Samverkan med det omgivande samhället

Transkript

1 Samverkan med det omgivande samhället Delrapport 1: Jämförande studie baserad på relevanta dokument från nio lärosäten Projektgrupp 1B Cecilia Bjursell, ED Högskolan i Jönköping Peter Dobers, professor Mälardalens högskola Anna-Carin Ramsten, FD Linköpings universitet Maj 2014 Författarens Namn] [Datum]

2 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Tillvägagångssätt Anställningsordning Beskrivning av styrdokumentet Samverkan i anställningsordningen Lärarkategorier Bedömningsgrunder Lönekriterier Meritportföljer och CV-mallar Bisysslor Källförteckning

3 Sammanfattning Denna rapport beskriver delprojektets genomgång av begreppet samverkan i styrdokument som har hög relevans för individens anställning. Några punkter som vi anser är viktiga att lyfta fram är följande: - Om samverkan ska vara en strategisk fråga bör detta tydligare återspeglas i dokument som styr anställnings- och befordransfrågor. - Samverkan förekommer både integrerat i vetenskaplig skicklighet och pedagogisk skicklighet och som en egen kategori. - Samverkan betyder olika saker i olika ämnen. Några frågor som vi anser är viktiga att diskutera och besvara: - Vad är kärnverksamhet (normalt brukar forskning och utbildning nämnas)? - Ska samverkansbegreppet behandlas i högskolelagen och högskoleförordningen? - Finns det behov av en bredare repertoar av tjänster för att stödja samverkan? - Skillnaden och betydelsen av intern och extern samverkan? - Hur är synen på kompetensutveckling för och genom samverkan? Rapporten innehåller fler punkter för diskussion (se blå rutor i texten). Rapporten utgör vidare underlag för en bruttolista för en meritportfölj för samverkan. Denna bruttolista återfinns i Bilaga 1. 3

4 1. Inledning KLOSS fokuserar på strategisk samverkan, dvs. den roll samverkan har i lärosätets övergripande strategi. Delprojekt 1B syftar till att utveckla ett transparent meriteringsverktyg för samverkansförmåga (hädanefter kallar vi det för samverkansportfölj). Med hjälp av detta syfte kan delprojektet a) identifiera hur enskilda medarbetares förutsättningar för strategisk samverkan utvecklas samt b) identifiera hur incitamentssystem för att uppmuntra engagerade medarbetare utarbetas. Därvid har delprojektet studerat ett urval av KLOSS-lärosätenas styrdokument som torde ha hög relevans för individens anställning, lönesättning, meritering och prestation. Samtidigt bortser vi från att studera andra styrdokument som torde relatera till samverkansbegreppet, som exempelvis ett lärosätets gällande forsknings- och utbildningsstrategi, samt dess underordnade del- och områdesstrategier. Generellt sett kan vi konstatera att samverkansbegreppet finns med men på en abstrakt nivå och i liten omfattning. I anställningsordningen, ett av styrdokumenten 1 (se utförligare nedan) som delprojekt 1B identifierar har hög relevans för individens meritering, återupprepas frasen samverkan med det omgivande samhället. Denna fras indikerar att lärosätet vill att detta område ska finnas med på något sätt men i jämförelse med hur vetenskaplig skicklighet och pedagogisk skicklighet beskrivs ser vi också att detta är en fråga som inte fått någon större uppmärksamhet (med några undantag). Samverkansbegreppet, som är föremål för denna rapport, återfinns knappt i de styrdokument som delprojektet har studerat. Däremot är det genomgående att vetenskaplig skicklighet och pedagogisk skicklighet ständigt återkommer och beskrivs detaljerat. Dessa två begrepp är etablerade samtidigt som de har definierats utförligt när så finns behov. Konstnärlig skicklighet är också ett begrepp som återkommer frekvent i dokumenten. Vi kommer att lyfta fram några områden mer i detalj nedan. På flera ställen har vi lagt till diskussionspunkter för att lyfta fram områden som kan vara problematiska och där det inte finns några enkla svar. 1 Delprojektet har utgått från anställningsordningen, mallar och riktlinjer för CV och bisysslor, lönepolicy och lönekriterier, medarbetarsamtal. Se även avsnitt 2 om Tillvägagångssätt nedan. 4

5 Diskussionspunkter: Vilken strategisk roll har samverkan på lärosätet och hur ska detta återspeglas i dokument som styr anställningsfrågor? Är det upp till individen/forskargruppen/avdelningen/fakulteten att behandla samverkan i linje med lärosätets strategi? Ska samverkan integreras i vetenskaplig skicklighet och pedagogisk skicklighet eller ska det behandlas som ett eget område? 2. Tillvägagångssätt Startpunkten för att utveckla en samverkansportfölj har varit att kartlägga förekomsten av samverkansbegreppet i, för anställningar relevanta, dokument för de nio lärosäten som ingår i KLOSS och hur samverkansbegreppet hanteras. Denna rapport bygger på en genomläsning av insamlade dokument som har betydelse för anställningar vid lärosäten. I nedanstående tabell beskrivs vilka dokument som vi har gått igenom samt om vi har kunnat få tag på dokument från respektive lärosäte. I de flesta fall har dokumenten varit möjliga att nå via lärosätenas hemsidor. En fullständig sammanställning över dessa dokument återfinns längst bak i rapporten. Vi har läst dokumenten för att se på förekomsten av begreppet samverkan, både om det förekommer och hur det i så fall beskrivs. Urval av dokument. Vi har medvetet valt dokument från olika fakultetsområden från de olika lärosätena för att visa på den bredd och variation som finns inom området. Från Uppsala universitet har vi till exempel valt dokument (CV-mall) från den medicinska fakulteten. Denna rapport skall därför inte betraktas som komplett utifrån respektive lärosätes dokumentation utan som en sammanställning av dokument för att skildra hur samverkan beskrivs och används inom akademin. Tabell 1: Typ av insamlade dokument per lärosäte Högskolan i Jönköping Mälardalens högskola Kungliga Tekniska högskolan Linköpings universitet Lunds universitet Sveriges lantbruksuniversitet Stockholms universitet Umeå universitet Uppsala universitet Anställningsordning Finns Finns Finns Finns Finns Finns Finns Finns Finns CV-mall & riktlinjer Finns Finns Finns Finns Finns Finns Finns Finns Finns Bisysslor Finns Finns Finns Finns Finns Finns Finns Finns Finns Lönepolicy & kriterier Kollektivavtal Finns Finns Finns Finns Finns Finns Finns Saknas 5

