KALLELSE Regionstyrelsen Regionstyrelsen kallas till sammanträde för behandling av ärenden enligt bilagd förteckning.

Transkript

1 KALLELSE Regionstyrelsen Regionstyrelsen kallas till sammanträde för behandling av ärenden enligt bilagd förteckning. Tid: Onsdagen den 12 september klockan Plats: Glasriket, Videum Science Park. PG Vejdes Väg 15, Växjö. OBS! Möjligheter för gruppöverläggningar finns mellan i anslutning till sammanträdeslokalen. Roland Gustbée Ordförande Patric Littorin Sekreterare Delges Kallas Roland Gustbée (m) Carina Bengtsson (c) Monica Haider (s) Suzanne Frank (m) Arne Karlsson (m) Ann-Charlotte Wiesel (m) Lena Karlsson (c) Bengt Germundsson (kd) Gunnar Nordmark (fp) Monica Widnemark (s) Robert Olesen (s) Charlotta Svanberg (s) Anna Fransson (s) Carin Högstedt (v) Peter Skoog Lindman (s) För kännedom Bo Frank (m) Gunnar Elm (c) Mikael Jeansson (s) Mats Johnsson (m) Sonja Emilsson (m) Margareta Schlee (m) Anders Jonsäng (c) Eva Johnsson (kd) Rolf Andersson (fp) Joakim Pohlman (s) Ingemar Almqvist (s) Anne Carlsson (s) Rose-Marie Jönsson Neckö (s) Anders Mårtensson (v) Kjell Jormfeldt (mp) Kallade ersättare Bo Frank (M) ersättare för Suzanne Frank (M). Övriga kallade med närvarorätt Bo Frank (M), Sven Sunesson (c), Elizabeth Peltola (C), Åke Carlson (C) och Mats Johnsson (M). Tjänstemän Peter Hogla, Ulf Petersson, Anders Göranson, Anders Unger, Sara Nilsson, Eva Palmér, Helen Hägglund, Heidi Samuelsson, Marita Eriksson, Linda Vingren, Therese Magnusson och Sofia Bengtsson. Vid förhinder anmäls detta till telefon eller via e-post: patric.littorin@rfss.se 2

2 Förteckning över regionstyrelsens ärenden Ärende Info/beslut Handling 1. Justering av protokoll (föreslås att Monica Haider utses att jämte ordförande justera protokollet) 2. Fastställande av dagordning./. 3. Rapporter från externa uppdrag Information 4. Aktuella frågor för regional utveckling - Regiondirektören informerar Information 5. Ekonomi a. Delårsrapport för Regionförbundet södra Beslut./. Småland juni 2012 (ärendet bereds vid extra arbetsutskott 12/9) b. Ekonomiskt läge projektmedel Beslut./. 6. Infrastruktur och kommunikation a. Ny järnväg till Halmstad - motion Beslut./. b. Trafikförsörjningsprogram för Kronobergs Beslut./. län c. Trafikförsörjningsprogram för Kalmar län Beslut./. yttrande d. Trafikförsörjningsprogram för Blekinge län Beslut./. yttrande e. Trafikförsörjningsprogram för Markaryds Beslut./. kommun angående färdtjänst och riksfärdtjänst samrådsyttrande f. Krösatåg 2012 avtal avseende Beslut./. regionaltågstrafik mellan Hässleholm och Växjö g. Pågatåg 2012 avtal avseende Beslut./. regionaltågstrafik mellan Hässleholm och Markaryd h. Revidering av regler för färdtjänst och Beslut./. riksfärdtjänst i. Revidering av färdtjänsttaxa Beslut./. j. Förslag till föreskrifter om hastighetsbegränsning på väg 23 i Kronobergs län yttrande Beslut./. 7. Livskraft a. Kreativ Entreprenör 2012 utmärkelse Beslut./. b. Energikontor Sydost skrivelse angående Beslut./. utvecklingsarbete c. Kvinnojouren Blenda skrivelse från Beslut./. Länsstyrelsen i Kronobergs län d. Regionala miljömål revidering Beslut./. e. Tekniskt underlag Landsbygdsprogram Beslut./ samt Mål för ekologisk produktion remissyttrande f. Undervisning på annat modersmål än Beslut./. svenska på distans i Kronobergs län - projektansökan g. Kinasatsning lägesrapport Information h. Välfärdsområdet information om SKLprojektet Information 2

3 8. Förnyelse och dynamik a. Om att verka för att Linnéuniversitetet får en medicinsk fakultet motion b. Almi Företagspartner i Kronobergs län AB ägardirektiv 2013 c. Tillväxt och innovation i södra Småland projektansökan d. Uppdrag att utveckla glasindustrin och besöksnäringen i Glasriket rapport (Rapporten delas ut på sammanträdet) 9. Kompetens- och arbetskraftsförsörjning a. Studentmedarbetare Kronoberg - projektansökan Beslut./. Beslut./. Beslut./. Information./. Beslut./. 10. Sammanträdesplan 2013 Beslut./. 11. Anmälningsärenden: a. Delegationsbeslut b. Arbetsutskottets protokoll c. Trafiknämndens protokoll d. Delegationsbeslut av färdtjänst och riksfärdtjänst Information./. 12. Övriga ärenden 3

4 Regionstyrelsen Ärende 5 a Delårsrapport 2012 Dnr 11/0010 Förslag till beslut Styrelsen föreslår fullmäktige besluta Att godkänna delårsrapport för Regionförbundet södra Småland för perioden till och med Ärendet Enligt KL 8 kap 20 ska minst en delårsrapport behandlas av fullmäktige. Arbetsutskottet bereder delårsrapport inför beslut i styrelsen vid extra sammanträde den 12 september. Revisionsberättelse över delårsrapporten upprättas den 14 september Beslutsunderlag - Delårsrapport

5 Delårsrapport

6 Innehåll Förord... 2 Politisk organisation... 3 Politisk styrning... 3 Verksamhetsberättelse... 4 Övergripande fokusområden för regionförbundet Länstrafiken Kronoberg... 5 Trafik... 6 Marknad och försäljning... 6 Serviceresor... 8 Infrastruktur och kommunikation... 9 Kollektivtrafikmyndigheten Färdtjänst Regional utveckling LIVSKRAFT FÖRNYELSE & DYNAMIK KOMPETENS- OCH ARBETSKRAFTSFÖRSÖRJNING ÖVRIGT AV-Media Kronoberg Kurs och konferens Administration Ekonomi Flerårsöversikt Periodens resultat Måluppfyllelse Mål utifrån god ekonomisk hushållning Finansiella mål Driftredovisning per verksamhet Investeringsredovisning Pensionsförvaltning Väsentliga personalförhållanden Regionförbundet och bolag Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Noter

7 Förord Första halvåret 2012 har inneburit en rad viktiga händelser för regionen. Arbetet med regionförstoring och bildande av en gemensam regionkommun med Skåne, Blekinge och Kalmar län fortsätter. Formerna för arbetet och tidplanen är klara i stort. En projektledare skall rekryteras och i slutet av 2015 skall det finnas ett beslutsunderlag för att fatta det slutliga beslutet inför en ansökan. Fram till dess väntar ett stort arbete som skall präglas av öppenhet. Vid årsskiftet inträdde regionstyrelsen i sin nya roll som regional kollektivtrafikmyndighet (RKM). Hittills har myndigheten främst arbetat med att ta fram ett trafikförsörjningsprogram som långsiktigt skall beskriva behov och ambitioner för kollektivtrafiken. I januari invigdes två nya järnvägsstationer! En i Lammhult och en i Moheda och Krösatågen rullar nu på sträckan Växjö-Nässjö. Detta har efterfrågats av näringslivet och förhoppningsvis kommer det att leda till tillväxt för orterna utmed järnvägen. Upphandlingen av busstrafiken är nu klar. Det är en milstolpe som innebär bättre miljö, bättre bussar och utökat trafikutbud. Sommaren 2013 börjar de nya bussarna rulla. Under våren har två samverkansavtal tecknats för att skapa långsiktighet och tydlighet i vad regionförbundet förväntar sig. Det är dels med Smålandsidrotten där även Regionförbundet Kalmar och Landstinget Jönköping är med, och dels med Ljungbergmuseet. Ljungbergmuseet blir därmed länets bildkonstmuseum. Ytterligare på den internationella arenan har ett projekt som utbildar politiker och tjänstemän i Småland och Blekinge startat. Syftet är att öka kompetensen på hur EU arbetar för att bättre kunna påverka och dra nytta av resurser som finns inom EU. EU finansierar ett stort antal projekt och investeringar i länet. I juni beviljades EU medel till ett mötesspår i Räppe, som bland annat behövs för de kommande Krösatågen mellan Växjö och Hässleholm. Det kommer att stanna i Gemla, Alvesta, Vislanda, Diö och Älmhult på vägen mot Skåne. I april fick vi i uppdrag av regeringen att tillsammans med länsstyrelsen och våra motparter i Kalmar län att genomföra insatser för industriell utveckling och stärkt besöksnäring i Glasriket. Arbetet skall pågå i tre år och en förstudie blir klar under augusti Ovan är ett axplock av de viktiga saker som skett i regionförbundets regi under våren Jag vill rikta ett stort tack till såväl anställda och förtroendevalda, och till våra huvudmän för ett framgångsrikt halvår. Roland Gustbée Styrelseordförande Regionförbundets internationella kontakter utökas med Kina. I ett treårigt projekt tillsammans med Regionförbundet Kalmar och Linnéuniversitetet, placeras en person i Shanghai med uppgift att stödja länets företag med kontaktnät och information, samt att främja studentutbyte. 2

8 Politisk organisation Så styrs regionförbundet Regionförbundet södra Småland är en arena för regionalt utvecklingsarbete vars ändamål är: att vara en gemensam organisation för kommunerna och landstinget i Kronobergs län med syfte att ta tillvara länets möjligheter och främja dess utveckling att vara trafikhuvudman inom Kronobergs län att vara samverkansorgan i länet Medlemmar i regionförbundet är Alvesta, Lessebo, Ljungby, Markaryd, Tingsryd, Uppvidinge, Växjö och Älmhults kommuner, samt Landstinget Kronoberg. Regionförbundets övergripande verksamhetsidé är att stärka samarbete på regional nivå och kraftfullt verka för utveckling och hållbar tillväxt i regionen. Visionen Ett gott liv i södra Småland genomsyrar vår verksamhet. Politisk styrning Regionfullmäktige Regionförbundets högsta beslutande organ är regionfullmäktige som består av 45 ledamöter och 45 ersättare. Ledamöterna utses av de nio medlemmarna. Regionfullmäktige fattar beslut i övergripande, principiella frågor, fastställer förbundets budget och bokslut, beslutar vilka utskott och beredningar som ska finnas och utser ledamöter till förbundsstyrelsen. Regionfullmäktige har under första halvåret 2012 sammanträtt vid två tillfällen. Regionstyrelse Regionstyrelsen ansvarar inför regionfullmäktige för regionförbundets utveckling, ekonomiska ställning och verkställer de uppgifter som framgår i förbundsordningen. Regionstyrelsen består av 15 ledamöter och lika många ersättare. I styrelsen är alla medlemmar representerade med minst en ledamot och en ersättare. Regionstyrelsen har under första halvåret 2012 sammaträtt 5 gånger. Styrelsen genomförde sina årliga utvecklingsdagar i samband med Tylösandsveckan under 2 dagar. I och med att den nya kollektivtrafiklagen har trätt i kraft från den 1/ utgör styrelsen också kollektivtrafikmyndighet. Arbetsutskott Styrelsens arbetsutskott består av fem ledamöter och lika många ersättare som ansvarar för beredning av ärenden till och uppföljning av regionstyrelsens arbete. Arbetsutskottet har ett särskilt uppdrag att bevaka regionala utvecklingsprogrammet, demokratifrågor, kommunal ekonomi, självstyrelsefrågor och internationella frågor. Arbetsutskottet har under första halvåret 2012 sammanträtt vid 5 tillfällen. Trafiknämnd Trafiknämnden ansvarar för den löpande verksamheten inom länstrafiken. Trafiknämnden består av nio ledamöter och nio ersättare. Trafiknämnden har under första halvåret sammanträtt vid 5 tillfällen. Klimatkommission och kulturberedning Regionstyrelsen har tillsatt en klimatkommission och en kulturberedning. Regionstyrelsens klimatkommission består av tre ledamöter och utgörs av regionfullmäktiges presidium. Klimatkommissionen ska för styrelsens räkning stödja och bidra till arbetet med att implementera aktiviteter enligt den av styrelsen fastställda handlingsplanen för Klimatkommissionen Kronoberg till Klimatkommissionens arbete och aktiviteter har finansierats via ett externt projekt K3. Regionstyrelsens kulturberedning består av fem ledamöter och fem ersättare. Ordförande är förbundsfullmäktiges ordförande. Klimatkommissionen har under 2012 träffats en gång och träffas igen i september. Regionstyrelsens kulturberedning ska för styrelsens räkning leda och bevaka arbetet med i första hand Kulturplanen. Beredningen ska därutöver också bistå styrelsen i dialogen med kultur-organisationerna i regionen. Regionstyrelsens kulturberedning har under första halvåret 2012 träffats vid 4 tillfällen. 3

9 Verksamhetsberättelse Övergripande fokusområden för regionförbundet 2012 Ansöka om en ny regionbildning 2016 Status: En avsiktförklaring om regionbildningen är tecknad och överlämnad till den statliga utredaren Mats Sjöstrand. En politisk styrgrupp har bildats och haft ett sammanträde under våren. Beslut har fattats om att bilda ett arbetsutskott och om att rekrytera en projektledare. Kostnaden för detta delas lika mellan alla ingående parter. Regionförbundet går från att vara trafikhuvudman till att bli kollektivtrafikmyndighet för Kronobergs län Förändra tjänstemannaorganisationen för att ta hand om det nya myndighetsuppdraget Status: Regionförbundet har vid årsskiftet gått från att vara trafikhuvudman till att bli kollektivtrafikmyndighet för Kronobergs län. Ett förslag på Trafikförsörjningsprogram är ute på samråd hos regionförbundets medlemmar och andra berörda organ. Beslut om Trafikförsörjningsprogrammet tas av regionfullmäktige i oktober I samband med det nya myndighetsuppdraget har tjänstemannaorganisationen delvis förändrats. Två funktioner har inrättats: - Funktion som rör utvecklingsfrågor och som rapporterar direkt till regiondirektören. Beslut bereds/tas av Arbetsutskottet. - Funktion som hanterar driftsfrågor, främst trafikfrågor. Rapporterar till trafikdirektören Beslut bereds/tas av Trafiknämnden. Förtydliga regionförbundets verksamhet, resultat och uppföljning Status: Arbete har under våren utförts i linje med revisorernas påpekande, till exempel gällande intern kontroll. Ett stort arbete för att tydliggöra regionförbundets verksamhetsmål har inletts. Dessutom har ett ledningsstöd inrättats direkt underställt regiondirektören som hanterar frågor av organisationsövergripande karaktär. Det handlar om personal, kommunikation, övergripande utvecklingsfrågor, internationella frågor samt kollektivtrafikmyndigheten. Integrera OECD:s rekommendationer Utveckla kontakter med näringslivet genom Regionalt Forum och projekt för att främja länets näringslivsutveckling Status: Regionförbundet har under våren informerat om och inlett arbetet med att integrera de rekommendationer och synpunkter som framkom i OECD:s analys över Småland och Blekinge, och även slutsatser från andra studier såsom Simpler. Mycket av arbetet sker i projektform i till exempel SYVprojektet och TvärdraG. OECD:s rekommendationer kommer att vara en bärande del i verksamhetsplaneringen från och med Regionförbundet har idag täta kontakter med näringslivet, dels i form av diverse näringslivsrepresentanter men även i form av direktkontakter med företag genom Regionalt forum och TvärdraG. Fördjupa samarbetet med Länsstyrelsen Kronoberg Status: Arbetet med att knyta regionförbundets verksamhet närmare länsstyrelsen fortlöper. Exempelvis anordnades det i juni en gemensam ledningsoch personaldag för de båda organisationerna. Möjligheten att koppla samman organisationernas respektive verksamhetsplaner inom ett antal områden övervägs. Syftet är att tydliggöra ansvarsförhållandena och vem som gör vad. Fördjupa länets internationella arbete Status: Det internationella arbetet har varit intensivt. Under våren utsågs regionstyrelsens ordförande till ordförande i Euroregion Baltics styrelse. Styrgruppsmöte har genomförts i Bryssel för Småland-Blekinge samarbetet. 4

10 Planering inför invigningen av representationskontor i Shanghai har genomförts. Ett möte med Monitoring Commitee har genomförts i Sydafrika. Arbetet med att integrera det internationella arbetet i övrig verksamhet har inletts. Utveckla regionförbundets kommunikationsarbete Regionförbundet har fortsatt sitt arbete för att synliggöra och kommunicera sin verksamhet. Bland annat har ett stort arbete med att revidera och tydliggöra den grafiska profilen inletts och beräknas vara avslutad i höst. Ett nytt nyhetsbrev har framtagits som sedan i april distribueras veckovis till medlemmar, tjänstemän och andra intressenter som ett steg i att synliggöra verksamheten. För att stärka dialogen med regionförbundets medlemmar och öka kunskapen om verksamheten har en turné genomförts hos medlemmarna. Regionförbundets ledning Fokusområden för 2012 Status Arbetet med att utveckla och fördjupa ledningsgruppen fortsätter. Individuell handledning ska fortsatt erbjudas alla chefer. Status: Ledningsgruppen träffas var femte vecka för att diskutera och ta beslut i frågor av övergripande karaktär och som berör hela regionförbundet. Varannan gång avsätts tid för att med hjälp av externa resurser reflektera och diskutera kring ledningsgruppens roll och funktion. Samtidigt diskuteras ledar- och chefskapet på regionförbundet. Alla chefer med personalansvar erbjuds individuell handledning antingen genom extern resurs eller av regionförbundets personalchef. Inför 2012 ska en förankrad och samverkad grundsyn på ledarskapet i regionförbundet finnas på plats. Status: Innan sommaren presenterades en medarbetarbroschyr för samtlig personal på regionförbundet. Broschyren slår fast regionförbundets värdegrund och speglar ledningsgruppens syn på ledarskapet. Medarbetarbroschyren är framtagen av regionförbundets interna medarbetarskapsgrupp och ledningsgruppen. Under 2012 ska en kartläggning och analys av omvärldens lönebildning genomföras. Status: Under våren har en lönekartläggning med fokus på män och kvinnors lön genomförts. Lönekartläggningen har kompletterats av en jämförande studie av lönenivån i regionförbundet kontra kommuner, landsting och kommunala bolag i södra Sverige. Länstrafiken Kronoberg Delårsbokslutet för 2012 visar på en stabil resandeökning avseende busstrafiken. Växjö stadstrafik har ökat med 8,6 %. Regiontrafiken visar en försiktig ökning, men hänsyn måste tas till överflyttningar från buss till tåg, främst på sträckan Lammhult Växjö. Totalt är resandeökningen 4,7 %. Resandet på Öresundståg är fortsatt starkt och ny trafik till Kalmar tillfördes i december Statistik i korthet Andelen kontanter ombord på bussarna har minskat till 32,3 % i juni 2012, vilket är att jämföra med 77,8 % Försäljningen på Mina sidor har ökat och står för 15,6 % av den totala försäljningen. Antalet medlemmar på Mina sidor har sedan augusti 2010 ökat med 40 % och har i juni medlemmar. Antalet kunder som är nöjda med sin senaste resa har ökat från 79 % nöjda under det första halvåret 2011 till 81 % nöjda det första halvåret

11 Trafik Första halvåret 2012 har för trafikavdelningen handlat mycket om framtidsfrågor. Upphandling av både trafik och teknik har genomförts, den nya avtalsperioden för skoltrafiken och införandet av trafikledning har legat i fokus. Fokusområden för 2012 Status Driftsätta ny skolskjutstrafik med avtalsstart hösten Status: Arbetet fortgår enligt plan, vilket innebär att samarbetet med entreprenörerna inletts, trafiken har planerats färdigt och fordonen har godkänts. Slutföra upphandling av linjetrafik med trafikstart 2013 Status: Upphandling genomförd. Tilldelningsbeslut skickade Den nya avtalsperioden kommer innebära mer trafik och högre kvalitet. Förbereda trafikstart regionaltåg Hässleholm-Växjö samt ev. utökning av regionaltåg Nässjö-Växjö. Status: Arbetet med Hässleholmstrafiken påbörjas under hösten. Nässjö-trafikens utökning har av regionstyrelsen flyttats fram i tiden. Utreda och eventuellt upphandla tilläggsutrustningar inför trafikstart Status; Utredningen gjordes i början av året. Den följdes av en upphandling där tilldelningsbeslut skickades Utrustningen kommer vara en del av kvalitetshöjningen under nästa avtalsperiod som börjar juni Utveckla trafikstörningsinformationen och eventuellt inrätta en trafikledning/ trafikstörnings enhet, med uppgift att informera om trafikstörningar och aktivt verka för att lösa trafikstörningarna på ett smidigt sätt. Status: Informationen har integrerats i teknikupphandlingen som avslutades Planering av trafikledning pågår. Hyresavtal har slutits om lokaler i centrala Alvesta. Rekrytering av personal har påbörjats. Förbereda och eventuellt genomföra uppgradering av trafikplaneringsverktyget Rebus. Status: Beställningen är gjord och planering pågår. Eventuellt genomförs uppgraderingen under hösten. Uppgraderingen ger nya funktioner i planering samt förbättringar i statistik och ekonomiska rapporter. Marknad och försäljning Marknads- och försäljningsavdelningen har i huvudsak fortsatt att jobba vidare med de åtgärder som finns beskrivna i Kvalitetslyftet, med syftet att vända den negativa utvecklingen i såväl resandet som kundnöjdhet i busstrafiken. Fokus har även varit att fortsatt arbeta med åtgärder för att minska kontanthaneringen ombord på fordonen. Fokusområden för 2012 Status Åtgärder Kvalitetslyftet Ta fram åtgärdsprogram för Kvalitetslyftet del 2. Status: En utvärdering av arbetet i Kvalitetslyftet har genomförts och ett åtgärdsprogram för det fortsatta arbetet, Kvalitetslyftet del 2, har tagits fram. Åtgärdsprogrammet har presenterats för trafiknämnden. Implementera ny varumärkesplattform och en ny grafisk profil. Status: Länstrafikens och Serviceresors varumärkesplattform färdigställdes under våren och den nya grafiska profilen började 6

12 implementeras på Serviceresors fordon i juni. Arbetet med implementeringen av den nya grafiska profilen hos länstrafiken har påbörjats på olika sätt och kommer att lanseras ut mot kund i samband med lanseringen av ny hemsida i februari Införa enhetlig resegaranti för buss och tåg. Status: Gemensam och enhetlig resegaranti införs hos samtliga trafikbolag i södra Sverige den 1 juli Utveckla/implementera nya kanaler och arbetssätt för hantering av trafikstörningsinfo. Status: Planeringen av att installera en trafikledningscentral har påbörjats och planen är att trafikledningen ska vara igång under hösten Fortsatt utveckla samarbetet med entreprenörerna/förarna. Status: Våra driftmöten med entreprenörerna har utvecklats och förbättrats. På mötena träffas personal från länstrafiken och entreprenörerna för att diskutera aktuella driftsfrågor, t ex kring den tekniska utrustningen i fordonen. För att få effektivare möten har bland annat processen kring driftmöten förtydligats. Öka kunskapen om kollektivtrafiken. Status: En rad marknadsföringskampanjer har genomförts under våren, bland annat en priskampanj för busstrafiken, en lanseringskampanj för appen MobiTime och en kampanj för biljetten Duo/familj för Öresundstågen. Länstrafiken har i samarbete med övriga län som ansvarar för Krösatågstrafiken tagit fram en ny kundtidning, Lingonet, som i första hand är ett inspirationsmagasin för Krösatågs resenärer. Ett nytt nummer av länstrafikens egen kundtidning Hit & Hän har tagits fram samt en stor invigning av linje 157 har genomförts. Utveckla nya erbjudanden t.ex. sommarlovskort och lördagsbiljetten Status: Sommarlovskortet har erbjudits alla ungdomar upp till 20 år i länet. Sommarlovskortet finns i tre varianter och ger ungdomar möjlighet att resa för halvapriset under två månader. Länstrafiken har även i samarbete med Växjö kommun erbjudit kommuninvånarna i Växjö den nya lördagsbiljetten, som ger gratis returresor mellan kl under lördagar. Åtgärder minskning av kontanthanteringen Fortsatt utveckla Mina sidor. Status: Prestandan på Minas sidor har förbättrats för att göra systemet snabbare och enklare att jobba i. Införa prisdifferentiering i de olika försäljningskanalerna. Status: Prisdifferentiering införs den 9 december 2012 i samband med införandet av taxan 2013, enligt fullmäktigebeslut Under våren har förberedelser inför detta påbörjats och bland annat har tester av Chip & Go av betalkortsterminalerna genomförts. Chip & Go innebär att man inte behöver använda PIN-kod vid betalning av summor under 200 kr. Även SMS-biljetter i regiontrafiken har införts samt har en utvärdering av länstrafikens försäljningskanaler genomförts. Utveckla koncept och strategier för att aktivt kunna arbeta med företagsbearbetning. Status: Detta arbete har inte påbörjats. Uppstart av arbetet planeras till hösten Införa prenumerationslösning på Mina sidor. Status: Utvecklingen av prenumerationslösningen är påbörjad och 7

13 planeras slutföras och lanseras under hösten Klargöra och följa upp målet för minskningen av kontanthanteringen. Status: Uppföljningen av kontanthanteringen sker månadsvis och ligger idag på ca 30%. Uppskattningen är att kontanthanteringen kommer ligga mellan 5-10% efter det att prisdifferentieringen har införts den 9 december Kundcenter Utveckla den interna arbetsmiljön. Status: Den interna arbetsmiljön har setts över och bland annat har arbetsplatserna förbättrats på olika sätt, t.ex. har antalet arbetsplatser utökats. Personalen har också tilldelats olika ansvarsområden. Arbeta vidare med att utveckla arbetsrutinerna vid trafikstörningar Status: Arbetsrutiner har setts över, men ingen större förändring genomförs förrän trafikledningen är på plats. Övrigt Förbereda och lansera trafikstart för regionaltåg på sträckan Växjö- Hässleholm Status: Förberdelser inför trafikstart av regionaltågen påbörjas under hösten I december invigs stationen i Gemla. Serviceresor Det första halvåret har präglats av omfattande arbete inför avtalsstarten 1 juli. Det har bland annat inneburit följande: Revidering av zoner för prisberäkning av färdtjänstresor. Samtliga zongränser överensstämmer nu med de som finns i den allmänna kollektivtrafiken. Genomgång av avtal och inläggning av nya entreprenörer, fordon med prissättning med mera. Förberedelse och test av omvänd fakturering. Detta innebär att pris sätts vid beställning av resa, vilket på sikt innebär enklare och snabbare administration i samband med avräkning som sker en gång per månad. Utbildning av ny personal (6 personer) pga. sjukdom, föräldra- och studieledighet. Beräknad utbildningstid för beställningsmottagare är 1 månad och för trafikplanerare ca 6 månader. Fokusområden för 2012 Status Fortsatt utveckling av de befintliga verksamhetssystemen bland annat införande av omvänd fakturering fullt ut fr.o.m. den nya avtalsperioden med start 1 juli Status: Införs enligt plan 1 juli Fortsatt utveckling av bland annat bokning via webb och e-post. Status: Har fått stå tillbaka under våren för införande av omvänd fakturering, ny avtalsperiod etc. Ökad punktlighet vid hämtning/avlämning av kund Status: Här sker en succesiv förbättring och från 1 juli ökas dessutom fordonsparken från 48 till 55 fordon. 8

14 Inom 10 min - Ökat från 77,4% 2009 till 80,8% 2011 Inom min - Minskat från 10,7% 2009 till 10,1% 2011 Inom min - Minskat från 4,3% 2009 till 3,4% 2011 Mer än 30 min - Minskat från 7,6% 2009 till 5,7% 2011 Fortsatt kvalitetssäkring genom bland annat analys av in- och utgående samtal. Status: Ny statistik tas fram månadsvis avseende antal samtal och kö-/svarstider och kommer att redovisas på årsbasis. Fortsätta att utveckla det interna arbetet för att öka effektiviteten. Budget, bokslut och redovisning överförs under året från ekonomi till Serviceresor. Status: Omvänd fakturering införs 1 juli. Utveckling av bokningsprogram för färdtjänst- och sjukresor samt kompletteringstrafik. Förberedelse för att införa kartstöd vid bokning av och planering av resor. GPS-navigering (för fordonen) till alla adresser vilket förbättrar precisionen av restider etc. Utveckla samverkan med andra beställningscentraler i vår närhet (Halland och Kalmar). Status: Har inte hunnits med på grund av utbildningsinsats för nyanställd personal/vikarier Utveckla samarbetet med entreprenörer/förare. Utbildningar/fikamöten Status: Förberedelse pågår avseende inrättande av förar-/entreprenörsråd. Intresset för fikamöten har varit svagt. Infrastruktur och kommunikation Staben för infrastruktur och kommunikation har expertkunskap inom området infrastruktur och transporter. Avdelningen har ansvarat för regionförbundets planering för transportinfrastruktur och den långsiktiga strategiska utvecklingen av länets kollektivtrafik. Staben har arbetat aktivt med omvärldsbevakning, kontakt med grannlänen avseende strategisk infrastrukturplanering, med medlemmarna i infrastruktur- och trafikfrågor och varit politiskt stöd till förtroendevalda. Staben har upphört Staben för infrastruktur och kommunikation upplöstes 1 juni 2012, för att istället integreras i regionförbundets övriga organisation. Kollektivtrafikmyndigheten, med ansvar för den långsiktiga, strategiska utvecklingen av länets kollektivtrafik, flyttades till den nyinrättade avdelningen för ledningsstöd. Infrastrukturplaneringen flyttades till avdelningen för regional utveckling, medan upphandling och ansvar för tågtrafik läggs direkt under Länstrafiken Kronoberg. Trafikupphandlingar Upphandlingen av all linjelagd busstrafik i länet har avslutats. Avtalet är tioårigt, värt 2,8 miljarder kronor och omfattar totalt 11 bussföretag. Trafikstart sker i juni 2013 och då byggs också trafiken ut succesivt. Den största utbyggnaden sker i Växjö stad. I Växjö och Älmhults stadstrafik kommer biogas att användas som drivmedel, i regiontrafiken RME. Utsläppen av CO2 från kollektivtrafiken blir således försumbar. I regiontrafiken försvinner ledbussarna och ersätts delvis av dubbeldäckare. Fokusområden för 2012 Status Linjetrafikupphandling av buss med trafikstart Status: Tilldelningsbeslut har fattats av regionstyrelsen. 9

15 Trafikstart tågtrafik sträckan Hässleholm Växjö, samt trafik till/från Kalmar-Karlskrona. Status: Trafikstart tågtrafik Hässleholm- Växjö är framflyttad till december 2013, eftersom Trafikverket ska utföra underhållsarbete på södra Stambanan Dessutom är tågstopp Vislanda planerat att färdigställas först i oktober Den samlade bedömningen är att det på grund av detta är bättre att öppna samtliga stationer på södra Stambanan först i december Länstransportplan, avser årliga prioriteringar. Status: Under året har arbetet med prioritering av 2013 års medel pågått planenligt med tre möten i länsarbetsgruppen. Resultatet rapporterades till Regionförbundets arbetsutskott i samband med Tylösandsveckan i slutet av maj. Bygga upp ett kontaktnät i framför allt södra Sverige men även Stockholm och Bryssel t.ex. genom ledande av och deltagande i Småland/Blekinges transportgrupp inom ramen för regionens gemensamma Brysselkontor. Status: Arbetet pågår enligt plan genom bland annat deltagande i Brysselkontorets gemensamma utbildningsprojekt EU kompetens Småland/Blekinge om EU kunskap, där första utbildningstillfället genomfördes under våren Arbeta fortlöpande med pågående projekt: Pågatåg Nordost Projektering för Gemla och Diö befinner sig i intensivt skede. Första spadtag i Diö 26 juni och Gemla 31 augusti, byggnation under hösten. Trafikstart december Projektering Vislanda och Markaryd pågår. Ombyggnation Växjö bangård pågår, driftsätts påsken TUSS Tillväxt och utveckling i södra Sverige Mötesstation Åryd driftsattes i december Byggnation Alvesta Resecentrum pågår, invigning 4 september i år. Projektering mötesstation Örsjö påbörjad, byggs EU-projektet ägs av Trafikverket men administreras av Regionförbundet södra Småland. TSS Tågstopp södra Stambanan De nya stationerna i Moheda och Lammhult i Kronoberg och Stockaryd i Jönköpings län invigdes 4 januari och en uppföljande slutkonferens hölls 27 mars. Projektet avslutades sista juni. Mötesspår Räppe Projektering genomfördes hösten 2011 och byggnation påbörjades i januari. EUprojektet godkändes i juni. Mötesspår Räppe driftsätts samtidigt med Växjö bangård vid påsk MOS Baltic Link Motorways of the sea, Gdynia-Karlskrona Arbetet pågår enligt plan och projektets andra årsredovisning inlämnades till EUkommissionen i mars. Fördela medel via länstransportplanen till länets flygplats enligt nytt statligt uppdrag. Status: Regeringsbeslut om driftbidrag till icke statliga flygplatser kom i mars 2012 och förslag till revidering av länets Länstransportplan har arbetats fram under våren för beslut i Regionfullmäktige i oktober

16 Kollektivtrafikmyndigheten Myndigheten tillhörde organisatoriskt avdelningen för regional utveckling från den 1 januari 2012 till den 31 maj Från den 1 juni 2012 tillhör myndigheten avdelningen ledningsstöd. Fokusområden för 2012 Status Framtidens kollektivtrafik Status: Begreppet Framtidens kollektivtrafik användes under planeringsfasen inför inrättandet av Kollektivtrafikmyndigheten. Trafikförsörjningsprogrammet Kronoberg Status: Regionstyrelsen beslutade 13 juni att skicka ut trafikförsörjningsprogrammet på samråd. En uppdaterad version behandlas politisk av regionfullmäktige 12 oktober. Därefter vidtar fortsatt arbete med att komplettera och utveckla programmet med siktet inställt på nytt beslut i december Trafikförsörjningsprogrammet Småland Status: Den tänkta satsningen på Kollektivtrafik Småland med ett gemensamt trafikförsörjningsprogram har inte kommit till stånd som planerat. Samtal kring detta fortsätter på tjänstemannanivå. Uppföljningssystem av trafiken Status: I planeringsfasen och beräknas påbörjas under hösten. Färdtjänst Färdtjänsten har under våren tagit över tillståndsgivning från ytterligare två kommuner: Tingsryd från 1 januari och Lessebo från 1 maj vilket innebär en ökning med drygt 800 ärenden. I samband med detta har det skett ett omfattande informationsarbete till berörda och verksamheter i berörd kommun. Samtliga ärenden skall skannas in och registreras i regionförbundets verksamhetssystem. Samtliga sidor och informationsmaterial, ansökningsblanketter, med mera uppdateras så att rätt information finns på rätt plats. Fokusområden för 2012 Status Förbättra informationsspridning internt i den egna organisationen. Status: Avdelningen har via regionförbundets intranät spridit information om sitt arbete samt deltagit på två arbetsplatsträffar med Serviceresor. Varje nyanställd på Serviceresor får en individuell genomgång avseende rutinerna på färdtjänstavdelningen. Effektivisera arbetsprocesserna internt i den egna organisationen. Status: Rutiner ses löpande över för att effektivisera arbetsprocessen och det finns en intern handbok framtagen som uppdateras hela tiden. Förberedelse pågår för tillverkning av färdtjänstkort i egen regi (start under hösten) vilket förkortar handläggningstid med ca en vecka och minskar kostnaden. Detta kommer även att märkas för de kommuner som inte överlämnat sin tillståndsgivning. Korta handläggningstiden och skapa tydlig prioriteringsordning för inkomna ansökningar Status: Under året har priorietringsordning (internt material) för inkommande ärenden setts över och det är ett fortlöpande arbete. Ytterligare en handläggare har anställts med anledning av 11

17 att handläggning för Tingsryd och Lessebo tillkommit. Totalt finns det för närvarande färdtjänstärenden fördelade på kommunerna enligt följande: Alvesta 577 Lessebo 214 Tingsryd 588 Växjö Den genomsnittliga handläggningstiden för nyansökningar är ca fyra veckor och för omprövningar tre veckor. Förbättra rutiner för påminnelse om färdtjänsttillstånd som löper ut - beställningscentralen. Status: Genom Serviceresor påminns alla vid beställning av färdtjänstresa då det är 6 veckor eller kortare tid kvar till tillståndet går ut. Resenärer som tillhör Alvesta, Lessebo, Tingsryd och Växjö får en omprövningsblankett hemskickad till sig och för övriga uppmanas man att kontakta respektive färdtjänsthandläggare. Information till organisationer om verksamheten Status: Under våren har verksamheten deltagit vid Ljungby kommuns pensionärsråd och informerat om Serviceresor och Färdtjänst. Regional utveckling Under perioden har den nya interna organisationslösningen börjat fungera och ansvars- och rollfördelningen mellan avdelningens olika tjänster och funktioner har successivt identifierats. Samordningsansvaret för de internationella frågorna har flyttats till ledningsstödet. Ansvaret för infrastrukturfrågorna har flyttats från staben till Regional utveckling. En projektledare har rekryterats till ett projekt inom kompetensförsörjningsområdet, YH Kronoberg. Rekrytering har inletts till tre samordnartjänster för näringslivs-, innovations- samt infrastrukturfrågor. Fokusområden för 2012 Status Under första halvåret 2012 se över avdelningens uppdrag, arbetssätt och resurser. Status: Avdelningens uppdelning i processrespektive projektfunktion har förtydligats genom tillsättande av två funktionsledare. Tillsammans med avdelningschefen utgör de avdelningens ledningsgrupp och har under våren arbetat med att se över bland annat ansvarsområden och mötesformer. LIVSKRAFT Kultur Genomföra vårt myndighetsuppdrag gällande kultursamverkansmodellen, i dialog med länets kommuner, regionala kulturorganisationer och grannlän. Status: Från och med årsskiftet är Kronobergs län med i Kultursamverkansmodellen. Landstinget och Regionförbundet delar ansvaret för kultursamverkansmodellen och under första kvartalet fattades beslut i båda styrelserna om fördelningsprinciper avseende det statliga bidraget som för 2012 är kronor och statsbidraget har utbetalats för första gången i regional regi. Dialoger med kommuner, regionala kulturorganisationer och grannlän har genomförts enligt kulturplanen. Kronobergs arbete har under våren studerats av Centrum för kulturpolitisk forskning i Borås, på uppdrag 12

