Solen skyddar mot cancer Sluta känna matskuld. Kost & hälsa Branschnytt Peeling ger vackrare hud

Transkript

1 En tidning från # Solen skyddar mot cancer Sluta känna matskuld Kost & hälsa Branschnytt Peeling ger vackrare hud Rynkig av solarium? Bläddra till sidan 25 där vi avlivar den myten en gång för alla! En powernap i solariet piggar upp Smarta rör gör succé Liten teguide Svart, rött, grönt, vitt eller ört-te? Vi guidar dig bland sorter och hälsoeffekter. Våga njuta Möt överläkaren som inte räds solen. Sunwell En tidning från Solana 1

2 Cam Trooper 2 Sunwell En tidning från Solana

3 Sid 20 Sid 7 Sid 12 Han räds inte solen Överläkare Mats Humble anser att vi bör njuta av solen när den står som högst på himlen. Stor intervju om varför solandet är viktigt för vår hälsa. Sid 7 En tidning från Solana AB Box Motala info@solana.se Ansvarig utgivare: Jean Nörgaard Produktion: Sahlén&Co Tryck: AB Danagårds Grafiska, 2008 Sid 14 Skönhetstips Skrubba bort gamla hudceller för bästa solresultat. Sid 10 Kost & Hälsa Därför mår du bättre när du är solbränd. Vi bjuder också på en liten teguide, berättar om nyttan av powernaps och hur du slipper skuldkänslor när du ätit. Dessutom en tävling med chans att vinna en weekend på Vadstena Klosterhotel! Sid Solen kontra solariet Skulle du kunna tillbringa en hel arbetsdag liggande i solariet? Det är precis vad du gör när du Sid 10 pressar en dag på stranden. Vi låter också solen och solariet duellera i en inte helt vetenskaplig jämförelse. Dessutom mycket fakta om vad som egentligen händer när du solar. Sid För dig i branschen Driver du egen solstudio är detta sidorna för dig. Vi tipsar om hur du får ut det mesta av dina solarier, presenterar nyheter i lagar och sortiment och hälsar på när ca 60 Meddo-ägare träffas för utbyte av ideér och erfarenheter. Sid Trevlig läsning! Medlem i Svensk Solarieförening Sunwell En tidning från Solana 3

4 En ljus framtid Med mer än 28 år i solariebranschen har Solana AB blivit Sveriges ledande leverantör av solarier, kringutrustning och förbrukningsprodukter för solariesolning. Företaget Solana AB är lika gammalt som branschen. Jag har personligen både följt och bidragit till utvecklingen från de första stapplande stegen med UV-rör i mörka källarutrymmen till den seriösa bransch i hälsosegmentet där våra solarier finns idag. Trenden är tydlig. Att sola i solarium har blivit en vedertagen och naturlig del av människors önskan om välbefinnande. Du blir vackert brun, du känner dig fräsch och du mår därigenom bättre. Debatten om solandets hälsoeffekter kontra risker fortsätter, men har börjat svänga till solariesolandets fördel. Ständigt kommer rapporter från forskare som samstämmigt slår fast att UV-ljus förebygger många sjukdomar. Samtliga rapporter slår också fast hur viktigt det är att vi får den nyttiga och nödvändiga solstrålningen i lagom stora doser. På stranden och charterresan är det så gott som omöjligt att veta hur stor dosen är. I solariet vet du exakt! Att sola i solarium ska vara förenat med känsla av trygghet och behag. För att uppnå det målet krävs kunskap och insikt, något som vi vill bjuda på med denna tidning, Sunwell. Namnet i sig beskriver en del av vad vi vill att alla ska må bra av sol. Solande, i solarium eller utomhus, är en av många delar som ska falla på plats för att vi människor ska må bra. Därför tillåter vi oss att skriva om mer än bara solande i Sunwell. Om hur du mår bättre av lite mer sömn, om hur te kan drickas för största möjliga njutning och om hur lite skrubb kan förbättra både solresultatet och ge dig en vackrare hy. Detta är några exempel på det spännande innehållet i det första numret av Sunwell. En tidning som ska vara lika läsvärd för dig som arbetar med solarier och hälsoprodukter som för dig som i första hand njuter av dem. Jean Nörgaard, vd Solana AB 4 Sunwell En tidning från Solana

5 NOTISER Sol minskar risken för MS Att vistas mycket i solen som barn kan minska risken att drabbas av sjukdomen Multipel Skleros. Det visar en studie som gjordes av amerikanska forskare förra året. Forskarna undersökte 79 par enäggstvillingar där den ena tvillingen drabbats av sjukdomen. Resultaten visar att den av tvillingarna som vistades mest i solen hade utvecklat ett skydd mot MS. Forskarna tror att anledningen är att solens ultravioletta strålar påverkar immunförsvaret antingen genom att direkt påverka immuncellerna eller indirekt genom att stödja produktionen av D-vitamin, som anses skydda mot sjukdomen. Försäkra dig om att du solar med godkända rör Sverige har rigorösa bestämmelser vad gäller solarier. Tillsammans med solariebranschens seriositet innebär det att det blivit mycket säkert att sola i solarium. Skulle det finnas undantag, så kommer här tipsen om hur du garderar dig vare sig du driver ett solarium eller solar själv. 71,1% av svenskarna vill vara solbrända Enligt en enkät som aftonbladet.se gjorde i juni i år, så är det viktigt för 71,1% av svenska folket att vara solbränd. Enligt undersökningen solar 28,5% av svenskarna solarium på vintern. Det är dock bara 4,1% som använder solarier året runt, så för de flesta är solariet bevisligen en ersättning för solen under det mörka halvåret. Och det är bra! Som ni kan läsa på flera ställen i denna tidning så visar många undersökningar att D-vitamin är oerhört viktigt för vårt välbefinnande och solarium på vintern hjälper oss att bilda detta vitamin. 67,4% uppger dock att de aldrig solar solarium. Vi vill påstå att många av dessa 67,4% skulle kunna må betydligt bättre med åtminstone ett solariebesök per vecka nu när mörkret är över oss. I undersökningen är det lite anmärkningsvärt att hela 95,1% säger sig känna till riskerna med överdriven solning men bara 40,7% använder regelbundet någon form av solskydd när de är på stranden. Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM (tidigare Statens strålskyddsinstitut, SSI) är den myndighet som utfärdar bestämmelser om solarier. Av ett flertal olika krav i dessa bestämmelser finns bland annat regler för hur starka rör som får användas. Av bestämmelserna framgår bl a att varje solarium måste vara utrustat med godkända rör. I praktiken är det varje tillverkares skyldighet att utföra mätningar och på så sätt påvisa att rören till respektive solarietyp uppfyller kraven på kategori UV-typ 3. Måste vara märkt Hur vet du då att du solar, eller erbjuder dina kunder att sola, i ett solarium med godkända rör? Varje solarium måste vara märkt med uppgift om originalrör och kategorimärkt med UV-typ 3. I praktiken har detta tidigare inneburit att det någonstans på solariets baksida funnits en liten skylt med dessa uppgifter, svår att hitta för andra än tekniker och möjligtvis kommunens kontrollanter. Solana har nu infört en ny typ av märk- Så här ser den ut, den nya märkningen som från och med i år finns på alla nya och begagnade solarier från Solana. ning av alla solarier som levereras, nya som begagnade. Den nya skylten sitter för det första på framsidan av solariet. För det andra finns det dessutom en text som förklarar skyltens innebörd. En garanti Skylten är en garanti för att solariet levererats med godkända rör, säger Benny Jakobsson, servicetekniker vid Solana. Men för att varje kund ska ha möjlighet att kontrollera att ingen bytt ut rören mot felaktiga har vi tydligt angett såväl samtliga ingående rör samt totaleffekten. Skulle du hitta ett solarium där beteckningarna på rören inte stämmer överens med det som angetts på skylten kan du kontakta leverantören Solana. I vissa fall är det dock tillåtet att ersätta en viss rörtyp med en annan. En lista över godkända ersättningsrör finns på Strålsäkerhetsmyndighetens hemsida Sunwell En tidning från Solana 5