6 Efter en första genomläsning kunde vi konstatera att det saknas en gemensam terminologi för samverkansaktiviteter och detta har gjort det svårare att kartlägga området. Lärosätet kan avse samverkansaktiviteter när det talas om förnyelse och utvecklingsarbete, FoU, forsknings- och kunskapsspridning, tredje uppgiften, nytta för omvärlden, samproduktion, kontakter med samhället, etc. Dessutom betonas individens samarbetsförmåga som viktig utan att knyta detta till en specifik kontext. Ytterligare komplexitet tillkommer eftersom samverkan tar sig olika uttryck beroende på vilket ämnesområde det handlar om och den tradition som lärosätet har i frågan. Diskussionspunkt: Samverkan kan vara allt och inget. Behövs det en gemensam terminologi för att tala om samverkan på ett sätt som blir greppbart eller hämmar detta utvecklingen av lärosätets aktiviteter? 3. Anställningsordning 3.1 Beskrivning av styrdokumentet Anställningsordningen är det centrala styrdokumentet för hantering av anställningar och befordran vid respektive lärosäte. Anställningsordningen är till för att implementera den lagstiftning som gäller för anställning av lärarkategorier. Det är även ett dokument som kan stödja det enskilda lärosätets strategi. Lärosätets strategi kan därmed stärkas genom att anställningsordningen betonar den valda inriktningen. Följande citat från Umeå universitet beskriver anställningsordningen kortfattat. Ur anställningsordning för lärare vid Umeå universitet: Med anställningsordning avses de regler för anställning av lärare som Umeå universitet tillämpar i fråga om lärarkategorier, karriärvägar, anställningsförfarande, behörighetskriterier, bedömningsgrunder och urval. I anställningsordningen konkretiseras den reglering som är fastställd i högskolelag och högskoleförordning och lokala bestämmelser fastställs. Lärare får anställas i enlighet med bestämmelserna i högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100). Utöver dessa bestämmelser ska Umeå universitet lokalt besluta om vilka bestämmelser som ska gälla för anställning av lärare. 6

7 Anställningsordningen, inklusive kompletterande föreskrifter och policydokument, ger riktlinjer för rekryteringsprocessen och anställningsarbetet vid lärosätet. Områden som vanligen förekommer är beskrivning av lärarkategorier, bedömningsgrunder, lönesättning, jämställdhet, befordran och andra bestämmelser som är relevanta för anställningar vid ett lärosäte. Referensen till Högskoleförordningen 4 kap 3 återkommer frekvent i texterna. 3.2 Samverkan i anställningsordningen I anställningsordningarna från Sveriges Lantbruksuniversitet och Uppsala universitet förekommer inte begreppet samverkan. Hos övriga lärosäten förekommer samverkansbegreppet och har då en direkt koppling till behörighetskrav och bedömningsgrunder för lärartjänster. Umeå är det enda lärosäte som mer ingående beskriver samverkan och vad det innebär i anställningsordningen. I anställningsordningarna från Kungliga Tekniska Högskolan och Högskolan i Jönköping är det i bilagorna som samverkan återfinns. Tabell 2: Förekomsten av begreppet samverkan i anställningsordningen. Lärosäte Samverkan i anställningsordningen Högskolan i Jönköping Samverkan nämns i anställningsordningen. I bilaga: Bedömningskriterier vid befordran till eller anställning av professor vid Tekniska högskolan i Jönköping. Behörighet att anställas som eller befordras till professor vid JTH Mälardalens högskola Kungliga Tekniska högskolan Linköpings universitet Lunds universitet Sveriges lantbruksuniversitet Stockholms universitet Samverkan nämns i anställningsordningen. Under punkt 19. Rutiner vid befordran Samverkan nämns i anställningsordningen. I bilaga 1 5 som utgör Behörighet och bedömningsgrunder för de olika anställningarna Samverkan nämns i anställningsordningen. Under rubriken Generella bedömningsgrunder vid anställning av lärare Samverkan nämns i anställningsordningen. Under rubriken Behörighetskrav och bedömningsgrunder för professor, gästprofessor och adjungerad professor samt Behörighetskrav och bedömningsgrunder för universitetslektor (inbegripet adjungerad universitetslektor) Begreppet samverkan förekommer inte i anställningsordningen Samverkan nämns i anställningsordningen. Under punkt 2.1 Kriterier som beaktas vid en läraranställning 7

8 Umeå universitet Uppsala universitet Samverkan nämns i anställningsordningen. Under punkt 3.5 Samverkan Begreppet samverkan förekommer inte i anställningsordningen Då det gäller strategisk samverkan är lärarkategorier och bedömningsgrunder extra intressanta eftersom de sätter ramarna för flera av de andra områden som inkluderas i anställningsordningen. 3.3 Lärarkategorier Lärarkategorier är professor (inkl. adjungerad professor), lektor (inkl. adjungerad lektor), adjunkt (inkl. adjungerad adjunkt), meriteringsanställningar och gästlärare på olika nivåer. Kombinerade/förenade anställningar förekommer vid vissa medicinska tjänster. Några lärosäten samlar lärarkategorierna utifrån nivå i karriärvägen medan andra placerar in de adjungerade tjänsterna under en egen rubrik. Det är upp till varje lärosäte att utöver professor och lektor bestämma vilka kategorier av lärare som ska finnas samt de behörighetskrav och bedömningsgrunder som ska gälla vid dessa anställningar (3 kap, 6 HL). De adjungerade tjänsterna används ofta för att knyta specifik kunskap och yrkesskicklighet till ett lärosäte. Ofta gäller samma behörighetskrav som för den aktuella lärarkategorin utöver specialistkunskaper. I något fall ses adjungerade lärare som ett sätt att upprätthålla viktiga kontakter med omgivande samhälle. Diskussionspunkter: Hur påverkar olika traditioner och möjligheter inom olika ämnen och fakulteter möjligheter till samverkan? Docentkompetens i industrin kan vara ett sätt att visa högre vetenskaplig kompetens utan att arbeta som lärare hur ställer sig lärosäten till detta? Förenade anställningar förekommer främst inom vårdområdet kan detta vara en anställningsform för att stödja samverkan på andra ämnesområden? Vad är i så fall för- och nackdelarna med dessa kombinationer? Ska bedömningsgrunderna stödja detta och i så fall på vilket sätt? 8

