Kursplan TEAM- Kamratstöd 2016/2017

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kursplan TEAM- Kamratstöd 2016/2017"

Transkript

1 Kursplan TEAM- Kamratstöd 2016/2017

2 INNEHÅLL Kursplan Kamratstödjarkursen Kärlek och respekt!... 4 Bakgrund... 5 Syfte och mål... 5 Pedagogik... 6 Elevinflytande och utvärdering... 6 Förväntan på året... 6 Kursupplägg... 7 Studier... 7 Föreläsningar... 7 Videolänkkonferens... 7 Gruppstudier... 8 Ämnesstudier/Studiebesök... 8 Friskvård/Idrott... 9 Handledarträff... 9 Praktik Enskilda studier Blogg Besök av TMU:s handledare Besök av bibelskoleelever Påskkonferens Utbildningsveckor Veckoschema Ansökan till kursen Ansökningsförfarande Ensamsökande till kamratstödjarkursen? Egen rekrytering till praktikort eller sökande som färdigt team Elever med särskilda behov Avgifter Teamavgift Boende Mat Övriga utgifter Finansiering Elevens kostnader Förtydligande förklaring kring ekonomin Ansvariga i Församlingen Handledare

3 Vad som förväntas av handledaren Terminssamtal 1 HT Terminssamtal 2 HT Terminssamtal 3 VT Terminssamtal 4 VT Stödfamilj Förebedjare Själavårdare Skolkontakt KRIS vad gör vi då? Vad är en kris? Handledarens uppgift Sjukdom Vid längre sjukskrivning Försäkring Regler vid avhopp av elever Ledig tid Läsårstider Ledighet under utbildningsvecka Ledighet under praktiktid Årsupplägg Vad TMU förväntar sig av skolan Skolhandledning av kamratstödjare Underlag för handledarsamtal (skolhandledare) Regler Rörande Relationer Kontakta oss!

4 KÄRLEK OCH RESPEKT! TEAM MED UPPDRAG ÄR EN KRISTEN UNGDOMSORGANISATION MED SIN BAS PÅ RALINGSÅSGÅRDEN, ANEBY. SEDAN 1982 HAR VI SKICKAT UT TEAM, BEDRIVIT BIBELSKOLA OCH ARRANGERAT KONFERENSER, ALLT MED SYFTET ATT TRÄNA LÄRJUNGAR TILL JESUS OCH BETJÄNA FÖRSAMLINGAR OCH KYRKOR INOM OCH ÄVEN UTOM SVERIGES GRÄNSER. Team Med Uppdrag har Kristen Samverkan Småland Blekinge som huvudman, en region av Evangeliska frikyrkan, men har alltid haft en tydligt allkristen prägel. Både lärare och elever har alltid representerat en stor bredd av kristna sammanhang, vilket ger liv och spänst åt vårt arbete. Några av våra ledord är: LÄRJUNGASKAP Gud gör stora saker genom och i små människor. Så har det alltid varit och fortsätter att vara och vi vill vara ett verktyg för den processen. Att se Gud upprätt och styrka, hela och trösta, men även utrusta och träna unga vuxna i efterföljelse till Jesus och för tjänst. TILLBEDJAN Tillbedjan som grundton i livet har alltid varit en värdering inom Team Med Uppdrag. Livet är till för Guds större ära och vi vill upprätta Gudstillbedjan där den ännu inte finns. Detta motiverar till evangelisation och personlig överlåtelse, till liv med riktningen; Mer av Jesus! FÖRSAMLINGEN Det vi gör önskar vi ska stärka och komplettera de lokala församlingarna, som kan se väldigt olika ut. Vi värderar högt tanken på en kristen gemenskap där olikheter kompletterar varandra och människor möts bortom titlar, fasader och försök. EN JORDNÄRA, MEN HIMMELSK KARISMATIK Vi tror att den Helige Ande vill utrusta och begåva människor. Team Med Uppdrag har alltid varit öppna och ivriga att få se mer av vad Guds rike är och vi vill ge stort utrymme åt Guds Andes process både i enskilda elever, men även i vårt sammanhang och i den verksamhet vi bedriver. ÄLSKA JESUS OCH LEV FÖR ANDRA Detta har länge varit vår längtan och slogan, en uppmaning vi skickar vidare till andra och själva vill fortsätta utmanas av. Den rymmer både siktet inåt, att älska Jesus djupare, konkretare och mer överlåtet. Det rymmer siktet utåt, att räcka ut händer och lyfta den som är svagare, att gå ut, att kärleksfullt gå längre. Att följa Jesus helt enkelt! GE SOM GÅVA DET VI FÅTT SOM GÅVA Detta summerar mycket av vad vi vill. Det gäller enskilda elever, det gäller personalen på Team Med Uppdrag, men även en önskan vi har för alla vi möter! Låt oss inte stänga till, inte krympa ihop, utan upptäcka mer av vad Gud gett oss alla och utan fruktan ge detta vidare! I all vår brist, i olikheter och mänsklighet, låt oss ge som gåva det vi fått som gåva! 4

5 Kamratstödjarkursen (i samarbete med Vadstenas folkhögskola) UTBILDNINGENS MÅL ÄR ATT UTBILDA UNGA VUXNA TILL ATT SE OCH STÖDJA UTSATTA TONÅRINGAR I SKOLMILJÖ. MÅLET ÄR OCKSÅ ATT GUDS OMSORG OM MÄNNISKAN (DIAKONI) SKA KOMMA TILL UTTRYCK I ETT SOCIALT ENGAGEMANG. BAKGRUND Kamratstödjarkursen startades av Team Med Uppdrag (TMU) 1999 som ett svar på den ökade efterfrågan av vuxna förebilder på skolan. Kamratstödjarkursen ger skolor redskap till att bland annat förebygga mobbing, rasism och kriminalitet. Vi erbjuder kamratstödjare i åldern år som under ett år är verksamma på en skola. Kamratstödjarna kommer att fungera som kuratorns förlängda arm. Deras främsta uppgift är att finnas tillgängliga för eleverna. Samtidigt som dessa unga vuxna är på skolan får de en grundläggande utbildning av oss. Kamratstödjarkursen vill möta ett stort behov av utbildning för kamratstödjare. En kamratstödjare möter många behov och svåra situationer på skolan och i församling. Då behövs kunskap om hur man som kamratstödjare bör agera. Kamratstödjarkursen sker i samarbete med en lokal kristen församling. Praktiken sker på en skola på orten och i en lokal församling. TMU startades 1982 och driver idag Bibelskola Livskraft och Kamratstödjarkursen. Huvudman för organisationen är Kristen Samverkan Småland-Blekinge ( ), som är en region i det nationella samfundet Evangeliska Frikyrkan. TMU:s huvudkontor ligger på Ralingsåsgården i Aneby. TMU har ett icke-kommersiellt syfte. TMU vill på kristen värdering och grund undervisa ungdomar och stärka dem i deras identitet, självkänsla och tro på framtiden och Gud. SYFTE OCH MÅL att utifrån en diakonal inriktning utbilda ungdomar i åldern år. att stödja utsatta tonåringar i skolan. att förebygga och minska ohälsa såväl fysisk som psykisk. att kamratstödjarna ska vara förebilder och visa på en drogfri livsstil. att kamratstödjarna ska vara en positiv resurs för elever och skola. Målet är att, tillsammans med en lokal kyrka, uppmuntra unga vuxna till att se och stödja tonåringar i skolmiljö. 5

6 PEDAGOGIK Kursplan Kamratstödjarkursen Kamratstödjarkursen är en kurs där teori och praktik går hand i hand genom hela utbildningen. Tanken är att man i den teoretiska delen ska få verktyg som man kan använda sig av direkt i praktiken både i sin funktion på teamplatsen och i sitt eget liv. Vi tror också att Gud har skapat varje människa och är unik både till sin personlighet och i sina gåvor. Därför försöker vi skapa utrymme för varje elevs individuella gåvor och längtan, speciellt i den praktiska delen av utbildningen. En annan viktig aspekt i lärandet under året är grupprocessen som alla blir delaktiga i då man är en del både i ett team och i en klass. Särskilt tydligt blir det då man bor på en teamplats tillsammans med en eller fler teamkamrater och detta kräver både samarbete, lyhördhet, ärlighet, god kommunikation och mycket kärlek. Detta kan vara både inspirerande och roligt likväl som frustrerande och jobbigt och vi tror att den process som man måste gå igenom både som individ och grupp gör att man växer och mognar både i kunskap och som medmänniska. Under denna kurs arbetar vi mycket tillsammans i olika gruppkonstellationer och som helklass. Vid undervisning i helklass ges utrymme för samtal i mindre grupper. Vid studier på era respektive teamplatser (ämnesstudier, gruppstudier och enskilda studier) blir grupprocessen mycket viktig. Se mer nedan. Vid svårigheter av läsning eller något annat som behöver pedagogiskt stöd så försöker vi möta varje individ utefter den personens behov. ELEVINFLYTANDE OCH UTVÄRDERING På kamratstödjarkursen lägger vi stor vikt vid att lyssna till elevernas synpunkter och vi har löpande utvärderingar, både skriftligt och muntligt, under året. Syftet är både att göra det pågående året så bra som möjligt, både på grupp och individnivå, men även att ha en ständig utveckling där kursen som helhet är dynamisk och tillgodoser elevernas behov, utveckling och lärande. Genom kontinuerlig utvärdering och samtal har eleverna ett gott elevinflytande och formas till goda demokratiska medborgare. Vid eventuella frågor eller missnöje så är vi tacksamma om man som elev hör av sig till oss så omgående som möjligt så att vi blir uppmärksammade på problemet och förhoppningsvis kan lösa det tillsammans med de inblandade. Om man dock inte anser sig bli väl bemött eller är fortsatt missnöjd med sin studiesituation så kan man vända sig till Folkhögskolornas studeranderättsliga råd (FSR). FÖRVÄNTAN PÅ ÅRET Den församling eller kyrka som ska ha kamratstödjare hos sig på sin ort står inför ett spännande och utmanande år. Kamratstödjaråret är både ett utbildningsår och ett träningsår. Kamratstödjarna kommer till den lokala skolan/församlingen för att göra en viktig insats, men också med en förväntan att utvecklas och mogna på flera områden i livet. Vi på TMU vill inte att kamratstödjarna ska vara slutkörda när de avslutar sin utbildning, utan att året får bli en positiv träning för fortsatt tjänst i Guds rike. Ju bättre varje kamratstödjare mår, desto bättre fungerar de tillsammans och i sina olika uppgifter. 6

