Luleå person- och godsbangård samt resecentrum

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Luleå person- och godsbangård samt resecentrum"

Transkript

1 ÅTGÄRDSVALSSTUDIE Luleå person- och godsbangård samt resecentrum Utgåva för synpunkter

2 Trafikverket Postadress: Box 809, Luleå Besöksadress, Sundsbacken 2-4 E-post: Telefon: Dokumenttitel: Åtgärdsvalsstudie Luleå person- och godsbangård samt resecentrum Författare: Anders Wahlberg Dokumentdatum: Ärendenummer: [Ärendenummer] Meddelas senare Version: 1.0 Fastställt av: Ej fastställd Kontaktperson: Anders Wahlberg , Publikationsnummer: Meddelas senare ISBN Meddelas senare Tryck: Ej klart

3 Sammanfattning Luleå kommun vill utveckla ett nytt modernt resecentrum med både buss och tågtrafik samlat som placeras vid Luleå C, varpå dagens järnvägsstation rivs eller tas ur bruk. Trafikverket ser också ett stort behov av att bygga om Luleå C, hela anläggningen är i akut behov av upprustning och uppfyller inte de krav och standarder som gäller idag. Luleå kommun önskar även få tillgång till mark i vattennära områden som idag ägs av Trafikverket för att utveckla attraktiva bostäder och kontor m.m. Om Trafikverket avvarar mark till Luleå kommun behöver viss järnvägsverksamhet flyttas till annan plats. I denna studie utvärderas konsekvenserna av ett nytt resecentrum, ny placering av personvagnsuppställning samt lastplats. Studien utvärderar också behovet av fler långa godsspår och placering för dessa. Följande utredningsalternativ omfattas av studien: Jämförelsealternativ, utredningsalternativ för resecentrum, utredningsalternativ för planskild korsning Lulsundsgatan, utredningsalternativ för personvagnsuppställning, utredningsalternativ för en godsbandgård samt utredningsalternativ för ny lastplats (frilastområde). Åtgärdsvalsstudien förordar: Jämförelsealternativ Gods Etapp A, upprustning av spåren på Gamla Malmbangården Utredningsalternativ UA6 Resecentrum med Umeåtunnel, med tunnel under järnvägen för Lulsundsgatan mot Prästgatan. Utredningsalternativ UA2-P Svartön Övre Öster för personvagnsuppställning. Inga ombyggnader som berör godstrafiken är aktuella och har avsevärt lägre prioritet än åtgärderna för resandetågen. Lastplats kopplat till Luleå kommuns arbetsplatsområde i Tuvåkra, med förutsättning att kommunen eller annan intressent finansierar. Alternativt kan verksamheten flyttas till Boden eller Älvsbyn. Effekten av studiens förslag är en driftplats med hög kapacitet och möjlighet till rationell hantering av både gods- och persontåg som har centrala Luleå som målpunkt. Samtliga förordade förslag för resecentrum, personvagnsuppställning och eventuella ytterligare långa godsspår bedöms gå att kombinera med Norrbotniabanan oavsett val av infart samt ett framtida dubbelspår mellan Boden och Luleå. Med de förordade förslagen frigörs mark från delar av gamla personvagnsuppställningen så att ett resecenter kan utvecklas. Vad gäller Svartön nedre kan inte Trafikverket släppa någon mark så länge Cementa har kvar sin verksamhet där. Då det är i princip omöjligt att komma åt ny järnvägsmark inom Luleå driftsplats måste Trafikverket säkerställa att det finns tillgängliga ytor för spår i nuläget och för framtida behov. Det innebär att hela rangerbangården och nuvarande järnvägsfastighet på Svartön nedre måste behållas i sin helhet. Det enda som är möjligt att avvara är spåret till gamla kolkajen men här måste beaktas ett reservat för en framtida Norrbotniabana. När Bentoniten flyttas kan dessa spår övertas av Trafikverket och då kan spåret/spåren närmast Malmhamnsvägen slopas så att Malmhamnsvägen kan breddas förutsatt att kontaktledningsbryggorna byts och de nya bryggorna sidoförskjuts.

4 Förslag till genomförande i tidsordning för ombyggnad Luleå bangård Aktivitet JA Gods Etapp A, Upprustning spår 2-12 Rivning gamla Malmlossningen Förlängning av Metallvägen till ny personbangård Rivning gamla ASG terminalbyggnaden Anslutning VA och Fjärrvärme till ny personbangård UA2-P Svartön Övre Öster, ny personbangård Rivning gamla personbangården Planskild korsning Lulsundsgatan Planskild Plf förbindelse Umeå Byte GC bro intill Hertsöleden med inga eller färre mellanstöd Nytt resecenter UA6 jvg kostnader Bussning Luleå C - Notviken pga. stängd Luleå C ERTMS införande inkl. signalställverksbyte Ny Resecenteranläggning exkl. järnvägskostnader Rivning Kombispår samt lastkajer Ny billossning och sidolastkaj Tuvåkra JA Gods Etapp B, Rivn. av nya elevatorspåret + nya ktl bryggor på Svartön nedre Föreslagen Föreslagen Kostnad ca (Mkr) Ansvarig byggstart färdigtidpunkt ,0 Trafikverket ,7-8,9 LKAB ,0 5,4 Luleå Kommun ,1 8,0 Jernhusen ,0 17,1 Luleå Kommun ,2 329,4 ev. Trafikverket etapper utifrån behov ,1 1,3 Trafikverket ,5 160,4 Luleå Kommun ,0 76,6 Trafikverket ,8 44,6 Luleå Kommun ,3 355,7 Trafikverket ,7 4,8 Trafikverket Ingår i ERTMS satsningen ca 500 Mkr Trafikverket ??? Beror på storlek Luleå och arkitektur Kommun 20XX 20XX 0,5 0,7 Exploatör Ö. Stranden 20XX 20XX 27,0 36,0 ev. mer, om ansl. spår erfordras Luleå Kommun 20XX 20XX 55,4 71,9 Trafikverket 20XX = Kan genomföras fristående från övriga projekt i denna lista. Rött årtal = tidskritiskt för andra aktiviteter.

5 Innehåll 1. BAKGRUND Varför behövs åtgärder? Varför just nu? Problemets aktualitet Arbetsprocessen och organisering av arbetet Tidigare planeringsarbete Anknytande planering Övergripande syfte/ändamål med de åtgärder som studerats Gräns för åtgärdskostnad 3 2. AVGRÄNSNINGAR Avgränsning av innehåll och omfattning Tidshorisont för åtgärders genomförande 5 3. PROBLEMBESKRIVNING, FÖRHÅLLANDEN, FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÅL FÖR ÅTGÄRDER Behov, brister, problem och intressenter Persontrafik trafikering och infrastruktur Godstrafik trafikering och infrastruktur Last plats Underhåll Kommunal planering markåtkomst Befintliga förhållanden och utveckling referensalternativ Luleå C Resecentrum Luleå C persontrafikbangård, plattformar och personvagnsuppställning Luleå C godstrafik Svartön Nedre Svartön Övre och Malmbangården Övriga Spår Signalställverk Vägnät HMSQ Dagens anläggning Markanvändning och kommunal planering Tidigare utpekade funktioner i transportsystemet Mål för åtgärd(er)/problemlösning 15

6 4. ALTERNATIVA LÖSNINGAR Tänkbara åtgärdstyper Steg 1 åtgärder (Tänk om) Steg 2 åtgärder (Optimera) Steg 3 åtgärder Steg 4 åtgärder Studerade åtgärdstyper och alternativa lösningar Jämförelsealternativ Persontrafik (JA-P) Jämförelsealternativ Gods, (JA Gods) Utredningsalternativ UA5 Resecentrum (med Umeå-tunnel /Plattformsbro) Utredningsalternativ UA6 Resecentrum (med Umeå-tunnel /Plattformsbro) Utredningsalternativ BRO-UA1 t.o.m. BRO-UA7 för Planskild korsning Lulsundsgatan Utredningsalternativ UA1-P Personvagnsuppställning Svartön Nedre Utredningsalternativ UA2-P Personvagnsuppställning Svartön Övre Öster Utredningsalternativ UA3-P Personvagnsuppställning Svartön Övre Betong Utredningsalternativ UA1-G Godsbangård Svartön Övre Utredningsalternativ UA2-G Godsbangård Betong Utredningsalternativ UA3-G Godsbangård Svartön Nedre Utredningsalternativ UA4-G Godsbangård Tuvåkra Utredningsalternativ Lastplatser (sido- och ändlastkaj) Potentiella effekter och konsekvenser Jämförelsealternativ Persontrafik (JA-P) Jämförelsealternativ Gods Utredningsalternativ UA-5 Resecentrum samt Planskild korsning Lulsundsgatan Utredningsalternativ UA-6 Resecentrum samt Planskild korsning Lulsundsgatan Utredningsalternativ UA1-P Personvagnsuppställning Svartön Nedre Utredningsalternativ UA2-P Personvagnsuppställning Svartön Övre Öster Utredningsalternativ UA3-P Personvagnsuppställning Svartön Övre Betong Utredningsalternativ UA1-G Godsbangård Svartön Övre Utredningsalternativ UA2-G Godsbangård Betong Utredningsalternativ UA3-G Godsbangård Svartön Nedre Utredningsalternativ UA4-G Godsbangård Tuvåkra Uppskattning av kostnader för alternativen Bedömd samhällsekonomisk nytta av alternativen Utvärdering av alternativen, inkl. måluppfyllelse, riskfrågor, konfliktytor Resecentrum Planskild korsning Lulsundsgatan Personvagnsuppställning Godsbangård/godsspår FÖRSLAG TILL INRIKTNING OCH REKOMMENDERADE ÅTGÄRDER Beskrivning av övergripande inriktning 38

7 5.2. Samlad effektbedömning och rekommenderade åtgärder Ev. krav på/rekommendation till planering på projektnivå Förslag till ställningstagande STÄLLNINGSTAGANDE OCH FORTSATT HANTERING Informationskällor m.m Kontaktpersoner för utredningen Bilagor 46