9 3.4 Bedömningsgrunder Utifrån beskrivningen av bedömningsgrunderna i anställningsordningen vid de nio lärosätena har vi lyft ut de områden där de använder begreppet samverkan (se tabell 3). Tabell 3: Bedömningsgrunder i anställningsordningen Lärosäte Bedömningsgrunder i anställningsordningen Högskolan i Bilaga: Bedömningskriterier vid befordran till eller anställning av professor vid Tekniska högskolan i Jönköping Jönköping Behörighet att anställas som eller befordras till professor vid JTH Även aktiv samverkan med det omgivande samhället och ledarerfarenhet har meritvärde. Mälardalens högskola Behörighetskrav och bedömningsgrunder för professor och lektor Vetenskaplig skicklighet kan därutöver ha visats genom förmåga att i forskningen uppnå resultat genom samverkan i gemensamma projekt till nytta för akademi och näringsliv/offentlig verksamhet/samhälle och genom förmågan att informera om forskning. Rutiner vid befordran Kvalifikationskraven är Väl dokumenterad framstående pedagogisk skicklighet Väl dokumenterad förmåga att leda verksamhet och personal Väl vitsordad samverkan med det omgivande samhället, till exempel inom nationella eller internationella samverkansprojekt eller inom information eller forskning och utvecklingsarbete Kungliga Tekniska högskolan Bilaga 1-2 i anställningsordningen (dessa kriterier gäller professor och lektor) Bedömningsgrunder vid anställning. Som ytterligare bedömningsgrunder för anställningen gäller förmågan att samverka med det omgivande samhället samt att informera om forskning och utvecklingsarbete. Generella bedömningsgrunder vid befordran För befordran gäller som bedömningsgrunder förmågan att samverka med det omgivande samhället samt att informera om forskning och utvecklingsarbete. 9

10 Linköpings universitet Generella bedömningsgrunder vid anställning av lärare Förmåga att samverka med det omgivande samhället ska ha visats genom förmåga och skicklighet att planera, organisera och genomföra samverkan med det omgivande samhället. Populärvetenskapliga arbeten, offentlig debatt och föredrag är exempel på former för samverkan med det omgivande samhället. Andra exempel på samverkan är patentansökningar, kommersialisering och industrisamverkan. Förmågan att verka för att forskningsresultat kommer till nytta kan i den utsträckning den inte ryms inom ramen för den allmänna förmågan att samverka med det omgivande samhället särskilt har visats genom deltagande i tillämpade forskningsprojekt, uppdragsforskning eller inom ramen för tillåten bisyssla. Lunds universitet Behörighetskrav och bedömningsgrunder för professor, gästprofessor och adjungerad professor Mycket god förmåga till samverkan, innovativ och förnyande verksamhet samt sådan personlig förmåga i övrigt som är av betydelse för att fullgöra arbetsuppgifterna väl. Behörighetskrav och bedömningsgrunder för universitetslektor (inbegripet adjungerad universitetslektor) Förmåga till samverkan, innovativ och förnyande verksamhet samt sådan personlig förmåga i övrigt som är av betydelse för att fullgöra arbetsuppgifterna väl. Sveriges lantbruksuniversitet Stockholms universitet Umeå universitet Under rubriken Sätter in sin pedagogiska praktik i ett större sammanhang finns formuleringen Att den sökande har en tydlig bild av den egna undervisningens roll inom ett program, för universitetet, för utbildningen inom ämnesområdet samt där det är möjligt för samhälle och yrkesliv. Under punkt 2.1 Kriterier som beaktas vid en läraranställning. Som exempel på bedömningsgrunder, utöver vetenskaplig och pedagogisk skicklighet, kan anges graden av administrativ skicklighet och förmåga att samverka med det omgivande samhället. 3.5 Samverkan Uppgiften att samverka med det omgivande samhället och att nyttiggöra den kunskap som finns vid lärosätet är en del av universitetets uttalade uppdrag. Skicklighet inom dessa områden utgör därmed en särskild bedömningsgrund. Förmåga att samverka med det omgivande samhället visas t ex genom insatser för att utveckla kontakter med näringsliv, offentlig sektor, kulturliv och organisationer. Förmåga att informera om forskning och utvecklingsarbete visas genom populärvetenskaplig verksamhet t ex medverkan i folkbildningsarbete, utgivning av populärvetenskapliga skrifter samt genom deltagande i debatt i 10

11 utbildnings- och forskningsfrågor. Faktorer att beakta vid bedömningen är till exempel: Omvärldskontakter av för området relevant art Samverkansprojekt med externa aktörer Populärvetenskapliga arbeten Medverkan i uppdragsutbildning Erfarenhet av extern verksamhet Dekanen kan besluta om ytterligare kriterier för bedömning av förmåga till samverkan. Uppsala universitet Begreppet samverkan förekommer inte. Under rubriken Pedagogisk skicklighet finns formuleringen visad förmåga till interaktion både inomvetenskapligt och med det omgivande samhället under vetenskaplig skicklighet och förmåga till interaktion om högskolepedagogiska frågor med aktörer inom och utom universitetet. Umeå universitet är det lärosäte som tydligast lyfter fram samverkan i sin anställningsordning då samverkan har en egen punkt. Texten är relativt fyllig och ger ingående exempel på vad som avses med samverkan. Även Linköpings universitet har, liksom Mälardalens högskola, en ganska ingående beskrivning av vad samverkan kan innebära. Diskussionspunkt: Instruktioner till sakkunniga påverkar viktning mellan bedömningskriterierna vid anställning och befordran. Hur ser dessa instruktioner ut i dagsläget och är de i linje med lärosätets strategi? 4. Lönekriterier Dokumentationen kring löner och lönesättning varierar. I vissa fall har vi arbetat med en omfattande lönepolicy, som till exempel från Umeå universitet och Kungliga Tekniska Högskolan. Från Uppsala har vi en OH-bild som summerar riktlinjer för lönesättning. Vi vill betona att mängden text i dokumentet inte är avgörande för hur det fungerar i verksamheten, det kan finnas starka traditioner och inarbetat praxis där 11

12 dokument inte behövs i samma utsträckning. Detta har dock påverkat vad vi kommer fram till i denna rapport i och med att vi utgår från dokument. Tabell 4: Samverkan i lönekriterier Lärosäte Högskolan i Under rubriken Lönekriterier Tillkommande bedömningskriterier av seende Jönköping lärare; -förmåga att samverka med det omgivande samhället Dokument Riktlinjer för det personaladministrativa arbetet inom Högskolan i Jönköping (HJ) Mälardalens högskola Kungliga Tekniska högskolan Linköpings universitet Lunds universitet I Högskolans gemensamma lönepolicy står inget om samverkan. I Lönepolicy för professorer utgör samverkan med det omgivande samhället ett av sex lönekriterier. Under rubriken Grunder för bedömning av lärare och forskare..samt att samverka med det omgivande samhället (Bilaga 2, s. 2) Egen rubrik Samverkan med det omgivande samhället Samverkan med näringsliv, myndigheter, offentlig verksamhet mm Insatser för att sprida kunskap om forskning och grundutbildning vid LiU Eventuella patent Förmåga att samverka med det omgivande samhället och att informera om forskning och utvecklingsarbete. Hemsidor: - Högskolans gemensamma lönepolicy 2 - Lönepolicy för professor 3 KTH:s lönepolicy inkl bilaga 2: Systematisk individbedömning Lönekriterier underlag för lönesamtal Särskilda lönepåverkande faktorer vid lönesättning av lärare Sveriges lantbruksuniversitet Stockholms universitet - Lönesättning och lönebildning vid SLU. Riktlinjer för lönesättning Under rubriken Vetenskaplig skicklighet Visad förmåga att informera om Lönepolicy vid Stockholms universitet forskning och samverka med övriga samhället. Här avses: Lönekriterier för bedömning av resultat publicering i populärvetenskapliga skrifter och skicklighet inför lönerevision. Deltagande i folkbildningsarbete 2 Inhämtad via MDH:s intränät. 3 Inhämtad via MDH:s intranät. 12

