs universitet Enkätundersökning december 2010 Utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet Trafikkontoret Göteborgs Stad 1 Enkät resvanor studenter på

Läs mer

örmånspaket för Menigos kunder Menigo Partner

örmånspaket för Menigos kunder Menigo Partner ETT erbjudande från Menigo Foodservice örmånspaket för Menigos kunder Menigo Partner Låt oss förenkla din vardag Har du det mest prisvärda elavtalet? Hur utbildar du din personal? Vad kostar egentligen

Läs mer

Lägesrapport Nyproduktion 2015

Lägesrapport Nyproduktion 2015 Lägesrapport Nyproduktion 2015 Varje år frågar vi landets studentbostadsföretag om hur deras nyproduktion ser ut, både vad som har och kommer att byggas och hur de ser på förutsättningarna för nyproduktion.

Läs mer

En vanlig vecka i MalMö

En vanlig vecka i MalMö En vanlig vecka i Malmö Foto: Eva Klamméus I början av april 2006 sändes brev och enkät till ideella och kommersiella arrangörer inom kultur- nöjes- och idrottslivet i Malmö. Syftet med undersökningen

Läs mer

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen.

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen. Resurscentrum workshop Jämtland Östersund 2011-03-03 Anteckningar Karin Larsson Konsthandläggare Tar anteckningar för Karin Kvam Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och

Läs mer

Diarienummer 12-308. Datum 2012-02-22. Kravspecifikation. Posttjänster för äldre och

Diarienummer 12-308. Datum 2012-02-22. Kravspecifikation. Posttjänster för äldre och Diarienummer 12-308 Datum 2012-02-22 Kravspecifikation Posttjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning boende i glesbygd Posttjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning boende

Läs mer

regional biblioteksplan förkortad version

regional biblioteksplan förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 Vision Västra Götaland Det goda livet Det goda livet är den övergripande idé och vision som förenar kommuner, organisationer,

Läs mer

Riksskatteverket. Ingivarenkäten. Projekt nr Göteborg

Riksskatteverket. Ingivarenkäten. Projekt nr Göteborg Riksskatteverket Ingivarenkäten Projekt nr 13401 Göteborg 2002-11-08 Kundansvarig: Jonas Persson Projektledare: Matz Johansson Dataansvarig: Jan Lundmark och Henrik Rosén Information om undersökningen

Läs mer

Betala endast för resultat så fungerar affiliatemarknadsföring

Betala endast för resultat så fungerar affiliatemarknadsföring Betala endast för resultat så fungerar affiliatemarknadsföring Affiliatemarknadsföring är prestationsbaserad försäljning på Internet där sk Publicister (även affiliates eller publishers ) förmedlar besökare

Läs mer

Knuff Affärsutveckling inom kulturella näringar

Knuff Affärsutveckling inom kulturella näringar Knuff Affärsutveckling inom kulturella näringar Kronoberg nov 2013 maj 2014 Camilla Bengtsson Utveckling och projektledning inom samhälle och kultur. t 0705 712 533 m camilla@camillabengtsson.se w www.camillabengtsson.se

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Handbok för. En snabb slant. Tips för dig som vill söka eller redan har fått stipendiet

Handbok för. En snabb slant. Tips för dig som vill söka eller redan har fått stipendiet Handbok för En snabb slant Tips för dig som vill söka eller redan har fått stipendiet Innehållsförteckning Om en snabb slant 3 Vem kan söka en snabb slant? 3 Vad kan du söka för? 3 Hur du söker e-tjänsten

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

Introduktion till ansökan bidrag från Forum Syd för Mindre informationsprojekt

Introduktion till ansökan bidrag från Forum Syd för Mindre informationsprojekt Introduktion till ansökan bidrag från Forum Syd för Mindre informationsprojekt Nedan följer en kort presentation av hur ni går tillväga för att ansöka om bidrag till Mindre informationsprojekt. SvEO betyder

Läs mer

Slutrapport för projektet Programmeringsundervisning i skolor med webbaserad konstprogrammering Annika Silvervarg, Linköping universitet

Slutrapport för projektet Programmeringsundervisning i skolor med webbaserad konstprogrammering Annika Silvervarg, Linköping universitet Slutrapport för projektet Programmeringsundervisning i skolor med webbaserad konstprogrammering Annika Silvervarg, Linköping universitet Inledning Dagens barn och ungdomar är flitiga användare av datorer,

Läs mer

FRISKTANDVÅRD. En ny betalningsmodell. Magnus Hakeberg. Odontologisk psykologi och folkhälsa Institutionen för odontologi

FRISKTANDVÅRD. En ny betalningsmodell. Magnus Hakeberg. Odontologisk psykologi och folkhälsa Institutionen för odontologi FRISKTANDVÅRD En ny betalningsmodell Magnus Hakeberg Odontologisk psykologi och folkhälsa Institutionen för odontologi Abonnemangstandvård -1991 Göteborg -1998 Värmland -2007 Västra Götalandsregionen -2009

Läs mer