6 NOTISER Solning motverkar många cancerformer En känd cancerforskare, Ed Giovanucci vid Harvard medical schools and schools of public health, tar udden av påståendet att hudcancer skulle vara den dominerande cancerformen. För varje dödsfall i hudcancer dör 30 personer i andra former av cancer som orsakats av för lite sol, säger Giovanucci. Att solning motverkar många cancerformer slås fast i en av de största studier som gjorts på området. Ur register över mer än fyra miljoner cancerpatienter har uppgifter sammanställts i samarbete mellan forskare från många länder, däribland professor Kari Hemminki vid Karolinska Institutet. Studien visar entydigt att människor som vistas mycket i solen löper mindre risk än andra att drabbas av cancer i invärtes organ som prostata, lever, urinblåsa, galla etc. För varje dödsfall i hud cancer dör 30 personer i andra former av cancer som orsakats av för lite sol Lagom soldos skyddar mot hudcancer? Ersätta solstunden med ål? Kanske inte... Enligt Ed Giovanucci vid Harvard medical schools and schools of public health (se notisen ovan) kan fet fisk visserligen bidra med D-vitamin under solfattiga månader, men han menar att det krävs ganska opraktiska mängder. Enligt Harvardforskarna skulle det gå åt så mycket som 40 meter(!) ål under de åtta månader om året som solen är svagast för att ge oss rätt dos D-vitamin. Det finns visserligen många som tycker om fet fisk, men det är nog smidigare och förmodligen billigare med några besök per vecka på närmaste solarium. Komplettera gärna med D-vitamintabletter. I Holland kunde man för en tid sedan läsa att "det är dags att börja informera människor och stimulera till ett förnuftigt regelbundet solande. Det är Dutch Medical Magazine som sammanställt 30 forskningsrapporter från hela världen som samtliga kommit fram till samma resultat: Det är nyttigt att sola, men man ska se till att inte överdriva. Artikeln i den holländska medicinska tidningen drar slutsatsen att regelbunden exponering av sol i måttliga doser (man måste undvika att bränna sig) ser ut att skydda mot hudcancer. Dessutom verkar det som, enligt Dutch Medical Magazine, att den som väl drabbats av hudcancer och som solat och solar ofta har större chans att tillfriskna. När det är extra bråttom med vacker färg Brown-serien från Tannymaxx är framtagen för att förhöja resultatet vid solning i framförallt solarier, genom att tillföra huden fukt, vitaminer och antioxidanter. Produkten innehåller inte solskyddsfaktorer. Är det extra bråttom med att få en vacker färg finns bronzer-versioner med samma hudvårdande egenskaper men som också har en mycket effektiv brun-utansol-effekt. Vill du veta mer om Tannymaxx kontakta Solana på eller maila iren@solana.se 6 Sunwell En tidning från Solana

7 INTERVJU Överläkaren räds inte solen I en tid där vi skyddar oss mot solen som aldrig förr sprider överläkaren och psykiatern Mats Humble sitt kontroversiella budskap. Han menar att vi bör njuta av solen när den står som högst på himlen för att kunna bilda tillräckligt med D-vitamin. Och under vinterhalvåret kan solarium vara ett bra alternativ. Text: Jessica Rickardsson Foto: Johan Adelgren Sunwell En tidning från Solana 7

8 INTERVJU forts. Överläkaren räds inte Egentligen började allting för nästan tio år sedan. Mats Humble byggde upp enheter för ljusbehandling mot depressioner på sjukhuset i Huddinge och Mora. Han läste senare en rapport från SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) om att ljusbehandling inte har någon effekt. Det var specifikt en mening som fångade hans uppmärksamhet. Den löd ungefär: Till och med D-vitamin ger bättre resultat vid depressioner. Jag blev både förvånad och nyfiken, och bestämde mig för att sätta mig in i detta närmare. Jag ville ta reda på om bristen på D-vitamin kanske kan leda till både depressioner och andra sjukdomar, förklarar Mats. Den svenska sjukan Han testade att ordinera högre doser av vitaminet till några av sina patienter med gott resultat. Ju mer insatt han blir i ämnet, desto större blir hans övertygelse. Det här var vid den tiden väldigt nytt. Men i dag vet vi att brist på D-vitamin ökar risken för många cancerformer men även sjukdomar som diabetes och multipel skleros. Enligt en aktuell hypotes riskerar mödrar med svår D-vitaminbrist att föda barn med autism, säger Mats. Han har tillsammans med läkaren Susanne Bejerot på DN Debatt belyst problemet med att ett antal kvinnor från Somalia som kommit till Sverige får barn med autism. Det har till och med gått så långt att somalierna kallar autism för den svenska sjukan. Att dessa kvinnor så ofta drabbas av svår D-vitaminbrist beror dels på deras mörka hy, som kräver fem till tio gånger mer sol än ljushyade personer för att bilda D-vitamin, och dels på deras heltäckande klädsel. För att få i sig mer D-vitamin finns det olika alternativ: Du äter det i form av livsmedel eller som kosttillskott. Ett annat sätt är att vara ute i solen. Du bildar nämligen D-vitamin i huden när solstrålarna träffar dig. Forskning har visat att solkrämer och skyddande kläder hindrar kroppen att bilda D-vitamin. Mörkhyade och personer med solbränd hud har svårare att bilda vitaminet och behöver därför en längre stund på sig, förklarar Mats. Räcker med kort stund Han poängterar att cirka 15 till 30 minuter om dagen i strålande solsken med så mycket hudexponering som möjligt är nog för de flesta skandinaver. Man har kommit fram till att huden mättas efter den stunden och inte bildar mer D-vitamin trots att man är ute längre. Du ska vara ute när solen står som högst, vid lunchtid. Då är halten av UV-B-strålar som högst och det är bara dessa som bidrar till D-vitaminproduktionen. Har man blek och känslig hy måste man givetvis vara försiktig och begränsa tiden, så man inte blir rödbränd. Faktum är att vi bor i ett mörkt land och här i Sverige står solen bara tillräckligt högt under sommarmånaderna. Resten av året måste vi söka andra lösningar. Mats berättar att en dos på cirka internationella enheter (IE) per dag av D-vitamin är lagom under vinterhalvåret något som är nästan omöjligt att komma upp i genom enbart kosten. Dessutom finns det få tillskott med så pass hög dosering. Men efter många år med vad Mats kallar en överdriven rädsla för att överdosering börjar högre doser nu komma ut på marknaden. För den som inte äter kosttillskott kan solarium vara ett bra alternativ. Strålningen skiljer sig inte så mycket från solen. Men precis som utomhus räcker det med en kort stund. Man ska definitivt inte bränna sig och riskera att skada huden, säger Mats. Många läkare håller med Som psykiater arbetar han med depressioner av olika slag. Han har märkt att en del känner sig bättre när de börjar sola solarium. Det har antagligen både att göra med en ökad halt D-vitamin och ett allmänt välbefinnande. Många trivs ju med att vara lite brunbrända och D-vitamin 8 Sunwell En tidning från Solana