13 Insatser för att utveckla kontakter med näringsliv, offentlig sektor och kulturliv. Umeå universitet Under rubriken Lönekriterier för målet Utbildning för gränslös kunskap ( ) Driver samverkan med omgivande samhälle Lönepolicy för Umeå universitet Uppsala universitet Prestationer i samverkan med det omgivande samhället Vilja och förmåga att kombinera universitetets olika uppdrag med goda resultat (utbildning, forskning, samverkan med det omgivande samhället och administrativa uppgifter) OH Lönekriterier 2013 En del lärosäten har samverkan som en egen punkt i lönekriterierna, som till exempel Linköpings universitet och Mälardalens högskola. Medan hos andra, t.ex. Stockholms universitet, ingår det i vetenskaplig skicklighet. Hos Sveriges Lantbruksuniversitet förekommer samverkansbegreppet inte i dokumentation kring löner och lönesättning. Diskussionspunkt: Individer kan belönas för samverkan både direkt, genom t ex lön, och indirekt via meritvärdet. Ett alternativ är att individer belönas kollektivt via de miljöer och grupper de ingår i. Vilka konsekvenser får respektive arbetssätt och hur förhåller det sig till den övergripande strategin? 5. Meritportföljer och CV-mallar Nedan har vi summerat det sätt på vilket samverkan förekommer i meritportföljer och CV-mallar vid respektive lärosäte. Tabell 5: Samverkan i meritportföljer och CV-mallar Lärosäte Vetenskapliga meriter Pedagogiska meriter Samverkansmeriter Övriga meriter Högskolan i Jönköping Vetenskapligt samarbete och externa forskningsmedel Undervisningserfarenhet Uppdrag som gästföreläsare Samverkan med det omgivande samhället Vetenskapliga samverkan Ledarskapserfarenhet Projektledning 13

14 Erhållna externa forskningsmedel som huvudman Erhållna externa forskningsmedel som medsökande Arrangemang av vetenskapliga konferenser och kongresser Akademiska uppdrag Ledamotskap i forskningsråd och andra forskningsfinansiärer, deltagande i vetenskapliga bedömnings- och utvärderingskommittéer Vetenskaplig expert vid nationella och internationella utredningar och kommittéer eller inledningstalare Förmedla forskningsinformation och populärvetenskap till studenter och allmänhet Pedagogiskt undervisningsmaterial och övriga publiceringar Populärvetenskaplig produktion och verksamhet Utveckling och genomförande av uppdragsforskning och FoU-arbete Samförfattande av vetenskapliga publikationer med icke högskoleanställda Redaktörskap, författande av populärvetenskapliga artiklar och bokkapitel Förmedling av forskningsinformation till det omgivande samhället i media, genom populärvetenskapliga föredrag, folkbildning och konferenser Pedagogisk samverkan Utveckling och genomförande av uppdragsutbildning Utveckling av informations- och utbildningsmaterial avsett att användas utom högskolan Arrangemang av populärvetenskapliga konferenser och föreläsningsserier Ledningsuppdrag i nätverk, föreningar och organisationer inom ämnesområdet Förtroendeposter Utvärderingsuppdrag Start och drift av eget företag Meriterande praktisk och klinisk erfarenhet Yrkeserfarenhet Egen erfarenhet från praktiskt utövande av det yrke som högskolans utbildning avser leda till. Anställning i yrket Verksamhet i yrket Start och drift av eget företag Ledar- och chefserfarenhet inom yrket Övrig samverkan Medlemskap och ledande befattningar i nätverk, föreningar och organisationer Styrelseuppdrag i organisationer eller företag Deltagande och insatser i professionella organisationer och nätverk inom yrket Deltagande och insatser i utvecklingsprojekt och utredningar om yrket 14

15 Konsultverksamhet Klinisk erfarenhet Specialistkompetens Eget kliniskt arbete och klinisk handledning Utredningsuppdrag och kvalitetsarbete inom hälso- och sjukvård Nationella och internationella uppdrag Dokumenterad förmåga att värdera, integrera och sammanställa kunskap för kliniskt bruk Presentationer vid nationella eller internationella kongresser/utbildningsmöten med klinisk eller sjukvårdspolitisk inriktning Mälardalens högskola Anslagssituation Forskningsrådsmedel Stiftelsemedel Dokumentation av pedagogisk verksamhet Populärvetenskapligt arbete Samverkan med näringsliv/offentlig verksamhet/samhälle och information om forskning och utvecklingsarbete Externa kontakter och extern verksamhet Administrativa uppdrag Medverkan vid planering och genomförande av konferenser EU-medel och andra internationella medel Näringslivs- och offentlig verksamhet Forskningsinformation 15

16 Forskningspolitiska uppdrag Ledamot i statliga forskningsråd eller kommittéer Övrigt inom samverkan (t ex deltagande i samhällsdebatt) Ledamot i andra anslagsgivande styrelser eller kommittéer Annan utvärderings eller tådgivande verksamhet Övriga vetenskapliga meriter Ledamot av akademier Patent Kungliga Tekniska högskolan Vetenskapliga meriter Forskningsrådsmedel Eu-medel, stiftelsemedel Pedagogiska meriter Populärvetenskapliga framställningar - Övriga uppdrag Andra professionella administrativa uppdrag Medel från näringsliv och myndigheter Patent Vetenskapliga mereiter i näringsliv och myndigheter Pedagogiska meriter i näringsliv och myndigheter Övrigt pedagogiskt ledarskap eller utvecklingsarbete som du vill lyfta fram Forskningspolitiska uppdrag Ledamot i statliga forskningsråd eller kommittéer inom dessa Ledamot i andra anslagsgivande styrelser eller kommittéer Övrigt vetenskapligt ledarskap eller utvecklingsarbete som Ledamot av internationella forskningsråd, program, kommittéer 16

