Verksamhetsberättelse 2008

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2008 Öppna programmet Gymnasial lärlingsutbildning Individuella programmet Uddevalla Gymnasieskola

2 Del 1 Öppna programmet verksamhetsbeskrivning sid 3 VUV-kort för Öppna programmet Bilaga Utvärdering av Öppna programmet Frihet under ansvar Del 2 Gymnasial lärlingsutbildning sid 8 Del 3 Individuella programmet sid 13 VUV-kort för Individuella programmet 2

3 Del 1 - Öppna programmet PRESENTATION Verksamhet Öppna programmet startade 2002 och är under läsåret 2007/08 ett specialutformat gymnasieprogram där arbetssätten skiljer sig från de nationella programmen. Öppna programmet erbjuder samma utbud av kurser som de nationella Naturvetenskaps- och/eller Samhällsvetenskapsprogrammen, men skillnaden ligger i arbetssätten. På Öppna programmet arbetar man med hög grad av individualisering, stor elevaktivitet och stort elevinflytande. Första året läser eleverna gemensamma kurser, vilket innebär att naturvetare och samhällsvetare läser tillsammans. Inför årskurs två väljer eleverna inriktning mot samhällsvetenskapliga programmet eller naturvetenskapliga programmet. Arbetsformen kännetecknas av stor frihet att påverka studierna för den enskilde individen och därmed också stort ansvar. Starka arbetslag som samverkar för att ge eleverna en helhet i utbildningen är centralt och ämnesövergripande arbete är en del av elevernas och lärarnas vardag. I årskurs 3 finns kurspaket att välja mellan som vardera omfattar 150 poäng. De kurspaket som erbjuds är IT, pedagogik, språk och kommunikation, idrott och hälsa samt NV-profiler och S-profiler (en för S och en för N). Organisation Öppna programmet har sitt säte i Margretegärdeskolan, och delar där rektor med Individuella programmet (IV) och Gymnasial Lärlingsutbildning (GLU). Öppna programmet har under vt 08 fått förstärkning på rektorssidan med 50%. Vidare delar de tre programmen på: Assistent 100% kurator (100% på 3 program) skolsköterska (100% på 3 program) vaktmästare 80% IT-samordnare 100% Det finns tre lärarlag som sammanlagt består av 17 personer plus rektor. Elever Antalet sökande till Öppna programmet sjönk drastiskt inför ht 07 då 46 elever togs in till programmet. Den stora elevgruppen i åk 2 och 3 har ändå gjort att programmet har haft ett relativt stort antal elever totalt. Antal elever (080616) åk 1 44 elever åk 2 77 elever åk 3 66 elever Eleverna som går på programmet är i mycket hög grad säkra på sitt val av gymnasieutbildning och ett mycket litet antal elever byter till ett annat program. 3

4 Personal Att arbeta som lärare på Öppna programmet kräver särskild kompetens. Som lärare måste du kunna hantera ett utvecklat mentorskap, handledning, ämnesövergripande arbete och PBL. Det krävs även goda datorkunskaper då datorn används aktivt som verktyg både i undervisningen och i kommunikationen mellan lärare och elever. Då eleverna ska ges möjlighet att läsa i olika takt ska även situationer utifrån detta kunna hanteras. För att kunna hitta tid till samarbete och ett väl utvecklat lagarbete har Öppna programmet ett individuellt arbetstidsavtal med mer arbetsplatsförlagd tid. Arbetstiden är måndag till torsdag och på fredag. Lärare som arbetar på Öppna programmet måste alltså utöver sin ämneskompetens ha med sig specialkompetenser inom det pedagogiska området samt en god förmåga att arbeta flexibelt. Personalgruppen på Öppna programmet är ung i förhållande till de övriga program på gymnasieskolan. Den unga personalgruppen för med sig två tydliga konsekvenser. Dels planerade föräldraledigheter är vanligt förekommande liksom tillfälliga ledigheter för vård av barn. Dels låg eller ingen sjukskrivning, gäller både korta och långa. (Det finns möjlighet att ta fram statistik som visar detta men beskrivningen ovan bygger på skolledningens egna uppfattningar). Öppna programmet kompenserar eventuella överlämningsproblem genom ett genomgripande och högkvalitativt samverkansarbete för att undvika att eleven påverkas negativt av lärares tjänstledigheter. Mentorns centrala roll som navet i elevens utbildning gör att kontinuiteten behålls. Grunden för det goda elevarbetet är en välfungerande arbetslagsorganisation. Lokaler Öppna programmet nyttjar plan 3 och plan 1 i Margretegärdeskolan. Lokalerna är ombyggda i samband med Öppna programmets start. Tanken var att arkitektur och lärande skulle komplettera varandra och erbjuda nya inlärningsmodeller för eleverna. De lärlandskap som är en viktig deö i skolmiljön används av eleverna som studiemiljö och är utformade så att eleverna ska ha lätt att söka samarbete med andra. Lärarnas arbetsrum finns i direkt anslutning till lärlandskapen och lärarna har arbetstid som handledare i lärlandskapen. Kontakten mellan elever och lärare är frekvent, naturlig och en av hörnstenarna i Öppna programmets lärandestrategi. Utvecklingsområden för hur lokalerna används som en del av lärprocessen är rummens funktion och flexibilitet, rumsindelningen, möblemanget och hur lokalerna används ur ett ekonomiskt perspektiv. Rummens funktioner måste bli mer flexibla. Det gäller både från utlärandeperpektivet och inlärandeperspektivet. Om rummen kan bli multifunktionella och innehålla allt från fysiklaboration till läsrum kan vi på ett effektivisera både användandet av lokalytan och individens tidsåtgång för förflyttningar. Tysta rummet används fortsatt som ett läsrum, där eleven erbjuds möjlighet att studera enskilt i lugn miljö. Det har använts relativt flitigt. Det är en allmän brist på små rum som kan användas för t.ex. grupparbeten. Möblemanget är i klassrummen traditionellt och möblerna är omoderna. I lärlandskapen finns modernare möbler men är ändå för ensidigt i form av runda arbetsbord. För att tillfredsställa alla typer av inlärningsstilar bör vi ha en bättre variation i hur lärlandskap och klassrum möbleras. Under läsåret tog personalen fram en plan för hur möblemanget kan moderniseras. Det är meningen att en flerårsplan för dess genomförande ska starta vt 09 Rastmiljöerna är över lag få, små och dåligt underhållna. En inredningsarkitekt anlitades under vt 08 för att ge förslag på förbättringar. Ett förslag presenterades som genomförs under sommaren och i början av ht 08. Nytt uppehållsrum sammanbyggs med elevcaféet i källaren. Skolledningen flyttar ner i källaren för att öka antalet vuxna i elevernas rastmiljö. 4

