Empirisk utvärdering av användarvänligheten hos UBs webbplats Pontus Engelbrektsson I.C. MariAnne Karlsson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Empirisk utvärdering av användarvänligheten hos UBs webbplats Pontus Engelbrektsson I.C. MariAnne Karlsson"

Transkript

1 Empirisk utvärdering av användarvänligheten hos UBs webbplats Pontus Engelbrektsson I.C. MariAnne Karlsson Avdelningen Design Produkt- och produktionsutveckling Chalmers tekniska högskola Göteborg, 2008

2 Innehåll Innehåll Introduktion Bakgrund Syfte Begreppet usability Designkriterier vid utformning av användargränssnitt Metod Försökspersoner Uppgifter Utvärderingskriterier och -mått Testmiljö och utrustning Procedur Analys Resultat Tid för genomförande Antal hjälptillfällen Antal som inte löste uppgiften Skattning av svårighet Skattning av säkerhet Kommentarer Observationer och verbala protokoll Generellt om UBs huvudsida Söka en boktitel av en bestämd författare Söka samtliga böcker av en viss författare Ställa sig på kö för lån av bok Söka litteratur inom ett område mha avancerad sökning Sökning av databas Sökning efter elektronisk tidskrift Uppgift om kostnad för fjärrlån Genomföra fjärrlån Förlänga lån Bokning av grupprum Diskussion Förslag till åtgärder Orienterbarhet, navigation Överblick, kontroll Språk, begrepp, termer Feedback, hjälp Ekonomisera, gruppera Logisk struktur Lokala och globala åtgärder...25 Referenser...27 Appendix 1 : Testprotokollet

3 1. Introduktion 1.1. Bakgrund Universitetsbibliotekets (UB) i Göteborg webbplats innehåller information om biblioteket och ger möjlighet att söka i bibliotekets katalog såväl som andra databaser. UBs målsättning är att tillhandahålla en webbplats som är lätt att använda, som är uppdaterad, välstrukturerad och självinstruerande. Användarna skall ges hjälp att på egen hand kunna genomföra avancerade informationssökningar. Användarna skall kunna söka relevant information inom ett specifikt ämne söka fram känd elektronisk resp tryckt information hämta fram dokument snabbt hitta UBs tjänster och service enkelt hitta relevant kontaktinformation vid behov av personlig hjälp söka information utanför GUs nät, hemifrån eller från arbetsplatsen. Detta ställer stora krav på webbplatsens användbarhet och användarvänlighet för olika målgrupper: forskare, doktorander och studenter Syfte Syftet med utvärderingen har varit att utvärdera UBs webbplatsens med avseende på dess användarvänlighet, identifiera eventuella användarproblem vid användning, samt lägga fram förslag till modifiering av webbplatsens utformning. Fokus har varit utformningen av webbplatsens användargränssnitt, inte webbplatsens innehåll i termer av olika tjänster. Resultatet skall användas vid utvecklingen av webbplatsen, dvs. utvärderingen är diagnostisk till sin karaktär genom att studien skall identifiera eventuella problem relaterade till dagens utformning men också formativ, dvs. utvärderingens resultat kan användas som referens för en ny version av webbplatsen Begreppet usability Det engelska begreppet usability översätts ibland med användbarhet, ibland med användarvänlighet. Usability definieras enligt den internationella standardiseringsorganisationen (ISO) som den ändamålsenlighet, effektivitet respektive tillfredsställelse med vilken specifika användare kan uppnå specifika mål i en specifik användningsmiljö. Användarvänlighet är därmed inte en egenskap som en produkt eller tjänst besitter. Användarvänlighet är en kvalitet som utvecklas i en användningssituation beroende på samspelet mellan produktens/tjänstens utformning och användaren, uppgiften och sammanhanget eller kontexten. En produkt eller tjänst som anses ha god användarvänlighet i ett sammanhang kan därmed bedömas helt annorlunda i ett annat. Nielsen (1993) beskriver usability termer av fem attribut: lärbarhet, dvs. i vilken utsträckning och hur snabbt användaren kan lära använda produkten/tjänsten effektivitet, dvs. hur effektivt användaren kan utnyttja produkten/tjänsten memorerbarhet, som innebär att användaren skall ha lätt att komma ihåg hur man använder produkten/tjänsten från en gång till en annan felhantering vilket innebär att användare inte skall göra misstag eller fel vid användningen av produkten/tjänsten och om man gör fel skall det vara enkelt att åtgärda misstagen tillfredsställelse, dvs. produkten/tjänsten skall vara tillfredsställande att använda, användare skall tycka om att använda produkten/tjänsten. 2

4 Genom att beskriva användarvänlighet i dessa termer blir det också möjligt att mäta i vilken utsträckning ett användargränssnitt är användarvänligt eller ej. Man kan t.ex. notera antalet fel som en användare gör, man kan mäta den tid det tar för en användare att genomföra en uppgift, och man kan mäta graden av subjektiv tillfredsställelse genom någon form av graderad skala Designkriterier vid utformning av användargränssnitt Förutsättningarna för god usability skapas genom utformningen av produktens/tjänstens användargränssnitt. De olika designråd eller -kriterier för utformning av ett användargränssnitt som återfinns i litteraturen (Brinck et al., 2002, Jordan 2002, Nielsen 1993, Spool et al., 1999), är relativt samstämmiga: Uppgiften skall kunna lösas med ett minimalt antal knapptryckningar/ inmatningar (eller motsvarande). respektive ordval etc. Information skall vara organiserad och grupperad på ett relevant sätt. Felmeddelanden och eventuella varningar skall alltid presenteras i samma position. Information och feedback är viktig. Gränssnittet skall ge information om vad som skall/är möjligt att utföra vid varje steg. Systemet skall hålla användaren informera om vad som pågår, ge feedback och inom en rimlig tidsperiod. Särskilt viktig information kan förstärkas genom kontrast, pilar, boxar eller stor text t.ex. Felmeddelanden skall guida användaren mot en lösning av problemet. Risken för att göra fel skall minimeras. Fel skall kunna åtgärdas. Operationer skall göras reversibla. Systemet skall ha en enkel och naturlig dialog. Dialogen skall inte innehålla information som inte är relevant. All information skall presenteras i en naturlig och logisk ordning. Gränssnittet skall tala användarens språk. Detta innebär att dialogen skall använda ord, fraser, men också ikoner etc. som är välbekanta för användaren. Gränssnittet skall minimera användarens minnesbelastning. Användaren skall inte behöva memorera information, eller kommandon, eller sekvenser av kommandon. Endast den information som användaren har nytta av skall presenteras på skärmen. Informationen skall alltså prioriteras. De val användaren skall göra skall presenteras på skärmbilden för att så långt möjligt undvika att användaren tvingas memorera kommandon och sekvenser av kommandon. Utformningen skall i alla avseenden vara konsekvent. Gränssnittet skall vara konsekvent till sin utformning vad avser t.ex. layout, ikoner, figurer, 3

5 2. Metod Usability test eller användbarhetstester är en vanligt förekommande empirisk metod för att utvärdera produkters och tjänsters användbarhet och användarvänlighet. Givet ISOs definition av begreppet usability är ett antal val kritiska för testens validitet och reliabilitet. Dessa val inkluderar val av: deltagare. Deltagarna i en test skall spegla den faktiska målgruppen. Målgruppen för UBs webbplats är primärt studenter, forskare och personal. Fokus för denna utvärdering är studenter och anställda vid Göteborgs Universitet. Ett usability test brukar normalt omfatta mellan försökspersoner. uppgift. I testen skall deltagarna utföra ett antal specificerade uppgifter. Uppgifterna skall väljas och utformas så att de är representativa för målgruppens användning av produktens eller tjänstens olika funktioner. miljö. Användningsmiljön skall så långt möjligt återspegla den faktiska användningsmiljön. En test av en webbtjänst skall därmed ta hänsyn till var målgruppen normalt söker information, via vilken typ av dator och med hjälp av vilken typ av webbläsare t.ex Försökspersoner Försökspersonerna (FP) rekryterades bland studenter och personal vid Göteborgs Universitet (GU). En första målsättning var att de deltagande studenterna skulle ha studerat olika länge vid universitet utifrån antagandet att den student som studerar sitt första eller andra år vid universitetet har andra erfarenheter och behov än en student som studerar sitt fjärde eller femte år. En andra målsättning var att deltagarna skulle studera/arbeta vid olika fakulteter inom universitetet. Totalt deltog 20 personer i testen varav 6 var män och 14 var kvinnor. Försökspersonerna var primärt studenter vid Göteborgs Universitet. Av dessa hade nio studenter studerat vid universitetet flera år medan åtta personer studerade sitt första eller andra år. Flertalet studenter, n=13, använde webbplatsens ganska ofta eller ofta medan enbart tre angav att de mycket sällan använde eller aldrig hade använt webbplatsen. Tolv studenter studerade vid samhällsvetenskaplig fakultet, två vid humanistisk och två vid naturvetenskaplig fakultet. Av forskarna/lärarna var två personer forskare och en person doktorand. En person tillhörde samhällsvetenskaplig fakultet och två personer humanistisk. Samtliga angav att de ofta använde UBs webbplats Uppgifter En produkts eller tjänsts användarvänlighet beror också på de uppgifter som skall genomföras med hjälp av produkten/tjänsten. En webbplats av UBs storlek kan inte utvärderas i sin helhet i en användbarhetstest uppgifterna måste väljas valda så att centrala funktioner berörs samtidigt som den totala testtiden måste begränsas. För testen utformades uppgifterna tillsammans med UBs personal för att säkerställa att uppgifterna var realistiska, att de var typiska och att de täckte de mest relevanta delarna av webbplatsen. De typuppgifter som försökspersonerna fick utföra var följande 1 : Söka bok, känd författare och titel Söka samtliga böcker av en viss författare Söka känd bok, ställa sig på kö Hitta relevant databas för att söka artiklar Söka böcker inom ett ämne, med begränsningen endast böcker på svenska respektive engelska 1 Det protokoll som användes vid testerna finns i sin helhet i Appendix 1 4

