Rapport åsikter från Tillväxtverket samt den politiska arenan. Projekt: Bioinnovation

Transkript

1 Rapport åsikter från Tillväxtverket samt den politiska arenan Projekt: Bioinnovation Uppdragsgivare: IKEM - Innovations- och kemiindustrierna i Sverige 5 telefonintervjuer genomförda av Relationista Februari-mars 2015

2 Karin Hallerby Avdelningschef Företag Tillväxtverket Box Stockholm Intervju 27/2. Karin är enhetschef och för övrigt är de fyra stycken på hennes avdelning. Organisationen är ny sedan 1 juni Karin själv har arbetat på Tillväxtverket sedan Enheten är uppdelad i fyra områden. Miljö & Innovation, Kapitalanskaffning, Affärsutveckling och Starta & Driva (Verksamt, e-tjänster). Karin sa: Man kan inte säga att vi arbetar nära företagen, men närmare företagen än vad de andra enheterna på Tillväxtverket gör. Vad gäller Affärsutveckling så samarbetar man bl a med Vinnova och ger stöd och bidrag till aktörer ute in landet. Man samarbetar i olika nätverk och knyter också relationer med andra länder. Det man gör definieras av EU. Apropå regionala insatser för Affärsutveckling går man exempelvis in i Uppsala Innovation Center, som ingår i Science Park, med ett projekt gällande styrelsekompetens. Man bjuder in företag till en hub men även andra regioner så att även de kan sprida budskapen. Uppsala Innovation Center har i sin tur nätverk som arbetar med lobbying på internationell nivå. Tillväxtverket har sedan tidigare även affärsutvecklingscheckar. Detta kommer man även fortsätta med, om än i mindre skala och det även fortsättningsvis via Almi. Angående kapitalanskaffning för företag i tidiga skeden så använder man sig av statliga fonder och EU-pengar. Det finns en ny miljöfond och även en fond-i-fond. Man går nu bort från bidrag och erbjuder istället riskdelning med insatser även från privata finansiärer. Detta omfattas av EU-politiken. Man har redan kunnat återföra pengar från perioden som går till de nya fonder som etableras nu. Vad gäller Miljö & Innovation så finns det olika program och insatser. Tillväxtverket samarbetar här bl a med SIDA för miljödriven export, dit företagen kan söka direkt. Karin sa: Det är viktigt att svenska innovationsmiljöer blir starkare för att vi på så sätt kan profilera Sverige. Under de närmaste 5-6 åren har man på Tillväxtverket energieffektivisering inom industrin i fokus. I samband med detta rullas det ut aktiviteter på likartat sätt till alla regioner. Vill man se vad exakt de har för programaktiviteter så går det bra att söka på Tillväxtverkets hemsida i deras databas.

3 Karin sa: Nu i mars startar man en rad nya program, så nu är det fritt fram att söka pengar för att driva den här typen av ansatser. Efter den nya regeringen tillträtt så har energi hamnat under Miljödepartementet. Enligt Karin har detta dock inte så stor betydelse eftersom Tillväxtverket är sammanlänkade med Energimyndigheten. IVA är med och finansierar resurseffektiva affärsmodeller för en cirkulär ekonomi. För företagen är det viktiga att påvisa affärsmöjligheter. Detta trattas sedan ned på konsumentnivå. Karin tror dock kanske inte att konsumenterna initialt inte är så intresserade av att betala mer för produkter som är av biobaserat material. Hon påpekade dock att som med allt så är storstädernas roll som förebilder viktiga. Hon trodde nog att hinder på vägen mot en bioekonomi kan vara kommunerna. Hon sa: De är i många fall en maktfaktor som tyvärr kan bidra till att stoppa upp i processerna. Tillväxtverket samarbetar även med bl a Boverket inom Tillväxtskapande samhällsplanering. Karin nämnde för övrigt även ett projekt som fått EU-pengar från Tillväxtverket och det är forskningsanläggningen European Spallation Source (ESS) i Lund - där man är inriktad på materialteknik. Förutom att man bygger anläggningen är det viktigt att miljöerna också anpassas för internationell forskning. En av Tillväxtverkets uppgifter är att utlysa pengar i syfte att knyta samman exempelvis den materialtekniska forskningen/utvecklingen i Lund med forskningen i Luleå där man arbetar med stål och malm. Detta gör man bl a genom att genomföra konferenser. Detta ingår i de s k Smart specialisation strategies. Karin beskriver Tillväxtverket verksamhet som en samhällsbyggande funktion. Apropå Tillväxtverkets uppdelning i regioner så har de totalt tio kontor runt om i Sverige. I dessa regioner finns det regionala fonder för kapitalanskaffning. Karin sa: Lokalt har man i övrigt till uppgift att känna till de strategier som regionen etablerar för att sedan också vara med och påverka oss i Stockholm till att designa insatser som är rätt för respektive region. Hon fortsatte: Det finns ett stort medbestämmande och inflytande ute i våra regioner. Allt följer en demokratisk process. Men det är vi i Stockholm som bereder ärendena vilket gör att vi också kan påverka hur det blir. Det finns också åtta olika program där man slagit ihop län till exempelvis Övre Norrland, Östra Mellansverige och Skåne/Blekinge. Karin berättade att i norra Sverige driver man en rad program som handlar om skogen som resurs. Det handlar bl a om metoder för skogsbruk. De viktigaste/aktuella frågorna just nu för Tillväxtverket är, enligt Karin, en pågående