18 av Myndigheten för kulturanalys, som ett av två fall i en forskningsstudie om samverkansmodellen. Påbörja genomförandet av utpekade utvecklingsprocesser i länets kulturplan. Status: Regionförbundet bedriver i samverkan med andra aktörer utvecklingsprocesser, strategiska dialoger och projekt i olika omfattning kring nio (av tio) inriktningar. Projekt kopplade till Livskraft - kultur DELTA deltagarprocesser på Kulturparken och Regionteatern Status: Forskare från Linnéuniversitetet har genomfört intervjuer med personal på Kulturparken Småland och Regionteatern Blekinge Kronoberg om hur de arbetar med deltagande. Med deltagande avses hur publik och allmänhet involveras i arbetet. Projektet pågår. Tillkommande projekt, utöver VP 2012: Crowdfunding Status: Under våren har Regionförbundet introducerat en alternativ finansieringsmodell baserad på crowdfunding som ett komplement till ordinarie projektverksamhet. Samtidigt som systemutveckling pågår har utlysningen i CrowdCulture inneburit tre fullfinansierade projekt - fem projektansökningar har inkommit varav tre är godkända utifrån Kronobergskriterierna, som är: Att vara till gagn för medborgarna i länet Handla om nya samarbeten Ej till ordinarie verksamhet Funktionsanalys av kultursystemet Status: Södra Småland har i samarbete med Blekinge och Kalmar län utvecklat en modell för Funktionsanalys av kulturssystemet i de tre länen som ger en bild över hur systemet fungerar och vilka krav det ställer på styrningen. Kulturorganisationerna i Sydost har deltagit i en enkätstudie och i intervjuer. Analysen är slutförd. Miljö Samordna Klimatkommission Kronoberg och, i samarbete med Energikontor Sydost, genomföra dess handlingsplan. Status: Arbete har bedrivits enligt handlingsplanen. Energikontor Sydost driver projektet K3, vilket avser att genomföra huvuddelen av Klimatkommissionens handlingsplan. Projekt kopplade till Livskraft - miljö Miljö- och byggsamverkan Kronoberg Blekinge. Status: Miljösamverkan har utvecklats till att omfatta även Byggsamverkan för kommunerna i Kronobergs län. Miljö- och byggsamverkan omfattar nu en heltidstjänst på regionförbundet (finansierad av länets kommuner). För Miljö- och byggsamverkans verksamhet hänvisas till särskild verksamhetsberättelse. Välfärd Stödja medlemmarna i arbetet med förstärkta strukturer inom socialtjänstens och landstingets angränsande områden. Status: Inom samordningsuppdraget har förvaltningschefsnätverket bildat Ledningsgrupp för samordning för länets hälso- och sjukvård och socialtjänst i syfte att gemensamma resurser ska ge mesta möjliga nytta. Till sin hjälp har ledningsgruppen skapat tre tvärprofessionella grupper, Barn, Vuxna och Äldre. Projekt kopplade till Livskraft - välfärd Projekten är statligt finansierade via SKL. Stärkta strukturer inom vård och omsorg (Långsiktiga strukturer för kunskapsutveckling) Status: Gemensam ledningsgrupp med FoU Kronoberg inkluderat har skapats för dessa satsningar. SKL-satsningarna har utökats med större fokus på barn och unga. 13

19 Samordning för Linnea (Försöksverksamhet mest sjuka äldre) Status: Tvärprofessionella samordningsteam har bildats i varje kommun i syfte att sjuka äldre ska få sammanhållen vård och omsorg. Systematiskt förbättringsarbete äldre Status: Kvalitetsregistren Senior alert och svenska palliativregistret har införts och används i förbättringsarbete. En konferens har genomförts där förbättringsarbeten redovisades för fortsatt spridning. En länsgemensam handlingsplan för förbättringar i vård och omsorg om sjuka äldre har arbetats fram. Tillkommande projekt, utöver VP 2012: Kunskap till praktik Status: Implementering av nationella riktlinjer gällande missbruk och beroende. Ett flertal metodutbildningar har genomförts. Framtagande av uppföljningssystem har påbörjats. Inom ramen för satsningen har en föräldrastödssatsning påbörjats. E-hälsa Status: Projektet syftar till att skapa bättre grundförutsättningar för en mer sammanhållen och ändamålsenlig informationshantering samt användarvänliga och säkra IT-stöd. Öka teknik i hemmet. Fokus under halvåret har varit att säkra IT-stöd. FÖRNYELSE & DYNAMIK Stärka samverkan med och kopplingarna mellan olika regionala och nationella aktörer. Status: Ett antal dialoger har genomförts i samverkan med Länsstyrelsen. En ansökan har också gått in till Tillväxtverket där syftet är att utveckla arbetet i Kronoberg gällande regionalt ledarskap, innovationssystem, kluster och systematiskt arbete med nationella aktörer. Vidareutveckla arbetet i nätverket för näringslivsansvariga för att stärka länkarna och kopplingarna mellan lokalt och regionalt näringslivsarbete. Status: Arbetet i nätverket har under perioden fokuserat på frågor såsom projektet TvärdraG och därtill kopplade frågor och etablerandet av en gemensam plattform för företagsregister. Därutöver har nätverket, efter initiativ från Markaryds kommun, gått in i ett samarbete i projektet Kronobergsmodellen. I det fall nationella och EU-medel erhålls enligt plan ska särskilda satsningar på kulturella och kreativa näringar genomföras. Status: Genom projektet Re-think går särskilda medel in mot satsning på kulturella och kreativa näringar. Genom projektet genomförs också en stor del av handlingsplanen för kulturella och kreativa näringar. Projekt kopplade till Förnyelse & Dynamik Sydostleden Status: Projektet är administrativt grundlagt, personal rekryterad och konsulter upphandlade. Utveckling av aktiviteter och samverkan med olika intressenter sker nu i ökad omfattning. Främja kvinnors företagande Status: Programmet löper enligt plan och samtliga medel för har beviljats. Tio projekt som ska främja kvinnors företagande har fått finansiering. En förstudie kring hur man kan integrera satsningen på kvinnors företagande i ordinarie främjarsystem har tagits fram. Programmet arrangerade också en mötesplats kallad Entreprenörskap för alla vid Tylösandsveckan, tillsammans med Resurscentrum södra Småland och Region Halland. Resurscentrum för kvinnor södra Småland Status: Centrat är under inriktat på området entreprenörskap och innovativa miljöer (förnyelse och dynamik i RUP). Konferenser och kartläggningar har genomförts under första halvåret Planeringsarbete pågår för ytterligare insatser. Ännu är det oklart med finansiering och fortsättning på det nationella programmet fr o m

20 Kina-satsning Status: Under första halvåret har ett tiotal företag i regionen fått stöd i deras kontakter med Kina. Samarbetet med ALMI har fördjupats för att skapa ett bredare kontaktnät i näringslivet. Samarbetet med Suzhou fortlöper och regionförbundet har gjort ett besök i Kina i mars Representanter från Suzhou har också besökt regionen ett flertal gånger. Strategi för besöksnäringen Status: Under utarbetar regionförbundet en helt ny strategi för besöksnäringen i regionen. Strategin formulerar en övergripande vision för besöksnäringen fram till år 2020, med därtill integrerade mål (sex stycken) och strategiska metodinriktningar (15 stycken) som ska vägleda arbetet. Strategin bygger på samtal och intervjuer med närmare 50 aktörer som har genomförts under våren. Kompetensutveckling för besöksnäringen Status: Under våren har tolv kurser pågått i bland annat datorkunskap, marknadsföring och språk. En särskild satsning har gjorts på Kurbits affärsutvecklingsprogram som är specialanpassat för målgruppen. Arbetet har även påbörjats med att få valda delar av projektet att leva vidare efter projektets slut. Re-Think mötesplats för redesign Status: Projektet arbetar utifrån redesign-tanken, d.v.s. att man gör något nytt av kasserat material eller använder sig av spillmaterial från tillverkningsföretag. Under våren har en designtävling ordnats, en kickoff arrangerats och en sommarutställning i samarbete med andra aktörer producerats och öppnats. Diskussioner för en modell på mentorskapsprogram har inletts. Projektet pågår Duncan om kulturella och kreativa näringar Status: Regionförbundet ansökan, tillsammans med 9 andra parter i Europa, avslogs. Regionförbundet kommer att titta på andra möjligheter till internationellt samarbete och arbetar vidare med kultur och hälsa men på regional nivå. TvärdraG regional marknadsföring Status: Projektet har tagit fram en kommunikationsplattform för regionens marknadsföring. Workshops med cirka 200 deltagare, till största delen från näringslivet, har genomförts. Projektet har påbörjat den inre processen som ska leda fram till långsiktig struktur och en arena för regional samverkan i näringslivet. Genomförda aktiviteter är bland annat två stycken Företagssafari och en från ord till handling - temakväll på Residenset gällande matchningsproblematiken efterfrågad kompetens/arbetslösa ungdomar. Top level supportkontor i Kina Status: Projektet har förberett öppnandet av regionförbunden i Kalmar och södra Smålands gemensamma supportkontor i Shanghai i augusti Genom projektet förvaltar och vidareutvecklar regionförbundet även partnerskapet med Suzhou. KOMPETENS- OCH ARBETSKRAFTSFÖRSÖRJNING Som en del av regionförbundets myndighetsuppdrag kring kompetensplattform ska arbetet med kompetensförsörjning och utbildningsplanering på kort och lång sikt vidareutvecklas. Status: Referensgruppen Kompetensforum södra Småland har tagit fram en gemensam vision; Säkrad kompetensförsörjning till en växande, attraktiv region. Prioriteringar för 2012 är analys och rapport, information och spridning samt påverkan. Inom arbetet med att etablera Vård- och Omsorgscollege, där regionförbundet har deltagit i styrgruppen, har länet nu blivit certifierat. Målet med samarbetet är att utexaminerade ska möta arbetslivets kompetensbehov. Projekt kopplade till Kompetens- och arbetskraftsförsörjning Framtidens kompetensförsörjning Status: En workshop kring validering har genomförts där Myndigheten för yrkeshögskolan deltog. Möjligheter till samordning i länet kring validering undersöks. Fördjupningsrapporterna avseende kompetensbehovet inom teknik och industri, vård och omsorg och Data och IT har presenterats i olika forum. En gemensam workshop med SYV-projektet har genomförts. Rapporten Kompetensbehovet i södra Småland 15

21 2012 har färdigställts. Kompetensutveckling för studie- och yrkesvägledare Status: Projektet startade vid årsskiftet med projektledare och en styrgrupp med representanter från regionförbunden motsvarande projektets geografiska område (Småland, Blekinge och Öarna) samt en representant för näringslivet. Projektet har även en delprojektledare i varje län som arbetar 10% av sin studie- och yrkesvägledartjänst i projektet. I varje kommun finns även en kontaktperson. Fokus under mobiliseringsfasen har varit att sprida information om projektet, kartlägga vägledarnas kompetensutvecklingsbehov samt att planera inför genomförandet. Kartläggningen visar att det finns cirka 340 vägledare och att deras kompetensbehov i stort motsvarar det som förstudien har visat. Projektet pågår till januari Integrationssamverkan i södra Småland Status: Processen att lyfta upp integrationsfrågorna inom ramen för det regionala utvecklingsarbetet har påbörjats. En ansökan om medel för att vidareutveckla SFI (svenska för invandrare), som identifierats som ett prioriterat område, har lämnats till Länsstyrelsen. Denna ansökan har ej beviljats, men regionförbundet har uppmanats att göra en förnyad ansökan. Tillkommande projekt, utöver VP 2012: Förstudie Studentmedarbetare Status: En studieresa till Malmö har arrangerats för Regionförbundets arbetsutskott och medlemsorganisationernas personalchefer. Möjligheten utreds att länsövergripande koordinera och marknadsföra studentmedarbetarkonceptet. ÖVRIGT Följa upp OECD:s territorial review och vidta åtgärder med utgångspunkt i dess slutsatser. Status: I södra Småland har en lista på de viktigaste slutsatserna sammanfattats och vilka insatser som är kopplade till dessa. Småland/Blekinge har gemensamt gjort en plan för hur respektive regions insatser kopplade till OECD ska följas upp och dessutom återrapporteras till OECD. Som en viktig del i förberedelsearbetet har också OECD-rapporten översatts till svenska, vilket innebär att både den fullständiga rapporten och en kortversion finns översatt. Projekt kopplat till OECD OECD-studie Status: Arbetet med projektet som avsåg en OECD-studie avslutades under våren med avslutningsseminarier i Stockholm, dels på regeringskansliet, dels i Riksdagen. Utvecklingen av EU:s framtida program ska bevakas och regionen ska förberedas för genomförandet. Status: Regionförbundet har deltagit aktivt i olika sammanhang för att bevaka frågan. Bland de arenor som kan nämnas finns bland annat SKL, Nationellt forum samt Euroregion Baltic (ERB). Synpunkter har förts fram både i muntliga forum samt genom positionspapper och yttranden. Frågan tas också upp genom arbetet vid Brysselkontoret och i strukturfondspartnerskapet för Småland och Öarna. Det internationella arbetet ska stärkas ytterligare som ett horisontellt perspektiv, med fokus på ordförandeskapet inom Euroregion Baltic och satsningen på Kina. Status: Genom ERB driver och initierar regionförbundet aktiviteter för politisk påverkan speciellt avseende EU:s framtida sammanhållningspolitik. Under 2012 är regionförbundets ordförande också ordförande i ERB. Sydafrikasamarbetet fortskrider enligt plan. Två projekt är i implementeringsfasen och ytterligare två rekommenderas bifall av ICLD. Det horisontella perspektivet förstärks också genom arbetet i projektkontoret, projektet EU-kompetens Småland/Blekinge samt gemensamma arbetsgrupper kopplade till Brysselkontoret. Uppföljnings- och utvärderingsarbetet ska vidareutvecklas för att i ökad 16

22 utsträckning bidra till ett kontinuerligt lärande i organisationen. Status: Projektkontoret har fortsatt med projektbesök för att kontinuerligt följa upp pågående projekt. En projektrapport som behandlade verksamheten 2011 presenterades för styrelsen i maj. Planering pågår för en ny tjänst på området fr.o.m. juli 2012, som enbart ska arbeta med uppföljning och utvärdering. En strategi för detta arbete är under utveckling. Genom två projektbaserade heltidstjänster ska arbetet inom jämställdhets- och integrationsområdena utvecklas och stärkas. Status: Ett regeringsuppdrag att ta fram en regional handlingsplan för jämställd tillväxt har tillkommit under våren. Arbetet med att skapa en nulägesanalys som en del av handlingsplanen har påbörjats. Detta ska slutrapporteras till Näringsdepartementet senast i februari Inom integrationsområdet har en dialog inletts med kommunerna för att bl.a. identifiera prioriterade områden för insatser. Under våren har Regionförbundet medverkat i ett flertal möten, bl.a. med länets integrationsråd, där olika aktörer diskuterat hur det länsgemensamma arbetet inom integrationsområdet ska stärkas och vidareutvecklas. Bevaka utlysningar och ansöka om medel från nationella och internationella program inom prioriterade områden och härigenom förmera befintliga medel. Status: Regionförbundet följer aktivt utvecklingen framförallt inom EU:s strukturfonder. Ansökan om EU-medel har lämnats in för projektet Mötesspår Räppe. Ansökan har lämnats in till Tillväxtverkets program för regionalt innovationsarbete. Fortsatt arbete har också skett med SKL:s särskilda satsningar på välfärdsområdet. Under 2012 kommer ett processarbete kring regional översiktlig planering att påbörjas, där det regionala utvecklingsprogrammets prioriterade områden och den fysiska planeringen vägs samman i en regional kontext. Status: En arbetsgrupp bestående av representanter för regionförbundet, Länsstyrelsen, Växjö kommun och Boverket har påbörjat planering av en sådan satsning. Grundidén presenterades vid Mötesplats södra Småland i december 2011 och har därefter förankrats bland annat i samband med Länsstyrelsens s.k. kvartalssamtal med länets kommuner. AV-Media Kronoberg Under våren har AV-Media satsat på att anställa en informatör och en utvecklingsledare för att nå ut med en bredare och djupare information samt öka verksamhetens kvalitet. Året inleddes med ett internt arbete som syftade till att nå en samsyn om AV-Medias position. Resultatet ligger till grund för AV-Medias första kommunikationsplan. Utlåningsstatistiken för första halvåret 2012 visar på en ökning med lån till lån varav är fysiska lån. Trenden med en fortsatt ökning av strömmande media och en minskning av dvd-lån håller i sig. Fokusområden för 2012 Status Medieinformatörerna Ett nytt system för bokning av media kommer att driftsättas. Det medför en stor satsning på information och skolbesök för medieinformatörerna Status: Mediakatalogen SLI;s nya bokningsportal är driftsatt och testas av Sveriges mediacentraler. Under våren har medieinformatörerna genomfört 21 av årets 50 planerade skolbesök. En ny webbplats för AV-Media Kronoberg lanseras. 17

23 Status: Den nya webbplatsen lanserades den 23 januari i samband med ett möte för länets IT-samordnare. Dagens webbplats är anpassad för den mobila tekniken och är navet i AV-Medias informationsflöde. Innehållet byggs upp av nyheter från våra bloggar, filminköp, kurser och vårt Facebookflöde. Erbjuda möjlighet för skolorna att låna ny teknik, knutet till IKT och lärande. Status: Under våren har AV-Media köpt in mobiltelefoner och surfplattor för utlåning. Länets skolor kan också låna digital utrustning som används i kemi, biologi och fysik. Utrustningen är konstant bokad. IT-pedagogerna Informera och inspirera till god användning och kritiskt tänkande kring bruket av nya nätkulturer. Status: Under våren har 20 föreläsningar genomförts för elever, föräldrar och lärare om Barn, unga, föräldrar och Internet. Utbilda pedagoger i god datoranvändning vid skolornas satsningar på en dator till varje elev. Status: AV-Media har genomfört 19 Kurser för alla med totalt 246 deltagare. Fyra pedagogiska caféer samlade nära 200 pedagoger som fick lära sig mer om geocaching, ipads i förskolan, tekniska mätverktyg och lärarens framtida roll. Arbetet med Skolverkets grundläggande utbildning i datoranvändande för lärare (PIM) i länet har genomförts med insatser från AV-Media. I Växjö har AV-Media huvudansvaret för att utbildningarna genomförs i såväl grundskola som gymnasium och komvux. Under första delen av året har 71 lärare och 9 skolledare examinerats. möjligheten att få stöd i läs- och skrivinlärningen. Sammanlagt 41 utbildningar och 30 konsultationer har genomförts i länets kommuner. AV-Media har utforskat och ger stöd till de nya möjligheter som såväl surfplattan som mobiltelefonen ger till elever med särskilda behov. Utveckla arbetet med Interaktiv visualisering genom att inspirera och utbilda i verktyg som GapMinder och Algodoo tillsammans med Linnéuniversitetet. Status: Resultatet av ett framgångsrikt arbete med interaktiv visualisering visades för ca 100 deltagare på den nationella konferensen Framtidens Lärande i Stockholm i maj. Länets skolor har tillgång till verktyget genom en länslicens som AV- Media tillhandahåller. Arbetet är även omskrivet av Skolverket. Utbildningar och seminarier med GapMinder som inslag har genomförts. Blogg och webbplats om GapMinder, omvärld.se, lever vidare. Utvecklingsresurs för ny teknik i skolan. Status: AV-Media omvärldsbevakar, nationellt och internationellt, ett exempel är samarbetet med föreningen Datorn i Utbildningen Konsultverksamhet och rådgivning erbjuds, främst i Kronobergs län, men även utanför länet. Undervisning i no/tk med inriktning på miljö, i samarbete med Celektgruppen under ledning av professor Marcelo Milrad, i projektet LetsGo. Utveckla arbete med alternativa verktyg för elever med läs- och skrivsvårigheter. Status: Lärare, elever och föräldrar nyttjar 18

24 Kurs och konferens Under första halvåret 2012 har ca anställda och förtroendevalda inom offentlig verksamhet valt att kompetensutveckla sig på några av de 90 konferenser, möten och studieresor som arrangerats. Resultatet för första halvåret 2012 är positivt jämfört med budgeten, vilket även det förväntade resultatet för helåret är. Fokusområden för 2012 Status Konferensarrangemanget Tylösandsveckan 28 maj-31 maj 2012 Status: Nästan besökare gästade Tylösandsveckans 53 konferenser, seminarier, möten och utställning den maj. Nytt för i år var komprimeringen av arrangemanget till fyra dagar istället för fem, resultatet visade sig positivt då antalet deltagare och event hölls på samma nivå som föregående år. Utvärdering av Tylösandsveckan visar på ett positivt resultat för både programinnehåll och ekonomi. Regional mötesplats Mötesplats södra Småland december 2012 Status: Mötesplats södra Småland äger rum den 12/ på Kosta Boda Art Hotel. Innehållet fokuserar på konkretisering av OECD rapporten, t ex kompetensförsörjning och ungdomsarbetslöshet, integration och näringsliv. Utvärdering av/inköp av nytt kursadministrativt system Status: Utvärdering av kursadministrativa system pågår i samarbete med ITavdelningen. Nytt system förväntas vara i bruk under hösten. Utredning med fokus på att tydliggöra syftet med och målet för verksamheten samt utvecklingsmöjligheter Status: Ingår som en del i identifiering och fastställande av verksamhetsmål för hela regionförbundet. Administration Administrativa avdelningen har i huvudsak arbetat med att stödja regionförbundets politiska organ inför deras sammanträden. Därutöver har avdelningen tagit fram rutiner för intern kontroll för både regionstyrelsen och trafiknämnden. Avdelningen har även tagit fram tillämpningsrutiner för upphandlingar som genomförs inom förbundet. Fokusområden för 2012 Status Som ett led i regionförbundets arbete med hållbar utveckling initiera arbete med att handlingar till arbetsutskottet, trafiknämnden och styrelsen endast distribueras digitalt till ledamöterna. Status: Sedan årsskiftet distribueras arbetsutskottets kallelse och handlingar endast digital till ledamöterna och ersättarna. Även trafiknämnden har påbörjat att distribuera sina handlingar digitalt till viss del. Styrelsens och fullmäktiges handlingar publiceras på sedan Initiera arbetet med att göra arkiv-, diarium- och posthandlingarna digitalt tillgängliga för regionförbundets handläggare Status: Handläggarna får nu inkommande post och sina respektive handlingar digitalt i samband med ärenderegistrering, med mera. Alla handläggare har tillgång till titt-funktion i diariet över sina ärenden, vilket ökar tillgängligheten i ärendehanteringssystemet. Utveckla styrelsens system och rutiner för intern kontroll, samt skapa dokumenterad uppföljning av kontrollmoment Status: Regionfullmäktige fastställde i mars en policy för intern kontroll för 19

25 Regionförbundet södra Småland. Regionstyrelsen och trafiknämnden har därefter under våren fastställt årliga internkontrollplaner för respektive nämnd. Genom riktade informationsinsatser marknadsföra regionförbundets verksamhet utifrån den genomförda målgruppsanalysen. Status: Ansvaret för information och kommunikation flyttades efter årsskiftet över från administrativa avdelningen till ledningsstöd. Mer om detta finns att läsa under rubriken Övergripande fokusområden för regionförbundet 2012 på sida 4. Ekonomi Under första halvåret har fokus för ekonomiavdelningen varit att fortsätta vidareutveckla de interna rutinerna. Fokusområden för 2012 Status Vidareutveckla rutinerna i de system för personaladministration som infördes 2010 Status: Vidareutveckling har genomförts. Fortsatt arbete pågår. Utreda möjligheterna att skicka och ta emot elektroniska fakturor beträffande bilagehantering. Vidareutveckla de ekonomiska rutinerna gentemot de avdelningar som har ett eget kostnadsansvar Status: Vidareutveckling har genomförts. Fortsatt arbete pågår. Vidareutveckla de ekonomiska rutinerna för länstrafikens nya försäljningskanaler Status: Vidareutveckling har genomförts. Fortsatt arbete pågår. Biträda vid länstrafikens upphandling av linjetrafik med buss Status: Klart. Anbud antogs vid regionstyrelsens sammanträde i juni. Upprätta rutiner för fortlöpande skriftlig ekonomisk redovisning till styrelsen och trafiknämnden Status: Den löpande ekonomiska redovisningen till styrelse och trafiknämnd har förbättrats under första halvåret och kommer att utvecklas ytterligare under andra halvåret Biträda vid regionförbundets arbete med internkontroll Status: Arbete pågår. Regionstyrelsen och trafiknämnden har under våren fastställt internkontrollplaner. Status: En utredning har genomförts och fortsatt arbete kommer att ske under hösten Utredningen visar att inga av de nuvarande systemen på marknaden på ett enkelt sätt kan klara regionförbundets krav 20

26 Flerårsöversikt Regionförbundet totalt Utfall Utfall Utfall Verksamhetens intäkter Finansiella intäkter Verksamhetens kostnader arbetskraft Övriga verksamhetskostnader Periodens resultat Periodens budget Budgetavvikelse Länstrafiken Kronoberg Utfall Utfall Utfall Verksamhetens intäkter Finansiella intäkter Verksamhetens kostnader arbetskraft Övriga verksamhetskostnader Periodens resultat Periodens budget Budgetavvikelse Regionförbundets kansli Utfall Utfall Utfall Verksamhetens intäkter Finansiella intäkter Verksamhetens kostnader arbetskraft Övriga verksamhetskostnader Periodens resultat Periodens budget Budgetavvikelse

27 Periodens resultat Periodens resultat är följande (belopp i tkr): Regionförbundet Totalt Utfall Budget Avvikelse Budget Prognos Regionförbundets kansli Länstrafiken Kronoberg SUMMA Sammanfattning för all verksamhet: Resultatet per är tkr jämfört med budget på tkr, en positiv differens med tkr. Prognosen för hela år 2012 är ett överskott på tkr vilket är tkr bättre än budget. Det positiva budgetutfallet i prognosen för helåret redovisas nedan. Regionförbundets kansli har för perioden ett resultat på tkr vilket är tkr bättre än budget. Prognosen för hela år 2012 är ett överskott med tkr enligt nedanstående tabell. Regionförbundets kansli Större avvikelser: Resultatenhet Avvikelse Prognos Kansli Kurs & konferens Driftstöd Regional utveckling AV-Media Övrigt SUMMA Avvikelsen på kansliet beror huvudsakligen på ökade ränteintäkter (+ 963 tkr). Avvikelsen för kurs och konferens beror huvudsakligen på en lyckad Tylösandsvecka med nästan besökare. Avvikelsen för regional utveckling beror i första hand på vakanser vilket inneburit verksamhetsmässiga problem. 22

28 Resultatet för Länstrafiken Kronoberg för perioden är tkr, en positiv differens gentemot budget med tkr. Prognosen för hela år 2012 är ett överskott på tkr enligt nedanstående tabell. Länstrafiken Kronoberg Större avvikelser: Resultatenhet Avvikelse Prognos Förtroendevalda Personal Marknadsföring Regiontrafik Växjö stadstrafik Krösatåg Öresundståg Regionaltåg Övrigt SUMMA Avvikelsen för förtroendevalda beror på att kostnaden enligt regionfullmäktiges budgetbeslut beräknades till 3,2 MKR jämfört med 1,1 MKR i det ursprungliga budgetbeslutet Avvikelserna för regiontrafiken och Växjö stadstrafik beror på högre intäkter än budgeterat. Avvikelsen för Krösatågen beror på ett beslut i regionstyrelsen om utökad trafik till en beräknad merkostnad 2012 av 3,3 MKR. Avvikelsen beräknas nu bli -4 MKR. Avvikelsen för Öresundstågen beror huvudsakligen på en fortsatt resandeökning samt att ansvaret för sträckan Alvesta - Kalmar är nytt sedan december 2011 och den delen var vid budgettillfället svår att beräkna. Resultatet är positivt under första halvåret trots att kostnaderna för ersättningstrafik ökat markant under perioden. Prognosen för hela 2012 är en positiv avvikelse med 4,5 MKR. Avvikelsen för regionaltågen beror på att trafiken inte kommer igång under 2012 som det ursprungligen var budgeterat. Eventuellt kan vissa kapitalkostnader uppstå under slutet av

29 Måluppfyllelse Mål utifrån god ekonomisk hushållning I den kommunala redovisningslagen anges att mål för god ekonomisk hushållning skall fastställas. Regionfullmäktige fastställde budget för 2012 samt mål för 2012 utifrån god ekonomisk hushållning ( 38/11). Regionfullmäktige fastställde verksamhetsplan för 2012 ( 69/11). Finansiella mål Målen och måluppfyllelsen efter första halvåret 2012 redovisas här: Mål: Regionförbundets olika verksamheter skall bedrivas inom tilldelad budgetram. Måluppfyllelse: Utfallet är 8,8 MKR bättre än budget. Prognosen för 2012 innebär ett beräknat totalt överskott med 4,7 MKR. Mål: Förbundsordningen skall revideras under 2011 med målsättningen att en ny förbundsordning skall träda ikraft Måluppfyllelse: Klart. En ny förbundsordning gäller från Mål: Nya satsningar och permanentande av projektverksamhet skall vara fullt finansierade och tydligt redovisas vid respektive beslut. Även principerna för kostnadsfördelningen mellan medlemmarna skall redovisas vid respektive beslut. Måluppfyllelse: Klart. Löpande uppföljning. Mål: Länstrafikens eget kapital får minska till lägst 10 MKR innan återställande ska ske. Måluppfyllelse: Klart. Länstrafikens eget kapital var sammanlagt 57,7 MKR. Mål: Regionförbundets eget kapital (exklusive länstrafiken) får minska till lägst 3 MKR innan återställande ska ske. Måluppfyllelse: Klart. Regionförbundets eget kapital var sammanlagt 16,3 MKR. Mål: Kassalikviditeten (betalningsförmågan på kort sikt) skall vara över 95 %. Med kassalikviditet avses kvoten omsättningstillgångar/kortfristiga skulder. Måluppfyllelse: Klart. Utfallet var 112,7 %. Mål: Soliditeten (betalningsförmågan på lång sikt) skall vara över 8 %. Med soliditet avses kvoten eget kapital/totalt kapital. Måluppfyllelse: Klart. Utfallet var 23,0 %. 24

30 Driftredovisning per verksamhet inklusive interna poster, tkr Regionförbundet Totalt Utfall Budget Utfall Budgetavvikelse Verksamhetens intäkter Finansiella intäkter Verksamhetens kostnader arbetskraft Övriga verksamhetskostnader Årets resultat totalt Fördelat per verksamhet Länstrafiken Kronoberg Utfall Budget Utfall Budgetavvikelse Verksamhetens intäkter Finansiella intäkter Verksamhetens kostnader arbetskraft Övriga verksamhetskostnader Årets resultat Länstrafiken Regionförbundets kansli Utfall Budget Utfall Budgetavvikelse Verksamhetens intäkter Finansiella intäkter Verksamhetens kostnader arbetskraft Övriga verksamhetskostnader Årets resultat kansliet I not 17 specificeras budgetavräkning för respektive verksamhet. De olika verksamheterna kommenteras även i respektive verksamhetsberättelse. 25

31 Investeringsredovisning Investeringar TKR TKR TKR TKR Utfall Budget Utfall Prognos Helår Helår Helår Länstrafiken Kronoberg Kontorsinventarier kansli Serviceresor Biljettmaskiner Trafikinformation, monitorer, realtidssystem Hållplatstoppar Öresundståg Hållplatsutrop Trafikdatabas, planeringssystem Datautrustning Fordonsdatorer, fordonsutrustning Kameraövervakning Delsumma Länstrafiken Kronoberg Regionförbundets kansli Datautrustning kansli Kontorsinventarier Delsumma Regionförbundets kansli TOTALSUMMA NETTOINVESTERINGAR Pensionsförvaltning Regionförbundet har från och med 2010 tecknat en försäkringslösning för all personal. Regionförbundet har pensionsavtalet KAP-KL, vilket innebär att regionförbundet under 2012 skall avsätta 4,5 % av personalens löner som de anställda själva får placera. Denna skuld kommer att betalas in 2013 till Skandikon. Regionfullmäktige har ( 97/12) fastställt bestämmelser om pension och avgångsersättning för förtroendevalda samt pensionsutfästelser för fritidspolitiker att gälla från och med Regionförbundet har avsatt 91 tkr under avseende pensionsåtagande för förtroendevalda vars tjänstgöringsgrad överstiger 40 %. 26

32 Väsentliga personalförhållanden Personal Genomsnittligt antal anställda 115,7 104,2 Kvinnor 74,9 66,6 Män 40,8 37,6 Fördelning mellan män och kvinnor i förbundets styrelse Kvinnor 9 9 Män 6 6 Fördelning mellan män och kvinnor i ledning: Kvinnor 4 4 Män 7 6 Löner: (tkr) Regiondirektör och förtroendevalda Övrig personal Sociala avgifter och pensionskostnader varav pensionskostnad regiondirektör Personalens sjukfrånvaro (uttryckt i procent) Total sjukfrånvaro i förhållande till den sammanlagda ordinarie arbetstiden 2,94 % 3,14 % Total sjukfrånvaro exklusive långtidssjukskrivna 1,52 % 2,34 % Andelen av total sjukfrånvaro som har varat i 60 dagar eller mer 48,30 % 26,84 % Sjukfrånvaron för kvinnor i förhållande till den sammanlagda ordinarie arbetstiden för kvinnor 3,89 % 3,81 % Sjukfrånvaron för män i förhållande till den sammanlagda ordinarie arbetstiden för män 1,16 % 1,72 % 27

33 Sjukfrånvaro för åldersgruppen 29 år och yngre i förhållande till den sammanlagda ordinarie arbetstiden för den åldersgruppen 2,96 % 2,69 % Sjukfrånvaro för åldersgruppen år i förhållande till den sammanlagda ordinarie arbetstiden för den åldersgruppen 2,60 % 2,42 % Sjukfrånvaro för åldersgruppen 50 år och äldre i förhållande till den sammanlagda ordinarie arbetstiden för den åldersgruppen 3,39 % 4,43 % Andel ej sjukfrånvarande (andel anställda som inte haft någon sjukdag 59,10 % 55,53 % Regionförbundet och bolag Regionförbundet södra Småland äger och har intressen i ett antal aktiebolag/ekonomiska föreningar. AB Destination Småland Regionförbundet äger sedan bolaget AB Destination Småland. Viktiga uppgifter för bolaget är marknadsföring av varumärket Småland, produktutveckling, kompetenshöjande aktiviteter, samverkan med övriga Smålands län och stöd till kommunernas arbete med besöksnäringen. Sideum Innovation AB Regionförbundet äger sedan bolaget Sideum Innovation AB. Från och med 2010 är bolagets verksamhet integrerad i regionförbundet. Bolaget har därför för närvarande ingen verksamhet. Almi Företagspartner Kronoberg AB Regionförbundet äger 49 % i bolaget Almi Företagspartner Kronoberg AB. Almis verksamhet handlar till stor del om finansiering, rådgivning, innovation och nyföretagande. Övriga föreningar/bolag Regionförbundet har dessutom mindre andelar i följande föreningar/bolag: Inkubatorn AB Öresundståg AB Bussgods Sverige ekonomisk förening SmartPak Sverige AB AScan ekonomisk förening AB Transitio Samtrafiken i Sverige AB Kust till Kust AB Aktuellt under 2012: Regionfullmäktige har ( 59/11) godkänt nytt aktieägaravtal m.m. i vagnbolaget AB Transitio. Detta innebär bl.a. att regionförbundets ägarandel skall öka från 0,5 % till 5 % vilket innebär att aktieinnehavet skall öka från nominellt 0,1 MKR till 1 MKR. Förändringen kommer att ske under andra halvåret

34 Resultaträkning Not Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Medlemsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Periodens resultat

35 Balansräkning Not Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och Bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Eget kapital Periodens resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser Skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Panter och ansvarsförbindelser Panter och därmed jämförliga säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga 30

36 Kassaflödesanalys Not Den löpande verksamheten Periodens resultat Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Av- och nedskrivningar Gjorda avsättningar Övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Investering i materiella anläggningstillgångar Statsbidrag materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Amortering av skuld Kassaflöde från finansieringsverksamheten Periodens kassaflöde Likvida medel vid periodens början Likvida medel vid periodens slut 11,

37 Noter Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Allmänna redovisningsprinciper och eventuella avvikelser Delårsrapporten har upprättats enligt Lag (1997:614) om kommunal redovisningslag (KRL), tillämpliga delar i Kommunallag (1991:900) 8 kap och utfärdade rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Ingen förändring av redovisningsprinciperna har gjorts mellan 2011 och Delårsrapport skall upprättas respektive år efter sex månaders verksamhet. Delårsrapporten avser perioden med jämförelsesiffror för motsvarande period Tillämpade redovisningsprinciper Anläggningstillgångar har i balansräkningen tagits upp till anskaffningsvärdet med avdrag för avoch nedskrivningar. Beloppsgräns som gäller vid bokföring på investeringar är ett halvt prisbasbelopp vilket 2012 uppgår till kronor. Under detta belopp bokförs hela kostnaden på driften. Avskrivningar enligt plan beräknas på ursprungliga anskaffningsvärden och baseras på tillgångarnas bedömda ekonomiska livslängd enligt följande: Datorer Maskiner Övriga inventarier Tåg 3 år 5 år 5 år 25 år Interna redovisningsprinciper Kapitalkostnader består av linjär avskrivning. Sociala avgifter har bokförts i form av lagstadgade arbetsgivaravgifter. Not 2 Verksamhetens intäkter Trafikintäkter Övriga verksamhetsintäkter Reavinst försäljning av tåg SUMMA

38 Not 3 Verksamhetens kostnader Trafikkostnader Kostnader för arbetskraft Övriga verksamhetskostnader Summa Not 4 Maskiner och inventarier Maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärden Periodens förändringar -Periodens aktiverade utgifter, Inköp Periodens statsbidrag Försäljningar och utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Periodens förändringar -Försäljningar och utrangeringar Avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde enligt plan Not 5 Medlemsbidrag Medlemsbidrag till Regionförbundet Skatteväxlingsjustering från Landstinget Medlemsbidrag till AV-Media Medlemsbidrag till Länstrafiken Kronoberg Summa

39 Not 6 Finansiella intäkter Räntor SUMMA Not 7 Finansiella kostnader Räntekostnader Summa Not 8 Periodens resultat Periodens resultat enligt resultaträkningen Resultat enligt balanskravet Summa justerat resultat Not 9 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andra andelar i dotterbolag Övriga aktier och andelar Summa Not 10 Fordringar Kundfordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Skattefordringar Interimsfordringar pågående projekt Övriga kortfristiga fordringar Summa

40 Not 11 Kortfristiga placeringar Övriga kortfristiga placeringar Summa Not 12 Kassa och bank Kassa Bank Summa Not 13 Eget kapital Eget Kapital Ingående eget kapital Periodens resultat Utgående eget kapital Specifikation Eget kapital: Eget kapital Regionförbundets kansli SUMMA Eget kapital Regionförbundets kansli Eget kapital Länstrafiken Kronoberg: SUMMA Eget kapital Länstrafiken Kronoberg SUMMA Eget kapital Hela Regionförbundet Not 14 Avsättningar för pensioner Avsättning pensionsskuld förtroendevalda 91 - Utgående avsättning

