3. Genom externa konsulter och internt avdelad personal inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Transkript

1 1(6) 29 mars 2006 hs 2006/0006 Redovisning av uppdrag med inriktning att stabilisera ekonomin och framöver Hälso- och sjukvårdsnämnden gavs av Kommunstyrelsen den 22 september följande uppdrag: 1. Ompröva förutsättningslöst all verksamhet, ambitioner, utbudspunkter, servicenivåer, avgifter samt genomför successivt och planerat en minskning av personalen. Åtgärder motsvarande besparingar på 30 mkr skall senast redovisas under första kvartalet Arbetet skall bedrivas skyndsamt, åtgärderna skall få genomslag 2006 med full effekt Genom externa konsultinsatser analysera kirurgklinikens organisation, uppdrag vs resurser, styrning och uppföljningssystem. Analysen med åtgärdsförslag skall ske skyndsamt och rapporteras till kommunstyrelsen under första kvartalet Genom externa konsulter och internt avdelad personal inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen utreda införande av en akutläkarorganisation och dess konsekvenser för nuvarande jourlinjeorganisation, ekonomiska effekter etc. Utredningen skall ske skyndsamt och rapporteras till kommunstyrelsen under första kvartalet För samtliga uppdrag gäller följande: Hälso- och sjukvårdsförvaltningen skall utarbeta besparingsförslagen. Innan förslagen behandlas i hälso- och sjukvårdsnämnden skall kommunstyrelsens krisgrupp ges tillfälle att yttra sig över besparingsförslagen. För utredningsuppdragen avsätts kr av centralt budgeterade medel. Under bilaga 1 redovisas de uppdrag som gavs till delar av verksamheten av tf Hälso- och sjukvårdsdirektören under december Ett av uppdragen det som gäller tandvården hanteras som ett eget beslutsärende som ska behandlas i Hälso och sjukvårdsnämnden efter yttrande från kommunstyrelsen. Nedan redovisas kortfattat arbetet med de olika uppdragen. Sammantaget kan man konstatera att undantaget för tandvården finns inga förslag till beslut framtagna. Uppdragen ska trots det ses som ett led i arbetet med att nå en balans i budgeten Förutom uppdragen arbetar förvaltningen med fokus på ledarskapet, ordning och reda frågor att utveckla samarbetet med Karolinska och Stockholms Läns Landsting samt regionvårdskostnaderna. Underlag är nu framtaget för ett åtagande kopplat till resursåtgång för medicin- Stab-/administration Hälso- och sjukvården Gotlands Kommun VISBY Tfn Fax ann_christin.kullberg@hsf_gotland.se Gotlands Kommun på Internet; Org nr Gotlands Kommun SE g:\hs\ diarie\-.2006\ \uppdrag\februarilista-06.doc :54

2 2(6) 29 mars 2006 hs 2006/0006 kliniken. Underlaget ska under våren processas och eventuella förändringar ska beslutas om inför budget Kvinnokliniken har ett besparingsbeting för 2006 om 1 mkr. De mer strategiska frågorna för den framtida hälso- och sjukvården kommer att lyftas fram för beslut i samband med att det pågående konsultarbetet presenterar sin slutrapport i slutet av oktober. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSFÖRVALTNINGEN Ann-Christin Kullberg Tf Hälso- och sjukvårdsdirektör Stab-/administration Hälso- och sjukvården Gotlands Kommun VISBY Tfn Fax ann_christin.kullberg@hsf_gotland.se Gotlands Kommun på Internet; Org nr Gotlands Kommun SE g:\hs\ diarie\-.2006\ \uppdrag\februarilista-06.doc :54

3 3(6) 29 mars 2006 hs 2006/0006 Uppdragen Nya arbetstidsregler 2007 Förvaltningen arbetar med att förbereda verksamheten för de nya arbetstidsregler som gäller från Mål för arbetet: Förläggning av arbetstid ska från den 1/ ske på ett sådant sätt att den uppfyller de krav som ställs i arbetstidslagen Åstadkomma en förbättrad arbetsmiljö Bibehålla eller om möjligt förbättra patientsäkerheten i verksamheterna Förändringarna måste hålla sig inom kostnadsramen Bibehålla så stort personligt och verksamhetsanpassat inflytande som möjligt över arbetstidsförläggningen Vad ska göras Beskriva nuvarande system för förläggning av arbetstider inklusive jour och beredskapslinjer Identifiera konsekvenser av den nya lagstiftningen Beräkning av förväntad personalåtgång och kostnad klar till budgetberedningen i maj Tillse att nödvändiga åtgärder vidtas som säkerställer en korrekt hantering av arbetstidsförläggningen Fastställa riktlinjer och utarbeta förslag till lösningar tillsammans med verksamheterna Akutprocessen, bilaga Under januari och februari har arbetet inriktats på att skaffa ökad kunskap och information om hur andra landstings arbetar med akutprocessen/akutläkaridén. Representanter från Varberg har varit på Gotland och berättat hur och varför man valt att bygga upp en akutläkarorganisation. Ett större seminarium planeras innan sommaren. Ett seminarium där representanter från landsting där man valt att arbeta med akutläkarkoncept presenterar tankar och erfarenheter skall arrangeras under början av Uppdraget har flera beröringspunkter med den så kallade framtidsutredningens inriktning. De delar av hälso- och sjukvården som har ett 24-timmars uppdrag styr förutsättningarna för arbetet under dagtid. I uppdraget ingår även att ta fram beslutsunderlag om ett eventuellt tillskapande av en intagningsavdelning i nära anslutning till akutmottagningen. Stab-/administration Hälso- och sjukvården Gotlands Kommun VISBY Tfn Fax ann_christin.kullberg@hsf_gotland.se Gotlands Kommun på Internet; Org nr Gotlands Kommun SE g:\hs\ diarie\-.2006\ \uppdrag\februarilista-06.doc :54