4 diskussion som man har med IVA och som man vill adressera skogsnäringen. Det handlar om att gå in med pengar för att uppmuntra branschen att bli lika innovativ som IVA anser att stålindustrin varit. Karin sa: Innovationskraften inom skogsindustrin är synnerligen intressant. Den andra frågan som är på tapeten för Tillväxtverket just nu är digitalisering, det handlar om processer och metoder och hur man kan stärka svensk konkurrenskraft inom detta område. Just i detta nu genomför man ett projekt med Stora Enso, Business Sweden och ett finskt ITbolag som går ut på att ta reda på hur skogsnäringen och IT-branschen kan utveckla saker tillsammans. Karin påpekade att man på Tillväxtverket känner sig hyfsat uppdaterade när det gäller energiförsörjningsfrågor och hållbarhet. Här berättade hon bl a om Borås energi som framgångsrikt framställer energi från avfall mm. Men oavsett, så är allt influerat av EU-politiken nuförtiden. Vad gäller hinder för att uppnå ett biobaserat samhälle så sa Karin att man borde kunna ta större tag för att genomföra den omställning som behövs. Ofta är de satsningar som görs för kortsiktiga och fragmenterade. Men behöver göra större satsningar vad gäller infrastrukturen mm. Hon sa: Samtidigt vill man alltid göra allt på samma gång, det behövs en viss ordning och någon som har ett helikopterperspektiv. Här drog hon en parallell till 60-talet och sa: Inte sedan dess har man tagit tag i samhällsomvandlingen på ett mer genomtänkt sätt. Karin vill gärna ha vidare information om Bioinnovation samt bjudas in till kommande seminarier osv. Helena Lindahl Näringspolitisk talesperson Centerpartiet , helena.lindahl@riksdagen.se Telefonintervju 24/2. Inom Centerpartiet finns det flera typer av kommittéer/utskott som är inriktade på olika frågor. Några exempel på det är Miljö & Finans, Miljö & Jordbruk. Helena berättade att man senast för två veckor sedan hade diskussioner om vad som är på gång kring omställningen till det biobaserade samhället, i ett av de forum som hon ingår i. Ett av de större problem som Helena främst ville lyfta i vårt samtal var problemet med kilometerskatten.

