Den nya vågen sidorna 8 9

Transkript

1 Tidning till alla hushåll och företag med nyheter om Nynäshamns kommun Den nya vågen sidorna I detta nummer: Kustplanen; sid 3 Man ska ha husvagn ; sid 4 5 Inte för pengarnas skull ; sid 6 7 Örjan Stenbom i profil; sid Potatisbrännvin och biovärme; sid Insändare och notiser; sid 14 Olivera konstnär; sid 15 Turister i Nynäshamn; sid 16

2 Inledaren Vill du veta mer om någon som arbetar i Nynäshamns kommun? Är du nyfiken på någon politiker eller tjänsteman? Skriv i så fall till Ankaret. Först ut i vår anspråkslösa porträttserie är Solveig Lundstedt, deltidspolitiker. Vi fångade henne mellan ett par möten i kommunhuset. Att turism i allmänhet och camping samt vandrarhem i synnerhet har vinden i ryggen är det ingen tvekan om. Vi har besökt Nicksta Camping och Vandrarhem och träffat Magnus Ahlback som berättar om sina framtidsplaner. Haninge och Nynäshamns kommuner har beslutat om en gemensam kustplan. Men vad innehåller den egentligen? Vad går det ut på? Ankaret försöker reda ut några av begreppen. Vattenskidåkningen har fört en tynande tillvaro i Nynäshamn under senare år. Men nu ser det ut som att Nynäshamns vattenskidklubb har tryggat återväxten för många år framöver. Allt tack vare att wakeboard slog igenom för ett par år sedan. Vattenskidklubbens ungdomsläger för wakeboardåkare har varit en stor succé och många yngre har stannat kvar i klubbens regi hela sommaren. (Förhoppningsvis har de varit uppe ur vattnet några timmar då och då.) 2 Nynäshamns Ankaret Hitta rätt i kommunen Kommunhuset Gatuadress: Stadshusplatsen 1 Postadress: Nynäshamn Leveransadress: Floravägen 6 Telefon: Telefax: E-post: ankaret@nynashamn.se. Webbplats: Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningschef Förskole- och grundskolesamordnare Kultur- och Fritidssamordnare Gymnasiechef Rektor Nynäshamns Kompetens Centrum Kostchef Skolskjutsplanerare Telefax Sociala omsorgsförvaltningen Förvaltningschef Reception Avd. chef handikappomsorg Avd. chef individ- och familjeomsorg Avd. chef äldreomsorg Arbetscentrum Många skriver till oss via e-post: ankaret@nynashamn.se eller vanlig post: Ankaret, Nynäshamns kommun, Nynäshamn. Brevet vi tar upp i detta nummer handlar om vem som bör ta huvudansvaret för äldreomsorgen, kommunen eller staten. Samt om anhörigas eventuella ansvar. Att det går vilt till vid krogarna i kommunen är inget nyhet. Redan på 1700-talet var det så. Kultursekreterare Maria Landin berättar historien om Valla Krog och dess ägare, löjtnant Johan Fredrik Savarij. Örjan Stenbom är musiker och socialarbetare. Ankaret har besökt Backlura och pratat problemlösning á la Backluraprocessen med Nynäshamns tonsäkraste socialarbetare. Olivera Savic Popovic låter hårt stå mot mjukt, trä mot paraffin. Läs om nynäshamnskonstnärinnan från det forna Jugoslavien. Turist Nynäs har haft bråda dagar i sommar så turistchefen Anna Iderot ser ljust på framtiden. Detta är något av innehållet i Ankaret nummer 3. God läsning. Skuldrådgivning Telefax Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Förvaltningschef Avd.chef miljö- och hälsoskydd Bygglovingenjör Tomt- och småhuskö Avd.chef mark och trafik Telefax Felanmälan gator samt vatten och avlopp jourtfn, tfnsvarare VA-förvaltningen Förvaltningschef Ekonomi, taxor Fakturor Telefax Bibliotek Huvudbiblioteket Nynäshamn Telefon Telefax Filialibliotek Ösmo centrum Sorunda Stora Vika Gymnasiet Boken kommer NynäshamnsAnkaret Nynäshamns- ANKARET ges ut av Nynäshamns kommun och delas ut till alla hushåll och företag i kommunen. Redaktion Ansvarig utgivare Bengt Svenander Chefredaktör Lars Bohman Redaktör Niclas Sjögren Produktion Arkipelag info@arkipelag.org Layout Erik Bergendahl Lars Bohman. Informationschef Nynäshamns kommun Text Lena Högberg (LH), Jenny Wredenborg (JW) och Niclas Sjögren () Adress & tipstelefon till redaktionen Ankaret Nynäshamns kommun Nynäshamn Tel ankaret@nynashamn.se Annonser Ida Hane Sahlin Tel/fax Omslagsbild Johan Holmberg 14år, Nynäshamn, tar luft. Tryckning Eskilstuna Kuriren 2002 I maj antog kommunstyrelsen en kustplan, som omfattar Nynäshamns skärgårds- och kustområden. Planen ger förslag och vägledning för att bevara det unika landskap och den speciella miljö som skärgården erbjuder. Den innehåller inga restriktioner utan snarare rekommendationer, säger Nils Sylwan på miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. Kustplanen värnar om skärgården Haninge och Nynäshamns kommuner vill ge folk tillträde till en levande skärgård som värnar om djur och natur. En skärgård där traditionella näringar som småjordbruk och fiske får ge plats åt den moderna tekniken, men samtidigt bevarar gammal kultur. Dessutom ökar trycket på bebyggelse och turism i skärgården. Arbetet med kustplanen har skett i nära samarbete mellan Haninge och Nynäshamns kommuner. En gedigen inventering av värdefulla natur- och kulturmiljöer har gjorts och planen är en viktig vägledning för hur mark och vatten kan användas nu och i framtiden. Bakgrunden till arbetet med kustplanen, som påbörjades 1996, är målsättningen att skapa en levande skärgård och samtidigt slå vakt om starka bevarandeintressen. En annan orsak till planarbetet var att vattenområdena inte ingick i översiktsplanen från Därför har kustplanen gett nytt underlag för ekologiskt känsliga områden i vattnen. Dessutom har Stockholms Universitet gjort mätningar och undersökningar av havsbottnen. Det har visat sig att Haninges och Nynäshamns kustområden till större del är påverkat av föroreningar från andra länders utsläpp än från utsläpp i kustplaneområdet. Det kväve- och fosforutsläpp som kan skönjas vid lokala utsläpp tas till en stor del om hand av Alhagens våtmark. Blåstångsbältet, som finns vid de grunda bottnarna, är den artrikaste biotopen, eller livsmiljön, i Östersjön och en indikator på hur det är ställt med undervattensmiljön. All reproduktion av fisk görs på grunt vatten, som därför är känsliga områden. De kunskaper som kommit fram genom arbetet är värdefulla för en renare Östersjö. Rekommendationen är att kommunen, förutom att verka för att miljöbelastningen på kustområdena minskar, även ska engagera sig i projekt och samarbeta för att förbättra Östersjöns vattenkvalitet. Kustplanen är ett första steg att inventera skärgården med utgångspunkten att bevara dess unika miljö. Det innebär att kustplanen innehåller sådant som en översiktsplan inte ger i form av olika förslag, som inte är bindande. En kustplan är heller inte lika exploateringsinriktad som en översiktsplan. Översiktsplaner ska väga allmänna intressen mot varandra, exempelvis friluftsliv, naturskydd, kultur, trafik, och fiske. Medvetenheten om naturvärdenas betydelse gör att planarbetet vid exploatering kan bli mycket komplicerat och långdraget innan alla hänsyn tagits och lösningar hittats. Nynäshamns kommun har snabbt blivit av stort intresse både när det gäller boende och turism. I år har turismen till öarna ökat markant. Ett exempel som tas upp i kustplanen är Öja/ Landsort, som är av riksintresse för friluftslivet. När det gäller öarna rekommenderas