17 du vill lyfta fram eller rådgivninggrupper Andra expert- och ledarskapsuppdrag av betydelse Externa kontakter och extern verksamhet Näringsliv- och myndighetssamverkan Ledamot av styrelser inom företag och myndigheter Andra arbeten inom tredje uppgiften Linköpings universitet Vetenskapliga meriter Beviljade anslag. Större anslag som erhållits som huvudman eller medsökande. Forskningsrådsmedel EU, stiftelsemedel och andra medel Pedagogiska meriter Populärvetenskaplig produktion. Projektledning. Meriter från samverkan med det omgivande samhället och information om forskning och utvecklingsarbete ( tredje uppgiften ). Externa kontakter och extern verksamhet. Näringslivssamverkan- Andra meriter inom tredje uppgiften. Annan relevant yrkesskicklighet Dokumentation av annan skicklighet (klinisk, konstnärlig, teknisk). Administrativ skicklighet Ledarskapsutbildning. Forskningspolitiska uppdrag. Aktivt deltagande i nationella och internationella konferenser de senate åren. Ange form av aktivitet. Plenarföredrag, inbjudet föredrag, ordförandeskap, sessionsorganisation. Ledamot i statliga forskningsråd eller kommittéer av dessa. Ledamot i andra anslagsgivande styrelser eller kommittéer. Andra uppdrag av betydelse för anställningen. Patent. 17

18 Lunds universitet Vetenskapliga meriter Forskningserfarenhet och meriter Delaktighet i organisering av vetenskapliga symposier och konferenser d) Uppdrag som redaktör för tidsskrift eller annan publikation e) Viktiga forskningssamarbeten: ange omfattning och nyckelpersoner samt ev. finansiering f) Bedömning av andras arbete: betygsnämndsuppdrag, sakkunniguppdrag, refereeuppdrag, review, opponentskap, granskare g) Utmärkelser och priser inom vetenskaplig verksamhet Forskningsanslag Pedagogisk meritförteckning Läromedelsproduktion och publikationer Nationellt och internationellt pedagogiskt arbete Internationaliseringsarbete inom den pedagogiska praktiken Rapporteringsuppdrag och utvärderingsuppdrag Symposier, konferenser, workshops och samarbeten m) Utmärkelser och priser inom pedagogisk verksamhet Sammanfattning av samverkan, innovation och entreprenörskap En kort sammanfattning ska belysa de viktigaste komponenterna i den sökandes samverkande och innovationsinriktade verksamhet. Den bör inte överstiga en halv sida. Om en utlyst anställning söks bör sammanfattningen innehålla en relevant beskrivning i förhållande till profilen i anställningen. Samverkan, innovation och entreprenörskap självreflektion Den egna kompetensen i fråga om samverkan, innovation och entreprenörskap ska beskrivas kortfattat för att ge en sammanfattande bild utifrån den sökandes egen vetenskapliga och pedagogiska verksamhet. Samverkan omfattar både olika sätt att kommunicera eller nå ut till samhället, men även kontakt med kulturella organisationer, myndigheter, politiker eller andra beslutsfattande organ där forskning eller utbildning förmedlas. Förmedling av forskningsbaserad information till det omgivande samhället ( tredje uppgiften ) beskrivs här, liksom medverkan i diskussioner och debatter i gränslandet mellan akademin och samhället. Beskriv kortfattat den erfarenhet du har av att skapa information om ditt kunskapsområde och kommunicera den utanför högskolesektorn. Akademiskt ledarskap och administration meritförteckning Under denna huvudrubrik anges grunden för uppnådd kompetens inom ledarskap och administration. Inom varje område ska meriterna anges med årtal och med den tillhörande information som bedöms förtydliga och lyfta fram kompetensen. a) Formell ledarskaps- respektive administrativ utbildning b) Ledarskapsbefattningar inom akademin c) Ledarskapsbefattningar utanför akademin d) Uppdrag inom nämnder och kommittéer e) Uppdrag rörande etik, jämställdhet, arbetsmiljö och miljöfrågor f) Lednings- och samarbetskompetens inom andra organisationer utanför universitetet såsom vetenskapliga eller fackliga organisationer 18

19 Samverkan, innovation och entreprenörskap meritförteckning a) Formell utbildning inom media och kommunikation b) Information till näringsliv/kulturliv/föreningsliv/industri/offe ntlig sektor c) Rådgivning till näringsliv/kulturliv/föreningsliv/industri/offe ntlig sektor d) Utvecklande av informations- och utbildningsmaterial till allmänheten, andra yrkesgrupper etc. e) Medverkan i olika medier f) Exempel som visar innovation inom exempelvis utbildning, forskning eller annat område g) Exempel som visar entreprenörskap h) Lista över patent Sveriges lantbruksuniversitet Vetenskapliga meriter Utvärderingar av egen vetenskaplig verksamhet (utvärderingar från forskningsråd etc.) Anslagssituation (ange finansiär, projekttitel, huvud- Övriga meriter Internationell aktivitet Arbete utomlands, inkl. post-doc perioder Aktivt deltagande i internationella konferenser under främst den senaste femårsperioden (ange form av aktivitet, t ex plenarföredrag, inbjuden föredragshållare, ordförandeskap, sessionsorganisation, 19

20 resp. medsökande, tidsperiod och belopp) Forskningsrådsmedel Stiftelsemedel EU-medel och andra internationella medel Övrigt Forskningspolitiska uppdrag Ledamot i statliga forskningsråd eller kommittéer av dessa Ledamot i andra anslagsgivande styrelser eller kommittéer Andra bedömningar av svenska och utländska forskningsansökningar (antal/år) Annan utvärderings- eller rådgivande verksamhet Övriga vetenskapliga meriter Nationella och internationella priser Ledamot av akademier etc. Editorial/advisory board i internationella tidskrifter Uppdrag som opponent, ledamot i betygsnämnd, sakkunnig Referee för internationella tidskrifter Patent poster etc.) Internationella åtaganden (styrelsearbete etc. i internationella organisationer) Internationella samarbeten som resulterat i publikationer Administrativa uppdrag Erfarenhet av enhetsledning (forskargrupp, avdelning, institution etc. med angivande av tid och enhetens storlek) Medlemskap i styrelser och nämnder inom universitet/högskola under främst den senaste femårsperioden (fakultetsnämnd etc.) Andra professionella administrativa uppdrag (ledning av forskningsnätverk etc.) Samverkan med det omgivande samhället samt information om forskning och utvecklingsarbete Externa kontakter och extern verksamhet Näringslivssamverkan Forskningsinformation Populärvetenskapliga arbeten Övrigt inom tredje uppgiften (t ex deltagande i samhällsdebatten) Stockholms universitet Erhållna externa forskningsmedel Meriter från omvärldskontakter och från information om forskning och Administrativa meriter och ledningsuppdrag 20

