Utredning av möjligheterna att införa kulturskola och konkurrensutsättning av musikskola i Upplands Väsby kommun

Transkript

1 Tjänsteutlåtande Avdelningschef Maria Röstberg Dnr: KFN/2012:110 KFN/2012:123 Kultur- och fritidsnämnden Utredning av möjligheterna att införa kulturskola och konkurrensutsättning av musikskola i Upplands Väsby kommun Ärendebeskrivning Kultur- och fritidsnämnden antog vid sitt sammanträde den 11 december 2012 en konkurrensutsättningsplan för nämndens verksamheter (KFN/2012:110). I konkurrensutsättningsplanen anges att möjliga verksamheter att konkurrensutsätta framgent är musikskola och anläggningsdrift. Nämnden beslutade att ge kundvalskontoret i uppdrag att utreda förutsättningarna för konkurrensutsättning eller breddning av marknaden för musikskoleverksamhet. Vid samma sammanträde presenterade ordförande i kultur- och fritidsnämnden förslag på uppdrag till kundvalskontoret att utreda förutsättningar för införande av kulturskola (KFN/2012:123), vilket nämnden godkände. Utredningen ska enligt uppdraget belysa verksamhetsområden, ekonomi och utförare. I utredningen presenteras bland annat en nulägesrapport, en benchmarking av läget i kommunerna i Stockholms län samt ett resonemang kring ekonomi, utförare och lokaler. Utredningen redovisar fyra olika alternativ genom vilka mångfald kan införas inom musikskole- och/eller kommande kulturskoleverksamhet. Beroende på hur nämnden väljer att gå vidare med frågan om valfrihet inom musikskolan och utvecklingen av nya kulturskoleverksamheter bör de ekonomiska konsekvenserna tas i beaktande i kommande flerårs- och verksamhetsplaner. 1

2 Kundvalskontorets förslag till beslut 1. Kultur- och fritidsnämnden godkänner utredningen som underlag för kommande budgetarbete. 2. Kultur- och fritidsnämnden avsätter kr för fortsättning av teateroch konstprojekten under våren Kultur- och fritidsnämnden uppdrar åt kundvalskontoret att begära in en skriftlig utvärdering av projektet innan halvårsskiftet Kundvalskontoret Eva Dahlgren Chef kundvalskontoret Bilaga: Uppföljning av konst- och teaterleksprojekt hösten 2013 inom Upplands Väsby musikskola 2

3 Utredning av möjligheterna att införa kulturskola och konkurrensutsättning av musikskola i Upplands Väsby kommun Bakgrund Kultur- och fritidsnämnden antog vid sitt sammanträde den 11 december 2012 en konkurrensutsättningsplan för nämndens verksamheter (KFN/2012:110). I konkurrensutsättningsplanen anges att möjliga verksamheter att konkurrensutsätta framgent är musikskola och anläggningsdrift. Nämnden beslutade att ge kundvalskontoret i uppdrag att utreda förutsättningarna för konkurrensutsättning eller breddning av marknaden för musikskoleverksamhet. Vid samma sammanträde presenterade ordförande i kultur- och fritidsnämnden förslag på uppdrag till kundvalskontoret att utreda förutsättningar för införande av kulturskola (KFN/2012:123), vilket nämnden godkände. Utredningen ska enligt uppdraget belysa verksamhetsområden, ekonomi och utförare. Då uppdragen har flertalet gemensamma nämnare har kundvalskontoret utrett ärendena parallellt. Vad är en kulturskola En kulturskola är en organisation där minst tre av ämnena musik, bildkonst, teater, dans och film/video finns som en frivillig, regelbunden och återkommande verksamhet för barn- och ungdom efter skoldagens slut. Det finns ett antal ämnen som kan ingå i en kulturskola. Exempel är: - Musik - Dans - Teater - Bild och konst - Animering - Keramik och form - Nycirkus Musikskolans verksamhet i Upplands Väsby idag Idag finansierar kultur- och fritidsnämnden musikskoleverksamhet för ca 750 elever. Upplands Väsby kommunala musikskola i Väsby Välfärds regi erbjuder musikundervisning som riktar sig till alla barn från åk 2 till och med gymnasiet och är folkbokförda i kommunen. Verksamheten bedrivs i Väsby Välfärds egna lokaler i Messingenhuset samt i vissa inhyrda lokaler, så som exempelvis Abbaaulan och multihallen. 3