41 Not 15 Långfristiga skulder Långfristiga skulder Summa 0 0 Not 16 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skatteskulder Löneskulder inkl semesterlöner Övriga kortfristiga skulder Statsbidrag Interimsskulder pågående projekt Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader Summa

42 Not 17 Budgetavräkning Budgetavräkning inklusive interna poster Belopp i tkr Länstrafiken Kronoberg Kostnader Kostnader Intäkter Intäkter Avvikelse Utfall Budget Utfall Budget Förtroendevalda Personalkostnader Trafikadministration Kollektivtrafikmyndighet Marknadsföring Utredningsuppdrag Regiontrafik Medlemsbidrag Räntor Växjö Stadstrafik Ljungby Stadstrafik Älmhults Stadstrafik Abonnerad skolskjuts Krösatåg Öresundståg Regionaltåg Kompletteringstrafik Gods Serviceresor Sjukreseadministration Resultat länstrafiken

43 Regionförbundets kansli Kostnader Kostnader Intäkter Intäkter Avvikelse Utfall Budget Utfall Budget Basverksamhet: Revision Förtroendevalda Kansli Kurs och konferens Medlemsbidrag Medlemsskap Projektmedel Driftstöd Regional utveckling Gemensamma personalkostnader ERB Brysselkontor Strategiska satsningar AV-Media SFP Småland och öarna Dans I Sydost Färdtjänst Pågående projekt Övriga projekt PC-konferens Pågatåg NO södra Småland Baltic-Link MOS Livsstil Kronoberg KRUT - Kreativ utveckling Klimp II Klimp III Creative Growth Miljösamverkan ARG Alvesta Resecentrum på G Kunskap till praktik IT i vård och omsorg ERB:s ungdomsprojekt SET-utbildning Moment-projektet BOOK-IT

44 Redundant Sydnet Yrkeshögskola TSS Tågstopp södra stambanan Kompetensutv strat tillväxtarbete Samverkan inom IT-området Övrig IT/Infrastruktur GIS-samverkan Resursnät Sydnet Klimatkommissionen TUSS Avsiktsförkl vård o omsorg OECD Försöksverksamh Mest sjuka äldre Systematiskt förbättrarb äldre Långsikt strukturer kunsk utv Kulturplan Kronoberg Besöksnäringen Sydafrika ledn/samordn 11/ Reg utv led soc barn/ungd vård Kinasatsning Framtidens kompetensförsörjning Funktionsanalys II Funktionsanalys kulturområdet Sydostleden Utredn kabel Lessebo-Tingsryd Mötesspår Räppe EU Främja kvinnors företagande Resurscentrum för kvinnor Integrationssamverkan i s Småland Strategi besöksnäringen TvärdraG Marknadsför Klimatkommisionen SYV i förändring Stärkta strukturer särskilda medel Värdegrundsarbete

45 Samverkan YH Re-think Skapande skola-konferens Byggsamverkan Föräldraroll missbruk/beroende Kollektivtrafik på landsbygden Studentmedarbetare RegLab Plug In Yrkeshögskola Kronoberg Kommunstudie genom Simpler Uppföljning/utvärdering Analysarbete Sydafrika LOS Resultat regionförbundets kansli HELA REGIONFÖRBUNDET Kostnader Kostnader Intäkter Intäkter Avvikelse Utfall Budget Utfall Budget TOTALSUMMA RESULTAT

46 Resultat- och balansräkningen kommer att föreläggas regionfullmäktige för fastställelse. Växjö Regionstyrelsen för Regionförbundet södra Småland Roland Gustbée (m), ordförande Carina Bengtsson (c) Monica Haider (s) Suzanne Frank (m) Arne Karlsson (m) Ann-Charlotte Wiesel (m) Lena Karlsson (c) Bengt Germundsson (kd) Gunnar Nordmark (fp) Monica Widnemark (s) Robert Olesen (s) Charlotta Svanberg (s) Anna Fransson (s) Carin Högstedt (v) Peter Skoog Lindman (s) Vår revisionsberättelse beträffande denna delårsrapport har avlämnats Elsa Jönsson Carl Geijer Olle Sandahl 41

47 Regionstyrelsen Ärende 5 b Ekonomisk lägesrapport projekt augusti 2012 Dnr 12/0017 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att notera ekonomisk lägesrapport över projektmedel augusti 2012 till protokollet. Ärendet Inför beslut avseende projekt medel lämnas information om det aktuella ekonomiska läget för regionförbundets projektmedel vid varje projektbeslut. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 154/12 - Ekonomisk lägesrapport projekt augusti 2012

48 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida (34) 154 Ekonomisk lägesrapport projekt augusti 2012 Dnr 12/0017 Bakgrund Inför beslut avseende projekt medel lämnas information om det aktuella ekonomiska läget för regionförbundets projektmedel vid varje projektbeslut. Beslutsunderlag - Ekonomisk lägesrapport projekt augusti 2012 Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen besluta Att notera ekonomisk lägesrapport över projektmedel augusti 2012 till protokollet. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

49 Ekonomiskt läge projektmedel inför Återstående innan beslut varav 2012 Projekt föreslagna för bifall Återstående efter beslut varav 2012 varav RUP-område 2012 Förnyelse och dynamik Kompetens Infrastruktur Livskraft -1:1 anslag Livskraft - kultur SUMMA Inneliggande projekt för beslut RUP-område Beslutsförslag Varav 2012 Flerspråkig undervisning via distans Kompetens Bifall Studentmedarbetare i Kronoberg Kompetens Bifall Tillväxt och innovation södra Småland Förnyelse Bifall (inkl. delegationsbeslut t.o.m )

50 Regionstyrelsen Ärende 6 a Ny järnväg till Halmstad- motion Dnr 12/0184 Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår fullmäktige besluta Att anse motionen besvarad med konstaterandet att planerande av spårbunden trafik sker redan idag genom samarbete med Region Skåne och Region Halland. Ärendet Lennart Värmby har för Vänsterpartiets regiongrupp lämnat in en motion Ny järnväg till Halmstad. I motionen föreslås att fullmäktige beslutar att arbeta in spårbunden förbindelse med Halmstad i regionens trafikplanering. Regionförbundet har berett ärende om trafikförsörjningsprogram för Kronobergs län, vilket fullmäktige ska fastställa den 12 oktober Föreslås att fullmäktige beslutar att anse motionen besvarad med konstaterande att detta görs redan idag med anledning av den pågående satsningen Pågatåg Nordost, där förbindelsen Markaryd-Halmstad är prioriterad. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 155/12 - Motion Ny järnväg till Halmstad - Tjänsteskrivelse Ny järnväg till Halmstad

51 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida (34) 155 Ny järnväg till Halmstad - motion Dnr 12/0184 Bakgrund Lennart Värmby har för Vänsterpartiets regiongrupp lämnat in en motion Ny järnväg till Halmstad. I motionen föreslås att fullmäktige beslutar att arbeta in spårbunden förbindelse med Halmstad i regionens trafikplanering. Regionförbundet har berett ärende om trafikförsörjningsprogram för Kronobergs län, vilket fullmäktige ska fastställa den 12 oktober I den efterföljande diskussionen framförs att samtal förs med Skåne och Halland gällande förbindelsen Markaryd Hässleholm. Halland håller på att ta initiativ till en utredning kring tågtrafik på sträckan. Föreslås att fullmäktige beslutar att anse motionen besvarad med konstaterandet att detta förbereds redan idag i samarbete med Skåne och Halland. Beslutsunderlag - Motion Ny järnväg till Halmstad - Tjänsteskrivelse Ny järnväg till Halmstad Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen föreslå fullmäktige besluta Att anse motionen besvarad med konstaterandet att planerande av spårbunden trafik sker redan idag genom samarbete med Region Skåne och Region Halland. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

52 Motion till regionförbund Södra Småland Ny järnväg till Halmstad Kommunikationer är viktigt. Växjö Kalmar med spårbunden förbindelse tar ca 1 timme. Det gör det möjligt att arbetspendla och utgör en förutsättning för att Linnéuniversitetet kan utvecklas. Motsvarande förbindelse med Halmstad något längre än till Kalmar - sker per landsväg och buss via Ljungby och tar drygt 2 timmar. Tågalternativet gör att man måste resa via Hässleholm eller Göteborg. Några förbindelser går också via Värnamo. Kust till kustbanan Kalmar Göteborg är viktig och behöver upprustning för att få snabbare förbindelse med framför allt Göteborg. Samtliga förbindelser behöver god kontakt med mobil och internet. För att ge vår del av Sverige bättre förutsättningar för fortsatt god utveckling är utbyggnaden av kommunikationerna väsentlig. Med hänvisning till ovanstående föreslår vi Att regionfullmäktige beslutar Att arbeta in spårbunden förbindelse med Halmstad i regionens trafikplanering. Växjö Lennart Värmby, För Vänsterpartiets fullmäktigegrupp

53 Dnr 12/ Eva Palmér Tel: Tjänsteskrivelse motion från Vänsterpartiets fullmäktigegrupp Ärendet Lennart Värmby har för Vänsterpartiets fullmäktigegrupps räkning till Regionförbundet södra Småland inkommit med motion daterad avseende behovet att arbeta in spårbunden förbindelse med Halmstad i regionens trafikplanering. Utbyggnad av kommunikationer Kronoberg-Halmstad Regionförbundet södra Småland är medveten om kommunikationernas betydelse ur ett regionalt tillväxtperspektiv och delar motionärens synpunkter avseende att samtliga förbindelser behöver god kontakt med mobil och internet. När det gäller hemställan om att arbeta in spårbunden förbindelsen med Halmstad i regionens trafikplanering konstaterar vi att detta görs redan idag med anledning av den pågående satsningen Pågatåg Nordost där förbindelsen Markaryd-Halmstad är prioriterad. Mot denna bakgrund har det inte varit aktuellt att prioritera frågan ytterligare i beredningen av Trafikförsörjningsprogrammet. 1 (1) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

54 Regionstyrelsen Ärende 6 b Trafikförsörjningsprogram för Kronobergs län - förslag Dnr 11/0172 Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår fullmäktige besluta Att godkänna förslag till Trafikförsörjningsprogram för Kronobergs län, daterat Ärendet Trafikförsörjningsprogrammet ska visa vilket utbud kollektivtrafikmyndigheten långsiktigt avser att erbjuda medborgarna. Trafikutbudet tillsammans med de långsiktiga målen är de väsentligaste delarna av programmet. Lagen ställer krav på att programmet även innehåller vissa andra avsnitt. Samtliga finns med i denna version men vissa är mer översiktligt behandlade. Styrelsen beslöt 120/12 att sända samrådsversion för Trafikförsörjningsprogram för Kronobergs län på samråd. Ett relativt stort antal aktörer, politik, kommuner, regioner, branschföreträdare, intresseorganisationer m fl, har under sommaren haft möjlighet att lämna synpunkter på programmet och gjort så. Regionförbundets kollektivtrafikdag den 15 augusti lockade omkring 45 deltagare som diskuterade inkomna synpunkter och andra frågor kring programmet. Trafikförsörjningsprogrammet ska vara beslutat senast 1 oktober och fastställs därefter av regionfullmäktige 12 oktober. I det förslag till trafikförsörjningsprogram som nu föreligger har endast mindre justeringar genomförts jämfört med samrådsversioen. Inkomna synpunkter kommer att beaktas och i flera fall utredas och analyseras vidare i det fortsatta utvecklingsarbetet med programmet. Målsättningen är att ett nytt trafikförsörjningsprogram ska vara klart för beslut vid regionfullmäktiges sammanträde i december Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 156/12 - Trafikförsörjningsprogram för södra Småland, förslag

55 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida (34) 156 Trafikförsörjningsprogram för Kronobergs län - förslag Dnr 11/0172 Bakgrund Trafikförsörjningsprogrammet ska visa vilket utbud kollektivtrafikmyndigheten långsiktigt avser att erbjuda medborgarna. Trafikutbudet tillsammans med de långsiktiga målen är de väsentligaste delarna av programmet. Lagen ställer krav på att programmet även innehåller vissa andra avsnitt. Samtliga finns med i denna version men vissa är mer översiktligt behandlade. Styrelsen beslöt 120/12 att sända samrådsversion för Trafikförsörjningsprogram för Kronobergs län på samråd. Ett relativt stort antal aktörer, politik, kommuner, regioner, branschföreträdare, intresseorganisationer m fl, har under sommaren haft möjlighet att lämna synpunkter på programmet och gjort så. Regionförbundets kollektivtrafikdag den 15 augusti lockade omkring 45 deltagare som diskuterade inkomna synpunkter och andra frågor kring programmet. Trafikförsörjningsprogrammet ska vara beslutat senast 1 oktober och fastställs därefter av regionfullmäktige 12 oktober. I det förslag till trafikförsörjningsprogram som nu föreligger har endast mindre justeringar genomförts jämfört med samrådsversionen. Inkomna synpunkter kommer att beaktas och i flera fall utredas och analyseras vidare i det fortsatta utvecklingsarbetet med programmet. Målsättningen är att ett nytt trafikförsörjningsprogram ska vara klart för beslut vid regionfullmäktiges sammanträde i december Beslutsunderlag - Trafikförsörjningsprogram för södra Småland, förslag Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen föreslå fullmäktige besluta Att godkänna förslag till Trafikförsörjningsprogram för Kronobergs län, daterat Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

56

57

58 Trafikförsörjningsprogram för södra Småland Förslag

59 5.9. Vidare arbete Innehåll Förord Trafikförsörjnings-programmets syfte Kollektivtrafikens förutsättningar i Kronobergs län Inledning Befolkning Utbildning Bebyggelse Nuvarande resande Ekonomi Vision och mål för kollektivtrafiken i Kronobergs län Vision för framtidens kollektivtrafik i södra Småland Mål för trafiken Trafikutbudet i Kronobergs län Tillträde till och prissättning av bytespunkter Reseprodukter Tillgänglighet Trygghet och säkerhet Miljö Marknadsföring och information Färdtjänst Förutsättningar Samrådsprocess Myndighetens mål Organisation och ekonomi Uppföljning Miljöbedömning Bilaga 1. Trafikordlista Bilaga 2. Trafikutbud Kartor Tågtrafik Stomlinje med buss Vanlig linjetrafik Anropsstyrd trafik Beskrivning av trafikutbudet stråkvis Nationella stråk Regionalt viktiga stråk Övriga regionala stråk Fysisk planering och infrastruktur Fysisk planering Regional och kommunal planering Infrastruktur, roller och ansvar Kollektivtrafikens bytespunkter Ansvar för bytespunkter Namngivning av bytespunkter i busstrafiken Klassificering av bytespunkter Ekonomi

60 Förord Regionförbundet södra Småland har, i egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet (RKM) i Kronobergs län, upprättat och beslutat om detta trafikförsörjningsprogram. Programmet visar vilken trafik RKM vill erbjuda medborgarna på lång sikt. Trafiken kan utföras av flera olika kollektivtrafikföretag och vara såväl upphandlad som kommersiell. Kollektivtrafiken ska bidra till att invånarna i södra Småland ska kunna leva ett gott liv. Kollektivtrafiken ska erbjuda medborgarna goda resmöjligheter, i första hand till och från arbete och studier men också för resor på fritiden. Vi vill att det kollektiva resandet successivt ökar på bilens bekostnad. Det är ett effektivt sätt att minska persontransporternas miljöpåverkan. Den kollektivtrafiklag som började gälla 1 januari 2012 ger möjlighet för alla kollektivtrafikföretag att starta trafik på marknadsmässiga villkor. RKM i Kronoberg har en positiv inställning till de som tänker starta sådan trafik och utgångspunkten är att den kommersiella trafiken ska underlättas inom ramen för ett väl sammanhållet trafiksystem. Den upphandlade och den kommersiella trafiken måste fungera väl ihop. Kronoberg är ett län med spridd bebyggelse och det innebär att det även i framtiden kommer att behövas ett utbud som är större än det som den kommersiella trafiken kan tillhandhålla. Det betyder också att bilen kommer att vara det huvudsakliga transportmedlet för de som väljer att bosätta sig utanför kollektivtrafikstråken. Roland Gustbée Ordf. Regionstyrelsen 2

61 1. Trafikförsörjningsprogrammets syfte Sedan den 1 januari 2012 gäller en ny kollektivtrafiklag i Sverige (SFS 2010:1065). Det har funnits en kollektivtrafiklag sedan 1979 men under de dryga trettio år som gått sedan den första kollektivtrafiklagen antogs har det svenska samhället förändrats. De förändringar som har betydelse för kollektivtrafiken är främst att vi reser mer, oftare och längre idag än för trettio år sedan. Den sträcka vi dagligen rör oss från hemmet och till jobbet eller skolan är längre år 2012 än den var 1980 och även år 2000 och den tenderar att öka. Detta beror på att vi i ökad utsträckning väljer var vi vill bo för att sedan resa till jobbet eller skolan. Den här så kallade regionförstoringen har många positiva sidor genom att den medverkar till att öka människors valfrihet och höjer den ekonomiska tillväxten. Nackdelar är bland annat att transporter ger upphov till negativ miljöpåverkan och att mycket tid läggs på resor. Människor måste få välja sitt sätt att leva och de transporter som måste ske ska därför utföras på ett uthålligt sätt. Kollektivtrafik är en starkt bidragande faktor till ett bättre fungerande samhälle. För att kollektivtrafiken ska kunna bidra till samhällsutvecklingen behöver den planeras på lång sikt. Därför ställer kollektivtrafiklagen krav på att alla län ska upprätta ett trafikförsörjningsprogram som beskriver hur kollektivtrafiken ska utvecklas och fungera på års sikt, det vill säga fram till cirka år Trafikförsörjningsprogrammet ska för det första identifiera behovet av kollektivtrafik inom länet och till viktiga resmål utanför länsgränsen. Det ska för det andra beskriva det utbud av kollektivtrafik som förtroendevalda i Kronobergs län långsiktigt vill erbjuda medborgare och näringsliv och därmed ta ansvar för att trafiken kommer att utföras. Som medborgare ska jag av programmet kunna se var det kommer att köras kollektivtrafik många år framöver så att jag kan göra rationella val av boendeort, arbetsställe eller utbildningsort. Programmet innehåller det långsiktiga utbudet av regional kollektivtrafik. Alla trafikslag ska finnas med (flyg, tåg, buss, båt, taxi etc.). Utbudet ska beskrivas och planeras så att de olika trafikslagen samverkar med varandra och används på ett sätt så att de gör störst nytta. Med regional kollektivtrafik menas den trafik som betjänar ett dagligt resande till arbete och studier. Därmed omfattas exempelvis inte tågtrafik mellan Malmö och Stockholm eftersom den räknas som interregional trafik och den ska utföras på helt kommersiella grunder. Inte heller omfattas utrikes trafik annat än i undantagsfall och endast i ringa omfattning flygtrafik. Trafikutbudet som beskrivs i programmet kan utföras både som upphandlad och kommersiell trafik. Avsikten är att programmet ska beskriva det totala utbud som behövs för att tillfredsställa resbehovet för invånarna i Kronoberg. Kontinuerligt sker en bedömning av hur det resbehovet bäst tillgodoses så att det fungerar väl för resenärerna. Trafikförsörjningsprogrammet ska bidra till att uppfylla de politiska och andra målsättningar som formulerats i Kronoberg och som kommer till uttryck i bland annat det regionala utvecklingsprogrammet Mötesplats södra Småland, i de regionala miljömålen för Kronobergs län och i kommunala översiktplaner. Detta är det första trafikförsörjningsprogram som tas fram i Kronobergs län. Vi ser innehållet som en grund att bygga vidare på och utveckla. Allt eftersom erfarenheter från tillämpningen av den nya lagen växer i vår egen och kringliggande regioner kommer nya synsätt och möjligheter att uppenbaras. Ett reviderat trafikförsörjningsprogram kommer med stor sannolikhet att behöva processas redan inom något år. Redan när programmet är antaget i oktober 2012 inleds därför arbetet med kompletteringar, förtydliganden och vidare utveckling. 3

62 2. Kollektivtrafikens förutsättningar i Kronobergs län 2.1. Inledning I en bilaga till trafikförsörjningsprogrammet, kallad Nulägesbeskrivning, finns en utförlig beskrivning av olika aspekter på kollektivtrafiken i Kronobergs län. Följande avsnitt är en sammanfattning av nulägesbeskrivningen som finns att hämta på regionförbundets webbplats Befolkning Kronobergs befolkning har de senaste 25 åren ökat med invånare. Ökningen har i princip skett i Växjö tätort som under perioden ökat med ca personer. Övriga kommuner har stått stilla eller minskat sin befolkning. Generellt gäller att befolkningen på landsbygden minskar och företrädesvis kommunhuvudorterna växer. Urbaniseringsgraden (andelen boende i tätorter) i länet är 77 procent att jämföra med rikets 84 procent. Ur kollektivtrafiksynpunkt är en hög tätortsgrad gynnsam. Den låga tätortsgraden innebär att för relativt många människor (drygt ) måste bilen vara det huvudsakliga transportslaget eftersom de valt att bosätta sig på landsbygden. Befolkningstätheten i Kronoberg är 22 invånare per km 2 vilket är ungefär som riket i sin helhet men betydligt glesare än Skåne med 116 invånare per km 2. 4

63 Länets dominerande tätort befolkningsmässigt är Växjö. Därefter följer Ljungby, Älmhult och Alvesta. Därutöver finns 45 andra tätorter, alla under invånare. Bland dem finns fyra av länets kommunhuvudorter. På andra sidan länsgränsen finns inom kort avstånd en rad tätorter som tjänar som målpunkter för invånarna i länet. I dessa tätorter bor människor som arbetar i Kronoberg. Bilden av resbehovet blir inte komplett om inte dessa tätorter tas med i beräkningen vid planering av trafiken. Förutsättningar för att bedriva kollektivtrafik är alltså sådana att befolkningen alltmer koncentreras till tätorter vilket är gynnsamt ur effektivitetssynpunkt och därmed ekonomiskt fördelaktigt. Antalet människor är dock så litet att det är svårt att upprätthålla en högkvalitativ trafik i alla delar. Där befolkningen är koncentrerad till stråk finns de bästa förutsättningarna. Huvuddelen av länets arbetstillfällen finns i tätorterna. Kartan visar tätorter med minst 200 arbetstillfällen. 5

64 2.3. Utbildning Utbudet av gymnasieplatser är fortfarande spritt i länet även om koncentrationstendenser kan skönjas. Alltfler utbildningar ges i Växjö tätort och fler elever väljer också att resa till Växjö. Denna utveckling kan sprida sig till de tre sista årskurserna i grundskolan i takt med friskolornas etablering. En relativt ny skolform är yrkeshögskolan ges utbildningar i Växjö, Ljungby och Älmhult. Mellan 700 och 800 elever går en yrkeshögskoleutbildning. Det är riksintag på samtliga utbildningar varför antalet elever som dagligen reser troligen är lägre än totala antalet elever. Skolformen är eftergymnasial och berättigar därmed till studiemedel från CSN. Linnéuniversitetet har sammanlagt cirka helårsstudenter fördelat på st. i Växjö och st. i Kalmar st. bor på campusområdet i Växjö. Om inte antalet elever blir väsentligt flera kan ingen trafik inrättas enkom för detta behov utan det allmänna utbudet kommer att tillfredsställa även studenternas resande. Undantaget är Växjö stadstrafiks linjer mot campus/teleborg. En utförligare beskrivning av elevers resande finns på regionförbundets webbplats, se rubriken Underlagsmaterial och klicka på Elevers resande Bebyggelse En faktor som påverkar både utbud av och efterfrågan på kollektivtrafik är bebyggelsens sammansättning och lokalisering. Förutsättningarna att bedriva kollektivtrafik är mycket bättre när befolkningen är koncentrerad till tätorter och stråk. Även inom tätorter är förutsättningarna bättre när befolkningen är samlad, det vill säga när invånarna bor utspridda i villaområden är förutsättningarna sämre än om de bor i flerfamiljshus på en mindre yta. Karta: befolkning utmed stora kommunikationsstråk. 6

65 Bostadsbyggandet sker framför allt i Växjö men även i Älmhult. Växjö kommun anger i sin 2012 antagna översiktsplan för tätorten att staden ska växa till invånare år Flera kommuner i Kronoberg har i sina översiktsplaner pekat ut var bebyggelse kan ske utmed sjöar och vattendrag, så kallade LISområden (Landsbygdsutveckling i strandnära lägen). Detta tillskott av bebyggelse kommer aldrig att ensamma kunna ge ett tillräckligt underlag för att dimensionera någon kollektivtrafik. Ligger områdena utefter kollektivtrafikstråk kan boende i dessa områden ge ett värdefullt tillskott till resandeunderlaget Nuvarande resande Kollektivtrafikens marknadsandel i Kronoberg (enligt Kollektivtrafikbarometern) är cirka nio procent. Det innebär att av alla som gör en resa väljer nio procent att åka kollektivt nio personer av 100 åker kollektivt. Under de senaste fem åren har bussresandet minskat medan tågresandet ökat. Totalt gjordes 5,5 miljoner resor med buss i den upphandlade trafiken 2010, varav 1,3 miljoner var skolkortsresor. Växjö stadstrafik svarade för 2,5 miljoner av dessa resor, varav drygt st. var med skolkort. En utförlig redovisning av resandet, trafikproduktionen med mera i den upphandlade trafiken återfinns i regionförbundets årsredovisning som hittas på regionförbundets webbplats Ekonomi Täckningsgraden (biljettintäkternas andel av trafikkostnaden) för den upphandlade trafiken sammantaget var 59 procent år Det varierar mellan regiontrafik och stadstrafik och mellan buss och tåg enligt följande: - Regionbusstrafik 47 % - Växjö stadstrafik 56% - Öresundståg 85% - Krösatåg 37 % Det innebär att länets kommuner och landstinget betalar i genomsnitt 41 procent av kostnaden och resenären 59 procent. I Kronoberg var medlemmarnas bidrag till trafiken mkr budgeteras underskottet till 199 mkr. På grund av ökad tågtrafik och ny avtalsperiod beräknas kostnaderna stiga 2013 och därmed också medlemsbidraget/underskottet. Det finns ingen linje i det upphandlade utbudet där intäkterna är lika stora som eller större än kostnaderna. Däremot kan enskilda turer ha en täckningsgrad som är lika med eller överstiger 100 procent. Trafiken subventioneras i praktiken till olika grad eftersom täckningsgraden varierar mellan linjerna. Rättsläget när det gäller subvention av kollektivtrafik är solklar det är tillåtet i enlighet med EUs förordning. Forskning i kombination med praktisk erfarenhet visar dessutom att - det är bra att subventionera kollektivtrafik. Det behövs mer kollektivtrafik än vad marknaden kan tillhandahålla. - det varierar vilken trafik som är bäst att subventionera. Den trafik som är samhällsekonomiskt motiverad att subventionera är den med stort resande, hög andel tjänste- och arbetsresor samt trafik som leder till sysselsättnings- och produktivitetstillväxt. - det är svårt att avgöra hur mycket trafiken ska subventioneras. Det blir en bedömning efter vilket syfte som ska uppnås men helt klart kan större variation tillåtas än vad som är fallet idag. En utförligare redovisning av täckningsgraden per linje återfinns på regionförbundets webbplats. Se högermarginalen och rubriken Underlagsmaterial. Dokumentet heter Täckningsgrad per linje Regionförbundets medlemmar, de åtta kommunerna och landstinget, finansierar det underskott som uppstår i trafiken enligt en fastställd modell. I princip betalar landstinget hälften av underskottet och kommunerna delar på den andra halvan i förhållande till 7

66 trafikproduktionen. Modellen för underskottsfinansiering regleras i förbundsordningen och där framgår exakt hur underskottet fördelas. Den nationella myndigheten Trafikanalys följer varje år upp situationen för kollektivtrafiken i Sverige och publicerar en rapport: Lokal och regional kollektivtrafik. Senaste rapporten avser år Där finns uppgifter om hur Kronoberg står sig i en jämförelse med andra län. Kommersiell trafik Från den 1 januari 2012 kan vilket kollektivtrafikföretag som helst starta och upphöra med trafik med 21 dagars varsel. Kollektivtrafikmyndigheten i Kronobergs län välkomnar kommersiell trafik och ser den som ett värdefullt komplement till den upphandlade trafiken. Etableringen av kommersiell trafik ska underlättas. Det är dock alltid resenären som ska vara i centrum när upphandlad och kommersiell trafik ska samverka och fungera bra tillsammans. Genom länet passerar tågtrafik i SJs och Veolias regi. Det är interregional tågtrafik och omfattas därför inte av programmet men redovisas här för fullständighetens skull. Från Malmö till Stockholm via Alvesta och omvänt kör SJ cirka dubbelturer (dt) på vardagar, 10 dt lördagar och 12 dt sön- och helgdag. Veolia kör ett mera varierat utbud där 3-4 turer körs vardagar men ytterligare turer körs enstaka dagar i veckan. Enstaka turer utförs under lördagar samt sön- och helgdagar. SJ utför tre turer mellan Kalmar och Göteborg via Alvesta vardagar samt lördagar och söndagar. Myndigheten avser att precisera de förutsättningar som ska gälla för den kommersiella trafikens möjligheter att få tillgång till sådana funktioner som gör att resenären sätts i centrum och att hela resan fungerar: tillgång till bytespunkter, tillgång till informationssystem, biljettsamordning, marknadsföring, trafikledning, depåer med mera. Det behövs också en samsyn mellan myndigheterna i olika län i förhållningssättet till den kommersiella trafiken. I vissa delar kan det behövas ett likartat förhållningssätt över hela landet. I januari 2012 fanns 15 st. gällande tillstånd för expressbusstrafik. Det är oklart hur många som utnyttjas, det vill säga om det verkligen utförs någon trafik i enlighet med tillstånden. Det är endast ett fåtal kollektivtrafikföretag som anmält trafik till Samtrafikens gemensamma trafikantinformationssystem. Våren 2012 går det kommersiell busstrafik (som är anmäld till Samtrafiken) mellan Jönköping och Växjö. Dessutom passerar andra linjer genom länet, exempelvis på E4. 8

67 3. Vision och mål för kollektivtrafiken i Kronobergs län Pendlare vill vara säkra på att trafik fortsätter att gå under lång tid. Val av bostadsort och arbetsställe är stora beslut för enskilda människor och görs inte varje dag. Val av gymnasieskola och universitetsutbildning görs heller inte ofta men i valet vägs många gånger in möjligheten att resa till och från utbildningsorten. Därför är det mycket viktigt att trafiken planeras långsiktigt. I ett trafikförsörjningsprogram ska länets långsiktiga ambitioner för trafiken beskrivas och människor och företag ska med ledning av programmet kunna fatta egna beslut om hur de vill utforma sitt liv och sin verksamhet. De ska ges möjlighet att leva ett gott liv i södra Småland. Det finns en insikt om att utbudet av kollektivtrafik måste förändras och i högre grad anpassas till resenärernas villkor. Samhället förändras också ständigt med befolkningsomflyttningar, omlokalisering av företag, förändrade bostadspreferenser med mera. Detta innebär att trafiken inte kan vara statisk utan det måste ske en ständig förändring av utbud och innehåll i kollektivtrafiktjänsterna. Det hindrar inte att trafiken har ett långsiktigt perspektiv utan det ska fungera så att utbudet ska vara stabilt geografiskt men turutbud, tider och trafikslag kan förändras. Transporter har i sig inget egenvärde utan ska bidra till att uppfylla andra mål i samhället. Rörlighet har heller inget egenvärde och kan inte vara ett mål utan det är tillgänglighet som är målet. Rörlighet är möjligheten att förflytta sig och tillgänglighet är möjligheten att nå något önskvärt. Rörlighet ger upphov till transporter och innebär kostnader, tillgänglighet ger nytta. Ur ett tillgänglighetsperspektiv är den bästa resan den som aldrig behöver göras men samhället är idag så inrättat och enskilda personer väljer att leva sina liv så att resor och transporter är nödvändiga. Det innebär att de resor som måste göras ska ske på ett så bra sätt som möjligt. År 2030 ska den funktionella regionen för de flesta kronobergare utgöras av en stor del av södra Sverige med Malmö/Köpenhamn som närmaste storstad. Antalet funktionella regioner ska vara färre än Det ska finnas goda pendlingsmöjligheter som gör det attraktivt att bo och verka i södra Småland. Val av boendeort och boendemiljö kan i hög grad ske utifrån egna värderingar och livssituationen. Människors valmöjligheter att transportera sig ska förbättras och tidsavstånden minska. Kollektivtrafiken ska i högre grad anpassas till olika individers önskemål och ge en upplevelse i sig. Restiden ska inte upplevas som bortkastad tid utan användas för arbete, studier, avkoppling eller förströelse. Det ska finnas fotbolls-, teater-, och restaurangbussar utöver det ordinarie linjeutbudet. Det ska vara enkelt att få veta när, hur och om bussen eller tåget går. Med en knapptryckning på handdatorn eller telefonen ska all nödvändig information kunna fås tillsammans med en passande biljett. Väntetiderna mellan olika transportslag och mellan olika turer ska vara ett minimum. Kollektivtrafikens roll i samhällsutvecklingen ska förändras radikalt och utgöra en viktig parameter i den fysiska planeringen. Tätortsutvecklingen ska företrädesvis ske i starka kollektivtrafikstråk och samhällenas struktur ska inte formas av bilismens ensidiga krav på framkomlighet och rörlighet. Samhällsplaneringen ska utgå från ett minskat beroende av bilen. Staden eller tätorten ska utformas för moderna gröna lösningar för i första hand gång- och cykeltrafik, i andra hand för kollektivtrafik och först i tredje hand för andra transporter. Bussar, tåg och andra kollektivtrafikslag ska vara en naturlig del av livsstilen i södra Småland. Genom medvetna satsningar att knyta samman södra Småland med omgivande arbetsmarknadsregioner ges kollektivtrafiken optimala utvecklingsförutsättningar och blir ett effektivt medel för den regionala utvecklingen. 9

68 Genom att se samhällsutvecklingen i ett samlat perspektiv kan kollektivtrafiken spela den stora roll den har möjlighet till som bidrag till den regionala utvecklingen. Integreringen av Sydsverige ska påskyndas genom att kollektivtrafiksystemet byggs upp kring möjligheten att snabbt och enkelt byta transportsätt Vision för framtidens kollektivtrafik i södra Småland Kollektivtrafiken i södra Småland är så bra att människor väljer den i första hand. År 2030 ska kollektivtrafiken i södra Småland vara av sådan kvalitet att de flesta har den som sitt förstahandsval, oavsett om det gäller en resa till jobbet, till skolan eller på fritiden. Trafiken ska utvecklas på ett sätt som gör att bilens andel av allt resande har minskat. Trafiken ska planeras och utföras med tre grundläggande principer för ögonen: Resenären i centrum: Principen innebär att tänka på vad som är bra för resenären, vad som gör livet lättare för en person som reser med kollektivtrafiken. Hela resan: Det räcker inte att de enskilda delarna i en sammansatt resa fungerar bra var för sig. Ur resenärens synvinkel är hela resan förstörd om en del inte fungerar, oavsett vem som bär ansvaret. Således ska alla delar fungera från det att man lämnar punkt A för att ta sig till sitt mål. Därmed blir det viktigt att - det alltid är våra gemensamma resenärer - det finns information om var upplysningar om trafiken kan erhållas - det finns personer att kontakta på större bytespunkter Det är bytena som skapar osäkerhet och många gånger innebär att hela resan inte fungerar. Därför ska informationen till resenärerna inför ett byte bli utförligare. Bäst för flest i kombination med anropsstyrd trafik: Kollektivtrafik är till sin karaktär transporter för många och med många menas inte 1-5 resenärer utan betydligt fler. Bäst för flest innebär att kollektivtrafikens utbud av linjetrafik ska koncentreras till stråk där det bor många människor, där det går att nå många människor med en snabb och enkel linjesträckning. I glest befolkade områden tillgodoses resandet i första hand med anropsstyrd trafik. 10

69 3.2. Mål för trafiken Kollektivtrafiken ska bidra till regional tillväxt - Marknadsandelen ska öka till 15 % år Andelen nöjda resenärer ska överstiga 75 % år 2015 och vara 80 % år 2022 Marknadsandelen 2011 var 9,2 procent enligt definitionen i Kollektivtrafik-barometern. Här räknas alla motoriserade resor in men inte gång och cykel. Kollektivtrafikbarometerns resultat grundar sig på intervjuer med både resenärer och icke-resenärer för Kronobergs del cirka 100 intervjuer per månad. Kollektivtrafiken bidrar till att öka tillväxten genom att underlätta för arbetstagare att välja jobb på olika orter och för studerande att välja utbildning utan att behöva flytta. För besöksnäringen kan kollektivtrafiken underlätta genom att det går att nå viktigare besöksmål med kollektivtrafik, framför allt under högsäsong. Det ska också gå att ta med cykel på buss och tåg. Information till utländska besökare behöver finnas på alla större bytespunkter (åtminstone tyska och engelska). Kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för alla - Andelen tillgängliga fordon i kollektivtrafiken ska vara 100 procent - Andelen fullt tillgängliga bytespunkter i de regionala stråken ska successivt öka och vara 100 procent år Att någonting är fullt tillgängligt innebär att alla kan använda sig av fordonet eller bytespunkten utan inskränkningar. Ingen ska behöva vara tveksam om möjligheten att resa. Att en bytespunkt är fullt tillgänglig innebär också att vägen till och från bytespunkten också fungerar. Se vidare avsnitt 6. Precisering av målet kommer att göras i en tillgänglighetsplan som blir en del av trafikförsörjningsprogrammet. Kollektivtrafiken ska vara säker och långsiktigt hållbar - Fossilbränslefri kollektivtrafik 2020 och ytterligare minskad miljöbelastning fram till Inga dödade och skadade i kollektivtrafiken 11

