KALLELSE Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen kallas till sammanträde för behandling av ärenden enligt bilagd förteckning, ärende 1 37.

Transkript

1 KALLELSE Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen kallas till sammanträde för behandling av ärenden enligt bilagd förteckning, ärende Tid , kl. 13:30 Plats A-salen, Växjö kommun Kristoffer Bengtsson Förvaltningssekreterare Ledamöter Bo Frank (M) Åsa Karlsson Björkmarker (S) Per Schöldberg (C) Anna Tenje (M) Ulf Hedin (M) Anna Hultstein (M) Eva Johansson (C) Nils Fransson (FP) René Jaramillo (KD) Gunnar Storbjörk (S) Charlotta Svanberg (S) Tony Lundstedt (S) Rose-Marie Holmqvist (S) Carin Högstedt (V) Cheryl Jones Fur (MP) Ersättare Nils Posse (M) Malin Lauber (S) Gunnar Elm (C) Catharina Winberg (M) Benny Johansson (M) Lena Wibroe (M) Annika Stacke (FP) Stefan Bergström (FP) Lars Melin (KD) Maria Carlsson (S) Martin Edberg (S) Carl-Olof Bengtsson (S) Abdi Elmi Mohammed (S) Anders Mårtensson (V) Lars Edqvist (MP) Tjänstemän Kommunchefen Kanslichefen 1 (43)

2 KALLELSE Kommunstyrelsen Förteckning över kommunstyrelsens ärenden den 6 maj Justering 2 Information om mobiltäckning inom Växjö kommun 3 Information från ledamöter och ersättare i kommunstyrelsen samt från kommunchefen 4 Redovisning av protokoll 5 Redovisning av delegeringsbeslut 6 Uppdrag att ta fram en modell för att erbjuda nyinflyttade i Växjö kommun en månads gratis busskort 7 Redovisning av uppdrag att ta fram rutin för hantering och uppföljning av uppdrag från kommunfullmäktige 8 Redovisning av uppdrag att ta fram strategi för gröna tak och väggar 9 Rapportering avseende upphandling av räntesäkring 10 Kommunstyrelsens delårsrapport efter mars Skrivelse om försöksprojekt "tryggad återvandring" 12 Detaljplaneändring av området vid Fagrabäcksrondellen 13 Revidering av kommunstyrelsen delegationsordning med anledning av organisationsförändringar inom kommunledningsförvaltningen 14 Ansökan om lån Växjö DFF 15 Medborgarförslag om fria bussresor för vissa SFI-elever 16 Stöd till Svenska Möbelklustret 17 Hantering av underskott för länstrafiken 18 Förlängning av genomförandeavtal, Växjö stationsområde avseende byggande av World Trade Center 19 Samverkansavtal med Jernhusen 20 Växjö kommuns mångfaldspris Kommunstyrelsens månadsrapport efter april (43)

3 KALLELSE Kommunstyrelsen Yttrande över Finansdepartementets remiss om en tydligare beredning av myndighetsföreskrifter 23 Ansökan om bidrag till EU-projektet COMPLETE 24 Yttrande över linjeutvärdering av Länstrafiken Kronobergs busslinjer 25 Revisorernas granskning av Växjö kommuns åtgärder för ekonomi i balans 26 Motion om utredning och förstärkning av anhörigvården i Växjö - Örjan Mossberg (V) 27 Motion om att utöka våra idrottanläggningar med en centralt belägen ridbana - Ann-Kristin Lindquist (S) 28 Motion om nattomsorg i Växjö kommun - Åsa Karlsson Björkmarker (S) 29 Motion om bättre skyltning på cykelvägar - Åsa Karlsson Björkmarker (S) 30 Motion om ett mobilt medborgarkontor - Cheryl Jones Fur (MP) 31 Antagande av Vision Arenastaden 32 Uppdaterade skyddsföreskrifter för vattenskyddsområde Åryd 33 Hovshaga AIF:s ansökan om kommunalt lån 34 Ny prismodell avseende fjärrvärme för näringsfastigheter 35 Delårsrapport Växjö kommun januari - mars 2014 med prognos för helår Region Kronoberg verksamheter som föreslås överföras genom lag, skatteväxling och avtal, samt avveckling av Regionförbundet södra Småland 37 Övriga frågor 3 (43)

4 KALLELSE Kommunstyrelsen Justering 4 (43)

5 KALLELSE Kommunstyrelsen Information om mobiltäckning inom Växjö kommun 5 (43)

6 KALLELSE Kommunstyrelsen Information från ledamöter och ersättare i kommunstyrelsen samt från kommunchefen 6 (43)

7 KALLELSE Kommunstyrelsen Redovisning av protokoll Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslut Kommunstyrelsen godkänner redovisningen. Bakgrund Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll från den 25 mars, 8 april, 15 april och 22 april. Kommunstyrelsens personal- och organisationsutskott från den 8 april. Växjö kommunföretag AB:s protokoll från den 10 april. 7 (43)

8 KALLELSE Kommunstyrelsen Redovisning av delegeringsbeslut Dnr KS/2014:172 Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen godkänner redovisningen. Bakgrund Mark- och exploateringschefen, markingenjören, exploateringsingenjören, planeringschefen, personal- och förhandlingschefen, upphandlingschefen, kommunstyrelsens ordförande samt kommunchefen har lämnat redovisning över beslut som har fattats med stöd av kommunstyrelsens beslut om delegering enligt 6 kap 33 kommunallagen. 8 (43)

9 KALLELSE Kommunstyrelsen Uppdrag att ta fram en modell för att erbjuda nyinflyttade i Växjö kommun en månads gratis busskort Dnr KS/2013:719 Arbetsutskottets förslag 1. Kommunstyrelsen beslutar att erbjuda samtliga nyinflyttade i Växjö kommun 1 månads gratis busskort, under förutsättning att de folkbokför sig i kommunen. 2. Beslutet innebär att de nyinflyttade medborgare som efterfrågar 1 månads gratis busskort, får sig det tilldelat. Bakgrund Malin Lauber och Åsa K Björkmarker föreslog i en motion att nyinflyttade ska erbjudas gratis busskort en månad. Kommunfullmäktige biföll motionen och KSAU gav kommunchefen i uppdrag att ta fram en modell för att erbjuda nyinflyttade i Växjö kommun en månads gratis busskort från den 1 januari Modellen ska utvärderas efter ett år. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 14 februari redogjort för ärendet och lämnat förslag på tre möjliga modeller för kommunstyrelsen att ta ställning till. De tre modellerna är: 1. Provåkar kort till samtliga nyinflyttade i kommunen, inget utskick från Länstrafiken. Kostnad kr. 2. Provåkar kort till nyinflyttade bilister samt utskick enligt dagens modell från Länstrafiken (modell Halmstad). Kostnad kr. 3. Kommunen erbjuder samtliga nyinflyttade 100 kr reskassa, inget utskick från Länstrafiken. Kostnad kr. Kommunchefen bedömer att alternativ 2 är mest kostandseffektivt för att öka kollektivtrafikresandet och minska Co2 utsläpp. Alternativ 1 är ett generösare välkomnande av nya invånare än idag. Alternativ 3 presenterar kollektivtrafiken som en del av satsningarna på Europas grönaste stad. Yrkanden Gunnar Storbjörk (S): 1. Kommunstyrelsen beslutar att erbjuda samtliga nyinflyttade i Växjö kommun 1 månads gratis busskort, under förutsättning att de folkbokför sig i kommunen. 2. Beslutet innebär att de nyinflyttade medborgare som efterfrågar 1 månads gratis busskort, får sig det tilldelat. 9 (43)

10 KALLELSE Kommunstyrelsen Beslutsordning Ordförande Bo Frank frågar om yrkandet kan antas och konstaterar att arbetsutskottet beslutar enligt Gunnar Storbjörks yrkande. 10 (43)

11 KALLELSE Kommunstyrelsen Redovisning av uppdrag att ta fram rutin för hantering och uppföljning av uppdrag från kommunfullmäktige Dnr KS/2014:195 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen godkänner redovisningen av uppdraget. Bakgrund Kommunstyrelsen har i 76/2014 uppdragit åt kommunchefen att ta fram en rutin för hantering och uppföljning av uppdrag från kommunfullmäktige. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 17 mars 2014 redogjort för ärendet. Av skrivelsen framgår att kommunkansliet har utarbetat en skriftlig rutinbeskrivning för hantering och uppföljning av uppdrag baserat på styrande dokument, beslut i kommunfullmäktiges presidium samt vedertagen praxis. 11 (43)

12 KALLELSE Kommunstyrelsen Redovisning av uppdrag att ta fram strategi för gröna tak och väggar Dnr KS/2011:1020 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen godkänner redovisningen av uppdraget. Bakgrund Kommunstyrelsen har i 585/2011uppdragit åt kommunchefen att utarbeta en strategi för hur användningen av byggtekniker som hjälper till att fördröja dagvatten ska öka. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 21 mars 2013 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. I skrivelsen redovisas de åtgärder som genomförts för att få en förbättrad dagvattenhantering i kommunen samt hur frågan kan fortsätta att utvecklas. 12 (43)

13 KALLELSE Kommunstyrelsen Rapportering avseende upphandling av räntesäkring Dnr KS/2014:263 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen noterar informationen till protokollet. Bakgrund Kommunstyrelsen godkände 4 juni 2013, 196, att undertecknad fick upphandla derivatinstrument avseende räntesäkring på maximalt 600 miljoner kronor med en löptid om högst 10 år. Räntesäkringen avser finansieringen av Växjö Energis nya kraftvärmeblock. Räntesäkring upphandlades 31 mars i form av två ränteswappar på 50 miljoner kronor vardera. Starten för båda ränteswapparna är den 3 april 2014 och den ena avslutas 3 april 2017 och den andra 3 april Räntan på den treåriga ränteswappen blev 1,3% och på den femåriga 1,77%. Tillkommer som kostnad för Växjö Energi är marginalen på underliggande stiborlån. Rapportering av derivaten enligt EMIR (European Market Infrastructure Regulation) har gjorts. 13 (43)

14 KALLELSE Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens delårsrapport efter mars 2014 Dnr KS/2014:251 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen godkänner delårsrapport efter mars och prognos för Bakgrund Kommunstyrelsen ska enligt riktlinjerna för ekonomiska rapporter upprätta en delårsrapport efter mars. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 8 april redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår att kommunstyrelsens utfall t.o.m. mars ligger på 24 %. Efter avdrag för förändringen av semesterlöneskulden som beräknas stanna runt noll vid året slut blir förbrukningen 23 %. Detta är något bättre än riktpunkten efter mars. Delårsbokslutet indikerar ett något högre överskott än helårsprognosen som är bedömd till +1,0 mkr för kommunstyrelsens verksamheter. Detta förklaras av att förvaltningen räknar med högre kostnader under resten av året. Några engångsbelopp eller nettokostnader för extraordinära händelser har inte bokförts på kommunstyrelsens ansvar t.o.m. mars. Kommunstyrelsen har ett eget kapital om sammanlagt 31,1 mkr att balansera eventuella avvikelser med. Sjukfrånvaron, beräknat på de tolv senaste månaderna, har sjunkit rejält och är nu 10,0 sjukfrånvarodagar/snittanställd, en minskning med drygt två dagar. Såväl den korta som den långa sjukfrånvaron har minskat. Andelen ej sjukfrånvarande har ökat med tre procent vilket motsvarar ca sex personer. Kommunstyrelsens delårsrapport efter mars med prognos 2014 bifogas. 14 (43)

15 KALLELSE Kommunstyrelsen Skrivelse om försöksprojekt "tryggad återvandring" Dnr KS/2013:887 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen uppdrar åt nämnden för arbete och välfärd att starta försöksprojektet Tryggad återvandring i syfte att utveckla metoder för att stödja frivillig återvandring. Bakgrund Peter Norrman (M) och Benny Johansson (M) har i en skrivelse den 18 december 2013 föreslagit att Växjö ska ansöka om att bli försökskommun för att utveckla metoder att stödja frivillig återvandring. Enligt skrivelsen ska ett sådant arbete ske i samarbete med Migrationsverket, SIDA, UNHCR och andra hjälporganisationer. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 31 mars 2014 redogjort för ärendet. Av skrivelsen framgår att nämnden för arbete och välfärd i beslutat att tillstyrka förslaget i skrivelsen. Av förvaltningschefens skrivelse framgår att man ska skilja på begreppen Frivilligt återvändande och frivillig återvandring. Det är det senare av dessa som berörs i förslaget. Frivillig återvandring avser personer som erhållit uppehållstillstånd men inte är svenska medborgare. Migrationsverket har regeringens uppdrag att arbeta med frivillig återvandring och därför finns det projektmedel att söka hos dem beroende på projektets art. Migrationsverket administrerar även Europeiska återvändarfonden inom EU:s ramprogram Solidaritet och hantering av migrationsströmmar (SOLID). Även här finns projektmedel att söka. Projektet ERPUM (European Return Platform for Unaccompanied Minors) som nämns i förslaget är specifikt inriktat på familjeåterförening och ett ordnat mottagande för ensamkommande barn från Afghanistan och Irak som har fått beslut på sin asylansökan. Kommunledningsförvaltningen har inga ytterligare synpunkter 15 (43)

16 KALLELSE Kommunstyrelsen Detaljplaneändring av området vid Fagrabäcksrondellen Dnr KS/2014:243 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen ger byggnadsnämnden i uppdrag att genomföra detaljplaneändring av området vid Fagrabäcksrondellen. Det är av yttersta vikt att detta sker i samarbete och parallellt med Trafikverkets upprättande av vägplan för samma område. Bakgrund Växjö kommun och Trafikverket har gemensamt genomfört en förenklad åtgärdsvalsstudie för ny trafikplats RV 25 Österleden, Fagrabäcksrondellen. Objektet ligger med i Nationell Plan för utveckling av transportsystemet Studien är genomförd med anledning av planerad ombyggnation av nämnda rondell. Beräknad tidpunkt för trafikpåsläpp i den nya trafiklösningen är 2018 och för att kunna åstadkomma detta krävs en detaljplaneändring i området från kommunen sida. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 31 mars 2014 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. 16 (43)

17 KALLELSE Kommunstyrelsen Revidering av kommunstyrelsen delegationsordning med anledning av organisationsförändringar inom kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:252 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen godkänner följande revidering av delegationsordningen: Titeln mark- och exploateringschef ersätts av titeln planeringschef. Bakgrund Kommunledningsförvaltningen har idag en mark- och exploateringsenhet och ett planeringskontor. Då kommunchefen har beslutat om en sammanslagning av dessa enheter under en gemensam chef behöver kommunstyrelsens delegationsordning uppdateras. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 31 mars 2014 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår att den nya chefstjänsten kommer att ha titeln planeringschef. Det innebär att den delegation som mark- och exploateringschefen har idag ska överföras till planeringschefen. 17 (43)

18 KALLELSE Kommunstyrelsen Ansökan om lån Växjö DFF Dnr KS/2014:218 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen beviljar Växjö damfotbollsförening ett lån om kronor för finansiering av byggnation av en klubbstuga. Bakgrund Växjö damfotbollsförening (Växjö DFF) har ansökt om ett lån på kronor för uppförande av klubbstuga på Östra IP vid Katedralskolan. Föreningen har ingen klubbstuga idag. Byggandet av klubbstuga har påbörjats under 2013 med stöd av investeringsbidrag från Fritid. Klubbstugan har kostnadsberäknats till kronor. Fritid har beviljat investeringsbidrag med kronor. Föreningen finansierar själva kronor. Ett lånebehov om kronor återstår. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 14 april 2014 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår att fritidsnämnden har haft ärendet uppe för beslut och de har rekommenderat att Växjö DFF ska få låna pengarna. Kommunstyrelsen har tidigare beviljats en låneram om åtta miljoner kronor av kommunfullmäktige för utlåning till föreningar som lever upp till de kriterier för utlåning som fritidsnämnden slagit fast. Av de åtta miljoner kronorna så återstår kronor för kommunstyrelsen att besluta om. 18 (43)

19 KALLELSE Kommunstyrelsen Medborgarförslag om fria bussresor för vissa SFI-elever Dnr KS/2014:46 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen avslår medborgarförslaget. Bakgrund Omid Shwan har i ett medborgarförslag den 16 januari 2014 föreslagit gratis kollektivtrafik för vissa SFI-elever till och från utbildningen. Enligt förslagsställaren skulle detta gälla anhöriginvandrare som inte har rätt till någon ersättning. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 3 april yttrat sig över medborgarförslaget. Av skrivelsen framgår att kommunfullmäktige har vid ett flertal tillfällen behandlat och avslagit förslag på att införa gratis bussresor med motiveringen att en viss självkostnad för kollektivtrafik är bättre ur rättvisesynpunkt och en förutsättning för god hushållning. Kommunledningsförvaltningen har varit i kontakt med förvaltningen för arbete och välfärd. Enligt förvaltningen finns det inga anhöriginvandrare som inte har rätt till något ekonomiskt stöd. Dessutom finns det möjlighet att söka extra stöd för busskort om sträckan överstiger 3 km. 19 (43)

20 KALLELSE Kommunstyrelsen Stöd till Svenska Möbelklustret Dnr KS/2013:583 Arbetsutskottets förslag 1. Kommunstyrelsen stödjer projektet Svenska Möbelklustret med kronor per 12-månadersperiod under tre år med planerad start den , under förutsättning att: a. Trä- & Möbelföretagen (TMF) blir en aktiv part i bildandet av klustret. b. en utvärdering ska göras och presenteras i god tid innan periodens slut, senast februari c. övriga fyra kommuner: Tibro, Tranås, Vaggeryd och Värnamo, fattar samma beslut och går in med kr per kommun per år. d. medlen för projektet kanaliseras till respektive kommuns näringslivsbolag eller utsedd näringslivsfunktion. 2. Kommunstyrelsen uppdrar åt kommunchefen att underteckna avtal avseende bidrag till Svenska Möbelklustret med Lammhults Industriklubb. 3. Kommunstyrelsen uppdrar åt kommunchefen att redovisa det samlade stödet till Möbelriket samt vilka effekter det har fått. Uppdraget ska vara slutfört senast Bakgrund Under hösten och vintern har förstudiearbetet, som Växjö kommun stöttat, gällande bildandet av ett svenskt Möbelkluster varit intensivt. Representanter från olika näringslivsbolag/organisationer tillsammans med bransch- och arbetsgivareorganisationen TMF har utrett frågan. Nu är förstudien klar. Sedan många år har Möbelriket drivits med framgång i Lammhult och gynnat såväl trä-och möbelbransch i regionen såväl som i kringliggande orter. Parallellt har man på senare tid också drivit frågor på nationell nivå för branschen. Intresset för att vidga det arbetet har varit stort och därför vill man nu växla upp och driva frågorna med än större genomslag i Svenska Möbelklustret. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 14 april 2014 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår att syftet med Svenska Möbelklustret är att bli ett operativt forum för möbelrelaterade företag, vare sig det gäller underleverantörer eller producenter. En viktig aspekt har även varit möjligheterna för branschen att komma ifråga för större forsknings-, och utvecklingsprojekt på EU-nivå. Verksamhetens fokus ska vara företags-, och branschutveckling genom konkreta utvecklingsprojekt och mötesplattformar. 20 (43)

21 KALLELSE Kommunstyrelsen De högst prioriterade områdena just nu är rekrytering, innovation och design, internationalisering och export samt underleverantörsutveckling. Bilaga: Förstudie Svenska Möbelklustret. 21 (43)

22 KALLELSE Kommunstyrelsen Hantering av underskott för länstrafiken Dnr KS/2014:293 Arbetsutskottets förslag 1. Kommunstyrelsen beslutar att underskottet 2013 för Växjö stadsbussar, preliminärt 5 mkr, ska belasta gemensam finansiering Kommunstyrelsens eget kapital för länstrafik och färdtjänst ska minskas med samma belopp, preliminärt 5 mkr. 2. Kommunstyrelsen beslutar att differensen 2014 på 2,8 mkr mellan kommunens budgeterade medlemsbidrag, 74,4 mkr, och det medlemsbidrag som regionfullmäktige har fastställt, 77,2 mkr, ska belasta kommunstyrelsen Bakgrund Ärendet förs fram på uppdrag av kommunstyrelsens ordförande. Länstrafikens bokslut 2013 innebar ett underskott mot budget för Växjö stadsbussar beroende på ökade kostnader för biogasbussar, biogasdrivmedel och bussdepån. Länstrafikens budget 2014 är kraftigt underbalanserad och bygger således på disposition ur kommunernas andel av länstrafikens egna kapital, för Växjös del 11,4 mkr. Underskottet 2013 för Växjö stadstrafik innebär att Växjös andel av det egna kapitalet 2014 uppgår till endast 6,4 mkr i stället för kalkylerade 11,4 mkr. Differensen på preliminärt 5 mkr kommer länstrafiken att fakturera Växjö kommun vid utgången av Samma summa kommer också att belasta kommunens bokslut Dessutom är Växjö kommuns budgeterade medlemsbidrag 2014 för kollektivtrafiken 2,8 mkr lägre än det medlemsbidrag som regionfullmäktige fastställde Kommunstyrelsen har ett öronmärkt eget kapital för länstrafik och färdtjänst på 9,5 mkr. Beslutsunderlag Kommunchefens skrivelse av den 11 april (43)

23 KALLELSE Kommunstyrelsen Förlängning av genomförandeavtal, Växjö stationsområde avseende byggande av World Trade Center Dnr KS/2014:288 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen förlänger genomförandeavtal mellan Växjö kommun och Kärnhem AB, daterat , utan revidering. Förlängning gäller till Bakgrund godkände kommunfullmäktige ett genomförandeavtal med Kärnhem om att bygga WTC på södra delen av Växjö stationsområde. Del av genomförande avtalet lyder: Köpekontrakt ska tecknas senast två år efter det att Detaljplanen vunnit laga kraft. Om köpekontrakt inte tecknats inom angiven tid av skäl som Parterna kan godta, men gemensamt planeringsarbete i övrigt fortlöper enligt målsättning, kan tidsfristen för tecknande av köpekontrakt förlängas med två år. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 10 april 2014 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår att detaljplanen vann laga kraft och köpekontrakt skall således tecknas senast Kärnhem har nu inkommit med begäran om förlängning av genomförandeavtalet till Bolaget uppger att man kommit mycket långt med projektering, marknads- och uthyrningsarbetet och att man inom de närmaste veckorna kommer lämna in bygglovsansökan. 23 (43)

24 KALLELSE Kommunstyrelsen Samverkansavtal med Jernhusen Dnr KS/2014:83 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen godkänner samverkansavtal mellan Växjö kommun och Jernhusen AB. Avtalet omfattar gemensamt arbete om att ta fram underlag för del av detaljplan för norra delen av Växjö stationsområde. Bakgrund Resecentrum är en central funktion i stadsutvecklingsprojektet Växjö Stationsområde. Befintligt resecentrum ägs och förvaltas av Jernhusen AB och färdigställdes Sedan dess har resandet med buss och tåg har ökat mycket och därmed också kraven på Växjö resecentrum. Parterna är överens om att dagens resecentrum är för litet och i behov av utveckling. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 14 april redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår att sedan flera år har diskussion mellan Växjö kommun och Jernhusen pågått. Dessa har nu sammanfattas i ett samverkansavtal, bilaga 1, som skall utgöra basen för det fortsatta gemensamma arbetet. Avtalet innehåller följande huvudpunkter: Huvudalternativet är att riva befintlig byggnad och bygga nytt. Samarbete skall bygga på befintligt planförslag. Wåhlins arkitekter anlitas för uppdraget. Takpris för framtagande av underlag för detaljplan är kr och parterna delar lika på denna kostnad. 24 (43)

25 KALLELSE Kommunstyrelsen Växjö kommuns mångfaldspris 2014 Dnr KS/2014:94 Ärendet behandlas av kommunstyrelsens arbetsutskott den 6 maj. Bakgrund Växjö kommuns mångfaldspris delas ut för att uppmärksamma och belöna personer, organisationer, föreningar eller företag som på ett utmärkande sätt medverkat till att stimulera mångfald och främja lika rättigheter inom vår kommun. Priset kan delas ut för insatser inom ett antal olika områden, vilket innebär att flera mångfaldspris kan delas ut. De områden som omfattas av priset är: tillgänglighet, demokrati, jämställdhet, integration, HBTQ samt barn- och ungdom. Mottagare av priset måste ha anknytning till Växjö kommun. 25 (43)

26 KALLELSE Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens månadsrapport efter april Dnr KS/2014:330 Ärendet behandlas av kommunstyrelsens arbetsutskott den 6 maj Bakgrund Kommunstyrelsen ska enligt anvisningarna för månatlig budgetuppföljning upprätta månadsrapporter. 26 (43)

27 KALLELSE Kommunstyrelsen Yttrande över Finansdepartementets remiss om en tydligare beredning av myndighetsföreskrifter Dnr KS/2014:210 Ärendet behandlas av kommunstyrelsens arbetsutskott den 6 maj. Bakgrund Växjö kommun har inbjudits att yttra sig över finansdepartementets remiss om en tydligare beredning av myndighetsföreskrifter. I remissen föreslås några förändringar i förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning. 27 (43)

28 KALLELSE Kommunstyrelsen Ansökan om bidrag till EU-projektet COMPLETE Dnr KS/2014:240 Ärendet behandlas av kommunstyrelsens arbetsutskott den 6 maj. Bakgrund COMPLETE är en projektansökan inom Horizon2020, initierat av Energy Cities, där Växjö kommun är en aktiv medlem. Projektet står för Covenant Of Mayors signatories in Peer Learning Exchange to Take Effective actions in SEAPs, vilket närmast kan sammanfattas som ett projekt för kunskapsutbyte mellan kommuner som undertecknat Borgmästaravtalet. Växjö kommun var redan 2013 med i en ansökan om bidrag till detta projekt (KS/2013:384), men trots att alla kriterier var uppfyllda beviljades inget bidrag då konkurrensen var för stor. Energy Cities har bedömt att projektet har goda chanser att beviljas bidrag inom EU-programmet Horizon (43)

29 KALLELSE Kommunstyrelsen Yttrande över linjeutvärdering av Länstrafiken Kronobergs busslinjer Dnr KS/2014:299 Ärendet behandlas av kommunstyrelsens arbetsutskott den 6 maj. Bakgrund Den 2:e september 2013 gjordes en utökning av stadsbusstrafiken och några linjesträckningar ändrades. Kommunstyrelsen beslutade att utvärdera linjeomläggningen efter ett år. Länstrafiken har nu gjort en första utvärdering. Regionförbundets trafiknämnd planerar att besluta om ev. ändringar inför hösttidtabellen den 14 maj och önskar inför det inhämta kommunens synpunkter. 29 (43)

30 KALLELSE Kommunstyrelsen Revisorernas granskning av Växjö kommuns åtgärder för ekonomi i balans Dnr KS/2014:163 Ärendet behandlas av kommunstyrelsens arbetsutskott den 6 maj. Bakgrund Ernst och Young AB har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna genofört en granskning av Växjö kommuns åtgärder för ekonomi i balans. Granskningens övergripande syfte har varit att bedöma om kommunstyrelsen vidtagit tillräckliga åtgärder för att uppnå ekonomisk balans och ett effektivt resursutnyttjande. 30 (43)

31 KALLELSE Kommunstyrelsen Motion om utredning och förstärkning av anhörigvården i Växjö - Örjan Mossberg (V) Dnr KS/2014:38 Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige avslår motionen med motiveringen att Växjö kommun redan idag erbjuder olika former av stöd till anhöriga, i enlighet med den bestämmelse som infördes i socialtjänstlagen Bakgrund Örjan Mossberg (V) har i en motion den 17 januari 2014 hemställt att kommunfullmäktige ger omsorgsnämnden i uppdrag att grundligt utreda anhörigvården i Växjö och att på flera sätt stärka stödet till anhörigvårdare. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 1 april 2014 yttrat sig över motionen. Av yttrandet framgår att omsorgsnämnden i har avstyrkt motionen. Av nämndens yttrande framgår bl.a. att Växjö kommun redan idag erbjuder olika former av stöd till anhöriga, i enlighet med den bestämmelse som infördes i socialtjänstlagen Nämnden anser vidare att en omfattande utredning i den form motionären föreslår skulle bli mycket komplicerad med anledning av svårigheterna att identifiera vilka som ingår i målgruppen och att skapa inkluderings- eller exkluderingskriterier. Kommunledningsförvaltningen har inga ytterligare synpunkter. Yrkanden Carin Högstedt (V): Kommunfullmäktige bifaller motionen. Bo Frank (M): Kommunfullmäktige avslår motionen med motiveringen att Växjö kommun redan idag erbjuder olika former av stöd till anhöriga, i enlighet med den bestämmelse som infördes i socialtjänstlagen Beslutsordning Ordförande Bo Frank ställer yrkandena mot varandra och konstaterar att arbetsutskottet beslutar enligt eget yrkande. 31 (43)

32 KALLELSE Kommunstyrelsen Motion om att utöka våra idrottanläggningar med en centralt belägen ridbana - Ann-Kristin Lindquist (S) Dnr KS/2014:28 Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige bifaller motionen och uppdrar åt fritidsnämnden att utreda ridsportens behov och utmaningar i Växjö kommun. Bakgrund Ann-Kristin Lindquist (S) har i en motion den 6 januari 2014 föreslagit att fritidsnämnden i samråd med kommunens ridklubbar får i uppdrag att utreda frågan om en centralt belägen arena för ridsport i Växjö. Beslutsunderlag Kommunchefens har i en skrivelse den 1 april 2014 yttrat sig över motionen. Av yttrandet framgår att fritidsnämnden i yttrat sig positivt över motionen. Nämnden håller med om att en utredning kring ridsporten i Växjö bör göras. En sådan utredning bör enligt nämnden belysa vilka behov och utmaningar som finns för ridsporten i Växjö. Kommunledningsförvaltningen har inga ytterligare synpunkter. 32 (43)

33 KALLELSE Kommunstyrelsen Motion om nattomsorg i Växjö kommun - Åsa Karlsson Björkmarker (S) Dnr KS/2014:66 Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige avslår motionen. Bakgrund Åsa Karlsson Björkmarker (S) har i en motion till kommunfullmäktige den 29 januari 2014 föreslagit att skol- och barnomsorgsnämnden får i uppdrag att starta nattomsorg. Uppdraget bör enligt motionären vara slutfört senast augusti Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 1 april 2014 yttrat sig över motionen. Av yttrandet framgår att skol- och barnomsorgsnämnden i har avstyrkt motionen. I nämndens beslutsunderlag resoneras kring verksamhetens prioriteringar. Man påpekar att Växjö kommuns förskola och grundskola idag bedrivs till en betydligt lägre kostnad än jämförbara kommuner och att man i nuläget prioriterar barn/elevgruppernas storlek och personal/lärartäthet. Nämnden anser sig inte kunna inrymma en kostandskrävande verksamhet som nattomsorg under innevarande år. Yrkanden Charlotta Svanberg (S) med instämmande av Carin Högstedt (V): Kommunfullmäktige bifaller motionen. Anna Tenje (M): Kommunfullmäktige avslår motionen. Beslutsordning Ordförande Bo Frank ställer yrkandena mot varandra och konstaterar att arbetsutskottet beslutar enligt Anna Tenjes yrkande. 33 (43)

34 KALLELSE Kommunstyrelsen Motion om bättre skyltning på cykelvägar - Åsa Karlsson Björkmarker (S) Dnr KS/2013:802 Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige bifaller motionen och uppdrar till tekniska nämnden att skylta bättre på cykelvägarna i kommunen. Bakgrund Åsa Karlsson Björkmarker (S) har i en motion till kommunfullmäktige den 27 november 2013 föreslagit att cykelvägarna i kommunen snarast ska skyltas upp bättre. Motionären hänvisar till den cykelstrategi som kommunfullmäktige beslutade om i där tekniska nämnden fick i uppdrag att inom befintlig budget utarbeta en cykelstrategi för att Växjö ska förstärka sin roll som Europas grönaste stad. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 7 april 2014 yttrat sig över motionen. Av yttrandet framgår att tekniska nämnden har föreslagit att kommunfullmäktige bifaller motionen. Av beslutsunderlaget framgår att arbetet med framtagande av cykelstrategi pågår, men för att inte få allt för många strategier och policys beslutade kommunstyrelsen den 6 november 2012 om att införliva denna strategi i revideringen av Växjö kommuns övergripande Transportstrategi. Som en åtgärd i den kommande Transportstrategin ingår att se över skylthantering av kommunens cykelvägar avseende vilken princip som ska råda, platshänvisning eller gatunamnsskyltning. Den hittills rådande principen har varit platshänvisning. Kommunledningsförvaltningen har inga ytterligare synpunkter. Yrkanden Anna Tenje (M): Kommunfullmäktige bifaller motionen och uppdrar till tekniska nämnden att skylta bättre på cykelvägarna i kommunen. Beslutsordning Ordförande Bo Frank frågar om yrkandet kan antas och konstaterar att arbetsutskottet beslutar enligt Anna Tenjes yrkande. 34 (43)

35 KALLELSE Kommunstyrelsen Motion om ett mobilt medborgarkontor Cheryl Jones Fur (MP) Dnr KS/2014:242 Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige besvarar motionen med att man avvaktar nämnden för arbete och välfärds utredning om utvecklingen av medborgarkontor i Växjö kommun. Bakgrund Cheryl Jones Fur (MP) föreslår i en motion av den 26 mars 2014 att kommunfullmäktige beslutar att utreda kostnaderna och möjligheterna för ett mobilt medborgarkontor. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 3 april 2014 yttrat sig över motionen. Av yttrandet framgår att i samband med en delredovisning för kommunstyrelsen den 3 mars 2014 av uppdraget att analysera ekonomiska och organisatoriska förutsättningar för fler medborgarkontor i kommunen, har kommunchefen redogjort i ärendet. Av redovisningen framgår att medborgarkontoret i Araby utvärderats och en rapport redovisats för nämnden för arbete och välfärd i december Nämnden gav i samband med redovisningen förvaltningschefen i uppdrag att förtydliga målen och beskriva utvecklingsområden för medborgarkontoret i Araby. Detta arbete ska även belysa en eventuell utveckling av flera medborgarkontor i Växjö kommun. Kommunchefens bedömning är att kommunstyrelsen bör avvakta nämnden för arbete och välfärds vidare utredning i frågan som ska redovisas senast 1 juli Yrkanden Charlotta Svanberg (S): Kommunfullmäktige bifaller motionen innebärande att nämnden för arbete och välfärd ges i uppdrag att arbeta in kostnader och möjligheter med ett mobilt medborgarkontor i sin utredning om utvecklingen av medborgarkontor i Växjö kommun. Bo Frank (M): Kommunfullmäktige besvarar motionen med att man avvaktar nämnden för arbete och välfärds utredning om utvecklingen av medborgarkontor i Växjö kommun. Beslutsordning Ordförande Bo Frank ställer yrkandena mot varandra och konstaterar att arbetsutskottet beslutar enligt eget yrkande. 35 (43)

36 KALLELSE Kommunstyrelsen Antagande av Vision Arenastaden Dnr KS/2013:883 Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige antar Vision Arenastaden. Bakgrund Kommunfullmäktige antog 2008 en detaljplan för Arenastaden. Den är mycket generell och medger byggnation av handel, bostäder, kontor, service och idrottsarenor. I april 2009 antog fullmäktige en dispositionsplan som definierade var olika idrottsanläggningar skulle placeras medan andra markområden lämnades öppna för framtida prioritering. Sedan nu aktuella idrottsanläggningar färdigställts har under 2013 pågått ett visionsarbete för att definiera vad som lämpligen bör hända med olika områden inom Arenastaden. Visionen visar att utrymme finns för flera kompletterande idrottsarenor för ett antal sporter på sikt liksom för kontor och hotell och området skall kunna inrymma ca 700 bostäder. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 11 mars redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår att visionen har varit ute på samråd hos byggnadsnämnden, tekniska nämnden och fritidsnämnden. De har inkommit med synpunkter som sammanställts och kommenterats i särskild handling. Synpunkter har i mindre utsträckning gällt visionära tankar utan mer handlat om detaljer. I stort kan synpunkterna tillmötesgås genom att de beaktas i samband med fortsatt planering och utbyggnad av Arenastaden. Remissförslaget har i vissa delar kompletterats enligt remissvaren och kommentarerna till en Vision Arenastaden 2014 Viktiga delar att studera i samband med nya byggprojekt är grönytor och närrekreation, gång- och cykelstråk, dagvatten, samt uppställningsytor för evenemang. 36 (43)

37 KALLELSE Kommunstyrelsen Uppdaterade skyddsföreskrifter för vattenskyddsområde Åryd Dnr KS/2013:122 Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen 1. Kommunfullmäktige beslutar med stöd av 7 kap. 22 miljöbalken att skyddsföreskrifter enligt bilaga 1: Vattenskyddsområde med föreskrifter för Åryd vattentäkt ska gälla inom vattenskyddsområde i Åryd, Växjö kommun. 2. Kommunfullmäktige hemställer att länsstyrelsen upphäver det skyddsområde och föreskrifter för vattenskyddsområde Åryd som meddelades genom Kronobergs läns författningssamling 07FS 1970:76. Bakgrund Nordost om Åryd samhälle ligger ett vattenverk med brunnar som förser Åryd och Furuby med dricksvatten. Dagens vattenskyddsområde är för litet och de föreskrifter (regler som gäller inom området) är föråldrade. Tekniska förvaltningen har på uppdrag av tekniska nämnden tagit fram ett förslag på ett utökat vattenskyddsområde med uppdaterade föreskrifter enligt 7 kap 21 och 22 miljöbalken. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 14 mars redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår att förslaget har varit ute på samråd. Växjö kommuns samlade bedömning är att det föreslagna skyddsområdet med skyddszoner liksom skyddsföreskrifterna väl avvägda och att de inskränkningar för berörda fastighetsägare och andra som dessa föreskrifter påverkar inte är mer ingripande än vad som är nödvändigt för att tillgodose syftet med vattenskyddsområdet. 37 (43)

38 KALLELSE Kommunstyrelsen Hovshaga AIF:s ansökan om kommunalt lån Dnr KS/2014:213 Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen 1. Kommunstyrelsen beviljar Hovshaga AIF ett lån om kronor. 2. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att bevilja resterande del av lånet, kronor. Bakgrund Hovshaga AIF har ansökt om ett lån från kommunen om sju miljoner kronor för att i etapp ett anlägga konstgräs på nuvarande A-plan och belysning samt att förbereda för ombyggnad av dagens träningsyta till 7-manna gräs. I etapp två vill de bygga en enklare läktare och staket runt Hagavallen och ställa i ordning dagens träningsyta till 7-manna gräs. Etapp ett har Hovshaga AIF kostnadsberäknats till 6,2 miljoner kronor och etapp två till 0,8 miljoner kronor inklusive staket, sammanlagt för båda etapperna sju miljoner kronor. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 1 april 2014 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår att fritidsnämnden har behandlat ärendet. Nämnden beviljade i december 2013 Hovshaga AIF ett investeringsbidrag om tre miljoner kronor och därefter så skulle det återstå ett lånebehov om fyra miljoner kronor. 10 mars 2014 beslutade Fritidsnämnden att föreningen lever upp till de kriterier som fastställts för utlåning och nämnden tillstyrker att kommunfullmäktige beviljar utlåning av det sökta beloppet. Förvaltningschefen för Kultur och Fritid har senare meddelat att förvaltningen rekommenderar en utlåning på tre miljoner kronor. Enligt Fritid har staketet runt Hagavallen skjutits på framtiden och det är enligt överenskommelse med Hovshaga AIF. Det ska därför vara tillräckligt med lån och bidrag om sammanlagt sex miljoner kronor och beloppet är satt tillsammans med Hovshaga AIF. Kommunfullmäktige har i två beslut beviljat kommunstyrelsen en låneram om åtta miljoner kronor för utlåning till föreningar som lever upp till de kriterier för utlåning som fritidsnämnden slagit fast. Av de åtta miljoner kronorna återstår kronor för kommunstyrelsen att besluta om. 38 (43)

39 KALLELSE Kommunstyrelsen Överförmyndarnämnd. Prognos -0,9 mkr. Befarat budgetöverskridande rapporteras till KF i denna delårsrapport. Åtgärder för att nå budget redovisas och diskuteras men har ännu inte genomförts. Eget kapital var negativt, -0,9 mkr. 39 (43)

40 KALLELSE Kommunstyrelsen Ny prismodell avseende fjärrvärme för näringsfastigheter Dnr KS/2014:241 Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige godkänner Växjö Energi AB:s förslag till ny prismodell för fjärrvärme till näringsfastigheter enligt bilaga daterad Bakgrund Växjö Energi AB har i beslutat att anta förslag till ny prismodell för fjärrvärme till näringsfastigheter i Växjö kommun och överlämna förslaget till Växjö Kommunföretag för godkännande. Växjö kommunföretag AB har i tillstyrkt förslaget och överlämnat det till kommunfullmäktige för slutgiltigt godkännande. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 1 april 2014 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår att enligt VEAB och VKAB kommer den nya prismodellen att minska skillnaden mellan fasta och rörliga kostnader ställt mot motsvarande intäkter, vilket kommer att leda till att den ekonomiska risken för VEAB minskar. Justeringen som kommer göras är att energiavgiften årstidsdifferentieras (sommar/vinter). Enligt VEAB kommer den nya modellen att, totalt sett, vara kostnadsneutral för kundkollektivet och intäktsneutral för VEAB. Syftet med ändringen är att ge kunderna ökat incitament att energieffektivisera samt att bättre spegla VEAB:s kostnader i priset. Den nya prismodellen kommer, under förutsättning av godkännande, att införas den 1 juli (43)

41 KALLELSE Kommunstyrelsen Delårsrapport Växjö kommun januari - mars 2014 med prognos för helår 2014 Dnr KS/2014:260 Ärendet behandlas av kommunstyrelsens arbetsutskott den 6 maj. Bakgrund Kommunfullmäktige ska i enlighet med kommunallagen 8 kap. 20 a behandla minst en delårsrapport som ska upprättas i enlighet med bestämmelserna i 9 kap. 1 lagen (1997:614) om kommunal redovisning. 41 (43)

42 KALLELSE Kommunstyrelsen Region Kronoberg verksamheter som föreslås överföras genom lag, skatteväxling och avtal, samt avveckling av Regionförbundet södra Småland Dnr KS/2014:327 Ärendet behandlas av kommunstyrelsens arbetsutskott den 6 maj. Bakgrund Under förutsättning av riksdagens godkännande kommer Regionförbundet Södra Småland och landstinget Kronoberg att gå samman och bilda en ny regional organisation, Region Kronoberg från1 januari I samband med att den nya regionen bildas så avvecklas regionförbundet södra Småland och dess verksamheter överförs till nya Region Kronoberg. I skrivelser från regionbildningskommittén finns den nya regionens uppdrag beskrivet. 42 (43)

43 KALLELSE Kommunstyrelsen Övriga frågor 43 (43)

44 Delegeringsbeslut Utskrivet: :05:50 Av: Kristoffer Bengtsson Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Del/2013:54 Upphandling av guldarmband och Upphandlingschefen KS/2013:130 medaljer för hedersbelöning Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Del/2013:61 Upphandling av guldarmband och Upphandlingschefen KS/2013:130 medaljer för hedersbelöning - tilldelning Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Upphandling av mobiltelefoner Upphandlingschefen KS/2013:301 Del/2013:134 och tjänster - tilldelning Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Upphandling av idrotts- och Upphandlingschefen KS/2013:643 Del/2013:238 gymnastikmaterial Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Upphandling av idrotts- och Upphandlingschefen KS/2013:643 Del/2013:245 gymnastikmaterial tilldelning Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Upphandling av livsmedel - Upphandlingschefen KS/2013:810 Del/2013:279 bryggeriprodukter - godkännande av upphandlingspresentation Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Upphandling av tjänster för Upphandlingschefen KS/2013:626 Del/2013:297 omställning, rehabilitering och arbetsmiljö - tilldelningsbeslut Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Upphandling av livsmedel - Upphandlingschefen KS/2013:810 Del/2013:316 bryggeriprodukter - tilldelning 1

45 Delegeringsbeslut Utskrivet: :05:50 Av: Kristoffer Bengtsson Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Del/2014:20 Lokalt kollektivavtal, Personal- och KS/2014:42 Lärarförbundet och Lärarnas förhandlingschef Riksförbund Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Del/2014:31 Upphandling av utbildning i Upphandlingschefen KS/2014:74 sparsam körning (eco driving) - anskaffningsbeslut Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Del/2014:33 Lokalt kollektivavtal för Personal- och KS/2014:79 Tekniksprånget - Cirkulär från SKL förhandlingschef Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Del/2014:35 Upphandling av utbildning i Upphandlingschefen KS/2014:74 sparsam körning (eco driving) - tilldelning Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Del/2014:36 Beslut om Personal- och KS/2014:89 rekryteringsbegränsningar med förhandlingschef anledning av organisationsförändringar Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Del/2014:50 Upphävande av Planeringschef KS/2014:5 områdesbestämmelser Växjö 7:44 m.fl. Hagaviksområdet, Norremark, Växjö kommun - samråd före granskning Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Del/2014:56 Ansökan om tillstånd till KS ordförande KS/2014:147 kameraövervakning, McDonald s Storgatan 30 Växjö Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Del/2014:74 Avtal om anställnings Personal- och KS/2014:215 upphörande, arbete och välfärd förhandlingschef 2

46 Delegeringsbeslut Utskrivet: :05:50 Av: Kristoffer Bengtsson Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Del/2014:77 Disciplinär åtgärd enligt AB, Kommunchefen KS/2014:223 kommunledningsförvaltningen. Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Del/2014:79 Anställningsavtal, Kommunchefen KS/2014:226 kommunledningsförvaltningen. Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Del/2014:82 Anställningsavtal, Kommunchefen KS/2014:231 kommunledningsförvaltningen. Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Del/2014:83 Anställningsavtal, Kommunchefen KS/2014:232 kommunledningsförvaltningen. Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Del/2014:84 Anställningsavtal, Kommunchefen KS/2014:239 kommunledningsförvaltningen. Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Del/2014:89 Resa i tjänsten mer än fem dagar Personal- och KS/2014:256 förhandlingschef Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Del/2014:90 Beslut om lön, skol- och Personal- och KS/2014:257 barnomsorgsförvaltningen förhandlingschef Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Del/2014:91 Anställningsavtal, Kommunchefen KS/2014:258 kommunledningsförvaltningen 3

47 Delegeringsbeslut Utskrivet: :05:50 Av: Kristoffer Bengtsson Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Del/2014:92 Anställningsavtal, Kommunchefen KS/2014:259 kommunledningsförvaltningen. Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Del/2014:94 Anställningsavtal, Kommunchefen KS/2014:265 kommunledningsförvaltningen Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Del/2014:95 Anställningsavtal, Kommunchefen KS/2014:266 kommunledningsförvaltningen Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Del/2014:97 Beslut om löneskuld, skol- och Personal- och KS/2014:272 barnomsorgsförvaltningen förhandlingschef Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Anställningsavtal, Kommunchefen KS/2014:300 Del/2014:103 kommunledningsförvaltningen Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Godkännande av resa i tjänsten KS ordförande KS/2014:303 Del/2014:105 mer än fem dagar Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Godkännande av resa i tjänsten KS ordförande KS/2014:304 Del/2014:106 mer än fem dagar Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Godkännande av resa i tjänsten KS ordförande KS/2014:305 Del/2014:107 mer än fem dagar 4

48 Delegeringsbeslut Utskrivet: :05:50 Av: Kristoffer Bengtsson Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Skolverkets remiss om allmänna KS ordförande KS/2014:297 Del/2014:112 råd med kommentarer för fritidhemmet - Växjö kommun avstår från att yttra sig Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Ansökan om flaggning under Kommunchefen KS/2014:190 Del/2014:114 Växjö Pride 5-11 maj Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Anställningsavtal, Kommunchefen KS/2014:326 Del/2014:119 kommunledningsförvaltningen Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Beslut om lön, Personal- och KS/2014:329 Del/2014:120 kommunledningsförvaltningen förhandlingschef 5

49

50

51

52 ÄRENDE Dnr KS/2013: Ellen Rube Trafikplanerare Tel Kommunstyrelsen Uppdrag att ta fram en modell för att erbjuda nyinflyttade i Växjö kommun en månads gratis busskort Förslag till beslut Bakgrund Malin Lauber och Åsa K Björkmarker föreslog i en motion att nyinflyttade ska erbjudas gratis busskort en månad. Kommunfullmäktige biföll motionen och KSAU gav kommunchefen i uppdrag att ta fram en modell för att erbjuda nyinflyttade i Växjö kommun en månads gratis busskort från den 1 januari Modellen ska utvärderas efter ett år. Sammanfattning Länstrafiken erbjuder idag samtliga nyinflyttade hushåll ett resekort laddat med 100:- i reskassa. Tre alternativa modeller för erbjudande till nyinflyttade har tagits fram; 1. Provåkar kort till samtliga nyinflyttade i kommunen, inget utskick från Länstrafiken. Kostnad kr. 2. Provåkar kort till nyinflyttade vanebilister samt utskick enligt dagens modell från Länstrafiken (modell Halmstad). Kostnad kr. 3. Kommunen erbjuder samtliga nyinflyttade 100 kr reskassa, inget utskick från Länstrafiken. Kostnad kr. Alternativ 2 bedöms vara mest kostandseffektivt för att öka kollektivtrafikresandet och minska Co2 utsläpp. Alternativ 1 är ett generösare välkomnande av nya invånare än idag. Alternativ 3 presenterar kollektivtrafiken som en del av satsningarna på Europas grönaste stad. TEKNISKA FÖRVALTNINGEN Trafik- och stadsmiljöavdelningen 1 (4) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Mobil /RedigerareMobilTelefon/ Fax Org.nr Bg E-post ellen.rube@vaxjo.se

53 ÄRENDE KS/2013: Befintligt erbjudande Länstrafiken erbjuder idag samtliga nyinflyttade hushåll ett resekort laddat med 100:- i reskassa. Erbjudandet går ut i cirka 3000 ex. per år i Växjö kommun och ca 17% svarar och får ett resekort skickat till sig. Länstrafikens kostnad för detta är cirka kr per år. En uppföljning av ett liknande upplägg i Kalmar antyder att cirka 10% av de som fick ett resekort blev trogna resenärer. Undersökning av obearbetad jämförelsegrupp saknas dock så vi vet inte hur många som skulle blivit trogna resenärer utan insatsen. Länstrafiken tycker att det befintliga erbjudandet är på en lagom nivå och vill fortsätta med det. Erfarenheter från andra län Olika erbjudanden till nyinflyttade har utvärderats i andra län. Erfarenheterna är generellt att nyinflyttade liksom andra invånare är en heterogen grupp och att breda erbjudanden som riktar sig till alla nyinflyttade uppfattas som mycket välkomnande men är mindre kostandseffektiva än traditionella Provåkar-kampanger i syfte att öka kollektivtrafikresandet och minska Co2 utsläpp. I Halmstad använder man en modell där nyinflyttade vanebilister erbjuds att bli provåkare. Den nyinflyttade anmäler intresse för att delta till Länstrafiken som mailar ut en enkät. Hallandstrafiken gör ett urval av de ansökningar som kommer in. Kraven är att du idag gör merparten av dina resor med bil, att du bor där Hallandstrafiken erbjuder en attraktiv kollektivtrafik samt att du idag inte är medlem på Hallandstrafikens Mina sidor. Av 3400 som får utskicket anmäler cirka 250 intresse för att delta och 130 väljs ut. Många av deltagarna fortsätter senare att resa och ladda sina kort. Hallandstrafiken skickar också ut ett eget erbjudande med en rabattcheck på 50 kr till nyinflyttade hushåll. Personlig rådgivning via telefon eller besök har givit ca 15 % förändring av resmönstren i bl.a. Malmö. Då ingår dock även de som börjat cykla eller samåka. Denna typ av åtgärd kan vara effektiv om flera budskap och erbjudanden paketeras, t.ex. prova elcykel, bilpol och kollektivtrafik. Malmö har övergått till att endast bearbeta utvalda nya stadsdelar på detta sätt. Alternativa modeller för erbjudande till nyinflyttade Tre alternativa modeller med olika kostnader och effekter har tagits fram: 1. Provåkar kort till samtliga nyinflyttade i kommunen, inget utskick från Länstrafiken. Erbjudande om att få ett provåkarkort går ut till samtliga nyinflyttade invånare över 18 år tillsammans med det befintliga rabatthäftet Europas grönaste stad. Upplaga ca 4200 ex per år. 2 (4)