8

9 1. Bakgrund 1.1. Varför behövs åtgärder? Varför just nu? Problemets aktualitet Luleå kommun har kommit med flera önskemål att få tillgång till järnvägsmark som kan användas till andra ändamål än dagens. Luleå kommun vill utveckla ett modernt resecentrum vid Luleå C med buss- och tågtrafik samlat, samt utveckla gång, cykel- och busstråk, bostäder och kontor i vattennära områden. Andra aspekter i att bygga om Luleå C är att hela anläggningen är i akut behov av upprustning samt för att höja kapaciteten. Kapaciteten idag är inte tillräcklig då det är för få platsformslägen för att hantera alla persontåg. Persontågstrafiken kommer öka enligt prognoserna, vilket Luleå C inte klarar av med dagens utformning. Ombyggnation av Luleå C är nödvändigt och denna studie utvärderar utredningsalternativ för ett nytt resecentrum. Vid utveckling av ett nytt resecentrum påverkas nuvarande personvagnsuppställning. Nuvarande personvagnsuppställning är också i stort behov av upprustning samtidigt som dagens placering ger för korta spår och en orationell hantering av tåg. I och med detta ska denna studie titta på utredningsalternativ för ny placering av personvagnsuppställning. Med en ny utformning på Luleå C och ökad trafikering utvärderar studien även att ersätta vägskyddet på Lulsundsgatan med flera utredningsalternativ på planskild korsning med järnvägstrafik för väg, gång- och cykeltrafik. Syfte med åtgärdsvalsstudien är att utvärdera de olika utredningsalternativen och täcka alla aspekter som kan tänkas vara intressanta för externa parter. Därmed blir de externa parterna varse om vad utredningen innefattar och kan påverka det slutgiltiga åtgärdsvalet Arbetsprocessen och organisering av arbetet En åtgärdsvalsstudie följer trafikverkets arbetsstrategi fyrstegsprincipen och som namnet antyder så delas processen av ett projekt upp i fyra steg. Steg 1: Tänk om Steg 2: Optimera Steg 3: Bygg om Det första steget handlar om att först och främst överväga åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt. Det andra steget innebär att genomföra åtgärder som medför ett mer effektivt utnyttjande av den befintliga infrastrukturen. Vid behov genomförs det tredje steget som innebär begränsade ombyggnationer. 1

10 Steg 4: Bygg nytt: Det fjärde steget genomförs om behovet inte kan tillgodoses i de tre tidigare stegen. Det betyder nyinvesteringar och/eller större ombyggnadsåtgärder. Vid tidpunkten då denna åtgärdsvalsstudie är gjord har redan steg ett och två passerats, varför studien i huvudsak tittar på steg tre och fyra. Processen för de två första stegen återfinns i rapporten Idéstudie - Luleå bangård Dnr: F /IN80. Det har dock inte identifierats några steg 1 och 2 åtgärder, utöver att billossningen är möjlig att flytta till befintliga ändlastkajer i Boden eller Älvsbyn och att gamla Malmbangården har upprustats i omgångar avseende nya växelförbindelser och upprustning av spår för att leda malmtåg utanför tågbildningsspåren på bangården, vid lossning av malm hos SSAB. Studien följer Trafikverkets förslag på metod för tillämpning av åtgärdsval enligt fyrstegsprincipen där arbetet delas in i fyra faser; initiera, förstå situationen, pröva åtgärder och val av åtgärder. Fas 1: Initiera Fas 2: Förstå situationen problembilden Fas 3: Åtgärdsförslag genereras Fas 4: Prioritering Samråd mellan parter. Att Identifiera behov, målsättning och ringa in Pröva om åtgärdsförslagen uppnår behovet som ska uppfyllas. Förslag till åtgärder som uppfyller efterfrågan. Denna åtgärdsvalsstudie baseras till stor del av rapporten Funktionsutredning Luleå person- och godsbangård. Till skillnad från funktionsutredningen, som har ett väldigt tekniskt synsätt, är åtgärdsvalsstudien mer översiktlig och går endast in på tekniska aspekter då det är nödvändigt för att beskriva vissa aspekter Tidigare planeringsarbete Utredningar framtagna i ett tidigare skede: Idéstudie - Luleå bangård Dnr: F /IN80, 2011, Trafikverket. Funktionsutredning - Luleå person- och godsbangård samt resecentrum, 2012, Trafikverket Anknytande planering Anknytande planering av olika intressenter: Ny verkstadsdepå Sandskär (Plan från Train Alliance/LKAB, Trafikverket Samhälle). Norrbotniabanan, NBB, JU160 (Trafikverket). Idéstudie Dubbelspår Boden Luleå (Banverket), (ÅVS kommer att starta under 2014). 2

11 Ställverksbyte Luleå (Trafikverket) (Ingår i ERTMS satsningen 2020). Underhållsåtgärder m.m. på Luleå driftplats (Trafikverket Underhåll). Bentonitlastningen flytt av verksamheten till Sandskär (LKAB). Kommunala planer Svartöberget, Svartöstan, Östra stranden, resecentrum, Tuvåkra.(Luleå kommun). Behov av avstämning och samråd med externa t ex kommunen, företag, tågtransportföretag m.fl. (Trafikverket Samhälle). Utredning av förorenad mark genom främst kart-/foto-/fastighetsinventering. Pågående Åtgärdsvalsstudie - kapacitetsutvidgning för råvarutransporter till och från Norrbotten via Luleå hamn (Trafikverket). Försäljning av fastigheter i- och i direkt anslutning till stationsområdet (Jernhusen) Övergripande syfte/ändamål med de åtgärder som studerats Syftet med en ny lokalisering för personvagnsuppställning är för att frigöra mark vid Luleå C för ett nytt resecentrum som kan möta de behov som finns med utökad regional tågtrafik och fler resenärer. Syftet med ett nytt resecentrum, ny utformning av plattformar samt planskild korsning för Lulsundsgatan är att samla buss och tågtrafik, upprustning av Luleå C samt öka kapaciteten. Målsättningen med alternativen är även att försöka renodla spår och hantering av godstrafik och persontrafik för att uppnå en god kapacitet på driftplatsen för båda trafikslagen och minska störningar. Även försöka placera funktioner inom Luleå driftplats i nära anslutning till varandra för att minska transportsträckor Gräns för åtgärdskostnad Ej aktuellt i denna studie. 3

12 2. Avgränsningar 2.1. Avgränsning av innehåll och omfattning I princip omfattas hela Luleå driftplats, Gammelstad driftplats samt Tuvåkra. Luleå driftplats är uppdelad i ett antal områden som berörs i studien: Luleå C (persontrafikspår, plattformar och personvagnsuppställning). Luleå C (godstrafikspår, frilastområde med sido- och ändlastkaj). Svartön Nedre (rangerbangård samt spår till Cementa och Bentonitanläggningen). Svartön Övre (gamla LKAB:s lossningsstation och spår till lokstallar och vagnverkstad) som fortsätter till Malmbangården (rangering av vagnar samt avgångsspår för malmtåg och stålpendeln). Figur 1: Översiktskarta över områden, funktioner och utredningsalternativ. I Figur 1 visas funktioner och platser av intresse för åtgärdsvalsstudien. De blå pilarna visar alternativ som har tagits fram i utredningen av Norrbotniabanan, NBB. 4

13 I nuläget är inte Norrbotniabanan aktuell men de förslag till ombyggnationer av Luleå bangård som presenteras i denna utredning får inte omöjliggöra en framtida Norrbotniabana Tidshorisont för åtgärders genomförande Ny personvagnsuppställning byggs som en första etapp för att frigöra mark för resecentrum. Eftersom signalställverket måste bytas ut innan spåren till ett nytt resecentrum kan tas i bruk, måste så mycket ombyggnationer som möjligt vara klara innan för att inte extra ombyggnationer och justeringar ska behöva genomföras. Personvagnsuppställningen kan hanteras som icke signalreglerat område före ställverksbytet vilket minskar tid och kostnad. Införandet av ett nytt ställverk tar, från beställning till färdig anläggning, mellan18 och 36 månader att genomföra. Detta är viktigt att ta hänsyn till vid planeringen av samtliga etapper av ombyggnationer av Luleå bangård. En andra etapp är att bygga resecentrum samt planskild korsning med Lulsundsgatan vilket är ett samarbetsprojekt med kommunen och andra intressenter och tidplan måste samordnas med dem. Nya godsspår är inget stort behov av idag och bör därför avvaktas med, till behov uppstår, och då helst kombineras med större ombyggnationer t ex dubbelspår Boden Luleå alternativt Norrbotniabanan. JA-Gods dvs. upprustningen av gamla malmbangården planeras att vara klar 2016 och klarar då godstrafikens krav inom överskådlig tid. 5

14 3. Problembeskrivning, förhållanden, förutsättningar och mål för åtgärder 3.1. Behov, brister, problem och intressenter Persontrafik trafikering och infrastruktur Behov Enligt prognos nedan kommer främst den regionala tågtrafiken öka. Bedömningen är att det behövs 2-3 kortare plattformslägen för regionaltåg och 1-2 långa för nattåg, dvs. upp till 4 plattformslägen. För att få plats med detta behövs en lång sidoplattform och en lång mellanplattform och ett spårkryss mitt för plattformarna så att sidoplattformen och ena sidan av mellanplattformen får vardera två kortare plattformslägen söder och norr om spårkrysset samt ytterligare ett långt plattformsläge på andra sidan av mellanplattformen. Prognos för 2020/2030 är för Notviken-Luleå enligt tabell nedan: Tabell 1: Prognos 2020/2030 Notviken Luleå. Tågslag Dagens trafik Prognos 2020 Prognos 2030 Våren 2014 Intercity Regionaltåg Nattåg Godståg Malmtåg Tåg till/från Notvikens verkstad SUMMA Luleå är i flera reserelationer start- och slutpunkt för persontågen oavsett det gäller nattåg eller regionaltåg vilket kräver att det finns tillräckligt med och väl anpassade spår för kort-tidsuppställning (för städning, slamtömning, vattenpåfyllnad m.m.), s.k. furneringsspår. Uppställning av tågvagnar/motorvagnar, hanteringen av tågen och tågbildning måste kunna ske på ett sätt som är effektivt och inte stör övrig trafik. 6

