Dragsmarks klosters hamn

Transkript

1 Dragsmarks klosters hamn Fördjupning av arkeologiskt kunskapsunderlag inom fastigheten Klostergård 1:17 Marinarkeologisk utredning Klostergård 1:17, Dragsmarks socken, Uddevalla kommun Matthew Gainsford Bohusläns museum Rapport 2009:52

2

3 Redovisning av utförd arkeologisk undersökning Fältmed grå bakgrund och fetram är obligatoriska för redovisning ti lfmis. För anvisningar,klicka på rubrikerna och länkar på sidan 2. Geografiska och adm inistrativa uppgifter Län Västra Götaland Kommun Uddevalla Socken/Stad Kartblad Dragsmark 8B3a Landskap Bohuslän Fastighet/kvarter Klostergård 1:17 Beslutande länsstyrelse Länsstyrelsens dnr BeslutenligtKML Datum för beslut Länsstyrelsen,Västra Götaland Särskild utredningenligt 2 kap.11 KML Undersökningens art och om fattning Undersökarens dnr/projektnr Typ av undersökning/åtgärd Fältarbetstid start Fältarbetstid slut Dnr:NOK Pnr:D370 Särskild utredning Undersökande/ansvarig organisation Ansvarig person Typ av exploatering Bohusläns museum Matthew Gainsford Utbyggnad avbrygga Uppdragsgivare/exploatör Antalarbetsdagar Beräknad rappor tid Totalfaktisk kostnad Länsstyrelsen Västra Götaland 2 12 timmar Beräknat Yta,ext(m 2 ) Yta (m 2 ) Volym (m 3 ) 1 Schakt(m) Timmar,grov Timmar,arkeolog 48 Timmar,maskin Undersökt Yta,ext(m 2 ) Yta (m 2 ) Volym (m 3 ) 1 Schakt(m) Timmar,grov Timmar,arkeolog 48 Timmar,maskin Berörda RAÄ-nr/tillfällig arbetsidentitet (objektnr) Datering Rapport inkom m er senare Ja Nej Sam m anfattning av undersökningsresultaten och förslag till fortsatta åtgärder Sammanfatning av undersökningsresultaten PåuppdragavLänsstyrelsen ivästra Götalands län har Bohusläns museum/västarvet utfört en arkeologiskutredninginom vattenområdet Klosterbukten, Dragsmarks socken,uddevalla kommun.utredningen hadesom ändamål att fördjupa den arkeologiska kunskapsnivån inom fastigheten Klostergård 1:17. Utredningen motiverades utifrån att Klosterbuktens marina planeras utvidgas med ytterliggareen flytbrygga. Vid sonarundersökningupptäcktes en mindreantal kontakter som preliminärt bedömdes vara avarkeologiskt intresse.kontakterna besiktigades med dykande arkeologer men konstaterades vara antingen recent material eller naturformationer.iövrigt har Klosterbukten en slät botten utan synliga kontakter.inom det grundareområdet grävdes sammanlagt sjuprovgropar.provgroparna var 0,5x0,5meter bredda och0,4-0,5djupa som innehöll stratigrafiskt lager avhård gyttjigsand som övergicktill en mjukarehomogen gyttja.inom provgroparna kom endast några recenta tegel-ochträflis.okulär besiktninginom grundområdet gavbara några recenta tegelflis ochen skärva rödgods som förmodligen har deponerats sekundärt. Det vattenområdesom omfattades avaktuell utredningen visadeintepånågra lämningar som kan knytas till varken klostrets verksamma period eller övrigt resursutnyttjandeunder tidigmodern tid.platsen för marinan är muddrad till ett förhållandevis stort djup.det mindrecementgjuteriet,som ligger in mot Skåleberget,är till stora delar etablerad påisen tid utfyllda massor.oexploateradebottenområden finns inom åns utrinningsområdeisöder samt en strandzon längs den västra sidan avklosterbukten.dessa bottnar har ett vattendjuppåcirka 0,5meter vid medelvattenstånd ochbestår avfast mjukbotten.provgroparna inom grundområdet gaviprincipinget avarkeologiskt värde.den enstaka rödgodsskärvan är sannolikt utspolad från nämnda å. Förslag ti lfortsata åtgärder Den planeradenya flytbryggan kommer att förläggas inom det muddradevattenområdet.bohusläns museum/västarvet har ingen antikvariskerinran mot detta. Skulledet iframtiden bliaktuellt att exploatera det grunda vattenområdet isödra delen avbukten bör man dockha en vidarediskussion om områdets arkeologiska potential. Matthew Gainsford (Underskrift) (Datum) Version