5 Hon sa: Detta handlar ju förstås om politik, men det påverkar ju så mycket på många områden. Enligt de uträkningar som jag sett så kommer kilometerskatten minska användandet av det biobaserade materialet. Det blir en pålaga med 14:-/mil och därmed helt enkelt för dyrt. Helena fortsatte: Samtidigt som man vill ställa om från den fossila fordonsflottan uppstår det en orättvisa mellan svenska och utländska chaufförer. När man inför skatt relaterat till avstånd på detta vis så drabbar det ju alla, både svenska och utländska chaufförer. Det gör att vi inte kan påverka varken hur många arbetstimmar de utländska chaufförerna har eller deras val av drivmedel. Alla ska vara med och betala slitaget på våra vägar. Men det blir dyrare att frakta gods där råvaran hämtas, dvs där de långa avstånden finns. Enligt Helena påverkar allt detta vårt uttag av biomassa. Vad som behövs är en skatteväxling av miljövänliga fordon. Nu ska regeringen utreda detta med kilometerskatten. Men jag tycker att man istället för en utredning kan göra ett omtag där man helt enkelt tänker om. Detta påverkar ju även konkurrenssituationen för Sverige. I och merkostnaderna så kanske man inte vill köpa från Sverige. Det är ju en sak i och runt städerna, men inte utmed de långa sträckorna i Sverige, där ju också råvarorna finns. Omställningen till en biobaserad ekonomi är en av Centerpartiets prioriterade frågor. Två andra är villkoren för småföretagen samt landsbygdsfrågorna. Ambitionen inom EU är att vi ska vara fossiloberoende år 2030 eller inom en generation, som Helena uttryckte det. Sverige har anpassat sig efter detta, men Helena tycker dock att detta mål är för lågt ställt. Hon sa: Jag skulle gärna se att målen höjdes. Men det är ju svårt när det finns länder, exempelvis Polen, som är helt beroende av brun- och stenkol. Helena uttryckte en besvikelse över att transportsektorn inte verkar ingå i Energikommissionen och att den i huvudsak verka inbegripa energi för uppvärmning. Hon sa: Detta är mycket olyckligt. Jag hade verkligen hoppats på att transport skulle ingå. Här borde man trycka på och göra ett omtag. Det största hindret som Helena nämnde för att vi ska kunna uppnå en biobaserad ekonomi är de starka lobbyintressena från oljeindustrin. Hon konstaterade också att det för närvarande är låga priser på kol och olja plus att det finns många utsläppsrätter och att det inte kostar så mycket av vara miljöbov. Det har inom EU varit på gång att frysa utsläppsrätter, eftersom de i stort sett inte kostar någonting men detta är ju svårt med tanke på att det just är flertalet länder som är beroende av brun- och stenkol. Med färre utsläppsrätter blir varorna dyrare och konkurrensen ökar. Ett annat hinder för att få fart på utvecklingen, enligt Helena, är bränslefrågan. Inom EU säger man att man inte är så säkra på att man kommer att få en energiskattebefrielse, med hänvisning till att man då frångår EUs skatteregler. På så sätt blir det svårare för nya innovativa typer av bränslen att kunna konkurrera.

6 Helena sa: Dessa behöver ju en skjuts från början. Apropå omställningen påpekade Helena att allt som är grönt borde premieras och att det därför inte borde vara intressant att höja nivån på till exempel elcertifikaten. Det som Helena för övrigt uppfattar som hinder är att många av de satsningar som görs är alldeles för kortsiktiga. Helena sa: Om folk ska våga byta inriktning på exempelvis ett dyrare bränsle, så måste de få klarhet i att man har ett långsiktigt perspektiv och att det finns en bredd i satsningen. Som det är nu verkar man satsa på en grej i taget. Det blir inte så trovärdigt. Helena berättade vidare att hon tidigare varit på besök hos Skogsindustrierna och att hon blivit helt fascinerade av möjligheten till att man kan ersätta bomullsproduktion med träfiber. Hon sa: Detta är ju helt fantastiskt med tanke på vilka anspråk på landområden och vattenförsörjning som det handlar om vid framställning av bomull. Detta är ju en helt ny dimension som jag tror kan bli hur stort som helst. Helena var helt begeistrad av detta och uttryckte också en vilja av att kunna få möjlighet att träffa något innovativt företag som sysslar med de här frågorna. Bjud gärna in henne till en sådan möjlighet! Hon sa också att medvetandet av möjligheterna med användning av träfiber borde höjas bland alla svenskar. Hon sa också att konkurrensfaktorn kring medvetna svenskar inte ska underskattas. Här gjorde hon en jämförelse med den fortsatt stigande efterfrågan på ekologiska matvaror. Budskapet om möjligheterna till att utvinna så mycket som möjligt ur skogen bör uppmärksammas. Jag berättade om Ikeas kommande satsning på eko-/återvunnen plast, vilket Helena verkligen applåderade, och vi konstaterade tillsammans att just den typen av initiativ bör kommuniceras brett så att de också kan inspirera andra aktörer plus öka medvetandegraden hos konsumenterna. I den vidare dialogen med EU tycker Helena att vi i Sverige behöver bli bättre på att få dem att förstå att vårt skogsbruk är hållbart och fungerar som en cirkulär ekonomi. Som exempel på att frågor gällande bioekonomi kan fastna i olika instanser nämnde Helena statens förlängda arm, nämligen Länsstyrelserna. Hon sa: De bedömer ju olika i liknande frågor. Helena kände innan vårt samtal inte till satsningen Bioinnovation. Hon blev väldigt intresserad och nyfiken på att få höra mer om denna. Hon bjöd också in till att informera om Bioinnovation vid något av de tillfällen som hennes kommitté träffas. De träffas på tisdagar mellan