6 Söka alla böcker av en författare, med begränsningen endast böcker vid ett bibliotek Hitta information som besvarar frågan vad kostar ett fjärrlån Genomföra fjärrlån Förlänga boklån Söka artiklar i en känd e-tidskrift Boka grupprum Det är viktigt att uppgifter inte utformas som instruktioner. Uppgifter bör istället vara formulerade i termer som gör testen så realistisk som möjligt och som speglar en användares situation. Uppgifterna var därför formulerade som scenario, till exempel Du läser en grundläggande kurs i kemi på universitetet och håller nu på med ett projekt kring miljögifter av olika slag. Du har tagit reda på att det finns en bok med titeln Miljögifter, skriven av en person vid namn Mats Olsson. Frågan är om den finns att låna på universitetsbiblioteket? Deltagarna fick genomföra totalt 12 uppgifter av varierande svårighetsgrad enligt listan ovan men med upprepning av vissa uppgifter Utvärderingskriterier och -mått Webbplatsens usability bedömdes utifrån såväl objektiva som subjektiva kriterier och mått. De kriterier som användes var, i enlighet ISOs definition, ändamålsenlighet, effektivitet respektive tillfredsställelse. Ändamålsenlighet bedömdes enligt antal korrekt genomförda uppgifter. Effektivitet bedömdes genom ett sammanvägning av total tid för genomförande av uppgift respektive antal hjälptillfällen där hjälp klassades i tre nivåer: (1) frågor som kunde hjälpa försökspersonen fokusera, (2) instruktion om hantering/manipulation respektive (3) demonstration av hantering/manipulation. Tillfredsställelse slutligen bedömdes enligt skattad säkerhet och skattad svårighet. Deltagarna fick också möjlighet att kommentera eventuella svårigheter i samband med genomförandet av de olika uppgifterna samt bedöma UBs webbplats som helhet Testmiljö och utrustning Användningstesterna genomfördes i det s.k. usability labbet, Avdelningen Design, Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Usability labbet var utrustat med stationär PC med internetuppkoppling. Användarens interaktioner med webbplatsens olika webbsidor registrerades. Dessutom videofilmades användaren och bandupptagning gjorde av samtliga verbala kommentarer Procedur Försökspersonerna instruerades inledningsvis om att det var webbplatsen som skulle utvärderas, inte deras egen prestation. FP presenterades sedan för uppgifterna genom att testledare läste upp dem, en i taget. FP genomförde sedan uppgiften och fick när uppgiften var slutförd bedöma hur enkel/svår de ansåg uppgiften vara samt hur säkra de ansåg sig vara att uppgiften genomförts korrekt, dvs. i önskat resultat. När samtliga 12 uppgifter genomförts fick FP möjlighet att kommentera vilken eller vilka uppgifter de ansåg ha varit svårast samt varför. Därefter fick FP möjlighet att kommentera UBs webbplats generellt. Varje utvärderingstillfälle tog mellan 30 och 80 minuter Analys Videofilmerna analyserades med avseende på FPs beteende i samband med genomförandet av uppgifterna. Problemsituationer av olika typ noterades. och möjliga orsaker härleddes. Tider för genomförandet registrerades liksom antalet hjälptillfällen och typ av hjälp (se 2.3.). FPs skattningar sammanställdes per uppgift samt ett typvärde i form av medianvärde samt ett spridningsmått i termer av max- och minvärde. 5

7 3. Resultat 3.1. Tid för genomförande Kriteriet effektivitet bedömdes med hjälp av tid för genomförande av uppgiften (Figur 1) Summa tid alternativa designlösningar respektive när man jämför tiden för genomförande med en referenstid i termer av acceptabel genomförandetid t.ex. Testerna visar att några uppgifter tog betydligt längre tid att genomföra än andra. Dessa uppgifter var att hitta en databas att söka artiklar i (uppgift 5) respektive att fjärrlåna en känd titel (uppgift 9). Tiderna för genomförandet varierade mellan olika FP (tabell 1), studien resulterade i relativt stora skillnader mellan den person som genomförde uppgiften snabbast och den person som tog längst tid på sig. 2:09:36 1:55:12 Tabell 1. Exempel på max-, min- och mediantider vid genomförandet av några uppgifter (n=20). 1:40:48 1:26:24 Uppgift 1 Uppgift 3 Uppgift 5 Uppgift 9 1:12:00 0:57:36 Max 7,00 min 6,10 min 11,42 min 9,44 min Min 0,52 min 0,40 min 3,00 min 0,47 min Median 2,00 min 2,00 min 5,36 min 5,20 min 0:43:12 0:28:48 0:14:24 0:00:00 Uppgift 1 Uppgift 2 Uppgift 3 Uppgift 4 Uppgift 5 Uppgift 6 Uppgift 7 Uppgift 8 Uppgift 9 Uppgift 10 Uppgift 11 Uppgift 12 Figur 1: Sammanlagd tid för deltagarna i testet att genomföra de olika uppgifterna (n=20). Tid är inget absolut mått på usability, dvs. om en uppgift tar längre tid än en annan är i sig inget mått på att produkten/tjänsten är sämre med avseende på effektivitet. Däremot kan man använda tid som mått när man jämför två Uppgifterna 1 och 2 är i princip samma uppgift men formulerade på något olika sätt, detta gäller också uppgifterna 3 och 4 samt 6 och 7. Man kan ur materialet utläsa en trend med avseende på tid för genomförande mellan uppgifterna 1 och 2, 3 och 4, samt mellan 6 och 7, nämligen att tiden för att genomföra uppgiften minskar. Sammantaget kan denna trend antas indikera att webbplatsen har relativt god lärbarhet (jfr. Nielsen 1993), det vill säga användarna lär sig relativt snabbt att förstå hur man skall interagera med gränssnittet och därmed använda webbplatsen. En av deltagarna sammanfattade: Nästan allting här är krångligt första gången... men så lär man sig. 6

8 3.2. Antal hjälptillfällen Deltagarna i testet fick hjälp om de fastnade på någon uppgift. När man ger hjälp i ett användbarhetstest av denna typ är det viktigt att man på förhand bestämt hur hjälpen skall ges för att senare kunna analysera resultatet. Tre hjälpnivåer gavs: hjälp av typ 1 var en fråga av typen Vad tror du att du skall göra? hjälp av typ 2 var en konfirmation att försökspersonen var på rätt väg eller en orientering om var personen skulle leta, hjälp av typ 3 var hjälp i form av direkta anvisningar, till exempel Klicka på länken Låna. Resultatet visar att uppgifterna 8 och 9, som båda handlar om fjärrlån, var de som krävde flest hjälptillfällen och också mest hjälp (figur 2) Antal som inte löste uppgiften Testsituationen som sådan bidrar sannolikt till att deltagarna lägger mer tid och ansträngning på att lösa uppgiften än vad de hade gjort i verkligheten. Man vill som testdeltagare prestera väl och en vanlig kommentar under testerna som genomfördes var t.ex.: Nu hade jag gått till lånedisken och bett om hjälp. Trots denna vilja att lösa uppgiften var det flera av testdeltagarna som inte löste en eller flera uppgifter (Figur 3). Fyra personer hade problem att genomföra uppgift 3 korrekt - Finn alla böcker av Charles Dickens - och fem personer, dvs. 25% av deltagarna, hade problem att lösa uppgift 5 - Att hitta en relevant databas för att söka artiklar. Antal som inte löste uppgiften 5 Antal hjälp av typ 2 och Uppgift 1 Uppgift 2 Uppgift 3 Uppgift 4 Uppgift 5 Uppgift 6 Uppgift 7 Uppgift 8 Uppgift 9 Uppgift 10 Uppgift 11 Uppgift 12 0 Uppgift 1 Uppgift 2 Uppgift 3 Uppgift 4 Uppgift 5 Uppgift 6 Uppgift 7 Uppgift 8 Uppgift 9 Uppgift 10 Uppgift 11 Uppgift 12 Figur 3: Antal personer som inte löste de olika uppgifterna (n=20). Figur 2: Antal hjälptillfällen av typ 2 och 3 (n=20). 7

9 I de flesta fallen insåg FP att uppgiften inte var löst men i några fall trodde personen att han eller hon löst uppgiften trots att så inte skett. Det var till exempel fallet i uppgift 8 - att ta reda på vad det kostar att fjärrlåna en bok där samtliga som inte löst uppgiften korrekt ändå trodde att de gjort det. Dessa personer trodde att det kostade 80:-, när det i själva verket är gratis. 5 Median svårhetsgrad (1=mycket lätt) Skattning av svårighet Försökspersonerna fick också skatta hur svårt de tyckte det var att genomföra de olika uppgifterna. Uppgift 5 och 9, som var de uppgifter som tog längst tid att genomföra, visade sig också vara de som uppfattas som svårast att genomföra. Utöver dessa bedömdes uppgift 8, dvs. att ta reda på vad det kostar att fjärrlåna en bok, som relativt svår (figur 4): (Den svåraste uppgiften), det var faktiskt fjärrlånet. I och med att jag trodde att man kunde söka i Libris och när det inte gick så Tiden för genomförandet av liknande uppgifter minskade (jfr figur 1) och på samma sätt minska skattningen av upplevd svårighet vid genomförandet. Detta gäller speciellt uppgifterna 2 och 4 samt uppgifterna 6 och 7. Resultatet indikerar att FP inte bara slutförde uppgifterna snabbare utan också upplevde att det gick enklare att genomföra uppgifterna. Uppgifterna som handlade om att söka en titel bedömdes som mycket enkla att genomföra såväl första som andra gången, dvs. uppgift 1 och 2. 0 Uppgift 1 Uppgift 2 Uppgift 3 Uppgift 4 Uppgift 5 Uppgift 6 Uppgift 7 Uppgift 8 Uppgift 9 Uppgift 10 Uppgift 11 Uppgift 12 Figur 4: Medianvärdet på uppskattad svårighetsgrad för de olika uppgifterna. Siffran 1 motsvarar mycket lätt och 5 motsvarar mycket svårt (n=20) Skattning av säkerhet Försökspersonernas skattning av säkerhet varierade något beroende på uppgift. På frågan hur säkra FP ansåg sig vara att de hade löst uppgiften på ett korrekt sätt, dvs. att målet nåtts, var huvuddelen mycket säkra eller ganska säkra vid genomförandet av uppgifterna 1, 2, 3, 4 och 10 t.ex. men skattningarna varierade från mycket säkra till mycket osäkra vid genomförande av uppgift 5, 6, och 9. 8