5 En allmän effektivisering av lokalutnyttjandet i Margretegärdeskolan är nödvändig. Genom samverkan mellan de tre program som finns i huset bör det vara genomförbart för att på sikt kunna utöka den Gymnasiala lärlingsutbildningen och hålla fortsatt höga elevtal på Individuella programmet och Öppna programmet. Nämnda inredningsarkitekt lämnade även förslag för förtätande av lokalerna. Sommaren 08 påbörjas ombyggnad av skolhuset enligt förslaget som har gett möjlighet till att ta emot ytterligare 60 elever på den gymnasiala lärlingsutbildningen. Arbetsmiljö Den fysiska arbetsmiljön har som yttersta kontrollpunkt skyddsronden som genomfördes i oktober Flera synpunkter lämnades då där åtgärder vidtagits enligt beslut av rektor. Kvarstår problem med låg temperatur i personalens lunchrum trots åtgärder från tekniska kontoret. Det påpekades problem med att cigarettrök kommer in i ventilationssystemet och sprids i huset särskilt på våning 1 och 3. Till ht 08 infördes förbud att röka på skolgården. MÅL Lärande i en stödjande kultur, inflytande och delaktighet, trivsel och trygghet, miljö, personal Den programidé som togs fram av den arbetsgrupp som lade grunderna till Öppna programmet fungerar fortfarande som styrning och röd tråd i verksamhet. Ett övergripande mål är att erbjuda en utbildning med alternativa arbetssätt. Arbetet på Öppna programmet skall präglas av relationsbaserat lärande elevaktiva arbetssätt hög grad av individualisering stort elevinflytande personligt lärande goda möten tvärvetenskapliga och tematiska arbetssätt Kortsiktiga mål tas fram av respektive arbetslag och gäller under ett år för att sedan utvärderas. Exempel på kortsiktiga mål: Att tydliggöra progression genom successivt ökande ansvar när det gäller planering och lärande. Att utveckla ämnesintegration och samarbete mellan lärarna. Att öppna skolan utåt genom redovisningar och projekt Att arbeta för att få eleverna att förstå hur de kan använda sitt eget inflytande och fortsätta ta ansvar och känna engagemang över sin studiesituation Mätbara mål i kärnverksamheten är främst relaterade till elevens resultat. Öppna programmets mål är: 0% Icke godkända betyg i kärnämnena och karaktärsämnena 100% av eleverna som får ett slutbetyg 100% av eleverna som når grundläggande behörighet 5

6 RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE Statistik för elever som slutade åk 3 vt 08 Antal elever i åk 3: 66 st (080616) Antal med slutbetyg 56 st elever (85 %) Antal samlade betygsdokument 2 elever (3 %) Elever med förlängd studiegång 8 elever ( 10,6 %) Antal med grundläggande behörighet Resultat i kärnämnen Satta betyg MVG VG G IG Ma Sv En ,7 54,7 23,8 4,7 Betyg i kärnämnen (Sv A, Sv B, En A, Idh A, Esv, Re A, Nk A, Ma A, Sh A) hos elever i åk 3 våren 2008: IG 8 st G 73 st VG 190 st MVG 176 st Totalt antal IG= 8 st av 447 satta betyg (1,8%) Grundläggande behörighet Antal elever som nådde grundläggande behörighet: Totalt sett har Öppna programmets mål inte uppnåtts. Resultaten är trots det goda i jämförelse med hela riket och i jämförelse med övriga program i Uddevalla gymnasieskola. ) XX % som lämnar programmet efter 3 år med grundläggande behörighet är ett mycket bra resultat. I hela riket är siffran ca 65%. Vidare är det relativt bra med endast 8 st IG-betyg på alla kärnämnen. Ett tydligt förbättringsområde är den negativa utveckling som sker i resultaten mellan Matematik A och Matematik B. En organisatorisk förändring har diskuterats som innebär att eleverna ska få mer tid till matematik B genom att tidigare göra valet mellan samhällsinriktningen och den naturvetenskapliga inriktningen, det införs till läsåret 0809 då samhällsvetare kommer att ha möjlighet att läsa Ma B under längre tid. 6

