Årsredovisning

Transkript

1 Årsredovisning 211 1

2 Landstingets vision Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. 43 Landstingets verksamhetsidé Landstinget arbetar för norrbottningarnas välfärd och styrs ytterst av norrbottningarna själva, genom allmänna politiska val. Genom aktiva förebyggande och hälsofrämjande insatser ska landstinget verka för en jämställd och jämlik hälsa hos norrbottningarna. Hälso- och sjukvård och tandvård ska fördelas efter behov och i allt väsentligt finansieras genom skatter. Genom aktiva regionala utvecklingsinsatser och kulturverksamhet ska landstinget medverka till Norrbottens utveckling och skapa förutsättningar för ett hållbart samhälle och en god livsmiljö. Landstingets mål Landstinget ska genom ett hälsofrämjande synsätt, aktivt bidra till en god folkhälsa. Medborgarna i Norrbotten ska erbjudas tillgänglighet, kontinuitet och valmöjlighet i sin kontakt med vården. Hälso- och sjukvård och tandvård ska ges i rätt omfattning, på rätt nivå, vid rätt tid och prioriteringsprinciperna ska vara vägledande. All vård ska bedrivas på evidensbaserad grund med kunskap om nya metoder, tekniker och läkemedel. Landstinget ska medverka till att Norrbotten blir en attraktiv region att leva i, med goda arbetsoch utvecklingsmöjligheter, ett rikt kulturliv samt goda möjligheter till utbildning och väl fungerande kommunikationer. Av kommunallagen framgår bl a att finansiella mål samt mål och riktlinjer för verksamheten ska fastställas i budgeten och att de efterlevs, följs upp och utvärderas. I Landstingsplan finns finansiella mål samt mål för verksamheten. Dessa mål utgör utgångspunkten för denna årsredovisnings struktur

3 innehåll Verksamhetsidé... Landstingsstyrelsens ordförande har ordet...4 Landstingsdirektören har ordet...5 Förvaltningsberättelse Stiftelser och bolag...36 Mål Jämställdhetsredovisning Miljöredovisning Divisioner Primärvård...47 Opererande specialiteter...48 Medicinska specialiteter...5 Vuxenpsykiatri...52 Diagnostik...53 Folktandvård...54 Kultur och utbildning Service...56 Länsteknik...57 Ekonomisk årsredovisning Landstinget i siffror...58 Redovisningsprinciper...59 Resultaträkning och kassaflödesanalys...6 Balansräkning...61 Driftredovisning, översikt...62 Investeringsredovisning...64 Noter...65 Revisionsberättelse...69 Organisation...7 3

4 ORDET till... Landstingsstyrelsens ordförande Kent Ögren Två bilder. Den ena av ett län under kraftfull utveckling, med stora investeringar i gruvor, infrastruktur, IT och handel och med ett stort behov av att rekrytera arbetskraft inom flera sektorer. Ett län med forskning i framkant, ett rikt kulturliv och med en stor potential inom besöksnäringen. Ett län som låter tala om sig. Den andra av ett län med en fortlöpande befolkningsminskning, där de små kommunerna snart har nått en nedre gräns i antal invånare i arbetsför ålder för att kunna upprätthålla en god servicenivå. Ett län där några få kommuner ökar sin befolkning, medan det i majoriteten av kommunerna bor allt färre och där tillväxten är ojämnt fördelad. Båda bilderna är sanna. För politiker, regionalt och lokalt, är uppdraget att balansera åtgärderna för att stödja den positiva utvecklingen i bild ett, samtidigt som vi måste bryta utvecklingen i bild två. Det fordrar insatser på flera olika plan och inom skilda områden. Inom hälso- och sjukvården, som är vårt verksamhetsmässiga och ekonomiskt största åtagande, pågår ett fortlöpande arbete att anpassa organisation och lokalisering av verksamhet efter de förändrade förutsättningarna. Vårt handlingsutrymme bestäms bland annat av de ekonomiska förutsättningarna, befolkningsstrukturen, möjligheterna att rekrytera kvalificerade medarbetare och den medicinska utvecklingen som innebär att mer kan göras för allt fler människor. Närsjukvård och Kraftsamling. Under våren 21 startade landstinget ett omfattande utredningsarbete (Närsjukvårdsutredningen) kring frågan om hur framtidens hälso- och sjukvård ska bedrivas för att vara långsiktigt hållbar. Arbetet har skett under stor öppenhet bland annat genom öppna möten runt om i länet. Utredningen lade fram sin slutrapport i oktober 211. Rapporten utmynnar i ett antal slutsatser och 17 konkreta förslag. En bärande tanke är att primärvården ska ha ett större uppdrag jämfört med idag och med ett tydligare krav på samverkan med den övriga sjukvårdsorganisationen. Utredningens förslag kommer att behandlas politiskt i landstinget under första halvåret 212. Samtidigt pågår ett arbete med att föra över ansvaret för hemsjukvården från landstinget till kommunerna. Inriktningen är att övergången ska ske vid årsskiftet 212/213. Det har gjorts betydande insatser under åren för att hejda befolkningsminskningen i länet. Trots detta kan vi år efter år konstatera att norrbottningarna blir allt färre. Vi behöver tänka nytt för att lyckas bryta trenden. Det var utgångspunkten i satsningen Kraftsamling Vid den första kraftsamlingskonferensen 8 juni 211 konstaterades att länet behöver satsa på mångfald integration unga självbild jämställdhet för att fler ska välja att bo och leva i Norrbotten. Den andra konferensen i satsningen sker i februari 212. Därefter fortsätter satsningen på Kraftsamling under resten av mandatperioden. Kultur som utvecklingskraft. Att det är viktigt med bra och tillgänglig hälso- och sjukvård och tandvård för att göra ett län attraktivt att bo i är för de flesta en självklarhet. Men många kanske inte tänker på att tillgång till bra och engagerande kultur också ofta har en stor betydelse för människor när de väljer bostadsort. Här har Norrbotten en utmärkt grund att bygga vidare på. Just tillgängligheten till kultur och det utmärkta samarbetet inom kulturområdet var avgörande för att Norrbotten fick möjlighet att som enda län utanför regionerna införa den nya kultursamverkansmodellen. Den nya modellen har för första gången tillämpats under 211. En förutsättning för ett lyckat resultat är just det goda samarbetet mellan landstinget och länets kommuner, ett samarbete som rönt nationell uppmärksamhet. Ekonomi i balans. En ekonomi i balans är en viktig förutsättning för att landstinget ska fortsätta att utvecklas och leva upp till de förväntningar som norrbottningarna har på hälso- och sjukvården, tandvården, kultur- och utbildning och regional utveckling. Efter några år av god tillväxt i landet med ett överskott inom landstingssektorn, vände utvecklingen under 211. Totalt beräknas landstingen redovisa ett underskott på 2,3 mdkr för 211. Till stor del beror resultatförsämringen på engångskostnader och att det tillfälliga konjunkturstödet fasas ut. Vårt landsting redovisar ett negativt resultat på 14 mkr för 211. Om man räknar bort engångskostnaden för en omräkning av pensionsskulden så är resultat positivt med 3 mkr. Det är ett acceptabelt resultat, men på sikt är det inte tillräckligt för att ha en ekonomi i balans. Målet ligger på att uthålligt ha ett överskott på minst 13 mkr årligen. Då prognosen för 212 och kommande år ser mörkare ut i hela landstingssektorn fordras det att vi har ett fortsatt fokus på kostnadsbesparingar och strukturella förändringar utifrån riktlinjerna i landstingsplanen. Med dessa ord vill jag tacka alla medarbetare och förtroendevalda i landstinget för en god insats och ett gott samarbete under 211. Ert hängivna arbete är en förutsättning för framgång inom alla de områden vi verkar, för befolkningen i Norrbotten. 4