10 Osäkerheten handlade om att FP inte var säker att målet nåtts, t.ex. att fjärrlånet skulle komma att sändas till det angivna biblioteket, men lika ofta att FP var på om de valt rätt sätt att söka Kommentarer Försökspersonerna ombads efter testen att sammanfatta sina intryck av UBs webbplats (inklusive GUNDA etc.). Kommentarerna sträcker sig från webbplatsens utseende över hur utsökta poster presenteras till problemen associerade med att boka grupprum. Exempel på kommentarer är: UBs webbplats upplever jag som... det finns många avstickare som GUNDA etcetera... olika databaser... man skjutsas vidare hela tiden. Annars tycker jag väl den är bra... Man måste ju alltid sätta sig in i dom till viss del. Men nu när jag sitter här så kan jag tycka att det går väldigt lätt att hitta grejerna. Men ibland så känner man sig frustrerad. Det är just det att hitta ingångarna, vart man skall gå. Jag har tidigare sökt bland tidskrifter utan att ha hittat rätt tidskrift. Och så söker man och plötsligt finns den där. Nu - idag - har jag kommit på att GUNDA och själva bibliotekssajten inte är samma sak. Att det är det som besvärat mig tidigare... möjligen... De flesta kanske kommer på det ändå... men det är faktiskt just nu att det gått upp för mig att det faktiskt är på det viset. Jag tycker att den är estetiskt väldigt bedrövlig faktiskt. Jag tycker inte om att arbeta med den egentligen. Mest av estetiska skäl. UBs hemsida speglar UB ganska bra. Den är ganska småtråkig men fungerar rätt hyfsat. UBs webbplats... den är rätt OK. Den fyller väl sitt syfte. Det är ganska logiskt... eller inte logiskt... jag har ju inte förstått skillnaden mellan Libris och GUNDA. Att jag inte vet hur man söker. Det är ganska lätt när man gjort det några gånger men... det är svårt att veta vad som är vad. Annars är den ganska bra. Det finns ganska mycket men det gäller att finna vägarna... Ibland kan det vara svårt att navigera. Det känns som om det finns många olika databaser, så många olika sätt att söka på så att man blir... söker man på det ena stället så hittar man, men söker man någon annan stans hittar man ingenting. Så skall man komma ihåg om man skall söka i GUNDA eller någonstans på universitetets hemsida. Det mesta går att lösa men det är inte självklart liksom. Det känns inte som det är byggt med ett användarfokus. Det bygger på att du vet hur du skall göra. Och då kan man säkert få bra träffar. Och, om man får upp en bok så är det ganska många uppgifter. Ibland inte självklart vilken upplaga... ibland inte vad den innehåller... Det är litet meckigt, i alla fall tidigare har det varit så, att man fått upp kursböcker, ej hemlån, och de som gick att låna på samma sajt. Det var litet meckigt. Det är min kritik. Ibland kan det ge litet lustiga svar. Om man söker på Charles Dickens som författare så vill man ju ha Charles Dickens som författare. Det blir litet knepiga svar. Allt känns inte relevant. GUNDA... det är inte sällan som den senaste upplagan kommer sist i listan. Så är det liksom. Den mest relevanta sist, det verkar ju rimligt (inte). Det känns inte pålitligt. Får du 10 sidor med träffar så måste du gå igenom alla, om du inte exakt vet vilken upplaga t.ex. Det känns inte pålitligt i alla lägen. Det är ju litet trist. Databassökningen var svår. Jag har aldrig gjort det, kollat i databaser. Jag hade inte koll på att man kunde göra det. Det känns som om man måste gå såna omvägar. Jag vill bara skriva in, direkt. Svårast var att söka i databaser. Man vet inte vad man skall mata in. Det är med marginal det krångligaste... men det är väl inte UBs fel. 9

11 När man skall boka ett grupprum, är det inte byggt för det. Han som byggt det har aldrig bokat grupprum. Om man skall boka så många grupprum man kan en vecka så... Åtta av uppgifterna som FP genomförde hade direkt eller indirekt med huvudsidan att göra och det är därför relevant att inledningsvis kommentera några generella problem kopplade till utformningen av UB s huvudsida. Varför vet inte systemet att jag alltid hämtar mina böcker på Handels? Man skulle väl kunna få fylla i (en profil)? Bra att man kan förnya lån och se vilka böcker man har hemma och så Observationer och verbala protokoll Försökspersonerna genomförde totalt 12 uppgifter under användbarhetstesten. Utgångsläget för testen var UBs huvudsida (figur 5) Generellt om UBs huvudsida Huvudsidan är den första sidan man kommer till när man loggar in på UBs webbplats. Från huvudsidan kan man ta sig vidare till samtliga UBs olika webbtjänster. Huvudsidan är uppdelad i ett antal delar med en menylist överst som den delar med Göteborgs Universitet. Att så var fallet märkte inte alla testdeltagare utan flera försökte hitta information om biblioteket i den övre menylisten. Till vänster på huvudsidan finns en meny varifrån man når samtliga av webbplatsens olika delar. Alla rubriker i menyn har undermenyer. Om man klickar på någon av rubrikerna i den vänstra menyn ändras mittsidan till det som är relevant för respektive rubrik (figur 5). Till höger finns ett antal genvägar och ett antal ingångar där information som bedömts speciellt viktig för olika användargrupper är samlad. De genvägar som finns var uppskattade och ofta använda av de vana FP. I mitten, slutligen, finns en sökruta kopplad till GUNDA och ett antal länkar till olika söksystem. Figur 5: UBs huvudsida Att ha menylisten till vänster på sidan (figur 6) följer en relativt vedertagen standard för webbsidor. 10

12 1. Menylisten har tre nivåer. Den tredje nivån var svår att upptäcka, speciellt när det bara fanns en länk på den nivån. I figuren 6 är t.ex. Nyhetsarkiv etc. länkar till nästa nivå. 2. Med så många undermenyer som det finns i UBs meny har FP ibland svårt att veta under vilken meny som viss information finns. Är till exempel fjärrlån ett lån under Låna eller en service? UBs startsida länkar vidare till ett stort antal olika system, t.ex. ett stort antal databaser däribland UBs egen databas GUNDA och de svenska bibliotekens gemensamma databas Libris. Startsidan innehåller ett antal genvägar in i dessa system. Även om dessa genvägar snabbar upp vissa uppgifter och deltagarna uttrycker sig positivt om dem, bidrar de till att användarna har svårt att skilja på de olika delsystemen. Varför finns inte avancerad sökning som alternativ här? Den sökruta (figur 7) som finns i mittdelen av huvudsidan användes huvudsakligen som ett sätt att ta sig till GUNDA. Tanken att man snabbt skall kunna göra en fritextsökning är god, men det verkade inte som om FP är säkra på att det är just en sökning i GUNDA som blir resultatet. De två flikarna Böcker/Tidskrifter och Databaser/Artiklar (figur 7) vållade en del problem. Själva principen med flikar verkade FP förstå, men det var mer oklart med skillnaden mellan tidskrifter och artiklar. Jag känner att jag inte har riktig koll för det känns om att det ligger flera lager. Figur 6. UBs huvudsida under länken Aktuellt (nedladdad ). Två typer av problem noterades emellertid som kan anses relaterade till menyns utformning: Under fliken Böcker /tidskrifter återfinns en lista med länkarna: Böcker, Tidskrifter, Dagstidningar, Uppslagsverk och Avhandlingar. Under fliken Databaser/artiklar återfinns en andra lista med länkarna: Databaser, Samsök, och Tidskrifter. Länken Artiklar återfinns emellertid inte, något användaren sannolikt förväntade sig med referens till rubriken. Länken Tidskrifter återfinns däremot under båda rubrikerna vilket också kan te sig något förvånande. 11

13 ekonomisera sin sökning genom att hitta, vad de trodde var, effektiva sätt att söka och begränsa antalet utsökta poster men ekonomiseringen innebar oftast en begränsad sökprofil enbart titeln t.ex. Jag gör en indexsökning och söker på författare... (i vänster fält) för det var en fruktansvärt lång titel! Figur 7. Utsnitt ur UBs huvudsida Söka en boktitel av en bestämd författare En uppgift som genomfördes två gånger var att söka ut en bestämd bok av en bestämd författare (se Appendix 1 för detaljer). Ett viktigt testresultat är att olika FP hade olika sökstrategier. Några FP sökte på boktiteln direkt i sökrutan på UBs huvudsida men då antalet träffar blev alltför stort eller inte tycktes stämma med målet valde FP normalt att gå tillbaka till UBs hemsida för en ny mer specifierad sökning, alternativt hittade länken Böcker i menyn till vänster. Andra FP valde att direkt klicka på länken GUNDA för att sedan söka via sökrutan på GUNDAs huvudsida (figur 7). Flera FP valde sedan sökning med hjälp av sökbegreppet Miljögifter enbart medan andra valde Avancerad sökning med specificering av författare och titel. Försökspersonerna hade generellt inga problem att förstå var man skall fylla i olika uppgifter, problemen var snarare att specificera utsökningskriterierna så att man enkelt kunde hitta den sökta titeln. Ett generellt problem var att man inte specificerade tillräckligt mycket. FP hade istället en tendens att försöka Strategin resulterade i ett relativt stort antal utsökta poster vilket ledde till att FP gjorde om sökningen, ibland flera gånger, enligt olika sökord och begränsningar: Just det. Så här blir det alltid. 1 miljon grejer. Vet inte varför jag alltid gör så här. Varför finns det inte en indexsökning redan från början? Vi gör om det igen då. Då söker jag i GUNDA (klickar på länken under Genvägar), det brukar jag göra. Här har jag alltid riktigt förstått. men jag söker här... Miljögifter... Då brukar det ramla ut... Nej, det gjorde det inte nu. Nu kommer det jättemycket på miljögifter, så då söker jag på författare istället (via sökrutan i vänstra fältet). Frågan är om man ska söka på... det vet jag inte om man har någon betydelse... Olsson är ett alldeles för vanligt namn. Kan man söka på både och? Det vet jag faktiskt inte (men FP försöker). Flera FP kommenterade sättet att presentera den utsökta informationen. Framför allt hade man svårt att förstå enligt vilken princip som t.ex. olika poster presenterades, trots att sökorden markeras i det utsökta materialet (vilket är en fördel): Söka i GUNDA är mycket lätt men svarsbilden är inte alltid klockren. Den här boken är ju boken man söker men den hamnar sist i listan. Väldigt ofta är det den sista sidan. På Google är det ju den första träffen som man söker... oftast Söka samtliga böcker av en viss författare Att söka ut en känd titel av en känd författare innebar inte några större problem för FP medan utsökningen av antalet tillgängliga titlar av en definierad författare ledde till problem. 12