15 Brister I dagsläget finns för få plattformslägen. Plattformarna är för låga, för smala och inte tillgänglighetsanpassade för funktionshindrade enligt TSD 1. I en framtid med längre nattåg och längre regionaltåg är plattformarna även för korta. Avsaknaden av planskild plattformsförbindelse gör att mellanplattformen inte kan användas när ett långt tåg står inne vid sidoplattformen. Detta medför låg kapacitet på nuvarande persontrafikbangård. Mellanplattformen är dessutom placerad mellan spår 1 och 2 vilket innebär att den bara kan nyttjas av ett tåg, dvs. fungerar som en kort sidoplattform. Figur 2: T v Tågvagnar som står över plattformsförbindelse, t h personvagnsuppställningen idag. Hanteringen av lokdragna persontåg t.ex. nattåg är orationell och tidsödande eftersom spåren är korta på persontrafikbangården. Det genererar extra växlingsrörelser för att sätta ihop och slå isär tågsätten. All växling till/från persontrafikbangården sker så spår 1 alltid blockeras vilket ger kapacitetsbegränsningar. Vid urspårning eller växelfel finns inte redundans i anläggningen så att lok och vagnar kan ställas upp på annat ställe. Nuvarande plats för personvagnsuppställning rymmer inte en utbyggnad av längre och fler uppställningsspår och den omöjliggör i nuläget även byggandet av en planskild vägförbindelse för Lulsundsgatan och ett nytt resecenter Godstrafik trafikering och infrastruktur Behov De godståg som hanteras på Luleå driftplats idag förväntas inte öka på kort sikt, d.v.s. närmaste 5-7 åren. För godståghantering i Luleå behövs en godsbangård som kan hantera och sätta ihop fullånga tåg, dvs. upp till 750 meter långa tåg. Utöver detta behövs ett 600 meter långt rundgångsspår, uppställningsspår för trasiga vagnar, uppställningsspår för lok och samt visst behov av ytor för godshantering (sido- och ändlastkaj). 1 Utformningen av plattformar styrs av TSD, Tekniska specifikationer för driftskompatibilitet, som är direktiv framtagna av EU. 7

16 Godshanteringen utförs idag på Malmbangården där det finns 750 m långa spår. Det är dock viktigt att det finns korttidsuppställningsspår för godsvagnar och lok inom Luleå bangård för en effektiv rangerings- och tågbildningshantering. Brister Godsspår för rangering, korttidsuppställning av vagnar och ankomst-/avgångsspår finns i tillräcklig omfattning på Luleå driftplats utifrån gällande prognos. Om det däremot tillkommer hantering av ytterligare 750 meter långa godståg blir det en viss kapacitetsbegränsning. Växlingsbangård samt spår för kort- och långtidsuppställning behövs på Luleå driftplats för hantering av de godståg som är kopplade till verksamheter i nära anslutning till Luleå bangård (LKAB, SSAB, Cementa m.fl.) Lastplats Behov Frilastområdet, som består av en ändlastkaj och en sidolastkaj, hanterar mycket lite styckegods och i dagsläget är det i princip enbart biltransporter. Trenden är att vagnslasttrafiken minskar ytterligare och att kombitrafiken tar över allt mer av styckegodstransporter med tåg. Frilastområdet behöver inte finnas inom Luleå driftplats utan kan placeras på andra platser med tillgång till järnväg och goda kommunikationsvägar. Trafikverket kan se möjligheter att placera funktionen på andra platser med inga eller endast begränsade åtgärder i infrastrukturen, t ex i Boden eller Älvsbyn. Brister Svårigheten med nya områden för en lastplats inom Luleå driftplats är att kunna skapa bra väganslutningar och att på de lediga områden som finns tillgängliga är det stora nivåskillnader mellan mark och angränsande spår. Placeringskraven för en ny lastplats är svåra att uppfylla på eller i nära anslutning till Luleå driftplats. Godset som lossas på frilastområdet ger lastbilstrafik (biltrailer) som går via centrum och bostadsområden Underhåll Behov Luleå driftplats är mycket sliten inom vissa delar och upprustad i andra. En väl genomtänkt utformning vid ombyggnad och upprustning av driftplatsen med de funktioner som ger en effektiv och rationell verksamhet ger större möjlighet till god planering och låga underhållskostnader. Brister Behovet av underhåll är mycket stort inom personvagnsuppställningen. Ofta sker enbart akutavhjälpning vilket ger höga kostnader för underhåll Kommunal planering markåtkomst Behov Luleå kommun vill kunna bygga ett modernt och centralt resecentrum för både buss- 8

17 och tågtrafik. Kommunens plan är att flytta bussterminalen från kvarteret Loet till området mellan järnvägen och Prästgatan där nuvarande personvagnsuppställningen är placerad. Plattformsanslutningar visas i framtagna konsultrapporter i Storgatans förlängning vilket medför att plattformarna föreslås ligga betydligt närmare Lulsundsgatan än idag. Figur 3: Skisser på resecentrum från konsultrapport som togs fram i NBB-projektet. Luleå kommun har som målsättning att öka antalet innevånare i Luleå och har därför stor efterfrågan på fler bostäder. I centrum handlar det om att hitta attraktiva och gärna vattennära områden. Följande områden är av intresse: Personvagnsuppställningen (1): Kommunen vill disponera området för ett nytt resecentrum. Östra Stranden (2): Kommunen ser området nära Skurholmsfjärden attraktivt för bostäder men även verksamheter. Svartöberget och Svartöbrinken (3): Kommunen ser att flytten av Bentoniten skapar en möjlighet för en utökad bostadsexploatering nedanför Svartöberget som en fortsättning på nuvarande bebyggelse. Trafikverket ser dock att området behövs för järnvägsändamål i synnerhet om kommunen önskar förbättra Malmhamnsvägen. 9

18 Figur 4: Karta över kommunens intressen. Centrum Svartöstan (4): Kommunen vill skapa buss-, promenad- och cykelstråk från Södra Hamn, Ettans båthamn och binda ihop Svartöbrinkens och Svartöstaden med centrum. Tuvåkra: Kommunen ser möjligheter med godsbangård och lastplats i Gammelstad, på området Tuvåkra och vill veta om Trafikverket anser det möjligt att använda arbetsplatsområdet Tuvåkra för denna verksamhet. Brister Området som kommunen vill använda som yta för resecentrum används idag till personvagnsuppställning, manskapsbyggnader och parkering för personbilar, arbetsfordon och bussar. Dessa verksamheter måste flyttas om ett resecentrum ska byggas där. Dagens plattformar ligger för långt söderut mot Svartön Nedre för att de ska kunna samplaneras med ett nytt resecentrum, dagens plattformar har är dessutom för låga och för smala för att uppfylla dagens tekniska krav. Nya plattformar måste byggas. Sett utifrån kommunens synvinkel måste verksamheten på de områden som kommunen är intresserad av flyttas. Det handlar inte enbart om järnvägsanläggning utan även industriverksamhet såsom Cementa. Östra Stranden: På den aktuella tomten för bostäder på Östra Stranden ligger idag frilastområdet vid den gamla kombiterminalen. Området måste iordningställas och saneras. Området är bullerstört av tågtrafiken på Luleå C men även av biltrafik på Hertsövägen. 10

19 Svartöberget: I det aktuella området finns inte järnvägsanläggning. Däremot kan den närliggande järnvägsanläggningen med uppställnings- och växlingsverksamheten påverka hur området kan utformas pga. t ex bullerstörning. Centrum Svartöstan: Kommunens önskemål om ett bredare stråk för gång-, cykeloch busstrafik hindras idag av järnvägsspår. Men planerna hindras även av t ex Cementa som måste ha både järnväg och väg för sina tunga transporter till anläggningen. Tuvåkra: Inom området Tuvåkra finns idag det närliggande Karlsviksspåret. Området är relativt litet och om man väljer att använda sig av området påverkas Karlsviksspåret, sedimenteringsdammar och möjligen även kraftledningar Befintliga förhållanden och utveckling referensalternativ Luleå C Resecentrum Luleå kommun önskar att det befintliga stationshuset ska bevaras Luleå C persontrafikbangård, plattformar och personvagnsuppställning Vid Luleå C finns idag två låga och smala plattformar, en sidoplattform och en svåranvänd mellanplattform. Sidoplattformen är ca 410 meter lång, 3 meter bred och har låg höjd. Mellanplattformen är ca 120 meter lång, ca <3 meter bred och har låg höjd. Plattformarna räcker i dagsläget inte till då de är för korta för att kunna hantera alla inkommande och avgående tåg rationellt vilket påverkar tidtabellen. Plattformarna är också för låga och gör att nivåskillnaden vid insteg till tåg blir för stort. Vid ombyggnation och nybyggnation används endast mellanhög plattformshöjd. Plattformarna förbinds med en plattformsövergång med bommar i markplan. Plattformsövergångens placering medför att persontåg som står vid sidoplattformen måste stanna strax övergången om resenärer ska kunna gå till regionaltåg på mellanplattformen. Vanligtvis fungerar detta bra men det har skett tillbud där tåg stannar för långt fram och vagnsdörrar hamnar mitt för övergången vilket är en säkerhetsrisk. Cirka 100 meter norr om stationshuset ligger personvagnsuppställningen som består av 6 spår. Personvagnsuppställningen rymmer enbart uppställning och hantering av persontågsvagnar. Långa persontåg måste delas för att de ska rymmas på personvagnsuppställningen. Uppställning av regionaltåget sker ofta vid mellanplattformen över natten. Personvagnsuppställningens spår är av äldre typ avseende både räl och växlar. De senaste åren har det inträffat flera urspårningar på personbangården vilket till viss del beror på dåligt spårläge och utsliten anläggning. Stoppbockarna har förskjutits till ytteränden av spåret vilket visar rent praktiskt att spåren är för korta Luleå C godstrafik Godsbangården på Luleå C består av spår 3-6 samt spår på frilastområdet. Här hanteras mestadels växling av vagnar till och från uppställningsspåren på Svartön Nedre, den 11

