FJÄRRVÄRME OCH SOLEL EN OSLAGBAR KOMBINATION

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FJÄRRVÄRME OCH SOLEL EN OSLAGBAR KOMBINATION"

Transkript

1 FJÄRRVÄRME OCH SOLEL EN OSLAGBAR KOMBINATION Sida 1 (21)

2 Ordlista CO 2eq kwh MWh TWh Marginalel Nils Holgersson-huset Primärenergi Primärenergifaktor W p Fjärrvärme Kraftvärme Koldioxidekvivalenter. Ett mått på utsläppen av växthusgaser med hänsyn till olika gasers påverkan på växthuseffekten Kilowattimmar Megawattimmar Terrawattimmar Den el som vid en förändrad elanvändning tillkommer på marginalen i elsystemet. Ett typiskt flerbostadshus baserat på rapporten Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige Primärenergi är jungfrulig energi (t.ex. biomassa, kol). Primära energikällor kan omvandlas till annan form av energi, exempelvis elektricitet Förhållandet mellan använd primärenergi (naturresurser) och hur mycket nyttig energi som tillgodogörs. En låg primärenergifaktor innebär bättre resursutnyttjande. Watt peak. Effekten en solpanel genererar med en solinstrålning på 1000 W/m 2 Storskalig metod för produktion och distributuion av värme. Fjärrvärme produceras i värmeverk eller kraftvärmeverk. Storskalig metod för att producera el och värme samtidigt. Utgivare Skövde Värmeverk AB Sida 2 (21)

3 INNEHÅLL 1 Solen viktigaste energikällan Så fungerar fjärrvärme... 6 Tekniken... 6 Bättre stadsmiljö Så fungerar solel... 8 Tekniken Miljöeffekter av solel och fjärrvärme Ett energisystem i balans Flera fördelar Ett energisystem i fas Effektiv resursanvändning Det bästa valet En jämförelse Referenser Bilaga Sida 3 (21)

4 1 SOLEN VIKTIGASTE ENERGIKÄLLAN Vår energiförsörjning baseras till största del på solen. Solpaneler, bioenergi, vattenkraft och vindkraft är exempel på olika tekniker för att nyttja energin från solen. Vindkraft och solpaneler kan använda solenergi när vinden blåser och solen skiner, medan biomassa och vattenkraft utgör lagrad solenergi som kan användas när den som bäst behövs. Inget av dessa alternativ kan ensamt lösa energiförsörjningen, men genom att låta dem samverka blir vinsterna betydande både för samhället och för miljön. El från solen och fjärrvärme från bioenergi utgör en kombination som utnyttjar solenergin till fullo och samtidigt kan stabilisera och komplettera energisystemet. Fjärrvärmen är både energi- och resurseffektiv och karaktäriseras av låga utsläpp av både växthusgaser och hälsoskadliga ämnen. Genom att använda solel som innebär i princip koldioxidfri elproduktion tillsammans med fjärrvärme blir den samlade nyttan ur miljöhänseende mycket stor. Sida 4 (21)

5 Sida 5 (21)

6 2 SÅ FUNGERAR FJÄRRVÄRME Figur 2-1. Principen för hur ett kraftvärmeverk fungerar. Kraftvärmeprocessen ger både el och hetvatten (kraftvärme) till samhället. Tekniken Fjärrvärmen i Sverige har de senaste 30 åren i princip fasat ut användningen av fossila bränslen och gått över till förnybara alternativ. Den som idag köper fjärrvärme från Skövde Värmeverk får energi som till 99 % baseras på förnybara energikällor eller återvunnen energi. Ett fjärrvärmesystem består av tre komponenter: produktionsanläggningar, distributionsnätet och alla kunders fjärrvärmecentraler. Fjärrvärme via kraftvärme Kraftvärme innebär samtidig produktion av värme och el i samma produktionsanläggning. De flesta svenska kraftvärmeverk eldas med biobränsle eller avfall. Vid eldning av biobränsle produceras klimatneutral värme och el som inte ger upphov till nettotillskott av växthusgaser. Vid värme- och elproduktion från avfall återvinns resurser från samhället som annars hade gått till spillo. I kraftvärmeverkets panna förbränns bränslet och kokar upp vatten till ånga. Ångan driver en turbin som i sin tur driver en generator som alstrar elektisk ström. Efter att ångan passerat turbinen leds den in i en kondensor. I kondensorn kyls den varma ångan med inkommande kallt fjärrvärmevatten. Med hjälp av en värmeväxlare överförs värmen från ångan till fjärrvärmevattnet som värms och sedan skickas ut på fjärrvärmenätet igen. Vid kylningen kondenserar ångan till vatten som leds tillbaka in i pannan. Av den tillförda energin blir ca % el och resterande del fjärrvärme. Kraftvärme innebär en oerhört effektiv energiproduktion. Anledningen till detta är att den värmeenergi som finns i ångan Sida 6 (21)

7 och som inte kan utnyttjas till elproduktion tas tillvara som värme till fjärrvärmenätet. Ett kraftvärmeverk tillvaratar mer än 90 % procent av energin i det tillförda bränslet. Om anläggningen har rökgaskondensering kan effektiveten uppgå till över 100 %. Detta kan jämföras mot produktion av enbart el i kondenskraftverk, då endast ca % av bränslets energiinnehåll kan nyttiggöras. Distributionsnät och fjärrvärmecentral Värmen från produktionsanläggningen värmer vattnet i distributionsnätet. Detta pumpas sedan, genom distributionsnätets rörledningar, ut till alla fjärrvärmekunder i systemet. I varje fastighet som värms av fjärrvärme finns en fjärrvärmecentral där värmen från vattnet i distributionssystemet överförs till husets interna värmesystem genom en värmeväxlare. Bättre stadsmiljö Utsläppen av föroreningar som svavel, kväve och stoft har minskat när fjärrvärmetekniken med effektiv förbränning och rökgasrening ersatt små ineffektiva värmepannor. Idag hör svenska städer till de renaste i världen, mycket tack vare fjärrvärmen. Fjärrvärmen bidrar därmed till att nå Sveriges miljökvalitetsmål liksom en god och hälsosam stadsmiljö. Internationellt uppmärksammas fjärrvärme och kraftvärme allt mer som en av lösningarna för ett framtida hållbart samhälle och energisystem. Figur 2-2. Fjärrvärmen i Sverige har sedan 1970-talet mer eller mindre fasat ut användningen av fossil energi. Idag används fossileldade pannor endast i undantagsfall, exempelvis när efterfrågan på energi är mycket stor. Sida 7 (21)

8 3 SÅ FUNGERAR SOLEL Figur 3-1. Principen för hur solcellsinstallationer fungerar. På husets tak sammankopplas flera solceller till en solpanel. Med hjälp av solcellerna i panelen kan ljuset från solen omvandlas till elektrisk ström. El från solceller är förnybar och fri från utsläpp av växthusgaser och andra emissioner vid produktion av elen. Tekniken Solceller består av ett tunt halvledarmaterial, vanligast förekommande är kisel. När solinstrålningen träffar solcellen polariseras den så att framsidan blir negativt laddad och baksidan positivt laddad, se figur 3-2. Figur 3-2. Solcellens uppbyggnad. Det uppkommer alltså en spänning. Om fram- och baksidan kopplas samman med en ledning skapas elektrisk ström. En enskild solcell ger enbart låg spänning, ca 0,5 volt. För att erhålla praktiskt användbar spänning seriekopplas flera solceller i en solpanel. Den ström som produceras genom solceller är likström. Det svenska elnätet och de elektriska installationerna i byggnader i Sverige är anpassade för växelström. För att elen från solceller skall kunna användas måste den därför omvandlas till växelström. Detta görs i en växelriktare som kopplas in på fastighetens elnät. Sida 8 (21)