4 4(6) 29 mars 2006 hs 2006/0006 I underlaget ska beskrivningar av patientflöden redovisas och analyseras och flaskhalsar identifieras. Underlaget ska svara på frågan om och i så fall hur ett utökad samverkan med Räddningstjänsten ska ske. Kirurg- och ortopedklinikens åtagande Under slutet av 2005 och under 2006 pågår ett intensivt arbete med att skapa ordning och reda på de båda klinikerna. Extern konsult arbetar med personalen på hela kirurgkliniken. Mål 3 arbete pågår med att ta fram kompetensutvecklingsplaner mm. Underlag för upphandling av konsult har tagits fram. Beslut har tagits om att avvakta med konsultarbete eftersom efter att tiden gått är risken uppenbar för ett dubbelarbete i samband med arbetet med framtidsutredningen. Uppdrag Primärvården Konsekvensbeskrivning av minskning av antalet vårdcentraler Uppdraget vilar i avvaktan på resultat av pågående utredning inom framtidsutredningen. Förbättring av ersättningsmodellen Arbetsgrupp utsedd som arbetar med uppdraget. Ev förslag till förändring kommer till budget Utveckla hemsjukvården tilllsammans med onkologiska enheten Ett gemensamt förslag på hur hemsjukvården ska utvecklas i nära samverkan mellan primärvården och onkologiska enheten har tagits fram. Syftet är att förbättra kvaliteten på den avancerade palliativa vården. Detta för att patienter som så önskar i ännu större utsträckning ska kunna vårdas hemma och även få avsluta sina dagar i det egna hemmet med en vård likvärdig den man skulle ha fått inom slutenvården. I förlängningen, i en fullt utbyggd form, kommer detta leda till att vårdplatser frigörs inom slutenvården. Syftet är även att alla patienter ska kunna erbjudas en likvärdig palliativ hemsjukvård oavsett cancerdiagnos och var på Gotland man bor. Ett annat syfte med verksamheten är att öka kompetensen utanför den onkologiska enheten genom att arbeta mer utåtriktat så även patienter/personal inom primärvården och äldreomsorgen ges möjlighet att tillgodogöra sig den samlade kunskap som idag tyvärr ofta stannar inom enhetens väggar. Samverkan med den öppna vården på sjukhuset Arbetet med att uppfylla vårdgarantin har ställt ökade krav på hela vårdprocessen inte minst på att förtydliga åtaganden utirfrån lokala vårdprogram, remissflöden att verkamheterna arbetar år samma håll. Stab-/administration Hälso- och sjukvården Gotlands Kommun VISBY Tfn Fax ann_christin.kullberg@hsf_gotland.se Gotlands Kommun på Internet; Org nr Gotlands Kommun SE g:\hs\ diarie\-.2006\ \uppdrag\februarilista-06.doc :54

5 5(6) 29 mars 2006 hs 2006/0006 Inom ett stort antal diagnosgrupper pågår vårdprogramsliknande samverkan mellan primärvården och klinikerna på sjukhuset. Ett processarbete pågår för att förbättra vården för hjärtsviktspatienter. Genomgång av remissrutiner har genomförts bland annat med ortoped-, ansetesi-, kirurgklinikerna och primärvården. Arbetet med medicinklinikens åtagande kommer att leda fram till ställningstagande om ansvar och patientflöden. Framtidsutredningen ska särskilt belysa hur samverkan kan förbättras mellan de olika verksamheterna på ön. Barnhälsovården Barnhälsovården i Visby är organiserad på vårdcentralerna Wisby söder och Gråbo. Övriga vårdcentraler har BVC-ansvarig sjuksköterska. Föräldrar kan fritt välja BVC. Kontakterna mellan BVC och distriktsläkare är inte så starka att de motiverar att barn måste vara listade på den vårdcentral familjen besöker när de är sjuka. De två år som Visby har haft sammanslagen BVC bekräftar detta. Eventuella förändring av ansvar och organisation av barnhälsovården kommer att behandlas i utredningen om framtidens sjukvård och struktur Primärvårdens beredskap Frågan kommer att ingå i framtidsutredningen och utredningen om en eventuell akutläkarorganisation. Samverkan Korpenområdet Primärvården ska tillsammans med Hab/rehabenheten, Social- och omsorgsförvaltningen och medicinkliniken ur ett gemensamt perspektiv lämna förslag på utveckling och effektivisering av de gemensamma resurserna för vård av äldre på Korpen. Särskilt ska samspelet mellan vård inom hemrehabilitering korttidsplatser äldrerehab belysas. Kartlägga befintliga resurser och uppdrag Svara på frågan om resurserna kan användas mer effektivt med tanke på att verksamheterna är lokaliserade i samma hus. Fokus ska vara att vård och stöd ska så långt det är möjligt ges i hemmet så kort tid som möjligt inom korttidsvård vårdavdelning. Lämna förslag på förbättringsområden inom de ekonomiska ramarna Se bilagd beskrivning från primärvårdsstartegen Gerd Silk. Gemensamt beslut om fortsatt arbete och inriktning ska fattas av respektive förvaltningschef. IT-tekniken Se bilagd beskrivning från försörjningschef Bo Magnusson Stab-/administration Hälso- och sjukvården Gotlands Kommun VISBY Tfn Fax ann_christin.kullberg@hsf_gotland.se Gotlands Kommun på Internet; Org nr Gotlands Kommun SE g:\hs\ diarie\-.2006\ \uppdrag\februarilista-06.doc :54

6 6(6) 29 mars 2006 hs 2006/0006 Röntgen Alternativ organisation av MR-verksamheten bilaga Verkamhetschefen Svante Walldén har i bilaga redogjort för olika alternativa förändringar av MR-verksamheten och alternativ organisation av mammografiverksamheten. Genomgången av olika alternativ till egen MR-verksamhet med översiktliga beräkningar ger en kostnad på ca 1,3 mkr (granskning på distans), 4,5 mkr (mobil) respektive 4 mkr (fastlandet utan resa inräknad). Ska ställas mot en spareffekt på som allra mest 1,1 mkr och sannolikt betydligt mindre. Vad som inte räknats med i detta är de övriga effekter en stängning av MR skulle få. En är att akuta eller subakuta undersökningar inte skulle kunna göras (dyr transport). En annan är att härvarande radiologer trots att de inte granskar MR primärt skulle bli tvungna att sätta sig in många av fallen i alla fall då de ska demonstreras för klinikerna och då klinikerna önskar diskussion kring fallen. Rekryteringsläget för röntgenavdelningen skulle också försämras kraftigt om vi inte genomför MR. Vi skulle sannolikt inte heller godkännas för ST-utbildning. Således kan konstateras att någon besparing inte kan förväntas av en stängning av MR. Den medicinska servicen till Gotlands befolkning skulle försämras betänkligt. Alternativ organisation av mammografiverksamheten, bilaga Sammanfattningsvis kan sägas att en utläggning på entreprenad av hela eller delar av mammografiverksamheten inte kan förväntas innebära någon ekonomisk besparing. Tvärtom torde det kosta betydligt mer än att behålla verksamheten i egen regi. Digitalisering skulle innebära att efter en initial investeringskostnad vi kan spara in på film- och kemikaliekostnader och på sikt att arkivarbetet försvinner. Detta innebär också en arbetsmiljövinst som inte är obetydlig. De stora fördelarna med en digitalisering är dock att distansgranskning underlättas och vi därmed får en större frihet i att organisera arbetet. Även detta torde innebära ekonomisk besparing ehuru mycket svårare att beräkna. Stab-/administration Hälso- och sjukvården Gotlands Kommun VISBY Tfn Fax ann_christin.kullberg@hsf_gotland.se Gotlands Kommun på Internet; Org nr Gotlands Kommun SE g:\hs\ diarie\-.2006\ \uppdrag\februarilista-06.doc :54