14 Många av FP använda samma sökstrategi för denna uppgift som de använt för de initiala uppgifterna (uppgift 1 och 2), dvs. FP försökte göra en effektiv sökning genom att begränsa inmatningen av uppgifter men resultatet blev oftast ineffektivt eftersom antalet utsökta poster blev stort och inte sällan inkluderade helt irrelevanta poster. FPs bedömning kunde ändå vara att de slutfört uppgiften även om alla utsökta posterna inte ingick bland det som faktiskt skulle sökas. Man får vara litet observant... Testerna visade att ingen av deltagarna i testet verkade ha någon utvecklad mental modell för vad Indexsökning är. Några personer använde sig av detta sökalternativ, men på fel sätt, vilket resulterade att de fick använda sig av andra sökalternativ för att lösa uppgifterna. Typiskt så sökte man på Charles Dickens vilket resulterade i att man fick en mängd träffar på olika författare som alla heter Charles, men ingen av dem Dickens. Att dessa författare heter Charles i efternamn var inget man noterade. Jag går till GUNDAs startsida och så gör jag en indexsökning och så söker jag på författare (Söker på Charles Dickens) och där dyker han inte upp överhuvudtaget...??? Jag fattar inte om det är någon skillnad om man skriver åt andra hållet (dvs. Charles Dickens eller Dickens, Charles). Det förstår jag verkligen inte. Att upplevt irrelevanta titlar dök upp i resultatet av sökningen var, i de fall som studerades, resultatet av att den författare man sökt på angetts som medarbetare, något som var svårt att se. Flera FP försökte att på olika sätt begränsa antalet utsökta poster men syntes inte ha någon generell förståelse för hur denna begränsning skulle ske mest effektivt. Många FP hade en sökstrategi där de sökte på ett ord i taget och sedan försökte sortera svaren. Många chansade också på att söka på ett ord, fullt medvetna om att man förmodligen behöver lägga till ytterligare ett sökkriterium: Jag fick väldigt många träffar, det är böcker men jag måste nog precisera sökningen. Bok t.ex. (klickar i bok). Det är andra författare som kommer upp, de innehåller nog någonting om Charles Dickens. Kanske... (ser länken Avancerad sökning och söker på Charles, Dickens och Författare). Det blir samma problem... Vet inte vad jag förväntas göra för att få bort de här som inte är (Charles Dickens). Att mata in hela författarens namn på författarnamn borde inte ge de här träffarna, med författare som inte Charles Dickens. Svårt att begränsa antalet träffar! Det är inte direkt intuitivt. Vad mer kan man göra än att skriva in författarnamnet på författarraden? Några FP valde att försöka begränsa antalet poster genom en sökning i Avancerad sökning, en strategi som för övrigt var betydligt vanligare än t.ex. Indexsökning : Jag börjar så här så kommer det kanske upp en massa annat och då kan man göra en sån här avancerad sökning. Hmm, det blandas med en massa sånt här skrivet om Charles Dickens så jag söker så här i stället på Avancerad sökning. Ofta verkade FP känna en viss het inför resultatet av sökningen i GUNDA. FP nämnde speciellt tre orsaker: (i) att irrelevanta resultat blandas med de relevanta, (ii) att kända titlar inte dyker upp, samt (iii) att titlarna presenteras i en för individen ologisk ordning: Här kommer det upp lite annat också fast jag sökte på författare... Här blandas ju en annan... här kommer, ja, Heidi Stillman också och Rebecca Cook! De borde inte dyka upp tycker jag Jag tycker GUNDA känns... opålitlig. Jag sökte på (NN) och då kom inte hans (boktitel) upp fast det är det han är mest känd för. Det är möjligt att den fanns med på plats 200 men... Om man söker på någon som är väldigt känd för något så vore det bra om man fick upp det. 13

15 Några deltagare uttryckte också het eftersom de inte kände sig säkra på att de gjort en korrekt sökning. FP var ofta osäkra på om de t.ex. verkligen sökt ut samtliga titlar av Charles Dickens men ändå säkra på att de sökt ut ett antal och kanske tillräckligt många. Vad bra det skulle vara om man kunde räkna posterna nu, men det vet jag inte hur man gör. sökningar av typen (antiken OCH handel) ELLER (trade OCH antiquity). Exemplet resulterade i sökningen (antiken OCH handel OCH antiquity) ELLER trade, vilket ledde till en mängd träffar på trade men inget som hade med handel under antiken att göra. Jag är lite faktiskt, det kanske finns mer funktionalitet som jag inte vet om här Ställa sig på kö för lån av bok En av uppgifterna var att låna boken Tredje världen av Lasse Berg och, om den var utlånad (vilket den var), lägga in en beställning. Flertalet FP genomförde uppgiften utan problem och de var också säkra på att de genomfört uppgiften på ett korrekt sätt. De sökte ut boken, kunde utläsa att boken redan var utlånad, och fann utan knappen för beställning: Den går att låna, är utlånad dock. Man trycker på Beställ kö och skriver in sitt lånekortsnummer... Uppgiften kan beskrivas som en av de enklare uppgifterna i användbarhetstesten Söka litteratur inom ett område mha avancerad sökning En av de delar av GUNDA som utvärderades specifikt var sidan Avancerad sökning (figur 8). Den uppgift som FP skulle genomföra var att söka ut vilka böcker som universitetsbiblioteket har på svenska eller engelska om ämnet handelns under antikens. Användbarhetstesten visade att flertalet FP hade inte en klar bild av hur en sökning bör göras för att få en så bra träffbild som möjligt., ett resultat i enlighet med resultatet från uppgift 1,2 och 3. Några FP försökte göra Figur 8: Sidan Avancerad sökning 14

16 Uppgiften innebar också att FP skulle avgränsa sin sökning till böcker på svenska och engelska. Tvärtemot vad som var förväntat, hade FE inga större problem att hantera de olika rutorna. Flertalet visste t.ex. att man kan välja flera alternativ genom att CTRL-klicka: Det kanske är CTRL man skall (hålla nere)... De som inte visste detta fick dock leta ganska länge innan de hittade instruktionen mitt på sidan, och någon FP missade det helt. Några FP hade problem att definiera Ta med/uteslut i den meningen att de var osäkra på om de agerade på ett korrekt sätt. De menade t.ex. att det var oklart huruvida man behövde välja både ta med engelska och svenska och dessutom utesluta alla andra språk, eller om det räckte att välja ett av alternativen vilket det gör. Även vid genomförandet av denna uppgift var ett inte ovanligt sätt att söka sig fram till ett resultat som man var nöjd med att gå fram och tillbaka, lägger till sökord och drar ifrån, för att specificera och värdera utfallet. Det känns som om man måste prova sig fram. Det är inte alltid självklart. FP och där tiderna för genomförande indikerar en relativt ineffektiv sökprocess. Att flertalet FP befann sig i GUNDA när de fick uppgiften i fråga kan ha bidragit till problematiken. Någon försöksperson sökte t.ex. först i GUNDA efter e-tidskrifter med specificering av sökorden consumer, emotion and advertising men fick ingen träff, och därefter via ämnessökning på samma sätt med begränsningen e-tidskrift. Vad är skillnad på ämnessökning och avancerad sökning...? Några FP behövde hjälp för att ta sig till UBs huvudsida medan andra sökte sig dit på egen hand. Ingen av FP visste direkt namnet på en lämplig databas för den specifika uppgiften, utan de sökte via länken Databaser / artiklar och sedan via listan med databaser ämnesvis: Ska se om det finns någon som handlar om marknadsföring... eller företagsekonomi... Och sedan tittar jag litet snabbt i listan för att se om något kan tänkas handla om marknadsföring... När FP avgränsat sin sökprofil krävs att han/hon trycker på Sök. En stereotyp interaktionssekvens är att röra sig från vänster till höger, uppifrån och ner (i varje fall i västerlandet). I de fall där försökspersonerna specificerade språk respektive bibliotek som en del av uppgiften sökte flertalet först efter SÖK-knappen i nedre högra hörnet av skärmbilden, dvs. enligt ett interaktionsmönster som stereotypt. Om försökspersonerna enbart använde sökfälten i övre delen av sidan hittade de snabbt SÖK-knappen som är placerad i övre högra hörnet (se figur 8) Sökning av databas Att hitta en lämplig databas (se Appendix 1 för uppgiftens exakta formulering) att söka i var en av de uppgifter som upplevdes som svårast av Figur 9. På huvudsidan på UBs webbplats kan två flikar väljas: Böcker/tidskrifter respektive Databaser/artiklar. 15

17 Någon FP sökte genom att skriva in sökorden i sökrutan på huvudsidan (figur 9). Att notera är att samtliga FP gick via fliken på mittsidan (figur 9), ingen gick via vänstermenyn vilket kan ses som ytterligare en indikation på att vänstermenyn behöver göras tydligare. Det var dock när man kom fram till sidan med databaser inom ämnet företagsekonomi som de flesta svårigheterna uppstod (se figur 10). UB i ämnet företagsekonomi. Listan över databaser inom ämnet företagsekonomi är motsvarande fyra A4- sidor lång men endast tre av databaserna är s.k. fulltextkällor. De övriga är främst affärsdatabaser med listningar av olika företag och aktiekursstatistik, men också ordböcker etc. Här hade studenterna från Handelshögskolan ett fördel genom att de kände igen Business Source Premier som en databas de använt och som de trodde skulle kunna fungera för uppgiften. Övriga fick skrolla fram och tillbaka för att hitta någon som de associerade med marknadsföring: Företagsekonomi... Här går jag in och tittar... det verkar vara lite fel så jag går tillbaka... Aktiekurser, nationalekonomi, företagsfakta... Det känns liksom inte... Masskommunikation kanske? Jag går in på Allmänna och Multidisciplinära. Alltså det här tycker jag är jättexxxx... att man inte kan söka globalt utan måste välja här... Här blandas artikeldatabaser med såna där e-library. Jag går in på en som heter J- store. Sen är det jättesvårt att välja... Det fanns också de som inte förstod vad en fulltextkälla är och för dessa försökspersoner så var det givetvis ännu svårare än för övriga att hitta en lämplig databas. Nu är det inte lätt alls... Många FP efterfrågade en tjänst där man kunde söka i alla databaser samtidigt. En sådan finns på webbplatsen, men det var bara två FP som hittade den och försökte använda den. Båda vände tillbaka innan de hittade några lämpliga artiklar, alltför osäkra på om de gjort rätt för att våga fortsätta 2. Jag trodde man kunde söka i samtliga databaser men... på en gång men... det kanske man kan också men... Figur 10: Resultatsidan som listar de databaser som man har tillgång till via 2 Samsöksfunktionens gränssnitt skiljer sig från resten av webbplatsen och är kanske värd en egen liten undersökning. 16