9 En solcellsinstallation ger el så länge den är belyst av solen. För att spara elen kan man koppla solpanelerna till ett batteri. Man kan också komplettera med el från elnätet när solcellerna inte räcker till. Solcellsanläggningen kan anslutas så att det även är möjligt att mata in el på det externa elnätet och sälja elen när solcellsinstallationen producerar mer el än vad som krävs i byggnaden. Det innebär att byggnadens solelproduktion ersätter el som annars skulle ha behövt köpas in. Verkningsgrad De solpaneler som är vanligast på marknaden idag har en verkningsgrad på ca 15 %. Detta innebär att 15 % av energin i solljuset omvandlas till el medan resten reflekteras eller blir till värme. Det uppstår även förluster i systemet så att någon ytterligare procent av den producerade elen går förlorad. Med dessa verkningsgrader ger en kvadratmeter solceller ca 150 Watt en solig dag i Sverige. En ny solcellanläggning på 1 kw som är placerad i graders lutning rakt mot söder på en oskuggad yta, producerar i Sverige ca 950 kwh per år. Anläggningen tar upp en yta av ca 7 kvadratmeter. Sjunkande kostnad I Sverige installerades under ,2 MW vilket är nästan dubbelt så mycket som under I takt med en ökad installation sjunker också priserna kontinuerligt och priserna år 2014 är omkring en fjärdedel av priserna år Figur 3-3. Total elproduktion från solceller i världen och EU respektive prisutvecklingen på storskaliga och småskaliga solelinstallationer. Sida 9 (21)

10 4 MILJÖEFFEKTER AV SOLEL OCH FJÄRRVÄRME Ett energisystem i balans Det pågår en omfattande omställning av energisystemet både i Sverige och i världen mot mer förnybara energikällor. Denna positiva utveckling innebär också utmaningar i takt med att mer energi förväntas produceras av energikällor vars produktion varierar med årstid och väderlek, som sol- och vindkraft. När mer variabel produktion kommer in i systemet ställs större krav på så kallad reglerkraft som kan producera energi även när solen inte skiner eller vinden inte blåser. Kraftvärmens roll som reglerkraft för att hålla energisystemet i balans blir därför allt viktigare. Det uppstår flera positiva miljöeffekter när solel och fjärrvärme samverkar i energisystemet. Dels ger det en dubbel klimatnytta i och med att el från solen och från kraftvärmen minskar behovet av importerad el. Vidare innebär det ett energisystem i fas då solel och kraftvärme kompletterar varandra samt ett effektivt utnyttjande av resurser. Figur ) De bränslen som används av Skövde Värmeverk är till 99 % baserade på förnybara energikällor eller består av återvunnen energi. Användningen av bioenergi från exempelvis skogsbränslen innebär att lagrad solenergi används för att producera el och värme. 2) Producerad el matas ut på elnätet där den minskar behovet av el med större miljöbelastning, så kallad marginalel. 3) Producerad fjärrvärme distribueras till fjärrvärmeanslutna fastigheter i Skövde. 4) Byggnader som installerar solceller för att täcka sitt elbehov och samtidigt använder fjärrvärme uppnår ännu högre klimatnytta än om enbart fjärrvärme alternativt solceller används separat. Sida 10 (21)

11 Flera fördelar Klimatpåverkan från energianvändning globalt påverkas till stor del av vilka energilösningar vi väljer på lokal nivå. Mer effektiv energianvändning i Skövde minskar belastningen på klimatet. Det är exempelvis stor skillnad i klimatpåverkan av att använda lokalt producerad fjärrvärme för uppvärmning och solel för elbehovet jämfört med att använda el från elnätet, som under den kalla årstiden utgörs av så kallad marginalel med höga utsläpp av växthusgaser. Ökad produktion av förnybar el I kraftvärmeverket omvandlas bränslet till el och värme med hög effektivitet och låga koldioxidutsläpp. Tack vare effektiv reningsutrustning ger kraftvärme försumbara utsläpp av stoft och partiklar. Biokraftvärmen i Sverige ger nästan lika mycket förnybar el som vindkraften. Eftersom produktionen av kraftvärme inte är direkt beroende av väder och vind spelar den en betydande roll för att säkra effektbalansen i elnätet vid sidan av vattenkraft och kärnkraft. Minskat behov av marginalel Den producerade elen matas ut på elnätet där den minskar behovet av el med större miljöbelastning, så kallad marginalel. När vi ökar vår produktion av förnybar el minskas samtidigt produktionen av fossil elproduktion. En fjärrvärmekund bidrar alltså genom sin fjärrvärmeanvändning till att minska utsläppen av växthusgaser från elproduktion. Solel och fjärrvärme ger en additionalitet i energisystemet genom att ny förnybar produktion tillkommer, en effekt som inte går att uppnå genom att exempelvis köpa miljömärkt el. Dubbel klimatnytta med fjärrvärme och solel Byggnader som installerar solceller för att täcka sitt elbehov och samtidigt använder fjärrvärme uppnår ännu högre klimatnytta. Den el som solcellerna producerar är koldioxidfri och ersätter den el som annars skulle köpts in från elnätet. Solel och fjärrvärme medför alltså en dubbel nytta när det gäller att minska utsläppen av växthusgaser till atmosfären. VAD ÄR MARGINALEL? När elanvändningen förändras, exempelvis när man tänder en lampa, tillkommer i det ögonblicket ett elbehov som energisystemet måste tillgodose. Man talar om att el tillkommer på marginalen i energisystemet. Eftersom vi har ett nordeuropeiskt sammankopplat elnät kan denna el lika gärna vara producerad utanför Sverige, där produktionen av el har en högre klimatpåverkan än el som produceras i Sverige. På marginalen är det dessutom den dyraste elproduktionen som tas i anspråk, vilken i Nordeuropa främst baseras på kol och naturgas. Även om en omställning av det nordeuropeiska energisystemet pågår mot mer förnybar energi, kommer marginalelen i Nordeuropa att produceras från fossil kol och naturgas under lång tid framöver. Att undvika elberoende uppvärmningslösningar (värmepumpar, direktverkande el) är därför en av de viktigaste åtgärderna för att minska de globala koldioxidutsläppen. Ny förnybar elproduktion ska med andra ord användas till att ersätta fossilbaserad elproduktion, och inte bidra till en ökad elanvändning. Sida 11 (21)

12 Värmesystemets klimatpåverkan Hur valet av en byggnads värmesystem påverkar klimatet illustreras i Figur 4-2. I figuren visas klimatpåverkan över året för en större fastighet som använder fjärrvärme från Skövde Värmeverk respektive värmepump som drivs av el från elnätet. Störst klimatpåverkan sker när effektbehovet är som störst, det vill säga under vintern. De två översta linjerna visar utsläppen från värmepump för el med höga utsläpp (översta linjen), och lägre utsläpp (mellersta linjen). De båda fallen representerar resultatet med låga respektive höga klimatambitioner i det nordeuropeiska elsystemet. Fjärrvärmen har oavsett typ av el i värmepumpsfallet lägst klimatpåverkan över året (nedersta linjen). Figur 4-2. Koldioxidutsläpp från en större fastighet (som förebild har använts en fastighet i stadsdelen Simonsland i Borås) som i exemplet antas använda fjärrvärme från Skövde Värmeverk (nedersta linjen) respektive värmepump (översta linjen: marginalel med höga utsläpp, mellersta linjen: marginalel med lägre utsläpp). För detta exempel gäller att uppvärmning med fjärrvärme medför lägre utsläpp av växthusgaser än alternativet värmepump. Se bilaga för information avseende utsläppsnivåerna på marginalelen. Sida 12 (21)