att fler båtlinjer skapas som knyter samman skärgårdsöarna för att gynna turistnäringen och sysselsättningen. Men planen uppmanar även till att införa landstigningsförbud vid vissa strandavsnitt där djur och natur påverkas negativt av friluftslivet. Vår kommun har nästan hundra mil havsstrand som är en stor tillgång inte bara för de fast- och fritidsboende, utan även för dem som kommer på besök för att ägna sig åt friluftsliv. Strandskyddet, som även omfattar friluftslivet, är därför en viktig punkt för att värna om den biologiska mångfalden på land och i vatten. Exempel på viktiga strandområden är strandängar, grunda vattenområden med vassbälten, klippstränder, sten-och grusstränder samt sandstränder. Generellt strandskydd, 100 meter in på land och ut i vattnet, gäller i princip samtliga stränder vid vattendrag, sjöar och hav. I Nynäshamns kommun är strandskyddet på nästan alla platser utvidgat till 300 meter på land. Kommunen antar detaljplanerna vid byggnation men vid intressekonflikter beslutar Länstyrelsen i strandskyddsfrågan. Dispens och upphävande kan ges vid särskilda skäl. En rekommendation i kustplanen säger att när vi tar fram en ny översiktsplan för Nynäshamn ska en översyn av strandskyddet göras, med hänsyn till viktiga livsmiljöer för växter och djur, säger Nils Sylwan. Det blir en viktig punkt när trycket på att exploatera kustområdena ökar. LH FAKTA KUSTPLANEN Kustplanen behandlar bebyggelse, näringsliv och sysselsättning, natur och kulturvärden, stränder och strandskydd, friluftsliv och turism, fritidsbåtlivet, vatten och avlopp, kommunikationer samt teknisk försörjning. Kustplanen ska tryckas upp och kommer så småningom att finnas tillgänglig för allmänheten. Nils Sylwan når du på: nils.sylwan@nynashamn.se Nynäshamns Ankaret 3

3 Nickstabadets camping och vandrarhem har mycket bra rykte. Svenskar, norrmän, tyskar och chilenare trivs vid detta havsbad, mindre än en timme från Stockholm. Men nynäshamnarna själva är märkligt nog sällan här. Ankaret har träffat Magnus Ahlback som driver campingen, vandrarhemmet och en hel del annat vid Nickstabadet. Internationellt på Nicksta Det här är så kul. Och jag känner mig långt ifrån färdig här. Jag har en del visioner, ja än så länge kanske bara drömmar, men det finns mycket att göra. NICKSTA CAMPING Husvagn, stuga eller tält? Många hittade till Nicksta camping och vandrarhem i somras. Rekordåren följer på varandra när det gäller camping i Sverige. Enligt Sverige Campingvärdars Riksförbund hade campingplatserna i Sverige gångna sommar inte mindre än 16 miljoner gästnätter. Detta innebär en sex-procentig ökning jämfört med motsvarande period För Nickstabadets camping och vandrarhem räknar Magnus Ahlback, som äger och driver verksamheten, med en ännu större ökning. Det här har varit den klart bästa sommaren sen jag tog över En normalbra sommar innebär mellan sex och åtta bra baddagar med ordentlig ruljans. I sommar har det varit 30 bra dagar. Det har varit jämnt och bra tryck men också ganska hårt. I vanliga fall så har man chansen att ta igen sig och reparera under regndagarna. Men det har ju knappt varit några regndagar i år. Gästerna på Nickstabadet kommer främst från Sverige. Runt 80 procent av besökarna beräknas vara svenskar, främst från närkommunerna. De kronstarka norrmännen kommer på en klar andraplats och därefter följer bland annat tyskar, engelsmän, holländare, balter, ryssar, polacker och japaner. Dessutom har Nicksta i år haft många besökare som har rötterna i Chile. Ja, de hävdar att Nickstaviken påminner om landskapet i Chile, berättar Magnus. Ibland kan det vara ett 20-tal familjer som sitter här och spelar gitarr, sjunger och grillar. Att det är relativt få nynäshamnare på Nicksta kan tyckas lite underligt. Magnus har sin egen teori. Nicksta har mycket bra rykte i stockholmsområdet medan Nicksta i Nynäshamn nästan är ett skällsord. Det kanske var stökigare förut och att det hänger i. Den här sommaren har varit den lugnaste hittills sedan jag kom hit. Detta trots att det varit så fantastiskt bra väder. Till Nickstabadet vallfärdar många i Stockholmsområdet. Att det går tåg ända fram till detta havsbad gör att många bosatta utefter pendeltågsbanan hittar hit. Magnus, som bor i Västerhaninge men har rötterna i Umeå, menar att Nicksta har något unikt att erbjuda. Jag kan ju bara utgå från mig själv. Jag har fyra barn och jag är ingen sån som klarar att ligga en hel dag på en strand eller en klippa. En timme kanske, inte mer. Sen måste jag göra något. Här är det så att om pappa blir lite rastlös kan han gå upp till kiosken och ta en fika, spela minigolf, åka vattenrutschbana, hoppa från hopptornet, paddla eller kanske promenera ner till centrum. Det finns kort sagt massor att göra. Jag vet inget annat havsbad som har det och dessutom ligger så nära Stockholm. Magnus har ett förflutet i restaurangbranschen. Han har jobbat både inom de stora snabbmatskedjorna och på legendariska rockklubben Ritz. Han är också fortfarande anställd som hovlakej på Stockholms slott. I mitten av 90-talet började Magnus och hans fru att leta efter en camping-anläggning. Hela natursköna Södertörn var en vit fläck på campingkartan, tyckte de då. I samma veva såg de att Nickstabadets camping och vandrarhem var till salu. Vi åkte ner och köpte det på studs. Idag, sex år samt otaliga renoveringar och nybyggnationer senare börjar det bli ordning på ekonomin och prognoserna för turism i allmänhet och camping i synnerhet är ljusa. Men Magnus lutar sig inte tillbaka. Det här är så kul. Och jag känner mig långt ifrån färdig här. Jag har en del visioner, ja än så länge kanske bara drömmar, men det finns mycket att göra. Först och främst vill jag öka standarden ytterligare. En hel del är ju renoverat men man kan göra mycket mer. En annan önskan är att få hit fler Gotlandsresenärer och få dem att stanna mer än en natt. Förutom att locka Gotlandsturister och att höja standarden har Magnus en del planer som skulle komma kommuninnevånarna till del. Året runt. Det finns undersökningar som visar att nynäshamnarna vill ha ett badhus. Det skulle vara fantastiskt att kunna bygga till exempel ett äventyrsbad på Nicksta. Nu pratar jag om något som jag absolut inte har förankrat hos kommunen. Det är ju bara en önskan och det är en lång väg att hitta finansiella lösningar. Kanske handlar det om en investering på 25 till 50 miljoner och man ska nog vara försiktig med tanke på alla äventyrsbad i till exempel Norrland som inte bär sig ekonomiskt. Men en bassäng skulle inte behöva kosta alltför mycket. Det skulle vi kunna bygga inom en ganska snar framtid. Men jag vill kunna utveckla det och då måste jag ha det mer förankrat hos kommunen. Drömma kostar som bekant inget. Och Magnus verkar vara en som sån som får saker gjorda. Det är ingen vild gissning att han kan få ännu mer fart på Nickstabadets camping och vandrarhem. Kanske är det precis som han säger i slutet av intervjun? Jag tror inte nynäshamnarna fattar vilken guldgruva de sitter på. Fram till 1938 användes Nicksta som idrottsplats. Bollplanen fanns kvar och användes av skolelever till mitten av 60-talet då minigolfbanan byggdes. Campingen kom igång vid samma tid. (ovanstående är uppgifter från Börje Söderlund, stadsträdgårdsmästare, samt boken Nynäshamn villastad och köping) Fakta camping Faciliteter: gym, solarium, vattenrutschbana (155 m), havsbad, dusch, wc, tvättstuga, diskrum stugor, vandrarhem, tältplatser, husvagnsplatser, beachvolleyboll, sandstrand, hopptorn (10 m), äventyrsgolf, elbilar, vattentrampbilar, kajaker, canadensare, servering, kiosk, fotbollsplan med mera räknar Magnus Ahlback med att ha haft cirka 7000 gästnätter för tält och husvagnsturister. På vandrarhemmet och gästhemmet hade han gästnätter. Lägg till detta upp till daggäster en solig dag. 4 Nynäshamns Ankaret Nynäshamns Ankaret 5

