Ångestsjukdomar. Åsa Westrin, Läkarprogrammet 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ångestsjukdomar. Åsa Westrin, Läkarprogrammet 2013"

Transkript

1 Ångestsjukdomar Åsa Westrin, Läkarprogrammet

2 Studieanvisningar: D.Stress/krisreaktion Redogöra för komplicerade reaktioner på trauma, relationsproblem eller långvarig stress och differentiera dessa från normala reaktioner Föra ett samtal vid akut kris 2

3 Studieanvisningar I. Ångest/oro Bemöta en patient med akut ångest och hantera lindriga ångesttillstånd på ett psykologiskt riktigt sätt Redogöra för hur ångest uppkommer och manifesteras och på ett pedagogiskt sätt kunna förklara detta för patienten Redogöra för olika ångesttillstånd Föreslå initial medicinsk behandling utifrån ett patofysiologiskt, farmakologiskt och psykosocialt perspektiv. Påbörja, följa upp och avsluta en farmakologisk anxiolytisk behandling Värdera ångest som fenomen vid somatisk sjukdom 3

4 Vad kommer vi att ta upp under ångestföreläsningarna? Vad är ångest? Varför får man ångest? Normal krisreaktion Paniksyndrom Specifik fobi Social fobi Tvångssyndrom Generaliserat ångestsyndrom Post traumatiskt stressyndrom 4

5 Vad är ångest? 5

6 Ångest Att känna fruktan, vara rädd, orolig, ängslig eller spänd Irrationell fruktan Hjälplöshet Aktivering av stress-systemen 6

7 Ångest-biologi Sensoriska cortex- parahippocampala cortex- amygdala och hippocampus Sensoriska Thalamus -Amygdala Autonoma nervsystemet HPA axeln 7

8 Ångest Gnagande oro Malande tankar om förväntade hot Bröstet känns trångt Det snör åt i halsen Känns som om man håller på att kvävas Tryck eller smärtkänslor i magtrakten Isande känsla i huvudet Hela kroppen kan skaka som i frossa Känns som att dö eller förlora förståndet 8

9 INTENSITET Panikångest Gnagande oro 9

10 START-SLUT Plötslig start, långsamt slut? Plötslig start, snabbt slut Hela tiden där? 10

11 FREKVENS? 11

12 SITUATION 12

13 LINDRING? 13

14 Varför får man ångest? 14

15 Varför får man ångest Att vilja fly utan att kunna Irrationell rädsla En naturlig flykt-kampreaktion som gått överstyr Kommer av sig själv, ibland utan egentlig förkaring 15

16 Stress Sjuk Frisk Sårbarhet

17 Stress-sårbarhetsmodellen vid depressionsutveckling Biologiska faktorer Psykologiska faktorer Sociala faktorer

18 Exempel på ångestutveckling Ökad stress - ökad ångest - kroppsliga symtom - idé om en katastrof -panik attack - rädsla för ångesten - fobiskt undvikande Förstärkt av benägenhet till kroppsliga reaktioner, låg självkänsla, tror sig inte klara av situationen, aktivering av beroende/undvikande Panikattacken uppfattas av patienten som orsakad av yttre faktorer. 18

19 Ångest Göra något åt en farofylld situation innan den händer? Inlärt? Erfarenhet av ett trauma? Undvikande - skapar risk för nya ångestattacker 19

20 Exempel på tankefällor vid ångest Katastrofiering Negativa händelser och mindre oförutsedda händelser blir stora katastrofer Allt eller intet tänkande Om det jag gjort inte är perfekt är det misslyckat Förminskning Ser det positiva som verkligt men ändå betydelselöst. 20

21 Flytande gräns mellan Ångest och Rädsla 21

22 Den normala krisen Exempelvis normal sorgreaktion 22

23 Krisens fyra faser (Cullberg) Chockfasen sekunder vecka. Den drabbade ej förmår ta in vad som skett. Individen kan upplevas samlad och lugn eller ångestfylld och orolig och uttrycker ofta en upplevelse av overklighet. Reaktionsfasen veckor -år. Det är då som individen konfronteras med det som inträffade och ej längre förmår hålla känslorna tillbaka. Ledsenhet, vrede, trötthet, fysisk smärta Bearbetningsfasen Kan fortgå i flera år- Individen repeterar vad som skett, knyter känsla och intellekt genom tex samtal, skrift, skönlitteratur. Den totala upptagenheten av traumat klingar sakta av. Nyorienteringsfasen som fortsätter livet ut där erfarenheten integreras som en del av livshistorian och finns där som ett själsligt ärr utan att i så stor utsträckning påverka vardagen i negativ riktning. 23

24 Maladaptiv stressreaktion (DSM- IV) A. Emotionella symtom eller beteendeförändringar till följd av en eller flera identifierbara stressfaktorer. Symtomen har utvecklats inom en 3-månadersperiod efter påfrestningens debut. B. Kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion C. Ej annan axel i störning D. Ej okomplicerad sorg E. Ej längre än sex månader efter att påfrestningen upphört. (kan vara kronisk om kroniska stressfaktorer)

25 Anpassningsstörningar och reaktion på svår stress (F43) ICD 10 F43.0:Akut stressreaktion F43.1:Posttraumatiskt stressyndrom F43.2:Anpassningsstörning F43.8:Andra specificerade reaktioner på svår stress F43.8A:Utmattningssyndrom F43.8W:Andra specificerade reaktioner på svår stress än utmattningssyndrom F43.9:Reaktion på svår stress, ospecificerad