13 Ett energisystem i fas Elmarknaderna i Europa befinner sig i ett skifte där kärnkraften går mot avveckling och centrala kraftverk ersätts med mindre decentraliserade anläggningar vars produktion varierar både över året och dygnet (exempelvis sol- och vindkraft). Under det kalla vinterhalvåret ökar effektbehovet och efterfrågan på energi för uppvärmning är extra stort; kraftvärmeverk, värmepumpar och andra värmelösningar arbetar för högtryck. Under sådana omständigheter är det extra viktigt att det finns en stabilitet i energisystemet. Likaså varierar produktionen över dygnet, där solelen producerar sol mest el mitt på dagen. Här spelar byggnader som har solel och fjärrvärme en viktig roll för att skapa ett energisystem i fas. Figur 4-3. Principen för hur solel och kraftvärme kompletterar varandra och ger ett energisystem i fas. Figuren till vänster visar hur solel och fjärrvärme kompletterar varandra på årsbasis. Figuren till höger visar hur situationen ser ut på dygnsbasis timme för timme, där solen producerar som mest mitt på dagen. Sida 13 (21)

14 Solel kompletterar kraftvärme Hur solel och kraftvärme kompletterar varandra illustreras i Figur 4-3. Solceller producerar el främst under våren och sommaren när solinstrålningen är som starkast. Under vinterhalvåret när elbehovet är som störst är solens bidrag mycket litet. Behovet av energi för uppvärmning är däremot stort. Eftersom kraftvärmeverket producerar mer el ju mer fjärrvärme som används kommer kraftvärmeverket att producera mest el under vinterhalvåret. Solel kompletterar alltså kraftvärme i energisystemet genom att på sommaren kompensera för den el som inte produceras i kraftvärmeverket. Stadsdelen Simonsland Ett bra exempel på vilka fördelar fjärrvärme och solel innebär är stadsdelen Simonsland i Borås. Den aktuella fastigheten, en tidigare industrilokal, har ca 750 m 2 solpaneler på taket som årligen producerar ca 100 MWh el. Figur 4-4 visar den totala elproduktionen månad för månad från solcellerna och från den fjärrvärmebaserade elproduktionen. På sommaren täcker solelen upp för den el som då inte produceras i kraftvärmeverket. Kraftvärme som katalysator i Tyskland Tyskland är ett bra exempel på hur kraftvärme kompletterar solelproduktionen på dygns- och årsbasis. Tack vare den stora andelen solel i Tyskland kan solelen dominera elproduktionen på sommaren och mitt på dagen. Under vintrar och kvällar täcker dock inte solelen behovet i energisystemet och kraftvärme kan täcka upp produktionen. En av anledningarna till att Tysklands energipolicy (Energiewende) förordar kraftvärme är för att kraftvärme på detta sätt underlättar en större introduktion av förnybar solel i energisystemet genom att balansera solelproduktionen under året. Figur 4-4. Exempel på hur producerad solel från solpaneler på fastighetens tak kompletterar el från kraftvärmeverket. Som förebild har använts en fastighet i stadsdelen Simonsland i Borås. Sida 14 (21)

15 Elnettot en indikator för miljövärdet Vilken energilösning som väljs för en byggnad har stor påverkan på vilken nettoeffekten blir för energisystemet sett utifrån mängden producerad el. Fjärrvärme och solel medför en nettoproduktion av el; dels den el som under sommarhalvåret produceras av solcellerna, och dels den el som produceras genom kraftvärme tack vare byggnadens fjärrvärmebehov. I Figur 4-5 visas resultatet för ett typiskt flerbostadshus med solceller på taket och fjärrvärme från Skövde Värmeverk. Eftersom kraftvärmeverket producerar mycket el till elnätet på vintern, och att solcellerna producerar el på sommaren, innebär detta att byggnaden bidragit till en förnybar elproduktion på drygt 49 MWh per år till energisystemet. Om byggnaden istället använder värmepump och solel är resultatet annorlunda. Eftersom värmepumpen tvärtemot fjärrvärmelösningen förbrukar mer el ju större byggnadens behov för uppvärmning är, blir resultatet en elförbrukning på 34 MWh per år (se Figur 4-6). Följaktligen är denna elförbrukning även förknippad med större koldioxidutsläpp än fallet med fjärrvärme och solel. Elnettot är således en mycket tydlig indikator för energilösningens miljövärde. Fjärrvärme och solel: nettoproduktion Värmepump och solel: nettokonsumtion Figur 4-5. Figur 4-6. Effektiv resursanvändning Produktion av fjärrvärme och solel innebär ett effektivt utnyttjande av naturresurser i jämförelse med alternativa produktionssätt. Fjärrvärmens primärenergi är låg Ett vanligt mått på resursanvändningen är primärenergi. En låg primärenergianvändning innebär ett effektivt utnyttjande av resurserna och är en vägledning till det effektivaste sättet att använda resurserna på. Fjärrvärmens primärenergi är låg. Genom dagens moderna kraftvärmeverk går det att få ut dubbelt så mycket av den primärenergi som tillförs jämfört med om samma mängd el och värme hade producerats separat. Sida 15 (21)

16 VAD ÄR PRIMÄRENERGI? När man i dagligt tal pratar om energianvändning avser man oftast den energi som används inuti en viss fastighet. Denna energi är dock bara toppen av ett isberg av den energimängd som tagits i anspråk från de ursprungliga naturtillgångarna. Tar vi el som exempel så försvinner en del av energin på väg till fastigheten och energi åtgår för elproduktionen. Solceller behöver omvandla solenergin, biomassa från skogen måste transporteras till kraftvärmeverket och sedan omvandlas till värme och el, kol måste brytas och transporteras till kolkraftverk ute i Europa för produktion av el. Det är alltså bara en del av primärenergin som blir energi som vi kan utnyttja. En låg primärenergianvändning innebär bättre resursutnyttjande! El ska användas där den gör störst nytta El är en fantastisk energiform som kan användas till nästan vad som helst. Det är dock viktigt att rätt sorts energi används för rätt ändamål. El ska användas för att exempelvis belysning eller för att driva elmotorer och inte för att värma upp inomhusluft. Att använda el för uppvärmning i Skövde kommun innebär högre primärenergianvändning och högre klimatpåverkan än att använda fjärrvärme. Att nyinstallera en värmelösning baserad på el innebär dessutom att vi fortsatt låser in oss i ett elberoende. I exemplet till vänster framgår att primärenergianvändningen är dubbelt så hög för värmepump jämfört med fjärrvärme. Figur 4-7. Primärenergianvändning i ett typiskt flerbostadshus. Sida 16 (21)

17 5 DET BÄSTA VALET Figur 5-1. Utsläpp för olika fastighetstyper (utsläppsintervallen avser olika antaganden för den inköpta elens framtida klimatpåverkan). En jämförelse Hur stor klimatpåverkan blir från olika byggnader och olika uppvärmningssystem är helt beroende av vilken typ av byggnad det rör sig om och vilken typ av uppvärmningssystem som byggnaden har. För att kunna göra en jämförelse används i detta exempel därför standardiserade byggnader som får representera typiska fall. Exemplen visar vilken klimatpåverkan en förändring av energisystemet innebär och är därför avsedda att användas exempelvis i investeringsbeslut. Fjärrvärmen som används i figuren kommer från Skövde Värmeverk. Exemplen visar utsläppen i kg CO 2eq /m 2 och år. Sida 17 (21)

18 Vilket alternativ ger lägst klimatpåverkan? För samtliga tre byggnadstyper gäller i detta exempel att alternativet med fjärrvärme från Skövde Värmeverk och egenproducerad solel ger lägst klimatpåverkan. Detta beror på fjärrvärmens låga utsläpp av växthusgaser och att solelen ersätter en del av den el som annars skulle ha behövt köpas in från elnätet. Både alternativen Värmepump + solel och Värmepump + marginalel innebär en ökad användning av el, eftersom värmepumpen förbrukar el. Utöver att Fjärrvärme + solel innebär lägst klimatpåverkan av de tre alternativen, medför lösningen dessutom en produktion av förnybar el. Detta beror på att det i kraftvärmeverket även produceras en viss mängd el per producerad mängd fjärrvärme. Figur 5-2. Att använda fjärrvärme och solel är ett viktigt steg på vägen mot en cirkulär ekonomi och ett bättre resursutnyttjande Bättre miljö Att använda fjärrvärme från Skövde Värmeverk i kombination med egenproducerad solel innebär att koldioxidutsläppen i världen minskar. Detta beror på att den förnybara produktionen av el från kraftvärmeverket och från byggnadens solceller minskar samhällets behov av el med sämre miljövärde. Fjärrvärme och solel innebär också en resurseffektivisering genom att lokal och förnybar råvara används. Sida 18 (21)