21 Avser större anslag. Ange anslagsgivare, belopp, tidpunkt. Den sökande ska ange om anslaget erhållits i sökandes egenskap av huvudman eller medsökande. Övriga vetenskapliga meriter Nationella och internationella samarbetsprojekt utvecklingsarbete Samverkan med det omgivande samhället med utgångspunkt i den egna vetenskapliga och pedagogiska verksamheten, t.ex. med: Näringslivet och industrin, inkl. egna patent. Myndigheter, kulturliv och organisationer. Kontakt- och nätverksbyggande, nationellt och internationellt. Information om forskning och utvecklingsarbete Föreläsningar utanför högskoleutbildningen. Föredrag vid konferenser m.m. Andra professionella eller ideella uppdrag Medverkan vid planering och genomförande av konferenser, t. ex. som arrangör eller temaansvarig Ledarskapsutbildning Forsknings- och utbildningspolitiska uppdrag Ledamot i statliga forskningsråd eller kommittéer, andra anslagsgivande styrelser eller kommittéer Utvärdering av projekt, utbildningar och liknande Umeå universitet Redogörelse för samverkansmeriter (max 3 sidor) - Sammanställning och redovisning av kontakter med näringsliv, offentlig sektor, kulturliv, och organisationer. Exempel på externa samverkansfaktorer är relevanta omvärldskontakter, populärvetenskapliga arbeten, medverkan i uppdragsutbildning samt erfarenhet av extern verksamhet. I Umeå universitets anställningsordning (3.5) utgör skickligheten inom området samverkan med det omgivande samhället en särskild bedömningsgrund. Övrigt - Deltagande i/ledning av forskningsprojekt - Internationella kontakter (t ex deltagande i konferenser, gästforskare) - Forskarhandledning - Fakultetsopponent, redaktör för tidskrift, konferensansvar, bedömningsuppdrag i forskningsråd eller andra för anställningen relevanta uppdrag 21

22 Kriterier för bedömningen är: - Omvärldkontakter av för området relevant art - Ledningsmeriter som t ex rektor, dekan, prefekt, studierektor, arbete i planerings- och eller ledningsorgan på fakultets- eller universitetsnivå. - Samverkansprojekt med externa aktörer - Populärvetenskapliga arbeten - Medverkan i uppdragsutbildning - Erfarenhet av extern verksamhet Uppsala universitet 4 Instruktion för sammanställning av vetenskaplig portfölj Vetenskapligt samarbete och externa forskningsmedel Här dokumenteras nationella och internationella samarbetsprojekt. Den sökandes egna insatser i de projekt som resulterat i sampublikationer skallredovisas. Vidare dokumenteras erhållna externa forskningsmedel (belopp, tidpunkt etc). Med externa forskningsanslag menas här medel som erhålls i Instruktion för sammanställning av pedagogisk portfölj Erfarenhet av undervisning Här dokumenteras erfarenhet av undervisning inom grundutbildning, forskarutbildning, fort- och vidareutbildning, specialistutbildning samt kurser för andra yrkeskategorier. Undervisningens omfattning och vilka undervisningsformer som tillämpats anges. Självständigt ansvar för kurserna redovisas. Instruktion för sammanställning av klinisk portfölj Vid ansökan om befattning som lärare skall endast det som är relevant för den sökta befattningen presenteras. En värdering av den egna kliniska verksamheten bör alltid finnas med. 1. Klinisk kompetens och formell utbildning Här dokumenteras Genomgången klinisk utbildning. Antal tjänsteår i olika befattningar. Eget kliniskt kompetens-/profilområde. 2. Administration och ledning av klinisk Instruktioner för dokumentation av ledningsportfölj Formell utbildning och ledarskapsbefattningar Här dokumenteras formell utbildning och examina inom personaladministration, ledarskap och ekonomi. Vidare dokumenteras befattningar i anvarsoch ledarställning inom och utanför universitetet, såsom Ordförandeskap i akademiska nämnder (motsv), utredningar mm. (antal och typ) 4 Baserat på meritportföljer inom vetenskapsområdet medicin och farmaci. 22

23 nationell/internationell konkurrens och där ansökningarna är underkastade envetenskaplig kvalitetsbedömning. Övriga vetenskapliga meriter Här dokumenteras populärvetenskaplig produktion, föreläsningar och andraengagemang. Vidare redovisas forskningspolitiska uppdrag och övriga Information till samhället Här dokumenteras information till samhället och framställning av informationsmaterial. Målgrupp, uppdragsgivare, omfattning, tidpunkt och självständighet i planering och genomförande anges. verksamhet Här redovisas erfarenhet av att organisera olika verksamheter och att leda organisationer. Detta innefattar bl a Klinikchefsansvar/ områdesansvar Administrativa uppdrag inom vården. Genomfört kvalitetsarbete. Uppbyggnad av teamverksamhet/flerdisciplinära samarbetsprojekt. Kongressorganisatör (antal och typ) Förtroendeposter inom akademiska organisationer (antal och typ) Förtroendeposter inom näringsliv och offentliga myndigheter (t ex styrelseuppdrag) Ledamot av professionella och samhällsinriktade organisationer etc. Strategisk kompetens, informationsspridning vetenskapliga meriter, exempelvis: Docentkompetens (tidpunkt och ämnesområde). Ledamot i forskningsråd och kommittéer eller andra anslagsgivandestyrelser. Bedömning och utvärdering av svenska och utländska projektansökningar. Sakkunniguppdrag. Uppdrag som opponent. Förmåga att leda och samarbeta med kollegor och andra personalgrupper inom vården. Utåtriktad verksamhet med information till patientföreningar, massmedia etc. Deltagande i humanetisk nämnd 3. Kliniskt utvecklingsarbete, forskning och utbildningsinsatser Med detta avses insatser som förbättrar vården eller har varit av kostnadseffektiviserande karaktär, samt deltagande i klinisk undervisning. Här Här dokumenteras förmåga till strategisk planering, entreprenörskap och informationsspridning (utredningar, uppbyggnad av enheter såsom företag, centrumbildningar, informationsspridningsuppdrag etc) Nationella och internationella priser. Ledamot av akademier. redovisas bl a Deltagande i läkemedelsrekommendationer, läkemedelskommittéarbete. 23

