: 930. Motion. a v herr Granstedt m. fl. om åtgärde r för att ~a n e ra ekonomin vissa kommuner Storstockholmsområdet

Transkript

1 Il Motion : 930 a v herr Granstedt m. fl. om åtgärde r för att ~a n e ra ekonomin vissa kommuner Storstockholmsområdet Fram till mitten av talet prhglades stockholmsregionen av en mycket snabb bcfolkningstillvux t. SUrskilt markant var detta under 1960-talet. storstadsexpansionen var resultat av en medveten politik från statsmak ternas sida och beskrevs en gång i en regeringen nhrstående tidning som den gliidjande folkvandringen". storstadsexpansionens fördelar pre enterade i olika sammanhang. och bl. a. i det under 60-talet pågående regionalplanearbetet ( regionplaneförslagen -6 7 och -70) där man hhvdade att Stockholm måste nå en viss torlek för att kunna konkurrera med kontinentens storstäder. Den krn ft iga be folkningsinflyttningen ledde till en svårartad bostadsbrist i Storstock holmsområdet. l mitten av 1960-talet uppgick antalet bo ladssökande ho de kommunala bostadsförmedl ingarna i regionen till ca varav ungefär stockholmare. l Stockholm bostadskö förlängdes väntetiden år från år. En bostadslös person som ämnade gifta sig måste riikna med att vänta i minst tio år för att få en familjebostad. Minst lika lång var vä ntetiden för en ensamstående. För en familj mr.d ett barn var väntetiden åtta år och en nerbarnsfamilj måste i normala fall rukna med att vänta i sex år. UtbyJ:gnad i fö rurt ~konunun e rna Det kraftiga trycket på bostadsmarknaden som storstadsexpansionen kapade kunde inte på långt niir tillfredsstuiias inom Stockholm kommun. Det föll därför i huvudsak på förortskommunernas ansvar att genom föra ett mycket högt bostadsbyggande i syfte att huva bostad bri ten. ya bostadsområden skapades i rask takt. och siirskilt vissa av förortskommunerna fick under loppet av några år en mycket drastisk befolkning ökning. Det mest extrema exemplet på storutbyggnader var uppbyggandet av en helt ny stadsbildning i etttidigare prakt iskttaget obebyggtlandsbygd område i Botk yrka kommun. Det ansågs att ett projekt av den typen sk ulle göra det möjligt att utnyttja stordriftens fördelar i fråga om pl anering och byggande. Det ansåg vidare att det samlade befolkningstrycket i Storstockholm endast någorl unda sku lle kunna hemlistras om en kanalisering skulle kunna ske till stad bildningar av sa tellitstadskaraktiir.