19 Ett energisystem i fas inte ur fas! Fjärrvärme och solel är två lösningar som kompletterar varandra på års- och dygnsbasis. Under sommaren producerar solcellerna el när kraftvärmeproduktionen är låg och vice versa. Sett över året medför fjärrvärme och solel en nettoproduktion av el, till skillnad från exempelvis värmepump och solel som innebär en nettoförbrukning. I fallet med kraftvärme sammanfaller produktionen av el med en hög efterfrågan. Förnybar kraftproduktion baserat på sol och vind byggs ut i snabb takt vilket på sikt kommer att öka behovet av reglerkraft. Produktionen av kraftvärme kan anpassas till en varierande effekt vilket sett över hela energisystemet minskar behovet av reglerkraft i energisystemet. Värdet av kraftvärme och fjärrvärme kommer således att öka i framtiden. Valfrihet och bättre samhällsekonomi Stora investeringar har gjorts i Skövde Värmeverks befintliga anläggningar och samhällsekonomiskt är det angeläget att använda dessa i så stor utsträckning som möjligt. Fjärrvärme och solel innebär en fantastisk möjlighet att kombinera en kollektiv hållbar lösning fjärrvärmen - med det individuella valet solen. Sida 19 (21)

20 REFERENSER Elforsk, 2005, Marginalel och miljövärdering av el, Elforsk rapport 06:53 IVA, 2015, Elproduktion Tekniker för produktion av el, IVA-projektet Vägval El IVL, 2009, Miljövärdering av el ur systemperspektiv en vägledning för hållbar utveckling, rapport B1882 PROFU, 2015, Klimatbokslut 2014 Mölndal Energi SABO, 2013, Miljövärdering av energianvändningen i ett fastighetsbestånd rekommendation Svensk Fjärrvärme, 2015a, Fjärrvärmens lokala miljövärden 2014 Svensk Fjärrvärme, 2015b, Värmerapporten 2015 UNEP, 2015, District energy in cities unlocking the potential of energy efficiency and renewable energy Sida 20 (21)

21 BILAGA Flerbostadshus Baseras på Nils Holgersson-huset i rapporten Fastighetens Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige (2015) Typ: Flerbostadshus Yta: m 2 Värmeanvändning: kwh/år Fastighetselanvänd ning: Yta solceller: Produktion solel: kwh/år 200 m kwh/år Småhus Genomsnittligt småhus i Sverige Typ: Småhus Yta: 125 m 2 Värmeanvändning: kwh/år Fastighetselanvändning: kwh/år Yta solceller: Produktion solel: Lokal 25 m kwh/år Med lokal menas en större fastighet som inte utgörs av flerbostadshus, exempelvis ett köpcenter. Typ: Lokal Yta: m 2 Värmeanvändning: kwh/år Fastighetselanvändning: kwh/år Yta solceller: Produktion solel: 500 m kwh/år Alternativ elproduktion Som alternativ elproduktion har antagits långsiktig marginalel från Nordeuropeisk elproduktion, ett konsekvensperspektiv. I denna rapport används två emissionsfaktorer på marginalelen eftersom vi inte vet vilken effekt dagens klimatambitioner kommer att få på energisystemets framtida utsläpp: det går att tänka sig ett scenario där ambitionerna är lyckade och utsläppen från det nordeuropeiska elsystemet blir lägre och likaså ett scenario där ambitionerna inte är lika lyckade och utsläppen fortsatt kommer att ligga på en hög nivå. Därför antas i denna rapport både en hög och en låg nivå för elens koldioxidutsläpp för att spegla båda dessa möjligheter. Detta antagande ger en betydligt mer rättvisande bild av utsläppen än att exempelvis anta svensk medelel eller endast kolkondens på marginalen. Emissionsfaktorn på marginalelen varierar över året och kan vara både högre och lägre. De faktorer som används här täcker in perioder med både stort och litet effektbehov. Emissionsfaktorerna baseras på omfattande modellanalyser och är giltiga för perioden (PROFU 2015; Elforsk 2005). Framtida utsläpp Låg Hög Marginalelens emissionsfaktor 500 gco 2eq /kwh 750 gco 2eq /kwh Sida 21 (21)

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas 6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom

Läs mer

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson Energibok kraftvärmeverk Gjord av Elias Andersson Innehållsförteckning S 2-3 Historia om kraftvärmeverk S 4-5 hur utvinner man energi S 6-7 hur miljövänligt är det S 8-9 användning S 10-11 framtid för

Läs mer

Solceller Snabbguide och anbudsformulär

Solceller Snabbguide och anbudsformulär Solceller Snabbguide och anbudsformulär Maj 211 Detta dokument har tagits fram inom ramen för SolEl-programmet, mer info finns på www.solelprogrammet.se. Projektet har kallats "Underlag för anbudsförfrågan

Läs mer

Mansoor Ashrati 9B 2010-05-20

Mansoor Ashrati 9B 2010-05-20 Mansoor Ashrati 9B 2010-05-20 Är det möjligt att driva datorvagnen under två dagar i maj, med hjälp av solceller i storleken 29,5 x 90 cm? Hur stor area solceller krävs för att driva datorvagnen? Innehållsförteckning

Läs mer

Solkraft. Solceller och värmepump ger noll värmekostnad. Projekt i partnerskap:

Solkraft. Solceller och värmepump ger noll värmekostnad. Projekt i partnerskap: Solkraft Solceller och värmepump ger noll värmekostnad Projekt i partnerskap: Glöm alla värmekostnader Låt solen ge energi till värme och varmvatten Solceller producerar den el du behöver för värme och

Läs mer

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel med el för uppvärmning och tillkännager detta för regeringen.

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel med el för uppvärmning och tillkännager detta för regeringen. Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:721 av Jan Lindholm (MP) El för uppvärmning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel

Läs mer

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Jino klass 9a Energi&Energianvändning Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas

Läs mer

Öresundsverket. Ett av världens effektivaste kraftverk

Öresundsverket. Ett av världens effektivaste kraftverk Öresundsverket Ett av världens effektivaste kraftverk En hörnpelare i den sydsvenska energiförsörjningen Öresundsverket, som togs i drift hösten 2009, är en hörnpelare i den sydsvenska energiförsörjningen.