7 1(7) 5 december 2005 bilaga 1 Uppdrag syftande till budget i balans 2006/2007 Hälso- och sjukvården ska i enlighet med Kommunstyrelsens beslut i oktober 2006: Förutsättningslöst ompröva all verksamhet, ambitioner, utbudspunkter, servicenivåer, avgifter samt successivt genomföra och planera en minskning av personalen. Åtgärderna ska leda till att verksamheten kan bedrivas inom de ekonomiska ramarna. Arbetet skall bedrivas skyndsamt, åtgärderna skall få genomslag 2006 med full effekt Genom externa konsultinsatser analysera kirurgklinikens organisation, uppdrag vs resurser, styrning och uppföljningssystem. Analysen med åtgärdsförslag skall ske skyndsamt och rapporteras till kommunstyrelsen under första kvartalet Genom externa konsulter och internt avdelad personal inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen utreda införande av en akutläkarorganisation och dess konsekvenser för nuvarande jourlinjeorganisation, ekonomiska effekter etc. Utredningen skall ske skyndsamt och rapporteras till kommunstyrelsen under första kvartalet För samtliga uppdrag gäller följande: Hälso- och sjukvårdsförvaltningen skall utarbeta besparingsförslagen. Innan förslagen behandlas i hälso- och sjukvårdsnämnden skall kommunstyrelsens krisgrupp ges tillfälle att yttra sig över besparingsförslagen. För utredningsuppdragen avsätts kr av centralt budgeterade medel. Uppdrag som ska leda till ovanstående Nya arbetstidsregler 2007 Förvaltningen ska utreda konsekvenser av nya arbetstidsregler. De nya reglerna kan komma att förändra förutsättningarna för bemanning, innebära hårdare krav på schemaläggning och medföra ökade kostnader. Personalchefen får i uppdrag att ta fram underlag med förslag på åtgärder som ska genomföras för att uppfylla de nya förväntade arbetstidsreglerna. Underlaget ska presenteras på HSN den 13 mars och därmed vara klart för att behandlas i samverkansgruppen den 3 mars utskick den 24 februari. Arbetet ska avrapporteras till Tf Hälso- och sjukvårdsdirektören den den 19 januari kl Stab-/administration Hälso- och sjukvården Gotlands Kommun VISBY Tfn Fax ann_christin.kullberg@hsf_gotland.se Gotlands Kommun på Internet; Org nr Gotlands Kommun SE g:\hs\ diarie\_.2005\ \februarilista-05.doc :03

8 2(7) 5 december 2005 bilaga 1 Akutprocessen Genom externa konsulter och internt avdelad personal inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen utreda införande av en akutläkarorganisation och dess konsekvenser för nuvarande jourlinjeorganisation, ekonomiska effekter etc. Utredningen skall ske skyndsamt och rapporteras till kommunstyrelsen under första kvartalet Verksamhetschef Tomas Widén har i uppdrag att ta fram underlag för ett ev beslut om att införa en akutläkarorganisation på Gotland. För att genomföra en sådan förändring krävs ökad kunskap och information om andra landstings arbete i frågan, bred förankring och diskussion i verksamheten. Ett seminarium där representanter från landsting där man valt att arbeta med akutläkarkoncept presenterar tankar och erfarenheter skall arrangeras under början av Uppdraget har flera beröringspunkter med den så kallade framtidsutredningens inriktning. En avstämning och samordning ska ske med projektledare Katarina Michanek. I uppdraget ingår även att ta fram beslutsunderlag om ett eventuellt tillskapande av en intagningsavdelning i nära anslutning till akutmottagningen. I underlaget ska beskrivningar av patientflöden redovisas och analyseras och flaskhalsar identifieras. Underlaget ska svara på frågan om och i så fall hur ett utökad samverkan med Räddningstjänsten ska ske. I uppdraget ska också utnyttjandet av helikoptern belysas kan tjänster säljas, används resursen optimalt, finns förbättringsområden i så fall vilka? Uppdraget ska regelbundet stämmas av med Tf hälso- och sjukvårdsdirektören. 1:a avstämning ska ske den 11 januari kl Underlaget ska presenteras på HSN den 13 mars och därmed vara klart för att behandlas i samverkansgruppen den 3 mars utskick den 24 februari. Kirurg- och ortopedklinikernas åtagande Genom externa konsultinsatser analysera kirurgklinikens organisation, uppdrag vs resurser, styrning och uppföljningssystem. Analysen med åtgärdsförslag skall ske skyndsamt och rapporteras till kommunstyrelsen under första kvartalet För kirurg- och ortopedkliniken bedömer vi att arbetet bör ske utifrån två spår: 1. Att definiera uppdraget för klinikerna och vilka resurser som krävs för att klara uppdraget. En tanke är att i första hand se vilka möjligheter vi har Stab-/administration Hälso- och sjukvården Gotlands Kommun VISBY Tfn Fax ann_christin.kullberg@hsf_gotland.se Gotlands Kommun på Internet; Org nr Gotlands Kommun SE g:\hs\ diarie\_.2005\ \februarilista-05.doc :03

9 3(7) 5 december 2005 bilaga 1 att få stöd i det arbetet inom det ramavtal som HSF har med SLL och genom de kontakter som finns. 2. Att stödja den nya chefen i arbetet med att skapa mer ordning och reda dvs skapa rutiner och arbeta internt på kliniken för att skapa mer samstämmig uppfattning om mål, medel och spelregler. För detta arbete bedömer vi att det finns konsulthjälp att få inom de ramavtal som Gotlands kommun har. Uppdrag Primärvården Primärvården har under flera år överskridit de budgetramar som anvisats för verksamheten. Det övergripande uppdraget för primärvården är att nå en budget i balans Under våren 2005 gjordes en uppföljning av familjeläkarssytemet i vilken en del förslag på åtgärder presenterades. Primärvårdsstrategen får i uppdrag att: Konsekvensbeskriva en minskning av antalet vårdcentraler Beskriva verksamhetsmässiga, ekonomiska konsekvenser av en förändring av vårdcentralsstrukturen på Gotland med utgångspunkt att vårdcentraler ska finnas i Visby, Hemse och i Slite. Alternativ ska presenteras och de möjligheter till förändring som nybyggnation av en vårdcentral i Gråbo ska särskilt tas tillvara. I basåtagandet för primärvården beskrivs en minsta storlek på vårdcentral för att kunna klara kvalitetskrav, sårbarhet, utbildningssituation mm är tre vårdlag. Stämmer den utgångspunkten även i dag? Färre utbudspunkter leder också till minskade kostnader för övrig kommunal service, IT, budtransporter, posthantering mm. Dessa kostnader ska beskrivas. Verksamheten i Fårösund ska särskilt belysas. Tandvården har motsvarande uppdrag att se över och lämna förslag på minskning av antalet tandvårdskliniker. Lokalerna i Fårösund samutnyttjas av tandvården och primärvården. Kan verksamheterna flyttas och lokalerna frigöras med minskade kostnader? Förbättra ersättningsmodellen I uppföljningen av familjeläkarssytemet framkom synpunkter på förändringar i ersättningssytemet. Ersättningen för läkarsinsatserna i särskilda boendena ska ses över. Förslag på ersättningsmodell som även innefattar täckningsgrad ska tas fram. Utveckla hemsjukvården tillsammans med onkologiska enheten Primärvården har tillsammans med onkologiska enheten i uppdrag att förbättra samverkan kring denna speciella patientgrupp målet är att ge en bättre vård och att undvika parallellorganisationer. Stab-/administration Hälso- och sjukvården Gotlands Kommun VISBY Tfn Fax ann_christin.kullberg@hsf_gotland.se Gotlands Kommun på Internet; Org nr Gotlands Kommun SE g:\hs\ diarie\_.2005\ \februarilista-05.doc :03