9 INTERVJU solen har även gynnsamma effekter på exempelvis blodtryck och muskelfunktioner. Mats har deklarerat sitt budskap i olika medier, från tidningsartiklar till tv-soffan. För oss som inte befinner oss i läkarkåren och ser diverse skräckexempel i tidningarna om hudcancerfall och andra larmrapporter av solning kan det tyckas kontroversiellt. Jag föreläser ofta för läkare. När jag berättar om mina slutsatser är det många som håller med mig. Än så länge har jag dock inte fått föreläsa för hudläkare. Jag vet att många av dem inte håller med mig, säger Mats och fortsätter: Jag är överens med dem om skivepitelcancer*, där allt tyder på att summan av UV-B-strålning som man utsatts för under livet är den avgörande riskfaktorn. Det är dock en cancerform som i regel upptäcks i tid och då kommer patienten under behandling. När det gäller uppkomsten av malignt melanom, den farligaste hudcancern, finns det dock flera forskare som har ifrågasatt om solen verkligen är en sådan avgörande riskfaktor som man brukar hävda. Här behövs mer forskning innan vi kan säga något säkert. Han nämner en studie i USA som visar att andelen hudcancerfall i de soliga delstaterna visserligen är fler, men inte dödsfallen. Det är en av flera studier som tyder på att den som drabbas av cancer i olika former har större chans att överleva om de inte lider av D-vitaminbrist. Dessutom finns det i nuläget fyra olika studier som visar att D-vitamin förlänger livet! *Skivepitelcancer uppkommer i hudens översta lager men kan utvecklas och gå djupare ner i huden. Man får oftast sjukdomen i ansiktet eller på översidan av händerna. Risken att få skivepitelcancer ökar ju äldre man blir. Barn och ungdomar får aldrig sjukdomen och den är mycket ovanlig före 40-årsåldern. De flesta som får skivepitelcancer blir botade. Källa: Sjukvårdsrådgivningen.se Fakta/D-vitamin D-vitamin är en fettlöslig vitamin. D-vitaminbrist kan leda till rakit (engelska sjukan) hos barn och till benuppmjukning (osteomalaci) hos vuxna. D-vitamin bildas i huden av UVB-strålningen som finns i sol- eller solarieljus. Solbrun hud eller mörka hudtyper samt äldre personer har svårare att bilda D-vitamin. På vintern kan solning i solarie och/eller D-vitamintillskott komplettera behovet. D-vitamin finns i högst halt i fet fisk, men finns även i bland annat mjölkprodukter och ägg. Bland vegetariska födoämnen är det bara vissa svampar (kantareller och shi-take) som innehåller D-vitamin. Sunwell En tidning från Solana 9

10 SKÖNHETSTIPS! Snygg bränna med skrubb Skrubba huden med en kräm som innehåller slipkorn innan solstunden. Det ger en jämn och fin solbränna. Text: Jessica Rickardsson Genom att skrubba ansiktet och hela kroppen regelbundet får man en fräschare hy med mer lyster. En skrubb fungerar som en grovrengöring av huden med slipmedel som nöter bort smuts, avlagringar och döda hudceller. Det sätter fart på förnyelsen av huden. Huden i ansiktet är ofta mer känslig, där bör du använda en mild skrubb med små, fina korn. Till övriga kroppen kan du däremot köpa eller tillverka en skrubb med grövre korn. Att tänka på: Skillnaden mellan en skrubb och en peeling är att den förstnämnda ofta innehåller grövre korn. En peeling har en lite finare konsistens. Du kan använda skrubbkräm både när du är blöt och när du är torr. Du bör peela huden regelbundet, en till två gånger i veckan. Smörj in huden efteråt med en mjukgörande kräm för att undvika uttorkning. Gör din egen skrubb! Saltskrubb med olja Salt är uttorkande för huden, men är samtidigt ett bra och effektivt slipmedel. Genom att blanda saltet med en vegetabilisk olja blir skrubben mindre irriterande för huden och den återfettas. Gör så här: Blanda 1 dl salt med 30 ml olivolja eller rapsolja. Sockersöt skrubb Den här sockerskrubben är ett milt och skonsamt alternativ till saltskrubben. En sockerskrubb är mindre slipande och uttorkande än saltskrubb. Gör så här: Blanda 1/2 dl socker med 1 matsked olivolja och 1 matsked mjölk. Har du akne? Gör en skrubb an passad för din hy: Blanda en del krossat linfrö, två delar havremjöl och två delar natriumbikarbonat. Låt linfröna stå i vatten tills en gel har bildats. Tillsätt havremjöl och natriumbikarbonat. Om det behövs kan du blanda i extra vätska för att få en lagom konsistens. Lägg på och massera in snabbt innan bikarbonatet fräst färdigt. Mild ansiktsskrubb Två milda slipmedel som passar för ansiktet är havremjöl och mandelmjöl. Båda är skonsamma och återfettande. Gör så här: Blanda lika delar havremjöl, honung och mandelmjöl (mald mandel). Tillsätt så mycket naturell yoghurt som krävs för att få en lagom konsistens. Källa: 10 Sunwell En tidning från Solana