Läs mer

hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Vi måste bli mer energieffektiva På sikt är både vi i Sverige och resten

Läs mer

Solenergigrossist för alla

Solenergigrossist för alla Solenergigrossist för alla Svesol har affärsområden SVESOL-grossist, SVESOL-komplett och SVESOL-projekt. SVESOLgrossist Vi säljer till installatörer och till dig som är privatperson och installerar i egen

Läs mer

Solkraftverken i Helenevik

Solkraftverken i Helenevik Solkraftverken i Helenevik 07 juni 2012 Heleneviks bebyggelse ligger huvudsakligen i sydsluttningar mot Rådasjön. Här är soligt och skönt, och flera sommarstugor har legat i området. I dessa yttersta tider

Läs mer

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:256 av Birger Lahti m.fl. (V) 100 procent förnybar energi 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

Läs mer

Nu kommer solen 2014-03-31

Nu kommer solen 2014-03-31 Nu kommer solen 2014-03-31 Dagen har nu blivit längre än natten Solenergisäsongen har börjat och varar till och med oktober. Det är nu dags att installera solceller! Uppmätt energi från 5 kw solcellsanläggning

Läs mer

solenergi Tim Holmström EE1B, el och energi kaplanskolan, skellefteå

solenergi Tim Holmström EE1B, el och energi kaplanskolan, skellefteå solenergi Tim Holmström EE1B, el och energi kaplanskolan, skellefteå innehållsförteckning kort historia utvinning energiomvandlingar miljövänlighet användning energikällans framtid kort historia På solenergiteknik.se

Läs mer

Icke-teknisk sammanfattning

Icke-teknisk sammanfattning BILAGA A RAPPORT 7 (116) Icke-teknisk sammanfattning Bakgrund AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad (Fortum Värme) avser att hos Miljödomstolen i Stockholm söka tillstånd enligt miljöbalken att ändra

Läs mer

Ny personal- och kontorsbyggnad. Karta över återvinningscentralen

Ny personal- och kontorsbyggnad. Karta över återvinningscentralen EkoParken på Österröd består av Återvinningscentralen, Ekohuset som innehåller utställnings- och undervisningslokaler, naturstig och det centrala avloppsreningsverket. I samband med nybyggnad av personallokaler

Läs mer

Ny prissättning 2014. Läs mer om vår nya prissättning som gör det lite mer rättvist. Fjärrvärme från Norrenergi

Ny prissättning 2014. Läs mer om vår nya prissättning som gör det lite mer rättvist. Fjärrvärme från Norrenergi Ny prissättning 2014 Läs mer om vår nya prissättning som gör det lite mer rättvist. Fjärrvärme från Norrenergi Energi och hållbarhet Norrenergi är Solnas och Sundbybergs eget energibolag. Vårt uppdrag

Läs mer

** Bil med bränslecell

** Bil med bränslecell ** Bil med bränslecell Kort version Bränslecellsbilen demonstreras av personalen Prova att köra bilen direkt med solcell Hur går det när ljuset blir svagt Kör bilen med hjälp av bränslecellen. Följ anvisningarna

Läs mer

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Stora och små strömavbrott Trender inom elanvändning Världen Statistik Sverige Energiläget

Läs mer

Klimat- bokslut 2010

Klimat- bokslut 2010 K li m a t- bokslut 2010 Vi tror på handling Sedan 2004 redovisar E.ON Sverige vad vi gör för att minska koldioxidutsläppen i vår egen verksamhet och tillsammans med kunderna. I och med verksamhetsåret

Läs mer

EL FRÅN SOLEN. Sverige 2016. Johan Nilsson

EL FRÅN SOLEN. Sverige 2016. Johan Nilsson EL FRÅN SOLEN Sverige 2016 Johan Nilsson TEKNIK SOLCELLSSYSTEM Solcell solfångare solpanel? Solel från solceller/solcellsmoduler Solvärme från solfångare Komponenter Solcellsmodul för solel Solfångare

Läs mer

Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge.

Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge. Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge. Fyra markägare från bygden har tillsammans med prästlönetillgångar i Växjö stift bildat UppVind ekonomisk förening som avser att uppföra nio vindkraftverk norr och

Läs mer

Snabbkurs i solceller!

Snabbkurs i solceller! Snabbkurs i solceller! En solcellsanläggning saknar helt rörliga delar som slits, kärvar eller går sönder. Detta gör att anläggningen behöver minimalt med service samtidigt som driftsäkerheten är oslagbar.

Läs mer

Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012. Solenergi och gröna jobb

Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012. Solenergi och gröna jobb Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012 Solenergi och gröna jobb Vänsterpartiet 2012 Sverige behöver genomgå en grön omställning. Vänsterpartiet föreslår därför ett jobbpaket för miljön och klimatet

Läs mer

Nu kommer solen 2015-01-26

Nu kommer solen 2015-01-26 Nu kommer solen 2015-01-26 Dagen har nu blivit längre än natten Solenergisäsongen börjat i mars och varar till och med oktober. Det är nu dags att installera årets solceller! Uppmätt energi från 5 kw solcellsanläggning

Läs mer

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR ENERGIKÄLLOR Vindkraft släpper i stort sett inte ut någon koldioxid alls under sin livscykel Har inga bränslekostnader. Påverkar det omgivande landskapet och ger upphov till buller Beroende av att det

Läs mer

Energi- och klimatrådgivning. lars.ivarsson@solvesborg.se

Energi- och klimatrådgivning. lars.ivarsson@solvesborg.se Energi- och klimatrådgivning lars.ivarsson@solvesborg.se Klimathot? EU Klimatmål 2050 Tagna beslut Mål Ren el? Ren svensk el Oljekondens Verkningsgrad 33% Framtid? Ekonomi just nu? Nu kommer solen!

Läs mer

PRISÄNDRINGSMODELL FJÄRRVÄRME JÖNKÖPING ENERGI AB

PRISÄNDRINGSMODELL FJÄRRVÄRME JÖNKÖPING ENERGI AB PRISÄNDRINGSMODELL FJÄRRVÄRME JÖNKÖPING ENERGI AB 2015-08-24 Innehåll Prisändringsmodellen 2 Prispolicy 3 Prisändring och prisprognos 6 Prismodell i normalprislistan 7 Förslag priser 2016 9 Fjärrvärmens

Läs mer

Tjugo påståenden och slutsatser om el- och energisystemets utveckling. NEPP-seminarium 21 november 2013

Tjugo påståenden och slutsatser om el- och energisystemets utveckling. NEPP-seminarium 21 november 2013 Tjugo påståenden och slutsatser om el- och energisystemets utveckling NEPP-seminarium 21 november 2013 Exempel på påståenden och slutsatser Den europeiska elmarknaden är vid ett vägskäl mer marknad eller

Läs mer

Oktahamn Vårat koncept Energi

Oktahamn Vårat koncept Energi Oktahamn Vårat koncept Vårt koncept bygger på att minska energiåtgången på alla tänkbara sätt. Endast förbruka vad vi kan producera, både gällande elektricitet och livsmedel. Vi vill alltså få en stark

Läs mer

Solceller i dag och i framtiden

Solceller i dag och i framtiden Solceller i dag och i framtiden Solenergimarknaden i Sverige Marknaden för termiska solpaneler (solfångare) har minskat de senaste tre åren i och med att bidragen togs bort 2011. Solcellsmarknaden har

Läs mer

Utvecklingsområdet Funbo

Utvecklingsområdet Funbo Utvecklingsområdet Funbo Sammanställd utredning gällande energianvändning och transporter 2014-07-18 Uppsala kommun Sofia Stadler Innehåll 1. Sammanfattning... 1 2. Områdesbeskrivning... 4 3. Resurser

Läs mer

Småskalig kraftvärme från biomassa - Sveriges första micro-förgasare på Emåmejeriet

Småskalig kraftvärme från biomassa - Sveriges första micro-förgasare på Emåmejeriet Småskalig kraftvärme från biomassa - Sveriges första micro-förgasare på Emåmejeriet Daniella Johansson, projektledare Energikontor Sydost AB Sol, vind, vatten och bio kraftsamling sydost, 30 maj 2016 Med

Läs mer

Framtidens flexibla energisystem Städer som tillväxtmotorer 17 nov 2011. Birgitta Resvik Ansvarig för samhällskontakter Fortum Corporation

Framtidens flexibla energisystem Städer som tillväxtmotorer 17 nov 2011. Birgitta Resvik Ansvarig för samhällskontakter Fortum Corporation Framtidens flexibla energisystem Städer som tillväxtmotorer 17 nov 2011 Birgitta Resvik Ansvarig för samhällskontakter Fortum Corporation 1 Norra Djurgårdsstaden ett framväxande miljöprofilområde och internationellt

Läs mer

Så kan Skåne bli ledande i Norden inom solenergi

Så kan Skåne bli ledande i Norden inom solenergi Så kan Skåne bli ledande i Norden inom solenergi Anna Cornander Energikontoret Skåne Projektledare anna.cornander@solarcity.se www.solarcity.se Drivs som ideell förening. Finansiering från KLIMP. Verkar

Läs mer

PRODUCERA DIN EGEN EL

PRODUCERA DIN EGEN EL KOM IGÅNG MED MIKROPRODUKTION PRODUCERA DIN EGEN EL Höganäs Energi KOM IGÅNG MED MIKROPRODUKTION Allt fler privatpersoner blir mikroproducenter och börjar producera sin egen el från sol, vind eller vatten.