2 Mot : Ekonomiska påfre!>lningar Dc stora exploateri ngsprojekten i vissa förortskommuner, och särskilt i Botkyrka kommun, ställde helt naturligt mycket stora ekonomiska krav. Möjligheterna för 1. ex. Botkyrka kommun att skallefinansiera någon närn värd del av investeringarna i de aktuella projekten var obefintliga. Kommunens skalleunderlag uppgick till knappt l milj, skallck ronor. V isserligen skulle folkmängden enligt prognosen komma att fyrdubblas på fem år, men eftersom skalleinkomsterna till kommunen släpar efter, skulle skallctillv ~i x t c n inte ens riicka till att t;icka driftkostnaderna under utbyggnadsperioden. En underbal ansering av driftbudgeten ingick således i förutsällningarna för Botk yrkastadens tillkomst. A andra sidan visade beräkningarna all kommunen under den diirpå följande perioden skulle få Cll överskoll på drygt 100 milj. kr. Utvecklingen har dock visat att den beräkningen var baserad på fö rut s~i llnin gar som inte kom all motsvaras av den verkliga ut vecklingen. Botkyrkafallet påmi nner i viss mån om systemet med " New towns"' i Londonområdct. l Storbritannien har emellertid staten svarat fö r såviil utbyggnaden som finansieringen av de nya städerna, och dc är inte avsedda all överlämnas till kommunal förvaltning förrän utbyggnaden är genomförd. F:n'iidig be ful kning!><,amman'iättnin,:: Dc stora nya bostadsområdena har fåll en m yc ket ensidig bcfolkningssammansällning. Det var i huvudsak unga barnfamiljer som ny11adc in. Resultatet har blivit stora ungdomsk ullar i begränsade åldersgrupper. Detta medför extrema krav på kommunala investeringar fö r barndaghem och skolor, investeringar som efter e11 antal år kommer all bli av ringa vä rde n;ir dc stora åldersgrupperna liimnat förskolc- respektive skolåldern. Den snabba utbyggnaden och den överhellade bostadsmarknaden på 60- talet ledde till all många av de nya bostadsområdena blev mycket bristflilliga från miljösynpunkt. Dc miinniskor som hade ekonom iska möj ligheter all själva viilja var i regionen de skulle bo valde i stor utsträckning andra orter. Till Botkyrkastaden och andra liknande projekt nyttade framför allt ekonomi kt svaga fa miljer utan egentliga val möjligheter. Della har starkt medve rk at till en allvarlig social segregering i Stock holmsrcgioncn. Det har dessutom bidragit till all yllerligare förviirra de stora utb}ggnadskommuncrnas ekonomiska situation. Skallcu ndcrlaget per innevånare har bli vit j;imförcl scvis mycket lågt och dc soc iala kostnaderna har rasat i höjden. U tbyggnad kommunerna har således kommit i den situationen att höga kos tnader för utbyggnad och onormalt höga kostnader för social verksamhet

3 ~ot. 1975/76: och utbildning förenas med ett svagt skatteunderlag. Resultatet har inte oväntat bliv it en mycket hög kommunal utdebitering. För att ändock hålla skatten på en något så när rimlig nivå har man samtidigt tvingats till hårda prioriteringar för att begriinsa de kommunala utgifterna. För sina höga skatter får kommuninnevånarna därför ett jämförelsevis magert utbyte i form av kommunal service. Detta rörhållande är särskilt allvarligt med hänsyn till att det i så stor utsträckning rör sig om människor med en svag ekonomisk och social ställning. vilka drabbas hårt av den kommunala skatten och för vilka den kommunala servicen spelar en särskilt stor roll. Under 1970-talet har trycket på bostadsmarknaden i stor utstrhckning upphört i och med att befolkningsutvecklingen i stockholmsregionen stagnerat. Därmed har människornas valfrihet när det g~ ill e r boendet ökat. Kombinationen av hög skatt, bristflillig boendemiljö och svagt utvecklad kommunal serv ice gör självfallet dc hårdast drc~bbad c utbyggnadskommunerna föga attraktiva. Resultatet har blivit ett stort antal tomma lägenheter. konkursmässiga kommunala bostadsföretag och i sista hand ytterligare ekonomisk belastning för kommunerna. De särskilda lånemöjligheter som öppnats för att finansiera dc tomma lägenheterna utgör bara en dellösning, eftersom dc ställer stora k rc~v på kommunernas ekonomiska medverkan. Roikyrka Den i särklass hårdast drabbade kommunen är. som redan antytts, Botkyrka kommun. Botkyrkastaden var den enda i en rad planerade nya stadsprojekt som hann genomföras i fu ll skala innan den ohiimmadc storstadstillväxtens politik kom at t omprövas. Befolkningen växte undcr cu årtionde från ca innevånare till närmare Befolkningsökningen är i huv udsak att hlinföra till en helt nybyggd stad " Botkyrkastadcn". skild från tidigare existerande. Alla dc sociala och ekonomiska problem som berörts i det föregående finns i särskilt hög grad i Botk yrka. Vad som särskilt försvårar Botkyrkas situation är den stora skuldbörda som kommunen tvingats dra på sig för att klara av expansionen. Som exempel på kommunala följdinvesteringar som genom förts i Salcmstadcn och Norra Botkyrka. särskilt motiverade genom den unga befolkningen. är att man byggt ett 25-tal barnstugor, samtliga stora med upp till 120 platser va rdera. På skolområdet har man uppfört hittills el va lågstadieskolor. som regelmässigt iir kraftigt överbelagda och utbyggda med paviljonger. Dessutom krävs sex högstadieskolor. va rav fyra redan Hr byggda. Som tidigare framhållits var man redan från början på det klar<l med <ltl Botkyrk<l under expansionsperioden måste r~ikna med underskott i sina driftbudgetar. Eftersom det v<lr på initiativ från Stockholms kommun Botkyrk astilden byggdes. och syftet v<lr <ltt lös<l bostadsbristen i Stockholm. bidrog också denn<l kommun med s. k. expansionslån. Dessa lån har dock sa mma riintcvillkor som gäller för annan kortfristig upplåning.