4 Under denna vinjett kommer vi att intervjua politiker som arbetar i Nynäshamns kommun. Vem vill du lära känna bättre? Skriv till oss och tipsa. Du hittar adressen på sidan 2 Solveig Lundstedt, deltidspolitiker Det är inte för pengarnas skull När man ser Solveig Lundstedts alla uppdrag är det lätt att bli trött bara av anblicken. Två dagar i veckan arbetar hon som biståndshandläggare i Haninge kommun, inom äldreomsorgen. Resten av veckan arbetar hon politiskt. Med ordförandeposten i sociala omsorgsnämnden följer ordförandeskap i utskott och i kommunala handikapp- och pensionärsrådet samt dess ordförandegrupp. Solveig Lundstedt är också ledamot i samrådsgruppen (ett forum för samarbete mellan kommunen och Landstinget). Hon sitter i brottsförebyggande rådet och är adjungerad, tillfällig ledamot, i Haninge och Nynäshamns brottsofferjour. Hon är ersättare i kommunstyrelsen och i den socialdemokratiska kvinnoklubben i Nynäshamn samt ordinarie ledamot av kommunfullmäktige. Dessutom representerar hon arbetarkommunen i Nynäshamn och länet. Som om detta inte vore nog är hon också ordförande i arbetarkommunens jämställdhetsutskott. Det är lätt att förstå att politiker inte är organiserade i något fackförbund för då hade det facket antagligen reagerat på Solveig Lundstedts arbetsveckor med dryga sextio timmars insats. Ibland kan det kännas lite stressigt, säger Solveig och sneglar nästan omärkligt på klockan, när fotografen smäller av ett par blixtar till i arbetsrummet tre trappor upp i kommunhuset. När jag tittar i almanackan så är det ofta bara någon timme över till andra saker än möten vissa dagar. Och den timmen går ju åt till att förbereda sig och läsa på inför nästa möte (skratt). Å andra sidan är ju inte alla dagar så. Emellanåt har jag bara ett eller ett par möten per dag. är 80 år och äldre är de ekonomiska förutsättningarna inte särskild gynnsamma längre. Kort sagt äldreomsorgen har inget överflöd av pengar Solveig har varit med både när det fanns pengar och nu, när det är mer prat om att spara än att utöka de offentliga tjänsterna. Det är nog lättare att se och fokusera på bristerna istället för att se allt som är bra, menar Solveig som spenderar mycket tid med att prata om pengar. Pengar som kanske inte ens finns. Ibland är det tufft att hela tiden prata om ekonomi. Trots alla åtgärder för att hålla budgeten så ser vi att vi ändå kommer att gå med underskott på grund av att behoven ökat mer än vad vi kunnat förutse. Det kan kännas frustrerande. Det känns alltid svårare att prioritera bort något än att bygga upp och utveckla en verksamhet. Det finns helt enkelt inte resurser till allt det vi vill göra. Detta gör att vi måste fundera på andra sätt än tidigare att ta hand om våra gamla. Till exempel hur vi ska kunna ta tillvara anhörigvårdare och andra frivilligkrafter som ett komplement till kommunens omsorg. Men mitt i allt prat om besparingar och en hård ekonomisk verklighet vill Solveig betona alla positiva saker när det gäller exempelvis äldreomsorgen i Nynäshamns kommun. Jag blir glad när jag möter nynäshamnare ute i verksamheterna. Det är också kul att följa utvecklingen från idé till verklighet både vad gäller verksamheterna och enstaka förbättringar. Solveig Lundstedt har ett arbetsschema som för tankarna till överbelastning och utbrändhet. Hon har känt på vad det innebär att alltid vara tillgänglig. Idag ser hon dock till att ta bättre hand om sig själv. Jag har väl känt att jag jobbat lite för mycket ibland. Jag hade en period som var mycket hektisk. Men det har jag klarat av nu. Jag har lättare att sätta gränser idag och det blir mer tid hemma. Kanske är det det att man tycker att man ska så mycket. Ett stickprov i Solveigs veckokalender visar fler 14 timmars arbetsdagar per vecka än vad som förefaller vettigt. Den arbetsvecka Ankaret tar del av omfattar 63 timmar exklusive den lästid hon lägger på handlingar hemma. Av dessa 63 timmar är nästan 50 att föra till det politiska uppdraget. För den som tror att det bara är att sätta sig i fullmäktige och räkna sedelbuntarna för politikerna kan meddelas att Solveigs timpenning det gångna året landar på drygt 80 kronor (för hennes deltidstjänst som politiker). Men det var å andra sidan inte de grova pengarna som lockade henne till politiken. När jag flyttade till Ösmo på 60-talet gick jag ner till kommunalkontoret och frågade om dom hade någon tjänst på någon förskola eller dylikt. Jag hade barn som också behövde någon form av förskoleverksamhet den här tiden. Det fanns inget då men de tipsade om att ABF hade någon verksamhet i Nynäshamn. Jag gick dit och frågade om jag kunde starta en Kom och lek-verksamhet i Ösmo. Och det fungerade. Det var spännande att det faktiskt gick att påverka. Då blev jag aktiv i socialdemokraterna och blev senare invald i fullmäktige. Jag tror att samhället skulle må bra av att fler engagerade sig politiskt. Dessutom mår man bra själv av att vara med och påverka sin egen situation och samhället i övrigt. Även om det klagas på exempelvis äldreomsorgen så känner Solveig att de flesta uppskattar det arbete som görs. Solveig är stolt över det som åstadkommits. Visst får jag samtal som handlar om något som folk vill förändra. Men det händer mycket oftare att jag får samtal där man talar om vilken fantastisk vård vi bedriver. Vilket trevligt bemötande man fått och vilken bra personal vi har. Jag tycker det är otroligt fint att någon som kanske just mist en anhörig tar sig tid och kontaktar mig. Det är en härlig upplevelse både för personalen och mig. Solveig Lundstedt når du på: solveig.lundstedt@nynashamn.se Solveig Lundstedt hastar mellan möten i kommunhuset. Det är ingen överdrift att påstå att Solveig företräder ett område där de styrande politikerna fått mycket kritik under senare år i Sverige. Men hon hävdar att Sociala omsorgsnämnden i Nynäshamn har klarat sig relativt bra, även om verksamheterna har ifrågasatts. I och med att hela 4,4 procent av Nynäshamns kommuns befolkning POLITIKER I NYNÄSHAMN Jag tror att samhället skulle må bra av att fler engagerade sig politiskt. 6 Nynäshamns Ankaret Nynäshamns Ankaret 7