Läs mer

Vi bygger ut fjärrvärmen i Täby

Vi bygger ut fjärrvärmen i Täby E.ON Värme Vi bygger ut fjärrvärmen i Täby Fjärrvärme är den vanligaste uppvärmningsformen i Sverige och står för drygt hälften av all uppvärmning. Det är inte svårt att förstå. Fjärrvärme är bekvämt,

Läs mer

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential Energibesiktningsrapport Byggnadens potential Snöflingan 4, Stockholm Lilla Västerbron 6, Stockholm Reza Tehrani Täby 2012-09-05 Actava AB Godkänd för F-skatt Polygonv 15 Tfn 0771-322 322 Säte Stockholm

Läs mer

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK PRODUKTION INHOUSE TRYCK ARK-TRYCKAREN 20150408 KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK El och värmeproduktion för ett hållbart Jönköping. VÅRT KRAFTVÄRMEVERK Hösten 2014 stod vårt nybyggda biobränsleeldade kraftvärmeverk

Läs mer

MSB har tagit fram råd om insats vid solelanläggning.

MSB har tagit fram råd om insats vid solelanläggning. 1 MSB har tagit fram råd om insats vid solelanläggning. Grunden är att det ska vara enkelt att utbilda i dem utan att medföra stora kostnader eller stora utbildningsinsatser för räddningstjänsten. Det

Läs mer

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala Sid 1 Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala 1. Inledning 1.1 Studerade scenarier I Uppsala finns en avfallsplan för hur den framtida avfallshanteringen ska se ut

Läs mer

Solceller Snabbguide och anbudsformulär. Elforsk rapport 11:27

Solceller Snabbguide och anbudsformulär. Elforsk rapport 11:27 Solceller Snabbguide och anbudsformulär Elforsk rapport 11:27 Bengt Stridh och Lars Hedström Maj 2011 Solceller Snabbguide och anbudsformulär Elforsk rapport 11:27 Bengt Stridh och Lars Hedström Maj 2011

Läs mer

100% förnybar energi i det Svenska El-Energisystemet Svensk Vindkraftförening 30 års Jubileum och stämma, Kalmar-salen, Kalmar

100% förnybar energi i det Svenska El-Energisystemet Svensk Vindkraftförening 30 års Jubileum och stämma, Kalmar-salen, Kalmar 100% förnybar energi i det Svenska El-Energisystemet Svensk Vindkraftförening 30 års Jubileum och stämma, Kalmar-salen, Kalmar 13 maj 2016 Lennart Söder Professor Elektriska Energisystem, KTH Sveriges

Läs mer

Smart Energisystem. IVA Internet of Things 10 April 2013. Bo Normark

Smart Energisystem. IVA Internet of Things 10 April 2013. Bo Normark Smart Energisystem IVA Internet of Things 10 April 2013 Bo Normark Ett nytt energilandskap formas Demand response Reliability and efficiency Integration of renewables Integration of electric vehicles network

Läs mer

Bild 1. Lennart Asteberg IFLA HB Kyltekniska Föreningen 10.02.22

Bild 1. Lennart Asteberg IFLA HB Kyltekniska Föreningen 10.02.22 Bild 1 Lennart Asteberg IFLA HB Kyltekniska Föreningen 10.02.22 Bild 2 Mångfald Småskalighet Passivhus 0-energihus 2019 Befintlig bebyggelse 50 kwh / Kvm / år. Vi i Sverige har en kärlek till stora centrala

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Tillväxt och klimatmål - ett räkneexempel

Tillväxt och klimatmål - ett räkneexempel Tillväxt och klimatmål - ett räkneexempel 2012-02-07 Detta dokument är ett räkneexempel som har tagits fram som stöd i argumentationen för en motion till Naturskyddsföreningens riksstämma år 2012. Motionen

Läs mer

Hållbar Industriby - Vaksala Eke

Hållbar Industriby - Vaksala Eke Hållbar Industriby - Vaksala Eke Projektredovisning Bixia Miljöfond Uppsala Nov 2014 Magnus Rahm Electric Generation AB Sammanfattning Electric Generation AB är ett avknoppningsbolag från Uppsala universitet.

Läs mer

Optensys ENERGIANALYS

Optensys ENERGIANALYS Optensys ENERGIANALYS Optensys Energianalys AB Box 677 581 07 Linköping tel 070-536 59 22 e-post dag.henning@optensys.se www.optensys.se Energilösningar för bebyggelse i Funbo, Uppsala För SWECO FFNS Architects

Läs mer

Samrådsmöte enligt MB med anledning uppförande av vindkraftverk på Dal 1:1 i Kungsbacka kommun. Den 14/6 kl 18.00

Samrådsmöte enligt MB med anledning uppförande av vindkraftverk på Dal 1:1 i Kungsbacka kommun. Den 14/6 kl 18.00 Samrådsmöte enligt MB med anledning uppförande av vindkraftverk på Dal 1:1 i Kungsbacka kommun Den 14/6 kl 18.00 Agenda för mötet: Agenda 1. Presentation av sökande 2. Presentation av Triventus Consulting

Läs mer

Remissvar avseende Boverkets byggregler

Remissvar avseende Boverkets byggregler Borlänge 14 Jan 2011 Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Remissvar avseende Boverkets byggregler Revidering av avsnitt 9 Energihushållning och Regler om ändring av byggnad Inom projektet SWX-Energi har

Läs mer

MIN ENERGI. solcellsguiden. Nyheter och erbjudanden till dig som är kund hos Vattenfall. Upptäck solkraft! Vi bjuder på Storytel i 30 dagar

MIN ENERGI. solcellsguiden. Nyheter och erbjudanden till dig som är kund hos Vattenfall. Upptäck solkraft! Vi bjuder på Storytel i 30 dagar MIN ENERGI Nyheter och erbjudanden till dig som är kund hos Vattenfall Upptäck solkraft! Vi bjuder på Storytel i 30 dagar Håll koll på fritidshuset med Smarta hem-prylar Räkna ut din besparing med solcellsguiden

Läs mer

Solelanläggning vid Fläckebo kyrka

Solelanläggning vid Fläckebo kyrka Välkomna! Program Repetition och omvärldsbevakning Nytt sedan sist Granegården, produktion och konsumtion Elprisutvecklingen Vad kostar solel? Brf:er berättar Grilla Janne www.stunsenergi.se Solelanläggning

Läs mer

PERIFAL SOL SOLEN SOM ENERGIKÄLLA

PERIFAL SOL SOLEN SOM ENERGIKÄLLA PERIFAL SOL SOLEN SOM ENERGIKÄLLA Perifal Sol Solen är den stjärna som är belägen i centrum av vårt solsystem. I omloppsbanor kring solen rör sig solsystemets planeter, bland dessa jorden. Solljuset förser

Läs mer

GASKLART. Hur kan vi få smartare energisystem i Sverige? INFRASTRUKTUR FÖR RENARE, EFFEKTIVARE & SMARTARE ENERGI

GASKLART. Hur kan vi få smartare energisystem i Sverige? INFRASTRUKTUR FÖR RENARE, EFFEKTIVARE & SMARTARE ENERGI GASKLART Hur kan vi få smartare energisystem i Sverige? INFRASTRUKTUR FÖR RENARE, EFFEKTIVARE & SMARTARE ENERGI Utmaningen Behovet av smartare energisystem Vi står inför en stor utmaning: att ställa om

Läs mer

Solceller. Producera egen el - en lysande idé!