5 211 har varit ett år då arbetet fortsatt med att befästa och förfina den strategi som lades fast för flera år sedan. Arbetet har resulterat i att allmänheten och patienterna i allt högre grad har kunnat ta del av resultatet av ett ständigt pågående förbättringsarbete. Förändringar som bland annat leder till bättre tillgänglighet och högre kvalitet i vården. Idag uppvisar Norrbotten resultat inom många områden och dessa ligger i topp i landet. Det är anmärkningsvärda framsteg för ett landsting med stor glesbygd, vilket bland annat medför höga kostnader och svårigheter att rekrytera. Förbättringsarbetet fortsätter med oförminskad styrka. Från att ha varit enskilda öar är det systematiska förbättringsarbetet nu etablerat i stora delar av landstingets verksamheter. Utvecklingen och framgångarna har uppmärksammats utanför länets och landets gränser. Landstingets stipendium på 1 kronor för bästa förbättringsarbete i vården är ett viktigt inslag för att stimulera landstingets anställda. År 211 fick ortopedkliniken vid Piteå älvdals sjukhus förbättringsstipendiet. Läkarutbildning och FoU. En viktig verksamhet för hälso- och sjukvårdens framtida utveckling i länet är den regionaliserade läkarutbildningen vid Sunderby sjukhus. I januari 211 anlände de första 11 studenterna och ett år senare studerar 3 läkarstudenter vid sjukhuset. Läkarutbildningen har en stor strategisk betydelse för länet, inte minst för läkarrekryteringen. En utökning av läkarutbildningen är att vänta. För utvecklingen av hälso- och sjukvården i länet är också satsningar på forskning och utveckling (FoU) viktigt. Den FoU-strategi som landstinget antog under 211 lägger en bra grund för det fortsatta arbetet med att utveckla och integrera FoU i verksamheten. FoU ger både en bättre vård och möjligheter för medarbetarna att utvecklas i arbetet. E-hälsa och Människors värderingar och krav på vård och hälsa förändras över tiden. Utvecklingen går mot att allt fler är allt kunnigare i medicinska frågor och ställer krav i mötet med vården. Detta måste hälso- och sjukvården kunna möta på ett adekvat och positivt sätt. Det kräver ett aktivt arbete med att förändra attityder och bemötande både hos personalen och i förhållande till patienter och kunder. Ny teknik introduceras som underlättar för människor att komma i kontakt med landstinget, utföra tjänster på distans och få råd, stöd och konsultationer på distans. I ett glest befolkat län som Norrbotten med stora avstånd innebär satsningar på e-hälsa både en högre livskvalitet för många människor och minskande kostnader och minskad miljöpåverkan. E-samhället är en företeelse som alla kommer att behöva förhålla sig till. Under 211 introducerades den nationella telefontjänsten 1177 (sjukvårdsrådgivning på telefon) i Norrbotten, liksom webbplatsen Landstingets egen webbplats www. nll.se gjordes om under året och nu är det lättare att både hitta information och utföra tjänster på nätet. Från den nås enkelt Mina vårdkontakter (MVK), där man med säker inloggning kan komma i kontakt med vårdcentraler eller kliniker på sjukhuset. Satsningarna ökar tillgängligheten och ger bättre service till invånarna. Gunnar Persson tf landstingsdirektör Mats Brännström biträdande landstingsdirektör Stefan Svärdsudd biträdande landstingsdirektör Ekonomi i balans. Framtiden kommer att ställa krav på fortsatta satsningar inom landstingets tre verksamhetsområden; Hälso- och sjukvård och tandvård, Kultur och utbildning samt Regional utveckling. För att vara rustat för att möta dessa krav måste landstinget ha en ekonomi i balans. Landstinget redovisar 211 ett negativt resultat på 14 mkr. Divisionernas underskott mot budget uppgår till 242 mkr. Om man räknar bort engångskostnader som bland annat beror på en omräkning av pensionsskulden så blir det totala resultatet för landstinget positivt med 3 mkr. Detta resultat är inte tillräckligt för att ha en ekonomi i balans. För att nå det krävs ett totalt överskott på minst 13 mkr årligen. De stora underskotten i verksamheterna innebär fortsatt starkt fokus på att förbättra ekonomin under de närmaste åren. Måluppfyllelse. Den årsredovisning du håller i din hand är en sammanfattning av landstingets verksamhet under året som gått. Den har en direkt koppling till landstingsplanen som fastställs varje år av landstingsfullmäktige. Årsredovisningen följer målen i landstingsplanen sammanfattade under huvudmålen: Attraktiv region, God hälsa, God vård, Engagerade medarbetare och Stark ekonomi. Med start i Årsredovisning 21 redovisar vi också måluppfyllelsen i en tabell i förvaltningsberättelsen. Totalt redovisas ett 5-tal målområden. Många mål har en tydlig koppling till verksamheten. Andra mål beskriver utvecklingen i länet i stort, som exempelvis befolkningsutveckling och investeringar. Där är landstingen en viktig part, som länets enda direktvalda politiska församling, i en komplex verklighet där länets utveckling bland annat påverkas av marknader och världsekonomin. Samma sak gäller målområdet God hälsa, som exempelvis innefattar rökning, klamydia och fetma. Inom detta målområde är landstinget en viktig aktör i en komplicerad helhet. Landstinget har stora ambitioner inom detta område och målen är högt satta. Det övergripande målet är att norrbottningarna ska ha Sveriges bästa självskattade hälsa. Till sist ett tack till alla medarbetare för ett engagerat och framgångsrikt arbete under