20 nuvarande Bentonitanläggningen, Cementa och biltransportvagnar till ändlastkajen på gamla kombiterminalområdet. Övrig godstrafik till/från Sandskär, Luleå hamn och SSAB passerar endast området Svartön Nedre Svartön Nedre består av rangeringsbangård, diverse uppställningsspår och spår till Cementa och Bentoniten. Det finns också ett antal uppställningsspår som idag används för kort- och långtidsuppställning av vagnar som saknar transportuppdrag. Det förekommer även att skadade vagnar och rena skrotvagnar står uppställda här. Mellan rangeringsbangården och gamla malmupplagsplanen finns ett öppet område där järnvägsmaterial lagras. Detta lager är under avveckling. Figur 5: Bild från NBB JU160 PM Gods Svartön Övre och Malmbangården Svartön Övre har idag genomgående spår till malmbangården samt spåranslutningar in till lokstalls-området där lok- och vagnverkstad samt avisningsanläggningen finns. Här finns även en numera slopad malmlossningsanläggning under jord som ägs av LKAB. På malmbangården sker tågbildning och spåren fungerar som avgångs- och ankomstspår för malmtågen och stålpendeln. Här sker även en hel del uppställning av vagnar på de kortare spåren i väntan på tågbildning. Malmbangården består av 15 spår varav 11 med växelförbindelse i båda ändar. Ett av de fyra stickspåren tillhör annan infrastrukturägare och ett av stickspåren saknar växelanslutning till Malmbangården Övriga spår På eller i anslutning till Luleå driftplats finns ett antal spår som berörs i studien utöver de som tidigare har nämnts som LKAB:s gamla malmlossningsstation, SSAB: s spår och kommunala spår. 12

21 SSAB:s Inexaspår är ett spår som går i västra kanten av Svartön Övre direkt in till SSAB:s område. Spåret används inte och har börjat växa igen SSAB anser att de är viktiga för deras verksamhet då det fungerar som en nödutgång ifall malmbangården skulle blockeras. SSAB:s överlämningsbangård består av fyra spår. Bangården används mycket sällan av SSAB då tågbildning och hantering av vagnar numera sker på malmbangården. I Gammelstad finns spårområden som berörs av alternativen i utredningen: Gammelstad driftplats, Luleå kombiterminal och Karlsviksspåret Signalställverk Inom Luleå driftplats finns idag två stycken signalställverk, ställverk 1 är ett gammalt ställarställverk el/el byggt 1949 och ställverk 2 är ett reläbaserat ställverk byggt 1963 och helrenoverat i början av 2000-talet efter en omfattande brand. Ställverk 1 styr Luleå C och Svartön Övre/Nedre. Ställverk 2 styr Malmbangården och malmslingan. Båda ställverken manövreras av lokaltågklarerarna som sitter i Ställverk 1. Anläggningen existerar på övertid men eftersom största tillåtna hastighet på bangården endast är 30 och 40 km/tim och ingen genomgående trafik förekommer har dock detta varit möjligt Vägnät Persontrafikbangården och godsbangårdarna på Luleå driftplats har god tillgänglighet med avseende på väganslutningar. Funktionerna på Luleå C ligger centralt nära bostäder och trafik till- och från anläggningen går via centrala gator. Efter att kombiterminalen flyttades till Gammelstad har den tunga trafiken minskat avsevärt. Frilastområdet används för att lossa biltransportvagnar. Styckegodshanteringen är i praktiken obefintlig. Lulsundsgatan fungerar som en huvudgata för trafik mellan områden och passerar idag järnvägen över en vägskyddsanläggning i norra delen av Luleå C. I utredningsalternativ för nytt resecentrum i denna utredning kommer järnvägen passera Lulsundsgatan med 3 spår istället för dagens enda spår. Med hänsyn till detta ingår i utredningen att studera r alternativ för en planskild korsning som ersätter vägskyddet. En planskild korsning tar bort barriäreffekten och ökar säkerheten för vägtrafik och oskyddade trafikanter HMSQ Dagens anläggning Arbetsmiljö: Hanteringen vid personvagnsuppställningen och vid ankomst- avgångsspår för persontåg är ur arbetsmiljösynpunkt mindre god pga. en orationell hantering med många växlingsrörelser. Miljö: På ett järnvägsområde anses marken alltid vara förorenad utifrån den verksamhet som bedrivs eller har bedrivits. En utredning av förorenad mark genom främst kart-/foto- /fastighetsinventering pågår. 13

22 Säkerhet: På Luleå driftplats förekommer idag mycket växling på Luleå C och personvagnsuppställningen. Växlingsrörelserna blir många pga. de korta spåren och detta ökar risken för olyckor. Kvalitet: Persontrafikbangården är mycket sliten och vid flera tillfällen har det skett urspårningar pga. detta. Plattformens standard medför en dålig kvalitet av stationsmiljön som helhet Markanvändning och kommunal planering Fastighetsägare som påverkas mest av utredningsalternativen är (se fig. 6). Jernhusen (1), LKAB (2), SSAB (3) och kommunen. Fastighetsgrannar är även Mefos (4), Liedl (5) och Cementa (6). Figur 6: Fastighetsägare vid Luleå driftplats. Markområdet öster och väster om stationsområdet ägs i huvudsak av Jernhusen. Kommunen har pekat ut dessa områden för exploatering i framtiden och är reserverat för bostäder (Östra Stranden), kontor och resecentrum. Svartöberget och Svartöbrinken är ett område som ägs av LKAB men som kommunen också anser vara intressant för exploatering av bostäder. LKAB ska flytta bentonithanteringen vilket medför att spårområdet frigörs för annan verksamhet eller markanvändning Tidigare utpekade funktioner i transportsystemet Luleå C - Resecentrum och persontrafikbangård: Hanterar persontåg. Möjliggör resandeutbyte. Uppställning av persontåg över natten då de inte får plats på personvagnsuppställningen. 14

23 Luleå C Personvagnsuppställning: Uppställning och hantering av persontågsvagnar. Städning, slamtömning, vattenpåfyllnad m.m. utförs. Luleå C - Godsspår Spår för passerande godstrafik. Växlingsrörelser till frilastområdet vid gamla kombiterminalen. Växlingsrörelser till- och från Svartön Nedre. Luleå C - Lastplats (frilastområde vid gamla kombiterminalen): Lastning och lossning av bilar. Möjlighet att hantera styckegods. Svartön Nedre Rangering av vagnar på rangeringsbangård. Diverse uppställningsspår. Spår till Cementa och Bentoniten. Svartön Övre Spåranslutningar till lokstallsområde. Spår till malmbangården som fungerar som avgångs- och ankomstspår för malmtågen och stålpendeln. Uppställning av lok och i mindre omfattning även vagnar i väntan på tågbildning. Malmbangården Tågbildning sker på malmbangården. Spår som går till malmslingan, LKAB:s malmhamn samt malmlossningen på SSAB Mål för åtgärd(er)/problemlösning Huvudmål för åtgärder: Nytt resecentrum och personbangård: Uppfylla kommunens önskemål om ett gemensamt resecentrum för tåg- och busstrafik. Renodla spåranvändningen och för person- och godstågtrafik. Utöka antalet plattformslägen för att öka kapaciteten på Luleå C. Planskild plattformsförbindelse till den nya mellanplattformen. Ersätta vägskyddet för Lulsundsgatan med planskild korsning: Minskar barriäreffekten. Öka tillgängligheten för bilar, bussar och oskyddade trafikanter. Öka säkerheten. Ny personvagnsbangård: Uppställning av tågvagnar, hanteringen av tågen och tågbildning måste kunna ske på ett sätt som är effektivt och inte stör övrig trafik. 15

24 Tillräckligt med och väl anpassade spår för korttidsuppställning (för städning, slamtömning, vattenpåfyllnad m.m.). Lokalisering av personvagnsbangården i närhet till personbangården. Nya godsspår: Säkerställa framtida behov av godsspår. Ny lastplats (frilastområde): Lokalisering av ett framtida frilastområde och billossning med bra tillgänglighet för lastbilstrafik om inte hantering av frilast kan fortgå på nuvarande plats. 16

25 4. Alternativa lösningar 4.1. Tänkbara åtgärdstyper Steg 1 åtgärder (Tänk om) En steg 1 åtgärd har identifierats i denna studie nämligen att flytta frilasten och billossningen till befintliga anläggningar i Boden eller Älvsbyn om behov uppstår att komma åt markområdet för denna verksamhet vid gamla kombiterminalsområdet Steg 2 åtgärder (Optimera) I investeringsplanerna ingår att rusta upp spåren på gamla malmbangården. Åtgärden är egentligen en reinvesteringsåtgärd men kraven på axellast är högre idag än när spåren byggdes. Nytt spårmaterial klarar dessutom högre laster vilket medför att godshanteringen erhåller bättre förutsättningar. Även risken för urspårningar minskar pga. utslitna spår. Sammantaget innebär åtgärden en optimering av nuvarande anläggning för godstrafiken. Detta alternativ benämns JA-Gods etapp A fortsättningsvis i denna utredning. Därutöver planerar LKAB att flytta sin bentonithantering från Svartön nedre till Sandskär. Då kan nuvarande bentonitspår överta uppgiften som uppställningsspår från det spår som är beläget närmast Malmhamsvägen som benämns Nya elevatorspåret. Detta spår kan då rivas och genomförs en mindre investering att byta ut kontaktledningsbryggorna och flytta läget för stolparna i sidled frigörs mark så att kommunen får plats med en GC väg och mindre breddning av Malmhamnsvägen. Detta alternativ benämns JA-Gods etapp B fortsättningsvis i denna utredning Steg 3 åtgärder Långsiktigt behöver stora delar av anläggningen successivt rustas upp vilket har pågår fortlöpande och måste fortgå. En del av detta berörs av utredningen då gammal anläggning ersätts med ny men därutöver behöver de spår som ska finnas kvar upprustas men detta berörs inte vidare i utredningen Steg 4 åtgärder Eftersom inga steg 1 till 3 åtgärder löser kapacitetsproblemen för persontrafiken avseende uppställning och plattformsbehov har det tagits fram en mängd utredningsalternativ i tidigare studier och som har kompletterats med ytterligare alternativ i denna studie. 17