Solceller. Producera egen el - en lysande idé! Solceller Producera egen el - en lysande idé! Tyst, ren och oändlig Rakt ovanför ditt huvud finns en fantastisk energikälla solen. Ren, tyst, miljövänlig och oändlig. Och gratis. För alla. Solenergin kan

Läs mer

Vägval el en presentation och lägesrapport. Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning

Vägval el en presentation och lägesrapport. Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning Vägval el en presentation och lägesrapport Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning Vägval el (2014 2016) Vision för Sverige: Ett hållbart elsystem bortom 2030 som ger effektiv och trygg

Läs mer

Kap 10 ångcykler: processer i 2-fasområdet

Kap 10 ångcykler: processer i 2-fasområdet Med ångcykler menas att arbetsmediet byter fas under cykeln Den vanligaste typen av ångcykler är med vatten som medium. Vatten är billigt, allmänt tillgängligt och har hög ångbildningsentalpi. Elproducerande

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Kommittédirektiv Översyn av energipolitiken Dir. 2015:25 Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en parlamentariskt sammansatt kommission ska lämna underlag

Läs mer

Sebastian Häggström, EE1c, El- och Energiprogrammet, Kaplanskolan, Skellefteå.

Sebastian Häggström, EE1c, El- och Energiprogrammet, Kaplanskolan, Skellefteå. Sebastian Häggström, EE1c, El- och Energiprogrammet, Kaplanskolan, Skellefteå. Anders Ztorm Innehåll: 1. Kort historik 2. Utvinning 3. Energiomvandlingar 4. För- och nackdelar 5. Användning 6. Framtid

Läs mer

Mer sol i sikte: Skånska Energi testar solceller

Mer sol i sikte: Skånska Energi testar solceller 2010 NR 2 KUNDTIDNING FRÅN SKÅNSKA ENERGI Geoenergi är lagrad solenergi och levererar sex gånger mer energi än vad vindkraften gör i Sverige. Solenergi som är 100 procent förnybart är temat i detta nummer.

Läs mer

VATTENFALL INVESTERAR I FRAMTIDENS VÄRMEAFFÄR

VATTENFALL INVESTERAR I FRAMTIDENS VÄRMEAFFÄR VATTENFALL INVESTERAR I FRAMTIDENS VÄRMEAFFÄR Jenny Larsson, Chef Vattenfall Värme Sverige Dagens Industri Värmedagen 2016-06-01 1 VATTENFALLS ROLL I DET FRAMTIDA ENERGISYSTEMET Elektrifiering av transporter

Läs mer

Elförsörjning med hjälp av solceller

Elförsörjning med hjälp av solceller Elförsörjning med hjälp av solceller Av: Hanna Kober 9B Datum: 2010-05-20 Handledare: Olle & Pernilla 1 Innehållsförteckning Inledning sid 3 Bakgrund sid 3 Syfte/Frågeställning sid 3 Metod sid 3 Resultat

Läs mer

Vattenkraft. Av: Mireia och Ida

Vattenkraft. Av: Mireia och Ida Vattenkraft Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

Oceanen - Kraftvärmeverk

Oceanen - Kraftvärmeverk Oceanen - Kraftvärmeverk HEM Halmstads Energi och Miljö AB HEM, Halmstads Energi och Miljö AB, är ett kommunalt bolag, helägt av Halmstads kommun. Vi bildades den 1 november 2006 genom en sammanslagning

Läs mer

Vilket väder?! Pär Holmgren

Vilket väder?! Pär Holmgren Vilket väder?! Christian Runeby inledde och presenterade talarna. Jan Grimlund redogjorde för Miljökvalitetsmålens bakgrund och att det faktiskt finns ett klart samband mellan klimatförändringar och vad

Läs mer

Säkerhet, hälsa och miljö

Säkerhet, hälsa och miljö Säkerhet, hälsa och miljö Vattenfall Värme Motala Redovisning av verksamheten 2010 Värme för miljömedvetna Vilka är de främsta fördelarna med fjärr värme tycker du? Det är bekvämt, underhållsfritt och

Läs mer

Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77)

Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77) Lars Dahlgren N2001/10077/ESB Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77) Svenska Bioenergiföreningen (SVEBIO)

Läs mer

20 procent av Stockholms stads elkonsumtion ska täckas av el från solceller till år 2020 Motion (2012:56) av Stefan Nilsson m.fl.

20 procent av Stockholms stads elkonsumtion ska täckas av el från solceller till år 2020 Motion (2012:56) av Stefan Nilsson m.fl. Utlåtande 2013:191 RI+RVI (Dnr 303-1586/2012) 20 procent av Stockholms stads elkonsumtion ska täckas av el från solceller till år 2020 Motion (2012:56) av Stefan Nilsson m.fl. (MP) Kommunstyrelsen föreslår

Läs mer

INFO från projektet 35

INFO från projektet 35 HIGHBIO - INTERREG NORD 2008-2011 Högförädlade bioenergiprodukter via förgasning INFO från projektet 35 Integrerad förädling av biomassa EUROPEAN UNION European Regional Development Fund Småskalig och

Läs mer

Ett scenario om energiförsörjning

Ett scenario om energiförsörjning Ett scenario om energiförsörjning Ett undervisningsmaterial om Förnybara Energikällor Bearbetat från SATIS/SNITT av Maria Sandström januari 2004 Till läraren Ön Ashton är ett läromedel som kan användas

Läs mer

SOLENERGI. Hur funkar det? Norrköping 1 juni 2017 Dr Nicholas Etherden, Vattenfall Research & Development

SOLENERGI. Hur funkar det? Norrköping 1 juni 2017 Dr Nicholas Etherden, Vattenfall Research & Development SOLENERGI Hur funkar det? Norrköping 1 juni 2017 Dr Nicholas Etherden, Vattenfall Research & Development INNEHÅLL Hur fungerar en solcellsanläggning Är det tillräckligt soligt i Sverige? Den internationella

Läs mer

Det finns många sätt att koppla ackumulatortankar

Det finns många sätt att koppla ackumulatortankar Det finns många sätt att koppla ackumulatortankar Skall man elda med ved i värmepannor skall man ha en ackumulatortank. Bekvämligheten och komforten ökar, verkningsgraden förbättras och utsläppen till

Läs mer

Miljöinformation Skara Energi AB 2012

Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 2 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljömålen som bolaget satte upp för 2011 baserades på de nationella miljömålen. Skara Energi AB har arbetat med 6 st av de

Läs mer

Högsåra miljöbeskrivning I projektet Green Islands

Högsåra miljöbeskrivning I projektet Green Islands Högsåra miljöbeskrivning I projektet Green Islands www.greenislands.se Om Green Islands Green Islands projektet har under tre år samlat information om hur vi kan leva mer hållbart med fokus på energi-,

Läs mer

Eleverna lär sig förstå hur förnyelsebara energikällor fungerar, och deras potential.

