PROTOKOLL Landstingets råd i frågor om funktionsnedsättning Ledningsstaben (4) Maud Jonsson kl

Transkript

1 PROTOKOLL Landstingets råd i frågor om funktionsnedsättning Ledningsstaben (4) Maud Jonsson kl Sammanträdesplats Sessionssalen, Landstingshuset, S:t Larsgatan 49 B, Linköping Närvarande Ledamöter Viktoria Strömberg (M) Landstinget Ordförande Agneta Lindqvist HSO Vice ordförande Noomi Nilsson (KD) Landstinget Peter Hermansson (S) Landstinget Claes Jönsson (VL) Landstinget Kjell Brissman HSO Anita Rinman DHR Per-Ove Holstein HSO Jan-Erik Asp HSO Maigun Hjalmarsson HSO Ersättare Fredrik Sjöstrand (M) Landstinget Inga Arnell Lindgren (C) Landstinget Christoffer Bernsköld (S) Landstinget Lena Höjdevall (V) Landstinget Inga Florhed DHR Mats Linder HSO Ann-Marie Berg HSO Siv Wirsenius HSO Carola Eriksson HSO Leif Persson HSO Peter Gustafsson HSO Frånvarande Madelaine Vilgren (S) Landstinget Monica Eriksson HSO Criss Hagfeldt HSO Samad Tiemori (FP) Landstinget Marie Bager HSO Övriga Elisabeth Hamrin Lena Fix Ann-Marie Zingmark Peter Wahlberg Maud Jonsson Ordförande, Strokeföreningen Östergötland Strokeföreningen Östergötland Landstingets ledningsstab Landstingets ledningsstab Sekreterare

2 Ledningsstaben Monica Ulriksson (4) Mötets öppnande Val för protokollsjustering Information från Strokeföreningen i Östergötland 10 Ordföranden hälsar ledamöterna välkomna, och förklarar mötet öppnat. Dagordningen och föregående protokoll gås igenom och godkänns därefter. 11 Jan-Erik Asp utses att jämte ordföranden justera dagens protokoll. 12 Elisabeth Hamrin, ordförande i Östergötlands strokeförening samt Lena Fix ordförande i Linköpings strokeförening informerade. STROKE-Riksförbundet är en ideell intresseorganisation som bildades Det finns 72 stycken läns- och lokalföreningar spridda över hela landet. Totalt finns cirka medlemmar registrerade. Länsföreningen för stroke har idag 570 medlemmar och 3 stycken lokalföreningar, dessa finns i Linköping, Norrköping och i Motala- Mjölby. Alla medlemmar som är med i någon lokalförening är automatiskt medlem i länsavdelningen. Strokeföreningens arbete handlar om att sprida kunskap om stroke, informera om riskfaktorer, symtom och konsekvenser. Förbundet arbetar också för att ge god vård och rehabilitering samt för att ge ett värdigt liv efter stroke och för att ge de närstående ett gott stöd. Stora satsningar görs på yngre personer som drabbas av stroke i yrkesverksam ålder. Varje år upptäcks 450 nya strokepatienter. Elisabeth Hamrin är sedan 1997 aktiv professor emeritus och är det fortfarande, hon har också doktorsexamen i Medicinsk Vetenskap. Lena Fix arbetar på strokeenheten, Universitetsjukhuset, Linköping, med information till nya strokedrabbade patienter. Hon håller föredrag om stroke samt delar ut akutkort, vilket har hjälp många strokedrabbade personer i tid. Den 14 maj ska den Internationella strokedagen hållas och information om den kommer att synas i medierna. Utveckling av primärvårdens ersättningssystem 13 Ann-Marie Zingmark från ledningsstaben informerar om primärvårdens nya ersättningssystem som skall tas i bruk från och med den 1 januari Det tidigare ersättningssystemet från 2011 innebar att vårdcentralerna fick ersättning som baserades på antalet listade patienter. Detta system har idag ersatts av ett system där diagnoser utgör grunden för ersättningen och som ger en vårdtyngd. Diagnoserna delas in i fem