7 Skolverkets rapport Inspektörerna vill dock framhålla verksamheten vid två program, ÖP och MP. Intervjuer och lektionsbesök vid dessa båda program visar att eleverna överlag har mycket bra kännedom om såväl kursplanernas mål som programmål. Eleverna kan därmed också koppla det de arbetar med till det de ska lära sig enligt målen. Med koppling till kursplaners mål, vet eleverna vad de ta kan ta ansvar för och ha inflytande över. Vidare ser inspektörerna ett flertal exempel på att eleverna tillsammans med läraren planerar och utvärderar undervisningen. Inspektörerna noterar också att lärare vid det Öppna programmet utgår från att elever kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan. I Skolverkets rapport, som publicerades under våren 2008, om granskningen av Uddevalla kommuns skolor lyftes Öppna programmets verksamhet fram som ett positivt exempel på flera sätt. Ovanstående är hämtat ur rapporten och visar på det goda arbete som görs när det gäller målarbete och individualiserat arbetssätt. Rapporten blev ett bra avstamp för det utvecklingsarbete som intensifierades under läsåret 2007/08. ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLING Antalet sökande till Öppna programmet hade inför lå 2007/08 gått ned avsevärt. Stor oro i personalgruppen kring följder och diskussion runt möjliga orsaker blev följden. En stor del av förklaringen har man lagt på de förändrade marknadsföringsmöjligheterna. Man menade att Uddevalla gymnasieskola hållit tillbaka annorlunda utbildningars möjligheter att individuellt marknadsföra sig. En plan antogs därför tidigt att med professionell hjälp marknadsföra Öppna programmet mer aktivt om möjlighet gives under kommande läsår. Personalen har uttryckt oro över att ledning i UGS ska ställa sig frågande till Öppna programmets existensberättigande. Stor önskan om att få utrymme att uttrycka särarten på programmet har uttryckts. Förhoppningar ställdes därför tidigt till att den nya rektorn skulle kunna lyfta programmet och peka ut en riktning som är hållbar på lång sikt och ett intensivt utvecklingsarbete inleddes under läsåret. En ökad samverkan mellan programmen har skett i och med att en rektor har ansvaret för Individuella programmet, Gymnasial lärlingsutbildning och Öppna programmet. Den gymnasiala lärlingsutbildningen bygger helt och hållet på samverkan mellan yrkesprogram och Öppna programmet. Den ökade samverkan har lett till en förhoppning om att en ännu bredare samverkan ska ske mellan de tre programmen för att kunna skapa en ny ännu mer flexibel utbildningsform. Tanken om en gemensam Studieverkstad har fötts och kommer att verkställas till lå Framtiden Vår bedömning är att Öppna programmet genom de alternativa arbetssätten är ett konkurrenskraftigt alternativ till friskolor och skolor i grannkommuner som har liknande verksamhet. Vi vill fortsätta att ge eleverna en mycket stadig grund inför högre studier och yrkesliv. De resultat som uppnås kan inte negligeras. Den starka samverkan kring eleven som är grunden i arbetet på Öppna programmet är den enda framtida vägen för en skola som vill vara inte bara ett alternativ utan det naturliga förstahandsvalet för alla ungdomar som vill läsa samhällsprogrammet eller naturvetenskapliga programmet i Uddevalla. En möjlighet att i framtiden tydligare synas i utbudet av utbildningar är att skapa en profil som är så unik att den i sig själv väcker uppmärksamhet, arbetet med att ta fram en sådan profil kommer att återupptas under kommande läsår. Under läsåret 0708 tillsattes en utvecklingsgrupp som i samverkan med skolledning och arbetslag utarbetade en tydligare programstruktur vilket resulterade i en rad förändringar och förtydliganden. Inför läsåret

8 var en förändring i arbetslagen och en tydlig struktur kring ämnesövergripande arbete skapad. Begreppet kurspaketsdagar infördes där schematekniska hinder för ämnesövergripande skulle undanröjas. 8