26 Följande uppdelning har gjorts av utredningsalternativ från funktionsutredningen med tillägg för UA6 Resecentrum samt utredning av planskild korsning mellan Östermalm och Centrum: Jämförelsealternativ Persontrafik Jämförelsealternativ Gods Etapp A och B UA5 Resecentrum med Umeå-tunnel eller Plattformsbro UA6 Resecentrum med Umeå-tunnel eller Plattformsbro Planskild korsning Lulsundsgatan: - BRO-UA1 Planskild korsning, Bro i Lulsundsgatans förlängning - BRO-UA2 Planskild korsning, Bro från Lulsundsgatan mot Prästgatan - BRO-UA3 Planskild korsning, Tunnel från Lulsundsgatan mot Prästgatan - BRO-UA4 Planskild korsning, Bro i Storgatans förlängning - BRO-UA5 Planskild korsning, Malmuddsviadukten - BRO-UA6 Planskild korsning, Varvsleden - BRO-UA7 Planskild korsning, Skeppsbrogatan UA1-P: Personvagnsuppställning Svartön Nedre UA2-P: Personvagnsuppställning Svartön Övre Öster UA3-P: Personvagnsuppställning Svartön Övre Betong UA1-G: Godsbangård Svartön Övre Öster UA2-G: Godsbangård Svartön Övre Betong UA3-G: Godsbangård Svartön Nedre UA4-G: Godsbangård Tuvåkra Utredningsalternativ Lastplatser Inexa, Mefos eller Tuvåkra Utredningsalternativ UA1 t.o.m. UA4 för Resecentrum har förkastats i tidigare skede eftersom dessa inte klarar de grundläggande kraven på utformning pga. av nya normer Studerade åtgärdstyper och alternativa lösningar I detta kapitel beskrivs de olika jämförelse- och utredningsalternativen Jämförelsealternativ Persontrafik (JA-P) JA-P innebär endast upprustning av ytbeläggning och trafikantinformation på nuvarande plattformar samt upprustning av nuvarande växlar och spår vid stationen och persontågsuppställning. JA-P uppfyller inte några mål med utredningen och förkastas därför Jämförelsealternativ Gods, (JA Gods) JA Gods uppfyller behoven för Luleå driftsplats under förutsättning att erforderlig upprustning genomförs. I JA Gods ingår att spåren på gamla malmbangården rustas upp för att klara 25 eller 30 tons axellast enligt plan 2016 och som slutetapp att nya elevatorspåret intill Malmhamnsvägen kan slopas när bentonitlastningen flyttas. För att möjliggöra en bättre gatumiljö räcker det inte med slopning av spåret utan kontaktledningsbryggarna måste flyttas och bytas ut, i övrigt inga åtgärder. 18

27 Utredningsalternativ UA5 Resecentrum (med Umeå-tunnel /Plattformsbro) Syfte Syftet med utredningsalternativet är att skapa ökad kapacitet och tillgänglighet för persontågtrafiken vid Luleå C. Målsättningen är att skapa 3-4 plattformslägen i ett nytt läge på Luleå C för att klara dagens trafik samt en utökad regional tågtrafik och Luleå kommuns planer att i Storgatans förlängning skapa ett modernt resecentrum med tåg- och busstation samlat på en plats. Utförande I detta alternativ är spår och plattformar placerade så att både godsterminalen (se fig. 7, nr 3) och nuvarande stationshus måste rivas (se fig. 7, nr 4). Luleå resecentrum beräknas omfatta en sidoplattform med två plattformslägen och en mellanplattform med två eller tre plattformslägen. Plattformarna centreras till Storgatan i Luleå och förskjuts närmare Lulsundsgatan jämfört med nuläget (se fig. 7, nr 5). Nuvarande personvagnsuppställning skissas av kommunen att användas för bussterminal och bli en del av ett nytt resecentrum Figur 7: UA-5 Resecentrum. Figur 7 illustrerar förutom spårlösning och plattformar även en järnvägsbro (kombinerad väg samt gång- och cykeltunnel under järnvägen) som ersätter vägskyddet över Lulsundsgatan enligt BRO-UA1 Tunnel Lulsundsgatan Prästgatan (se fig. 7, nr 2). I utredningsalternativet tas även höjd för dubbelspår mellan Luleå och Notviken (se fig. 7, nr 1). Dubbelspårsutbyggnad Boden Luleå kommer att utredas i en separat Åtgärdsvalsstudie i närtid. Nuvarande personvagnsuppställning rivs och flyttas till annan plats inom Luleå driftplats (se utredningsalternativ UA1-P, UA2-P, UA3-P). Godståg kan passera Luleå C på spår 5 och behöver inte passera vid plattformarna. Därmed kan spår vid plattformarna i huvudsak användas av persontåg. När det gäller plattformsövergång har detta utredningsalternativ utvärderat två olika alternativ: 19

28 - UA5 Resecentrum med Umeå-tunnel En planskild plattformsövergång i form av en gång- och cykeltunnel liknande tunneln vid Umeå C med uppgång på båda sidor av spåren. Detta ger effektivt resandeutbyte och tillgängligheten till stationen blir hög. Figur 8 nummer 2, illustrerar utformning av GC-tunneln. - UA5 Resecentrum med plattformsbro En plattformsbro för både gående och cyklister tar stort utrymme och det krävs en spiralramp på västra sidan för att ansluta innan Prästgatan, se BRO-UA1 Planskild korsning Bro i Storgatans förlängning. En plattformsbro för endast gående finns det plats för och är även mer estetiskt tilltalande än en tunnel, här har bron vid Sunderbyns sjukhus använts som exempel på utförande för att utgöra underlag för kostnadsberäkningarna Utredningsalternativ UA6 Resecentrum (med Umeå-tunnel /Plattformsbro) Syfte Syftet med utredningsalternativet är att skapa ökad kapacitet och tillgänglighet för persontågtrafiken vid Luleå C. Målsättningen är att skapa 3-4 plattformslägen i ett nytt läge på Luleå C för att anpassa till utökad regionaltågstrafik och Luleå kommuns planer att i Storgatans förlängning skapa ett modernt resecentrum med tåg- och busstation samlat på en plats. Utförande I detta utredningsalternativ har spårlösningen anpassats efter inkomna synpunkter från Luleå kommun att stationshuset samt järnvägsgrillen inte bör rivas. Istället rivs godsterminalen och GC-bron i södra änden av plattformarna byggs om (se fig. 8, nr 3). I och med att GC-bron byggs om, så behöver inte spårlösningen för detta alternativ anpassas efter läget för bropelarna. Utförandet av UA-6 Resecentrum blir geometriskt bättre än UA-5 Resecentrum när det gäller tågföring och resandeutbyte med den stora skillnaden att plattformarna blir raka och tåg slipper stå i kurva vid plattform, se figur Figur 8: UA-6 Resecentrum med Umeå-tunnel. I Figur 8 illustreras förutom spåranläggning och plattformar även en vägtunnel som ersätter vägskyddet över Lulsundsgatan enligt BRO-UA1 Tunnel Lulsundsgatan 20

29 Prästgatan (se fig. 8, nr 1), samt en GC-tunnel för passage till mellanplattform (se fig. 8, nr 2). Även i detta utredningsalternativ tas även höjd för dubbelspår mellan Luleå och Notviken. Nuvarande personvagnsuppställning rivs och flyttas till annan plats inom Luleå driftplats (se utredningsalternativ UA1-P, UA2-P, UA3-P). Tåg som inte behöver stanna vid plattform kan enkelt passera resecentret på spår 4 och 5. Därmed kan spåren vid plattformarna enbart användas av persontåg vid normal drift. När det gäller plattformsövergång har detta utredningsalternativ precis som UA5 resecentrum två alternativ på utformning utvärderats: - UA6 Resecentrum med Umeå-tunnel Plattformsförbindelse utformas lika som UA5 Resecentrum med Umeå-tunnel men spårgeometriskt enligt UA 6. - UA6 Resecentrum med plattformsbro Plattformsförbindelse utformas lika som UA5 Resecentrum med plattformsbro men spårgeometriskt enligt UA Utredningsalternativ BRO-UA1 t.o.m. BRO-UA7 för Planskild korsning Lulsundsgatan Här beskrivs alternativ från utredningen som gjordes av Sweco , Utredningen syftade att ge förslag på hur vägskyddet över Lulsundsgatan kan ersättas med en planskild korsning mellan väg och järnväg. BRO-UA1 Planskild korsning, Bro i Lulsundsgatans förlängning En bro över järnvägen blir högre än ett tvåvåningshus. En bro i Lulsundsgatans förlängning skulle innebära att körbanan skulle hamna i nivå med taken på angränsande hus. Det skulle ha oacceptabla konsekvenser för boendemiljön att bygga en bro i det läget. Med en lutning på 5 % skulle bron börja i korsningen med Backgatan och sluta ca 50 meter före korningen med Hermelinsgatan, det skulle kunna medföra problem för en rad infarter till fastigheter längs Lulsundsgatan. BRO-UA2 Planskild korsning, Bro från Lulsundsgatan mot Prästgatan Att vrida bron från Lulsundsgatan mot Prästgatan skulle förbättra situationen något för angränsande bebyggelse (se fig. 9). En ytterligare fördel är att lutningarna på bron kan göras flackare för bättre tillgänglighet och bekvämlighet. Med lutningar mellan 3,7 till 4,3 % skulle bron bli drygt 200m lång, tillkommande är slänter och/eller stödmurar innan bron landar. Med ramper kan bron ansluta till Magasinsgatan, vid Skeppsbrogatan har bron landat i befintlig marknivå. För att uppnå bättre tillgänglighet mellan stadsdelarna och mindre nivåskillnader för gående och cyklister föreslås en tunnel i Lulsundsgatans förlängning studeras vidare. Konstruktionen för en gång- och cykeltunnel klarar sig ovanför havsnivån, om detta innebär att man även klarar grundvattennivån behöver studeras vidare. 21