26 Akut stressreaktion Psykiskt trauma av exceptionellt hotande eller katastrofalt slag. Dissociativa symtom är vanliga Uppkommer i anslutning till traumat och klingar vanligen av inom ett par dagar. Prognosen är vanligtvis god Kan utvecklas till ett postraumatiskt stressyndrom (PTSD), depression eller annan sjukdom Behandlingen akut omhändertagande vid behov psykiatrisk bedömning och behandling. 26

27 Att möta en människa i akut kris/akut stress reaktion Vila Värme Omtanke Hjälp personen att vara i nuet Förmedla lugn och trygghet! Lyssna! Säkerställ att det finns ett gott socialt omhändertagande. (Familj?Vänner? Präst?) Ta ställning till om det finns behov av sjukvård. 27

28 DSM IV Ångestsyndrom Paniksyndrom utan agorafobi Paniksyndrom med agorafobi Agorafobi utan anamnes på paniksyndrom Specifik fobi Social fobi Tvångssyndrom Posttraumatiskt stressyndrom Akut stressyndrom Generaliserat ångestsyndrom Ångestsyndrom orsakat av... [ange somatisk grund] Ångestsyndrom UNS 28

29

30 Panikattacken Kommer plötsligt, når snabbt maximum (10 min), håller på minst några minuter. Minst 4 av: Bultande hjärta Svettning Darrning eller skakning Känsla av att tappa andan Kvävningskänsla Obehag eller smärta i bröst Illamående,magbesvär Svindel, yrsel, ostadighet, matthet Derealisations eller depersonalisationskänslor Rädsla att förlora kontroll eller att bli tokig Dödsskräck Frossbrytningar Domningar eller klåda 30

31 Ångestpatient 2 -kvinna, 20 år, stiger av bussen på väg in till staden, och får hämtas av sin moder. Missar skoldagen. 31

32 Paniksyndromet Paniksyndrom utan agorafobi Paniksyndrom med agorafobi 32

33 Paniksyndromet Återkommande panikattacker Förväntningsångest Agorafobi (Depression) 33

34 Paniksyndromet Kvinnor/Män: 2/1 Tillsammans med agorafobi:50 % Livstidsprevalens: 1-2% Debutålder: tonår till c:a 40 års ålder Patienten söker sig oftast till somatisk vård Överdödlighet i kardiovaskulär sjd, ffa män Förhöjd suicidrisk/ökat alk beroende % utvecklar depression 34

35 Panikattacken akut förhållningssätt Närvara Uppträda lugnt Lyssna Ge krisstöd Kroppsundersöka, vid behov Förmedla kunskap att det rör sig om ångest Fokusera på nuet och omgivningen- avledning Kontrollera missbruk (läkare) 35

36 Paniksyndromet:behandling Psykologisk behandling : Exponering Andningstekniker Fokusera uppmärksamheten utanför den egna tanke- och känslovärlden. Kognitiv beteende-terapi (KBT). Läkemedel: SSRI TCA (Klomipramin) SNRI (Venlafaxin) Anxiolytika (tex anithistamin. Bensodiazepin i untantagsfall, bör undvikas pga missbruksrisk) 36

37 Ångestpatient 3 En kvinna 19 år vill inte följa med sin nya pojkvän till hans föräldrars sommarstuga. När hon var där sist så vimlade det av nattfjärilar i hela huset. Hon kände sig svimfärdig och rädd hela tiden. Det var verkligen inte roligt även om huset och platsen var hur fin som helst. 37

38 Specifik fobi En uttalad och bestående rädsla som är överdriven eller orimlig och som framkallas av att personen ställs inför eller förväntar sig att ställas inför en specifik företeelse eller situation (tex flygresor, höjder, djur, få en spruta, åsynen av blod) 38

39 Specifik fobi forts Exponering för det fobiska stimulit utlöser så gott som alltid en omedelbar ångestreaktion som kan ta formen av en situationellt betingad eller situationellt predisponerad panikattack. Insikt om att rädslan är överdriven eller orimlig Det fobiska stimulit undviks helt alternativt uthärdas under intensiv ångest eller plåga 39

40 Specifik fobi, forts Undvikandet stör vardagen, yrkeslivet, sociala aktiviteter eller relationer eller personen lider påtagligt av att ha fobin Besvären förklaras inte bättre med någon annan psykisk störning 40

41 Behandling, specifik fobi KBT med exponering 41

42 Patientfall Konrad 30 år. Flickvännen vill separera. Hon står inte ut med att han alltid måste vara berusad när de träffar hennes föräldrar. Dessutom sjukar han sig ofta från jobbet. Det har kommit en ny chef som absolut vill att han ska ha direkt kundkontakt. Han klarar inte att möta nya människor hela tiden.