7 Per Callenberg Politiskt sakkunnig hos Energiminister Ibrahim Baylan Telefonintervju 20/2. Per inledde med att berätta om sin roll som politiskt sakkunnig till Ibrahim Baylan. Man kan säga att jag ser till att Ibrahim gör rätt saker, både vad gäller i kommunikationen och vilken inriktning i sakfrågorna som han ska arbeta utefter. Per konstaterade också att han tycker det är klart positivt att Ibrahim är begåvad med en stor social förmåga, vilket är användbart både internt och externt. Apropå Bioinnovation så sa Per att han hittills enbart hört talas om Bioinnovation genom det mail han fått av Nils. Det kan nog bero på att energiaspekten bara är en del av Bioinnovations program. Mycket handlar ju även om textilier, plaster mm. Industrin letar ju omsättningsområden på många olika ställen. Jag är jag dock en energimänniska, och därmed helt och hållet enbart fokuserad på energifrågor. Vi pratade om den dagsaktuella Energikommissionen som kommer lanseras inom kort och som handlar om Sveriges framtida energiförsörjning. Industrin, forskare och miljörörelsen är delaktiga. Ambitionen är att få tillräckligt med gehör i Riksdagen så att man kan komma fram till en blocköverskridande överenskommelse Enligt Per finns de största hindren för att få mer fart på området med biobaserade innovationer, hos EU. Ett exempel på när Sverige stött på patrull är till exempel det sätt man valde att stötta användningen av biodrivmedlet etanol. Per sa: Här har vi fått tänka om och komma fram till ett nytt system, eftersom det visade sig att vårt upplägg inte var förenligt med gällande EU-regler. Apropå EU så är man där för övrigt, enligt Per, skeptiska till att vi i Sverige använder skogsråvara i detta sammanhang. Per sa: I Europa har man ju sett till att avverka sina skogar, så därav det bristande intresset för den svenska inriktningen. Vi får kämpa med att få dem att förstå. Per berättade också att man från politikens sida tycker att det är mycket intressant med biokombinat, dvs att värmeverk utöver el och värme dessutom kan förädla bränsle som exempelvis möjliggör att flis skulle kunna ersätta olja. Det han konstaterade är att det pga av EUs olika regelverk kan var svårt att avgöra vad respektive fraktion/spillrest ska kategoriseras som. Det uppstår administrativa problem. Vad ska man kalla primärprodukterna? Detta försvårar processerna och det händer att en del därför faller mellan stolarna.