30 Figur 9: BRO-UA2 Planskild korsning, Bro från Lulsundsgatan mot Prästgatan. BRO-UA3 Planskild korsning, Tunnel från Lulsundsgatan mot Prästgatan En tunnel eller underfart från Lulsundsgatan mot Prästgatan har den stora fördelen att konstruktionen inte stör bebyggelsen (se fig, 10). Gång- och cykelbanan kan även utföras med flackare ramper vilket ger bättre tillgänglighet än en bro. En risk med denna lösning är att gående som har målpunkter i Lulsundsgatans förlängning upplever det som en för stor omväg att bryta av siktlinjen och gå nedför vilket kan medföra oönskat spring över järnvägen. En underfart innebär att konstruktionen delvis hamnar under grundvattennivån vilket behöver lösas genom ett tätt tråg. Grundvattnet förutsätts ligga över havsnivån. 22

31 Figur 10: BRO-UA3 Planskild korsning, Tunnel från Lulsundsgatan mot Prästgatan. BRO-UA4 Planskild korsning, Bro i Storgatans förlängning En bro i Storgatans förlängning är den logiska placeringen för en förbindelse som ska knyta Östra Stranden direkt till Luleås mest centrala delar. Placeringen är också mitt på den nya planerade perrongen. Två varianter har studerats. En bro för enbart gång- och cykeltrafik. En bro för alla trafikslag. Problemet med en bro för alla trafikslag i detta läge är att det behöver passera Prästgatan planskilt vilket medför en mycket lång och bred bro i fonden av gågatan. En gång- och cykelbro kan, med lite snurr, rymmas inom området mellan spåren och Präst-gatan, för gående och främst cyklister är det av trafiksäkerhetsskäl dock fördel att komma över Prästgatan planskilt. Med en lång gång- och cykelbro finns fördelen att Floras kulle och Loet ger möjlighet att justera Storgatans och Prästgatans profiler. En höjning av profilen kortar rampernas längd. Det är i stort sett bara här längs sträckan som det finns möjligheter till större justeringar av vägprofilerna uppåt vid övriga kvarter är befintlig bebyggelse och befintliga entréer styrande för vilka förändringar som kan göras i vägprofilen. 23

32 Figur 11: BRO-UA4 Planskild korsning, Bro i Storgatans förlängning. BRO-UA5 Planskild korsning, Malmuddsviadukten Malmuddsviadukten är en gammal bro som används för gång- och cykeltrafik idag. Bron har tekniskt tjänat ut och behöver ersättas. Det är tänkbart att ersätta Malmuddsviadukten med en ny bro som tål belastningen av biltrafik. I ett sådant fall skulle en anslutning till Östra Stranden kunna skapas genom att nås från söder via Malmuddsviadukten. BRO-UA6 Planskild korsning, Varvsleden Att nå Östra Stranden från mer än en enda punkt i norr med bil är troligen väsentligt för att göra området attraktivt samtidigt som trafikpåverkan på t ex Östermalm blir 24

33 godtagbar. Att avleda trafik från Varvsleden ner till Östra Stranden är troligen möjligt, men innebär troligen att malmuddsviadukten behöver ersättas. BRO-UA7 Planskild korsning, Skeppsbrogatan En anslutning till Skeppsbrogatan med bro över spåren erbjuder bättre utrymme mot befintlig bebyggelse än vid Lulsundsgatan. En bro kan komma att uppta en stor del av det utrymme som skulle krävas för att göra ett resecentrum med bussterminal vid Storgatans förlängning Utredningsalternativ UA1-P Personvagnsuppställning Svartön Nedre Syfte Syftet är att flytta nuvarande personvagnsuppställning för att frigöra mark för ett resecentrum och för att få en rationell personvagnsuppställning med stor kapacitet på annan plats inom Luleå driftplats. Målsättningen med placeringen av detta utredningsalternativ är att få en tydlig logistik på driftplatsen genom att koncentrera tågrörelser kopplat till persontrafik på nedre delen av Luleå C (spår 1, 2 och 3) och Svartön Nedre medan tågrörelser kopplat till godstrafik hanteras på den övre delen av Luleå C (nuvarande spår 5 och 6), Svartön Övre, Malmbangården samt rangeringsbangården. Målsättningen är även att få plats med funktionen inom Trafikverkets fastighet. Utförande Personvagnsuppställningen placeras på Svartön Nedre med fyra stycken långa spår (ca 500 m) i höjd med nuvarande spår till Bentoniten (se fig. 12, nr 1). Kortare uppställningsspår för regionaltåg och lok placeras på området som idag rymmer järnvägsmaterial (se fig. 12, nr 2) och som håller på att avvecklas. För att klara angivna spårlängder för den nya personvagnsuppställningen behöver delar av spåren och rundgångsspåret gå utanför Trafikverkets fastighet och söderut in på det område där LKAB idag har bentonitverksamheten samt området där industrifastigheter är belägna. Bentoniten ska flyttas och området blir därmed tillgängligt. Denna lösning kräver markförvärv av LKAB. Ett alternativ är att förskjuta spårområdet österut för att minska markanspråket något (se fig. 13, nr 1) Figur 12: UA1-P Personvagnsuppställning Svartön Nedre alt 1. 25

34 1. Figur 13: UA1-P Personvagnsuppställning Svartön Nedre alt 2 förskjutning mot Svartöberget. En svårighet är att få så långa sträckor som möjligt med raka spår i detta utredningsalternativ. Området ligger i vinkel med Luleå C vilket oundvikligen gör att viss del av spåren ligger i kurva. Därutöver kräver båda dessa alternativ att flera av dagens uppställningsspår för godstrafiken måste tas i anspråk. Detta medför att det uppstår spårbrist för uppställning av godsvagnar inom Luleå driftsplats. Trafik för att förse persontågen med förnödenheter och tillkommande övrig biltrafik för att driva anläggningen innebär att trafiken ökar förbi södra hamnen Utredningsalternativ UA2-P Personvagnsuppställning Svartön Övre Öster Syfte Syftet är att flytta nuvarande personvagnsuppställning för att frigöra mark för ett resecentrum och för att få en rationell personvagnsuppställning med stor kapacitet på annan plats inom Luleå driftplats. Målsättningen med placeringen av detta utredningsalternativ är att få plats med den inom Trafikverkets fastighet och få en, i jämförelse med UA1-P, personvagnsuppställning med så raka spår som möjligt. Målsättningen är även att koncentrera järnvägsverksamheten inom ett mindre område och använda en idag oanvänd markyta. Placeringen av personvagnsuppställningen ska gå att kombinera med Norrbotniabanans alternativ öst. Utförande Personvagnsuppställningen placeras på Svartön Övre med fyra stycken långa spår (500 m), kortare uppställningsspår för regionaltåg och lok samt rundgångsspår. Användning av detta område för personvagnsuppställningen kräver att spår 38 och spår 39 rivs samt att järnvägsbanken schaktas bort för att få en bredare plan yta än vad som finns idag. Figur 14: UA2-P Personvagnsuppställning Svartön Övre Öster. 26

35 Spåren är nästintill helt raka och placeringen har anpassats så att personvagnsuppställningen blir i mycket liten lutning. Marken som berörs av detta alternativ utgörs av befintligt spårområde där nuvarande spår används mycket sällan är slopade. Här krävs att LKAB river bort den gamla lossningsstationen (underjordsanläggning) samt att Metallvägen förlängs fram till personvagnsuppställningen så att trafiken som följer med verksamheten inte behöver ta sig via Södra hamn utan istället får förbindelse med Svartövägen och Örnäset. UA2-P inkl. Norrbotniabanan alternativ öst: För UA2-P kräver en anpassning till Norrbotniabanan alternativ öst ytterligare schakt och anpassning av området eftersom godslösningen för NBB-öst tar markområdet mellan spår i anspråk. Detta innebär att personvagnsuppställningen förskjuts mot sydväst och kommer närmare Svartöbergets fot (se fig. 15, röda spår). Figur 15: UA2-P Svartön Övre i kombination med NBB-öst Utredningsalternativ UA3-P Personvagnsuppställning Svartön Övre Betong Syfte Syftet är att flytta nuvarande personvagnsuppställning för att frigöra mark för ett resecentrum och för att få en rationell personvagnsuppställning med stor kapacitet på annan plats inom Luleå drift-plats. Målsättningen med placeringen av detta utredningsalternativ är att kunna behålla marken mellan spår 34 och 38 (se fig. 16, nr 1) för godstrafikändamål oavsett NBB-alt öst. Målsättningen är även att koncentrera järnvägsverksamheten inom ett mindre område och använda en idag oanvänd markyta. Placeringen av personvagnsuppställningen ska gå att kombinera med NBB alternativ öst. Utförande Personvagnsuppställningen placeras sydväst om Svartön Övre på den betongyta som LKAB använde som ett mellanlager av. Utformningen är lika övriga utredningsalternativ. I sydöst går spåren för personvagnsuppställningen mycket nära Svartöbergets fot och bergs- och markschakt krävs. 27

36 I framtagen spårskiss har anläggningen utformats med hänsyn till infarten NBB-öst. 1. Figur 16: UA3-P Personvagnsuppställning Svartön Övre Betong inkl. inritad infart NBB-öst och Spåren NBB-godsspår. är nästintill helt raka och placeringen har anpassats så att personvagnsuppställningen blir i mycket liten lutning. UA3-P påverkas inte nämnvärt av en anpassning till NBB-öst. Detta alternativ förkastas eftersom det inte finns några ytor för de lokaler och den trafik som krävs för att furnera tåg med mindre än att en stor mängd berg måste sprängas bort Utredningsalternativ UA1-G Godsbangård Svartön Övre Utredningsalternativet var med i funktionsutredningen men har förkastats då nuvarande anläggning enligt JA-G klarar behoven inom överskådlig framtid Utredningsalternativ UA2-G Godsbangård Betong Utredningsalternativet var med i funktionsutredningen men har förkastats då nuvarande anläggning enligt JA-G klarar behoven inom överskådlig framtid Utredningsalternativ UA3-G Godsbangård Svartön Nedre Utredningsalternativet var med i funktionsutredningen men har förkastats då nuvarande anläggning enligt JA-G klarar behoven inom överskådlig framtid Utredningsalternativ UA4-G Godsbangård Tuvåkra Utredningsalternativet var med i funktionsutredningen men har förkastats då nuvarande anläggning enligt JA-G klarar behoven inom överskådlig framtid Utredningsalternativ Lastplatser (sido- och ändlastkaj) Ersättning av lastplatsen på gamla kombiterminalområdet norr om Luleå C har studerats i 5 olika placeringsalternativ. Trafikverket får inte äga lastplatser och terminaler men alternativa placeringar har studerats för att se vilka alternativ som kan påverka driftplatsen. Ur Trafikverkets synvinkel kan nuvarande lastplats (1) ligga kvar då spåranslutningarna endast påverkas marginellt av ombyggnationerna för nytt resecentrum. Lastplatsen måste flyttas om östra stranden ska exploateras enligt kommunens planer. 28