43 Social fobi En bestående fruktan för situationer där han/hon kan bli skärskådas av omgivningen Om samtidigt axel I eller axel III (DSM) så har inte pats fruktan något samband med det. Under någon fas utlöses ångestreaktion vid en sådan situation Undvikande av situationen Undvikandet leder till funktionsnedsättning Individen är medveten om att rädslan är överdriven. 43

44 Social fobi Prevalens 10-15%, kvinnor=män. Söker sent eller inte alls Debut i tonåren Risk för kroniskt förlopp Hög samsjuklighet med depression Säkerhetsbeteenden Hög suicidrisk, alkoholmissbruk. 44

45 Social fobi Utredning/diagnostik Brukar Du drabbas av osäkerhet i kontakt med andra? Undvik trivialisering Efterfråga förväntansångest, undvikandebeteende, depression, missbruk Sociala konsekvenser Komorbiditet Dystymi, Depression Paniksyndrom, GAD Alkoholöverkonsumtion Diff diagnostik Depression Paniksyndrom Agorafobi Schizoid pers störn Schizofreni 45

46 Social fobi: Behandling Kognitiv beteendeterapi, gärna i grupp bli kvar i situationen tills ångesten avklingar. Läkemedel: SSRI SNRI (Venlafaxin) Betablockare vid tillfälliga besvär Försiktighet med bensodiazepiner p gr av missbruksrisken 46

47 Ångestpatient 5 -man, 45 år, håller på att driva hela sin familj till vansinne p gr av massor med ritualer vid matbordet. 47

48 TVÅNGSSYNDROM Tvångstankar eller tvångshandlingar Dessa förorsakar starkt obehag, är tidskrävande, eller stör i betydande grad individens normala livsföring och sociala funktion Vägran utlöser ångeststegring = beteendeförstärkning eller undvikandebeteende Ettårsprevalens: 1-2 % Insjuknande i tonåren men sen diagnos Kroniskt förlopp hos många utan behandling 48

49 TVÅNGSTANKAR Återkommande ihållande idéer, tankar, impulser eller fantasier som känns inkräktande och meningslösa Individen försöker ignorera eller tränga bort dessa tankar eller försöker aväpna dem genom att tillgripa någon annan tanke eller handling Individen är medveten om att tvångstankarna är egna och inte påtvingade utifrån Tvångstankarna har inte samband med någon annan axel I störning 49

50 TVÅNGSHANDLINGAR Upprepade handlingar som utförs medvetet och avsiktligt till följd av en tvångstanke, eller i enlighet med speciella regler eller på ett stereotypt sätt Beteendet är ägnat att neutralisera eller förhindra ett obehag eller någon fruktad händelse eller situation Individen är medveten om att handlingarna är överdrivna eller oförnuftiga 50

51 Tvångssyndrom 4 vanliga teman Tanke: Kontaminationsskräck Handling: Rengöringsritualer Tycker du själv att du tvättar dig onödigt mycket? Tankar: Oönskade skamliga tankar om skada, sexualitet, religion Handlingar: Kontroll och försäkring. Genomgång av tankar i huvudet och frågor till andra om man gjort något olämpligt Tycker du själv att du måste kontrollera dörrar, kranar, lås onödigt mycket? Har du påträngande tankar med obehagligt innehåll som är svåra att slå bort? Tanke: Symmetri Handling: Arrangera ordna Blir du störd av när något inte är i symetrisk ordning. Blir du lätt upptagen av att kontrollräkna? Tanke: Sparande, oro att råka kasta bort något värdefullt Handling: Samla värdelösa ting som man inte kan göra sig av med Har du svårt att slänga saker? 51

52 Tvångssyndrom Komorbiditet Depression Social fobi paniksyndrom Differentialdiagnostik Personlighetsstörning Schizofreni OCD spektrum Tic-sjukdomar tex Gilles de la Tourette Ätstörningar Dysmorfofobi Trichotillomani Behandling Exponeringsbehandling SSRI TCA (Klomipramin): Börja med låg dos, höj efter tolerans. Behandla minst ett år. Tillägg med neuroleptika (ex risperidon) 52

53 Ångestpatient 6 En kvinna 55 år gammal berättar att hon har så svårt att sova, hon har svårt att koncentrera sig när hon ska arbeta och värk i kroppen. Hon grubblar över om det kanske är cancer eller något annat hemskt? Hon är rädd att hon inte kommer att kunna arbeta mer och att hennes ekonomi nu är helt förstörd. Hennes dotter flyttade hemifrån för ett år sedan och hon är ständigt orolig för hur det ska gå för henne. 53

54 Generaliserat ångestsyndrom diagnostik Orealistisk eller överdriven ångest och känsla av oro (förväntans oro) kring två eller flera teman flertalet dagar under minst 6 månader Svårigheter att kontrollera oron Rädslan och oron förknippas med tre eller fler av följande sex symtom: Rastlös, uppskruvad eller på helspänn Lätt att bli uttröttad Svårt att koncentrera sig Irritabel Muskelspänning Sömnstörning 54

55 Generaliserat ångestsyndrom diagnostik, forts. Oron och rädslan är inte enbart begränsat till symtom på någon axel I störning tex inte en annan ångestsjukdom Rädslan, oron orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämring i arbete och social funktion Störningen beror inte på direkta fysiologiska effekter av någon substans och visar sig inte enbart i samband med ett förstämningssyndrom eller en psykos. 55

56 Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Ängslig läggning, tydligt redan i unga år Livstidsrisk ca 5 % Somatiska symtom kan dominera: dyspepsi, irritabel colon, tandgnisselskador,spännings-värk Alkoholöverkonsumtion, självmedicinering med lugnande medel Ökad risk för kardiovask sjd, ökad suicidrisk. Oklar etiologi, hög samsjuklighet med depressiongemensam genetik? 56

57 GAD, anamnes Gott om tid/ halvstrukturerad intervju Sök konstellation själslig / somatisk ångest Ängslig, osäker, okoncentrerad, rastlös, pessimistisk, spänd, stress-känslig, uttröttbar, irritabel, dålig sömn. Svettning, tremor, muntorrhet, hjärt-klappning, frekvent miktion. Utlösande faktor saknas. 57