6 Omvärlden landstinget framtiden Hälsoutveckling Hälsan i Sverige mätt som medellivslängd har förbättrats under många årtionden, och många hälsoproblem har minskat över tid. Det hänger generellt samman med ökade ekonomiska resurser, höjd utbildningsnivå, bättre sjukvård och ökade kunskaper om hur man kan främja hälsa och förebygga ohälsa. Den ökande livslängden beror till stor del på att dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar minskat. Minskad rökning, lägre blodfetter och blodtryck bland befolkningen gör att färre insjuknar eller att insjuknandet sker vid allt högre ålder. Bättre behandlingsmetoder har bidragit till att risken att dö i hjärtinfarkt eller stroke har minskat kraftigt. Denna utveckling sker också i Norrbotten men länet hör till de områden i Sverige som har högre insjuknande i hjärt- och kärlsjukdomar än genomsnittet för riket. Insjuknandet i cancer har ökat långsamt under flera decennier medan dödligheten varit oförändrad. Den minskande dödligheten beror på att cancerdiagnoser ställs på ett tidigare stadium, som ger bättre förutsättningar för behandling, och att mer effektiva metoder blivit tillgängliga inom sjukvården. Bland kvinnor är bröstcancer den vanligaste formen, en tredjedel av alla nya fall. Prostatacancer står för en tredjedel av alla nydiagnostiserade cancerfall bland männen. Nyinsjuknande i prostatacancer, som har ökat kraftig från slutet av 199-talet och framåt, har idag börjat minska något. Utvecklingen av andra cancerformer varierar. Exempelvis ökar hudcancer medan cancer i magtarmkanalen minskar. Lungcancer minskar bland män men ökar bland kvinnor. Cancerinsjuknandet i Norrbotten är lägre än genomsnittet för riket. Den ökade överlevnaden i olika sjukdomar medför att fler än tidigare lever med en kronisk eller långvarig sjukdom. Många av dessa patienter kan, genom stöd från hälso- och sjukvården, leva med en god livskvalitet. Den psykiska ohälsan i form av självupplevd välbefinnande, oro med mera hade under 199-talet en ogynnsam utveckling bland svenskarna utom bland de äldsta. Under 2-talet tycks denna utveckling brutits utom bland ungdomarna, särskilt bland flickor/yngre kvinnor. Rapporter från nationella myndigheter men också egna undersökningar i Norrbotten noterar att folkhälsan inte är jämlikt fördelad i befolkningen. Personer med låg utbildning eller låg inkomst har kortare medellivslängd och uppger en sämre hälsa än den övriga befolkningen. Kvinnors självrapporterade hälsa är generellt sämre än mäns, medan män har kortare medellivslängd än kvinnor. Personer med funktionsnedsättning, utländsk bakgrund eller hbt-identitet rapporterar också en sämre hälsa än den övriga befolkningen. Skillnaderna i hälsa mellan grupperna har inte förbättrats under senaste årtiondet. Det finns också geografiska skillnader i hälsa, så till vida att befolkningen i glesbygd har mer problem med den fysiska hälsan (hjärt- och kärlsjukdomar, värk i lederna) men en bättre psykisk hälsa i jämförelse med invånarna i tätorter och dess närområden. Förutsättningarna för en god hälsa påverkas av livsvillkoren (exempelvis utbildning, sysselsättning, ekonomiska villkor och tillgång till hälso- och sjukvård), av de omgivande livsmiljöerna (den fysiska och psykosociala miljö där vi bor, arbetar och tillbringar vår fritid) och av individens egna val och levnadsvanor. Svenskarnas levnadsvanor under den senaste femårsperioden har förbättrats så till vida att färre röker och att alkoholkonsumtionen inte ökar längre. Den totala alkoholkonsumtionen har minskat men är fortfarande högre än i början av 199-talet. Utvecklingen av svenskarnas fysiska aktivitet och matvanor är oförändrade under motsvarande år. En inte obetydlig andel av befolkningen har övervikt eller fetma. Det gäller både barn, unga och vuxna. Bland vuxna svenskar är hälften av männen och 4 procent bland kvinnorna överviktiga eller feta. Personer som är lågutbildade och har sämre ekonomi är mindre fysiskt aktiva, äter mindre frukt och grönsaker och har oftare övervikt och fetma jämfört med hela befolkningen. Befolkningsutveckling Befolkningens åldersstruktur i Norrbotten överensstämmer i stort sett med riket. Befolkningens genomsnittsålder blir högre, vilket innebär att tillgången på arbetskraft kommer att minska markant när de stora årskullarna från 4-talet lämnar arbetsmarknaden. Norrbottningarna blir allt färre. I december 211 hade Norrbotten invånare vilket är en befolkningsminskning med 64 invånare jämfört med samma månad 21. Endast kommunerna Boden, Kiruna, Luleå och Piteå ökar sin befolkning. Sveriges folkmängd ökade med personer under 211 och var vid årets slut Av Sveriges kommuner hade drygt hälften en folkökning under året. De 2 kommuner med störst procentuell folkökning ligger alla utom tre i Stockholms län. Västerbotten var det enda norrlandslän som ökade sin befolkning. Trots befolkningsminskning visar norrbotten ett positivt flyttnetto med 312 personer, dvs fler flyttar till än från Norrbotten. Länet hade ett negativt födelseöverskott, dvs det dör fler än det föds. Endast två kommuner, Kiruna och Luleå, uppvisade ett födelseöverskott. 6