11 SKÖNHETSTIPS! Cecilia Soner driver skönhetssalongen och hudkliniken Harmoni. Hon framhåller vikten av att använda rätt form av peeling inför solning. Expertens råd om peeling och solning: Jämnare resultat som varar längre Peeling hjälper till att ge huden en jämnare solbränna som sitter i längre. Men det är viktigt att använda rätt form av peeling inför solning så att man inte påverkar hudens naturliga skydd mot UV-ljus. Det säger Cecilia Soner som driver hudkliniken och skönhetssalongen Harmoni i Motala där efterfrågan på peeling och skrubb ökar stadigt. Cecilia använder nästan alltid ordet peeling, även om många talar om skrubb när det gäller helkroppsbehandlingar. Som utbildad och professionellt verksam inom området får hon kommentera våra tips här till vänster. Peeling är bra att göra regelbundet men med milda medel för hemmabruk, precis som i tipsen. Allt fler efterfrågar dock professionell hjälp med att välja djupare/starkare peelingbehandlingar för att komma åt ett "hudproblem". Viktigt är dock att vi, hudterapeuter alltid anpassar peelingcremen till individens hudtyp & kvalité men också till rätt årstid, säger Cecilia. Det gäller både ansiktsbehandlingar och helkroppspeelingar. Varför är det bra med peeling? Huden bildar hela tiden nya celler underifrån och det yttre lagret består till stora delar av döda hudceller. Dessa lossnar visserligen på naturlig väg, men medför att huden kan kännas sträv och ofräsch. Peelingens uppgift är bl a att tvätta bort de döda hudcellerna, dvs att påskynda processen. Resultatet blir omedelbart en jämnare och lenare hy och en känsla av renhet och fräschör uppstår. Cecilia Soner betonar att peeling finns i många varianter. Naturliga, mekaniska och kemiska. Dessutom kan man dela upp metoderna i mer eller mindre kraftfulla varianter. I nästan alla former av ansikts- och kroppsbehandlingar ingår peeling som en fas i behandlingen. Peeling ingår i de flesta behandlingar. Vad har peeling för betydelse när man solar? Jag brukar rekommendera/utföra en mild form av helkroppspeeling/skrubb inför och efter en solresa, vilket också gäller vid solariesolning. Det medverkar till en jämnare solbränna som också varar längre. Dock ska man undvika starkare behandlingar/kurer med peeling som kan medföra att en del av hudens naturliga skydd mot UV-ljus minskar tillfälligt. Sunwell En tidning från Solana 11

12 KOST & HÄLSA Tillhör du dem som somnar så fort du har lagt dig i solariet? Grattis! En tupplur gör underverk för hälsan och du blir gladare och mer alert under resten av dagen. Text: Jessica Rickardsson Unna dig en siesta Sömn är något av det viktigaste i livet. Kroppen återhämtar sig och hjärnan laddas om. Andra positiva effekter av sömnen är att du sänker ämnesomsättningen och får en ökning av tillväxthormon. Tonåringar som växer har alltså ett stort behov av att sova. Stresshormonet kortisol trycks ner under sömnen och lagringen av glukos förhindras. Amerikanska forskare provar faktiskt att behandla vuxendiabetes med bättre sömnvanor! Immunförsvaret stärks Man pratar också om att immunförsvaret stärks av god sömn vilket gör att de som sover bra och lagom mycket är mindre sjuka. Att sova dåligt då och då hör till vanligheterna. De flesta vet hur det känns att ligga och vrida sig i sänghalmen. Lyckligtvis är kroppen så fiffigt konstruerad att det går att ta igen förlorad sömn. Många sömnforskare nämner tuppluren som en perfekt återställare om man har haft det tufft på natten. En stunds slummer i exempelvis solariet kan alltså kompensera för en vaken natt. Dock är det viktigt att inte sova för länge och för nära inpå sänggåendet. Tillhör du solarie-sovarna är det med andra ord smart att inte boka in soltiden för sent på kvällen. Och har du ett solarium nära din arbetsplats eller till och med på jobbet har du många tillfällen att förena nytta med nöje. Boka in en tid på lunchen och passa på att ta en tupplur efter maten. Eftersom du själv ställer in tiden på solariet riskerar du inte att sova för länge och sabba nästa natts sömn. Allt fler vetenskapliga studier visar på att en cirka 20 minuters tupplur gör dig mer alert, ökar produktiviteten och höjer humöret. En stor grekisk studie visar att män som tar en siesta tre gånger i veckan löper 37 procents lägre risk att dö av en hjärt-kärlsjukdom. En israelsk hjärnforskare har kommit fram till att tupplurar kan förbättra långtidsminnet. Sov inte bort helgen Nya studier visar också att det inte är någon större vits med att ta igen vardagsnätternas förlorade sömntimmar genom att sova bort hela helgerna. Sover man länge på helgerna kommer hela sömn- och vakenrytmen ur fas när det gäller sådant som kroppstemperatur och frisättning av hormoner. Om du exempelvis vaknar en söndag klockan 13 och börjar ditt sociala dygn med frukost har kroppens inre funktioner redan vaknat vid samma tid som på de vanliga veckodagarna. Vid 13-tiden är kroppen på sin högsta aktivitet och börjar sedan nedtrappningen inför kvällen. Har man förskjutit sömnen och börjat det sociala dygnet senare är man inte sömnig när det blir kväll och har svårt att somna och återanpassa sig till den vanliga klockan. Så länge man är frisk och mår bra klarar man det här, men om man är stressad kan det leda till hälsoproblem. Om du har sovit dåligt under veckan är det med andra ord en bra idé att kompensera med en kort tupplur under dagen. Tre tupplurstips 1. Bästa tiden för en sovpaus är mellan klockan 13 och 15. Din energinivå sänks tidigt på eftermiddagen. Det är biologiskt betingat och beror inte bara på att du har ätit lunch. 2. Tuppluren ska vara cirka 20 minuter. En för lång tupplur kan göra det svårt att sova på natten. 3. Vi behöver både fysisk och mental vila. Hjärnan behöver komma bort från alla intryck med jämna mellanrum. Även om du inte somnar i solariet kan det vara en välbehövlig stund av nedkoppling. 12 Sunwell En tidning från Solana