5 Wakeboard den nya (svall)vågen Nynäshamns Vattenskidklubb har stolta anor. Idag ser klubben ut att vara på väg mot en ny guldålder i och med ett nymornat intresse att åka på vatten efter båt. Wakeboard har lockat många yngre att börja och Ankaret har besökt NVSK:s hemmavatten vid Stockbonäs på Lövhagen. & Niclas Sjögren Solen har någon timme kvar tills den ska gömma sig bakom urberget tvärs över viken. Det mullrar tryggt från en inombordsmotor. Viken vid Stockbonäs på Lövhagen ligger nästan som en spegel. Bra vatten konstaterar kännarna på bryggan invid Nynäshamns Vattenskidklubbs, (NVSK) stuga på Lövhagen. Det är träningsdag inför uppvisning i samband med Nynäs Offshore Race. Bakom båten ligger fem juniorer i vattnet med Wakeboard på fötterna. Och att trassla ut fem linor medan båten obönhörligen driver mot klipporna strax bredvid är ett styvt jobb. Claes Scheffer kastar linor med handtag och brorsan Per kör båten. Barnen bakom båten är mellan 9 och 14 år men redan relativt säkra wakeboardåkare. Några har åkt i flera år medan de yngsta började wakeboardkarriären i somras i och med de ungdomsläger Nynäshamns vattenskidklubb anordnade. Efter ett par vurpor är alla fem uppe samtidigt och man övar snart vinka till publiken. Kryp ihop som en köttbulle. Raka armar och böjda ben. Instruktionerna är inte speciellt komplicerade och det syns snart att wakeboard, trots att det är så uppseendeväckande, är en ganska enkel sport att lära sig grunderna för. De flesta barn som testar kommer upp efter bara ett par försök. Enligt många är det också långt mycket lättare att lära sig åka wakeboard än vattenskidor. I och med att båda fötterna sitter fast i bindningar på brädan finns det bara en skida att hålla reda på, vilket gör det lättare att komma upp. Väl uppe är det inte så märkvärdigt att bara stå efter båten men wakeboard är mer än att bara stå. Vid tävling har domarna några hundratal trick att hålla reda på och redan de yngsta juniorerna hoppar över vågen och gör mer eller mindre halsbrytande manövrar. Tricken är oftast skateboard- och snowboardrelaterade och vokabulären tydligt engelskinfluerad. Man säger inte åka baklänges utan fakie (uttalas fejki). Man säger inte ta tag i brädan utan grabba (från engelskans grab ). Man säger inte hoppa från våg till våg utan wake to wake. Och när någon ramlar framåt och slår ansiktet i vattnet, som blir ganska hårt vid höga farter, heter det face plant. När det tricksas anar man ganska seriösa skaderisker men det har visat sig att wakeboard är en relativt ofarlig sport. Juniorerna i NVSK är hela hela säsongen. Det är bara ett par gubbar runt 30 som vrider sönder något knä eller knäcker ett par revben. Johan Holmberg, 14, är en av klubbens mycket lovande juniorer. Som så många andra startade han sin wakeboardkarriär på ett av vattenskidklubbens populära sommarläger för ungdomar. Denna sommar har ungefär mellan 30 och 40 yngre förmågor åkt wakeboard ute vid Stockbonäs. Dom flesta började åka i och med NVSK:s ungdomsläger. Jag åkte första gången på lägret Sen var jag med i somras också för det var så kul. Att det blev wakeboard beror väl på att det såg så spännande ut. Det är mer utmaning än vattenskidor för man kan göra så många trick. Idag åker Johan med en självklar säkerhet som inte skvallrar det minsta om att han bara har två korta sommarsäsonger på vattnet bakom NVSK:s båt Vid en första anblick ser wakeboardåkning svårt ut. Men de aktiva i NVSK hävdar att det är relativt enkelt att lära sig grunderna. Betänker man köttbulleinstruktionerna så brukar det gå ganska lätt att komma upp. Det är nog lättare för ungdomarna att lära sig än för vuxna, säger Johan Hedblom, ordförande i klubben. En del verkar förvånade när de väl kommit upp. Var det inte svårare, ungefär. Det kanske är så att unga har färre förutfattade meningar om hur man ska göra. Barnen lyssnar bättre på instruktioner och de behöver inte tänka lika mycket som vi vuxna. De känner lättare vad som är rätt. I och med wakeboardens uppsving vädrar ordförande Johan Hedblom morgonluft. Förhoppningsvis kan man snart arrangera ett större mästerskap. Och snart kanske den feldrabbade båten kan vara reparerad och dessutom kompletteras med ytterligare en båt. Vi är ingen elitklubb, alla är lika välkomna. Visionen är att alla i kommunen ska kunna få åka wakeboard och vattenskidåkning ska finnas i en skärgårdskommun. Ju fler som åker desto roligare. Lyckas vi behålla lite mer än hälften av alla dem som började åka i somras kanske vi kan köpa en till, begagnad, båt om något år, säger Johan. Det ser onekligen ljust ut för NVSK. Trots att timmen är sen denna onsdag, som vikts för juniorerna, är det många kvar på åklistan. Ståsäkra sjuåringar, mer eller mindre galna tonåringar och alla där emellan åker oförtrutet vidare. Vattnet är platt, håller en bra bit över tjugo grader och sommaren vill aldrig ta slut. När Ankaret lämnar Stockbonäs denna ljumma sensommarkväll är det en liten, liten pojke som frågar: Pappa, finns det någon roligare sport än wakeboard? Varken pappan eller Ankaret har svaret på just den frågan. Kryp ihop som en köttbulle. Raka armar och böjda ben. NVSK NVSK är Sveriges näst äldsta vattenskidklubb bildades klubben men redan i början av 50-talet hölls uppvisningar i hamnbassängen i Nynäshamn. Klubben var länge en av de mest framgångsrika i Sverige. Både SM- och NM-guld hör till meriterna. Under senare år har vattenskidverksamheten gått ner till förmån för wakeboard som numera står för lejonparten av klubbens verksamhet. Inte minst genom den starka rekryteringen som sker i och med klubbens mycket populära ungdomsläger. Idag har NVSK ungefär 100 medlemmar. Av dessa har nästan 3/4-delar åkt någon gång i sommar. 25 av dessa har åkt minst tio åk. Wakeboard uppfanns i Florida, USA i slutet av 1980-talet. Då kallades brädorna Skurfer och var spetsiga fram med fotstroppar. Wake är det engelska ordet för svallvåg (från båt). Till Sverige kom de första brädorna 1994 men redan i början av 80- talet åktes det på korta vågsurfingbrädor utan bindningar i Nynäshamn. Det är dock först de senaste åren som populariteten ökat lavinartat. Niklas Hyland som är förbundskapten för svenska landslaget i Wakeboard räknar med att det idag finns fler wakeboard- än vattenskidåkare i Sverige, även om tävlingsverksamheten för vattenskidor ännu är större. Klubben har en vattenskidbåt med V8-motor men det går alldeles utmärkt att åka efter båtar med bara hästars motor om man inte väger in i super tungvikt eller är ute efter att göra de mest avancerade manövrarna. för mer info se: 8 Nynäshamns Ankaret Nynäshamns Ankaret 9