7 Medicinsk utveckling Den medicinska utvecklingen utmärks av snabb kunskapstillväxt, specialisering och global metodspridning. Samtidigt finns förväntningar på genomslag baserade på molekylära tekniker, stamceller och genteknik, framför allt i kombination med nya metoder inom nanoteknik och informationsteknologi. En tänkbar utveckling är att skräddarsy terapin vid en rad sjukdomar. Kunskapen om våra gener väntas också förbättra de diagnostiska möjligheterna. Utvecklingen går dock långsammare än man tidigare trott. Hittills har nästan inga genombrott skett inom den egentliga genterapin som bygger på ingrepp i celler och arvsmassa. Allt fler läkemedel kan komma att introduceras under de kommande åren med möjlighet att erbjuda behandling mot sjukdomar som tidigare inte varit behandlingsbara. Som en följd av detta kommer allt större krav att ställas på system för prioritering, värdering och uppföljning. På längre sikt kan nya vacciner och utvidgade allmänna vaccinationsprogram bidra till att minska sjukligheten. Sjukdomspanoramat under det närmaste decenniet kommer dock sannolikt inte att påverkas nämnvärt av denna möjlighet. Ett oroande scenario är den ökade resistensen mot antibiotika som kan försvåra behandlingen av vissa infektioner. För ett län som Norrbotten är utvecklingen inom distansöverbryggande teknik av särskilt intresse. Ökade möjligheter till diagnos och konsultation på distans kan bidra till att förbättra tillgängligheten till vård, inte minst i glest befolkade områden. Människors värderingar och krav förändras över tiden. Den generella utvecklingen är att allt fler människor ställer egna personliga krav i mötet med vården. Det är inte tillräckligt att möta individerna utifrån vårdens och professionernas perspektiv utan i ökad omfattning måste vårdpersonalen kunna möta kompetenta och kravställande individer. Denna utveckling innebär även att medborgarna ställer krav på att tjänsterna inom hälso- och sjukvården erbjuds i nya och interaktiva former. Strategin för e-hälsa är ett viktigt inslag i att möta dessa nya krav och förväntningar. Strategin innebär bland annat att regioner och landsting gemensamt utvecklar nya invånartjänster, till exempel Mina vårdkontakter och sjukvårdsrådgivningen 1177 och nya vårdtjänster som exempelvis Nationell patientöversikt, Svensk informationsdatabas för läkemedelsförsörjning, Hälso- och sjukvårdens adressregister och Säker inloggning. Förutom utveckling av nya tjänster görs även betydande satsningar på infrastruktur, liksom översyn av styrande regelverk som till exempel patientdatalagen. Inom landstinget pågår ett löpande arbete för att anpassa de interna IT-systemen till de nationella tjänsterna. Samhällsekonomin Återhämtningen i världsekonomin har kommit av sig. Detta beror till stor del på den djupa skuldkris som drabbat ett antal euroländer. Bristande förtroende för de mest skuldsatta länderna och osäkerhet om hur krisen ska lösas leder till turbulens på de finansiella marknaderna. De europeiska bankernas utsatthet och behov av kapitaltillskott förstärker oron. I denna situation är hushållen och företagen pessimistiska, såväl konsument- som producentförtroendet har sjunkit enligt de senaste konjunkturbarometrarna. Ett grundläggande problem är att flera länder i euroområdet under lång tid brottats med dålig konkurrenskraft, svag tillväxt och hög arbetslöshet. Besparingsprogrammen som krävs leder till svagare efterfrågan och ger därmed ingen lättnad i skuldsättningen. Europa försöker 7

8 balansera på den sköra linan mellan att få förtroende från marknaden och att upprätthålla den inhemska efterfrågan. I USA har tillväxten under en lång period varit lägre än vad som krävts för att få arbetslösheten att minska samtidigt som problemen med stora budgetunderskott kvarstår. Att återställa de finansiella obalanserna i den viktiga hushållssektorn tar tid. Det ser ändå betydligt bättre ut i USA än i Europa. Den globala BNP-tillväxten upprätthålls liksom tidigare av en fortsatt god utveckling i tillväxtekonomierna med Kina i spetsen. Den ekonomiska aktiviteten dämpas dock något även i dessa länder kommande år, en utveckling som redan påbörjats. Tillväxten i svensk ekonomi har under de senaste två åren varit mycket stark. 21 växte BNP med 5,6 procent och 211 beräknas tillväxten uppgå till 4,6 procent. Den svenska ekonomin har under sommaren och hösten 211 fortsatt visa styrka trots att oron i omvärlden tilltagit. Trots fortsatt starka svenska tillväxttal står det alltmer klart att även den svenska ekonomin är på väg att försvagas. Sveriges kommuner och landsting (SKL) bedömning är att tillväxten i svensk ekonomi stannar upp vilket innebär att även den positiva utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden gör halt och arbetslösheten stiger. SKL bedömer dock att stoppet i tillväxten blir kortvarigt och att svensk ekonomi från och med andra kvartalet 212 växer igen men att tillväxten fortsättningsvis bli väsentligt lägre än tidigare. Sammantaget innebär denna bild att BNP växer med 1,2 procent mellan helåren 211 och 212. Landstingens och kommunernas ekonomi Kommuner och landsting har förutsättningar att klara omvärldens ekonomiska oro relativt väl. Resultatet faller visserligen kraftigt jämfört med 21, men det förklaras till stor del av engångskostnader och minskande statsbidrag. Sveriges kommuner och landsting (SKL) bedömer att oron i världsekonomin består även 212 vilket gör att tillväxtutsikterna dämpas och att återhämtningen på arbetsmarknaden bryts. Men trots en svagare ökning av sysselsättningen växer skatteunderlaget fortfarande i relativt god takt. SKL s prognos bygger dock på att skuldkrisen klaras upp under ordnade former, om inte så ser utvecklingen betydligt mörkare ut för kommuner och landsting. Överskottet för hela kommunsektorn beräknas 211 bli 5 miljarder, vilket kan jämföras med föregående års överskott på 18 miljarder. Kommunerna beräknas få ett överskott på 7,7 miljarder 211 medan landstingen visar ett underskott på 2,3 miljarder. Att resultaten minskar beror till stor del på engångskostnader för kommunala pensioner samt att det tillfälliga konjunkturstödet fasas ut. Generellt sett klarar sig kommunerna bättre än landstingen. För 213 och framåt förbättras kommunernas resultat, men utan att nå upp till god ekonomisk hushållning. I flera landsting kommer det med stor sannolikhet att krävas besparingar och risk finns också för skattehöjningar för att nå plusresultat. Inför 212 är det är totalt 11 landsting som ändrar skattesatsen. I de flesta fallen beror det dock på skatteväxlingar mellan kommuner och landsting. Om effekten av skatteväxlingarna exkluderas höjs skatten i fyra landsting. Aktuella utredningar På nationell nivå finns avslutade och pågående utredningar som på både kort och lång sikt kan påverka landstinget. Främst kan nämnas: Översynen av den psykiatriska tvångsvårdslagstiftningen som presenteras i början av 212 kan komma att ställa förändrade krav på psykiatrin med ikraftträdande tidigast under 215. Den nationella översynen av missbruks- och beroendevården kan innebära förändrad lagstiftning och ansvarsfördelning mellan landsting och kommuner från 1 januari 213. Utredningen föreslår att landstinget ges ett samlat ansvar för behandling och kommunerna ett samlat ansvar för stöd. Den nationella hemsjukvårdsutredningens uppdrag syftade till att stödja landsting och kommuner i processen att föra över ansvaret för sammanhållen hemsjukvård från landstinget till kommunerna. Förändrat huvudmannaskap förväntas träda i kraft 1 januari 213 i Norrbotten. I översynen av regleringen av de nationella vaccinationsprogrammen ingår bland annat översyn av förhållandet mellan läkemedelsförmånssystemet och de nationella vaccinationsprogrammen samt hur programmen ska finansieras. Införandet av EU:s patientrörlighetsdirektiv i svensk lagstiftning, senast i oktober 213, ger patienterna ökade möjligheter att söka vård i ett annat EU/EES-land. Helikopterutredningens uppdrag har varit att se över hur den offentliga sektorns användning av helikoptertjänster kan bli mer effektiv. En kartläggning och analys ska ske av hur nuvarande reglering, finansiering, organisering och tillsyn av tolktjänst till barndomsdöva, vuxendöva, hörselskadade och dövblinda fungerar inom olika samhällsområden. En utredning har föreslagit att asylsökande och papperslösa personer ska erbjudas hälso- och sjukvård och tandvård på samma villkor som de bosatta av det landsting där de bor eller vistas. Utredningen om fritt val av hjälpmedel ska föreslå ett system för fritt val av hjälpmedel i kommuner och landsting som ökar brukarens handlingsutrymme. Patientmaktsutredningen ska föreslå hur patientens ställning inom och inflytande över hälso- och sjukvård kan stärkas. En särskild utredare ska se över avgiftsstrukturen för hälsooch sjukvård, läkemedel, äldre- och handikappomsorg m m. Biobanksutredningen föreslår en ny biobankslag som reglerar hur vävnadsprover får samlas in, bevaras och användas för vissa ändamål. 8