9 Del 2 - Gymnasial lärlingsutbildning Uddevalla gymnasieskola startade med gymnasial lärlingsutbildning redan ht-06 som en försöksverksamhet. Modellen som legat till grund för utformningen är de riktlinjer och tankar undervisningsrådet Björn Scheele (Skolverket) utformat kring en lärlingsutbildning på gymnasienivå som ger grundläggande behörighet för högre studier. När försöket startade ht- 06 var det inte klarlagt vilken plats denna typen av gymnasieutbildning skulle komma att få i gymnasieskolan. Idag har regeringen tillsatt statligt stöd för en nationell satsning på lärlingsutbildningar. Uddevalla gymnasieskola kommer då redan ha två års erfarenhet av att driva lärlingsutbildning och har sökt för att få stöd för 60 platser på lärlingsutbildningen. Lärlingsprogrammet är en specialutformad utbildning som ligger nära ett nationellt yrkesförberedande program. De inriktningar på den specialutformade utbildningen som det fanns elever på läsåret var: Byggprogrammet Hanverksprogrammet, frisör Elprogrammet Omvårdnadsprogrammet Industriprogrammet Fordonsprogrammet Barn- och fritidsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet Organisation Ansvaret för lärlingsutbildningen ligger hos rektorn på Margretsgärdeskolan som också ansvarar för Individuella- och Öppna programmet. Här finns också lärarna som undervisar i kärnämnena och de två lärlingskoordinatorerna Robert Larsson och Maria Rudquist. Ansvaret för yrkeskurserna i utbildningen ligger på respektive yrkesrektor som också bidrar med yrkeslärare. Eleverna på den gymnasiala lärlingsutbildningen har fått möjligheten att välja lärlingsformen efter att de först kommit in på ett yrkesprogram. Genom betygsurval har alla fått anmäla intresse för utbildningsformen och urvalet har kommit till efter intervjuer som syftat till att alla elever ska ha tillräckligt med information för att kunna göra ett medvetet val. Första året fick 12 elever chansen att välja den gymnasiala lärlingsutbildningen. Andra året 24 elever och till ht elever. Eleverna går tillsammans i en klass i kärnämneskurserna och i några andra kurser som är obligatoriska på lärlingsutbildningen. Studier på skolan sker under två och en halv dag i veckan. Resten av veckan tillbringar eleven på ett företag i den bransch som yrkesutbildningen hör till. På arbetsplatsen följer eleven arbetet som övriga anställda när det gäller t.ex. tider. På det här sättet kommer en elev på den gymnasiala lärlingsutbildningen att arbeta fler timmar i sin utbildning än övriga elever som går i en traditionell yrkesutbildning. Kvaliteten på utbildningen räknar vi med blir avsevärt högre för de elever som snabbt vill ut i arbete och där skolans traditionella former är ett hinder i sig. Lärlingsutbildningen är inte ett konkurrerande program till de nationella programmen utan ska ses som ett alternativ sätt att lära. Lärlingsformen breddar UGS pedagogiska modell och har som enda målsättning att fler elever ska ges större möjlighet att klara av sin gymnasieutbildning på bästa tänkbara sätt efter vars och ens behov. Personal I Margretegärdeskolan finns tre program som delar på följande funktioner: 9

10 - Rektor (100%) - Assistent (100%) - kurator (100% på 4 program) - skolsköterska (100%) - vaktmästare (100% på 3 skolor) - IT-samordnare (100%) Övrig personal som jobbar på lärlingsutbildningen består av: - 2 lärlingskoordinatorer - 5 lärare som delvis jobbar som kärnämneslärare på lärlingsutbildningen - 15 yrkeslärare från de olika programmen Antal elever På programmet fanns under läsåret elever. 10 av dessa i år 2 och 24 i år 1. En successiv ökning är planerad till 60 nya elever tredje året. En snabb ökning men ändå i en takt där vi kan hinna samverka med de olika branscherna är nyckeln till framgång bl.a. i konkurrensen med de kommande friskolorna som satsar stort på lärlingsmodeller från ht-08 Totalt kommer lärlingsutbildningen att kunna ha 180 elever med 60 elever i varje årskurs. Ekonomi Den gymnasiala lärlingsutbildningen har i starten inte varit självbärande ekonomiskt. En utjämning mellan programmen under rektorsansvaret har varit nödvändig. Från ht-07 fanns förhoppningar om en ny något högre elevpeng som bättre motsvarar utbildningens verkliga kostnader. Resultat för hela ansvaret (IV, ÖP, GLU) Resultat december 2007,netto kr Arbetsmiljö Den fysiska arbetsmiljön har som yttersta kontrollpunkt skyddsronden som genomfördes i oktober Flera synpunkter lämnades då där åtgärder vidtagits enligt beslut av rektor. Kvarstår problem med låg temperatur i personalens lunchrum trots åtgärder från tekniska kontoret. Det påpekades problem med att cigarettrök kommer in i ventilationssystemet och sprids i huset särskilt på våning 1 och 3. Till ht 08 infördes förbud att röka på skolgården. Planering gjordes för att kunna ta emot 60 elever mer i Margretegärdeskolan under vårterminen 08. Planeringen mynnade ut i beslut om att bygga om några av skolans utrymmen. Genom ombyggnaden ska lärlingsutbildningen kunna ha en sammanhållen skolgång på vån 1 i Margretegärdeskolan. Mål Tidigare läsårs målsättning att försöksverksamheten ska bli permanent har tagit ett stort kliv framåt på rätt väg. Från ht 08 införs en nationell försöksverksamhet som med stor sannolikhet kommer att bli permanent. Målen för utbildningen är direkt kopplade till formen med mer än hälften av utbildningen på ett företag/arbetsplats. Genom den direkta koppling till arbetslivet vill vi - öka kvaliteten i lärandet - öka andelen som går ut gymnasiet efter tre år med grundläggande behörighet 10