6 I PROFIL namn: Nils Eric Örjan Stenbom ålder: 41 yrke:socialarbetare och musiker familj: Särbon Laiza, Zaki (13-årig schäferhane) samt en hel hop Backlurianer. dryck: Kaffe och källvatten. mat: Hälsosamt. bok: Platons dialoger. film: Training Day (med bl a Denzel Washington). motto: allt går tycker om Nynäshamn: Mitt favoritplejs på planeten, tillsammans med Yallingup, Western Australia aktuell: Nyskapande socialarbete. Under vinjetten i profil intervjuar vi kända och okända med anknytning till Nynäshamn. Denna gång är det Örjan Stenbom som porträtteras. Popstjärna och socialarbetare Från estraden till social omsorg. Örjan Stenbom, alias artisten Simon Rowe, jobbar med Backluraprocessen sedan sju år tillbaka. Med lite annorlunda metoder har han fått många ungdomar med dåliga förutsättningar på rätt kurs. Foto: Patrik Österberg/Mediabild.nu Jag klarade mig på musiken genom att ta en massa småspelningar. Men jag var verkligen pank emellanåt. Hamnade efter med hyran och sådär. Men jag kunde bara inte säga att nu blir det inget mer och jag var ju i det läget ganska så säker på en fortsättning. Från 1999 är verksamheten mer eller mindre permanent och kommunen står för kostnaderna. Örjan jobbar kvar som ensam anställd i Backluraprocessen. Huruvida det behövs projekt av Backluraprocessens modell kan man diskutera tills någon avlöser en. Örjan pratar såklart i egen sak när han drar upp argumenten för verksamheten. Så länge det finns höga hus av betong som står så här nära varandra kommer det att behövas såna som jag. Och tittar man på vad det kostar samhället, förutom det mänskliga lidandet för till exempel brottsoffer, så finns det enorma summor att spara. I vårdsvängen kan det kosta upp till 1,5 miljoner om året per individ. Och här kanske det handlar om 10 till 15 stycken som man kan rädda per år. En snabb sammanfattning skulle kunna skrivas: Nynäshamn till Sundsvall. Tillbaka igen till Nynäshamn. Popstjärna och nu socialarbetare med ibland oortodoxa metoder. Örjan Stenbom, eller Simon Rowe som han kallar sig som artist, är mer än popstjärna och mer än socialarbetare. Örjan Stenbom lever för sitt arbete, vare sig det handlar om att göra musik eller ta hand om ungdomar på glid. Han har alltid brunnit för musik och fick sitt genombrott i slutet av 80-talet när han fick kontrakt med stora skivbolaget Polygram för att göra tre fullängds-cd. Men Örjan sålde inga miljonupplagor. Efter senaste plattan, som inte sålde någonting var jag utfattig. Jag jobbade en vinter i skogen och sen som musiklärare på Svandammsskolan. Då började jag väl friskna till lite. Kom in på det här med ungdomar i och med ett jobb på Rumbagården. Det visade sig att Örjan snabbt kunde sätta sig in i problemen. För många av dem som Örjan växte upp med gick det dåligt. Flera är idag döda. Och Örjan frågade sig varför det gick bra för vissa och dåligt för andra. När jag började på Rumba såg jag att de här barnen var precis samma folk som jag vuxit upp med. Jag kunde direkt dra paralleller till mina gamla vänner. Jag förstod att det skulle gå precis lika illa för de här om inget gjordes. Då hoppades man Örjan Stenbom Så länge det finns höga hus av betong som står så här nära varandra kommer det att behövas såna som jag. väl på att kunna rädda kanske två av femton. Men efter ett tag ville man absolut inte tappa någon. Och idag har faktiskt alla de jag jobbade med då, från början, möjlighet till att ha ett bra liv. Samtliga betalar idag skatt istället för att kosta samhället en massa pengar, säger Örjan med ett smittande leende. Idag jobbar enbart Örjan på plats med den så kallade Backluraprocessen. Det är ett projekt som drog igång med pengar från inrikesdepartementet i början av 90-talet i och med miljonprogrammens stora problem att tackla gettobildningar i bostadsområdena. Backluraprocessen skulle först och främst göra området Backlura attraktivare. Dels ville kommunens fastighetsbolag Nynäshamnsbostäder hyra ut alla tomma lägenheter, dels ville länsstyrelsen komma tillrätta med de ökande sociala problemen som miljonprogramsområdena runt storstäderna översvämmades av. Invandringen var stor och många krigsskadade barn hamnade utanför de sociala skyddsnäten. Barn som exempelvis vuxit upp i den irakiska delen av Kurdistan under Saddam Husseins förtryck. Barn som vuxit upp under kriget på Balkan. Barn som sett kompisarna slitas sönder av trampminor i Angola. Barn som bara fick några månader i skolans första klass innan läraren blivit hängd i ett träd utanför klassrummet någonstans i Kosovo. Barn som lekt kasta sten på stridsvagn istället för med dataspel eller Nintendo. De här åringarna hade verkligen dom sämsta tänkbara förutsättningarna. Dom var knappt läskunniga, kunde inte svenska och hade vuxit upp på gatan. De var svikna av allt och alla. Så blir dom satta på en buss och landar i Sverige på någon flyktingförläggning. Sen slussas de runt på några olika förläggningar innan dom kommer till Backlura. Och så kommer någon farbror fram och säger att trampa inte på tulpanerna i rabatten. Och så får de kvinnliga lärare. Det blir liksom för mycket. Föga förvånande blev några av de här ungdomarna bäst på att vara sämst. Men Backluraprocessen fick förlängt förtroende för vidare bidrag till projektet. Från början var det 50 projekt i Stockholms län som fick bidrag. När Länsstyrelsen, efter det första året tog över finansieringen var det bara åtta projekt som fick fortsatt stöd. Backluraprocessen var ett av dem. Bland andra landshövdingen Ulf Adelsohn var en av dem som pratade sig varm för de metoder som användes på Backlura i Nynäshamn. Även om det varit osäkert med projektet genom åren så har de inblandade alltid jobbat hårt för att få fortsätta. Örjan till exempel jobbade utan lön i fem månader när det blev glapp mellan projektperioderna. En snabb beräkning visar att Backluraprocessen kostar cirka en halv miljon årligen. Men det här är ganska svårberäknade kostnader. Klart är att det inte längre finns några outhyrda lägenheter i området som då Backluraprojektet drog igång. Färre ungdomar halkar vid sidan av samhället och de ungdomar som Örjan först kom i kontakt med för sju år sedan har det gått bra för. De fungerar lite som mina vice-sheriffer, säger Örjan med ett skratt. Istället för att vara en belastning för samhället är de en tillgång, inte bara genom att de betalar skatt. De har jobbat en hel del ideellt med mig också. Kan man rädda alla? Ja, för faan. Örjan låter säker. Och nästan provocerande optimistisk. Saknad kan inte beskrivas i ord. Postgiro: Samma telefonnummer som tidigare, En röst informerar i telefonen och ger dig anvisningar. Du trycker på telefonens knappar och blir kopplad direkt. Du kan också kopplas till vår personliga telefonservice som lyssnar på ditt ärende och kopplar vidare till rätt person. Vi hoppas, du kommer att bli nöjd med vår service! Våra vårdenheter: Södra Flygeln på Trehörningen, våning 1, 2 och 3: Särskilt boende för äldre, demens- och somatisk vård. Nynäshamns Sjukhus: Akutgeriatrisk vårdavdelning, SAH samt en avdelning för korttidsvård. Söker du arbete? Har du frågor? Kontakta oss! Tfn (vx) e-post info@nynasvard.soso.sll.se 10 Nynäshamns Ankaret