9 Attraktiv region Inriktningsmål Norrbottningarna ska känna stolthet och en stark samhörighet med sitt län samt vara delaktiga i den regionala utvecklingen. Den enskilde norrbottningen och dennes engagemang har avgörande betydelse för länets utveckling. Norrbotten ska vara känt som en dynamisk region. Norrbottningarna ska ha en positiv självkänsla. Norrbotten ska vara ett gott län att leva i. Smart och hållbar tillväxt för alla Europa 22 är namnet på EU:s tillväxtstrategi som ska hjälpa medlemsländerna att uppnå hög sysselsättning, god produktivitet och social sammanhållning. Målen är smart tillväxt, hållbar tillväxt och tillväxt för alla. Varje medlemsland antar egna nationella mål som sedan den regionala nivån arbetar vidare med. Det har gjorts i Norrbotten genom revideringen av det regionala utvecklingsprogrammet som det regionala partnerskapet antog i början av december. Hälso- och sjukvården lyfts som tillväxtområde Hälso- och sjukvården lyfts fram som ett tillväxtområde i länets program och strategier. Idéer inom vård, hälsa och omsorg behöver tas tillvara. Därför har projektet Innovationssluss Norr startats tillsammans med Region Västerbotten. Medarbetarna ges möjligheter att utveckla sina idéer till produkter eller tjänster färdiga för marknaden. Samtidigt skapas ingångar för regionens näringsliv i hälso- sjukvården samt omsorgssystemet. Mått Mål Nuläge Befolkningsutveckling Sysselsättning (16 64 år) Norrbotten: Förändring öppet Minskning arbetslösa Förändring sökande i program med Minskning aktivitetsstöd Befolkningens uppfattning om: Tillgång till vård de behöver Förtroende för vården Positiv 211: : : /21: -1,7% (k), -1,9 (m) 21/29: -17,7% (k), -24,2% (m) 29/28: 2,1% (k), 11,5% (m) 211/21: -11,2% (k), -14,7% 21/29: 2,8% (k), 9,3% (m) 29/28: 68,2% (k), 75,% (m) 82% 211: 77% (riket 8%) 21: 79% (riket 82%) 29: 78% (riket 8%; 72 88%) 75% Vårdcentraler: 211: 6% (riket 63%) 21: 61% (riket 63%) 29: 57% (riket 59%, 53 68%) Sjukhus: 211: 69% (riket 71%) 21: 7% (riket 71%) 29: 73% (riket 73%; 64 81%) Under året har det funnits möjlighet att delta och tycka till om hur innovationer kan tas tillvara inom landstinget för att lösa utmaningar inom hälso- och sjukvården i Norrbotten. Det har gjorts genom utvecklingsmetoden grönbok och vitbok som innebär öppen diskussion och en gemensam plattform. Frågor som ska behandlas och beslutas kan på det här sättet bli bättre genomlysta, mer förankrade och rikare på kreativa lösningar från olika håll i landstingets stora organisation. 9

10 En attraktivare region Attraktiv region, som haft i uppdrag att skapa en infrastruktur för platsmarknadsföring och attitydpåverkan samt att arbeta med synlighet och attitydförändringar, avslutades i december 211. Projektet har varit en strategisk del i arbetet med att Norrbotten ska vara känt som en dynamisk region och att norrbottningarna ska ha en positiv självkänsla. Dialoger med näringslivet, universitetet och offentliga aktörer har varit viktiga. En metod för att hitta en organisations position har utvecklats. Att ha en position är av vikt i arbetet med synlighet och attitydförändringar. Två gånger under projekttiden har en undersökning om bilden av Norrbotten gjorts. Undersökningarna visar att de tillfrågade i södra del av landet är mer tveksamma till Norrbottens attraktionskraft och framtida befolkningsökning än de som bor i den norra delen. Tilltron till Norrbotten som en attraktiv och upplevelserik besöksregion och som plats för bra högskolestudier är dock hög hos alla svarande. Tre imagemässiga problemområden framträder i undersökningsresultatet: öppenhet för förändring och utveckling, jämställdhet och utbudet av arbetstillfällen. Facebook kom till länet Investeringsläget är gott i länet. Flera miljarder investeras i gruvdrift, vindkraft och vattenkraft men också inom serverhallar. För att ta tillvara länets attraktivitet som etableringsort har landstinget gått in som delägare i det nybildade säljbolaget North Sweden Datacenter Location AB. Syftet är att ta tillvara de möjligheter som uppkommer i och med etableringen av Facebooks serverhallar i Luleå, som blev klar under året. Detta är ytterligare ett led i det investeringsfrämjande arbete som landstinget tillsammans med länets kommuner driver sedan några år tillbaka. Vi samlar kraft för att skapa kraft För att sätta fokus på länets utveckling och inflyttningen startades Kraftsamling som en öppen arena för alla som värnar om regionens utveckling. Kraftsamling är en bred insamling av värdefulla tankar och idéer från andra idégivare än de traditionella och med en uttalad ambition att göra verklighet av de förslag som kommer fram. Vilka utmaningar på kort och lång sikt måste länet ta sig an för länets utveckling? Målet är att fler ska välja att leva i Norrbotten. Processen består av konferenser, rundabordssamtal, ett tillväxtråd och rapportörer. Ordförandena vid rundabordssamtalen tog vid dagens slut med sig de viktigaste frågorna till ett gemensamt möte Tillväxtrådet. Några personer från tillväxtrådet blir rapportörer och får i uppgift att arbeta för att konferensens resultat blir verklighet. Det kan handla om att inarbeta dem i olika regionala strategier och plandokument, men lika gärna om direkta och konkreta beslut i en kommun, ett företag eller en organisation. Två konferenser genomförs varje år och alla som vill att Norrbotten ska växa är inbjudna att delta i processen Kraftsamling Den har startat på landstingets initiativ men innehållet och resultatet bestäms av engagemanget hos de enskilda människor som deltar. BD Pop bildades BD Pop ska utveckla populärmusik från Norrbotten och stödja regionala artister och musikproduktioner. Det ägs av lanstinget och Luleå kommun. Bolaget bidrar med kunskaper och kontakter, personliga och ekonomiska resurser och support- eller samproduktionsinsatser. Det regionala musiklivet ska marknadsföras och kontakter ska skapas och nätverk byggas. Bildandet av bolaget innebär att de kulturella och kreativa näringarna i Norrbotten stärks. Ett arbete med att få fler kommuner i länet som delägare påbörjades under hösten. Ny myndighet för utveckling av kollektivtrafiken Under året har arbetet med att utforma den kommande kollektivtrafikmyndigheten pågått. I höst beslutades att landstinget och länets kommuner bildar ett kommunalförbund som får i uppgift att utgöra kollektivtrafikmyndigheten. Myndigheten startar sin verksamhet 1 januari 212. Avsikten är att skapa förutsättningar för att utveckla kollektivtrafiken samt att särskilja strategiska beslut från det operativa uppdraget. Ägandet av Länstrafiken Norrbotten AB överlåts från landstinget till den nybildade myndigheten. Kultursamverkansmodellen Landstingets arbete med kultursamverkansmodellen har varit framgångsrikt och uppmärksammats på nationell nivå. Kulturplanen för åren , en del av kultursamverkansarbetet, har också väckt positiv uppmärksamhet och ger möjlighet till en mer genomgripande och omfattande uppföljning av kulturverksamheten i Norrbotten än tidigare. Processen, med samverkan mellan landstinget och Norrbottens kommuner, har fungerat utmärkt. Likaså har samrådsfunktionen med föreningar, organisationer och enskilda kulturarbetare utvecklats under året. De nationella minoriteterna har haft en särskild plats i samråden. Dessutom har ungdomarna fått en större roll i arbetet bland annat med kulturplanen. Därigenom har de också kunnat delta aktivt i diskussioner med den politiskt tillsatta kulturberedningen. Arbetet med naturbruksskolorna har skett mot bakgrund av och en anpassning till den nya skollagen och Gy 211. Utvecklingen av en stabilare infrastruktur för kulturen har skett bland annat genom Konstmuseet i Norr. Kopplingen mellan kultur och näringsliv i Norrbotten har stärkts genom framtagandet av Strategin för kulturella och kreativa näringar. Norrbottens läns landsting har som mål att alla medborgare i länet ska kunna ta del av och delta i ett brett kulturutbud. Samtliga kommuner i länet samarbetar med och har haft besök av landstingets kulturinstitutioner. Landstingets projektbidrag är också fördelade över hela länet. 1