58 GAD Diff diagnostik Depression (hopplöshet,skuld,mindervärd) Social fobi(genans, uppmärksamh ångest) Paniksyndrom (plötsligt påkommande) Komorbiditet Alkoholmissbruk Behandling Lindra/lära visa empati, respekt, saklighet, kontinuitet SSRI SNRI (Venlafaxin) Pregabalin KBT Tillämpad avslappning 58

59 Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) Ett trauma-specifikt psykiatriskt tillstånd Medveten våldsutövning (tortyr, våldtäkt) Mycket erfarenhet från Vietnam-kriget Pat söker ej hjälp:vårdmiljön ångestväckande 59

60 PTSD Personen upplevde, bevittnade konfronterades med händelse som innebar död, allvarlig skada eller ett hot mot egen eller andras fysiska integritet Personen reagerade med intensiv rädsla, hjälplöshet eller skräck Den traumatiska händelsen återupplevs om och om igen som Återkommande, påträngande plågsamma minnesbilder Återkommande mardrömmar Handlingar eller känslor som om den traumatiska händelsen inträffar på nytt Intensivt psykiskt obehag inför inre eller yttre signaler 60

61 PTSD Ständigt undvikande av stimuli som associeras med traumat och nedsatt själslig vitalitet Ihållande symtom på överspändhet Varat i mer än en månad Kliniskt signifikant lidande 61

62 PTSD Komorbiditet Hög psyk komorbiditet: %. GAD. Paniksyndrom Förstämningssyndrom Alkohol/Narkotika: viktigt med noggrann diagnos Behandling Behandla symtomen Fokuserad korttidspsykoterapi med exponering KBT EMDR SSRI Neuroleptika Undvik bensodiazepiner, använd Propavan vid dålig sömn 62

63 63

Tänk brett! Testfråga: Vad är flygrädsla? Diagnostik vid ångest. Diagnostik. Symtom. Michael Rangne Specialist i psykiatri mrangne@gmail.

Tänk brett! Testfråga: Vad är flygrädsla? Diagnostik vid ångest. Diagnostik. Symtom. Michael Rangne Specialist i psykiatri mrangne@gmail. Paniksyndrom Realångest Testfråga: Vad är flygrädsla? Agorafobi Social fobi Specifik fobi Tvångssyndrom Generaliserat ångestsyndrom Separationsångest (barn) Krisreaktion Anpassningsstörning Sekundärt till

Läs mer

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Christina Björklund 24.9.2007 ÅNGEST En fysiologisk reaktion som har sin grund i aktivering av det autonoma nervsystemet: ökad hjärtfrekvens, svettning, yrsel, illamående.

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014 Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014 Vad är KBT kognitiv beteendeterapi? KBT ett paraplynamn KBT baserar sig på vetenskapligforskning och har bl.a.

Läs mer

31 Panikångest. Fysiologiska reaktioner

31 Panikångest. Fysiologiska reaktioner 31 Panikångest Många unga vuxna psykiskt friska har någon gång haft en panikattack. Det innebär inte att de har ångestsjukdomen panikångest. För cirka 3,5 % av befolkningen kommer ångestattackerna, eller

Läs mer

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest. Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar

Läs mer

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01 PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 995-5- PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Namn... Datum... Avsikten med detta formulär är att ge

Läs mer

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins Om diagnoser Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins patienter har först kommit till primärvården.

Läs mer

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) En panikattack drabbar minst var tionde människa någon gång i livet. Vid den första panikattacken uppsöker patienten ofta akutmottagningen. De kroppsliga

Läs mer

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna. Hur mår du idag? Namn Ålder Datum Avsikten med detta formulär är att ge en detaljerad bild av ditt nuvarande sinnestillstånd. Vi vill alltså att du skall försöka gradera hur du mått under de senaste tre

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

TVÅNGSSYNDROM. Fråga Diagnoskriterium Föreligger nu Tidigare (endast) (1), (2), (3) och (4).

TVÅNGSSYNDROM. Fråga Diagnoskriterium Föreligger nu Tidigare (endast) (1), (2), (3) och (4). TVÅNGSSYNDROM Tvångstankar Nu skulle jag vila fråga om det har hänt att du att du plågats av underliga eller menlösa tankar som återkom gång på gång fast du försökte låta bli att tänka på det sättet? Fortsätt

Läs mer

Kris och Trauma hos barn och unga

Kris och Trauma hos barn och unga Kris och Trauma hos barn och unga Lovisa Bonerfält lovisa.bonerfalt@orebroll.se Olika typer av kriser Livskriser Sorg Traumatiska kriser Kris och trauma hos barn och unga Hur reagerar barn i kris? Hur

Läs mer

Ångestsyndrom-Anxiety

Ångestsyndrom-Anxiety Ångestsyndrom-Anxiety Resource Center i Umeå AB Socionom Leg Psykoterapeut Lärare och handledare i psykoterapi Mobil: +46 70 2138312 Emajl: kogterapi@gmail.com 1 ÅNGESTSTÖRNINGAR 1. PANIKATTCK 2. PANIKSYNDROM

Läs mer

Facit tentamen i Psykiatri den 23 maj 2012 Termin 9 läkarutb Malmö/Lund VT12

Facit tentamen i Psykiatri den 23 maj 2012 Termin 9 läkarutb Malmö/Lund VT12 Facit tentamen i Psykiatri den 23 maj 2012 Termin 9 läkarutb Malmö/Lund VT12 11/7 2012 (ML) 1 a. Social fobi b. SSRI (t ex Citalopram, Sertralin...[betablockerare vid behov c. KBT[KBT Gruppterapi, Mentalisering,