4 Verksamheten är individanpassad och målinriktad. Undervisning sker både på gehör och efter noter. Musikskolans pedagoger är musikhögskoleutbildade och använder sig av moderna tekniska hjälpmedel, blandar nytt pedagogiskt material med traditionellt i undervisningen. Samspel och musikupplevelse sker från första lektionen med möjlighet för barnen/eleverna att spela tillsammans i olika grupper och orkestrar. Musikskolan har en stor utåtriktad verksamhet i form av offentliga konserter, framträdanden i mindre format samt skol- och förskolekonserter. Spelglädje och kamratskap står i centrum vilket leder till ökad självkänsla och personlig utveckling. Målsättningen efter avslutad musikutbildning är ett självständigt musicerande enskilt och/eller i grupp. Viktiga inslag är att eleven ska kunna utvecklas på egen hand, och kunna känna glädje, trygghet och styrka i sin egen musikalitet. Det finns ett stort intresse för musikskolan, och Väsby Välfärd har i dagsläget närmre 50 elever i kö. Kultur- och fritidsnämnden har i sin verksamhetsplan med budget tagit upp ökade volymer, 15 elever, till Musikskolan är finansierad av en peng per elev och år på kr. Pengen räknades upp i och med flytten till Messingen och ökade hyror. Pengen har också räknats upp till 2014 i takt med ökade kostnader för musiklärarlöner. Pengen täcker samtliga kostnader för verksamheten, inklusive material, personal och hyror. Total budget för musikskolan är för år kr. I den årliga kundundersökningen Våga Visa erhåller musikskolan konstant mycket goda resultat, precis som majoriteten av de musikskolor runt om i länet som deltar i undersökningen. Nedan återfinns några viktiga nyckeltal från Våga Visa Andelen elever som är nöjda med musikskolan: - Väsby 98% - Snitt medverkande kommuner 97% Andelen elever som anser att de lär sig mycket: - Väsby 96% - Snitt medverkande kommuner 95% Andelen elever som upplever att de får det stöd de behöver av sin lärare: - Väsby 95% - Snitt medverkande kommuner 95% Resultaten indikerar att kunderna i regel är mycket nöjda med den verksamhet som bedrivs idag och att de ligger i linje med medelresultaten för övriga medverkande kommuner. Teaterlek- och konstprojekten Som en del i att utreda intresset för nya kulturverksamheter beslutade kultur- och fritidsnämnden vid sitt sammanträde den 20 augusti 2013 (KFN/2012:123) att finansiera två projekt i form av teaterlek och konst. Uppdraget gavs till den kommunala utföraren Väsby Välfärd. För att främja målet om ökad valfrihet och 4

5 mångfald beslutade nämnden att framtida liknande kulturprojekt och eventuell ny kulturskola ska handlas upp på den öppna marknaden. Projekten består i teaterlek för 25 barn i årskurs 1 i grundskolan och konst för 24 barn i förskoleklass och årskurs 4. Teaterleken omfattades av 12 lektionstillfällen om 60 minuter för två grupper under höstterminen Konsten omfattas av 12 lektionstillfällen om 90 minuter för två grupper hösten Väsby Välfärd vände sig med inbjudan till alla elever i förskoleklass, åk 1 och åk 4. Teaterleken leds av teaterlärare/dramapedagog. Kursen innehåller leker och improvisation. Teaterövningar blandas med repetition av en föreställning där eleverna själva väljer vad pjäsen ska handla om. Slutmålet med teaterleken är att sätta upp en föreställning med ljud, ljus, kostym och scenografi en gång om året. Konstprojektet leds av en konstlärare. Under kursen får deltagarna prova olika uttryckssätt som måleri, skulptur, teckning, relief, collage mm. Deltagarna undersöker också ljus och skugga och lär sig olika perspektiv. Kostnaden för nämnden för detta projekt uppgick till kr. Denna summa finansierar samtliga kostnader; såväl administration, lönekostnader, lokalkostnader, material och alla övriga kostnader. Utöver detta äger utföraren rätt att behålla elevavgiften som till teaterleken är 650 kr/termin och för konsten 1050 kr/termin. Projektet har följts upp genom kontinuerliga dialoger mellan kundvalskontoret och Väsby välfärd. En skriftlig rapport ska lämnas in till kundvalskontoret efter projektets färdigställande och väntas vara färdig till efter årsskiftet. Ett av syftena med projekten var att stämma av intresset för verksamheterna. Väsby välfärd gick ut med inbjudan för teaterlek till samtliga elever i årskurs 1, och fick in 25 intresserade elever. För konstverksamheten gick de ut till samtliga elever i förskoleklass och årskurs 4; de tog in 27 elever och har 7 elever i kö. Intresset för projektet kan användas som en enkel indikation på hur stora volymer som kan förväntas i olika verksamheter om nämnden beslutar att starta en kulturskola. Omkring 25 elever per årskurs och per verksamhet kan förväntas således vara en enkel beräkningsgrund i budgetsyfte vid en nystartad verksamhet. En annan indikation av projekten är att elevavgifternas omfattning är fullt godtagbara. Väsby Välfärd har lämnat in en utvärdering av projekten till kundvalskontoret. Utvärderingen bifogas i bilaga 1. Nuläge i andra kommuner i Stockholms län En omvärldsanalys med fokus på andra kommuner i Stockholms län visar att de flesta kommuner i dagsläget har kulturskola. Tabellen nedan har sammanställts under 2013: 5