54 ÄRENDE KS/2013: De som svarar får ett månadskort på buss eller tåg för den sträcka de önskat inom Växjö kommun. Om de pendlar över kommungräns får de en rabatt som motsvarar sträckan till kommungränsen. Totalkostnaden för erbjudandet bedöms vid en svarsfrekvens på 30% bli cirka kr per helår. Länstrafiken drar in sitt erbjudande om resekort laddade med 100:- i reskassa för nyinflyttade i Växjö Kommun och delfinansierar istället månadskorten med totalt kr. I gengäld vill länstrafiken att det i utskicket tydligt framgår provåkarkorten är ett samarbete mellan länstrafiken och Växjö kommun. Nettokostnaden uppgår därmed till cirka kr, per helår, och finansieras av kommunen. Beställningar på provåkarkort blir en tilläggsbeställning från länstrafiken enligt Länstrafiktaxa Mängrabatt om 10% lämnas. 2. Provåkar kort till nyinflyttade vanebilister samt eget utskick enligt dagens modell från Länstrafiken (modell Halland). Erbjudande om att de som är vanebilister kan få ett provåkarkort går ut till samtliga nyinflyttade invånare över 18 år tillsammans med det befintliga rabatthäftet Europas grönaste stad. Upplaga ca 4200 ex. Den nyinflyttade anmäler intresse för att delta till Länstrafiken som mailar ut en enkät. Länstrafiken gör ett urval av de ansökningar som kommer in och skickar ut de månadskort (buss/tåg) som den nyinflyttade önskar inom Kronobergs län. Kraven för att få ett kort är att du idag gör merparten av dina resor med bil, att du bor där det finns en attraktiv kollektivtrafik samt att du idag inte är medlem på Länstrafikens Mina sidor. Länstrafiken bedömer att detta är ett effektivt sätt att nå bilister och få dem att börja resa kollektivt. De kan därför finansiera kostanden för månadskorten inom ramen för sin utökade satsning på provåkare. Kommunen får stå för kostnaden för det initiala utskicket, cirka kr per helår. Länstrafiken fortsätter att skicka ut sitt egna erbjudande till nyinflyttade hushåll om 100 kr rabatt. 3. Kommunen erbjuder samtliga nyinflyttade 100 kr reskassa, inget utskick från Länstrafiken. Erbjudande om att få ett resekort laddat med 100 kr i reskassa skickas till samtliga nyinflyttade invånare i samma utskick som rabatthäftet Europas grönaste stad. 3 (4)

55 ÄRENDE KS/2013: Total kostnad bedöms till cirka kr per år. Länstrafiken drar in sitt egna erbjudande om resekort laddade med 100 kr i reskassa för nyinflyttade hushåll och delfinansierar istället kommunens erbjudande med totalt kr. I gengäld vill länstrafiken att det i utskicket tydligt framgår provåkarkorten är ett samarbete mellan länstrafiken och Växjö kommun. Kostnad för kommunen blir kr per helår. Alternativ 2 bedöms vara mest kostandseffektivt för att öka kollektivtrafikresandet och minska Co2 utsläpp. Alternativ 1 är ett generösare välkomnande av nya invånare än idag. Alternativ 3 presenterar kollektivtrafiken som en del av satsningarna på Europas grönaste stad. Beslutet skickas till För verkställighet: Per-Olof Löfberg Länstrafiken Kronoberg at Julija Markensten Ove Dahl Kommunchef Per-Olof Löfberg Trafikplaneraringschef 4 (4)

56 PROTOKOLLSUTDRAG Kommunstyrelsens arbetsutskott Verkställighet av uppdrag från kommunfullmäktige (KS/2013:719) Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet uppdrar till kommunchefen att ta fram en modell för att erbjuda nyinflyttade en månads gratis busskort från den 1 januari Modellen ska utvärderas efter ett år. Bakgrund Kommunfullmäktige har i 198/2013 beslutat att bifalla en motion om att kommunen ska erbjuda nyinflyttade kommunmedborgare en månads gratis busskort. Kommunfullmäktige gav kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram en modell för att erbjuda nyinflyttade en månads gratis busskort från den 1 januari Modellen ska utvärderas efter ett år. Beslutsexpediering Kommunchefen (trafikplaneringschefen) Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

57 ÄRENDE Dnr KS/2014: Mårten Västerdal kanslisekreterare Tel Kommunstyrelsen Uppdrag till kommunchefen att ta fram rutin för hantering och uppföljning av uppdrag från kommunfullmäktige Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner redovisningen. Bakgrund Kommunstyrelsen har i 76/2014 uppdragit åt kommunchefen att ta fram en rutin för hantering och uppföljning av uppdrag från kommunfullmäktige. Ärendet Kommunkansliet har utarbetat en skriftlig rutinbeskrivning för hantering och uppföljning av uppdrag baserat på styrande dokument, beslut i kommunfullmäktiges presidium samt vedertagen praxis. Bilaga Kommunövergripande rutin för hantering och uppföljning av uppdrag från kommunfullmäktige, Ove Dahl kommunchef Martin Fransson tf kanslichef Kommunledningsförvaltningen KOMMUNKANSLIET 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Mobil /RedigerareMobilTelefon/ Fax Org.nr Bg E-post marten.westerdahl@vaxjo.se

58 RUTIN Kommunkansliet Nämnder i Växjö kommun Kommunövergripande rutin för hantering och uppföljning av uppdrag från kommunfullmäktige Styrande dokument för redovisning av uppdrag Riktlinjer för budget, ekonomiska rapporter, bokslut och årsrapporter. Hur uppdrag ges 1. Kommunfullmäktige ger huvudsakligen uppdrag till nämnderna i den årliga budgeten. 2. Uppdrag ges även löpande i samband med behandlingen av övriga ärenden, t.ex. motioner. Hantering av uppdrag till nämnder 1. Nämnden kan med fördel ta upp uppdrag från fullmäktige som ett ärende i nämnden/arbetsutskottet direkt när de inkommer till nämnden. Nämndens/utskottet kan då beskriva hur och när uppdraget ska verkställas. Därigenom blir det tydligt vem som bär ansvar för verkställandet och när det ska vara klart. 2. När detta har beslutats ska en uppdragsakt alltid skapas för att underlätta uppföljning av beslutet. Uppdragsakten får en ärendemening som inleds med Uppdrag följt av en beskrivning av uppdraget. 3. Ärendet flödas till den handläggare som ska genomföra uppdraget. En bevakning sätts, i Lex används bevakningstypen uppdrag-kf. Registrator har sedan möjlighet att ta fram en bevakningslista för dessa uppdrag. 4. För att förbättra möjligheten att följa ett ärende från beslut till verkställighet så ska uppdragsakten kopplas ihop med det ärende där beslutet om uppdraget finns. Detta innebär att man kan gå direkt från ärendet där beslutet finns till den akt som hanterar verkställigheten av beslutet. KOMMUNKANSLIET Kommunledningsförvaltningen 1 (2) Postadress, Besöksadress Tel Mobil Fax Org.nr Bg E-post marten.vasterdal@vaxjo.se

59 RUTIN Dnr Löpande redovisning 1. När uppdraget är genomfört redovisas det till nämnden som för sin del har att godkänna redovisningen och därmed bekräfta att uppdraget är slutfört. 2. Beslutet expedieras till kommunfullmäktige. Det är viktigt att det av protokollet framgår hur uppdraget har verkställts, så att fullmäktige kan ta ställning till om intentionerna med uppdraget har uppfyllts. 3. Nämndens beslut redovisas som ett meddelande på nästkommande fullmäktige. 4. I april och oktober görs en sammanställning av inkomna uppdragsredovisningar. Denna sammanställning tas upp som ett beslutsärende så att fullmäktige kan bekräfta att uppdragen ska anses vara slutförda. Årsrapport 1. Uppdrag från budgeten redovisas i löpande text i nämndens årsrapport som överlämnas till fullmäktige. 2. Uppdrag som tillkommit under året listas i årsrapporten tillsammans med en kort redogörelse för hur man arbetar med uppdraget. Om uppdraget är verkställt ska det framgå. 3. Äldre uppdrag som nämnden inte har verkställt under det gångna året redovisas också i årsrapporten. Där ska nämnden redogöra anledningen till att uppdraget inte har verkställts samt en uppskattning av när det beräknas vara klart. 4. Till fullmäktige i april ska kommunkansliet göra en uppföljning av uppdragen från föregående år, baserad på vad som redovisas i nämndernas årsrapport. Uppdrag som inte behöver återrapporteras Endast uppdrag som innebär att nämnden ska utföra en uppgift ska återrapporteras. Uppdrag som rör inriktningen på nämndens verksamhet, t.ex. att nämnden ska beakta eller ta hänsyn till något behöver därför inte redovisas till fullmäktige, om det inte särskilt anges i beslutet. Martin Fransson tf kanslichef 2 (2)

60 ÄRENDE Dnr KS/2011: Kristina Thorvaldsson planeringschef Tel Kommunstyrelsen Redovisning av uppdrag till kommunchefen att utarbeta en strategi för hur man uppmuntrar användning av gröna tak/väggar Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner redovisningen av uppdraget. Bakgrund Kommunstyrelsen har i 585/2011uppdragit åt kommunchefen att utarbeta en strategi för hur användningen av byggtekniker som hjälper till att fördröja dagvatten ska öka. Återrapportering av uppdraget Nedan redogörs för de åtgärder som genomförts för att få en förbättrad dagvattenhantering i kommunen samt hur frågan kan fortsätta att utvecklas. Kvalitetsprogram vid försäljning av kommunal mark I september 2011 antog kommunstyrelsen ett så kallat kvalitetsprogram i syfte att säkerställa att olika aspekter på hållbarhet kopplas till försäljningen av kommunal mark som är planlagd för bostadsbebyggelse. Genom att koppla kvalitetsprogrammet till markanvisning och markförsäljning skapas förutsättningar att reglera bland annat dagvattenhanteringen vid utformningen av kvartersmark. På så sätt kompletterar kvalitetsprogrammet det ska kan och bör regleras i detaljplan. Dagvattentaxa Med start 1 januari 2013 införde tekniska förvaltningen en dagvattentaxa i tre etapper, fullt genomfört Principen är att det är fastighetsägaren som betalar för det dagvatten som släpps från fastigheten till det kommunala ledningsnätet. Syftet är att skapa incitament för framförallt större fastighetsägare med stor belastning på dagvattensystemet att göra åtgärder på egen fastighet för att fördröja dagvattnet innan det når ledningssystemet. Intern utbildningsinsats Under oktober-november 2012 genomfördes tre utbildningsinsatser internt för att öka förståelsen och kunskapen om betydelsen av en god dagvattenhantering. PLANERINGSKONTORET Kommunledningsförvaltningen 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Mobil /RedigerareMobilTelefon/ Fax Org.nr Bg Hemsida E-post kristina.thorvaldsson@vaxjo.se

61 ÄRENDE KS/2011: Dessa utbildningstillfällen lockade ett 40-tal medarbetare på kommunledningsförvaltningen, stadsbyggnadskontoret, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen och tekniska förvaltningen. Grönstrukturprogram Som ett fördjupat planeringsunderlag till översiktsplanen för Växjö stad har ett grönstrukturprogram tagits fram. Grönstrukturprogrammet antogs av kommunstyrelsen i april Programmet belyser grönstrukturens funktion och roll i staden ur et brett perspektiv, däribland ur ett klimatutjämningsperspektiv. Via kommunens geografiska informationssystem så tillgängliggörs denna information till alla handläggare och är ett bra underlag vid alla typer av planering och projektering som genomförs. Här lyfts alla dagvattenanläggningar fram, områden med begränsad kapacitet i vatten- och avloppsnätet, hårdgjorda ytor samt lågstråk viktiga att beakta som naturliga dagvattenytor vid framtida planläggning. Förbättrade prognosmodeller för hantering av dagvatten Kommunledningsförvaltningen och tekniska förvaltningen har beställt en fördjupad analys för Växjös, Ingelstad, Rottne, Braås och Gemla i syfte att modulera översvämning utifrån 50 års och 100 års regn. Den höjdkartering som genomförts skapar möjlighet till en mycket detaljerad bild av konsekvenserna vid stark nederbörd och därmed också förbättrade möjligheter till att göra effektiva åtgärder som ger direkt resultat. Sammantaget innebär dessa åtgärder att vi hela tiden förbättrar och fördjupar vår kunskap om stadens dagvattenproblematik och vilka åtgärder som kan göras för att förbättra situationen samt skapa beredskap för framtiden. Fortsatt arbete Under 2011 gav regeringen den så kallade byggkravsutredningen (Dir. 2011:100) i uppdrag att analysera omfattningen av tillämpningen av så kallade kommunala särkrav vid planering och byggnation, på vilket sätt dessa påverkar byggkostnaderna. Enligt beslut i mars 2013 så kommer från 2/ en så kallad stoppregel att införas i plan- och bygglagen vilken förbjuder kommuner att ställa tekniska krav utöver vad som anges i Boverkets byggregler. Det innebär att kvalitetsprogram likt den som kommunstyrelsen antog i september 2011 blir olagliga. Planeringskontorets bedömning är att vi kan fortsätta och utveckla vår markanvisningsprocess för att få in miljöaspekterna även fortsättningsvis, däribland för att uppmuntra till en god dagvattenhantering. Ove Dahl kommunchef Kristina Thorvaldsson planeringschef 2 (2)

62

63 ÄRENDE Dnr KS/2014: Kerstin Sundström finanschef Tel Kommunstyrelsen Rapportering avseende upphandling av räntesäkring Kommunstyrelsen godkände 4 juni 2013, 196, att undertecknad fick upphandla derivatinstrument avseende räntesäkring på maximalt 600 miljoner kronor med en löptid om högst 10 år. Räntesäkringen avser finansieringen av Växjö Energis nya kraftvärmeblock. Räntesäkring upphandlades 31 mars i form av två ränteswappar på 50 miljoner kronor vardera. Starten för båda ränteswapparna är den 3 april 2014 och den ena avslutas 3 april 2017 och den andra 3 april Räntan på den treåriga ränteswappen blev 1,3% och på den femåriga 1,77%. Tillkommer som kostnad för Växjö Energi är marginalen på underliggande stiborlån. Rapportering av derivaten enligt EMIR (European Market Infrastructure Regulation) har gjorts. Kerstin Sundström finanschef Kommunledningsförvaltningen EKONOMIKONTORET 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Mobil Fax Org.nr Bg E-post kerstin.sundstrom@vaxjo.se

64 ÄRENDE Dnr KS/2014: Petra Grankvist förvaltningsekonom Tel Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens delårsrapport mars 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås godkänna delårsrapport efter mars och prognos för Bakgrund Kommunstyrelsens utfall t.o.m. mars ligger på 24 %. Efter avdrag för förändringen av semesterlöneskulden som beräknas stanna runt noll vid året slut blir förbrukningen 23 %. Detta är något bättre än riktpunkten efter mars. Delårsbokslutet indikerar ett något högre överskott än helårsprognosen som är bedömd till +1,0 mkr för kommunstyrelsens verksamheter. Detta förklaras av att förvaltningen räknar med högre kostnader under resten av året. Några engångsbelopp eller nettokostnader för extraordinära händelser har inte bokförts på kommunstyrelsens ansvar t.o.m. mars. Kommunstyrelsen har ett eget kapital om sammanlagt 31,1 mkr att balansera eventuella avvikelser med. Sjukfrånvaron, beräknat på de tolv senaste månaderna, har sjunkit rejält och är nu 10,0 sjukfrånvarodagar/snittanställd, en minskning med drygt två dagar. Såväl den korta som den långa sjukfrånvaron har minskat. Andelen ej sjukfrånvarande har ökat med tre procent vilket motsvarar ca sex personer. Kommunstyrelsens delårsrapport efter mars med prognos 2014 bifogas. Ove Dahl kommunchef Petra Grankvist förvaltningsekonom Kommunledningsförvaltningen EKONOMIKONTORET 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Mobil /RedigerareMobilTelefon/ Fax Org.nr Bg E-post petra.grankvist@vaxjo.se

65 KS DELÅRSRAPPORT Mars 2014 Kommunstyrelsen Kampanjen We Love Cities, där Växjö som en av 34 städer från 14 länder gått vidare till final i Världsnaturfondens, WWF, globala klimatkampanj Earth Hour City Challenge

66 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Ekonomisk redovisning 2.1 Måluppföljning 2.2 Analys utfall Osäkra fordringar och tvister 2.3 Prognos Åtgärder för att nå budget Personalredovisning 3.1 Måluppföljning 3.2 Analys och årets händelser 3.3 Nyckeltal 4. Arbete och företag 4.1 Måluppföljning 4.2 Analys och årets händelser 4.3 Nyckeltal 5. Barn och utbildning 5.1 Måluppföljning 5.2 Analys och årets händelser 5.3 Nyckeltal 6. Bygga och bo 6.1 Måluppföljning 6.2 Analys och årets händelser 6.3 Nyckeltal 7. Demokrati och mångfald 7.1 Måluppföljning 7.2 Analys och årets händelser 7.3 Nyckeltal 8. Miljö, energi och trafik 8.1 Måluppföljning 8.2Analys och årets händelser 8.3 Nyckeltal 9. Stöd och omsorg 9.1 Måluppföljning 10. Trygghet och säkerhet 10.1 Måluppföljning 10.2 Analys och årets händelser 10.3 Nyckeltal 11. Uppleva och göra 11.1 Måluppföljning 11.2 Analys och årets händelser 11.3 Nyckeltal 1 (24)

67

68 2. Ekonomisk redovisning Övergripande mål Växjö kommun ska ha en god ekonomi och kommunens nämnder och styrelser ska bedriva verksamheten inom tilldelad budgetram. Kommunens nämnder och styrelser ska bedriva verksamheten effektivt och hushålla med mänskliga och ekonomiska resurser. Verksamhetsmål Kommunstyrelsen ska bedriva sin verksamhet inom tilldelad budgetram. Kommunstyrelsen ska arbeta för att Växjö kommun ska ha en effektiv organisation med effektivt resurshushållande, god koncernsamordning och tydligt medborgarfokus. Kommunstyrelsen ska arbeta för att Växjö kommuns verksamheter ska ha ett systematiskt kvalitets- och förbättringsarbete för att öka effektivitet och kvalitet, till nytta för medborgarna. Kommunstyrelsen ska arbeta för att Växjö kommun ska samverka med länets kommuner för att uppnå kostnadsbesparing och stordriftsfördelar. 2.1 Måluppföljning Målet att bedriva sin verksamhet inom tilldelad budgetram är uppfyllt om det sammanlagda resultatet för styrelsens verksamheter blir noll eller bättre. Enligt prognosen i delårsrapporten bedömer kommunledningsförvaltningen att nå ett överskott för De verksamheter som startar förbättringsarbete enligt Lean i Växjö kommun följer processen med att identifiera behov (förbättringsbehov), genomgå utbildning och därefter arbete på hemmaplan. Hittills har ca 40 Lean-coacher utbildats och när vårens utbildning avslutas har samtliga förvaltningar samt två bolag minst en Lean-coach. EY genomförde vintern 2013/2014 en granskning av Växjö kommuns åtgärder för budget i balans och Växjö kommun verksamhetsutveckling enligt Lean. Bedömningen är att satsningen är ändamålsenlig. De utvecklingsprojekt som har genomförts har gett uppenbara vinster för medborgare, medarbetare och ekonomin. Mot bakgrund av att Växjö kommun valt att erbjuda utvecklingskonceptet istället för att göra det till ett obligatorium gör att det bedöms finnas behov av att mer påtagligt sälja in metoderna och att Leansatsningen skulle kunna förstärkas för att på så sätt förbättra möjligheterna till ett breddinförande och därtill större effekt. Utvecklingsenheten har uppdraget att fördjupa samarbetet med Linnéuniversitetet och söka samarbetsformer med Linnéuniversitetet avseende familjen Kamprads stiftelse. Diskussioner för att identifiera relevanta områden för kunskapsutveckling i Växjö kommun har inletts inom områdena miljö, entreprenörskap samt äldres hälsa och livskvalitet. Två kontaktskapande aktiviteter med Linnéuniversitetet är planerade under våren. I april kommer Växjö kommun att presentera tänkbara områden för forskningssamarbete under evenemanget Träffpunkt Kamprad-stiftelsen som arrangeras av Linnéuniversitetet i syfte att skapa kontakter mellan forskare och det omgivande samhällets aktörer. I början av juni månad arrangerar Växjö kommun tillsammans med Linnéuniversitetet en workshop där möjliga områden för kunskapsutveckling inom områdena miljö, entreprenörskap samt äldres hälsa och livskvalitet kommer att diskuteras under en halvdag. Utvecklingsenheten har i uppdrag att utreda möjligheten till utvecklingsfond för sociala investeringar. Som en del i det urbana utvecklingsarbetet att utforma en urban utvecklingsfond har ett kartläggningsarbete genomförts av de kommuner som använt sig av sociala investeringsfonder. Erfarenheter från kommunerna samt för- och nackdelar som framgått har legat till grund för utformningen av den urbana utvecklingsfonden. 3 (24)

69 2.2 Analys av utfall Kommunstyrelsens utfall t.o.m. mars ligger på 24 %. Efter avdrag för förändringen av semesterlöneskulden som beräknas stanna runt noll vid året slut blir förbrukningen 23 %. Detta är något bättre än riktpunkten efter mars. Delårsbokslutet indikerar ett något högre överskott än helårsprognosen som är bedömd till +1,0 mkr för kommunstyrelsens verksamheter. Detta förklaras av att förvaltningen räknar med högre kostnader under resten av året. Några engångsbelopp eller nettokostnader för extraordinära händelser har inte bokförts på kommunstyrelsens ansvar t.o.m. mars. Kommunstyrelsen har ett eget kapital om sammanlagt 31,1 mkr att balansera eventuella avvikelser med. Driftredovisning, tkr Budget 2014 Utfall (redovisat tom 16/4) Prognos 2014 Utfall 2013 Verksamhet Netto Intäkt Kostnad Netto Avvikelse Netto Politisk Externa utgifter och bidrag Kommunledningsförvaltning Fastighetsköp/försäljning Extraordinära händelser SUMMA Investeringsredovisning, tkr Budget 2014 Utfall (redovisat tom 16/4) Prognos 2014 Utfall 2013 Projekt Netto Inkomst Utgift Netto Netto Netto Skattefinansierat Exploateringsverksamhet Fastighetsförvärv/försäljning SUMMA Inom skattefinansierade investeringar finns inventarier, investeringar inom stadsförnyelse och klimatåtgärder, lokalanpassningar, sydostleden, serviceportalens datorer och skrivare samt övriga ITinvesteringar. Investeringar för stadsförnyelse och klimatåtgärder har hittills i år uppgått till 3,7 mkr. Sedan 2011 finns en total investeringskostnad på 28,5 mkr för stadsförnyelse och klimatåtgärder, varav 20,5 mkr är slutförda investeringsprojekt som aktiverats med kapitalkostnader. Den totala investeringsbudgeten uppgår till 40,7 mkr. Inom exploateringsverksamheten finns ett antal större investeringsprojekt. Nedan redovisas några av de större projekten till och med mars; Projekt (mkr) Inkomst Utgift Netto Kommentar Hagavik -1,6 0-1,6 Försäljning fastighet Bredvik 0 7,9 7,9 Köp av fastighet Stationsområdet -4,4 0,4-4,0 Ersättning torg, lokalgata, dagvattenmagasin från Peab 4 (24)

70 Övriga områden -1,8 0,1-1,7 Ersättning från Svenska kyrkan avseende fastighet Domkyrkan 1 Vikaholm -3,1 2,7-0,4 Utbyggnad gator, VA. Försäljning kommunal mark Delårsbokslutet per 31 mars visar på minskade kostnader för exploateringsbudgeten med ca 18 mkr och minskade intäkter med ca 14 mkr, d.v.s. en nettoavvikelse med ca 4 mkr. Avvikelserna beror till stora delar på att kostnaderna för den västra bron på södra stationsområdet har lyfts bort från projektet och lagts på avskrivning. Intäktsminskningen kan förklaras med att kommunens markförsäljning på södra stationsområdet blir senarelagda till 2015, då Växjöbostäder har erhållit en förlängd markanvisningstid för sitt tänkta bostadsprojekt. Övriga avvikelser inom exploateringsbudgeten är projektet Hovsdal där man avvaktar efter Länsstyrelsens beslut att upphäva den antagna detaljplanen. Kostnaderna för tänkt utbyggnad under året, ca 5 mkr, faller därmed inte ut. Intäkterna för projektet Vikaholm förväntas genom en ökad försäljningstakt bli ca 5 mkr högre än budgeterat. Köpet av området Bredvik har genomförts. Därmed kan projektering och kompletterande undersökningar genomföras. Förväntad kostnad under året förväntas bli ca 1,5 mkr. För att färdigställa norra sidan utmed Hejaregatan inom Arenastaden tas kostnaden, ca 3 mkr, under Intäkterna för område 1, ca 5 mkr, kommer antagligen inte förrän Viss övrig fastighetsförsäljning och fastighetsköp förväntas under året och prognosen för helåret är en nollprognos Osäkra fordringar och tvister Kommunstyrelsen har inga osäkra fordringar eller tvister. 2.3 Prognos Prognosen är beräknad till +1,0 mkr sammantaget för kommunstyrelsens verksamheter. För politisk verksamhet är prognosen noll. Inom externa utgifter och bidrag beräknas ett underskott på -1,6 mkr. Avvikelserna är överskott för Växjö Teater medan däremot kostnaderna för medlemsavgifter prognosticeras till ett underskott. För kollektivtrafiken finns ett underskott på 2,8 mkr på grund av högre medlemsavgift än budgeterat. För särskild kollektivtrafik beräknas en nollprognos utifrån i dagsläget kända kostnader. Kommunledningsförvaltningen sammantaget beräknas kunna hålla budget och beräknar ett överskott mot budget på 2,6 mkr. Avvikelser inom förvaltningen beror på överskott inom anslagen för stadsförnyelse och klimatåtgärder där kapitalkostnaderna aktiveras när investeringarna är slutbesiktigade. För anslaget till Vision Braås finns också ett överskott, kapitalkostnaderna beräknas aktiveras vid årsskiftet. Arenastaden och HPC prognosticerar nollresultat. För kontoren sammantaget beräknas budget kunna hållas. 2.4 Åtgärder för att nå budget 2014 Kommunledningsförvaltningen räknar med att budget 2014 ska hållas. 5 (24)

71 3. Personalredovisning Övergripande mål Växjö kommun ska vara en konkurrenskraftig arbetsgivare för dagens och morgondagens arbetskraft. Verksamhetsmål Växjö kommun ska ha friska medarbetare, sjukfrånvaron ska minska. Andelen nöjda medarbetare i Växjö kommun ska öka. Andelen medarbetare i Växjö kommun som är nöjda med sin personliga utveckling i arbetet ska öka. Andelen chefer och medarbetare i kommunen med olika etnisk bakgrund ska öka. Kommunstyrelsen ska samordna och leda arbetet med att marknadsföra Växjö kommunkoncern som attraktiv arbetsgivare. Kommunstyrelsen ska verka för att uppnå ett tydligt ledarskap på såväl politisk som tjänstemannanivå för att uppnå uppsatta mål. Ledarskapet på alla nivåer ska stärkas. 3.1 Måluppföljning Växjö kommuns strävan är att vara en konkurrenskraftig arbetsgivare för dagens och morgondagens arbetskraft. Under våren har ett antal åtgärder vidtagits för att bidra till det övergripande målet. För att öka samsynen kring personalfrågor har det interna arbetet mellan personalspecialister setts över. Grupper för samverkan inom gemensamma områden har fastställts gällande kompetensförsörjning, lönebildning, rehabilitering och arbetsmiljö, där gemensamma planer arbetats fram. För att öka medvetenheten om vikten av god hälsa erbjuder personalkontoret arbetsgrupper stöd för att ta fram en hälsoplan, som kan kopplas till verksamhetsplanen. Detta är ett sätt att aktivt arbeta förebyggande i grupper gällande sjukfrånvaro. Upphandling av omställningsprogram samt enstaka arbetsmiljö- och rehabutredningstjänster är klar, Arbetslivsresurs är vår leverantör gällande detta. För att erbjuda möjligheter till utveckling och säkerställa framtida rekrytering av chefer har det förberedande ledarprogrammet startat. Programmet är ett samarbete mellan kommunerna i regionen och omfattar 31 platser. För nya chefer ges från och med mars kursen Ny som chef, en utbildning som ger kunskap om Växjö kommuns verksamhet. Löneöversyn 2014 pågår med planerat avslut i månadskiftet april-maj. En workshop om vad som kännetecknar en attraktiv arbetsgivare har genomförts med den kommunövergripande samverkansgruppen i januari. Resultatet är ett av underlagen i arbetet med marknadsföring av Växjö kommun som arbetsgivare samt en del i revideringen av personalpolicyn, ett arbete som nu är inlett och beräknas vara klart om ett år. En årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet på kommunnivå har genomförts och planeringen för medarbetarenkät 2014 har påbörjats. Arbetet med att ta fram en ny handlingsplan kopplat till enkäten på kommunnivå är i sitt slutskede. Utbildning i lönesamtal för alla chefer har genomförts och översyn av möjligheterna för ett rekryteringscenter för chefer inletts. Ett arbete på förvaltningsövergripande nivå för att stärka ledarrollen har inletts, gruppen agerar också styrgrupp för rekryteringscenter för chefer. Syftet med centret är att skapa likvärdig rekrytering av chefer i Växjö kommun. 6 (24)

72 Personalkontoret arbetar aktivt med studentmedarbetare och praktikplatser och har deltagit i framtidsmässa på Procivitas samt studentmässan AMÅR 14. Ett kommunövergripande introduktionstillfälle för nyanställda har genomförts och personalklubben Dakapos Vårfest firade 15 år. 3.2 Analys och årets händelser Det totala antalet tillsvidareanställda är närmast oförändrat, antalet kvinnor har ökat med tre och antalet män har minskat med fyra. Kvinnorna utgör 58 % av de anställda. Medelåldern bland de anställda har ökat något. Sjukfrånvaron, beräknat på de tolv senaste månaderna, har sjunkit rejält och är nu 10,0 sjukfrånvarodagar/snittanställd, en minskning med drygt två dagar. Såväl den korta som den långa sjukfrånvaron har minskat. Andelen ej sjukfrånvarande har ökat med tre procent vilket motsvarar ca sex personer. I en mindre förvaltning ger en anställds långtidssjukfrånvaro en större påverkan på sjukfrånvaron i procent, detta gör att sjuktalen varierar kraftigare över året. 3.3 Nyckeltal personal Förvaltning Totalt Kvinnor Män Nyckeltal 1 Anställda Boksl 13 Del 1403 D Boksl 13 Del 1403 D Boksl 13 Del 1403 D Tillsvidareanställda omräknade heltider Nyckeltal 2 Sysselsättningsgrad Genomsnittlig ssgr 97,6% 97,7% 0,1% 96,7% 96,8% 0,1% 98,8% 98,8% 0 Nyckeltal 3 Åldersstruktur Medelålder 46,3 47,1 0,8 46,2 47,2 1,0 46,4 46,9 0,5 Nyckeltal 4 Sjukfrånvaro -14 dgr dgr dgr Totalt antal dagar Sjukdagar/snittanställd 12,1 10,0-2,1 14,2 11,6-2,6 9,5 8,0-1,5 Ej sjukfrånvarande 38,2% 41,2% 3,0% 34,1% 39,2% 5,1% 43,8% 43,8% 0,0% Verksamhetsmått/nyckeltal/indikatorer Budget Bokslut Prognos Bokslut Bokslut Nyckeltal KS uppdrag HME (hållbart medarbetarengagemang) 78 Sjukdagar/snittanställd 10,0 12,1 12,5 Långtidssjukfrånvaro (%) 69,0 65,4 61 Korttidssjukfrånvaro (%) 31,0 34,6 39 Andel anställda med utländsk bakgrund 10,4 11,0 Genomsnittligt betyg/omdöme för strategisamråden (skala 1-10) 9,3 8,6 8,5 Andel som upplever att de haft nytta av strategisamråden % (24)

73 4. Arbete och företag Övergripande mål Växjö kommun ska aktivt medverka och stimulera till regionens utveckling och expansion, ha ett bra företagsklimat, ett hållbart näringsliv och hög sysselsättning. Växjö ska vidareutvecklas som ett starkt och attraktivt regioncentrum. Växjö som regioncentra ska ta ansvar och arbeta för ökad samverkan i regionen. Verksamhetsmål Antalet företag ska öka netto. Sysselsättningen ska öka. Tillväxten ska öka (BRP). Kommunstyrelsen ska aktivt stödja det befintliga näringslivet så att det ges förutsättningar att växa och utvecklas samt locka nya företag till regionen. Kommunstyrelsen ska leda arbetet med den gemensamma plattformen för platsvarumärket Europas grönaste stad. Kommunstyrelsen ska uppmuntra internationella samarbeten. Det internationella arbetet ska skapa mervärden i form av höjd kompetens, verksamhetsutveckling och tillväxt. Kommunstyrelsen ska bidra till utvecklingsfrågor och visionsarbete på landsbygden och i de mindre tätorterna. Kommunstyrelsen ska vara en drivande kraft och motor i samarbetet mellan kommunerna för en framgångsrik regional utveckling. Kommunstyrelsen ska samordna arbetet i nätverket Expansiva Växjö. Kommunstyrelsen ska skapa en servicemodell med större kundfokus som samlar näringslivstjänster och information för företag. Kommunstyrelsen ska främja turism och besöksnäringen för att skapa fler jobb och stärka regionens dragningskraft. 4.1 Måluppföljning Arbetsmarknadsläget har stabiliserats markant det senaste halvåret. Antalet förfrågningar kring mark och lokaler ökar och många företag planerar för expansion och nyanställningar. Växjö är Smålands bästa nyföretagarkommun, enligt en undersökning från Nyföretagarcentrum. Under 2013 startades 5,8 företag per 1000 invånare. Det internationella konjunkturläget är dock fortfarande skakigt. Rysslandproblematiken påverkar liksom en avvaktande marknad i Kina samt en svag återhämtning i södra Europa. USA fortsätter att öka sysselsättningen och Sveriges största exportmarknader Tyskland, Norge och Storbritannien visar en ökad optimism. Antalet arbetslösa individer per den sista februari har totalt minskat med 238 personer jämfört med samma tid Glädjande är det största trendbrottet att fler ungdomar får jobb, i åldersgruppen år har antalet arbetslösa minskat med 142 personer. Samtidigt är det fortsatt svårt för nya svenskar och de ungdomar som inte fullföljt sina gymnasiestudier att få fotfäste på arbetsmarknaden. Här behövs ytterligare åtgärder. Kraftfulla insatser har satts in för att hjälpa de 124 personer som i början av året drabbades av uppsägning i samband med HCL:s avveckling av verksamheten i Växjö. Via IT-nätverket inom IEC har många kompetenser kunnat matchas till nya jobb. Samtidigt har flera nya IT-baserade företag etablerat sig i Växjö till följd av den kompetens som finns tillgänglig på HCL. Volvos aviserade neddragning med 95 anställda innebär en stor utmaning framöver och här har ett arbete inletts för att inventera den industrikompetens som behövs inom andra företag i regionen. 8 (24)

74 Nätverket Expansiva Växjö har en fortsatt stark position och årets första frukostträff kring ungt entreprenörskap lockade ca 250 deltagare. Det arbete som gjorts inom utvecklingsgruppen kring logistik resulterade i att Växjö klättrade mest när Dagens Industri i bilagan Intelligent Logistik rankade Sveriges bästa logistiklägen Som motivering angavs det etablerade samarbetet med Centrum för informationslogistik i Ljungby, förbättrad järnvägsinfrastruktur till Karlskrona att de tomma ytorna i f.d. ICA:s och Coop:s lager nu snabbt fyllts upp med nya verksamheter. Utvecklingsgruppen kring integration som tillväxtfaktor har lockat störst engagemang bland Växjös företag och ett samarbete inom området med arbete och välfärd har påbörjats. Ett nytt initiativ med miljöfrukost lockade ca 45 företagare, där fokus låg på nätverkande och framgångskoncept. Tillväxtprojektet med målgruppen företag 9-50 anställda liksom ett riktat exportprojekt är i full gång. Det nya landsbygdsprogrammet presenterades vid en välbesökt träff i Nöbbele. En förstudie kring bildande av ett svenskt möbelkluster är på väg upp för politiskt beslut. Kommunen är aktiv i de visionsarbeten som pågår i Braås, Lammhult, Ingelstad och Gemla. Vision Nöbbele har avslutats. Arbetet med Smålands Business Region fortsätter och innehåller många utmaningar och avväganden. Samarbetet med företagscenter Macken fortskrider med syftet att möjliggöra nyetablering av mindre företag. Just nu deltar 14 personer i uppstart av nya företag. Samarbete sker också med arbete och välfärd avseende konvertering av försörjningsstöd. Ny policy för socialt entreprenörskap är antaget av KS/2013:860. Glädjande kan konstateras att intresset för att etablera sociala företag ökar i kommunen. 4.2 Analys och årets händelser Företags- och nätverksträffar i pipelinen är bl.a: Frukostträff Expansiva Växjö med tema hållbart företagande 10 april, Kalvsvik Direkt 2 april, Nätverk Göteborg 3 april, föreningsstämma Sustainable Småland 3 april, VD-träff 2 juni, nätverk Öresund 3 juni. Träff för företagare verksamma i centrum planeras i början av hösten. 4.3 Nyckeltal Verksamhetsmått/nyckeltal/indikatorer Budget Bokslut Prognos Bokslut Bokslut Nyckeltal Växjö kommuns utveckling Nettoökning företag (antal) Sysselsättningsgrad i kommunen (%) 77,7 77,8 Arbetslösa (%) SCB 8,0 7,9 Nyckeltal KS uppdrag Företagsklimat ranking (plats) Redovisas maj Nöjd kundindex SKL 65 9 (24)

75 Nyckeltal upphandling Verksamhetsmått/nyckeltal/indikatorer Budget Bokslut Prognos Bokslut Bokslut Nyckeltal KS uppdrag Avtalstrohet avseende större ramavtal (%) Elektroniska fakturor (%) Internationella frågor Verksamhetsmått/nyckeltal/indikatorer Budget Bokslut Prognos Bokslut Bokslut Nyckeltal KS uppdrag Besök till vänorter från kommunen (antal) Besök från vänorter till kommunen (antal) (24)

76 5. Barn och utbildning Övergripande mål Växjö ska stärka sin roll som utbildnings- och kunskapscentrum och ska arbeta för att nå en ledande nationell position med internationell utblick. I förskolan och skolan ska barn känna sig trygga och erbjudas en god studiemiljö. I Växjö kommun ska barn och ungdomar ha goda levnadsvillkor. De ska ha rätt till en trygg uppväxt och personlig utveckling. Verksamhetsmål Kommunstyrelsen ska bidra till att stärka Växjös roll som utbildningsstad. Kommunstyrelsen ska öka kunskapen om Europas grönaste stad bland kommunens barn och ungdomar. Kommunstyrelsen ska arbeta kommunövergripande för att öka antalet PRAO-elever inom kommunkoncernen. Kommunstyrelsen ska följa upp barn och ungdomars levnadsvillkor i Växjö kommun. 5.1 Måluppföljning Arbetet med att skapa en gemensam utbildningsförvaltning av nuvarande förvaltningar från den 1 januari 2015 sker i projektform genom ledning av utvecklingsenheten. Ett intensivt utredningsarbete har pågått under årets första tre månader genom bl.a. nulägeskartläggningar och behovsanalys. För närvarande pågår arbete med att ta fram ett förslag till grundläggande organisationsstruktur för utbildningsförvaltningen som kommunstyrelsen ska kunna fatta besluta om i juni. För att öka kunskapen om Europas grönaste stad bland barn och ungdomar bidrar kommunikationsenheten till Kunskapsförlagets Natur & Miljöboken, som är ett pedagogiskt läromedel inom miljö och hållbar utveckling. Läromedelsserien består av tre steg och är avsedd för grundskolans skolår 4 till Analys och årets händelser Kommunledningsförvaltningen är positiv till att ta emot praktikanter i sina verksamheter. Arbete och välfärd har svårt att matcha personer till de för närvarande tio anmälda praktikplatserna. Hittills i år har en person haft placering av arbetsmarknadskaraktär. Efterfrågan på praktikplatser från studerande vid universitet och yh-utbildningar är fortsatt stor och de tas emot om möjlighet finns handledar- och utrymmesmässigt. PRAO-perioden har ännu inte intensifierats i år, men det finns möjlighet för minst sex elever att få sin prao-period inom förvaltningen. Blir efterfrågan större arbetar personalkontoret för att ta emot fler. Förvaltningen har liksom tidigare år anmält ett antal feriearbetsplatser till Växjösommar. 5.3 Nyckeltal Verksamhetsmått/nyckeltal/indikatorer Budget Bokslut Prognos Bokslut Bokslut Nyckeltal KS uppdrag Praktik, arbetsmarknad/språk (platser) Praktik, övriga (platser) PRAO-elever (platser) (24)

77 6. Bygga och bo Övergripande mål Växjö kommun eftersträvar ett hållbart samhällsbyggande kombinerat med en god estetisk utformning. Att Växjö är Europas grönaste stad ska genomsyra kommunens samhällsbyggnad och utveckling. Det skall finnas god tillgång till villatomter i staden och i de mindre orterna som motsvarar den efterfrågan som finns för att förstärka flyttkedjorna. Det ska finnas en strategisk samordning och planberedskap som möter en årlig befolkningstillväxt på 1100 personer. Verksamhetsmål Växjö ska fortsätta ligga i topp i Sverige när det gäller nybyggnation/invånare. Till och med 2018 ska minst 2500 nya bostäder byggas i Växjö kommun. Antalet invånare ska öka. Befolkningen utanför Växjö stad ska öka. Andelen medborgare som upplever att kommunen är en attraktiv plats att leva och bo på ska vara högre än jämförbara städer. Stadsplaneringen ska vara långsiktigt hållbar. Segregationen i Växjö kommun ska minska. År 2015 ska 25 % av de kommunala bolagens nyproduktion vara träbaserad. År 2020 ska 50 % av de kommunala bolagens nyproduktion vara träbaserad. 6.1 Måluppföljning Befolkningsökningen ser positiv ut med en ökning på 209 personer (KIR ). Nivån ligger högre än samma tid med ett högre flyttnetto och födelsenetto och ett något lägre invandringsnetto än samma tid I den bostadsprognos som gjorts för 2014, dvs. det förväntade antalet färdigställda bostäder, ser det fortsatt positivt ut. Utifrån tillgänglig information och en bedömning av marknadsläget beräknas 410 att färdigställas under Bland dessa är ca 160 bostadsrätter, 160 hyresrätter och ca 75 småhus. Växjöbostäders projekt Vallen och Teleborgsskogen är påbörjade och är båda projekt inom ramen för Växjö kommuns träbyggnadsstrategi. Kommunikationsenheten deltar i arbete med att utveckla en förvaltningsövergripande, gemensam kommunikation kring området stadbyggnad med delområden. Ett metodarbete med kommunikationen i plan- och byggprocessen har inletts och den planerade kommunikationen kring Växjö stationsområde har startat. Det urbana utvecklingsarbetet Araby/Växjö har tilldelats 4,8 miljoner i så kallade prestationsbaserade medel, av regeringen. Kommunstyrelsen har beslutat att avsätta 4,8 miljoner under 2014 till en fond i syfte att stödja och prova nya metoder och/eller utveckla befintliga verksamheter i det urbana utvecklingsarbetet i Araby, skapa delaktighet i utvecklingsarbetet och ta tillvara de idéer och den kreativitet som finns hos människor i och utanför Araby. Krav och kriterier för ansökan har utarbetats och beslut om beviljade projekt kommer att fattas under juni månad. 6.2 Analys och årets händelser I början av året kunde ett antal segdragna överklaganden av detaljplaner avslutas då dessa fick laga kraft; Bredvik, Limnologen Syd och Växjö 10:56 (södra stationsområdet). Växjö kommun har förvärvat området Bredvik från BWG Homes och har nu total rådighet över området. Länsstyrelsen beslutade den 19 mars att gå på Stena Recyclings överklagande av detaljplanen för Växjö 7:8 på 12 (24)

78 Hovshaga och upphävde därmed den detaljplan som kommunfullmäktige antagit. Växjö stationsområde har tagit ytterligare steg mot genomförande genom upphandling av Drottninggatan samt beslut om parkeringsanläggning under World Trade Center. Utställningstiden för planen för landsbygdsutveckling i strandnära lägen är avslutad och planen är beräknad att antas av kommunfullmäktige i april. Kommunstyrelsen kommer då även besluta om antagande av planprogram Telestadshöjden. Samrådsskedet för planprogram Sjöudden är avslutad med ett beräknat antagande i KS i juni. Samrådsskedet för planprogram Norra Öjaby pågår och avslutas 31/3. Vikaholm fortsätter att utvecklas. I mars har 24 tomter av 33 sålts i första etappen. Nästa etapp för kommunala villatomter tilldelas när dessa sålts. Markanvisningsavtal har slutits med 7 byggherrar varav 4 har gått vidare till köpkontrakt. 6.3 Nyckeltal Verksamhetsmått/nyckeltal/indikatorer Budget Bokslut Prognos Bokslut Bokslut Nyckeltal Växjö kommuns utveckling Antal invånare Redovisas i årsrapporten Färdigställda bostäder (antal) Redovisas september Attraktiv plats att leva och bo i (Nöjd- Region-Index) Medborgarundersökning vartannat år Ranking i bäst att bo (ranking 1 bäst) Redovisas juni Kommunal markreserv (antal ha) Andel förvärvsarbetande i Araby 48 Andel med långvarigt försörjningsstöd i Araby 12,5 Andel med behörighet till gymnasieskolan i Araby 53,2 Nyckeltal KS uppdrag Antal bostäder i laga kraftvunna detaljplaner 10 dp/ca440 bostäder 4 dp överklagade/600 bostäder 10 dp/ca 900 bostäder 13 (24)

79 7. Demokrati och mångfald Övergripande mål Växjö kommun ska vara en förebild när det gäller mångfald och antidiskriminering. I Växjö kommun ska människors olikheter, kompetens och kraft tas tillvara. God och rättssäker service och ett gott bemötande ska ges till alla oavsett kön, etnicitet, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Växjö kommuns kommunikation till medborgarna ska vara tydlig och tillgänglig. Insyn, öppenhet och delaktighet ska prägla den kommunala verksamheten. Verksamhetsmål Andelen medborgare som upplever att de får god service och ett gott bemötande ska vara fortsatt hög. Kommunstyrelsen ska genomföra en väg in genom kontaktcenter samt e-förvaltning i Växjö kommun. Växjö kommuns tillgänglighet per telefon och e-post ska öka. Andelen medborgare som är nöjda med den insyn och det inflytande de har över kommunala beslut och verksamheter ska öka. Växjö kommunkoncern ska vara en förebild vad gäller jämställda löner i kommunen (geografiskt område). Andelen medarbetare som upplever diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder, etnicitet, funktionsnedsättning, religion eller annan trosuppfattning på arbetsplatsen ska minska. Alla offentliga och interna möten arrangerade av Växjö kommun ska utformas så att mångfald, jämställdhet och tillgänglighet är beaktade (gällande exempelvis talare och deltagare). Andelen barn och ungdomar som upplever att det finns möjlighet att föra fram sina åsikter till kommunen ska öka. Andelen barn och ungdomar som vill vara med och påverka i frågor som rör Växjö kommun ska öka. Alla nämnder och styrelser ska minst uppnå basnivå i mångfaldsarbetet. 7.1 Måluppföljning Arbetet med att stärka kommunfullmäktiges medborgardialog fortsätter under året. Särskilt fokus för i år är ungdomar och en allmänhetens frågestund riktad mot ungdomar ska genomföras. Insynen i kommunens verksamheter ska förbättras genom att på ett tydligare sätt visa vilken information som skapas i de kommunala verksamheterna. Genom ett arbete med processbasserad informationskartläggning kan en medborgare granska kommunens olika processer och se vilken information som skapas i processen. Inom ramen för e-förvaltningsprojektet ska kommunens ärende- och dokumenthantering bli såväl enhetligare som effektivare. En enhetlig ärendehantering i kommunen ger medborgare möjlighet att enkelt och på samma sätt ta del av information inom kommunen oavsett inom vilken förvaltning som informationen finns. Publiceringen av vissa diarier som genomfördes 2013 kommer att utvecklas under året i en ny lösning. Växjö kommun är projektägare för arbetet med ett gemensamt e-arkiv i Blekinge och Kronoberg. E- arkiv är en organisation som har till uppgift att bevara information digitalt för framtida generationer åt sina ägare. En avsiktsförklaring om att skapa ett gemensamt e-arkiv kommer att skickas ut för 14 (24)

80 undertecknande under våren 2014 och målsättningen är att en gemensam organisation för e-arkiv kan starta upp verksamheten under Inom tillgänglighetsområdet kommer insatser göras för att förbättra informationen till medborgarna om kommunens tillgänglighetsarbete. Under året ska en översyn ske av samverkansrådens organisation och arbete. Målsättningen är att öka enhetligheten och effektiviteten. Växjö kommun deltar i olika undersökningar på tillgänglighetsområdet. Arbetet med enkäterna kan utvecklas så att de blir ett bättre beslutsunderlag och aktiviteter inom detta område planeras under året. Som ett led i Växjö kommuns arbete med mångfaldsprogrammet genomförs under våren 2014 mångfaldscaféer. Mångfaldscaféerna belyser mångfald ur olika perspektiv och ger möjlighet till dialog och erfarenhetsutbyte. Från första januari finns en tjänst som pressansvarig på halvtid. I detta ingår även kriskommunikation där en kriskommunikationsplan har påbörjats. Kommunikationsenheten tillsammans med informationsnätverket provarbetar ytterligare ett nytt dokument av de samordnade övergripande dokument som ska professionalisera kommunikationsorganisationen i Växjö kommun; en enkel och tydlig kommunikationsplan som kommer att utvärderas vid halvårsskiftet. Vidare har en checklista för att beställa trycksaker tagits fram, en sponsringspolicy har färdigställts. Detta är delar i ett led i att förbättra såväl insyn, öppenhet och delaktighet som tillgänglighet och likvärdighet. Samordning av kommunens informationskanaler och annonseringar har påbörjats för att ta tillvara resurserna på ett bättre sätt. Samordning har även skett för hela kommunkoncernens alla domäner och varumärken och riktlinjer har tagits fram för att i framtiden ha fortsatt god överblick. Delaktighet och likvärdighet kräver en kunnig och samspelt personal som strävar åt samma håll och känner till sitt uppdrag. En viktig komponent är att den interna kommunikationen fungerar. Ett projekt för ett Koncerngemensamt intranät har inletts vars första del ska vara klar sista oktober. Arbetet med att skriva om alla texter på vaxjo.se till klarspråk fortsätter. Formulärfunktionen har förbättrats för att göra det tydligt för den som fyller i att informationen har gått iväg. En portalingång för vaxjo.se är förberedd för att ge möjlighet att öppna upp till, inte bara kommunen, utan hela Europas grönaste stad. För att höja tillgängligheten på sidan ytterligare har en kravspecifikation på en ny sökmotor tagits fram. Den ska hjälpa besökare att hitta lättare. Kontaktcenters uppdrag fokuserar på medborgaren och bemötandet. Kommunvägledarna får speciell utbildning samt coachning i bemötande för att säkerställa likvärdighet. Samtalsstrukturen har vidareutvecklats. Kunskapen hos kommunvägledarna har ökat och medborgarna får i större utsträckning svar direkt på sina frågor, visar senaste servicemätningen. I arbetet har framtagandet av ett talsvar varit en viktig grundsten. Från den 15 januari går det att kompetensstyra samtalen så att medborgarna hamnar hos rätt kommunvägledare med rätt kompetens. Målet är att medborgarna får snabbare svar, korrekt information där tillgängligheten är stor. Inga kontakter med Växjö kommun ska falla mellan stolarna. Arbetet med En väg in fortsätter och delar av kommunens verksamheter har påbörjat överlämning till kontaktcenter, vilket är en förutsättning att alla gör om lösningen ska fungera fullt ut. En särskild insats har påbörjats kommunövergripande när det gäller bemötande och tillgänglighet. Den kommer att följas upp under året. 15 (24)

81 7.2 Analys och årets händelser Kontaktcenter jobbar intensivt med att höja kvaliteten i kommunens bemötande, där fler ska få svar direkt. I det arbetet ställs fler frågor till medborgaren för att säkerställa vad det är medborgaren vill och kunna ge svar alternativt hänvisa till rätt person. Det leder till längre samtalstider och påverkar siffrorna för service och tillgänglighet i fronten. Samtidigt höjs kvalitet och tillgänglighet sett över hela kommunen när medborgaren inte längre behöver kopplas vidare och vänta på att få ett svar eller riskera att falla ur om hänvisningen är inkorrekt. Realiseringsfasen i projekt införande av e-förvaltningsplattform har påbörjats. I samtliga tre delprojekt har tekniska installationer gjorts under första kvartalet. Utveckling, utbildning och test är planerat. Inga effektmål har uppnåtts eftersom inget ännu är i drift. Planen är att driftsätta kontaktcenterstödet med tekniska förvaltningen, skol- och barnomsorgsförvaltningen, gymnasieförvaltningen och arbete och välfärd före sommaren Nytt dokument- och ärendehanteringsstöd ersätter Lex i juni Ett antal e-tjänster och mina sidor publiceras i juni Under vecka 12 skickades medborgarundersökningen ut till ett urval på personer i åldrarna år i Växjö kommun. Medborgarundersökningen genomförs av SCB. Enkäten som omfattar ca 40 frågor kommer att ge svar på hur invånarna ser på kommunens olika verksamheter, vilken uppfattning invånarna har om kommunen som plats att bo och leva på och vilket inflytande invånarna tycker att de har på de kommunala besluten. Växjö kommun har även valt att lägga till ett fåtal egna frågor, som handlar om miljömedvetenhet. Växjö kommun har genomfört medborgarundersökningen 2006, 2008, 2010 och Resultatet presenteras i juni månad Nyckeltal Verksamhetsmått/nyckeltal/indikatorer Budget Bokslut Prognos Bokslut Bokslut Nyckeltal Växjö kommuns utveckling Andel som upplever ett gott bemötande vid telefonkontakt (%) God webbinformation till medborgarna (%) Hur väl upplever medborgarna att de har inflytande över kommunens verksamhet (Nöjdinflytande-index) Född i Sverige Ej född i Sverige Medborgarundersökning vartannat år Hur upplever inrikes respektive utrikes födda kommunens service och tjänster (Nöjd- Medborgarindex) Född i Sverige Ej född i Sverige Medborgarundersökning vartannat år Nyckeltal KS uppdrag Antal besökare på direktmöten Antal besökare på ungdomsportalen Växapp Unika besökare Tillgänglighet kontaktcenter % Servicegrad kontaktcenter % (svar inom 60 sek) (24)