18 Flera ansåg att sökning i databaser generellt är problematiskt och flera verkade också osäkra inför uppgiften: Databaser generellt är svårare än att söka en bok. Sökmotorerna är inte speciellt raffinerade... känns det som. Om FP istället försökte hitta informationen på UBs webbsida var första problemet om de skulle klicka på länken Låna eller på länken Service. Ungefär hälften av FP valde det första alternativet och hälften det andra. Jag går in på service och kollar... priser kanske... nej... jo, fjärrlån Sökning efter elektronisk tidskrift FP ombads också identifiera en viss elektronisk tidskrift och avgöra om man kunde ladda ner artiklar från denna tidskrift. Sökning efter elektronisk tidskrift bedöms ha varit enklare för flertalet FP att genomföra jämfört med sökning efter relevant databas. Någon FP sökte via GUNDA och avancerad sökning men om FP noterat länken Tidskrifter på UBs hemsida sökte de sig normalt denna väg Uppgift om kostnad för fjärrlån De två uppgifterna som hade med fjärrlån att göra var de som gav försökspersonerna mest problem. Den ena uppgiften handlade att ta reda på vad det kostade att fjärrlåna en bok och den andra uppgiften handlade om att genomföra ett fjärrlån. Försökspersonerna ombads först att ta reda på vad det kostar att låna ett rapport från Karlstads bibliotek, dvs. via ett fjärrlån. Denna information finns på UBs websida. Ett flertal varianter på felaktiga tillvägagångssätt noterades. Det vanligaste var att FP först ville söka rätt på titeln för att sedan få information om hur man lånar och vad det kostar. Eftersom FP fått reda på att titeln inte fanns på UB (vilket i och för sig inte var korrekt), sökte de flesta istället via Libris. När de sedan hittat titeln försökte de låna titeln direkt (vilket inte går) eller så gick de vidare till Karlstads universitetsbiblioteks hemsida och försökte hitta information där: Här finns massa information om vad man kan göra... Prislistan finns men jag hittar ingen länk om någonstans där jag kan söka. Figur 12a: Sidan med information om fjärrlån 17

19 De flesta som klickade på Låna upptäckte rubriken Fjärrlån och tolkade detta rätt. Sidan som beskriver fjärrlån är emellertid relativt texttung och flertalet hittade inte uppgiften om priset på fjärrlån trots att informationen fanns på sidan, under rubriken Kostnad (figur 12a). Via länken service hittade FP länken till prislistan för fjärrlån. Prislistan har en annan grafisk form, vilken ger god översikt, men är samtidigt ganska lång (figur 12b). Priset på just fjärrlån av böcker inom Norden står angivet relativt långt ner på sidan så många försökspersoner angav ett annat belopp, vilket som helst: Finns lite olika alternativ... det skulle bli... 80kronor Här står kopior som tas ur UBs samlingar och det känns som att det är när de skickar iväg... och det här är kopior som UB beställt utanför Norden men... Här måste det vara! 120:- kopior som UB beställer... Nä men..nä, där måste det vara lån som UB beställer inom Norden är gratis... Gratis då? Att man nöjde sig med en prisuppgift kan dock hänga samman testsituationen, dvs. FP var medvetna om att de inte skulle beställa ett fjärrlån och därför inte heller behöva stå för eventuella kostnader. Några försökspersoner som valde Tjänster hittade en ny rubrik, en länk med beteckningen Priser. När de klickade på länken fick de information om att varje låneexpedition hade sin prislista på kontorsvaror etc. Figur 12b: Sida med information om kostnader för kopior, fjärrlån etc Genomföra fjärrlån När försökspersonerna som ett andra steg sedan skulle låna den aktuella titeln var tidigare sökstruktur glömd och man försökte återigen söka efter titeln för att sedan låna. När man går in på Låna och Fjärrlån återfinns underrubriken Beställningsformulär. Rubriken är emellertid ganska svår att uppmärksamma och när man klickar på länken så kommer man till en sida med UBs åtta bibliotek listade (figur 13). Här valde samtliga försökspersoner, som inte tidigare fjärrlånat någon titel, att ta sig tillbaka till en tidigare sida i webbplatsen eftersom man antog att man inte förstått länken korrekt och att fjärrlån handlade om att man ville beställa en bok som finns på ett av UBs bibliotek till ett av de andra. 18

20 Här går jag in på beställningar och här finns en länk till GUNDA och en till äldre kataloger och ingen av dem känns som vad jag är ute efter. Sen finns det att de kan ta emot beställningar via webbformulär kanske eventuellt, nä... Så det här verkar handla om när folk vill göra beställningar från UB Förlänga lån Flertalet försökspersoner hade tidigare använt funktionen förlänga lån men de som inte använt den hade en del problem att hitta till rätt sida. Det är Se vad du har lånat, sedan Förnya lån och skriva in lånekortsnumret här Bokning av grupprum Att boka grupprum (figur 14) var något som de flesta deltagarna hade gjort tidigare och uppgiften var därför relativt enkel att genomföra för FP. Länken Boka grupprum associerades enkelt till handlingen boka grupprum och feedback i termer av information om Bokningen utförd gavs. Problemen uppstod eftersom uppgiften krävde att man bokade två tider efter varandra. FP tryckte på länken tillbaka eller på BACK -knappen. I båda fallen visas den sida som är lagrad i datorns cache-minne vilket gör att den bokning man nyss gjorde saknas. Detta skapade het hos många. OJ... nu kom inte min bokning upp här! Det är inte klockrent användarvänligt. Det är inte svårt men... det är inte självklart att man skall trycka tillbaks, tillbaks, tillbaks... Själva handhavandet, att välja tider etc., hade ingen FP några problem med. Figur 13: Sidan med länkar till de åtta olika beställningsformulär som finns för fjärrlån. 19

FÖA110 Informationssökningsövningar facit

FÖA110 Informationssökningsövningar facit FÖA110 Informationssökningsövningar facit Övningar i boksökning 1. Sök någon av böckerna i din kurslitteraturlista i bibliotekets katalog. Tips: Sök på ISBN-numret eller sök på något eller några ord t.ex.

Läs mer

KARLSTADS UNIVERSITETSBIBLIOTEK

KARLSTADS UNIVERSITETSBIBLIOTEK 1 (7) Guide till Zotero Med referenshanteringsprogrammet Zotero kan du enkelt samla dina referenser till böcker, artiklar m.m. och infoga källhänvisningar samt skapa litteraturlistor i MS Word, OpenOffice

Läs mer

Kom igång. Readyonet Lathund för enkelt admin. Logga in Skriv in adressen till din webbsida följt av /login. Exempel: www.minsajt.

Kom igång. Readyonet Lathund för enkelt admin. Logga in Skriv in adressen till din webbsida följt av /login. Exempel: www.minsajt. Kom igång Logga in Skriv in adressen till din webbsida följt av /login. Exempel: www.minsajt.se/login Nu dyker en ruta upp på skärmen. Fyll i ditt användarnamn och lösenord och klicka på "logga in". Nu

Läs mer

Usability Partners. World Usability Day 2012 Användbarhet av finansiella system

Usability Partners. World Usability Day 2012 Användbarhet av finansiella system World Usability Day 2012 Användbarhet av finansiella system En eye-tracking studie på fyra av Sveriges storbankers webbplatser. Bakgrund 8 november 2012 är utsett till World Usability Day av UPA (Usability

Läs mer

LibNet 2.1 onlinetjänst

LibNet 2.1 onlinetjänst LibNet 2.1 onlinetjänst Användarguide Innehållsförteckning 1. Generell information... 3 1.1. Tekniska krav... 4 2. Kunduppgifter... 5 2.1. Användarprofiler... 6 2.1.1. Ändra en befintlig användarprofil...

Läs mer

Manual HSB Webb brf 2004 03 23

Manual HSB Webb brf 2004 03 23 NYHETER Manual HSB Webb brf 2004 03 23 Nu kan man sätta en hemavdelning på ett arbetsflöde, så att det bara blir synligt från den avdelningen och nedåt i strukturen under en förening. Ett arbetsflöde blir

Läs mer

Business Online Generellt

Business Online Generellt Motsvarande vägledningar för vänstermeny hittar du längre ner i dokumentet Menyn Du kan navigera i Business Online på flera olika sätt. Ingången till de olika funktionerna hittar du via toppmenyn. Genom

Läs mer

Genomgång utav KURT Kursvärderingssystemet för Linköpings Universitet

Genomgång utav KURT Kursvärderingssystemet för Linköpings Universitet Genomgång utav KURT Kursvärderingssystemet för Linköpings Universitet Överblick Varför kursvärdering? Samtliga kurser inom den grundläggande utbildningen vid LiU ska utvärderas med stöd av det elektroniska

Läs mer

En värld på nätet Facebook ht 2010

En värld på nätet Facebook ht 2010 En värld på nätet Facebook ht 2010 Under det här kurstillfället ska vi bekanta oss närmare med Facebook. Alla har fått en första grundläggande manual till Facebook. Med hjälp av den och det här dokumentet

Läs mer

En liten introduktion till www.sli.se/avkarlstad

En liten introduktion till www.sli.se/avkarlstad Sida 1(9) Mediecenter Värmland Lena Bengtsson, 054-7011062 lena.bengtsson@regionvarmland.se Datum 2015-05-07 En liten introduktion till www.sli.se/avkarlstad Region Värmland - kommunalförbund Postadress

Läs mer

Nyheterna i Visma Tendsign 4.0

Nyheterna i Visma Tendsign 4.0 Användarmanual Nyheterna i Visma Tendsign 4.0 Uppdaterad 2014-05-21 VISMA COMMERCE AB +46 13 47 47 500 tendsignsupport@visma.com www.tendsign.com Innehållsförteckning 1. Visma TendSign 4.0... 2 2. Grafiskt

Läs mer

En liten introduktion till Mediakatalogen

En liten introduktion till Mediakatalogen En liten introduktion till Mediakatalogen Registrera konto Om du inte ser bilden till höger när du besöker SLI.SE, klicka då på hänglåset uppe till höger, och välj menyalternativet "Skapa konto". När du

Läs mer

Lathund för webbshop

Lathund för webbshop Lathund för webbshop Ocay.se version 2014-12 Nu har vi lanserat nya ocay.se och därför släpper vi en ny guide för hur sidan används. Även om mycket uppdaterats layoutmässigt och under skalet kommer mycket

Läs mer

Människor i Nederluleå 1776-1805

Människor i Nederluleå 1776-1805 Människor i Nederluleå 1776-1805 Människor i Nederluleå 1776-1805 är en sammanställning av kyrkoarkivalier från Nederluleå församling åren 1776-1805. Under den tiden omfattade Nederluleå nuvarande Nederluleå,

Läs mer

Manual för webbpublicering. Enköpings kommun

Manual för webbpublicering. Enköpings kommun Manual för webbpublicering Enköpings kommun Innehåll ATT LOGGA IN I SWWWING 3 Inloggningsrutan 3 GRÄNSSNITTET 4 Filhanteraren 4 Content Management 4 Verktyget Notify - Dags att uppdatera 4 SKAPA OCH REDIGERA

Läs mer

Vad är Internet? Innehåll: Inledning Vad är Internet? Om du kan Internetadressen Söka på Internet Länklistor Övningar Repetition

Vad är Internet? Innehåll: Inledning Vad är Internet? Om du kan Internetadressen Söka på Internet Länklistor Övningar Repetition Vad är Internet? Innehåll: Inledning 1 Vad är Internet? 2 Om du kan Internetadressen 3 Söka på Internet 6 Länklistor 9 Övningar 10 Repetition 11 Kortfattad repetition 9 6 Inledning Välkommen till Nyfiken

Läs mer

Inlämningsuppgift 1. Inlämningsuppgift 1. Metod. Tester. Högskolan i Kristianstad: Interaktionsdesign I. 2010-09-17, Per-Ola Olsson

Inlämningsuppgift 1. Inlämningsuppgift 1. Metod. Tester. Högskolan i Kristianstad: Interaktionsdesign I. 2010-09-17, Per-Ola Olsson Inlämningsuppgift 1 Metod Jag har valt att studera några av de vanliga funktionerna på en mobiltelefon, sk smartphone. Vi använde min iphone 3GS med ios 4.1 och språket inställt på svenska. Testerna genomfördes

Läs mer

E-biblioteket en tjänst från sjukhusbiblioteken

E-biblioteket en tjänst från sjukhusbiblioteken E-biblioteket en tjänst från sjukhusbiblioteken Snabbsök Innebär att du söker samtidigt i flera förvalda grupper av databaser. Snabbsök är i första hand avsett för att ge en första orientering i ämnet.