24 Patent av relevans för den vetenskapliga bedömningen. Utveckling/etablering/utvärdering av nya behandlingsformer. Utarbetande av vårdprogram. Läkemedelsprövningar. Handledarfunktion i specialistutbildning. Innehåll och struktur för CV-mallar och meritportföljer skiljer sig åt mellan olika lärosäten. Lunds universitet har en universitetsgemensam akademisk meritportfölj som skall användas vid läraranställningar samt befordran till lärare. Förutom vetenskaplig och pedagogisk meritportfölj finns det ett avsnitt som behandlar samverkan med det omgivande samhället, innovation och entreprenörskap. Samverkansportföljen är omfattande med detaljerade instruktioner kring dessa aktiviteter. Uppsala universitet och Umeå universitet är exempel på lärosäten som har valt en annan strategi. Vid Uppsala universitet har de olika vetenskapsområdena (humanistisk-samhällsvetenskapliga, medicinska och farmaceutiska samt teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet) och i vissa fall även de olika institutionerna olika CV-mallar. Vi kan konstatera att våra äldsta universitet har valt olika strategier när det gäller att dokumentera lärares meriter. Det som är gemensamt för samtliga CV-mallar eller meritportföljer är att samverkan kommer långt ner på meritlistan. Först kommer alltid vetenskaplig skicklighet följt av pedagogisk skicklighet. Sedan följer administration och ledningsuppdrag och samverkan. I vissa fall, som vid Sveriges lantbruksuniversitet, har man slagit samman administration och samverkan. Diskussionspunkter: Meritportföljens struktur är viktig vid rekrytering eftersom den både följer och styr synen på de områden som behandlas. Vilka områden i meritportfölj/cv-mall är förhandlingsbara och vilka är krav som måste uppfyllas? Fungerar en övergripande meritportfölj/cv-mall för olika ämnesområden och lärarkategorier? 24

25 6. Bisysslor Bisysslor är en aktivitet som universitetsanställda har en utökad rättighet att ägna sig åt och som av en del lärosäten används i syfte att främja samverkan. Samtidigt har lärosätena en skyldighet att rapportera lärares bisysslor. Vi har i följande avsnitt studerat de riktlinjer och direktiv som respektive lärosäte inrättat avseende bisysslor. Följande beskrivning är hämtad från Uppsala universitet och redogör för vad som kan avses som bisysslor. Utdrag ur Uppsala universitets föreskrifter och information om anställdas bisyssla. (OBS. texten är redigerad) 3.1 Begreppet bisyssla En bisyssla är i princip allt som en statsanställd tillfälligt eller permanent ägnar sig åt vid sidan av sin anställning och som inte kan hänföras till privatlivet. Det kan innebära att man arbetar extra i en anställning, utövar uppdrag, bedriver egen verksamhet eller andra aktiviteter vid sidan av sitt ordinarie arbete. I dagligt tal betecknas bisyssla ibland som extraknäck, dvs verksamhet vid sidan av huvudanställningen. Begreppet bisyssla är inte uttryckligen definierat i lag eller avtal, men arbetsdomstolen har beskrivit bisysslebegreppet på följande sätt:.. bisysslebegreppet omfattar varjehanda sysslor vid sidan av den anställning som får anses vara en tjänstemans huvudtjänst. Även extraarbete för huvudarbetsgivaren eller annan myndighets räkning kan vara att betrakta som en bisyssla, liksom tillfällig eller kortvarig verksamhet på fritid. Däremot omfattas inte sådan verksamhet som typiskt får anses höra hemma på området för den anställdes privatliv och vad därmed har omedelbart samband. AD fann vidare att en bisyssla inte förutsätter en viss omfattning eller att det behöver vara fråga om förvärvsverksamhet. I en revisionsrapport från Riksrevisionsverket beskrivs bisyssla på följande sätt:.. Att utöva en bisyssla innebär att man arbetar extra (anställning, uppdrag eller egen verksamhet) vid sidan av sitt ordinarie arbete. Det är utan betydelse om detta arbete ger ekonomisk ersättning eller ej. Även extra arbete för huvudarbetsgivaren eller annan myndighet kan vara bisyssla. Som huvudregel gäller att bisysslor är tillåtna. 3.2 Vad är inte bisysslor? Aktiviteter av olika slag som typiskt hör till privatlivet, t ex att utöva en hobby eller att sköta sin och familjens egendom och privata angelägenheter, räknas inte som bisysslor. En universitetsanställd kan ha olika arvoderade akademiska aktiviteter och uppdrag som inte heller kan anses vara bisysslor eftersom det rör 25

26 sig om arbete inom ramen för anställningen, tex: opponent- och sakkunniguppdrag i rekryterings- och befordringsärenden, ledamotskap i betygsnämnd samt mindre omfattande uppdrag för t ex forskningsråd och vetenskapliga tidskrifter. 3.4 Vad är otillåtna bisysslor? Även andra typer av bisysslor är tillåtna men det är en rättighet med begränsningar. Den anställdes intresse av engagemang vid sidan av anställningen måste vägas mot allmänhetens krav på att sådan verksamhet inte sker på ett sätt som rubbar förtroendet för myndighetens och dess anställdas objektivitet och opartiskhet. Det ligger också i arbetsgivarens intresse att en anställd i största möjliga utsträckning använder sin tid och kraft till de arbetsuppgifter för vilka hon eller han får lön och att en bisyssla inte konkurrerar med arbetsgivarens verksamhet. Det finns tre typer av otillåtna bisysslor. Den första rör förhållandet mellan allmänheten och myndigheten och dess anställda och regleras i lagen om offentlig anställning (LOA). Där stadgas att en anställd inte får ha en bisyssla som kan rubba förtroendet för hans eller annan anställds opartiskhet i arbetet eller som kan skada myndighetens anseende (förtroendeskadlig bisyssla). De två andra typerna av otillåtna bisysslor rör förhållandet mellan arbetsgivare och anställd och regleras i de statliga kollektivavtalen ALFA respektive Läkaravtalet. Där regleras att en anställd inte får ha en bisyssla som kan verka hindrande på utförandet av arbetet i anställningen (arbetshindrande bisyssla) vara konkurrerande med myndighetens uppdragsverksamhet (konkurrensbisyssla). Samtliga undersökta dokument innehåller skrivningar (en del längre, andra kortare) kring vad som är tillåtna och otillåtna bisysslor samt hur dessa ska redovisas. Vår intention i detta avsnitt är att lyfta fram och genom nedanstående beskrivningar visa på komplexitet och variation i synen på bisysslor vid lärosätena. Observera att följande sammanställning är utdrag från de dokument som beskriver bisysslor. För en mer fullständig analys hänvisar vi till respektive dokument som nämns i tabellen. Vi vill också poängtera att det vid respektive lärosäte kan finnas andra dokument som beskriver bisysslor (t.ex. affärspolicy). Genomgången visar att bisysslor är ett område som de flesta lärosäten anser vara svårt eller till och med problematiskt. Det syns bland annat i de tvetydiga beskrivningarna av dessa aktiviteter. Å ena sida kan bisysslor ses som en del av samverkan med omgivande samhälle, å andra sidan måste det regleras för att inte skada lärosätet. Vid Kungliga Tekniska högskolan har man en vidare beskrivning av dessa uppdrag och kopplar dem till samverkan med näringsliv och samhälle. Uppsala universitet är inne på samma linje. Vid Linköpings universitet går man ett steg längre då man uppmuntrar till bisysslor som utvecklar såväl den anställde som Linköpings universitet. Detta organiseras genom ett konsultbolag ägt av Linköpings universitet. Om detta 26