82 Antal aktiva e-tjänster Följare Twitter Antal gilla på Facebook Antal hanterade kontakter, kontaktcenter Totalt antal kontakter MyNewsdesk (24)

83 8. Miljö, energi och trafik Övergripande mål Växjö ska vara en internationellt ledande och framstående miljökommun. Alla delar av Växjö kommuns verksamhet ska drivas och utvecklas med stor hänsyn till de förutsättningar som miljön och de lokala och globala naturresurserna ger. Växjö kommun ska göra det enkelt och attraktivt för invånare, företag och besökare att leva och verka med liten miljöpåverkan. Växjö kommun ska ha rent vatten, frisk luft, värdefull natur och vara fossilbränslefritt. Verksamhetsmål Fossila koldioxidutsläpp från kommunkoncernens transporter och service ska minska. Antalet enkelresor med buss i stadstrafiken per stadsinvånare ska öka. Antalet enkelresor med buss i landsbygdstrafiken per länsinvånare ska öka. Mängden tillförd energi per invånare ska minska. Fossila koldioxidutsläpp per invånare ska minska. Elförbrukning per invånare ska minska. 8.1 Måluppföljning Arbetet med att revidera miljöprogrammet pågår. I januari genomfördes Fokus MILJÖ, en halvdag med tjänstemän från hela kommunkoncernen, med syfte att få fram riktigt bra förslag på miljömål. Förslag till nya miljömål är ute på intern och extern remiss under mars och april. Under sista veckan i mars genomfördes Earth Week, en vecka i Växjö med fokus på energi och miljö. Arrangemanget var ett samarbete med ca 25 företag, organisationer och universitetet. Programmet innehöll bland annat miljömorgon med företag, miljödejter med politiker eller expert och möjlighet att prova elcykel eller elbil. Som avslutning på Earth Week delades priset miljöutmaningen Växjös gröna gärning ut för första gången. Planeringskontoret kommer nu utvärdera resultatet av miljöutmaningen. Under första kvartalet var Växjö också med som finalist i Världsnaturfondens globala klimattävling Earth Hour City Challenge och kampanjen We Love Cities. Växjö fick hedersomnämnande för klimatarbetet även om Stockholm utsågs till Sveriges klimatstad. I kampanjen We Love Cities fick Växjö drygt 1000 röster. Kommunledningsförvaltningen är miljödiplomerad. Under februari erbjöds alla anställda, som ännu inte gått den obligatoriska utbildningen, en halvdagsutbildning i miljökunskap. Utbildning var enligt utvärdering uppskattad. I Aggaåprojektet diskuteras hur man kan minska tillförseln av näringsämnen till Åsnen genom att etablera vegetation på översvämmad före detta jordbruksmark. En ansökan om förstudie för detta har lämnats in till Länsstyrelsen års provtagningar på vattenkvalitet i området runt Djurle myr, Lidhemssjön och Aggaån har analyserats, de visar bland annat var i området det finns störst potential för åtgärder. I mars fattades beslut vid extra föreningsstämmor i Mörrumsåns vattenvårdsförbund och Mörrumsåns vattenråd om att anta nya stadgar som möjliggör en sammanslagning av organisationerna till en effektiv samverkansnod i vattenvårdsarbetet i avrinningsområdet. 18 (24)

84 I mars beslutade kommunstyrelsen att ekologiskt stadsbruk ska fortsätta bedrivas i Östrabo Ekobacke. Macken kommer få ett bidrag från kommunen för att bedriva verksamheten. I samarbete med Malmö stad och Sveriges lantbruksuniversitet har kommunledningsförvaltningen skickat in en ansökan till Vinnova om att ta fram hållbara utvecklingsmodeller för odling i staden. I samarbete med Miljöresurs Linné och Energikontor sydost har kommunledningsförvaltningen ansökt om bidrag från Vinnova för att genomföra projektet Närodlat ekogrönt till offentliga kök med sociala vinster. Ansökan har beviljats. I samarbete med Macken har kommunen ansökt om bidrag från Vinnova för en återbruksby. Vinnova avslog ansökan. 8.2 Analys och årets händelser Förhandlingar med EU angåendet projektet READY, som fokuserar på minskad energianvändning i befintlig bebyggelse och optimerat fjärrvärmenät, pågår. Förhoppningen är att projektet kan sättas igång under våren Om projektet blir verklighet blir READY Växjös hittills största EUfinansierade miljöprojekt. Kommunens SKL-finansierade kunskapsutbyte om energi, avfall och stadsplanering med tre kommuner i Serbien pågår. En projektansökan har i mars lämnats in till ICLD för fortsatt kunskapsutbyte med kommunerna. Kunskapsutbyte har skett med en provins i Vietnam under tre års tid. En projektansökan har lämnats in till ICLD för fortsatt kunskapsutbyte med provinsen. 8.3 Nyckeltal Verksamhetsmått/nyckeltal/indikatorer Budget Bokslut Prognos Bokslut Bokslut Nyckeltal Växjö kommuns utveckling Förhållande mellan energi och tillväxt (Wh/krona) i.u. i.u. Andel kommunal park och naturmark i Växjö stad (%) Sjöar över 100 ha med god vattenstatus (st) CO2 utsläpp/invånare (kg) i.u Minskade fossila koldioxidutsläpp per invånare (%) i.u. 41 Minskad elförbrukning per invånare (%) i.u. 17 Ökat antal enkelresor med stadstrafiken per stadsinvånare (%) Ökat antal enkelresor med länstrafiken per länsinvånare (%) Minskad mängd tillförd energi per invånare (%) i.u. 5 Minskad fossila koldioxidutsläpp från transporter och service i kommunkoncernen (%) i.u i.u.: Ingen uppgift Koldioxidutsläpp från kommunstyrelsens transporter och service (ton) Nämnd Referens 1999 Prel utfall 2012 Mål 2014 Mål 2015 Kommunstyrelsen De indikatorer som redovisas är de kommunstyrelsen ansvarar för enligt miljöprogrammet, övriga sammanställs i kommunens årsredovisning. 19 (24)

85 9. Stöd och omsorg Övergripande mål I Växjö kommun ska människor ha en ekonomisk och social trygghet där arbete, utbildning och boende är prioriterat. All stöd- och omsorgsverksamhet ska utgå från individens behov, gynna livskvalitet, självbestämmande och självständighet. Människor som flyttar till Växjö från andra länder ska ges goda förutsättningar att skapa och utveckla sin livssituation för att stärka sitt deltagande i samhället. 9.1 Måluppföljning Kommunstyrelsen har inga prioriterade verksamhetsmål inom detta målområde. 20 (24)

86 10. Trygghet och säkerhet Övergripande mål Växjö kommun ska upplevas som trygg och säker. Säkerhets- och trygghetsaspekter är prioriterat i Växjö kommuns verksamheter. Verksamhetsmål Andelen medborgare som känner sig trygga ska öka. Kommunstyrelsen ska förbättra de kommunala verksamheternas vardagssäkerhet. Kommunstyrelsen ska öka kommunens robusthet vid svåra påfrestningar och kriser Måluppföljning En kartläggning och analys av den upplevda tryggheten och brottsstatistiken i Växjö kommun är nu färdig. Resultaten kommer att ligga till grund för den samverkansöverenskommelse som upprättas mellan Växjö kommun och Polismyndigheten i Kronobergs län. I rapporten lämnas förslag på möjliga åtgärder som kan förbättra situationen. Ett av dessa förslag handlar om grannsamverkan (i flerbostadshus) vilket under året är på gång att testas inom Vidingehem. Omsorgsförvaltningen deltar i pilotprojekt om kontinuitetsplanering. Detta kommer att avslutas under året. Sedan årsskiftet är en grupp tillsatt för att arbeta med informationssäkerhet. Arbetet leds och samordnas av säkerhetsfunktionen. Revidering av styrande dokument pågår. Inom ramen för Krissamverkan Kronoberg har en informationsfolder om personlig säkerhet tagits fram. Politikerna är huvudsaklig målgrupp och kommer att få foldern inför valet Analys och årets händelser Säkerhetsfunktionen fortsätter att medverka i och verka för att krisövningar genomförs på bolag och förvaltningar. I mars genomfördes en större övning där samverkansstaben övade bland annat lägesbild med länets övriga aktörer. Planering pågår för övningar under året av krisstödsgrupper och nödvattenhantering. Mindre RAKEL-övningar pågår kontinuerligt Nyckeltal Verksamhetsmått/nyckeltal/indikatorer Budget Bokslut Prognos Bokslut Bokslut Nyckeltal Växjö kommuns utveckling Trygghetsindex (riket inom parantes) SCB medborgarundersökning (61) Antal anmälda våldsbrott per 1000 invånare Växjö Riket Antal anmälda stöld- och tillgreppsbrott per 1000 invånare Växjö Riket 9,5 8,8 52,6 38,6 21 (24)

87 Statistik ur skaderapporteringssystemet (PrevNet) Glasskross Klotter Inbrott och stöld (24)

88 11. Uppleva och göra Övergripande mål Växjö kommun ska vara en kommun med ett varierat och inspirerande utbud av upplevelser, aktiviteter och kultur. Växjö kommun ska främja folkhälsan genom att skapa förutsättningar för friskvård, rekreation och möjligheten att utöva idrott på olika nivåer. Verksamhetsmål Utbudet av evenemang och antalet besökare ska öka. Processledning och samordning av eventutveckling och marknadsföring av Arenastaden ska skapas, vilken ska kopplas till bland andra Växjö & Co. Kommunstyrelsen ska främja folkhälsan genom implementering av den länsgemensamma folkhälsopolicyn i enlighet med de prioriterade målområdena; Barn- och ungas uppväxtvillkor samt Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Måluppföljning Växjö som evenemangsstad har utvecklats. Orsaken är kombinationen av Arenastadens tillkomst, ett systematiskt försäljningsarbete av Växjö & Co AB, bättre samverkan inom kommunen och expansionen av nya företag inom besöksnäringen. En evenemangs- och mötesstrategi är på väg fram för politisk hantering och tar sin utgångspunkt i ambitionen att skapa en stabil plattform för att utveckla Växjö som evenemangs- och mötesstad. Strategin tar tillvara den kompetens som byggts upp under de senaste åren och tar sikte på att stärka Växjö ur ett tillväxt- och attraktivitetsperspektiv. Kommunkansliet (kommunarkivet) ska i samverkan med Kulturparken Småland bygga upp ett Kulturarvscentum. Syftet med samverkan är att tillhandahålla en gemensam kvalificerad forskarservice, samt att tillgängliggöra arkiv och samlingar som delar i ett regionalt kulturarv. Arbetet med att flytta kommunarkivets handlingar till de nya lokalerna kommer att slutföras under året. Under våren kommer också servicenivån gentemot besökare förbättras med utökade öppettider. Kulturarvscentrum kommer att invigas i augusti Personalkontoret ska driva och utveckla folkhälsoarbetet i Växjö kommuns verksamheter. Politiskt ansvariga för folkhälsa har tillsammans med folkhälsosamordnare haft möten med presidier om nämndernas folkhälsoarbete. Handlingsplan för implementering av Länsgemensam folkhälsopolicy för Kronobergs län med prioriteringar , med utgångspunkt från förvaltningarnas internbudgetar, har tagits fram. Personalkontoret har inom ramen för länsgemensam folkhälsopolicy och upprättande av handlingsplan följt upp barn och ungdomars levnadsvillkor och området alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel. Folkhälsorapport för Växjö kommun är redovisad till KSAU. Växjö kommun deltar aktivt i Healthy Cities och har under 2014 ansvarat och genomfört planering och genomförande av nätverkets årsmöte i Växjö. Personalkontoret fortsätter att arbeta förebyggande kring alkoholhantering på restauranger och har genomfört utbildningen Stökfritt, för att motverka våld i samband med krogbesök. 23 (24)

89 Utifrån resultatet i medarbetarundersökningen arbetar kommunledningsförvaltningen för implementering av modellen Gör en hälsoplan Analys och årets händelser Växjö & Co har nu fokus på genomförande av olika möten och arrangemang under Här kan bl.a nämnas Växjökonferensen, Rikskonferens Specialpedagogik, New Body Cup, Slutspelsstaden, landskamp EM-kval i damfotboll, Boule SM, projektledaransvar för MAT2014. Bolaget har också fått ett antal arrangörer att förlägga stora konserter i staden. En ny säljande hemsida har tagits fram liksom tecknande av avtal med Arrival Guides som är världens största databas med destinationsinformation. Turistmagasinet Växjö kommer under 2014 att ges ut med tre nummer, där målgruppen ca hushåll runt om i Småland och i Blekinge. Kommunikationsenheten tillsammans med informationsnätverket arbetar för att få en bättre samordning och överblick av evenemang för att kunna utveckla kommunikationsarbetet och samarbetet. Utvecklingsenheten har i samarbete med kultur- och fritidsförvaltningen genomfört en kartläggning av föreningsbidrag i Växjö kommun i syfte att ge en helhetsbild över de bidrag som går att söka hos Växjö kommun och att ge underlag för att ta fram ett förslag på hur ett samlat grepp kring föreningsbidragen kan se ut en väg in. Kartläggningen visar på stora olikheter i hanteringen av föreningsbidrag mellan olika förvaltningar och ger även förslag till förbättringar. Kartläggningen/utredningen är överlämnad till kultur- och fritidsförvaltningen för fortsatt behandling Nyckeltal Verksamhetsmått/nyckeltal/indikatorer Budget Bokslut Prognos Bokslut Bokslut Nyckeltal Växjö kommuns utveckling Ohälsotalet (dagar/invånare/år) Män Kvinnor Försäkringskassans statistik 18,5 23,0 24 (24)

90 ÄRENDE Dnr KS/2013: Fredrik Pettersson Förvaltningssekreterare Tel Kommunstyrelsen Yttrande över skrivelse om försöksprojekt "Tryggad återvandring" Peter Norrman (M) och Benny Johansson (M) Bakgrund Peter Norrman (M) och Benny Johansson (M) har i en skrivelse den 18 december 2013 föreslagit att Växjö ska ansöka om att bli försökskommun för att utveckla metoder att stödja frivillig återvandring. Enligt skrivelsen ska ett sådant arbete ske i samarbete med Migrationsverket, SIDA, UNHCR och andra hjälporganisationer. Ärendet Nämnden för arbete och välfärd har beslutat att tillstyrka förslaget i skrivelsen. Av förvaltningschefens skrivelse framgår att man ska skilja på begreppen Frivilligt återvändande och frivillig återvandring. Det är det senare av dessa som berörs i förslaget. Frivillig återvandring avser personer som erhållit uppehållstillstånd men inte är svenska medborgare. Migrationsverket har regeringens uppdrag att arbeta med frivillig återvandring och därför finns det projektmedel att söka hos dem beroende på projektets art. Migrationsverket administrerar även Europeiska återvändarfonden inom EU:s ramprogram Solidaritet och hantering av migrationsströmmar (SOLID). Även här finns projektmedel att söka. Projektet ERPUM (European Return Platform for Unaccompanied Minors) som nämns i förslaget är specifikt inriktat på familjeåterförening och ett ordnat mottagande för ensamkommande barn från Afghanistan och Irak som har fått beslut på sin asylansökan. Kommunledningsförvaltningen har inga ytterligare synpunkter Ove Dahl kommunchef Martin Fransson t.f. kanslichef Kommunledningsförvaltningen KOMMUNKANSLIET 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Mobil /RedigerareMobilTelefon/ Fax Org.nr Bg E-post fredrik.pettersson@vaxjo.se

91 PROTOKOLLSUTDRAG Nämnden för arbete och välfärd Remiss KS - Skrivelse om försöksprojekt "Tryggad återvandring" (NAV/2014:22) Beslut - Nämnden för arbete och välfärd beslutar att tillstyrka förslaget att Växjö ansöker om att bli försökskommun för projektet tryggad återvandring. - Förvaltningens yttrande översänds som information till kommunstyrelsen Bakgrund Kommunstyrelsen (KS) har i remiss översänt skrivelsen Försöksprojekt Tryggad återvandring, daterad , från Peter Norrman (m) och Benny Johansson (m) till nämnden för arbete och välfärd för yttrande. I skrivelsen föreslås att Växjö ansöker om att bli försökskommun för att utveckla metoder för att stödja frivillig återvandring. Arbetet ska naturligtvis ske i samarbete med Migrationsverket, men också SIDA, UNHCR och andra hjälporganisationer med lokal kunskap om aktuellt land. Nämnden för arbete och välfärd har ombetts inkomma med yttrande på skrivelsen till kommunstyrelsen senast Beslutsunderlag Arbetsutskottet har i 25/2014 föreslagit att: - Nämnden för arbete och välfärd beslutar att tillstyrka förslaget att Växjö ansöker om att bli försökskommun för projektet tryggad återvandring. - Förvaltningens yttrande översänds som information till kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse, förvaltningschef arbete och välfärd Yrkanden Rose-Marie Holmqvist (S) instämmer i arbetsutskottets förslag till beslut men har invändningar på vissa formuleringar i skrivelsen. Ann-Christin (V) och Tobias Adersjö (MP) instämmer i Rose-Marie Holmqvists yrkande. Benny Johansson (M) yrkar enligt arbetsutskottets förslag Beslutsordning Ordförande ställer yrkandena mot varandra och konstaterar att nämnden beslutar enligt Benny Johanssons yrkande. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

92 ÄRENDE Dnr NAV/2014: Mats Karlsson utredare Tel Nämnden för arbete och välfärd Remiss KS - Skrivelse om försöksprojekt "Tryggad återvandring" Förslag till beslut Att överlämna till nämnden för Arbete och Välfärd att yttra sig över förslaget om försöksprojektet Tryggad återvandring. Bakgrund Kommunstyrelsen (KS) har i remiss översänt skrivelsen Försöksprojekt Tryggad återvandring, daterad , från Peter Norrman (m) och Benny Johansson (m) för yttrande. I skrivelsen föreslås att Växjö ansöker om att bli försökskommun för att utveckla metoder för att stödja frivillig återvandring. Arbetet ska naturligtvis ske i samarbete med Migrationsverket, men också SIDA, UNHCR och andra hjälporganisationer med lokal kunskap om aktuellt land. Utredning I denna fråga skiljer man vanligtvis på två olika begrepp, men som kan vara lätt att blanda ihop: 1. Frivilligt återvändande; som avser det arbete som bedrivs för att bistå de personer som ansökt om uppehållstillstånd, men fått avslag och som i den situationen väljer att frivilligt återvända till sitt hemland. Alternativet skulle annars kunna bli att de med hjälp av polis, tvångsvis avvisas från landet. 2. Frivillig återvandring; som avser de personer som erhållit uppehållstillstånd och som inte är svenska medborgare, men som efter en tid i Sverige önskar återvandra till sitt hemland. FÖRVALTNINGEN FÖR ARBETE OCH VÄLFÄRD FÖRVALTNINGSKONTORET 1 (7) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västergatan 17B Tel Mobil /RedigerareMobilTelefon/ Fax Org.nr Bg E-post arbete.valfard@vaxjo.se

93 ÄRENDE NAV/2014: I den föreliggande skrivelsen föreslås försöksprojekt för att stödja frivillig återvandring. Erfarenheter från Växjö Växjö kommun och nämnden för Arbete och Välfärd har tidigare haft ett samlat ansvar för mottagandet av flyktingar och nyanlända i kommunen. Med den nya Etableringsreformen och lagstiftningen som trädde i kraft den 1 december 2010, övergick detta ansvar till Arbetsförmedlingen. Växjö kommun har dock ett fortsatt stort ansvar omkring etableringen vad avser bostadsanskaffning, skola-barnomsorg, vuxenutbildning/sfi och samhällsorientering. Ett stort ansvar kvarstår i att försöka etablera nyanlända på arbetsmarknaden samt att lämna socialt bistånd vad som i övrigt gäller för kommuninvånare i Växjö. Växjö kommun är också mottagare av ensamkommande flyktingbarn, enligt avtal som tecknas av kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige har ej gett nämnden för arbete och välfärd särskilt uppdrag att ansvara för frivillig återvandring. Det finns en del erfarenhet knutet till det tidigare flyktingmottagandet där man inom ramen för den verksamhet som då bedrevs, kunde bistå med viss information och upplysningar för dem som önskade återvandra. Det är också möjligt att viss sådan information idag lämnas vid t.ex. Medborgarkontoret i Araby, men det har inte varit någon uttalad uppgift för medborgarkontoret att bistå med dessa typer av frågeställningar. Migrationsverket ger naturligtvis särskild information till dem som har planer eller önskar att få återvandra till sitt tidigare hemland. Annars är det främst Röda Korset, som lokalt och i samarbete med Växjö kommun och angränsande kommuner, tidigare bedrivit verksamhet för frivillig återvandring. Vid kontakt med Röda Korset i Växjö, framkommer att man idag bedriver arbete kopplat till ett nationellt nätverk, omkring frivilligt återvändande, dvs. personer som fått avslag på sina ansökningar om uppehållstillstånd. Arbetet bedrivs tillsammans med Migrationsverket och frivilliga hjälporganisationer, nationellt och internationellt, för att trygga mottagandet i hemlandet och bistå till en reintegration i samhället. 2 (7)

94 ÄRENDE NAV/2014: Som exempel kan nämnas att av de ensamkommande barn/ungdomar som kommit till Växjö sedan 2008, så är det totalt 13 personer som fått avvisningsbeslut till sina hemländer (omfattar ej s.k. Dublin-ärenden om första asylland). Av dessa har 5 avvisats till Irak, 1 till Afghanistan och 7 till andra länder. Några har hunnit fylla 18 år och överförts till Migrationsverkets boende innan verkställighet av beslutet och några har avvikit från boendet vid Bengtsgård innan avvisning. Vad gäller arbetet med frivillig återvandring, så har en sådan verksamhet funnits tidigare (Kontoret för frivillig Återvandring, KFÅ), men denna lades ner för ca. två år sedan och drevs med hjälp av projektmedel och bistånd från länets kommuner. Vid samtal med representanter för Röda Korset i Växjö, framkommer att man bistår med information och upplysningar till personer som tar kontakt med Röda Korset med frågor omkring eventuell återvandring, men man bedriver inget aktivt arbete i att förbereda eller underlätta i en sådan process, t.ex. rekognoseringsresor, bistånd till nyetablering i hemlandet och liknande. Det arbete som bedrivits tidigare och som tog sin början 1998, riktade sig framförallt till den stora flyktinggruppen bosnier, som kom till Sverige i samband med konflikten på Balkan och som i en del fall önskade återvandra till sitt hemland. Det fanns även en grupp chilenare, som befunnit sig i Sverige under lång tid och som tog kontakt för frivillig återvandring. Det var dock stora skillnader mellan dessa grupper i omfattning, bakgrund och komplexitet. I mycket enstaka fall hade man kontakt med en del andra nationaliteter. Utifrån de erfarenheter man har sedan tidigare, tycker man sig se att frivillig återvandring är en lång process av enskilda överväganden, som måste få ta tid. Man måste därför ha realistiska förväntningar på omfattningen av dem som frivilligt önskar återvandra. Detta har att göra med en rad olika faktorer; möjligheten till boende, försörjning, sjuk- och hälsovård, information i det tidigare hemlandet, det aktuella säkerhetsläget och en rad psykosociala faktorer. Det handlar också om hur man kartlägger behovet och intresset, om det avser alla nyanlända med uppehållstillstånd eller speciella grupper av dessa. Lokala återvandringskontor finns idag framförallt i de större städerna, Stockholm, Göteborg och Malmö och samfinansieras via kommun, Migrationsverk och särskilda projektmedel. De tjänstemän som undertecknad varit i kontakt med vid Röda Korset här i Växjö, kan inte uttala sig om intresset och förutsättningarna för ett lokalt deltagande, utan hänvisar i det fallet till styrelsen i den lokala Växjökretsen för Röda Korset. 3 (7)

95 ÄRENDE NAV/2014: Vad bistår Migrationsverket med till den enskilde som önskar återvandra? På sin hemsida lämnar Migrationsverket en del information om vad man som enskild bör tänka på, vid en eventuell återvandring till sitt hemland och vilka handlingar som krävs. Migrationsverket kan lämna bidrag till resa och ett visst kontantunderstöd; en vuxen kan erhålla kronor per person och högst kronor för varje barn under 18 år. En familj kan sammanlagt få högst kronor i kontantstöd. En flykting eller skyddsbehövande som återvänder till sitt hemland får sitt permanenta uppehållstillstånd (PUT) återkallat under två år efter att han/hon flyttat. I det fall man önskar återvända till Sverige, kan man under vissa omständigheter återfå sitt uppehållstillstånd. Detta är beroende av hur länge man vistats i Sverige, vistelsetid i hemlandet och vilken anknytning man fortfarande har i Sverige. Projektmedel för frivillig återvandring Det finns två vägar att ansöka om särskilda projektmedel för frivillig återvandring 1. Migrationsverkets särskilda projektstöd Migrationsverket har regeringens uppdrag att arbeta med frivillig återvandring. I uppdraget ingår att underlätta återvandring för personer som fått permanent uppehållstillstånd i Sverige som flyktingar, skyddsbehövande, av humanitära skäl eller som tagits ut på flyktingkvoten. Det gäller även personer som kommit hit som anhöriginvandrare, dock ej de med svenskt medborgarskap. Migrationsverket har för detta uppdrag erhållit särskilda medel för projektstöd av regeringen och kan beroende på projektets art och omfattning totalfinanisera vissa projekt. Migrationsverket upplyser om att man kan ge projektstöd till: Projekt som arbetar med att förbereda för återvandring Projekt som arbetar med tillfälligt återvändande i syfte att delta i återuppbyggnad och utveckling av hemlandet Projekt som ansöker om medfinanisiering hos Europeiska återvändarfonden 4 (7)

96 ÄRENDE NAV/2014: Förstudier, rekognoseringsresor och för reintegreringsinsatser i hemlandet under en inledande period. Migrationsverkets särskilda medel för projektstöd utlyses två gånger per år. För 2014 har Migrationsverket 2, 5 miljoner kronor att fördela. En ansökan om projektstöd ska ha inkommit in till Migrationsverket senast den 17 mars. En ny utlysning av medel kan eventuellt väntas till hösten Vid bedömning och fördelning av projektstöd prioriteras projekt med inriktning på att: Ge råd och stöd i exempelvis praktiska frågor som kan ha betydelse för personen som ska flytta tillbaka Samla in information om förhållandena i landet och sprida detta till enskilda personer, organisationer och kommuner Genomföra individanpassade utbildningsinsatser i Sverige eller i det aktuella landet Genomföra individuellt riktade insatser som kan underlätta för personen att etablera sig i hemlandet Samarbeta med svenska, utländska och internationella organisationer i verksamhet som gäller återvandring På Migrationsverkets hemsida lämnas ytterligare information om pågående och tidigare genomförda projekt, ansökningsförfarande och villkor för projektstöd m.m. 2. Europeiska återvändandefonden Återvändandefonden ingår i EU:s ramprogram Solidaritet och hantering av migrationsströmmar (SOLID). Där ingår även Flyktingfonden, Gränsfonden och Integrationsfonden. Migrationsverkets fondenhet förvaltar Flyktingfonden och Återvändandefonden. Rikskriminalpolisen förvaltar Gränsfonden medan ESF-rådet ansvarar för Integrationsfonden. Fondmedel ur Återvändandefonden kan sökas för projekt som verkar inom följande områden: Självmant återvändande Tvångsvis återvändande Frivilligt återvandring 5 (7)

97 ÄRENDE NAV/2014: Målgrupperna är: Asylsökande som väljer att återvända självmant innan asylärendet har avgjorts Personer med permanent uppehållstillstånd som flyktingar eller skyddsbehövande och som frivilligt vill återvandra Personer som har fått avslag på sin ansökan och återvänder frivilligt eller med tvång För programperioden gäller de prioriteringar som EUkommissionen har fastställt och som finns angivna i det fleråriga programmet för fonden. Inför de sista två åren av programperioden har kommissionen pekat ut tre särskilda strategiska prioriteringar, som medlemsstaterna särskilt ska fokusera insatser på: 1. Vidareutveckling och förbättring av frivilligt återvändande 2. Främjandet av ett mer strategiskt fokus på EU-normer genom att genomföra åtgärder kopplade till kraven inom direktivet för återvändande 3. Förbättringar av de nationella möjligheterna genom samarbete med andra medlemsstater I Sverige är det Migrationsverket som beviljar medfinansiering från Återvändandefonden. Beslutet om medfinansiering fattas av chefen för verksamhetsområde Europeiskt och internationellt samarbete. Verksamhetschefen beslutar om nivån på finansieringen, dvs. om medfinansieringen är 50 procent eller 75 procent. Återvändandefonden startade under 2008 och pågår till Projekt som beviljats fondmedel från programåret 2013 kan pågå till 30 juni Den ordinarie utlysningen av 2013 års medel genomfördes under tiden 2 maj till 30 augusti En extra utlysning av kvarvarande fondmedel från programår 2012 och 2013 ägde rum under perioden 15 juli 20 september Migrationsverket meddelar att några planerade datum för ytterligare utlysningar under 2014 inte finns, men rekommenderar att man bevakar deras hemsida. För ytterligare information om den Europeiska Återvändandefonden hänvisas till: 6 (7)

98 ÄRENDE NAV/2014: European Return Platform for Unaccompanied Minors (ERPUM) I förslagsställarnas särskilda skrivelse hänvisas till ett särskilt projekt ERPUM:s som startades i januari 2011, med deltagande av Sverige, Nederländerna, Norge och Storbritannien. ERPUM syftar specifikt till att organisera familjeåterförening och ett ordnat mottagande för ensamkommande barn från Afghanistan och Irak som fått ett beslut på sin asylansökan. ERPUM:s målsättning är att skapa metoder och kontaktnät för att kunna efterforska och hitta föräldrar till de barn som ska återvända till sina hemländer. I projektet arbetar två team; ett team med seniora representanter och ett handläggarteam. Projektet finansieras av Europeiska återvändandefonden och ERPUM II beräknas pågå från 1 januari 2013, till 30 juni Per Sandberg förvaltningschef Elisabeth Malmefeldt Enhetschef 7 (7)

99

100 ÄRENDE Dnr KS/2014: Per-Olof Löfberg Trafikplaneringschef Tel Kommunstyrelsen Detaljplansändring - Fagrabäcksrondellen Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att ge Byggnadsnämnden i uppdrag att genomföra detaljplaneändring av området vid Fagrabäcksrondellen. Det är av yttersta vikt att detta sker i samarbete och parallellt med Trafikverkets upprättande av vägplan för samma område. Bakgrund Växjö kommun och Trafikverket har gemensamt genomfört en förenklad åtgärdsvalsstudie för ny trafikplats RV 25 Österleden, Fagrabäcksrondellen. Objektet ligger med i Nationell Plan för utveckling av transportsystemet Studien är genomförd med anledning av planerad ombyggnation av nämnda rondell. Beräknad tidpunkt för trafikpåsläpp i den nya trafiklösningen är 2018 och för att kunna åstadkomma detta krävs en detaljplaneändring i området från kommunen sida. Beslutet skickas till För åtgärd/verkställighet Byggnadsnämnden, Växjö kommun För kännedom Bo Svensson, Trafikverket, Kungsgatan 8, Växjö Per-Olof Löfberg, Trafikplaneringschef Ove Dahl Kommunchef Per-Olof Löfberg Trafikplaneringschef TEKNISKA FÖRVALTNINGEN Trafik- och stadsmiljöavdelningen 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Mobil /RedigerareMobilTelefon/ Fax Org.nr Bg E-post per-olof.lofberg@vaxjo.se

101 ÄRENDE Dnr KS/2014: Mårten Västerdal kanslisekreterare Tel Kommunstyrelsen Revidering av kommunstyrelsens delegationsordning med anledning av organisationsförändring inom kommunledningsförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner följande revidering av delegationsordningen: Titeln mark- och exploateringschef ersätts av titeln planeringschef. Bakgrund Kommunledningsförvaltningen har idag en mark- och exploateringsenhet och ett planeringskontor. Då kommunchefen har beslutat om en sammanslagning av dessa enheter under en gemensam chef behöver kommunstyrelsens delegationsordning uppdateras. Ärendet Den nya chefstjänsten kommer att ha titeln planeringschef. Det innebär att den delegation som mark- och exploateringschefen har idag ska överföras till planeringschefen. Ove Dahl kommunchef Martin Fransson tf kanslichef Kommunledningsförvaltningen KOMMUNKANSLIET 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Mobil /RedigerareMobilTelefon/ Fax Org.nr Bg E-post marten.westerdahl@vaxjo.se

102 ÄRENDE Dnr KS/2014: Kerstin Sundström finanschef Tel Kommunstyrelsen Ekonomiskt stöd till Växjö DFF (lån) Förslag till beslut Kommunstyrelsen beviljar Växjö damfotbollsförening ett lån om kronor för finansiering av byggnation av en klubbstuga. Bakgrund Växjö damfotbollsförening (Växjö DFF) har ansökt om ett lån på kronor för uppförande av klubbstuga på Östra IP vid Katedralskolan. Föreningen har ingen klubbstuga idag. Byggandet av klubbstuga har påbörjats under 2013 med stöd av investeringsbidrag från Fritid. Klubbstugan har kostnadsberäknats till kronor. Fritid har beviljat investeringsbidrag med kronor. Föreningen finansierar själva kronor. Ett lånebehov om kronor återstår. Fritidsnämnden har haft ärendet uppe för beslut och de har rekommenderat att Växjö DFF ska få låna pengarna. Kommunstyrelsen har tidigare beviljats en låneram om åtta miljoner kronor av kommunfullmäktige för utlåning till föreningar som lever upp till de kriterier för utlåning som fritidsnämnden slagit fast. Av de åtta miljoner kronorna så återstår kronor för kommunstyrelsen att besluta om kronor har föreslagits lånas ut till Hovshaga AIF och då återstår kronor som kommunstyrelsen kan besluta låna ut till Växjö DFF. Ove Dahl kommunchef Ingemar Waldemarsson ekonomichef Kommunledningsförvaltningen EKONOMIKONTORET 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Mobil Fax Org.nr Bg E-post kerstin.sundstrom@vaxjo.se

103 PROTOKOLLSUTDRAG Fritidsnämnden Svar på remiss, ansökan om kommunalt lån, Växjö DFF (FN/2014:41) Fritidsnämndens beslut Fritidsnämnden rekommenderar att kommunfullmäktige beviljar Växjö damfotbollsförenings låneansökan. Bakgrund Växjö damfotbollförening (Växjö DFF) är kommunens enda renodlade flick- /damfotbollsförening och är en av Sveriges största i sitt slag. Föreningen bildades 2014 genom en sammanslagning mellan Växjö FFs och Hovshaga AIFs damfotbollssektion, flickor elva år och äldre. Då Östers IF i januari 2014 beslutade att inte längre driva någon damfotbollsverksamhet har även denna verksamhet övergått till Växjö DFF. Föreningen bedriver till största delen sin verksamhet på Östra idrottsplatsen (Östra IP) men har hittills saknat föreningslokaler i form av klubbstuga och omklädningsrum i anslutning till planen. Verksamheten drivs av en kanslist och en sportchef via ett kansli i en icke ändamålsenlig källarlokal på Prebendevägen 3. År 2012 beviljades föreningen bygglov till en klubbstuga på Östra IP. Byggnationen påbörjades 2013 med stöd i form av investeringsbidrag från fritidsnämnden. Ursprunglig ansökan om investeringsbidrag omfattade 1,2 miljoner kronor men den utökades senare till 2,1 miljoner till följd av ökade kostnader och fördyrning. Ansökan har beviljats med totalt kronor och bidraget betalades ut under Föreningen har finansierat delar av byggnationen, drygt kronor, genom eget kapital. Ytterligare omkring kronor beräknar föreningen finansiera på egen hand, utöver de kronor som låneansökan omfattar. Med anledning av sammanslagningen av de tre föreningarna och en målmedveten satsning på damfotbollen har Växjö DFFs kostnader ökat markant mot tidigare år inom dåvarande Växjö FF. Därmed har inte föreningen möjlighet att investera större summor i byggnationen. Beslutsunderlag Ansökan om lån, Växjö DFF Följebrev till remiss Förvaltningschefens skrivelse den 1 april 2014 Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

104

105 ÄRENDE Dnr KS/2014: Fredrik Pettersson Förvaltningssekreterare Tel Kommunstyrelsen Medborgarförslag om fria bussresor för vissa SFIelever Bakgrund Omid Shwan har i ett medborgarförslag den 16 januari 2014 föreslagit gratis kollektivtrafik för vissa SFI-elever till och från utbildningen. Enligt förslagsställaren skulle detta gälla anhöriginvandrare som inte har rätt till någon ersättning. Ärendet Kommunfullmäktige har vid ett flertal tillfällen behandlat och avslagit förslag på att införa gratis bussresor med motiveringen att en viss självkostnad för kollektivtrafik är bättre ur rättvisesynpunkt och en förutsättning för god hushållning. Kommunledningsförvaltningen har varit i kontakt med förvaltningen för arbete och välfärd. Enligt förvaltningen finns det inga anhöriginvandrare som inte har rätt till något ekonomiskt stöd. Dessutom finns det möjlighet att söka extra stöd för busskort om sträckan överstiger 3 km. Ove Dahl kommunchef Martin Fransson t.f. kanslichef Kommunledningsförvaltningen KOMMUNKANSLIET 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Mobil /RedigerareMobilTelefon/ Fax Org.nr Bg E-post fredrik.pettersson@vaxjo.se

106

107 ÄRENDE Dnr KS/2013: Sofia Mårdh näringslivsutvecklare Tel Kommunstyrelsen Bidrag till Svenska Möbelklustret Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen stödjer projektet Svenska Möbelklustret med kr per 12-månadersperiod under tre år. Planerad start den 1/ Detta villkorat att: a. Trä- & Möbelföretagen (TMF) blir en aktiv part i bildandet av klustret. b. en utvärdering ska göras och presenteras i god tid innan periodens slut, senast februari c. övriga fyra kommuner: Tibro, Tranås, Vaggeryd och Värnamo, fattar samma beslut och går in med kr per kommun per år. d. medlen för projektet kanaliseras till respektive kommuns näringslivsbolag eller utsedd näringslivsfunktion. 2. Kommunstyrelsen uppdrar åt kommunchefen att underteckna avtal avseende bidrag till Svenska Möbelklustret med Lammhults Industriklubb. Bakgrund Under hösten och vintern har förstudiearbetet, som Växjö kommun stöttat, gällande bildandet av ett svenskt Möbelkluster varit intensivt. Representanter från olika näringslivsbolag/organisationer tillsammans med bransch- och arbetsgivareorganisationen TMF har utrett frågan. Nu är förstudien klar. Sedan många år har Möbelriket drivits med framgång i Lammhult och gynnat såväl träoch möbelbransch i regionen såväl som i kringliggande orter. Parallellt har man på senare tid också drivit frågor på nationell nivå för branschen. Intresset för att vidga det arbetet har varit stort och därför vill man nu växla upp och driva frågorna med än större genomslag i Svenska Möbelklustret. Näringslivskontoret Kommunledningsförvaltningen Postadress Box 1222 Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Org.nr Bg E-post sofia.mardh@vaxjo.se 1(2)

108 Ärendet Syftet med Svenska Möbelklustret är att bli ett operativt forum för möbelrelaterade företag, vare sig det gäller underleverantörer eller producenter. En viktig aspekt har även varit möjligheterna för branschen att komma ifråga för större forsknings-, och utvecklingsprojekt på EU-nivå. Verksamhetens fokus ska vara företags-, och branschutveckling genom konkreta utvecklingsprojekt och mötesplattformar. De högst prioriterade områdena just nu är rekrytering, innovation och design, internationalisering och export samt underleverantörsutveckling. Bilaga: Förstudie Svenska Möbelklustret. Beslutet skickas till För kännedom: Lammhult industriklubb Ove Dahl Kommunchef Thomas Karlsson Näringslivschef Näringslivskontoret Kommunledningsförvaltningen Postadress Box 1222 Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Org.nr Bg E-post 2(2)

109 Förstudie Projektnamn Svenska Möbelklustret Projektledare Anders Wisth Projektperiod 1/ / Bakgrund och nuläge 1.1 Bakgrund Den svenska Möbelindustrin har till stor del sin vagga i Södra Sverige. Under 1800talets senare hälft, i den industrialisering som rådde skapades en möbelindustri som till stor del var en produkt av ökat välstånd och ett tilltagande intresse för interiörer och bohag. På orter som Tibro,Värnamo,Vaggeryd, Nässjö, Tranås, Lammhult, Bodafors, Osby med många fler blev möbelproduktion och då med företrädesvis trä som material, en viktig och stor del av den industriella produktionen. Mycket av detta berodde på tillgången av råvara, förhållandevis begränsade investeringsbehov samt ett utbrett hantverkskunnande på grund av det tidigare bondesamhället. Möbelproduktionen kom att utvecklas, från bysnickarens tillverkning av specialbeställda möbelgrupper, till en produktion där ökade krav på volymtillverkning skapade mindre och större industrier. Ibland var dessa renodlade möbeltillverkare men inte sällan tillverkades andra typer av produkter för att på detta sätt upprätthålla tillverkningsvolymer. Ju längre tiden gick efterfrågades ett större designinnehåll i produkterna. Dels för att tillgodose marknadens önskemål om nya stiluttryck och dels för att skapa en effektiv produktion. Exempel på detta är århundradets möbel under 1900talet, Lamino tillverkad av Swedese i Vaggeryd. När den utsågs av Sköna Hems läsare till århundradets möbel 1999 hade det producerats stycken fåtöljer. Även om Ingvar Kamprad är mannen som möblerade folkhemmet hade han god hjälp av Laminostolens formgivare Yngve Ekström och hans bror Jerker. Det var nämligen de som skapade det så kallade knock-downbeslaget, en gängad sprint som med hjälp av en sexkantsnyckel skruvas fast i ett låsbeslag. Därmed kan möblerna förpackas i platta paket och transporteras effektivt. Denna för möbelindustrin så viktiga innovation kom till just för Laminostolen. I denna produkt, som kan framstå som ett lysande exempel på design, innovation, känsla för material och effektiv produktionsprocess, finns även en stor del av den svenska möbel och design kulturen förvarad. På de orter som finns angivna tidigare i texten har samarbete och nätverk utvecklats successivt. Klimatet för möbelindustrin har förändrats under 1900 talets senare hälft. I en situation då dels behoven var tillsynes omättliga och dels skulle många publika lokaler inredas, vilket innebar attraktiva uppdrag för inredningsarkitekter och producenter förändrades scenen drastiskt. Under denna Möbelindustrins guldålder agerade möbelföretag ordermottagare och hade mer än nog med att försöka fylla den efterfrågan som fanns på marknaden. Nordens största möbelproducent under denna tid fanns i Tibro, Ulferts, med 1300 anställda och ett stort nätverk av underleverantörer i västra Götaland och Småland. På grund av IKEA och större import uppstod större konkurrens vilket gjorde att branschen under talet förändrades drastiskt. Fler och fler producenter börjar söka alternativa Sida 1 (25)

110 underleverantörs strukturer med hjälp av producenter i Baltikum. Importen av komponenter kom att påverka underleverantörsledet märkbart. Orter som Bjärnum och Osby blev centra för starka möbelimportörer som försåg möbelkedjorna med olika typer av färdiga produkter. Inom branschen för offentliga möbler skapades effektiva försäljningskanaler och även här påverkades den tillverkande branschen av förändrade förutsättningar. Den efterfrågan som uppstod i nybyggnationen av offentliga lokaler skapade även nya marknadsmöjligheter för olika företag. Dels för företag som arbetat mot hemmöbelsegmentet och dels underleverantörer som saknat egna produkter. Ett tydligt exempel är Lammhults Möbel AB. Historien börjar med Lammhults Mekaniska Verkstad 1945 som tillverkade olika typer av metallkomponenter till cyklar, oljebrännare mm. Efter förfrågan startades tillverkning av stålrörstolar vilket öppnade dörrarna mot den växande möbelmarknaden. Företagsledningen insåg tidigt designens betydelse och behovet av professionell formgivning. På 1960-talet börjar företaget göra sig ett namn med innovativ produktutveckling och banbrytande designsamarbeten. Från att ha varit en underleverantör utan egna produkter till att Lammhults Möbel AB blir ett av de ledande svenska designvarumärkena med tydlig identitet och igenkännings faktor. För den som vill fördjupa sig i den omfattande utvecklingsprocess som ägt rum i Möbelindustrin rekommenderas boken: 100 år med svenska möbler från snickeri till möbelindustri. Det handlar om en skildring av Möbelindustriförbunds historia från 1915 till 2002, då SMI gick samman med Trä- och Möbelindustriförbundet. Författare är Bertil Arwidson, som under åren var informationschef för möbelindustriförbundet Den förändrade marknadssituationen har som sagt påverkat branschen på flera sätt. Många har klarat omställningen mot nya marknadsvillkor. Flera tack vare ett ökat fokus på design, produktionseffektivisering och nya samarbetskonstellationer. På orter som Tibro, Vaggeryd, Hässleholm, Nässjö och Lammhult har det funnits nätverkssamarbeten som haft till syfte att stärka branschen och därigenom säkra och skapa fler arbetstillfällen samt öka lönsamheten bland de tillverkande företagen. Då initiativet till denna förstudie bygger på insikterna och erfarenheterna av ett positivt lokalt klusterarbetet i Tibro och Lammhult med omnejd väljer vi att fokusera på dessa bägge noders arbete under 2000talet. Dessa är positiva föredömen i branschen gällande samverkan och förmågan att nå längre i sitt gemensamma arbete än de enskilda företagen var för sig. Dessa bägge klusterinitiativ har varit föremål för flera olika studier i den akademiska världen. Två forskare, Zsuzsanna Vincze och Håkan Boter bägge verksamma vid Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan UMEÅ universitet, författade en vetenskaplig artikel Closing the distance Between Two Furniture Clusters, Möbelriket in Lammhult and Tibro Interiör in Tibro som del av boken Marketing Management in Geographically Remote Industrial Clusters: Implications for Business-to-Consumer Marketing. I denna artikel beskriver de processen av fördjupat samarbete mellan noderna. Olika studentgrupper har skrivit avhandlingar och rapporter om klustrens betydelse. Ett exempel är kandidatuppsatsen: Det småländska Möbelriket- en studie av hur regionen,branschen och företagen gynnas av att befinna sig i ett företagskluster. av Jennie Bergström och Sofie Johansson (se bilaga: 1. Studentrapport En annan publikation som författats av Magnus Grahn är Möbelrike i Tiden om historiebrukets betydelse för identifikationsprocessen i en näringslivsregion. (se bilaga: 2. Forskarrapport Sida 2 (25)

111 KLUSTERSAMVERKAN I TIBRO I Tibro har det funnits olika typer av samarbetsstrukturer under många år. Företagen på orten såg fördelarna med samverkan tidigt och tillsammans skapade man Tibro Förenade Möbelindustrier Detta samverkans organ fokuserade på gemensamma funktioner inom inköp, logistik och marknadsföring. Separata bolag bildades för att renodla arbetet i de olika delarna; 1963,Titrans för samarbetet inom transporter, 1977, Titrade för samordning av inköp ombildas TFM (Tibro Förenade Möbelindustrier) till utvecklingsbolaget IUC Tibro AB. Ett organiserat samarbete kring affärsutveckling och marknadsföring tog form. En rad utvecklingsprojekt drevs av IUC Tibro AB inom kompetensutveckling, produkt och affärsutveckling. Samarbetet mellan kommunen och företagen stärks i och med detta. År 2000 besöker en grupp företagare från Tibro Silicon Valley för att se närmare på klusterutveckling och möjligheterna kring samverkan. Under perioden genomförs ett projekt kallat Tibro i Utveckling. Här inser företagsledare och privatpersoner vilken potential orten har såsom möbelort samtidigt som ett nytt fokus måste skapas. Många idéer såg då dagens ljus. Exempel var ett gemensamt utvecklingscentrum för möbelindustrin och möbelslottet Inredia skapades en gemensam vision för orten och kommunen av företag, kommuninnevånare, organsiationer och beslutsfattare. Rubriken blev : Vision Tibro 2017 : en innovativ mötesplats för världens inredare. Som en följd av detta skapades en näringslivsstrategi som beskrev hur visionen skulle förverkligas ombildas IUC Tibro AB till ett bredare utvecklingsbolag som ska utveckla den tillverkande industrin i Västsverige. Industrial Development Center West Sweden AB. I detta är det gamla IUC bolaget en av ägarna tillsammans med företagen i Tibro och övriga Skaraborg. Lokalt väljer Tibro kommun att ge sitt stöd till klusterutvecklingen genom att bidra med ett årligt driftsbidrag till klusterutvecklingen med 500tkr/år. En klusterutvecklare anlitas och en rad aktiviteter sjösätts, allt i linje med visionen om att Tibro 2017 ska vara en innovativ mötesplats för världens inredare. En del i klusterutvecklingen var att öka finansieringsplattformen för verksamheten. En viktig del i detta var möjligheten till direkta utvecklingsinsatser hos företag i samverkan. Som exempel kan nämnas samverkans projektet Gustavianska Rummet där stilmöbeltillverkare hittade nya samarbetsformer och även exponerade sig tillsammans i USA på High Point mässan under två år. Den kanske viktigaste externa finansieringen i denna fas var stödet som Tillväxtverkets klusterprogram gav till arbetet. Detta utgjorde viktig grund för genomförandet av en rad banbrytande aktiviteter. Förutsättningen,från klusterprogrammet, för detta bidrag var dock fördjupad samverkan med Möbelriket i Småland. Ett samarbete som redan stärkts genom gemensam resursperson som klusterutvecklare som arbetade i bägge klustren under denna period. Möbelriket fick vid tiden för ansökan vidimera att fördjupade klusterambitioner fanns och att noderna ville stärka sitt utbyte och sin gemensamma framtids agenda. Klusterprogrammet beviljade stöd för två års verksamhet. Den totala budgeten för de bägge åren var 3,1 miljoner kronor av denna summa utgjorde Tillväxtverkets stöd 1,5 miljoner kronor. Tibro kommun bidrog med 1,0 miljon kronor vilket var det stöd som beslutats gälla klusterutveckling. Företagen skulle i projektet bidra med kr. Utbetalat belopp från Tillväxtverket kr Hämtat från besluts dokumentet och slutrapport (Se bilaga): 3. Klusterprogrammets slutrapportering Sida 3 (25)

112 KLUSTERPROGRAMMET SLUTUTVÄRDERING VERSION Projektets syfte: Att stärka klustrets konkurrenskraft genom att: " Skapa tydligare positionering och bearbetning mot internationella marknader, bistå företagen som finns i klustret och de som anses vara potentiella partners, att finna nya marknader och därigenom tillväxtpotential. " Komplettera klustret med ny kompetens såsom designkunskapen från Möbelriket. " Skapa nödvändig omvärldskunskap som otvivelaktigt kommer att vara en förutsättning för överlevnad i en allt mer globaliserad ekonomisk verklighet. Projektets mål: " Att gemensamma utvecklingsprojekt startas med Möbelriket. " Att målmedveten marknadsbearbetning ska initiera 8 nya affärsrelationer mellan klustrets företag och externa kunder/intressenter. " Att 5 företag ska tränas i internationellt affärsmannaskap och genom erfarenhetsutbyte skapa större trygghet för sitt eget agerande på marknaden. " Att 5 av klustrets företag väljer att presentera klustrets samlade kompetens på två internationella arenor under projektperioden. " Att 5 nya företag går in i klusterarbetet. Exempel på aktiviteter som sjösattes under detta projekt är arktiektdagarna INTERIOR 08,09,10,11 Andra viktiga delar var att lansera en marknadskoordinator funktion,gemensamma exponeringar och regelbundna frukostmöten med mera. Under projektperioden pågick ett intensivt förankringsarbete kring förverkligandet av en gemensam mötesplats i form av INREDIA byggnaden. I juni 2009 fattas ett viktigt och strategiskt beslut gemensamt mellan näringsliv och kommun, INREDIA ska förverkligas. I beslutet låg att skapa en branschmötesplats, en exponeringsyta för ortens möbelrelaterade företag kopplat till reguljär konferensverksamhet. Inrediahuset invigdes i september och oktober 2012 och består av tre olika delar: Ett besökscentrum för både affärsresenärer och andra besökare. En i ögonfallande, föränderlig utställningsmiljö, där Tibroshistoria presenteras och knyts ihop med nutidens och framtidens inredningskompetens. En restaurang, där det serveras vällagad nyskapande mat baserad på närodlade råvaror. För att förverkliga de gemensamma ambitionerna med INREDIA ansökte IDC Westsweden AB i samverkan med Tibro kommun om bidrag för ett större projekt där en stor del av finansieringen skulle komma från EUs strukturfonder. Resultatet blev ett bifall som gav 6,3 miljoner kr i stöd till ett projekt under perioden Projektet syftar till att: Utveckla Inredia som internationell plattform för svensk inredning. Utveckla samarbetet inom möbel- och inrednings branschen på lokal, regional, nationell och internationell nivå. Länka samman formgivare och tillverkare, stärka befintliga producenter och skapa nya inredningsupplevelser. Under 2013 har näringslivet i Tibro sökt en ny organisationsform för sin samverkan och utveckling. Detta har resulterat i bildandet av ett näringslivsbolag som lokalt ska arbeta med näringslivsutveckling och även ha ett tydligt möbelfokus genom sin delaktighet som huvudintressent i ett större klusterarbete som omfattar flera noder och regioner. Sida 4 (25)