11 - öka anställningsbarheten hos eleverna som går ut gymnasiet - svara mot branschernas ökade efterfrågan på utbildad arbetskraft - ge alternativ till den som inte passar in i den traditionella skolans former Lärlingsutbildningen ska locka fler elever att välja Uddevalla gymnasieskola. Resultat Det är ännu för tidigt att presentera resultat i form av statistik över t.ex. betyg och slutbetyg. Lärlingsutbildningen har i många fall kurser som spänner över flera år. Orsaken är att arbetsplatsen oftast inte kan tidplanera när olika typer av moment i en kurs kommer att vara aktuella som arbetsuppgift. Den kvalitativa bedömning som kan göras bygger på en allmän bedömning av handledare på arbetsplatsen och av yrkesläraren. Samstämmigt säger de att lärlingseleverna har på kort tid nått högre mognad och fått mer kunskap än elever som gör på det nationella programmet med samma inriktning. Praktikplatser och lärlingsråd Lärlingskoordinatorerna ansvarar för att alla elever har en praktikplats och tillsammans med yrkesläraren bedöms arbetsplatsens kvalitet vad gäller möjligheten att genomföra hela utbildningen på just den arbetsplatsen. I de fall inte arbetsplatsen kan ge alla kurser som behövs på programmet kommer eleven att få byta till en arbetsplats som kompletterar den första. Tydliga farhågor har uttryckts kring risken att lärlingsplatser kommer begränsa möjligheterna för yrkesprogrammen att hitta APU-platser för eleverna. Erfarenheten hittills har visat på motsatsen. Lärlingarna och lärlingsformen har skapat positiva följdeffekter. Företag som tidigare varit tveksamma till APU-elever har tagit emot både lärlingar och APU-elever. Organisationen Företagarna har tydligt deklarerat att deras medlemmar kommer att ta emot lärlingar och samtidigt ta emot APU-elever. I något företag har man planerat att lärlingar i åk 3 kan vara handledare åt elever som gör sin första APU-period. Lärlingsråd ska hållas på alla inriktningar. Ansvarig för att kalla till lärlingsråden under var yrkesrektorn. Lärlingsrådets roll har under läsåret varit något oklar och dess existens vid sidan av yrkesråden har skapat frågetecken. Direktiv i samband med den nya försöksverksamheten som regeringen gett klartecken till med start ht 08 stärker idén med lärlingsrådet och tydliga ansvar läggs på detsamma. UGS ledningsgrupp ändrar därför på vem som kallar till lärlingsråden från yrkesrektorn till lärlingskoordinatorerna för lärlingsutbildningen. Med på lärlingsråden ska branschen vara, yrkeslärarna, yrkesrektorn, rektorn för lärlingsutbildningen, elever och lärlingskoordinatorer. Åtgärder för utveckling Lärlingsutbildningen är ett program som bygger på samverkan mellan Administrationen och kärnämnesundervisningen på Margretegärdeskolan, under rektorsansvaret hos Björn Wärnberg och de olika nationella yrkesförberedande programmens personal. Samverkan behöver utvecklas. Det som framför allt behöver förbättras är: - Schemaläggning i P1 för eleverna i åk 1 - Tjänstefördelning i samband med schemaläggning 11

12 - Hur utbildningen ska administreras vilken rektor ska ansvara? Attityder i personalen på UGS till lärlingsprogrammet som idé och som företeelse är inte entydigt god och försvårar arbetet på programmet. Ledningsgruppen är inte klar över vilken organisation som är lämpligast. Framför allt gäller det frågan om lärlingsutbildningen ska drivas som ett eget specialutformat program eller om lärlingseleverna ska finnas inom det nationella yrkesförberedande programmet. Åtgärder för att förbättra inställning och attityd inom den egna organisationen behövs. Samstämmighet inom ledningsgruppen är nödvändigt. Information till all personal på yrkesförberedande nationella programmen kan vara en viktig komponent. Mer tydlig samverkan med branscherna en annan. Intagningen Intagningsförfarandet behöver en egen rubrik. Att få fram de elever som vill och ska gå lärlingsutbildningen kräver för mycket manuell handpåläggning. Inför ht 08 fick eleverna söka det nationella programmet och kryssa för intresse för att läsa i lärlingsform. Problemet är att många som kryssade för intresse för lärlingsutbildning inte visste vad de valde genom att markera intresset. Följden blir att lärlingskoordinatorerna måste ringa hundratals telefonsamtal för att vaska fram de slutliga lärlingseleverna. 12