6 Kommuner Kulturskola Utförare Ämnen*/kommentar 26 stycken Botkyrka ja Kommunal Musik och sång, Dans, Teater, Animering, Bild, keramik och form Danderyd ja Kommunal kulturskola; tre fristående musikskolor musik, dans, teater samt bild och form Ekerö Ja Musik och drama/teater Haninge Nej Kommunal Musik Huddinge Ja Kommunal musik, sång, dans och teater Järfälla Ja Kommunal Bild & Media, Dans, Teater, Musik, Nycirkus, Show Lidingö Nej Kommunal Musik Nacka Ja Kommunal, Fristående I Nacka kommun erbjuds alla barn och ungdomar från 7-19 år två musikskolecheckar. Ist för kulturskola finns kulturkurser. Norrtälje Ja Kommunal, fristående Musik, musikal, teater (fristående endast musik) Nykvarn Ja Kommunal Musik, Bild Nynäshamn Ja Kommunal Musik, Bild, media, dans, teater Salem ja Kommunal Musik, dans, teater Sigtuna ja Kommunal Musik, dans, teater, nycirkus, musikterapi Sollentuna Ja Kommunal Musik, dans, teater, bild Solna Ja Kommunal Musik, dans, musikal, teater, bild Stockholm Ja Kommunal Musik, dans, musikal, teater, cirkus, konst & media Sundbyberg Ja Kommunal Musik, dans, teater, bild, musikproduktion Södertälje ja Kommunal Musik, Konst, Dans, Teater, Media Tyresö ja Kommunal Musik, dans, teater, konst, musikproduktion Täby Ja Kommunal Musik, teater, konst Upplands-Bro Ja Kommunal Musik, dans, musikal, teater Upplands Väsby Nej Kommunal Musik Vallentuna Ja Kommunal Musik, dans, teater, bild, musikterapi Vaxholm Ja Kommunal Musik, teater, dramaverkstad Värmdö Ja Kommunal Musik, Dans, Teater Österåker Nej Kommunal, fristående musik Sammanställning av kulturskolor/musikskolor i Stockholms län Av samtliga kommuner är det Upplands Väsby, Österåker, Lidingö och Haninge som inte har kulturskola. Dock har Österåker ett utbrett valfrihetssystem inom musikskoleverksamhet med såväl kommunal regi som fristående utförare. Vid en genomgång av vilka verksamheter som kulturskolorna erbjuder är teater den vanligaste konstformen. Tabellen nedan är en sammanställning av områden i kulturskolor inom länet. 6