113 MÖBELRIKET LAMMHULT Under 1990 talet utvecklades ett samarbete mellan ledande aktörer inom möbelhandel och designvarumärken i Lammhult. Ägaren till Svenssons i Lammhult, Johan Sjöberg, blev förgrundsgestalt för detta arbete. Arbetet kom att kallas Möbelriket efter att Johan Sjöberg konstaterat att Lammhult i olika medier beskrivits som ett möbelrike. Närheten till det etablerade Glasriket öppnade även möjligheter till att hitta en designintresserad besöksström. Lammhults Industriklubb som är en sammanslutning av företag på orten blev formell projektägare till initiativet och arbetet ökades i intensitet. Gemensam marknadsföring lockade publik till Lammhult och begreppet Möbelriket blev mer och mer känt. Växjö kommun bidrog aktivt i utvecklingen av arbetet och gav bidrag till projektledare under uppstarten av samarbetet kontaktades IUC Träcentrum i syfte att genomföra ett affärsutvecklingsprojekt för att undersöka potentialen i konceptet med klustret samt undersöka lämpliga verksamhetsformer. Verksamheten hade utvecklats och det var angeläget att hitta tydligare ramar för fortsatt utveckling. Resultatet av arbetet ledde till ett aktiebolagsbildande där Möbelriket AB blev namnet och Lammhults Industriklubb och Nässjö Träcentrum var gemensamma ägare. Denna ägare konstellation förändrades 2013 då Möbelriket AB blev till 100% ägt av Lammhults industriklubb. I och med det s.k. avknoppningsprojektet konstaterades att verksamheten med framgång kunde bedrivas i två olika fokusområde. Dels destinationsutveckling och dels branschutveckling. Bägge verksamhetsområdena har haft betydelse för utvecklingen men i det senare har en tydlig identitet skapats som bidragit till att skapa varumärket Möbelriket regionalt och nationellt. Viktiga delar av verksamheten har varit skapandet av mötesplatser för branschen. Möbelriksdagen är den största och mest kända av dessa mötesplatser. Under 7 år arrangerades denna i Lammhult med tilltagande betydelse för bransch och regionala beslutsfattare arrangerades denna i Vaggeryd vilket är beskrivit senare i denna rapport. En annan viktig mötesplats har varit Designers Saturday som arrangerat i samverkan med Värnamo kommun. Möbelriket har utvidgat sin verksamhet och 2007 ingicks ett samarbetsavtal med Värnamo kommun. Tillsammans med Växjö kommun och en grupp företag har verksamhetens basverksamhet finansierats av serviceavtal som gett verksamheten en grund att stå på valde Vaggeryds kommun att ingå i nätverket och blev officiell partner med tillhörande serviceavtal. Möbelriket AB har varit aktiva i en rad olika projekt som haft till syfte att utveckla och stärka branschen. Exempel på dessa är bland annat: Jobben finns i Möbelriket i samverkan med ESFrådet och arbetsförmedlingen Väx med Import i samverkan med Svensk Handel Creating links in the Baltic sea i samverkan med VINNOVA region By Cluster Cooperation Möbelriket tog initiativet till det regionala strukturfondsprojektet Designregion Småland. som togs över av SVID,Stiftelsen svensk industridesign. Detta projekt hade till syfte att stärka designidentiteten och designanvändandet i Småland. Det tre åriga projektet hade en budget på drygt 9 milj. Kr varav ca 3,6 milj. beviljades av strukturfondspartnerskapet Småland och Öarna En utförlig beskrivning av projektet och dess resultat finns att ta del av på Sida 5 (25)

114 Möbelriket har varit initiativtagare till olika typer av initiativ baserat på näringslivets utvecklingsbehov. Exempel på detta är tex. Den Svenska Paviljongen i Milano 2013 där Möbelriket som initiativtagare tillsammans med VisitSweden skapade ett affärssamarbete och skapade En kraftfull närvaro i Superstudio Piu i centrala Milano under designveckan. På samma sätt som klusterinitiativet i Tibro fick en tydlig klusterstatus hos Tillväxtverket blev Möbelriket aktuell för bidrag inom sin verksamhet redan Behovet vid denna tidpunkt var coachning och utveckling av designers utkomstmöjligheter och samverkan med olika företag. Ett omfattande projekt skapades som engagerade 33 designers i olika aktiviteter under 2 år. Klusterprogrammet beviljade stöd för två års verksamhet. Den totala budgeten för de bägge åren var 2,3 miljoner kronor. Av denna summa utgjorde bland annat Tillväxtverkets stöd 850 tkr och Sparbank stiftelsen 710 tkr. Från besluts dokumentet: Motivering till beslut Nutek bedömer att projektet bidrar till miljödriven affärsutveckling genom att Möbelriket och dess aktörer stödjer små designföretag till internationell marknadsföring och affärsutveckling samt genom att sprida budskap om miljömedveten design till företag i och utanför klustret. Detta ligger väl i linje med kriterierna i Nuteks klusterprogram och programmet för Miljödrivna marknader. Hämtat från besluts dokumentet och slutrapport (Se bilaga): 3. Klusterprogrammets slutrapportering KLUSTERPROGRAMMET SLUTUTVÄRDERING VERSION Klusterinitiativen har vuxit på de bägge noderna på olika sätt. Genom tydliga påtryckningar i de olika projekten har en ökad samverkan skett vilket medfört fördjupade relationer och ett ökat samarbete. Detta samarbete har även gjort att initiativet till klusterförstoring har vuxit naturligt och blivit en följd av det fördjupade samarbetet mellan klusterinitiativen. 1.2 Nuläge Efter en rad möten mellan företrädare för näringslivet i Tibro,Vaggeryd och Lammhult beslutades i juni 2013 att utvidga arbetet med att forma en arbetsgrupp för bildandet av ett regionövergripande möbelkluster. Därmed inbjöds företrädare för Tranås och en arbetsgrupp bildades. Denna grupp beslutade att äska förstudiemedel för att undersöka underlaget för en ny klusterorganisation. Tibro, Växjö, Vaggeryd, Värnamo och Tranås kommuner ställde sig positiva till att medfinansiera förstudien och arbetet påbörjades 1 oktober De tre sistnämnda uppvaktade regionförbundet i Jönköping vilket resulterade i en delaktighet från nämnda regionförbund. In i arbetet fanns en rad insikter baserade på tidigare års verksamhet och även arbetsmöten med olika aktörer i arbetsgruppen. Redan från början av arbetet fanns insikten och viljan att även involvera TMF (Trä och möbelföretagen) i klusterbildandet. Under hösten har den av arbetsgruppen anlitade processledaren genomfört informationsträffar, företagsbesök, intervjuer samt strategiskt konceptskapande i syfte att skapa underlag för arbetsgruppen att arbeta vidare med frågan. Den rekommendation till klusterstruktur som nu presenteras är en väl analyserad och förankrad verksamhetsvision och organisation som tillvaratar företagens önskemål om inriktning, möjligheter till akademisk medverkan och strategisk samverkan med kommuner och regioner som finns med i den tänkta verksamheten. Sida 6 (25)

115 Erfarenheten av att arbeta med större utvecklingsprojekt där offentlig finansiering i vissa fall varit avgörande och i andra betydelsefull för företagens möjligheter till utveckling har gjort att stor omsorg har lagts kring strukturen och associationsformerna för klusterverksamheten. Med den modell som föreligger finns möjligheterna att söka regionala, nationella och internationella projekt med tillhörande betydelsefull finansiering. Med en ny programperiod inom EU öppnas dörrarna för stor offentlig finansiering under förutsättningar att en relevant struktur har skapats för medelsmottagande. Det tänkta möbelklustret utgör en sådan struktur. Viktigt har även varit att undanröja eventuella misstankar om konkurrens situationer mellan intressenterna i klusterarbetet så även eventuella risker för dubbelarbetande emellan olika aktörer. Mot denna bakgrund har det varit viktigt att associationsformen för att vara en del av klustrets gemenskap inte ska ställas i förhållande att vara med i det lokala eller nationella arbetsgivarsamarbetet som TMF bedriver. Företagen ska inte välja att avstå från någon av dessa samverkans forum på grund av tex. betydande medlemsavgifter etc. Mot denna bakgrund ska medlemskapet i klusterföreningen endast vara av symbolisk art för att visa sin delaktighet i klustrets basverksamhet. Klusterverksamheten är tänkt att bedrivas i två olika delar. En basverksamhet och en projektstyrd verksamhetsdel. De utvecklingsprojekt som initieras av klustret ska vara kostnadstäckta av de aktuella projektdeltagarna. Det klustret ska göra, ska vara till företagens och de aktuella nodernas samt regionernas nytta och tillväxt potential. De aktuella noderna är betydande när det gäller koncentrationer av möbelindustri. Utöver dessa finns flera orter och kommuner som har betydande andel möbelindustri. Dessa ska naturligtvis inbjudas att bli en del av klustret om de så önskar när väl organisationen har tagit form. Det tänkta klusterbildandet är att se som en infrastruktur för effektivt och företagsnära utvecklingsarbete inom möbelindustrin. Ambitionen är att skapa en struktur för samarbete där regionala och nationella samt internationella bidrag och stöd kan komma branschen till del. Därför behöver själva basverksamheten säkerställas med huvudintressenternas inflytande, för att sedan involvera företagen, akademin med mera i direkta utvecklingsprojekt. Dessa projekt initierats av den behovsanalys som fortgående äger rum genom möten med företag och aktörer i klustrets basverksamhet. 2. Sammanfattning och rekommendation 2.1 Sammanfattning Bakgrund: Svensk möbel och designindustri är av stor och viktig betydelse för Sverige som nation. Den är en betydande sysselsättnings faktor, strategisk imageskapare och en viktig brygga mellan kreativ näring och traditionell industri. Den huvudsakliga koncentrationen av möbel och designindustri finns i södra Sida 7 (25)

116 Sverige med en tydlig koncentration i vissa kommuner såsom tex. Vaggeryd,Växjö,Värnamo,Tibro och Tranås. Dessa koncentrationer är så påtagliga att de kan kategoriseras som näringslivskluster. Mot denna bakgrund och de lokala klusterinitiativ som funnits i form av Tibrointerior och Möbelriket har respektive orters näringslivsorganisationer valt att skapa en klusterorganisation tillsammans med den nationella branschorganisationen TMF. Skälet till bildandet av denna klusterorganisation har en historia i ett framgångsrikt arbete på de olika orterna var för sig och en djup insikt i denna branschs betydelse och tillväxtpotential. Genom en klusterorganisation kan en tydlig branschstimulans åstadkommas lokalt och regionalt samt tillsammans med TMF nationellt. Möbelbranschens koncentration på vissa av dessa orter är så stark att den kan anses avgörande för ortens överlevnad och utveckling. Det är omöjligt för en enskild kommun att ge stöd till enskilda företag varför man i många fall väljer att samverka i ett gemensamt näringslivsbolag. Så är fallet i några av de kommuner som tagit initiativ till klusterorganisationen. Dessa är dock ofta generella i sin karaktär och ska betjäna allt näringsliv på orten. Klusterorganisationen kommer att ge stöd åt och stimulera möbelbranschen på de ingående orterna, i regionen och genom samverkan med branschorganisationen TMF även verka på nationell nivå. Klusterutveckling inbegriper näringsliv, offentlighet och akademi i en gemensam strategi för framtida utveckling. Därför är närvaro och representantskap från dessa tre avgörande för en lyckad klusterstrategi. Klusterorganisationen ska springa utifrån de lokala företagen via sina näringslivs organisationer som i samverkan med sin lokala politiska ledning vill ge extra kraft åt den möbelrelaterade industrin på orten och i regionen. Genom en geografiskt överskridande organisation ges större möjlighet till samverkan och genomförande av strategiska utvecklingsinsatser som även inbegriper regional finansiering och delaktighet från lärosäten på olika platser i landet. Verksamhetsidé: Till skillnad från lokala näringslivsbolag eller nätverk kommer klusterorganisationen att specifikt att arbeta med möbelindustrin. Här ska alltså finnas spetskompetens inom denna bransch och genom delaktighet i kluster utvecklingen får näringslivsorganisationen en specialiserade gren för utveckling av möbelrelaterad industrin på orten. Detta beskrivs mera utförligt i exempel på arbetsområden för klusterorganisationen inom ramen för det lokala näringslivet. Från nationell nivå uppmärksammas kluster som tillväxtstrategi för utvecklingen av starka näringsregioner. Detta visas genom speciellt klusterprogram hos Tillväxtverket och även stödet för innovationssystem inom Vinnova. Inom klusterprogrammet hänvisas hela tiden till klustrets förankring i den lokala och regional utvecklingsstrategin. Därför är det avgörande för möjligheten att söka nationell finansiering avseende tex. Möbelindustrins utveckling att det finns en klusterorganisation som har tydlig förankring hos företag så väl som lokal och regional politisk besluts myndighet. Mot denna bakgrund är regionala aktörer som Västra Götaland, Södra Småland, Jönköping och Skåne väsentliga parter i klusterutvecklingen. Det är genom den lokala politiska administrationen som prioriteringen skapas för olika näringsgrenar på det regionala planet, varför strukturen med stöd från kommuner via sina näringslivsbolag eller organisationer är av högsta vikt. Genom en tydlig klusterstruktur öppnas dörrarna för samverkan med andra kluster som besitter intressanta nätverk för de olika företagen och kommunerna. För att inte dubbelarbeta i olika frågor är det av högst vikt att en tydlighet skapas och en gränsdragning verksamhetsmässigt görs mellan branschorganisationen TMF och klusterorganisationen. Baserat på intervjuer och dialog med företagen i den aktuella klusterregionen, finns ett behov av TMFs specialistkompetens inom arbetsgivarfrågor och långsiktigt opinionsbildande samt påverkansarbete i angelägna frågor. Samtidigt finns en önskan om lokal/regional närhet av personer som kan branschen och som har förmåga att identifiera, initiera samt genomföra utvecklingsinsatser, bygga nätverk och mäkla kontakter för etableringar och nya affärer. Därför kan även TMF se delaktigheten i klusterorganisationen som sin förlängda arm för sitt påverkansarbete i lokala och regionala sammanhang där möbelindustrin och därmed medlemsföretagen har sitt starkaste fäste. För att tydliggöra rollerna och beskriva hur Klusterorganisationen och TMF kompletterar varandra kan den första beskrivas som en Projekt och utförarorganisation för tidsbegränsade och Sida 8 (25)

117 identifierade utvecklingsinsatser medan TMF i detta sammanhang kan ses som Branschorganisation med fokus på avtal samt arbetsgivarfrågor och långsiktiga påverkans och opinionsskapande aktiviteter Grunden för klusterarbetet är f.n. fyra tydligt identifierade fokusområden. - Rekrytering av morgondagens arbetskraft (Ex. utbildningsinsatser och kompetensförsörjning.) - Innovation och Design (Ex. kan vara coachning av designers mot företag, slutkunds styrd produktuveckling, - Internationalisering & Export (Ex. kan vara gemensamma exponeringar, strategisk pressbearbetning,studieresor och erfarenhetsutbyte.) - Underleverantörs utveckling (Konkreta och målsatta insatser för underleverantörer i syfte att utveckla kompetens, affärsmannaskap och snarar bli medleverantör än underleverantör) Dessa fokusområden ligger till grund för aktivitetsområde i kommande projektansökningar med tex. Vinnova, Tillväxtverket, Regionförbunden, Strukturfonds partnerskapen etc. Klusterorganisationen kommer att ha två olika verksamhetsområden, basverksamhet och projektverksamhet. Presentation av basverksamheten: Inom basverksamheten ryms en mindre bemanning som är permanent för att säkerställa kontinuitet. Organisationen och bemanningen ska minimeras och i möjligaste mån ska resurser för administration nyttjas i de befintliga näringslivsorganisationerna som är delaktiga i klusterorganisationen. Ett exempel kan vara att någon av näringslivsorganisationerna åtar sig redovisning och ekonomihantering, en annan webadminstration etc. Detta kan ske utifrån tillgång på resurser och klusterstyrelsens beslut om inriktning. Genom dialog med näringslivsorganisationer och företag har beslutats att delaktighet i klusterorganisationens basverksamhet ska ske till en ekonomiskt försumbar insats för det enskilda företaget. På detta sätt undanröjs en valsituation där företaget kan tvingas välja mellan olika intresseorganisationer för sitt ekonomiska bidrag. TMF som arbetsgivareorganisation är för många oerhört viktigt på grund av den support som ges i avtalsfrågor. Det lokala näringslivsarbetet i form av bolag eller förening är angeläget då det för många även uppfattas som länken till det kommunala och regional beslutsfattandet. Samtidigt finns potentialen i en stärkt möbelindustri såsom tillväxtmotor, sysselsättningsfaktor, regional attraktionshöjare för etablering och rekrytering samt en tydlig identitetsskapare. Den nya klusterbildningen ska tillvara ta detta och uppstår därför som ännu en angelägen mottagare av företagens utvecklingsbudget. Företagen ska därmed utmanas och förväntas delta med riktade investeringar i de utvecklingsprojekt och insatser som klusterorganisationen iscensätter samtidigt som finansieringen av basverksamheten säkerställs genom de offentliga intressenterna och branschorganisationen TMF. En årlig partneravgift mot företagen gällande basverksamheten med ett belopp på tex. 1000kr exkl moms kan anses rimligt. Basverksamheten finansieras enligt en modell där de ingående kommunerna via sina näringslivsorganisationer bidrar med var för sig sek exkl moms/år. Under 2014 ingår 5 kommuner och näringslivsbolag/föreningar; Vaggeryd,Värnamo,Växjö,Tibro och Tranås. Utöver detta bidrar TMF med 50% av detta belopp vilket innebär under kr. Enskilda företag och akademiska lärosäten förväntas bidra med tillsammans kr En utförlig budget för hur dessa medel ska användas finns som separat bilaga. Inom basverksamheten för klustret finns det en generell fokusering och en aktivitetsplan för varje kalenderår. Sida 9 (25)

118 Basverksamhetens fokusering ska vara: - Den lokala och regional resurs inom utvecklingsfrågor för det enskilda företaget inom möbelbranschen. - Den lokala och regionala offentliga sektorns specialistkompetens inom utvecklings projekt för den möbelrelaterade industrin - Att identifiera utvecklingsbehov för möbelrelaterade företag, i samverkan med lokala näringslivs organisationer - Att initiera konkreta,målsatta utvecklingsprojekt som kan vara av lokal, regional, nationell eller internationell karaktär. - Att i möjligaste mån ägna sig åt uppsökande verksamhet hos företagen för att initiera utvecklingsprocesser och identifiera specifika utvecklingsbehov hos det enskilda företaget. - Att ansvara för att hålla sig ajour med calls från olika nationella finansiärer som ger stöd till klusterutveckling och forskningsinsatser. - Att ansvara för att relevanta projektansökningar upprättas inom de fokusområden som klustret identifierat - Att utgöra kontaktpunkt för möbelindustrin i det aktuella klusterområdet. - Att om så önskas vara branschorganisationens förlängda arm gentemot de företag som finns i klusterregionen. - Att ansvara för att arrangera specifika klusterträffar i form av frukost eller lunchmöten el. dyl - Att vara delaktig i övriga näringslivsträffar då tex. lokala näringslivsorganisationer så önskar. - Att ansvara för att de mötesplatser som styrelsen för klustret beslutar om genomförs utifrån klustrets ambition och målsättning med den aktuella aktiviteten. - För att åstadkomma detta krävs en fast bemanning om ca 50% av en heltid utöver de basfunktioner som krävs för att säkerställa förvaltning och drift av den ekonomiska föreningen för klusterorganisationen. 2.2 Rekommendation Baserat på insikter och erfarenheter under förstudieprocessen har olika verksamhetsformer utvärderats, bland annat i samarbete med jurister och representant för Companion i Jönköpings län. Många kommuner och organisationer känner sig bekväma med en driftsform som innebär att det bildas en ideel förening där huvudintressenter och olika aktörer i form av tex. företag och lärosäten erbjuds medlemskap. Detta innebär att verksamhetens utformning och påverkan och styrning sker genom denna förenings årliga stämma. Till denna förening knyts ett driftsbolag som föreslås vara ett aktiebolag som till 100% ägs av föreningen. Med tanke på ambitionen att söka nationella och internationella bidrag ska anställningsformer hos den aktuella projektägaren eftersträvas istället för köp av externtjänst då detta i många fall innebär fördyrande verksamhetsomkostnader på grund av momsproblematik. Ett för alla parter väl genomarbetat stadgeförslag samt förslag till ägardirektiv ska säkerställa transparens, verksamhetsstyrning samt parters inflytande i verksamhetsutveckling. Ambitionen så snart verksamhetens plattform finns på plats, är att inbjuda företagen medlemskap i föreningen. Detta arbete sker i samverkan med huvudintressenternas organisationer och klustrets verksamhetsledare. På detta sätt är målsättningen att företag på de olika noderna och inom TMFs verksamhetsområde ska uppleva mervärden av näringslivsaktörerna och TMF. I de fall företagen inte är medlemmar i de lokala näringslivsorganisationerna alt. TMF, ska företagen uppmanas att omgående ansluta sig till huvudintressenternas organisationer. På detta sätt är det sannolikt att både TMF och de lokala näringslivs organisationerna kommer att öka sitt antal medlemmar genom det planerade klusterarbetet vilket i sin tur ökar intresset och engagemanget för lokala näringslivsfrågor och nationella branschfrågor. Sida 10 (25)

119 Den tydliga rekommendationen är att huvudintressenterna bildar ideella föreningen för det Svenska Möbelklustret omgående och därtill knyter ett nystartat aktiebolag med kr som aktiekapital. Då det är föreningen som ska äga aktiebolaget så behöver föreningen ha minst kr i kassa som kan allokeras till aktiebolagsbildandet. Dessa medel bör huvudintressenterna skjuta till föreningens kassa i form av ett villkorat lån eller bidrag. Efter bildandet konstitueras styrelse enligt föreslagna stadgar. En ordförande utses för förening och bolag som rekommenderas ha god branschkännedom och är välförtrogen med de finansieringsformer som väntas råda i den projektrelaterade utvecklingsverksamheten. En verksamhetsledare till lika VD för driftsbolaget rekryteras på sedvanligt sätt genom en öppen rekryteringsprocess under ledning av ordförande och styrelse. Tidsprocessen i bildandet av klustret är viktigt. Med anledning av den nya programperioden inom EU kommer det med största sannolikhet att lanseras ansökningscalls under hösten Mot denna bakgrund är det viktigt att klusterorganisationen finns på plats som juridisk person. Skälet till detta är att ansökningsprocesserna brukar av erfarenhet vara omfattande och kräva ett gediget förankringsarbete i olika instanser. I händelse att en ansökan ska utformas och presenteras för Strukturfondspartnerskapet, innebär det med stor sannolikhet krav på medfinansiering från kommuner och regioner. Denna medfinansiering kan ske i form av tid eller likvida medel. Då dessa medfinansieringsintyg oftast kräver beredning och beslut i kommuner eller regionförbund så är denna process tidskrävande. Inte minst gäller detta synkronisering mellan olika beslutstillfällen. Därför är det avgörande för möjligheterna att vara rustade för ansökningsprocesser under hösten 2014 att verksamheten startar under våren Dels för att kunna informera företag och intressenter om det kommande arbetet, dels för att kunna bevaka utlysningar mm. Förslaget för verksamhetsstart är därför satt till den 1/ Innan dess ska respektive huvudintressent förankrat sitt deltagande i klusterföreningen i respektive organisationer. Vid sidan av huvudintressenternas formella beslutande om att ingå i klusterföreningen behövs även ett löfte om medfinansiering till basverksamheten, enligt den omfattning som finns beskriven i budgeten för basverksamheten. Som koordinerande för föreningsbildandet föreslås Vaggeryds Näringsråds VD Carl-Gunnar Carlsson Som bilagor till denna punkt finns stadgeförslag, ägardirektiv, budget samt förklarande konversation mellan arbetsgruppen och TMF då TMF inbjöds i arbetet med bildandet av Svenska Möbelklustret. Se bilaga : 5. Inledande konversation mellan arbetsgrupp och TMF 3. Undersökning, analys och förstudieresultat Under förstudien har genomförts olika typer av aktiviteter för att implementera tankarna om klusterstrategin samt inhämta reaktioner från företag och potentiella intressenter. Möbelriksdagen 2014, 9-10 januari En konkret aktivitet i syfte att analysera och inhämta kunskap om tänkta och exemplifierade klusteraktiviteter har även ägt rum. Det tydligaste exemplet på detta är Möbelriksdagen som ägde rum 9-10 januari i Skillingaryd. I förstudieplanen och uppdraget fanns detta med som ett speciellt moment av erfarenhets inhämtande genom konkret aktivitets genomförande. Nedan följer en beskrivning av möbelriksdagens genomförande som förankrings case och implementering av klustertänkande. Sida 11 (25)

120 Möbelriksdagen har funnits som företeelse under 7 år och arrangerats av Möbelriket i Lammhult. Inför 2014 var en naturlig utveckling ett faktum av flera skäl. Det fanns behov av en förnyelse av arrangemanget och även behov av en ny lokal för arrangemanget. Projektledaren för förstudien hade i denna aktivitet en möjlighet att exemplifiera klustersamarbetet i skarpt läge i flera dimensioner. Därför kan genomförandet av denna uppskattade branschmötesplats även tjäna som casestudy avseende en tänkt framgångsrik aktivitet inom ramen för det svenska Möbelklustret på sikt. Ingående komponenter i aktiviteten som är av vikt att belysa finns exemplifierade nedan. Beskrivningen gör inte anspråk på att i alla delar vara heltäckande utan ska ses just som exempel på klustermetodik i praktiska aktiviteter samt exemplifiering av mötesplats pedagogik inom klusterstrategin Viktiga ingredienser i genomförandet av Möbelriskdagen 2014 var bland annat: (Först en sammanfattning av rubriker sedan en fördjupning kring respektive rubrik) -Det stora företagets engagemang o förebild -Den arrangerande kommunens värdskap och engagemang -Möjligheten till att exponera klusteraktörer -Utökad medlemsnytta för medlemsföretag i det lokala näringslivet -Möjlighet till breddimplementering av Möbelindustrins betydelse i den arrangerande regionen/kommunen -Akademisamverkan med LNU -Möjlighet att väcka nyfikenhet kring aktuella fokusområde i klusterarbetet. -En känsla av positiv konkurrens för framtida Möbelriksdagar -Ett tydligt och starkt engagemang från huvudintressenterna i klusterarbetet. Det stora företagets engagemang o förebild Värdföretag för Möbelriksdagen 2014 var Kinnarps i Skillingaryd. På grund av omstrukturering av verksamhet frigjordes en yta om ca 2000kvm för ändamålet. Utöver ett allmänt positivt intresse för aktiviteten engagerades medarbetare på olika nivåer i företaget. Med allt ifrån kommunikatörer till elektriker och truckförare till koncernledning och platschefer skapades ett brett engagemang som gav en rad olika effekter. Dels underlättades genomförandet av eventet av de resurser som ställdes tillförfogande men även ett företag av Kinnarps storlek och betydelse kunde se positiva effekter genom sitt engagemang. I förberedelserna gjordes en rad insatser som hade funnits i tankarna under en längre tid men som genom aktiviteten nu fick ett definitivt färdigdatum, vilket gjorde att dessa insatser nu prioriterades. Exempel på detta var förnyade interiörer i personalrum och framför allt lanseringen av Kinnarps Designcenter. Samtliga medarbetare fick en kort och kärnfull genomgång av Möbelriksdagens innehåll och betydelse i samband med arrangemangets öppnande, på detta sätt skapades delaktighet och insikt i arrangemangets betydelse. Många positiva kommentarer fälldes över värdföretagets öppenhet och generositet dels för att upplåta yta men även för att vilja visa delar av sin produktion som varit stängd för många tidigare. Dessa kommentarer vittnar om ett kraftfullt goodwillskapande som har betydelse för imagen som arbetsplats och framför allt som exempel för mindre företag som många gånger kan ha rädsla för att visa öppenhet för kollegor i branschen. Den arrangerande kommunens värdskap och engagemang Sida 12 (25)

121 Redan i uppstarten av arbetet med Möbelriksdagen 2014 märktes en kraftfull vilja från den arrangerande kommunen att vara delaktig och engagerad i eventets genomförande. Olika resurser involverades tidigt i processen. Näringslivschef samt dennes medarbetare, kommunkanslichef samt informatör och utvecklingsansvariga. Utöver detta involverades turism samt ledande politiker i planeringen. Vaggeryds kommun såg i Möbelriksdagen möjligheten att stärka sin positiva image som möbelnod och visa på ett aktivt och kraftfullt intresse för en av kommunens viktigaste näringslivsgrenar. Konkreta exempel på detta arbete var bland annat en speciell edition av den kommunala informations tidskrift som distribuerades till samtliga hushåll där Möbelriksdagen och branschen fick speciellt fokus. Kommunstyrelsens ordförande Berry Lilja, gjorde viktiga insatser i säkerställandet av socialdemokraternas Magdalena Anderssons närvaro och delaktighet i programmet. I samband med själva möbelriksdagsprogrammet och galamiddag erbjöd kommunledningen förvaltningschefer möjlighet att delta i syfte att knyta starkare relationer med näringslivet och kollegor från andra möbelnoder. Värt att nämna är även att kommunledningen såg galamiddagen som en möjlighet att bjuda in grannkommunernas ledningsfunktioner i syfte att bygga nätverk och stärka möbelmedvetenheten i regionen där man verkar. Möjligheten till att exponera klusteraktörer Möbelriksdagen erbjöd olika företag möjlighet att presentera sig på ett nytt och kreativt sätt. Dels fanns möjligheter för olika intressenter i klustret att presentera sig på olika utställningsplatser samt dels genom värdskap för speciella seminarier. Exempel på detta var Almis seminarier om generationsskifte. IDC WestSweden AB och Materialconnexions föredrag och presentationer samt de speciella montrar som erbjöds för tex. Fastighetsägare typ Coreem och Tapetserarmästarföreningen. Utökad medlemsnytta för underleverantörsföretag i det lokala näringslivet Ett nytt grepp och belysande exempel på medlemsnytta och kreativ klustersamverkan mellan bransch och den lokala näringslivsorganisationen var underleverantörsutställningen som skapades av Vaggeryds Näringslivsråd. En professionell och etablerad designer anlitades och skapade en helhetsutställning av underleverantörs kompetens i värdkommunen. Effekten lät inte vänta på sig. Lokala företag såg mervärdet av att engagera sig och har efter Möbelriksdagen valt att bli medlemmar i den lokala näringslivsorganisationen. Möjlighet till breddimplementering av Möbelindustrins betydelse i den arrangerande regionen/kommunen I syfte att stärka medvetenheten om betydelsen av möbelindustrin i kommunen skapades en speciell utställning som visade historiken kring möbelindustrin i kommunen. Utöver detta bearbetades press för att bevaka evenmanget, vilket gjordes flitigt av lokala medier samt tv och radio. Eftersom lokala leverantörer av mat och övriga tjänster anlitades skapades en medvetenhet om Möbelriksdagens betydelse i många olika sammanhang, något som bidrar till ökad förståelse för det offentligas intresse och prioritering av delaktigheten i Svenska Möbelklustret. Akademisamverkan med LNU Arrangemanget erbjöd även en konkret möjlighet till samverkan med akademin i form av programmet för inredning och butiks kommunikation vid Linnéuniversitet. Ett tiotal studenter erbjöds projektarbete som inredningskoordinatorer under hela Möbelriksdagen. De fick till uppgift att ta fram ett kommunikativt koncept som både lyfte fram Möbelriksdagen exklusivt men även visade på kopplingen till den lokala värdkommunen. En seriös designprocess genomfördes och studenterna fick sedan inom en given budgetram ett genomförande ansvar för sitt presenterade koncept. Studenterna fick härigenom ett skarpt case att arbeta med och även en möjlighet att marknadsföra sin kompetens mot klusterföretagen. Möjlighet att väcka nyfikenhet kring aktuella fokusområde i klusterarbetet. Sida 13 (25)

122 Programmet förnyades inför 2014 års Möbelriksdag. Klustrets tematiska arbetsområden blev rubriker i det omfattande programmet. På detta sätt blev aktuella frågeställningar i klustret exponerade och konkreta initiativ kunde presenteras för publiken. Här blev konkreta klusteraktiviteter såsom den Svenska Designpaviljongen i Milano mm. exempel som lyftes fram och exemplifierade konkreta och företagsnära utvecklingsinsatser. En känsla av positiv konkurrens för framtida Möbelriksdagar Eftersom grundtanken är att denna typ av klusterrelaterad mötesplats skall ambulera mellan noderna i klustret så skapas en positiv konkurrens mellan noderna. Det är naturligt att efter årets framgångs evenemang i Vaggeryds kommun vill nästa arrangör göra sitt yttersta för att göra en minst lika bra och genomarbetad Möbelriksdag 2015 och sedan 2016 etc. Här finns en positiv konkurrens och sparringfunktion i syfte att arbeta med ständiga förbättringar och ökad kund tillfredställelse. Ett tydligt och starkt engagemang från huvudintressenterna i klusterarbetet. Till sist kan nämnas att huvudintressenterna i klusterarbetet: TMF och de lokala näringslivsorganisationerna visade ett tydligt engagemang. TMF arrangerade flera uppskattade seminarier och marknadsförde arrangemanget på olika sätt. De övriga näringslivsorganisationerna engagerade sina kommunledningar att delta på ett nytt och engagerat sätt. Ett exempel på detta är den stora representationen som fanns från Tibro kommun. Hela kommunstyrelsens AU samt en rad ledande tjänstemän fanns med under hela Möbelriksdagen. Utöver starkt och visat stöd för den sannolikt viktigaste industrin i Tibro kommun tog delegationen tillfället i akt att bygga nätverk och framför allt fördjupa sitt gemensamma visionsarbete. Som exempel på betydelsen av delegationens närvaro kan nämnas den eufori och stolthet som gav sig till känna när två av Tibros viktiga företag mottog utmärkelser som Årets arbetsplats och Årets marknadsförare under Galamiddagen. En delad stolthet och glädje mellan företag och kommunledning som inte skulle ägt rum om det offentligas representanter inte varit på plats. Frukost och infoträffar Under förstudieperioden har det genomförts frukostmöten i Tibro, Tranås, Vaggeryd och Lammhult. Syftet med dessa har varit information och inspiration för kommande klusterverksamhet. Intresset har varit påtagligt och kan exemplifieras med bred uppslutning i tex. Tranås där olika näringar funnits representerade vid träffarna. Företagsbesök och intervjuer. Direkta företagsbesök har ägt rum hos företag på de olika noderna och vid dessa har dialog förts kring klustrets betydelse för det enskilda företaget och den kommun de finns i samt en tänkt prioriteringsordning för de tematiska områdena inom klusterverksamheten. En scanning har gjorts av koncentrationen av möbelföretag som finns i regionen. Denna finns bilagd förstudien och visar på de olika kommunernas koncentrationer samt koncentrationen länsvis i de områden som finns aktuella i klusterbildandet. I den aktuella scanningen har fokus lagts på aktiebolag, handelsbolag samt kommanditbolag med SNI kod inom möbeltillverkning. Utöver dessa finns enskilda firmor, samt en rad underleverantörer som tillverkar komponenter mot olika branscher och därför kanske inte med automatik har valt att profilera sig som en möbeltillverkare. Detsamma gäller kring kompetenser som t.ex. designers som är viktiga för möbeltillverkarna samt branschspecifika maskinleverantörer. Alla dessa aktörer kommer att ha nytta av och sannolikt intresse i klustrets utvecklingsarbete. Kortfattat kan sägas följande gällande koncentrationen av tillverkare: I Jönköpings län finns 188 st möbelproducerande företag I Kronobergs län finns 53 st möbelproducerande företag I Västra Götaland finns 226 st möbelproducerande företag I Skåne län finns 164 st möbelproducerande företag Sida 14 (25)

123 Av producenterna i Jönköpings län finns : 25 företag i Vaggeryds kommun 15 företag i Värnamo kommun 19 företag i Tranås kommun (17 företag i Nässjö kommun) (16 företag i Sävsjö kommun) (17 företag i Vetlanda kommun) (18 företag i Gislaveds kommun) (21 företag i Gnosjö kommun) (42 företag i Jönköpings kommun) Av producenterna i Kronobergs län finns: 17 företag i Växjö kommun (4 företag i Alvesta kommun) (4 företag i Markaryds kommun) (13 företag i Älmhults kommun) (4 företag i Lessebo kommun) Av producenterna i Västra Götalands län finns: 35 företag i Tibro kommun (4 företag i Falköpings kommun) (7 företag i Hjo kommun) (5 företag i Skövde kommun) Av producenterna i Skåne finns: (52 företag i Malmö kommun) (26 företag i Hässleholmskommun) (9 företag i Helsingsborgs kommun) (7 företag i Kristianstads kommun) (4 företag i Simrishamn kommun) I analysfasen har konstaterats att det finns aktörer som kan kategoriseras som huvudintressenter, medlemmar, kommuner, finansiärer/resurser/partners Samverkan mellan dessa olika aktörer är avgörande för klustrets framgång. Dels ska delaktighet säkerställas bland de olika parterna i trippel helix alliansen; akademin, offentligheten samt näringslivet. Utöver detta ska även projektsamarbete eftersträvas mot externa partners och närliggande initiativ. Det bör dock inte vara ett självändamål att skapa projektsamverkan med externa partners för att nå större projektvolymer om inte dessa initiativ har ett tydligt mervärde för klustrets parter. Utöver befintliga huvudintressenter som beskrivs nedan är målsättningen att inbegripa fler noder med tillhörande näringslivsorganisationer när möjlighet ges och intresset finns. Sida 15 (25)

124 - Som huvudintressent vid bildandet av klusterorganisationen finns 5 stycken näringslivsorganisationer med bakom varande kommuner samt branschorganisationen Trä och Möbelföretagen. De fem organisationerna på de olika noderna är: Lammhults Industriklubb som organiserar industrin i Lammhult. Strukturen är en ideelförening med tillhörande driftsaktiebolag kallat Möbelriket AB För sin verksamhet har Lammhults industriklubb och Möbelriket AB uppburit ett årligt verksamhetsbidrag från bland andra Växjö kommun och företag i och närheten av Lammhult. Tranås United är Tranås gemensamma utvecklingsbolag. Med ett brett ägande i form av 6 stycken ägare bestående av bland andra handel, fastighetsägare, industri och kommun skapas en tydlig arena för näringslivsutveckling. För finansiering av sin verksamhet erhåller Tranås United ersättning från kommun samt driver flera utvecklingsprojekt för sina ägare. Värnamo Näringslivs AB är ett till majoriteten näringslivs ägt utvecklingsbolag i Värnamo. Endast 10% av ägandet är kommunalt. Inom VNAB arbetar man med företagutveckling, nyetablering samt turism. Värnamo kommun är stor bidragsgivare till verksamheten tillsammans med näringslivet genom serviceavgifter och olika utvecklingprojekt som initieras och drivs av bolaget. Intibro är ett nystartat näringslivsbolag som ägs av föreningen Inredias vänner. Detta bolag ska verka för och stödja näringslivsutveckling i Tibro. En viktig del i bolagets verksamhet är att utveckla den nya mötesplatsen INREDIA som kommunen tillsammans med näringslivet har skapat på orten. Verksamheten i Intibro har startats under 2013 och en ordinarie VD är Sida 16 (25)

125 rekryterad och börjar sitt arbete 1 april Finansiering av verksamheten i Intibro är initialt knuten till driftsansvar för INREDIA och dess verksamhet. Vaggeryds Näringslivsråd driver näringslivsutveckling i Vaggeryds kommun. Driftsformen är ett kommanditbolag där kommunen finns med som finansiär av verksamheten tillsammans med näringslivet i form av årliga serviceavgifter. TMF Trä och Möbelföretagen är efter sammanslagningen av SMI (Svenska möbelindustriförbundet) och flera trärelaterade intresseorganisationer den nationella branschorganisationen för Trä och möbelindustrin. Som en del av organisationen Svenskt Näringsliv och med en specialistkompetens inom arbetsgivarfrågor är organisationen en viktig part för de möbelföretag som är verksamma inom möbelindustrin. TMF har med framgång drivit ett aktivt påverkansarbete inom immaterialrätt, upphandlings policys med mera. Övriga potentiella huvudintressenter: - Gällande klusterexpansionen för framtiden har dialog primärt förts med företag i Skåne. Det finns företag på olika orter i Skåne som har visat intresse för klusterarbetet. En grupp bestående av Johan Lindau, Blå Station, Maria Lehman, Skandiform och Dag Klockby, Gärsnäs, kommer att bjuda in företag i Skåne till ett dialogforum i syfte att konsolidera en möbel och inredningsnod. Det finns intressanta och progressiva företag i Skåneregionen som är väl lämpade att ingå i klustersamarbetet. Det finns en tydlig ambition från initiativgruppen bakom dialogforumet att skapa ett starkare samarbete mellan de skånska företagen och på detta sätt även involvera region Skåne i utvecklingsarbetet. - Inom Jönköpings län finns möbelintensiva orter och kommuner som Sävsjö, Nässjö och Jönköping. Dessa, med flera, ska naturligtvis inbjudas till klustergemenskapen och inledningsvis bör kontakt tas med respektive näringslivsorganisationer för att undersöka möjligheten att delta i näringslivsträffar och där presentera kluster strategin. 5. Rekommendationer och det fortsatta arbetet 5.1 Rekommendationer VERKSAMHETS PLAN Tänkt årsplanering för de första tre verksamhetsåren inom Svenska Möbelklustret: Verksamheten har sitt fokus baserat på de tematiska områden som identifierats som högst prioriterade av arbetsgruppen för bildandet av Svenska Möbelklustret. Denna fokusering är baserad på dialog med företag i branschen under flera år och är specifikt framtagen i samband med workshop i Tibro våren 2013, och där företagsledare från Lammhult, Vaggeryd och Tibro möttes för att definiera ett tänkt klusters verksamhetsområde. Idé rikedomen var stor, så även de upplevda behoven. För att skapa fokus och även en tydlig ansvarsföredelning mellan ett tänkt kluster och branschorganisationen TMF, avstod gruppen från att föreslå arbete med lobbyverksamhet, juridik och allmän branchrelaterad service såsom tex. Statistik. De områden som är klustrets prioriterade verksamhetsområden är högst prioriterade av företag i klusterområdet och är till sin karaktär sådana att konkreta målsatta utvecklingsprojekt är möjliga att genomföra. Sida 17 (25)

126 År 1 (2014) är att se som ett uppstarts år för klusterverksamheten i dess nya form. 3 st. delområden kan ses som relevanta för verksamhetens fokus: 1. Information,inspiration och implementering. Hit kan räknas de regelbundna klusterträffar som ska arrangeras på de olika noderna. Detsamma gäller arrangerandet av den årliga mötesplatsen Möbelriksdagen samt närvaron på Möbelmässan Finansiering: Klusterträffarna som arrangeras på de olika noderna erbjuds intressenterna kostnadsfritt. Omkostnader för ev. externa föreläsare, förtäring och mediateknik etc. täcks av basfinansierings budget för klusterträffar. Samarbete med lokala partners som bidrar till träffarna utan debitering eftersträvas i möjligaste mån. Avseende Möbelriksdagen upprättas en separat budget som antas av styrelsen för Svenska Möbelklustret AB Genomförande: Regelbundna träffar i form av frukost, lunchmöten arrangeras på de aktuella noderna. Dessa samarrangeras med den lokala näringslivsorganisationen. Intressenter och företag från övriga noder och regioner i klustret erbjuds deltagande och presentationsmöjligheter. Med regelbundenhet och då innehållet kan motivera används även ny teknik i form av tex. Websändningar så flera kan delta från andra noder utan att fysiskt vara på plats. På detta sätt byggs även relationer och delaktighet i klustrets verksamhet och information Möbelriksdagen 2015 planeras under hösten 2014 och ett fokus läggs på ledande bransch personligheter och ledande politiker. Nodernas näringslivsorganisationer engageras för att skapa delaktighet och exempelvis läggs arrangörsansvar för seminarier på de olika organisationerna. 2. Konkreta utvecklingsinsatser/mötesplatser Genom vetskap om företagens intresse och behov samt inventering av TMFs aktivitetskalender samt näringslivsbolagens planering skapas under år 1 ett begränsat men väl definierat aktivitets utbud. Förslag på dessa är : 1. En möbel och material innovationsdag i samverkan med Material Connexion Skövde på Inredia i Tibro Rekommenderad period: Förslag Genomförande: Genom IDC Westsweden ABs Sverigeansvar för det världsvida materialbiblioteket Material Connexion finns möjlighet att arrangera en speciell materialinnovations dag. Lämplig plats för detta är INREDIA i Tibro. Företag bjuds in för att ta del av de senaste rönen inom material innovationer som kan ha betydelse för möbelindustrin. Exempelföretag i klustret bjuds in för att presentera sina arbete med materialinnovationer och kombinationer. Akademier som har koppling till klustret bjuds in samt även tex. VGR som tillhandahåller innovationsstöd för företag. Förslag Finansiering: Sida 18 (25)

127 möjligheten MaterialConnexions erbjudande till och roll inom industrin är att ge företag möjlighet att hitta nya material på ett effektivt sätt. Företag kan sluta avtal med MC och därigenom få tillgång till den världsvida databasen. Mot denna bakgrund bör det ligga i MCs intresse att marknadsföra sin tjänster mot företag och aktörer i klustret. Därför förväntas de delta med personal och informationsspridning kring eventet. Det lokala näringslivsbolaget INTIBRO ansvarar för driften av INREDIA. En önskan är att INTIBRO upplåter INREDIA för kluster aktiviteter av detta slag mot att visa upp och presentera lokalen. Den restaurang som finns i fastigheten är av externkaraktär vilket innebär att deltagarna får betala för måltid, vilket utgör den del av anmälningsavgiften för dagen. Övriga intressenter tex. Medverkande från SP alt. TMF alt. VGR förväntas medverka utan krav på ersättning. Planeringstid och koordinering allokeras från klusterledaren som är finansierad av basverksamheten 2. En studie/erfarenhetsresa till Langentahl Designers Saturday Nov.2014 Rekommenderad period: November 2014 Förslag Genomförande: Designers Saturday i Langentahl är ett utmärkt exempel på samverkan och möjligheten för olika företag att exponera sig mot en specifik målgrupp. Orten Langentahl med sina innevånare besöks vartannat år av ca designintresserade besökare. Arkitekter och inredare möter ledande varumärken och producenter i ett event som är unikt i sitt slag. Här presentera underleverantörer sig tillsammans med ledande designvarumärken på ett innovativt sätt. En studieresa med en grupp företagare kan lägga grunden till samverkan med DS. Langentahl vilket är positivt i ett ansökningsperspektiv gällande EU medel. Resan kommer att ge företagen viktiga insikter och lärdomar samt skapa erfarenhetsutbyte företagen emellan. En filmsekvens från besök vid tidigare Designers Saturday arrangemang i Langentahl finns på följande Förslag Finansiering: Företag och intressenter erbjuds att följa med på resan till ett fast pris. Medlemmar i klustret erbjuds ett symboliskt lägre pris än andra. Därmed påvisas medlemsförmån för klustermedlemmar. Möjligheterna till resebidrag undersöks primärt i samverkan med EEN (European Enterprise Network) Denna offentliga aktör finns för att ge bidrag och stöd till företagens internationalisering och nätverksutveckling med aktörer inom EU. För att stöd ska komma ifråga behöver resan omfatta viss längd vilket kan innebära att direkta företagsbesök även blir en del i reseprogrammet. Viss erfarenhet finns av att arrangera resa till detta event inom det tidigare projektet Designregion Småland (Kontaktperson Gisela Mattisson, Almi företagspartner Växjö tel ) Planeringstid och koordinering allokeras från klusterledaren som är finansierad av basverksamheten 3. En research aktivitet i Stockholm för ett gemensamt showroom program (Typ Designers Saturday i Oslo.) Sida 19 (25)

128 Rekommenderad period: September Förslag Genomförande: Erfarenheterna från Designers Saturday i Langentahl, Designers Saturday i Oslo, Designers Corner Oslo, Arkitektdagarna i Tibro, Swedish Midsummer Design Weekend, visar på de positiva effekterna av att bjuda in gäster till sina fabriker och showrooms i ett gemensamt koncept där företag samverkar och uppträder som gemensamma värdar för sina gäster. Projektet SMDW som TMF drivit i samverkan med Visit Sweden har varit så positivt och uppmärksammat att fler företag vill vara med. Detta är inte möjligt med tanke på eventets logistik och omfattning. Önskemål har även kommit från företag i Tibro som arrangerat de framgångsrika arkitektdagarna Interior 08,09,10,11 att använda sina showrooms i Stockholm på ett effektivare sätt, t.ex. I samband med ett samarbetsevent. Mot denna bakgrund är det lämpligt att klustret undersöker intresset och inventerar möjligheterna för ett nytt event under tex. Hösten Av karaktären Designers Saturday i Oslo. Showrooms är öppna för besökare under ett speciellt koncept och företag som inte har egna showrooms erbjuds plats hos de som har lämpliga lokaler. Denna aktivitet kan då vara öppen för lämpliga företag inom tex TMF som inte finns placerade på någon av de ingående klusternoderna. Finns intresse läggs aktiviteten in in i projektagendan för 2015 och blir då en del av en ev. ansökan för externfinansiering. Förslag Finansiering: Den föreslagna researchaktiviteten omfattar en träff i Stockholm dit företag inbjuds. Värdlokal för träffen kan vara Näringslivets Hus, något lämpligt showroom, Stockholmsmässan. Värden förväntas erbjuda lokal kostnadsfritt mot möjligheten att få möta intressenter i aktiviteten och aktörer från klustret. Övriga omkostnader gällande förplägnad och tekniks utrustning omfattas av basfinansieringens post för mötesomkostnader Planeringstid och koordinering allokeras från klusterledaren som är finansierad av basverksamheten 4. En innovations konferens i Tranås avseende Morgondagens skolinredning Rekommenderad period: Oktober Förslag Genomförande: Fokusområdet Innovation och Design förväntas bidra till förnyad och förstärkt innovations takt bland möbelföretagen. Klustrets roll är inte att vara koordinator för enskilda företags innovationsarbete. Klustret ska främst bidra till möjlighetstänkande och presentation av intressanta innovations områden där klusterintressenterna gemensamt kan bidra till ett starkt innovationsklimat. Ett område där trippel helix gemenskapen kan hitta innovationsmöjligheter är tex. Morgondagens skolmiljö. Här finns idag inom klustret producenter som har just inredning för lärande miljö som en viktig del i sitt affärsutbud. Samtidigt finns knutna till klustret via sina näringslivsorganisationer flera kommuner av varierande storlek. Utöver dessa finns akademier som tex. Linnéuniversitetet som forskar och utbildar inom pedagogik och lärande miljöer. En innovationskonferens just inom morgondagens Skola kan därför vara en lämplig uppstartsaktiviteter för fokusområdet innovation och design under hösten Sida 20 (25)

129 Målgrupper för konferensen är utöver producenterna inom det nämnda segmentet, designers, ledare och personal inom utbildningsförvaltningar från kommuner, regionförbund, forskare m.fl. Förslag Finansiering: Då aktiviteten bör röna stort intresse finns underlaget och möjligheten att debitera en deltagaravgift som kan täcka faktiska kostnader för måltider, ev. externa medverkande samt av/mediateknik I möjligaste mån ska samverkan ske med initiativ och befintliga projekt som kan tillskjuta medel för en dylik aktivitet genom att få vara medarrangörer. Planeringstid och koordinering allokeras från klusterledaren som är finansierad av basverksamheten 5. En speciella möbeldag på Elmia Subcontractor i samarbete med VNAB och Vaggeryds Näringslivsråd. Rekommenderad period: November Förslag Genomförande: Inom fokusområdet underleverantörsutveckling finns en rad olika frågeställningar; förbättrad lönsamhet, stärkt roll i utvecklings arbetet, produktionseffektivisering mm. I samband med Elmia Subcontractor arrangeras en speciell möbeldag. Elmia har vid ett flertal tillfällen försökt att just attrahera möbelindustrin. Initiativ har tagits och tex. Mässan material & funktion var ett tydligt exempel på detta. Denna mässa arrangeras inte längre utan försök görs för att utveckla den kända underleverantörsmässan. I samband med denna arrangerar klustret i samverkan med Elmia en speciell möbeldag bestående av föreläsningar, debatter och matchmaking. Föreläsningarna omfattar relevanta ämnen för underleverantörer med praktiska och verklighets nära exempel på utvecklat underleverantörskap med bibelhållen och stärkt lönsamhet. Bransch exempel är prioriterade. I samband med debatt ges möjlighet för producenter/varumärkesföretag att ge sin syn på morgondagens underleverantör, samtidigt som representanter från underleverantörerna får möjlighet att ställa frågor, argumentera etc. i ett öppet forum under ledning av moderator. Frågeställningar kan/bör lämnas i förväg till Möbeldagen så debatten upplevs strukturerad och konstruktiv. Dagen avslutas med en matchmaking aktivitet där intresserade inköpare kan få möjlighet att möta intresserade underleverantörer. Producenter som vill delta får anmäla det produktområde där det finns intresse av att utveckla underleverantörsstrukturen. Detta kan gälla kapacitet, kvalitet, innovation med mera. De producenter som definierat intresse område, presenteras i förväg och underleverantörer får boka tid med den som man anser sig ha ett erbjudande till. Denna boknings process ansvara producenterna för själva och kontakt uppgifter Presenteras i samband med presentation av dagen. De frågeställningar som debatteras blir viktigt underlag i kommande projektverksamhet för underleverantörsgruppen inom klustret. Förslag Finansiering: Elmia förväntas ha stort intresse i aktiviteten och bidrar därmed i arrangörskapet. Detta kan omfatta marknadsföring, lokaler med mera. Sida 21 (25)