10 4(7) 5 december 2005 bilaga 1 Samverkan med den öppna vården på sjukhuset Uppdrag att gemensamt med lasarettet se över mottagningsverksamheten för att undvika att dubbelarbete görs. Särskilt sjuksköterskemottagningarna ska redovisas och analys ska göras av patientflöden, utnyttjandegrad och kompetensskillnader. Förslag på hur läkarmottagningar utförda av lasarettets specialistläkare kan flyttas till vårdcentralerna ska tas fram. Barnhälsovården Underlag för ett eventuellt beslut om att skapa en särskild enhet för barnhälsovården ska presenteras. Verksamhetsmässiga och ekonomiska konsekvenser ska beskrivas. Primärvårdens beredskap Vilka möjligheter finns för förändring av primärvårdens beredskap/jouråtagande. Möjligheter till sammanslagning av jour/beredskapslinjer under de tider på dygnet då den utnyttjas mer sällan. Beredskapen och motagningsverksamheten under helger, kan den minskas i så fall hur. Verksamhetsmässiga och ekonomiska konsekvenser ska beskrivas. Korpenområdet Primärvården ska tillsammans med Hab/rehabenheten, Social- och omsorgsförvaltningen och medicinkliniken: ur ett gemensamt pespektiv lämna förslag på utveckling och effektivisering av de gemensamma resurserna för vård av äldre på Korpen. Särskilt ska samspelet mellan vård inom hemrehabilitering korttidsplatser äldrerehab belysas. Kartlägga befintliga resurser och uppdrag Svara på frågan om resurserna kan användas mer effektivt med tanke på att verkamheterna är lokaliserade i samma hus. Fokus ska vara att vård och stöd ska så långt det är möjligt ges i hemmet så kort tid som möjligt inom korttidsvård vårdavdelning. Lämna förslag på förbättingsområden inom de ekonomiska ramarna Uppdraget ska regelbundet stämmas av med Tf hälso- och sjukvårdsdirektören. 1:a avstämning ska ske den 11 januari kl Underlaget ska presenteras på HSN den 13 mars och därmed vara klart för att behandlas i samverkansgruppen den 3 mars utskick den 24 februari. Stab-/administration Hälso- och sjukvården Gotlands Kommun VISBY Tfn Fax ann_christin.kullberg@hsf_gotland.se Gotlands Kommun på Internet; Org nr Gotlands Kommun SE g:\hs\ diarie\_.2005\ \februarilista-05.doc :03

11 5(7) 5 december 2005 bilaga 1 Uppdrag tandvården Tandvårdschefen ska lämna förslag på minskning av antalet tandvårdskliniker där hänsyn har tagits till framtida möjligheter att bedriva effektiv tandvård med hög kvalitet. Utgångspunkten ska vara att tandvårdskliniker ska finnas i Visby, Hemse, Roma och Slite. Verksamhetsmässiga och ekonomiska konsekvenser ska belysas. Budgetramen 2006 har minskats med kronor. Uppdraget ska regelbundet stämmas av med Tf hälso- och sjukvårdsdirektören. 1:a avstämning ska ske den 12 januari kl Underlaget ska presenteras på HSN den 13 mars och därmed vara klart för att behandlas i samverkansgruppen den 3 mars utskick den 24 februari. IT-tekniken Försörjningschefen får i uppdrag att lämna förslag på åtgärder som leder till att IT-tekniken som vi har utnyttjas optimalt. En sammanställning av förväntade förändringar inom IT- området som innebär ökade kostnader ska presenteras. Uppdraget ska regelbundet stämmas av med Tf hälso- och sjukvårdsdirektören. 1:a avstämning ska ske den 12 januari kl Underlaget ska presenteras på HSN den 13 mars och därmed vara klart för att behandlas i samverkansgruppen den 3 mars utskick den 24 februari. Röntgen Alternativ organisation av MR-verksamheten Verksamhetschefen på Röntgen får i uppdrag att konsekvensbeskriva en stängning av MR-laboratoriet och i stället erbjuda MR-undersökningar via en trailer som kommer till Gotland, alternativt skicka patienterna till fastlandet för undersökning. Konsekvensbeskrivningen ska redovisa möjligheter, risker och hot. Konsekvenser för verksamheten och för ekonomin. Organisation för mammografi Röntgens verksamhetschef får i uppdrag att se över hantering. Kan privatisering vara en möjlighet? Hur påverkas förutsättningarna av digitaliseringen? Uppdraget ska regelbundet stämmas av med Tf hälso- och sjukvårdsdirektören. 1:a avstämning ska ske den 10 januari kl Underlaget ska presenteras på HSN den 13 mars och därmed vara klart för att behandlas i samverkansgruppen den 3 mars utskick den 24 februari. Mathantering Försörjningschefen får i uppdrag att beskriva konsekvenser av övergång till kyldmatshantering om det genomförs nu, och i förlängningen. Stab-/administration Hälso- och sjukvården Gotlands Kommun VISBY Tfn Fax ann_christin.kullberg@hsf_gotland.se Gotlands Kommun på Internet; Org nr Gotlands Kommun SE g:\hs\ diarie\_.2005\ \februarilista-05.doc :03