Läs mer

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk

Läs mer

Kris och trauma Beskrivning och konsekvenser

Kris och trauma Beskrivning och konsekvenser Kris och trauma Beskrivning och konsekvenser Helena Prochazka MD PhD Försvarsmedicinska Centrum Göteborg Kriser Utvecklingskriser En naturlig reaktion (Livskris) Traumatiska kriser Inträffar oväntat, oftast

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

De flesta gör det - varför blir det ett problem bara för vissa? En kognitiv modell för Generaliserat Ångestsyndrom

De flesta gör det - varför blir det ett problem bara för vissa? En kognitiv modell för Generaliserat Ångestsyndrom 1 av 7 2009 09 17 21:02 De flesta gör det - varför blir det ett problem bara för vissa? En kognitiv modell för Generaliserat Ångestsyndrom Catarina Campbell Sokraten 3/2000 Adrian Wells, psykolog och forskare

Läs mer

Ångestsyndrom. Adriana Ramirez adriana.ramirez@neuro.uu.se

Ångestsyndrom. Adriana Ramirez adriana.ramirez@neuro.uu.se Ångestsyndrom Adriana Ramirez adriana.ramirez@neuro.uu.se Vilka drabbas? Cirka var tredje kvinna och var femte man kommer någon gång i livet a? drabbas av e? ångestsyndrom Insjuknandet sker oba i unga

Läs mer

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande BA Johansson, PhD, MD BUP, VO heldygnsvård, Malmö bjorn_axel.johansson@med.lu.se BUP:s vårmöte, Uppsala, 2016-04-21 Cannabis - förekomst Stor spridning i samhället

Läs mer

Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna)

Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna) Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna) Arto Nordlund, Leg psykolog, Med Dr Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Vår underbara hjärna 1 Vår underbara hjärna 100 miljarder neuron,

Läs mer

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge

Läs mer

Samsjuklighet. Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri

Samsjuklighet. Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri Samsjuklighet Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri Fyra grundläggande funktionshinder ADHD Autism Tourettes syndrom Mental retardation ADHD Uppmärksamhetsstörning Hyperaktivitet/Hypoaktivitet

Läs mer

Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna

Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna HT 08 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet LvE PTSD orsakas av ett överväldigande trauma som inneburit livsfara eller grav kränkning

Läs mer

Äldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D

Äldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D Äldrepsykiatri KJELL FINNERMAN CHEFSÖVERLÄKARE VÄSTMANLAND Detta har jag tänkt att prata om. Demens och Depression och möjligheter till differentiering Olika grundtyper av depression och behandling med

Läs mer

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. 1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline

Läs mer

Etanol Etylalkohol - Alkohol. Presentationstitel Månad 200X Sida 3

Etanol Etylalkohol - Alkohol. Presentationstitel Månad 200X Sida 3 Etanol Etylalkohol - Alkohol Presentationstitel Månad 200X Sida 3 C2H5OH Presentationstitel Månad 200X Sida 4 ICD 10 (1) stark längtan efter alkohol (2) svårighet att kontrollera intaget (3) fortsatt användning

Läs mer

Mentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19

Mentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19 Mentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19 1 Kvällens schema Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här?

Läs mer

Stresshantering en snabbkurs

Stresshantering en snabbkurs Stresshantering en snabbkurs Som vi var inne på tidigare i så har man inom smärt- och stressforskning på senare år skapat en modell för hur kropp och psyke hänger ihop; psyko-neuro-endokrino-imunnolog

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN ÖREBRO LÄNS LANDSTING Stress av DIANA THORSÉN Vad är stress? Stress är en naturlig biologisk process som startar i kroppen när vi behöver extra krafter. Den är inte skadlig utan nödvändig för vår överlevnad

Läs mer

Exempeltenta, Psykiatri - klinisk utbildning, 3 hp, Sjuksköterskeprogrammet, T4

Exempeltenta, Psykiatri - klinisk utbildning, 3 hp, Sjuksköterskeprogrammet, T4 Exempeltenta, Psykiatri - klinisk utbildning, 3 hp, Sjuksköterskeprogrammet, T4 A. Besvara nedanstående frågor genom att ange eller kryssmarkera det/de rätta svaret/svaren. Rätt svar ger 2 poäng om ej

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer? KOGNUS IDÉ med Biopsykosocialt Bemötande menar vi förståelse för att: psykisk sjukdom och funktionsnedsättning främst har en biologisk grund psykisk sjukdom och funktionsnedsättning alltid får sociala

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Kurs: Kod:

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Kurs: Kod: Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjukv14B samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN DEPRESSION Esa Aromaa 24.9.2007 VAD AVSES MED DEPRESSION? En vanlig, vardaglig sorgsenhet eller nedstämdhet är inte det samma som depression. Med egentlig depression avses ett tillstånd som pågår i minst

Läs mer

Depression hos äldre i Primärvården

Depression hos äldre i Primärvården Depression hos äldre i Primärvården Maria Magnil-Molinder Specialist i allmänmedicin Brämaregårdens Vårdcentral Göteborg Doktorand vid Enheten för allmänmedicin Göteborgs Universitet Är det viktigt att

Läs mer

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni:

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Din ungdom har anmält sig till vår internetbehandling för sömnproblem. Behandlingen är en internetbaserad guidad självhjälp

Läs mer

Patientenkät uppföljning 6 månader efter ECT

Patientenkät uppföljning 6 månader efter ECT Patientenkät uppföljning 6 månader efter ECT Information om formuläret: I det här formuläret ber vi dig att besvara några frågor om din ECT. Frågorna handlar bland annat om vilken information du har fått

Läs mer

Psykisk ohälsa- Vad är det?