130 Representanter från ledande producenter förväntas ha stort intresse i frågan vilket gör att de med stor sannolikhet medverkar i programmet som föreläsare, debattörer etc. utan krav på ersättning. En skälig avgift för att delta i dagen debiteras deltagarna för att det inte ska upplevas som ett gratis arrangemang med lågt värde för deltagarna. En lämplig nivå kan vara 495 kr exkl. moms per deltagare. I detta får deltagaren måltid, samt access till att delta i matchmaking samt de olika övriga programpunkterna. Planeringstid och koordinering allokeras från klusterledaren som är finansierad av basverksamheten 6. Aktivt deltagande i den av TMF arrangerade årliga MÖBELDAGEN Rekommenderad period: November Förslag Genomförande: Med tanke på TMFs medverkande i klusterbildandet är det önskvärt att klustret och dess förmåga att bidra till branschens utveckling och frigörande av medel för utveckling beskrivs i samband med den årliga Möbeldagen. Förslagsvis bjuds näringslivscheferna på de aktuella noderna in till dagen. Förslag Finansiering: Deltagande tid och ev. medverkan allokeras från klusterledaren som är finansierad av basverksamheten 7. En forsknings seminarie i samverkan med Linnéuniversitet i syfte att att exemplifiera möjliga forsknings samarbete mellan företag och klustrets företag. Rekommenderad period:? Förslag Genomförande: I syfte att väcka intresse för forskning inom möbelbranschen bjuds företag och andra akademier samt möjliga finansiärer in till en dag i ämnet hos Linnéuniversitet i Växjö. Under dagen presenteras lyckade forskningssamarbete mellan akademi och SME företag. Exempel på akademimedverkan i företagens utvecklingsarbete belyses samt även möjligheterna till studentprojekt mm. Representanter från Vinnova och KK stiftelsen är självskrivna medverkande. En dialog/debatt arrangeras där företag får exemplifiera utmaningarna de ser för att skapa ett framgångsriks samarbete och på samma sätt får akademin beskriva hur man konkret och praktiskt vill ta sig an den tredje uppgiften i mötet med Möbelindustrin. Förslag Finansiering: Samtliga aktörer som medverkar förväntas ha sin arvodering täckt av egna organisationer vilket inte medför någon kostnad för medverkan. Lokal förväntas värd akademin bidra med utan särskild debitering. En skälig avgift för att delta i dagen debiteras deltagarna för att det inte ska upplevas som ett gratis arrangemang med lågt värde för deltagarna. En lämplig nivå kan vara 495 kr exkl. moms per deltagare. Planeringstid och koordinering allokeras från klusterledaren som är finansierad av basverksamheten Sida 22 (25)

131 8. Utveckla klustrets basverksamhet med kommunikation och register. Rekommenderad period: 1 april -31 december Förslag Genomförande: Det kommer vara av stor betydelse att kontaktnätet byggs upp och att ett intressentregister upprättas. För att göra detta registreras naturligtvis medlemmar i föreningen med relevanta kontaktuppgifter. Vid sidan av detta uppmanas intressenter att abonnera på klustrets nyhetsbrev och även följa klustret på sikt via facebook. Inför de olika events som planeras undersöks möjligheterna att marknadsföra i samverkan med olika partners. -Websida -Nyhetsbrev -Facebook -Webtv Förslag Finansiering: Lämpligast kan även studentresurser användas i detta arbete. Generellt kan sägas och understrykas, då det redan kan uppfattas i ovanstående beskrivningar, är att klusterledaren som finansieras av basverksamhetens budget har till uppgift att initiera och koordinera. Marknadsföring för olika events görs i möjligaste mån i samverkan med TMF, de lokala näringslivsorganisationerna och övriga klusterintressenter, då samtliga har ett gemensamt intresse i att nå ut med klusteraktiviteterna i sina olika nätverk. 3. Projektifiering av utvecklingsbehov inom klustret. Under första verksamhetsåret är en viktig del att undersöka möjligheten till att skapa Utvecklingsprojekt för klustrets aktörer. Möjliga projektfinansiärer är; Strukturfondspartnerskapen, regionförbunden, KKstiftelsen, Vinnova, Tillväxtverket m.fl. Då detaljerna kring de nya programmen inte är definitiva är det svårt att ange datum för ansökningar och slutgiltig inriktning för innehållet i ansökningar. Däremot är en viktig insikt att inleda detta arbete omedelbart när klustret bildas eftersom handläggnings och riggningstid ofta är 4-8 månader innan komplett ansökan kan lämnas till projekt finansiär. Detta beror primärt på ett omfattande förankringsarbete som måste göras då t.ex. Strukturfondspartnerskapet kräver medfinansieringsintyg från offentliga parter för att kunna behandla ansökan. Inte sällan kräver detta politiska beslut i kommunala beslutsförsamlingar och regionförbund och länsstyrelser. Större, dvs. längre projekt ska prioriteras i samverkan med tillväxtverkets klusterprogram samt strukturfondspartnerskapen. Detta innebär att offentlig medfinansiering och prioritering i lokala och regional utvecklings strategier måste finnas för att komma ifråga för projektverksamhet av detta slag. I många fall utgörs det offentligas insats i form av medfinansiering o tid från det offentligas medarbetare samt personal vid lärosäten. De tematiska områdena: Internationalisering/Export Underleverantörsutveckling Design/innovation - Rekrytering utgör grunden för aktiviteter som placeras i dessa projekt. Sida 23 (25)

132 D.v.s. att projektutlysningar som blir aktuella ska harmoniera med klustrets arbetsområden för att bli aktuella för ansökningar. För att söka dessa medel anlitas vid behov extern expertis. Denna finansieras av tex. Regionförbund i klustrets verksamhets område. År 2 (2015) Förväntas att klusterarbetet kan bedrivas med fullkraft vilket innebär att projektverksamhet har kommit igång inom de tematiska fokusområden som finns antagna för klustret. Ett generellt mätbart mål för Svenska Möbelklustret är att verksamheten omsluter under år 2015, 5 miljoner kronor, bestående av företagens insatser, akademins och det offentligas medfinansiering i projekt och aktiviteter. Detta är utöver den basfinansiering som finns antagen av den ideella föreningens styrelse och bolaget. BUDGET Den föreslagna budgeten bygger på en intäktsmodell för basfinansiering av verksamheten som ska vara återkommande och långsiktig. Utöver detta förväntas projektverksamheten ge skalfördelar som bidrar till en stärkt organisation. Vad gäller utgiftsbudgeten bygger denna på erfarenheterna från liknande verksamhet samt dialog med verksamhetsanvariga i olika näringslivsorganisationer. Målsättningen har varit att vara återhållsam i utgiftsmassan och i möjligaste mån söka samverkansfördelar med huvudintressenterna primärt men även startegisk samverkan med andra parter där så möjligheter ges. Sida 24 (25)

133 Bilagor: 1. Studentrapport 2. Forskarrapport 3. Klusterprogrammets slutrapportering 4. Sammanställning av företag länsvis 5. Inledande konversation mellan arbetsgrupp och TMF 6. Stadgar 7. Ägardirektiv Sida 25 (25)

134 ÄRENDE Dnr KS/2014: Ingemar Waldemarsson ekonomichef Tel Kommunstyrelsen Hantering av underskott för länstrafiken Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att underskottet 2013 för Växjö stadsbussar, preliminärt 5 mkr, ska belasta gemensam finansiering Kommunstyrelsens eget kapital för länstrafik och färdtjänst ska minskas med samma belopp, preliminärt 5 mkr. Kommunstyrelsen beslutar att differensen 2014 på 2,8 mkr mellan kommunens budgeterade medlemsbidrag, 74,4 mkr, och det medlemsbidrag som regionfullmäktige har fastställt, 77,2 mkr, ska belasta kommunstyrelsen Bakgrund Ärendet förs fram på uppdrag av kommunstyrelsens ordförande. Länstrafikens bokslut 2013 innebar ett underskott mot budget för Växjö stadsbussar beroende på ökade kostnader för biogasbussar, biogasdrivmedel och bussdepån. Länstrafikens budget 2014 är kraftigt underbalanserad och bygger således på disposition ur kommunernas andel av länstrafikens egna kapital, för Växjös del 11,4 mkr. Underskottet 2013 för Växjö stadstrafik innebär att Växjös andel av det egna kapitalet 2014 uppgår till endast 6,4 mkr i stället för kalkylerade 11,4 mkr. Differensen på preliminärt 5 mkr kommer länstrafiken att fakturera Växjö kommun vid utgången av Samma summa kommer också att belasta kommunens bokslut Dessutom är Växjö kommuns budgeterade medlemsbidrag 2014 för kollektivtrafiken 2,8 mkr lägre än det medlemsbidrag som regionfullmäktige fastställde Kommunstyrelsen har ett öronmärkt eget kapital för länstrafik och färdtjänst på 9,5 mkr. Kommunledningsförvaltningen EKONOMIKONTORET 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Mobil Fax Org.nr Bg E-post Ingemar.Waldemarsson@vaxjo.se

135 ÄRENDE KS/2014: Beslutet skickas till Förvaltningsekonomen, ekonomichefen Ove Dahl kommunchef Ingemar Waldemarsson ekonomichef 2 (2)

136 ÄRENDE Dnr KS/2014: Paul Herbertsson planeringschef Tel Kommunstyrelsen Förlängning av genomförandeavtal, Växjö stationsområde avseende byggande av World Trade Center Förslag till beslut Kommunstyrelsen förlänga genomförandeavtal mellan Växjö kommun och Kärnhem, daterat , utan revidering. Förlängning gäller till Bakgrund godkände kommunfullmäktige ett genomförandeavtal med Kärnhem om att bygga WTC på södra delen av Växjö stationsområde. Del av genomförande avtalet lyder: Köpekontrakt ska tecknas senast två år efter det att Detaljplanen vunnit laga kraft. Om köpekontrakt inte tecknats inom angiven tid av skäl som Parterna kan godta, men gemensamt planeringsarbete i övrigt fortlöper enligt målsättning, kan tidsfristen för tecknande av köpekontrakt förlängas med två år. Detaljplanen vann laga kraft och köpekontrakt skall således tecknas senast Kärnhem har nu inkommit med begäran om förlängning av genomförandeavtalet till Bolaget uppger att man kommit mycket långt med projektering, marknads- och uthyrningsarbetet och att man inom de närmaste veckorna kommer lämna in bygglovsansökan. Ove Dahl kommunchef Paul Herbertsson planeringskontoret Kommunledningsförvaltningen PLANERINGSKONTORET 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18, plan 3 Tel Mobil Fax Org.nr Bg E-post paul.herbertsson@vaxjo.se

137 Mellan Växjö kommun, Kommunstyrelsen (org.nr ) nedan kallad Kommunen, och Kärnhem AB (org.nr ), nedan kallat Bolaget, har träffats följande: Avtal om förlängning av genomförandeavtal - utkast Detta avtal innehåller ändring av genomförandeavtal gällande exploatering och förvärv av del av fastigheten Växjö 10:15, daterat Förlängning av tid Genomförandeavtalet förlängs till att gälla t.o.m I allt övrigt gäller ursprungligt genomförandeavtal. Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar av vilka parterna tagit vardera ett. Växjö den år Växjö kommun, kommunstyrelsen.. Bo Frank.. Ove Dahl Kommunens namnteckningar bevittnas: den år För Kärnhem AB.. /*Tecknare, Bolaget*/.. /*Tecknare, Bolaget*/ Bolagets namnteckningar bevittnas:....

138

139 ÄRENDE Dnr KS/2014: David Johansson projektledare Tel Kommunstyrelsen Nytt resecentrum i Växjö Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner samverkansavtal mellan Växjö kommun och Jernhusen AB. Avtalet omfattar gemensamt arbete om att ta fram underlag för del av detaljplan för norra delen av Växjö stationsområde. Bakgrund Resecentrum är en central funktion i stadsutvecklingsprojektet Växjö Stationsområde. Befintligt resecentrum ägs och förvaltas av Jernhusen AB och färdigställdes Sedan dess har resandet med buss och tåg har ökat mycket och därmed också kraven på Växjö resecentrum. Parterna är överens om att dagens resecentrum är för litet och i behov av utveckling. Sedan flera år har diskussion mellan Växjö kommun och Jernhusen pågått. Dessa har nu sammanfattas i ett samverkansavtal, bilaga 1, som skall utgöra basen för det fortsatta gemensamma arbetet. Avtalet innehåller följande huvudpunkter: Huvudalternativet är att riva befintlig byggnad och bygga nytt. Samarbete skall bygga på befintligt planförslag. Wåhlins arkitekter anlitas för uppdraget. Takpris för framtagande av underlag för detaljplan är kr och parterna delar lika på denna kostnad. Ove Dahl kommunchef Paul Herbertsson planeringschef Kommunledningsförvaltningen PLANERINGSKONTORET 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18, plan 3 Tel Mobil Fax Org.nr Bg E-post paul.herbertsson@vaxjo.se

140

141

142

143

144

145

146 ÄRENDE Dnr KS/2014: Petra Grankvist förvaltningsekonom Tel Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens månadsrapport efter april 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna månadsrapport efter april Bakgrund Prognos Ett av fullmäktiges verksamhetsmål kopplade till god ekonomisk hushållning är att nämnders och styrelsers verksamhet ska bedrivas inom tilldelad budgetram. Målet är uppfyllt om det sammanlagda resultatet för nämnden/styrelsens verksamheter blir noll eller bättre. Prognosen efter april 2014 bedöms till + 1,0 mkr vilket är oförändrat jämfört med delårsrapporten efter mars. I månadsrapporterna redovisas uppföljning och prognos av kommunstyrelsens verksamhet i huvudsak uppdelat på tre verksamhetsgrupper, engångsbelopp samt extraordinära händelser. Nedanstående tabell visar helårsprognosen i mkr för respektive verksamhetsgrupp. Verksamhetsgrupp Mars April Politisk verksamhet 0 0 Externa utgifter & bidrag -1,6-1,6 Kommunledningsförvaltning +2,6 +2,6 Engångsbelopp 0 0 Extraordinära händelser 0 0 TOTALT +1,0 +1,0 För politisk verksamhet beräknas en nollprognos. Inom externa utgifter och bidrag beräknas ett underskott på -1,6 mkr. Avvikelserna är ett överskott för Växjö Teater medan kostnaderna för Kommunledningsförvaltningen EKONOMIKONTORET 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Mobil /RedigerareMobilTelefon/ Fax Org.nr Bg E-post petra.grankvist@vaxjo.se

147 ÄRENDE KS/2014: medlemsavgifterna prognosticeras till ett underskott. För kollektivtrafiken finns ett underskott på 2,8 mkr på grund av högre medlemsavgift än budgeterat. För särskild kollektivtrafik beräknas en nollprognos utifrån i dagsläget kända kostnader. För kommunledningsförvaltningen sammantaget beräknas ett överskott mot budget med 2,6 mkr. Avvikelser inom förvaltningen beror bl a på överskott inom anslagen för stadsförnyelse och klimatåtgärder där kapitalkostnaderna aktiveras när investeringarna är slutbesiktigade. För anslaget till Vision Braås finns också ett överskott, kapitalkostnaderna beräknas aktiveras vid årsskiftet. Arenastaden och HPC prognosticerar nollresultat. För kontoren sammantaget beräknas budget kunna hållas. Några engångsbelopp eller nettokostnader för extraordinära händelser har inte bokförts inom kommunstyrelsens ansvarsområde hittills i år. Kommunstyrelsen har ett positivt eget kapital om 31,1 mkr att balansera eventuella avvikelser med. Förutsättningen för prognosen är att förändringen av semesterlöneskulden stannar runt noll vid årets slut, att kostnaderna i övrigt hålls så låga som möjligt även resten av året och att förvaltningens intäkter kommer in som planerat. Beslutet skickas till För kännedom Kommunchefen (förvaltningsekonomen) Ove Dahl kommunchef Petra Grankvist förvaltningsekonom 2 (2)

148

149

150

151

152 REMISSVAR Dnr KS 201:210 Er ref. Synpunkter på finansdepartementets Skrivelse (Ds 2014:10) Växjö kommun l Anders Hägg utredare Tel Finansdepartementet Stockholm Kommunstyrelsen Växjö kommun Förslag till yttrande på departementspromemorian En tydligare beredning av myndighetsföreskrifter (Ds 2014:10) Bakgrund Växjö kommun har inbjudits att lämna synpunkter på departementspromemorian En tydligare beredning av myndighetsföreskrifter (Ds 2014:10). Regeringen har i budgetpropositionens för 2014 anfört att det finns en risk för att myndigheters reglering av kommunal verksamhet kan bli alltför långtgående och då utgöra intrång i den kommunala självstyrelsen. I Ds 2014:10 föreslås att regeringens medgivande ska inhämtas innan föreskrifter beslutas, som kan få inte oväsentliga effekter på kostnader eller intäkter för staten eller kommun. Sammanfattning Växjö kommun välkomnar i allt väsentligt förslagen. Kommunen anser att tydligare reglering i regeringens och myndigheters beredning av ärenden/föreskrifter är bra, särskilt avseende de utvidgade kraven på konsekvensbeskrivningar. För kommunen är ansvar och befogenheter nära kopplade till det kommunala självstyret samt kommunens ekonomiska förutsättningar och resurser varför alla former av gråzoner och otydligheter så långt möjligt ska undvikas i relationen mellan staten och kommunerna. Förändrade gränsdragningar ska framgå av konsekvensbedömningarna och avvägningarna från proportionalitetssynpunkt. De utvidgade kraven på konsekvensbeskrivningar är positiva. UTVECKLINGSENHETEN Kommunledningsförvaltningen 1 (3) Postadress Box1222, Växjö, Tel Mobil Fax Org.nr Bg E-post anders.hagg@vaxjo.se Hemsida

153 REMISSVAR Dnr KS 201:210 Er ref. Remissvar på Finansdepartementets promemoria Ds 2014: Växjö kommuns synpunkter Växjö kommun vill trots den positiva grundinställningen till förslagen på vissa punkter påtala att förändringar bör ske. 2.1 Förslag till förordning om regeringens medgivande till beslut om vissa föreskrifter 2 Enligt Växjö kommun bör ett tillägg göras i förordningens 2. Som framgår i promemorian kan det tillkomma information i samband med remisshanteringen av ett förslag som har betydelse för bedömningen av huruvida regeringens medgivande måste inhämtas. Denna information bör givetvis vara intresse för regeringen och bör därför vara en del av det underlag som regeringen tar del av inför beslut om medgivande. En ytterligare punkt bör därför läggas till i bestämmelsen där det framgår att regeringen inför beslut även ska få del av synpunkter som framförts vid remisshanteringen. 4 Den 4 bör tas bort, då den är alltför otydlig. Om medgivande vid behov inte har inhämtats bör detta i sig utgöra ett hinder mot att föreskrifter tillämpas. En annan ordning när det gäller föreskrifter som kan få inte oväsentliga effekter på kostnader eller intäkter för staten eller en kommun, är enligt Växjö kommun inte ansvarighetsmässigt eller ekonomiskt försvarbar och kan förta själva syftet med den föreslagna ordningen. Den 3 torde vara ett tillräckligt skydd för att möjliggöra en tämligen omedelbar tillämpning av föreskrifter i de fall ett medgivande inte kan eller bör inväntas. Redan beslutade föreskrifter. Det finns beslutade föreskrifter som ännu inte trätt i kraft och som kan få betydande konsekvenser för kommunerna. Det är enligt Växjö kommun belastande om dessa skulle falla utanför den föreslagna regleringen. Särskilt som genomförande i något fall har dragit ut väsentligt på tiden. Det torde i dessa fall vara angeläget att komplettera myndighetsförskrifterna med en genomgång i enlighet med förslagen i departementsskrivelsen. 2 (3)

154 REMISSVAR Dnr KS 201:210 Er ref. Remissvar på Finansdepartementets promemoria Ds 2014: :2 Förslag till förordning om ändring i förordning om konsekvensutredning vid regelgivning. 6 punkt 4 Punkt 4 bör förtydligas. Enligt Växjö kommun räcker det inte att det i konsekvensutredningen endast hänvisas till vilket eller vilka bemyndiganden varje regel grundas på. Dessa bemyndiganden står på avvägningar av olika ansvar/intressen, varför ett krav om att myndigheten lämnar en redogörelse för på vilket sätt föreskriften ryms inom bemyndigandets ram. Sådan logisk anknytning med krav om redovisning saknas i punkt 4. Växjö Ove Dahl kommunchef 3 (3)

155 ÄRENDE Dnr KS/2014: Henrik Johansson projektsekreterare Tel Kommunstyrelsen EU-projekt - COMPLETE 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att Växjö kommun medverkar i projektet COMPLETE, under förutsättning att EU beviljar projektet bidrag. Bakgrund COMPLETE är en projektansökan inom Horizon2020, initierat av Energy Cities, där Växjö kommun är en aktiv medlem. Projektet står för Covenant Of Mayors signatories in Peer Learning Exchange to Take Effective actions in SEAPs, vilket närmast kan sammanfattas som ett projekt för kunskapsutbyte mellan kommuner som undertecknat Borgmästaravtalet. Växjö kommun var redan 2013 med i en ansökan om bidrag till detta projekt (KS/2013:384), men trots att alla kriterier var uppfyllda beviljades inget bidrag då konkurrensen var för stor. Energy Cities har bedömt att projektet har goda chanser att beviljas bidrag inom EU-programmet Horizon2020 Projektet har tre huvudsakliga fokusområden: Projektets deltagare ska utbyta erfarenheter om hur åtgärderna i Borgmästaravtalet bäst kan följas upp, utvärderas och rapporteras En kommun i varje deltagande land ska fungera som stöd för en annan kommun som ska genomföra en åtgärd. I Växjös fall handlar det om att fungera som stöd och mentor för Östersunds kommun vid införandet av samordnade varutransporter. Arbete i lokala nätverk av olika aktörer (kommun, företag etc) för att tillsammans nå de lokala energi- och klimatmålen. Kommunledningsförvaltningen PLANERINGSKONTORET 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Mobil /RedigerareMobilTelefon/ Fax Org.nr Bg E-post henrik.johansson@vaxjo.se

156 ÄRENDE KS/2014: Projektet har deltagare i Sverige, Rumänien, Danmark, Kroatien, Frankrike och Nederländerna. Svenska partners är Växjö kommun, Östersunds kommun och Klimatkommunerna. Projektet är treårigt och Växjös budget är ca , varav ca är personalkostnader och OH-kostnader. Bidragsnivån har enligt Energy Cities höjts från 75 % till 100 %. Ansvaret för projektet kommer ligga på planeringskontoret, men även upphandlingsenheten är inblandad till en mindre del. För Växjö blir projektet en möjlighet till att skapa engagemang i vårt energioch klimatarbete bland lokala aktörer, samt få erfarenhetsutbyte kring framgångsrika åtgärder med andra kommuner. Sammanfattning Växjö kommun medverkar tillsammans med Energy Cities och kommuner i sex länder i skrivandet av en ansökan om EU-bidrag till projektet COMPLETE inom ramen för Horizon2020. Projektet är kopplat till de åtagande Växjö har inom ramen för Borgmästaravtalet när det gäller uppföljning, utvärdering, rapportering, samt nätverkande med lokala aktörer. Växjö ska också fungera som stöd till Östersund vid införandet av samordnade varutransporter. Ove Dahl kommunchef Paul Herbertsson planeringschef 2 (2)

157 ÄRENDE Dnr KS/2014: Ellen Rube Trafikplanerare Tel Kommunstyrelsen Utvärdering av busslinjer som förändrats under 2013 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att tillstyrka att stadsbussarnas linjesträckning i Sandsbro ändras enligt alternativ 3 eller 4, i Länstrafikens utvärdering. Kommunstyrelsen konstarerar att den efterfrågade ändringen av linje 4 till flygplatsen (att vända helgturerna inne på Lunnabyvägen) kommer att göras redan 5 maj och förutsätter att det kommer förbli så även efter sommaren. Bakgrund Den 2:e september 2013 gjordes en utökning av stadsbusstrafiken och några linjesträckningar ändrades. Kommunstyrelsen beslutade att utvärdera linjeomläggningen efter ett år. Länstrafiken har nu gjort en första utvärdering. Regionförbundets trafiknämnd planerar att besluta om ev. ändringar inför hösttidtabellen den 14 maj och önskar inför det inhämta kommunens synpunkter. Sammanfattning Sandsbro har debatterats särskilt mycket efter linjeomläggingen. Resandet har ökat, även i Sandsbro. Fyra alternativ har tagits fram för Sandsbro: 1) Som idag 2) Köra i slinga 3) Linje 5 kör som idag, linje 8 kör i slinga 4) Linje 5 kör som idag, linje 8 vänder på Norremark Alternativ 1 bedöms ge högst resande med begränsade kostnader. Alternativ 2 ger längre resande, minskad kritik mot störningar på Fyllerydsvägen men lika hög driftskostnad. Alternativ 3 och 4 för linjesträckningen i Sandsbro är kompromissalternativ som båda ger minskad busstrafik på Fyllerydsvägen men nästan lika högt resande totalt sett (alt 3) resp. högre resande (alt 4) som dagens linjesträckning (alt 1). Alternativ 4 är något dyrare än övriga alternativ. Den utökade satsningen på övriga delar av linje 8 i alternativ 4 TEKNISKA FÖRVALTNINGEN Trafik- och stadsmiljöavdelningen 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Mobil /RedigerareMobilTelefon/ Fax Org.nr Bg E-post ellen.rube@vaxjo.se

158 ÄRENDE KS/2014: skulle dock sannolikt kunna göra ännu större nytta någon annan stans i systemet. Övergripande resultat Generellt har trafikstarten varit bra i stadsbusstrafiken med en resandeökning på 15 % i december jämfört med samma månad året innan. Även regionbusstrafiken omfattas av utvärderingen och där är förändringen mindre. För att kunna dra mer långtgående slutsatser bör man avvakta med större förändringar och göra en ny utvärdering våren 2015 utifrån hela 2014 års resande. Länstrafikens utvärdering finns i sin helhet som bilaga till detta ärende. Beslutet skickas till För åtgärd/verkställighet Länstrafiken Kronoberg För kännedom Per-Olof Löfberg Ove Dahl Kommunchef Per-Olof Löfberg Trafikplaneraringschef 2 (2)

159 Linjeutvärdering Hur har trafikstarten varit för Länstrafiken Kronobergs nya busslinjer? April 2014 Patrik Tidåsen 0

160 1

161 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Sammanfattning...3 Syfte och avgränsningar...4 A Bakgrund...4 B Linjeförändringar - regiontrafiken...6 C Linjeförändringar Växjö stadstrafik...8 D Analys per linje Linje Linje 2 och Linje Linje Linje Linje Linje Linje Linje Linje Linje 840 Växjö - Tingsryd - Ronneby Linje 845 Växjö - Ljungby Linje 850 Ljungby - Markaryd Linje 857 Ljungby - Älmhult Linje 873 Ljungby - Värnamo E Alternativa sträckningar i Öjaby och Sandsbro Alternativ i Öjaby Alternativ i Sandsbro

162 Sammanfattning Under 2013 genomfördes stora förändringar i Länstrafiken Kronobergs busstrafik. En av förändringarna gällde bussarnas körsträckor: olika linjer tillkom, lades ner eller gjordes om. I regiontrafiken startades nya snabblinjer som körs mellan större orter utan att stanna på mellanliggande hållplatser. I Växjö stadstrafik gjordes linjenätet om och antalet bussar utökades. Denna rapport är en första utvärdering av de nystartade eller förändrade linjerna. I regiontrafiken analyseras de fem snabblinjerna, delvis tillsammans med deras parallella, långsammare linjer. I Växjö stadstrafik analyseras alla de 11 linjerna. Regionbusslinjerna ändrades 15 juni, med ett undantag: linje 873 som introducerades 19 augusti. I Växjö stadstrafik lades linjenätet om 2 september. Perioden för utvärderingen skiljer sig därför något mellan regiontrafik och stadstrafik. För regiontrafiken är utvärderingsperioden 15 juni - 31 december, medan det för Växjö stadstrafik är 1 september 31 december. Båda perioderna är lite för korta, och för nära inpå trafikstarten, för att man ska kunna dra långtgående slutsatser av trafiken och resandet. De fulla effekterna av förändringarna tar det några år innan man kan se. Denna utvärdering bör därför ses som en rapport över hur trafikstarten varit. Generellt har trafikstarten varit bra, och de nya eller förändrade linjerna har relativt snabbt fått resenärer. I Växjö stadstrafik började resandet öka direkt efter trafikomläggningen 2 september, och resandeökningen fortsätter. Alla stadsdelar har ökat resande med bussarna. På snabblinjerna skiljer sig resandeutveckling något mellan de olika linjerna, men generellt är det inledningsvis en låg täckningsgrad, och det krävs en resandeökning på snabblinjerna för att de ska få en bra ekonomi. För att kunna börja dra mer långsiktiga slutsatser av förändringarna behöver vi kunna följa utvecklingen under en längre period. En likadan utvärdering som denna bör därför inledningsvis göras våren 2015, med underlag från trafiken under I en sådan bör vi kunna börja dra mer långtgående slutsatser av förändringarna i bussarnas körsträckor. I utredningen görs också en studie om två områden i Växjö stadstrafik, som diskuterats sedan trafikomläggningen: Öjaby och Sandsbro. För båda områdena presenteras olika körsträckealternativ och dess konsekvenser. 3

163 Syfte och avgränsningar Under 2013 gjordes ovanligt många förändringar i Länstrafikens verksamhet. Merparten av förändringarna var en del av arbetet inom Kvalitetslyftet som pågått sedan En slutrapport av Kvalitetslyftet presenteras för trafiknämnden 2 april En av förändringarna som gjordes 2013 var att ett antal busslinjer startades eller fick annorlunda sträckning än tidigare. Ursprunget till linjeomläggningarna fanns i Kvalitetslyftet, men förändringen var inte explicit en del av det arbetet. Trafiknämnden har därför uttalat en vilja att, utöver en slutrapport för Kvalitetslyftet, även få en rapport som mer specifikt analyserar de busslinjer där större förändringar gjordes under Likaså har trafiknämnden i två fall i Växjö stadstrafik, Öjaby och Sandsbro, velat få de nya sträckningarna jämförda med alternativa lösningar. Denna rapport har därför syftet att analysera de busslinjer där större förändringar gjordes under att i Växjö stadstrafik visa på alternativa sträckningar och dess konsekvenser i Öjaby och Sandsbro. Busslinjerna som analyseras avgränsas i regiontrafiken till de reserelationer där de fem nya snabblinjerna startats. I Växjö stadstrafik avgränsas analysen till de nuvarande 11 linjerna. Analysen begränsas till att gälla resandet, ekonomin, inkomna synpunkter samt en bedömning av linjens framtida förutsättningar. A Bakgrund Under 2013 genomfördes stora förändringar i Länstrafiken Kronobergs busstrafik. Att förändringarna genomfördes just under 2013 var till stor del kopplat till att den linjelagda busstrafiken hade en avtalsperiod som slutade i juni Förutsättningen för att kunna genomföra många förändringar var att avtalet med entreprenörerna ändrades och därför kopplades många förändringar till starten av det nya trafikavtalet. Förändringarna grundades utifrån huvudsakligen två perspektiv: 1. Fördubblingsmålet I flera år har det på nationell nivå diskuterats och arbetats för en stor ökning av resandet i kollektivtrafiken. Svensk kollektivtrafik satte först upp målet att resandet med kollektivtrafiken skulle fördubblas fram till år Senare har man modifierat målet till att det ska vara kollektivtrafikens marknadsandel som ska fördubblas, men utan något bestämt måldatum. De olika länstrafikbolagen har gjort egna analyser och satt mål för hur respektive län ska bidra till fördubblingsmålet utifrån egna förutsättningar och ambitionsnivåer. I Kronoberg beslutades först att resandet skulle öka med 50% fram till 2020, men ändrades senare av regionstyrelsen till att marknadsandelen (som var 9,2% år 2011) ska öka till 15% år För att nå dessa mål bedömdes att en stor satsning borde göras relativt omgående. 4

164 2. Missnöje som ledde fram till Kvalitetslyftet Under andra halvan av avtalsperioden ökade missnöjet med busstrafikens kvalitet. Både kunder, politiker och tjänstemän önskade se en förändring. Under 2009 sjönk både kundnöjdheten och resandet med ovanligt stora siffror. En kraftsamling påbörjades under 2010 under begreppet Kvalitetslyftet som trafiknämnden beslutade om i april Det arbetet syftade först till snabba åtgärder på kort sikt, men låg sedan till grund för mycket av kvalitetsförbättringarna som genomfördes i samband med starten för den nya trafikavtalsperioden i juni Några övergripande förändringar som skrevs in i det nya avtalet var - Viten och incitament Det var inför trafikupphandlingen viktigt att utforma ett anbudsunderlag som inte straffade ut de små bolagen, vilket kunnat leda till sänkt kvalitet och höjda priser. Att kunna lägga anbud på enstaka bussar samt att inte skapa för stor risk för entreprenörerna, var därför viktigt. Samtidigt identifierades ett behov av att ge entreprenörerna vissa ekonomiska incitament till att driva verksamheten med hög kvalitet. Ett renodlat bruttoavtal sågs som en risk för kvaliteten. Därför utformades en verktygslåda med viten på mätbara kvalitetsfrågor och incitament för mjuka mer subjektiva kvalitetsfrågor. - Fordonsstandard Inför trafikupphandlingen fanns en stark politisk vilja att öka kvaliteten på bussarna som körs i Länstrafikens regi. Kvaliteten reglerades både genom incitament och viten, men också genom anbudsunderlagets kravspecifikation. - Enhetlig fordonsflotta Tidigare fanns olika kvalitetsnivåer på olika bussar hos Länstrafiken. En stor kvalitetsförbättring var att alla bussar nu skulle ha samma standard. - Miljösatsningar I det gamla avtalet användes näst intill enbart fossila bränslen i Länstrafikens bussar. I det nya avtalet är minst 90% av fordonsbränslet fossilfritt. Utöver dessa mer övergripande förändringar skrevs en rad mindre kvalitetsförbättringar in i det nya trafikavtalet. Förutom själva avtalet och alla dess förutsättningar, utreddes också trafiken och hur trafiken skulle kunna ändras för att i första hand nå fler resenärer. Den största potentialen till resandeökningar bedömdes finnas i snabba resor mellan länets större orter, samt i Växjö stadstrafik. 5

165 B Linjeförändringar regiontrafiken För regiontrafiken presenterades redan vid trafikdagarna år 2008 i Köpenhamn ett förslag om ökat trafikutbud innehållande bland annat mer snabbare trafik. Med lågkonjunkturen sköts dock detta arbete på framtiden. Inför trafikupphandlingen med trafikstart 2013 studerades olika trafikförslag, framför allt kombinationer av stomlinjetrafik och anslutande lokaltrafik, som också diskuterades i omgångar med regionförbundets medlemmar. Kontentan blev i stort att dagens regiontrafikutbud behövs, men att vissa modifieringar kan göras. Till exempel förkortades körtiderna i Växjö stad genom att antalet hållplatser för alla regionbussar minskades. Ny trafik som tillkom i och med den nya upphandlingen, skulle dock utformas som snabblinjer med sikte på att skapa snabb, attraktiv trafik mellan orter där det finns ett stort resandeunderlag. Samtidigt med utredningar och utvärderingar av regionbusstrafiken, planerades och startades regionaltåg och sex nya tågstationer i länet öppnades. Med inspiration från tåget, skapades begrepp som tåg på hjul för att beskriva de nya snabblinjerna. För att inte skapa parallell trafik buss och tåg, koncentrerades snabblinjerna till sträckor där det inte går att resa med tåg. Snabblinjerna blev dessa sträckors tåg, och vice versa blev de nya regionaltågen snabblinjer på räls. Karta över regionbusslinjer i Växjö stad. De fem snabblinjer som startades var 840 Växjö Tingsryd 845 Växjö Ljungby 850 Ljungby Markaryd 857 Ljungby Älmhult 873 Ljungby Värnamo 6

166 Generellt mottogs snabblinjerna mycket positivt. Kritiken som funnits har handlat om specifika avgångar som tidigare stannat på alla hållplatser men som nu körs som snabblinje med endast få stopp. Framför allt gäller det sträckan mellan Tingsryd och Ronneby. Men där de långsamma linjerna varit kvar som tidigare och där snabblinjen lagts som ett täcke ovanpå, där har kritiken uteblivit. Reaktionerna har varit positiva. Det har inte varit avundsjuka kommentarer, utan istället en positiv vilja av att kunna använda sig av snabblinjen, samtidigt som det har funnits förståelse för att det inte ska vara fler stopp på snabblinjerna. Förutsättningarna för de nya snabblinjerna var olika. På två linjer fanns sedan tidigare ett stort underlag som åkte med den redan befintliga långsammare linjen, som hade någon enstaka snabb avgång. På övriga tre linjer fanns mest resenärer som åkte delsträckor, men sällan hela vägen. Utifrån dessa olika utgångspunkter bedömdes starten av de nya snabblinjerna skilja sig åt väsentligt. Och så har det också blivit. Användandet av snabblinjerna kunde ha utvecklats något bättre under de första månaderna än vad som varit fallet. Resandet under en månad nådde snabbt en nivå på mellan och , men behöver öka framöver. Linje 840 Växjö-Tingsryd-Ronneby, står för drygt hälften av resandet på snabblinjerna men den linjen har också det största utbudet. Vissa av avgångarna har gjorts om från den långsammare linjen, vilket gjorde att det redan fanns ett stort resande på de avgångarna innan de blev snabblinje. Antal resor med snabblinjer jun jul aug sep okt nov dec Diagram: Resandet på snabblinjerna Sett till det totala resandet på snabblinjernas sträckningar, tillsammans med de parallella långsammare linjerna, är det resandet mellan Markaryd och Ljungby resp. Ljungby och Växjö som utvecklats bäst. 7

167 C Linjeförändringar Växjö stadstrafik Inför trafikupphandlingen gjordes en bedömning att potentialen till ökat bussresande i Växjö stadstrafik var stor. Två parallella politiska processer fördes: en om vilken trafikvolym Växjö stadstrafik skulle ha, en om vilket linjenät som skulle locka flest resenärer. Trafiknämnden beslutade i september 2011 om linjenätet och i december 2011 beslutade regionstyrelsen om trafikvolymen, bland annat att antalet bussar skulle utökas från 29 till 37 stycken. Bild: De gamla linjesträckningarna 8

168 Bild: De nya linjesträckningarna Under 2010 och 2011 gjordes relativt stora modifieringar av det dåvarande linjenätet. Förändringarna följde branschens råd och erfarenhet om hur stadstrafik ska läggas upp för att locka fler resenärer: rakare linjesträckningar, färre undantag, enhetliga körvägar, regelbundna avgångstider etc. Växjö stadstrafik hade börjat att förändras från att vara en liten stads busstrafik med mycket detaljerad planering med många specialvarianter, till att närma sig en medelstor svensk stads busstrafik med fokus på de stora massorna snarare än olika specialintressen. Förändringarna 2010 och 2011 gav mycket positivt resultat. Resandet ökade relativt kraftigt. Växjö stadstrafik Diagram. Resande med Växjö stadstrafik i 1000-tals resor

169 Till upphandlingen eskalerades arbetet med förändringen och moderniseringen av stadstrafiken. Underlaget för det nya linjenätet var också en analys av hur staden förändrats samt information från kommunen om kommande planerade förändringar. Dessutom fanns det en konsultutredning Kollektivtrafik i ÖP 2010 som användes som underlag till delar av kommunens översiktsplan. Konsultutredningen hade fokus på hur ett ur resandeperspektiv optimalt linjenät för Växjö stad skulle se ut på lång sikt. Stadstrafiken hade fram till sommaren 2013 runt 20 linjer. Men från och med 2 september, när det nya linjenätet sjösattes, är antalet linjer endast 11 stycken. De linjer som lades ned under 2013 var Linje 11 en industrilinje mellan Teleborg och västra industriområdet, med lågt resande och en specialanpassad linjesträckning. De som åkte denna linje hänvisas till de stora linjerna som i gengäld fått utökad turtäthet. Linje tre linjer med endast morgontrafik till de kommunala gymnasieskolorna. Eftermiddagsturerna var indragna sedan något år tillbaka. Nu hänvisas gymnasieeleverna på morgnarna till samma linjer som de använder på eftermiddagarna; linjer som fått utökad turtäthet och större bussar vid de mest använda avgångarna. Linje tre centrumlinjer som tidigare kallades servicelinjer. Tio år i rad hade resandet minskat och täckningsgraden var nere i 15%. Även här hänvisas resenärer till de stora linjerna, och vad gäller resor till/från lasarettet hänvisas till den nya linje 9. Linje 50 en speciell linje till flygplatsen, anpassad till lågprisflygets avgångs- och ankomsttider. Ersattes genom att linje 4 förlängdes till flygplatsen. Linjerna som lades ner var dyra i förhållande till antalet passagerare. Genom att lägga dessa resurser på de stora linjerna kunde betydligt fler resenärer nås. Till exempel ledde en indragen gymnasielinje till att den stora linjen från samma stadsdel fick tätare trafik, något både gymnasieeleverna och övriga resenärer kunde dra nytta av. I samband med nedläggningarna förekom protester från befintliga resenärer både vad gäller industrilinjen, gymnasielinjerna samt centrumlinjerna. Det var förståeligt eftersom den trafiken passat dessa resenärer. Nu kunde de få längre gångavstånd till bussen, ytterligare ett bussbyte eller någon annan försämring. Omläggningen från små speciallinjer till stora linjer med ett attraktivt utbud var, tillsammans med utbyggnaden från 29 till 37 bussar, en stor anledning till att resandet började öka direkt efter trafikstarten som för stadstrafiken gjordes 2 september Trafikomläggningarna som gjordes 2010 och 2011 hade lett till en stabil resandeökning. Fram mot avtalsskiftet i juni 2013 började ökningen ebba ut. Under sommaren skedde ingen resandeökning alls, trots att t ex alla bussar byttes ut 15 juni. Det var först i och med trafikstarten 2 september, då det nya linjenätet lanserades, som resandeökningen tog fart. Omedelbart noterades en resandeökning om 10 procent, och därefter har ökningstakten fortsatt att öka och närma sig 20 procent. Generellt har det inkommit mycket åsikter om bussomläggningen från personer som inte åker buss. Ofta handlar det då om klagomål om att man inte velat ha så mycket busstrafik, och framför allt inte så nära den egna bostaden. Inkomna synpunkter från resenärer ebbade ut relativt snabbt efter trafikomläggningen. De röstar istället med fötterna, dvs de som inte tycker om förändringen klagar inte så mycket, men låter 10

170 bli att åka buss. Och de som tycker om förändringen, hör sällan av sig med positiv feedback, utan visar sin nöjdhet genom att resa. 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Resandeökning per månad Växjö stadstrafik 17,1% 15,5% 13,1% 10,8% 3,7% 0,2% jul aug sep okt nov dec Diagram: Resandeökning per månad juli - december 2013, jämfört med samma månad 1 år tidigare. Ser man på de olika delarna av staden fördelade sig resandeökningen under de fyra första månaderna efter trafikstarten 2 september något olika mellan stadsdelarna. Området Väster utmärkte sig positivt med den klart högsta resandeökningen, vilket också var väntat utifrån de linjeomläggningar som gjorts. Alla tre linjerna på väster: 3, 4 och 8 har ökat bra. Procentuellt har linje 8 ökat mest, medan linje 3 ökat mest i absoluta tal. Området Hovshaga utmärker sig något negativt, vilket också var väntat, då en gymnasielinje därifrån tagits bort samt att turtätheten på linje 1 i stort sett lämnats oförändrad. Övriga stadsdelar ligger alla på ungefär den genomsnittliga ökningsnivån. Siffrorna per stadsdel har en osäkerhet på någon eller några procentenheter. 11

171 Bild: Resandeförändringar i Växjö stadstrafik per stadsdel sep-dec

172 Räknat i absoluta tal, är resandeökningen störst i tur och ordning på Väster, centrum resp Teleborg. Alla stadsdelar har dock en resandeökning. Gjorda resor Absolut förändring Procentuell förändring Öjaby % Väster % Hovshaga % Sandsbro % Araby % Hov + Norr % Centrum % Öster + Högstorp % Söder % Teleborg % Tabell. Antal resor gjorda Förändringen är i förhållande till samma period år D Analys per linje I detta kapitel görs ett studium av var och en av de nya linjerna som infördes eller förändrades I regiontrafiken analyseras de fem nya snabblinjerna som studeras tillsammans med sina respektive parallella långsammare linjer. I Växjö stadstrafik analyseras alla elva linjerna. Linje Beskrivning av linjen Körsträcka: Kronoberg Östra Lugnet Hovshaga Araby Centrum västra Teleborg. Viktiga målpunkter: Bostadsområdena på Hovshaga, Araby och Teleborg. Centrum, universitetet och Teleborg centrum. Turtäthet: 10-minuterstrafik i högtrafik. Oftast 20-minuterstrafik annars, men söndagar 30- minuterstrafik. Förändring: Körsträckan runt Hovshaga centrum har tagits bort vilket gjorde trafiken billigare samt förbättrade resandetider till/från Östra Lugnet. Alla avgångar har förlängts till västra delen av Östra Lugnet. Samma turtäthet som tidigare. 13

173 1.2 Resande : Förändring sedan 2012: , - 4% Antal resande per avgång (nov 2013): 20,8 Linje 1 var innan omläggningarna den linje som hade mest resenärer, flest avgångar samt den tätaste trafiken (10-minuterstrafik). Utbudet var redan bra, och detta blev därför den enda linjen som inte fick någon förbättring vad gäller turtäthet. För att möta dåvarande kapacitetsproblem samt att kunna möta kommande resandeökningar, gjordes istället ett avlastningsprogram där flera andra linjer (3, 5, 7 och 9) avlastade linje 1 på olika sträckor. Tydligast var detta vid Hovshaga centrum där linje 1 slutade angöra för att skapa en effektivare trafik och där linje 7 istället ersatte linje 1. Initialt beräknades därför resandet på linje 1 minska något, och så har också skett. 1/9-31/12 minskade resandet på linjen med 4%, helt enligt plan. 1.3 Ekonomi Täckningsgrad: 48% 1.4 Inkomna synpunkter Reaktionerna på grund av ändringen vid Hovshaga centrum blev måttfulla. I samband med förändringen inkom klagomål på längre gångväg till hållplats samt att man saknat körvägen i västra delen av centrum, där linje 1 körde. Linje 7, som vi nu hänvisar till istället, kör in i centrum längre österut. Klagomål från närboende på Kurortsvägen på grund av ökad busstrafik har också inkommit. Vise versa har det inkommit positiva synpunkter för att busstrafiken på Björnbärsvägen togs bort. 1.5 Framtidsförutsättningar för linjen Resandeminskningen på linjen beräknas fortgå under 2014, men ebba ut allt eftersom. Från och med 2015 beräknas resandet öka igen. Den naturliga tillväxten i form av nya bostäder eller arbetsplatser utmed linjen, beräknas vara ytterst liten. Underlaget för det ökade resandet från och med 2015 är därför de allmänna förbättringar som gjorts i stadstrafiken. Inga planerade ändringar finns vad gäller linjesträckningen. Avlastningen av linje 1 gör att kapaciteten beräknas räcka de närmsta åren. På 3-5 års sikt bedöms kapaciteten behöva ökas. Prognos Resande: (+ 4%) Täckningsgrad: 50% 14

174 Linje 2 och Beskrivning av linjen Körsträcka: Ringlinjer som trafikerar centrum och stadsdelar strax norr om centrum. Linje 2 körs medsols, linje 6 körs motsols. Viktiga målpunkter: Boende utmed linjerna, de många skolorna utmed linjerna, centrum. Turtäthet: 15-minuterstrafik i högtrafik. I övrigt 30-minuterstrafik. Kvällar och söndagar körs endast linje 2. Förändring: Turtätheten har förbättrats och gjorts mer regelbunden Resande : Förändring sedan 2012: , + 35% Antal resande per avgång (nov 2013): 14,9 Efter ökningen av turutbudet ökade resandet överraskande mycket. Linje 6 ökade med 47% och linje 2 med 27%. Resandeökningen är spridd över hela linjernas sträckningar Ekonomi Täckningsgrad: 50% 26.4 Inkomna synpunkter Något enstaka klagomål från boende utmed linjen att det körs bussar som inte är välfyllda Framtidsförutsättningar för linjen Relativt mogna linjer där inga stora förändringar planeras vare sig i sträckning eller utbud. En viss tillväxt de närmaste åren. Kapaciteten bör räcka ett antal år. Vissa kortare sträckor i centrum kommer bussarna visserligen vara överfulla ibland, men för linjerna som helhet ska kapaciteten räcka. Prognos Resande: (+ 18%) Täckningsgrad: 59% 15

175 Linje Beskrivning av linjen Körsträcka: Samarkand Centrum universitetet. Viktiga målpunkter: Samarkand, I11, Arenastaden, centrum, universitetet. Turtäthet: 10-minuterstrafik större delen av vardagarna. I övrigt 20-, 30- eller 40-minuterstrafik. Förändring: Nyskapad linje där förra linje 3 och södra halvan av förra linje 7 bundits ihop. Körslingan runt studentområdet har ersatts av en sträckning med ändhållplats. Kraftig förbättring av turtäthet mot Arenastaden/Samarkand. Nattrafik infört mot universitetet. 3.2 Resande : Förändring sedan 2012: , + 31% Antal resande per avgång (nov 2013): 18,2 Resandet på de sträckor som idag är linje 3 har kraftigt ökat i tre års tid. Med skapandet av den nya linjen och de förbättringar som gjorts i samband med det har resandet fortsatt att öka kraftigt. Resandet mot universitetet är större än mot Arenastaden/Samarkand, men båda delsträckorna ökar starkt och resandet till/från Arenastaden/Samarkand ökar nu mest. 3.3 Ekonomi Täckningsgrad: 69% 3.4 Inkomna synpunkter Mycket klagomål efter trafikstarten 2 september på att bussarna haft svårt att hålla tidtabellen. Efter en trafikomläggning 15 december har dessa klagomål upphört. Länstrafikens trafikledning kan också konstatera att trafiken nu fungerar bra. Fortfarande finns dock klagomål på att bussarna ibland är överfulla. Mycket positivt, bland annat från studentkåren, om den nya sträckningen som binder ihop universitetet med Arenastaden, I11 och Samarkand. Önskemål finns om mer sommartrafik. 3.5 Framtidsförutsättningar för linjen Utvecklingen av Arenastaden och Samarkand, samt kundnyttan av den nya linjesträckningen gör att vi beräknar en relativt stor resandeökning de närmsta åren, trots att det redan skett en fördubbling på tre år. Redan idag blir resenärer ibland frånåkta pga överfulla bussar. Fortsatt resandeökning kommer ställa krav på förändringar som kan ske på olika sätt: omfördelningar från andra linjer, fler avgångar, fler ledbussar, omfördelningar inom linjen. Prognos Resande: (+ 27%) Täckningsgrad: 88% 16

176 Linje Beskrivning av linjen Körsträcka: Öjaby Väster Centrum Öster Högstorp. Viktiga målpunkter: Flygplatsen, Samarkand, Arenastaden, centrum och gymnasie- samt grundskolor. Turtäthet: 15-minuterstrafik i högtrafik. I övrigt 30-minuterstrafik. Förändring: Istället för att svänga ned på Lunnabyvägen i Öjaby har linjen förlängts till/från flygplatsen. Likaså har linjen förts in till Arenastaden istället för att trafikera en sträcka på Mörners väg. Den bästa turtätheten har fördubblats från 30-minuterstrafik till 15-minuterstrafik. 4.2 Resande : Förändring sedan 2012: , + 17% Antal resande per avgång (nov 2013): 14,0 Resandet på linjen ökar stabilt och förändringen är jämnt fördelad över linjen. Alla delsträckor har en resandeökning. 4.3 Ekonomi Täckningsgrad: 28% 4.4 Inkomna synpunkter Några enstaka reaktioner från icke bussresenärer på Högstorp som vill ha mindre busstrafik i närheten av bostaden. I Öjaby har det klagats på att bussarna kört med låg beläggning till/från flygplatsen. Det finns boende i närheten av vändhållplatsen på Lunnabyvägen som vill ha tillbaka trafiken till Lunnabyvägen. I gengäld finns andra boende som inte vill ha tillbaka den dit. Mycket positiva reaktioner från flygplatsen. Även positiva reaktioner att linjen nu angör Arenastaden. 4.5 Framtidsförutsättningar för linjen Diskussioner kring var linjen ska vända i Öjaby: se kapitel E. I östra änden av linjen kan linjesträckningen ändras, beroende på om och i så fall hur kommunen beslutar att bygga ut staden i det området. Sträckningen över Räppe kommer att utvärderas i samband med busstrafik till/från det blivande området Bredvik. En viss naturlig tillväxt, främst tack vare Arenastaden och Samarkand, men det utökade trafikutbudet kommer ge ökat resande generellt utmed hela linjen de närmsta åren. Prognos Resande: (+ 21%) Täckningsgrad: 34% 17