7 KURSUPPLÄGG STUDIER Studierna sker både på distans av kamratstödjarna själva och genom handledning av församlingens och TMU:s handledare. Studierna syftar till att skapa en större förståelse för det som kamratstödjaren möter i sin vardag. Utbildningen är på distans vilket betyder att en hel del studier sker på egen hand. Det innebär att man som kamratstödjare behöver disciplinera sig. Kamratstödjarna ansvarar själva för att de skickar in de olika uppgifterna i tid till kursföreståndaren. Återigen är det bra om handledaren stödjer eleverna i detta genom att till exempel fråga hur det går med studierna. Studierna under året kommer att innehålla följande olika moment: - Föreläsningar o Utbildningsveckor o Videolänkkonferens - Gruppstudier - Ämnesstudier/Studiebesök - Friskvård/idrott - Handledarträff - Praktik - Enskilda studier - Blogg - Besök av TMU:s handledare - Besök av bibelskoleelever - Påskkonferens Alla dessa moment ska vara schemalagda. FÖRELÄSNINGAR - Över läsåret är sex utbildningsveckor förlagda och eleverna får då många föreläsningar varje dag. Under dessa veckor intensivstuderar kamratstödjarna och på så sätt utjämnas timantalet, så att det över årsbasis blir 30 lektionstimmar i veckan. - 3 av 4 ämnesstudier ansvarar TMU för. Dessa kommer att ske via videolänk. Se nedan. VIDEOLÄNKKONFERENS Eftersom kamratstödjarkursen är en distansutbildning kan vi inte träffa klassen så ofta som vi skulle önska. En lösning på detta är att vi träffar kamratstödjarna via videolänk istället. Förutom att vi oftare får se kamratstödjarna och prata med dem, kan vi även frigöra tid för er handledare så att ni kan lägga mer fokuserad tid på handledning och mindre tid på undervisning. Videolänkkonferenserna kommer att ske när TMU ansvarar för ämnesstudierna. Vanligtvis sker detta på tisdagar och undervisningen kommer att ske 3 av 4 ämnesstudier. Programmet vi kommer att använda är Skype. Skype är ett gratisprogram och finns att ladda ner på Internet: 7

8 Vi vill att undervisningen ska bli så bra som möjligt och därför har vi vissa krav som ni som utbildningsort behöver bistå med: - Dator med webbkamera. (Har kamratstödjarna egen kan de använda den.) - Ett ostört rum. - Internetuppkoppling med minimum 8 Mbit/s ner och 2 Mbit/s upp. Om vi på TMU märker att någonting av detta inte fungerar kommer vi att höra av oss till er som utbildningsort. Internet är av största vikt att det fungerar bra eftersom det drar ner kvalitén på undervisningen annars. Vet ni inte hur snabbt ert Internet är går ni in på: Om det inte går att uppfylla dessa krav i elevernas lägenheter eller i kyrkan kanske det finns någon församlingsmedlem som kan upplåta sitt hem och sin dator de gånger som detta gäller. Hör gärna av er om ni har frågor kring detta! GRUPPSTUDIER Gruppstudierna innebär självstudier för kamratstödjarna med handledning från TMU och det beräknas uppgå till 4 x 40 minuter. Det gör dock inget om handledaren vid olika tillfällen frågar hur det går med dessa studier och enkelt följer upp dessa. Detta för att kamratstödjarna inte ska halka efter eller glömma bort att göra sina uppgifter. Gruppstudierna innebär en hel del läsning av olika sorter litteratur samt grupparbeten som på olika sätt berör kamratstödjare. Under våren gör kamratstödjarna ett arbete om krishantering. Detta kommer att fokusera på kriser/förluster så som döden mm. Teamet skriver tillsammans ett arbete om döden och mer detaljer om detta kommer ges när det blir aktuellt. Grupparbetet, som vi av erfarenhet vet tillför bra, men ibland tuffa saker, kan sätta igång olika processer i elevernas liv och därför bör du som handledare ha extra noga koll på hur den enskilde eleven mår. De flesta grupparbeten kommer att redovisas genom att skicka in svar på frågor eller arbeten som gjort gemensamt till oss på TMU via mejl. ÄMNESSTUDIER/STUDIEBESÖK Ämnesstudierna är upplagda på 6 x 40 minuter. Ämnesstudierna ska planeras in och bokas upp av en församlingshandledare. Handledningen sker av församlingens handledare (eller en annan person som tillfrågats av församlingshandledaren) och TMU:s platshandledare. Materialet för ämnesstudierna får handledare och kamratstödjare under de första utbildningsveckorna. För att underlätta för handledaren finns det nedskriven handledning till varje ämnesstudie. Till vissa ämnesstudier hänvisar vi till Internetsidor. Vi vill reservera oss emot eventuella ändringar på dessa sidor under årets gång. Vi på TMU försöker hålla handledarna uppdaterade, men vi brister ibland. 8

9 Utifrån studieupplägget ingår det ett antal studiebesök. Dessa studiebesök bör bokas i god tid (se bifogat ämnesstudieupplägg). Församlingshandledaren ansvarar för att samtliga studiebesök bokas, även då TMU:s platshandledare kommer eller då undervisningen sker via videolänk. Upplägget för studierna är ett förmiddagspass (pass 1) och ett eftermiddagspass (pass 2). Lunch på skolan eller i ert hem. Vanligtvis sker TMU:s undervisning via videolänk. TMU ansvara för dessa. Det är viktigt att kamratstödjarna har tillgång till en dator och webbkamera, samt en stabil internetuppkoppling. Församlingen ansvar för att det finns tillgängligt för teamen. TMU kommer att dela ut hörlurar till eleverna. För mer info se ovan. Finns det önskemål kan församlingarna välja att samarbeta med andra kamratstödjarplatser. Här följer ett exempel på ämnen som studierna behandlar. I flera fall sker också studiebesök (se höger spalt). Ämne Sekretess Brott bland unga De glömda barnen Mobbning Självbild Tonåren och destruktiva beteende Sex och relationer Familjen Diakoni och rättvisa En hoppfull framtid. Studiebesök Kurator Närpolisen Klassföreståndare Kurator Inget studeibesök Skolsköterskan Ungdomsmottagningen Familjerätten Diakon Församlingsföreståndare FRISKVÅRD/IDROTT Vi uppmuntrar starkt till att eleverna rör sig regelbundet varje vecka. Vi rekommenderar 1 undervisningstimma (dvs. ca 40min) idrott i veckan. Hur idrotten utformas lämnar vi öppet för varje elev. HANDLEDARTRÄFF Församlingshandledaren ansvarar, tillsammans med kuratorn på skolan, för handledningen av kamratstödjarna. Församlingshandledaren handleder kamratstödjarna 2 x 40 minuter och kuratorn handleder 1 x 40 minuter i veckan. Församlingshandledaren ska ha en träff i veckan med teamet. Denna träff är mycket viktig för både handledare och teamet. Under denna träff samtalar ni om hur teamet har det, om allt fungerar och om veckans olika aktiviteter. Platsen för denna träffas bör vara en plats där ni kan få lugn och ro så att alla parter känner sig bekväma. Teamet bör vara väl informerat om det som händer i församlingen. Handledare bör även vara väl informerad om vad som händer på skolan. 9

10 Handledningen på skolan sker genom kuratorn. Församlingshandledare, bör ha kontinuerlig kontakt med kuratorn och församlingshandledaren är skolans kontaktperson kring teamet och kamratstödjandet. TMU har ingen direktkontakt med skolan. Hur ett handledarsamtal läggs upp blir såklart olika för varje ort, men här är ett förslag: - Träffa kamratstödjarna på bestämd tid. Tänk på att välja en lokal som uppmuntrar till samtal. - Bjud på fika eller något liknande. Något ätbart kan också uppmuntra till samtal. - Be kort för samtalet. - Fråga hur kamratstödjarna mår. Tänk på att fråga varje person i taget, ställ inte frågan till teamet. - Fråga hur veckan som gått varit (kan ställas enskilt och till teamet). - Fråga hur studierna fungerar (om de behöver hjälp med något). - Fråga hur det praktiska fungerar (boende, maten, resor, själavård osv.). - Fråga hur kommande vecka ser ut för kamratstödjarna (önskemål om ledighet, aktivitet osv.) - Berätta hur ämnesstudiet med studiebesök ser ut denna/nästa vecka. - Fråga om kamratstödjarna har någon fundering eller fråga. - Informera om kommande aktiviteter i församlingen. - Informera/fråga vad som händer i skolan. - Dela gärna ett bibelord eller en tanke. - Be gärna igen som avslutning och lyft upp det ni pratat om. Detta tycks vara mycket att hålla koll på men efterhand kommer det komma spontant. Det absolut viktigaste är att du som handledare ser kamratstödjarna. Om de känner sig sedda och bekräftade spelar det inte så stor roll om ni fått med alla frågor. PRAKTIK TMU rekommenderar att kamratstödjarna är på skolan ca 5,5 timmar om dagen, t ex. från kl till Utöver denna tid planerar ni den församlingsverksamhet som kamratstödjarna bör ingå i. Kamratstödjarna bör till en början bara vara verksamma i en uppgift i församlingen. Det övergripande ansvaret för olika uppgifter i församlingsverksamheten kan inte läggas på kamratstödjarna, då de går en utbildning och är i församlingen på praktik. TMU rekommenderar att kamratstödjarnas tid inte blir allt för uppbunden i olika verksamheter, utan att de får gott om tid att träffa elever. Erfarenheten säger att detta är en mycket svår balansgång, då församlingens olika verksamheter ofta är i stort behov kamratstödjarnas insatser. ENSKILDA STUDIER Enskilda studier pågår under 6 x 40 minuter per vecka. Den enskilde eleven sköter dessa studier själv. Trots detta är det ju aldrig fel att handledaren uppmuntrar den enskilde till dessa studier. Enskilda studier innebär att eleven läser en andaktsbok och begrundar det som står. De enskilda studierna är en personlig andakt. BLOGG Kamratstödjarna kommer under året att blogga en del. Under året kommer klassen tillsammans att driva en blogg där ett team under en vecka ansvarar för att lägga upp blogginlägg. På denna blogg kommer de att blogga om olika ämnen. 10