8 Vi pratade om produktion genom biobaserade råvaror och lönsamhet och här sa Per att det givetvis är ett hinder men att trots att det finns ett initialt motstånd hos industrin så har det gång på gång visat sig att det faktiskt inte alls behöver landa i dyrare framställningsprocesser. Ofta är omställningen kopplat till nya krav. Per nämnde två exempel: Dels övergången till klorfritt papper, där man snabbt hittade ett alternativ som blev ekonomiskt försvarbart, och situationen där man sa åt fordonsindustrin att minska partikelutsläppen. Även där hittade industrin snabbt en lösning som innebar att man kunde ställa om utan ett så stort ekonomiskt tapp som man först befarat. Per sa: Det är ju långt ifrån alltid som det handlar om sådana här solskenshistorier men det är inte alls säkert att det behöver bli dyrare att ställa om. Per fortsatte: Vi inom politiken väljer att vara teknikoptimistiska. Det vi vill hjälpa till med är att stötta teknikutvecklingen så att branscher kan mogna utefter de nya förutsättningar som finns. Det är en blandning av morot och piska, som med etanolen till exempel. Vi vill uppmuntra, men efter en tid måste man också ta fullt ansvar själva. Stöttar vi för långsiktigt kan det bli fel, det finns det flera exempel på. Per uppgav att han kände till Ikeas satsning på att kunna övergå till plast av förnyelsebar råvara Detta verkar vara kopplat till återvinning och att man tar ett producentansvar. På frågan angående hur viktiga frågorna gällande övergången till ett biobaserat samhälle är så svarade Per att det finns tydliga möjligheter och potential för en hållbar basindustri, och att man driver detta hårt internationellt. Både hur man ska klara klimatfrågan och ge bra förutsättningar för industrin. För att få bättre fart på en övergång till biobaserat inom energisektorn konstaterade Per att det behövs skapas bättre stödsystem från det politiska hållet, samt vidare uppmuntran till teknikutveckling, som bl a sker via Energimyndighetens olika insatser. Anders Wijkman Ordförande Miljömålsberedningen , anders@wijkman.nu Telefonintervju 2/3. Kort bakgrund om Miljömålsberedningen: Miljömålsberedningen har funnits sedan 2010 och består av ledamöter från sju av riksdagspartierna samt sakkunniga och experter utsedda av regeringen. Syftet med Miljömålsberedningen är att nå en bred politisk samsyn med långsiktiga beslut på de svåraste områdena inom miljöpolitiken. Regeringen har gett Miljömålsberedningen i uppdrag att utveckla ett klimatpolitiskt ramverk för en långsiktig klimatpolitik. Det arbete som utredningen klimatfärdplan 2050 utför övergår

9 till Miljömålsberedningen och kommer att ingå i beredningens arbete med ett klimatpolitiskt ramverk. Regeringen har också utsett Anders Wijkman till ny ordförande för beredningen. Ramverket ska ange i vilken takt Sverige ska minska sina utsläpp, skapa tydliga drivkrafter för omställning och ett stabilt och förutsägbart investeringsklimat för näringslivet. Ramverket ska klargöra Sveriges ambition att vara ledande i klimatomställningen. I beredningens uppdrag ingår att föreslå organisation, ansvar och roller för genomförandet av det klimatpolitiska ramverket. Beredningens övergripande mandat gäller fram till år För mer info: Se Miljömålsberedningens webbsida Vi pratade inledningsvis om Bioinnovation som program, och Anders konstaterade då att han ännu inte hört talas om denna satsning. Detta förvånande honom, och han bad därför om att bli informerad, också för att kunna svara på ytterligare frågor kring detta framöver. Vi pratade även om möjliga seminarier kring Bioinnovation som han skulle kunna bli inbjuden till. Apropå Miljömålsberedningen så berättade Anders att de endast hunnit ha ett möte än så länge. De lägger upp arbetet nu, och har därför inte kommit ner till detaljerna. Men apropå Bioinnovation och programmets inriktning så sa han att han tyckte att detta var ett av de mest spännande områdena som vi står inför om vi ser ett antal decennier framåt. Nu är det transformativa lösningar som gäller. Ska vi klara av utmaningarna på klimatområdet och vad gäller biobaserade innovationer, så måste vi förstå att allt hänger ihop. Vi kan inte ta en fråga i taget. Anders pratade om relationen mellan människa, ekonomi och natur, vårt överutnyttjande av naturen och att vi skapar risk för resursknapphet. Kan vi i framtiden i huvudsak använda förnyelsebara råvaror så är det ju ett stort plus. Att hitta andra användningsområden för skogsråvara, än det som behövs till papper, kartong mm blir ett naturligt steg, och nu verkar det vara möjligt på ett annat sätt än förut. Han fortsatte: Från politikens sida kan vi förstås vara med och påverka utvecklingen med hjälp av riktade ekonomiska incitament. Titta till exempel på gruvdriften som verkligen inte är en ren verksamhet, Denna är hårt subventionerad av samhället. Det märks extra tydligt när gruvverksamheter går omkull vilket skickar stora räkningar till samhället i form av föroreningar mm. Anders nämnde två företagssammanhang i Sverige där man redan kommit en bit på väg vad gäller ambitionen att bidra till en hållbar utveckling och tillväxt. Det ena är Västsvenska Kemiklustret aktörer från näringslivet, forskningssidan och det offentliga samverkar. Medverkande parter är: AGA, Akzo Nobel, Borealis, Business Region Göteborg (värdorganisation), Business Sweden, Chalmers, Cowi, Hogia, Ineos, IVL Svenska Miljöinstitutet, Lysekils kommun, Preem, Perstorp, Renova, Stena Metall, Stenungsunds kommun, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Swedegas, Swerea, Södra, Västra Götalandsregionen. Inom det Västsvenska Kemiklustret har man prioriterat fyra fokusområden, som alla styr mot en biobaserad ekonomi, genom innovations- och teknikutveckling samt kunskapsuppbyggnad: Förnybara råvaror till kemi- och materialprodukter samt fordonsbränslen Resurs och energieffektivitet