13 Del 3 - Individuella programmet PRESENTATION Individuella Programmet Det som idag kallas Individuella Programmet i Uddevalla har en historik som sträcker sig över mer än 20 år. Det började med en 20-veckors yrkesintroduktion, övergick sedan till Ungdomscentrum och är idag en del av gymnasieskolan som ett eget och valbart program. Gemensamt för de olika modellerna har dock varit, och är fortfarande, att det gällt för samhället att på olika sätt arrangera vettig verksamhet för de ungdomar som lämnat grundskolan och som av olika anledningar både saknar möjlighet att omedelbart komma in på ett nationellt gymnasieprogram och att komma in på den reguljära arbetsmarknaden. Huvuduppgifter Programmets huvuduppgift har varit att erbjuda ungdomar från grundskolan möjlighet att bli behöriga i engelska, svenska och matematik. Utöver detta erbjuds också möjligheten att läsa andra ämnen så att eleverna får tillräckligt med poäng för att ta sig vidare. En kombination av teori och praktik ger dessutom ett bättre underlag för ett säkrare studie- och yrkesval. Eleven kan också välja att göra hela sin gymnasiala studietid på IV (arbetsplatsförlagd utbildning), men då är målet oftast ett samlat betygsdokument. Detta sker under ca 3 år och då får eleven varva studier med praktik och med hjälp av handledare valideras de karaktärsämnen arbetsplatsen kan erbjuda. Organisation Individuella programmet har sitt säte i Margretegärdeskolan, och delar där rektor med Öppna programmet (ÖP) och Gymnasial Lärlingsutbildning (GLU). Vidare delar de tre programmen på: - Assistent (100%) - kurator (100% på 3 program) - skolsköterska (100% på 3 program) - specialpedagog (30%) - vaktmästare (80% på 2 skolor) - IT-samordnare (100% på 3 program) Övrig personal som jobbar på IV-programmet består av: - 5 ungdomskonsulenter (4,8 tjänster) - 1 socialpedagog - 18 lärare ( minus nedsättningar och sjukskrivningar 15,5 tjänster) Genomförande Individuella programmet arbetar i 4 perioder. Höstterminen inleds med ett möte, där eleven med förälder träffar en lots och en konsulent. Tillsammans upprättar de en individuell studieplan som skall gälla under hela läsåret. Andra perioden börjar vid terminens mitt, och då kallas till ett nytt möte med samtliga parter där den första perioden följs upp. Fungerar studieplanen? Vid detta möte upprättas elevens IUP. Tredje perioden är vårterminens början, och då följer ånyo ett samtal med elev och förälder där ett möjligt val till nationellt gymnasieprogram diskuteras. Sista perioden har ett möte med elev och förälder i April månad, där de första tre perioderna utvärderas, samt att man ser på den sista: Vad behöver göras under den fjärde periodens slutspurt för att nå målet? Vi försöker att ge så många ungdomar som möjligt chansen att läsa upp så många poäng som är möjligt. Läsåret 06/07 har man kunnat läsa samtliga grundskolekurser i alla ämnen. Vi har haft ett samarbete med Agneberg i ämnet hemkunskap. De elever som sedan behövt har också erbjudits gymnasiekurser i: Sv A och B; En A och B; Ma A, B och C; ReA, ShA, HiA; NkA och B. Utöver detta läser alla elever en kurs i ämnet Livskunskap, och det är en 13

14 kurs som ungdomskonsulenterna ansvarar för. På sina praktikplatser får eleverna chansen att pröva på flera olika yrkesinriktningar, vilket sedan underlättar valet av nationellt gymnasieprogram i början av vårterminen. Många ungdomar som haft det svårt i skolan får här en bra chans att visa att de är duktiga på något. Elever De elever som går på IV-programmet i Uddevalla representerar många grupper i samhället. Bland eleverna finns hela floran av psykiska, sociala och studiemässiga svårigheter. Helt klart finns en stor överrepresentation av ungdomar som hamnat utanför på något sätt, som ibland kallas barn i riskzonen, alltså tonåringar som befinner sig i en tydligt problemfylld inlärningssituation. Utanförskapet är av olika art och kan inte enkelt kategoriseras. Några av de typer av problem dessa elever kan leva i är: Psykisk ohälsa som fobier, självskadebeteende, anorexi och apati. Eget eller anhörigas missbruk t.ex. alkohol och narkotika, spelmissbruk. Andra elever är inte i en situation som på ovanstående sätt kan beskrivas som så allvarlig. Det är ungdomar som inte tycker sig passa in på något av de nationella programmen. De kan vilja jobba (praktisera) istället för att plugga och mycket mycket annat. En tydligare grupp är de nyanlända invandrare och flyktingar som kommer till Individuella programmet för att läsa svenska för invandrare och skaffa sig behörighet för gymnasiestudier genom att läsa svenska, engelska och matematik. Individuella programmet är dessa elevers chans att komma vidare. Personalens kompetens kommer i fokus i ett sammanhang som kan beskrivas som skört och i många fall är utrymmet att misslyckas mycket litet. Samverkan med andra myndigheter och andra instanser som arbetar med eleven och dennes familjesituation är en stor del av personalens vardagliga uppgift. Genom god samverkan kan vi undanröja hinder för lärande i skolan. För många av våra elever är skolan den tryggaste platsen de har i sina liv. Inskrivna elever vid läsårets början ht -07: 153 st (ökade under första månaden till 179 st). Inskrivna elever vid läsårets slut vt-08: 228 st. Totalt fanns det en genomströmning av 257 elever under hela läsåret. Antal satta grundskolebetyg blev 503 st (varav 42 st var under sommarskolan). Antal satta gymnasiebetyg blev 49 st (varav 2 st var under sommarskolan). Personal Personalgruppen har en bred sammansättning i ålder. Det är en varierad utbildningsbakgrund med speciallärare från grundskolan, gymnasiet och grundskollärare och gymnasielärare. Andelen behöriga lärare som arbetar som lärare är hög. Arbetslagsorganisationen är inte färdigutvecklad. Den stora flexibilitet som krävs för att hantera en elevgrupp med många speciella behov gör att en enkel klasstruktur inte är möjlig att hålla under ett läsår. Det gör att arbetslagen inte blir sammanhållna så som vore önskvärt för en effektiv samverkan kring eleven. Under vårterminen hålls ett antal Pedagogiska Utvecklingsmöten och en konferens på Lingatan, där nästkommande läsårsplanering för arbetslagen reformeras. Det finns flera fall av långa sjukskrivningar i gruppen. Dock inte något som kan relateras som en direkt arbetsrelaterad sjukskrivning. Korta eller något längre än korta sjukskrivningar relaterade till arbetet förekommer. Lokaler Det är en fortfarande brist på lokaler. Planeringen i huset ses över för att hitta ett bättre samutnyttjande i byggnaden. En inredningsarkitekt ger förslag på hur källaren kan byggas om och hur storsalen vån 3 kan delas. IV-programmet och GLU har fler elever än föregående år medan Öppna programmet har något färre. Framöver räknas med oförändrat antal elever 14