11 Via TMU:s hemsida finns det även möjlighet att ha en lösenordsskyddad blogg. Tanken är att människor som är intresserade av att följa kamratstödjarna under året kan läsa där vad som händer. Vill kamratstödjarna ha en egen blogg får de det och vi på TMU uppmuntrar till det. BESÖK AV TMU:S HANDLEDARE Eftersom vi på TMU vill möta eleverna ansikte mot ansikte kommer vi att åka ut till praktikorterna minst 1 gång/termin. Under detta möte kommer vi att ha egna terminssamtal med varje kamratstödjare (ersätter inte handledarens terminssamtal) samt ett teamsamtal. Denna kontakt tar TMU direkt med eleverna. Tanken är även att vi kort möter dig som handledare vid detta besök. BESÖK AV BIBELSKOLEELEVER För kännedom så kommer Team Med Uppdrags bibelskolelever ut en dag under våren och hälsar på kamratstödjarna (de är mellan 5-7 personer). Bibelskoleleverna är förebedjare för kamratstödjarna och vi tycker att det är viktigt att de får komma ut och möta dem och se med egna ögon hur det ser ut på teamplatserna och i skolan. Vi tänker även att detta kan vara ett sätt att rekrytera nya kamratstödjare inför kommande år. Om möjligheten finns får handledaren eller någon annan från församlingen gärna möta upp och välkomna bibelskoleeleverna och kort presentera sig och platsen. Kanske att det kan hjälpa någon av dem att se vad ett teamår hos er skulle innebära. PÅSKKONFERENS Under påsken arrangerar Team Med Uppdrag en påskkonferens i Kungsporten, Huskvarna som heter Tre Dagar. Kamratstödjarna har detta som obligatorisk uppgift att delta på. Under påskhelgen är de alltså upptagna, och ledighet före eller efter påsk följer praktikskolans lov. UTBILDNINGSVECKOR Under året sker sex stycken utbildningsveckor, som är förlagda på Ralingsåsgården i Aneby eller på Vadstenas Folkhögskola (se bifogat årsupplägg). Under dessa sex veckor intensivstuderar kamratstödjarna och på så sätt utjämnas timantalet, så att det över årsbasis blir 30 lektionstimmar i veckan. VECKOSCHEMA Eftersom kursen är upplagd som en folkhögskolekurs ska en vecka innehålla 30 schemalagda lektionstimmar á 40 minuter. Församlingen lägger, tillsammans med TMU och kamratstödjarteamet, upp ett passande veckoschema inom av TMU angivna ramar. En normalvecka på respektive ort innehåller: Enskilda studier Handledarledda ämnesstudier + förberedelser Gruppstudier Blogg Praktik (läs mer under rubriken praktik) Handledning församling + skola 6 lekt. 6 lekt. + 1 lekt. 4 lekt. 1 lekt. 5,5 lekt. 2 lekt. + 1 lekt. Summa lektioner/vecka:

12 Här nedan följer ett exempel på hur ett veckoschema kan se ut. Vissa justeringar görs utifrån respektive kyrkas/församlings verksamhet. Måndag Enskilda studier 40 min, Kamratstödjare Handledarträff Tisdag Enskilda studier 40 min, Kamratstödjare Träff med kuratorn ca 1 h UV/tonår Onsdag Torsdag Enskilda studier 40 min, Gruppstudier 4x40 min Teamsamling Cellgrupp ca Enskilda studier 40 min Ämnesstudier 7x40 min Fredag Enskilda studier 40 min, Kamratstödjare Blogg 40 min Lördag Söndag Enskilda studier 40 min Gudstjänst 12

13 ANSÖKAN TILL KURSEN Kursplan Kamratstödjarkursen Ansöker till Kamratstödjarkursen gör man genom att hämta det ansökningsformulär som finns på vår hemsida: (se fliken Kamratstödjarkursen och underflik Ansökan ). Två referenshandlingar ska fyllas i, den ena av en pastor/ungdomsledare och den andre av en vän som känner den sökande väl. När man fyllt i ansökningshandlingarna och referenserna har skickat det formulär som finns för referenser (obs! skickas separat från ansökan av varje referent till Team Med Uppdrag), behandlar vi varje ansökan separat och kallar till intervju. Sista ansökningsdag är 1 maj. ANSÖKNINGSFÖRFARANDE Alla ansökningshandlingar hanteras konfidentiellt och vi förbehåller oss rätten att ta kontakt med referenter samt elever inför varje antagning om behov så föreligger. Vi tar in elever till kamratstödjarkursen i mån av plats och med förutsättning att vi tror att ansökanden klarar av utbildningen. Samt att vi förmår att möta dennes behov. Under intervjun med den sökande presenterar vi även de olika praktikorter som finns. ENSAMSÖKANDE TILL KAMRATSTÖDJARKURSEN? Kamratstödjarkursen är en utbildning som bygger på teamtanken. Anledningen är att man lär sig mycket genom att vara i team, konflikthantering, samarbetsförmåga, social kompetens etc. Det går bra att söka till kamratstödjarkursen själv. Om någon söker kursen själv placerar TMU in personen i ett team och praktikort. EGEN REKRYTERING TILL PRAKTIKORT ELLER SÖKANDE SOM FÄRDIGT TEAM Om två personer söker kursen tillsammans sätter TMU dem tillsammans om vi inte har särskilda skäl. Då en församling har sökanden via egen rekrytering, placeras de på den orten. Vid egen rekrytering gäller inte den vanliga prioriteringsordningen, utan en ort som rekryterar egna kamratstödjare är garanterad det teamet. De som söker utbildningen via TMU placeras av TMU. Vi prioriterar alltid platser som har ett kamratstödjararbete sedan tidigare. ELEVER MED SÄRSKILDA BEHOV Om du upptäcker eller vet om någon av dina kamratstödjarelever har särskilda behov så bör du anmäla det till kursföreståndaren så snart som möjligt. Det kan vara behov av extra samtal med kurator eller terapeut, det kan också röra sig om att eleven har dyslexi, ADHD eller någon annan diagnos som gör att man behöver extra resurser eller anpassade studier, det kan också vara tydliga stressymptom eller dåliga vanor. 13

14 AVGIFTER TEAMAVGIFT Församlingen står som betalningsansvarig för teamavgiften (se nedan). Halva denna teamavgift betalas in till TMU på hösten och den sista hälften på våren. Teamavgiften går till att bekosta arbetstid och resor i samband med ämnesstudier, vissa resor under utbildningsveckorna, löpande handledning i individuella studier och gruppstudier, uppdatering och vidareutveckling av studierna, rekrytering, marknadsföring och administration. Dessa kostnader varierar beroende på kamratstödjarteamets storlek. Teamavgiften ses som en gåva till TMU. För ett team med 2 personer är teamavgiften kr För ett team med 3 personer är teamavgiften kr För ett team med 4 personer är teamavgiften kr BOENDE Förutom en teamavgift förväntas församlingen även stå för boende och mat till kamratstödjarna. Boendet kan vara i anslutning till församlingens lokaler eller någon annanstans, men kamratstödjarna behöver ha ett eget hem där inga andra människor rör sig med tillgång till kök/pentry. MAT Församlingen står som tidigare nämnt också för kamratstödjarnas mat. Vår rekommendation är att varje kamratstödjare får 800kr/person/månad. Hur kamratstödjaren får del av dessa pengar i praktiken är upp till varje ort att lösa själva. En del församlingar har löst det genom att betala in summan på kamratstödjarnas konto eller skaffa ett ICA-bankkort med pengar på. ÖVRIGA UTGIFTER Resor till och från utbildningsveckor står församlingen för. Om Internet måste införskaffas till ämnesstudierna står församlingen för denna kostnad också. Däremot är det inget krav från vårt håll att församlingen måste fixa Internet till kamratstödjarnas boende. FINANSIERING Hur dessa kostnader finansieras kan variera. Det är vanligt att församlingen delar dessa kostnader med kommun och/eller skola och att man även söker bidrag från fonder och stipendier. 14

15 ELEVENS KOSTNADER Kursplan Kamratstödjarkursen Varje elev på Kamratstödjarkursen betalar kr i kursavgift, fördelat på en startavgift, kr och månadskostnad, kr i nio månader. Denna avgift täcker bland annat mat och boende under utbildningsveckorna. Det tillkommer även en kostnad för kurslitteratur med ca 1000 kr. FÖRTYDLIGANDE FÖRKLARING KRING EKONOMIN TMU vill inte att kamratstödjarna ska behöva ta studielån eller att de ska bli skönstaxerade. För att kunna möjliggöra för unga vuxna och församlingen att arbeta socialt på skolan, samt för att kunna bedriva denna kurs med tillräckliga resurser och hålla en god kvalité på utbildningen, och samtidigt hålla riktlinjerna från Skattemyndigheten och Folkhögskoleverket, ser vi på de olika avgifterna på följande sätt: - Eleverna betalar mat och boende till TMU. Studiebidraget från CSN räcker till detta samt till lite fickpengar. - Församlingen står för mat och boende på praktikplatsen. Detta ses som en gåva till TMU. - Skolan har rätt att utan kostnader erbjuda lunch till praktikanter. - Teamavgiften anses vara en gåva till TMU. - Eftersom församlingen blir utbildningspartner med TMU betalar de resekostnaderna för kamratstödjarna till och från utbildningsveckor. ANSVARIGA I FÖRSAMLINGEN Följande ansvar ska involveras i församlingens kamratstödjararbete: Församlingshandledaren, som har ansvar för arbetet och kamratstödjarnas personliga utveckling. En eller två stödfamiljer Förebedjare Tillgängliga själavårdare HANDLEDARE Att vara handledare är att bli en del av vår lärarkår. Det är handledaren som är studieansvarig på praktikorten. Du bör tänka på att det är en uppgift som kommer att ta en del av din arbetsvecka i anspråk, i genomsnitt 8 timmar. Även om du kan delegera vissa saker till andra ledare är det viktigt att teamet har nära kontakt med sin handledare. Se det dock inte bara som en utgift i tid, det handlar om att satsa tid, kraft, motivation, bön och ansträngning in i det Gud tänkt för vårt land. Du är med och formar lärjungar för framtiden! Du kommer att vara exempel för dem att följa, därför är det av stor vikt att du som handledare känner överlåtenhet och passion för uppgiften. Vi kan lova att du får mycket tillbaka på både kort och lång sikt. Det är ansvarsfullt och ibland problematiskt men vi lovar att stå med i uppgiften. Funktionen som handledare är mycket viktig för teamarna. Under detta år är det församlingshandledaren som är deras främsta uppmuntrare och vägledare. Därför har vi krav på att handledningen måste vara kontinuerlig och ske en gång i veckan, ca 40 minuter. (För exempel, se ovan) Kamratstödjarna kanske känner varandra sedan tidigare eller så är fallet det motsatta. Försök därför att vara lyhörd som handledare så att ni är uppmärksamma på deras relation dem emellan. 15