70 4. Trafikutbudet i Kronobergs län Inledning Detta avsnitt beskriver det utbud som kollektivtrafikmyndigheten i Kronobergs län avser att ta ansvar för på lång sikt och därmed erbjuda medborgarna. Trafiken kan utföras i form av upphandlad eller kommersiell trafik. Kollektivtrafiken kan utformas som ett hierarkiskt system där resurser på ett effektivt sätt koncentreras till områden med god tillgänglighet till kollektivtrafik. Det ger ökad tillväxt och bättre välfärd. Resurser kan koncentreras på linjetrafik i de starka stråken i enlighet med principen bäst för flest. För att kunna dra nytta av kollektivtrafikens fördelar bör satsningarna koncentreras till ett fåtal stråk med hög standard. Regionala busslinjer som ingår i huvudnätet följer principerna för tågtrafiken, d.v.s. gena, snabba linjer med ett fåtal högklassiga hållplatser i varje ort. Förutom effektiva transporter på det statliga vägnätet förutsätter den regionala stomlinjetrafiken prioritering i stadsmiljön. Den upphandlade trafiken har att utgå från fyra olika planeringsprinciper eller trafiksätt Tågtrafik Tågtrafik används på långa avstånd med många resande och där snabbhet är avgörande. Den införs och upprätthålls om den på goda grunder kan antas få en täckningsgrad om minst 50 % på fem års sikt (inklusive inbesparad parallell busstrafik). Om det inte är sannolikt är förmodligen busstrafik ett bättre alternativ. Restidskvoten bör vara högst 0,8 i tågtrafiken Stomlinje med buss Regional busstrafik i form av stomlinjer utförs mellan i huvudsak kommun-huvudorter och regionala centra inom och utom länet. Stomlinjerna kännetecknas av 1. Ett tydligt huvudnät 2. Konkurrenskraftig restid, restidskvoten får inte överstiga 1,5. Det innebär få stopp mellan ändpunkterna. 3. Bäst för flest - en omväg eller ett hållplatsstopp måste generera fler resor än man tappar på grund av restidsförlängningen 4. En turtäthet om minst 6-8 turer/vardagar 5. Avgångar på samma minut (helst, det vill säga styv tidtabell) 6. Alltid samma linjesträckning, företrädesvis riksvägar och större länsvägar 7. Bra resandeunderlag. 8. Inga fossila drivmedel som utgångspunkt 9. Hög komfort-, säkerhets - och servicenivå 10. Hög tillgänglighet ur alla aspekter 4.3. Vanlig linjetrafik Huvuddelen av antalet linjer i regiontrafiken utgörs av ordinära linjer. De betjänar ett stort område och fyller funktionen av uppsamling för det område den passerar. Antalet bytespunkter är större och restidskvoten 1,5 eller mer. Strävan ska dock vara att minimera restiden. Där resandet är stort, men inte tillräckligt stort för att motivera en stomlinje, kan expressturer inrättas för att korta restiden och därmed minska restidskvoten. Antalet stopp på expressturer är färre än i ordinär trafik och körvägarna i allmänhet genare än ordinär linje. Fordonen är i allmänhet av högre standard Anropsstyrd trafik Används i områden med litet befolkningsunderlag och där befolkningen dessutom bor glest. Den har en stor fördel i flexibiliteten som medger att den kan utformas på vilket sätt som helst. Ett utvecklingsarbete pågår för att öka kunskapen om vilka resbehov den anropsstyrda trafiken kan tillfredsställa. Under kommande år ska detta trafiksätt utvecklas successivt. 12

71 Av beskrivningarna nedan framgår det bedömda behovet av kollektivtrafik i olika stråk. Bedömningen görs med år 2022 som målår. Bedömningen uttrycks i antal turer per dag. Varje stråk beskrivs utifrån tre rubriker: - Behov av kollektivtrafik - Myndighetens ambition - Infrastrukturkonsekvenser Underlagsmaterial utgörs i huvudsak av - Befolkningen Befolkningsutvecklingen, befolkningens fördelning - Utbildningsutbudets fördelning i länet - Arbetstillfällenas fördelning i och utanför länet - Resvaneundersökning 2012 (resultat kommer i september) 4.5. Beskrivning av trafikutbudet stråkvis I beskrivningen görs en skillnad mellan utbudet under vardagar, lördagar samt sönoch helgdagar. Riktlinjen är att lördagsutbudet ska vara hälften av vardagsutbudet och sönoch helgdagsutbudet ska vara 1/3 av vardagsutbudet. Avvikelse på linjenivå måste få förekomma. Tågtrafiken är ryggraden i länets kollektivtrafik. Busstrafiken ska så långt det är möjligt anpassas efter tågtiderna. Antalet personer som gör omstigning mellan buss och tåg är liten i förhållande till samtliga resenärer. Därför ska hänsyn tas till tågtiderna men bussresenärernas restid prioriteras Nationella stråk Nuläge Kronobergs län med omnejd har ett stort resbehov till och från Stockholm. Det finns en viss arbetspendling men huvudsakligen består resandet i tjänsteresor och fritidsresor. Flyget svarar för 52 % av tjänsteresorna, bil 32 %, tåg 15 % och buss 1 %. Bilen är dock det dominerande färdsättet vid resor till/från Stockholm totalt sett med en andel om 62 % (WSP 2012). Denna fördelning på trafikslag väntas bestå under överskådlig tid även om så drastiska förändringar som 50 % högre bensinpris eller införande av höghastighetståg blir verklighet. Den summerade restiden till Stockholm är och förblir lägst med flyg 2h och 30 minuter till Arlanda och 2h och 15 minuter till Bromma. Tåget tar nästan dubbelt så lång tid 4h och 10 minuter. Restiden med tåg förfaller inte minska nämnvärt under överskådlig tid finns 9 flygavgångar till Stockholm fördelat på Bromma och Arlanda. Den interregionala tågtrafiken kan erbjuda 14 avgångar. Kommersiell busstrafik körs med ett mindre antal avgångar per vecka. Myndighetens ambition Flygtrafiken kommer under kommande tioårsperiod att vara av mycket stor betydelse för resmöjligheterna till och från Stockholm. Den regionala tillväxten gynnas av en fortsatt satsning på Smaland Airport. Båda flygplatserna i Stockholm bör fortsatt trafikeras. Infrastrukturkonsekvenser: fortsatta investeringar på Smaland Airport för att behålla konkurrenskraften samt god tillgänglighet till flygplatsen med bil och buss Regionalt viktiga stråk Alvesta Växjö Lessebo Kalmar/Karlskrona Nuläge Arbetspendling Lessebo-Hovmantorp-Växjö med angränsande orter: mot Växjö (Furuby 131, Hovmantorp 560, Kosta 27, Lessebo 186, Skruv 15, Åryd 228) totalt st. Från Växjö till dessa orter är arbetspendlingen 260 st. Lessebo kommun har endast ett fåtal utbildningsplatser i gymnasieskolan varför studiependlingen är omfattande in mot Växjö tätort gick 97 % av kommunens gymnasieelever i skolan utanför kommungränsen vilket innebär ca 350 elever. Den siffran förväntas vara i princip oförändrad under kommande år. 13

72 Linnéuniversitet finns både i Kalmar och Växjö. Det är främst lärare och övrig personal som reser, elever reser i mindre utsträckning. Om volymen håller sig på 2012 års nivå kommer det resande universitetet genererar inte att vara dimensionerande (ca 25 resor i vardera riktningen dagligen). Det är ett omfattande resande med buss utmed stråket (ex 217, 218 och 219) Växjö Lessebo liksom mellan Alvesta och Växjö. Arbetspendlingen mellan residensstäderna är relativt blygsam för att vara så stora orter. Växjö < > Kalmar 146/82 st., Växjö< > Karlskrona 71/57 st. Det finns en potential att öka resandet i meningen att flytta över resande från bil till tåg och buss genom en kombination av kortare restid, ökat marknadsföring och större kundanpassning. I reserelationen Alvesta Växjö kommer utbudet med tåg att vara mycket bra. Bussutbudet ska i huvudsak vara kompletterande och betjäna orter mellan målpunkterna. Myndighetens ambition Både tåg- och busstrafiken är väl utbyggd och kan behöva förstärkas. Tågtrafiken utgör stommen i reserelationen och dagens stopp i Lessebo, Hovmantorp och Växjö ska om möjligt behållas. Satsningar bör göras i orterna, framför allt i Lessebo och Hovmantorp för att möjliggöra GC-trafik till/från stationen och därmed öka tågresandet. Busstrafiken bör framöver alltmer planeras för att komplettera tågtrafiken för alternativa resvägar än station till station. Trafikutbud buss: Busstrafiken mellan Alvesta och Växjö kommer företrädesvis att gå väg 25 men enstaka turer kommer att fortsätta gå över Gransholm. Utbudet bör vara 8-12 turer utmed väg 25 och 6-10 turer över Gemla under vardagar. Det innebär 4-6 turer/l och 3-5 turer SoH. Gransholm och Gemla kan trafikeras med linjer som inte är genomgående (ex nuvarande linje 114). Busstrafik med god standard ska upprätthållas även mellan Lessebo och Växjö. Resandet är högt men att införa expressturer är inte aktuellt. Det snabba resandet får ske med tåg. Utbudet bör vara dt/v och dt/soh. Trafiken Åryd-Växjö bör behållas på 2012 års nivå, det vill säga 10 dt/v, 3-4 dt/l. Ingen trafik under söndagar. Trafikutbud tåg: dt/v mellan Växjö och Kalmar med uppehållsbild som nuvarande Öresundståg. För att minska restiden bör 2-6 dt/v som snabbturer införas med uppehåll i Kalmar, Emmaboda och Växjö som fortsätter mot Alvesta/Malmö. Behov kan uppstå av ytterligare turer med delvis annan uppehållsbild, sannolikt inte förrän Efter byte i Emmaboda bör utbudet mot Karlskrona utgöras av 8-12 dt/v och 4-8 dt/l + 14

73 SoH. I praktiken avgörs utbudet av myndigheten i Blekinges ambitioner men för att det ska vara möjligt att knyta samman arbetsmarknaderna bedömer myndigheten i Kronoberg att detta utbud krävs. Infrastrukturkonsekvenser Den ökande tågtrafiken aktualiserar behovet av dubbelspår mellan Alvesta och Växjö. Långa mötesspår behövs i Skruv och Trekanten liksom förmodligen även i Åryd. Utmed väg 25 behöver standarden på vissa bytespunkter höjas, speciellt där expressturerna ska stanna. Växjö Åseda Högsby Oskarshamn Nuläge Den stora strömmen av pendlare går från Växjö mot Åseda (122 st.) vilket indikerar att Åseda och Uppvidinge kommun är beroende av inpendling från Växjö. Samma gäller Lenhovda tätort st. Omvänt är antalet 88 respektive 94 st. Studiependlingen är omfattande valde 68 % av eleverna i Uppvidinge kommun en utbildning utanför kommunen vilket innebär 380 st. Stråket ska trafikeras med buss. För att vinna över resenärer till kollektivtrafiken behöver den bli snabbare. Expressturer bör prövas och en stomlinje behöver på sikt inrättas. Det är endast på sträckan Åseda Växjö som arbets- och studiependlingen är av någon storlek. Högsby-Åseda arbetspendlar 26/2 personer. Studiependlingen är av ringa omfattning. Stråket betjänar turistresandet mot Gotland genom att vissa turer ansluter till färjan i Oskarshamn. Det resandet ska även i fortsättningen tillgodoses och turerna ska i möjligaste mån anpassas till färjornas ankomst- och avgångstider trafikeras sträckan Åseda Oskarshamn av 3 dt/v, 3 dt/l + SoH. Myndighetens ambition Växjö-Åseda dt/v, dt/soh Växjö-Åseda-Högsby-Oskarshamn dt/v, 4-6 dt/soh Infrastrukturkonsekvenser: Standarden på resecentrum i Åseda behöver höjas. Terminalerna i Eke och Nottebäck håller hög standard och endast mindre förbättringar behöver vidtas, t ex realtidsskärmar med störningsinformation. Eventuellt behövs större/fler väderskydd. Växjö Åseda Målilla Hultsfred Vimmerby/Västervik Nuläge 2012 utförs 2 dt/v. Arbetspendlingen uppgick 2010 till ca 10 personer i vardera riktningen i stråket, det vill säga mellan de namngivna orterna. Myndighetens ambition Det finns ett visst turistesande att tillgodose men det bedöms vara av ringa omfattning års utbud bibehålls och kan utökas om underlaget ökar. 2 4 dt/v, inga turer lördagar och sön- och helgdagar. Infrastrukturkonsekvenser Inget behov identifierat. Växjö Vetlanda Nuläge Arbetspendlingen i stråket är måttlig, under 40 personer. Viss studiependling förekommer. Dagens utbud bedöms tillfredsställande under överskådlig tid. Restiden behöver minska för att flytta över bilresenärer till busstrafiken. Myndighetens ambition 6 dt/v och 2-4 dt/soh Infrastrukturkonsekvenser Inga stora åtgärder utöver den allmänna översynen av bytespunkter. 15

74 Växjö Tingsryd Ronneby Nuläge Linje 240 har sina flesta turer till Tingsryd men några går vidare till Ronneby. Blekinge har analyserat sträckan och konstaterar att resandeunderlaget är för litet för att motivera att linjen är en del av det regionala nätet, och därmed inte heller motiverar en stomlinje mellan Ronneby och Tingsryd. På 30 års sikt kan volymen kanske uppgå till resor/år, vilket kan motivera 10 turer/vardag och utökad helgtrafik. För att attrahera fler resenärer måste restidskvoten minska. Idag är restiden cirka 1,40 h och restiden måste ner mot 1,15 h. Restiden med bil är drygt 1 h. När tågtrafiken mellan Karlskrona och Emmaboda startar kan restiden med tåg väl motsvara dagens restid med buss. Mellan Växjö och Ronneby arbetspendlar knappt 30 personer. Studiependlingen är främst till Linnéuniversitetet även om den inte heller är av någon större omfattning. Blekinge Tekniska Högskolas utbildningar i Ronneby har avvecklats. Myndighetens ambition Dagens turutbud bibehålles men omfördelas så att några turer successivt omvandlas till expressturer. Mellan Tingsryd och Växjö behöver körvägen varieras för att fånga upp resande utanför huvudstråket dt/v mellan Växjö och Tingsryd dt/v förlängs till Ronneby dt/l Tingsryd-Växjö 2-4 dt/l förlängs till Ronneby 6-8 dt/soh 2-4 dt/soh förlängs till Ronneby Om resandet ökar behöver stomlinje införas mellan Tingsryd och Växjö. Infrastrukturkonsekvenser De bytespunkter som betjänar expressturer behöver ges en högre standard. I övrigt är framkomligheten och underhållet på vägen bra. Växjö Alvesta Älmhult Malmö/Köpenhamn Nuläge Sedan ungefär tio år går det att resa med Öresundstågen i den här relationen. Turutbudet har successivt ökat och uppgår idag till 17 dubbelturer/vardag. Tågutbudet kompletteras av busslinje 123 som betjänar orterna utan tåguppehåll. Arbets- och studiependlingen är omfattande och inget tyder på att den ska minska, tvärtom. Det finns en potential att öka kollektivtrafikresandet (överflyttning från bil till kollektivtrafik) genom en kombination av kortare restid, ökad marknadsföring och ytterligare anpassning till resenärernas behov. Det har under rad av år saknats resmöjligheter med flyg mellan Växjö och Köpenhamn. Under 2012 har trafiken startats på nytt men lagts ner efter en dryg månad. Den summerade restiden (det vill säga restid till och från flygplatsen/stationen, själva resan, marginal på Kastrup samt incheckning) mellan Växjö och Kastrup är med flyg 2h 25 minuter och med Öresundståg 4h timmar och 35 minuter. Uppgifterna hämtas från en WSP-rapport publicerad Myndighetens ambitioner Tågutbudet kommer att öka vid införandet av ytterligare ett regionaltågsystem med annan uppehållsbild än dagens Öresundståg. Inledningsvis erbjuds dt/v och 6-8 dt/soh. Om behov finns kan utbudet öka till 18 dt/v. Inga nya stationer utöver de som är finansierade och under byggande ska öppnas mellan Älmhult och Växjö för att hålla restiden nere. Utbudet med Öresundståg bör vara dt/v och dt/l +SoH. Turutbudet kan ökas med 2-6 snabbturer, företrädesvis morgon och kväll med någon förstärkning i högtrafiklägen, såsom är fallet mellan Malmö och Älmhult. Bussutbudet måste förändras i takt med tågtrafikens utbyggnad. Det genomgående resandet med buss Älmhult-Växjö är litet och ska i första hand tillgodoses med tåg. 16

75 2-4 dt/v behöver finnas kvar till/från orterna Liatorp, Eneryda och Grimslöv dt/v är motiverat mellan Grimslöv och Växjö. Resandet från Vislanda till Alvesta och Växjö ska ske med tåg varför busstrafiken minskar när Krösatågen trafikerar orten. Det finns ett behov av att trafikförsörja mellanliggande tätorter. Det är önskvärt om flygtrafik kan upprätthållas. Infrastrukturkonsekvenser buss En ny bytespunkt behöver anläggas längs väg 23 i Eneryda eftersom trafiken inte längre går in till gamla affären. Hållplatsen i Liatorp samutnyttjas med linje 157 Ljungby Älmhult men med högre standard än idag. Infrastrukturkonsekvenser tåg Sträckan mellan Alvesta och Växjö är redan idag hårt ansträngd. Omgående bör en idéstudie inledas om dubbelspår mellan Alvesta och Växjö/ simhallen innehållande anslutning till Växjö station och nya uppehåll i Bäckaslöv/Arenastaden, Brände Udde/Linnèuniversitetet samt eventuellt nya mötesspår på sträckan Växjö Emmaboda. Den ökade tågtrafiken aktualiserar frågan om dubbelspår Alvesta Växjö samt åtgärder på Älmhults bangård och i dess närhet. Växjö Alvesta Göteborg Nuläge Det är under överskådlig tid inte möjligt att arbetspendla dagligen i den här relationen från någon ort i Kronobergs län. Det är drygt 100 personer som idag bor i länet och har sin arbetsplats någonstans utmed stråket men det kan knappast röra sig om dagpendling. För att det ska bli möjligt att dagpendla till Göteborg eller för att kunna uträtta ett dagsverke i Göteborgsområdet behöver restiden minska väsentligt. Borås samt Göteborg med omnejd är dock så stora målpunkter att det finns en resandepotential som kan tillfredställas med tåg. Myndighetens ambition 6-10 dt/v med tåg där utbudet inledningsvis kan vara 6 dt/v och där resandeutvecklingen får avgöra utökningen. Utbudet under sön- och helgdagar bör vara 4-8 dt. Infrastrukturkonsekvenser Det är nödvändigt med omfattande infrastruktur-åtgärder på sträckan Alvesta- Göteborg i syfte att minska restiden. En studie bör omgående genomföras för att klarlägga omfattningen. Växjö Jönköping Nuläge Stråket innehåller både genomgående resande mellan de stora residensstäderna och ett inomregionalt resande mellan residensstäderna och mindre tätorter finns ett tågutbud över både Nässjö och Värnamo. Bussutbudet utförs dels som kommersiell trafik samt ett flertal turer inom respektive län. För att öka utbytet mellan residensstäderna behöver restiden minska väsentligt och på sikt komma ner mot minuter med tåg. Kollektivtrafikens andel kan öka. Myndighetens ambition Tågtrafik över Nässjö: dt/v, 6-10 dt/soh. Det genomgående resandet ska i första hand tillfredsställas i denna relation. Regionaltågstrafiken med uppehåll i Moheda, Lammhult, Stockaryd och Sävsjö behöver kompletteras med snabbare turer med annan uppehållsbild. Tågtrafik över Värnamo: 6-10 dt/v och 4-8 dt/soh. Här är resandet till/från mellanliggande orter väsentligt. Bussutbudet - Växjö Jönköping: bör tillgodosesmed kommersiell trafik - Växjö-Öhr-Lammhult-Sävsjö: 6-10 dt/v 17

76 - (Växjö)-Alvesta-Värnamo: 3-5 dt/v - Moheda-Växjö: resandet tillgodoses i första hand med tåg men visst bussutbud bör finnas kvar, 2-4 dt/v i pendlingslägen. Infrastrukturkonsekvenser Banan mellan Värnamo och Jönköping behöver elektrifieras och rätas för att korta restiden. Fler mötesspår behöver förmodligen byggas, företrädesvis i Jönköpings län. Banavsnittet mellan Nässjö och Jönköping behöver på sikt förses med dubbelspår och i avvaktan på det behöver 1-3 mötesspår byggas. Eventuellt behöver åtgärder vidtas på Nässjö bangård för att ytterligare minska restiden. Trafiken aktualiserar dubbelspår mellan Alvesta och Växjö. Ljungby Halmstad Nuläge Busstrafiken mot Halmstad är nordvästra och centrala delen av länets stråk mot västkusten. I viss mån är den ett alternativ till Kust-tillkustbanan. Trafiken samplaneras med trafiken från Växjö men restiden är för lång för att kunna tillgodose arbetspendling. Arbetspendlingen mellan orterna är blygsam (15/41) men ett visst resande genereras från/till mellanliggande orter. Sommartid kan det finnas behov av en utökad trafik för att tillgodose fritidsresandet. Expressturer kan provas för att korta restiden. Myndighetens ambitioner 8-12 dt/v och 6-10 dt/soh. Sommartid kan utbudet öka med 2-4 turer för att tillgodose fritidsresande. Infrastrukturkonsekvenser Väg 25 mellan Halmstad och Ljungby håller god standard på större delen av sträckan och ombyggnad till mittseparerad väg kommer att ske närmaste åren. Åtgärder behöver vidtas från Simlångsdalen in mot Halmstad både i form av standardhöjning av vägen men också uppehållsbild och körvägar. Alvesta/Växjö Stockholm Nuläge Det är relativt många som arbetspendlar mellan Växjö och Stockholm/Uppsalaområdet, vissa av dem dagligen (drygt 400 personer ut och 250 personer in). Arbetsresandet är också relativt omfattande. Det är rimligt att anta att Smaland Airport betjänar en stor del av arbetspendlingen med tanke på avståndet. Arbetsresorna fördelar sig mer jämt mellan tåg och flyg. Myndighetens ambitioner Detta är en reserelation som inte kan tillgodoses med regional kollektivtrafik men tas med i beskrivningen därför att Stockholm är ett stort resmål för både arbetspendling och tjänsteresor. Det är stor vikt att flyglinjer till/från både Bromma och Arlanda upprätthålls. Den interregionala tågtrafiken mellan Stockholm och Alvesta bör upprätthållas på minst dagens nivå men restiden behöver bli kortare och pålitligheten öka. Infrastrukturkonsekvenser Smaland Airport behöver fortsatt utvecklas för att hålla god standard och motsvara både dagens och morgonsdagens krav på teknik och resekomfort. Södra stambanan behöver åtgärdas för att öka pålitligheten, minska restiden och troligen också möjliggöra mer tågtrafik på spåren. Hässleholm Markaryd Halmstad Nuläge 2012 finns busstrafik på sträckan Hässleholm- Markaryd med god standard (linje 532 med fast tidtabell och 20 dt/v samt 7-8 dt/soh.) 2013/2014 inrättas tågtrafik. Pendlingen mellan orterna uppgår till cirka 100 personer från Hässleholm till Markaryd och ytterligare cirka 140 personer till Markaryd från orterna 18

77 Bjärnum, Vittsjö och Emmaljunga. I motsatt riktning uppgår pendlingen till knappt 50 personer. Busstrafiken mot Halmstad (linje 325) utgörs av en tur i vardera riktningen som möjligen kan tillgodose viss studiependling. Från Halmstad och Knäred pendlar totalt cirka 65 personer in till Markaryd och ut till samma orter pendlar 13 personer. Cirka 200 gymnasieelever studerar i annan kommun än Markaryd varav 150 st. reser dagligen. De flesta reser förmodligen till Hässleholm. Myndighetens ambitioner Tågtrafik inrättas på sträckan Hässleholm- Markaryd 2013/2014 med uppehåll i Bjärnum och Vittsjö. Inledningsvis dt/v och 6-10 dt/soh. Om resandet ökar kan utbudet öka successivt. Tågtrafiken bör på sikt förlängas till Halmstad med samma antal turer som ovan och med samma uppehållsbild för att skapa större tillgång till trafiken på Västkustbanan. Pendlingen mellan orterna är liten men kan öka med en bra tågtrafik. Busstrafikens utbud mot Hässleholm (linje 532) ska minska när tågtrafiken startar men även fortsättningsvis ska det finnas ett utbud som motsvarar dt/v dt/soh. - Busstrafiken mot Halmstad ska inte utökas, oavsett om tågtrafik kommer igång eller ej. Restiden med buss är 75 minuter vilket inte är konkurrenskraftigt. Möjligen kan expressturer övervägas om tågtrafik inte inrättas. Infrastrukturkonsekvenser Sträckan Hässleholm Markaryd åtgärdas inom ramen för Pågatåg NO och bedöms därefter ha tillräcklig kapacitet för den planerade persontrafiken. När det gäller sträckan Markaryd Halmstad behöver en förstudie inledas för att utreda vilka åtgärder som krävs för att starta persontrafik 2015 i den omfattning som skisserats. En tidigare analys visar att ett mötesspår behövs i Knäred. Ljungby Älmhult Nuläge För att tillgodose det genomgående resandet mellan Ljungby och Älmhult ska trafiken gå över Liatorp. Restiden ska kortas för att på sikt nå ner till restidskvoten 1,5. Resandet längs nuvarande linje 148 består mest av skolkortsresenärer. Det genomgående resandet är litet. Detta kan ersättas med lokal busstrafik i kombination med eller ersättas av anropsstyrd trafik. Myndighetens ambition Älmhult-Liatorp-Ljungby: 6-8 dt/v, 2-4 dt/l + SoH Infrastrukturkonsekvenser Nya bytespunkter behöver anläggas, exakt vilka klarläggs i den pågående översynen. Ljungby Ryssby Alvesta Växjö Nuläge Idag är det en omfattande trafik mellan rubricerade orter med ett 20-tal turer vardagar. Viss uträtning av linjen har gjorts på försök genom att inte trafikera Ryssby samhälle. Arbetet med genare körvägar bör fortsätta men trafiken bedöms vara av tillräcklig omfattning. Resandeutvecklingen får visa om antalet turer behöver utökas. Pendlingen är från Ljungby till Ryssby 54 st. till Växjö 244 st. och till Alvesta 17 st. I motsatt riktning är siffrorna till Alvesta 732 st. till Ryssby 17 st. och till Ljungby 167 st. Resandet med linjerna 144 och 145 var 2010 sammanlagt cirka resor. Myndighetens ambitioner Turutbudet ska inledningsvis vara oförändrat och resandeutvecklingen får avgöra behovet av utökning av antalet turer dt/v dt/l+soh En genomgripande förändring av turernas körvägar och uppehållsbild bör genomföras i syfte att korta restiden och öka antalet kollektivtrafikresenärer. Expressturer ska införas inledningsvis och resandeutvecklingen 19

78 får avgöra när det är dags att införa en stomlinje. Infrastrukturkonsekvenser 2-4 nya bytespunkter av hög standard behöver anläggas utmed väg Övriga regionala stråk Markaryd Helsingborg Nuläge Arbetspendlingen Markaryd och Helsingborg är inte stor (ut 10 st/in 20 st). Idag tar resan cirka 80 minuter och turutbudet är relativt bra (13 dt/v, 5 dt/l och 4 dt/s). Kostnaden för Kronoberg är liten eftersom sträckan i länet är kort. Myndighetens ambition Trafiken upprätthålls på nuvarande nivå. Infrastrukturkonsekvenser Inga speciella åtgärder behöver vidtas utöver de som framkommer i översynen av bytespunkter. Markaryds resecentrum behöver standardhöjas. Markaryd Ljungby Nuläge Idag är utbudet på linje dt/v, 1 dt/l och 3 dt/s. Arbetspendlingen mellan ändpunkterna är cirka 60 personer i vardera riktningen. Till detta ska läggas en viss studiependling som dock inte är omfattande. Resandet till/från mellanliggande orter är relativt stort. Från Markaryd till Timsfors 30 st, Strömsnäsbruk 130 st, Traryd 21 st. Från Ljungby till Kånna 13 st, Strömsnäsbruk 33 st, Timsfors 1 st och Traryd 6 st. Till Ljungby arbetspendlar från Kånna 130 st. Strömsnäsbruk 74 st, Timsfors 9 st och Traryd 27 st. Det totala resandet på linje 150 var 2010 cirka st. Den är därmed en av de största linjerna i länet. Restiden är cirka 60 minuter. Myndighetens ambition Eftersom resandet är stort ska utbudet vara intakt. Ökar resandet behöver utbudet förstärkas med 2-4 turer i vardera riktningen, det vill säga totalt dt/v dt/l+soh Det finns en potential att öka resandet. I första hand bör expressturer prövas som kortar restiden. Infrastrukturkonsekvenser Nya högkvalitativa bytespunkter behöver anläggas i de tätorter som passeras. Markaryd Älmhult Nuläge Pendlingen mellan Markaryd och Älmhult är liten. Den kan komma att öka eftersom en överflyttning av arbetskraft från Strömsnäsbruk till Älmhult är att vänta. Trots att det rör sig om trafik mellan två kommunhuvudorter finns inget underlag för varken expressturer eller en stomlinje. Idag är utbudet 5 dt/v, ingen trafik övriga dagar. Passagerarna tvingas byta linje i Traryd och restiden är cirka 70 minuter vilket inte är konkurrenskraftigt. Det ger en restidskvot på cirka 2,0. Myndighetens ambition Utbudet ligger kvar på nuvarande nivå. För att minska restiden och öka komforten kan en direktlinje övervägas. Om arbetskraftspendlingen ökar kan trafik behöva inrättas även lördagar och söndagar som passar affärstider. Infrastrukturkonsekvenser Inga särskilda åtgärder behöver vidtas. Markaryd Osby Nuläge Idag finns ingen trafik utmed den nyligen invigda Tvärleden. Från Osby till Markaryd pendlar drygt 50 personer men bara en handfull i motsatt riktning. När vägen nu finns kan pendlingen öka. Myndighetens ambitioner 20

79 Om arbets- och studiependlingen ökar kan trafik inrättas med minst 6-8 dt/v. Ljungby Byholma Lidhult Nuläge Idag finns 4-5 dt/v i första hand anpassade för arbetspendling. Utbudet lördagar och söndagar är minimalt. Linje 153 hade resande. Myndighetens ambitioner Trafiken upprätthålls på nuvarande nivå. Infrastrukturkonsekvenser Inga speciella åtgärder utöver de som framkommer i översynen av bytespunkter. Ljungby - Lagan -Värnamo Nuläge Resandet på linje 273 motiverar en hög standard på trafiken. Arbetspendlingen i stråket är relativt stor i båda riktningarna. Från Ljungby till Lagan 278 st och till Värnamo 89 st. Från Värnamo till Lagan 6 st och till Ljungby 48 st. Från Lagan till Ljungby 368 st och till Värnamo 26 st. Restiden är cirka 65 minuter och den kan vara svår att minska med nuvarande linjesträckning. Myndighetens ambitioner Trafiken utgör ett starkt stråk som på sikt kan utvecklas. Antalet genomgående turer bör vara 6-10 st och mellan Lagan och Ljungby st. Lördagar, söndagar och helgdagar bör utbudet vara 2-4 turer. Expressturer bör inrättas för att på sikt byggas ut till stomlinje. Expressturerna ska gå längs E4 för att korta restiden mellan ändpunkterna. Infrastrukturkonsekvenser Nya hållplatser behöver byggas längs E4 exempelvis vid Laganland. Älmhult Kristianstad Nuläge Resbehovet mellan ändpunkterna kan tillgodoses antingen med buss eller tåg. Idag trafikerar linje 535 stråket Älmhult-Osby- Kristianstad med en restid om cirka 75 minuter. Utbudet är magert det går att arbetspendla från Kristianstad till Älmhult men knappast i andra riktningen. Kommunerna Kristianstad och Älmhult genomför en utredning angående införande av superbuss i stråket ända till/från Åhus. Den väntas vara färdig hösten Det går att tågpendla men byte måste göras i Hässleholm och restiden blir ungefär samma som för bussen. Någon direkttrafik med tåg mellan Älmhult och Kristianstad planeras inte under perioden. Pendlingen mellan Osby och Älmhult är omfattande men här finns Öresundståg och från 2013 även Krösatåg. Mellan Kristianstad och Älmhult arbetspendlar dagligen 5 st respektive 52 st. På vägen passeras Broby där 25 st pendlar till Älmhult. Myndighetens ambitioner Antalet turer bör utökas till 6-10 st beroende på resandeutveckling. Restiden behöver kortas från dagens minuter till runt 60 minuter. Antalet turer lördagar, söndagar och helgdagar ska vara oförändrat, dvs 2 dt/l+soh. Tåg kan bli ett alternativ till bussen om omstigningen i Hässleholm kan göras kort och utbudet öster om Hässleholm blir tätare. Infrastrukturkonsekvenser 2-4 högklassiga bytespunkter utmed väg 119 behöver anläggas om inte bussen ska köra in i varje tätort. Älmhult Olofström Karlshamn Nuläge Busslinje 562 betjänar två resbehov: arbetsoch studiependling samt tåganslutning. Arbetspendlingen är förhållandevis liten och 21

80 den enda tätort av betydelse på vägen är Lönsboda. Cirka resor görs idag med linje 562 i Blekingetrafikens regi. Turutbudet är för lågt för att motsvara en regional linje men det finns en resandepotential. Ska fler pendla med kollektivtrafiken behöver den bli snabbare (= kortare restid). Restiden är idag ca 55 minuter vilket är ganska konkurrenskraftigt gentemot bilen. En hållplatsöversyn behöver göras. Körvägen är bra. Inpendlingen till Älmhult från Karlshamn, Olofström, Vilshult och Lönsboda är sammanlagt cirka 130 personer varav drygt 100 av dem från Lönsboda. Utpendlingen från Älmhult mot Karlshamn är cirka 10 personer. Myndighetens ambition Inledningsvis bör nuvarande utbud behållas kompletterat med expressturer morgon och kväll i syfte att korta restiden. Därmed kan överflyttning ske från bil till buss och arbetskraftsutbytet öka. På sikt bör turutbudet öka till 10 turer/dag samt ökat utbud under lördagar och söndagar. Inledningsvis är det troligt att beläggningen understiger 10 st/tur. Tågtrafik kan korta restiden väsentligt men biljettintäkterna uppskattas bli mycket låga varför persontrafik på sträckan under överskådlig tid inte ska inrättas om inte förutsättningarna förändras radikalt. Turernas ankomsttider till Älmhult ska anpassas till tågtiderna. Infrastrukturkonsekvenser De omfattande infrastrukturinvesteringar som krävs för persontrafiken är inte motiverade på grund av det låga resandet men kan vara det utifrån godstrafikens behov. Trafikverkets pågående studie av Sydostlänken ger svar vilka investeringar som krävs för godstrafiken. Älmhult Tingsryd Nuläge Pendlingen mellan orterna är liten och bedöms inte öka nämnvärt under de närmaste tio åren. Det finns heller inga stora tätorter längs sträckan som genererar stort resande. Myndighetens ambition Området kan kollektivtrafikförsörjas genom lokal busstrafik eller anropsstyrd trafik som orienteras mot kommunhuvudorten. Någon linjetrafik bedöms därför inte ekonomiskt motiverad förrän Handelsplats Älmhult etablerats. En närmare studie bör utföras innan trafik startas. Infrastrukturkonsekvenser Inga åtgärder behöver vidtas utöver de som föranleds av den översyn som görs av klassificeringen. Tingsryd Ryd Olofström Nuläge Pendlingen mellan orterna i stråket koncentreras till sträckan Ryd-Tingsryd där cirka 100 personer arbetspendlar. I övrigt är arbetspendlingen liten. Till detta ska läggas studiependlingen. Linje 361 Tingsryd-Fridafors hade 2010 cirka resor. Linje 682 mellan Olofström och Ryd körs av Blekingetrafiken. Det finns således ingen genomgående trafik utan byte måste göras i Ryd varför restiden blir cirka 75 minuter. Blekinge anger som ambition att antalet turer till Kyrkhult ska öka till 10 st vardagar. Tingsryds kommuns arbetsgrupp vill utreda om resandet mellan Karlshamn och Tingsryd kan utföras via Ryd och Urshult. Myndighetens ambition Antalet turer ska vara 6-8 dt/v och 3-4 dt/l + SoH. En utredning tillsätts för att ge svar på frågan om trafiken mellan Karlshamn och Tingsryd. Infrastrukturkonsekvenser Inga kända. 22

81 Tingsryd Karlshamn Nuläge Det genomgående resandet från Blekinge till Växjö (linjerna 370/240) är litet och bedöms endast kunna öka marginellt. Restiden är lång för dagligt pendlande och är svår att korta till målkvoten 1,5. Myndighetens ambitioner Någon stomlinje till Karlshamn Tingsryd bör inte inrättas på grund av det låga resandet. På sträckan Tingsryd-Växjö bör på sikt en stomlinje inrättas för att tillgodose det genomgående resandet. Inledningsvis kan expressturer tjäna samma syfte. Express-/stomturerna kompletteras med regional busstrafik som betjänar orterna Väckelsång, Ingelstad och Vederslöv. En utredning tillsätts som undersöker alternativ linjedragning för resandet Karlshamn- Tingsryd(Växjö). Ambitionen är 2-4 dt/v, 1-2 dt/l + SoH. Infrastrukturkonsekvenser Nya fullt tillgängliga bytespunkter behöver anläggas längs väg 27 i Väckelsång och Ingelstad. Tingsryd Lessebo Nuläge Det finns idag ingen trafik inrättad och arbetspendlingen mellan orterna är liten: Från Lessebo till Tingsryd arbetspendlar 8 st och i motsatt riktning 6 st. Den enda tätorten utmed stråket är Linneryd och därifrån arbetspendlar 13 st till Lessebo och 34 st till Tingsryd. Till Linneryd pendlar 5 st från Lessebo och 12 st från Tingsryd. Myndighetens ambition Ingen trafik inrättas. Infrastrukturkonsekvenser Inget behov av åtgärder. Tingsryd-Konga-Rävemåla- Linneryd-Ingelstad-Växjö Nuläge Dagens linje 215 trafikerar östra delarna av Tingsryds kommun som enda egentliga kollektivtrafiklinje gjordes drygt resor på linjen varav knappt st var skolkortsresor. Täckningsgraden var %. Linjen kan knappast användas för arbetspendling och endast ett fåtal turer är genomgående. Linjen får i första hand betraktas som en skolskjutslinje. En översyn av körvägar, turer och tider behöver göras. Myndighetens ambition Oförändrat turutbud de närmaste åren men kan minska om antalet elever minskar. Utbudet lördagar samt söndagar och helgdagar kan behöva öka. Infrastrukturkonsekvenser Översynen av bytespunkter resulterar i en åtgärdslista. Lessebo Skruv Nuläge Skruv betjänas av linje 219 med ett fåtal turer. Pendlingen är liten från/till Skruv. Från Hovmantorp och Lessebo pendlar totalt 41 personer in till Skruv och ut till samma orter pendlar 25 personer. Till Emmaboda pendlar 25 Skruvbor. Myndighetens ambition Trafiken upprätthålls i sin nuvarande omfattning: dt/v dt/l + SoH Infrastrukturkonsekvenser Inga utöver den allmänna översynen av bytespunkter. Lessebo Kosta Nuläge Pendlingen till och från Kosta har ökat sedan handelsområdet etablerades. Idag finns trafik från/till Kosta som är anpassad till butikernas öppettider och till studiependling. De som 23