Psykisk ohälsa- Vad är det? Psykisk ohälsa- Vad är det? Tidningsrubriker, ex. Försök förstå de som mår dåligt (AB, 2009) Lindra din ångest med ny succemetod (AB, 2009) Ökad psykisk ohälsa oroar (DN, 2009) Självmordsförsök vanligt

Läs mer

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog PTSD- posttraumatiskt stressyndrom Thomas Gustavsson Leg psykolog Bakgrund u Ett ångestsyndrom u Ångest- annalkande hot u PTSD- minnet av en händelse som redan inträffat Detta förklaras genom att PTSD

Läs mer

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Psykologiska aspekter på långvarig smärta Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Kognitiv Beteende Terapi -KBT Beteendeterapi: Bygger på inlärningsforskning, 1 1800-

Läs mer

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR I SAMBAND MED OLIKA DIAGNOSER Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog ann-berit.werner@brackediakoni.se Disposition av dagen Kognitiva nedsättningar Definition Orsaker Kartläggning Psykiska

Läs mer

Problemformulering och frågor

Problemformulering och frågor Bakgrund Varje år avlider ca 1500 personer till följd av självmord Gruppen efterlevande barn är osynlig Forskning visar att det är en högriskgrupp för psykisk ohälsa, självmordsförsök och fullbordade självmord

Läs mer

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 61SÄ01 Ssk 07b 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-10-25 Tid: 17:00-21.00 Hjälpmedel:

Läs mer

VAD ÄR ÄTSTÖRNING? Wallin -13

VAD ÄR ÄTSTÖRNING? Wallin -13 VAD ÄR ÄTSTÖRNING? ÄTSTÖRNINGAR DSM-IV Anorexia nervosa Bulimia nervosa Ospecifik ätstörning Hetsätningsstörning Födointags- och ätstörningar DSM-5 Anorexia nervosa Bulimia nervosa Hetsätningsstörning

Läs mer

Depression. Lilly Schwieler

Depression. Lilly Schwieler Depression Lilly Schwieler Vad är depression? Affektiva syndrom / Förstämningssyndrom - Mood disorders Unipolär sjukdom Bipolär sjukdom - manodepressivitet Symtom Depression Huvudsymtom: Nedstämdhet Intresseförlust

Läs mer

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin PSYKIATRI AFFEKTIVA SYNDROM Unipolär depression Hos barn och ungdomar fluoxetin AFFEKTIVA SYNDROM Målsättningen är full symtomfrihet. Sertralin är förstahandsmedel vid unipolär depression. Lågt pris och

Läs mer

Ett sätt att möta unga män som tar ansvar för sina relationer

Ett sätt att möta unga män som tar ansvar för sina relationer Ett sätt att möta unga män som tar ansvar för sina relationer Jonas Pang Leg psykolog & handledare Mottagning Unga Män MUM Ungdomsmottagningen Centrum Privatpraktiserande Målgrupp för MUM, 18-30 år Män

Läs mer

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Barn och Trauma - bedömning och behandling Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma

Läs mer

Sjä lvskättningsformulä r

Sjä lvskättningsformulä r Sjä lvskättningsformulä r Depressionsskattning, minnesskattning och hälsoenkät. För Dig som ska få eller har fått behandling med ECT. Namn Datum Personnummer:. Inom en vecka före ECT Inom en vecka efter

Läs mer

Traumamedveten omsorg

Traumamedveten omsorg Traumamedveten omsorg Länsstyrelsen 14 oktober 2015 Pernilla Rempe Sjöstedt, Leg. psykolog Rädda Barnens centrum - för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 Agenda Vad är trauma? Vad händer i

Läs mer

Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Rekarnegymnasiet 2014-02-24 1 (6) Krisplan

Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Rekarnegymnasiet 2014-02-24 1 (6) Krisplan Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Rekarnegymnasiet 2014-02-24 1 (6) Krisplan Sedan 2000-07-01 gäller en ny lag, AFS 1999:7, för första hjälpen och krisstöd som stadgar att

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

Till dig som är barn och lider av ångest

Till dig som är barn och lider av ångest Till dig som är barn och lider av ångest Det är väl inget svårt att vara modig när man inte är rädd Ur Mumintrollet av Tove Jansson Alla människor känner sig rädda ibland. Rädsla är en normal reaktion

Läs mer

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatri- vad är det? Psykiatri- vad är det? Definitioner Psykiatri - Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar

Läs mer

S U A S. Självskattningsformulär

S U A S. Självskattningsformulär S U A S Självskattningsformulär Översättning till svenska: Prof Lil Träskman Bendz Bearbetning: Med Dr Anders Niméus Inst för Klinisk Neurovetenskap, Avd Psykiatri Lunds Universitet De 20 frågorna börjar

Läs mer

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Carina Sjölander Januari 2013 Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 BPSD enligt socialstyrelsen...3

Läs mer

Behandling av depression

Behandling av depression Behandling av depression Våra rekommendationer Terapigrupp Psykiatri Pouya Movahed Diagnos ställs med hjälp av: Diagnos Klinisk bedömning och Diagnostiska kriterier enligt DSM-IV eller V Ett av dessa två

Läs mer

Utmanande beteende och avledningsmetoder

Utmanande beteende och avledningsmetoder Iraj Yekerusta Utmanande beteende och avledningsmetoder Teoretiska perspektiv Det finns olika syn och tolkningar om beteendeproblem. Hanteringen av beteendeproblem varierar utifrån det perspektiv man agerar