Eleverna lär sig förstå hur förnyelsebara energikällor fungerar, och deras potential. GÖR EN SOLKOKARE Övningens mål Eleverna lär sig förstå hur förnyelsebara energikällor fungerar, och deras potential. Sammanfattning av övningen En grupp gör en solkokare medan en annan grupp gör en gräskokare

Läs mer

En rapport från Villaägarnas Riksförbund

En rapport från Villaägarnas Riksförbund FORTUMS VINST Q1 2009 En rapport från Villaägarnas Riksförbund 2009-04-29 Denna rapport är framtagen av Villaägarnas Riksförbund för att belysa de stora elbolagens vinster. Rapporten är framtagen med hjälp

Läs mer

Klimatbokslut 2014. Falu Energi & Vatten AB 2015-07-01

Klimatbokslut 2014. Falu Energi & Vatten AB 2015-07-01 Klimatbokslut 2014 Falu Energi & Vatten AB 2015-07-01 Klimatbokslutet har tagits fram av Profu AB i samarbete med Falu Energi & Vatten AB under våren 2015. Profu är ett oberoende forsknings- och utredningsföretag

Läs mer

En rapport från Villaägarnas Riksförbund

En rapport från Villaägarnas Riksförbund VATTENFALLS VINST Q1 2009 En rapport från Villaägarnas Riksförbund 2009-04-29 Denna rapport är framtagen av Villaägarnas Riksförbund för att belysa de stora elbolagens vinster. Rapporten är framtagen med

Läs mer

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK FÖR VÅR LOKALA MILJÖ

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK FÖR VÅR LOKALA MILJÖ KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK FÖR VÅR LOKALA MILJÖ VÅRT NYA KRAFTVÄRMEVERK 2006 tog vi Kraftvärmeverket Torsvik i drift. I vår nya, moderna anläggning omvandlas avfall till värme och el som räcker till 15 000

Läs mer

FAQ Gullberg & Jansson

FAQ Gullberg & Jansson FAQ Gullberg & Jansson Innehåll Poolvärmepumpar... 3 Allmänt om pooluppvärmning... 3 Inför köp av poolvärmepump... 4 Garanti och service - Poolvärmepumpar... 5 Övrigt... 5 Poolvärmepumpar Allmänt om pooluppvärmning

Läs mer

Vid val av solpanel avseende kopplingsboxens konstruktion.

Vid val av solpanel avseende kopplingsboxens konstruktion. Vid val av solpanel avseende kopplingsboxens konstruktion. I detta dokument ska vi klargöra vad man bör tänka på vid val av solpanel med tanke på kopplingsboxens konstruktion avseende de fallgropar som

Läs mer

Kan vi täcka energibehovet med solceller?

Kan vi täcka energibehovet med solceller? Sjöbo Solpark Kan vi täcka energibehovet med solceller? Målsättning Bevisa att solel fungerar på stor skala i Sverige Målsättningar med projektet: Driva fram ett stort projekt som referensprojekt för framtida

Läs mer

tema: nr 6 2012 NÄrVÄRME Växthus ökar till 37 procent biobränsle Mellanår för flisentreprenörer på rätt spår FOKUS: SÖNDERDELNING & SORTERING

tema: nr 6 2012 NÄrVÄRME Växthus ökar till 37 procent biobränsle Mellanår för flisentreprenörer på rätt spår FOKUS: SÖNDERDELNING & SORTERING nr 6 2012 tema: NÄRVÄRME NÄrVÄRME Växthus ökar till 37 procent biobränsle FOKUS: SÖNDERDELNING & SORTERING Mellanår för flisentreprenörer BRÄNSLE Värme och el Skogsbränsle Olja från skogsrester BIOENERGI

Läs mer

Visste du att... Igelsta kraftvärmeverk blev utsedd till Årets byggnad 2009 av Byggmästareföreningen.

Visste du att... Igelsta kraftvärmeverk blev utsedd till Årets byggnad 2009 av Byggmästareföreningen. söderenergi producerar värme för mer än 120 000 hushåll, kontor, lokaler och industrier i södra Stockholm samt el motsvarande förbrukningen i 100 000 hushåll. Vår uppgift är att producera prisvärd värme

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Håvra 6:16

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Håvra 6:16 Utgåva 1:1 2012-05-10 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Håvra 6:16 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Ger vindkraften någon nytta?

Ger vindkraften någon nytta? Ger vindkraften någon nytta? Fredrik Dolff och Henrik Aleryd Noden för Näringslivs- och affärsutveckling, Nätverket för vindbruk Nätverket för vindbruk Nätverket för vindbruk sprider kunskap och information

Läs mer

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Gustav Melin, SVEBIO DI-Värmedagen, Stockholm 2016-06-01 2015 var varmaste året hittills Är biomassa och

Läs mer

Bränslecell. Kaplanskolan Klass: EE1B 2015-02-12. Av: Hannes Laestander

Bränslecell. Kaplanskolan Klass: EE1B 2015-02-12. Av: Hannes Laestander Bränslecell Kaplanskolan Klass: EE1B 2015-02-12 Av: Hannes Laestander Innehållsförteckning * Kort Historik * Hur man utvinner energi från energikällan * Energiomvandlingar * Miljö * Användning * Framtid

Läs mer

Så påverkas energisystemet av en storskalig expansion av solel

Så påverkas energisystemet av en storskalig expansion av solel Så påverkas energisystemet av en storskalig expansion av solel Erik Axelsson 217-3-8 Nyligen avslutat projekt på Profu Utbyggnad av solel i Sverige Möjligheter, utmaningar och systemeffekter Förutsättningar

Läs mer

Energianalys. Bilprovningen Söderhamn

Energianalys. Bilprovningen Söderhamn Energianalys Bilprovningen Söderhamn Energianalys inom projektet SMEFFEN Energianalysen är utförd, med början i mars 2009, av Peter Karlsson och Eva Karlsson Industriell Laststyrning i samarbete med projektledare

Läs mer

Energikällor Underlag till debatt

Energikällor Underlag till debatt Energikällor Underlag till debatt Vindkraft Vindkraft är den förnybara energikälla som ökar mest i världen. År 2014 producerade vindkraften i Sverige 11,5 TWh el vilket är cirka 8 procent av vår elanvändning.

Läs mer

Vänö miljöbeskrivning I projektet Green Islands

Vänö miljöbeskrivning I projektet Green Islands Vänö miljöbeskrivning I projektet Green Islands www.greenislands.se Om Green Islands Green Islands projektet har under tre år samlat information om hur vi kan leva mer hållbart med fokus på energi-, avfalls-,

Läs mer

Planeten ska med! Energianvändning i nyproduktion

Planeten ska med! Energianvändning i nyproduktion Planeten ska med! Energianvändning i nyproduktion Kort om Riksbyggen Kärnaffär Bygger fastigheter med bostadsrätt Skapar bostadsrättsföreningar Förvaltar fastigheterna åt bostads- rättföreningarna Antal

Läs mer

itçä zt YÜüzÉÜ Év{ fätü

itçä zt YÜüzÉÜ Év{ fätü itçä zt YÜüzÉÜ Év{ fätü Angående vår miljöpolicy Juni 2007 Compass AtKisson, Used under license F: Är en gammal ångbåt farlig för miljön? S: Jovisst, det är det. Och så är nästan alla transportmedel, därför

Läs mer

TENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM034 och KVM033) 2012-05-21 08.30-12.30 i V-huset

TENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM034 och KVM033) 2012-05-21 08.30-12.30 i V-huset CHALMERS 2012-05-21 1 (4) Energi och miljö/ Värmeteknik och maskinlära TENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM034 och KVM033) 2012-05-21 08.30-12.30 i V-huset Tentamen omfattar: Avdelning A: Avdelning B:

Läs mer

SERO Sveriges Energiföreningars RiksOrganisation, Box 57, 731 22 KÖPING Tfn 0221-824 22 E-post info@sero.se

SERO Sveriges Energiföreningars RiksOrganisation, Box 57, 731 22 KÖPING Tfn 0221-824 22 E-post info@sero.se 1 SERO Sveriges Energiföreningars RiksOrganisation, Box 57, 731 22 KÖPING Tfn 0221-824 22 E-post info@sero.se 2010 04 08 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm SEROs remissvar på Energimyndighetens förslag

Läs mer

Behöver Finland en radikal energiomvälvning? Handelsgillet 25.2.2016

Behöver Finland en radikal energiomvälvning? Handelsgillet 25.2.2016 Behöver Finland en radikal energiomvälvning? Handelsgillet 25.2.2016 Konsekvenserna av det tyska energibeslutet Kärnkra(en avvecklas fram 0ll år 2022 och sam0digt skulle produk0onen med kolkra(verk minska

Läs mer