82 pendlar till/från orter med tåguppehåll kan åka både buss och tåg varför viss hänsyn måste tas till tågtiderna. Myndighetens ambition Trafiken upprätthålls på nuvarande nivå: dt/v dt/l + SoH. Infrastrukturkonsekvenser Inget behov av åtgärder. Nybro Alstermo Åseda Vetlanda Nuläge Arbets- och studiependlingen i stråket är liten varför ordinär linjetrafik kan ifrågasättas i det genomgående stråket. Myndighetens ambition Resandet är så litet att linjetrafiken på den genomgående sträckan måste omprövas. Annan typ av trafik kan erbjudas på delsträckor i stråket. - Åseda Vetlanda: 8-12 dt/v dt/l + SoH Infrastrukturkonsekvenser Inga utöver den allmänna översynen av bytespunkter. Fröseke - Lenhovda Växjö Nuläge Resandet mellan Lenhovda och Växjö är bra, öster om Lenhovda är det betydligt mindre. Viss arbets- och studiependling förekommer öster om Lenhovda. Myndighetens ambitioner Trafiken upprätthålls på 2012 års nivå: dt/v, 2-6 dt/l + SoH. Infrastrukturkonsekvenser Inga utöver den allmänna översynen av bytespunkter. Åseda Lenhovda Nuläge Den stora strömmen av pendlare går från Växjö mot Åseda (122 st). Samma gäller Lenhovda tätort st. Omvänt är antalet 88 respektive 94 st. Studiependlingen är omfattande valde 68 % av eleverna i Uppvidinge kommun väljeren utbildning utanför kommunen vilket innebär 380 st. Från Lenhovda till Åseda arbetspendlar 11 personer och omvänt arbetspendlar 49 personer. Viss studiependling förekommer. Myndighetens ambitioner Trafik direkt mellan orterna kan motiveras, möjligen med mindre fordon. Omfattning: 3-6 turer/v. Infrastrukturkonsekvenser Inget behov av åtgärder. Växjö Rottne/Braås Nuläge Arbetspendlingen från Rottne till Växjö uppgår till cirka 550 personer. Från Växjö till Rottne arbetspendlar 100 st. Till detta kommer studiependlingen. Resandet med linje 340 var 2010 cirka resor. Myndighetens ambitioner Arbets- och studiependlingen indikerar att resandet kan öka väsentligt i stråket. Troligen behöver restiden minska och på sikt expressturer införas dt/v - V, 8-12 dt/l + SoH Infrastrukturkonsekvenser Ett antal större bytespunkter behöver anläggas utmed väg 23. Växjö Vederslöv Jät Tävelsås Nuläge Orterna betjänas idag av två linjer, 241 och 242 med ett totalt resande 2010 om cirka resenärer. Turutbudet är minimalt och splittrat 24

83 och möjliggör knappast arbetspendling, möjligen studiependling. Myndighetens ambitioner Turutbudet bör öka till 6-10 dt/v och hälften under lördagar, söndagar och helger. Infrastrukturkonsekvenser Inga kände utöver de som föranleds av den allmänna översynen av bytespunkter. Växjö stadstrafik Växjö stadstrafik ökar i volym med cirka 50 % från juli Därmed ökar förutsättningarna att öka resandet. En långsiktig linjenätsanalys har utförts av Ramböll på Växjö kommuns uppdrag och denna ska utgöra grund för planeringen av trafik. Även efter utökningen 2013 är stadstrafikens volym/utbud liten i förhållande till stadens storlek. Myndighetens ambition Stadstrafiken i Växjö ska byggas ut i den takt befolkningen ökar och när nya områden tas i anspråk. Det linjenät som erbjuds 2013 bedöms fungera åtminstone till Därefter kan det finnas anledning att göra större förändringar i linjenätsstrukturen. Infrastrukturkonsekvenser En ökad trafik kräver en hel del anpassningar som underlättar för kollektivtrafiken och ökar komforten för passagerarna. Översynen av bytespunkter får ge svar på exakt vilka åtgärder som behöver vidtas. Älmhults stadstrafik Älmhults stadstrafik, linje 31, har ett litet utbud och ett lågt resande. Stadstrafiken utökas när Handelsområde Haganäs öppnar. Myndighetens ambition Trafiken till arbetsplatsområdena samt linjen till handelsområdet omprövas kontinuerligt men erbjuds åtminstone till Åtgärder behöver vidas i stråket resecentrumhandelsplatsen för att möjliggöra kort restid och ett effektivt fordonsomlopp. 5. Fysisk planering och infrastruktur Inledning Detta avsnitt behandlar olika aspekter av det som har med kollektivtrafikens fysiska förutsättningar att göra. För det första handlar det om hur kollektivtrafiken behöver bli en naturlig del av den fysiska planeringen. Det är många stycken ett kommunalt ansvar. Nationell transportplan och regional transportplan är ett ansvar för Trafikverket respektive regionförbundet. För det andra handlar avsnittet om hur kollektivtrafikens bytespunkter (resecentrum, terminaler, hållplatser etc.) ska klassificeras, utformas och utrustas. Slutligen behandlas frågan om tillträde och prissättning till bytespunkter i syfte att åstadkomma konkurrensneutralitet mellan upphandlad och kommersiell trafik Fysisk planering Den fysiska strukturen och planeringen av denna påverkar kollektivtrafikens attraktivitet. I ett framtida hållbart transportsystem krävs sannolikt en förändrad syn på kollektivtrafiken som utgår från ett tydligare systemperspektiv där kollektivtrafiksystemet är strukturbildande för samhällsutvecklingen. Med strukturbildande menas att trafiken och den tillhörande infrastrukturen i mångt och mycket styr människors dagliga livsval: på vilket sätt man reser till jobbet och var man väljer att bosätta sig. Det kan också få som konsekvens att huspriserna stiger och sjunker beroende på var det går trafik eller inte. En samlad och medveten bebyggelseplanering med rimliga avstånd till kollektivtrafikstråk är en förutsättning för att få ett effektivare resursutnyttjande och möjliggöra en mer attraktiv kollektivtrafik. Infrastrukturkonsekvenser 25

84 5.2. Regional och kommunal planering Genom en tydlig regional grundstruktur för kollektivtrafiken ges ett tydligt stöd till den kommunala planeringen och en bebyggelseutveckling och förtätning i kollektivtrafiknära läge. Varje kommun är ålagt att ha en aktuell översiktsplan vilken behandlar mark- och vattenanvändning. Översiktsplanens roll utgör ett alltmer strategiskt utvecklingsdokument som tydligare behandlar infrastrukturens förutsättningar och utveckling. För en god regional struktur och en tydligare integration mellan regional och kommunal planering krävs en gemensam samsyn kring ett systemperspektiv. En integration av kollektivtrafik och markanvändning förutsätter en stor regional hänsyn också inom kommunal markanvändning. Kronobergs län har ett historiskt sett starkt landsbygdsboende men med en tydlig urbanisering under många år. Bilen kommer till följd av den bitvis glesa strukturen även i framtiden inneha en viktig roll som en del av en effektiv resa. Under senare år har önskemål om stadsnära landsbygdsboende ökat, främst i Växjös omgivningar. Det medför ofta svårigheter att försörja dessa områden med en kollektivtrafik som är både attraktiv och ekonomiskt försvarbar om det inte ligger i direkt anslutning till ett kollektivtrafikstråk Infrastruktur, roller och ansvar Infrastrukturen avgör i hög grad möjligheten att köra tåg men även i viss mån möjligheten till effektiva vägtransporter. Den regionala infrastrukturen formas av Regionförbundet södra Småland i nära samverkan med Trafikverket. Prioriteringarna görs i Länstransportplanen i samspel med den nationella planen. Det är av stor vikt att viktiga regionala målpunkter identifieras och analyseras utifrån kollektivtrafikens förutsättningar, framkomlighets- och tillgänglighetskrav och möjlighet till utveckling. Det finns regionalt anspråk avseende god tillgänglighet och omstigningsmöjligheter i de större tätorterna där Växjö med resecentrum, lasarettet, Linnéuniversitetet, Smaland Airport och Arenastaden utgör viktiga målpunkter. Alvesta Resecentrum, Älmhults station och Ljungby lasarett utgör även de viktiga regionala målpunkter liksom övriga kommunhuvudorter. Till dessa regionalt viktiga målpunkter förutsätts att den fysiska planeringen prioriterar en effektiv omstigning mellan gång-, cykel- och kollektivtrafik. I det framtida arbetet har flera parter var sina ansvar för att i ökad utsträckning beakta och tillvarata kollektivtrafikens intressen i planeringen. Regionförbundet föreslås att i ökad omfattning beakta och bevaka kollektivtrafikens behov i samband med upprättande av regional utvecklingsstrategi, trafikförsörjningsprogram samt Länstransportplan i syfte att verka för ökad samordning mellan planering på kommunal och regional nivå. Förbundet bör ta initiativ till en förändrad planering där gemensamma regionala utvecklingsmål identifieras och där planer på regional nivå ges fysiska konsekvenser. Regionförbundet bör också ta initiativ till en utbildning för kommunala planerare om hur kollektivtrafikens behov tillgodoses i den fysiska planeringen. Trafikverket föreslås verka för att kollektivtrafiken prioriteras i den statliga infrastrukturplaneringen med utgångspunkt i den regionala utvecklingsstrategin, trafikförsörjningsprogram samt Länstransportplan. Trafikverket kan även i ökad utsträckning beakta kollektivtrafikens behov i sin drift- och underhållsplanering. Kommunerna föreslås uppmärksamma, prioritera och planera för kollektivtrafikens behov i den fysiska planeringen samt utforma en parkeringspolitik som stöder en utveckling av den lokala och regionala kollektivtrafiken. Kommunerna ansvarar också för investeringar, drift och underhåll av kollektivtrafikens bytespunkter i enlighet med regionförbundets förbundsordning. Kollektivtrafikmyndigheten följer upp att bytespunkter åtgärdas i enlighet med klassificeringen nedan. 26

85 Gemensamt ansvar: bygga upp ett regionalt stomnät Kollektivtrafikens bytespunkter Enligt Kollektivtrafiklagen 10, p 5 (SFS 2010: 1065) ska trafikförsörjningsprogrammet innehålla en beskrivning av de linjer och bytespunkter som är fullt tillgängliga för alla resenärer. I Kronoberg finns cirka bytespunkter av olika standard och med mycket varierande antal påstigande. I syfte att dels höja kollektivtrafikens attraktionskraft och dels öka säkerheten för både förare och passagerare har en klassificering av alla bytespunkter gjorts. Klassificeringen är en riktlinje för hur varje bytespunkt ska bedömas och värderas och därmed också vilka åtgärder som behöver vidtas på varje bytespunkt. Modellen bygger på en indelning i fyra kategorier efter den funktion bytespunkten har. Utgångspunkten är huvudsakligen antalet resenärer vid varje bytespunkt Ansvar för bytespunkter Regionförbundets förbundsordning, bilaga 1,reglerar ansvaret för bytespunkter. Respektive förbundsmedlem i kommunalförbundet ansvarar för drift och underhåll av hållplatser och terminaler inom sitt geografiska område, vilka används i linjetrafik med buss eller tågtrafik. Dock ansvarar kommunalförbundet för att erforderlig information om linjetrafiken lämnas här, bland annat i form av hållplatsskyltar. Detta innebär i praktiken att det är kommunerna som ansvarar för anläggande, drift och underhåll av bytespunkter på de vägar och gator de själva ansvarar för. Trafikverket ansvarar för anläggande, drift och underhåll av bytespunkter på det statliga vägnätet. Ett mindre antal bytespunkter är belägna vid enskilda vägar. I de fallen ansvarar markägaren eller samfälligheten för anläggande, drift och underhåll. Kollektivtrafikmyndigheten fastställer de krav som ska ställas på bytespunkterna i fråga om utseende, tillgänglighet samt drift och underhåll i enlighet med nedanstående klassificering. Myndigheten ansvarar också för att det regelbundet genomförs revideringar i klassificeringen. Trafiknämnden ansvarar för att kommunalförbundets praktiska ansvar fullgörs Namngivning av bytespunkter i busstrafiken Sedan införandet av webbaserade reseplanerare har det blivit viktigt att ha namn på bytespunkter som går att identifiera och särskilja. Allmänt hållna namn som kyrkan, skolan eller vårdcentralen fungerar dåligt när det i praktiken är möjligt att söka sin resa i hela Sverige. För att undvika dubbletter och förvirring vid informationssökning behöver i möjligaste mån helt unika namn användas. I Kronoberg gäller följande principer för namngivning av bytespunkter. 1. Traktnamn alternativt vedertaget områdesnamn såsom handelsområde, torg, bytesplats, historisk plats eller minnesmärke används i första hand. Det skall vara allmänt känt och gärna anknyta till platsen. 2. I andra hand används korsande tvärgata, vägskäl eller anslutande by som namn på bytespunkten. 3. Om allmänna begrepp som skolan, affären, kyrkan behöver användas inleds namnet på bytespunkten alltid med traktnamnet följt av komma och den allmänna platsen med gemen begynnelsebokstav, exempelvis Jät, kyrkan; Vederslöv, skolan. 4. Namn på företag eller rörelse ska inte förekomma Klassificering av bytespunkter Bytespunkterna delas in i följande fyra kategorier. A. Resecentrum och station med möjlighet att byta mellan buss/buss och buss/ tåg. B. Terminal med möjlighet till byte mellan buss/buss eller en huvudhållplats i ort. 27

86 C. Hållplats med över 20 påstigande per vardagsdygn. D. Hållplats enkel med minst 150 påstigande i huvudriktningen per kalenderår. Hållplatser med färre påstigande kan successivt utgå men prövning sker i varje enskilt fall. Detaljerad utformning/utrustning för varje kategori kommer att finnas. Kategori A: Resecentrum eller station med byte buss/buss eller buss/tåg Detta är en bytespunkt som är av större format med många på- och avstigande varje dygn och som i dagligt tal är ett resecentrum eller en station. Resecentrum har både tåg och buss på sin bytespunkt och där finns personlig service för köp av biljetter och information minst dagtid. Station har också tåg och buss på sin bytespunkt men biljettköp kan endast ske genom automat. Det finns troligen ingen personlig service. Kategori B: terminal buss/buss eller huvudhållplats Förekommer som bytespunkt mellan bussar/busslinjer eller som huvudhållplats i tätort. Omfattande antal påstigande. Biljettköp i automat. Kategori C: Hållplats med stort antal påstigande Den här typen av bytespunkt är den allra vanligaste mätt i antal. Den kan finnas på en statlig eller kommunal väg såväl som i stadstrafik. Den fysiska tillgängligheten skall vara god till de flesta bytespunkterna. Trafikverkets definition av stor hållplats är en med minst 20 påstigande per dygn, vilket innebär drygt påstigande per år. Kategori D: Hållplats med cirka 150 st påstigande/år Bytespunkter i kategori D är en hållplats med få antal påstigande per år. Bytespunkten kan därför utrustas på ett enklare sätt och den fysiska tillgängligheten är inte av samma standard som kategori A-C. Sveriges Kommuner och Landsting har rekommenderat en standard för utformning av hållplatser och den ska följas i Kronoberg. Information om vad standarden innebär kan hämtas från SKLs webbplats eller genom kontakt med länstrafikens trafikavdelning. Utöver detta skall följande gälla i Kronoberg: på vägar som har mittseparering (vägar med körbanor som är åtskilda av fysiska hinder) skall det finnas anslutande gång/cykelväg för att öka säkerheten. Passage av vägen ska göras vid särskilt markerade platser. Parametrar för hållplatsficka Skall finnas på vägar och gator där hastighetsbegränsningen överstiger 60 km/h. Alltid där det är huvudled. Där trafikmängden motiverar hållplatsficka 5.8. Ekonomi I länet har genomförts en upphandling av två typer av väderskydd som ska användas: ett för regiontrafik och ett för tätort. Priset varierar med storlek men cirka kr för väderskydd i standardutförande kostar det i regiontrafiken Alla bytespunkter ska vara tillgängliga hela året samt vara i ett sådant skick att de ger ett välkomnande intryck och därmed inbjuder till ökat resande. Ansvaret för detta vilar alltså i första hand på markägaren: kommunen, staten, enskild person eller samfällighet. Driftkostnaden varierar naturligtvis mellan de olika kategorierna men som en riktlinje kan anges att för bytespunkter i kategori D är driftskostnaden cirka kr/år. Driftkostnaden för ett väderskydd i tätort kan uppgå till mellan och kr. Varje kommun bör årligen budgetera för investeringar i bytespunkter samt kostnader för drift och underhåll i proportion till det antal bytespunkter som finns inom kommunens geografiska område. Tekniska krav 28

87 5.9. Vidare arbete När trafikförsörjningsprogrammet är fastställt ansvarar kollektivtrafikmyndigheten i samarbete med Trafiknämnden för att det genomförs en inventering av samtliga bytespunkter i syfte fastställa till vilken kategori varje bytespunkt skall hänföras samt upprätta en lista över de bytespunkter som kan avvecklas. Arbetet skall vara klart under Vid inventeringen skall också en översyn av namngivningen göras Tillträde till och prissättning av bytespunkter I propositionen som föregick kollektivtrafiklagen (2009/10:200) poängterar regeringen att vikten av att kollektivtrafikföretag på neutrala och ickediskriminerande villkor ska kunna få tillgång till infrastruktur och andra gemensamma funktioner. Inom ramen för samarbetet om en fördubblad kollektivtrafik har det tagits fram en vägledning till process och principer för tillträde till och prissättning av bytespunkter. Kollektivtrafikmyndigheten i Kronoberg avser att i största möjliga utsträckning följa dessa rekommendationer. Myndigheten gör bedömningen att brist på kapacitet (angöringsplatser, avgångstider etc.) endast kommer att uppstå vid Växjö resecentrum. Det är där som det kommer att behövas fastställda principer för hur och vem som ska få tillgång till olika funktioner och därmed vilken trafik som ska prioriteras. I korthet innebär rekommendationerna i vägledningen att - Infrastrukturen är fri att utnyttja på allmän platsmark och på allmän väg inom ramen för gällande trafikregler - På tomtmark kan tillgången regleras genom avtal och tilldelning kan ske antingen kontinuerligt eller via en tidsstyrd process (vid vissa tidpunkter, jämför Trafikverkets tilldelning av tåglägen). Myndigheten kommer i samråd med Växjö kommun att utarbeta regler för tillträde till Växjö resecentrum. 6. Reseprodukter För att leva upp till principerna om hela resan och resenären i centrum ska alla reseprodukter (kort, biljetter, taxekonstruktioner mm) uppmuntra till ett ökat resande och de ska dessutom vara fullt jämförbara med de som gäller i grannlänen så att det är enkelt att resa över länsgränsen. Prissättningen skall vara konkurrenskraftig och därmed uppmuntra till ökat resande och en hög intäkt. Hittills har zontaxa med stora zoner gällt i den upphandlade trafiken och det skall även fortsättningsvis vara grundregeln. Det skall vara möjligt att ta ut ett högre pris för produkter med särskilt hög kvalitet och/eller service. Det skall också vara möjligt att sätta ett lägre pris då efterfrågan är låg. Olika former av rabatter ska kunna tillämpas. En ökad efterfrågestyrning av prissättningen ska successivt tillämpas. Resenärerna skall uppleva att det är enkelt att förstå prissättningen och att det är enkelt att köpa olika färdbevis. För att underlätta för tillfälliga besökare och turister behöver det finnas besökskort med olika tidsgiltighet och information om var de finns att köpa. Kollektivtrafikmyndigheten har en positiv inställning till samordning av reseprodukter mellan kommersiell och upphandlad trafik. 29

88 7. Tillgänglighet Ett av målen för trafiken i Kronoberg är att den ska vara tillgänglig för alla. Med tillgänglighet menar vi att alla fordon som används i den upphandlade trafiken ska kunna användas av alla. Vi menar också att i ett hela resanperspektiv så behöver också förflyttningen till och från bilen, bussen, tåget eller flyget kunna ske utan problem. Alla ska veta att kollektivtrafiken fungerar hela resan. I avsnittet om bytespunkter anges vilka olika klasser som bytespunkterna i Kronoberg delas in i. Utifrån den inventering som ska genomföras hösten 2012 kommer varje bytespunkt att klassificeras och en åtgärdslista tas fram. I slutet av 2012 kommer det att finans en förteckning över de bytespunkter som ska vara fullt tillgängliga samt i vilken ordning de ska åtgärdas. Information om arbetet med att tillgängliggöra kollektivtrafiken ska kontinuerligt sammanställas och spridas. Med tillgänglighet menas också sådana aspekter som information, personalutbildning och resenärsservice. En tillgänglighetsplan ska tas fram med utgångspunkt i fördubblingsprojektets kommande rapport om tillgänglighet. 8. Trygghet och säkerhet Det ska inte dödas eller skadas några personer i kollektivtrafiken i Kronobergs län. Därför ska ett säkerhetsprogram utarbetas med utgångspunkt i X2-rapporten om säkerhet. Att åka kollektivt är att åka tillsammans. Det innebär också att vistas i miljöer där många rör sig, ibland också på en nästan öde bytespunkt. Det ska kännas tryggt både före, under och efter kollektivtrafikresan. Ingen ska behöva avstå från en kollektivtrafikresa på grund av otrygghet. En lista med trygghetsfaktorer ska sammanställas och utifrån den ska en åtgärdslista presenteras. Regelbundna kontroller, revisioner och inspektioner ska utföras. Rapporterade händelser ska följas upp och utvärderas. En säkerhetsansvarig ska utses som bland annat har till uppgift att bilda en säkerhetsgrupp. Regelbundna möten ska hållas med organisationer som företräder funktionshindrade resenärer. En tillgänglighetsansvarig ska finnas inom Regionförbundet södra Småland. 30

89 9. Miljö Det är framför allt tre miljöfaktorer som har betydelse för kollektivtrafiken: klimat och energi, luftkvalitet och buller. Kollektivtrafikmyndigheten i Kronoberg ansluter sig till de standardkrav som finns i branschen och verksamheten ska successivt anpassas efter denna standard. Kollektivtrafiken kan bidra till minskade utsläpp av klimatgaser genom att erbjuda en attraktiv trafik som minskar bilresandet och genom att minska och på sikt helt sluta använda fossila bränslen. Regionförbundet södra Småland har fattat beslut om en fossilbränslefri kollektivtrafik år I den år 2012 genomförda linjetrafikupphandlingen tillåts inblandning av maximalt 10 procent fossilbränsle. Till 2030 ska fordonsflottan i Sverige vara fossilbränslefri varför utvecklingen på fordonssidan kontinuerligt ska följas och förändras. 10. Marknadsföring och information Kunskap om trafiken är en av de faktorer som kan öka resandet mest. Marknadsföring och information via olika kanaler och till olika målgrupper ska användas på ett strategiskt sätt och i ökad omfattning. Resenärerna uppskattar omedelbar, enkel och korrekt information. Den information som ges om trafikutbudet ska vara enkel och begriplig för alla och ska ha principerna om resenären i centrum och hela resan. När trafiken inte fungerar som planerat är det ännu viktigare med korrekt, snabb och enkel information. En trafikledningsfunktion införs i Kronoberg från 2012 och den ska omgående ta fram rutiner för störningsinformation. Kollektivtrafiken kan också arbeta för en energieffektivare trafik, det vill säga att varje fordon använder mindre och mindre bränsle, även om bränslet är fossilfritt. Kollektivtrafikmyndigheten sätter som övergripande mål att ha en fossilbränslefri kollektivtrafik år 2020 och att miljöbelastningen från kollektivtrafiken ska minskar ytterligare fram till Energiåtgången i varje fordon ska minska med minst 25 procent fram till 2030 (energiåtgång per personkilometer). Detta kan åstadkommas genom högre beläggning i varje fordon, effektivare trafik, förarbeteende, fordonsteknik och infrastrukturåtgärder. 31

90 11. Färdtjänst Förutsättningar Från den 1 januari 2012 gäller en ny lag för kollektivtrafiken (SFS 2010:1065) med vissa följdändringar i Lag om färdtjänst (SFS 1997:736) respektive Lag om riksfärdtjänst (SFS ). Kollektivtrafiklagen ger delvis nya förutsättningar för genomförande och utveckling av kollektivtrafiken. Kraven på att kollektivtrafiken skall bli tillgänglig även för personer med funktionsnedsättning kvarstår. I Lag om färdtjänst anges att kommun ansvarar, såvitt gäller kommuninvånarna, för att färdtjänst av god kvalitet anordnas. I avtal mellan Regionförbundet södra Småland och Alvesta, Lessebo, Tingsryd och Växjö kommuner har överenskommits att dessa kommuner överlämnar ansvaret för färdtjänst och riksfärdtjänst till kollektivtrafikmyndigheten. Det innebär att myndigheten utfärdar färdtjänsttillstånd (legitimering), antar regler och taxa samt upphandlar och samordnar trafiken. Övriga kommuner i länet (Ljungby, Markaryd, Uppvidinge och Älmhult) ska upprätta egna trafikförsörjningsprogram för färdtjänst och riksfärdtjänst Samrådsprocess Inom Regionförbundet södra Småland ansvarar Serviceresor för bland annat färdtjänst och riksfärdtjänst. Serviceresor har ett resenärsråd som träffas kontinuerligt och där har regler med mera behandlats. Myndighetens mål är att även personer med funktionsnedsättningar skall kunna ta del av samhällslivet, arbeta och utbilda sig på så lika förutsättningar som möjligt jämfört med övriga invånare i kommunen. Färdtjänsten är ett medel för att uppnå detta. Myndigheten har som mål att kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för alla. Det innebär att även personer med färdtjänsttillstånd ska kunna åka med den allmänna kollektivtrafiken och det är myndighetens mål att antalet personer med tillstånd ska vara konstant eller minska. Färdtjänstresenärernas behov och förväntningar I framtiden kommer förmodligen färdtjänstresenärerna att ställa krav på större delaktighet och mer information. Många kommer också att vara vana användare av olika sorters teknik. Myndighetens mål är att utveckla tekniken så att färdtjänstresenärer kan få snabb och korrekt information om sin resa och eventuella störningar Myndighetens mål Enligt lag om färdtjänst kan tillstånd till färdtjänst ges till dem som på grund av funktionshinder, som inte endast är tillfälligt, har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller att resa med allmänna kommunikationsmedel. Färdtjänsten är ett komplement till den allmänna kollektivtrafiken. Regler för färdtjänstens utnyttjande Regionförbundet är i färd med att anta regler för utnyttjandet av färdtjänst och riksfärdtjänst. De beräknas att antas av regionfullmäktige i maj Grunder för prissättning av resor (obligatorisk) Regionförbundet är i färd med att anta principer för färdtjänsttaxan. 32

91 12. Organisation och ekonomi Regionförbundet södra Småland är regional kollektivtrafikmyndighet i Kronobergs län. Regionstyrelsen utövar i praktiken myndighetens befogenheter men regionfullmäktige beslutar om trafikförsörjningsprogrammet. I egenskap av styrelse för kommunalförbundet (regionförbundet) ansvarar regionstyrelsen också för styrning och finansiering av den upphandlade trafiken. Den upphandlade trafiken sköts politiskt av Trafiknämnden vars ansvar alltså är den beslutade, upphandlade och finansierade trafiken. Trafiknämndens tjänstemannaorganisation är Länstrafiken Kronoberg. Från 2012 ansvarar regionförbundet för färdtjänsten i fyra av länets åtta kommuner: Alvesta, Växjö, Lessebo och Tingsryd. Ytterligare två kommuner deltar i trafiksamordningen genom Serviceresor: Uppvidinge och Ljungby. I och med att regionförbundet/kollektivtrafikmyndigheten har ansvaret för fyra kommuner fastställer myndigheten regler och taxor för färdtjänstberättigade i dessa kommuner. Regler och taxa för färdtjänsten återfinns i ett särskilt avsnitt av detta program. Detta trafikförsörjningsprogram har en tidshorisont om cirka 20 år vilket innebär att siktet är inställt på år Planeringen och ambitionsbeskrivningen sträcker sig i praktiken ungefär tio år framåt i tiden. budget för Trafiknämnden. Detta första program kommer att revideras inom något år. 13. Uppföljning Trafikförsörjningsprogrammet ska följas upp årligen och myndigheten ska offentliggöra en rapport om trafiken det gångna kalenderåret. Myndigheten måste kunna redogöra för vilken trafik som utförts, mäta kvaliteten i den utförda trafiken och följa upp kostnaderna. Fler av dessa delar kommer att följas upp nationellt, både genom Svensk Kollektivtrafik, SCB, Transportstyrelsen och av Trafikanalys. Ingen av dessa parter har i detalj visat vad och hur man kommer att följa upp trafiken. Bedömningen är dock att det som behöver följas upp återfinns i någon av dessa två organisationers uppdrag. Svensk Kollektivtrafik avser att skapa en branschgemensam statistikplattform som kopplar samman kollektivtrafikkompassen, kollektivtrafikbarometern, miljö- och fordonsdatabasen FRIDA samt barometern för anropsstyrd trafik ANBARO. Myndighetens uppföljning ska stå i samklang med regionförbundets övriga verksamhetsuppföljning och följa de tidsplaner och krav som ställs där. En utförlig förteckning över strategiska nyckeltal som ska följas upp behöver tas fram. Den ska också innehålla en ansvarsfördelning vem som ska producera statistiken för uppföljningen. Trafikförsörjningsprogrammet är ett strategiskt politiskt dokument som kommer att revideras ungefär vart fjärde år men som kan förändras vid behov. Det kan därför inte innehålla några detaljer om hur trafiken i praktiken ska planeras och utföras. Det framgår av andra styrdokument som finns inom trafikområdet. Ett sådant är ägardirektivet till Trafiknämnden som reglerar hur trafiken ska planeras och vad kollektivtrafikmyndigheten förväntar sig inom ekonomi mm. Inför varje år beslutar regionfullmäktige om verksamhetsplan och 33

92 14. Miljöbedömning Enligt Miljöbalken med tillhörande förordning ska alla dokument som stadgas i lag utsättas för en miljöbedömning. Miljöbedömning är den process som innehåller vissa moment som myndigheten ska genomföra vid uppförandet av planer och program. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekterna i programmet så att en hållbar utveckling främjas. Regionförbundet väljer att, i detta första Trafikförsörjningsprogram, mycket översiktligt beröra miljöbedömningen utifrån ett övergripande resonemang kring programmets miljöpåverkan. Miljöbedömningen är ett av de områden som kommer att utvecklas djupare i den kommande vidareutvecklingen av trafikförsörjningsprogrammet. Översiktlig miljöbedömning För att kunna bedöma ett program behövs alternativ. Ett nollallternativ, det vill säga om inget trafikförsörjningsprogram upprättas, bedöms som mindre bra för en hållbar regional utveckling. Syftet med programmet är bland annat att uppfylla de politiska och andra målsättningar som formulerats i Kronoberg och som kommer till uttryck i bland annat det regionala utvecklingsprogrammet Mötesplats södra Småland, i de regionala miljömålen för Kronobergs län och i kommunala översiktplaner. Den övergripande visionen utifrån det regionala utvecklingsprogrammet är Ett gott liv i södra Småland. linjetrafik eftersträvas där dessa krav ej kan ställas på samma sätt. Sammantaget bedöms dock att trafikförsörjningsprogrammet ej medför någon betydande miljöpåverkan utan bidrar positivt till att uppnå regionala mål för en hållbar utveckling i länet. Uppföljning och fortsatt arbete För att uppnå de goda intentioner som framställs i trafikförsörjningsprogrammet krävs att dessa beaktas av olika aktörer i regionen samt att ett uppföljningsarbete genomförs. I trafikförsörjningsprogrammet föreslås Regionförbundet att i ökad omfattning beakta och bevaka kollektivtrafikens behov i samband med upprättande av regional utvecklingsstrategi, trafikförsörjningsprogram samt Länstransportplan i syfte att verka för ökad samordning mellan planering på kommunal och regional nivå. För att sträva mot visionen måste många olika aktörer och styrdokument samverka, varav Trafikförsörjningsprogrammet är ett. Utifrån de mål som satts upp för kollektivtrafiken bedöms programmet ha en betydande positiv påverkan på miljön. Programmet vill ytterst uppnå ökat kollektivtrafikresande på bekostnad av persontransporterna, vilket är ett effektivt sätt att minska persontransporternas miljöpåverkan. De krav som ställts vid upphandling av kollektivtrafiken bedöms som goda utifrån aspekterna Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och God bebyggd miljö (buller). Det bör dock observeras att även kommersiell 34

93 Bilaga 1. Trafikordlista I den här ordlistan definieras och förklaras viktiga begrepp som används i det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Listan är inte komplett men förklarar de flesta av trafiktekniska ord och begrepp som används i programmet. Allmän trafik: Den trafik som den regionala kollektivtrafikmyndigheten väljer att handla upp eller på annat sätt avtala om. I sammanhang där tillgänglighet diskuteras kan allmän trafik betyda vanlig kollektivtrafik, till skillnad från särskild kollektivtrafik vilken avser färdtjänst och sjukresor. Anropsstyrd trafik: trafik som kan utföras med buss eller personbil och vars rutt/resväg är beroende av vilka som reser. Utförs endast om någon beställt resa. Betalsystem: System för att sälja biljetter och ta betalt av resenärerna. Innehåller biljetter som bestäms i biljettsystem taxesystemet. Bytespunkt: En plats där resenären byter från ett färdsätt till ett annat eller mellan olika linjer, exempelvis från gående till buss, mellan buss och tåg eller mellan olika bussar. Kan vara en hållplats vid vägkanten, en bussterminal eller ett resecentrum. Enhetstaxa: samma pris oavsett tid på dygnet eller reslängd. Se även taxesystem. Framkomlighet: Beskriver hur snabbt det går att ta sig fram i ett gatunät. Ett enkelt framkomlighetsmått är hastighet i relation till skyltad hastighet. Färdbevis: handling som berättigar till resa med kollektivtrafiken, ex pappersbiljett, månadskort eller annat periodkort, SMS-biljett etc. Färdtjänst: Färdtjänsten är enligt lagen en del av den regionala kollektivtrafiken. Färdtjänst kräver särskilt tillstånd och är till för de resenärer som på grund av funktionsnedsättning (ej tillfälliga) har svårt att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationsmedel. Hållplats: Anläggning eller plats som är utmärkt med skylt eller symbol att fordon i linjetrafik stannar. Hållplatsficka: en yta där en buss kan stanna utan att blockera övrig trafik och där säker och smidig av- och påstigning kan ske. Hållplatsstolpe: Stolpe som markerar plats där buss stannar för på- och avstigning. Hållplatstopp: I Kronoberg utmärks en hållplats av en stolpe med en topptavla (hållplatstopp) i grönt och vitt med en bussymbol. Informationstavla: Visar trafikinformation. Kan vara i form av digital/elektronisk skylt eller i form av tryckt material/på papper. Kapacitet: Hur många tåg eller resenärer som ett system klarar av under en viss tid och i ett visst snitt, t.ex. mellan två hållplatser. Kollektivtrafik, allmän definition: Persontransporttjänster av allmänt ekonomiskt intresse som erbjuds allmänheten fortlöpande och utan diskriminering enligt Artikel 2, Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 1370/2007 av den 23 oktober 2007 om kollektivtrafik på järnväg och väg. Kollektivtrafikandel: Andelen kollektivtrafikresor av det totala motoriserade resandet, det vill säga resandet andel med kollektivtrafik och bil. Gång och cykelresor räkas inte in här. 35

94 Kollektivtrafikbarometern: En branschgemensam kvalitets- och attitydundersökning som drivs och utvecklas av organisationen Svensk Kollektivtrafik. Taxesystem: På vilket sätt priser sätts i kollektivtrafiken, t.ex. avståndstaxa, differentierad pris, takprissystem. I Kronoberg tillämpas zontaxa med stora zoner. Kollektivtrafikföretag: bolag som utför kollektivtrafik, antingen upphandlad eller kommersiell. Kommersiell aktör: Företag som bedriver kommersiell kollektivtrafik. Kommersiell trafik: Kollektivtrafik som bedrivs på marknadsmässiga villkor och som inte upphandlas/avtalas av den regionala kollektivtrafikmyndigheten. Linje: Definierad sträcka trafikerad av kollektivtrafik som utförs på samma sätt varje gång och stannar vid hållplatser/stationer längs sträckan. Regional kollektivtrafik: Den trafik som lagen (2010:1065) om kollektivtrafik omfattar den trafik som kollektivtrafikmyndigheten får inrätta. Innebär kollektivtrafik inom ett län samt kollektivtrafik över länsgräns som i huvudsak består av arbetspendling och annat vardagsresande. Restidskvot: Förhållandet mellan restid för kollektivtrafik jämfört med bil i en bestämd reserelation. Beräknas som den totala tiden för förflyttningen, dvs inklusive gångtid till hållplats etc. Styv tidtabell: En styv tidtabell innebär att tidtabellen är lagd så att det är jämna tidsintervall mellan avgångarna. En annan definition är att avgångarna inträffar på samma minuttal varje (eller till exempel varannan) timme. Särskild kollektivtrafik: Avser färdtjänst och sjukresor. Terminal: En bussterminal är en anläggning som utgör ändpunkt för en eller flera busslinjer. Terminalen betjänar busstrafik av sådan omfattning att den kräver särskilt område avskilt från väg eller gata och där allmän fordonstrafik normalt inte tillåts. En terminal kan även trafikeras av genomgående linjer och medger byte mellan linjer. Tillgänglighet: Två betydelser av tillgänglighet används i programmet: Tillgänglighet i form av möjligheten för personer med funktionsnedsättning att resa med kollektivtrafiken. Tillgänglighet som avser geografisk rörlighet, dvs. möjligheten att nå en punkt i regionen. Trafikavtal: Av den regionala kollektivtrafikmyndigheten upphandlat avtal om utförande av trafiktjänster efter beslut om allmän trafikplikt. Trafikdygn: tidpunkter på dygnet mellan vilka trafik utförs, exempelvis mellan kl. 05 och kl. 23. Trafikdygnet varierar mellan linjer och över året. Trafikentreprenör: Ett företag som kör trafik, antingen upphandlad eller kommersiell. Se också kollektivtrafikföretag. Trafikinformationssystem: De informationssystem som behövs för att ge resenärerna den information som är nödvändig för att resan ska fungera väl. Trafikutbud: Med trafikutbud avses linjesträckning, turtäthet och gångavstånd till hållplats/station. Trängsel: Två betydelser av trängsel används: 36

95 - Med trängsel i kollektivtrafiken avses oftast situationen inne i fordonen, vilket påverkar resenärernas komfort. -Trängsel kan också avse situationen i vägeller spårnätet vilket påverkar framkomligheten. Väderskydd: På vissa hållplatser finns skydd mot regn, vind och andra väderförhållanden uppsatta, så kallade väderskydd. I Kronoberg finns en standardmodell för landsbygd och en för tätort upphandlad. 37

96 Bilaga 2. Trafikutbud Kartor I avsnitt 5 beskrivs trafikutbudet i text. I denna bilaga finns trafikutbudet beskrivet i kartform, separata kartor för tåg och buss. 38

97 39

98 40

99 JÖNKÖPING 2101 NÄSSJÖ 2130 VETLANDA 2140 VÄSTERVIK 2095 BJÖRNÖ VÄRNAMO 2170 OSKARSHAMN 2061 TJUST ANGELSTAD NYBRO 2142 HALMSTAD 830 HOVMANTORP KALMAR 2034 HALMSTAD 830 MALMÖ 250 KRISTIANSTAD 320 OLOFSTRÖM ERINGSBODA HELSINGBORG 170 HÄSSLEHOLM 350 OLOFSTRÖM 690 KARLSHAMN 650 RONNEBY 630 > 8000 inv inv inv inv < 500 inv