Läs mer

Välkommen på kurs hos RIGHT EDUCATION!

Välkommen på kurs hos RIGHT EDUCATION! Välkommen på kurs hos RIGHT EDUCATION! När du startar på en ny kurs, börja med att orientera dig i kursupplägget så att du får en uppfattning om vad kursen innehåller. Du har full översikt över kursens

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Hitta en artikel som använt samma teoretiker i samma sammanhang som du. Viktor Öman, bibliotekarie viktor.oman@mdh.se

Hitta en artikel som använt samma teoretiker i samma sammanhang som du. Viktor Öman, bibliotekarie viktor.oman@mdh.se Hitta en artikel som använt samma teoretiker i samma sammanhang som du Viktor Öman, bibliotekarie viktor.oman@mdh.se Stora Tänkare i tillämpad form Alla ämnen har sina Stora Tänkare, men inom vissa är

Läs mer

ALEPH ver. 16 Introduktion

ALEPH ver. 16 Introduktion Fujitsu, Westmansgatan 47, 582 16 Linköping INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SKRIVBORDET... 1 2. FLYTTA RUNT M.M.... 2 3. LOGGA IN... 3 4. VAL AV DATABAS... 4 5. STORLEK PÅ RUTORNA... 5 6. NAVIGATIONSRUTA NAVIGATIONSTRÄD...

Läs mer

Utdrag av bilagor till rapporten Genomlysning av webbinfo om psykisk ohälsa för barn och unga för projektet Psynk i november 2014

Utdrag av bilagor till rapporten Genomlysning av webbinfo om psykisk ohälsa för barn och unga för projektet Psynk i november 2014 Utdrag av bilagor till rapporten Genomlysning av webbinfo om psykisk ohälsa för barn och unga för projektet Psynk i november 2014 Bilagorna är personabeskrivningar, anvisning samt bedömningskriterier som

Läs mer

Wordpress handledning för distrikt, lokalavdelningar och personsidor

Wordpress handledning för distrikt, lokalavdelningar och personsidor Wordpresshandledning fördistrikt,lokalavdelningaroch personsidor 1 Index Adminpanel... 5 Användare... 21 BWS Plugins... 15 inlägg... 6 Inlägg skapa och hantera... 7 Kategorier... 7 Inställningar... 14

Läs mer

Elsmart Användarmanual Nätanmälan för Installatörer

Elsmart Användarmanual Nätanmälan för Installatörer Elsmart Användarmanual Nätanmälan för Installatörer Inledning Detta är en generell användarmanual till Elsmart - Nätanmälan. Den är skriven för att kunna användas av alla installatörer. Manualen kan användas

Läs mer

Internet En enkel introduktion

Internet En enkel introduktion Internet En enkel introduktion Innehåll: Inledning 2 Datorns olika delar 3 Starta datorn 4 Hur du gör om du kan webbadressen 6 Hur du gör om du inte kan webbadressen 9 Kortfattad repetition 11 Jan Andrée

Läs mer

Läsa artiklar i artikeldatabaser med kompensatoriska hjälpmedel

Läsa artiklar i artikeldatabaser med kompensatoriska hjälpmedel Läsa artiklar i artikeldatabaser med kompensatoriska hjälpmedel en översikt Sammanfattning Idag finns det tillgång till en uppsjö vetenskapliga artiklar i form av e-text via artikeldatabaser, insamlade

Läs mer

Gör en egen webbplats

Gör en egen webbplats I det här avsnittet får du lära dig att bygga en egen minsida lägga till text och bilder skapa en egen design lägga till en bakgrund på webbplatsen I nästa nummer får du hjälp att bygga en större webbplats

Läs mer

Formulärredigering, inställningar, visningssätt och versioner Innehållsförteckning

Formulärredigering, inställningar, visningssätt och versioner Innehållsförteckning Inställningar och visningssätt i CMS7.5, på sunne.se Sida 1 av 8 Formulärredigering, inställningar, visningssätt och versioner Innehållsförteckning Hjälp finns i den globala menyn... 1 Formulärredigering...

Läs mer

Internet. En enkel introduktion. Innehåll:

Internet. En enkel introduktion. Innehåll: Internet En enkel introduktion Innehåll: Datorns olika delar Starta datorn Så gör du om du kan webbadressen Så gör du om du inte kan webbadressen Kortfattad repetition Alingsås bibliotek, 2012 2 3 4 6

Läs mer

Webbsidekurs för nybörjare

Webbsidekurs för nybörjare Webbsidekurs för nybörjare Hörselskadades distrikt i Stockholms län (www.distriktet.info) Inledande faktaruta Alla HRF föreningar erbjuds möjligheten att kostnadsfritt publicera information på en egen

Läs mer

MANUAL FÖR JÄGAREFÖRBUNDETS KRETSAR

MANUAL FÖR JÄGAREFÖRBUNDETS KRETSAR MANUAL FÖR JÄGAREFÖRBUNDETS KRETSAR I följande dokument hittar ni information om hur ni administrerar er nya hemsida. Manualen går endast igenom grundläggande administration. För mer avancerad redigering

Läs mer

En värld på nätet Facebook ht 2010

En värld på nätet Facebook ht 2010 En värld på nätet Facebook ht 2010 Under det här kurstillfället ska vi bekanta oss närmare med Facebook. Alla har fått en första grundläggande manual till Facebook. Med hjälp av den och det här dokumentet

Läs mer

Lathund Attestant. Agresso Self Service

Lathund Attestant. Agresso Self Service Lathund Attestant Agresso Self Service Sidan 2/15 Innehållsförteckning 1. Inloggning 3 2. Startsida 5 Mina uppgifter 5 Rapporter 5 Inköp 5 Alternativ 6 3. Attestering av fakturor 6 Åtgärdsknappar 9 Attestera

Läs mer

Vilken version av Dreamweaver använder du?

Vilken version av Dreamweaver använder du? Sida 1 av 7 Lektion 1: sida 1 av 4 Till kursens framsida Sida 2 av 4» Lektion 1 Då ska vi sätta igång med den här kursens första lektion! Här kommer du att få lära dig hur man skapar och förbereder webbplatser

Läs mer

CMG Office Web. Dokumenttyp: Guide CMG Office Web 2014-03-20

CMG Office Web. Dokumenttyp: Guide CMG Office Web 2014-03-20 Nedan visas hur ser ut när den öppnas (OBS bilderna är gamla men funktionerna är den samma). Sidan består av en navigationsmenyn med ikoner samt av sökfälten, Namn/Tel, Sökord och Org rubrik samt en kryssruta

Läs mer

Bibliotek och ITs informationssökningswebb

Bibliotek och ITs informationssökningswebb Bibliotek och ITs informationssökningswebb 1. Hur det började I kontakt med högskolans studenter uppmärksammades under 2002 problem med bibliotekets dåvarande informationssökningswebb. Tankar väcktes om

Läs mer

Manual till publiceringsverktyg

Manual till publiceringsverktyg Manual till publiceringsverktyg Allmänt När man har loggat in hamnar man direkt på översikten över hela webbplatsen. Överst hittar man en meny som alltid ligger med i verktyget. Denna meny innehåller översikten

Läs mer

InExchange Network. Innehåll. Välkommen till InExchange Network!

InExchange Network. Innehåll. Välkommen till InExchange Network! Integrerade tjänster Skicka Välkommen till InExchange Network! Innehåll Logga in... 2 Skickade fakturor... 3 Sök efter och ta fram skickade fakturor... 3 Hur sammanställer jag en rapport på skickade fakturor?...

Läs mer

En introduktion till SLI.SE

En introduktion till SLI.SE En introduktion till SLI.SE Registrera konto Om du inte ser bilden till höger när du besöker SLI.SE, klicka då på hänglåset uppe till höger, och välj menyalternativet "Skapa konto". När du fyller i skola,

Läs mer

Umgås på nätet KAPITEL 6. Chatta via webbläsaren

Umgås på nätet KAPITEL 6. Chatta via webbläsaren KAPITEL 6 Umgås på nätet Internet håller alltmer på att utvecklas till en parallellvärld med vår vanliga tillvaro. Man spelar spel över nätet, bygger upp virtuella världar med virtuella prylar och virtuella

Läs mer

Uppdatering av läsplatta och mötesapp

Uppdatering av läsplatta och mötesapp 1 (18) Datum 2014-03-18 Systemförvaltning W3D3 och meetings Instruktion Uppdatering av läsplatta och mötesapp Den här instruktionen visar hur du gör för att uppdatera din läsplatta. Uppdateringen är viktig

Läs mer

Bild 1: Översikt över faserna i projektarbetet

Bild 1: Översikt över faserna i projektarbetet Projektarbete kring system X Det här dokumentet beskriver uppgiften samt innehåller mallar för de rapporter som ska lämnas in. Bild 1 visar ordning och ungefärligt förhållande för tidsåtgång mellan de

Läs mer

2. Dels går det att klicka sig fram via appsamlingen (2a) (som liknar en rutig kvadrat). Klicka på E-post (2b). 2b.

2. Dels går det att klicka sig fram via appsamlingen (2a) (som liknar en rutig kvadrat). Klicka på E-post (2b). 2b. Google E-post I Google Apps for Education (GAFE) ingår motsvarande Googles G-mail som e-postprogram. Eftersom det är skolan som administrerar våra GAFE-konton samt att vi behåller vår gamla domän zonline.se

Läs mer

SLUNIK manual. SLUNIK version 2 2010-08-03

SLUNIK manual. SLUNIK version 2 2010-08-03 SLUNIK manual SLUNIK version 2 2010-08-03 Innehåll SLUNIK...1 Kursledare... 1 Lärare... 1 LOGGA IN... 1 Hjälp, inloggning... 2 Välj kurs att administrera... 2 Om du inte ser din kurs i listan... 3 Filtrera