177 Linje Beskrivning av linjen Körsträcka: Sandsbro Centrum östra Teleborg. Viktiga målpunkter: Boende utmed linjen, handelsplatser, centrum samt skolorna bl a universitetet. Turtäthet: 20-minuterstrafik större delen av dagen. I övrigt 30-minuterstrafik. Förändring: Körslingan i Sandsbro har ersatts av en sträckning med en ändhållplats. Norremark trafikeras i båda körriktningar. Turtätheten har förbättrats från 30- till 20-minuterstrafik. 5.2 Resande : Förändring sedan 2012: , + 15% Antal resande per avgång (nov 2013): 15,2 Resandet ökar i alla områden längs med linjen. 5.3 Ekonomi Täckningsgrad: 35% 5.4 Inkomna synpunkter Mycket reaktioner. Framför allt i media är det denna omläggning som fått publicitet. Främst är det boende utmed Fyllerydsvägen som protesterat mot ökad busstrafik samt uppställningen vid vändhållplatsen som inte är färdig. Reaktioner också från bussresenärer angående de två hållplatser på Lenhovdavägen som inte längre angörs. Stundtals obehagligt för förare som känt sig hotade av missnöjda personer vid ändhållplatsen i Sandsbro. 5.5 Framtidsförutsättningar för linjen Linjesträckningen i Sandsbro redovisas separat i kapitel E. De närmsta åren finns i övrigt inga planer på ändringar i linjesträckning. Förändringarna som gjorts under 2013 kommer fortsatt ge ett ökat resande. Nivån på resandeökningarna beror dock delvis på beslut angående Sandsbro. På lång sikt kan vissa avgångar på linjen förlängas norr om Sandsbro till ett blivande område Tofta. Prognos Se kapitel E 18

178 Linje Beskrivning av linjen Körsträcka: Centrum Östra Lugnet (sommartid: Evedal) Viktiga målpunkter: Boende utmed linjen, centrum. Turtäthet: 12-minuterstrafik större delen av dagen. 20-minuterstrafik på kvällar och helger. Förändring: Tidigare gick linje 7 till universitetet, men den delsträckan är nu en del av linje 3, varför linje 7 blivit en linje som vänder i centrum. Turtätheten på denna sträckan har förbättrats från 30-minuterstrafik till 12-minuterstrafik. Nattrafik har införts. 7.2 Resande : Förändring sedan 2012: , + 23% Antal resande per avgång (nov 2013): 6,0 Linjen har fått betydligt tätare trafik och har övertagit resandet till/från Hovshaga centrum från linje 1, men samtidigt avslutas nu linjen vid centrum, varmed man inte längre kan åka genomgående resor till/från universitetet på linjen. Eftersom linjen inte är genomgående utan bara går åt ett håll från centrum, är det naturligt att denna linje har färre resenärer per avgång än övriga stora stadslinjer. 7.3 Ekonomi Täckningsgrad: 25% 7.4 Inkomna synpunkter Något enstaka klagomål på att linjen inte går vidare till universitetet längre. 7.5 Framtidsförutsättningar för linjen Den kraftigt utökade turtätheten samt viss byggnation längs med linjen gör att resandet kommer öka de närmsta åren. På lång sikt vore det bra om linjen kan byggas ihop med en annan linje och därmed inte behöva vända vid resecentrum. Kapaciteten bör räcka de närmaste åren. Prognos Resande: (+ 28%) Täckningsgrad: 32% 19

179 Linje Beskrivning av linjen Körsträcka: Samarkand Araby Hovshaga östra Lugnet Sandsbro. Viktiga målpunkter: Samarkand, Arenastaden, västra industriområdet och boende utmed linjen. Turtäthet: 30-minuterstrafik Förändring: Körslingan i Sandsbro har ersatts av en sträckning med en ändhållplats. Turtätheten har förbättrats från 60-minuterstrafik till 30-minuterstrafik. 8.2 Resande : Förändring sedan 2012: , + 59% Antal resande per avgång (nov 2013): 5,9 Linje 8 startades hösten 2011 och har hela tiden haft en positiv utveckling sedan dess. Vid trafikstarten i september 2013 utökades turtätheten vilket genast fick genomslag i ytterligare ökat resande. 8.3 Ekonomi Täckningsgrad: 16% 8.4 Inkomna synpunkter I Sandsbro samma reaktioner som för linje Framtidsförutsättningar för linjen Linjesträckningen i Sandsbro redovisas separat i kapitel E. Den förbättrade turtätheten samt tillväxten i Arenastaden och Samarkand kommer tillsammans med att resenärer fortfarande upptäcker att det finns en linje som går på tvären, att ge en bra resandeökning de närmsta åren. Storleken på resandeökningen påverkas av beslutet angående Sandsbro. Prognos Se kapitel E 20

180 Linje Beskrivning av linjen Körsträcka: Vikaholm Centrum via Söderleden och Södra järnvägsgatan. Viktiga målpunkter: Boende utmed linjen, lasarettet, centrum Turtäthet: 40-minuterstrafik Förändring: Helt ny linje. 9.2 Resande : Förändring sedan 2012: Ny linje Antal resande per avgång (nov 2013): 2,0 Linjen startades 2 september 2013 i blygsam omfattning. Resandet är inledningsvis lågt men beräknas nå samma beläggning som övrig stadstrafik när Vikaholm är färdigbyggt. Hittills fungerar linjen mest för resor till/från nordvästra Teleborg, Biskopshagen, Vallen och lasarettet, samt som avlastning av linje 1 på västra Teleborg. 9.3 Ekonomi Täckningsgrad: 10% 9.4 Inkomna synpunkter Positiva reaktioner på den nya linjen främst från boende utmed sträckningen. Många önskemål om hållplats på Södra järnvägsgatan. 9.5 Framtidsförutsättningar för linjen Här finns en naturlig tillväxt eftersom bostadsområdena Vikaholm och Vallen kommer att byggas de närmsta åren. Dagens låga resande kommer därför öka efterhand och beräknas nå samma nivåer som övriga stadslinjer. Efter ett antal år väntas önskemål/behov om 20-minuterstrafik istället för som idag 40- minuterstrafik. Prognos Resande: (+ 300%) Täckningsgrad: 29% 21

181 Linje Beskrivning av linjen Körsträcka: Centrum Västra industriområdet. Viktiga målpunkter: Västra industriområdet Turtäthet: 4 morgonturer och 6 eftermiddagsturer Förändring: Mer samplanerad med regionbussar som inte längre kör till västra industriområdet. Därför delvis ny linjesträckning samt ökning från 2 till 10 turer om dagen. 9.2 Resande : Förändring sedan 2012: , + 157% Antal resande per avgång (nov 2013): 8,6 En stor ökning på pappret, men mestadels är det resenärer som tidigare åkt regionbuss istället för stadsbuss. 9.3 Ekonomi Täckningsgrad: 35% 9.4 Inkomna synpunkter Till en början mycket klagomål från resenärer som tidigare kunnat resa hela vägen till/från sin arbetsplats, och som nu får göra ett bussbyte. Resandet på regionbussarna som inte längre kör till västra industriområdet har dock inte minskat. Inledningsvis också svårigheter att få övergångarna mellan linje 12 och regionbussarna att fungera väl. I stort sett löstes detta vid tidtabellsskiftet i december. 9.5 Framtidsförutsättningar för linjen En linje som kommer förbli en speciallinje till västra industriområdet och därför aldrig kommer bli särskilt stor. De närmsta åren beräknas resandet öka i takt med att fler och fler anländer till Växjö med tåg. Tidtabellerna kommer då också att behöva ses över, och prioriteringar i avgångstider måste vägas mellan regionbussar och tåg, alternativt att fler avgångar sätts in. Prognos Resande: (+18%) Täckningsgrad: 41% 22

182 Linje Beskrivning av linjen Körsträcka: Centrum Norra industriområdet. Viktiga målpunkter: Norra industriområdet Turtäthet: 2 morgonturer och 2 eftermiddagsturer Förändring: Ingen 9.2 Resande : Förändring sedan 2012: +489, - 12% Antal resande per avgång (nov 2013): 13,0 Visst inledande resandetapp, då resenärer kunnat välja andra resvägar efter trafikomläggningarna Ekonomi Täckningsgrad: 44% 9.4 Inkomna synpunkter Just ingenting. 9.5 Framtidsförutsättningar för linjen Speciallinje med litet utbud men hyfsat resande per avgång och även hyfsad ekonomi. Endast en liten resandeökning beräknas de kommande åren. Inga kapacitetsproblem de närmaste åren. Prognos Resande: (+5%) Täckningsgrad: 47% 23

183 Linje 840 Växjö - Tingsryd - Ronneby 9.1 Beskrivning av linjen Mellan Växjö och Tingsryd kör linje 840 som ett Krösatåg skulle ha kört: snabbaste vägen och med endast ett stopp i vardera Ingelstad och Väckelsång. Linjen körs vidare till Ronneby med några stopp längs med vägen. Körsträcka: Växjö Tingsryd Ronneby. Hållplatser: Växjö resecentrum, Linnéparken, Brände Udde, Ingelstad kyrka, Väckelsång C, Tingsryd terminal, några Blekinge-hållplatser, Ronneby resecentrum Turtäthet: vardagar 8 turer i vardera riktning Förändring: Fyra nya avgångar, fyra överflyttade från den långsammare linjen (240). 9.2 Resande Största snabblinjen men minskat resande på grund av färre skolelever : Förändring sedan 2012: Ny linje. Sammanslaget med den långsammare parallella linjen 240, har resandet minskat med (2,3%) till sammanlagt resor. Antal resande per avgång (nov 2013): 30,4 Eftersom resandet på sträckan var stort redan tidigare var det väntat att många skulle börja resa med linje 840 direkt från trafikstarten. Bussarna har också varit välfyllda, med många resenärer per avgång. Däremot har utvecklingen på den långsammare linjen 240 inte varit så bra. Hela resandeminskningen förklaras dock av minskat resande med skolkort, samt en liten övergång av Ingelstad-resenärer som valt linje 215 istället. Bland resenärer som själva betalar sina biljetter/kort är det relationen Tingsryd-Växjö som ökar mest, vilket stämmer väl då snabblinjen har större positiv effekt för längre reserelationer än för kortare. På sikt behövs en resandeökning (räknat både skolkortsresenärer samt resenärer som betalar själva) på den sammantagna trafiken på linje 240 och Ekonomi Täckningsgrad: 25% (Linje 240: 46%) 9.4 Inkomna synpunkter Den snabblinje som fått mest reaktioner. Främst rörde klagomålen sträckan mellan Tingsryd och Ronneby där det inte längre finns någon parallell långsam linje. Inom Kronoberg har önskemål om att bussen ska stanna mellan Tingsryd och länsgränsen samt i Kvarnamåla förts fram. Från Tävelsås vill man att ett antal turer ska köra deras håll. Även önskemål om fler snabba avgångar samt att snabblinjen ska stanna på färre ställen finns. Likaså olika önskemål om var i Växjö bussen ska stanna. Önskemålen är många men ofta motstridiga mellan olika resenärer. Efter möten under hösten mellan Kronoberg och Blekinge beslutades om vissa justeringar som trädde i kraft vid tidtabellsskiftet i december Dessa kommer utredas vidare under

184 9.5 Framtidsförutsättningar för linjen Resandet är redan stort på linjen och beräknas ha stor betydelse för flera av orterna längs med linjen de närmsta åren. En viss tillväxt beräknas, vilket efterhand leder till risk för överfulla bussar på de mest frekvent använda avgångarna. Linjen kommer göra det mer attraktivt för boende i de olika orterna att börja pendla med buss. Prognos Resande: (+15%) Täckningsgrad: 29% 25

185 Linje 845 Växjö - Ljungby 9.1 Beskrivning av linjen Mellan Växjö och Ljungby fanns redan en stark och väl utbyggd linje: 145. De fyra avgångarna som tillkom sommaren 2013 kunde därför tillgodose pendlarnas önskemål om att resa direkt mellan Ljungby och Växjö, utan stopp på vägen. Körsträcka: Växjö Ljungby Hållplatser: Växjö resecentrum, Arenastaden södra, Myrebo, Lasarettet Ljungby, Ljungby terminal Turtäthet: vardagar 4 turer i vardera riktning Bra utveckling Växjö - Ljungby Förändring: Ny trafik. 9.2 Resande : Förändring sedan 2012: Ny linje. Sammanslaget med den långsammare parallella linjen 145, har resandet ökat med (5,9%) till sammanlagt resor. Antal resande per avgång (nov 2013): 16,1 Som väntat blev resandet högt på linjen redan från start. Detta har heller inte skett på bekostnad av den långsammare linjen 145, utan resandet har ökat relativt snabbt på relationen Växjö-Ljungby i sin helhet. Mycket positivt. Morgonavgången 06:55 från Ljungby har klart högst beläggning. Där är det inte sällan över 50 resenärer. 9.3 Ekonomi Täckningsgrad: 28% (Linje 145: 44%) 9.4 Inkomna synpunkter Spridda önskemål om att snabblinjen ska stanna på fler ställen. Önskemål även om att ta bort hållplats Oxtorget i Växjö som ligger nära resecentrum. Den hållplatsen ersattes i december 2013 av hållplats Myrebo som ligger i utkanten av Ljungby och har en stor pendlarparkering precis vid hållplatsen. 9.5 Framtidsförutsättningar för linjen Efterhand som linjen mognar beräknas fler och fler resenärer mellan Ljungby och Växjö försöka anpassa sina restider för att kunna ta denna snabba linje. Linjen kommer göra det mer attraktivt för boende i Ljungby och Växjö att söka jobb i den andra orten. Risk för att bussarna på vissa avgångar på sikt kommer bli överfulla. Prognos Resande: (+14%) Täckningsgrad: 32% 26

186 Linje 850 Ljungby - Markaryd 9.1 Beskrivning av linjen Genom att köra på E4:an och endast stanna i Markaryd och Ljungby blev restiden 20 minuter kortare än med den långsammare linjen 150 som kör riksettan med många stopp utmed vägen. Körsträcka: Ljungby Markaryd Hållplatser: Ljungby terminal, Hansatorpsvägen, Markaryd station Turtäthet: vardagar 2 turer i vardera riktning Förändring: Ny trafik. Bäst procentuell resandeutveckling 9.2 Resande : Förändring sedan 2012: Ny linje. Sammanslaget med den långsammare parallella linjen 150, har resandet ökat med (6,3%) till sammanlagt resor. Antal resande per avgång (nov 2013): 6,2 Procentuellt räknat är relationen Ljungby-Markaryd den som ökat mest efter starten av snabblinjerna. Resandet på den långsammare linjen är i stort sett oförändrat, medan resandet på den snabba linjen varit något högre än beräknat. 9.3 Ekonomi Täckningsgrad: 9% (Linje 150: 43%) 9.4 Inkomna synpunkter Någon enstaka positiv kommentar. 9.5 Framtidsförutsättningar för linjen Linjen kommer göra det mer attraktivt för boende i Ljungby och Markaryd att söka jobb i den andra orten. Likaså kommer det bli mer attraktivt att bo kvar i Markaryd och gå på gymnasiet i Ljungby. Resandet beräknas därför öka relativt snabbt de närmsta åren. Troligen inga problem med överfulla bussar de närmaste åren, men önskemål om fler avgångar kommer troligen öka. Prognos Resande: (+70%) Täckningsgrad: 15% 27

187 Linje 857 Ljungby - Älmhult 9.1 Beskrivning av linjen Linjen har på två år byggts ut i tre steg, varav detta var det tredje steget. Nu finns en utbyggd och relativt snabb linje mellan två av länets kommunhuvudorter. Viss del av satsningen har gjorts genom att minska den långsammare trafiken på linje 148 och 157. Körsträcka: Ljungby Älmhult Hållplatser: Ljungby terminal, Långgatan norra, Hansatorpsvägen, Storgatan Ljungby, Össjö, Agunnaryd vägskäl, Brandstationen Liatorp, Diö station, Älmhult station, södra industriområdet Älmhult Stabil resandeutveckling Turtäthet: vardagar 7 turer i vardera riktning Förändring: Två nya avgångar i vardera riktning, i övrigt omfördelningar mellan 148, 157 och Resande : Förändring sedan 2012: Ny linje. Sammanslaget med de långsammare parallella linjerna 148 och 157, har resandet ökat med 1000 (3,7%) till sammanlagt resor. Antal resande per avgång (nov 2013): 8,9 Resandet mellan Ljungby och Älmhult växer stabilt. 9.3 Ekonomi Täckningsgrad: 14% (Linje 157: 32%) 9.4 Inkomna synpunkter Inledningsvis några klagomål om omfördelningen från linje 148 till 857. Spridda och delvis motstridiga önskemål om körvägar inom Ljungby. Några enstaka önskemål om andra hållplatser samt ankomsttider i Älmhult anpassade efter tåg. Olika och delvis motsatta önskemål om fördelningen mellan linje 157 och Framtidsförutsättningar för linjen Linjesträckningen mellan Älmhult och Ljungby är fortfarande relativt ny och en viss tillväxt beräknas ske de närmsta åren. De snabbare bussarna kommer göra det mer attraktivt både för arbetande och studerande att söka jobb eller skola i orter som trafikeras av linjen. Troligen kommer det löpande komma in motstridiga önskemål där några vill ha fler avgångar på linje 157, medan andra vill ha fler avgångar på linje 857. Prognos Resande: (+25%) Täckningsgrad: 17% 28

188 Linje 873 Ljungby - Värnamo 9.1 Beskrivning av linjen Genom att köra E4:an och endast stanna vid stationen och lasarettet i både Ljungby och Värnamo, har det skapats en snabb och attraktiv förbindelse mellan de näst största orterna i Jönköpings resp Kronobergs län. Körsträcka: Ljungby Värnamo Hållplatser: Ljungby terminal, Lasarettet Ljungby, Doktorsgatan, Värnamo station. Turtäthet: vardagar 4 turer i vardera riktning Förändring: Ny trafik. 9.2 Resande : Förändring sedan 2012: Ny linje. Resandet med den långsammare parallella linjen har minskat kraftigt från resor till Förändringen beror dock på andra saker än snabblinjen, då den långsamma linjen hade ytterst få resenärer som reste hela sträckan. Antal resande per avgång (nov 2013): 2,7 Linje 873 har minst resenärer av snabblinjerna, vilket var väntat. Vid trafikstarten, som för linje 873 gjordes i augusti 2013, fanns nästan inga som pendlade med buss hela sträckan. 9.3 Ekonomi Täckningsgrad: 9% (Linje 273: 33%) 9.4 Inkomna synpunkter I stort sett inga. 9.5 Framtidsförutsättningar för linjen Länsgränsen gör att det inte finns traditionellt basresande i form av t ex gymnasieelever eller sjukhuspatienter. Med den nya linjen beräknas dock fler kunna tänka sig att börja arbeta eller studera i Ljungby eller Värnamo. Linjen beräknas ha en långsam men stabil tillväxt i antal resande. För att kunna motivera linjen behövs på några års sikt betydligt högre resande och täckningsgrad än i dag. Prognos Resande: (+175%) Täckningsgrad: 25% Få resande, men potential finns 29

189 E Alternativa sträckningar i Öjaby och Sandsbro Utöver genomgången av alla nya eller kraftigt förändrade linjer, görs i denna rapport en genomgång av två områden i Växjö stadstrafik: Öjaby och Sandsbro. Diskussioner har förts om stadsbusstrafikens körsträckor i båda dessa stadsdelar. På följande sidor presenteras tre olika alternativ för helgtrafiken på linje 4 i Öjaby, och fyra alternativ till körvägar veckans alla dagar i Sandsbro. Beslut om detta beräknas fattas av trafiknämnden 14 maj

190 Alternativ i Öjaby I Öjaby ändrades ändhållplatsen för linje 4 vid trafikomläggningen i september Tidigare körde bussen alltid på Lunnabyvägen (den streckade linjen på kartan) och vände vid en vändhållplats. Efter omläggningen i höstas kör bussen och vänder på flygplatsen istället. Enda undantaget är sen kvälls- och nattrafik då bussen inte kör till flygplatsen utan vänder på Lunnabyvägen. Linjesträckningen till flygplatsen skiljer sig från övriga förändringar som gjordes under 2013 på en punkt: den var inte i första hand en marknadsmässig ändring för att vinna fler resenärer. Istället gjordes ändringen utifrån en politisk vilja att göra flygplatsen mer attraktiv, och därmed hela regionen mer attraktiv. Fokus var därför inte på de mer företagsekonomiska konsekvenserna för stadsbussarna, utan istället de samhällsekonomiska vinsterna för hela regionen. Av erfarenhet ändras flygets avgångsoch ankomsttider oftare än bussarna får ny tidtabell. För att få en busstidtabell med relevans för flygplatsen måste därför avgångstiderna vara regelbundna och täta är de inte det kommer bussutbudet ändå inte att vara attraktivt. Om en flygresenär t ex ankommer 30 minuter innan en bussavgång är det inte sannolikt att han eller hon tar bussen. Täta och regelbundna avgångar behövs för att busstrafiken ska bidra till de samhällsekonomiska fördelarna för regionen. Under våren 2013 lyftes i trafiknämnden frågan om man kunde ta bort sträckningen till flygplatsen på sena kvällar och nätter. Muntligt sade trafiknämnden ja till att göra så, och därför gjordes detta från och med trafikstarten 2 september. Efter trafikstarten har både trafiknämnden och Växjös kommunstyrelse diskuterat att låta bli att köra till/från flygplatsen även under helger. Endast få resenärer reser till eller från flygplatsen med stadsbussen då. Trafikchefen sammanställde under oktober en lista på för- och nackdelar med busstrafik till flygplatsen på helgerna. Dessa redovisas under de olika alternativen som presenteras på nästa sida. En inbesparing av helgtrafiken till flygplatsen drabbar inte så många resenärer jämfört med motsvarande inbesparing någon annanstans i stadstrafiken. Samtidigt riskerar man att förlora resenärer alla dagar i veckan, när dessa under helgerna måste ta sig till/från flygplatsen på annat sätt än med buss. Beräkningen av antalet förlorade resenärer är något osäker. Samtidigt får några boende i nordöstra Öjaby kortare gångväg om bussen kör till vändhållplatsen på Lunnabyvägen istället, så nettominskningen i antalet resande torde bli liten. Utifrån diskussionerna som förts har tre alternativ tagits fram. Enda skillnaden mellan alternativen är hur mycket av trafiken som körs till/från flygplatsen under helgerna. Det finns inga alternativa linjesträckningar, och inte heller några skillnader i hållplatsinvesteringar. Det hållplatsarbete som ännu inte 31

191 gjorts, ändhållplatsen vid flygplatsen samt hållplats Ekliden som ska förbättras och tillgänglighetsanpassas, ska göras oavsett vilket av alternativen som väljs. Alternativ 1 köra som idag Flygplatsen kan säga att det alltid finns stadsbusstrafik till och från alla flygavgångar. De som arbetar helger på flygplatsen eller närliggande verksamhet kan ta bussen till jobbet alla arbetsdagar. Alternativ 2 sluta köra till flygplatsen på lördagar Årlig inbesparing kr. Busstrafik till söndagsflyg, men inte lördagsflyg (i dagsläget endast charterflyg). Alternativ 3 sluta köra till flygplatsen på helger Årlig inbesparing kr. Personal och flygresenärer får på helgerna ta sig till och från flygplatsen på annat sätt än med buss. Kortare gångavstånd till bussen på helgerna för boende i nordöstra Öjaby. De boende som genom åren klagat på busstrafiken på hållplats Lunnabyvägen, kommer klaga igen över att vi kör dit just på de tider när de är lediga och hemma. De boende som vill ha bussar till Lunnabyvägen, kommer klaga på att vi kör dit bara på de tider som inte passar dem. Kommer det fler flygavgångar på helgen har vi inte trafik till dessa. Skillnaden i resande och kostnader mellan de olika alternativen är små så små att de inte har någon reell betydelse för prognosen för linje 4 som presenteras på sidan 17. För stadstrafiken skulle en ändring av hela helgtrafiken innebära en inbesparing netto om kr/år. De resenärer som skulle drabbas är de som vill till/från flygplatsen eller Staples under helgen, men det är relativt få. Nu planeras även flyg till/från Amsterdam under helgerna, men inledningsvis beräknas detta inte påverka besparingens omfattning nämnvärt. Kundklagomålen från boende vid ändhållplatsen kommer dock att fortsätta även om helgtrafiken görs om. Närboende som vill ha dit trafiken, kommer klaga på att bussarna inte kör dit på vardagar. Närboende som inte vill ha dit trafiken, kommer klaga på att bussarna kör dit på helger, den tid då de oftast är lediga och hemma. Långsiktigt planeras mer verksamhet vid flygplatsen. Med fler arbetsplatser i området än som finns idag, kommer det kunna vara rimligt att köra de flesta avgångarna veckans alla dagar till/från flygplatsen. Att ändra åt ena eller andra hållet, dvs köra oftare eller mer sällan till/från flygplatsen är dock ett enkelt beslut utan några investeringar och kan tas inför varje tidtabellsskifte. Att t ex nu minska antalet avgångar som går till/från flygplatsen hindrar alltså på intet sätt möjligheten att något annat år ändra tillbaka. 32

192 Alternativ i Sandsbro Ändringarna i Sandsbro gjordes utifrån samma principer som övriga ändringar i stadstrafiken: vinna fler resenärer genom större kundfokus och mer marknadstänk. Den nya sträckningen var också överensstämmande med kommunens långsiktiga ambitioner i översiktsplanen (ÖP). Den ändrade linjesträckningen i Sandsbro beslutades av trafiknämnden i september I oktober 2011 informerades kommunstyrelsen och tekniska nämnden om de beslutade ändringarna i stadstrafiken, bland annat ändringarna i Sandsbro. Information om ändringarna Figur: Linjesträckning i Sandsbro i kommunens ÖP redovisades också för kommunstyrelsens presidium vid Köpenhamnsdagarna november 2012 samt för kommunstyrelsen i april På tjänstemannanivå fördes löpande diskussioner mellan Länstrafiken och kommunen under de två åren mellan beslut och verkställande. Under sommaren 2013 började det dock framkomma kritik mot den nya sträckningen i Sandsbro. Vid den tidpunkten var inte allt arbete med hållplatserna i Sandsbro färdigt. Kommunen beslutade då att vänta med de sista investeringarna i avvaktan på en utvärdering och nytt beslut. Det innebar bland annat att det inte byggdes någon hållplats vid Furumovägen där bussarna skulle vända, vilket spädde på kritiken om den nya linjedragningen. Genom att bussarna fick parkera på vägen istället för på en hållplatsficka, försämrades både framkomligheten och trafiksäkerheten. Det blev ett slags moment 22. På grund av kritiken färdigställdes inte hållplatserna. På grund av att hållplatserna inte färdigställdes ökade kritiken. Efter linjeomläggningen började resandet öka relativt mycket, samtidigt som det kom in betydligt fler klagomål från närboende jämfört med övriga delar av staden. Framför allt boende längs Fyllerydsvägen ville ha tillbaka den gamla linjesträckningen, eftersom bussarna då passerade Fyllerydsvägen betydligt färre gånger. Tidigare kördes bussarna runt i en slinga i stadsdelen. Fördelen var att hållplatserna Schwerinvägen och Gränsvägen då också trafikerades (dock var det de minst använda hållplatserna i Sandsbro), samt att det är kortare körväg och därför billigare, sett endast till kostnaderna, att köra på det sättet. Nackdelen var längre restider för resenärerna samt sämre punktlighet, varför resandet och intäkterna var lägre. Att köra som en vanlig stadslinje, dvs fram och tillbaka och inte i en slinga, skapar snabbare resvägar för de flesta resenärerna samt möjlighet för bussarna att ta igen tillfälliga förseningar vid en ändhållplats. Vid ändhållplatsen ska bussen vara tom, varför inga resenärer drabbas av ett sådant enkelt sätt att förbättra punktligheten. Kör man i en slinga kan man inte göra samma kvalitativa åtgärd: 1) Lägger man in s k reglertider får resenärer sitta vid en hållplats och vänta. 2) Lägger man inte in reglertider kommer bussen inte kunna hämta hem förseningar, varför punktligheten blir sämre. I båda fallen blir resandet lägre. Efter förändringen 2 september 2013 fick de flesta resenärer kortare restider och alla fick förbättrad punktlighet. I kombination med att turtätheten förbättrades så ökade resandet. Men boende utmed Fyllerydsvägen, samt Sandsbro skola, fick mer än en fördubbling av antalet bussar som passerar på vägen utanför. Tidigare passerade bussen Fyllerydsvägen 1 gång varje tillfälle den var i Sandsbro. Nu är det 2 gånger. Metoden att köra till en vändhållplats innebär också att bussen ska vara relativt tom på passagerare i änden på linjen. Det har lett till att de boende längs med Fyllerydsvägen sett många bussar med få passagerare och därför klagat på dåligt nyttjande trots att resandet med bussarna i Sandsbro ökat relativt mycket. 33

193 Reaktionerna både före och efter omläggningen var betydligt större än för övriga ändringar i stadstrafiken. Framför allt klagades det på att busstrafiken ökade kraftigt på Fyllerydsvägen där Sandsbro skola samt ca 35 fastigheter ligger längs med vägen som bussarna trafikerar. En del kritik handlade också om de två hållplatser på Lenhovdavägen som inte längre trafikeras. Busstrafiken står endast för en liten del av trafiken i Sandsbro. För att kunna göra en rättvis bedömning av trafiksäkerhet och buller behövs därför all trafik tas med i en sådan utvärdering. Likaså behöver de olika delarna av Sandsbro utvärderas. Efter trafikomläggningen har klagomål om buller längs Fyllerydsvägen inkommit till kommunen. Innan trafikomläggningen låg fokus på Lenhovdavägen i bullerfrågan. Där beslutades om ett förbud för tung trafik, men stadsbussarna fick ett undantag eftersom de ändå skulle sluta köra där i september Oavsett vilket beslut som fattas framöver om körvägar för stadsbusstrafiken kommer kommunen behöva arbeta med både trafiksäkerhets- och bullerfrågor i Sandsbro, till för idag okända kostnader. Fyra olika alternativ till körvägar i Sandsbro för stadsbussarna har arbetats fram. Inget alternativ är exakt så som trafiken kördes innan 2 september Detta eftersom de flesta är överens om att det är positivt att både linje 5 och 8 kör genom Norremarksområdet i båda riktningar, till skillnad från tidigare. Skillnaderna mellan alternativen finns i körvägarna i själva Sandsbro. Alternativ 1 är att köra exakt som idag. Alternativ 2 är att båda linjerna kör i slinga. Alternativ 3 och 4 kan sägas ligga mellan alternativ 1 och 2. Alternativ 3 innebär att linje 5 körs som idag, medan linje 8 körs i slinga. Alternativ 4 innebär att linje 5 körs som idag, men att linje 8 vänder i Norremark och får förbättrad turtäthet. Varje alternativ har sina för- och nackdelar. Beroende på från vilket aspekt man tittar kan vart och ett av alternativen anses vara det bästa. Gällande kostnader finns ett antal osäkerheter. Varje alternativ innebär vissa investeringar i hållplatsåtgärder. Kostnaderna som tekniska kontoret räknat på är inte räknade i detalj, utan är en kvalificerad bedömning. Det finns alltså en osäkerhet i siffrorna. Både åtgärder och bedömda kostnader redovisas under respektive alternativ. Kostnaderna för vart och ett av alternativen ryms dock inom 2014 års budget. Kostnaden för busstrafiken är precis som för övriga linjer beräknad utifrån prognosen för sista tertialen Bruttokostnaderna har hög säkerhet. Resandeprognosen är dock osäker. Prognoserna inför trafikomläggningen i september 2013 har hittills stämt mycket väl. Men det är svårt att bedöma hur stor skillnaden blir i resande mellan de olika alternativen. I alla alternativen räknas det dock netto med en resandeökning, då det finns andra aspekter än just körvägarna som väger tyngre i den långsiktiga resandeutvecklingen. Framför allt bedöms den förbättrade turtätheten (som är näst intill densamma i de fyra alternativen) ge ökat resande. Så även om körvägarna i några av alternativen görs mindre attraktiva för bussresenärerna än idag, beräknas nettoeffekten av alla gjorda åtgärder göra att resandet totalt sett ökar i alla de fyra alternativen. Skillnaden är hur mycket resandet ökar. Utifrån attraktiviteten för bussresenärerna har det något försiktigt beräknats endast några procentenheters skillnad i resandeutveckling mellan de olika alternativen. Sammantaget med de ändrade trafikkostnaderna gör det att alternativ 1-3 endast skiljer sig åt med knappt kr/tertial i nettokostnader. Ur känslighetssynpunkt bör då beaktas att en resandeförändring på 1% på linje 5 och 8 ger en nettokostnadsändring på ca kr/tertial, varför några procents avvikelse mot prognosen gör att förhållandet i nettokostnader mellan alternativ 1-3 ändras. 34

194 Alt 1 Som idag Fördelar: Ger de flesta bussresenärer som reser till/från Sandsbro kortast restid och bäst punktlighet. Det alternativ som ger minst biltrafik. Nackdelar: Två hållplatser (med lågt resande) på Lenhovdavägen återkommer inte. De som vill ha mindre busstrafik på Fyllerydsvägen, får inte det. Högst hållplatsinvesteringar. Kommentarer: Det bästa alternativet för de flesta bussresenärerna, men det sämsta för de som vill ha mindre busstrafik på Fyllerydsvägen. Leder till fortsatta diskussioner med boende, då kritiken varit ovanligt omfattande och stark över nuvarande linjesträckning. Prognos Linje 5: Resande: (+21%) Täckningsgrad: 42% Linje 8: Resande: (+ 21%) Täckningsgrad: 20% Total nettokostnad (Linje 5 & 8): kr Totalt resande (Linje 5 & 8): Återstående investering för alternativ a: 1,7 miljoner kr. alternativ b: 1,4 miljoner kr. Länstrafiken har bestämt avrått från alternativ b, då det skapar ökade trafikkostnader med kr om året, samt försämrar punktligheten på både linje 5 och 8. 35

195 Alt 2 Köra i slinga Fördelar: Två hållplatser (med lågt resande) på Lenhovdavägen återkommer. De som vill ha mindre busstrafik på Fyllerydsvägen får det (50%). Lägst hållplatsinvesteringar. Nackdelar: Sämre restider och sämre punktlighet i Sandsbro för resenärerna. Det alternativ som ger lägst resande. Busstrafik återinförs på Lenhovdavägen. Det alternativ som ger mest biltrafik. Nybyggda hållplatser i nordlig riktning på Munkagårdsvägen byggdes i så fall i onödan år Kommentarer: Det bästa alternativet för de som vill ha mindre busstrafik på Fyllerydsvägen, men det sämsta för de flesta bussresenärerna. Vilka följdeffekter får det för stadstrafiken förbi andra skolor (Hovshaga, Lillestad, Furutå, Öjaby osv) som har lika mycket busstrafik förbi skolan? Prognos Linje 5: Resande: (+15%) Täckningsgrad: 40% Linje 8: Resande: (+ 18%) Täckningsgrad: 20% Total nettokostnad (Linje 5 & 8): kr Totalt resande (Linje 5 & 8): Återstående investering 1 miljon kr. 36

196 Alt 3 Linje 5 kör som idag, linje 8 kör i slinga Fördelar: Linje 5 och därmed de flesta bussresenärerna behåller en attraktiv busstrafik, medan man till viss del tillmötesgår kritikerna till dagens linjesträckning. Två hållplatser (med lågt resande) på Lenhovdavägen återkommer (men endast för linje 8) De som vill ha mindre busstrafik på Fyllerydsvägen får det (20%). Det alternativ som ger lägst nettokostnad. Nackdelar: Olika körvägar är inte bra ur kundhänseende då enkelhet är viktigt för att få högt resande. Busstrafik återinförs på Lenhovdavägen. Kommentarer: Ett kompromissförslag där alla får något, men ingen får allt. Resenärer som vill använda hållplatserna Schwerinvägen och Gränsvägen får två hållplatser i timman på linje 8. Boende som vill ha färre bussar på Fyllerydsvägen får 20% färre busspasseringar. Linje 8 blir mindre attraktiv för resor till/från Sandsbro. Prognos Linje 5: Resande: (+21%) Täckningsgrad: 42% Linje 8: Resande: (+ 18%) Täckningsgrad: 20% Total nettokostnad (Linje 5 & 8): kr Totalt resande (Linje 5 & 8): Återstående investering 1,5 miljoner kr. 37

197 Alt 4 Linje 5 kör som idag, linje 8 vänder på Norremark Fördelar: Linje 5 och därmed de flesta bussresenärerna behåller en attraktiv busstrafik, medan man till viss del tillmötesgår kritikerna till dagens linjesträckning. Det alternativ som ger högst resande med stadsbussarna. De som vill ha mindre busstrafik på Fyllerydsvägen får det (40%). Nackdelar: Resenärer från Sandsbro måste göra bussbyte när de ska till Hovshaga, Araby, Arenastaden och Samarkand. Mindre marginal i körtid för bussarna på linje 8. Det alternativ som ger högst nettokostnad. Kommentarer: Detta är liksom alternativ 3 ett kompromissförslag. Förslaget ger det högsta resandet av de fyra alternativen, men det ger också de högsta kostnaderna. Detta eftersom linje 8 får mer trafik och mer resenärer på de delar där flest reser idag: Samarkand, Araby och Hovshaga. Där blir det 20-minuterstrafik istället för som idag 30-minuterstrafik. Prognos Linje 5: Resande: (+21%) Täckningsgrad: 42% Linje 8: Resande: (+ 32%) Täckningsgrad: 18% Total nettokostnad (Linje 5 & 8): kr Totalt resande (Linje 5 & 8): Återstående investering 1,5 miljoner kr. 38

198 39

199 ÄRENDE Dnr KS/2014: Håkan Pettersson budgetchef Tel Kommunstyrelsen Revisorernas granskning av Växjö kommuns åtgärder för ekonomi i balans Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar Att anta kommunledningsförvaltningens svar till kommunens revisorer avseende Växjö kommuns åtgärder för ekonomi i balans. Bakgrund Ernst och Young AB har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna genofört en granskning av Växjö kommuns åtgärder för ekonomi i balans. Granskningens övergripande syfte har varit att bedöma om kommunstyrelsen vidtagit tillräckliga åtgärder för att uppnå ekonomisk balans och ett effektivt resursutnyttjande. Slutsatsen av granskningen är att kommunstyrelsen och nämnderna på ett övergripande plan bedöms vidta realistiska och förankrade åtgärder när det gäller målet att uppnå ekonomisk balans. När det gäller den centrala satsningen på ett utvecklingskoncept enligt Lean är bedömningen att satsningen är ändamålsenlig. Bedömningen görs dock att kommunen inte utnyttjar processen med effektiviseringsförslag och förvaltningschefsgruppens arbete full ut. Även uppföljningen av lämnade effektiviseringsförslag bedöms kunna förbättras med en särskild rapportering till kommunstyrelsen. Vidare bedöms det finnas behov av att mer påtagligt sälja in metoderna för utvecklingskoncept enligt Lean. Ernst och Young ger följande rekommendationer: 1. Utveckla och förtydliga förvaltningschefsgruppens ansvar och funktion. Kommunledningsförvaltningen EKONOMIKONTORET 1 (4) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Mobil /RedigerareMobilTelefon/ Fax Org.nr Bg E-post hakan.pettersson@vaxjo.se

200 ÄRENDE KS/2014: Förvaltningscheferna är idag direkt underställda kommunchefen och har sin anställning på kommunstyrelsen och har i sitt uppdrag en tydlig del som avser det övergripande gemensamma ansvaret. Detta innebär att det finns ett tydligt uppdrag till förvaltningschefsgruppen att gemensamt jobba och ansvara för bl.a en ekonomi i balans. 2. Undvika besparingsarbeten som är generella och ospecificerade, även i det övergripande budgetförslaget som fastställs av kommunfullmäktige. Kommunledningen arbetar både med generella och specificerade besparingar. I budgeten pekas det ut specificerade uppdrag till verksamheten som bidrar till att klara effektiviseringskraven. Det kan vara rimligt med generella effektiviseringskrav för att hålla tryck på verksamheten att arbeta kontinuerligt med effektiviseringar. Det är dock en politisk bedömning i vilken omfattning det ska vara generella och/eller specificerade besparingar. 3. Förbättra och konkretisera redovisningen i delårsrapporter och årsrapporter av vilka effekter beslutade och vidtagna effektiviseringsåtgärder har fått, från att vara relativt övergripande till att där så är möjligt, vara mer konkret och tydlig. I anvisningarna till delårs- och årsrapporter kommer kommunledningsförvaltningen tydligare att efterfråga redovisning och uppföljning av beslutade åtgärder. 4. För att säkerställa att beslutade åtgärder vidtas, framtagna och behandlade i förvaltningschefsgruppen, rekommenderas att särskild rapportering och uppföljning av dessa sker till kommunstyrelsen. Förslag till åtgärder utifrån förvaltningschefsgruppens förslag rapporteras i samband med budget- och bokslutsprocessen till kommunstyrelsen. Åtgärder som kräver politiska beslut återkommer senare i kommunfullmäktiges budget.. Med hänsyn till kommunstyrelsens uppsiktsplikt kommer åtgärderna att följas upp i delårsboksluten och årsbokslutet. 5. Kommunstyrelsen och nämnder rekommenderas att efterfråga redovisningar av vilka redovisningsmässiga förbättringar som kan åstadkommas i det lokala utvecklingsarbetet. Ledningens betydelse för att utvecklingskraft ska kunna skapas i organisationen är stor. 2 (4)

201 ÄRENDE KS/2014: Det finns bland en del chefer och i ledning en uppfattning att det tar för lång tid innan Leanarbetet når resultat. Chefer och ledning behöver skapa ett drag uppifrån för resultaten av Lean det vill säga efterfråga resultat och visa intresse och tålamod, för förbättringsarbetet. Kommunledningen kommer att arbeta med att sprida goda exempel på resultat av Leanarbete inom Växjö kommun för att inspirera till förbättringsarbeten enligt Lean. I spridningen är det viktigt att presentera både tillvägagångssätt, uppföljningssätt och resultat. Kommunledningen arbetar även med stöd till chefer i Lean verksamhet för att cheferna ska kunna stödja förbättringsarbetet och efterfråga resultat. 6. Integrera erfarenheterna från leansatsningen med framtagandet av uppföljningsparameter för de olika verksamheterna. Det finns ett problem för vissa verksamheter att hitta relevanta mätetal eller uppföljningsparametrar. Här finns behov av ett kommungemensamt kompetensstöd när det gäller att stödja arbetsplatser med att ta fram uppföljningsparametrar och att koppla dessa till de politiska målen samt kundnyttan. Kommunledningen kommer att säkerställa att det i Lean coach utbildningen läggs mer fokus på mätetal och uppföljning av förbättringsarbetet. Det finns bland Lean verksamheter i Växjö kommun goda exempel på mätning och uppföljning av förbättringsarbetet vilka ska ta tillvaras och spridas inom organisationen. Beslutet skickas till För åtgärd/verkställighet Kommunchef, Ekonomichef, Utvecklingschef För kännedom Nämnder och styrelser Ove Dahl Ingemar Waldemarsson Anna Karlsson Kommunchef ekonomichef utvecklingschef 3 (4)

202 ÄRENDE KS/2014: (4)

203

204 Rapport 2/2014 Växjö kommun Granskning av Växjö kommuns åtgärder för ekonomi i balans

205 Innehåll Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och avgränsning Ansvariga nämnder Metod Rapportens disposition Ekonomistyrningen i besparingsarbetet Budgeten och besparingskraven Uppföljning och rapportering till nämnder Besparingsarbetet på verksamhetsnivå Verksamhetsutveckling - effektivisering Kommunens satsning på verksamhetsutveckling enligt Lean Verksamhetsutveckling vid nämnden för arbete och välfärd Verksamhetsutveckling vid omsorgsförvaltningen Implementering, uppföljning och jämförelser Sammanfattande bedömning och svar på revisionsfrågor Sammanfattande slutsats och bedömning...17 Bilaga Intervjuade personer...19 Granskade dokument...19

206 Sammanfattning Växjö kommun budgeterar 2013 med ett underskott på 67 mkr. Den procentuella ökningen av skatteintäkterna, generella statsbidrag och utjämning har under flera år överstigit nettokostnaderna, med undantag av 2008 och År 2012 överstiger ökningstakten för nettokostnaden skatteintäkterna med 3,6 procentenheter. Utvecklingen uppges i budget för 2013 som oroväckande och att utvecklingen på sikt måste brytas. För att kunna följa och värdera de åtgärder som kommunen vidtar för att hantera den kommande ekonomiska situationen har Växjö kommuns revisorer initierat en granskning som belyser beslut och åtgärder från politisk nivå till tjänstemannanivå och verksamhetsnivå. Granskningens övergripande syfte är att bedöma om kommunstyrelsens vidtar tillräckliga åtgärder för att uppnå ekonomisk balans och ett effektivt resursutnyttjande. Granskningens övergripande syfte har brutits ned i ett antal delfrågor. Dessa frågor besvaras i avsnitt 4 och 5. Utifrån granskningens resultat är bedömningen att kommunstyrelsen och nämnderna på ett övergripande plan till stora delar vidtar realistiska och förankrade åtgärder när det gäller målet att uppnå ekonomisk balans. I arbetet med att ta fram internbudget är verksamhetscheferna engagerade och görs på ett strukturerat sätt. Bedömningen görs dock att kommunen inte utnyttjar processen med effektiviseringsförslag och förvaltningschefsgruppens arbete fullt ut. Bedömningen är att kommunen har goda förutsättningar att följa upp och kontrollera verksamheternas ekonomiska utfall. Gällande rutiner bedöms ge kommunstyrelsen och kommunfullmäktige möjlighet till frekvent uppföljning, möjlighet att agera samt möjlighet att ställa krav på åtgärder. I den formella uppföljningen bedömer vi att den kan förbättras och på ett mer tydlig sätt visa vilka effekter beslutade och vidtagna åtgärder har fått. Även uppföljning av lämnade effektiviseringsförslag bedöms kunna förbättras med en särskild rapportering och uppföljning till kommunstyrelsen. När det gäller den centrala satsningen på ett utvecklingskoncept enligt Lean är bedömningen att satsningen är ändamålsenlig. De utvecklingsprojekt som har genomförts har givit uppenbara vinster för medborgare, medarbetare och ekonomin. Mot bakgrund av att kommunen valt att erbjuda utvecklingskonceptet istället för att göra det till ett obligatorium bedöms det finnas behov av att mer påtagligt sälja in metoderna. Mot bakgrund av vad som framkommit i granskningen ges följande rekommendationer: Utveckla och förtydliga förvaltningschefsgruppens ansvar och funktion. Undvika besparingsarbeten som är generella och ospecificerade, även i det övergripande budgetförslaget som fastställs av kommunfullmäktige. Förbättra och konkretisera redovisningen i delårsrapporter och årsrapporter av vilka effekter beslutade och vidtagna effektiviseringsåtgärder har fått, från att vara relativt övergripande till att, där så är möjligt, vara mer konkret och tydlig. För att säkerställa att beslutade åtgärder, framtagna och behandlade i förvaltningschefsgruppen, vidtas rekommenderas att särskild rapportering och uppföljning av dessa sker till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen och nämnder rekommenderas att efterfråga redovisningar av vilka verksamhetsmässiga förbättringar som kan åstadkommas i det lokala utvecklingsarbetet. Ledningens betydelse för att utvecklingskraft ska kunna skapas i organisationen är stor. Integrera erfarenheterna från leansatsningen med framtagandet av uppföljningsparametrar för de olika verksamheterna. 2

207 1. Inledning 1.1. Bakgrund Växjö kommun budgeterar 2013 med ett underskott på 67 mkr. Den procentuella ökningen av skatteintäkterna, generella statsbidrag och utjämning har under flera år överstigit nettokostnaderna, med undantag av 2008 och År 2012 överstiger ökningstakten för nettokostnaden skatteintäkterna med 3,6 procentenheter. Utvecklingen uppges i budget för 2013 som oroväckande och att utvecklingen på sikt måste brytas. För att kunna följa och värdera de åtgärder som kommunen vidtar för att hantera den kommande ekonomiska situationen vill revisorerna initiera en granskning som belyser beslut och åtgärder från politisk nivå till tjänstemannanivå och verksamhetsnivå. Granskningens övergripande revisionsfråga är att bedöma om strategier, effektiviseringar och åtgärder för att uppnå en ekonomisk balans och ett effektivt resursutnyttjande är ändamålsenliga och realistiska Syfte och avgränsning Granskningens övergripande syfte är att bedöma om kommunstyrelsens vidtar tillräckliga åtgärder för att uppnå ekonomisk balans och ett effektivt resursutnyttjande. Granskningens övergripande syfte har brutits ned i följande delfrågor: 1. Har kommunstyrelsen och nämnderna gjort någon kartläggning av effektiviseringsmöjligheter? a. Exempelvis genom jämförelser med andra kommuner? 2. Har kommunens satsning på verksamhetsutveckling gett några resultat vad avser effektivisering? a. Följs resultatet av detta utvecklingsarbete upp? b. Har de olika verksamheterna tillgång till något centralt stöd i utvecklingsarbetet? 3. Har styrelsen och nämnder vidtagit åtgärder för att följa upp ekonomin på ett sätt som snabbt identifierar avvikelser och initierar åtgärder? 4. Görs uppföljning av och rapportering till nämnder på ett ändamålsenligt sätt? 5. Är budget och eventuella besparingskrav förankrade hos förvaltningarna? 6. Har kommunen planerat en uppföljningsprocess som säkerställer åtagandets realisering? 7. Finns det på verksamhetsnivå realistiska planer för att nå målen? 1.3. Ansvariga nämnder Kommunstyrelsen, nämnden för arbete och välfärd och omsorgsnämnden. 3

208 1.4. Metod Granskningen har genomförts genom intervjuer och dokumentstudier. Intervjuade funktioner och granskade dokument framgår av bilaga Rapportens disposition Granskningen är inriktad mot två aspekter av kommunens styrning, besparingar för att klara målet med en ekonomi i balans och effektiviseringsarbete. Dessa två aspekter är nära kopplade men kan hanteras på olika sätt av olika organisationer. Rapporten är därför indelad tre delar enligt nedanstående figur. Kapitel 1 Bakgrund och inledning Kapitel 2 Ekonomistyrningen i besparingsarbetet Kapitel 3 Verksamhetsutveckling/ effektivisering Kapitel 4 Slutsatser och bedömning 2. Ekonomistyrningen i besparingsarbetet Respektive underavsnitt innehåller först beskrivningar och iakttagelser gjorda i intervjuer och efter dokumentstudier. Därefter följer en bedömning Budgeten och besparingskraven Växjö kommun övergripande I mars månad genomförs kommunens resultat- och bokslutsdagar. Syftet med dessa dagar är att få en helhetsbild av bokslutet samt ge underlag för kommande budgetarbete. Presentationen sker utifrån kommunens fastställda målområden där målområdessamordnare ansvarar för presentationen. I ekonomikontorets inledande avsnitt redovisas och kommenteras avvikelser på nämndnivå. Någon särskild redovisning av respektive nämnds specifika förutsättningar görs inte vid detta tillfälle. Budgetprocessen följer under en mandatperiod nedanstående tidplan. En mer utförlig beskrivning av vad processens delar innebär ges nedan. April Maj Juni Majoritetens budgethearing med nämndernas ordförande och förvaltningschefer. Kommunstyrelsens arbetsutskott behandlar budgetunderlag. Majoriteten och oppositionen har separata budgetberedningar Information till förvaltningschefer angående budgetförslag Kommunövergripande samverkansgrupp får information och behandlar budgetförslag Kommunstyrelsens arbetsutskott lämnar förslag om budget Kommunstyrelsen lämnar förslag om budget Kommunfullmäktige beslutar om budget 4

209 September/ Oktober Oktober Internbudgetdialog mellan kommunstyrelsens arbetsutskott, presidier och målområdessamordnare Sista dagen för nämndernas beslut om budget Vid april månads budgethearing träffar majoriteten nämndernas ordföranden och förvaltningschefer. Nämnderna informerar då om det aktuella läget samt förutsättningar inför kommande budgetperiod. Förvaltningarnas avdelningar och enheter är inte formellt delaktiga i processen fram till denna budgethearing, men har vid flera tillfällen innan informerat förvaltningsledningen om sina verksamheter och dess behov. Till kommunstyrelsens arbetsutskott i maj tar ekonomikontoret fram underlag i form av skatteprognoser, prognoser för utjämningssystemen, finansnetto, pensionskostnader mm samt befolkningsunderlag och förväntad löneutveckling. Detta presenteras i en resultat- och balansräkning tillsammans med kommentarer av den förväntade utvecklingen av samhällsekonomin. Uppdrag har dessförinnan lämnats till berörda nämnder att ta fram demografiska förutsättningar och eventuella andra åtaganden och åtgärder som är kända inför kommande år. Enligt ekonomikontorets personal lämnas löpande information till kommunalråd om prognoser för bland annat skatter och om det ekonomiska läget för kommunen i stort. Budgetchef stämmer löpande av förutsättningar med respektive nämnd och med kommunchef. Under maj månad har majoriteteten och oppositionen separata budgetberedningar tillsammans med tjänstemän från kommunledningsförvaltningen. Under dessa dagar behandlas delårsbokslut för de första månaderna, det ekonomiska läget för med dess övergripande förutsättningar såsom skatter, utjämning och löneutveckling och förväntade kostnadsförändringar på grund av demografiska förutsättningar. Dessutom presenteras och behandlas rekommendationer från målområdesrapporter. Såväl majoriteteten som oppositionen bereder sedan ett förslag till budget och budgettexter. Vid majoritetens beredning av budget 2014 redovisade kommunchefen ett förslag på effektiviseringsåtgärder och prioriteringar som förvaltningschefsgruppen har arbetat med. Exempel på åtgärder som sedermera beslutades är sammanslagning av skol och Barnomsorgsnämnden, en gemensam kostorganisation, överföring av den kommunala vuxenskolan till nämnden för arbete och välfärd samt nedläggning av äldreboende på Tellusvägen. Därutöver presenterades ett antal vardagsrationaliseringar såsom upphandling av HVB-hem (hem för vård och boende) och hemmaplanslösningar. Förslagen har ursprungligen arbetats fram av förvaltningarna och sammanställts och prioriterats av förvaltningschefsgruppen (se nedan). I detta läge var inte alla effektiviseringarna konkretiserade i planer eller i förväntad effekt på besparingar. Vissa av de nämndspecifika förslagen har därefter arbetats in i respektive nämnd och styrelses ordinarie budget. Kommunövergripande besparingar och förslag samt vissa övriga förslag anges i texten i den av kommunfullmäktige antagna budgeten och redovisas även som särskilda uppdrag. I budgeten sammanställs förändringar mellan 2014 och 2013 års ekonomiska ramar och där nämns effektiviseringskrav samt vilka ekonomiska konsekvenser dessa beräknas få på nämndnivå. För 2015 och 2016 anges effektiviseringskraven på en totalnivå. De effektiviseringskrav som lagts ut är generella, det vill säga kommunfullmäktige har inte beslutat om några riktade besparingsförslag för särskilda åtgärder eller nämnder. Skol och barnomsorgsnämnden fick till följd av att fullmäktige ville prioritera deras verksamhet en halverad besparing under 2014, vilket fick till följd att andra nämnder ålades ett högre besparingskrav. Dessa besparingskrav upplevs enligt vissa av de intervjuade ligga på en realistisk 5