7 Verksamhet Antal kulturskolor med verksamheten Teater 21 Dans 16 Bild, konst, media 13 Musikal 4 Cirkus 3 Musikterapi 2 Musikproduktion 2 Show 1 Dramaverkstad 1 Verksamheter (utom musik och sång) i kulturskolor i Stockholms län Sammanställningen påvisar att flertalet kulturskolor erbjuder teater, dans och bildverksamhet. Mer ovanligt är verksamheter såsom musikal, cirkus, musikterapi, musikproduktion, show och dramaverkstad. Omvärldsblick Det finns ett fåtal kommuner i länet som har unika system för kultur- och musikskoleverksamhet. Nedan följer en kort presentation av de system som etablerats i vissa kommuner i syfte att främja valfrihet och mångfald. Nacka Nacka har en form av kundvalsmodell med kulturcheckar och utförarauktorisation. Inom musikskolan finns en auktorisationsmodell som innebär att en utförare som uppfyller ett antal krav kan etablera sig i kommunen och godkänns att driva musikskola. I Nacka finns idag ca 8 auktoriserade utförare inom musikskolan, varav den kommunala utföraren är en. Sedan denna modell infördes har volymerna inom musikskolan ökat med ca 2000 elever från 3000 barn år 2006 till närmre 5000 barn år Ett större utbud av aktörer har inneburit att efterfrågan ökat, då fler aktörer kan erbjuda ett större utbud och större variation i undervisningen. Då Nackas musikskolor finansieras av en peng har detta också inneburit att kostnaderna för musikskolan kraftigt ökat i takt med att antal elever ökat, vilket beslutsfattarna var medvetna om då kundvalssystemet infördes år Ytterligare ett resultat av breddningen av utförare har varit att det nu finns verksamhet med större geografisk spridning. Nacka har idag en musikskolecheck på 8850 kr/elev och kurs. Inom övriga kulturområden har Nacka en så kallad kulturcheck för olika typer av kulturkurser. En kulturkurs omfattar ca 10 sammankomster inom ett visst område. Pengen varierar mellan 2000 kr/elev och 5000 kr/elev beroende på gruppens storlek. Österåker Österåker har en modell för musikskola som har stor likhet med Nackamodellen, vilken infördes Modellen innebär att utförare auktoriseras genom att bli godkända enligt ett antal kriterier, vilka i princip är desamma som Nackas. Syftet 7

8 med modellen är, precis som i Nacka, att öka valfrihet och mångfald av utbud. Idag finns ett beslut på tak om maximalt fyra utförare, varav den kommunala är en. Österåker har en peng på 9000kr/elev och år för undervisning i grupper om 1-4 elever, 2800 kr/elev och år för ensemble/orkester och 1700 kr/elev och år för kör. Liksom i Nacka är erfarenheten att elevantalet har ökat när mångfald av utförare har tillkommit. Täby Täby har en valfrihetsmodell inom musikskolan som grundar sig i en form av upphandling av entreprenad. Täby menade att auktoriseringsmetoden inte är förenlig med kommunallagen, då musikskolan inte är lagstyrd verksamhet. Pengsystem för musikskolan infördes I dagsläget har Täby fem leverantörer, varav den kommunala musikskolan är en. Den kommunala huvudmannen har tecknat avtal med leverantörerna, vilka som anger de grundläggande kraven i verksamheten samt omfattningen av uppdraget. Täbys valfrihetsmodell har inneburit en ökning med ca 400 elever i musikskolan, från ca 1200 elever år 2009 till ca 1600 elever år Sammanfattande reflektioner av omvärldsbevakningen Flera intressanta slutsatser av Täbys, Nackas och Österåkers konkurrensutsättning av musikskola kan dras och bör tas i beaktande inför framtida beslut i Upplands Väsby: - Intresset för och antal elever i musikskoleverksamheten har ökat markant genom en ökad mångfald och fler aktörer. - En mångfald av nya inriktningar och leverantörer har vuxit fram, och det finns ett stort intresse att driva musikskoleverksamhet från marknaden. - Kostnaderna för verksamheten har ökat markant på grund av ökade elevantal. Nackas budget har dubblerats från 15 mkr 2007 till ca 30 mkr 2011/2012. Österåker fick ett tillskott på 1,5 mkr för att införa valfrihetsmodellen år 2011/ De ekonomiska riskerna för nämnderna har ökat markant i och med att möjligheter att sätta tak för antal elever eller ge ett exakt anslag inte längre gäller. Förutsättningar för nya kulturskoleverksamheter Möjliga nya verksamheter Listan som presenterats tidigare visar att det finns ett flertal verksamheter som en kulturskola kan innefatta. De absolut vanligaste verksamheterna förutom musik är teater, dans och bild/konst. 8