12 6(7) 5 december 2005 bilaga 1 Uppdraget ska regelbundet stämmas av med Tf hälso- och sjukvårdsdirektören. 1:a avstämning ska ske den 12 januari kl Underlaget ska presenteras på HSN den 13 mars och därmed vara klart för att behandlas i samverkansgruppen den 3 mars utskick den 24 februari. Fokus på lab Under 2005 har antalet labprover ökat kraftigt vilket är motsatt utveckling mot den förväntade där tillgängligheten av redan tagna prover via journalsystem ökar. Förvaltningens labmedicinska råd får i uppdrag att analysera utvecklingen och utforma riktlinjer som understödjer att rätt prover tas. Uppdraget ska regelbundet stämmas av med Tf hälso- och sjukvårdsdirektören. Fokus på regionvårdskostnaderna Den inrättade planeringsenheten Vård får i uppdrag att fortlöpande följa upp vård som ges på fastlandet. För vård på Karolinska skall enheten tillhandahålla stöd till patientansvariga läkare så att patienter inte får vård som kan ges på vsiby lasarett. Ett aktivt arbete skall göras så att möjligheterna till helikoptertransporter utnyttjas optimalt. Övriga pågående uppdrag VAD-utredningen Under 2005 har beslut fattats om att organisera all medicinsk dokumentation i en särskild organisation skild från klinikerna. Organisationen fullföljs under januari-februari genom överflyttning av samtliga läkarsekreterare varvid en minskning görs med cirka 10 årsarbetare. Etapp två med ytterligare minskningar skall genomföras under Avgifter Arbetsutskottet föreslog ( 174 ) att kommunfullmäktige inför en ny avgift 150 kronor för utkörningsservice av hjälpmedel. Arbetsutskottet gav också förvaltningen i uppdrag att utreda möjlighet för patienter att själva hämta sina hjälpmedel. Förslaget om avgift överlämnat till kommunfullmäktige för beslut. Ekonomichefen ansvarar för tillämpningsbestämmelser, och försörjningschef har fått i uppdrag att utreda och föreslå regelverk och praktisk hantering av uthämtningsmöjlighet. Förslag klart före årsskiftet Nya verksamheter Arbetsutskottet beslöt ( 174 ) att nya verksamheter/metoder inte får införas utan särskild prövning (eller genom t ex socialstyrelsens direktiv) Verksamhetscheferna ansvarar för att besluten efterlevs. Vid tveksamhet kontaktas förvaltningschefen. Stab-/administration Hälso- och sjukvården Gotlands Kommun VISBY Tfn Fax ann_christin.kullberg@hsf_gotland.se Gotlands Kommun på Internet; Org nr Gotlands Kommun SE g:\hs\ diarie\_.2005\ \februarilista-05.doc :03

13 7(7) 5 december 2005 bilaga 1 Konsultverksamhet Arbetsutskottet beslöt ( 174 ) att konsultverksamheten minimeras generellt. Samlokalisering psykiatri Arbetsutskottet beslöt ( 175 ) att psykiatrin skall samlokaliseras, i första hand inom S:t Olofsområdet. Uppdrag har givits till chefen för psykiatrin att i samarbete med planeringschefen se på möjligheterna i en för för-projektering. Barn- och skolhälsovård Arbetsutskottet gav förvaltningen i uppdrag att tillsammans med barn- och utbildningsförvaltningen utreda möjligheterna att samordna skolans hälso- och sjukvård med barnklinikens åtagande. Förvaltningsledningen och chefen för barn- och ungdomskliniken gör utredningen i samarbete med barn- och utbildningsförvaltningen. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSFÖRVALTNINGEN Ann-Christin Kullberg tf hälso- och sjukvårdsdirektör Stab-/administration Hälso- och sjukvården Gotlands Kommun VISBY Tfn Fax ann_christin.kullberg@hsf_gotland.se Gotlands Kommun på Internet; Org nr Gotlands Kommun SE g:\hs\ diarie\_.2005\ \februarilista-05.doc :03

14 Verksamheter på Akutmottagningen FÖRE LASARETTSOMBYGGANDEN: Akuten på kirurgmottagningen med kirurgens personal Kirurgiska patienter tas om hand på plats dygnet runt Medicinska patienter går vidare till medicinmottagningen dagtid. EFTER LASARETTSOMBYGGANDEN Akuten på MIKA som blev IKA Medicinmottagning saknas nu i stället teammottagningarna. Egen personal på akuten dock ej läkare Kirurgiska patienter och medicinska patienter tas om hand dygnet runt. VERKSAMHETEN IDAG: Ont om vårdplatser Utredningar/behandlingar på akuten Primärvård med begränsade resurser Primärvårdsjour kvällar helger Turistmottagning sommartid Sköterska i luckan triage Mycket labbprover rtg. Styrning? Kompetens? Tänkbara utvecklingslinjer: Akutläkare: vilka effekter på övriga organisationen? AT, ST, specialister klinikerna? Observationsplatser, ITA, AVA Närmare samarbete med räddningstjänsten, ambulans på akuten Patientnära lab. Ev förändringar av arbetsuppgifter/uppdrag: renodla det akuta Utredningpatienter: -Medicinpatienter till resp. teammottagning dagtid (akuttider). -Kirurgpatienter till kirurgmottagningarna

15 INTAGNINGSAVDELNING PÅ VISBY LASARETT Frågan om att inrätta en intagningsavdelning eller observationsavdelning har varit upp till diskussion också tidigare. Behovet har dock ansetts så pass litet att en avdelning inte har kommit till stånd. Idag har vi en situation på Lasarettet med periodvis stora svårigheter ordna vårdplatser för såväl akuta som elektiva patienter. Akutmottagningen har fått mer av både utredande som behandlande verksamhet. Patienter skickas hem men en osäkerhet kan finnas där en observationsperiod skulle vara av värde. Frågan om Akutläkare har aktualiserats och också här skulle en intagningsavdelning bli av värde. De förändringar i lokalanvändandet som skapas efter Dialysflygelns färdigställande ger möjligheter till ytor på Akutmottagningen för en eventuell intagningsavdelning. FÖRDELAR: Minska belastningen på de annars mottagande vårdavdelningarna inte minst nattetid. Eventuellt skulle personalbehovet här kunna minskas. Patienter med ett förmodat kort vårdbehov behöver ej läggas in/skrivas in. Skapar en trygghet för mer oerfarna läkare att kunna observera svårbedömda patienter. NACKDELAR: Eventuell ökad personalbemanning på Akutmottagningen

16 AKUTLÄKARE PÅ VISBY LASARETT? De senaste åren har det blivit allt vanligare med Akutläkare på svenska sjukhus. Detta trots osäkerheten om akutläkare skall bli en egen specialitet (i nuläget är utredningsförslaget tilläggsspecialitet). Uppläggen har varit mycket olika på de kliniker i Sverige där det införts. Där man har infört det har det på de flesta klinikern också blivit kvar och nya kliniker tillkommer ständigt (försök i Umeå misslyckades). Hur ser det ut i övriga världen? USA och Canada samt i Australien. Väl etablerat I USA sedan mer än 30 år och med mer än akutläkare i landet. Europa Framför allt Storbritannien (204 akutmottagningar, 850 specialister varav 500 överläkare consultants, 770 under utbildning. College of Emergency Medicine bildat) samt några andra länder Leeds: surgeons only happy in the operating room an old bunch being grumpy CDU: Clinical Decision Unit Norden Framför allt Island med specialitet sedan 1992, egen lärostol Utbildning delvis utomlands (som för andra specialiteter) Föreningar: Internationellt: USA: American Academy of Emergency Medicine Europa: EuSEM ( sedan Årliga möten England British Association for Emergency Medicine Sverige: SWESEM. ( Årsmöten utbildningar, utbildningsplan akutläkare.