16 Detta handledarsamtal ska ske med teamet och handledaren. Att möta teamet i grupp med andra personer räknas inte in som handledarsamtal. Att kort i förbifarten fråga kamratstödjarna hur de mår räknas alltså inte heller som handledarsamtal. Vid handledarsamtalet ska handledaren och kamratstödjarna sitta tillsammans ostressat och ostört. Handledningen innebär också utvecklingssamtal. Handledaren gör två utvecklingssamtal per termin. Ett utvecklingssamtal innebär ett enskilt samtal med varje kamratstödjare, om dennes utveckling och personliga process. Fördelaktigt är att ha det första samtalet i början på varje termin och det andra samtalet under senare delen av hösten/våren. Utöver detta kommer handledaren att ha ansvar för att undervisa kamratstödjarna i olika ämnen. Handledaren ansvarar för denna undervisning ca en gång i månaden. TMU:s anställda vill ha en nära relation till er som församlingshandledare och elever. VAD SOM FÖRVÄNTAS AV HANDLEDAREN - Att handledaren instämmer och kopplar till de värderingar som ligger till grund för utbildningen. - En kontinuerlig kontakt med dina elever. - Att handledaren är uppmärksam på att kamratstödjarna har en balans mellan studier, vila och praktik. - Handledaren ansvarar en av fyra gånger för ämnesstudiernas genomförande. - Handledaren ansvarar för att boka alla studiebesök till ämnesstudierna. - Handledaren ansvarar för utvecklingssamtal med eleverna två gånger/termin. - Handledaren är även församlingens kontaktperson med TMU. 16

17 TERMINSSAMTAL 1 HT Kursplan Kamratstödjarkursen Nu är det dags för kursens första terminsamtal med handledare. Terminsamtalet fungerar i första hand som en avstämning; hur kamratstödjaren ser på sin situation, roll i teamet och funktion på skolan. Stöd för samtal: Hur mår du? Hur har de första veckorna varit? Vad gör du vid ledig tid? (utmana gärna eleven här att ta tid för sig själv då de är i stort behov av det) Hur trivs du i ert/ditt hem? Hur fungerar det praktiska? (trivs du eller ej. Vad skall till för att du skall trivas bättre. Om det behövs kanske du får hjälpa elever att struktur upp ett schema eller utmana eleven att göra upp et schema tillsammans med sitt team) Vad tycker du varit roligt/svårt fram tills nu? (tänker främst på församlingslivet och på skolan? Vad har varit mest frustrerande/glädjande i rollen som kamratstödjare? Hur trivs du med din/dina vänner i teamet? Hur fungerar det i kyrkan/kyrkorna som ni är kopplade till och ert engagemang på söndagar och även ngn annan aktivitet? Har du börjat med själavården? Hur har det varit? (Om inte kamratstödjaren har börjat med detta, hjälp henne/honom att komma igång). Vad har du för förväntningar på året? Har har din relation till Gud varit fram tills nu? Uppmuntra gärna kamratstödjaren att be både enskilt och i teamet) Rör du på dig ngt? Har handledningen kommit igång? Hur har de fungerat? I församlingen, på skolan, på TMU? 17

18 TERMINSSAMTAL 2 HT Kursplan Kamratstödjarkursen Nu är det dags för kursens andra terminsamtal med handledare. Terminsamtalet fungerar i första hand som en avstämning. DU som handledare kan välja att ställa vissa av dessa frågor eller välja alla, men se till att samtalet inte blir stelt för att du har bara massa frågor o ställa. Låt samtalet få följa efter eleven du har framför dig. Stöd för samtal: Hur mår du? Hur fungerar det i teamet, er emellan? Konflikter? Är det som du tänkt eller är det på något annat sätt, berätta gärna. Hur har denna termin varit? Skola/församling/boende Studierna, hur har det gått? (Blogg, personlig andakt, gruppstudierna, skriva i tankeboken. Om det inte gått bra hur kan vi göra det bättre till nästa termin. Hur kan du som handledare hjälpa dem?) Hur fungerar det i skolan med handledare, möten med elever mm? (om inte hur kan vi göra så att det blir bättre till nästa termin) Hur fungerar det i församlingen med handledning, möten med församlingen? Har ni blivit hembjudna någon gång? Har går dett med själavården? Hur är det? (vad är det som gör att du inte har börjat. OM eleven inte har börjat. Hjälp den att komma till skott så snart som möjligt) Vad tycker du varit roligast fram tills nu? Rör du på dig ngt? Vad tar du med dig av denna termin? Och hur tänker du kring nästa, vad skulle du vilja ha kvar och vad skulle du vilja förändra? 18

19 TERMINSSAMTAL 3 VT Nu är det dags för kursens tredje terminssamtal med handledare. Terminssamtalet fungerar i första hand som en avstämning. DU som handledare kan välja att ställa vissa av dessa frågor eller välja alla, men se till att samtalet inte blir stelt för att du har bara massa frågor o ställa. Låt samtalet få följa efter eleven du har framför dig. Stöd för samtal: Hur mår du? Hur har dessa veckor varit sedan du kom tillbaka från jullovet? Hur ser du på vårterminen? Hur trivs du i ert/ditt hem? Hur fungerar det praktiska? (trivs du eller ej. Vad skall till för att du skall trivas bättre. Om det behövs kanske du får hjälpa elever att struktur upp ett schema eller utmana eleven att göra upp ett schema tillsammans med sitt team) Hur går det med själavård? Tar du någon tid för dig själv? (utmana gärna eleven här att ta tid för sig själv då de är i stort behov av det) Hur ser du på kursen fram till idag? (Påminn gärna om att studierna är en del av utbildningen. Påminn gärna dem om att skicka in bönämnen ). Vad har varit mest frustrerande/glädjande i rollen som kamratstödjare? (Är det ngt som du själv kan göra något åt?) Trivs ni ihop i teamet? Hur går det med teamtid? (om inte hur kan du vara med och bidra så att det blir bättre) På vilket områden har du utvecklas och vad vill du se resten av terminen (nämn något område)? Vad har bidragit till utvecklingen? (Du som handledare får gärna hjälpa till och spegla kamratstödjaren i detta. På vilket område känner du att du blommar mest/ känner att du kan vara dig själv?) Hur är din relation till Gud nu? (Uppmuntra gärna kamratstödjaren att be både enskilt och i teamet.) Hur har handledningen Du fått fungerat? Vad är det bästa och vad skulle du vilja ha mer av? - i församlingen/ på skolan - från Team Med Uppdrag Hur tänker du kring framtiden? Hur kan vi hjälpa dig att vara närvarande hela året ut? (vilka utmaningar ser du inför våren?) Är det något du önskar tillägga? 19

20 TERMINSSAMTAL 4 VT Stöd för samtal: Hur mår du? Hur fungerar det i teamet? Tar ni tid för gemenskap o bön för varandra? (vad krävs för att det ska bli till?) Hur kan du ta vara på resten av vårterminen? Hur trivs du i ert/ditt hem? Hur fungerar det praktiska? (Trivs du eller ej. Vad skall till för att du skall trivas bättre. Om det behövs kanske du får hjälpa elever att struktur upp ett schema eller utmana eleven att göra upp ett schema tillsammans med sitt team) Hur går det med själavård? Tar du någon tid för dig själv? (Utmana gärna eleven här att ta tid för sig själv då de är i stort behov av det.) Hur ser du på kursen fram till idag? (Påminn gärna om att studierna är en del av utbildningen. Påminn gärna dem om att skicka in bönämnen ). På vilket områden har du utvecklas och vad vill du se resten av terminen (nämn något område)? Vad har bidragit till utvecklingen? (Du som handledare får gärna hjälpa till och spegla kamratstödjaren i detta. På vilket område känner du att du blommar mest/ känner att du kan vara dig själv?) Hur är din relation till Gud nu? (Uppmuntra gärna kamratstödjaren att be både enskilt och i teamet.) Hur har handledningen Du fått fungerat? Vad är det bästa och vad skulle du vilja ha mer av? - i församlingen/ på skolan - från Team Med Uppdrag Hur tänker du kring framtiden? Hur kan vi hjälpa dig att vara närvarande hela året ut? (vilka utmaningar ser du inför våren?) Hur tänker du kring avslutet att sluta på din plats. Hur vill du att avslutet ska vara? Är det något du önskar tillägga? 20

21 STÖDFAMILJ När en kamratstödjare kommer ny till en ort är det en förmån för denne att få en familj som öppnar sitt hem. Detta handlar inte om en själavårds- eller handledarfunktion. Förutsättningen för att denna funktion ska fungera är att stödfamiljen i början av läsåret är aktiv i att visa att deras hem är öppet och att kamratstödjarna är välkomna hem till dem. Förslagsvis får varje kamratstödjare en egen stödfamilj som introduceras för respektive kamratstödjare någon gång under de första veckorna på praktikorten. Under året möter kamratstödjaren många människor, och oftast agerar kamratstödjaren någon form av ledare i mötet med dessa människor. Det är därför vår erfarenhet att ett hem och en familj dit kamratstödjaren prestationslöst får gå är något som är oerhört viktigt. Varje kamratstödjare väljer själv huruvida den vill hålla kontakt med sin stödfamilj eller inte, men möjligheten måste alltid finnas. FÖREBEDJARE Eftersom TMU tror på bön vill vi att det ska finnas personer som ber för kamratstödjarna redan innan de kommit till platsen. Funktionen handlar inte om samtal/själavård, utan är enbart en förbönstjänst. En person, som redan innan kamratstödjarna kommit till platsen, får veta namnet på den kamratstödjare han/hon ska be för. När kamratstödjarna sedan kommit till platsen knyts en kontakt mellan kamratstödjaren och förebedjaren. Till exempel kan förebedjaren få internetadressen till teamets blogg där förbönsämnen står. TMU vill även att församlingen då och då lyfter kamratstödjarna i förbön under någon större samling. I samband med en sådan samling kan kamratstödjarna kanske dela något om hur det är på skolan och hur de mår. SJÄLAVÅRDARE Det ska finnas själavårdare som kamratstödjarna har kontakt med under året och det är församlingshandledaren ansvar att ordna den kontakten och se till att själavårdaren kontaktar kamratstödjaren. Det är viktigt att detta kommer igång så tidigt som möjligt på höstterminen. Själavårdaren bör inte vara inblandad i deras arbete förutom i sin profession som själavårdare. Det underlättar för den enskilde kamratstödjaren att inte behöva möta sin själavårdare i andra sammanhang än vid själavårdssamtalet. Kamratstödjaren förväntas ha ett själavårdssamtal var fjärde vecka. Själavårdssamtalen är en obligatorisk del av kursen, även om kamratstödjaren själv inte tycker det behövs. En central del i kursen är att lära sig möta människor i samtal. Då är det viktigt att själv få vara konfident i ett samtal. SKOLKONTAKT Församlingen, inte TMU, har den löpande kontakten med skolan där kamratstödjarna finns. Förslagsvis är det handledaren som upprätthåller denna kontakt. 21