9 Teaterleks- och konstprojekten som kultur- och fritidsnämnden finansierat under hösten 2013 påvisar att det finns ett intresse från allmänheten för båda kulturformerna. Lokaler Teaterverksamhet kräver en rimligt dimensionerad träningsyta samt en föreställningsyta. Kommunen har idag lokaler i Messingenhuset, bland annat Abba-aulan, som kan fungera väl som träningsytor. I nuvarande kulturhus på Centralvägen finns en större scen som passar väl till teater. I planerat nytt kulturhus kommer en stor scen att finnas, vilken kommer att vara mycket väl anpassad för teaterföreställningar. Konst/bildverksamhet kräver en väl utrustad bildsal eller liknande. I Messingen finns idag en skapande verkstad som kultur- och fritidsnämnden finansierar. Kundvalskontoret har hyreskontraktet på den och betalar i dagsläget full hyra, då lokalen anses som strategiskt betydelsefull för kulturverksamheterna i kommunen. Den används sporadiskt av biblioteket och allmänkulturen. I det nya kulturhuset/messingenhuset planeras den nuvarande skapande verkstaden att flyttas till rum som idag används för konferenser. Konstverksamhet kan också bedrivas kvällstid i bildsalar i olika skolor. Dansverksamhet kräver en danssal, helst med spegelväggar, god ljudanläggning och anpassat golv. Idag finns en danslokal i bottenplanet på Messingenhuset. I lokalprogrammet för nya kulturhuset anges att matsalen i Messingen ska omvandlas till en danslokal kvällstid. Förutom dessa, kommunägda eller kommunförhyrda lokaler, finns troligtvis flera lokaler i annan ägo som kan vara väl anpassade för kulturskoleverksamheter. Utifrån hur en eventuell kommande kulturskola utformas kan nämnden välja att själv tillhandahålla lokaler till utföraren, eller låta utföraren själv välja och ansvara för verksamhetsanpassade lokaler. Många föreningar och studieförbund har egna verksamhetslokaler som skulle kunna passa vissa kulturskoleverksamheter. Möjliga leverantörer Konkurrensutsättningen av kommunens fyra fritidsgårdar resulterade i anbud från fyra olika leverantörer. Det påvisar att det finns ett intresse från marknaden vad gäller nämndens verksamheter. Kommunen har ett rikt föreningsliv och flera mycket aktiva studieförbund som eventuellt kan vara intresserade av att driva kulturverksamhet. Efter att musikskoleverksamheten konkurrensutsatts i andra kommuner i länet har en mångfald av utförare kommit in på marknaden. Detta indikerar att det bör finnas ett intresse för att driva musik- och kulturverksamhet i Upplands Väsby, framförallt givet att kommunen idag har en högre musikskolepeng än övriga kommuner med pengsystem. I dagsläget finns ingen kommun i länet som har regelrätt mångfald i annan verksamhet än musikskola. Det innebär att det är svårt att utvärdera exakt vilket intresse som skulle kunna finnas från marknaden vad gäller drift av exempelvis 9