4 Mot : Totalt har Botkyrka kommun för närvarande ett ackumulerat budgetunderskott på ca JOO milj. kr.. till stor del finansierat genom ex pansionslån. Kommunens ekonomi belastas således mycket tungt av krav på räntor och amorterin gar. Kommunens förutsätt ningar att inom rimlig tid av egen kraft dels undanröja denna sk uldbörda. dels ge sina innevånare en acceptabel servicenivå måste bedömas som mycket sm å. Vissa insatser har gjorts för att klara Botkyrka kommun undan en akut ekonomisk kris. Regeri ngen beslutade den 18 september 1975 att bevilja Botkyrka ett extra skatteutjämningsbidrag på 4,2 milj. kr. för år Kommunen har dessutom fått tillstånd att uppta ett lägst 20-årigt amorteringslån på 25 milj. kr. för att täcka en del av bristen i 1976 års budget. Stockholms kommun har vidare köpt mark av kommunen för 5 milj. kr. Det kommunala bostadsföretaget Botkyrkabyggen har fått en avskrivning av hyresförlustlån med 5 milj. kr. och ett löfte från Stockholms kommun om aktieteckning med 10 milj. kr. Om det senare löftet är lagligt genomförbart har dock senare starkt ifrågasatts av Stockholms kommuns j urister. Stödet från Stockholms kommun har påtagliga konsekvenser för kommunen. Dels blir Stockholm, som redan är en synnerligen stor markägare i kommunen, ägare till yu erligare betydande markområden, dels förpliktigas Botkyrka genom avtal att medverka till att Stock hol m får producera ca JOO småhus inom kommunen före Botk yrka kommuns möj ligheter att påverka sin egen utveckling kringskärs således ytterligare. Botkyrka kommun förpliktigas vidare att återköpa aktierna i Botkyrkabyggen efter tio år om Stockholm begär det. Likaså måste kommunen återköpa aktierna i händelse av bolagets likvidation eller konkurs. Aktieteckningen har således i praktiken karaktär av lån till kommunen. Trots de stora insatserna utifrån har Botkyrka kommun dels tvingats till hårda prutningar i budgeten, dels till en skattehöjning med l :JO vilket ger kommunen den högsta kommunalskatten i Stockholms län. Det ackumulerade budgetunder kottct på ca 100 milj. kr. kvarstår. Haninge Ä ven om Botkyrka kommun utgör ett särfall genom den extrema utbyggnad som skett i kommunen och de alldeles speciella ekonomiska problem som detta fört med sig. finns det nera andra kommuner i regionen som brottas med allvarliga problem. Av dessa finns det särskild anledning att nämna l i aninge kommun. Hani nge kommun tog på sig en betydande del av 1960-talets expansion. vilket ledde till att befolkningen fördubblades under perioden Dc vanl iga expansionsproblemcn. skev bcfolkningstruktur. stora ungdomskullar. stora investeringar och en dålig skatteunderlagsutveckling har också slagit mycket hårt i kommunen. Den snabba expansionen har följts av stagnation och befolkningsutoytt ning med ca l 800 tomma lägenheter som följd.