210 nivå, med tveksamheter kring realismen för budget för ekonomiskt bistånd, emedan andra konstaterar faktum kring kraven. I december 2012 beslutade kommunfullmäktige efter ett förslag från kommunstyrelsen att organisatoriskt omplacera förvaltningscheferna till kommunstyrelsens ledningskontor, med kommunchefen som gemensam chef. Ett av motiven till detta var att bidra till förbättrade förutsättningar för samverkan, kommunövergripande styrning och helhetssyn. Inför arbetet med budget 2014 fick nämnder och styrelser i uppdrag att ta fram effektiviseringsförslag för den egna förvaltningen och förvaltningscheferna fick i uppdrag att redovisa dessa förslag till majoritetens budgetberedning. Redovisningen skulle beskriva vad effektiviseringen innebär, vilka förväntade konsekvenser i verksamheten denna skulle få samt vilka ekonomiska konsekvenser som kunde förväntas. Denna redovisning lämnades av kommunchefen på alliansens budgetberedning. Förvaltningschefsgruppen har involverats i budgetarbetet och i arbetet med effektiviseringsförslag på det sätt som beskrivits ovan. Vid våra intervjuer framkommer dock en inte helt enhetlig bild av gruppens funktion och ansvar. Kommunstyrelsens ordförande uppfattar gruppen förvaltningschefer som en del i det operativa arbetet och har som huvudsaklig uppgift att samordna kommunens verksamheter. Kommunchefen delar denna uppfattning och ser gruppens ansvar som övergripande över hela kommunen och inte bara för den egna förvaltningen. Viljan att samordna kommunens verksamheter framkommer även i andra intervjuer, emedan det också framkommer att gruppens faktiska och praktiska funktion är mindre tydlig och att stuprörstänkanden fortfarande finns kvar. Förvaltningschefsträffar har funnits under flera år och att kommunchefen nu är förvaltningschefernas formella chef har inte lett till någon skillnad i det praktiska arbetet. Intentionen att arbeta mer kommunövergripande ses dock som positivt och framförs också som önskvärt men att det finns utvecklingspotential i sättet att arbeta. Internbudgetgenomgångar med kommunstyrelsens arbetsutskott och nämndernas presidium som sker innan nämnderna fastställer budget för kommande år anses av den politiska ledningen säkerställa att besparingar och effektiviseringar genomförs. Nämnden för arbete och välfärd Under juni månad fastställer kommunfullmäktige budget för kommande verksamhetsår. Detta föregås av ovanstående informationsmöten och budgetberedningar. Även inom förvaltningen diskuteras vid ledningsmöten vad som är realistiskt att äska, hur utvecklingen förväntas bli och vilka kända förändringar som föreligger. I 2013 års budgetarbete fanns ett tydligt uppdrag till nämnder och förvaltningar att ta fram effektiviseringsåtgärder. Dessa arbetades fram under våren Efter budgetberedningen, före kommunstyrelsens arbetsutskotts behandling av budgeten, har majoriteten en avstämning med nämndsordföranden. Samma dag som budgeten behandlas i kommunstyrelsens arbetsutskott informeras förvaltningscheferna av majoritetens två kommunalråd. Detta är ett rent informationsmöte. Kommunfullmäktiges fastställda budget upplevs av de intervjuade inte alltid ha sin utgångspunkt i de behov som finns i verksamheten, utan tar mer sin utgångspunkt i föregående års budget. Ledningsgruppen som består av förvaltningschef, avdelningschefer, utvecklingschef, administrativ chef, förvaltningsekonom samt personalansvarig, processar därefter internbudgeten och diskuterar behov och önskemål inför kommande budgetår. Internbudget behandlas även på förvaltningens avdelningar där diskussioner förs kring behov och åtgärder. Nämndens presidium och förvaltningschef har löpande en dialog kring budgetarbetet. 6

211 Under ett par dagar åker nämndens arbetsutskott, förvaltningschef och avdelningschefer iväg för att arbeta fram förslag på verksamhetsmål och budget för kommande år. Därefter tas det slutliga budgetdokumentet fram och i september skickas ett förslag till internbudget till samtliga nämndsledamöter som vid nämndsmötet i oktober fastställer förslaget. På förvaltningens olika avdelningar bryts sedan budgeten ned och fördelas mellan de olika enheterna. Mot bakgrund av detta arbetssätt upplever förvaltningsledning och förvaltningens ordförande att föreslagen internbudget med effektiviseringsåtgärder är förankrade i verksamheten innan de presenteras. I september/oktober föredras internbudgeten för kommunstyrelsens arbetsutskott. Detta är endast ett informationsärende. Budget och verksamhetsplan presenteras för all personal i förvaltningen. Under december månad har förvaltningens enheter så kallade måldagar och senast den 31 januari presenteras så kallade målkort på kommunens intranät. I dessa målkort har kommunens övergripande mål brutits ned till mål för den enskilda verksamheten samt strategier för hur dessa ska uppnås. Omsorgsnämnden I likhet med övriga nämnder inom Växjö kommun erhåller omsorgsnämnden i juni en budgetram från fullmäktige att förhålla sig till. Inom förvaltningen har det dessförinnan förts diskussioner i ledningsgruppen kring föregående års utfall och förändringar och förutsättningar inför kommande år. I mars hålls diskussioner mellan kommunstyrelsens arbetsutskott, nämndens ordförande och förvaltningschef. Vid dessa möten lyfts eventuella förändringar i verksamheten, demografiska förutsättningar samt övriga behov fram. Den budget som beslutas om i kommunfullmäktige upplevs till stora delar ta sin utgångspunkt i föregående års ram. Som beskrivits ovan informeras förvaltningschef om det budgetförslag som ska behandlas samma dag av kommunstyrelsens arbetsutskott. Efter det att nämnden erhållit fastställd budget tar ledningsgruppen, som består av förvaltningschef, omsorgschefer, förvaltningsekonom och personalansvarig, sedan fram strategier och handlingsplaner för att klara målen och en internbudget upprättas. I arbetet med att fastställa internbudgeten pågår även kontinuerliga genomgångar och diskussioner i nämnd och arbetsutskott. Under en så kallad ledardag förs en dialog om mål i internbudgeten och gruppen arbetar med att identifiera effektiviseringsmöjligheter. De åtgärder som föreslogs under dagarna 2013 byggde på analyser och jämförelse med andra kommuner. Exempel på åtgärder inom området funktionsnedsättning var förtätning av boenden för att bland annat optimera personalresursen, samordning av boenden och daglig verksamhet samt översyn av daglig verksamhet. Även inom området äldreomsorg och övriga områden föreslogs åtgärder. Internbudgeten bryts ned till enskilda enheter. Nämnden fastställer internbudgeten i oktober. Bedömning Växjö kommun bedöms ha en väl utvecklad och inarbetad budgetprocess, såväl centralt som i granskade nämnder. Utifrån vår dokumentgranskning och intervjuer görs bedömningen att budget och åtgärdsplaner, efter det att fullmäktige fastställt budgetramarna, är framtagna och förankrade i berörda nämnders verksamheter. I arbetet med att ta fram nämndens internbudget är verksamhets- 7

212 cheferna engagerade och görs på ett strukturerat sätt. Budgetprocessen bedöms ge verksamhetschefer förutsättningar att påverka planerade aktiviteter och åtgärder. Såväl i omsorgsnämnden som i nämnden för arbete och välfärd informeras samtlig personal om kommande års förutsättningar och fastställd internbudget. Utifrån EY:s erfarenhet är bedömningen att besparingsarbetet under 2013 till stora delar genomförts på ett ändamålsenligt sätt. Det viktigaste argumentet för den bedömningen är att uppdragen till de olika förvaltningarna har föregåtts av en kartläggning på förvaltningsnivå för att identifiera konkreta effektiviseringsmöjligheter. Vi gör dock bedömningen att kommunen inte utnyttjar processen med effektiviseringsförslag och förvaltningschefsgruppens arbete fullt ut. Detta grundar vi på att det då skulle vara högst osannolikt att alla nämnder, med undantag av skol och barnomsorgsnämnden, får samma procentuella besparing. Erfarenheter från besparingsarbete är att generella och ospecificerade s.k. osthyvlar sällan ger beständiga effekter Uppföljning och rapportering till nämnder Växjö kommun övergripande Uppföljning och hantering av avvikelser hanteras främst inom varje nämnd och styrelse. Det har inte lämnats något särskilt uppdrag till centrala ekonomikontoret att löpande följa och rapportera eventuella avvikelser. Vid intervjuer framkommer att det ligger i budgetchefens naturliga arbetsuppgifter att följa nämndernas ekonomiska utveckling. Budgetchefen tar månadsvis ut rapporter för nämnderna och analyserar dessa på ett övergripande plan. Om han uppmärksammar någon större avvikelse kontaktar han förvaltningsekonomen och begär förklaringar. Han upplever att redovisningssystemet stödjer uppföljning av såväl ekonomi som verksamheten. Delårsrapporter lämnas till kommunstyrelsen efter mars och augusti. Dessa omfattar ett bokslut och en prognos för helåret. Efter maj och oktober lämnas en helårsprognos för det ekonomiska utfallet med kommentarer. Varannan månad träffas nämndernas ordförande och kommunstyrelsens ordförande. På dessa träffar behandlas bland annat nämndernas ekonomiska utveckling och avvikelser kan enligt kommunstyrelsens ordförande på detta sätt uppmärksammas och hanteras snabbt. I de fall nämnder har rapporterat att de inte kan hålla sig inom budgeterade ramar sker tätare uppföljning med berörd nämnd och kommunsstyrelsens arbetsutskott. Efter varje nämndsmöte sänder i dagsläget nämnden för arbete och välfärd in en rapport om prognosticerat resultat till kommunstyrelsen. Som ovan beskrivits lämnade kommunfullmäktige via budget 2013 ett uppdrag till nämnder och styrelser att ta fram effektiviseringsförslag. Framtagandet av dessa förslag har beskrivits ovan. Kommunövergripande besparingar kommer enligt kommunstyrelsens ordförande att följas upp av kommunstyrelsen emedan nämndspecifika åtgärder skall följas upp i den ordinarie uppföljningen hos respektive nämnd. Utvecklings- och analysenheten följer enligt kommunstyrelsens ordförande effektiviseringar och besparingar i sin ordinarie roll i organisationen och har inte lämnats något särskilt uppdrag att följa dessa. Som exempel kan nämnas att utvecklings- och analysenheten sammanställer nämndernas strategier inom respektive målområden. Informationen tas från nämndernas internbudgetar och utvecklingschefen planerar att tillsammans med målsamordnare återkoppla strategier och dess tänkta effekter till nämnderna. Enligt utvecklingschefen har enheten tillsammans med ekonomikontoret 8

213 uppmanat förvaltningarna att arbeta in lämnade effektiviseringsförslag som de har för avsikt att arbeta med i internbudgeten. Nämnden för arbete och välfärd Uppföljning av ekonomiskt utfall samt av beslutade besparingsåtgärder sker såväl på enhetsnivå som på nämndsnivå. Inom varje avdelning har varje chef budgetansvar och kvartalsvis begär avdelningschefen en redovisning av ekonomiskt utfall. På avdelningens månadsvisa ledningsmöte informerar avdelningschefen om det ekonomiska läget för hela förvaltningen samt kring verksamhetens förväntade utveckling. Mot bakgrund av detta, samt att system och rutiner upplevs som stödjande, uppges möjligheten att snabbt upptäcka avvikelser som stor. Det sker en kontinuerlig och månadsvis uppföljning från avdelningschefer till förvaltningschef. I detta arbete bistår förvaltningsekonomen med information och uppgifter kring förändringar och utfall. Förvaltningschefen upplever det som att signaler om eventuella avvikelser kommer snabbt och kan hanteras snabbt. Vid varje möte som nämndens arbetsutskott har redovisar förvaltningsekonom det ekonomiska utfallet. Samma rutiner gäller vid möten med hela nämnden. Där medverkar även avdelningscheferna och ger kommentarer från sina respektive avdelningar. Som nämnts ovan har kommunstyrelsen särskild uppsikt över nämnden för arbete och välfärd varför det efter varje nämndsmöte sker en rapportering till kommunstyrelsen. En förstärkning av rutinerna för att snabbt identifiera avvikelser är individutskottets arbete. Individutskottet hanterar frågor om omhändertagande och andra liknande myndighetsbeslut. Dessa enskilda beslut är oftast mycket kostsamma och på detta sätt kan väsentliga avvikelser uppmärksammas i ett tidigt skede. Nämnden rapporterar även i enlighet med gällande tidplan för delår och årsbokslut. I delårsrapporten för augusti 2013 noteras att åtgärder för att dämpa kostnadsutvecklingen ständigt pågår. Dessa beskrivs verbalt, men ges ingen tydlig koppling till kvantifierade besparingsåtgärder. Ett exempel på svårigheten att kvantifiera en besparing är Barnens bästa i Braås där ett samarbete inletts med skol- och barnomsorgsförvaltningen för att tidigare sätta in åtgärder för barn. Rätt insatser i rätt tid ger lägre kostnader i framtiden, men uppges inte vara möjligt att beräkna på ett tillförlitligt och relevant sätt. Uppföljning och kommentarer sker inom ramen för den ordinarie verksamhetsuppföljningen. I budget för 2014 har effektiviseringsåtgärder angetts med en bedömd ändrad kostnad för Intentionen enligt förvaltningsledningen är att särkskilt följa och rapportera dessa åtgärder. Omsorgsnämnden Enheterna inom omsorgsnämnden följs upp månadsvis. Förvaltningen använder sig av blinkljus för att tydligt och strukturerat följa enheternas resultat av måluppfyllelsen. I filerna, som kan läsas av samtliga chefer, återrapporteras de mått och mål, exempelvis andelen gott bemötande och god delaktighet, sjukfrånvaro, det ekonomiska utfallet, som fastställts av nämnden. När en enhet avviker från fastställt mål med minst 25 % markeras detta med ett rött ljus. För de enheter som har stort behov av förbättringar på flera målområden finns ett stöd- och analysteam. Detta team består av ekonomer, utredare och personaladministratör och är enheten behjälplig med analyser, åtgärder och dess effekter samt upprättande av handlingsplaner. De åtgärder som föreslås skall vara konkreta och återkopplas löpande till 9

214 förvaltningens ledning. Omsorgsförvaltningens chef upplever att arbetssättet har lett till ett större fokus på uppföljning av måluppfyllelse. Varje månad går omsorgschefen igenom resultatet med sina enhetschefer. Vid dessa uppföljningsdialoger går man igenom sjukskrivningar, övertid, timanställda och ekonomiskt utfall. Månadsbokslut upprättas nio gånger per år. Omsorgscheferna har uppföljning med enhetschefer tre gånger per år där målområden och ekonomiskt utfall gås igenom. Vid större avvikelser görs en tätare uppföljning. Tre gånger per år har förvaltningschefen uppföljning med omsorgschefer och avdelningschefer där de går igenom bland annat målluppfyllelse och beslutade åtgärder. Ekonomiskt utfall rapporteras vid varje nämndsmöte. Denna redovisas då på en övergripande nivå för nämndens olika områden. Målindikatorer redovisas i nämnden tillsammans med ekonomiska parameterar vid varje delårs- och årsbokslut. Denna kontinuerliga information uppges ge en snabb avvikelserapportering såväl till förvaltningsledning som till nämnd. En lista med förslag på effektiviseringsåtgärder har upprättats. Denna lista innehåller tänkbara åtgärder, åtgärder som är på gång och framtida planerade åtgärder. Åtgärderna är konkretiserade och är klädda i belopp och följs upp såväl i ledningsgruppen som i nämnden. Bedömning Bedömningen är att Växjö kommun, med nuvarande ekonomisystem och analysverktyg har goda förutsättningar att följa upp och kontrollera verksamheternas ekonomiska utfall. Uppföljning av utfall och avvikelser sker främst från nämnderna och kompletteras med uppföljning av mer informell karaktär från kommunens budgetchef. Enligt kommunens rutiner för rapportering av nämndernas verksamhet och ekonomi lämnas delårsbokslut efter mars månad och augusti månad med prognos för året. Efter maj och oktober lämnas mindre omfattande rapporter. Vid en situation med avvikelse från fastlagd budget rapporteras nämndens utfall till kommunstyrelsen med tätare intervaller. Dessa rutiner bedömer vi ge kommunstyrelsen och kommunfullmäktige möjlighet till en frekvent uppföljning, möjlighet att agera samt möjlighet att ställa krav på åtgärder. I berörda nämnder och förvaltningar sker en månadsvis rapportering och genomgång av periodens utfall. Vi bedömer att detta arbetssätt skapar möjlighet att snabbt identifiera avvikelser och initiera åtgärder. I den formella uppföljningen, såsom delårsrapporter, redovisas vilka åtgärder som vidtas för att ha en budget i balans. Denna redovisning är övergripande och endast en beskrivning av vad som görs eller kommer att göras. Redovisningen kunde förbättras, där så är praktiskt möjligt, för att på ett tydligt sätt se vilka effekter beslutade och vidtagna åtgärder har fått. De förslag på effektiviseringsuppdrag som har lämnats från nämnder och förvaltningschefsgruppen har inarbetats i respektive nämnds budget. Enligt intervjuerna kommer kommunövergripande förslag att följas upp från kommunstyrelsen, emedan övriga endast hanteras inom nämnderna. För att säkerställa att beslutade åtgärder vidtas görs bedömningen att särskild rapportering och uppföljning bör ske till kommunstyrelsen. På detta sätt bedömer vi även att förvaltningschefsgruppens funktion och ansvar tydliggörs Besparingsarbetet på verksamhetsnivå I tidigare avsnitt har vi berört hur Växjö kommun har arbetat med att ta fram budget och effektiviseringsförslag för Förslagen har arbetats fram i förvaltningarna för att sedan sammanställas av förvaltningschefsgruppen och utgöra ett underlag till budgetberedningen. 10

215 Vid intervjuer framkommer att förvaltningarnas process med att identifiera effektiviseringsmöjligheter upplevs som bra och att de bygger på analys och jämförelser. Verksamhetens utveckling och utfall följs månadsvis vid ledningsmöten. Denna uppföljning innefattar även effektiviseringsförslag som har lämnats. Inom omsorgsförvaltningen har ett antal besparingsåtgärder vidtagits och som beräknas ha fått effekt under Som exempel kan nämnas samordning av boenden och daglig verksamhet, optimering av personalresursen vid personlig assistans och översyn av daglig verksamheten. Förvaltningen har även återsökt återbetalning av mervärdeskatt. Förvaltningens enheter upprättar handlingsplaner med konkreta åtgärder inom områdena ekonomi och kvalitetsarbete. Handlingsplanerna innehåller vilka förbättringsområden som identifierats, vilka åtgärder som vidtagits, vilka åtgärder som planeras samt vilken effekt de förväntas få. Förvaltningen för arbete och välfärd har under året påbörjat eller genomfört ett antal åtgärder som förväntas få effekt under året. Vissa åtgärder har enligt uppgift redan givit resultat. Som exempel kan nämnas den minskning av försörjningsstöd som nu kan utläsas ur redovisningen. Detta uppges delvis vara en effekt av effektviseringsarbetet som gjorts under året (se avsnitt 3 nedan). Övriga åtgärder som vidtas är att nollklassade bidragstagare med bistånd numera får ersättning från försäkringskassan, aktivt arbete med arbetsmarknadsanställningar och hemmaplanslösningar istället för institutionsplaceringar. Bedömning Utifrån vår granskning görs bedömningen att de åtgärder som tagits fram är väl genomtänkta. Detta grundar vi på att de har tagits fram av verksamheten och våra intervjuer visar att verksamhetscheferna upplever processen som bra och att de utifrån givna förutsättningar har möjlighet att påverka situationen och inte bara ställs inför faktum. 3. Verksamhetsutveckling - effektivisering Verksamhetsutveckling är en aktivitet som pågår eller bör pågå ständigt oavsett om det föreligger ett sparbeting eller ej i organisationen. Ständiga förbättringar i sättet att bedriva verksamhet påverkar nyttan för brukarna, personalens arbetsvillkor och ekonomin på ett positivt sätt. I detta avsnitt beskrivs och bedöms den centrala satsningen som kommunen gjort på verksamhetsutveckling Kommunens satsning på verksamhetsutveckling enligt Lean I februari 2011 beslutade kommunstyrelsen att starta en satsning på verksamhetsutveckling utifrån konceptet Lean. Initiativet till att överväga lean som utvecklingskoncept och som ett medel att förbättra resursanvändningen kom från politiken under Beslutet innebar igångsättandet av en förstudie där leanproduktion skulle införas på kommunledningsförvaltningen samt att ytterligare en myndighetsnämnd och en verksamhetsnämnd skulle arbeta för att implementera Lean. Denna förstudie genomfördes vid förvaltningen Miljö- och hälsa samt omsorgsförvaltningen. Inom Miljö- och hälsa valdes hela förvaltningen ut som objekt för processanalys och inom omsorgsförvaltningen valdes kostorganisationen och hjälpmedelsverksamheten ut. I dessa förstudier utvecklades en strategi för hur Lean skulle implementeras och hur olika moment och begrepp skulle definieras. En viktig utgångspunkt var att fokus i Leanarbetet ska ligga på arbetssätt och inte på resurser. 11

216 I förstudien beskrevs också argumenten för att införa Lean i kommunen. Ett argument var att det är lättare att attrahera arbetskraft till en organisation som bedriver utveckling. Andra utgångspunkter som definierades var ett ökat krav på service, färre ska leverera mer och att korta ledtider kräver framförhållning och smartare sätt att arbeta. Utifrån förstudiens resultat utsågs kommunens utvecklingschef som samordnare för leansatsningen år Upphandling skedde även av externt konsultstöd för att genomföra utbildningar. Ett strategiskt val var att utbilda chefer på högre nivåer först. Först ut blev kommunledningsförvaltningens ledningsgrupp samt kommunstyrelsens arbetsutskott. De fick utbildning kring ledarskap, leankultur och vissa metoder och verktyg. I samband med att förstudien genomfördes tillsattes en styrgrupp med uppdraget att godkänna budget och tidplan för projektet samt även att vara ett stöd till projektledaren när det gäller inriktning och kommunikation. Tanken var också att styrgruppen i projektets inledning skulle fungera som en viktig länk till förvaltningschefsgruppen, koncernrådet och övriga nätverk i organisationen. Styrgruppen bestod av cheferna för kultur- och fritidsförvaltningen, omsorgsförvaltningen och miljö- och hälsoskyddsförvaltningen samt kommunens personalchef. Styrgruppen avvecklades i början av 2013 då utbildningarna hade påbörjats. Två av de inledande projekten gällde dels livsmedelsinspektioner och avloppsinspektioner vid Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen samt ett projekt vid IT-service. Enligt den dokumentation som finns att tillgå ledde projektet till bland annat en produktionsökning på över 30 procent när det gäller livsmedelskontroller. För IT-service ledde projektet till att antalet incidenter minskade och framför allt att ledtiden från incident till lösning sjönk från över 100 timmar till under 25 timmar. I det senare fallet kunde positiva resultat även konstateras i medarbetarenkäten. Även det pågående leanprojektet som berörde hjälpmedelsverksamheten inom omsorgsförvaltningen utmynnade i positiva resultat enligt intervjuerna men detta finns inte dokumenterat. Under 2012 har samtliga förvaltningschefer och omsorgschefer fått utbildning i Lean, allt enligt den valda strategin att chefer ska vara de drivande aktörerna. Efter det första årets förstudie har nu verksamhetsutvecklingsarbetet enligt Lean planerats enligt strategin att alla verksamheter inom kommunen erbjuds att starta utvecklingsarbetet med stöd från utvecklingsenheten inom kommunledningskontoret. Det är alltså inget påbud att alla verksamheter ska implementera Lean. Varje verksamhet har ett generellt uppdrag att arbeta med ständig utveckling och om de vill använda Lean som koncept så kan de vända sig till Utvecklingsenheten. Om en verksamhet avser att genomföra lean på en utvald process eller verksamhet ser processen ut på följande sätt: Identifiera behovet Någon från enheten genomgår utbildning Arbete på hemmaplan Kravet på enheten är att utvecklingsbehovet eller problemet ska definieras. Därefter utses någon från verksamheten, företrädelsevis chefen, att genomgå en utbildning i Lean. Utbildningarna sker i grupper där respektive deltagare har med sig sitt case. Utbildningen genomförs av den upphandlade konsulten. Under och efter utbildningen sker resten av arbetet på hemmaplan med att leankonsulten som utbildats, leder utvecklingsarbetet. 12

217 Att arbeta efter Leankonceptet är som nämnts inget obligatorium. Inte heller finns det någon rapporteringsskyldighet till kommunledningen om vilka resultat som uppnås i de lokala projekten. Förvaltningarna och enheterna äger sina egna projekt och dess resultat Verksamhetsutveckling vid nämnden för arbete och välfärd Förvaltningschefen uppger att förvaltningen sedan länge arbetat med att ständigt utveckla verksamheten men väljer att pröva leankonceptet som metod. Efter att förvaltningschefen deltagit i Leanutbildningen genomförde de själva utbildningen med förvaltningens chefer. Bland annat genomfördes leanspelet. Förvaltningen har under hösten 2013 startat lokala leanarbeten vid ett flertal enheter. Den verksamhet som hunnit längst i utvecklingsarbetet är ekonomiskt bistånd. De är just nu inne i en testperiod där värdeflödeskartläggningen utmynnade i ett antal åtgärder för att minska väntetiden från kartläggningen vid telefonsamtalet till första besöket hos en socialsekreterare. Bland annat togs några steg bort i processen och ärendet koncentrerades till en socialsekreterare istället för till flera. Åtgärderna har lett till att väntetiderna just nu är 1 till 2 veckor istället för 5 till 6 veckor. Det övergripande målet har varit att korta ledtiden fram till att en arbetsmarknadskonsulent kan träffa klienten för att planera aktiviteter att komma i egen försörjning. Även denna ledtid, från socialsekreterare till arbetsmarknad, har förkortats och är nu omkring 7 dagar. Enligt chefen för ekonomiskt bistånd har förbättringarna redan gett minskade kostnader för försörjningsstöd men betonar att det inte är enkelt att urskilja hur mycket kostnadsminskningarna beror på leanprojektet Verksamhetsutveckling vid omsorgsförvaltningen Förvaltningen har i det besparingsarbete som beskrevs i föregående avsnitt genomfört ett antal åtgärder för att minska kostnaderna. Dessa åtgärder är av strukturell karaktär och enligt intervjuerna förväntas dessa åtgärder ge både besparingsvinster och effektivitetsvinster. Med effektivitet avses här hög kvalitet i förhållande till insatta resurser. Omsorgsförvaltningens chef har genomgått utbildningen i Lean liksom omsorgscheferna. Den verksamhetsutveckling som förvaltningen bedriver sker dock inte med hjälp av Leankonceptet utan arrangeras och stöds av förvaltningens egen utvecklingsenhet. Som modell för utvecklingsarbetet används en tidigare använd modell som grundar sig på utvecklingshjulet planera/göra/studera/agera (PGSA). Förvaltningen har inte för närvarande för avsikt att använda sig av de centrala resurserna utan bedriver enligt förvaltningschefen ett självständigt utvecklingsarbete Implementering, uppföljning och jämförelser Implementeringen av den kommunövergripande satsningen på Lean påbörjades efter förstudien under 2012 med fortsättning in i år De flesta högre chefer har genomgått utbildning och deltagit i det s.k. Leanspelet. De chefer som intervjuats i granskningen beskriver samtliga att de upplevt utbildningen på ett positivt sätt och i flera fall som att den skapade aha-upplevelser och att deras initiala skepsis förändrades till en tro på att effektivitetsförbättringar kan åstadkommas med det arbetssätt som belystes i utbildningen. Fram till december 2013 har cirka 30 personer från olika verksamheter genomgått den utbildning som ges i samband med att enheten får stöd i det lokala arbetet. Enligt intervjuad projektledare och de dokument som granskats består implementeringsstrategin av utbildning av chefer, kommunikationsaktiviteter samt utbildning och stöd till de lokala projekten. I och med att deltagarna i utbildningarna har med sig riktiga praktikfall får det lokala projektet stöd av den upphandlade konsulten. 13

218 Bedömning Som utgångspunkt för bedömning av kommunens centrala satsning på Lean beskrivs först kortfattat EYs syn på Lean. Ett antal kommunala och landstingsdrivna verksamheter och organisationer har valt att bedriva eller förstärka verksamhetsutvecklingen utifrån konceptet Lean i Sverige under senare år. Lean är ett utvecklingskoncept eller en ledningsfilosofi som har sitt ursprung i det japanska tillverkningsföretaget Toyota och har fått en stor spridning i Västvärlden under namnet Lean Production. Spridningen har bland annat inneburit att tankegodset och principerna har utvecklats för att även kunna tillämpas på tjänsteverksamhet och därmed offentlig sektor. Till sitt innehåll är Lean grundat på ett antal principer som vuxit fram inom modern logistik. Några av principerna är att eliminera aktiviteter som inte tillför något värde för brukaren/kunden, att sträva efter korta ledtider och att styra genom att frekvent följa produktionen utifrån produktionsplaneringen. En annan viktig komponent är att fokusera på kvalitet genom att göra rätt saker, på så vis kan tiden att hantera felaktigheter sparas in vilket i sin tur leder till ökad kvalitet. En god spiral skapas. Lean kan sägas vara en pedagogisk form för att arbeta med ständiga förbättringar och många menar att Lean bör vara ett synsätt som genomsyrar hela organisationens sätt att leda, d.v.s. en ledningsfilosofi. Det finns några andra utvecklings- och ledningskoncept som exempelvis Six Sigma och Genombrottsmetoden som också utgår från styrning av logistik. Lean är dock det koncept som fått det allra största genomslaget inom kommunal och landstingsdriven verksamhet och vi bedömer Lean som ett tilltalande pedagogiskt sätt att etablera en god verksamhetslogistik. Växjö kommun har valt att i implementeringsarbetet börja med att utbilda och förankra utvecklingsmetodiken bland högre chefer i organisationen. Andra organisationer har valt att börja med att skapa framgångsrika exempel ute i verksamheten och på så sätt skapa ett intresse i hela organisationen och hos chefer. Det finns ingen evidens för vilken som är den bästa strategin härvidlag. Däremot är villkoret av att chefer i linjen inte bara är delaktiga utan även drivande en vedertagen utgångspunkt för att Lean ska bli ett bestående sätt att leda verksamheten. Satsningen på att involvera chefer i tidigt skede bedöms därför som en ändamålsenlig åtgärd. Utvecklingen av Lean i kommunen har skett frikopplat från de konkreta sparbetingen, vilket bedöms vara ändamålsenligt. Syftet är att åstadkomma en hög kompetens i organisationen för att kunna arbeta med ständiga förbättringar oavsett det ekonomiska läget. Icke desto mindre har det funnits ett mått av skepsis bland deltagare i de hittills genomförda utbildningarna och projekten. Tolkningen har då varit att lean i själva verket är ett sätt att skära i kostnader och minska personalen. Risken för sådana tolkningar går inte att helt undvika men en viktig faktor är att chefer är tydliga med syftet och vad det ska leda till. En annan tydlig strategi i Leansatsningen är att inte göra det till ett obligatorium utan som ett erbjudande. Erfarenheter från andra organisationer inom offentlig verksamhet visar att en orsak till att intensiteten i utvecklingsarbetet avtar är om det blir för starkt fokus på formen och att det blir ett obligatorium att genomföra värdeflödesanalyser och andra åtgärder utan att problemet är definierat. Den tanke som finns i kommunen att verksamheterna ska dra till sig Leankonceptet istället för att det ska tryckas ut bedöms även det som ändamålsenligt utifrån den kunskap som idag finns om liknande satsningar. 14

219 Däremot är bedömningen att Leansatsningen i vissa skulle kunna förstärkas för att på så sätt förbättra möjligheterna till ett breddinförande. För närvarande beror framgången till stora delar av ett fåtal personer vilket gör det sårbart. Dokumentationen och beskrivningen av de resultat som nåtts behöver förbättras för att skapa ett drag efter att arbeta med ständiga förbättringar. Livsmedelsinspektörerna har ökat sin produktion med över 30 %, IT-service har i princip tagit bort ledtiderna för support och till lösning av problemet och för närvarande har försörjningsstödet mer än halverat ledtiden/väntetiden till första mötet med socialsekreteraren. Även om exemplen ovan i vissa fall är små verksamheter så är de uppnådda resultaten oerhört betydelsefulla för verksamhetens kvalitet och även resursutnyttjande. Det råder ingen tvekan om att en verksamhet gör mycket stora vinster då köer och väntetider försvinner, d.v.s. då det uppstår balans mellan behov/efterfrågan och kapacitet. Personalens tid för att arbeta med det de är till för ökar markant, brukaren får tjänsten med en högre kvalitet och upplever en trygghet vid tillgänglighet, arbetsglädjen ökar och resurserna utnyttjas bättre. Kommunens tjänstemannaledning via Utvecklingsenheten rekommenderas därför att utveckla sättet att beskriva konsekvenserna av de resultat som uppnås, inte i första hand i ekonomiska termer. Vi bedömer också att det redan nu och i det fortsätta arbetet kommer att växa fram vissa grundprinciper som exempelvis daglig styrning som skulle kunna bli föremål för mer konventionell implementering oavsett om den enskilda verksamheten använder sig av Lean eller inte. En annan sådan tänkbar princip inom Lean är att arbetet med de frågor som uppstår i samband med köer och väntetider försvinner när det uppstår balans mellan behov och kapacitet. Vi har i granskningen sett flera exempel på initiativ där mål formuleras som att väntetiden ska minskas från många månader till 2 eller 3. En sådan målsättning är inte förenlig med leantanken eftersom det drar mindre resurser att inte ha väntetider alls än att ha en väntetid på tre månader. Med väntetid avses alltså inte planeringstid. En ytterligare aspekt av utvecklingsarbetet är kopplingen till uppföljningsparametrar på olika nivåer i organisationen. Om kommunen lyckas etablera en framgångsrik verksamhetsutveckling bör det även prägla sättet att följa upp verksamheten på olika organisatoriska nivåer. Utvecklingen av uppföljningsparametrarna kan få mycket näring av exempelvis Leansatsningen. 15

220 4. Sammanfattande bedömning och svar på revisionsfrågor Syftet med granskningen är att bedöma om kommunstyrelsens vidtar tillräckliga åtgärder för att uppnå ekonomisk balans och ett effektivt resursutnyttjande. Nedan beskrivs i komprimerad form de bedömningar som görs utifrån respektive revisionsfråga. Därefter redogörs för slutsatser och svar på den övergripande revisionsfrågan. Revisionsfråga 1 Har kommunstyrelsen och nämnderna gjort någon kartläggning av effektiviseringsmöjligheter? Exempelvis genom jämförelser med andra kommuner? Svar Ja både i samband med besparingsarbetet i anslutning till pågående utvecklingsarbete. Däremot är inte de utlagda besparingsuppdragen styrda utifrån denna kartläggning. 2 Har kommunens satsning på verksamhetsutveckling gett några resultat vad avser effektivisering? Följs resultatet av detta utvecklingsarbete upp? Har de olika verksamheterna tillgång till något centralt stöd i utvecklingsarbetet? Ja. I de fall och i de verksamheter där leanprojekt genomförts har påtagliga verksamhetsförbättringar skett. Både vad gäller leveransförmågan och kostnader. Det finns ingen central uppföljning av utvecklingsarbetet utifrån kommunens leanmodell. Uppföljningen sker i förvaltningarnas och nämndernas specifika uppföljning. Kommunen erbjuder förvaltningarna ett metod- och kompetensstöd som kan användas frivilligt av förvaltningarna. 3 Har styrelsen och nämnder vidtagit åtgärder för att följa upp ekonomin på ett sätt som snabbt identifierar avvikelser och initierar åtgärder? 4 Görs uppföljning av och rapportering till nämnder på ett ändamålsenligt sätt? 5 Är budget och eventuella besparingskrav förankrade hos förvaltningarna? 6 Har kommunen planerat en uppföljningsprocess som säkerställer åtagandets reali- Ja. Med nuvarande ekonomisystem och analysverktyg görs bedömningen att kommunen har goda förutsättningar att följa upp ekonomin och därmed också möjlighet att snabbt identifiera avvikelser. Även de rutiner som lagts upp med månatliga uppföljningar inom nämndernas olika verksamheter ger denna möjlighet. Ja. Granskade verksamheters system för uppföljning bedöms vara utformade på ett sätt som ger en ändamålsenlig uppföljning och rapportering till respektive nämnd. Både ja och nej. Den av fullmäktige fastställda budgeten upplevs av vissa ta sin utgångspunkt i föregående års budget och utfall och inte i de förutsättningar som verksamheterna har eller förändringar som de står inför. Efter det att fullmäktige har fastställt budgetramarna görs bedömningen att internbudget och åtgärdsplaner är framtagna och förankrade i verksamheterna. Till stora delar ja. Kommunens rutiner för rapportering bedöms ge möjlighet till fre- 16

221 sering? 7 Finns det på verksamhetsnivå realistiska planer för att nå målen? kvent uppföljning, möjlighet att agera och att ställa krav på åtgärder. De förslag på effektiviseringsförslag som lämnats från nämnder och förvaltningschefsgruppen har inarbetats i respektive nämnds budget. Bedömningen görs att kommunstyrelsen bör tillse en särskild rapportering och uppföljning för att bättre säkerställa att beslutade åtgärder vidtas. Ja, till stora delar görs bedömningen att åtgärder som tagits fram är väl genomtänkta. Undantag för denna bedömning är budget för ekonomiskt bistånd som inte upplevs fullt ut realistisk Sammanfattande slutsats och bedömning Utifrån granskningens resultat är bedömningen att kommunstyrelsen och nämnderna på ett övergripande plan till stora delar vidtar realistiska och förankrade åtgärder när det gäller målet att uppnå ekonomisk balans. I arbetet med att ta fram internbudget är verksamhetscheferna engagerade och görs på ett strukturerat sätt. Bedömningen görs dock att kommunen inte utnyttjar processen med effektiviseringsförslag och förvaltningschefsgruppens arbete fullt ut. Bedömningen är vidare att kommunen har goda förutsättningar att följa upp och kontrollera verksamheternas ekonomiska utfall. Gällande rutiner bedöms ge kommunstyrelsen och kommunfullmäktige möjlighet till frekvent uppföljning, möjlighet att agera samt möjlighet att ställa krav på åtgärder. I den formella uppföljningen bedömer vi att den kan förbättras och på ett mer tydlig sätt visa vilka effekter beslutade och vidtagna åtgärder har fått. Även uppföljning av lämnade effektiviseringsförslag bedöms kunna förbättras med en särskild rapportering och uppföljning till kommunstyrelsen. När det gäller den centrala satsningen på ett utvecklingskoncept enligt Lean är bedömningen att satsningen är ändamålsenlig. De utvecklingsprojekt som har genomförts har givit uppenbara vinster för medborgare, medarbetare och ekonomin. Mot bakgrund av att kommunen valt att erbjuda utvecklingskonceptet istället för att göra det till ett obligatorium bedöms det finnas behov av att mer påtagligt sälja in metoderna. Mot bakgrund av vad som framkommit i granskningen ges följande rekommendationer: Utveckla och förtydliga förvaltningschefsgruppens ansvar och funktion. Undvika besparingsarbeten som är generella och ospecificerade, även i det övergripande budgetförslaget som fastställs av kommunfullmäktige. Förbättra och konkretisera redovisningen i delårsrapporter och årsrapporter av vilka effekter beslutade och vidtagna effektiviseringsåtgärder har fått, från att vara relativt övergripande till att, där så är möjligt, vara mer konkret och tydlig. För att säkerställa att beslutade åtgärder, framtagna och behandlade i förvaltningschefsgruppen, vidtas rekommenderas att särskild rapportering och uppföljning av dessa sker till kommunstyrelsen. 17

222 Kommunstyrelsen och nämnder rekommenderas att efterfråga redovisningar av vilka verksamhetsmässiga förbättringar som kan åstadkommas i det lokala utvecklingsarbetet. Ledningens betydelse för att utvecklingskraft ska kunna skapas i organisationen är stor. Integrera erfarenheterna från leansatsningen med framtagandet av uppföljningsparametrar för de olika verksamheterna. Växjö Kristina Lindstedt och Anders Hellqvist EY 18

223 Bilaga 1 Intervjuade personer Kommunstyrelsens ordförande Kommunchef Omsorgsnämndens ordförande Omsorgsnämndens förvaltningschef Enhetschef omsorgsförvaltningen Nämnden för arbete och välfärds ordförande Nämnden för arbete och välfärds förvaltningschef Avdelningschef Förvaltningen för arbete och välfärd Utvecklingschef Ekonomichef Budgetchef Granskade dokument Växjö kommuns budget 2013 och 2014 Tidplaner för budget och bokslutsarbete Internbudget för Omsorgsnämnden 2013 Delårsrapport Omsorgsnämnden Internbudget för nämnden för arbetet och välfärd 2013 Delårsrapport för nämnden för arbete och välfärd 2013 Skrivelse Växjö kommuns ekonomi och effektivitet Tillgång till intranätets dokumentation gällande Lean 19

224 ÄRENDE Dnr KS/2014: Fredrik Pettersson Förvaltningssekreterare Tel Kommunstyrelsen Motion om utredning och förstärkning av anhörigvården i Växjö - Örjan Mossberg (V) Bakgrund Örjan Mossberg (V) har i en motion den 17 januari 2014 hemställt att kommunfullmäktige ger omsorgsnämnden i uppdrag att grundligt utreda anhörigvården i Växjö och att på flera sätt stärka stödet till anhörigvårdare. Ärendet Omsorgsnämnden har i avstyrkt motionen. Av nämndens yttrande framgår bl.a. att Växjö kommun redan idag erbjuder olika former av stöd till anhöriga, i enlighet med den bestämmelse som infördes i socialtjänstlagen Nämnden anser vidare att en omfattande utredning i den form motionären föreslår skulle bli mycket komplicerad med anledning av svårigheterna att identifiera vilka som ingår i målgruppen och att skapa inkluderings- eller exkluderingskriterier. Kommunledningsförvaltningen har inga ytterligare synpunkter. Ove Dahl kommunchef Martin Fransson t.f. kanslichef Kommunledningsförvaltningen KOMMUNKANSLIET 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Mobil /RedigerareMobilTelefon/ Fax Org.nr Bg E-post fredrik.pettersson@vaxjo.se

225 PROTOKOLLSUTDRAG Omsorgsnämnden Motion om utredning och förstärkning av anhörigvården i Växjö - Örjan Mossberg (V) och Eva-Britt Svensson (V) (ON/2014:8) Omsorgsnämndens beslut Omsorgsnämnden avstyrker motionens förslag och överlämnar ett yttrande till kommunfullmäktige. Bakgrund Örjan Mossberg (V) och Eva-Britt Svensson (V) har i en motion föreslagit att Växjö kommunfullmäktige ger omsorgsnämnden i uppdrag att grundligt utreda anhörigvården i Växjö och att på flera sätt stärka stödet till anhörigvårdare. Beslutsunderlag Förvaltningschefen har i skrivelse 20 februari 2014 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Arbetsutskottet har i 15/2014 föreslagit att omsorgsnämnden avstyrker motionens förslag och överlämnar ett yttrande till kommunfullmäktige. Yrkanden Eva-Britt Svennson (V) med instämmande av Gunnel Jansson (MP): Omsorgsnämnden tillstyrker motionens förslag. Ove Löfqvist (M) med instämmande av Catharina Winberg (M): Bifall till arbetsutskottets förslag. Beslutsordning Ordförande ställer yrkandena mot varandra och konstaterar att omsorgsnämnden beslutar enligt arbetsutskottets förslag. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Förvaltningschef Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

226 Dnr ON 2014:8 Omsorgsnämnden Remissvar- Motion om kommunens stöd till anhöriga Örjan Mossberg (V), Eva-Britt Svensson (V) Förslag till beslut Omsorgsnämnden avstyrker motionens förslag och överlämnar ett yttrande till kommunfullmäktige. Bakgrund Örjan Mossberg (V) och Eva-Britt Svensson (V) har i en motion föreslagit att Växjö kommunfullmäktige ger omsorgsnämnden i uppdrag att grundligt utreda anhörigvården i Växjö och att på flera sätt stärka stödet till anhörigvårdare. Yttrande Omsorgsnämnden delar uppfattningen att anhörigvårdarna gör en beundransvärd insats infördes en ny bestämmelse i socialtjänstlagen som anger att socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. I Växjö kommun erbjuder vi flera olika insatser för att möta upp just de olika behov som finns. En form av stöd som erbjuds är det som brukar kallas indirekt stöd vilket innebär olika former av tillfällig plats (växelvård, korttidsplats), eller avgiftsfri avlösning. Avlösning i hemmet är avgiftsfritt upp till 15 timmar per månad. Dagverksamhet är för många anhöriga positivt, och oftast en positiv upplevelse för den närstående. De anhöriga i dagverksamheterna erbjuds enskilda samtal om sin situation och deras behov av stöd. Olika hemtjänstinsatser kan vara ett gott stöd till anhöriga och den närstående. Kommunen erbjuder också olika insatser i form av samtalsgrupper, enskilda samtal, trivselaktiviteter, utbildning till anhöriga vars närstående fått en demensdiagnos samt OMSORGSFÖRVALTNINGEN Centralförvaltningen 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västergatan 17 B Fax Org.nr Bg

227 ÄRENDE ON/2012: träffpunkter/mötesplatser. Information och rådgivning ges till anhöriga för att underlätta i kontakterna med olika instanser i förvaltningens ansvarsområde. Under några år har en mindre grupp, i princip samma personer, getts möjlighet till avlastning för egen tid genom att åka på anhöriginternat några dagar. Vi erbjuder inte detta för tillfället och vill istället att så många som möjligt ska kunna ta del av det utbud som vi har och ser nu över detta. Att göra en omfattande utredning ser vi som mycket komplicerat med anledning av svårigheterna att identifiera vilka som ingår i målgruppen och att skapa inkluderings- eller exkluderingskriterier. Vad är definitionen på en anhörigvårdare? Vilka ska inkluderas? Sammanboende? Make/maka? Enligt en av våra anhörigkonsulenter är det väldigt få anhöriga som identifierar sig med begreppet anhörigvårdare. Det finns också som tidigare beskrivits i texten flera olika bra stödinsatser för anhöriga. Vi arbetar för att hålla oss uppdaterade med vad som sker i omvärlden och fortsätter kontinuerligt utveckla kvalitén i verksamheten. Ann-Christin Norlander Förvaltningschef 2 (2)

228

229 ÄRENDE Dnr KS/2014: Fredrik Pettersson Förvaltningssekreterare Tel Kommunstyrelsen Yttrande över motion om att utöka våra idrottanläggningar med en centralt belägen ridbana - Ann-Kristin Lindquist (S) Bakgrund Ann-Kristin Lindquist (S) har i en motion den 6 januari 2014 föreslagit att fritidsnämnden i samråd med kommunens ridklubbar får i uppdrag att utreda frågan om en centralt belägen arena för ridsport i Växjö. Ärendet Fritidsnämnden har i yttrat sig över motionen. Nämnden håller med om att en utredning kring ridsporten i Växjö bör göras. En sådan utredning bör enligt nämnden belysa vilka behov och utmaningar som finns för ridsporten i Växjö. Kommunledningsförvaltningen har inga ytterligare synpunkter. Ove Dahl kommunchef Martin Fransson t.f. kanslichef Kommunledningsförvaltningen KOMMUNKANSLIET 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Mobil /RedigerareMobilTelefon/ Fax Org.nr Bg E-post fredrik.pettersson@vaxjo.se

230 PROTOKOLLSUTDRAG Fritidsnämnden Yttrande över motion om att utöka våra idrottsanläggningar med en centralt belägen ridbana (FN/2014:10) Fritidsnämndens beslut Fritidsnämnden lämnar följande yttrande på motionen: Fritidsnämnden delar motionens intentioner och anser att en utredning kring ridsporten i Växjö ska göras. Fritidsnämnden ska fortsätta arbetet med att stötta ridsportsalliansen i Växjö och dess arbete. Utredningen ska belysa vilka behov och utmaningar som finns för ridsporten i Växjö i framtiden. Bakgrund Ann-Kristin Lindquist (S) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige om att låta fritidsnämnden i samråd med ridklubbarna utreda frågan om att komma till ett gemensamt åtagande för genomförande och anläggande av en centralt belägen arena för ridsport i Växjö. Fritidsnämnden har fått motionen på remiss för att lämna ett yttrande. Beslutsunderlag Motion om att utöka våra idrottsanläggningar med en centralt belägen ridbana Följebrev till remiss Förvaltningschefens skrivelse den 19 februari 2014 Yrkanden Maria Carlsson (S) med instämmande av Håkan Frizén (V): Fritidsnämnden lämnar följande yttrande på motionen: Fritidsnämnden delar motionens intentioner och anser att en utredning kring ridsporten i Växjö ska göras. Fritidsnämnden ska fortsätta arbetet med att stötta ridsportsalliansen i Växjö och dess arbete. Utredningen ska belysa vilka behov och utmaningar som finns för ridsporten i Växjö i framtiden. Beslutsordning Ordförande frågar om yrkandet kan antas och konstaterar att fritidsnämnden beslutar enligt yrkandet. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

231

232 ÄRENDE Dnr KS/2014: Fredrik Pettersson Förvaltningssekreterare Tel Kommunstyrelsen Yttrande över motion om nattomsorg i Växjö kommun - Åsa Karlsson Björkmarker (S) Bakgrund Åsa Karlsson Björkmarker (S) har i en motion till kommunfullmäktige den 29 januari 2014 föreslagit att skol- och barnomsorgsnämnden får i uppdrag att starta nattomsorg. Uppdraget bör enligt motionären vara slutfört senast augusti Ärendet Skol- och barnomsorgsnämnden har i avstyrkt motionen. I nämndens beslutsunderlag resoneras kring verksamhetens prioriteringar. Man påpekar att Växjö kommuns förskola och grundskola idag bedrivs till en betydligt lägre kostnad än jämförbara kommuner och att man i nuläget prioriterar barn/elevgruppernas storlek och personal/lärartäthet. Nämnden anser sig inte kunna inrymma en kostnadskrävande verksamhet som nattomsorg under innevarande år. Ove Dahl kommunchef Martin Fransson t.f. kanslichef Kommunledningsförvaltningen KOMMUNKANSLIET 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Mobil /RedigerareMobilTelefon/ Fax Org.nr Bg E-post fredrik.pettersson@vaxjo.se

233 PROTOKOLLSUTDRAG Skol- och barnomsorgsnämnden Motion om nattomsorg (SB/2014:107) Skol- och barnomsorgsnämndens beslut Skol- och barnomsorgsnämnden avstyrker motionen. Reservationer S, V och MP-gruppen reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Bakgrund Åsa Karlsson Björkmarker (S) har i en motion föreslagit att kommunfullmäktige beslutar att införa nattomsorg för barn i Växjö kommun. Motionen beskriver att det är omodernt och motverkar trygghet, för såväl barn som föräldrar, att det inte erbjuds nattomsorg inom kommunens verksamhet. Kommunkansliet har skickat motionen på remiss till skol- och barnomsorgsnämnden. Beslutsunderlag Förvaltningen i skrivelse från den 25 februari Av skrivelsen framgår att Skol- och barnomsorgsnämndens kärnuppdrag är att fokusera på barn och ungas utbildning från förskola till grundskolans avslut i åk 9. Växjö kommuns förskola och grundskola bedrivs idag till en betydligt lägre kostnad än jämförbara kommuner. Med anledning av detta blir det än viktigare att prioritera rätt insatser så att man värnar om barn/elevgruppernas storlek och personal/lärartätheten inom förskola och skola för att bibehålla hög kvalité på utbildningen. Med grund för detta ser inte Skol- och barnomsorgsnämnden det möjligt att starta nattomsorg som är en kostnadskrävande verksamhet under innevarande verksamhetsår. Yrkanden Stefan Bergström (FP) med instämmande av Anna Hultstein (M): Skol- och barnomsorgsnämnden avstyrker motionen. Martin Edberg (S) med instämmande av hela S, V och MP- gruppen: Skol- och barnomsorgsnämnden tillstyrker motionen. Beslutsordning Ordförande Bergström ställer yrkandena mot varandra och finner att nämnden beslutar enligt det egna yrkandet. Omröstning begärs. Nämnden godkänner följande omröstningsordning: Ja-röst för bifall till stefan Bergströms (FP) yrkande. Nej-röst för bifall till Martin Edbergs (S) yrkande. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