11 God hälsa Mål Resultat nuläge Vuxna norrbottningar har den bästa självskattade hälsan i Sverige år 22 och att högst tre procent av eleverna i gymnasiets första årskurs känner sig ofta nedstämda. 9% av landstingets verksamheter använder metoder som stödjer patientens kraft i arbetet för den egna hälsan och att särskilt stöd finns för individer med ökad sårbarhet. Självskattad hälsa år 21 är bättre än 26. År 21: Kvinnor 66%, Män 7%. Perioden 27-21: Kvinnor 9:e bästa värdet och män 5:e bästa värdet. Perioden 26-29: Kvinnor 6:e bästa värdet och män 5:e bästa värdet bland samtliga län/regioner. Nedstämdheten bland pojkarna (3%) ligger i nivå med målet medan flickorna fortfarande ligger betydligt högre (12% ). Stöd för patientens egen kraft: 57% % 21 58% år 29 Stöd för sårbara grupper: 69% % 21 67% 29 Goda levnadsvanor Andelen icke rökare bland gravida i vecka 32 närmar sig målet. År 29 var den 96,3% mot önskat 98%. Därmed ligger Norrbotten på tredje bästa plats (för åren 27-29: 4,22%) i Öppna jämförelser 211 bland landets län/ regioner. Trenden är nedåtgående för rökning bland småbarnsföräldrar men det är en bit kvar till målet; 88% ickerökare mot 95%. Senaste läsåret 21/211 har rökning bland flickor och pojkar i gymnasiet första årskurs för första gången minskat i förhållande till föregående läsår. Idag röker 12% av flickorna och 11% av pojkarna. Bland pojkarna i samma åldersgrupp snusar 17% och bland flickorna 6%. Sexuell hälsa 211: 14 fall per 1 invånare, år. Målet om högst 15 fall av klamydiainfektion per 1 invånare, år, uppnåddes år 21 med värdet 14. Detta bibehölls år 211. Även totalt antal klamydiafall i länet ligger i nivå med föregående år. Övervikt eller fetma Andelen 4-åriga flickor med övervikt eller fetma var 17% år 21. Motsvarande siffra för pojkarna var 11%. Övervikten har minskat något men har inte uppnått målet om högst 1%. Senaste uppgifterna (21) om andelen med övervikt bland vuxna norrbottningar var för kvinnor 47% och för män 61%. En god hälsa hos norrbottningarna lägger grunden för en positiv och hållbar utveckling i länet. Det nationella målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Landstingets folkhälsoarbete ska baseras på ett helhetsperspektiv, det vill säga de livsvillkor, miljöer och levnadsvanor som påverkar hälsan. En god folkhälsa som är jämnt fördelad i befolkningen är ett centralt mål för hälso- och sjukvården i Norrbotten. Landstinget ska aktivt samverka och samarbeta med andra för att främja en positiv och jämlik hälsoutveckling hos befolkningen i länet. Landstingets arbete för en god folkhälsa har två centrala inriktningar: hållbar hälsoutveckling i befolkningen och hälsofrämjande verksamhet. 11

12 Inriktningsmål Norrbottningarna ska ha Sveriges bästa självskattade hälsa. Självskattad hälsa utgår från hur individen själv bedömer eller uppfattar sin hälsa. En allmän fråga om självskattad hälsa är hur varje individ bedömer sitt hälsotillstånd. Det är en vanlig fråga som mått på det allmänna hälsotillståndet inom olika befolkningsgrupper. Svaren speglar individens föreställning om vilken hälsa hon eller han tänker sig kunna uppnå eller har i jämförelse med jämnåriga. En person kan trots långvarig sjukdom tycka sig ha ett bra hälsotillstånd. För att nå målet ska Norrbotten i jämförelse med övriga landet ha högsta andelen bland vuxna kvinnor och män som tycker att de har ett bra eller ganska bra hälsotillstånd. I linje med att norrbottningarna ska ha Sveriges bästa självskattade hälsa, ska landstinget bidra till att andelen barn och ungdomar, särskilt flickor, med psykisk ohälsa minskar i länet. och en kvinna 82,7 år. Motsvarande siffror för riket är för män 79,1 år och för kvinnor 83,2 år. Medellivslängden varierar mellan länets kommuner. Den ökande medellivslängden bland svenskarna kan till stora delar förklaras av ett minskat insjuknande i hjärt- och kärlsjukdomar, samtidigt som hälso- och sjukvården idag räddar fler liv. Dödligheten i hjärtinfarkt, som har halverats sedan mitten av 199-talet, avspeglar både en allt bättre folkhälsa och allt mer effektiva insatser inom hälso- och sjukvården. Medellivslängden vid födseln bland kvinnor och män i Norrbottens kommuner för perioden Antal år. Kvinnor 1 Män 8 6 Hållbar hälsoutveckling i befolkning lägesrapport Medellivslängden bland Sveriges befolkning fortsätter att öka. Männen lever kortare än kvinnorna men skillnaden mellan könen minskar. Norrbottningarna lever kortare än genomsnittssvensken. I Norrbotten lever idag en man i genomsnitt 78,2 år 4 2 Arvidsjaur Arjeplog Jokkmokk Överkalix Kalix Övertorneå Pajala Gällivare Älvsbyn Luleå Piteå Boden Haparanda Kiruna 12