10 Återvinning Kompetensutveckling och kompetensförsörjning Det andra företaget som han nämnde var Korsnäs/Billerud som, enligt Anders, har nya tankar kring sin produktion. Vi pratade vidare om företagens i många fall ovilja till omställning. Anders sa: Företagen investerar enligt dagens gällande mallar och regler. Nya idéer och koncept kan uppfattas som omstörtande. Trots nya kunskaper om avfall och restprodukter är man ofta emot förändring. Så länge företagen tjänar på dagens affärsmodeller så kommer det inte hända så mycket. Enligt Anders inser nog dock alla ändå att förändringstakten måste gå snabbare. I detta sammanhang nämnde jag visionen om en svensk bioekonomi till Det känns avlägset. Spontant tycker jag att det borde gå snabbare än så. Många branscher har höga ambitioner. Den konservativa byggbranschen till exempel pratar om att till 70 % kunna uppnå en cirkulär ekonomi till Anders påpekade att det samtidigt finns en spänning mellan önskad utveckling och exempelvis jord- och skogsbrukssektorn. Här menar jag den rådande artutarmningen och viktiga biologiska mångfalden som hotas vid kalhyggen som lämnas i form av sår i landskapet. På frågan vad som är högst upp på Anders Wijkmans önskelista/agenda i syfte att kunna påskynda utvecklingen nämnde han skatterna, och hur de är fördelade idag. Vi måste ändra beskattningen och vikta den från skatt på arbete till skatt på det som har negativ inverkan på miljön. (Det är för dyrt att anställa, och alla ägnar sig åt att dra ner på sina arbetsstyrkor). Koldioxidskatten är ett sätt, men det finns fler. För att uppnå en cirkulär ekonomi där vi sluter kretsloppet, behövs det en radikal förändring i skattesystemet. Anders nämnde hur skattefördelningen ser ut idag, med 25 % på konsumtion, medan miljöoch resursutnyttjande endast beskattas med 5 % och att det kan behövas ekonomiska incitament i form av resurseffektivitetskrav samt andra ekonomiska styrmedel. Tydligen finns det ren arbetsgrupp hos Framtidsministern som har samma tänk. Anders påpekade för övrigt att politiker är rädda för att lägga sig i och påverka skatt på konsumtion, exempelvis kött. Anders tycker också att vi ska ta bort moms på alla återvunna material. Här pratade vi om Ikea och Anders konstaterade att trots deras satsning till 2020 på en övergång till plast av förnyelsebar råvara eller återvunnen plast så är ju Ikea ett bra exempel på ett företag som inte bidrar till ett hållbart samhälle. Detta med anledning av de billiga och inte så hållbara produkter som man säljer. Apropå konsumenternas vilja till att betala lite mer för hållbara produkter berättade Anders om när han arbetade med Miljömärkningen på 80-talet. Det visade sig att 10 % av befolkningen inte brydde sig, % tyckte att det var urfånigt.