Läs mer

Gör en egen webbplats

Gör en egen webbplats I det här avsnittet får du lära dig att bygga en egen minsida lägga till text och bilder skapa en egen design lägga till en bakgrund på webbplatsen I nästa nummer får du hjälp att bygga en större webbplats

Läs mer

Slutrapport: Design av Hemsida för PolyPlast+

Slutrapport: Design av Hemsida för PolyPlast+ Slutrapport: Design av Hemsida för PolyPlast+ Av: Behzad Charoose, Johan Magnuson, Mikael Onsjö och Sofie Persson Datum och Plats: 03-09-19 Göteborg, Chalmers/GU Anledning: Uppgiften ingick som en obligatorisk

Läs mer

elib 2.0 Bibliotekssystem för e-böcker

elib 2.0 Bibliotekssystem för e-böcker Bibliotekssystem för e-böcker elib AB www.elib.se Odengatan 106, 3 tr SE-113 22 Stockholm Sweden TEL +46 (0)8 54 60 60 60 FAX +46 (0)8 736 62 14 E-MAIL info@elib.se Innehåll Introduktion 3 Så här gör låntagaren

Läs mer

MA NU AL. Lokalt medlemsregister UPPDATERAD 2014-04-23

MA NU AL. Lokalt medlemsregister UPPDATERAD 2014-04-23 MA NU AL Lokalt medlemsregister UPPDATERAD 2014-04-23 INNEHÅLL 1. Om det lokala medlemsregistret 3 Behörighet 3 Inloggning 3 2. Startsidan 4 3. Sökfunktioner 5 Söka fram medlemmar 5 Skicka mejl till många

Läs mer

Snabbguide för användare SourceTech Telllus

Snabbguide för användare SourceTech Telllus Snabbguide för användare SourceTech Telllus Copyright SourceTech AB 2000-2012 Innehållet i denna manual är skyddat enligt upphovsrättslagen och får varken helt eller delvis kopieras utan uttrycklig tillåtelse

Läs mer

Dokumentation. Joomla - Administrationsguide 1. Logga in i administrations-gränssnittet 2. Ändra globala inställningar 2.

Dokumentation. Joomla - Administrationsguide 1. Logga in i administrations-gränssnittet 2. Ändra globala inställningar 2. Joomla - Administrationsguide Joomla - Administrationsguide 1 Logga in i administrations-gränssnittet 2 Ändra globala inställningar 2 Ändra titel 3 Artiklar, kategorier och sektioner 4 Skapa sektioner

Läs mer

Användarmanual för Lagledning.se

Användarmanual för Lagledning.se Användarmanual för Lagledning.se Denna manual är avsedd för dig som en av TEM:s lagkunder och ska fungera som ett stöd när du använder vår tjänst. Innehåll Innehåll... 1 Logga in... 2 Första sidan... 3

Läs mer

Manual Gemensamt CRM-system Umeå universitet

Manual Gemensamt CRM-system Umeå universitet 1 Manual Gemensamt CRM-system Umeå universitet 2 Startsidan På startsidan kan du se: Studentuppdragsansökningar för LinkedStudent, ENS personal tar hand om detta. Påminnelser om uppföljningsmejl för LinkedStudent,

Läs mer

Manual för Juseks aktivitetsadministrationssystem

Manual för Juseks aktivitetsadministrationssystem Manual för Juseks aktivitetsadministrationssystem ett system baserat på Softadmin från Multisoft Komma åt och logga in i aktivitetssystemets admindel Tanken är att du skall kunna komma åt systemet på samma

Läs mer

Skapa innehåll. Logga in och administrera hemsidan. Inloggningslänk: www.alvsbyn.se/wp-admin. Byta lösenord

Skapa innehåll. Logga in och administrera hemsidan. Inloggningslänk: www.alvsbyn.se/wp-admin. Byta lösenord Sidan 1 av 9 Logga in och administrera hemsidan Inloggningslänk: www.alvsbyn.se/wp-admin Byta lösenord 2. Klicka på Profil 3. Längst nere hittar du två fält: Nytt lösenord och Bekräfta nytt lösenord. Fyll

Läs mer

Uppdaterad: 2014-03-18. Lathund. Arbetsrum

Uppdaterad: 2014-03-18. Lathund. Arbetsrum Uppdaterad: 2014-03-18 Lathund Arbetsrum 1 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Arbetsrum 4 Skapa arbetsrum, steg 1 4 Skapa arbetsrumslista 4 Olika typer av arbetsrum 6 Skapa arbetsrum, steg 2 6 Lägg in

Läs mer

Administration generellt

Administration generellt Administration generellt Motsvarande vägledningar för vänstermeny hittar du längre ner i dokumentet Generellt Med Business Online Administration kan du bl.a. registrera, ändra och ta bort användare beställa

Läs mer

INDIVIDUELL INLÄMNINGSUPPGIFT

INDIVIDUELL INLÄMNINGSUPPGIFT INDIVIDUELL INLÄMNINGSUPPGIFT Sofia Aronsson ANVÄNDBARHET OCH GRAFISK DESIGN MIS 13, Nackademin Yrkeshögskola Lärare: Ellinor Ihlström Inledning... 3! Analys... 3! Hitta... 3! Förstå... 5! Använda... 6!

Läs mer

Wilmaguide för vårdnadshavarna

Wilmaguide för vårdnadshavarna HELSINGFORS STAD 1(9) Wilmaguide för vårdnadshavarna Vad är Wilma? Wilma är en Internetanslutning för lärare och elever samt deras vårdnadshavare. Det är inget dataprogram som fungerar på användarens dator,

Läs mer

Sluta gissa börja testa workshop alla pratar ux, 28 nov 2013

Sluta gissa börja testa workshop alla pratar ux, 28 nov 2013 Sluta gissa börja testa workshop alla pratar ux, 28 nov 2013 DAYTONA COMMUNICATION AB Riddargatan 17D, 114 57 Stockholm, Sweden Phone +46 8 579 397 50, Fax +46 8 579 397 55 www.daytona.se, info@daytona.se

Läs mer

Introduktion till MySQL

Introduktion till MySQL Introduktion till MySQL Vad är MySQL? MySQL är ett programmerings- och frågespråk för databaser. Med programmeringsspråk menas att du kan skapa och administrera databaser med hjälp av MySQL, och med frågespråk

Läs mer

Handla i vår webbshop!

Handla i vår webbshop! Handla i vår webbshop! www.plandent.se Manual Inloggning Börja alltid med att logga in i webbshopen genom att gå till www.plandent.se och klicka på LOGGA IN I WEBBSHOP uppe i högra hörnet. Fyll i ditt

Läs mer

Tjänstefördelning 2.0. Användarhandledning. (Utkast)

Tjänstefördelning 2.0. Användarhandledning. (Utkast) Tjänstefördelning 2.0 Användarhandledning (Utkast) Introduktion... 3 Inloggning... 3 Menyval... 4 Inställningar... 4 Personöversikt... 6 Lägg till lärare... 7 Scenario 1: Lägg till person inom universitet....

Läs mer

MANUAL FÖR JÄGAREFÖRBUNDETS KRETSAR

MANUAL FÖR JÄGAREFÖRBUNDETS KRETSAR MANUAL FÖR JÄGAREFÖRBUNDETS KRETSAR I följande dokument hittar ni information om hur ni administrerar er nya hemsida. Manualen går endast igenom grundläggande administration. För mer avancerad redigering

Läs mer

PRO Järbo Navigeringsguide

PRO Järbo Navigeringsguide PRO Järbo Navigeringsguide Startsida PRO Järbo Fliken Start i HUVUDMENYN är markerat. Vi befinner oss på webbplatsens STARTSIDA. Nyhetskarusellen - webbplatsens löpsedlar. Växla genom att klicka på vänstra

Läs mer

Arbeta med bedömningsmatriser i Unikum

Arbeta med bedömningsmatriser i Unikum Januari 2011 Guide för lärare Arbeta med bedömningsmatriser i Unikum Här beskriver vi hur du arbetar med bedömnings-matriser i Unikum. Guiden beskriver dels hur du själv lägger in dina bedömningsmatriser

Läs mer

Word-guide Introduktion

Word-guide Introduktion Word-guide Introduktion På det kognitionsvetenskapliga programmet kommer du läsa kurser inom flera olika vetenskapsområden och för varje vetenskapsområde finns ett speciellt sätt att utforma rapporter.

Läs mer

Bevaka vetenskapliga tidskrifter med hjälp av RSS

Bevaka vetenskapliga tidskrifter med hjälp av RSS Bevaka vetenskapliga tidskrifter med hjälp av RSS Vad ska jag lära mig? Att använda en RSS-läsare, t ex Google Reader Bevaka nya tidskriftsartiklar inom ditt ämne Prenumerera på innehållsförteckningar

Läs mer

Netwise Office Web. 2001-12-05, Rev 1.0, CJ 1(30)

Netwise Office Web. 2001-12-05, Rev 1.0, CJ 1(30) Netwise Office Web Netwise Office Web... 2 Allmänt... 2 Användargränssnitt... 2 Inloggning... 4 Felmeddelande vid personlig inloggning... 5 Katalogsökning... 6 Användarinformation... 8 Avancerad sökning...

Läs mer

Arbetshäfte Office 365 en första introduktion

Arbetshäfte Office 365 en första introduktion Arbetshäfte Office 365 en första introduktion Innehåll En introduktion för att bekanta sig med O365... 2 Skapa din profil... 2 Övning:... 3 2. Kontakter... 4 Lägg till kontakt och grupp... 4 Övning:...

Läs mer

Välkommen till Kriminologi 1 på distans!

Välkommen till Kriminologi 1 på distans! 1 Introduktionsuppgift (1 hp) HT 2014 Välkommen till Kriminologi 1 på distans! Om du är registrerad på kursen har du förhoppningsvis redan fått dina inloggningsuppgifter för kursen. Kursen bedrivs i Mondo

Läs mer

1 INLEDNING. Välkommen till det digitala utbildningskortet.

1 INLEDNING. Välkommen till det digitala utbildningskortet. INNEHÅLL 1 Inledning... 3 1.1 Typografiskt i manualen... 4 2 Systemkrav... 5 2.1 Webbläsare... 5 2.2 Internet... 5 3 Utbildningskortet... 6 3.1 Dagsschema... 6 4 Utbildningskort - Översikt... 10 5 De praktiska

Läs mer

APA för nybörjare. Innan du börjar. Översikt

APA för nybörjare. Innan du börjar. Översikt APA för nybörjare Den här texten är tänkt som en snabb introduktion hur du kan använda publiceringssystemet APA (Advanced Publication Application) för att redigera webbplatser. Texten kräver inga förkunskaper

Läs mer

IdrottOnline Klubb manual medlemsregistret

IdrottOnline Klubb manual medlemsregistret IdrottOnline Klubb manual medlemsregistret IDROTTONLINE KLUBB MEDLEMSREGISTRET... 2 Så loggar du in... 2 Systemets uppbyggnad... 2 Medlemmar... 3 Vad är medlemsfliken?/medlemmar... 3 Lägg till ny medlem/medlemmar...