17 SVERIGE Södersjukhuset: Start 2000, filosofin motsvarande akutläkarna i anglosaxiska länder. Tänkt att ersätta tre jourlinjer. Möt mycket motstånd från de stora klinikerna. Byggt på utbildning av AT-läkare. Karolinska: Start våren 2000, bygger på erfarna specialister. Utbildar ST med målet mot breda akutläkare. Akutmottagningen på Karolinska nu blivit något av superakut i Stockholm. MIG-upplägg. Hälsingborg Bygger på specialister i allmänmedicin. Anställer AT eller färdiga specialister. AT erbjuds efter 2 års tjänstgöring fortsatt ST-utbildning på sjukhuset Fyra akutvårdsavdelningar Ängelholm, endast på medicinsidan Malmö Lund: c:a 15 akutläkare, egen avdelningar, mål 2007 med utbyggd akutläkarorg. Erbjuder utbildning med lokal anpassning, grundutbild medicin, sedan certifiering Styrkort Göteborg, samtliga sjukhus inklus. barnsjukhuset Sahlgrenska. SWOT-analys uppstarten. Erfarna specialister (10 st) ger hög kompetens i första linjen samt handleder yngre läkare. Eget lab med egen personal för att minska en av flaskhalsarna. Ev. minska antalet specialister på avdelningarna. Borås Östersund (Kalmar) Linköping Sedan 2005, politiskt stöd, klart 2012 med totalt 26 akutläkare. Uppsala, sedan 2005 Eget lab, egen avdelning med fem-dygnsvård. Kristianstad

18 Varberg: Intressant för Gotland, det minsta sjukhuset med en fungerande akutläkarlinje. Upptagningsområdet dock Start 2002, sedan 2005 nio akutläkare i tjänst besök/år Akutläkarna tar % av patienterna (allt utom gyn o psyk) Obs-avdelning med 9 platser, 24 timmarsvård Effekter: Inläggningarna har minskat. Kir- och Ortoped-ST:s närvaro mindre på Akuten. Bra stämning på Akuten, mindre tryck. Skäl att införa Akutläkare på Gotlands Höja kompetensen i det primära omhändertagandet, exempelvis ögon, öron barn. Egna läkare på akuten Utveckla vård och rutiner Utveckla vårdprocessen i akutkedjan särskilt över gränssnitten (ex.vis prehospitala vården) Bättre arbetsmiljö, teamkänsla Handleda yngre läkare samt akutens personal Ansvara för eventuell intagningsavdelning Minska inläggningar Avlasta specialister, kirurger mer på operation med ökad möjlighet handleda yngre läkare som ST Effekter på övriga jourlinjer exempelvis psykiatrin. Ge möjlighet följa nya arbetstidsreglerna Hur införa? Erfarenheterna från de kliniker som redan startat upp i Sverige är att satsa på erfarna specialister som i sin tur kan handleda ST inom alla specialiteter inklusive de som skulle kunna bli akutläkare. Målet skulle kunna vara att som i Varberg ha tillräckligt stort antal för att skapa en egen akutläkarjourlinje. Hjälp med utbildning har erbjudits från Karolinska Universitetssjukhuset i Solna.

19 Studiebesök i Varberg akutläkare. Upptagningsområde: c:a Vårdplatser: 321 Omsättning: 1,3 miljd. (2001) Med anledning av uppdraget kring akutläkare gjorde Sune Handell och undertecknad ett kortare studiebesök på akutmottagningen i Varberg den 1/ Valet på Varberg är att det är ett förhållandevis litet sjukhus upptagningsområdet dock nära tre gånger så stort som Visbys. VC för akutmottagningen är Birgitta Bartholdson, tidigare medicinkliniken och specialist i kardiologi. Vi träffade också avdelningschefen. Det finns också en bitr. verksamhetschef, anestesiolog. Ideen är att skaffa en fast läkarbemanning på akutmottagninen. Akutläkarupplägget i Sverige ser lite olika ut där universitetsklinikerna oftast utgår från antingen en medicin alternativt en kirurgisk-ortopedisk grundkompetens. På Karolinska Solna dessutom med specialister. I Varberg är dock konceptet akutläkare med bred kompetens över hela fältet som på Södersjukhuset och i de anglosaxiska föregångsländerna. Ambulanser stationerade i omedelbar närhet (mitt emot akutens ambulanshall). Ambulansen ingår ej i akutens organisation men rotationsutbyte förekommer. Akutmottagningen: 100 anställda, varav 10 läk, 20 sekr 40 skk, 30 uskor. Triage: 1-4 genom triagesjuksköterskor, roterar. Läkarorganisation: Idag 8 akutläkare samt 1 VC. Målet är 12 läkare plus chef. Varför akutläkare: Kris på akuten 2001 i form av stor belastning på läkarsidan. Vidare behövdes en organisation för akuta barn. Positivt var att man samtidigt hade pengar över och ett politiskt intresse för akutläkarkonceptet (drömläge!).

20 Akutläkare internationellt: Framför allt etablerat i de anglosaxiska länderna USA, Canada, Australien, i viss mån i Storbritannien och på gång i Europa inklusive Östeuropa. Etablerat i USA sedan 30 år. Här en livsspecialitet och ej genomgångsyrke. Har ej det blåljusinnehåll som svenska medier kanske förmedlar (Verksamhet som ej är förlagd till Harlem, Bronx etc. präglas naturligtvis mer av vardagssjukvård som i Visby.) I Island specialitet den Kliniker med akutläkare: Helsingborg, Malmö, Lund, Ängelholm, Sahlgrenska Linköping, UAS, Karolinska Solna och Huddinge, Södersjukhuset Östersund.

21 AKUTLÄKARE Lägesbeskrivning 22 mars Akutläkare tilläggsspecialitet från 1 juli Målbeskrivning utarbetad av Svensk Förening för Akutmedicin Akutläkarsystem på allt fler sjukhus i Sverige: Sjukhus som har akutläkare enligt anglosaxisk modell: Södersjukhuset Hälsingborg Varberg Sjukhus som inför akutläkare enl anglosaxisk modell: Linköping UAS Sjukhus med specialister (kir/med) som akutläkare: Sjukhus med annat upplägg: Lund Malmö Sahlgrenska Borås Kristianstad Östersund VISBY: Varberg här 21/2-06 Planerar för ett seminarium om akutläkare den 2 juni 2006