7 Vi har kontor på 190 platser över hela Sverige som vi samarbetar med. Vi är Din lokala fastighetsmäklare som kan den lokala marknaden. Välkommen in till Sveriges största mäklarkedja! Besök oss i centrum Butik och utställning På plats i Nynäshamns Centrum Centralg. 12, Nynäshamn Tel Fax Butiker varav 28 i Storstockholm E-post: Hemsida: Wap-tjänst: Johan Fredrik Savarij delade ut jordpäron (potatis) och bedrev kontroversiell krogverksamhet. Kulturssekreteraren Maria Landin, har dykt djupt i arkiven och berättar här historien om en nytänkare och rebell. Potatis och brännvin vid Valla krog Löjtnanten Johan Fredrik Savarij köpte 1761 Valla gård för daler kopparmynt. Han ägde redan flera gårdar i Ösmo socken och bodde först på Källberga. Johan Fredrik Savarij förekommer ofta i sockenprotokollen där han framstår som en bråkmakare men också som en föregångsman inom jordbruket. Han var inte heller blygsam av sig. Han uppodlade den så kallade Vallamossen och till minne av detta, och sig själv, lät han, i Kronberget, hugga in ett stort G med kunglig krona, under årtalet 1771 och ODL ( odlad av ) I.F. Savarij. Han var också en av de första i dessa trakter som ivrade för potatisodling och han delade ut sättpotatis till allmogen och uppger själv på sockenstämman 1775 att på de flesta ställen skall finnas jordpäron. Krogar fanns på flera platser i Ösmo socken, bl a Älby, Kullsta, Åby och Gryt. Den största krogen var Valla krog, som låg öster om Ösmo kyrka. Verksamheten vid denna var ständigt föremål för klagomål och maningar från predikstolen. Man försökte förbjuda utskänkningen under söndagar och helgdagar på grund av störande uppträdande under gudstjänsten. Men att komma åt det myckna supandet var svårt, i mitten av 1700-talet sålde en kvinna brännvin till och med på kyrkbacken. Det finns många berättelser om händelser som kan knytas till krogen, både sådana som i våra ögon kan te sig komiska och de som är mer tragiska händelser, som den drunkningsolycka som skedde Ett sällskap på tio personer hade besökt gudstjänsten och männen hade efteråt besökt krogen. Det bar sig inte bättre än att de lyckades välta båten de färdades i. Tre män, en kvinna och fem barn drunknade. Valla krog hörde till Valla gård och under Johan Fredrik Savarijs tid på gården blev tydligen situationen ohållbar. Han anmäldes till domkapitlet i Strängnäs Savarij lämnade in en försvarsskrift till domkapitlet som tydligen inte var till hans fördel utan istället resulterade i att domkapitlet anmälde saken till Kungl. Maj:t med begäran att länsstyrelsen skulle åläggas att flytta krogen eller att tillse att verksamheten sköttes på ett icke störande sätt. Det hjälpte för en tid. Huset som krogrörelsen var inrymt i revs Ristningen som Johan Fredrik Savarij lät hugga in 1771 kan dock fortfarande beskådas i Kronberget.. Vy över Ösmo kyrkbacke omkring år Krogen var inhyst i huset till höger på bilden. MARIA LANDIN, KULTURSEKRETERARE maria.landin@nynashamn.se Nynäshamn först i världen Det första spadtaget har tagits, eller rättare sagt den första sprängladdningen har avlossats för det nya biovärmeverket EkoSamVärme Nynäshamn. Anläggningen innebär bland annat stora miljövinster för kommunen samt att Nynäs oljeraffinaderi kan drivas säkrare, renare och billigare. Dessutom kommer cirka 70 fastigheter (plus eventuella villor) i Nynäshamn att försörjas med fjärrvärme. Samtliga aktörer är överens om att biovärmeverket, som kommer att vara det första i sitt slag i världen, är bra för kommunen. Johnny Pettersson, chef för konstruktionsavdelningen vid Nynäs Refining (oljeraffinaderiet) menar att värmeverket inte bara ger penning- och miljövinster. Det här är också en viktig länk för samarbetet mellan industri och samhället i övrigt. Jag hoppas att norra delen av Nynäshamn i och med detta kan komma att blomstra med fler företag av den här typen. Det vill säga petrokemisk industri och industri med anknytning till biovärmeverket. I med närheten till den kommande djuphamnen i Norvik ser Johnny Pettersson också stora möjligheter för etablering av fler företag i området. Företag som kan attraheras av en storhamn och verksamhet som hör en storhamn till. På frågan om framtidsutsikterna för Norvikshamnen är Pettersson också ganska säker på sin sak. Han liknar situationen vid en rolig historia han hade på lager. Det var på motbokens tid. En norrbottning skulle ha femtioårskalas och gick till Från vänster till höger: Björn Söderberg (Fortum), Tore Åkerbäck (Nynäshamns kommun) och Johnny Pettersson (Nynäs Refining) skjuter den första salvan för bygget av det nya biovärmeverket. Foto: Niclas Sjögren systembolaget för att ansöka om extra ranson. Han ville ha hela 50 liter. Expediten var något tveksam och undrade om det verkligen skulle komma så mycket folk till hans stuga som låg en bit från närmaste tätort. Norrbottningen var dock tvärsäker: Ja, om jag har 50 liter så nog kommer det folk alltid. Finns det en djuphamn så nog kommer transporterna. Miljövinsterna som Biovärmeverket medför visar på närmast svindlande siffror. Koldioxidutsläppen ska minska med ton (94 %). Även svaveldioxid, kvävedioxid och stoftutsläppen minskar i liknande omfattning. Visserligen går det att räkna på många vis, men alla inblandade är övertygade om att miljövinsterna blir betydande. Dessutom sparar värmeproducenten mellan 1,6 och 3,3 miljarder kronor över en 20-årsperiod i skattelättnader som ges på grund av mindre utsläpp. Detta betyder att konsumenten i slutändan kan köpa billigare energi (processånga och fjärrvärme). Ser du inte något negativt med biovärmeverket? Magnus Dybeck, handläggare på miljöoch samhällsbyggnadsförvaltningen: Det enda negativa tycker jag är att man lägger alla äggen i samma korg. Men miljövinsterna blir betydande. Det här är helt enkelt jättebra för kommunen. När värmeverket står färdigt 2004 planerar Fortum, som driver värmeverket, att leverera fjärrvärme till cirka 70 fastigheter. I första hand handlar det om större fastigheter. I den mån rören dras förbi villor får vi bedöma möjligheterna att ansluta enskilda hushåll, säger Leif Norrbin på Fortum. Fortum (före detta Birka Energi) levererar från och med 2004 processånga och energi till Nynäs Refining. Processångan som Fortum levererar till Nynäs Refining är 230 till 350 grader varm. Spillvärmen (från processångan) håller cirka 70 grader och fjärrvärmen (som ska levereras till fastigheter) kommer att hålla en temperatur på mellan 70 och 95 grader. Värmeverket använder skogsflis, returflis och lågsvavlig olja (en mindre andel olja än flis). Hela projektet innebär investeringar på cirka 340 miljoner. I det beloppet ingår ett statligt bidrag (ett miljöbidrag i form av Lokalt Investeringsstöd) på drygt 80 miljoner kronor. Nynäshamns Ankaret 13