3 Ledningsstaben Monica Ulriksson (4) olika kriterier som i sin tur delas i flera undernivåer. För mer information se bifogade bilder. Hälso- och sjukvårdsnämndens årsredovisning Fredrik Sjöstrand (M) informerar om hälso- och sjukvårdsnämndens planering och uppföljning samt om de uppdrag, satsningar och resurser som gjorts under Se bifogade bilder Hälso- och sjukvårdsnämnden har avtal med externa leverantörer och överenskommelser med interna leverantörer. Överenskommelser finns även med 9 stycken centrum samt folktandvården. Uppföljning av överenskommelse 2012 mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden med de 9 centrumen samt folktandvården finns att läsa här. Översyn av landstingets regelverk för sjukresor 15 Peter Wahlberg, funktionsansvarig samordnare för sjukresor på landstingets ledningsstab, informerar om arbetet med att ta fram ett nytt sjukresereglemente. Bakgrunden till översynen av regelverket är att revisionen riktat kritik mot hur verksamheten administrerades. Våren 2012 genomfördes en omfattande genomlysning av hela sjukreseverksamheten och utredaren konstaterade att det också fanns behov av att se över regelverket som helhet. En annan konsekvens av utredningen var att en funktion på ledningsstaben inrättades för att samordna arbetet med utvecklingen av sjukreseverksamheten. Peter informerar också om vad som menas med en sjukresa och lite om verksamhetens nuvarande omfattning. En person har rätt till sjukresa inom länet, om det medicinska tillståndet, eller funktionsnedsättningen gör att man inte kan använda allmänna kommunikationsmedel. För resor till vård i annat län gäller att patienten har en specialistvårdseller vårdgarantiremiss. Då kan han/hon i efterhand söka ersättning för sina resekostnader genomfördes c:a sjukresor av ungefär personer. Landstinget nettokostnad var cirka 75 mkr. Peter informerar också om inriktningen på det förslag till nytt sjukresereglemente som han håller på att arbeta med. Han betonar starkt att denna inriktning ännu inte presenterats för den politiska nivån, så det finns inga som helst ställningstaganden. Ambitionen är att förenkla och tydliggöra regelverket. Följande områden arbetar Peter med: - Förenklad administration, vilket bara i ytterst begränsad

4 Ledningsstaben Monica Ulriksson (4) utsträckning kommer att märkas för den enskilde resenären. - Öka tillgängligheten i länet. Vårdvalsreformen har gjort det nödvändigt att tillåta resor till annat än närmaste vårdgivare. - Mer individuell anpassning av servicenivån. Det handlar framförallt om att få möjlighet att få hjälp in i bostaden om man har behov av det. - Införandet av ett högkostnadsskydd. Tanken är att när en patient inom ramen för en 12-månadersperiod har gjort exempelvis 11 tur- och retur resor så är han/hon befriad från egenavgift för resten av perioden. Denna förändring riktar in sig på dem som besöker vården ofta, men innebär också att de speciella förmåner som idag finns för vissa avgränsade patientgrupper, kommer att försvinna. Detta är möjligen det kontroversiella i förslaget. - Utifrån gällande lagstiftning går det att behålla den ordning som i dag gäller färdtjänstberättigade, som har rätt att åka sjukresa på färdtjänstvillkor. Förslaget till nya regler ska vara klart efter sommaren och börja träda i kraft från och med halvårsskiftet Övriga frågor 16 Landstingskatalogen kommer på sikt att försvinna. Hur är det tänkt att marknadsföringen ska gå till? Kommer en tillgänglig webbsida att finnas för de 34 organisationerna? Hur ska spridning av information ske till handikappföreningarnas adresskatalog, kan den spridas via vårdcentraler? Ordföranden tar med sig frågan till junimötet och eventuellt finns då planer på att bjuda in informationscentrum för att få svar på denna fråga. Nästa sammanträde Mötets avslutande 17 Nästa sammanträde är planerat till den 13 juni. 18 Ordföranden tackar för visat intresse och förklarar sammanträdet avslutat. Vid protokollet Maud Jonsson Justerat Viktoria Strömberg Jan-Erik Asp

5 Ersättning till vårdcentraler från och med 2014

6 Ersättningen består av flera delar ACG Adjusted Clinical Groups CNI Care Need Index Små vårdcentraler ensamma på orten BVC Mål och mått Övergångsregler Totalt mkr

7 ACG Baseras på diagnoser som kombineras och ger en vårdtyngd Gruppering efter fem kriterier: Varaktighet Allvarlighet Säkerhet i diagnossättning Etiologi (orsak till sjukdomen) Behov av specialiserad vård

8 ACG Två delar: Vårdvalsdel och läkemedelsdel Utgör ca 88 % av ersättningen Av ACG-ersättningen är ca 40% för läkemedel Grund för beräkningen är primärvårdsdiagnoser i vårdvalsdelen och alla diagnoser i läkemedelsdelen. Beräknas på en tidsperiod på 18 månader Diagnoser kan sättas även på indirekta kontakter Följsamheten till regelverket för diagnossättning viktigt, ska följas upp Många förekomster av samma diagnoskonstellation på samma patient under perioden ger inte högre ersättning Förbättrad diagnossättning påverkar ACG-ersättningen, vilket gör det svårt att beräkna framtida utfall på en enskild vårdcentral