22 KRIS VAD GÖR VI DÅ? VAD ÄR EN KRIS? Kursplan Kamratstödjarkursen Med kris menar vi i detta sammanhang en händelse som sker oväntat är allvarlig och svårhanterlig. Händelsen drabbar många och i vissa fall även stora delar av samhället. Det kan t ex vara bränder, olyckor, fysiska och psykiska sjukdomar, våld eller hot om våld, sexuella trakasserier, övergrepp, missbruk, dödsfall och självmord, självmordsförsök m.m. Under utbildningen är det naturligt att eleverna någon gång omprövar sitt liv, sin tro eller sitt sammanhang. Ibland är det andra saker som gör att det blir jobbigt. Det kan vara problem i familjen, pojkvännen eller flickvännen gör slut osv. Det behöver nödvändigtvis inte vara något så drastiskt som ovan nämnts, utan krisen kan vara olika stor. Under denna period försämras det psykiska välmåendet hos kamratstödjaren och uttrycker sig olika för varje individ. HANDLEDARENS UPPGIFT Om det uppstår en kris är det viktigt att vara tydlig, att din uppgift som handledare inte är att kunna hantera allt. Men du kan hjälpa din elev att komma i kontakt med någon som är bra på att hjälpa i just den situation din elev står i. Det kan vara bra att som handledare ha en lista på resurser för en ev. kris i teamet. Var proaktiv och ring och fråga dessa resurspersoner om du kan räkna med deras hjälp i en krissituation. Håll din resurslista uppdaterad inför varje läsår. På listan bör finnas kamratstödjarnas själavårdare, eventuellt någon annan som är duktig på själavård, någon som kan vara en medmänniska och stödfamiljens kontaktuppgifter. I vissa fall gör man klokt i att höra av sig till psykiatrin eller till en legitimerad terapeut när det behövs. Vid en kris så behöver handeldaren även kontakta TMU och berätta vad som hänt. Om ni på praktikorten saknar resurser för att hantera en elevs situation så kan TMU hjälpa till att lösa situationen på bästa sätt. En fortlöpande dialog mellan församlingshandledaren, kamratstödjaren och TMU behövs under hela processen. Mina resurspersoner:

23 SJUKDOM Kursplan Kamratstödjarkursen Om en elev blir sjuk under skolåret ska eleven prata med församlingshandledaren och handledaren på skolan, så att denne vet att man inte kommer till praktikplatsen den dagen. Om eleven är sjukskriven mer än 1 vecka ska TMU:s platshandledare informeras. Om en elev varit borta utan giltig frånvaro under 14 dagar görs en anmälan till CSN. Elever som är borta en längre tid pga av sjukdom ska anmäla sjukdom till försäkringskassan och till CSN samt skaffa läkarintyg som sedan skickas till CSN. I alla fall av frånvaro har vi samtal med eleven. VID LÄNGRE SJUKSKRIVNING Kamratstödjarkursen vill vara ett verktyg för att utrusta och träna unga människor i tjänst för Guds rike under hela sin livstid och vid längre tids sjukskrivning är detta en viktig utgångspunkt i resonemangen. Om en elev av någon anledning blir sjukskrivning under en längre tid gör TMU tillsammans med elever och församling en individuell prövning av situationen vad som blir bäst för den sjukskrivne, den teamkompis som blir ensam under en tid, för det lokala arbetet på skolan och i församlingen. Om en elev blir sjukskriven under en stor del av året kan det bli aktuellt med ett avdrag på 5000 kr på den teamavgift som församlingen betalar till TMU. FÖRSÄKRING Under skoltid samt till och från skolan omfattas kamratstödjarna av en kollektiv olycksfallsförsäkring via Vadstena Folkhögskola. Omfattningen: olycksfall 10 prisbasbelopp och dödsfall 1 prisbasbelopp. Utöver denna försäkring finns det ingen försäkring för eleverna. Vi rekommenderar därför starkt att de skaffar en egen hemförsäkring samt en egen olycksfallsförsäkring. TMU tar inget försäkringsansvar för saker och ting som händer utanför skoltid. 23

24 REGLER VID AVHOPP AV ELEVER För att underlätta i vårt arbete vid avhopp har vi skrivit ett pm om vilka åtgärder som skall återföljas vid ett eventuellt avhopp. Vid ett eventuellt avhopp håller vi ett samtal med inblandade parter där vi samtalar om dessa riktlinjer. Församling Varje läsår önskar och jobbar vi för, på Team Med Uppdrag, att de församlingar som ansöker om team ska få det. Vilka församlingar som kan få team styrs av antalet sökande elever. Innan en församling får besked om de får team eller inte finns det vissa saker som församlingen behöver arbeta fram, som boende mm. Om ett eventuellt avhopp av en teamare sker innan denne kommit till sin plats, står församlingen för de kostnader som eventuellt uppstår. Är det så att eleven hoppar av mitt i en termin så blir teamavgiften reducerad. Boende Församlingen är ansvarig för att ordna med bland annat boende, mat, handledning för sitt team. Vid planering av boende kan det vara vist att samtala med hyresvärden om antalet månader för uppsägningstid, vid ett eventuellt avhopp. Eventuella kostnader under uppsägningstiden står församlingen för. Teamavgift Församlingen betalar en summa för ett team, en teamavgift, uppdelad på två betalningstillfällen. Denna summa är kopplad till antalet personer i teamet. Vid flertalet tillfällen brukar högstadieskolan vara behjälplig med denna summa. Vid ett eventuellt avhopp av ett helt team innan start betalas hela summan tillbaka igen. Om en elev slutar utbildningen i förtid återbetalar vi 2500 kr per missad termin. Skolan Information till skolan om ett eventuellt avhopp av ett team eller en teamare görs i första hand av församlingshandledaren. Elev En elev som har bejakat sin plats på kursen är därefter bunden till kursen. Om ett avhopp sker efter sitt bejakande av kursen blir eleven skyldig att betala en avgift till Team Med Uppdrag. Avgiften är 3 månader av elevens teamavgift, likt en 3 månaders uppsägningstid. Avgiften betalas oavsett om eleven slutar mitt i en termin eller i uppstart av terminen. Detta är nödvändigt på grund av de fasta kostnader som församling och TMU har. Team Med Uppdrag Team Med Uppdrag lägger varje år upp sin budget efter antalet elever och platser. När en elev slutar får vi ekonomiska bakslag och därför behöver vi få några garantier. Trots dessa regler förlorar vi ändå ekonomiskt på avhopp och även på andra sätt. Vid ett eventuellt avhopp och om en elev blir ensam kvar i sitt team är Team Med Uppdrag samt handledare i församlingen ansvariga för att denne får en individplan, som gör den resterade tiden så bra som möjligt. Avgifter Församlingen står som betalningsansvarig till TMU (se avgifter nedan). Hur församlingen ordnar det ekonomiska varierar. Många skolor går in och tar teamavgiften, som för två personer blir 4500kr/mån i 10 månader. En del söker fonder och en del får stöd från skola eller kommun. Församlingen står för mat och logi under året, resor och telefon inom utbildningen. 24

25 Elevmanual LEDIG TID Kamratstödjarna ska ha två hela lediga dagar (dvs dag och kväll) och minst två lediga kvällar i veckan. Vi vill slå ett slag för att eleverna ska vara engagerade i söndagsgudstjänster för att lära känna församlingen. Att vara med på söndagsgudstjänster är obligatoriskt i kursen. I undantagsfall kan kamratstödjaren behöva vara ledig en hel helg på grund av familje- eller relationsskäl. Detta sker i samråd med församlingshandledaren. Vi på TMU rekommenderar att kamratstödjarna har ledigt då skolan har lov. De lediga veckorna blir då vid novemberlovet, sportlovet och påsklovet. För jullov, se nedan. LÄSÅRSTIDER Kamratstödjarkursen har följande tider läsåret 2015/16 Höstterminen: Måndag Fredag Vårterminen: Måndag Fredag LEDIGHET UNDER UTBILDNINGSVECKA Eftersom utbildningsveckorna är få är det viktigt för eleverna att de är med på dem. Behöver en elev av någon anledning vara ledig under en utbildningsvecka så ska de prata med kursföreståndaren. Församlingshandledaren kan inte ge ledigt under utbildningsvecka. I regel ges bara ledigt från kursvecka om det gäller bröllop eller begravning eller liknande större händelser. LEDIGHET UNDER PRAKTIKTID Kamratstödjaren behöver fråga om ledighet utöver den vanliga ledigheten. Ledighet ska diskuteras med församlingshandledaren. Om frånvaron går ut över praktiken i skolan så måste även rektor/skolhandledare kontaktas. Även hänsyn till hur ledigheten påverkar teamkamraten behöver vägas in. När det gäller ledighet från studier måste TMU: s platshandledare kontaktas. TMU önskar att man som elev prioriterar det här året och är därför restriktiva med ledighet. När det gäller familjeangelägenheter ger vi för det mesta ledigt. Om en elev fått beviljad ledighet under studietid får eleven göra en kompletterande uppgift. 25