4 Uppgifter om lägesbestäm ning Mätmetod Kommentar kring inmätning DGPS Skala Medelfelvid inmätning Anvisning för leverans av lägesuppgifter till RAÄ Anvisning för leverans av lägesuppgifter till länsstyrelse Anvisning för objekttabell för enkel läm ningstyp Anvisning för objekttabell för sam m ansatt läm ningstyp Anvisning för antikvarisk bedöm ning,skadestatus och undersökningsstatus Anvisning för beskrivning Anvisningar för bilaga Objekttabell för särskild utredning Ifyld blanke tskickas ti l:fmisreg@ raa.se Kontaktuppgifter:e-post:fornsok@ raa.se,tel: må - fre Version

5 Komplettering till redovisning av utförd arkeologisk undersökning Dnr:NOK /Pnr:D370 Omslagsbild Foto taget av Matthew Gainsford. Fotot visar Thomas Bergstrand som gräver i den inre delen av Klosterbukten. Rapport Bakgrund På uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län har Bohusläns museum/västarvet utfört en arkeologisk utredning inom Klosterbukten, Dragsmarks socken, Uddevalla kommun. Utredningen hade som ändamål att fördjupa den arkeologiska kunskapsnivån inom fastigheten Klostergård 1:17. Klostergårds marina ska förlänga den befintliga bryggan med ytterligare en sektion av cirka 20 meter. Området som kommer påverkas direkt av byggnationen är cirka 30x40 meter. Utifrån tillgänglig information gjordes bedömningen att Klosterbukten skulle kunna rymma marina lämningar efter Dragsmarks klosters samtida hamn. Naturlandskap Klosterbukten används idag som marina och badplats under sommartid. Klosterbukten ligger orienterad i en nordost sydväst riktning och har ett maximalt vattendjup i nordost på cirka sju meter, som minskar till mindre än en halv meter i sydväst in mot land. Ett grundområde av cirka 50 meters bredd, finns i den sydvästra delen av bukten. Genom detta rinner en mindre å kallad Klosterdammen (Kjellgren 1994:18). Klosterbukten har på ena sidan det höga Skåleberget och på den andra sidan mindre klippor. Dalgången innanför bukten upptas till stora delar av åkermark. Historisk bakgrund Kloster byggdes ofta av två anledningar; att en kung eller storman initierade bygget med gåvor av land och/eller rikedomar. Detta var oftast en politisk manöver eller ett resultat av gudfruktighet. Dragsmarks klosters grundläggning kan nog ses i det första sammanhanget. Kloster behövde inte bara land utan även en plats med god odlingsjord, ett fördelaktigt kommunikationsläge, och ett skyddat hamnläge. Klosterbukten vid Dragsmark har sannolikt varit djup och skyddad nog för att utgöra ett bra medeltida hamnläge. Medeltida fartyg av olika slag kunde därför lägga till utan problem (Kjellgren 1992:8, Bergstrand & Rappe 1994:13). Vattenvägarna i Bohuslän, innan kustvägarna var utbyggda, har utnyttjats som den naturliga förbindelsen mellan kustområden och världen. Genom Malö strömmar, Havstensfjorden och Byfjorden kom man till Uddevalla. För Bokenäsets vidkommande var det inte förrän under 1700-talet som en landsväg byggdes, för att förbinda Uddevalla med sillsalterier och annan verksamnhet vid kusten (Aasma 1994:9). I levnadsuppteckningen av den norske kungen Håkon Håkonsson omnämns hans goda och rättfärdiga gärningar. En av dessa var att han lät grunda Dragsmarks kloster år 1234 genom att skänka den franska premonstratenserordern 50 markabol på Bokenäs i Bohuslän. Att detta har hänt är godtaget men varför och när är mer osäkert. Eftersom Håkon hade problem att övertyga om sin rätt till tronen kan gåvan till premonstratensordern ha varit ett led i detta politiska arbete. Till det nya klostret flyttades ett antal munkar från moderklostret i Børglum i Danmark. En annan tanke är att klostret etablerades år 1240, som en symbolisk handling, efter ett inbördeskrig mot Skule Jarl. Säkert är dock att klostret grundades under Håkons regeringstid, det vill säga under perioden (Bergstrand & Rappe 1994:13).