13 KOST & HÄLSA Solbrända mår bättre Att vara solbränd signalerar fräschhet och sportighet. Vi känner oss mer attraktiva och pigga när vi har lite färg på kinderna. Kort sagt de flesta tycker att de ser bättre ut när de är bruna. Text och foto: Jessica Rickardsson på sidorna 7 9, berättar om att personer med depressioner mår bättre av att vara solbrända. Han tror att de som solar utvecklar D- vitamin plus att en solbränna kan ge bättre självkänsla. Det går helt enkelt inte att neka till att utseendet spelar roll för hur vi känner oss inombords. Många trivs ju med att vara lite brunbrända och D-vitamin har även gynnsamma effekter på exempelvis blodtryck och muskelfunktioner säger han i intervjun. På sommaren lever vi svenskar upp. Solen skiner, vi blir solbrända och livet känns lekande lätt. Men med hösten och vintern kommer mörkret. Solen bokstavligen lyser med sin frånvaro. Många känner sig hängiga och glåmiga. Bleka och trötta. Då finns det en mängd knep att ta till. Marknaden fullkomligt svämmar över av produkter som kan ge oss en fusk-bränna. Det finns smink som krämer och puder. Vi smörjer in oss med brun-utan-solkrämer. Andra ställer sig i en soldusch och får en brunfärgad lotion sprejad över hela kroppen. Och så finns de som lägger sig i solariet och vittnar om att de mår bra av det på olika sätt. Överläkaren och psykiatern Mats Humble, som du kan läsa en längre intervju med Visste du? Det är vetenskapligt bevisat att solning har gynnsamma effekter på ämnesomsättningen, nervsystemet, hjärtat och blodcirkulationen samt på blodet och vår prestationsförmåga. D-vitamin, som enligt ny forskning är livsnödvändigt för oss, bildas i huden vid solning. Inom naturmedicinen sätts solariebehandling ofta in i förebyggande syfte. Behandlingen bygger oftast på UV-B-ljus. Gladare och piggare Åsa Wengelin är en soldyrkare som ser solningen som ett glädjeämne i livet. Jag har alltid solat, både i solarium och ute. Men på sommaren blir det dock mest ute. Då njuter jag verkligen. Men jag är alltid noga med att skydda mig om jag är ute i solen länge, säger hon. Hon gillar själva värmen som får henne att må gott. Och hon vill gärna vara solbränd året runt. Jag påverkas inte så mycket humörsmässigt av om det är sol eller regn ute. Däremot känner jag mig gladare och piggare om jag är lite solbränd. Jag får mer energi och vardagen blir roligare. Åsa säger att hon känner sig tråkig, trist och till och med ful om hon är blek. Jag tror det gäller de flesta runtomkring mig. Man pratar ofta med kompisarna om att man känner sig blek och ful och borde åka iväg på en solsemester eller gå och sola. Frisk och fräsch Jag solar solarie någon gång i månaden, ibland varannan vecka, speciellt nu på hösten och vintern, berättar Rickard Hamrén-Larsson. Han är egenföretagare och tränar regelbundet på ett gym som också har solarier. Det är väldigt smidigt att kunna boka in en soltid efter träningen. Då är det skönt att ligga och slappa en stund. Rickard har alltid gillat värme, sommaren är hans bästa årstid. Han är inte heller typen som gillar att vara blek. Jag är kanske lite fåfäng, men jag tycker inte om att titta mig i spegeln och mötas av en trött och glåmig spegelbild. Jag känner mig frisk och fräsch om jag har lite färg. Att han mår bra av att vara solbränd tror Rickard också beror på att han påverkas av rådande ideal. Visst är det så. Förr var det fint att vara tjock och blek, i dag ska vi vara vältränade och solbrända. Det påverkas man av varken man vill eller inte. Sunwell En tidning från Solana 13

14 KOST & HÄLSA Hösten är här. Vindarna viner utanför fönstret och mörkret är kompakt. Då är det härligt att krypa upp i soffhörnet med en kopp te. Men vad ska du välja? Svart, rött, grönt, vitt eller ört-te? Vi guidar dig rätt i te-djungeln. Text: Jessica Rickardsson Liten teguide Svart te en riktig storsäljare Den mest populära te-sorten. Finns i de flesta koppar ute i stugorna. Vanliga svarta teer är Darjeeling (kallas för teernas champagne ), Earl Grey (smaksatt med bergamottolja), Assam och Ceylon. Hälsoeffekt: Innehåller massor av antioxidanter (flavonoider) som skyddar mot hjärtoch kärlsjukdomar eftersom att de motverkar åderförkalkning. En studie har visat att kvinnor som dricker svart te löper mindre risk att drabbas av äggstockscancer. Dragtid: Låt det svarta teet stå och dra i 4 till 5 minuter innan du dricker det. Vattentemperatur: Cirka 90 grader. Rooibos ska dra länge Fritt fram att klunka i sig på kvällen eftersom att det är koffeinfritt och inte påverkar sömnen. Rooibos (även kallat rött te) är ett örtte och kommer från Sydafrika. Ordet rooibos betyder röd buske på afrikaan. Hälsoeffekt: Rooibos innehåller flavonoider, som skyddar mot hjärt- och kärlsjukdomar. Tips! Använd kallt rooiboste som bas i marinader eller för att blanda ut koncentrerad juice. Mums! Dragtid: 6 till 10 minuter. Roobios blir som godast om det får dra länge. Vattentemperatur: 90 till 100 grader. Grönt te rena hälsokuren Nuförtiden hittar vi grönt te i allt möjligt i hudkrämer, fotbad och som tillsats i kalla drycker. Att dricka det varmt kan vara att föredra i hösttider. Grönt te är den absolut vanligaste te-sorten i Kina, Japan och angränsande länder. Vanliga japanska sorter är sencha och matcha. Hälsoeffekt: Att dricka grönt te är rena hälsokuren enligt många skönhetsexperter. Det sägs förebygga cancer och har antiinflammatoriska och kolesterolsänkande effekter. Grönt te sägs också skydda huden mot UV-strålning, som en solskyddskräm (lita dock inte på att detta ersätter vanlig solskyddsfaktor). Dragtid: 2 till 3 minuter. Låt det inte dra för länge. Då får det en sträv smak. Vattentemperatur: 70 till 80 grader. Vitt te exklusivt och lyxigt Det vita teet är riktigt exklusivt. Det kräver en oerhört varsam hantering och görs enbart av unga blad och nya knoppar. Vitt te började importeras till Sverige för några år sedan. Det innehåller mer antioxidanter än grönt te och har en mildare smak. Hälsoeffekt: Många studier visar att man får i sig mer antioxidanter av vitt te än att äta kosttillskott med olika vitaminer. Enligt en amerikansk studie skyddar vitt te mot bakterier och virus. Det innehåller även fluor som skyddar tänderna. Dragtid: Cirka 2 till 3 minuter. Vattentemperatur: Cirka 80 grader. 14 Sunwell En tidning från Solana