26 ÅRSUPPLÄGG Höstterminen Introduktionsveckor på Ralingsås (vecka 35 ej helg, 36) Start på teamplatserna Utbildningsvecka på Ralingsås (vecka 41, 42 ej helg v 41) Jullov Vårterminen Utbildningsvecka på Vadstena Folkhögskola (vecka 4) Utbildningsvecka på Ralingsås (vecka 21) Avslutning på teamplatserna Lov under läsåret har eleverna i samband med loven på respektive skola de är kamratstödjare på. Det gäller höstlov, sportlov och påsklov. 26

27 VAD TMU FÖRVÄNTAR SIG AV SKOLAN - Att skolan ger kamratstödjarna en funktion inom skolans elevvård. Skolan bör informera samtliga personal väl om kamratstödjarteamets funktion på skolan. - Att skolan ger kamratstödjarna lunch i skolans matsal de dagar de gör praktik i skolan. I övrigt får ni samråda med skolans ledning. - Handledning av skolans kurator, minst 40 min/v. Kuratorn bör även fungera som kamratstödjarteamets kontaktperson på skolan. Här är det inte fråga om att handleda kamratstödjarnas privata liv, utan handledningen handlar om elevmöten på skolan. SKOLHANDLEDNING AV KAMRATSTÖDJARE Välkomna till ett nytt läsår och som handledare till två unga vuxna kamratstödjare. Som Ni vet går kamratstödjarna ett år på en folkhögskoleutbildning där praktik ingår. Praktiken gör de på er skola, med undantag då de har utbildning. Den huvudsakliga uppgift som handledare är att coacha och leda kamratstödjarna i de olika saker som de möter på skolan. Du har också en roll att guida dem på skolan, så att de blir en del av skolans arbete och inte en egen lite oas. Sist men inte minst har du också till uppgift att informera kamratstödjarna om vad som händer på skolan och hur de kan vara en del av detta, som till exempel temadagar, friluftsdagar och skoldisco mm. DU som handledare skall möta kamratstödjarna 40 min i veckan. DU är mycket viktig i deras utbildning. Tack för allt DU investerar i Kamratstödjarnas utbildning och liv. 27

Kursplan för Kamratstödjarkursen Läsåret 2015/2016

Kursplan för Kamratstödjarkursen Läsåret 2015/2016 Kursplan för Kamratstödjarkursen Läsåret 2015/2016 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Övergripande mål och syfte... 3 3. Pedagogik... 4 4. Genomförande... 4 4.1 Upplägg och planering... 4 4.2 Inriktning och

Läs mer

PRAO åk 8 vecka 13 och 15 2012 Vecka 14 är Påsklov och eleverna är också lediga annandag Påsk vecka 15!

PRAO åk 8 vecka 13 och 15 2012 Vecka 14 är Påsklov och eleverna är också lediga annandag Påsk vecka 15! BSF Lunds stad Tunaskolan Ann-Helén Oldenby studie- och yrkesvägledare 046 35 76 81, ann-helen.oldenby@lund.se PRAO åk 8 vecka 13 och 15 2012 Vecka 14 är Påsklov och eleverna är också lediga annandag Påsk

Läs mer

Guide till handledare

Guide till handledare Globala Kronobergs Guide till handledare Komma igång KRONOBERG Globala Kronoberg en del av Nätverket SIP www.globalakronoberg.se Om Nätverket SIP och verksamheten Globala Kronoberg Nätverket SIP är ett

Läs mer

Vi utbildar för församlingarnas uppdrag

Vi utbildar för församlingarnas uppdrag Hej! Du som får det här dokumentet har nyligen träffat en människa som är intresserad av Akademi för Ledarskap och Teologi (ALT). Den personen vill antingen ha dig som mentor eller er församling som utbildningsplats.

Läs mer

Handbok för LEDARSAMTAL

Handbok för LEDARSAMTAL Handbok för LEDARSAMTAL Ett material som kan vara en hjälp till att möta ideella ledare till enskilda utvecklingssamtal. 1 Förord SAU skulle aldrig vara vad det är idag om det inte var för alla de ideella

Läs mer

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar som haft barn på Terapikoloniers sommarverksamheter, eller som själva deltagit tillsammans med sina barn på någon Terapikoloniers

Läs mer

Krisplan för Equmenia Nords läger

Krisplan för Equmenia Nords läger Krisplan för Equmenia Nords läger 1 Innehållsförteckning: 1. Varför en krisplan? 2. Förberedelser innan lägret 3. Vid trafikolycka 4. Vid dödsfall 5. Vid övergrepp 6. Hur man går vidare 7. Vid brand 8.

Läs mer

Nära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER

Nära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER Nära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER I ETT SAMARBETE MED FÖRSAMLINGSPROGRAMMET I EVANGELISKA FRIKYRKAN, HYLLIE PARKS FOLKHÖGSKOLA OCH STUDIEFÖRBUNDET BILDA 2 Nära smågrupp

Läs mer

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en

Läs mer

Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016

Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016 Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016 Diskrimineringsgrunder och definitioner Diskrimineringsgrunder Enligt diskrimineringslagen (2008:567) är diskriminering när verksamheten behandlar ett

Läs mer

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet? Elevkår, vadå? Alla elever i skolan tillhör skolans elevkår, på samma sätt som att alla lärare i skolan tillhör skolans lärarkår. Genom en elevkår har eleverna ett representativt organ för att försvara

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 201120 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

Elevguiden Samlad information från Aspero Göteborg. Gäller läsåret 12/13

Elevguiden Samlad information från Aspero Göteborg. Gäller läsåret 12/13 Elevguiden Samlad information från Aspero Göteborg Gäller läsåret 12/13 Välkommen till Aspero Idrottsgymnasium! Vi på Aspero Idrottsgymnasium har som mål att göra dig till vinnare - både studiemässigt,

Läs mer

VÄLKOMNA. ska prägla vår verksamhet genom en levande kristen grundsyn och en kärleksfull gemenskap.

VÄLKOMNA. ska prägla vår verksamhet genom en levande kristen grundsyn och en kärleksfull gemenskap. VÄLKOMNA till Brandströmska Förskolan Nylöse. Här nedan finner du information om Brandströmska förskolan Nylöse. Du kan klicka dig direkt till följande rubriker: 1. Mål och Metoder 2. Så här arbetar vi

Läs mer

hh.se/studentsupport goda råd för en hållbar studietid Studentsupport

hh.se/studentsupport goda råd för en hållbar studietid Studentsupport hh.se/studentsupport goda råd för en hållbar studietid Studentsupport Till dig som är student Studietiden är för många en fantastisk tid med frihet, möjligheter och inspiration. Samtidigt innebär det ett

Läs mer

Lära och utvecklas tillsammans!

Lära och utvecklas tillsammans! Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten

Läs mer

Så bra är ditt gymnasieval

Så bra är ditt gymnasieval Så bra är ditt gymnasieval fakta om kvaliteten på alla program och skolor w sidan 4: programmen som ger jobb 6: de gör mest för att alla elever ska nå målen 8: utbildningarna med högst betyg 10: skolorna

Läs mer

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson. Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson. Öppna ditt hem för någon som behöver det. Vi behöver dig som kan finnas där när det blir jobbigt,

Läs mer

Arbetsplan för Gymnasieskolan Futurum Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Gymnasieskolan Futurum Läsåret 2014/2015 Arbetsplan för Gymnasieskolan Futurum Läsåret 2014/2015 Skolan, huvudman och organisation Uppdragsgivare Skolverket gav Sociala Missionen rätt att bedriva Gymnasieskolan Futurum 2001-01-22. Sociala Missionen

Läs mer

Tro en vardagsförmiddag- 10:27

Tro en vardagsförmiddag- 10:27 Tro en vardagsförmiddag- 10:27 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167 14 Bromma 2 INNEHÅLL Ett litet förtydligande... 4 Att använda materialet...

Läs mer

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande Granskningsrapport Brukarrevision Londongatan Boende för ensamkommande 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsåret 2011-2012 Definition av likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Sävsjö Kristna Skolas likabehandlingsplan och plan mot kränkande

Läs mer

PLAN FÖR LIKABEHANDLING VID MONTESSORIFÖRSKOLAN FRÖHUSET OCH MONTESSORISKOLAN VÄXTHUSET

PLAN FÖR LIKABEHANDLING VID MONTESSORIFÖRSKOLAN FRÖHUSET OCH MONTESSORISKOLAN VÄXTHUSET PLAN FÖR LIKABEHANDLING VID MONTESSORIFÖRSKOLAN FRÖHUSET OCH MONTESSORISKOLAN VÄXTHUSET 2009-200 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 MÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR LÄSÅRET 09/0... 4 METODER...5 Ansvarsområden:...5...

Läs mer

Allmän kurs på Mångkulturella/Finska folkhögskolan

Allmän kurs på Mångkulturella/Finska folkhögskolan Allmän kurs på Mångkulturella/Finska folkhögskolan Den allmänna kursens syften Att ge verktyg och resurser för personlig utveckling och makt att påverka sitt liv och sin omgivning till människor med svag

Läs mer

Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Skolans namn: Förskolan Paletten www.skolverket.se/hallbarutveckling Ansökan med bilagor skickas in via e-post till skolverket@skolverket.se Ladda

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Frändeforsförskola 2015/2016

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Frändeforsförskola 2015/2016 Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Frändeforsförskola 2015/2016 Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade.

Läs mer

Standard, handlggare

Standard, handlggare Kvalitetsindex Standard, handlggare Solgläntans Behandlingshem i Kramfors AB Rapport 2014-03-05 Innehåll SSIL Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive

Läs mer

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp Utvärdering 15 deltagare Voice Camp 8 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Enkelt, jag älskar att sjunga och det är alltid kul att träffa nya vänner

Läs mer

L I K A B E H A N D L I N G S P L A N

L I K A B E H A N D L I N G S P L A N L I K A B E H A N D L I N G S P L A N handlar om: 1. att främja barns och elevers lika rättigheter. 2. att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,

Läs mer

STUDERANDE RÄTT JUNE FOLKHÖGSKOLAS STUDERANDERÄTTSLIGA STANDARD

STUDERANDE RÄTT JUNE FOLKHÖGSKOLAS STUDERANDERÄTTSLIGA STANDARD STUDERANDE RÄTT JUNE FOLKHÖGSKOLAS STUDERANDERÄTTSLIGA STANDARD Uppdaterad 2014 Studeranderätt JUNE FOLKHÖGSKOLA June folkhögskola är en del av vuxenutbildningen och folkbildningen i Sverige. I Sverige

Läs mer

STUDERANDE RÄTT JUNE FOLKHÖGSKOLAS STUDERANDERÄTTSLIGA STANDARD

STUDERANDE RÄTT JUNE FOLKHÖGSKOLAS STUDERANDERÄTTSLIGA STANDARD STUDERANDE RÄTT JUNE FOLKHÖGSKOLAS STUDERANDERÄTTSLIGA STANDARD Uppdaterad 2015 1 Innehåll Innehåll... sidan 2 Studeranderätt June folkhögskola... sidan 3 Huvudman/Profil... sidan 3 Statens syfte med statsbidraget...