Läs mer

Manual för lokalredaktörer villaagarna.se

Manual för lokalredaktörer villaagarna.se Manual för lokalredaktörer villaagarna.se Version 2 Villaägarnas Riksförbund Sollentuna 2011 Innehåll Redigera befintlig sida... 3 Skriva text eller klistra in kopierad text... 5 Rubriker i brödtext...

Läs mer

version 2.5 CONTENTO SVENSKA AB Introduktion till Kursbyggarverktyg

version 2.5 CONTENTO SVENSKA AB Introduktion till Kursbyggarverktyg version 2.5 CONTENTO SVENSKA AB Introduktion till Kursbyggarverktyg Introduktion till kursbyggarverktyg Contento Svenska AB Hornsgatan 103 117 28 Stocholm Table of Contents KAPITEL 1 Introduktion 2 Begrepp

Läs mer

IT-Café: Tema Tidningar & Böcker

IT-Café: Tema Tidningar & Böcker IT-Café: Tema Tidningar & Böcker Att läsa NLT på din surfplatta/dator 1. Gå ut på Internet. Skriv www.nlt.se och tryck Enter/sök. Då kommer du till NLT s hemsida. Här kan du läsa vissa artiklar men inte

Läs mer

A. Söka fram de medlemmar som ska vara med i utskriften. (Börjar längre ned på denna sida)

A. Söka fram de medlemmar som ska vara med i utskriften. (Börjar längre ned på denna sida) 14. Att göra utskrifter version 2006-11-29 14.1 14. Att göra utskrifter (etiketter, medlemslista, adresslista, kuvert och födelsedagslista) Den här dokumentationen beskriver hur man gör utskrifter i SPFs

Läs mer

Blackboard CE8 Användarmanual Student

Blackboard CE8 Användarmanual Student Blackboard CE8 Användarmanual Student 2009-09-02 (CE 8.0.3) Inledning 1 Logga in på Blackboard 1 Verktyg 2 Diskussionsforum 2 Läsa ett diskussionsinlägg (trådade forum) 3 Läsa ett diskussionsinlägg (bloggforum)

Läs mer

Länka in bilder från webben hjälper dig att använda bilder som du inte har sparade på din egen dator.

Länka in bilder från webben hjälper dig att använda bilder som du inte har sparade på din egen dator. Länka in bilder från webben hjälper dig att använda bilder som du inte har sparade på din egen dator. Webben är en outsinlig källa av bildmaterial och somligt får du använda gratis! Verktyget Länka in

Läs mer

InfoGlue för lättredaktörer

InfoGlue för lättredaktörer 1 InfoGlue för lättredaktörer Gå till www.publicera.gu.se/enkel-inloggning och klicka på Länk till den enkla inloggningen. Alternativt så finns det en inloggningslänk någonstans på den (institutions-)webbplats

Läs mer

DynaPahlm är användbart på många olika typer av webbplatser. Denna handbok ger dig tips och vägledning till hur du bäst använder DynaPahlm

DynaPahlm är användbart på många olika typer av webbplatser. Denna handbok ger dig tips och vägledning till hur du bäst använder DynaPahlm Användarhandbok (testsite http://www.pahlm.com/dynapahlm/ Förord DynaPahlm är levererat tillsammans med din webbplats från KM-Företagsutveckling. DynaPahlm är ett Content Management System (CMS), fritt

Läs mer

Bibliotekets personalenkät 2012/13

Bibliotekets personalenkät 2012/13 Bibliotekets personalenkät 2012/13 Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola 1 Innehåll Frågorna... 3 1. Jag är (ange den egenskap i vilken du oftast är i kontakt med biblioteket):... 3 2. Jag har använt

Läs mer

Avstämning med Referensgrupp Sprint 11 lnu.se + Mina saker

Avstämning med Referensgrupp Sprint 11 lnu.se + Mina saker Avstämning med Referensgrupp Sprint 11 lnu.se + Mina saker 24 november 2009 Bakgrund Ålder: 20, 25 Kön: Kvinna, Kvinna Sysselsättning/utbildning: Marknadsföringsprogrammet, Engelska fristående kurs. Internetvana

Läs mer

En introduktion till SLI.SE. April 2015

En introduktion till SLI.SE. April 2015 En introduktion till SLI.SE April 2015 Registrera konto Om du inte ser den här bilden, klicka på hänglåset uppe till höger och välj menyalternativet "Skapa konto". När du fyller i skola, får du en lista

Läs mer

Användarguide. Sök och administrera dina volontärer på Volontärbyrån

Användarguide. Sök och administrera dina volontärer på Volontärbyrån 1 Användarguide Sök och administrera dina volontärer på Volontärbyrån 2 Välkommen till Volontärbyrån! Den här guiden beskriver alla funktioner i volontärsamordnaradmin på www.volontarbyran.org. Har du

Läs mer

Anmälan till tävling. Starta med startsidan. Innehåll. Guide Eventor

Anmälan till tävling. Starta med startsidan. Innehåll. Guide Eventor Guide Eventor Anmälan till tävling Version 2.0, 2013-10-07 Starta med startsidan På Eventors startsida finns en kortare guide över hur du anmäler dig till tävlingar. Börja med den för att komma igång.

Läs mer

www.grade.com LUVIT Utbildningsplanering Manual

www.grade.com LUVIT Utbildningsplanering Manual www.grade.com LUVIT Utbildningsplanering Manual Innehåll 1. INLEDNING 4 2. ROLLER 4 2.1. CHEF 4 2.2. MEDARBETARE 4 2.3. ADMINISTRATÖR 4 2.4. KURSLEDARE 5 2.5. UTBILDARE 5 3. BEGREPP 5 3.1. ENHET 5 3.2.

Läs mer

Snabbguide: Hur man öppnar en egen nätbutik

Snabbguide: Hur man öppnar en egen nätbutik Snabbguide: Hur man öppnar en egen nätbutik Vill du öppna din egen nätbutik? Nu är det enklare än någonsin. Följ stegen i den här snabbguiden så är du redo att öppna dörrarna. Vad du borde förbereda innan

Läs mer

och Lär dig surfa på Internet Bilden nedan föreställer Södertälje kommuns hemsidans startsida Adressen till hemsidan

och Lär dig surfa på Internet Bilden nedan föreställer Södertälje kommuns hemsidans startsida Adressen till hemsidan Utgåva 1 och Lär dig surfa på Internet Sammanställd av: SeniorNet i Södertälje November 2008 Vi använder här Microsofts surfprogram: Windows Internet Explorer På skrivbordet högerklickar du på ikonen:

Läs mer

Kom i gång med PING PONG

Kom i gång med PING PONG Kom i gång med PING PONG Studentmanual Version 5 Kom igång med PING PONG Studentmanual. Version 5 Anita Eklöf, Rune Fjelldal vid Centrum för Lärande och Undervisning, Bibliotek & lärande resurser, Högskolan

Läs mer

Grundutbildning EPiServer CMS6

Grundutbildning EPiServer CMS6 Grundutbildning EPiServer CMS6 Välkommen! Presentation av kursledare och kursdeltagare Kursinnehåll Verktygsfält och funktioner Skapa sida, spara och publicera Redigera sida Länkar till andra sidor och

Läs mer

Internets historia Tillämpningar

Internets historia Tillämpningar 1 Internets historia Redan i slutet på 1960-talet utvecklade amerikanska försvaret, det program som ligger till grund för Internet. Syftet var att skapa ett decentraliserat kommunikationssystem som skulle

Läs mer

Kommentar [k1]: Behöver vi kommentera det som finns till höger ovanför schematyp?

Kommentar [k1]: Behöver vi kommentera det som finns till höger ovanför schematyp? Webbklienten Webben är uppbyggd med hjälp av flikar. När du öppnar lärosätets schemasida finns ett antal flikar som syns på webben för alla. Om du loggar in får du ytterligare flikar och möjligheter till

Läs mer

Vad är Internet? Innehåll: Inledning 1 Vad är Internet? 2 Om du kan Internetadressen 3 Söka på Internet 4 Övningar 5 Kortfattad repetition 9

Vad är Internet? Innehåll: Inledning 1 Vad är Internet? 2 Om du kan Internetadressen 3 Söka på Internet 4 Övningar 5 Kortfattad repetition 9 Vad är Internet? Innehåll: Inledning 1 Vad är Internet? 2 Om du kan Internetadressen 3 Söka på Internet 4 Övningar 5 Kortfattad repetition 9 Inledning Välkommen till steg 3 av Internetkursen för nybörjare!

Läs mer

Biblioteksresurser. Vt 2014 Tanja Donner

Biblioteksresurser. Vt 2014 Tanja Donner Biblioteksresurser Vt 2014 Tanja Donner Text Ämnesguide Vårdvetenskap Söka hemifrån När ni klickar på länken till någon av våra databaser när ni inte är på högskolan kommer denna ruta att komma fram. Logga

Läs mer

Consilia Solutions Ab februari 2015

Consilia Solutions Ab februari 2015 FSSMF Membra tips Allmänt Då föreningarna använder Membra och håller kontakt- och adressuppgifter uppdaterade i programmet, har förbundet omedelbart tillgång till en del av uppgifterna och kan använda

Läs mer

WebViewer Manual för administratör. 2013 Nova Software AB

WebViewer Manual för administratör. 2013 Nova Software AB WebViewer Manual för administratör 2 Manual WebViewer Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Introduktion... 3 2 Inställningar... 4 2.1 Uppdatera licensinformation... 4 2.2 Inmatning av användaruppgifter...

Läs mer

Manual - rekryterare

Manual - rekryterare Manual - rekryterare Version 1.0 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Skapa annons & Hantera kandidater/cv:n... 2 Ditt skrivbord - förstasidan... 2 Snabbsökning av CV eller rekrytering... 3 Skapa

Läs mer

Kommunala Mediacentralen våren 2006. Lathund. för beställning av läromedel. via Svenska Läromedel på Internet (SLI) Läromedel Böcker

Kommunala Mediacentralen våren 2006. Lathund. för beställning av läromedel. via Svenska Läromedel på Internet (SLI) Läromedel Böcker Lathund för beställning av läromedel via Svenska Läromedel på Internet (SLI) Läromedel Böcker Kommunala Mediacentralen KMC Hur hittar jag till Läromedel via SLI: Gå till KMC:s hemsida www.kmc.sodertalje.se.

Läs mer