10 dans, konst eller teater. Kundvalskontoret bedömer det dock som troligt att det kan finnas företag, förbund eller föreningar som skulle vara intresserade. Finansiering Kommunen har idag ett pengsystem för musikskola, vilket är en förutsättning för ett valfrihetssystem. Om nämnden beslutar att beställa och finansiera andra verksamheter inom kulturskoleområdet bör också dessa finansieras i form av pengsystem. Storleken på pengen varierar beroende på ett antal faktorer. Den viktigaste faktorn är vilken kvalitet och omfattning av verksamheten som beställs. Faktorer som påverkar pengens storlek är bland annat gruppstorlek, antal sammankomster, eventuella materialkostnader, lönenivåer, prisnivå på lokaler mm. Pengen bör också vara på en nivå som är jämförbar med nivån i andra kommuner. I dagsläget finns dock så pass många olika modeller för kulturverksamhet, så som kulturkurser, kulturcheckar mm att en jämförelse är svår att göra. De flesta kulturskolor är i dagsläget anslagsfinansierade. Om en kvalitet liknande den som beställs och tillhandahålls av den kommunala musikskolan eftersträvas bör pengen, i budgetsyfte, uppskattas till samma nivå som musikskolepengen, det vill säga kr/elev och år. Dock behöver ytterligare benchmarking och beräkningar på pengsystem göras om nämnden beslutar att gå vidare med någon av de alternativ på verksamhetsutveckling eller konkurrensutsättning som presenteras nedan. Dagens musikskolepeng i kommunen är hög och det är således möjligt att en lägre peng till andra typer av kulturverksamheter ändå skulle kunna ge goda förutsättningar för bra verksamhet. Ett pengsystem innebär att nämndens kostnader är direkt avhängiga av antalet elever. Således kan kostnaderna variera utifrån vilket intresse som finns från allmänheten, hur många utförare som finns och vilken kapacitet de har, och huruvida det finns ett tak för hur många elever som kan finansieras eller inte. En verksamhet på ca 200 elever inom områdena, med en peng motsvarande dagens musikskolepeng, resulterar i en kostnad för nämnden på ca 2,0 mkr. Vid en eventuell upphandling av musikskola- och/eller kulturskola kommer också kundvalskontoret vara i behov av utökade resurser. I dagsläget finns, utöver avdelningschef, en halvtidstjänst sakkunnig som arbetar med kulturfrågor. Utökade personal- eller konsultkostnader för uppdrag och administration som inkluderar verksamhetsutveckling, upphandling och uppföljning på central nivå beräknas initialt till ca 0,65 mkr. Alternativ för konkurrensutsättning och kulturskoleverksamhet Alternativ A Upphandling av musikskoleverksamheten med antagande av en leverantör Ett alternativ för konkurrensutsättning är att sätta ut den befintliga musikskoleverksamheten för konkurrens, liknande det förfarande nämnden beslutade för fritidsgårdarna. Det innebär att ett förfrågningsunderlag för musikskolan utarbetas och att intresserade parter kan lämna anbud, samt att en aktör antas. 10

11 Alternativ A innebär att den befintliga musikskoleverksamheten handlas upp och att den leverantör som lämnar det mest fördelaktiga erbjudandet får uppdraget att driva verksamheten. Grundidén med upphandling är att den ska öka kvaliteten i verksamheten, genom att den anbudsgivare med bäst kvalitet vinner. Alternativ A innebär att det inte blir konkurrens om eleverna mellan olika aktörer på marknaden, då endast en anbudsgivare kan lämna det vinnande anbudet. Det blir således en trygghet för den anbudsgivare som vinner att det inte finns annan konkurrens på marknaden. En annan fördel med denna typ av konkurrensutsättning är att nämnden, med endast en aktör, har en större möjlighet att kunna styra genom att sätta tak på volymerna i avtalet. Risken med alternativet är att det inte kommer att medföra valfrihet på marknaden om endast en aktör godkänns. Dagens musikskola är mycket omfattande med 750 elever. Det innebär att det kan vara svårt för en ny aktör att lämna anbud på en så pass omfattande verksamhet. Alternativ B Upphandling av musikskoleverksamheten med antagande av flera leverantörer Ett alternativ för mångfald inom området är Täby-modellen. Modellen innebär att flera olika utförare kan driva musikskoleverksamhet utifrån upphandling av entreprenad. Det innebär i praktiken att en upphandling kan resultera i att flera utförare kan godkännas att driva verksamhet och att separata avtal tecknas med varje utförare, som finansieras av att elever med medföljande peng söker till respektive utförare. Alternativ B innebär att musikskoleverksamheten handlas upp och att flera aktörer kan godkännas att få driva musikskola. Alternativet innebär större valfrihet för eleverna då det finns flera aktörer som driver musikskola. I och med att eleverna finansieras med en peng premieras de verksamheter som eleverna söker sig till. Det innebär också att det kan finnas en variation av små och stora leverantörer. Hos de kommuner som godkänt fler leverantörer har intresset för musikskoleverksamhet ökat och ett ökat antal elever strömmat till verksamheterna. Detta innebär också att kommunerna behövt finansiera fler elever. Riskerna med alternativet är att efterfrågan kommer att styra marknaden, och att de verksamheter som inte lyckas locka elever får mindre pengar och eventuellt slås ut. En risk är att endast populära kurser erbjuds i syfte att locka så många elever som möjligt. Det finns också en ekonomisk risk för kommunen att ha flera leverantörer, då det troligtvis resulterar i ökade volymer och därmed ökade kostnader. Slutligen finns det en risk för den befintliga kommunala musikskolan då flera aktörer på samma marknad troligtvis kommer att innebära att antalet elever som väljer det kommunala alternativet kommer att minska. Därmed finns risk att Väsby Välfärd får svårt att kvarhålla nuvarande omfattning av personal, lokaler mm. 11