Läs mer

Barn -, skol - och ungdomspolitik

Barn -, skol - och ungdomspolitik I EKSJÖ KOMMUN 2015-2018 VILL MODERATERNA... Barn -, skol - och ungdomspolitik INLEDNING Skolan är en utmaning för vårt samhälle och utgör grunden för både individens och samhällets utveckling. Utbildning

Läs mer

Ert barn kommer att börja på.. Där arbetar.

Ert barn kommer att börja på.. Där arbetar. Ängsgårds förskola Om Ängsgårds förskola Ängsgårds förskola ligger på Ängsgårdsvägen mitt emot Vallås kyrka. Det är lätt att ta sig hit. Vi har busshållplats precis utanför och flera cykel- och gångbanor.

Läs mer

Idrottens föreningslära GRUND

Idrottens föreningslära GRUND 1 Lärgruppsplan Idrottens föreningslära GRUND Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Idrottens

Läs mer

Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande

Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande TÄRNA FOLKHÖGSKOLA Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande 2009-09-18 - 2 - Innehåll Bakgrund... - 3 - Syfte... - 4 - Metod... - 4 - Fakta... - 5 - Resultat... - 7 - Diskussion... - 9 - Referenser...-

Läs mer

Likabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling

Likabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling Ålidhemsskolan 2009-08-20 Likabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling INLEDNING Vid Ålidhemsskolan ska det råda nolltolerans mot all diskriminering och annan kränkande behandling

Läs mer

Att vara internationellt ombud

Att vara internationellt ombud Att vara internationellt ombud Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn och lär dem att hålla

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet

Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan En del av det livslånga lärandet Innehållsförteckning Inledning...3 Verksamhetsperspektiv...5 Prioriterade mål... Resultat och måluppfyllelse... Medborgarperspektiv...6

Läs mer

Sandlyckans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sandlyckans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sandlyckans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Förskolechef tillsammans med pedagoger från

Läs mer

Enheten Bagarmossen-Brotorps skolors samlade dokument kring vår värdegrund

Enheten Bagarmossen-Brotorps skolors samlade dokument kring vår värdegrund Enheten Bagarmossen-Brotorps skolors samlade dokument kring vår värdegrund VÅR VISION Fokus på Framtiden Kunskap och Kreativitet är våra ledstjärnor Trivsel och Trygghet ger arbetsglädje Detta kompendium

Läs mer

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola/skola/fritidshem) i Vittra Förskolor och Skolor AB ska varje år beskriva sitt arbete med diskriminering, trakasserier och

Läs mer

SSP Svenska skolan i Paris

SSP Svenska skolan i Paris SSP Svenska skolan i Paris Likabehandlingsplan för att motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Läsåret 2015-16 1 Likabehandlingsplanen på Svenska Skolan i Paris Gäller klass

Läs mer

Söndagsskolan och LoveNepal. sid12

Söndagsskolan och LoveNepal. sid12 Söndagsskolan och LoveNepal sid12 1 2 Den Helige Ande - Vår Hjälpare Nu går jag till honom som har sänt mig, och ingen av er frågar mig: Vart går du? Men eftersom jag har sagt er detta, är era hjärtan

Läs mer

Fria Läroverken i Norrköping Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fria Läroverken i Norrköping Plan mot diskriminering och kränkande behandling Fria Läroverken i Norrköping Plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola Ansvariga för planen Rektor Tommy Thundahl Biträdande

Läs mer

HANDLINGSPLAN AMT Arbete mot mobbning och annan kränkande behandling vid Bodals skola F-9

HANDLINGSPLAN AMT Arbete mot mobbning och annan kränkande behandling vid Bodals skola F-9 HANDLINGSPLAN AMT Arbete mot mobbning och annan kränkande behandling vid Bodals skola F-9 Reviderad 2009-09-30 av rwk Sidan 1 av 23 Innehållsförteckning HANDLINGSPLAN - AMT...3 Åtgärdstrappan en handlingsplan

Läs mer

NYHET! Helgkurser 2 3 februari och 19 20 april Nybörjare och vana yogautövare tillsammans. Nybörjarna lär sig grunden i iyengaryoga.

NYHET! Helgkurser 2 3 februari och 19 20 april Nybörjare och vana yogautövare tillsammans. Nybörjarna lär sig grunden i iyengaryoga. NYHET! Introduktionskurs under en halvdag För dig som vill ha en kort, men ändå gedigen introduktion i iyengaryoga. Du lär dig grunderna, så du sedan kan fortsätta på nivå 1 2, om du önskar. Kursen består

Läs mer

Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling.

Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Ekenhillsvägens förskola 1 (13) Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. I april 2006 kom Lagen mot diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Intervju med Elisabeth Gisselman

Intervju med Elisabeth Gisselman Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk

Läs mer

Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA

Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA Det kan vara svårt att räcka till som pedagog. Med en eller flera elever som har behov av särskilt stöd kan man lätt själv känna sig otillräcklig.

Läs mer

Ta steget! Konfirmation 2014/15

Ta steget! Konfirmation 2014/15 Ta steget! Konfirmation 2014/15 Varför konfirmation? Konfirmandtiden är ett fantastiskt tillfälle för dig att tillsammans med jämnåriga och vuxna människor fundera över livets viktigaste frågor om mål

Läs mer

för Kramforsskolan Elevhälsoteam Ingrid Fahlén Ann-Charlotte Andersson Fredrik Thelin Anita Viberg Ida Dahlén Eriksson Malin Wiberg Allan Sundström

för Kramforsskolan Elevhälsoteam Ingrid Fahlén Ann-Charlotte Andersson Fredrik Thelin Anita Viberg Ida Dahlén Eriksson Malin Wiberg Allan Sundström för Kramforsskolan Elevhälsoteam Ingrid Fahlén Ann-Charlotte Andersson Fredrik Thelin Anita Viberg Ida Dahlén Eriksson Malin Wiberg Allan Sundström Inledning Vid Kramforsskolan skall det råda nolltolerans

Läs mer

TILL DIG SOM ARBETSGIVARE. PRAO I PRAKTIKEN Tips och information för dig som tar emot prao-elever

TILL DIG SOM ARBETSGIVARE. PRAO I PRAKTIKEN Tips och information för dig som tar emot prao-elever TILL DIG SOM ARBETSGIVARE PRAO I PRAKTIKEN Tips och information för dig som tar emot prao-elever PRAO I PRAKTIKEN 1 Vägen till besöksnäringen börjar hos dig Dagens elever är framtidens medarbetare och

Läs mer

Kyviksängs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kyviksängs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Kyviksängs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Förskolechef tillsammans med pedagoger från förskolan.

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010

Kvalitetsredovisning 2010 Kvalitetsredovisning 2010 FRITIDSHEM Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Tina Persson 2011-06-08 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående

Läs mer

Lokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan

Lokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan Lokal verksamhetsplan Björkhagaskolan 2014-2015 Verksamhetsbeskrivning Björkhagaskolan Enheten Björkhagaskolan är en F-6 skola med ca 340 elever. Skolans verksamhet omfattar två enheter. En med elever

Läs mer

Elevhälsoplan vid Praktiska Gymnasiet Falun 2014-2015

Elevhälsoplan vid Praktiska Gymnasiet Falun 2014-2015 Elevhälsoplan vid Praktiska Gymnasiet Falun 2014-2015 Bli den du är! Var och en ska kunna bli allt det som den har förutsättning att bli! Elevhälsoplan vid Praktiska Gymnasiet Falun Elevhälsan ska bidra

Läs mer

Stockholms Fotbollförbunds projekt inom Idrottslyftet år 2015. Ansökan sker på IdrottOnline fr. o m 1 december 2014.

Stockholms Fotbollförbunds projekt inom Idrottslyftet år 2015. Ansökan sker på IdrottOnline fr. o m 1 december 2014. Utbildningsprojekt Alla ansökningar till Idrottslyftet ska göras i IdrottOnline och kräver att; 1. Föreningen måste ha aktiverat sin klubbsida på IdrottOnline. 2. Föreningen måste ha angett ordförande

Läs mer

Studiehandledning - Vems Europa

Studiehandledning - Vems Europa Studiehandledning - Vems Europa En studiesatsning om makt och rättvisa i Europa Varför får inte EU och Europa mer plats i den svenska debatten? Det har vi också undrat. Sverige är en del av Europa och

Läs mer

konfirmand 2010/2011 Nu är det din tur

konfirmand 2010/2011 Nu är det din tur konfirmand 2010/2011 Nu är det din tur 1 Nya kompisar, läger och gå på vatten Vi lever i en tid där vi möter många olika tankar värderingar och trosuppfattningar. Det kan vara positivt men också förvirrande.

Läs mer

KONFIRMATIONS och SEGLARLÄGER VITSGARN 2017

KONFIRMATIONS och SEGLARLÄGER VITSGARN 2017 KONFIRMATIONS och SEGLARLÄGER VITSGARN 2017 DET HÄR ÄR UNGDOMSFÖRBUNDET SVERIGES FLOTTA Ungdomsförbundet Sveriges Flotta är en politiskt och religiöst obunden ideell förening som har anordnat seglarkurser

Läs mer

Vårt sätt att bedriva familjevård

Vårt sätt att bedriva familjevård Familjevården i Göteborg presenterar stolt: Vårt sätt att bedriva familjevård Målgrupper Familjevårdens traditionella målgrupp är vuxna missbrukare och kriminella. Sedan 7-8 år tillbaka har det tillkommit

Läs mer

Till er som föräldrar

Till er som föräldrar Till er som föräldrar Vi vill börja med att hälsa er varmt välkomna till Vallens förskola. Vi ser mycket fram emot att lära känna er och ert barn. Att börja på förskolan är en stor omställning i ett barns

Läs mer

Enkätsvar 2013. Fler kvinnor. Enkätsvar 2013 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm

Enkätsvar 2013. Fler kvinnor. Enkätsvar 2013 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm Enkätsvar 13 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm Enkätsvar 13 Under en fyraveckorsperiod, 25/2 till22/3 13, bad vi våra besökare på mottagningarna i Stockholm och Handen att fylla i och svara på en brukarenkät.