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning 1 ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis

Läs mer

Förstämningssyndrom = affek4va sjukdomar

Förstämningssyndrom = affek4va sjukdomar Förstämningssyndrom Förstämningssyndrom = affek4va sjukdomar ü Är en grupp av psykiska störningar som utmärks av en ändring i det dominerande stämningsläget som varar under en viss period ü Det förändrade

Läs mer

Social fobi. Några vanliga svåra situationer. Symtom vid social fobi. Svårighetsgrad av social fobi. Förlopp vid social fobi

Social fobi. Några vanliga svåra situationer. Symtom vid social fobi. Svårighetsgrad av social fobi. Förlopp vid social fobi Social fobi Rädsla för uppmärksamhet/kritisk granskning i sociala interaktions- och prestationssituationer. Grundar sig i rädsla för att bete sig pinsamt eller visa symtom på ångest. Kan ha stark förväntansångest

Läs mer

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 19 april 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 19 april 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du? Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Norrköping 19 april 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander

Läs mer

Krishanteringsplan för

Krishanteringsplan för Krishanteringsplan för 2015-02-10 Förord I vårt samhälle försöker vi på alla sätt undvika olyckor och kriser. Trots alla ansträngningar som görs vet vi att någon gång händer det som inte går att förutse

Läs mer

Hugger i sten Men jag tror att jag sakta börjar se en kontur Några armar och ben Jag jobbar mig inåt tills jag ser en figur

Hugger i sten Men jag tror att jag sakta börjar se en kontur Några armar och ben Jag jobbar mig inåt tills jag ser en figur Hugger i sten Men jag tror att jag sakta börjar se en kontur Några armar och ben Jag jobbar mig inåt tills jag ser en figur ( sten (Lars Winnerbäck Hugger i att förstå att det är olika Svårighet att förstå

Läs mer

Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer

Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer Tove Bylund Grenklo, PhD, beteendevetare 20 februari 2015 Tove Bylund Grenklo Oundvikligt Dödsfallet (förlusten) och sorgen Påverkbart

Läs mer

Palliativ vård vid olika diagnoser

Palliativ vård vid olika diagnoser Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen

Läs mer

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du? Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski

Läs mer

Stressforskningsinstitutetets temablad Utbrändhet. Stressforskningsinstitutet

Stressforskningsinstitutetets temablad Utbrändhet. Stressforskningsinstitutet Stressforskningsinstitutetets temablad Utbrändhet Stressforskningsinstitutet Utbrändhet - en kort historik Historiskt har utbränd definierats på flera olika sätt, men det förefaller alltmer tydligt att

Läs mer

PRIM-NET. Bedömningsmall Del I

PRIM-NET. Bedömningsmall Del I Persnr: IDnr: PRIM-NET Bedömningsmall Del I - Samtalsguide Muntlig info ang studien och bedömningssamtalet - Innan bedömningssamtalet Innan du får vara med i studien så ställer vi samma frågor till alla

Läs mer

DEPRESSION OCH DIABETES. Åke Sjöholm Professor, Överläkare

DEPRESSION OCH DIABETES. Åke Sjöholm Professor, Överläkare DEPRESSION OCH DIABETES Åke Sjöholm Professor, Överläkare Epidemiologi av depression och diabetes Patienter med diabetes har en prevalens för depressiva symptom på 31% och egentlig depression på 11%. Patienter

Läs mer

Har du saknat mig? Prolog Nu är det 12 år sedan och jag tänker fortfarande på det. Hur mamma skriker på pappa att han ska gå medan han skriker tillbaka, det var då han lämnade oss och tillbaka kom han

Läs mer

2013-01-31. Psykopatologi och Psykoterapi (Kap 17 och 18) Föreläsningens disposition. Psykisk sjukdom en kort historik

2013-01-31. Psykopatologi och Psykoterapi (Kap 17 och 18) Föreläsningens disposition. Psykisk sjukdom en kort historik Psykopatologi och Psykoterapi (Kap 17 och 18) Martin Wolgast leg. psykolog Fil Dr Föreläsningens disposition Psykopatologi Genomgång av tre psykoterapeutiska inriktningar Psykodynamisk psykoterapi Humanistisk

Läs mer

Har Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna?

Har Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna? Klinisk ångestskala (CAS) - för att mäta effekten av ångestbehandling (Snaith & al., Brit J Psychiatry 1982;141:518-23. Keedwell & Snaith, Acta Psychiatr Scand 1996;93:177-80) Om något av ångestsyndromen

Läs mer

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Depression hos barn och ungdomar är ett allvarligt tillstånd som medför ökad risk för för tidig död, framtida psykisk

Läs mer

Krisplan Annelundsskolan del 2

Krisplan Annelundsskolan del 2 Bildning Krisplan Annelundsskolan del 2 Fastställd av skolledning och personal Reviderad 2016-02-11 Bildning Christina Larsson 046-73 98 00 Christina.Larsson@kavlinge.se Annelundsskolan Västergatan 15,

Läs mer

Behandling av sömnsvårigheter

Behandling av sömnsvårigheter Behandling av sömnsvårigheter Sammanfattning Sömnsvårigheter behandlas i första hand med andra metoder än läkemedel (icke-farmakologiska metoder). I de fall då annan sjukdom, som till exempel depression

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Upplaga 5, 2015 I detta häfte beskrivs vad som händer i kroppen vid stress. Varför vissa blir så sjuka och vad man kan göra för att må bra igen. Lever vi under långvarig belastning utan chans för kroppen