13 I Norrbotten insjuknar fler i hjärtinfarkt, sett till andel av befolkningen, än i riket som helhet. Ålder och ärftliga faktorer har betydelse för insjuknande i hjärtinfarkt men också rökning, stress, högt blodtryck, övervikt och fetma, förhöjda blodfetter och diabetes. Incidens (nya fall) i akut hjärtinfarkt per 1 invånare, Norrbotten och riket, år Män Kvinnor 8 Riket, män Riket, kvinnor Självskattad hälsa. Landstinget har som övergripande mål att länsinvånarna ska ha Sveriges bästa självskattade hälsa. Detta ska mätas vart fjärde år i egna befolkningsundersökningar. Den senaste mätningen genomfördes 21. Den visade en positiv utveckling av norrbottningarnas hälsa. En större andel av befolkningen, jämfört med mätningen 26, uppgav att den hade en bra hälsa och en mindre andel att den hade en dålig hälsa. Denna positiva utveckling återfanns mer eller mindre i alla samhällsgrupper, men skillnaderna mellan olika samhällsgrupper kvarstod. Andelen med bra hälsa varierar mellan 6 och 76 procent. Männen har en bättre självskattad hälsa än kvinnorna. Psykisk hälsa. Det psykiska välbefinnandet bland vuxna norrbottningar hade inte försämrats mellan åren 26 och 21. Undantaget var yngre män. I den gruppen uppgav något fler att de hade ett sämre välbefinnande. Trots en förbättring, var unga kvinnor fortfarande den grupp som hade flest med nedsatt välbefinnande (23 procent jämfört med 15 procent för män i samma åldersgrupp). De unga kvinnorna i södra länsdelen samt Luleå/Boden-området hade färre med gott välbefinnandet än bland andra jämnåriga. Bäst mår unga män i östra och norra delen av länet. Hälsan är komplex med många bidragande faktorer som inte sällan samverkar eller motverkar varandra. Den situation som Andel med gott välbefinnande i olika grupper, åldrarna 2 64 år, i Norrbotten 21. Procent. 1 % Män Kvinnor Andel med gott välbefinnande bland män och kvinnor år. Procent. % 1 Män Kort utb Lång utb Arbete Arbetslös Hetero HBT Kort utb Lång utb Arbete Arbetslös Hetero HBT Nord Öst Syd Mitt Kvinnor Nord: kommunerna Kiruna, Pajala, Jokkmokk och Gällivare. Öst: kommunerna Haparanda, Övertorneå, Överkalix och Kalix. Syd: kommunerna Piteå, Älvsbyn, Arjeplog och Arvidsjaur. Mitt: kommunerna Luleå och Boden. människan befinner sig i för stunden kan vara avgörande hur man mår inombords. Bilden ovan visar att utbildningslängden inte har lika stor betydelse för ett gott välbefinnande som individernas arbetsmarknadssituation. Gruppen med heterosexuella personer har fler med bra välbefinnande än gruppen HBTpersoner. 1) Källa: NLL, Hälsa på lika villkor? 13

14 Självmord i befolkningen. Antal per 1 invånare Norrbotten och riket kar. Sömnen blir sämre med åldern. I gymnasiet första årskurs uppger tre av tio flickor och två av tio pojkar att de inte alltid sover bra. Andel bland elever i gymnasiets första årskurs läsåret 21/211 som ofta har besvär av: % 25 Flickor Pojkar 5 Män Män, riket 2 Kvinnor Kvinnor, riket Under de år självmord redovisats i Öppna jämförelser har Norrbotten i huvudsak legat bland den tredjedel av länen/regionerna i landet med lägsta självmordsfrekvensen. Det gäller både bland män och bland kvinnor. Männen ligger under riksgenomsnittet men kvinnorna har närmat sig rikets genomsnitt. 1 5 Nedstämd eller ledsen Huvudvärk Magont Barns hälsa. Barnens hälsa och levnadsvanor följs varje år via skolsköterskornas hälsosamtal med skolelever. De flesta barn i Norrbotten mår och sover bra. Samtidigt som den övergripande bilden är mycket positiv finns skillnader mellan pojkar och flickor som blir märkbara från och med årskurs sju i grundskolan. Flickor har oftare psykiska besvär och värk än pojkar i samma ålder (minst en till två av tio flickor mot högst en av tio pojkar). Det finns inga tecken på att denna skillnad mins- Social trygghet. Ett gott socialt nätverk och att efter ens egen förmåga och intresse delta i olika sammanhang eller aktiviteter är bra för hälsan. Med utgångspunkt i tilliten mellan människor har Norrbotten ett jämförelsevis gott socialt klimat. Länsinvånarna litar på andra människor i högre grad än vad människor i riket som helhet gör. Unga vuxna har svårast att lita på andra. Sex av tio bland de yngre och åtta av tio bland äldre litar på andra. 14