100 JÖNKÖPING 2101 NÄSSJÖ 2130 VETLANDA 2140 VÄSTERVIK 2095 BJÖRNÖ VÄRNAMO 2170 OSKARSHAMN 2061 TJUST ANGELSTAD NYBRO 2142 HALMSTAD 830 HOVMANTORP KALMAR 2034 HALMSTAD 830 MALMÖ 250 KRISTIANSTAD 320 OLOFSTRÖM ERINGSBODA HELSINGBORG 170 HÄSSLEHOLM 350 OLOFSTRÖM 690 KARLSHAMN 650 RONNEBY 630 > 8000 inv inv inv inv < 500 inv

101 JÖNKÖPING 2101 NÄSSJÖ 2130 VETLANDA 2140 VÄSTERVIK 2095 BJÖRNÖ VÄRNAMO 2170 OSKARSHAMN 2061 TJUST ANGELSTAD NYBRO 2142 HALMSTAD 830 HOVMANTORP KALMAR 2034 HALMSTAD 830 MALMÖ 250 KRISTIANSTAD 320 OLOFSTRÖM ERINGSBODA HELSINGBORG 170 HÄSSLEHOLM 350 OLOFSTRÖM 690 KARLSHAMN 650 RONNEBY 630 > 8000 inv inv inv inv < 500 inv

102 Regionstyrelsen Ärende 6 c Remissyttrande Trafikförsörjningsprogram för Kalmar län Dnr 12/0193 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att godkänna av ordförande vidtagen åtgärd att avge yttrande över Trafikförsörjningsprogram för Kalmar län Ärendet Regionförbundet södra Småland har beretts möjlighet att avge yttrande över Trafikförsörjningsprogram för Kalmar län Yttrandet ska ha lämnats 10 augusti Regionförbundet södra Småland har inte några direkta synpunkter på förslaget och därmed inga erinringar mot detsamma. Regionförbundet ser positivt på att programmet i sitt förord återknyter till den nyligen avslutade OECD-rapporten och hade gärna sett en ytterligare utveckling av resonemanget inne i själva programmet. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 157/12 - Trafikförsörjningsprogram Kalmar län (finns tillgängligt om du klickar på bifogad länk Beslut/Regionstyrelsen/Kallelse-regionstyrelsen.aspx ) - Yttrande över Trafikförsörjningsprogram Kalmar län

103 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida (34) 157 Trafikförsörjningsprogram för Kalmar län - yttrande Dnr 12/0193 Bakgrund Regionförbundet södra Småland har beretts möjlighet att avge yttrande över Trafikförsörjningsprogram för Kalmar län Yttrandet ska lämnas 10 augusti Regionförbundet södra Småland har inte några direkta synpunkter på förslaget och därmed inga erinringar mot detsamma. Regionförbundet ser positivt på att programmet i sitt förord återknyter till den nyligen avslutade OECD-rapporten och hade gärna sett en ytterligare utveckling av resonemanget inne i själva programmet. Beslutsunderlag - Trafikförsörjningsprogram Kalmar län - Yttrande över Trafikförsörjningsprogram Kalmar län Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen Att godkänna av ordförande vidtagen åtgärd att avge yttrande över Trafikförsörjningsprogram för Kalmar län Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

104 Dnr 12/ Eva Palmér Tel: Remissyttrande Trafikförsörjningsprogram för Kalmar län, Bakgrund Landstinget i Kalmar län ska tillsammans med övriga kollektivtrafikmyndigheter i landet upprätta långsiktiga planer för trafikförsörjning i sina respektive län för åren Uppdraget regleras i den nya kollektivtrafiklagen från den 1 januari 2012 och förslaget till regionalt trafikförsörjningsprogram för Kalmar län har nu sänts på remiss. Mot denna bakgrund ombes nu Regionförbundet södra Småland tillsammans med övriga remissinstanser att inkomma med sina yttranden senast den 10 augusti 2012 till Landstinget i Kalmar län. Regionförbundet södra Småland är en politiskt styrd organisation som är offentligt finansierad och ägs av länets 8 kommuner och landstinget. Det övergripande uppdraget är att stärka samverkan på regional nivå och kraftfullt verka för utveckling och hållbar tillväxt i regionen. Ledorden ett gott liv i södra Småland ska genomsyra all verksamhet. Yttrande Efter att ha tagit del av rubricerad handling konstaterar vi att vi inte har några direkta synpunkter på förslaget till Trafikförsörjningsprogram och därmed inga erinringar mot detsamma. Vi ser vidare positivt på programmets återknytning till den nyligen avslutade OECD rapporten i förordet. Möjligen skulle man kunna utveckla detta avsnitt något ytterligare inne i själva programmet. Växjö den 12 september 2012 REGIONFÖRBUNDET SÖDRA SMÅLAND Roland Gustbée Ordförande regionstyrelsen Peter Hogla Regiondirektör 1 (2) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

105 Dnr 10/ (2)

106 Regionstyrelsen Ärende 6 d Trafikförsörjningsprogram för Blekinge, yttrande Dnr 12/0199 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att avge yttrande över Trafikförsörjningsprogram för Blekinge, , i enlighet med upprättad handling. Ärendet Regionförbundet södra Småland har beretts möjlighet att avge yttrande över Trafikförsörjningsprogram för Blekinge, Programmet är tydligt och ambitiöst. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 158/12 - Trafikförsörjningsprogram för Blekinge, (finns tillgängligt om du klickar på bifogad länk Beslut/Regionstyrelsen/Kallelse-regionstyrelsen.aspx ) - Yttrande över Trafikförsörjningsprogram för Blekinge,

107 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida (34) 158 Trafikförsörjningsprogram för Blekinge län yttrande Dnr 12/0199 Bakgrund Regionförbundet södra Småland har beretts möjlighet att avge yttrande över Trafikförsörjningsprogram för Blekinge, Programmet är tydligt och ambitiöst. Dock väcker formuleringarna kring person-transporter på den s.k. Sydostlänken frågetecken då vår uppfattning hittills har varit att denna järnväg inte är avsedd för persontrafik utan endast ska betjäna godstransporter. I den efterföljande diskussionen lyfts frågan om Blekinges ambition att även använda den nya Sydostlänken till passagerartrafik. Föreslås att i yttrandet göra tillägget att man bör observera att i Trafikförsörjningsprogram för Kronobergs län finns inte i dagsläget ambitionen att nyttja Sydostlänken för passagerartrafik. Beslutsunderlag - Trafikförsörjningsprogram för Blekinge, Yttrande över Trafikförsörjningsprogram för Blekinge, Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen besluta Att avge yttrande över Trafikförsörjningsprogram för Blekinge, , i enlighet med upprättad handling och ovan föreslagna tillägg. Beslutsexpediering Handläggare Eva Palmér Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

108 Dnr 12/ Eva Palmér Tel: Remissyttrande Trafikförsörjningsprogram för Blekinge, Bakgrund Region Blekinge ska tillsammans med övriga kollektivtrafikmyndigheter i landet upprätta långsiktiga planer för trafikförsörjning i sina respektive län för åren Uppdraget regleras i den nya kollektivtrafiklagen från den 1 januari 2012 och förslaget till regionalt trafikförsörjningsprogram för Blekinge län har nu sänts på remiss. Mot denna bakgrund ombes nu Regionförbundet södra Småland tillsammans med övriga remissinstanser att inkomma med sina yttranden senast den 1 oktober 2012 till Region Blekinge. Regionförbundet södra Småland är en politiskt styrd organisation som är offentligt finansierad och ägs av länets 8 kommuner och landstinget. Det övergripande uppdraget är att stärka samverkan på regional nivå och kraftfullt verka för utveckling och hållbar tillväxt i regionen. Ledorden ett gott liv i södra Småland ska genomsyra all verksamhet. Yttrande Efter att tagit del av rubricerad handling konstaterar vi att dokumentet är tydligt och ambitiöst. Växjö den 12 september 2012 REGIONFÖRBUNDET SÖDRA SMÅLAND Roland Gustbée Ordförande regionstyrelsen Peter Hogla Regiondirektör 1 (1) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

109 Regionstyrelsen Ärende 6 e Samråd Trafikförsörjningsprgram för Markaryds kommun avseende färdtjänst och riskfärdtjänst - yttrande Dnr 11/0176 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att anmäla regionförbundets yttrande över Samråd Trafikförsörjningsprgram för Markaryds kommun avseende färdtjänst och riksfärdtjänst till protokollet. Ärendet Socialförvaltningen inom Markaryds kommun har tillsänt Trafikförsörjningsprogram för Markaryds kommun avseende färdtjänst och riksfärdtjänst för samråd enligt lagen om kollektivtrafik 2 kap 11. Arbetsutskottet beslöt 165/11 att ordförande avger yttrande över samrådet för senare anmälan i styrelsen mot bakgrund av en kort remisstid. Föreslås att styrelsen anmäler regionförbundets yttrande över Samråd Trafikförsörjningsprgram för Markaryds kommun avseende färdtjänst och riksfärdtjänst till protokollet. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 165/12 - Samråd Trafikförsörjningsprgram för Markaryds kommun avseende färdtjänst och riksfärdtjänst - Yttrande över Samråd Trafikförsörjningsprgram för Markaryds kommun avseende färdtjänst och riksfärdtjänst

110 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida (34) 165 Samråd angående trafikförsörjningsprogram för Markaryds kommun angående färdtjänst och riksfärdtjänst Dnr 11/0176 Bakgrund Socialförvaltningen inom Markaryds kommun har tillsänt Trafikförsörjnings-program för Markaryds kommun avseende färdtjänst och riksfärdtjänst för samråd enligt lagen om kollektivtrafik 2 kap 11. Föreslås att ordförande avger yttrande över samrådet för senare anmälan i styrelsen mot bakgrund av en kort remisstid. Beslutsunderlag - Samråd - Trafikförsörjningsprogram för Markaryds kommun avseende färdtjänst och riksfärdtjänst Beslut Arbetsutskottet beslutar Att uppdra åt ordförande att avge yttrande över Samråd- Trafikförsörjningsprogram för Markaryds kommun avseende färdtjänst och riksfärdtjänst för senare anmälan i styrelsen den 12 september. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

111

112

113

114

115

116

117

118

119

120

121

122

123

124

125

126 Regionstyrelsen Ärende 6 f Krösatåg 2012 ramöverenskommelse angående trafik Hässleholm - Växjö Dnr 12/0053 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att godkänna ramöverenskommelse mellan Region Skåne och Regionförbundet södra Småland angående Krösatågstrafik mellan Hässleholm-Växjö. Att besluta om trafikplikt på sträckan Hässleholm-Växjö. Att uppdra åt trafiknämnden att sluta driftavtal för sträckan Hässleholm-Växjö, för senare anmälan i styrelsen. Ärendet Regionförbundet södra Småland och region Skåne /Skånetrafiken är överens om att starta Krösatågstrafik mellan Hässleholm och Växjö, som ett komplement till utbudet av Öresundståg. Trafiken ska möjliggöra arbets- och studiependling, men även fritidsresor och tjänsteresor. Inom ramen för ett särskilt investeringsprojekt (Pågatåg Nordost och Krösatåg) byggs stationer i Ballingslöv, Hästveda, Killeberg, Diö, Vislanda och Gemla. Denna ramöverenskommelse reglerar parternas gemensamma ambition för trafiken och ligger till grund för beslut avseende allmän trafikplikt. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 159/12 - Förslag till ramöverenskommelse mellan Region Skåne och Regionförbundet södra Småland angående Krösatågstrafik mellan Hässleholm-Växjö.

127 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida (34) 159 Krösatåg 2012 avtal avseende regionaltågstrafik mellan Hässleholm och Växjö Dnr 12/0053 Bakgrund Regionförbundet södra Småland och region Skåne/Skånetrafiken är överens om att starta Krösatågstrafik mellan Hässleholm och Växjö, som ett komplement till utbudet av Öresundståg. Trafiken ska möjliggöra arbets- och studiependling, men även fritidsresor och tjänsteresor. Inom ramen för ett särskilt investeringsprojekt (Pågatåg Nordost och Krösatåg) byggs stationer i Ballingslöv, Hästveda, Killeberg, Diö, Vislanda och Gemla. Denna ramöverenskommelse reglerar parternas gemensamma ambition för trafiken och ligger till grund för beslut avseende allmän trafikplikt. Beslutsunderlag - Förslag till ramöverenskommelse mellan Region Skåne och Regionförbundet södra Småland angående Krösatågstrafik mellan Hässleholm-Växjö. Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen att besluta Att godkänna ramöverenskommelse mellan Region Skåne och Regionförbundet södra Småland angående Krösatågstrafik mellan Hässleholm-Växjö. Att besluta om trafikplikt på sträckan Hässleholm-Växjö. Att uppdra åt trafiknämnden att sluta driftavtal för sträckan Hässleholm-Växjö, för senare anmälan i styrelsen. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

128 Version Ramöverenskommelse mellan Region Skåne/Skånetrafiken (orgnr ) och Regionförbundet södra Småland (orgnr ) angående Krösatågstrafik mellan Hässleholm och Växjö. 1. Inledning Regionförbundet södra Småland och Region Skåne/Skånetrafiken är överens om att starta Krösatågstrafik mellan Hässleholm och Växjö som ett komplement till utbudet av Öresundståg. Trafiken ska möjliggöra arbets- och studiependling, men även t ex fritidsresor och tjänsteresor. Inom ramen för ett särskilt investeringsprojekt (Pågatåg Nordost och Krösatåg) byggs stationer i Ballingslöv, Hästveda, Killeberg, Diö, Vislanda och Gemla. Denna ramöverenskommelse reglerar parternas gemensamma ambition för trafiken. 2. Giltighetstid och omförhandling Överenskommelsen gäller från december 2013 och tills vidare. Den gäller i minst fem år och kan därefter sägas upp av endera parten vid ordinarie tidtabellsskifte i december med minst 2 års varsel. Inträffar väsentliga varaktiga förändringar på vilka överenskommelsen bygger äger endera parten rätt att begära förhandlingar för att få överenskommelsen anpassad till de förändrade villkoren. 3. Trafikupplägg Parterna är överens om följande ambitionsnivå. Trafiken ska starta i december 2013 med dubbelturer/vardag och 6-9 dubbelturer lördagar och söndagar. Trafiken utgör ett komplement till Öresundstågstrafiken och måste också anpassas till förutsättningarna mellan Alvesta-Växjö. Även goda anslutningar i Hässleholm eftersträvas. Turerna bör ligga väl spridda i förhållande till Öresundstågen, så att de ger goda kompletterande resmöjligheter. Timmestrafik under rusningstid ska eftersträvas.

129 Trafiken bör utökas efterhand i takt med att efterfrågan ökar och ekonomin tillåter. Utökningen kan ske i etapper och målbilden är dubbelturer under vardagar och något färre på helgerna. Fasta minuttal ska eftersträvas. 4. Parallell busstrafik Parterna är överens om att minska omfattningen av den busstrafik som körs parallellt med tågtrafiken enligt denna ramöverenskommelse. Respektive län ansvarar för översynen av den egna busstrafiken. Den länsgränsöverskridande busstrafiken diskuteras mellan parterna. 5. Stationsuppehåll Investeringsprojektet Pågatåg Nordost och Krösatåg pågår fram till De stationer längs sträckningen för Krösatåg som ingår i projektet blir successivt klara under 2012 och 2013 och ska öppnas för trafik från december Samtliga turer ska göra uppehåll på följande stationer: Hässleholm, Ballingslöv, Hästveda, Osby, Killeberg, Älmhult, Diö, Vislanda, Alvesta, Gemla och Växjö. Om tungt vägande trafiktekniska skäl gör det omöjligt att upprätthålla denna uppehållsbild ska förhandlingar mellan parterna upptas i syfte att gemensamt komma överens om förändringar. Parterna ansvarar för drift av stationer inom respektive län enligt den ansvarsfördelning som gäller. 6. Samverkan under avtalstiden För samverkan kring och utveckling av tågtrafiken mellan Hässleholm och Växjö ska parterna minst en gång per år under avtalsperioden hålla överläggning. Vid samrådet kan både kollektivtrafikmyndigheterna och driftsorganisationerna vara företrädda. Lämplig tidpunkt för överläggningen är under januari eller februari månad i samband med budgetarbetet. Vid överläggningen ska trafikutbud och trafikekonomi diskuteras och budget för kommande år översiktligt fastställas. Övriga ärenden vid överläggningen kan vara - Uppföljning av utförd trafik, t ex resande, ekonomi, avtal, tågersättning - Resegarantier/kundärendehantering - Trafikförändringar - Resanderäkningar - Kvalitetsmätningar - Marknadsföringsinsatser - Infrastrukturbehov - Behov av busstrafik i stråket För att få en helhetsbild av trafiken och dess utveckling bör ärendelistan även innefatta frågor enligt punkt 7 nedan. Regionförbundet södra Småland, kollektivtrafikmyndigheten, ansvarar för att detta samråd kommer till stånd.

130 Varje år ska genomföras heltäckande resanderäkningar under minst en hel höstvecka. Länstrafiken Kronoberg har det övergripande informationsansvaret gentemot kund för Krösatågstrafiken Växjö-Hässleholm. 7. Krösatågsavtal I och med att Skåne ingår i Krösatågsamarbetet kommer vissa delar att regleras i genomförandeavtalet kopplat till detta samarbete. Det gäller: - Trafikekonomi -Drift av trafiken -Taxor och färdbevis - Fordon och fordonsunderhåll -Marknadsföring -Uppföljning Öresundstågsavtalet och ska i övrigt vara vägledande för hur kostnader, intäkter och övrigt ansvar fördelas. 8. Överlåtelse Part får inte utan den andra partens skriftliga godkännande av behörig firmatecknare överlåta denna överenskommelses rättigheter och skyldigheter till annan part. Om den juridiska formen hos endera parten förändras eller om ansvarsfördelningen förändras på grund av riksdagsbeslut, men verksamheten i sak förblir oförändrad, får avtalet överlåtas till ny organisation. 9. Tvistelösning Tvister om innebörden av denna överenskommelse ska lösas i allmän domstol. Denna överenskommelse är upprättad i två likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt. För Region Skåne 2012-xx-xx Pia Kinhult Ordf. Regionstyrelsen För Regionförbundet södra Småland 2012-xx-xx Roland Gustbée Ordf. Regionstyrelsen

131 Regionstyrelsen Ärende 6 g Pågatågtrafik 2012 (regionaltågsystem Hässleholm 2013) ramöverenskommelse angående trafik Hässleholm - Markaryd Dnr 12/0055 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att godkänna ramöverenskommelse mellan Region Skåne och Regionförbundet södra Småland angående Pågatågstrafik mellan Hässleholm-Markaryd. Att besluta om trafikplikt på sträckan Hässleholm-Markaryd. Att uppdra åt trafiknämnden att sluta driftavtal för sträckan Hässleholm- Markaryd, för senare anmälan i styrelsen. Ärendet Regionförbundet södra Småland och region Skåne /Skånetrafiken är överens om att starta Pågatågstrafik mellan Hässleholm och Markaryd.Trafiken ska möjliggöra arbets- och studiependling, men även fritidsresor och tjänsteresor. Inom ramen för ett särskilt investeringsprojekt (Pågatåg Nordost och Krösatåg) byggs stationer i Vittsjö, Bjärnum och Markaryd. Denna ramöverenskommelse reglerar parternas gemensamma ambition för trafiken och ligger till grund för beslut avseende allmän trafikplikt. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 160/12 - Förslag till ramöverenskommelse mellan Region Skåne och Regionförbundet södra Småland angående Pågatågstrafik mellan Hässleholm-Markaryd.

132 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida (34) 160 Pågatåg 2012 avtal avseende regionaltågstrafik mellan Hässleholm och Markaryd Dnr 12/0055 Bakgrund Regionförbundet södra Småland och region Skåne/Skånetrafiken är överens om att starta Pågatågstrafik mellan Hässleholm och Markaryd. Trafiken ska möjliggöra arbets- och studiependling, men även fritidsresor och tjänsteresor. Inom ramen för ett särskilt investeringsprojekt (Pågatåg Nordost och Krösatåg) byggs stationer i Vittsjö, Bjärnum och Markaryd. Denna ramöverenskommelse reglerar parternas gemensamma ambition för trafiken och ligger till grund för beslut avseende allmän trafikplikt. Beslutsunderlag - Förslag till ramöverenskommelse mellan Region Skåne och Regionförbundet södra Småland angående Pågatågstrafik mellan Hässleholm-Markaryd. Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen att besluta Att godkänna ramöverenskommelse mellan Region Skåne och Regionförbundet södra Småland angående Pågatågstrafik mellan Hässleholm-Markaryd. Att besluta om trafikplikt på sträckan Hässleholm-Markaryd. Att uppdra åt trafiknämnden att sluta driftavtal för sträckan Hässleholm-Markaryd, för senare anmälan i styrelsen. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

133 Version Ramöverenskommelse mellan Region Skåne/Skånetrafiken (orgnr ) och Regionförbundet södra Småland (orgnr ) angående Pågatågstrafik mellan Hässleholm och Markaryd. 1. Inledning Regionförbundet södra Småland och Region Skåne/Skånetrafiken är överens om att starta Pågatågstrafik mellan Hässleholm och Markaryd. Trafiken ska möjliggöra arbets- och studiependling, men även t ex fritids- och tjänsteresor. Inom ramen för ett särskilt investeringsprojekt (Pågatåg Nordost och Krösatåg) byggs stationer i Vittsjö, Bjärnum och Markaryd. Denna ramöverenskommelse reglerar parternas gemensamma ambition för trafiken. 2. Giltighetstid och omförhandling Överenskommelsen gäller från december 2013 och tills vidare. Den gäller i minst fem år och kan därefter sägas upp av endera parten vid ordinarie tidtabellsskifte i december med minst 2 års varsel. Inträffar väsentliga varaktiga förändringar på vilka överenskommelsen bygger äger endera parten rätt att begära förhandlingar för att få överenskommelsen anpassad till de förändrade villkoren. 3. Trafikupplägg Parterna är överens om följande ambitionsnivå. Trafiken ska starta i december 2013 med dubbelturer/vardag 6-10 dubbelturer lördagar och söndagar. Turerna ska företrädesvis ligga i pendlingslägen och med glesare trafik mitt på dagen och under kvällar. Trafiken bör utökas efterhand i takt med att efterfrågan ökar och ekonomin tillåter. Utökningen kan ske i etapper (bl a dec 2015 när bankapaciteten förbättras i och med Hallandsåstunnelns öppnande)

134 och målbilden är dubbelturer under vardagar och något färre på helgerna. Fasta minuttal ska eftersträvas. Skånetrafiken tar under 2013 initiativ till gemensamma diskussioner med Halland och Kronoberg om förlängning av tågtrafiken från Markaryd till Halmstad och eventuellt Göteborg. Förlängningen förutsätter att bankapaciteten byggs ut. Minst två år innan förlängningen genomförs ska regionerna ta ställning till vilken tågprodukt som ska trafikera Markarydsbanan. 4. Parallell busstrafik Parterna är överens om att minska omfattningen av den busstrafik som körs parallellt med tågtrafiken enligt denna ramöverenskommelse. Respektive län ansvarar för översynen av den egna busstrafiken. Den länsgränsöverskridande busstrafiken diskuteras mellan parterna. 5. Stationsuppehåll Investeringsprojektet Pågatåg Nordost och Krösatåg pågår fram till De stationer längs denna pågatågssträckning som ingår i projektet blir successivt klara under 2013 och ska öppnas för trafik från december Samtliga turer ska göra uppehåll på följande stationer: Hässleholm, Vittsjö, Bjärnum och Markaryd. Om tungt vägande trafiktekniska skäl gör det omöjligt att upprätthålla denna uppehållsbild ska förhandlingar mellan parterna upptas i syfte att gemensamt komma överens om förändringar. Parterna ansvarar för drift av stationer inom respektive län enligt den ansvarsfördelning som gäller. 6. Samverkan under avtalstiden För samverkan kring och utveckling av tågtrafiken mellan Hässleholm och Markaryd ska parterna minst en gång per år under avtalsperioden hålla överläggning. Vid samrådet kan både kollektivtrafikmyndigheterna och driftsorganisationerna vara företrädda. Lämplig tidpunkt för överläggningen är under januari eller februari månad i samband med budgetarbetet. Vid överläggningen ska trafikutbud och trafikekonomi diskuteras och budget för kommande år översiktligt fastställas. Övriga ärenden vid överläggningen kan vara - Uppföljning av utförd trafik, t ex resande, ekonomi, avtal, tågersättning - Resegarantier/kundärendehantering - Trafikförändringar - Resanderäkningar - Kvalitetsmätningar - Marknadsföringsinsatser - Infrastrukturbehov - Behov av busstrafik i stråket Region Skåne ansvarar för att överläggningen kommer till stånd. Varje år ska genomföras heltäckande resanderäkningar under minst en hel höstvecka. Skånetrafiken har det övergripande informationsansvaret gentemot kund för Pågatågstrafiken.

135 7. Trafikekonomi Grundprincipen för kostnads- och intäktsfördelningen är att varje part svarar för dessa inom det egna länet. Kostnaderna fördelas efter linjelängd i kilometer i respektive län. Härvid gäller att av sträckans 37 km faller 32 km i Skåne län och 5 km i Kronobergs län. Kostnader och intäkter skall fördelas enligt följande princip: - Fordon, trafikproduktion och kontrollantverksamhet efter kilometer - mm Denna överenskommelse utgör ramen för samarbetet. Genomförandet av trafiken regleras i särskilt avtal mellan Skånetrafiken och Länstrafiken Kronoberg. Öresundstågsavtalet ska i övrigt vara vägledande för hur kostnader, intäkter och övrigt ansvar fördelas. 8. Överlåtelse Part får inte utan den andra partens skriftliga godkännande av behörig firmatecknare överlåta denna överenskommelses rättigheter och skyldigheter till annan part. Om den juridiska formen hos endera parten förändras eller om ansvarsfördelningen förändras på grund av riksdagsbeslut, men verksamheten i sak förblir oförändrad, får avtalet överlåtas till ny organisation. 9. Tvistelösning Tvister om innebörden av denna överenskommelse ska lösas i allmän domstol. Denna överenskommelse är upprättad i två likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt. För Region Skåne 2012-xx-xx Pia Kinhult Ordf. regionstyrelsen För Regionförbundet södra Småland 2012-xx-xx Roland Gustbée Ordf. Regionstyrelsen

136 Regionstyrelsen Ärende 6 h Revidering av regler för färdtjänst och riksfärdtjänst Dnr 12/0136 Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår fullmäktige besluta Att fastställa förslag till regler för färdtjänst och riksfärdtjänst. Att föreslå kommunerna Ljungby och Uppvidinge att fastställa regler i enlighet med förslaget. Ärendet I och med att det finns en gemensam taxa och regelverk för den allmänna kollektivtrafiken föreslås en enhetlig taxa och regelverk även för färdtjänsten. Färdtjänst regleras genom Lag (1997:736) om färdtjänst och riksfärdtjänst genom Lag (1997:735) om riksfärdtjänst. Utöver vad som anges i respektive lag kan en kommun eller den som kommunen överfört ansvaret till fatta beslut om regler utöver vad som anges i respektive lag. I detta förslag är det en revidering av de kommunala riktlinjerna för respektive lagområde som är aktuellt. Beslut om revidering av regelverk behöver på grund av de beslut som tagits av respektive kommun hanteras på två olika sätt. Regionförbundet fattar beslut för kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd och Växjö, samt föreslår övriga kommuner att besluta i enlighet med förslaget. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 161/12 - Tjänsteskrivelse Förslag till regler för färdtjänst - Förslag till regler för riksfärdtjänst

137 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida (34) 161 Revidering av regler för färdtjänst och riksfärdtjänst Dnr 12/0136 Bakgrund I och med att det finns en gemensam taxa och regelverk för den allmänna kollektivtrafiken föreslås en enhetlig taxa och regelverk även för färdtjänsten. Färdtjänst regleras genom Lag (1997:736) om färdtjänst och riksfärdtjänst genom Lag (1997:735) om riksfärdtjänst. Utöver vad som anges i respektive lag kan en kommun eller den som kommunen överfört ansvaret till fatta beslut om regler utöver vad som anges i respektive lag. I detta förslag är det en revidering av de kommunala riktlinjerna för respektive lagområde som är aktuellt. Beslut om revidering av regelverk behöver på grund av de beslut som tagits av respektive kommun hanteras på två olika sätt. Regionförbundet fattar beslut för kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd och Växjö, samt föreslår övriga kommuner att besluta i enlighet med förslaget. Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse Förslag till regler för färdtjänst - Förslag till regler för riksfärdtjänst Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen föreslå fullmäktige besluta Att fastställa förslag till regler för färdtjänst och riksfärdtjänst. Att föreslå kommunerna Ljungby och Uppvidinge att fastställa regler i enlighet med förslaget. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

138 Dnr 12/ Anders Göranson Tjänsteskrivelse - Revidering av regler för färdtjänst och riksfärdtjänst Ärendet Regionförbundet södra Småland är regional kollektivtrafikmyndighet från 1 januari 2012 och dessförhinnan trafikhuvudman. Regionförbundet ansvarar genom Länstrafiken Kronoberg för den allmänna kollektivtrafiken i länet vilken finansieras av kommunerna och landstinget. Regionförbundet beslutar om taxa, regelverk, zoner mm. för den allmänna kollektivtrafiken. Den särskilda kollektivtrafiken Färdtjänsten hanteras på annat sätt. Nuvarande regler för färdtjänst och riksfärdtjänst i kommunerna i Kronobergs län har tidigare fastställts av varje kommun. Fyra av länets kommuner (Alvesta, Lessebo, Tingsryd och Växjö) har från 1 januari 2012 överlåtit handläggning och beslut om färdtjänst och riksfärdtjänst till regionförbundet. De har samtidigt överfört ansvaret för fastställande av taxa, regelverk och upprättande av trafikförsörjningsprogram till regionförbundet. Gemensamt regelverk I och med att det finns en gemensam taxa och regelverk för den allmänna kollektivtrafiken så skulle det vara en styrka för länet att ha en enhetlig taxa och regelverk även för färdtjänsten. Färdtjänst regleras genom Lag (1997:736) om färdtjänst och riksfärdtjänst genom Lag (1997:735) om riksfärdtjänst. Utöver vad som anges i respektive lag kan en kommun eller den som kommunen överfört ansvaret till fatta beslut om regler utöver vad som anges i respektive lag. 1 (4) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

139 Dnr 12/ I detta förslag är det en revidering av de kommunala riktlinjerna för respektive lagområde som är aktuellt. Nuvarande regelverk är antaget av alla kommuner utom Lessebo och Markaryd. Lessebo har ett i princip likalydande regelverk. Markaryd och Älmhult har antagit egna nya regler att gälla fr o m 1 juli Revideringsarbetet har pågått under drygt ett år och stämts av med dels färdtjänstansvariga i kommunerna och dels med politiker i Trafiknämnden, vid regionförbundets trafikdagar i november 2011 samt behandlats i Resenärsrådet och där berörda organisationer lämnat synpunkter på innehållet. Förslag till förändringar Förslaget är uppdelat i två delar dels en revidering av regler för färdtjänst och dels en revidering av regler för riksfärdtjänst. Syftet med revideringen är att skapa en tydlighet för den färdtjänstberättigade och enbart ha med sådant som är relevant för området. En total omarbetning har skett av regelverket för att skapa denna tydlighet. Några av revideringarna som särskilt vill lyftas fram. - Begreppen o Trafikhuvudman har ändrats till nu gällande Regional kollektivtrafikmyndighet, o Länstrafikens beställningscentral har ändrats till Serviceresor. o Funktionshindrade har ändrats till personer med funktionsnedsättning - Beställning av resor (punkt 5) här har tider tagits bort då beslut om detta fattas av regionförbundet. - Tidigare rubrik antalet resor utgår då detta regleras i lag och därför inte bör ingå i ett regelverk. - Resornas längd (punkt 9) här har ett förtydligande gjorts att det är till Alvesta och Växjö resecentrum samt Smaland Airport alla kan resa till oavsett var man bor i länet. Syftet är att alla länsbor skall ha samma möjlighet att nå de punkter där man kan resa med allmänna kommunikationer vidare utanför länet/landet. 2 (4)

140 Dnr 12/ Service särskild hjälp (punkt 12) har förtydligats - Förflyttning i trappor bärhjälp och trappklättrare (punkt 13). - Ledsagare (punkt 14) här har ett förtydligande gjorts att det avser hjälp under resan och inte hjälp vid framkomsten etc. vilket även tydliggörs av 8 i lagen samt i förarbetena till lagen. - Medföljande medresenär (punkt 15) förtydligande av nuvarande skrivning - Bagage/hjälpmedel (punkt 16) här har en begränsning införts avseende mängden varor och vikten av dessa. Ett möjligt tillägg kan ske där den enskilde mot särskild avgift kan få hjälp med att bära in fler kassar. Ett problem som uppstår i flera fall är det blir problem med samåkning eller att ett större fordon behövs vilket fördyrar för samhället och kan skapa förseningar. - Djur som hjälpmedel (punkt 17) här är ett förtydligande att det enbart avser ledarhund och signalhund. Förslaget utgår från att förändringen träder i kraft1 januari De kommuner som inte överlåtit till regionförbundet att besluta i dessa frågor dvs. Ljungby och Uppvidinge fattar egna beslut i ärendet. Markaryd och Älmhult har antagit egna nya regler att gälla fr o m 1 juli (4)

141 Dnr 12/ Tidplan och kostnader Ärendet hanteras inom regionförbundet enligt nedanstående tidplan - Arbetsutskottet 29 augusti - Samråd med berörda kommuner 30 augusti - Regionstyrelsen 12 september - Regionfullmäktige 3 oktober De nya reglerna planeras träda i kraft 1 januari Revideringen av regelverken beräknas inte öka kostnaderna för medlemmarna. 4 (4)

142 Förslag till revidering av kommunalt regelverk för färdtjänst för kommunerna Alvesta, Lessebo, Ljungby, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö att gälla från 1 januari 2013 OBS! Ändringar i förslag efter fullmäktiges behandling 25 maj är markerade med kursiv stil. OBS! Ändringar i förslag efter arbetsutskottets behandling 29 augusti och efter samråd 30 augusti är markerat med gult. 1

143 GEMENSAMMA FÄRDTJÄNSTREGLER FÖR KOMMUNERNA I KRONOBERGS LÄN 1 Vad är färdtjänst? I lagen om färdtjänst (Lag (1997:736) och uppdaterad t.o.m. SFS 2010:1068) definieras färdtjänst enligt följande: 6 Färdtjänst får anlitas av den som efter ansökan har fått tillstånd till det. Frågor om tillstånd prövas av kommunen där den sökande är folkbokförd, eller, om kommunens uppgifter enligt denna lag överlåtits till den regionala kollektivtrafikmyndigheten i länet, av denna myndighet (tillståndsgivaren). Lag (2010:1068). 7 Tillstånd till färdtjänst skall meddelas för dem som på grund av funktionshinder, som inte endast är tillfälligt, har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller att resa med allmänna kommunikationsmedel. Om sökanden är under 18 år skall prövningen göras i förhållande till barn i motsvarande ålder utan funktionshinder. Tillståndet omfattar inte transporter som av någon annan anledning bekostas av det allmänna. Lag (2006:1114). 8 Om den som söker tillstånd till färdtjänst behöver ledsagare under resorna, skall tillståndet gälla även ledsagaren. 9 Tillstånd till färdtjänst meddelas för viss tid eller tills vidare. Tillstånd får i skälig omfattning förenas med föreskrifter om 1. vilket färdsätt som får användas, 2. inom vilket område resor får göras, och 3. hur många resor tillståndet omfattar. Sådana resor som kan anses vara väsentliga för tillståndshavaren får begränsas till antalet endast om det finns synnerliga skäl. Om det finns särskilda skäl, får tillståndet även i övrigt förenas med villkor. Lag (2006:1114). 2 Regionala kollektivtrafikmyndighetens ansvar Serviceresors uppgift i färdtjänsten är att samordna resorna med andra likartade resor, främst färdtjänst och sjukresor, samt att i största möjliga mån tillsammans med Länstrafiken anpassa den befintliga kollektivtrafiken för personer med funktionsnedsättning. 3 Beslutsnivåer Färdtjänst beviljas i tre nivåer med utgångspunkt från resenärens förutsättningar Ledsagare kan förekomma i alla nivåer. Kommunen/regionförbundet beslutar om tillstånd till ledsagare. 2

144 Resenären kan resa kollektivt tillsammans med ledsagare. Ledsagaren reser kostnadsfritt. (gäller för personer som är folkbokförda i Ljungby och Växjö) 3. Kan ej resa med traditionell kollektivtrafik 4. Kan enbart resa med specialfordon eller liggande transport. 4 Egen bil Har du egen bil kan du få färdtjänst om det finns särskilda skäl till det. 5 Beställning av resor Alla resor beställs genom Serviceresor. Resorna beställs på telefon Resor som förbeställs senast kl dagen innan har en lägre egenavgift, se tabell 1 i taxedelen. Vid beställning av färdtjänstresa, anges önskad ankomsttid. Serviceresor beslutar sedan om lämplig tid för hämtning. Färdtjänstresor måste alltid beställas minst 1 timme i förväg. Resor på julafton skall beställas senast den 15 december eller närmaste vardag före, se annonser i dagspress. Ange alltid aktuellt telefonnummer vid beställningen så att Serviceresor eller chauffören kan meddela eventuella förändringar i så god tid som möjligt. Av- och ombokningar av beställda resor kan ske dygnet runt. Resor kan genomföras vid alla tider på dygnet. För resor som utförs mellan utgår ett särskilt nattillägg på som betalas av varje resenär. 5 Egenavgift/biljettpris Avgiften för resan framgår av gällande taxa för färdtjänst. Zonsystemet som används är detsamma som i kollektivtrafiken. 6 Väntetid och samordning En beställd resa ska genomföras vid den överenskomna tidpunkten. Beställningsmottagaren avgör tiden för hämtning med utgångspunkt från önskad ankomsttid till resans mål. Resenären måste vara beredd på att tidpunkten för avresan måste anpassas efter andra resor. I de fall resenären har en tid att passa skall detta anges vid beställningen. 7 Avbrott under resan Avbrott under resan är ej tillåtet, såvida inte särskilt tillstånd förekommer. 3