12 Alternativ C Auktoriseringsmodell för musikskola Ett alternativ för konkurrensutsättning av musikskola och/eller kulturskola är den auktoriseringsmodell som finns i Nacka och Österåker. Modellen innebär att nämnden ställer ett antal krav på en leverantör av musikskoleverksamhet. En intresserad utförare anmäler sedan sitt intresse för att driva verksamhet, varefter denna utvärderas av beställaren utifrån de krav som ställs. Om leverantören godkänns kan denne starta sin verksamhet och erhålla peng per elev som skrivs in i verksamheten. Att införa auktoriseringsmodell för musikskola är dock en juridisk gråzon. Leverantören följs kontinuerligt upp av beställaren utifrån de krav som ställs. I samband med beslut om auktorisation beslutas också om hur en möjlig avauktorisation går till om leverantören inte levererar det som nämnden beslutar. Alternativ C innebär en auktoriseringsmodell av musikskola, liknande modellen i Nacka och Österåker. Det innebär att aktörer som klarar ett antal auktoriseringskrav får starta musikskoleverksamhet i kommunen. Möjligheterna och riskerna är desamma som i alternativ B. Skillnaden är att med alternativ C så kan nya aktörer enkelt komma in på marknaden när de själva så väljer, då auktorisering kan göras när som helst under året när ansökningen inkommer. Lagligheten i Auktoriseringsmodellen kan dock ifrågasättas. Alternativ D Upphandling av eventuella nya kulturskoleverksamheter Ett alternativ för ökad mångfald på marknaden är att betrakta olika delar av en eventuell framtida kulturskola som separata, där varje verksamhetsdel kan konkurrensutsättas var för sig. Eventuella nystartade kulturskoleverksamheter handlas således upp innan verksamhetsstart. Nämnden kan då besluta att anta antingen en eller flera leverantörer per upphandlad verksamhet. Det kan i teorin innebära en mångfald i det att till exempel musikskolan drivs i kommunal regi, att teaterskolan drivs av ett företag och att dansskolan drivs av en förening. Alternativ D innebär att nya eventuella kulturskoleverksamheter handlas upp och att musikskoleverksamheten kan kvarstå i kommunal regi om så beslutas. I alternativ D kan olika delar av kulturskola betraktas som separata och därigenom handlas upp var för sig. På detta sätt kan valfrihet och mångfald främjas, utan att den kommunala musikskoleverksamheten riskerar att minska elever i musikskola. Nämnden kan besluta hur upphandling av nya verksamheter kan gå till, och hur många utförare som kan godkännas i eventuell upphandling. Fördelen med alternativet är att det främjar valfrihet på marknaden genom att flera olika typer av aktiviteter erbjuds, och mångfald i och med att flera olika utförare kan driva verksamhet. Genom att de olika verksamheterna handlas upp var för sig kan nämnden styra verksamheterna i avtal och exempelvis sätta tak för hur många 12