234 PROTOKOLLSUTDRAG Skol- och barnomsorgsnämnden Omröstningsresultat Ledamöter Ersättare Ja-röst Nejröst Martin Edberg (S) x Anna Hultstein (M) x Mikael Virdelo (M) x Therese Grundén (M) x Andreas Lindström (M) x Sara Regnell (M) x Eva Johansson (C) x Lennart Adell Kind x (FP) Anna Håkansson (S) x Hugo Hermansson (S) x Margita Björkenklint x (S) Emelie Öberg (S) x Elisabeth Risedal (V) x Magnus P Wåhlin (MP) x Stefan Bergström (FP) x 8 7 Avstår Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

235

236 ÄRENDE Dnr KS/2013: Fredrik Pettersson Förvaltningssekreterare Tel Kommunstyrelsen Yttrande över motion om bättre skyltning på cykelvägar - Åsa Karlsson Björkmarker (S) Bakgrund Åsa Karlsson Björkmarker (S) har i en motion till kommunfullmäktige den 27 november 2013 föreslagit att cykelvägarna i kommunen snarast ska skyltas upp bättre. Motionären hänvisar till den cykelstrategi som kommunfullmäktige beslutade om i där tekniska nämnden fick i uppdrag att inom befintlig budget utarbeta en cykelstrategi för att Växjö ska förstärka sin roll som Europas grönaste stad. Ärendet Tekniska nämnden har föreslagit att kommunfullmäktige bifaller motionen. Av beslutsunderlaget framgår att arbetet med framtagande av cykelstrategi pågår, men för att inte få allt för många strategier och policys beslutade kommunstyrelsen den 6 november 2012 om att införliva denna strategi i revideringen av Växjö kommuns övergripande Transportstrategi. Som en åtgärd i den kommande Transportstrategin ingår att se över skylthantering av kommunens cykelvägar avseende vilken princip som ska råda, platshänvisning eller gatunamnsskyltning. Den hittills rådande principen har varit platshänvisning. Kommunledningsförvaltningen har inga ytterligare synpunkter Ove Dahl kommunchef Martin Fransson t.f. kanslichef Kommunledningsförvaltningen KOMMUNKANSLIET 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Mobil /RedigerareMobilTelefon/ Fax Org.nr Bg E-post fredrik.pettersson@vaxjo.se

237 PROTOKOLLSUTDRAG Tekniska nämnden Motion om bättre skyltning på cykelvägar (TN/2013:358) Tekniska nämndens beslut Tekniska nämnden bifaller inkommen motion. Bakgrund Åsa Karlsson Björkmarker (S) inkom till kommunstyrelsen 27 november 2013 med motion i rubricerat ärende, vilken överlämnats till tekniska nämnden för besvarande. Motionären önskar bättre uppskyltning av kommunens cykelvägar snarast. Beslutsunderlag Tekniska chefen har i en skrivelse den 7 februari 2014 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår att arbetet med framtagande av cykelstrategi pågår, men för att inte få allt för många strategier och policys beslutade kommunstyrelsen den 6 november 2012 om att införliva denna strategi i revideringen av Växjö kommuns övergripande Transportstrategi. Som en åtgärd i den kommande Transportstrategin ingår att se över skylthantering av kommunens cykelvägar avseende vilken princip som ska råda, platshänvisning eller gatunamnsskyltning. Den hittills rådande principen har varit platshänvisning. Arbetsutskottet i 29/2014 Yrkande Anna Tenje (M) med instämmande av Ewa Kjellberg (S), Örjan Mossberg (V), Malin Lauber (S) och Lars Edqvist (MP): Bifall till arbetsutskottets förslag Beslutsordning Ordförande frågar om yrkandet kan antas och konstaterar att tekniska nämnden beslutar enligt arbetsutskottets förslag. Beslutet skickas till Trafikplaneringschefen Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

238 ÄRENDE Dnr TN/2013: Per-Olof Löfberg Trafikplaneringschef Tel Tekniska nämnden Motion om bättre skyltning på cykelvägar Förslag till beslut Tekniska nämnden föreslås besvara inkommen motion med att tekniska förvaltningen kontinuerligt jobbar med cykelskyltning i enlighet med den av kommunfullmäktige fastställda Cykelvägplanen fram tills dessa att ny, reviderad Transportstrategi föreligger. Bakgrund Åsa Karlsson Björkmarker inkom till Kommunstyrelsen med motion i rubricerat ärende, vilken överlämnats till Tekniska Nämnden för besvarande. Motionären önskar bättre uppskyltning av kommunens cykelvägar snarast. Motionären, vilken cyklar gärna och ofta, påpekar vidare i sin motion att hon tillsammans med Malin Lauber för något år sedan motionerade om en cykelstrategi, men att arbetet verkar gå trögt. Arbetet med framtagande av denna cykelstrategi pågår, men för att inte få allt för många strategier och policys beslutade Kommunstyrelse om att införliva denna strategi i revideringen av Växjö kommuns övergripande Transportstrategi. Som en åtgärd i den kommande Transportstrategin ingår att se över skylthantering av kommunens cykelvägar avseende vilken princip som skall råda, platshänvisning eller gatunamnsskyltning. Den hittills rådande principen har varit platshänvisning. TEKNISKA FÖRVALTNINGEN Trafik- och stadsmiljöavdelningen 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Mobil /RedigerareMobilTelefon/ Fax Org.nr Bg E-post per-olof.lofberg@vaxjo.se

239 ÄRENDE TN/2013: Beslutet skickas till För åtgärd/verkställighet Pär Wallin För kännedom Åsa Karlsson Björkmarker (S) Per-Olof Löfberg, Trafikplaneringschef Maria Sundell Isling Teknisk chef Per-Olof Löfberg Trafikplaneringschef 2 (2)

240

241 ÄRENDE Dnr KS/2014: Fredrik Pettersson Förvaltningssekreterare Tel Kommunstyrelsen Yttrande över motion om ett mobilt medborgarkontor Cheryl Jones Fur (MP) Bakgrund Cheryl Jones Fur (MP) föreslår i en motion av den 26 mars 2014 att kommunfullmäktige beslutar att utreda kostnaderna och möjligheterna för ett mobilt medborgarkontor. Ärendet I samband med en delredovisning för kommunstyrelsen den 3 mars 2014 av uppdraget att analysera ekonomiska och organisatoriska förutsättningar för fler medborgarkontor i kommunen, har kommunchefen redogjort i ärendet. Av redovisningen framgår att medborgarkontoret i Araby utvärderats och en rapport redovisats för nämnden för arbete och välfärd i december Nämnden gav i samband med redovisningen förvaltningschefen i uppdrag att förtydliga målen och beskriva utvecklingsområden för medborgarkontoret i Araby. Detta arbete ska även belysa en eventuell utveckling av flera medborgarkontor i Växjö kommun. Kommunchefens bedömning är att kommunstyrelsen bör avvakta nämnden för arbete och välfärds vidare utredning i frågan som ska redovisas senast 1 juli Ove Dahl kommunchef Martin Fransson t.f. kanslichef Kommunledningsförvaltningen KOMMUNKANSLIET 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Mobil /RedigerareMobilTelefon/ Fax Org.nr Bg E-post fredrik.pettersson@vaxjo.se

242

243 ÄRENDE Dnr KS/2013: Anders Franzén utvecklingschef Arenastaden Tel Kommunstyrelsen Vision Arenastaden Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar Vision Arenastaden 2014 enligt bilaga med kommentarer daterad Bakgrund Kommunfullmäktige antog 2008 en detaljplan för Arenastaden. Den är mycket generell och medger byggnation av handel, bostäder, kontor, service och idrottsarenor. I april 2009 antog fullmäktige en dispositionsplan som definierade var olika idrottsanläggningar skulle placeras medan andra markområden lämnades öppna för framtida prioritering. Sedan nu aktuella idrottsanläggningar färdigställts har under 2013 pågått ett visionsarbete för att definiera vad som lämpligen bör hända med olika områden inom Arenastaden. Visionen visar att utrymme finns för flera kompletterande idrottsarenor för ett antal sporter på sikt liksom för kontor och hotell och området skall kunna inrymma ca 700 bostäder. Sammanfattning Visionen har varit ute på samråd hos byggnadsnämnden, tekniska nämnden och fritidsnämnden. De har inkommit med synpunkter som sammanställts och kommenterats i särskild handling. Synpunkter har i mindre utsträckning gällt visionära tankar utan mer handlat om detaljer. I stort kan synpunkterna tillmötesgås genom att de beaktas i samband med fortsatt planering och utbyggnad av Arenastaden. Remissförslaget har i vissa delar kompletterats enligt remissvaren och kommentarerna till en Vision Arenastaden 2014 Viktiga delar att studera i samband med nya byggprojekt är grönytor och närrekreation, gång- och cykelstråk, dagvatten, samt uppställningsytor för evenemang. kommunledningsförvaltningen STABEN 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Mobil Fax Org.nr Bg E-post anders.franzen@vaxjo.se

244 ÄRENDE KS/2013: Beslutet skickas till För åtgärd/verkställighet Kommunchefen, utvecklingschef Arenastaden, fritidschefen, stadsarkitekten, tekniska chefen, planeringschefen För kännedom Byggnadsnämnden, tekniska nämnden, fritidsnämnden Ove Dahl kommunchef Anders Franzén utvecklingschef Arenastaden 2 (2)

245 ÄRENDE Dnr KS/2013: Anders Franzén utvecklingschef Arenastaden Tel Kommunstyrelsen Vision Arenastaden remissvar och kommentarer Visionen har varit på samråd och svar har lämnats av byggnadsnämnden, tekniska nämnden och fritidsnämnden. Kommentarer av kommunledningen ges efter varje avsnitt. Byggnadsnämndens synpunkter Visionen Visionen saknar större visionära tankar, utan har istället mer karaktären av en förfinad dispositionsplan för området, vilket ej är negativt, utan är tvärtom mycket viktigt för att skapa en långsiktigt hållbar Arenastad. Kommentar Inriktningen var att ta fram en ny dispositionsplan. Efter arbetets gång blev det mer tydligt att såväl gällande detaljplan som dispositionsplan kan fungera ett tag till. Därför fick dokumentet en mer generell inriktning med olika visionstankar. Bostäder Eftersom visionen redovisar cirka 400 bostadslägenheter kommer sannolikt mer markyta(fotbollsplaner?) behöva tas i anspråk för att uppnå det politiska beslutet om 700 bostäder. Kommentar Antalet bostäder får ses som ett långsiktigt mål. Det måste dock, i alla sammanhang när olika områden tas i anspråk, tillses att exploateringen blir så hög som är möjlig. Inom destinerade områden för bostäder kan rymmas drygt 500 lägenheter. För att nå målsättningen 700 lägenheter måste ytterligare ytor tas i anspråk. Även där kontor etableras måste prövas om detta kan kombineras med bostäder. STABEN kommunledningsförvaltningen 1 (9) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Mobil Fax Org.nr Bg Hemsida E-post anders.franzen@vaxjo.se

246 ÄRENDE KS/2013: Överrensstämmelse med detaljplan Förslagen bedöms i stort kunna inrymmas inom de planbestämmelser som finns i gällande detaljplan för området. För att nå det västra bostadskvarteret (1) västerifrån krävs ett servitut eller planändring för en ny väganslutning. Etablering av en gymnasieskola kan leda till att en planändring kan behöva göras (2). Den utpekade busshållplatsen på Hejaregatan, i höjd med Fort Knox Arena, förutsätter att privat mark norr om gatan tas i anspråk. Då ett vilande planuppdrag finns att planlägga området mellan Hejaregatan och Mörners väg föreslås denna ändring göras när planarbetet återupptas. Kommentar För vissa delområden förväntas det bli aktuellt att genomföra planändring. En mer omfattande planändring skall ske för att fastlägga områden som skall vara allmän platsmark Enligt nu aktuell plan för busshållplatser skall Arenastaden norra byggas vid Ljungadalsgatan varför det inte blir någon hållplats vid Fortnox arena. Däremot blir det där refug och övergångsställe, vilket bör kunna inrymmas i nuvarande detaljplan. Pågående planläggning Visionens tankar stämmer väl överrens med ambitionen i pågående detaljplaner inom Bäckaslöv och I-11 området. Karta För att lättare koppla kartan med de 11 utpekade delområdena till respektive innehåll, vore det bra med en kortare beskrivning av respektive område i anslutning till kartan. Kommentar Visionen har kompletterats med utförligare beskrivning av delområden. Parkering I flera av visionens förslag förutsätts parkering i källare och p-däck. Det är ytterst tveksamt att det går att säkerställa att det blir så. Totalt tas i förslaget mellan av dagens parkeringsplatser i anspråk för nya ändamål. Detta är cirka en tredjedel av alla parkeringar som idag finns inom området. På sikt kommer även grusparkeringen inom Bäckaslövsområdet, där planläggning pågår, att försvinna. Möjligheten av att bygga ett renodlat parkeringshus inom Arenastadsområdet eller i dess närhet bör ses över inom ramen för visonsarbetet. 2 (9)

247 ÄRENDE KS/2013: Kommentar För den vardagliga verksamheten finns idag ett stort överskott av parkeringsplaster inom Arenastaden och i dagsläget bedöms endast ca 1000 platser behövas. Vid evenemang med publik om uppåt 6000 personer har inte märkts några stora parkeringsproblem. Detta beror naturligtvis på att det också finns ca 2000 privata parkeringsplatser på verksamhetsområden som får anses tillgängliga. Därtill finns ca 3500 parkeringsplatser på handelsplatser som i viss mån utnyttjas. Handeln stöds av närheten till Arenastaden och bör därmed tåla en kortvarig användning av deras parkeringsytor. Aktiviteter med stor publik förekommer kanske vid 50 tillfällen om året inom Arenastaden och de pågar normalt högst fyra timmar per gång. Det kan då inte vara rimligt att skapa ytterligare stora parkeringsområden som står tomma huvuddelen av året. Bättre är att stimulera publiken att åka buss eller cykla. Bedömning av parkeringsbehov och förutsättningar för parkeringshus får göras i varje större utvecklingsprojekt i det framtida arbetet. Gröna ytor De gröna ytorna och stråken i området är otydligt redovisade i förslaget. Dessa riskerar att upplevas som restytor som blivit över när marken tagits i anspråk för övrig användning. Det är viktigt med en samordning mellan de förslagna motionsslingorna och de gröna ytorna. Kommentar Visionen har inga detaljerade förslag om hur ytor skall disponeras men pekar på några idéer. Avsikten är att kommunen skall ta fram projektidéer för hur gröna ytor och stråk skall planeras och omvandlas så att de kan användas på bra sätt och höja områdets attraktivitet Offentlig miljö Det är viktigt att frågan om den offentliga miljön lyfts, bla vore det bra med sektioner och perspektiv över de planerade åtgärderna på Storgatan och Hejaregatan för att få en bild över hur gaturummet bl.a. samspelar med omgivande bebyggelse. Kommentar Omgivande gator ingår inte som en del i Vision Arenastaden. Efterfrågade sektioner och perspektiv finns dock framtagna men har inte ansetts nödvändiga redovisa i Visionen Tekniska nämndens synpunkter Gröna ytor Visionen saknar en tydlig vision vad gäller mellanrummen mellan byggnaderna. För att tydliggöra målbilden bör den kompletteras med en illustration som innehåller de delar som beskrivs i texten 3 (9)

248 ÄRENDE KS/2013: vad gäller mötesplatser, fotbollsplaner, spontana idrottsplatser, lokalt omhändertagande av dagvatten samt grönska. Kommentar Visionen har inga detaljerade förslag om hur ytor skall disponeras. Avsikten är att kommunen skall ta fram projektidéer för hur gröna ytor och stråk skall planeras och omvandlas så att de kan användas på bra sätt och höja områdets attraktivitet. För lokalt omhändertagande av dagvatten finns särskilda riktlinjer framtagna av tekniska förvaltningen. Närrekreation Ytor för när rekreation och/eller park med tillräckliga ytor för barns lek skall skapas i närheten av bostäderna. Kommentar I samband med planändring och bygglov för bostadsområden bör ytor avsättas för lek och när rekreation. Uppställningsplatser Visionen om att utveckla området som ett nationellt och internationellt tränings- och utvecklingscentra gör att behovet av ytor som uppställningsplatser och räddningsvägar etc. måste säkerställas. Det krävs uppställning för bussar i närområdet detta då fler kommer behöva ta bussen till området i takt med att antalet besökare ökar. Kommentar Det inre området mellan arenorna skall i möjligaste mån hållas fritt från fordon bl.a. för att skydda idrottande ungdomar men också för att skapa utrymme för räddningsfordon att ta sig fram. Parkeringsytor för uppställning av bussar är viktigt att prioritera och ett antal sådana platser finns anvisade inom Arenastaden. Bussar för t.ex. bortalagssupportrar måste inte ha uppställning på området men god möjlighet att ta sig fram till arenan före och efter en match. Gång- och cykelstråk Gång- och cykelstråket från universitetet och Bäckaslöv till Samarkand och vidare mot Mörners väg och Sjöudden är ett viktigt stråk och möjligheten till planskild korsning vid Storgatan ska kvarstå. Gång- och cykelstråket genom Arenastaden ska knytas till Ljungadalsgatan som i framtiden ska byggas om med gång- och cykelvägar. 4 (9)

249 ÄRENDE KS/2013: Att varken körbana eller gång- och cykelstråk får påverkas av trädplanering utmed södra sidan på Storgatan. Möjligheten till en genare sträckning av gång- och cykelvägen från tunneln i väster till Samarkand skall studeras. Kommentar Gång- och cykelstråk till/från och inom Arenastaden är mycket viktiga och bör göras tydliga och väl markerade. Gena sträckningar är att föredra där detta är möjligt. Arenastaden i sig motiverar inte planskilda korsningar men det är viktigt att pröva detta i samband med att t.ex. Bäckaslövsområdet byggs ut. En planskild korsning under Storgatan finns för gående och cyklister i den västra delen. Huvudvattenledning Om grusplanen, markerad med nummer 4 i visionsdokumentet, ska bebyggas måste befintlig huvudvattenledning antingen flyttas eller skyddas med ett säkerhetsavstånd. En flytt av ledningen till ny sträckning i Bollgatan och Smedjegatan med anslutning till befintlig huvudvattenledning vid Regementsparken, en sträcka på ca 300 meter, beräknas kosta ungefär 7 milj. kr. I samma sträckning planeras även en ny 50 kv-kabel och nya fjärrkyla ledningar läggas, vilket kan fördyra schaktarbetena. Dessa arbeten måste samordnas så att inte VEAB:s ledningsdragning försvårar en eventuell flytt av vattenledningen. Om befintlig vattenledning ska ligga kvar över grusplanen måste ett skyddsavstånd på 10 meter på varje sida om ledningen hållas fritt från nya byggnader. VA-avdelningen förordar att man lägger om huvudvattenledningen i ny sträckning om man bebygger området för att undvika att den hamnar på privat mark och att framtida underhållsarbeten eventuellt försvåras. Kommentar Inom stora delar av Arenastaden har huvudvattenledningen lagts om så att den nu ligger i gatumark eller särskilt U-område. Det är självklart en fördel om även resterande del genom grusplanen läggs om så att den hamnar i Bollgatan och Smedjegatan. Det är viktigt att tekniskt och ekonomiskt pröva detta i samband med att andra stora ledningsarbeten skall utföras i dessa gator. Flytt av huvudvattenledningen skulle underlätta exploateringen av grusplanen och lättare möjliggöra underjordisk parkering där. Kostnaden och exploateringsekonomin talar dock emot detta. Dagvatten Dagvattenhanteringen inom området skall hanteras på samma sätt som tidigare det vill säga att krav ställs på ett maxflöde på 30 l/sha från respektive område. Dagvattenhanteringen för de utbyggda områdena måste färdigställas och i samband med att nya områden byggs krävs VA-utredningar som visar bland annat hur dagvattnet hanteras. 5 (9)

250 ÄRENDE KS/2013: Kommentar För den byggnation som genomförts på senare år har i stort fördröjning av dagvatten skapats genom särskilda magasin. Vissa åtgärder kvarstår och en del problem förekommer för äldre anläggningar. Vid planering av ny byggnation förväntas utredningar göras som klargör hur dagvatten skall hanteras. Det är dock oklart om dagvattentaxan motiverar dyra åtgärder med fördröjningsmagasin. Tekniska förvaltningen har upprättat PM om dagvattenhanteringen inom Arenastaden. Fritidsnämndens synpunkter Fritidsnämnden ställer sig positiv till att Arenastaden kompletteras med bostäder och kommersiell verksamhet så länge exploateringen inte inskränker på de idrottsytor som finns i dag. Den planerade utvecklingen kommer att innebära ett ytterligare lyft för området. Viktigt är dock att Arenastaden även i fortsättningen är ett attraktivt idrottsområde men med inslag av bostäder och inte ett bostadsområde med idrottsliga inslag. Fritidsnämnden är positiv till att Arenastaden fortsätter att utvecklas men poängterar vikten av att det är idrotten och evenemang som är det centrala i området. Avgörande är att kompletteringen med bostäder och andra byggnader inte får inkräkta på de idrottsytor, faciliteter och viktiga kringytor som finns på området. De är en förutsättning för en fungerande verksamhet för föreningarna och för evenemang. I takt med Arenastadens framväxt har förutsättningarna för evenemangsstaden Växjö utvecklas på ett mycket positivt och fördelaktigt sätt. Från nu och framöver kan Växjö och dess invånare, näringsliv och besökare börja skörda frukterna från den investering som gjorts, om rätt förutsättningar ges för det. Arenorna är på plats, nu ska nyttjandegraden på dem öka bland annat med hjälp av fler evenemang. Fotbollsplaner Sedan starten av utvecklingen av Arenastaden har fyra fotbollsplaner försvunnit från området och endast en, Myresjöhus arena, har tillförts. Detta innebär att föreningarna redan har fått flytta sin verksamhet till andra befintliga planer i olika delar av staden. Kommentar Under de senaste åren har i kommunen tillkommit fem nya konstgräsplaner och två gräsplaner. Detta har gett betydande utökning av tillgänglig tid för bollspel under längre tid på året. Inom Arenastaden finns nu fyra gräsplaner och två konstgräsplaner. 6 (9)

251 ÄRENDE KS/2013: Ytor för evenemang Det är av yttersta vikt att ta i beaktande att vid större arrangemang på arenorna i området kan det innebära höga ljudvolymer, särskilt vid exempelvis konserter på utomhusarenorna. Buller förekommer då inte bara under själva konserten utan även upp till flera dagar innan. Under året ska potentialen inom området utredas och en evenemangsstrategi för staden skapas. Här är arenorna och dess omgivning en förutsättning för framtida möjligheter och begränsningar för evenemang i olika former inom området. Det är viktigt att peka ut användbara ytor för tillhörande fordon i samband med evenemang vid de olika arenorna så som utryckningsfordon, TV-fordon, spelarbussar, utrustningsfordon etcetera. Detta är något som bör tas i beaktande vid beslut av Vision Arenastaden och i planeringen av bostäderna i området. Kommentar Det inre området mellan arenorna skall i möjligaste mån hållas fritt från fordon bl.a. för att skydda idrottande ungdomar men också för att skapa utrymme för räddningsfordon att ta sig fram. Parkeringsytor för uppställning av bussar är viktigt att prioritera och ett antal sådana platser finns anvisade inom Arenastaden. Bussar för t.ex. bortalagssupportrar måste inte ha uppställning på området men god möjlighet att ta sig fram till arenan för och efter en match. För fordon som är särskilt viktiga vid evenemang reserveras ytor i direkt anslutning till arenan. Vid mycket stora evenemang liknande dam EM i fotboll måste stora delar av parkeringsytorna inom Arenastaden tas i anspråk för arrangörer, sponsorer m.fl. Det går inte att skapa och reservera stora ytor enbart för dessa enstaka tillfällen. Idrottsbostäder Det finns ett behov av enklare, billiga bostäder för idrottsutövare att hyra termins- och årsvis. Behovet kommer att öka i takt med att verksamheten inom Arenastaden utvecklas, inte minst med tanke på HPC. Kommentar Flera företag har anmält intresse att äga och driva hotell för terminsuthyrning eller kortare rumsuthyrning. Ett särskilt projekt med ca 40 rum är under planering och tidplanen är att detta skall kunna stå klart hösten Härutöver finns några intressenter som planerar för mer traditionellt hotellprojekt inom eller i anslutning till Arenastaden. 7 (9)

252 ÄRENDE KS/2013: Idrottskansli Det finns ett behov hos mindre föreningarna som bedriver verksamhet inom Arenastadsområdet att ha tillgång till mindre lokaler för föreningskansli/kontor. I den fortsatta planeringen av området bör man se till möjligheten att skapa ett Föreningarnas hus med tillgång till mindre kanslilokaler för flera föreningar med plats för exempelvis gemensamma sammanträdesrum. Kommentar Ett Föreningarnas hus är självklart intressant men det kan vara svårt att initialt bygga för att tillgodose mångas behov. En möjlighet som ska prövas är att i anslutning till hus för idrottsbostäder avsätta några rum för idrottskansli och mötesplatser. Aktivitetsytor Skapandet av spontanytor i området är viktigt för områdets attraktionskraft för fler personer än de som är aktiva i arenorna. De områden som pekas ut är strategiskt placerade där många passerar. Att anlägga spontanytorna kommer dock att innebära ett behov av förstärkta resurser. Det finns ett behov av och en efterfrågan på möjligheter för föräldrar att kunna träna, byta om och duscha medan barnen tränar. Visionen lyfter fram planer på att skapa motionsslingor i området, dessa bör förses med stenmjölsunderlag då asfalt inte är ett bra underlag för löpning. Motionsslingorna kan också användas för föreningsverksamheten under uppvärmning och träning. Tillgång till mindre, enklare omklädningsrum för föräldrarna/motionärerna är då önskvärt. Innan sådana planer realiseras behöver vi se vidare in i frågan för att konkretisera behoven och möjligheterna ytterligare. För att fritidsnämnden sedan ska kunna genomföra detta krävs förstärkta resurser. Kommentar Visionen har inga detaljerade förslag om hur mellanytor skall disponeras. Avsikten är att kommunen skall ta fram projektidéer för hur gröna ytor och stråk skall planeras och omvandlas så att de kan användas på bra sätt och höja områdets attraktivitet Omklädningsrum På Arenastadsområdet råder för närvarande en stor brist på omklädningsrum för verksamheten som bedrivs i Tipshallen samt på A-, C-, F- och G-planerna. Det krävs minst sex rymliga omklädningsrum för att tillgodose de behov som finns. Placeringen av omklädningsrummen bör vara i närheten av C-, F- och G- planerna. Det finns ett framtaget 8 (9)

253 ÄRENDE KS/2013: förslag för byggnation av omklädningsrum öster om C-planen. Om förslaget realiseras blir behovet av omklädningsrum tillgodosett. Kommentar Ett mycket konkret förslag finns på att inom område 8 vid C-planen bygga bort bristen på omklädningsrum och förråd. Byggnaden kan kompletteras med två-tre våningsplan som bl.a. inrymmer idrottsbostäder och idrottskansli. Sommarsportcentrum I framtiden kommer en ny simarena att behöva byggas i staden och en lämplig placering är Arenastaden därför betonar fritidsnämnden vikten av att spara en större tomt för detta ändamål på området. Fritidsnämnden vill lyfta fram att det nya Idrottshuset skulle bli ett lyft för Arenastadsområdet då mer udda sporter skulle ta plats intill de större mer etablerade. Det finns dessutom ett intresse från Sveriges Olympiska Kommitté att utveckla ett sommarsportcenter i Växjö, vilket skulle innebära ett lyft för Arenastaden och Växjö på olika sätt. För att uppfylla deras krav behöver vi samla fler olympiska idrotter på Arenastaden, vilket skulle kunna vara gemenomförbart genom Idrottshuset och en ny simarena. Idrottshuset har bland annat för avsikt att inkludera ett antal olika kampsorter i lokalerna. Dessutom är det flera av kommunens kampsportsföreningar som idag har ett stort behov av att hitta nya lokaler för sin verksamhet. Fritidsnämnden vill därför yrka på att det nya Idrottshuset får så stor yta som möjligt på området. Ambitionen är dessutom att tillhandahålla handikappsanpassade omklädningsrum, dusch och toalett i Idrottshuset, vilket kräver stort utrymme. Tillgängligheten är något som prioriteras högt ur ett fritidspolitiskt perspektiv. Simarenan är viktig för möjligheten till ett framtida sommarsportcenter med tanke på simningens omfattning och olika discipliner. Kommentar Visionen inrymmer en yta som kan vara lämplig för en eventuell framtida simarena. Möjlighet finns för om- och tillbyggnad av Idrottshuset för att främst kunna tillgodose lokalbehovet för kampsporter. Ove Dahl kommunchef Anders Franzén utvecklingschef Arenastaden 9 (9)

254 Vision Arenastaden Växjö 2014

255 Förord Genomförande av projekt Arenastaden har i sin huvudsakliga del enligt kommunens måldokument slutförts vad gäller byggnation av större arenor. Med dispositionsplan från 2009 som grund har inom området byggts hockeyarena med träningshall, fotbollsarena, innebandyarena med träningshall, friidrottshall och truppgymnastikhall. Därtill har anlagts kastplan, konstgräsplan, idrottsstråk, torg, parker, dagvattenmagasin och parkeringsytor. Ett antal markaffärer har inneburit att fastighetsägaren Arenastaden i Växjö AB har sålt mark för arenor till föreningsägda fastighetsbolag samt mark för allmän plats och exploatering till kommunstyrelsen. För exploateringsmarken finns en gällande detaljplan som medger omfattande byggnation men det är inte helt klargjort på vad sätt ytorna skall disponeras. Kommunstyrelsen har därför tagit fram en vision som skall ge stöd för fortsatt marktilldelning för byggnation och för ändring i detaljplanen som bl.a. skall reglera allmän platsmark. Samråd under arbetets gång har skett med fastighetsägare som angränsar till Arenastaden och med idrottsintressenter inom Arenastaden. Byggnadsnämnden, tekniska nämnden och fritidsnämnden hat yttrat sig över visionen. Deras synpunkter har kommenterats i särskild handling. Visionen visar på flera möjligheter att utveckla Arenastaden såväl för fler idrottsanläggningar som för boende och verksamheter. Ett fortsatt arbete bör inriktas på att aktivt skapa ett område för bostäder i Arenastadens sydvästra del och ett område för verksamheter och bostäder i dess sydöstra del. I de centrala delarna utvecklas grönytor och stråk för att höja områdets attraktivitet. Till visionen finns kommentarer på remissvaren

256 Dispositionsplan 2009 Kommunfullmäktige antog en detaljplan för Arenastaden. Denna är i sina huvuddrag ganska generell och ger möjlighet att inom hela området bygga för bostäder, idrott, handel och kontor. Inför uppstart av arbetet med att genomföra projekt Arenastaden förde kommunen samtal med berörda idrottsföreningar om vilken vision som skulle gälla och hur området skulle disponeras. Detta resulterade i en dispositionsplan som antogs av kommunfullmäktige den 21 april Planen har sedan legat till grund för placering av arenor, markförsäljning och fastighetsbildning. Vissa områden lämnades dock öppna för framtida prioritering. Arenastaden ska ha en dispositionsplan som är utvecklingsbar och hållbar över tiden. Här ska man i samverkan på många plan tillsammans bidra till att öka idrottens utvecklingsmöjligheter och Växjöregionens samlade attraktionskraft.

257 Arenastadens utveckling En gemensam framgång bygger på: - Samverkan mellan intressenterna i gemensamma utrymmen och aktiviteter - Idrottsföreningar som var och en skall kunna utveckla sin kärnverksamhet - Samordning och enighet om lokalutnyttjande för evenemang och mässor - Förutsättningar att kunna bygga anläggningar oberoende av varandra - Möjlighet till kompletterande byggnation för boende, service och utbildning - Goda möjligheter för näringslivet och andra intressenter att medverka Målsättning Arenastadens disposition skall vara flexibel och medge etappvis utbyggnad med möjlighet till olika modeller för genomförande. Idrottsanläggningar skall kunna kompletteras med kommersiella byggnader för att stärka finansieringen och påskynda genomförandet. Arenastadens byggnader och anläggningar skall uppföras och drivas i linje med devisen "Växjö - Europas grönaste stad". Arenorna skall byggas med höga krav på stadsmässig gestaltning och miljöeffektivt så att behovet av tillförd energi kan minimeras. Arenastadens idrottsliga verksamhet skall präglas av yttre öppenhet och inre trygghet och säkerhet med god sammanhållning mellan föreningar och nära samverkan med universitetets forskning och ledarutbildning. Insatser skall ske för att behålla friidrottens prestationscentrum, ADC, inom området och utveckla det till landets första Idrottsliga prestationscentrum (HPC). Den yttre miljön Området skall inlemmas i stadsstrukturen så att de fria ytorna upplevs som öppna och tillgängliga torg- och parkområden. Tillgängligheten för gående och cyklister är viktig att prioritera ur trygghetssynpunkt. Alla onödiga stängsel och staket ska tas bort. Området ska ges en tilltalande belysning som ger trygghet och trivsel. Översyn av befintlig yttre miljö skall ske, så att t.ex. rörelsestråk, grönytor och fasader ger ett samlat intryck. God överblick, orientering och en samsyn över ingående material skall ge en helhetsupplevelse av området. Stor hänsyn tas till mikroklimatet vid val av vegetation och markarbeten. Fria ytor kan innehålla dammar som vattenmagasin för dagvatten. Området kan gärna kompletteras med olika konstverk. Parkeringsplatser för bilar, bussar, transport- och servicefordon skall finnas på flera ställen. Det är viktigt att dessa inte blir stora dominanta asfaltsytor, utan delas upp och kläs in i vegetation kopplade till olika stråk in mot anläggningarna. Gång och cykelstråk Gång- och cykelstråken skall ha naturliga kopplingar till omgivande kvarter och säkra områdets tillgänglighet ur ett miljömässigt hållbart perspektiv. Stråken skall leda direkt från områdets parkeringsplatser och busshållplatser till de centrala delarna. Stråken ska bidra till att öppna upp området på ett sätt så att stadens invånare rör sig naturligt genom området, och därigenom skapar den öppna karaktären.

258 Några huvudstråk inom området torde få pekas ut som transport- och räddningsvägar vid större arrangemang. Inom området ska anläggas flera cykelparkeringsplatser. En eller flera gc-förbindelser mellan Bäckaslövsområdet och Arenaområdet bör ingå i konceptet. Stråket mellan centrum och Arenaområdet måste göras tydligt. Övergripande vision Arenastaden skall vara möjligheternas prestationscentrum för idrott, utbildning, ledarskap och evenemang där boende, verksamheter och idrott kan samverka i en modern, attraktiv, funktionell och hållbar stadsbebyggelse som skapar framgång i möten mellan människor med olika erfarenhet, kunskap och idéer Idrottslig vision Hela området ska bli attraktivt för Idrott och Utbildning ett område där idrotten har högsta prioritet förenar sportens behov av tränings- och matcharenor med regionens behov av landmärken och idrottsupplevelser. är nationellt och internationellt känd som ett tränings-, utbildnings- och utvecklingscentra - där akademi och idrott verkar tillsammans. ger idrottande ungdomar möjlighet att utvecklas och bli positiva förebilder. kännetecknas av säkerhet, service och miljötänkande för både idrottsutövare, ledare, personal, arrangörer och åskådare. Områdets förutsättningar Arenastaden ligger centralt i västra delen av Växjö stad och omgivet av handelsområdena Samarkand, Västerport och Handelsstad I11. Det är endast ett par kilometer ner till Växjö centrum. Runt Arenastaden pågår planer på omfattande kompletteringar av handel, service, kontor, utbildning och bostäder. Inom en tioårsperiod kan tillkomma hus och lägenheter för minst 5000 personer. Detta kommer väsentligt påverka händelser och förbindelser runt och inom Arenastaden. Inte minst finns behov på förbättring av gång- och cykelstråk.

259 Intressenter Idag är de stora arenorna byggda liksom de attraktiva stråken mellan dem. Nu gäller att komplettera med bostadsbebyggelse och service som ger området mer liv. Detta ligger helt i översiktsplanernas intentioner för Västra Mark. Förutom kommunala nämnder är de nu etablerade fastighetsbolagen inom Arenastaden viktiga intressenter i områdets framtida utformning. Till detta kan läggas ett antal föreningar och organisationer som har omfattande verksamhet där. Därtill finns i områdets närhet flera betydande fastighetsförvaltare och verksamhetsansvariga som har stora intressen i händelser som kan påverka deras möjligheter att utveckla sina respektive markinnehav. Under arbetets gång med Vision Arenastaden har alla dessa aktörer i närområdet intervjuats om deras framtidsplaner, men även andra byggherrar och förvaltare har hört av sig för att bli delaktiga i framtida genomförande av byggprojekt. I väster finns intresse att utveckla handelsområdet ytterligare mellan Grand Samarkand och kvarteret Handelsmannen. Ett idrottsgymnasium har möjlighet att etablera sig utmed Hejaregatan, gärna i kombination med trygghetsboende för äldre. Flera intressenter finns för hotell, elevboende och vandrarhem. Arenastadens förutsättningar I detaljplanen för Arenastaden från 2008 finns intentionen att skapa en ändamålsenlig struktur för idrottsanläggningar, handel och bostäder. Vad gäller idrottsanläggningar har det byggts nya arenor för ishockey, fotboll, innebandy, gymnastik och friidrott. Hela området utvecklas kontinuerligt och man samverkar på många plan för att tillsammans ökar idrottens möjligheter och Växjöregionens attraktionskraft. Förutom idrottsanläggningar finns enligt detaljplanen även byggrätter för bostäder (ca m2) och verksamheter (ca m2). Handel i större omfattning är nu längre inte lika aktuell eftersom omkringliggande handelsområden har utvecklats positivt. Att skapa attraktiva bostäder nära idrottsanläggningar och service är nästa fas i utvecklingen av området. Detta kan ske inom hela planområdet men huvudsakligen inom områdets västra del. Den nya bostadsbebyggelsen kan utformas enligt principen Hus i park med ett antal hus i parkmiljö. De grundläggande mål och visioner som lades fast i Dispositionsplan 2009 är fortfarande lika aktuella och giltiga.

260 Gatu- och gångstråk Arenastaden ligger attraktivt belägen i Växjö stad. Det är av stor vikt att man behåller och förstärker de stråk som idag finns och att de blir gena och säkra. Kopplingen till omgivande stråk är viktig för att binda ihop stadens olika delar. Det gröna ska förstärkas i dessa stråk. Utmed Storgatan föreslås trädgrupper på bägge sidor för att ge entrén till Växjö stad ett mer välkomnande intryck. Sektionen på Storgatan minskas på södersidan eftersom huvudgångstråk ligger på norrsidan mot arenorna. På det viset skapas plats för trädgrupper och häck som vegetationsskärm mot handelsområde I 11. Gång- och cykelstråk är dock viktiga att behålla båda sidor av Storgatan. Möjligheten till planskild korsning kvarstår vid I11-rondellen Utmed Hejaregatan ändras gatusektionen så att en trädrad ryms i norra delen. Den södra delen är begränsad för träd på grund av att ett stort ledningsstråk ligger under marken. Vändplats för buss kan flyttas längre österut om så krävs och finansieras av exploatör för bebyggelse i kvarteret Handelsmannen. En torgyta framför en kommande bebyggelse i Arenastadens nordvästra hörn kan behövas. Grönstråk och bebyggelse på både södersidan och norrsidan är viktigt för att ge Hejaregatan en mer stadsmässig karaktär. Där huvudstråket för gående och cyklister mellan arenorna träffar Hejaregatan anläggs refug och övergångsställe. En fortsättning mot norr med huvudstråket ger bättre möjligheter att utnyttja anläggningar i kv Bagaren, Futurum. Här finns även möjlighet att skapa fler parkeringsplatser och bättre kontakt mellan idrottsarenorna på Arenastaden och Futurum Sport. Ljungadalsgatan ska i framtiden byggas om med gång- och cykelväg. Ny busshållplats Arenastaden norra kommer att ligga i södra delen av gatan.

261 Vision om möjlig utbyggnad i ett långt perspektiv Utvecklingsområden Vid arbetet med Visionen har framkommit elva delområden inom Arenastaden och sex områden i dess närområde som visar goda möjligheter att utvecklas för olika ändamål i framtiden. Områden inom Arenastaden beskrivs närmare på efterföljande sidor. En framtida trafikbild En översiktlig trafikbild för Arenastaden har skisserats. Den bygger på att befintlig gatustruktur används och kompletteras i västra delen för att skapa god tillgänglighet för framtida bostäder/verksamheter inom området. Angöring sker från Handelsvägen i väster och från Hejaregatan i norr.

262 Bebyggelse och framtida arenor Arenastaden kan på sikt få en tydlig indelning mellan bostäder i västra delen, idrottsanläggningar i centrala delen och verksamheter i östra delen. Initialt finns störst intresse från marknaden att bygga bostäder i den sydvästra delen och kontor i sydöstra delen, men starka intressen finns också för kontor och idrottshotell i anslutning till C-planen. De centrala delarna kommer främst präglas av åtgärder fär att höja attraktiviteten utmed gångstråken och för grönytorna. Efterhand tillkommer nya arenor. Bilden visar ett möjligt exempel på exploatering av området för bostäder, arenor och verksamheter. Många variationer på utformning kan efterhand uppkomma. Område m2 Bostäder Området ligger i sydvästra delen av Arenastaden mellan kv Handelsmannen och C-planen med konstgräs. Marken är obebyggd och består av skogsparti med

263 högresta tallar. Hänsyn till natur- och rekreationsintressen bör tas för att skapa ett attraktivt boende. Läget är attraktivt och området bör omgående kunna erbjudas för byggnation. Föreslagen bebyggelse består av höga hus i park. Lokaler kan inrymmas i husens bottenvåningar. Centralt i området föreslås ett P-däck som komplement till markparkering. P-norm 0,8. Området kan rymma ca 300 lägenheter. Inga ledningar behöver flyttas. Område nås från Handelsvägen i väster via en ny infartsgata, alternativt från Hejaregatan i norr. Ett GC-stråk anläggs centralt i området som får kontakt från Hejaregatan och söderut till befintlig GC-väg med planfri passage under Storgatan. Område m2 Gymnasium, kontor och bostadskomplement Området ligger i nordvästra delen av Arenastaden mot Samarkand och norr om fotbollsplanerna F och G. Området kan inrymma lokaler på ca m2 samt ca 80 lägenheter. Området nås från Hejaregatan. Parkering kan ske i källare och som markparkering I väster kan bli aktuellt att flytta bussvändplats längre österut för att frigöra byggrätt till ytterligare handel inom kv Handelsmannen samtidigt som ett nytt torg skapas i det nordvästra hörnet av område 2. Vid det nya torget kan en gymnasieskola etableras i kombination med kontor och elevbostäder. Byggnation inom området tar i anspråk ca 200 befintliga parkeringsplatser. Genom byggnation på såväl södra som norra sidan av Hejaregatan kan gatan få en mer stadsmässig karaktär gärna med en trädrad på norra sidan. Utmed den södra sidan finns ett ca 10 meter brett ledningsstråk som säkerställts i plan. För gymnasieskola och kompletterande bebyggelse i kv Handelsmannen samt flytt av bussvändplats krävs ny detaljplan och exploateringsavtal.

264 Område m2 Idrottsarenor, HPC, terminsboende, entrétorg. Området ligger vid norra huvudentrén till Arenastaden med angöring från Ljungadalsgatan och Hejaregatan. Område reserveras för framtida större idrottsanläggning. Här kan också rymmas lokaler för HPC och terminsboende för idrottare. Utrymme finns totalt för ca 6000 m2 BTA. Markparkering finns vid Friidrottsarenan med ca 120 p-platser. Befintlig markparkering med ca 120 plaster försvinner om området bebyggs. Dagvattenledning behöver läggas om och entrétorget måste ställas iordning. Område m2 Bostäder och kontor/handel Området ligger i sydöstra delen av Arenastaden och utgörs idag huvudsakligen av en grusplan. Området kan i första hand inrymma ca 8000 m2 kontor /handel

265 närmast Storgatan. Bebyggelse kan samordnas med en framtida förändrad byggnation på privat mark i öster. Efterhand kan det vara möjligt att bygga ca 100 lägenheter i den norra delen av området mot Bollgatan. Bebyggelse på gamla grusplanen bör utformas så att befintlig diagonal huvudvattenledning inte måste flyttas. Flytt är möjlig och skulle underlätta exploateringen, men noggrann studie bör ske för att klargöra om detta tekniskt och ekonomiskt är lämpligt. Parkering får ordnas i källare med komplettering av viss markparkering. Hantering av dagvatten kräver särskild studie. Flera intressenter har redovisat intresse att få disponera området för byggnation och kommunen ska aktivt pröva områdets möjligheter för exploatering. Byggnation tar i anspråk mark som idag utnyttjas främst för parkering med platser för ca 200 bilar samt uppställningsytor för supporterbussar, polis, räddningstjänst m.fl. Området kan därför ha visst värde för biluppställning om större idrottsevenemang skall ordnas inom Arenastaden. Byggnation på området kommer innebära att andra parkeringsytor blir mer utnyttjade. Avtal om parkeringsköp kan bli aktuellt. Område m2 Idrottsarenor och kontor. Utbyggnad av Idrottshuset Området ligger centralt i Arenastaden med parkering och torg för idrottshuset och boulehallen. Genom anpassning kan en ny idrottshall, ca 25 x 50 m, byggas i området, men också kontorslokaler kan här vara lämpligt. Träddunge i nordvästra hörnet är mycket viktig för grönstruktur och dagvattenhantering och byggnation i denna del måste undvikas. Tekniska anläggningar och öppet dagvattenmagasin hindrar också byggnation norrut. Gångstråk i söder bibehålles. Utbyggnad av idrottshuset bör begränsas.

266 Norr om området finns planer för ytterligare en idrottshall i anslutning till B- hallen i Fortnox Arena. Marken ägs här av Växjö Innebandyarena AB. Byggnation framför boulehallen tar i anspråk ca 40 parkeringsplatser och ett parkområde som nyligen anlagts. Ledningar här måste läggas om. Parkområde med träd norr om Idrottshuset skall bevaras. Byggnation måste samordnas med boulehallen och dagvattenfrågor lösas. Område m2 Idrottsarenor, hotell och kontor. (Gamla ishallen, curlinghallen mm) Framför gamla ishallen finns planer för ett hotell i ca 8 våningar. För östra delen redovisas planer på bowlinghall och informationscenter med idrottsmuseum och biljettcentrum i ett nytt kontorshus. Curlingbanor kan då möjligen inrymmas i gamla ishallen. Möjlighet till parkering för hotellgäster finns i källargarage i Vida arena. Byggnation här innebär att curlinghallen och omklädningsbyggnad med kylaggregat måste rivas. Belastningen med trafik ökar mellan Vida arena och Myresjöhus arena. Parkeringsfrågor måste lösas så att personalparkering inte belastar befintlig kundparkering

267 Område m2 Idrottshall Området ger möjlighet att väster om Lakers befintliga träningshall bygga en sporthall eller en kombinationshall för issporter. Byggnation här innebär att dagens grusad parkering med plats för ca 80 bilar eller 20 bussar försvinner. Område m2 Omklädningsrum, idrottsbostäder och kontor. Området ligger mellan ny ifartsgata och C-planen med konstgräs. Här finns en yta som kan användas för byggnader som inrymmer omklädningsrum, idrottskansli, ca 40 lägenheter för idrottare och studenter samt kontor. Ytan medger också viss parkering. Inom ytan finns behov av att anlägga dagvattenmagasin som bl.a. tar upp och fördröjer regnvatten från parkeringen öster om området.

268 Område m2 Idrottslokaler och boende. Gamla västra läktaren till Värendsvallen kan på sikt rivas i stora delar. Vissa delar kan sedan bebyggas med idrottslokaler och boende med parkering i garage. Utrymme finns även för spontanidrotter. Område 10 och 11 Grönytor och spontanidrott Tre ytor märkta med nr 10 sparas för att skapa gröna vistelseytor. Dessa blir viktiga oaser i en annars ganska hårt exploaterad miljö. Mellanytorna, nr 11, omfattar stråk, torg och interna transportytor. Dessa mellanytor kan kompletteras på olika sätt för att skapa attraktiva platser för boende i de kommande bostäderna och för besökare på Arenastaden. Här kan bildas ett häng i positiv bemärkelse för många människor och ge Arenastaden en vidare acceptans hos fler målgrupper.

269 Aktiviteter som kan tillföras är utomhusgym, parkouranläggning, grind rails för skateboardåkning på sommaren och skidåkning på vintern, bollplank, fotbollstennisplaner, fotbollsteknikyta, beachvolleyplaner, basketplaner padeltennis, frisbee etc. En värdefull del i området är motionsslingor av olika längd. Nedan redovisade två slingor inom området är vardera på ca 2,5 km. Andra varianter är också möjliga. De kan sedan också sträcka sig vidare ut mot Bäckaslöv och Bokhultet. Motionsslingor

270 Område A - F I gränsområdena till Arenastaden finns utvecklingsmöjligheter för hotell, kontor, handel, mm. Inom område A pågår planarbete initierat av Norrporten för kontor och hotell. Område B ägs av kommunen och är planlagt för hotell och kontor. För område C har inkommit förslag på planändring för att möjliggöra utökad handel och restaurang. Bilparkering Arenastaden inrymmer idag ca bilparkeringsplatser. Sker byggnation enligt visionens möjligheter kommer ca 500 befintliga allmänna parkeringsplatser att försvinna på sikt. Visst antal av dessa kommer att övergå till kvartersparkering för kontor och bostäder. Kvarstående ca allmänna parkeringsplatser räcker dock gott och väl till för den vardagliga verksamheten inom området. Däremot blir det något svårare att hitta nära parkeringsplats vid stora evenemang. Genom att utveckla stråket mellan Telekonsult Arena och Fortnox Arena norrut i kv Bagaren finns där möjlighet att ordna ca 200 nya parkeringsplatser för att kompensera de som främst försvinner utmed Hejaregatan. Trafik Arenastaden har nu i sin nya idrottsliga skepnad funnits något år. Fler verksamheter har tillkommit och de sportsliga evenemangen har ökat och varit mer elitinriktade. Tidvis är trafikbelastningen hård men dock begränsad till ett fåtal timmar sett över året och främst orienterad till I11-rondellen. Mer byggnation inom Arenastaden leder säkert till ökad trafikintensitet men förändringen kan vara marginell i förhållande till de nya aktiviteter som väntas tillkommer i omlandet. För att klargöra förändringar och få underlag för eventuella åtgärder kan det vara aktuellt att göra en ny trafikutredning för hela Västra Mark. Dagvatten I anslutning till arbetet med detaljplanen för Arenastaden lät kommunen göra en studie av hur hantering av dagvatten bör ske. Med hänsyn till begränsad kapacitet i omgivande ledningsnät förordades ett antal åtgärder för att fördröja utsläpp av dagvatten. Detta har hittills resulterat i tre magasin under mark och ett öppet magasin. Flera finns aktuella för den fortsatt utbyggnaden och det är viktigt att hela tiden följa upp och ställa krav på lokalt omhändertagande och fördröjning av dagvatten. Tekniska förvaltningen har tagit fram ett särskilt PM för detta. Idrottsytor Arenastaden kan redan tyckas inrymma stora ytor för olika idrotter men utvecklingen visar att nya sporter tillkommer liksom att behoven för befintliga sporter växer. Visionen visar att det finns ett antal tänkbara tomtlägen för olika arenor som ytterligare kan förstärka profilen som Sveriges främsta idrottsområde. Fortsatt byggnation inom Arenastaden kan också stärka dess karaktär som stadsområde. Det måste då uppmärksammas att detta ger intrång på utrymmen som nu är parkering eller idrottsyta. Möjligheten att ordna ytterligare sportfält i grannskapet måste studeras.

271 Sammanfattning Inom Arenastaden kan flera områden bebyggas med bostäder, skola och verksamheter i samklang med den idrottsliga visionen. Avsikten med kompletterande byggnation skall vara att stärka områdets karaktär som idrottsligt landmärke De nya områdena förbinds tillsammans med redan etablerade grönytor, idrottsverksamheter och arenor i intressanta och upplevelserika stråk och motionsslingor. Förslag i mer detalj kan fortlöpande tas fram när resurser finns. Stråken möbleras med attribut såsom spontanidrott, bänkar, infokuber, vegetation, stensättning, vindskydd mm enligt det kvalitetsprogram som gällt sedan Arenastaden började utvecklas. Syftet är att skapa en attraktiv plats för boende i och besökare till Arenastaden. Totalt redovisas byggnation av ca 500 lägenheter och om detaljplanens inriktning om m2 BTA ska uppfyllas måste förtätning ske och ytterligare ytor disponeras. Övriga utrymmen ger möjlighet till t.ex. gymnasium om 4000 m2 BTA och verksamheter/handel om ca m2. Därtill finns utrymme för kompletterande idrottsarenor för ett antal sporter.