37 7. Godsbangård i Tuvåkra, anslutning till stambanan i båda ändar av bangården alt spår m stoppbock. Långa godsspår (750 m) + uppställningsspår. 1. Resecentrum med sidoplattform och ny mellanplattform. Dubbelspår vid Lulsundsgatan. Befintlig lastplats Lastplats m sido- och ändlastkaj. Alt personvagnsuppställning, lok + regionaltåguppställning. Väg från Södra Hamn. Rangerbangård kvar. Område med spår (bentonit mfl) kan tas bort, kvar blir min 2 spår till Cementa. Lastplats vid Svartön Nedre. Väg från Södra hamn. 6. Alt bro? Lastplats - spår vid nuv. överlämningsbangård + uppställningsytor och väg på gamla järnvägsbanken. Konflikt med NBB-alt öst Alt personvagnsuppställning, lok + regionaltåguppställning. Ev i kombination med SSAB överlämningsspår om NBB-alt öst. Väg från Södra Hamn, Malmhamnsvägen. Lastplats alt placeringar. Sidoändlastkaj i nivå m motsvarande spår 38. Väg för mindre bilar från spårnivå till uppställningsyta. Lastbil på bef väg. Figur 17: Tänkbara placeringar för lastplats i Luleå och Gammelstad. En tänkbar placering för lastplats vid Luleå driftplats är i kilen i markområdet mellan SSAB:s överlämningsbangård och Svartöberget (2). Denna placering kan komma i konflikt med NBB-öst. Ett annat alternativ är att använda kilen i markområdet nordväst om Mefos mellan malmbangården och Metallvägen (3). Tillgängligt utrymme på Svartön Övre är svårare att använda som lastplats eftersom det inte finns självklar väganslutning till området (4). Ett alternativ skulle även vara att bygga lastplatsen på betongplattan (LKAB:s f.d. lilla mellanlager) vid Svartön Övre (5). Detta begränsar möjligheterna för expansion för en personvagnsuppställning på Svartön Övre Öster eller om NBB-öst blir ett alternativ. Med personvagnsuppställningen på Svartön Övre finns en möjlighet att anordna en lastplats på Svartön Nedre (6). Kommunen är dock negativ till placeringen då det kräver att väganslutningar görs via Södra hamn (Småbåtsgatan och Malmhamnsvägen) eller via Svartöbrinken (Sjöfartsgatan och Malmhamnsvägen). En lastplats på arbetsplatsområdet Tuvåkra i Gammelstad är fullt möjligt att anordna (7) och får en tydlig koppling till övriga logistikfunktioner som finns i området. Hantering och växling av vagnar till Storheden sker redan på Gammelstads driftplats och en lastplats i området bör vara logistiskt möjligt. Kommunen äger marken och anslutning görs till industrispåret Karlsviksspåret. Ytterligare en alternativ placering kan vara inne på kombiterminalområdet vilket minskar behov av markarbeten, här är det dock i dagsläget olika transportföretag som hanterar kombiterminalens containerhantering respektive transport av frilast. Väganslutning till Tuvåkra sker enkelt via befintligt vägnät. Ytterligare alternativ, utöver Tuvåkra i Gammelstad (se ovan), är att se utanför Luleås gränser. Hela verksamheten skulle kunna flyttas till lastplatserna i Boden eller Älvsbyn. Dock har Luleå kommun tidigare signalerat att de vill ha en lastplats inom kommunen. Att ersätta nuvarande lastplats med en nybyggd anläggning är dyrt och nyttan står knappast i proportion till kostnaderna. Utredningen föreslår i första hand att nuvarande 29

Befintlig förbindelse och passage i plan väster om stationshuset ersätts med planskild passage.

Befintlig förbindelse och passage i plan väster om stationshuset ersätts med planskild passage. Etapp 1c Flyttat stationshus och passage (G1c) Utrymmet mellan stationshuset och spår 1 är för smalt för att uppfylla dagens krav på plattform och används därför bara som gångpassage. Om huset flyttas

Läs mer

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Bjerkemo Konsult 1 Kustjärnväg förbi Oskarshamn Framsidesbild från Rydebäcks station PM 2011-10-31 Bakgrund Regionförbundet i Kalmar har tagit initiativ till

Läs mer

Idéstudie - Persontrafik Haparandabanan

Idéstudie - Persontrafik Haparandabanan Ert datum Er beteckning Expertstöd Samhälle Box 43 SE-971 02 LULEÅ Sweden Besöksadress: Residensgatan 18 Telefon 0920-352 00 Telefax 0920-353 59 www.banverket.se Rapport Idéstudie - Persontrafik Haparandabanan

Läs mer

Beskrivning av Kista korridor Inre Korridorernas namn och indelning

Beskrivning av Kista korridor Inre Korridorernas namn och indelning 5. A LT E R AT I V Beskrivning av Kista korridor Inre Korridorernas namn och indelning Delen Tomteboda Solna E18 Spårområde Hagalund Kallhäll Jakobsberg Frösunda Kista Barkarby Spånga E4 Solna Sundbyberg

Läs mer

Kommunledningskontoret Datum: 2015-10-29 Christian Nilsson D.nr: 2005.236

Kommunledningskontoret Datum: 2015-10-29 Christian Nilsson D.nr: 2005.236 Diarie: TRV 2015/13613 Funktionsutredning Borttagning av spår och justering av kontaktledningsstolpar och bryggor m.m. på Dals-Eds järnvägsstation; Godkännande av utredningsalternativ Sammanfattning Dals-Eds

Läs mer

Delen Sundbyberg Ulvsundaleden

Delen Sundbyberg Ulvsundaleden Delen Sundbyberg Ulvsundaleden Kallhäll Jakobsberg Allén Barkarby Kista Annedal Järnvägsgatan Spånga Ulriksdal Sundbyberg C Solna Sundbybergbe Tomteboda Bällstavägen Landsvägen Beskrivningen omfattar sträckan

Läs mer

Funktionsutredning för Falu bangård

Funktionsutredning för Falu bangård Funktionsutredning för Falu bangård 2010-05-07 1(41) Handläggare: Diarienummer: Version Agneta Frejd TRV-2010/35113 Funktionsutredning för Falu bangård 2010-05-07 Funktionsutredning för Falu bangård 2010-05-07

Läs mer

Befintlig korridor Inre Korridorernas namn och indelning

Befintlig korridor Inre Korridorernas namn och indelning 5. A LT E R AT I V Befintlig korridor Inre Korridorernas namn och indelning Delen Huvudsta Kallhäll Solnavägen Huvudstagatan Polishuset i Solna Jakobsberg Kista Barkarby Spånga Ulriksdal Huvudsta Solna

Läs mer

Studie Transportkorridor. Mölndalsåns dalgång Underlag till Fördjupad Översiktsplan. BILAGA Transportkorridoren

Studie Transportkorridor. Mölndalsåns dalgång Underlag till Fördjupad Översiktsplan. BILAGA Transportkorridoren Studie Transportkorridor Mölndalsåns dalgång Underlag till Fördjupad Översiktsplan BILAGA Transportkorridoren Februari 2012 INNEHÅLL 1 NORRA DELEN 2 2 MELLERSTA DELEN 6 3 SÖDRA DELEN 10 Beställare: Trafikverket

Läs mer

Tätortsupprustning Pajala

Tätortsupprustning Pajala SAMRÅDSREDOGÖRELSE Tätortsupprustning Pajala Pajala, Norrbottens län projektnummer 881028 Yta för bild eller mönster Trafikverket Postadress: Bo 809, 971 25 Luleå E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon:

Läs mer

Inbjudan till samråd för Mälarbanans utbyggnad, sträckan Tomteboda-Huvudsta

Inbjudan till samråd för Mälarbanans utbyggnad, sträckan Tomteboda-Huvudsta Inbjudan till samråd för Mälarbanans utbyggnad, sträckan Tomteboda-Huvudsta Trafikverkets järnvägsplan Solna stads detaljplan, Spårområde vid kv Tegen Samrådstid: 8 augusti 19 september 2012 Öppet hus:

Läs mer

Komplettering terrängstudie Uppsala - Enköping

Komplettering terrängstudie Uppsala - Enköping Komplettering terrängstudie Uppsala - Enköping Anslutning till Ostkustbanan i Uppsala Komplettering terrängstudie Uppsala - Enköping Anslutning till Ostkustbanan i Uppsala 2009-09-02 Komplettering terrängstudie

Läs mer

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Bildkälla: Kontur Arkitekter Utredare Therese Nyman Pär Båge STOCKHOLM 2014-11-14 Förutsättningar Vatthagen 1:103 ligger cirka 150 meter öster om Glädjens trafikplats vid

Läs mer

Boden kommuns järnvägsanläggning:

Boden kommuns järnvägsanläggning: Bodens kommun Järnvägsnätsbeskrivning 070101 Boden kommuns järnvägsanläggning: Moråsen Torpgärdan Avdelningschef Gatuavdelningen: Mats Elgcrona mats.elgcrona@boden.se 0921-62326 Bodens kommun, 961 86 Boden.