8 IÄNT Är det något du undrar över eller något du kanske vill förändra när det gäller Nynäshamns kommun? Skriv till oss på eller Ankaret, Nynäshamns kommun, Nynäshamn. Det har bland andra Anne Marie Johansson gjort. Jag har läst artikeln i Ankaret den 9 augusti i Nynäshamns Posten om anhörigas vård av äldre och sjuka i samhället. Jag anser att - det är statens skyldighet att ordna så att gamla och sjuka får bästa möjliga vård i vårt samhället, vilket dessa nu behövande varit med att bygga upp med sina skatter bland annat. - staten skall ombesörja tillräckligt med vårdplatser och vårdhem - staten skall se till att det för dessa ändamål finns tillräckligt med utbildad och kunnig personal -en gammal och sjuk människa skall ha rätt till kvalificerat omhändertagande. Anhöriga skall inte slita ut sig - då blir det bara fler för staten att ta hand om! De gamla och sjuka behöver anhöriga som stöd och då skall det inte vara en sur, grinig, utsliten människa utan en som kan vara glad och uppmuntrande. Således behövs det ingen utbildning till anhöriga, inte heller behöver kommunen ta ansvar. Nynäshamn den 16 augusti 2002 Anne-Marie Johansson Solveig Lundstedt, ordförande i sociala omsorgsnämnden svarar: Hej Anne-Marie! Idag är det kommunerna som har ansvaret för de flesta insatser och landstinget för en del sjukvård. Vård och omsorg bekostas till största delen av statsbidrag till kommun och landsting, kommunal- och landstingsskatt och avgifter. Min uppfattning är att det är bra för kommuninvånarna att ansvaret även fortsättningsvis ligger på kommunnivå. Då är det är lättare för invånarna med kommunikation och delaktighet. Kortare beslutsgång och närmare till ansvariga politiker och chefer. Liksom du Anne-Marie anser jag att en gammal och sjuk människa självklart skall ha rätt till kvalificerat omhändertagande. För den som har behov av hjälp och den anhöriga som vill vara anhörigvårdare är ofta den invanda bostaden och närhet till varandra en viktig ingrediens för en bra livskvalitet. Anhörigvårdarna gör oftast en oersättlig insats för den som får hjälp. Hon eller han är värd all hjälp och stöd som finns att få. Men för att hjälpa är det viktigt att veta vilken hjälp de vill ha, därför har vi genomfört Anhörig 300-projekt som tillsammans med anhöriga och frivilliga kartlade behoven. Tillsammans med landsting och Röda Korset har kommunen genomfört utbildning vid flera tillfällen. Under kurstiden har deltagarna haft avlastning av någon frivillig eller från hemtjänsten. De har träffat andra i samma situation, haft trevligt och fått önskad kunskap. För många har en isolering brutits. Det har varit mycket uppskattat. I projektet kom fram flera önskningar om samordnare. Andra beslut vi tagit är avgiftsfri ledsagning och avlastning med 10 timmar i månaden och fler korttidsplatser. Allt för att även anhörigvårdarna skall ha en bra livskvalitet och förhoppningsvis inte bli den utslitna, sura och griniga person du beskriver. Som svar på sista meningen är alltså att jag anser kommunen bäst lämpad som ansvarig för kommunens äldre och dess omsorg. Att vi skall underlätta på många olika sätt för de som vill vara anhörigvårdare. Utbildning kan vara en del. Terrorattackerna orsakar dyrare försäkringar Terrorattackerna i New York och Washington den 11 september i fjol påverkar även kommunens ekonomi. Försäkringspremierna har höjts kraftigt. År 2001 betalade kommunen 2,2 miljoner, i år har premierna höjts till 4,2 miljoner. En höjning med 91 procent. Höjda premier har drabbat oss alla både privat och som skattebetalare, säger Jan Sandberg, säkerhetssamordnare i kommunen. Förutom höjda försäkringar har självrisken höjts från två basbelopp, det vill säga från cirka kronor, till en miljon kronor. Vid en större olycka, som brand- eller vattenskada, betalar förvaltningarna två basbelopp. Resterande pengar tas ur en fond som täcker kostnaderna upp till miljonen. Självrisken är även en måttstock på hur olycksdrabbad en kommun är. Vissa kommuner har upp till fyra fem miljoner kronor i självrisk. Det är svårt att hitta bolag som vill försäkra kommuner, säger Jan Sandberg. Därför har försäkringsbolagen ställt som krav att kommunen har en aktiv riskhanteringsgrupp som ser över och förbättrar säkerheten vid tillbud och olyckor. Försäkringsbolaget kräver att det finns ett vaktbolag som går ronder vid kommunala fastigheter. Det ska även finnas skalskydd, det vill säga larm på fönster och dörrar, det ska finnas säkerhetsdörrar, kameror, staket och grindar. Ett förslag för att uppfylla försäkringsbolagens krav och riktlinjer för säkerhet och riskhantering ligger nu hos politikerna för att så småningom tas upp i kommunfullmäktige. All skadegörelse som klotter, stulen datorutrustning, förstörda fordon och glaskross på skolor får vi alla betala eftersom det tas av skattemedel. Här borde det ställas större krav på befolkningen, tycker Jan Sandberg. Eftersom försäkringsfrågor ofta är komplicerade anlitar kommuner försäkringsmäklare.. De hjälper till att utreda ansvarsfrågor som kan vara oerhört komplicerade om många är inblandade. De försäkringsbolag som kommunen anlitar är Länsförsäkringar för motorfordonsförsäkringar, Europeiska vid tjänsteresor och Folksam vid olycksfall. Det är helt naturligt att försäkringsbolagen ställer krav, men som tur är har vi hittills sluppit större skador, säger Jan Sandberg. I år har det hittills förekommit klotter, krossade rutor, skadegörelse och stulen datorutrustning. Skolorna är värst utsatta. LH Kommunförsäkringen omfattar: Egendomsförsäkring, transportförsäkring, oljeskade & cisternförsäkring, entreprenadförsäkring/allrisk, skogsförsäkring, båtförsäkring, maskinförsäkring, utställningsförsäkring, följdskadeförsäkring, förmögenhetsbrottsförsäkring vid bedrägerier, rättsskyddsförsäkring och ansvarsförsäkring. Övriga försäkringar är: skadedjursförsäkring, motorfordonsförsäkring (kommunen har 140 fordon), tjänstereseförsäkring och olycksfallsförsäkring för alla elever. arbetsskador regleras via Försäkringskassan. NOTERAT Nynäshamn attraktivt Vår kommun är en attraktiv kommun att bo och starta företag i. Det går att utläsa i den Framtidsbarometer, som analysföretaget Kairo Future AB har tagit fram för att spegla Sveriges kommuners framtidsförutsättningar. Undersökningen har tagit reda på kommunernas förmåga att attrahera och behålla såväl människor som företag. Kommuner som lyckats har på ett bra sätt kunnat utnyttja sina speciella förutsättningar, de har känt av förändringar i omvärlden och varit medvetna om sina styrkor respektive svagheter. Dessutom har dessa kommuner haft ambitionen att hela tiden förbättra sig samt förmått att ha bra samverkan mellan näringsliv och kommun. Av landets 289 kommuner hamnar Nynäshamn på 32 plats. Av södertörnskommunerna är det bara Tyresö som rankas högre (29). EU-pengar till kommunen Sverige betalar 23 miljarder per år till EU. Av dessa kommer cirka hälften tillbaka i form av stöd till olika projekt. Det finns gott om EU-pengar till kompetensutveckling så kommunförbundet uppmanar kommunerna att söka, säger Susanne Wallgren kommunens EU- och näringslivssamordnare. Bland annat har Arbetscentrum sökt och fått till seminarier för utbildning i att bättre bemöta och bedöma sina klienter. Inom äldrevården pågår kurser i arbetsglädje och deltid blir önsketid. Kostenheten söker via Jordbruksverket EU-stöd till mjölk i skolorna. NKC (Nynäshamns kompetens centrum) har fått pengar till personalens kompetensutveckling. Gröndals resultatenhet har beviljats pengar till kompetensanalys och i Via-Torö resultatenhet ska all personal kompetensutvecklas. Hittills i år har kommunen fått drygt en miljon kronor i EUbidrag KOT VI MÖTER Det är en kamp att komma till ett nytt land utan att ha språket. Nu utforskar hon stillheten och lugnet och arbetar för att ställa ut. Var vet hon inte ännu. I den lilla ljusa ateljén står abstrakta skulpturer på hyllorna. De är gjorda i vit marmor ifrån Stora Vika, och svart diabas från