27 tillvägagångssätt förekommer vid andra lärosäten vet vi inte. Kungliga Tekniska högskolan och Linköpings universitet anger båda ett tak i form av antal timmar som en lärare kan ägna sig åt bisysslor. Mälardalens högskola, Högskolan i Jönköping, Umeå universitet, Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet har detaljerade och fylliga beskrivningar av tillåtna och otillåtna bisysslor med ingående exempel på vad som kan räknas till dessa båda kategorier och motiveringar. Dokumenten innehåller också skrivningar kring hur bisysslor ska rapporteras och dokumenteras (ofta i särskilda blanketter eller IT-system) och lärosätena lyfter fram att de har en skyldighet att informera sina anställda om bisysslor. Utifrån de dokument vi har studerat behandlas bisyssla främst som en juridisk fråga. Kopplingen till verksamheten är inte så framträdande. Det handlar snarare om att skydda lärosätet än uppmuntra lärarna till bisysslor. Det kan bland annat avläsas i hur ofta samverkan nämns i dokumenten Tabell 6: Bisysslor Lärosäte Högskolan i Jönköping Inledningsvis under rubriken Bisysslor Arbetet vid Högskolan i Jönköping och dess fackhögskolor ska bedrivas så att kontakter och samverkan med näringslivet och samhället i övrigt främjas. En sådan samverkan syftar till att skapa nätverk och öka lärarnas/forskarnas kunskaper om olika problemställningar inom företagen och företagens villkor. Erfarenhetsutbyte är av värde både för utbildningen och forskningen. Högskolan har också ett ansvar för att sprida kännedom om verksamheten vid högskolan och om hur befintliga och nya kunskaper och erfarenheter kan tillämpas (den s.k tredje uppgiften). Högskolan i Jönköping ser det som angeläget att anställda deltar i samhällsdebatten, särskilt i offentligt meningsutbyte om vetenskap, utbildning och teknik samt dess roll i samhället. Förutsättningen för att Högskolan i Jönköping ska vara och förbli en framgångsrik högskola är att alla anställda har sin primära lojalitet hos högskolan. Den anställde ska i första hand ägna sin intellektuella kapacitet åt högskolans primära verksamheter, dvs utbildning, forskning och forskarutbildning samt att informera om dessa verksamheter. Samarbete och utbyte av erfarenheter med näringslivet och samhället i övrigt för att stärka utbildningen och forskningen sker inom ramen för lärarens reguljära verksamhet. Under rubrikerna Förtroendeskadlig bisyssla, Arbetshindrande bisyssla, Konkurrensbisyssla samt Ämnesanknuten bisyssla anges exempel på aktiviteter som uppmuntras och andra som kan uppfattas som problematiska. Det sista avsnittet handlar om Anmälan av bisysslor. Dokument Riktlinjer för det personaladministrativa arbetet inom Högskolan i Jönköping (HJ). Daterad Dokumentet omfattar 11 sidor. Samverkan nämns 2 gånger. 27

28 Mälardalens högskola Kungliga Tekniska högskolan Inledningsvis under rubriken Vad är en bisyssla? En bisyssla är all sysselsättning eller verksamhet som en medarbetare tillfälligt eller permanent ägnar sig åt vid sidan av sin huvudanställning och som inte är kopplad till privatlivet. Det kan innebära att medarbetare arbetar extra i en anställning, utövar uppdrag eller bedriver egen verksamhet vid sidan av ordinarie arbete. Det är utan betydelse om bisysslan är avlönad eller inte. Under rubriken Varför regleras bisyssla? Mälardalens högskola har ett direkt intresse av att medarbetare gör en tillfredsställande arbetsinsats och i tillräcklig utsträckning ägnar sig åt sin huvudanställning som denne får lön för och att MDH inte ska utsättas av konkurrens från sina egna medarbetare. Det är även viktigt att allmänheten har förtroende för hur högskolan och de anställda hanterar frågor kring bisysslor. Det finns också en rubrik Så här redovisar du bisyssla. Inledningsvis skriver man att: KTH ser det viktigt att medarbetarna har kontakter med samhälle och näringsliv. Det är positivt att de anställda deltar i samhällsdebatten om vetenskap, utbildning och teknik samt dess roll i samhället. Man skriver vidare att arbetet vid KTH ska bedrivas så att kontakter och samverkan med näringslivet och samhället i övrigt främjas. En sådan samverkan leder till ökade kunskaper om olika problemställningar inom företagen och om företagandets villkor samt inom samhället i övrigt. Under rubriken Utökade rättigheter för universitetslärare. Generellt gäller vid KTH att bisysslor tillåts i en omfattning av högst 350 timmar per år utöver ordinarie tjänstgöring, vilket motsvarar ca 20% av en lärares arbetstiden enligt avtal. Det bör påpekas att detta inte innebär at en heltidsanställd lärare gör en 80%-ig insats för KTH. En heltidsanställning innebär ett 100%-igt arbete för huvudarbetsgivaren. Under rubriken Beslut och handläggningsrutiner. Skolchefen har det primära ansvaret för tolkning och tillämpning av bisyssleregler på lokal nivå. Skolchefen prövar om en av lärare anmäld bisyssla är av sådan karaktär att den faller inom ramen för bestämmelserna om anmälningspliktig bisyssla. De anmälningar som, enligt skolchefens mening, faller inom ramen för tillåtna bisysslor protokollförs och biläggs skolans bokslut. Det skall gå att fortlöpande följa vilka bisysslor varje lärare har. Blankett Redovisning av bisysslor (pdf 99 kb) Blankett bilaga till redovisning av bisysslor (pdf 84 kb) Utdrag från Riktlinjer för bisysslor. Daterad Dokumentet omfattar 4 sidor. Samverkan nämns inte. Riktlinjer för bisysslor. Riktlinje 2/2010. Gäller from Dokumentet omfattar 3 sidor. Samverkan nämns 2 gånger. 28