15 på IV, några fler på ÖP och GLU kommer att växa kraftigt i antal. Det är stundom trångt i huset men dock råder en hög trivsel bland elever och personal i Margretegärdeskolan. Utvecklingsområden för hur lokalerna används som en del av lärprocessen är rummens funktion och flexibilitet, rumsindelningen, möblemanget och hur lokalerna används ur ett ekonomiskt perspektiv. Rummens funktioner måste bli mer flexibla. Det gäller både från utlärandeperpektivet och inlärandeperspektivet. Om rummen kan bli multifunktionella och innehålla allt från fysiklaboration till läsrum kan vi på ett effektivisera både användandet av lokalytan och individens tidsåtgång för förflyttningar. Det är en allmän brist på små rum som kan användas för t.ex. grupparbeten. Klassrummen på Individuella programmet är relativt välanpassade och kan tillfredsställa många typer av inlärningsstilar genom variation i möbleringen. Rastmiljöerna är över lag få i Margretegärdeskolan, små och dåligt underhållna. Angreppssättet bör vara att kunna multifunktionsnyttja lokalerna bättre. En allmän effektivisering av lokalutnyttjandet i Margretegärdeskolan är nödvändig. Genom samverkan mellan de tre program som finns i huset bör det vara genomförbart för att på sikt kunna utöka den Gymnasiala lärlingsutbildningen och hålla fortsatt höga elevtal på Individuella programmet och Öppna programmet. Arbetsmiljö Den fysiska arbetsmiljön har som yttersta kontrollpunkt skyddsronden som genomfördes i oktober Flera synpunkter lämnades då där åtgärder vidtagits enligt beslut av rektor. En allmän bedömning är att den fysiska arbetsmiljön är Godkänd men inte Väl godkänd. Den Psykiska arbetsmiljön klarar sig med ett bättre betyg som Väl godkänd. Ingen systematisk undersökning av den psykiska arbetsmiljön är genomförd men borde vara en naturlig del av utvecklingsarbetet för arbetsplatsen. Ekonomi Öppna programmet liksom individuella programmet har ett stabilt ekonomiskt läge. Starten av den Gymnasiala lärlingsutbildningen med en försöksklass på 12 elever är dock en verksamhet som inte bär sig själv ekonomiskt, men kommer så att göra när elevantalet ökar. Öppna programmets och Individuella programmets verksamheter har nästan kunnat utjämna den obalans som uppkommit av försöksklassen på Gymnasiala lärlingsutbildningen. Resultat för hela ansvaret (IV, ÖP, GLU) Resultat december 2007,netto kr MÅL Självförtroende Individuella programmets främsta mål är att hjälpa ungdomar att tro på sig själva och försöka få dem att ta eget ansvar. Kommer självförtroendet så kommer också studieresultaten och då kan ungdomarna dessutom bli behöriga, vilket innebär ett första steg på vägen att få ett fungerande liv. Först då kan eleven komma vidare med studier på ett nationellt program, folkhögskola eller någon annan sysselsättning. Detta kräver ett noggrant arbete inte minst från elevhälsan. Praktikdagarna är också en viktig del under IV-tiden, där eleverna kan känna att de utför ett meningsfullt arbete, klarar av någonting själva och lyckas. 15