Småland. Vid ljussättning av skulpturerna framträder ett skuggspel som ger dramatik åt verken. Skulpturer i hårt trä möter mjuk paraffin, här är det snö och is som inspirerar. Den nyfallna snön som faller över en annan form. Verken är inte stora och yviga i uttrycken utan snarare sparsmakade och effektfulla. Balans och harmoni. Paraffin är inte ett lätt material att jobba med. Det blir inte alltid som man tänkt. Fördelen är att det går att smälta om, säger Olivera Savic Popovic. Olivera vill gärna prova på att arbeta i olika material och tekniker. Men det har inte alltid varit så. När hon började målade hon enbart med oljefärger. Hon utbildade sig i måleri på Konstakademin i Belgrad, forna Jugoslavien, under senare delen av 70-talet och arbetade därefter som konstnär där. Det gick bra, hon deltog i internationella utställningar och fick stipendium i Jugoslavien, Frankrike och Holland. Till Sverige kom hon 1992 med man och två barn. Hon kämpade och kämpar än med svenska språket som hon inte tycker att hon har erövrat helt. Kanske bidrog konsten till att lättare hitta en grupptillhörighet. Men trots det var det inte problemfritt att börja om i Sverige. Det är en kamp att komma till ett nytt land utan att ha språket. Bara att visa sina verk i en främmande kultur var frustrerande, men jag ville jobba, träffa människor, få kollegor. Olivera har bland annat ställt ut i Nynäshamn, Uppsala, Stockholm och Jönköping. År 2000 färdigställde hon en installation vid Kvinno- Barn Centrum på Södersjukhuset. En vägg av Hennes konst kännetecknas av starka färger, kontraster och motsatser. Hon arbetar med olja, akryl, vit marmor, svart sten, och sätter gärna materialen mot varandra. Som hårt trä mot mjuk paraffin. Jag är konstnär. Det är min identitet och det enda jag kan, säger Olivera Savic Popovic. Konst i balans och harmoni höga smala björkstammar att vila ögonen på i väntan på doktorn. Nynäshamns kommun har köpt in flera av Oliveras verk, bland annat Solstolen som finns på Rosengården. Målningarna är fantastiska, de starka färgerna gör att man nästan ramlar omkull när man ser dem, säger Maria Landin kultursekreterare som ställt ut Oliveras konst i Nynäshamns Konsthall. Olivera har en osviklig känsla för detaljer. Ett motiv av ett kastrullock blir en spegling av ett rum, där blicken kan vandra omkring i en egen liten värld. Ett fruktfat med lysande gula citroner, röda saftiga tomater mot en häftig blå bakgrund får en att vilja smaka på godsakerna. Men trots färgexplosionerna är det ytterst vilsamt och rofyllt att betrakta bilderna. Ett behagligt lugn infinner sig. Olivera tycker att det är svårt att marknadsföra sig som konstnär och är blygsam i sin framtoning. Men hon stretar vidare med svenskan och sitt undersökande arbete som konstnär. Ibland önskar jag mig en situation där jag är mer jämställd och delaktig. Förstå mig rätt - jag känner mig inte annorlunda för att jag kommer från ett annat land. Det är nog mer en önskan som vilken kvinna som helst kan ha. LH 14 Nynäshamns Ankaret Nynäshamns Ankaret 15

9 Nynäshamns ANKARET GRUPPFÖRSÄNDELSE Nynäshamn lockar många Turistsäsongen har varit ovanligt lång och hektisk i kommunen den gångna sommaren. Framför allt har sol, bad och skärgård lockat många att besöka Nynäshamn. Turistchef Anna Iderot kan konstatera att det har varit en bra turistsäsong för Nynäshamn. Det finns ingen sammanställd total statistik ännu, men min känsla är att det har varit fler turister i omlopp i kommunen i år jämfört med 2001, säger Anna Iderot. Under perioden maj till augusti har turistbyrån haft fler gäster än förra året. Framför allt var det fler under maj och augusti då andelen utländska besökare också var högre. Undersökningar visar att var fjärde svensk besöker en turistbyrå under sin resa. Under juli månad hade turistbyrån omkring 200 förfrågningar per dag, besökare och telefonsamtal sammantaget. Det vackra vädret gör att folk inte har lika stort behov av att sysselsätta sig eftersom de mest vill sola och bada. Eftersom vi ändå haft så många besökare på turistbyrån tyder det på fler besökare totalt sett, säger Anna Iderot. Gästhamnen har haft något färre besökare i år jämfört med 2001, och även här beror det förmodligen på vädret. Båtfolket väljer att ligga i naturhamnar i stället för gästhamnar när vädret är bra. De kommer bara in över dagen för att bunkra, gå på posten och så vidare. Som en följd av det vackra vädret och bättre marknadsföring har turistbyrån märkt en tydlig ökning av intresset för öarna i skärgården, och då framför allt Landsort, eller Öja, som ön egentligen heter. Waxholmsbolagets trafik mellan Nynäshamn och öarna Nåttarö, Aspö, Norrö, Rånö samt Ålö har i år haft en kraftig ökning av antalet resenärer. Under perioden maj till augusti reste omkring personer med Waxholmsbolaget från Nynäshamn. Drygt hälften av dessa besökte Nåttarö. På turistbyrån får vi även fler och fler frågor om billigt boende, som campingar och vandrarhem, berättar Anna Iderot. Många besökare vill bara stanna ett par nätter, som en kortsemester. Nickstabadets Camping och vandrarhem har haft en bra sommar med hög beläggning långt in i augusti. Även Nynäsgården, Skärgårdshotellet och Körunda golf- och konferenshotell har haft en bra sommar. Lövhagens Café och Vandrarhem har dock märkt en liten nedgång i antalet besökare. Ett bidragande problem tror man är de få bussturerna ut till Lövhagen. Nynäshamn har även många dagsbesökare, främst från södra Stockholm, säger Anna Iderot. Många åker hit för att äta lunch, ta en promenad vid havet, sola och bada. Dessutom har det i år skett en ökning av danska, norska och även tyska turister. Däremot har bara två kryssningsfartyg besökt Nynäshamn under sommaren, vilket är färre än tidigare år, men till nästa år ska de andra vara tillbaka igen. Vill du läsa mer om vad Nynäshamn erbjuder sina turister? Besök den nya webbsidan: JW Nynäshamns kommun på nätet: OFÖRANKRAT Vad är ditt intryck av Nynäshamn? Ankaret frågade några turister hur semestervistelsen i kommunen varit. Andrea Hansjürgens, 33 år, Aachen, Tyskland Jag bor med min familj på vandrarhemmet vid Nicksta, och där är det mycket trivsamt Jag tycker även att centrum är fint, med bra affärer och vackra parker. Nynäshamn är vackrare än vad det är närmare Stockholm. Mats Larsson, 42 år, egenföretagare, Stockholm Jag tycker mycket bra om Nynäshamn och försöker komma hit varje sommar. Jag har seglat hit. Gästhamnen är en av de bästa i Stockholms skärgård. Men det är dåligt att Posten inte har öppet på lördagar. Ester Palmér, pensionär, Strängnäs Jag och min man är här med husbil för första gången, vi brukar annars åka båt hit. Nu bor vi på campingen på Nicksta, och där är det fint. Jag tycker att Nynäshamn är en trevlig stad, och det är nära både till naturen och Stockholm. Tore Lykke, 46 år, slaktare, Porsgrunn, Norge Vi har blivit väl mottagna. Vår båt har gått sönder, och vi har fått mycket bra service. Hamnen är toppen med gästhamnens anläggning, restauranger och bodarna. Stan är också trevlig, det är rent och fint, och människorna är trevliga.