15 KOST & HÄLSA Örtteer kan vara starka Örtte är ett avkok på torkade örter, frukter eller blomblad. Vanliga smaker på örtteer är kamomill, pepparmynta och lindblom. Tänk på att först fråga din läkare vilka örtteer du kan dricka om du är gravid. Vissa är väldigt starka. Hälsoeffekt: Olika sorter är bra för olika saker. Några exempel är att te på pepparmynta ger fräsch andedräkt, örtte på fänkål kan lindra magbesvär och kamomill kan förebygga och lindra förkylningar. Dragtid: Cirka 10 minuter. Vattentemperatur: 90 grader. Att tänka på! Te bör förvaras lufttätt, gärna i en plåtburk med aromskydd. Tänk på att grönt och vitt te förlorar sin smak efter två månader. Svart te har bättre hållbarhet, men bör drickas inom ett år. Redan efter ett halvår förlorar det svarta teet mycket arom. Det sägs att de positiva effekterna som teet har på hjärta och kärl förstörs om man häller mjölk i. Tyska forskare har upptäckt att det finns proteiner i mjölk som minskar mängden flavonoider i teet som skyddar mot hjärt- och kärlsjukdomar. Lite te-historia Te började användas för medicinska ändamål i Kina redan på 300-talet. I uråldriga kinesiska medicinska skrifter står det bland annat att teblad är läkande för tumörer eller bölder på huvudet eller krämpor i urinblåsan. År 1557 upprättades den första direkthandeln mellan Kina och Europa, då portugiserna nådde Kina sjövägen, och 1610 importerades te av portugiserna. Året efter började holländarna också importera te direkt från Japan. Första gången växten nämns i Europa är i en bok från 1559 Först i början av 1700-talet kom tehandeln att domineras av det Brittiska Ostindiska Kompaniet. och då föll priset på den tidigare ytterst exklusiva drycken, så att även vanligt folk kunde börja dricka te. Sunwell En tidning från Solana 15

16 Luxura IP-Control med smarta rör Luxura X7, X10 och V10 med IP Control Alltid samma soleffekt som med nya rör! 25% lägre energi förbrukning 1500 timmar livslängd på rören 100% soleffekt rörens hela livslängd Ett miljövänligare solande 16 Sunwell En tidning från Solana

17 KOST & HÄLSA Ett steg över tröskeln in till Vadstena Kloster hotel är samtidigt ett steg in i medeltiden. Markus Höglund hälsar välkommen. Weekendsemestern får dig att må bättre Sök på de två orden weekend och semester i kombination på Google och du får närmare 4,5 miljoner träffar. Det är ett av många tecken på att weekendsemestrandet ökar. Mitt i all stress har weekendresan blivit något man unnar sig för att stressa av och må bättre, säger Markus Höglund vid Vadstena Klosterhotel, ett av många hotell där weekendbokningarna blivit ett allt viktigare komplement till affärs- och konferensbokningarna. Det är svårt att få fram exakta siffror på hur weekendresandet har utvecklats. Men en uppskattning är att det finns omkring 250 hotell och värdshus bara i Sverige som erbjuder någon form av weekendpaket. Det betyder att tiotusentals svenskar unnar sig en weekendsemester varje helg. Vilket i sin tur betyder över en halv miljon människor enbart vad gäller weekendresor inom i Sverige. Lägg därtill alla som som gör korta semesterturer utomlands, till London, Paris, Rom, Prag... Markus Höglund oroas inte av ekonomiska kriser och lågkonjunktur när det gäller weekendbokningar. Det här är något människor unnar sig. Att använda de pengar man har till något som man mår bra av tror jag prioriteras ännu mer i lite bistrare tider. Enligt Markus är fortfarande paren i majoritet. Men lite större grupper, som flera generationer i en familj som firar något och inte minst tjejgrupper ökar märkbart. Som sagt, med tanke på alla träffar man får på weekend och semester på Google ser man också att utbudet är stort och därmed är konkurrensen knivskarp. Vad får gästerna att komma och vad förväntar de sig? Det är viktigt med en tydlig nisch. För även om man bara vill koppla av förväntar sig så gott som alla också en upplevelse. Hos oss är upplevelsen självfallet klostermiljön där välkomstkaffe serveras i den unika Afzeliussalongen, drinken intas i den medeltida vinkällaren, middagen i munkarnas sovsal och frukosten i den berömda Kungasalen från 1200-talet, säger Markus Höglund. Tävling Vinn en romantisk weekend för två personer på Vadstena Klosterhotel, värde kr Vem byggde det röda tegelhus som idag inrymmer Vadstena Klosterhotell? 1. Gustav Wasa X. Birger Jarl 2. Karl IX År 2003 avhölls Birgittajubileet i Vadstena, vad uppmärksammades? 1. Heliga Birgittas födelse X. Birgitta Klostrets 700-års jubileum 2. Heliga Birgittas helgonförklaring Vad användes Munkklostret till på 1700-talet? 1. Specialsjukhus för könssjukdomar X. Fängelse 2. Mentalsjukhus Tips! Kan du inte svaren direkt så leta på Dina svar mailar Du till marknad@klosterhotel.se senast den 31 jan 2009! Några exempel på mer läsning om weekendsemester i Sverige: www. smultronstallen.se Sunwell En tidning från Solana 17

18 KOST & HÄLSA Sluta känna Alltför många, speciellt tjejer, får skuldkänslor när de äter och känner att de måste träna. Ett osunt beteende som kan få allvarliga konsekvenser. Vi tipsar om hur du undviker skuldfällan. Text: Jessica Rickardsson Vi vet nog alla hur det känns efter exempelvis många dagars ledighet när man mest har legat framför tv:n och ätit godis. Man känner sig onyttig vill äta fräsch mat och röra sig mer. Men vissa känner så alltför ofta, även om de har ätit sund mat och tränar regelbundet. Så fort de stoppat i sig minsta lilla kolhydrat eller fett måste de rusa i väg till gymmet. Om de måste ställa in träningen en dag är det en smärre katastrof. Viktigt med regelbundna måltider Känner man minsta skuld när man äter anser jag det vara ett osunt beteende. Tar skuldtänkandet över och inkräktar på det vardagliga livet är man riktigt illa ute, säger dietisten Gisela van der Ster. Hon har lång erfarenhet av att jobba med klienter med ätstörningar. Många kommer till Gisela på inrådan från sin terapeut. Jag hjälper bland annat till med att strukturera måltiderna och dagarna. För att hitta balansen gäller de gamla hederliga reglerna: Äta regelbundet och följa kostcirkeln. Det är, enligt Gisela, känt sedan länge att regelbundenheten är det allra viktigaste, både för att komma ur en ätstörning och för att hålla vikten. Många som har ett komplicerat förhållande till mat hoppar över måltider vilket ger en negativ spiral. De struntar i maten under den första delen av dagen för att framåt kvällen vara så hungrig att de vräker i sig. Det är varken sunt eller bra för den som vill hålla vikten. Farligare vara underviktig Att vara underviktig är ofta mycket farligare än att vara överviktig. Men i media får man snarast känslan av att det är tvärtom något som Gisela tycker skapar en skev bild. Många påverkas mycket av vad som står i tidningarna och visas på TV. Journalister Känner du att du måste ut och träna efter varje liten matbit? Se upp så du inte fastnat i matskuldfällan! Gör testet här intill och tänk efter innan det är försent! 18 Sunwell En tidning från Solana