22 Barnhälsovården Uppdrag Primärvården Underlag för ett eventuellt beslut om att skapa en särskild enhet för barnhälsovården ska presenteras. Verksamhetsmässiga och ekonomiska konsekvenser ska beskrivas. Bakgrund Basåtagandet för primärvården på Gotland reglerar att primärvården ansvarar för barnhälsovården enligt nedan följande Barnhälsovårdens mål är att främja barns hälsa, trygghet och utveckling. Detta övergripande mål kan uppnås genom: att stödja föräldrar i ett aktivt föräldraskap att upptäcka och förebygga fysisk och psykisk ohälsa hos barn att uppmärksamma och förebygga risker för barn i närmiljö och samhälle att identifiera barn som far illa och att i samarbete med andra vårdgivare och myndigheter se till att de får den hjälp de behöver att barnhälsovården har en helhetssyn på familjens hälsa att barnhälsovården ska bygga på ett psykosocialt förhållningssätt att den ska vara lättillgänglig och ge kontinuitet i mötet mellan personal och barn/föräldrar att insatserna ska vara tidiga att besöken ska vara frivilliga och avgiftsfria att barnhälsovårdens insatser har en kvalitet som väl motsvarar de kvalitetsnivåer som anges nationellt av Socialstyrelsen Vårdcentralen ersätts ekonomiskt för detta åtagande inom ramen för listningspoäng. Uppföljning av familjeläkarsystemet (maj 2005)angav följande BVC-sköterskorna är missnöjda. De flesta som uttalat sig vill att listningen ska överges till fördel för en områdesindelning. På så sätt menar man att man skulle kunna göra ett bättre arbete inom skola och barnomsorg. Barnhälsovården inom Visby (förutom Gråbo) är en organisatorisk enhet belägen på Wisby Söder. För övrigt finns det sjuksköterska ansvarig för barnhälsovård på samtliga vårdcentraler, hel eller deltid. Barnkliniken ansvarar för läkarinsatserna inom barnhälsovården med något undantag. Under det första levnadsåret besöker föräldrarna ofta BVC (barnavårdscentral) och många föredrar då en geografisk närhet även om de är listade till en läkare på en annan vårdcentral. I Visby har man trots överfulla listor erbjudit barn som fötts i vårdcentralens närområde att bli listade där. Undantaget har emellertid inte gällt om föräldrar av andra skäl önskat lista om sitt barn till en redan fulltecknad VC. Tyvärr har övriga familjemedlemmar ej kunnat erbjudas omlistning till samma vårdcentral även om de önskat det. Förslag Primärvården ansvarar för barnhälsovården även i fortsättningen. Att arbeta med hälsofrämjande och förebyggande åtgärder är en viktig grundsten för primärvården.

23 Ersättningen för barnhälsovården bryts ur ersättningssystemet för familjeläkare sk BVCpeng. Föräldrar kan då fritt välja BVC. Kontakterna mellan BVC och distriktsläkare är inte så starka att de motiverar att barn måste vara listade på den vårdcentral familjen besöker när de är sjuka. De två år som Visby har haft sammanslagen BVC bekräftar detta. Barnhälsovården är en verksamhet som sjuksköterskan ska arbeta med på minst halvtid för att bibehålla kompetens. I takt med att födelsetal och befolkningsstruktur ändras så kommer också antalet BVC att anpassa sig och inrikta sig på centralorterna Visby, Hemse och Slite. BVC-sköterskans kompetens prioriteras således framför strävan att erbjuda geografisk närhet till BVC, även om vissa av ovanstående mål därmed blir svårare att uppfylla. Förslaget innebär ingen ekonomisk förändring för primärvården totalt, men kan påverka enskilda vårdcentraler. PRIMÄRVÅRDEN Gerd Silk Primärvårdsstrateg

24 Hemsjukvården Uppdrag Primärvården Primärvården har tillsammans med onkologiska enheten i uppdrag att förbättra samverkan kring denna speciella patientgrupp målet är att ge en bättre vård och att undvika parallellorganisationer. Bakgrund Februari 2004 startade en onkologisk enhet på Visby lasarett. Enheten består av en onkologmottagning samt en vårdavdelning med 8 vårdplatser med huvudsaklig inriktning på palliativ vård. Verksamheten har inriktat sig på patienter som tidigare vårdats på kirurgkvinno- samt öron-, näs- och halsklinikerna. Under hösten har även patienter från infektionskliniken vårdats där i begränsad omfattning. En ambition har varit och är att erbjuda även svårt sjuka människor med begränsad tid kvar i livet att vistas i hemmet om man så önskar. Förslag Palliativ hemsjukvård på Gotland bedrivs med primärvårdens hemsjukvårdsorganisation som bas. PAL-skapet måste alltid vara tydliggjort för alla parter och kan innehas av endera distriktsläkare eller sjukhusspecialist. PAL-skapet kan växla över tid. För mycket avancerad hemsjukvård och insatser på kort varsel behövs även specialistklinikers insatser i hemmen för handledning till primärvården och äldreomsorgen samt för kortvariga vård och bedömningsinsatser. Nuvarande kommunikationsbrister mellan öppen och sluten vård samt kompetensbrister måste snarast undanröjas. Stabil hemsjukvårdsstruktur för kontinuerlig samplanering. 1. Onkologisk inventeringsrond för hemsjukvård nivå III 2. Onkologisk hemsjukvårdsrond varje vecka (start februari 2006) 3. Gemensamma utbildningar en eftermiddag höst och vår årligen Distriktsläkareoch distriktsköterskeforum 4. Mobilt team från onkologenheten bistår med handledning och kortare avancerade vårdinsatser i hemmet. 5. Primärvården inför en stabil sjuksköterskeorganisation med stöd av distriktsläkare dygnet runt enligt plan från 1 mars Verksamheten anpassas till befintlig budget. PRIMÄRVÅRDEN Gerd Silk Primärvårdsstrateg

25 Korpenområdet Uppdrag Primärvården Primärvården ska tillsammans med Hab/rehabenheten, Social- och omsorgsförvaltningen och medicinkliniken ur ett gemensamt perspektiv lämna förslag på utveckling och effektivisering av de gemensamma resurserna för vård av äldre på Korpen. Särskilt ska samspelet mellan vård inom hemrehabilitering korttidsplatser äldrerehab belysas. Kartlägga befintliga resurser och uppdrag Svara på frågan om resurserna kan användas mer effektivt med tanke på att verksamheterna är lokaliserade i samma hus. Fokus ska vara att vård och stöd ska så långt det är möjligt ges i hemmet så kort tid som möjligt inom korttidsvård vårdavdelning. Lämna förslag på förbättringsområden inom de ekonomiska ramarna Framtidsbild Ett geriatriskt center på Korpen i samverkan mellan SOF och HSF. Utgången ska vara att Gotland är en kommun som ansvarar för både SOL och HSL och satsar gemensamma resurser för de äldre, ett center där det erbjuds rehabilitering i olika former, vård dygnet runt, akutmottagning, vårdcentral mm. Samarbete med frivilliga organisationer ska underlättas och gemensamma mötesplatser skapas. Verksamheten ska också vara kunskapscenter för geriatrik och gerontologi på Gotland. Nulägesbeskrivning Primärvård (HSF) Primärvård är basen i hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvårdslagen 5 visar på ansvarsfördelningen:..för hälso- och sjukvård som kräver intagning i vårdinrättning skall det finnas sjukhus. Vård som ges under sådan intagning benämns sluten vård. Annan hälso- och sjukvård benämns öppen vård. Primärvården skall, som en del av den öppna vården utan avgränsning vad gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper svara för befolkningens behov av sådan grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser eller annan särskild kompetens. Primärvården har till uppgift att ge en personlig och bred medicinsk diagnostik och behandling till hela befolkningen vid enstaka besök och/eller långsiktigt. Den skiljer sig från specialistvården (sekundärvården) genom sin bredd och från sjukhusvården (tertiärvården) genom sina begränsade resurser enl. Socialstyrelsen. Vårdcentralernas ansvarsområde vad gäller arbetsinriktning och innehåll omfattar således: basal medicinsk vård, omvårdnad, förebyggande verksamhet och rehabilitering. Professionella yrkesgrupper tar ansvar för dessa basala hälso- och sjukvårdsinsatser, utan avgränsning vad gäller patientgrupper, ålder och sjukdomar. Under 2002 infördes Basåtagande för allmänmedicinskt baserade vården på Gotland, och utvärderades under 2005.