16 Avhoppare Det finns ett bra och fungerande system för hur och när elever kan överföras från ett nationellt program till IV-programmet. Ett fåtal av avhopparna slussas vidare till AF. Särskilt stöd Så långt vi förmår försöker vi att leva upp till detta uppdrag, antingen det sker i egen regi eller genom samarbete med andra instanser t ex BUP, socialtjänsten, polismyndighet, folkhögskola, behandlingshem m fl. Vi har kontinuerliga BIR-möten (Barn i Riskzonen) med andra instanser där syftet är att informera varandra om vad som sker i den egna verksamheten och att snabbt kunna fånga upp enskilda elever och ungdomsgrupper som befinner sig i utsatta livssituationer. Därefter kan vi agera utifrån våra olika professioner och ingripa innan det har gått för långt med droger, utanförskap, hot, våld osv. RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE Individuella programmet har lyckats förhållandevis väl med sina elever under det gångna året. 228 elever lämnade oss våren Utav dessa har 79 elever gått vidare till Nationellt program (61 till UGS och 18 till Friskolor). 11 elever har fortsatt till Folkhögskola. Vi startade hösten 2008 med 165 elever; av dessa är 109 elever gamla bekanta och 56 nya ansikten. I denna återvändande skara av 109 elever är 59 invandrarungdomar och 40 st är andra-, tredje-, eller t o m fjärdeårsårselever på IV. Detta år genomförde vi dessutom ett nytt projekt som gick ut på intensivträning i engelska på plats i England. Elever som klarar av skolan bra men som behöver en rejäl duvning i engelska. Tre elever skickades iväg till södra England under 3 veckors tid. Vid hemkomsten kunde vi sedan testa dem och två fick omgående betyg, medan den tredje hade gjort stora framsteg och kunde sedan få sitt betyg under sommarskolan. Projektet kostade ca 60 tkr, men eleverna sparade ett extraår på IV och kommunen sparade 3 elevpengar (ca 190 tkr). Sommarskolan satte 44 betyg enligt följande: 7 G till Ramneröd 3 G till Väster 3 G till Sommarhemmet 11 G till Norgården 3 G till Äsperöd 6 G till Fri (Hälleberg, Linnea, Frida) 8 G till gamla IV-elever 1 betyg till en hemkommande flicka från Schweiz 2 Gymnasiebetyg (SvA och MaA) Summa summarum har 79+42= 121 elever gått vidare till Nationellt program genom Individuella Programmets ombesörjande. Att stärka elevernas självförtroende. Eleverna som kommer till IV-programmet gör det av många olika skäl, men gemensamt för de allra flesta är att de inte lyckats i något eller flera avseenden. Det är viktigt att den nya skolan som IV-programmet utgör ses som en möjlighet. Eleven möts av Oavsett vad som hänt tidigare är detta ditt livs chans kanske den sista. Det kan ta ett år eller flera, men här finns många vuxna som kan hjälpa dig om du själv vill. Det är ont om tid. Vi startar nu. 16

17 Eleverna möts av förhållandevis små undervisningsgrupper, kamrater med likartade förutsättningar, engagerade, välutbildade och kompetenta vuxna i väl utnyttjade lokaler. Sökandet efter växandets punkt är att med den unge gemensamt hitta en bas att stå på och därifrån bygga upp en ny självkänsla. Här är det viktigt att pedagoger, ungdomskonsulenter, elevvårdsteam m.fl. ser detta som en gemensam uppgift. Programmet tar på fast tid varje vecka upp elevärenden. Kontinuerlig uppföljning och snabba åtgärder där föräldrar är en viktig samarbetspartner ger goda resultat. ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLING IV-programmets framtid Det har skrivits och sagts mycket om det individuella programmets framtid. I den bästa av världar hade alla lämnat grundskolan behöriga, alla hade gjort det rätta gymnasievalet Verkligheten har istället varit sådan att alltför många lämnar grundskolan inte bara obehöriga utan mycket obehöriga. Detta visar sig senare inte bara är ett tecken på inlärningssvårigheter utan på att alltför många unga mår dåligt och saknar mycket som basen för att kunna klara sin skolgång. En ökad samverkan mellan programmen har skett i och med att en rektor har ansvaret för hela huset: Individuella programmet, Gymnasial lärlingsutbildning och Öppna programmet. En förstärkning har dessutom kommit till under våren då husrektorn fått hjälp av två Biträdande rektorer (en på ÖP och en på IV). Den gymnasiala lärlingsutbildningen bygger helt och hållet på samverkan mellan yrkesprogrammen och lärlingsprogrammet på Margretegärdeskolan. Den ökade samverkan har lett till en förhoppning om att en ännu bredare samverkan ska ske mellan de tre programmen för att kunna skapa en ny ännu mer flexibel utbildningsform. I takt med att antalet IV-elever ökar kan då fokus läggas på de obehöriga eleverna, medan de behöriga kan få praktik genom IV och en del gymnasiekurser genom ÖP (Detta förutsätter förstås att eleven är i sådant skick att en normal klassrumsundervisning kan genomföras). 17