6 Klostrets storhetstid anges ha infallit från 1200-talet till senare delen av 1400-talet (Kjellgren 1994:12). Metod Området avsöktes först med en MS 1000 scanningsonar för att fastställa eventuella kontakter som kunde vara av antikvariskt intresse. Skanningen omfattade det aktuella arbetsområdet samt angränsande djupområden inom Klosterbukten. Intressanta sonarkontakter besiktigades med dykande arkeolog. Den slänt som utgör gränsen mellan djupt och grundare vatten avsöktes också okulärt. Provgropsgrävning med ejektorsug utfördes på nämnda slänt och in mot grundare områden för att påvisa eventuell förekomst av kulturlager eller översedimenterade anläggningar. Det allra grundaste vattenområdet avsöktes med hjälp av sondjärn. Allt dykarbete utförs i enlighet med Arbetsmiljöverkets föreskrifter för yrkesmässig dykning (AFS 1993:57) samt den dykpraxis som upprättats vid Bohusläns museum. Resultat Genom skanningen upptäcktes ett mindre antal kontakter som skulle kunna vara av arkeologiskt intresse. Dessa besiktigades med dykande arkeologer. Man kunde då konstatera att dessa antingen var recent material eller naturformationer. I övrigt har Klosterbukten en slät botten utan synliga kontakter. Den är till stora delar muddrad som syns från en slät jämn botten och markant gräns mellan djupt och grunt vatten. Inom grundare områden grävdes sammanlagt sju provgropar. Provgroparna grävdes inom avsnitt där förekomst av kulturlager samt vrak ansågs vara som mest sannolik. Inom provgroparna kom endast några recenta tegelfragment och träflis. Sedimenten inom provgroparna utgörs av ett översta lager av hårdare sand blandat med gyttja som övergick till en mjukare homogen gyttja. Den okulära besiktningen inom grundområdet resulterade bara i några recenta tegelflisor och en skärva rödgods som förmodligen har deponerats sekundärt. Slutsatser och åtgärdsförslag Det vattenområde som omfattades av aktuell utredningen visade inte på några lämningar som kan knytas till varken klostrets verksamma period eller övrigt resursutnyttjande under tidigmorden tid. Platsen för marinan är muddrad till ett förhållandevis stort djup. Det mindre cementgjuteriet, som ligger in mot Skåleberget, är till stora delar etablerad på i sen tid utfyllda massor. Oexploaterade bottenområden finns inom åns utrinningsområde i söder samt en strandzon längs den västra sidan av Klosterbukten. Dessa bottnar har ett vattendjup på cirka 0,5 meter vid medelvattenstånd och består av fast mjukbotten. Provgroparna inom grundområdet gav i princip inget av arkeologiskt värde. Den enstaka rödgodsskärvan är sannolikt utspolad från nämnda å. Den planerade nya flytbryggan kommer att förläggas inom det muddrade vattenområdet. Bohusläns museum/västarvet har ingen antikvarisk erinran mot detta. Skulle det i framtiden bli aktuellt att exploatera det grunda vattenområdet i södra delen av bukten bör man dock ha en vidare diskussion om områdets arkeologiska potential.

7 Referenser Aasma, K., Dragsmark och Bokenäs kyrkor. AB C O Ekblad & Co. Västervik. Otryckta källor Kjellgren, B Dragsmarks Kloster Bohuslän. Vänersborg/Karlstad Stencil. Bergstrand, T. & Rappe, M Dragsmarks kloster. C-uppsats i arkeologi. Göteborgs universitet. Stencil. Bilagor Bilaga 1. Karta över utredningsområdet. Skala 1: Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriet Diarienummer /3302. Bilaga 2. Karta över det planerade arbetsområdet med inlagda sonarbilder. Skala 1: Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriet Diarienummer /3302. Bilaga 3. Utredningsområdet från väster. Foto Matthew Gainsford, Bohusläns museum. Bilaga 4. Utredningsområdet och befintlig brygga. Foto Matthew Gainsford, Bohusläns museum. Bilaga 5. Gjuteriet. Foto Matthew Gainsford, Bohusläns museum. Fynd: Inga fynd omhändertogs.

8 Grundområde Planerad flytbrygga PG7 PG6 PG3 PG1 PG2 PG4 PG5 Gjuteriet Klosterdammen Utrednings område Planerad flytbrygga Befintlig brygga Primärt arbetsområde Grundområde Provgropar Mot Klostret Meter

9

10

11

12

13