9 Fler diagnoser per besök ger högre ACG 16,0 R² = 0, ,0 Åby Andel LB med 3 eller fler diagnoser 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 Ryd MC VC Johannelund 2,0 Boxholm 0, ACG per listad (PV)

10 Högre täckningsgrad ger högre ACG Åby Vikbolandet ACG-ersättning per listad (PV-diagnos) CityAku R² = 0,7273 Ryd Cityhälsan Ödeshög Valdemarsvik 0 0,00 0,10 0,20 0,30 0,40 0,50 0,60 0,70 0,80 Andel listade som besökt vårdcentralen

11 Socioekonomisk ersättning, CNI Ersätter för socioekonomiska förhållanden som ACG inte fångar. En patient med socioekonomiska problem kan ta mer resurser oavsett diagnos. Baseras på sju variabler: Ålder över 65 år och ensamboende 6,15 Utlandsfödd (Syd- och Östeuropa men ej EU, Asien, Afrika och Sydamerika) 5,72 Arbetslös eller i åtgärd år 5,13 Ensamstående förälder med barn 17 år eller yngre 4,19 Person 1 år eller äldre som flyttat in i området 4,19 Lågutbildad år 3,97 Ålder yngre än 5 år 3,23 Utgör ca 7% av ersättningen Bygger på individdata 60% av befolkningen har ingen CNI-variabel. 7-8% har två eller flera.

12 Små vc ensamma på orten En liten vårdcentral måste ha en viss basbemanning Svårt att rekrytera läkare, kan orsaka kostnader för hyrläkare Svårt att öka listningen Gränsen går vid 8000 listade Gäller: Österbymo, Boxholm, Ödeshög, Skänninge, Kolmården, Vikbolandet, Mantorp, Linghem, Borensberg, Valdemarsvik, Vadstena och Skärblacka. Ersättning i en trappa i tre steg: 1,5 mkr, 1,25 mkr och 1,0 mkr Utgör 1 % av ersättningen

13 BVC BVC arbetar inte med diagnoser, utan måste ha en separat ersättning. Utgör ca 4 % av ersättningen. En fast ersättning per barn 0-6 år 1800 kr per barn Socioekonomiska skillnader fångas av CNI

14 Ersättningsmodell för vårdcentraler jämförelse dagens modell och genomförd modell 2016 Mål och mått 1% Mål och mått 3% Ersättning små vårdcentraler ensamma på orten 1% Barnavårdcentral 4% Täckningsgrad 6% Grundersättningar 5% Socioeknomisk ersättning (CNI) 7% ACG läkemedel 39% ACG vårdval 49% Kapiteringsersättni ng läkemedel 39% Kapiteringsersättni ng listad befolkning 48%

15 Övergångsregler ACG-delen av ersättningen Förändringen slår igenom med 1/ och 2/ Övrig del är baserad på ersättning per listad Täckningsgrad kvar år 1 och borta år 2

16 HSN:s planering och uppföljning

17 HSN:s uppföljning av 2012 Löpande uppföljningar av ledningsstaben Centrumens verksamhetsplaner och delårsrapporter Tematiska uppföljningar i HSN och dess beredningar Uppföljning av resurstillskott Summerande uppföljning i februari Årsredovisning Uppföljning

18 HSN har Avtal Extern leverantör Överenskommelse Intern leverantör (ej vårdval och primärvård idag) Uppföljning

19 Överenskommelser med 9 centrum och Folktandvården Närsjukvården i centrala Östergötland NSC Närsjukvården i östra Östergötland NSÖ Närsjukvården i västra Östergötland NSV Närsjukvården i Finspång NiF Hjärt- och medicincentrum HMC Diagnostikcentrum DC Barn- och kvinnocentrum BKC Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård CKOC Sinnescentrum SC Folktandvården - FTV Uppföljning

20 OBS! Detta är bara bedömning av de utökade resurserna och uppdragen för dessa områden i övrigt är Östergötland mycket bra i nationella jämförelser inom flera sjukdomsgrupper Uppföljning

21 Uppdrag 2012 Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Hjälpmedel BKC CKOC HMC NIF NSC NSV NSÖ SC DC FTV Jämlik vård NP Vuxna Äldre Stroke Uppföljning

22 Uppdrag från tidigare år Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande BKC CKOC HMC NIF NSC NSV NSÖ SC DC FTV Palliativ vård Barn- och unga depression och ångest Äldre demens, depression och ångest Smärttillstånd relaterade till rörelseorganen Kollektiv del Omvårdnadsansvar barn och ungdom Andelen undersökta och EPI-registrerade barn och ungdomar Uppföljning