19 KOST & HÄLSA matskuld Har du fastnat i matskuldfällan? Kolla av dig själv med vårt lilla test. Svara helt ärligt, ja eller nej på frågorna. 1. Väger du dig oftare än en gång i veckan? 2. Tänker du på din vikt varje dag? 3. Skulle du helst vilja slippa väga dig men kan inte låta bli? 4. Får du skuldkänslor efter att du har ätit mat? 5. Räknar du kalorier? Trots att de ätit både lite och nyttigt känner många med "matskuld" att de måste rusa i väg och träna. Tar skuldtänkandet över för mycket kan man vara riktigt illa ute, vet att det säljer med bantningstips och smala tjejer. Det skapar ett farligt ideal. Psykoterapeuten Heléne Glant säger att både killar och tjejer drabbas av de här känslorna. Men forskning visar att efter puberteten är det så lite som runt fem procent av killarna som drabbas. Man vet inte varför det ser ut så här, men det forskas på det. En teori är att det skulle kunna bero på hormonella skillnader, säger Heléne. Hon har jobbat med ätstörningar i över 25 år och märker att många av hennes klienter har en låg självkänsla. Det är svårt att säga generellt vem som löper större risk att drabbas. Men de som har en tendens att nedvärdera sig själva verkar vara mer påverkbara av vad som syns i media, normer i samhället med mera. Många som är fixerade vid sin vikt har även en tvångsmässig inställning till sin träning. De tränar fast de kanske egentligen skulle vilja träffa kompisar eller göra något annat. Extremt mycket träning kan verka dämpande på aptiten och det är inte ovanligt att människor med mycket matskuld passar på att utnyttja detta genom att hoppa över måltider, berättar Heléne. Hon påpekar att man alltid ska fundera över vilket syfte man har med saker man gör i livet. Tar man exempelvis en drink enbart för att man vill glömma vardagen och fly från verkligheten är risken större att man snabbt hamnar i ett osunt drickande. Får en kick Detsamma gäller träningen. Om man tränar för att man känner ett tvång att bli smal är det inte särskilt sunt. Vissa blir även beroende av att svälta sig själva. De får en kick, blir lite snurriga i huvudet och känner sig lätt berusade. Det späder på de positiva känslorna kring att inte äta. Hennes tips när det gäller att hitta den rätta balansen mellan mat och träning är att våga ha vilodagar utan att dra ner på maten. Att träna varje dag och kanske skippa umgänget med familj och vänner är inte bra. Bra relationer bygger upp din självkänsla och kan vara ett skydd mot att känna skuld kring maten. 6. Hoppar du över måltider för att gå ner i vikt? Svarar du ja på mer än en av dessa frågor? Då är risken stor att du är viktfixerad. Följ gärna tipsen här nedan: Skrota skuldkänslorna så gör du: Kom ihåg att värdera dig själv utifrån andra faktorer än din vikt. Fundera på vad du är mer än ditt utseende och vikt. Är du bra på att göra oljemålningar? Beröm dig själv och ägna en del av fritiden till att måla tavlor. Påminn dig själv om hur viktigt det är att äta regelbundet det är grunden för att hålla vikten. Hoppa inte över måltider. Träna gärna ihop med andra. Då fokuserar du inte på enbart viktnedgång. Dra dig inte undan för mycket i vardagen och sluta inte upp med andra intressen för att ägna all tid åt träning. Då är det lätt hänt att du tappar bort dig själv och blir uppslukad av vikt- och träningsnojan. I kontakten med andra och när du gör sådant du gillar är det lättare att bevara en sund självkänsla. Testet och tipsen är utformade av psykoterapeut Heléne Glant. Sunwell En tidning från Solana 19

20 SOLEN KONTRA SOLARIET En dag på stranden motsvarar en hel arbetsdag i solariet! 15 till 20 minuter per soltillfälle i solarium är vad branschen rekommenderar. Hade vi samma respekt för den naturliga so len skulle vi aldrig tillbringa mer än en timme i taget på en svensk badstrand. Solariesolandet i Sverige är väl reglerat och kontrollerat. Det gör att det är lätt att få en lagom mängd UV-ljus på kroppen i ett solarium. Vad få tänker på är solens styrka och att den blir starkare desto längre söderut vi reser. Med hjälp av något som kallas UV-index går det att göra intressanta jämförelser: 10 minuter i solen i stockholmstrakten motsvarar 6 minuter i ett solarium med 100-wattsrör. Lite längre söderut, i norra Grekland, motsvarar 10 minuters so- lande 9 minuter i solarium. Fortsätter du till Thailand ger 10 minuter på stranden lika mycket UV-ljus som 14 minuter i solariet. Slutsatsen är att risken att bränna sig är större utomhus än i ett solarium. Allra helst för oss nordbor som åker söderut och inte tänker oss för när vi ägnar timtal åt solbad på stranden. Men så finns det också ett klart samband mellan det ökande charterresandet och brännskaderelaterade hudsjukdomar. UV-index avgör solmängden UV-index kallas en standardiserad måttenhet för UV-ljus som gäller över hela världen. Med hjälp av UV-index går det att jämföra olika platser med varandra, olika väderförhållanden, göra jämförelser mellan naturlig sol och solarier. Med hjälp av UVindex tillsammans med ett annat mått, MED (Minsta ErytemDos) går det till sist att komma fram till hur många minuter per dag en person med viss hudtyp kan vistas säkert i solen på en viss plats vid en viss tid på dygnet eller i ett solarium. 20 Sunwell En tidning från Solana