13 elever i de olika verksamheterna som finansieras, om det endast är en aktör per verksamhet. I avtal med endast en aktör per verksamhetsområden är det enklare för nämnden att styra ekonomi och volymer och skräddarsy avtalen och upphandlingarna utifrån hur intresset ser ut. Nämnden kan också besluta att musikskolan drivs av den kommunala aktören, vilket minskar riskerna för den redan befintliga verksamhetens utbud. Nackdelarna med modellen är att nämndens kostnader avsevärt höjs om nya verksamheter införs. Beroende på hur många kulturskoleverksamheter nämnden satsar på behövs ett avsevärt tillskott i kultur- och fritidsnämndens budget. En nackdel är att det inte kommer att finnas någon valfrihet inom de olika delarna det kommer att finnas en aktör inom musikskola, en inom teaterskola (etc). Valfriheten kommer istället att vara möjligheten att välja olika typer av verksamheter. En annan nackdel är att det är svårt att uppskatta hur stort intresse som finns på marknaden och hur stora volymer som kan vara aktuella om nya verksamheter ska starta upp. Alternativ E gemensam plattform Ett alternativ till att starta och finansiera och handla upp en ny kulturskoleverksamhet kan vara att samla samtliga kulturella verksamheter som redan bedrivs i kommunen i ett gemensamt forum. I dagsläget finns flera aktörer, såväl företag som föreningar, som erbjuder till exempel dans och teater. Ett kostnadseffektivt sätt att lyfta kulturutbudet i kommunen kan istället vara att samla samtliga aktiviteter som redan finns och marknadsföra dem i en gemensam plattform. Alternativ E innebär att nämnden istället för att starta kulturskoleverksamheter erbjuder ett forum för redan befintliga kulturverksamheter att samlas och marknadsföras. Fördelen med alternativet är att nämnden inte behöver bekosta nya verksamheter. Istället marknadsförs verksamheter som redan finns vilket kan innebära ett ökat intresse för verksamheter som idag bedrivs av föreningar, förbund och företag och som har annan finansiering än en peng. En mångfald av aktörer och aktiviteter kan erbjudas ungdomarna, trots att inte kultur- och fritidsnämnden är direkt beställare och finansiär. Det som presenteras kan bli en samlad bild av utbudet, och för kunden är det inte vem som finansierar verksamheten som är avgörande för hur intresset ser ut. Nackdelen med förslaget är att det inte innebär att nya verksamheter tillkommer, utan endast lyfter sådana som redan finns. Det finns också en tydlig risk att de olika aktörerna som finns inte vill vara med i en gemensam marknadsföringsplattform. Det innebär inte en ny kulturskola, utan endast en ny plattform för information. 13

14 Förutsättningar för fortsatt hantering Utredningen belyser möjliga alternativ för konkurrensutsättning av musikskola och förutsättningar för kulturskola. Den fortsatta hanteringen av frågan om konkurrensutsättning av musikskola eller utveckling av kulturskola, eller en kombination av de båda, avvaktar politiska beslut efter att utredningen godkännes av nämnden. Kundvalskontoret föreslår att kulturprojekten ska fortsätta ytterligare en termin, våren 2014 för att nämnden ska kunna följa intresset för verksamheterna. Kundvalskontoret föreslår att nämnden avsätter kr för projekten. Höstens projekt ersattes med kr. Höjningen på kr ska finansiera inköp av nödvändiga inventarier. Vissa ekonomiska uppgifter behöver uppskattas inför kommande budgetarbete. En konkurrensutsättning av musikskola innebär med stor sannolikhet att elevantalet kommer att öka detta har skett i samtliga kommuner i länet som konkurrensutsatt verksamheten. Volymökningen är svår att förutse, men åtminstone elever kan tillkomma, om möjligt ännu fler. En ökning på 100 elever innebär en kostnadsökning på ca 1,0 mkr/år. Utveckling av nya kulturskoleverksamheter innebär också kostnadsökningar för nämnden. Hur stora kostnaderna blir beror på vilken kvalitet som ska erbjudas, hur många verksamheter som ska införas och hur många aktörer som kan godkännas. Det påverkar också nämndens möjlighet att sätta tak på volymerna. Kundvalskontoret uppskattar att ett införande av kulturskola med ca 200 elever kan innebära en initial kostnad på ca 2,65 mkr per år där ca 0,65 mkr initialt behöver avsättas till administration. I takt med att verksamheten fortgår kommer troligtvis kostnaderna, och volymerna, att öka årligen. En bedömning av volymer och kostnader behöver genomföras inför varje årsplanering i flerårsplanen, där budgetförutsättningarna för en växande verksamhet också behöver ingå. När kommande kulturhus är på plats och Messingenhusets kulturlokaler utvecklats finns goda förutsättningar för flera typer av kulturverksamhet. Kundvalskontoret förespråkar framtida satsningar på teater, konst och/eller dans. En möjlighet är att utveckla en verksamhet i taget för att säkerställa att kulturverksamheterna kan växa i stadig takt och att därigenom minimera riskerna för oväntade volymökningar i nämndens budget. 14