Läs mer

RIKTLINJER FÖR POJKAR OCH FLICKOR 7 ÅR

RIKTLINJER FÖR POJKAR OCH FLICKOR 7 ÅR 2015 3-manna RIKTLINJER FÖR POJKAR OCH FLICKOR 7 ÅR Målsättning föreningen Älvsborg FF erbjuder barn, ungdomar och vuxna i närområdet en mötesplats där alla är välkomna att ha trevligt med fotboll som

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet, Mediaprogrammet Akademi, Sinclair. Kvalitetsredovisning för läsåret 2012/2013

Samhällsvetenskapsprogrammet, Mediaprogrammet Akademi, Sinclair. Kvalitetsredovisning för läsåret 2012/2013 Samhällsvetenskapsprogrammet, Mediaprogrammet Akademi, Sinclair Kvalitetsredovisning för läsåret 2012/2013 Utbildningen Medieprogrammet är ett studieförberedande program med yrkespraktik, som fasas ut

Läs mer

STEFANSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN 2013-2014

STEFANSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN 2013-2014 STEFANSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN 2013-2014 1 BAKGRUND Likabehandlingsarbetet regleras av diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800). Likabehandlingsarbetet behövs för att skapa en skola

Läs mer

Församlingens verktygslåda del 2 Av: Johannes Djerf

Församlingens verktygslåda del 2 Av: Johannes Djerf Församlingens verktygslåda del 2 Av: Johannes Djerf Idag så tänkte jag fortsätta där vi slutade sist, förra söndagen, och ni som inte var här då, ja ni missade något kan man säga, vilket man alltid gör

Läs mer

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016 Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016 Beslutad 25 juni 2015 Innehållsförteckning 1. Kyrkans förskola 1.1 Inledning 1.2 Verksamhet och profil 1.2.1 Arbetets inriktning 1.2.2 Församlingsinstruktion

Läs mer

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Arbetsplan för Bokhultets förskola Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Bokhultets förskola 2014-10-21 2014 2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskola... 3 2. Årets utvecklingsområden... 5 3. Normer och värden... 5 4. Utveckling

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Fördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009.

Fördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009. Umeå Universitet Sida 1 (10) Fördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009. Kursvärdering. Omdöme 1 5 (5 bäst) Kursupplägg i stort 1 2 5 Bra projekt där de tidigare projekten i BP1 och BP2 binds ihop. Får

Läs mer

om demokrati och föreningskunskap

om demokrati och föreningskunskap Lärgruppsplan Vår förening om demokrati och föreningskunskap Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet

Läs mer

Segrande Liv Grundskolas likabehandlingsplan

Segrande Liv Grundskolas likabehandlingsplan Segrande Liv Grundskolas likabehandlingsplan Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Definitioner av diskriminering och kränkande behandling 3. Skolans organisation för att främja likabehandling och förebygga

Läs mer

Sammanfattning av enkäten en till en projektet

Sammanfattning av enkäten en till en projektet Sammanfattning av enkäten en till en projektet Tack för att ni tog er tid att svara på enkäten. Vi på 4-6 har sammanställt resultatet, och även gjort små förklaringar och svar till frågor, eller kommentarer

Läs mer

Elevdemokrati och inflytande

Elevdemokrati och inflytande Elevdemokrati och inflytande Student democracy and influence Projektarbete VT-13 Karin Bylund NVSP3 Handledare: Yvonne Toth Innehåll 1. Inledning... 3 1:1 Inledning... 3 1:2 Sammanfattning... 3 1:3 Syfte

Läs mer

Plan för Studie- och yrkesvägledning 2013/2014 Gumaeliusskolan

Plan för Studie- och yrkesvägledning 2013/2014 Gumaeliusskolan Plan för Studie- och yrkesvägledning 2013/2014 Gumaeliusskolan Innehållsförteckning 1. Övergripande arbete 2. Aktiviteter för årskurs 7 3. Aktiviteter för årskurs 8 4. Aktiviteter för årskurs 9 6. Utvecklingsarbete

Läs mer

Välkommen Till Trollbackens förskola 2012-2013

Välkommen Till Trollbackens förskola 2012-2013 Välkommen Till Trollbackens förskola 2012-2013 Välkommen till vår förskola! Vi står inför en ny spännande höst med nya och gamla barn, delvis ny personal, en ny ledningsorganisation (from jan-2013), påbörja

Läs mer

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet

Läs mer

Kungsgårdens skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kungsgårdens skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Sida 1 av 7 Kungsgårdens skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Fritidshem, Förskoleklass och skola a för planen

Läs mer

Datum 13 06 14. Förskolechef. Anita Malmjärn Askelöf. Beskrivning av förskolan

Datum 13 06 14. Förskolechef. Anita Malmjärn Askelöf. Beskrivning av förskolan Datum 13 06 14 1 (8) Kvalitetsanalys för Igelboda förskola läsåret 2012/13 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Duvans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Duvans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Duvans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Ansvariga

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vuxenutbildningen i Tierp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vuxenutbildningen i Tierp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vuxenutbildningen i Tierp - Grundläggande- och gymnasial vuxenutbildning, Svenska för invandrare (SFI), Särskild utbildning för vuxna. Innehåll 1 Inledning...

Läs mer

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller för perioden: Aug 2014-juni 2015 Ansvarig för planen: Hanna Lindö Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola,

Läs mer

Rudolf Steinerskolan i Norrköpings plan för arbetet med att motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

Rudolf Steinerskolan i Norrköpings plan för arbetet med att motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Rudolf Steinerskolan i Norrköpings plan för arbetet med att motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Alla elever och medarbetare på Rudolf Steinerskolan ska känna sig trygga

Läs mer

Retreater. andlig vägledning. Vägar till stillhet våren 2013. vandringar bön & meditation

Retreater. andlig vägledning. Vägar till stillhet våren 2013. vandringar bön & meditation & Retreater andlig vägledning vandringar bön & meditation Vägar till stillhet våren 2013 Att låta stillheten få vara en del av våra liv I en tid där tempot ofta är högt, kraven stora och intrycken flödar

Läs mer

Handlingsplan för krissituation

Handlingsplan för krissituation PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Handlingsplan för krissituation Rostaskolan Oktober 2015 orebro.se/rostaskolan Innehållsförteckning INLEDNING... 2 VIKTIGA TELEFONNUMMER... 3 BAKGRUND...

Läs mer

Mål för verksamheten på avdelning Myran

Mål för verksamheten på avdelning Myran Mål för verksamheten på avdelning Myran Vi hälsar er och ert barn välkomna till avdelning Myran på Syrsans förskola. Här på förskolan vill vi ge barnen en trygghet men också en stimulerande verksamhet

Läs mer

Självbestämmande och delaktighet

Självbestämmande och delaktighet NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Självbestämmande och delaktighet November 2014 Instruktioner till träff 1, Hösten 2014. Värdighetsgarantierna i Mölndal Stad Instruktioner för samtalet

Läs mer

Åtgärdsprogram och lärares synsätt

Åtgärdsprogram och lärares synsätt SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Åtgärdsprogram och lärares synsätt En kartläggning av problem och möjligheter i arbetet med att upprätta åtgärdsprogram i en högstadieskola

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan 2015-2016

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan 2015-2016 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan 2015-2016 Innehåll: 1. Inledning 2. Vision 3. Syfte 4. Definiering av begreppen diskriminering, kränkning och trakasserier

Läs mer

Kolibri AB Rotorvägen 6, 722 24 Västerås 021-18 89 03. Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar

Kolibri AB Rotorvägen 6, 722 24 Västerås 021-18 89 03. Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar Kolibri AB Rotorvägen 6, 722 24 Västerås 021-18 89 03 Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar LIKABRHANDLINGSPLAN - plan mot kränkande behandling INLEDNING

Läs mer

Plan för arbetet mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier, för trygghet och studiero.

Plan för arbetet mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier, för trygghet och studiero. Plan för arbetet mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier, för trygghet och studiero. Reviderad 150427 Nulägesbeskrivning utifrån elevenkät dec 14 samt antalet inrapporterade rapporter

Läs mer

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan. Läsåret 2011/2012

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan. Läsåret 2011/2012 Säkerhetsgymnasiets arbetsplan Läsåret 2011/2012 Fokusområden 2011-2012 Arbetsmiljö Arbetssätt Elevstöd ARBETSSÄTT Elevaktiv undervisning Planering, dokumentation och feedback Eget ansvar förväntningar

Läs mer

Praktikrapport Rädda Barnens Regionkontor Malmö Verksamhetsutvecklare

Praktikrapport Rädda Barnens Regionkontor Malmö Verksamhetsutvecklare Samhällsvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning HT2013 Caroline Engels Tidigare utbildning: Kandidat i Utvecklingsstudier med inriktning

Läs mer

Lundens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15

Lundens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Lundens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 KIL1000, v1.1, 2014-01-31 Likabehandlingsplanen är ett levande dokument som utvärderas och revideras

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för SÖRÄNGS SKOLA

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för SÖRÄNGS SKOLA PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för SÖRÄNGS SKOLA Verksamhetsformer som omfattas av planen: Sörängs skola F-6 Ansvariga för planen: Rektor/förskolechef Vår vision: Sörängsområdet ska vara

Läs mer

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. Pedagogens manus till BILDSPEL 3 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. 2. Manus: Från 12 års

Läs mer

BJÖRKLÖVETS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan

BJÖRKLÖVETS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan BJÖRKLÖVETS FÖRSKOLA Likabehandlingsplan 2009 2010 Innehåll Grundläggande värden sid 3 Vår förskolas mål sid 4 Nuläge sid 5 Vi definierar begreppen sid 6 Vi förebygger - exempel sid 7 Vi åtgärdar sid 9

Läs mer

Hur ska den ideella föreningen gå till väga om ett barn misstänks fara illa?

Hur ska den ideella föreningen gå till väga om ett barn misstänks fara illa? Föreningsbyrån Socialtjänsten Hur ska den ideella föreningen gå till väga om ett barn misstänks fara illa? Föreningar kommer ibland i kontakt med barn som riskerar att fara illa. Som ett stöd i sådana

Läs mer