145 Periodkort För de som behöver resa till arbete, studier eller dylikt finns, efter särskilt beslut enligt respektive kommuns rutiner, möjlighet att resa med periodkort. Periodkortet gäller endast mellan angivna adresser och max 2 resor per dag. Eventuell tidsändring av resan måste göras senast kl dagen före resdagen. Därefter gäller normal färdtjänsttaxa. Ändring av tider görs mellan vardagar på telefon n Resornas längd Resans längd får uppgå till högst 7 zoner både inom och utanför Kronobergs län (se zonkartan), men alltid inom den egna kommunen eller till Alvesta resecentrum, Växjö resecentrum eller Smaland Airport. Den egna bostaden är utgångspunkten för resor till eller inom annan kommun. 10 Resa i annan kommun Vid vistelse i annan kommun tillämpas den besökande kommunens färdtjänstregler. För att kunna resa krävs särskilda kreditbevis som tillhandahålls av hemkommunen eller motsvarande. Kreditbeviset kan gälla för ett begränsat antal resor. Utanför sju zonsgränsen men inom de samverkande kommunerna kan färdtjänstberättigade företa anslutningsresor (en zon) till kollektivtrafiken. 11 Resor som regleras i annan lag eller förordning Färdtjänsttillståndet gäller inte för sådana resor som bekostas av det allmänna enligt annan lag eller förordning. Härmed avses: Sjukresor enligt lagen (1991:419) om resekostnadsersättning sjukreselagen Skolskjuts till grund- och särskola enligt 4 kap. 7 skollagen (1985:1100) Resor till och från vissa skolor enligt förordningen (1995:667) om bidrag till vissa funktionshindrade elever i gymnasieskolan Resor för personer i arbetslivsinriktad rehabilitering enligt förordningen (1991:1321) om rehabiliteringsersättning (omtryckt 1993:981) 12 Service och särskild hjälp Chauffören hjälper resenären in och ut ur fordonet och in/ut genom dörr i markplan. För resenärer som behöver särskild hjälp skall detta framgå av färdtjänsttillstånd. Med särskild hjälp avses t.ex. in i bostaden med varukassar. 4

146 Förflyttning i trappor bärhjälp och trappklättrare Behov av bärhjälp eller trappklättrare, för att förflytta resenären skall framgå av färdtjänsttillståndet och är en del av färdtjänstresan. All bärning i rullstol upphör av säkerhetsskäl. All bärhjälp i trapphus kommer att utföras med hjälp av trappklättrare. Om trappan är utformad så att trappklättraren inte fungerar kan bärning ske i bärstol som färdtjänsten tillhandahåller. Detta kan ske på hemadressen i högst 6 månader efter att eventuell rehabilitering är avslutad. Om resenären under tiden söker bostadsanpassning hos kommunen, eller söker annan anpassad bostad fortsätter trappklättrare/bärhjälp i bärstol till dess att bostadsanpassning eller ny bostad erhållits. Ingen trappklättrare/bärhjälp i bärstol sker utomhus. För yttertrappor rekommenderas resenären att införskaffa ramp eller skenor. 14 Ledsagare Om den som söker tillstånd för färdtjänst behöver hjälp under resan för att kunna genomföra resorna, skall tillståndet gälla även ledsagaren. Ledsagare medföljer gratis. Tillstånd till ledsagare skall framgå av den färdtjänstberättigades tillstånd. En färdtjänstberättigad kan inte vara ledsagare åt en annan färdtjänstberättigad. Anställd personal eller från intresse-/frivilligorganisation och som är i tjänst kan alltid följa med som ledsagare. De benämns då som tillfällig ledsagare. Det är tillåtet att resenären har med sig högst två tillfälliga ledsagare. Färdtjänstberättigade har rätt till ledsagning inom kollektivtrafiken, byte mellan bussar och Länstrafikens tåg. 15 Medföljande medresenär En färdtjänstberättigad har rätt att ha med sig en vuxen resenär/eller egna barn under 13 år under förutsättning att det finns plats i fordonet. Medföljande betalar (samma) egenavgift (som färdtjänstresenären) enligt färdtjänsttaxan. Vid beställningen av resan måste det anges att resan även avser en medresenär. 16 Bagage/hjälpmedel Normalt bagage och varor inhandlade för personligt bruk får medtas liksom resenärens normala resehjälpmedel för att genomföra resan. Med normalt bagage menas vad man normalt klarar av att bära som frisk person eller max 20 kg. 17 Djur som hjälpmedel Ledarhund samt signal- och servicehund medföljer utan avgift. 5

147 Överklaga beslut Besvär Enligt Lag om färdtjänst får alla beslut enligt 6-10 och 12 överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Information lämnas i samband med att man får sitt beslut. 19 Tillfällig färdtjänst Tillfällig färdtjänst kan erhållas om funktionshindret bedöms vara i mer än 3 månader. 20 Resegaranti Om färdtjänstresenären försenas till ankomstplatsen med mer än 20 minuter omfattas resan av Serviceresor resegaranti, under förutsättning att förseningen inte förorsakats av händelser som ligger utanför Serviceresors kontroll (force majeure). Med force majure avses olyckor, extrema väderförhållande (klass 2 eller 3 varningar från SMHI), naturkatastrofer, strejk eller andra samhällshändelser som ligger utanför Serviceresors kontroll. Resenären kompenseras med att egenavgift ej betalas vid nästa resa. 6

148 Förslag till revidering av kommunalt regelverk för riksfärdtjänst för kommunerna Alvesta, Lessebo, Ljungby, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö att gälla från 1 januari 2013 OBS! Ändringar i förslag efter arbetsutskottets behandling 29 augusti och efter samråd 30 augusti är markerat med gult. 1

149 GEMENSAMMA REGLER RIKSFÄRDTJÄNST för kommunerna Alvesta, Lessebo, Ljungby, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö Allmänna förutsättningar Riksfärdtjänst ges till personer som till följd av ett stort och varaktigt funktionshinder måste resa på ett särskilt kostsamt sätt. Funktionshindret måste bedömas bestå mer än sex månader och skall på begäran, kunna styrkas med läkarintyg eller särskild utredning. Som grund för riksfärdtjänst gäller Lag om riksfärdtjänst, SFS 1997:735. Vem får resa med riksfärdtjänst? Tillstånd att åka riksfärdtjänst ges under förutsättning att: resenären är folkbokförd i kommunen resan till följd av den sökandes funktionshinder inte kan göras med allmänna kommunikationer till normala reskostnader eller inte kan göras utan ledsagare ändamålet med resan är rekreation eller fritidsverksamhet eller någon annan enskild angelägenhet resan inte av någon annan anledning bekostas av det allmänna, arbetsgivare, organisation eller annan. Vart får man åka? Resan skall göras inom Sverige och får inte till sin helhet ske inom kommunens färdtjänstområde. Val av färdmedel Resor med riksfärdtjänst skall göras med allmänna kommunikationer med ledsagare, personbil eller ett för ändamålet särskilt anpassat fordon t.ex. specialfordon. Ersättning för resor med hyrbil eller privatbil medges inte. Kommunen/regionförbundet beslutar om färdsätt med beaktande av resenärens funktionshinder och övriga omständigheter. Billigaste färdsätt skall användas vilket innebär följande: a) i första hand används allmänna kommunikationer dvs. tåg, buss, båt eller flyg där så är möjligt med hänsyn till resenärens funktionshinder 2

150 b) i andra hand används allmänna kommunikationer i kombination med specialfordon eller personbil c) i tredje hand används specialfordon eller personbil som huvudfärdmedel. Annan prioritering kan göras om resan därigenom blir billigare. Vid resor med allmänna kommunikationer skall rabatter och billigaste prisalternativ användas i så stor utsträckning som möjligt med hänsyn till funktionshinder och resans ändamål. Beviljande av tillstånd skall ske med hänsyn till sökandens funktionshinder. Avsaknaden av allmänna kommunikationer är i sig inget skäl att bevilja riksfärdtjänst. Egenavgift Vid resa med riksfärdtjänst skall resenären betala en viss avgift, den s.k. egenavgiften. Egenavgiftens storlek skall motsvara normala reskostnader med allmänna färdmedel och beräknas efter vägavståndet i kilometer. Resenärer under 26 år och studerande som innehar, - CSN-kortet - Mecenatskortet - Studentkortet skall betala 70 % av egenavgiften. Regeringen har beslutat om följande egenavgifter som gäller tills vidare: Vägavstånd i kilometer 25 år 26 år kr 105 kr kr 130 kr kr 165 kr kr 195 kr kr 220 kr kr 255 kr kr 275 kr kr 300 kr kr 320 kr kr 370 kr kr 420 kr kr 455 kr kr 480 kr kr 535 kr kr 600 kr kr 655 kr kr 680 kr kr 700 kr 1501 där över 528 kr 755 kr 3

151 Ansökan om tillstånd Ansökan om resa sker skriftligt på särskild blankett. Ansökan kan gälla enstaka resa, tillstånd för viss tid eller visst antal resor. I normalfallet sker ansökan om riksfärdtjänst för varje enskild resa. Vid speciella omständigheter (t.ex. många likadana resor) kan tillstånd sökas för viss tid, dock längst ett år eller visst antal resor. Sådant tillstånd beviljas endast med specificering av resesätt och begränsning av resmål och antal resor. - Ansökan skall vara inlämnad till färdtjänsthandläggaren i god tid före avresan, se respektive kommuns riktlinjer. - Senast 2 november ska ansökan om julresa vara inlämnad Resan skall beställas så tidigt som möjligt. Beslut och återkallande Kommunen/regionförbundet beslutar om tillstånd och färdmedel. Tillstånd kan inte ges retroaktivt. Ansökan kan avslås om resenären vid tidigare tillfällen missbrukat sitt tillstånd. Beviljat tillstånd för viss tid eller visst antal resor kan återkallas om: förutsättningarna för tillstånd inte längre finns ändrade förhållanden medför att tillståndets villkor bör ändras tillståndshavaren har gjort sig skyldig till allvarliga eller upprepade överträdelser av gällande föreskrifter Resebeställning Efter beslut från kommunen/regionförbundet bör resenären beställa sin resa hos Serviceresor omgående. Resenären betalar egenavgiften direkt till chauffören. Vid övriga resor skickas biljetter till resenären tillsammans med inbetalningskort på egenavgiften. Anpassning av restid För att samordna resor med personbil/specialfordon samt för att erhålla rabatterade priser på allmänna kommunikationer behöver avresetiden ibland förskjutas. Huvudregeln är att för resor på avstånd upp till 20 mil kan avresetiden förskjutas inom en halv dag och för längre resor inom hel dag. I samband med större helger kan större tidsförskjutningar krävas. Avsteg från reglerna kan göras med hänsyn till resenärens funktionshinder och ändamålet för resan. 4

152 Samåkning i personbil och specialfordon Samordning av resor med personbil och specialfordon sker regelmässigt där det är möjligt. Detta innebär att resenären får samåka på hela eller delar av sträckan. I speciella fall kan kommunen/regionförbundet besluta om ensamåkning. Ledsagare Kommunen/regionförbundet beviljar resa med ledsagare under förutsättning att detta är nödvändigt för resans genomförande. Om ledsagare återvänder tidigare än den riksfärdtjänstberättigade används billigaste färdsätt. Medresenär Person som inte är ledsagare men som önskar medfölja på resan kallas medresenär. Vid resa med allmänna kommunikationer betalar medresenären hela sin reskostnad och beställer själv sin resa. Vid resa med personbil eller specialfordon betalar medresenären en avgift som är lika stor som egenavgiften för den som beviljats riksfärdtjänst. Riksfärdtjänstresa för barn Riksfärdtjänstresa kan beviljas även för barn under 12 år om resan till följd av funktionshindret måste genomföras på ett särskilt kostsamt sätt. Därvid skall beaktas att även icke funktionshindrade barn behöver hjälp med att genomföra resor. Bagage Bagage får medföras i den mängd som respektive trafikföretag stadgar. Härutöver får nödvändiga hjälpmedel för resan alltid medföras. För resa med personbil får normalt bagage medföras. Som normalt bagage räknas två väskor per resenär (max 20 kg totalt). Husdjur På resor med allmänna kommunikationer får husdjur medföras enligt trafikföretagets anvisningar. För resor med personbil och specialfordon får husdjur normalt inte medföras. Undantag medges alltid för ledarhund, signalhund och servicehund. Gruppresor Riksfärdtjänst i samband med gruppresor beviljas inte. 5

153 Avbeställning av resa Avbeställning av resa skall göras senast dagen före avresan hos Serviceresor. Undantag för akut sjukdom på avresedagen mot uppvisande av läkarintyg. Om så inte sker blir resenären ersättningsskyldig för resan i sin helhet. Eventuella avbeställningsavgifter betalas av resenären. Besvär över beslut Ett beslut om riksfärdtjänst kan överklagas till Förvaltningsrätten i Växjö. Vid avslag informerar handläggaren skriftligt om hur man gör för att klaga på beslutet. 6

154 Regionstyrelsen Ärende 6 i Revidering av färdtjänsttaxa (egenavgift) Dnr 12/0315 Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår fullmäktige besluta Att fastställa förslag till ny åldersindelning. Att fastställa förslag till färdtjänsttaxa för zonavgift och periodkort. Att föreslå kommunerna Ljungby och Uppvidinge att fastställa åldersindelning och taxa i enlighet med förslaget. Ärendet Nuvarande taxa för färdtjänst i kommunerna i Kronobergs län har tidigare fastställts av varje kommun. Från 1 januari 2012 har Alvesta, Lessebo, Tingsryd och Växjö överlämnat detta till regionförbundet. Alla kommuner förutom Markaryd tillämpar samma prissättning för taxan vilket innebär att man betalar efter antalet zoner vilka är detsamma som tillämpas för den allmänna kollektivtrafiken. Förslaget är uppdelat i två delar, dels en revidering av åldersgrupper, dels en revidering av taxan. Förslaget utgår från att åldersgrupper och taxa höjs från och med 1 juli De kommuner som inte överlåtit till regionförbundet att besluta i dessa frågor dvs. Ljungby, Markaryd, Uppvidinge och Älmhult behöver fatta egna beslut i dessa frågor. Beslut om åldersgrupper och taxa behöver på grund av de beslut som tagits av respektive kommun hanteras på två olika sätt. Regionförbundet fattar beslut för kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd och Växjö samt föreslår övriga kommuner att besluta i enlighet med förslaget. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 162/12 - Tjänsteskrivelse Revidering av färdtjänsttaxa Tjänsteskrivelse Revidering av färdtjänsttaxa och laglighetsaspekt i beslutsprocessen Bilaga 1 och 2

155 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida (34) 162 Revidering av färdtjänsttaxa Dnr 12/0315 Bakgrund Nuvarande taxa för färdtjänst i kommunerna i Kronobergs län har tidigare fastställts av varje kommun. Från 1 januari 2012 har Alvesta, Lessebo, Tingsryd och Växjö överlämnat detta till regionförbundet. Alla kommuner förutom Markaryd tillämpar samma prissättning för taxan vilket innebär att man betalar efter antalet zoner vilka är detsamma som tillämpas för den allmänna kollektivtrafiken. Förslaget är uppdelat i två delar, dels en revidering av åldersgrupper, dels en revidering av taxan. Förslaget utgår från att åldersgrupper och taxa höjs från och med 1 januari De kommuner som inte överlåtit till regionförbundet att besluta i dessa frågor dvs. Ljungby, Markaryd, Uppvidinge och Älmhult behöver fatta egna beslut i dessa frågor, vilket Markaryd och Älmhult redan har gjort. Beslut om åldersgrupper och taxa behöver på grund av de beslut som tagits av respektive kommun hanteras på två olika sätt. Regionförbundet fattar beslut för kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd och Växjö samt föreslår övriga kommuner att besluta i enlighet med förslaget. Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse Revidering av färdtjänsttaxa Bilaga 1 och 2 Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen föreslå fullmäktige beslutar Att fastställa förslag till ny åldersindelning. Att fastställa förslag till färdtjänsttaxa för zonavgift och periodkort. Att föreslå kommunerna Ljungby och Uppvidinge att fastställa åldersindelning och taxa i enlighet med förslaget. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

156 Dnr 12/ Anders Göranson Tjänsteskrivelse - Revidering av färdtjänsttaxa (egenavgift) Bakgrund Regionförbundet södra Småland är regional kollektivtrafikmyndighet från 1 januari 2012 och dessförhinnan trafikhuvudman. Regionförbundet ansvarar genom Länstrafiken Kronoberg för den allmänna kollektivtrafiken i länet vilken finansieras av kommunerna och landstinget. Regionförbundet beslutar om taxa, regelverk, zoner mm. för den allmänna kollektivtrafiken. Den särskilda kollektivtrafiken Färdtjänsten hanteras på annat sätt. Nuvarande taxa för färdtjänst i kommunerna i Kronobergs län har tidigare fastställts av varje kommun. Fyra av länets kommuner (Alvesta, Lessebo, Tingsryd och Växjö) har från 1 januari 2012 överlåtit handläggning och beslut om färdtjänst och riksfärdtjänst till regionförbundet. De har samtidigt överfört ansvaret för fastställande av taxa, regelverk och upprättande av trafikförsörjningsprogram till regionförbundet. Nuvarande åldersnivåer och taxa fastställdes senast under 2006 och gäller från 1 juli Åldersindelning och taxa utgick från länstrafikens dåvarande åldersgrupper och taxa vilka har ändrats därefter. Tidigare fanns följande åldersgrupper: 0 18 år år Över 26 år Byte av åldergrupp sker den dag man fyller år. 1 (9) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

157 Dnr 12/ Revideringsarbetet har pågått under drygt ett år och stämts av med dels färdtjänstansvariga i kommunerna och dels med politiker i Trafiknämnden samt vid regionförbundets trafikdagar i november Varför en gemensam taxa I och med att det finns en gemensam taxa och regelverk för den allmänna kollektivtrafiken så skulle det vara en styrka för länet att ha en enhetlig taxa och regelverk även för färdtjänsten. Serviceresor är en avdelning inom regionförbundet som på landstingets uppdrag ansvarar för alla sjukresor inom/utom länet. Alvesta, Lessebo (from 1 juli 2012), Ljungby, Tingsryd, Uppvidinge, Växjö har överlämnat ansvaret för utförandet av färdtjänstresor. Utöver sjukresor och färdtjänst/riksfärdtjänst ansvarar Serviceresor för bokningar avseende den anropsstyrda trafiken dvs. kompletteringstrafiken i länet. Förslag till revidering av taxa Förslaget är uppdelat i två delar dels en revidering av åldersgrupper och dels en revidering av taxan. Förslaget utgår från att åldersgrupper och taxa höjs. De kommuner som inte överlåtit till regionförbundet att besluta i dessa frågor dvs. Ljungby och Uppvidinge ska fatta egna beslut i dessa frågor. Revidering av åldersgrupper Nuvarande åldersgrupper, 0 18 år år över 26 år ersätts med samma åldersgrupper som är inom den allmänna kollektivtrafiken i länet dvs år Över 20 år Byte av åldersgrupp sker den dag man fyller 7 respektive 20 år. Nuvarande åldersgrupper och förslag till ny indelning framgår av bilaga 1. Revidering av taxa Nuvarande taxa gäller sedan 1 juli 2006 och har ingen automatisk koppling till taxan i den allmänna kollektivtrafiken. I liggande förslag finns ett förslag att taxan knyts direkt till taxan i den allmänna kollektivtrafiken. Det innebär att särskilda beslut inte behöver tas av taxan för färdtjänst vid de tillfällen som taxan för den vanliga trafiken ändras. Förslaget bygger på att gällande kollektivtrafiktaxa uppräknasmed ett fast belopp och avrundas till närmast högre 5- eller 10-tal kronor. T.ex. nuvarande taxa för vuxen i kollektivtrafiken är 22 kronor i förslaget så uppräknas beloppet med 10 kronor och avrundas uppåt vilket ger 35 kronor i taxa. 2 (9)

158 Dnr 12/ Denna nivå ligger med förslaget kvar till dess att en-zonstaxan blir 26 kronor eller högre. Varför är taxan för färdtjänst högre än för den allmänna kollektivtrafiken? Färdtjänst är en trafikservice för den som på grund av funktionsnedsättning har väsentliga svårigheter att resa med allmänna kommunikationer. Det är inte enbart funktionsnedsättningen som avgör utan även möjligheterna att använda allmän kollektivtrafik. Färdtjänst kan inte beviljas på grund av att allmän kollektivtrafik saknas eller är dåligt utbyggd. Färdtjänst tar resenären från dörr till dörr och man kan åka även vid tider då den allmänna kollektivtrafiken inte går. Zontaxa I nuvarande regelverk framgår det att man får betala en extra avgift vid beställning av resa samma dag alternativt beställning av resa efter till nästkommande dag. För resor mellan betalas ett extra nattillägg om 30 kronor per person. Inget förslag till ändring föreslås av dessa tillägg. Nuvarande taxa och förslag till ny taxa framgår av bilaga 2. Periodkort Regionfullmäktige beslöt att fr.o.m införa periodkort för 2, 4 och 6 zoner vilket innebär att det finns en prisnivå från zon 1 7 och därefter blir det länskort. För färdtjänstresenärer gäller att man får åka högst 7 zoner varför taxa för länskort inte blir aktuellt. I nu gällande taxa finns en uppdelning mellan vuxen och barn där barn har erlagt 50 % av vuxenpriset. Periodkort för studerande i den allmänna kollektivtrafiken infördes först från och med 2009 och är 75 % av vuxenpriset. Ca 70 % av färdtjänstresenärerna har periodkort idag för 1 2 zoner. I förslaget har samma relation bibehållits mellan åldersgruppen inom för färdtjänst som tidigare dvs. 50 % av vuxenpriset. Förslaget till ändrad taxa för periodkort bygger på att gällande kollektivtrafiktaxa för periodkort uppräknas med ett fast belopp. Nuvarande taxa och förslag till ny taxa framgår av bilaga 3. 3 (9)

159 Dnr 12/ Tidplan och påverkan kostnader Ärendet hanteras inom regionförbundet enligt nedanstående tidplan - Arbetsutskottet 29 aug - Regionstyrelsen 12 sep - Regionfullmäktige 3 okt Den nya taxan planeras träda i kraft efter fullmäktiges beslut. Revideringen av taxan beräknas inte öka kostnaderna utan återställa den differens som tidigare gällt mellan avgift i kollektivtrafik och färdtjänsttaxa. Förslag till beslut Beslut om åldersgrupper och taxa behöver på grund av de beslut som tagits av respektive kommun hanteras på två olika sätt. Regionförbundet fattar beslut för kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd och Växjö. Arbetsutskottet föreslår styrelsen föreslå fullmäktige besluta Att fastställa förslag till ny åldersindelning för färdtjänsttaxa för kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd och Växjö. Att fastställa förslag till färdtjänsttaxa för zonavgift och periodkort för kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd och Växjö. Att föreslå kommunerna Ljungby och Uppvidinge att fastställa åldersindelning och taxa i enlighet med förslaget. 4 (9)

160 Dnr 12/ Bilaga 1 Förslag till revideringevidering av åldersgrupper att gälla från 1 juli 2012 Förslag till ny åldersindelning Förslaget till ny åldersindelning utgår från den som tillämpas sedan 2009 i den allmänna kollektivtrafiken i länet år Över 20 år Byte av åldersgrupp sker den dag man fyller 7 respektive 20 år Nuvarande åldersindelning avseende färdtjänsttaxa 0 18 år år Över 26 år Byte av åldersgrupp sker den dag man fyller 19 respektive 26 år 5 (9)

161 Dnr 12/ Bilaga 2 - Förslag till ny färdtjänsttaxa att gälla från 1 juli 2012 Förslag till färdtjänsttaxa från Antal zoner Åldersgrupp 7-19 år Dagen före 25 kr 30 kr 40 kr 45 kr 55 kr 65 kr 75 kr Samma dag* 30 kr 35 kr 50 kr 60 kr 70 kr 80 kr 95 kr Åldersgrupp över 20 år Dagen före 35 kr 50 kr 65 kr 75 kr 90 kr 105 kr 120 kr Samma dag* 45 kr 60 kr 75 kr 95 kr 115 kr 130 kr 155 kr Gällande kollektivtrafiktaxa Åldersgrupp 7-19 år 13 kr 19 kr 25 kr 31 kr 37 kr 43 kr 49 kr Åldersgrupp över 20 år 22 kr 32 kr 42 kr 52 kr 62 kr 72 kr 82 kr *Bokning samma dag medför en extra avgift 6 (9)

162 Dnr 12/ Gällande färdtjänsttaxa Antal zoner Åldersgrupp 0-18 år Dagen före 15 kr 20 kr 25 kr 30 kr 40 kr 45 kr 55 kr Samma dag* 20 kr 25 kr 35 kr 45 kr 55 kr 60 kr 75 kr Åldersgrupp år Dagen före 20 kr 30 kr 35 kr 40 kr 60 kr 70 kr 80 kr Samma dag* 25 kr 35 kr 45 kr 55 kr 75 kr 90 kr 110 kr Åldersgrupp över 26 år Dagen före 30 kr 45 kr 55 kr 65 kr 80 kr 95 kr 110 kr Samma dag* 40 kr 55 kr 65 kr 85 kr 105 kr 120 kr 145 kr 7 (9)

163 Dnr 12/ Förslag till färdtjänsttaxa från och dess relation till taxa i allmän kollektivtrafik dvs. uppräkning och avrundat uppåt till närmast 5- eller 10-tal kronor Antal zoner Åldersgrupp 7-19 år Differens 10 kr 10 kr 15 kr 15 kr 15 kr 20 kr 25 kr Åldersgrupp över 20 år Differens 10 kr 15 kr 20 kr 20 kr 25 kr 30 kr 35 kr 8 (9)

164 Dnr 12/ Bilaga 3 - Förslag till ny färdtjänsttaxa, periodkort att gälla från 1 juli 2012 Förslag till periodkortskostnad för färdtjänstresenärer Antal zoner Åldersgrupp 7-19 år 50 % av "vuxen" Relation till taxa i kollektivtrafik vuxen Åldersgrupp över 20 år kr 270 kr 60 kr kr 350 kr 60 kr kr 390 kr 80 kr kr 450 kr 140 kr kr 500 kr 180 kr kr 550 kr 220 kr kr 600 kr 260 kr Gällande zontaxa inom allmänna kollektivtrafiken Nuvarande zontaxa för färdtjänstresenärer från Antal zoner Åldersgrupp över 20 år Åldersgrupp 7-19 år Antal zoner Åldersgrupp över 20 år Åldersgrupp 7-19 år kr 360 kr kr 250 kr kr 480 kr kr 365 kr kr 525 kr kr 460 kr kr 570 kr kr 600 kr kr 615 kr kr 660 kr kr 705 kr 9 (9)

165 Dnr 12/ Ulrika Gustafsson Tel: Tjänsteskrivelse - Revidering av färdtjänsttaxa (egenavgift) och laglighetsaspekt i beslutsprocessen Ärendet Regionfullmäktige beslöt 30/12 att återremittera ärendet för ytterligare beredning avseende lagligheten i beslutet, samt för samråd med berörda kommuner. Beslut i regionfullmäktige ska ske den 12 oktober Laglighet enligt Kommunallagen Av kommunallagen 3 kap 20 framgår att kommuner och landsting får bilda kommunalförbund och lämna över vården av kommunal angelägenhet till sådana förbund. När en eller flera kommuner har överlåtit beslutanderätten till ett kommunalförbund av ett visst kompetensområde har kommunalförbundet den exklusiva beslutanderätten inom området. Beslutande organ i ärendet är därmed regionfullmäktige. Ledamöter i regionfullmäktige utses av kommunerna och landstinget i Kronobergs län. Regionfullmäktige är högsta beslutande organ för regionförbundet och dess verksamhet. Som ledamot i regionfullmäktige representerar man därmed inte den egna huvudmannen utan regionförbundet. Laglighet enligt Lag om färdtjänst För resor med färdtjänst får tillståndsgivaren ta ut en avgift enligt grunder som bestäms enligt 11. Är en kommun tillståndsgivare, bestäms grunderna för avgifterna av kommunen. Är en regional kollektivtrafikmyndighet tillståndsgivare, bestäms grunderna för avgifterna av - kommunerna och landstinget i länet, om de ansvarar för kollektivtrafiken i länet, eller 1 (2) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

166 Dnr 12/ enbart kommunerna i länet, om de ansvarar för kollektivtrafiken i länet och om överenskommelse om detta har träffats med landstinget, om det hör till dem som ansvarar för kollektivtrafiken i länet. De kommuner som inte har överlåtit sina uppgifter enligt denna lag till den regionala kollektivtrafikmyndigheten får dock inte delta i beslutet. Kan enighet inte uppnås om grunderna för avgifterna, ska dessa bestämmas av regeringen. Avgifterna ska vara skäliga och får inte överstiga tillståndsgivarens självkostnader. Lag (2010:1068). Bedömning av laglighet i beslutet Vid samråd med SKL:s jurister är ett kommunalförbund en kommun i kommunallagens mening. Därmed bör ordet kommun i 11 (Lagen om färdtjänst kunna bytas ut mot ordet kommunalförbund) Är en kommun tillståndsgivare, bestäms grunderna för avgifterna av kommunen. Vid en sådan tolkning av lagen bör samtliga ledamöter i regionfullmäktige kunna delta i beslutet. Vid en annan tolkning av lagen är det fullt möjligt att ledamöter som är utsedda av de huvudmän som ej har överlämnat uppgiften till regionförbundet helt enkelt avstår från att delta i regionfullmäktiges beslut avseende revidering av färdtjänsttaxa. 2 (2)

167 Regionstyrelsen Ärende 6 j Trafikverket Region Syds förslag till nya föreskrifter för väg 23, Kronobergs län - yttrande Dnr 12/0213 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att avge yttrande över Trafikverket Region Syds förslag till nya föreskrifter för väg 23, Kronobergs län, i enlighet med upprättad handling daterad Ärendet Regionförbundet södra Småland har beretts möjlighet att avge ett yttrande över Trafikverket Region Syds förslag till nya föreskrifter för väg 23, Kronobergs län. Föreslås att styrelsen avger yttrande över Trafikverket Region Syds förslag till nya föreskrifter för väg 23, Kronobergs län, i enlighet med upprättad handling daterad Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 164/12 - Trafikverket Region Syds förslag till nya föreskrifter för väg 23, Kronobergs län, inklusive bilagor - Trafikverket Region Syds förslag till nya föreskrifter för väg 23, Kronobergs län - yttrande

168 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida (34) 164 Förslag till föreskrifter om hastighetsbegränsning på väg 23 i Kronobergs län - yttrande Dnr 12/0213 Bakgrund Regionförbundet södra Småland har beretts möjlighet att avge ett yttrande över Trafikverket Region Syds förslag till nya föreskrifter för väg 23, Kronobergs län. Föreslås att styrelsen avger yttrande över Trafikverket Region Syds förslag till nya föreskrifter för väg 23, Kronobergs län, i enlighet med upprättad handling daterad Beslutsunderlag - Trafikverket Region Syds förslag till nya föreskrifter för väg 23, Kronobergs län, inklusive bilagor - Trafikverket Region Syds förslag till nya föreskrifter för väg 23, Kronobergs län - yttrande Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen att besluta Att avge yttrande över Trafikverket Region Syds förslag till nya föreskrifter för väg 23, Kronobergs län, i enlighet med upprättad handling daterad Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

169 REMISS Ärendenr: Enligt sändlista TRV 2012/46588 Trafikverket Region Syd Stefan Johansson Samhällsbehov Besöksadress: Björkhemsvägen 17, KRISTIANSTAD Telefon: trafikverket.se Direkt: Förslag till nya föreskrifter för väg 23, Kronobergs län Denna remiss gäller förslag till nya föreskrifter för väg 23, Kronobergs län samt upphävande av Vägverkets föreskrifter (VVFS 2009:124) om hastighetsbegränsning på väg 23 i Kronobergs län. Remissen omfattar konsekvensutredning och beredningsunderlag samt förslag till föreskrifter. Remissvar Eventuella synpunkter ska ha kommit in skriftligen senast den 29 augusti Var vänlig ange Trafikverkets diarienummer TRV 2012/ Eventuella synpunkter skickas till: Trafikverket Borlänge eller med e-post till trafikverket@trafikverket.se Stefan Johansson Avdelningen för Samhällsbehov 1(2) TDOK 2010:312 Mall_Remiss_externt v.1.0

170 Ärendenr: TRV 2012/46588 Bilagor Beredningsunderlag till förslag om hastighetsföreskrifter för väg 23, Kronobergs län och Konsekvensutredning enligt förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning Förslag till föreskrifter Sändlista Alvesta kommun Bussbranschens Riksförbund Länsstyrelsen i Kronobergs län Länstrafiken Kronoberg Motormännen 1 NTF Sydost Polisen i Kronobergs län Regelrådet Regionnförbundet Södra Småland Riksförbundet för enskilda vägar Svensk Kollektivtrafik Svenska Naturskyddsföreningen Svenska taxiförbundet Sveriges MotorCyklister Sveriges Åkeriföretag, Kronobergs län Sydsvenska Industri- och handelskammaren Sylwia Seroka-Miszczuk Uppvidinge kommun Växjö kommun Älmhults kommun 2(2) TDOK 2010:312 Mall_Remiss_externt v.1.0

171 Trafikverket Trafikverkets föreskrifter om hastighetsbegränsning på väg 23 i Kronobergs län; TRVTFS : beslutade den Trafikverket föreskriver följande med stöd av 3 kap. 17 fjärde stycket trafikförordningen (1998:1276). I stället för hastighetsbegränsning enligt 3 kap. 17 tredje stycket trafikförordningen (1998:1276) ska den högsta tillåtna hastigheten på väg 23 i Kronobergs län vara enligt följande. Vägsträcka mellan och km/tim Skåne länsgräns 840 meter norr om väg 636 Slätthult meter norr om väg 636 Slätthult 360 meter norr om väg 600 Mölleryd meter söder om väg 676 Huseby 360 meter norr om väg 600 Mölleryd meter söder om väg 676 Huseby 400 meter norr om väg 711 Öja meter norr om väg 711 Öja cirkulationsplats Norremark Växjö 90 cirkulationsplats Norremark, Växjö 200 meter söder om väg 905 Drättinge meter söder om väg 905 Drättinge väg 37 Kutteboda 90 väg 37 Kutteboda Kalmar länsgräns 80 Dessa föreskrifter träder i kraft den 28 september 2012, då Vägverkets föreskrifter (VVFS 2009:124) om hastighetsbegränsning på väg 23 i Kronobergs län ska upphöra att gälla. På Trafikverkets vägnar

172 TRVTFS : GUNNAR MALM Gunilla Ragnarsson (Verksamhetsområde Samhälle) 2

173 Ärendenr: TRV 2012/46588 Trafikverket Region Syd Sylwia Seroka-Miszczuk Enhet Trafikmiljö Telefon: Direkt: Beredningsunderlag till förslag om hastighetsföreskrifter på väg 23 i Kronobergs län, och konsekvensutredning enligt förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning Karta Karta som visar aktuella sträckor, se bilaga 1. Bakgrund och målbild Del av sträcka 3, sträckan mellan Lövhult och Gottåsa, byggs om till mötesfri väg med mitträcke. Sträckan har nu 90 km/timmen som högsta tillåtna hastighet, den föreslås att höjas till 100 km/timmen. Väg 23 är en viktig tvärförbindelse som sträcker sig i sydvästlig- nordöstlig riktning från Malmö/Öresund via Älmhult och Växjö mot Linköping. Vägen är ett av de funktionellt prioriterade stråk som är viktiga i den regionala systemanalysen för östra Götaland samtidigt som den utgör en viktig länk i det funktionella stråket som binder samman Småland med Skåne. Väg 23 ingår i utpekade stråken för ökad regionförstärkning som ska bidra till tillväxten av näringsliv och tillgång till service och är viktigt för såväl den regionala utvecklingen som för långväga transporter. Vägen har även kopplingar till andra funktionellt viktiga stråk såsom E4, väg 40, 25 med flera. Det finns en ambition att på sikt åstadkomma en ökad framkomlighet med en högre hastighetsstandard, som svarar upp till stråkets funktion i samhället. 1(12) TDOK 2010:314 Mall Beredningsunderlag och Konsekvensutredning v.1.0

174 Ärendenr: TRV 2012/46588 Standarden på stora delar av vägen har förbättrats med ombyggnad till mötesseparerad landsväg med mitträcke (s.k. 2+1 väg såväl som gles 2+1 väg, se nedan) och fortsätter att förbättras tack vare den nu pågående ombyggnation av etappen Lövhult-Gottåsa (del av delsträckan 3 enligt detta beredningsunderlag, se nedan). Detta beredningsunderlag ligger till grund för prövning av hastighetsgränser på väg 23 i Kronobergs län. Vägen har fortfarande mycket varierande standard, från smal/normal/bred två körfältsväg utan mittseparering, med måttliga/stora säkerhetsbrister avseende sidoområden och korsningsutformning, med 80 eller 90 km/timmen (beroende på vägens standard) som högsta tillåtna hastighet - via stadsmotortrafikled med tillhörande trafikplatser, där genomgående väg är mittseparerad med mitträcke och vägens standard uppfyller kraven för 90 km/timmen - till nybyggda delar där vägen är mittseparerat med mitträcke och korsningsutformning samt övrig standard är anpassad till hastigheten 100 km/timmen. I och med att vägen successivt rustas upp till den högre standard som svarar upp till stråkens funktion, måste även beslut om högsta tillåtna hastighet på vägen revideras i motsvarande takt. Anledningen till prövningen är ombyggnation av sträckan Lövhult-Gottåsa till mötesseparerat landsväg med mitträcke (2+1 väg). Gällande hastighet på sträckan är idag 90 km/timmen. Den ombyggda delen är anpassad att efter ombyggnationen klara hastighetsgränsen 100 km/timmen förutom korsningen med väg 126 där hastigheten är sänkt till 70 km/tim med lokala trafikföreskrifter. Denna hastighetsbegränsning föreslås behållas. Delen Lövhult- Gottåsa ligger mellan de tidigare ombyggda sträckorna Mölleryd- Lövhult och Gottåsa- Huseby och tillsammans med dessa utgör en längre, sammanhängande mittseparerad sträcka med mitträcke (delsträcka 3). Ombyggnationen startade i april 2012 och beräknas bli klar den 28 september Sträckans ombyggnation ingår som ett objekt i den nationella transportplanen Ny- eller ombyggnad Sträckan mellan Lövhult och Gottåsa byggs om till en mittseparerad väg med mitträcke. Syftet med projektet är ökad trafiksäkerhet och höjning av vägens standard. Objektet avser ombyggnad av en 6 km lång sträcka, vägen byggs om i befintlig sträckning. Vägens standard tillåter höjning av hastigheten till 100 km/timmen. Förslag till hastighetsbegränsningar Delsträcka 1 mellan Skåne länsgräns (M-län) och 840 meter norr om väg 636 Slätthult. Här föreslås oförändrad hastighetsbegränsning 100 km/timmen. Delsträcka 2 mellan 840 meter norr om väg 636 Slätthult och 360 meter norr om väg 600 Mölleryd. Här föreslås oförändrad hastighetsbegränsning 90 km/timmen. Delsträcka 3 mellan 360 meter norr om väg 600 Mölleryd och 1100 meter söder om väg 676 Huseby. Här föreslås en hastighetsbegränsning 100 km/timmen. Detta innebär att gällande hastighet på sträckan 350 m söder om enskild väg till Slättebacken och väg 126 Gottåsa höjs från gällande 90 till 100 km/timmen. 2(12) TDOK 2010:314 Mall_Beredningsunderlag och Konsekvensutredning v.1.0