5 Mot :930 l s Befolkningssammanslittningen iir ådan all kraven när det guller kol viisendct. barnom org och olika former av sociala bidrag ii r m y~:kc t höga. Dessa områden varade i 1965 års budget för 64.2 'X. av nettoutdcbitcringsbehovet, d v. efter det att statliga bidrag o~: h taxor frånrliknat. Haningen kommun uppvisar under kott i dri ftbudgetarna linda edan samtidigt om succcs iva ncdskiirningar i den kommunala servicenivån måste göras. Detta trots all kommunen har en utdebi tering. exk lusive kyrko- och landsti ngs katt. på 15 kr. Den tota la utdebi teringen Ur 27: 10. Regeringen har beviljat lianinge kommun 2 milj. kr. i extra skatteutj ämningsbidrag. Efter det att detta bidrag medriiknats och efter ytterligare hårda prutningar i budgeten uppvisar kommunen i 1976 års budget cll ackumulerat driftunderskott om ca 20 milj. kr. Det finns ingenting som tyder på en förblitt rad situation för kommande år. S lut -;a t ~e r Den snabba tor l adsexpansionen har försatt ett antal kommuner i Stockholms Hin i en ohållbar situation. Dc som drabbas är m änniskorna om bor i dessa kommuner. De tvingas finna sig i oft a bristfiilliga boendemiljöer i förening med ett högt skattetryck o~:h en otillfrcdsstiillandc kommunal service. Genom den sociala segregation som råder i Stol:k holmsrcgioncn är det i stor utstriickning människor med låga inkomster och en i övrigt utsatt situation som drabbas. Samtidigt inrymmer Hinct några av landets rikaste kommuner med påfallande hög skattekraft. goda kommunala re urscr och en j iimförclscv is låg kommunalskatt. En vikt ig reform må te diirför vara en effektivare skattutjiimning som ger olika kommuner någotsånär likviirdiga förutsiittningar att klara en god kommunal verksamhet. Statsmaktcrna m åste dock också ta på sig ett be tyda nde an var för den rådande situationen. Storstockholm expansion iir i stor utstriid.ning en konsekvens av rik politiska åtgiirdcr och brist på åtgiirdcr. Statcn måste medverka till att inte enskilda människor på ett orimligt!>ull drabba av 1960-talct fclplancring. En effektivare skatteutjämning kan bidra till att förbättra dc berörda kommunernas långsiktiga möjligheter att garantera sina innevånare en godtagbar kommunal standard. En förutsiittning Ur d o~: k au omedelbara åtgiirdcr ätts in för att sanera dc hårdast drabbade J..ommuncrnas ackumulerade ekonomi ka problem. Regeri ngen bör durför få riksdagens uppdrag att genom en engångsinsats helt eller delvis avlyfta des a kommuners acj..umulcradc underskott. Detta bör kunna ~kc i form av direkta driftbidrag till v issa kommuner. eller genom att staten övert ar dc lån som nu belastar dessa kommuner. Den ekonom iska ramen för detta åtgiirdcr torde kunna berliknas till ca JOO milj. kr. Med hiinvisning till vad som hiir an fört s hemställes att rik dagen beslutar att hos regeringen hemstiilla om förslag. senast i samband med kompletteringsproposit ionen våren 1976.

6 ~ol. 1975/76: om åtgärder, i enlighel med vad som framförts i motionen, för au sanera ekonomin i de hårdast drabbade expansionskommunerna i Stockholms län. Stockholm den 23 januari 1976 PÄ R GRANST EDT (c) OLOF JOHANSSON (c) i Stockholm GUST AF JONNERGÅRD (c) GOT All S1ockholm 1976