21 SOLEN KONTRA SOLARIET Många faktorer påverkar mängden UV-ljus 1 På sommaren får du cirka hälften av UV-ljuset mellan klockan 11 och I ett solarium avgör soltid och rörens drifttid hur mycket UV-ljus du får. Kolla anslagen som berättar om rören är nya. 3 I klart vatten har 40 % av UV-ljuset trängt ner till halv meters djup, d.v.s. du kan bli brunbränd också då du simmar. 4 En person som arbetar inomhus får cirka 20% av det årliga UV-ljuset som en utomhusarbetare får. Här inverkar också livsstilen. 5 I skuggan får du cirka 50% av solens direkta UVljus, vilket betyder att man blir brun också i skuggan. 6 Anpassa solningen efter din hudtyp både i solarium och utomhus. 7 Ju högre solen står på himlen, desto mer intensivt är UV-ljuset. Du bör skydda dig då din skugga är kortare än du själv. 8 UV-ljuset tränger lättare igenom molnen än det synliga ljuset. Fastän det finns moln på himlen kan du få för mycket UV-ljus och bli bränd. 9 UV-ljuset blir starkare ju högre höjd du befinner dig på. 10 Vatten och snö reflekterar UV-ljuset. Nyfallen snö reflekterar över 80 % av UVstrålningen du kan alltså bli bränd på halva tiden jämfört med hemma på gräsmattan. Varför ökar hudcancer? Det tycks enligt statistiken finnas en tydlig koppling mellan ökningen av hudcancerformen malignt melanom och charterresande. Någon koppling mellan malignt melanom och solariesolande syns däremot inte. Statistiken över antalet fall av malignt melanom i Sverige kommer från Statens Strålskyddsinstitut (SSI). Uppgifterna om svenskarnas resvanor har sammanställts av information från bl a Fritidsresor. Till grund för uppgifterna över våra solarievanor ligger Antal fall av malignt melanom i Sverige milj 1,6 milj 1,2 milj branschstatistik. I detta fall företags- och privatsolarier undantagna. Siffrorna bygger på att ett proffssolarium på ett solotek i genomsnitt används 650 timmar per år. Solariebranschen i Sverige startade Malignt melanom i Sverige har ökat från 220 fall per år 1960 till idag närmare fall per år. Dödligheten har dock minskat sedan Kraftig ökning av malignt melanom under 50 år! startade charterturismen från Sverige. Sedan dess har fler och fler börjat resa. Toppåret var år 2000 då 2 milj reste. Resandet till soliga länder har ökat i samma takt Ljus sand reflekterar 20% av det infallande UV-ljuset. 12 Beroende på hur högt solen står på himlen kan en person som ligger i solen få upp till 4 gånger mer UV-ljus jämfört med en person i upprätt ställning. Den som rör sig utsätts för mindre mängd UV-ljus. Antal miljoner soltimmar Solariesolandet, här visat i miljoner soltimmar, startade 1980 och växte snabbt under tio år. Därefter har denna solform minskat. Solariesolning minskar ändå fortsätter malignt melanom att öka Sunwell En tidning från Solana 21

22 SOLEN KONTRA SOLARIET DUELLEN Solen vs Solarium Solarium SÄKERHET ++++ Väl utprovad föreskriven soltid för respektive hudtyp. Du undviker brännskador. UPP levelse +++ Inte så tokigt. En stunds regelbunden avkoppling. Och du kan få det året om. TILLGÄNGLIGHET ++++ Från tidig morgon till sena kvällen, varje dag, året om. PRISVÄRDE ++++ Allt är relativt. Men ännu tror vi ingen ruinerat sig på solarium. SUMMERING ++++ Allt beror på vad man vill med sitt solande. Solariet är outstanding om du eftersträvar en vacker, lätt solbränna under större delen av året. Sola utomhus - Allt för många exponerar sig alldeles för mycket i solen när den väl skiner Med längre sommar och pålitligare väder hade det blivit full pott. - Chansartat, men skapligt på sommaren. Svårare på vintern (--) Helgardering. Skiner solen hemma är det nästan gratis. En solresa drar ner betyget. ++ Inget går upp mot vackert väder och en lagom sommarsolbränna. Men risken för brännskador, inte minst under en sol resa, drar ner betyget. Går det att jämföra vanlig sol och solarium? Ja, om syftet med solandet är att bli brun och må bra. 22 Sunwell En tidning från Solana

23 SOLEN KONTRA SOLARIET Vad händer när du solar? Solljuset innehåller synligt ljus samt infrarött ljus och UV-ljus, som delas in i tre grupper: UV-A, UV-B och UV-C. UV-C, som har den kortaste våglängden filtreras bort av jordens ozonskikt och det gör i viss mån också UV-B. Vad skiljer? Tekniskt sett är det inte svårt att i ett solarium nästan exakt efterlikna solljuset. Men det finns bestämmelser ett solarium får avge något mer UV-A än solen medan det inom UV-B-området måste vara svagare än sommarsolen. Så skapas din solbränna När din hud får ultraviolett ljus från solen eller solariet händer två saker: UV-B-ljuset gör så att det bildas nya pigmentkorn, som långsamt börjar vandra upp mot hudens yta, och UV-A-ljuset färgar hudens befintliga pigment. Den pigmentering eller solbränna som håller längst får du genom att låga doser UV-B-ljus stimulerar de celler (melanocyter) som bildar nya pigmentkorn (melanin). Det tar 3-5 dagar för pigmentkornen att stiga uppåt, därefter färgas de av UV- A-ljuset. Moderna solarier konstru eras för att likna solen så mycket som möjligt inom de ramar som bestämmelserna anger och avger både UV-A- och UV-B-ljus. Sunwell En tidning från Solana 23

24 MYTEN OM RYNKOR 24 Sunwell En tidning från Solana

25 MYTEN OM RYNKOR Nej, du blir inte rynkigare av solarium än av solen! Visst stämmer det att alltför mycket solande, både i solarier och utomhus, frestar på huden. Solar man alltför mycket gör UV-strålningen att mängden av de så kallade elastikatrådarna, som normalt ger huden sin spänst, överproduceras. Vid en överproduktion klumpar de ihop sig och förlorar spänsten. Resultatet blir att huden får en grov och tjock struktur med tunna, fina rynkor. Sola med förstånd Regel nummer ett för att hålla huden spänstig och rynkfri är alltså att sola med förstånd. Vi får inte heller gömma oss undan från solljuset av rädsla för att slita på huden. Faktum är att solning i måttliga doser är nyttigare än man tidigare trott. D-vitaminet som bildas i huden av både sol och solarium skyddar oss mot en mängd sjukdomar. Lagom är bäst och vad som är lagom för just dig är individuellt. Det beror helt på hudtyp och du måste ha tålamod med att långsamt bygga upp en solbränna. Vad man ofta hör är att solarierna skulle ge mer rynkor än solen. Men våra moderna solarier konstrueras för att efterlikna solen så mycket som möjligt, inom de ramar som bestämmelserna anger. Håller koll på tiden Det finns alltså inga belägg för att du skulle bli som ett russin av att sola solarium i stället för att ligga på stranden. Snarare kan du i ett solarium hålla bättre koll på hur länge du utsätter dig för strålningen. Solariebranschen rekommenderar 15 till 20 minuter i solariet per soltillfälle. Håller du dig till den stunden får du en lagom mängd UV-strålar på kroppen och undviker också att skada huden och riskera att bli rynkig i förtid. Sanningen är att vi alla förr eller senare kommer att bli en aning rynkigare. Åldern tar ut sin rätt, vilket brukar börja synas i 35-årsåldern. I huden finns det naturligt kollagen och elastin vilka ger stöd och spänst. Men med åldern avtar produktionen av dessa ämnen och det är då som rynkorna dyker upp som ett brev på posten. Sunwell En tidning från Solana 25