23 HSN:s budget 2012 Nya medel resurstillskott: 100 miljoner kronor utökad budget till HSN (varav 3 miljoner återgick till HSN) 45 miljoner kronor engångsmedel till HSN Landstingsstyrelsen, LS 20 miljoner kronor engångsmedel till LS Uppföljning

24 Engångssatsningar 2012 Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Område Neurologiska sjukdomar Vad HSN Mkr Kvalitetssäkra omhändertagande av patienter med TIA, likvärdigt i länet 2 NS LS Mkr Centrum Akutprocessen -Fortsatt utveckling av arbetsformer många pågående projekt 20 Samtliga Psykisk ohälsa -Bygga upp bra verksamhet för lätt/medelsvår problematik 6-12 år barnhälsor Kompetensutveckling inom neuropsykiatriska området 10,5 NSC, NSV, NSÖ, PV Hälsofrämjande förhållningssätt Kompetensutveckling, webbverktyg 3 Samtliga Rörelseorganens sjukdomar Artrosskola för höft 2,5 NS Ögonsjukdomar Metodutveckling av läkemedelsinjektioner i ögon 0,5 SC Hjärt-kärlsjukdom Införande i projektform av nytt blodproppsförebyggande läkemedel 4,5 HSN Inflammatoriska mag- tarm-, ledoch hudsjukdomar Utomlänsvård, läkemedel Biologiska läkemedel i avvaktan på effekt av upphandling och patentutgång 9 HMC, NSÖ, NSV, BKC Ökade kostnader för utomlänsvård, tillgänglighet samt läkemedel, bl.a särläkemedel Totalt HSN

25 Utökade resurser 2012 Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Område Vad Mkr Berörda Akut omhändertagande Psykisk ohälsa - Förbättrat akut omhändertagande inom barnmedicin 4 BKC - Ensamkommande barn och unga - Tvångsvård i öppenvård - Hjälpmedel till personer med neuropsykiatriska funktionshinder - Psykologkompetens till MHV och barnmedicin 6 NSC, NSV, NSÖ, BKC, Aleris i Motala Rörelseorganens sjukdomar - Artrosskola för knä - Förbättrad behandling av benskörhet - Ortopediska hjälpmedel, knä-, höft- och ryggoperationer 14 NS, CKOC, Aleris i Motala, HSN Lungsjukdom - Samlat omhändertagande av patienter med tuberkulos -tuberkulosenheter 1,5 CKOC, BKC, HMC Cancersjukdom -Förstärkning till diagnostik och behandling för vård av prostata-, lung-, hud- och blodcancer 19 CKOC, NSÖ, HMC Öronsjukdom - Utökade indikationer och nya patientgrupper aktuella för att få chochleaimplantat 2,8 SC Allergisk sjukdom - Fler patienter ska få tillgång till behandling för sin allergi, exempelvis biallergi 1,5 HMC, NSÖ Infektion - Läkemedel - smittsamma sjukdomar 6 HSN Totalt 54,8

26 Utökade resurser 2012 Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Område Vad Mkr Berörda Neurologisk sjukdom Hjärtkärlsjukdom Strokevård tidiga insatser och likvärdig i länet: - diagnostik; jour US, röntgen - läkemedelstrombolys - kirurgisk trombolys - rehabilitering i slutenvård - återbesök till strokemottagning - fler vårdplatser på rehabiliteringsmedicinska kliniken för intensivrehabilitering - Fortsatt satsning för att nå upp till de nationella riktlinjerna för hjärtsjukdom och ökat antal klaffoperationer - Nytt läkemedel för behandling efter hjärtinfarkt 22,5 NS SC 16,7 HMC NSV Endokrin sjukdom - Ökat antal patienter i behov av bröst- och bukplastik efter fetmaoperation Totalt 42,2 3 SC Uppföljning

27 Målrelaterad ersättning 2012 Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Aleris BKC CKOC HMC NIF NSC NSV NSÖ SC Tillgänglighet besök Tillgänglighet behandling Tillgänglighet på akutmottagning Tillgänglighet canceroperationer Tillgänglighet stora ledoperationer Uppföljning

28 Målrelaterad ersättning 2012 Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Aleris BKC CKOC HMC NIF NSC NSV NSÖ SC Patientfokuserad vård Senior Alert Barn- och unga med depression och ångest Vårdprocessprogram NP-Vuxna Kirurgisk intervention stroke Gynekologisk cellprovtagning Postoperativa infektioner gynekologi Uppföljning