15 Andel som i allmänhet litar på andra människor, Norrbotten och riket, % Norrbotten Riket år 3 44 år år år Norrbotten är ett glesbygdslän vilket kan göra det svårare att träffas och umgås med andra människor. Många av de äldre har sina barn eller andra släktingar boende långt från hemorten. Detta bidrar till att länets äldre inte har lika socialt aktivt liv som genomsnittet för riket. Graden av social aktivitet är också knuten till vilken grupp i samhället man tillhör. De med längre utbildning har ett bredare socialt liv än dem med kortare utbildning. Levnadsvanor. I föregående årsredovisning visades att hälsans fördelning i länet inte alltid är jämlik. Det gäller mellan könen, mellan olika socioekonomiska grupper och mellan grupper med olika utbildningslängd. När det gäller levnadsvanorna finns också skillnader. Gruppen med kortare utbildningslängd (här avses grundskola) har färre ickerökare, färre som är fysiskt aktiva minst 3 minuter per dag och färre som äter frukt och grönsaker varje dag i jämförelse med gruppen med längre utbildning (här eftergymnasial utbildning). Andel med goda levnadsvanor bland grupper med olika utbildningslängd i Norrbotten, 2 64 år, 21. % 1 Kort Lång Andel bland befolkningen som har få sociala aktiviteter tillsammans med andra människor, Norrbotten och riket, % 1 Kvinnor Norrbotten Män Norrbotten Kvinnor riket Män riket Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Röker inte Fysiskt aktiv Frukt/grönsaker minst 3 gånger/dag De grundläggande vanorna etableras till stor del i ungdomen och där spelar kamrater och den sociala miljön/kulturen en stor roll. Unga kvinnor i östra Norrbotten röker mer än jämnåriga i andra delar av länet. I norra och östra delen av länet är snus vanligare bland unga män än i övriga länet. Kvinnorna i södra och östra delen samt männen i Luleå/Bodenområdet och norra delen av länet har en större andel med riskabla alkoholvanor år år år Andel med låg social aktivitet efter utbildningslängd, 2 64 år, Norrbotten och riket, % 1 Norrbotten Riket Andel som röker, snusar eller har riskabla alkoholvanor i Norrbottens ländelar, % 5 Syd 4 Nord Öst Mitt Kort Lång Kort Lång Kvinnor Män Röker Snusar Riskabla alkoholvanor Kvinnor Röker Snusar Riskabla alkoholvanor Män Barns kompetenser utvecklas i samspel med andra människor. Det är därför positivt att mer än nio av tio skolelever i Norrbotten har tillgång till en vuxen att prata med om det som är viktigt för dem och att minst nio av tio i stort sett trivs i skolan och att många känner glädje när de går till skolan. 1) Källa: NLL, Hälsa på lika villkor? 2) Källa: SKL: Öppna jämförelser 3) Källa: Smittskyddsinstitutet 4) Källa: Hälsosamtalen i skolan. Under 2-talet ökade antalet klamydiafall i hela landet. Norrbotten följde denna utveckling fram till hösten 29. Efter det året har landstingets mål om minskade klamydiainfektioner bland unga vuxna uppnåtts. Totalt ligger idag antalet konstaterade klamydiainfektioner i länet kring 75 per år. Norrbotten har idag färre nya fall av klamydia än riket i genomsnitt. 15

16 Utvecklingen av klamydia i Norrbotten och riket, , alla åldrar. Incidens per Andel av pojkarna och flickorna i gymnasiets första årskurs som röker eller snusar någon gång i veckan. 4 % Pojkar Flickor Röker Snusar Läskdrickande och fysisk aktivitet på fritiden bland elever i gymnasiets första årskurs, läsåren % Pojkar Norrbotten Det senaste läsårets redovisning av skolsköterskornas hälsosamtal med skolelever visade på en minskning av andelen som röker eller snusar i förhållande till föregående läsår. Trenden tidigare år har varit en ökning. Idag röker en av tio elever. Färre uppger också att de har rökande vuxna hemma. Alkoholvanorna har förbättrats bland gymnasieeleverna, sett till hur många som provat att dricka och hur många som dricker alkohol minst någon gång i månaden. Under de fem åren som skolelevernas vikt och längd följts har ingen förändring skett. En av tre pojkar i gymnasiets första årskurs är överviktig eller har fetma mot en av fem flickor. Läskdrickandet bland pojkarna har minskat men tyvärr också den fysiska aktiviteten på fritiden. Riket Flickor Dricker läsk flera gånger i veckan Fysiskt aktiv minst tre gånger i veckan Den hälsofrämjande inriktningen stärks. Det har blivit allt viktigare att utveckla hälso- och sjukvården mot en ökad hälsoorientering, dels för att förbättra hälso- och sjukvårdens effektivitet men också som verktyg att minska skillnader i hälsa mellan olika grupper av medborgare. Målinriktningen är att förbättra hälsan bland patienter, medarbetare och befolkningen. Inom Norrbottens läns landsting pågår en förstärkning av arbetet med att utveckla sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande insatser. Hälso- och sjukvården har en viktig roll i arbetet med att förebygga (förhindra insjuknande) och att förhindra nyinsjuknande. Ett viktigt verktyg blir anpassningen till de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande arbete inom sjukvården som kom under slutet av år 211. Arbetet ska inriktas på rutiner och stöd som sjukvården kan arbeta efter vid möten med patienter. Riktlinjerna omfattar rökning, alkohol, matvanor och fysisk aktivitet. Information om folkhälsa och vad som påverkar hälsan. Folkhälsa är ett prioriterat område i landstingets kommunikation med norrbottningarna. Informationen handlar dels om att förmedla hur hälsan ser ut i länet, men även om att lyfta fram vad individen kan göra för att förbättra sin hälsa. Under 211 har en stor del av artiklarna i annonsen Ditt landsting handlat om folkhälsa. Ungefär hälften av annonserna har teman kring folkhälsa, så som Barn behöver rörelse, Valborg en trevlig helg utan alkohol, Livsviktig arbete för god hälsa och Klamydia den vanligaste folksjukdomen bland unga. Dessutom har Tobaksfria veckan, Donationsvecka och Psykiatriveckan uppmärksammats under året. Norrbottens läns landsting har också deltagit i två stora nationella kampanjer. Den ena är 1177 råd och vård och den andra är Strokekampanjen om vikten av att upptäcka stroke i tid. Förutom annonser har Norrbottens läns landsting spridit informationen via webbsidan nll.se, via landstingets facebooksida och till pressen. Under 211 har också landstinget anslutit sig till den nationella webbplatsen 1177.se där allmänheten kan få råd om vård. Samverkan för en bättre hälsa i Norrbotten. Norrbottens läns landsting och länets kommuner har en gemensam folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten. För att stödja länets folkhälsoarbete har landstinget och kommunerna samfinansierat en tvåårig insats som avslutats under år 211. Syftet var att stödja arbetet med att bygga upp ett resultatinriktat och långsiktigt folkhälsoarbete på lokal nivå. I övrigt sker kontinuerlig samverkan mellan landstinget, kommunerna och länsstyrelsen genom Norrbottens folkhälsopolitiska råd, för att stimulera och stödja folkhälsoinsatser inom länet. Under 211 har polismyndigheten ingått i arbetet vad gäller ett flertal insatser kring vålds- och alkoholförebyggande arbete. Genom samverkan med andra aktörer i samhället har förståelsen ökat för hur åtgärder inom olika samhällssektorer bidrar till ökad folkhälsa. Som exempel kan nämnas samverkan med skola och socialtjänst inom kommunerna. 16 1) Källa: NLL, Hälsa på lika villkor? 3) Källa: Smittskyddsinstitutet 4) Källa: Hälsosamtalen i skolan.