26 På Korpen området finns idag två vårdcentraler Vårdcentralen Korpen och Vårdcentralen Wisby Söder i samma byggnad. Nuvarande personalresurser för att utföra ovanstående arbetsuppgifter redovisas i nedanstående tabell: Korpen befintligt enl listning diff Wisby Söder enl listn diff Distriktsläka 4,5 5,91-1,41 8,45 8,11 0,34 ST-läkare 3 3,00 1 1,00 Distriktssköt 6,6 7,53-0,93 9,5 10,08-0,58 BVC 1,65 1,57 0,08 2,6 2,40 0,20 Undersköter 3,75 4,14-0,39 5,82 5,67 0,15 Kvällspatrul 0 0,00 1,14 1,14 Läkarsekrete 2,93 2,96-0,03 5,1 4,05 1,05 Chef 0,5 0,99-0,49 1 1,35-0,35 Beteendevet 0,49 0,49 0,00 0,66 0,68-0,02 ST-läkare är en personalförstärkande resurs, men de finns inte alltid på vårdcentralerna. Randutbildning sker på lasarettsklinikerna oftast under två till tre av de fem utbildningsåren. De kan därför inte räknas in i personalresursen. Vårdcentralerna har under 2005 anställt flera ST-läkare på s.k. grå block, vilket innebär att de bekostas av den enskilda vårdcentralens budget. Detta är ett försök att säkra den framtida distriktsläkarförsörjningen på Gotland. Antalet läkare från bemanningsföretag har också kunnat hållas nere, Uroterapiverksamheten med 1,7 uroterapeuttjänster har överflyttats från Kvinnokliniken till Primärvården och blivit en egen verksamhet under vårdcentralen Wisby Söder. Vårdcentalen Wisby Söder ansvarar i samverkan med sjukvårdsupplysningen för en Turistmottagning under sommaren, vilket underlättar för våra turister när de behöver läkarvård. Vårdcentralerna inom Korpenområdet ansvarar för läkarinsatser på kommunens särskilda boenden såsom AttendoCare, Tjelvargränd, Åkermanska, Solrosen m fl. Grönsiskan har nyligen förändrats till ordinärt boende men behovet av läkarinsatser har inte minskat. Generellt kan man säga att i de stadsdelar som gränsar till Korpenområdet har en åldrande befolkning. Under 2006 införs en gemensam sjuksköterskeorganisation kväll-natt med SOF, som till stor del utgår från Korpenområdet. Totalt 11 årsarbetare sjuksköterskor. De kommer att ansvara för insatser i ordinärt och särskilt boende på hela Gotland. Däri ingår korttidsenheter i Hemse och på Korpen Medicin-rehabklinik (HSF) Avd M5 Rehab 22 vårdplatser Uppdrag Patienter, oberoende av diagnos, som finns på sjukhusets kliniker och i primärvården, som har behov av intensiv rehabilitering där funktionshöjning eftersträvas, t ex för att fungera bättre i sitt boende. M5 Rehab bedriver rehabilitering av patienter med funktionsnedsättning i rörelseapparaten, oberoende av genes. Dessa patienter har ett stort hjälpbehov och därmed en hög grad av beroende, vilket vi med våra resurser/inriktning (fysikalisk träning, rehabiliterande förhållningssätt, medicinska åtgärder, anpassningsinsatser) kan eliminera eller minska på. Hög grad av beroende innebär stora resursmässiga insatser från samhället sida. Att vara

27 beroende av ett stort antal människor för sitt dagliga liv kan öka förvirringen hos en del. I nuläge är ca 86 % av patienterna över 65 år och de har samtidigt många sjukdomar, som samverkar till funktionsbortfallet, där t.ex. inläggningsdiagnosen är det mindre problemet. Patientgruppen under 65 år är oftast så pass drabbad att deras funktionsnivå är likvärdig med de äldre.t ex ett antal yngre patienter som är i behov av långvariga insatser t ex svårt hjärnskadade och ryggmärgsskador. Amputerade som behöver protesförsörjning. Falltrauman som behöver rehabilitering och inte operativa åtgärder, har vi möjlighet att ta emot under dagtid om det finns plats, för att undvika omflyttningar mellan avdelningar. Dessa patienter tillhör gruppen med många medicinska problem. Erbjuds direktinläggning dagtid då läkare är i tjänst och plats finns. De flesta av patienterna har behov av internmedicinska insatser, oberoende varifrån patienten kommer Patienter som är i behov av inneliggande rehabilitering skall efter remiss från sjukhusets kliniker och primärvård bedömas vid remisskonferens, där läkare, paramedicinare och omvårdnadspersonal deltar Vi samverkar i team kring patienten. Teamet består av läkare, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, sjuksköterskor, undersköterskor och kurator som gör upp en gemensam planering för varje patient. Planeringen följs upp vid teamronder. Vi gör medicinska utredningar och behandlar patienterna utifrån de förutsättningar vi har. Det är läkare i tjänst 08:00-17:00 under vardagar. Den tid då inte avdelningens läkare är i tjänst och behov uppstår av läkarkompetens är det medicinjouren på sjukhuset som kontaktas. För ledning och utveckling av verksamheten finns en avdelningschef. Riktlinjer för bedömning är : Visat träningsförmåga, träningsbar Förväntad funktionsförbättring Motiverad/Påverkningsbar Kan på uppmaning ta emot och utföra instruktioner(vissa undantag finns) Vårdplanering sker tillsammans med biståndshandläggare, anhöriga skall erbjudas delaktighet. Mål Att tillgodose patientens behov av rehabiliteringsmedicinens och invärtesmedicinens specifika kompetens i främst sluten vård. Att en strukturerad och dokumenterad vårdöverenskommelse rörande patienter tas fram och implementeras hos berörda. Att optimera medicinering Att minska antalet in läggningar på sjukhus