175 Ärendenr: TRV 2012/46588 Övriga delar norr och söder därom avser oförändrad hastighetsbegränsning 100 km/timmen. I anslutning till korsning väg 23/väg 126 Gottåsa föreslås oförändrad lokal trafikföreskrift om hastighetsbegränsning 70 km/timmen. Delsträcka 4 mellan 1100 meter söder om väg 676 Huseby och 400 m norr om väg 711 Öja. Här föreslås oförändrad hastighetsbegränsning 80 km/timmen. Delsträcka 5 mellan 400 m norr om väg 711 Öja och cirkulationsplats Norremark, Växjö. Här föreslås oförändrad hastighetsbegränsning 90 km/timmen. Delsträcka 6 mellan cirkulationsplats Norremark, Växjö och 200 m söder om väg 905 Drättinge. Här föreslås oförändrad hastighetsbegränsning 100 km/timmen. Delsträcka 7 mellan 200 m söder om väg 905 Drättinge och väg 37 Kutteboda. Här föreslås oförändrad hastighetsbegränsning 90 km/timmen. Delsträcka 8 mellan väg 37 Kutteboda och Kalmar länsgräns (H-län). Här föreslås oförändrad hastighetsbegränsning 80 km/timmen. Trafikverket föreslår att Vägverkets föreskrifter (VVFS 2009:124) om hastighetsbegränsning på väg 23 i Kronobergs län ska upphävas. Befintliga lokala trafikföreskrifter på väg 23 föreslås behållas. Vad är problemet och vad vill Trafikverket uppnå? Väg 23 är en funktionellt prioriterad väg viktig för regional utveckling då den binder samman flera större konsumtions- och produktionscentra såsom orterna Älmhult, Växjö, Hultsfred och Linköping. Vägen har såväl långväga person- och godstransporter (> 10 mil) som regionala och lokala dito samt ingår i det nationella kollektivtrafiknätet. En stråkstudie för väg 23 färdigställdes 2006 med Landstinget och Länsstyrelsen i Kronobergs län och Region Skåne i Skåne län som drivande parter. Den långsiktiga ambitionen för vägen fastslogs i studien till mötesfri landsväg. Denna ambition har sedan vidimerats i länstransportplanerna för såväl Skåne län som Kronobergs län och ambitionen för vägen har också till betydande del genomförts och utbyggnads- och planeringsläget i Kronobergs län kan beskrivas enligt följande: Hässleholm (Skåne län) Älmhult Utbyggd 2+1-väg Älmhult Mölleryd Arbetsplan upprättas för gles 2+1-väg Mölleryd-Lövhult 2+1-väg färdigställd 2009 Lövhult-Gottåsa Utbyggnad pågår nu aktuellt projekt Gottåsa-Huseby 2+1-väg färdigställd 2008 Huseby-Marklanda Namngivet objekt i länstransportplan med start ca Marklanda-Räppe Ej i plan Genom Växjö 2+1-väg färdigställd 2007 Genom Sandsbro Ny 2+2-väg färdigställd 2006 Sandsbro-Drättinge Gles 2+1-väg färdigställd (12) TDOK 2010:314 Mall_Beredningsunderlag och Konsekvensutredning v.1.0

176 Ärendenr: TRV 2012/46588 Drättinge-Rv 28 Ej i plan Den långsiktiga ambitionen för väg 23 är en ökad framkomlighet på vägen med en högre hastighetsstandard, som svarar upp till stråkets funktion i samhället. Ombyggnationen av sträckan mellan Lövhult och Gottåsa till en mittseparerad väg med mitträcke är ett led i en långsiktig upprustning av väg 23 mellan Skåne och Småland. Antalet oskyddade trafikanter utmed väg 23 bedöms vara ringa. Linjelagd kollektivtrafik finns utmed väg 23, busshållplatser finns längs med vägen. Utmed de ombyggda(mittseparerade) delarna av väg 23 har en del åtgärder utförts för att minimera antalet långsamtgående fordon på vägen, bla parallellvägar för gårdstransporterna och en del förbättringar för längsgående cykeltrafik. Viltstängsel sattes upp utmed större del av sträckor med hastighetsbegränsning 100 km/timmen. De fastigheter i anslutning till vägen, som har bullerproblem har sedan tidigare åtgärdats med fönsteråtgärder. Resterande del av väg 23 (icke ombyggda sträckorna) uppvisar måttliga och stora brister avseende mittseparering, korsningsutformning och sidoområden. Inga åtgärder har vidtagits för att skydda oskyddade trafikanter eller minimera antalet långsamtgående fordon på vägen. Viltstängsel saknas. Trafikverket vill med ombyggnationen av sträckan mellan Lövhult och Gottåsa och förslaget till hastighetsföreskrifter på väg 23 uppnå en bättre anpassning av hastighetsgränser till vägens säkerhetsstandard kopplad till vägens funktion och kravet på bättre tillgänglighet för fordonstrafik. Beskrivning av delsträckorna och prövning mot de långsiktiga stödkriterierna med motivering Trafikförhållanden och vägegenskaper Tabellen visar trafikförhållanden och vägegenskaper för respektive delsträcka. Del strä cka L ä n g d (km) 1 3,2 2 20,7 Väg-typ, vägbredd (m) 2KF, MLV, MML, MV MLV (13) 2KF Normal (9-14,5) Trafik flöde personb il (Pb) Trafik flöde tung trafik (Lb) Geo metrisk standar d* enl.vgu Sidoområde Säkerhe tszon Gång- Hastighet och sgräns cykelväg (km/tim) (GC) Ange ja/nej Föreslagen hastighet sgräns km/tim ATK ** Ange ja/nej G G nej nej MG MG nej nej 3 19,5 MLV (12) G G nej ja 4 9,1 2KF Normal (8) L L nej ja 4(12) TDOK 2010:314 Mall_Beredningsunderlag och Konsekvensutredning v.1.0

177 Ärendenr: TRV 2012/ ,9 2KF Normal 2KF Bred MLV MML (10-21,5) MG MG nej ja 6 21,1 MLV (9-19) G G/MG delvis ja nej 7 31,6 2KF Normal (9-14,5) MG MG nej ja 8 4,5 2KF Normal (7-9) L L nej ja (MML=mötesseparerad motortrafikled, MLV=mötesseparerad landsväg, 2KF=tvåfältsväg) * Ange L (= Låg) respektive MG (= Mindre god) G (= God) ** Automatisk trafiksäkerhetskamera (ATK) Miljö Buller Tabellen visar aktuella värden för buller (riktvärde: 30 dba ekv och 45 dba max i bostäder). Delsträcka Före justering: Efter justering: Före justering: Efter justering: Bullernivån överskrider riktvärdena i bostäder Bullernivån överskrider riktvärdena i bostäder Bullernivån överstiger 10 db över riktvärdena i bostäder Bullernivån överstiger 10db över riktvärdena i bostäder Ange ja/nej Ange ja/nej Ange ja/nej Ange ja/nej 1 nej nej nej nej 2 nej nej nej nej 3 nej nej nej nej 4 nej nej nej nej 5 nej nej nej nej 6 nej nej nej nej 7 nej nej nej nej 8 nej nej nej nej Beskrivning av delsträckor med motivering till valda hastighetsbegränsningar Delsträcka 1: mellan Skåne länsgräns (M-län) och 840 meter norr om väg 636 Slätthult är sedan tidigare ombyggd enligt Vägar och Gators Utformning, VGU till en mötesseparerad landsväg med mitträcke. Korsningarna uppfyller VGU för god standard. Sidoområdena uppfyller VGU för god standard och sidoräcken har satts upp där sidoområdena kräver det. Vägen omges till större delen av skog med inslag av några öppna partier, viltstängsel finns utmed större delen av sträckan. Gång- och cykeltrafik är inte separerad men bedöms vara mycket begränsad. Det finns ingen bebyggelse i direkt närhet till vägen. 5(12) TDOK 2010:314 Mall_Beredningsunderlag och Konsekvensutredning v.1.0

178 Ärendenr: TRV 2012/46588 Delsträckan har en säkerhetsstandard för 100 km/tim. Därför föreslås en hastighetsbegränsning 100 km/tim på delsträckan. Delsträcka 2: mellan 840 meter norr om väg 636 Slätthult och 360 meter norr om väg 600 Mölleryd. Delsträckan har två körfält, ett körfält i varje riktning och saknar mittseparering med mitträcke. Sträckan har för vägtypen normal linjeföringsstandard. Det finns måttliga brister i sidoområdet. Vägen omges av skog, viltstängsel saknas utmed sträckan. Gång- och cykeltrafik är inte separerad men bedöms vara mycket begränsad. Det finns ingen bebyggelse i direkt närhet till vägen. Delsträckan uppfyller inte kraven för säkerhetsstandard för 90 km/timmen vad gäller mittseparering och sidoområden. Sträckan planeras att byggas om till mötesseparerad landsväg med mitträcke. Arbetsplan upprättas för närvarande för gles 2+1 väg. Ombyggnationen är planerad att genomföras i tre etapper, första etappen avser delen mellan Ljungstorp och Mölleryd och beräknas påbörjas Vägen är utpekad som viktig väg med stor betydelse för regional utveckling. Eftersom vägen är viktig för näringslivets transporter och arbetspendling har den högre hastighetsanspråk. Därför är 90 km/tim vid en samlad bedömning en lämplig högsta tillåten hastighet. Delsträcka 3: 360 meter norr om väg 600 Mölleryd och 1100 meter söder om väg 676 Huseby. Sträckan Lövhult väg 126 Gottåsa ligger mellan de tidigare ombyggda sträckorna Mölleryd- Lövhult och Gottåsa Huseby (exakta yttergränser enl. ovan) och håller på att byggas om till samma standard, dvs mötesseparerad landsväg med mitträcke (2+1 väg). Korsningarna kommer att uppfylla VGU för god standard. Sidoområdena kommer att uppfylla VGU för god standard och sidoräcken kommer att sattas upp där sidoområdena kräver det. Vägen omges till större delen av skog med inslag av öppna partier, viltstängsel kommer att finnas utmed större delen av sträckan. Det finns mycket gles bebyggelse i direkt närhet till vägen. Gång- och cykeltrafik blir inte separerad men bedöms vara mycket begränsad. Delsträckan kommer att ha en säkerhetsstandard för 100 km/tim. Resterande delar av delsträcka 3 (delsträcka söder resp norr om sträckan Lövhult väg 126 Gottåsa) har byggts om till en mötesseparerad landsväg med mitträcke. Korsningarna uppfyller VGU för god standard. Sidoområdena uppfyller VGU för god standard och sidoräcken har satts upp där sidoområdena kräver det. Vägen omges till större delen av skog med inslag av öppna partier mot åkermark, viltstängsel finns utmed större delen av sträckan Mölleryd- Lövhult. Gång- och cykeltrafik är inte separerad men bedöms vara mycket begränsad. Det finns mycket gles bebyggelse i direkt närhet till vägen. Delsträckorna har en säkerhetsstandard för 100 km/tim. Därför föreslås hastighetsbegränsning 100 km/timmen på hela delsträcka 3. Sedan tidigare finns det en lokal trafikföreskrift om hastighetsbegränsning 70 km/timmen på sträckan söder om korsning väg 23/ väg 126 vid Gottåsa och norr om korsning väg 23/676 Grimslöv. Befintlig ATK uppsatt på ömse sidor om denna korsning behålls för att säkerställa efterlevnad av gällande hastighet 70 km/timmen. Delsträcka 4: mellan 1100 meter söder om väg 676 Huseby och 400 m norr om väg 711 Öja. Delsträckan har två körfält, ett körfält i varje riktning. Linjeföringen i plan och profil har dålig standard. Sträckan saknar mittseparering med mitträcke. Vägen har räfflad mittlinje och ATK finns på sträckan. Sidoområdenas säkerhetsstandard varierar längs hela vägsträckan (måttliga 6(12) TDOK 2010:314 Mall_Beredningsunderlag och Konsekvensutredning v.1.0

179 Ärendenr: TRV 2012/46588 och stora brister i sidoområdet). Vägen går genom en blandning av skog och öppet landskap, viltstängsel saknas utmed sträckan. Gång- och cykeltrafik är inte separerad men bedöms vara mycket begränsad. Det finns gles bebyggelse i direkt närhet till vägen, på enstaka platser förekommer mindre bebyggelsegrupper intill vägen. Delsträckan uppfyller kraven för säkerhetsstandard för 80 km/timmen vad gäller mittseparering och sidoområden. Korsningarna uppfyller kraven för 80 km/timmen. Ombyggnad av sträckan till mötesseparerad väg finns som ett namngivet objekt i länstransportplan med start ca år Det föreslås hastighetsbegränsning 80 km/timmen på denna delsträcka. Delsträcka 5: mellan 400 m norr om väg 711 Öja och cirkulationsplats Norremark, Växjö. Delsträckan har varierande standard: börjar i söder som normal två körfältsväg utan mittseparering (400 m norr om väg 711 Öja Marklanda), fortsätter som bred två körfältsväg utan mittseparering (Marklanda-Räppe/Växjö), och övergår i mötesseparerad landsväg/motortrafikled genom Växjö (Räppe/Växjö- cirkulationsplats Norremark,Växjö)(2+1 väg). Även vägens omgivning växlar karaktär längs med vägen: en blandning av skog och öppet landskap söder om Räppe/Växjö som går över i stadslandskap med genomgående stadstrafikled med tillhörande trafikplatser/ cirkulationsplatser genom- och i Växjö. Delsträckans säkerhetsstandard avseende sidoområden och korsningsutformning varierar på motsvarande sätt längs med vägen. På sträckan söder om Räppe/Växjö finns gles bebyggelse i direkt närhet till vägen, även mindre bebyggelsegrupper intill vägen förekommer på enstaka platser. Sträckan genom Växjö omges av normal stadsbebyggelse. På sträckan söder om Räppe/Växjö finns ATK och vägen har räfflad mittlinje. Viltstängsel saknas utmed delsträckan söder om Räppe/Växjö, gång- och cykeltrafik är inte separerad på denna sträcka men bedöms vara mycket begränsad. Delsträckan 400 m norr om väg 711 Öja - Räppe/Växjö uppfyller inte kraven för säkerhetsstandard för 90 km/timmen vad gäller mittseparering och sidoområden. Sträckan Räppe/Växjö- cirkulationsplats Norremark, Växjö, uppfyller kraven för 90 km/timmen. Väg 23 är utpekad som viktig väg med stor betydelse för regional utveckling. Eftersom vägen är viktig för näringslivets transporter och arbetspendling har den högre hastighetsanspråk. Därför är 90 km/tim vid en samlad bedömning en lämplig högsta tillåten hastighet och vi föreslår denna hastighet på hela delsträcka 5. På sträckan finns det lokala trafikföreskrifter som föreslås att behållas. Delsträcka 6: mellan cirkulationsplats Norremark, Växjö och 200 m söder om väg 905 Drättinge. Sträckan är sedan 2009 ombyggd till en mötesseparerad landsväg med mitträcke som gles 2+1 väg, bortsett från delen genom Sandsbro som är utformad som 2+2 väg. Korsningarna uppfyller VGU för god standard. Sidoområdena uppfyller VGU för god/mindre god 7(12) TDOK 2010:314 Mall_Beredningsunderlag och Konsekvensutredning v.1.0

180 Ärendenr: TRV 2012/46588 standard, sidoräcken har satts upp där sidoområdena kräver det. Vägen omges till större delen av skog med inslag av öppna partier, viltstängsel finns utmed större delen av sträckan. Det finns mycket gles bebyggelse i direkt närhet till vägen. Utmed sträckan har bulleråtgärder utförts genom att bullerplank har satts upp för fastigheter som berörs, för att komma ned till riktvärdena. Gång- och cykeltrafik är separerad på en kortare sträcka mellan Sandsbro- Tofta, i övrigt saknas GC-separering men trafiken bedöms vara mycket begränsad. Delsträckan har en säkerhetsstandard för 100 km/tim. Därför föreslås en hastighetsbegränsning 100 km/tim på delsträckan. Delsträcka 7: mellan 200 m söder om väg 905 Drättinge och väg 37 Kutteboda. Delsträckan har två körfält, ett körfält i varje riktning och saknar mittseparering med mitträcke. Delsträckan har för vägtypen normal linjeföringsstandard. Vägen har räfflad mittlinje, ATK finns på sträckan. Vägen omges till större delen av skog, viltstängsel saknas utmed sträckan. Det finns mycket gles bebyggelse i direkt närhet till vägen, i princip endast enstaka fastigheter. Gång- och cykeltrafik är inte separerad men bedöms vara mycket begränsad. Sidoområdenas säkerhetsstandard varierar längs hela vägsträckan (måttliga och stora brister i sidoområdet). Delsträckan uppfyller inte kraven för säkerhetsstandard för 90 km/timmen vad gäller mittseparering och sidoområden. Korsningar uppfyller kraven för 90 km/timmen. Väg 23 är utpekad som viktig väg med stor betydelse för regional utveckling. Eftersom vägen är viktig för näringslivets transporter och arbetspendling har den högre hastighetsanspråk. Därför är 90 km/tim vid en samlad bedömning en lämplig högsta tillåten hastighet och vi föreslår hastighetsbegränsning 90 km/timmen på denna delsträcka. På sträckan finns det lokala trafikföreskrifter som föreslås att behållas. Delsträcka 8 mellan väg 37 Kutteboda och Kalmar länsgräns (H-län). Delsträckan har två körfält, ett körfält i varje riktning och saknar mittseparering med mitträcke. Denna sträcka har något sämre vägstandard jämfört med delsträckan 7. Vägen har räfflad mittlinje och ATK finns på sträckan. Vägen omges av skog, viltstängsel saknas utmed sträckan. Gång- och cykeltrafik är inte separerad men bedöms vara mycket begränsad. Det finns mycket gles bebyggelse i direkt närhet till vägen, i princip endast enstaka fastigheter. Delsträckan uppfyller kraven för säkerhetsstandard för 80 km/timmen vad gäller mittseparering och korsningsutformning. Sidoområdenas säkerhetsstandard varierar längs hela vägsträckan (måttliga och stora brister i sidoområdet). Det föreslås hastighetsbegränsning 80 km/timmen på denna delsträcka. Alternativa lösningar Om ingen reglering av hastighetsbegräsningen görs på den ombyggda sträckan skulle nuvarande hastighetsbegränsning gälla på denna sträcka. Genom att inte höja hastighetsgränsen skulle fördelarna med ombyggnationen inskränka sig till en höjd säkerhet, de samhällsekonomiska vinsterna med att bygga en väg med högre säkerhetsstandard skulle gå förlorade och trafikanterna skulle få en sämre tillgänglighet. Vilka som berörs av regleringen 8(12) TDOK 2010:314 Mall_Beredningsunderlag och Konsekvensutredning v.1.0

181 Ärendenr: TRV 2012/46588 Alla trafikanter som använder den aktuella vägen och andra som vistas i närheten berörs av regleringen. Kostnader och andra konsekvenser EVA-kalkyl, för beräkning vid om- eller nybyggnad (regionens planeringsenhet) Konsekvenser av förslaget Tabellen visar konsekvenser beräknade med förenklad EVA-modell för mötessepareringsobjekt. Konsekvenser Mått Kvantitet Dödade/10 år Antal -0,5 Koldioxid Ton/år 55 Buller över riktvärden (förändring totalt) Procent - Buller 10 db över riktvärden (förändring totalt) Procent - Buller över riktvärden (efter justering) Antal - Buller 10 db över riktvärden (efter justering) Antal - Luft, överskridande MKN Meter 0 Tillgänglighet: ändrad restid totalt Kilofordonstimmar/år -6 ändrad restid/resa (personbil) sekunder -14 Samhällsekonomisk nytta totalt Kilokronor/år De direkta kostnadsmässiga konsekvenserna av föreskrifterna torde begränsas till kostnaderna för tillkännagivandet av föreskrifterna såsom sägs i 10 kap. 13 trafikförordningen (1998:1276) och utmärkning av föreskrifterna. Föreskrifterna bedöms inte få några effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Måluppfyllelsebedömning Transportpolitiskt mål Delmål: Tillgänglighet Bedömning av åtgärdens bidrag till måluppfyllelse inkl. motivering Positivt bidrag Delmål: Transportkvalitet Positivt bidrag Delmål: Säkerhet Positivt bidrag Delmål: Miljö Marginellt negativt bidrag Delmål: Regional utveckling Positivt bidrag Delmål: Jämställdhet Oklart bidrag 9(12) TDOK 2010:314 Mall_Beredningsunderlag och Konsekvensutredning v.1.0

182 Ärendenr: TRV 2012/46588 Stadsbyggnad Det övergripande målet* Ingen påverkan Positivt bidrag * Bedömning av såväl samhällsekonomisk effektivitet som långsiktig hållbarhet. Bidraget bedöms enligt följande: - Positivt bidrag - Marginellt positivt bidrag - Ingen påverkan - Marginellt negativt bidrag - Negativt bidrag - Oklart bidrag (t.ex. för att åtgärden ger både positiv och negativ påverkan) - Kunskap saknas Ikraftträdande och informationsinsatser Föreskriften föreslås träda i kraft den 28 september Det bedöms inte finnas behov av att ta särskild hänsyn när det gäller tidpunkten för föreskrifternas ikraftträdande. 10(12) TDOK 2010:314 Mall_Beredningsunderlag och Konsekvensutredning v.1.0

183 Ärendenr: TRV 2012/46588 Det bedöms inte behövas några speciella informationsinsatser. Föreskrifterna kungörs i Svensk trafikföreskriftssamling, STFS som finns i den rikstäckande databasen, RDT. Datum: Sylwia Seroka-Miszczuk Handläggare Bilaga: Karta 11(12) TDOK 2010:314 Mall_Beredningsunderlag och Konsekvensutredning v.1.0

184 Ärendenr: TRV 2012/46588 Bilaga 1: Karta 12(12) TDOK 2010:314 Mall_Beredningsunderlag och Konsekvensutredning v.1.0

185 Dnr 12/ Eva Palmér Tel: Förslag till remissyttrande - Yttrande Förslag till nya föreskrifter för väg 23, Kronobergs län Bakgrund Regionförbundet södra Småland har beretts möjlighet att avge ett yttrande över Trafikverket Region Syds förslag till nya föreskrifter för väg 23, Kronobergs län. Regionförbundet södra Småland är en politiskt styrd organisation som är offentligt finansierad och ägs av länets 8 kommuner och landstinget. Det övergripande uppdraget är att stärka samverkan på regional nivå och kraftfullt verka för utveckling och hållbar tillväxt i regionen. Ledorden ett gott liv i södra Småland ska genomsyra all verksamhet. Sammanfattning av synpunkter Regionförbundets uppfattning är att man möjligen kan öka hastigheten på delsträcka 4 till 90 km i timmen för att uppnå jämnare hastighetsfördelning på vägsträckan. Detta med anledning av att denna delsträcka redan är räfflad samt planlagd för ombyggnad. Regionförbundet södra Småland har i övrigt inget att erinra och tillstyrker förslaget. Vi vill i övrigt passa på att återigen betona behovet av en riktig 2+1 väg för väg 23. Växjö den 12 augusti 2012 REGIONFÖRBUNDET SÖDRA SMÅLAND Roland Gustbée Ordförande regionstyrelsen Peter Hogla regiondirektör 1 (1) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

186 Regionstyrelsen Ärende 7 a Kreativ entreprenör inom kulturområdet utmärkelse Dnr 12/0091 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att utnämna NN till årets kreativa entreprenör inom kulturområdet. Ärendet Regionförbundet södra Smålands pris till Kreativ entreprenör inom kulturområdet delas ut till en entreprenör som på ett betydelsefullt sätt bidragit till att skapa ett kreativt klimat och främjat kreativa mötesplatser i Kronobergs län. Förslag på pristagare har tagits fram genom nomineringsförfrågan ställd till kommunernas kulturansvariga och näringslivsansvariga för beredning i en kulturprisgrupp vilken utsetts av kulturberedningen. Kulturberedningen ställer sig bakom kulturprisgruppens förslag. Förslag på pristagare presenteras muntligt vid styrelsens sammanträde den 12 september. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 170/12 - Kreativ entreprenör inom kulturområdet 2012

187 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida (34) 170 Kreativ Entreprenör utmärkelse Dnr 12/0091 Bakgrund Regionförbundet södra Smålands pris till Kreativ entreprenör inom kulturområdet delas ut till en entreprenör som på ett betydelsefullt sätt bidragit till att skapa ett kreativt klimat och främjat kreativa mötesplatser i Kronobergs län. Förslag på pristagare har tagits fram genom nomineringsförfrågan ställd till kommunernas kulturansvariga och näringslivsansvariga för beredning i en kulturprisgrupp vilken utsetts av kulturberedningen. Kulturberedningen ställer sig bakom kulturprisgruppens förslag. Förslag på pristagare presenteras muntligt vid arbetsutskottets sammanträde den 29 augusti och vid styrelsens sammanträde 12 september. Beslutsunderlag - Kreativ entreprenör inom kulturområdet 2012 Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen besluta Att utnämna NN till årets kreativa entreprenör inom kulturområdet. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

188 Dnr 12/ Helen Hägglund Utmärkelse till Kreativ entreprenör inom kulturområdet 2012 Kreativ entreprenör inom kulturområdet Regionförbundet södra Smålands årliga utdelning av kulturpriser och stipendier tar sin utgångspunkt i medborgarperspektiven i Regional kulturplan för Kronobergs län med syftet att främja den kulturella infrastrukturen i länet. Priset till kreativ entreprenör på kulturområdet delas ut till en entreprenör som på ett betydelsefullt sätt bidragit till att skapa ett kreativt klimat och främjat kreativa mötesplatser i Kronobergs län. Det kan t.ex. gälla restauranger, kaféer, företag, ideella organisationer eller andra aktörer. Priset består av ett konstverk som pristagaren själv får välja till en kostnad av kr. Prisutdelning sker under Företagardagen 2012 i Växjö. Regionförbundet södra Småland Videum Science park SE Växjö, Sweden Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se 1 (4)

189 Kulturprisgruppens förslag Obs! Offentligt efter styrelsens beslut. Carl-Oskar Karlsson, Elak Form I gränslandet mellan konst och design är Carl-Oskar Karlsson/ Elak Form en betydelsefull kulturskapare i länet. I samarbete med restauranger, butiker och senast i raden; en dryckesimportör inom vinvärlden, arbetar Carl-Oskar via nya arenor och på nya för att förmedla konst och design i länet. På ett föredömligt sätt bidrar han till regionens utveckling även genom ideellt engagemang för att skapa bättre förutsättningar för att professionella kulturskapare ska hitta fler uppdrag och kreativa miljöer att verka i. Kulturprisgruppen som utsetts av kulturberedningen diskuterade två förslag varav ovanstående förordas. I det förordande förslaget har hänsyn tagits till kriterierna samt Regional kulturplan för Kronobergs län Förslaget ligger i linje med prioriterat utvecklingsarbete: - Stärka bild och formområdet - Stärka strukturerna för kulturella och kreativa näringar Det innebär ur ett medborgarperspektiv att: - Som professionell kulturskapare ska du hitta fler uppdrag och kreativa miljöer att verka i - Du ska få tillgång till ett breddat kulturutbud med hög kvalitet 2 (4)

190 Kulturkansliet har bett länets kultursekreterare/kulturchefer samt näringslivschefer komma in med förslag på pristagare till kreativ entreprenör inför kulturprisgruppens möte, samt efter gruppens möte. Inga förslag har kommit in i år. Kulturberedningen ställer sig bakom kulturprisgruppens förslag för beslut i arbetskott och styrelse. Kulturprisgrupp 2012 Gunnar Nordmark, Regionstyrelsens kulturberedning Lena Danielsson, Leader Sydost Annika Nilsson, Leader Linné Magnus Eriksson, Hemslöjden i Kronobergs Län Kicki Rydemalm, Kulturparken Småland Närvarande kansliet: Helen Hägglund, Regionförbundet södra Småland Jenny Michaelsson, Regionförbundet södra Småland (praktikant vt 2012) Ingela Eriksson, projektledare RE:think, Regionförbundet södra Småland (endast entreprenörspriset) Tidigare pristagare 2006 Kafé de Luxe 2007 Föreningen Visit 2008 Susanna Arwin, Svenska Tantens Trädgårdscafé 2009 Per Faeltenborg, skivaffären och webbutiken Hot Stuff, skivbolaget Energy Rekords och klubben Speak Easy 2010 Wallride 2011 Berättarnätet Kronoberg 3 (4)

191 4 (4)

192 Regionstyrelsen Ärende 7 b Energikontor Sydost och pågående utvecklingsarbete - svar på skrivelse Dnr 11/0332 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att avge svar över skrivelse Energikontor Sydost och pågående utvecklingsarbete, i enlighet med upprättad handling daterad Ärendet Föreningen Energikontor Sydost har ställt skrivelse Information om pågående utvecklingssamarbete samt förfrågan till sina medlemmar. Skrivelsen omfattar frågeställningar avseende utvecklingsarbete och medlemmarnas synpunkter kring verksamhet och finansiering. Föreslås att styrelsen avger svar över skrivelsen i enlighet med upprättad handling. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 171/12 - Energikontor Sydost och pågående utvecklingsarbete skrivelse - Energikontor Sydost och pågående utvecklingsarbete svar på skrivelse

193 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida (34) 171 Energikontor Sydost skrivelse angående utvecklingsarbete Dnr 11/0332 Bakgrund Föreningen Energikontor Sydost har ställt skrivelse Information om pågående utvecklingssamarbete samt förfrågan till sina medlemmar. Skrivelsen omfattar frågeställningar avseende utvecklingsarbete och medlemmarnas synpunkter kring verksamhet och finansiering. Föreslås att styrelsen avger svar över skrivelsen i enlighet med upprättad handling. I den efterföljande diskussionen berörs frågor om basfinansiering, organisationsform för styrning av verksamheten samt administrativa rutiner hos föreningen. Föreslås att i svaret till Energikontor Sydost framhålla att förbättringar av administrativa rutiner behövs. Beslutsunderlag - Energikontor Sydost och pågående utvecklingsarbete skrivelse - Energikontor Sydost och pågående utvecklingsarbete svar på skrivelse Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen besluta Att avge svar över skrivelse Energikontor Sydost och pågående utvecklingsarbete, i enlighet med upprättad handling daterad och ovan föreslaget tillägg. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

194

195

196 Brev Roland Gustbée Föreningen Energikontor Sydost Tel: Energikontor Sydost och pågående utvecklingsarbete - svar på skrivelse Inledning Föreningen Energikontor Sydost har ställt skrivelse Information om pågående utvecklingssamarbete samt förfrågan till sina medlemmar. Skrivelsen omfattar frågeställningar avseende utvecklingsarbete och medlemmarnas synpunkter kring verksamhet och finansiering. Regionförbundet sammanfattar nedan svar på frågeställningarna Vilken typ av verksamhet vill medlemmarna att Energikontor Sydost ska bedriva? Regionförbundet södra Småland förordar att energikontoret arbetar med färre fokusområden så att det blir tydligt exakt vilken typ av stöd som kan utgå till medlemmarna och inom vilka områden. Vi ser att man hellre samlar en kärnkompetens kopplad till ett fåtal områden än att bedriva en bred verksamhet med otydligt fokus. För oss som medlemmar är bilden av energikontoret otydlig och det är svårt att avgöra vem som är uppdragsgivare till de projekt som bedrivs. Vilken nivå och omfattning bör verksamheten ha? Vi anser att energikontorets projektverksamhet är alltför omfattande och den finansiella risken är därmed alltför stor. Vi önskar en högre grad av basfinansiering till ett fåtal fokusområden. Denna förändring kan komma att innebära att kontorets bemanning blir mindre. Det finns ingen önskan om att förändra den geografiska omfattningen. Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

197 Vilken ekonomisk lösning föredrar man? Regionförbundet är inte beredd att öka finansieringsgraden i syfte att enkom stärka basorganisationen utifrån de ökade behov som projekten har skapat. Regionförbundet är däremot beredd att öka andelen basfinansiering under förutsättning av att verksamheten fokuseras på ett färre antal områden. Information och distribution av handlingar, kallelser, protokoll etc. beträffande föreningens verksamhet och förslag till förändringar, har tidigare varit bristfällig, och förbättring av administrativa rutiner behövs. Framtida organisationsform Arbetsgruppen aviserar i skrivelsen att frågan kring organisation kommer att lyftas i ett senare skede. Regionförbundet södra Småland vill redan nu påtala vikten av att förenkla ägarstrukturen. Vi önskar framöver en lösning där de tre regionförbunden i Kalmar län, Kronobergs län och Blekinge län tar över delägarskapet för energikontoret i bolagsform. Därmed kan frågan om styrning, verksamhet och finansiering ske genom ett enklare förfarande än idag. Växjö den 12 september 2012 Regionförbundet södra Småland Roland Gustbée Regionstyrelsens ordförande 2 (2)

198 Regionstyrelsen Ärende 7 c Kvinnojouren Blenda - skrivelser från länsstyrelsen avseende driftbidrag Dnr 12/0114 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att notera skrivelse från Länsstyrelsen i Kronobergs län Yttrande långsiktigt stöd till Kvinnojouren Blenda till protokollet, samt konstatera att driftbidrag till kvinnojourer därmed är en mellankommunal angelägenhet. Ärendet Växjö kommun har tillskrivit regionförbundet angående utredning av långsiktigt driftstöd till Kvinnojouren Blenda. Regionstyrelsen beslöt 46/12 att avge svar över skrivelsen till Växjö kommun samt överlämna skrivelsen till Länsstyrelsen i Kronobergs län. Länsstyrelsen har därefter överlämnat yttrande i ärendet till såväl regionförbundet som Växjö kommun. Föreslås att styrelsen beslutar att notera skrivelse från Länsstyrelsen i Kronobergs län Yttrande långsiktigt stöd till Kvinnojouren Blenda till protokollet, samt konstatera att driftbidrag till kvinnojourer därmed är en mellankommunal angelägenhet. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 172/12 - Yttrande långsiktigt stöd till Kvinnojouren Blenda Länsstyrelsen i Kronobergs län

199 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida (34) 172 Kvinnojouren Blenda skrivelse från Länsstyrelsen i Kronobergs län Dnr 12/0114 Bakgrund Växjö kommun har tillskrivit regionförbundet angående utredning av långsiktigt driftstöd till Kvinnojouren Blenda. Regionstyrelsen beslöt 46/12 att avge svar över skrivelsen till Växjö kommun samt överlämna skrivelsen till Länsstyrelsen i Kronobergs län. Länsstyrelsen har därefter överlämnat yttrande i ärendet till såväl regionförbundet som Växjö kommun. Föreslås att styrelsen beslutar att notera skrivelse från Länsstyrelsen i Kronobergs län Yttrande långsiktigt stöd till Kvinnojouren Blenda till protokollet, samt konstatera att driftbidrag till kvinnojourer därmed är en mellankommunal angelägenhet. Beslutsunderlag - Yttrande långsiktigt stöd till Kvinnojouren Blenda Länsstyrelsen i Kronobergs län Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen besluta Att notera skrivelse från Länsstyrelsen i Kronobergs län Yttrande långsiktigt stöd till Kvinnojouren Blenda till protokollet, samt konstatera att driftbidrag till kvinnojourer därmed är en mellankommunal angelägenhet. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

200

201

202

203

204

205

206

207

208

209

210

211

212 Regionstyrelsen Ärende 7 d Regionala miljömål synpunkter över förslag Dnr 11/0112 Förslag till synpunkter Regionstyrelsen beslutar Att avge yttrande över Förslag till regionala miljömål, i enlighet med upprättad handling daterad Ärendet Länsstyrelsen i Kronoberg har berett Regionförbundet södra Småland möjlighet att lämna synpunkter på förslag till nya regionala miljömål. I april 2012 beslutade riksdagen om nya preciseringar för miljökvalitetsmålen. Preciseringarna uttrycker det tillstånd som ska vara uppfyllt för att miljökvalitetsmålen ska nås. I samband med beslutet om preciseringar upphörde de tidigare delmålen att gälla. För några av miljökvalitetsmålen föreslår Länsstyrelsen att de nationella gällande preciseringarna räcker för länets miljöarbete. I andra fall har Länsstyrelsen ansett att det behövs en regionalisering av preciseringen för att passa länets förhållanden. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 173/12 - Förslag till regionala miljömål Beslut/Regionstyrelsen/Kallelse-regionstyrelsen.aspx - Förslag till yttrande över regionala miljömål, daterad

213 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida (34) 173 Regionala miljömål - revidering Dnr 11/0112 Bakgrund Länsstyrelsen i Kronoberg har berett Regionförbundet södra Småland möjlighet att lämna synpunkter på förslag till nya regionala miljömål. I april 2012 beslutade riksdagen om nya preciseringar för miljökvalitetsmålen. Preciseringarna uttrycker det tillstånd som ska vara uppfyllt för att miljökvalitetsmålen ska nås. I samband med beslutet om preciseringar upphörde de tidigare delmålen att gälla. För några av miljökvalitetsmålen föreslår Länsstyrelsen att de nationella gällande preciseringarna räcker för länets miljöarbete. I andra fall har Länsstyrelsen ansett att det behövs en regionalisering av preciseringen för att passa länets förhållanden. Beslutsunderlag - Förslag till regionala miljömål, version Tjänsteskrivelse, daterad Bilagor till tjänsteskrivelse, daterad och Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen besluta Att avge yttrande över Förslag till regionala miljömål, i enlighet med upprättad handling daterad Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

214 Meddelande Datum Ärendenummer (2) Enligt sändlista Dags för nya miljömål! Förra gången regionala miljömål faställdes var i december Nu föreslås nya regionala miljömål för Kronobergs län. Varför revideras målen nu? Vissa mål har uppnåtts, i några fall har målformuleringar blivit inaktuella och i andra fall har målen inte varit möjliga att följa upp. En annan anledning är att det är hög tid, många mål hade 2010 som målår. Riksdagen antog också under 2010 en proposition som innebär förändringar i miljömålens struktur och arbetets organisering, men arbetets inriktning och ambitionsnivå är oförändrad. Länsstyrelserna har i uppdrag att i bred samverkan regionalisera miljömålen där så är lämpligt, verka för att målen nås och följa upp miljömålsarbetets utveckling. Varför behövs regionala mål? Konkreta och uppföljningsbara mål för länet är redskap som pekar ut riktningen för länets miljöarbete. Regionala mål behövs för att styra det regionala och lokala miljöarbetet mot miljökvalitetsmålen och generationsmålet. Miljömålen är alltså hela regionens angelägenhet, inte enbart Länsstyrelsens. Miljömålen ska vara uppnådda till 2020, det finns därför ingen tid att förlora! Tillvägagångssätt I april 2012 beslutade riksdagen om nya preciseringar för miljökvalitetsmålen. Preciseringarna uttrycker det tillstånd som ska vara uppfyllt för att miljökvalitetsmålet ska nås. I samband med beslutet om preciseringarna upphörde de tidigare delmålen att gälla. För några av miljökvalitetsmålen föreslår Länsstyrelsen att de nationellt gällande preciseringarna räcker för länets miljöarbete. I andra fall har Länsstyrelsen ansett att det behövs en regionalisering Postadress Gatuadress Telefon E-post Webbplats VÄXJÖ Kungsgatan ida.andreasson@lansstyrelsen.se