11 Angående dagens samhällsutveckling kom vi även in på det som kallas sharing economy, vilket innebär att man inte äger allt själv utan exempelvis delar kapitalvaror som bilar mm med andra (bilpooler). Det växer fram en medvetenhet om att det är jobbigt och kostsamt att äga en massa prylar, och många unga människor av idag är inte så prylgalna som man var förut. Den virtuella världen spelar en större roll, än prylar. Anders sa: Ju mer upplysta folk blir desto mer hållbara alternativ kommer man välja. Gällande offentlig upphandling och kraften i det sa Anders att det är en viktig faktor i samhällsomvandlingen. Myndigheter, landsting och kommuner har stor köpkraft. Om alla kommuner exempelvis väljer att inte vill köpa sina datorer utan istället hyra, så kommer det givetvis ha en mycket stor god inverkan på utvecklingen framöver. Joakim Bourelius Politisk politiskt sakkunnig hos närings- och innovationsministern Mikael Damberg Telefonintervju 24/2. Joakim kände inte till Bioinnovation som projekt och sa sig gärna ta emot vidare information om denna satsning. Vi pratade om omställningen till bioekonomi och Joakim berättade att det är en del av det som har högst prioritet i näringspolitiken. Joakim sa: Det som behövs är ju att man hittar en affärsmodell som fungerar för detta. Bioekonomi i sig är ju skitsmart och vi tittar på det ur ett branschöverskidande perspektiv. Han nämnde också Löfvéns nystartade Innovationsråd. De har främst två inriktningar: Life science och klimat. Möjligheterna vad gäller biobaserat får ingå i klimatinriktningen. Joakim sa: I Innovationsrådet kommer man att föra samtal för att därefter peka ut riktningen till olika parter. Det är sedan vi på mitt kansli som kommer att ratta många av frågorna. Han berättade också om Löfvéns stora engagemang för att uppnå en nyindustralisering i Sverige. Det som han påpekade är politikens uppgift i syfte att skynda på utvecklingen mot en biobaserad ekonomi är att skapa möten mellan branscher. Detta gäller, enligt Joakim, exempelvis skog, järnet, stålet och IKEM (som i och för sig står en större bredd). Det är viktigt att vi hjälper till att bryta upp låsningen mellan branscher så att de också förstår att det är en gemensam satsning som vi står inför. Det handlar om att vi sätter oss i industrisamtal för att titta på de konkurrensutmaningar som Sverige har, och att hjälpa branscherna att hitta möjligheter till konkurrenskraftiga smarta processer. Detta är en förutsättning för att vi också ska ha en stark industri i Sverige framöver.

12 Men förutom branscher arbetar man även på regeringsnivå på att få ihop partnerna, dvs fackförbund, arbetsgivarorganisationer och akademin. Det är viktigt att högskolor och universitet forskar på rätt saker. Joakim nämnde här Forskningsproppen som ska presenteras nästa år. Staten vill se nytta för sina satsade forskningspengar. Som det är nu är det för lite verkstad. Vi har bra input vad det gäller innovationer, men alldeles för lite output i form av företag som anpassat sin verksamhet efter samhällets och arbetsmarknadens verkliga behov. I internationell jämförelse är vi väldigt dåliga på att ta tillvara det vi skapar. Det största hindret för satsningen på bioekonomi, enligt Joakim, är kopplat till lönsamhet. Så länge oljepriset ligger på en rekordlåg nivå så kommer det vara svårt att få till en förändring. Vi behöver alternativ som inte är för dyra. Ett annat hinder kan vara lagstiftning inom EU. Joakim sa: Det gör ju vad de kan från EUs sida för att ta makt över svensk skogsindustri, medan vi ju vill vara självbestämmande som nation. Joakim påpekar att det är känsligt med en omställning och att man hela tiden måste göra en avvägning kring vad som kan fungera kortsiktigt men framförallt även långsiktigt. Det är också svårt för exempelvis branschorganisationer att hantera detta. Det som är konkurrenskraftigt idag, kanske inte är det imorgon. Marknadspreferenserna kan politiken inte påverka. Från regeringens sida kommer man att fortsatta främja det förnyelsebara, konstaterade Joakim. Han trodde att det kan komma att innebära att det befintliga blir dyrare samtidigt som man på något sätt kommer att boosta det förnyelsebara. Ett område som varit eftersatt och där det nu ska bli ändring är innovationsupphandling. Inte bara vad gäller det som relaterat till biobaserat utan rent generellt för en hållbar samhällsutveckling. Joakim sa: Detta är ju ett av de verktyg vi har för att nå dit vi vill, men hittills har vi varit dåliga på att använda det. Annmarie Palm Relationista