Läs mer

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-110960 Fastställandedatum: 2014-05-30 Giltigt t.o.m.: 2015-05-30 Upprättare: Mats A Porat Fastställare: Berit Fredriksson Samverkan - Vuxenpsykiatri

Läs mer

Psykisk hälsa och social situation under graviditet

Psykisk hälsa och social situation under graviditet Psykisk hälsa och social situation under graviditet ABCD-inskrivning ABCD (inklusive AUDIT och MHV 1) Reaktion på graviditetsbeskedet hos kvinnan/partnern Omställning/ambivalens Hälsohistoria, psykisk

Läs mer

Depressions och ångestbehandling

Depressions och ångestbehandling Depressions och ångestbehandling NU sjukvården, maj 2010 Ebba Holmberg överläkare psyk klin, leg psykoterapeut Gunilla Kenne, psykolog. leg psykoterapeut Frekvens ångest och depression Minst 25% av alla

Läs mer

Bakom masken lurar paniken

Bakom masken lurar paniken Bakom masken lurar paniken Paniksyndrom Information till patienter och anhöriga Människor med paniksyndrom döljer ofta en stark rädsla för nya panikattacker, för att vara allvarligt sjuka, hålla på att

Läs mer

Na#onella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 Stöd för styrning och ledning

Na#onella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 Stöd för styrning och ledning Na#onella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 Stöd för styrning och ledning Åsa Kadowaki Leg. läkare, specialist i psykiatri Leg KBT- psykoterapeut Kliniskt verksam i primärvården

Läs mer

Rapport från EABCT:S ( European Association för Behavioural and Cognitive Therapies) årliga konferens i Jerusalem, Israel 31 augusti-3 september 2015

Rapport från EABCT:S ( European Association för Behavioural and Cognitive Therapies) årliga konferens i Jerusalem, Israel 31 augusti-3 september 2015 2015-10-06 1(6) Östersund 2016-04-24 Rapport från EABCT:S ( European Association för Behavioural and Cognitive Therapies) årliga konferens i Jerusalem, Israel 31 augusti-3 september 2015 Titeln på konferensen

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär B 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Krisstöd. Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri

Krisstöd. Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri Krisstöd Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri Dimensioner av krisstöd Samhälle Grupper TID Akut Intermediärt Lång sikt Individer * Psykologi

Läs mer

Från sömnlös till utsövd

Från sömnlös till utsövd SAMUEL LINDHOLM & FREDRIK HILLVESSON Från sömnlös till utsövd Ett sexveckorsprogram mot sömnproblem för bättre sömn, mer energi och högre livskvalitet BILAGOR Innehåll Bilaga A: Målsättning 3 Bilaga B:

Läs mer

F40.8 Andra specificerade fobier

F40.8 Andra specificerade fobier F40 Fobiska syndrom Perturbationes fobicae En grupp störningar där ångest uppträder enbart eller företrädesvis i vissa väldefinierade situationer som inte innebär en reell fara. Som en följd av ångesten

Läs mer

Bättre hälsa: antagande

Bättre hälsa: antagande VILKA PSYKOLOGISKA FAKTORER HINDRAR OSS ATT ÄNDRA VÅRT V BETEENDE OCH VÅR V R LIVSSTIL FÖR F R ATT UPPNÅ BÄTTRE HÄLSA? H Marcelo Rivano-Fischer Fil Dr Psykolog 061124 Mat Tobak Alkohol Droger Luft Motion

Läs mer

Aktiva och passiva handlingsstrategier

Aktiva och passiva handlingsstrategier Aktiva och passiva handlingsstrategier en sammanfattning Hela livet ständiga ställningstagande Det finns en uppgift om att vi varje dygn utsätts för ca 45 000 valsituationer, varav ca 7 000 gånger är medvetna

Läs mer

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN Injektionsfobiskalan för barn: Normdata och psykometriska egenskaper Tove Wahlund Handledare: Lars-Göran Öst PSYKOLOGEXAMENSUPPSATS, 30 HP, 2008 STOCKHOLMS UNIVERSITET PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN INJEKTIONSFOBISKALAN

Läs mer

Lära om diabetes eller lära för livet

Lära om diabetes eller lära för livet Lära om diabetes eller lära för livet Bibbi Smide Leg sjuksköt; Docent 2013 Nationella riktlinjer 2010 Utbildning Pat utb i egenvård central roll i diabetesvården naturlig del i vården av personer med

Läs mer

Att leva med MS multipel skleros

Att leva med MS multipel skleros Att leva med MS multipel skleros Att leva med ms Ibland måste man vara extra snäll mot sig själv Charlotte Sundqvist var en mycket aktiv 16-åring när hon började ana att något var på tok. Sedan en tid

Läs mer

5 enkla steg att bota 80 % av dina ångestpatienter

5 enkla steg att bota 80 % av dina ångestpatienter 5 enkla steg att bota 80 % av dina ångestpatienter Christian Rück, överläkare, med dr Mottagningen för Tvångssyndrom, Internetpsykiatrienheten Psykiatri Sydväst Karolinska Institutet, Rucklab.com christian.ruck@ki.se

Läs mer

Välkommen! Mikael Widerdal

Välkommen! Mikael Widerdal Välkommen! Den här titeln du håller i din hand innehåller de bästa och mest kraftfulla mentala redskap från de 20 år som jag utbildat, coachat och föreläst för människor i hela Sverige. Den här är indelad

Läs mer