Läs mer

3 Utredningsalternativ

3 Utredningsalternativ 3 U T R ED N I N GS A LT ER N AT I V O CH U R VA L SPRO CESS 3 Utredningsalternativ Det finns tre korridorer (Röd, Blå och Grön) för Ostlänken mellan Norrköping och Linköping som skiljer sig åt genom att

Läs mer

Välsviken. PM Välsviken trafikutredning 2015-12-18

Välsviken. PM Välsviken trafikutredning 2015-12-18 Välsviken PM Välsviken trafikutredning 2015-12-18 Medverkande Titel: PM Välsviken trafikutredning Utgivningsdatum: 2015-12-18 Upprättad av: WSP Samhällsbyggnad Uppdragsansvarig: Catharina Rosenkvist Foton:

Läs mer

Kommunens inriktning för resecentrum i Luleå centrum

Kommunens inriktning för resecentrum i Luleå centrum LULEÅ KOMMUN PROJEKTDIREKTIV Version 1 (5) Projektdirektiv för Kommunens inriktning för resecentrum i Luleå centrum Bakgrund Resecentrums betydelse som en attraktiv punkt i staden Resecentrum i modern

Läs mer

Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet

Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet PM Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet Handläggare: Telefon: e-post: Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd...3 1.1 Allmänt...3 1.2 Trafikering...3 1.3 Restider/transporttider/avstånd...3

Läs mer

Detaljplan för del av Kungsbacka 3:1, fl ytt av Göteborgsvägen Kungsbacka

Detaljplan för del av Kungsbacka 3:1, fl ytt av Göteborgsvägen Kungsbacka Planbeskrivning Detaljplan för del av Kungsbacka 3:1, fl ytt av Göteborgsvägen Kungsbacka Antagandehandling enkelt planförfarande Upprättad i februari 2012, reviderad i juni 2012 av FÖRVALTNINGEN FÖR PLAN

Läs mer

Effektredovisning för BVMa_020 Kust till kustbanan, Växjö bangårdsombyggnad

Effektredovisning för BVMa_020 Kust till kustbanan, Växjö bangårdsombyggnad PM Effektredovisning för BVMa_020 Kust till kustbanan, Växjö bangårdsombyggnad Handläggare: Hans Thorselius, DANIELSONDOSK AB Telefon: 0733-96 52 90 e-post:hans.thorselius@danielsondosk.se Innehåll 1 Effektbeskrivning

Läs mer

Gång- och cykelstråk längs Kramforsån

Gång- och cykelstråk längs Kramforsån Gång- och cykelstråk längs Kramforsån Förslag till förbättringar November 2007 För granskning 2007-11-20 Vägverket Konsult Box 1008 901 20 UMEÅ Medverkande: Kjell Edholm Lennart Lundström Göran Väst Leif

Läs mer

Effektredovisning för BVLu_009 Stambanan genom övre Norrland, ökad kapacitet (Brattby)

Effektredovisning för BVLu_009 Stambanan genom övre Norrland, ökad kapacitet (Brattby) PM Effektredovisning för BVLu_009 Stambanan genom övre Norrland, ökad kapacitet (Brattby) Handläggare: Telefon: e-post: Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd...3 1.1 Allmänt...3 1.2 Trafikering...4 1.3

Läs mer

Banverkets planering Behov, Idé, efterfrågan När vi planerar nya järn vägar sker det i flera steg. Först analyseras brister och Idéskede Förstudie lösningar i ett idéskede. Idéer som inte bedöms genomför

Läs mer

Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08

Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08 1/6 Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08 Bakgrund Sverige har fungerande persontågstrafik till och från Norge och Danmark men ingen trafik till eller från Finland

Läs mer

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram

Läs mer

Trafikverkets synpunkter. Trafikverkets synpunkter. Boende i Vibble

Trafikverkets synpunkter. Trafikverkets synpunkter. Boende i Vibble Sammanställning av inkomna synpunkter över förslag till vägplan för Väg 140/627 ny cirkulationsplats samt förlängning av gång- och cykelväg mot Nygårds Visby. TRV 2010/50466 Detta är en webbanpassad version

Läs mer

RESECENTRUM 2.0 RESECENTRUM 2.0 LINKÖPING JÄRNVÄG I TUNNEL FÖR ATTRAKTIVA STADSMILJÖER OCH NYA FRAMTIDSMÖJLIGHETER IDESKISS 2013 08 28

RESECENTRUM 2.0 RESECENTRUM 2.0 LINKÖPING JÄRNVÄG I TUNNEL FÖR ATTRAKTIVA STADSMILJÖER OCH NYA FRAMTIDSMÖJLIGHETER IDESKISS 2013 08 28 RESECENTRUM 2.0 JÄRNVÄG I TUNNEL FÖR ATTRAKTIVA STADSMILJÖER OCH NYA FRAMTIDSMÖJLIGHETER NYA MÖJLIGHETER SKISSEN VILL VISA PÅ MÖJLIGHETER SOM EN JÄRNVÄG I TUNNEL SKULLE GE. Några möjligheter som borde

Läs mer

Järnvägsnätsbeskrivning NLC Terminal Umeå

Järnvägsnätsbeskrivning NLC Terminal Umeå 1 (7) Järnvägsnätsbeskrivning NLC Terminal Umeå Gäller fr.o.m 2015-08-31 2 (7) Senast införda ändring Datum Omfattning Sida 2010-08-03 Nytt dokument Alla 2012-09-01 Ändring Alla 2014-05-12 Nya kontaktuppgifter,

Läs mer

Vägplan för anslutning av Hjalmar Lundbohmsvägen till ny E10, Kiruna

Vägplan för anslutning av Hjalmar Lundbohmsvägen till ny E10, Kiruna SAMRÅDSHANDLING Vägplan för anslutning av Hjalmar Lundbohmsvägen till ny E10, Kiruna Kiruna kommun, Norrbottens län 2016-03-09 TRV 2015/18806 1 Trafikverket Postadress: Trafikverket, Box 809, 971 25 Luleå

Läs mer

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030 Staden möter havet Strategin går ut på att bättre utnyttja Ystads unika läge vid havet och bättre koppla ihop staden med havet. Att koppla staden till havet handlar om att flytta ut hamnverksamheten till

Läs mer

Detta PM beskriver användning och funktion av resecentrum i Kramfors.

Detta PM beskriver användning och funktion av resecentrum i Kramfors. Sida: 1 (4) Detta beskriver användning och funktion av resecentrum i Kramfors. Allmänt Ådalsbanan är den 18 mil långa järnvägen mellan Sundsvall och Långsele via Timrå, Härnösand och Kramfors. Ådalsbanan

Läs mer

Åtgärdsvalsstudie Västra Stambanan - genom Västra Götaland. Hur ska landskapet hanteras?

Åtgärdsvalsstudie Västra Stambanan - genom Västra Götaland. Hur ska landskapet hanteras? Åtgärdsvalsstudie Västra Stambanan - genom Västra Götaland Hur ska landskapet hanteras? 1 2013-11-28 Kapaciteten räcker inte till på Västra Stambanan Stora brister för både person- och godstrafik pekades

Läs mer

Ny framsida ska komma Marco! Inbjudan till samråd 7 mars Järnvägsplan utbyggnad till dubbelspår på Roslagsbanan sträckan Täby kyrkby Kragstalund

Ny framsida ska komma Marco! Inbjudan till samråd 7 mars Järnvägsplan utbyggnad till dubbelspår på Roslagsbanan sträckan Täby kyrkby Kragstalund Ny framsida ska komma Marco! Inbjudan till samråd 7 mars 2012 Järnvägsplan utbyggnad till dubbelspår på Roslagsbanan sträckan Täby kyrkby Kragstalund Bakgrund Roslagsbanan är en smalspårig järnväg för

Läs mer

FÖRSTUDIE. Kiruna ny järnväg. Ny järnvägsstation i Kiruna. Slutrapport februari 2013 Dnr TRV2012/18220

FÖRSTUDIE. Kiruna ny järnväg. Ny järnvägsstation i Kiruna. Slutrapport februari 2013 Dnr TRV2012/18220 FÖRSTUDIE Kiruna ny järnväg Ny järnvägsstation i Kiruna Slutrapport februari 2013 Dnr TRV2012/18220 Slutrapport Bakgrund Den pågående samhällsomvandlingen i Kiruna medför att befintlig järnvägsstation

Läs mer

Inbjudan till granskning av järnvägsplan för Mälarbanans utbyggnad, sträckan Spånga Barkarby

Inbjudan till granskning av järnvägsplan för Mälarbanans utbyggnad, sträckan Spånga Barkarby Inbjudan till granskning av järnvägsplan för Mälarbanans utbyggnad, sträckan Spånga Barkarby Granskning 26 januari 23 februari 2015 Öppet hus: tisdag den 10 februari 2015 kl. 17 20 Plats: Trafikverket,

Läs mer

Effektredovisning för BVGb_009 Göteborg - Skövde, ökad kapacitet samt Sävenäs, ny infart och utformning (rangerbangårdsombyggnad)

Effektredovisning för BVGb_009 Göteborg - Skövde, ökad kapacitet samt Sävenäs, ny infart och utformning (rangerbangårdsombyggnad) Effektredovisning för BVGb_009 Göteborg - kövde, ökad kapacitet samt ävenäs, ny infart och utformning (rangerbangårdsombyggnad) Handläggare: Maria Zachariadis, ZG Telefon: 031-103405 e-post:: maria.zachariadis@banverket.se

Läs mer

Ådalsbanan. - den viktiga länken

Ådalsbanan. - den viktiga länken Ådalsbanan - den viktiga länken Tunnelborrning i Svedjetunneln, norr om Härnösand. Länken mellan norr och söder När Ådalsbanan nyinvigs 2011 skapas helt nya förutsättningar för järnvägstrafiken i regionen.

Läs mer

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16)

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16) UPPDRAGSNUMMER 2125500000 TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM VER 0.96 STOCKHOLM 1 (16) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm, Sverige Telefon +46 (0)8 6956000 Fax +46 (0)8

Läs mer

V Boulevarden S Kaserngatan (alt 10)

V Boulevarden S Kaserngatan (alt 10) 29 5. 5.1 V Boulevarden S Kaserngatan (alt 10) Bussgatans utformning Framkomlighet Separat bussgata utmed hela sträckningen tillsammans med signalprioritering i korsningar med övrig trafik möjliggör en

Läs mer

Vägutredning beslutshandling E20 delen Tollered - Alingsås Objektnr 5196 Oktober 2001 E20, delen Tollered - Alingsås Beslutshandling 1 Innehållsförteckning Sida 1. Sammanfattning av vägutredningen 2 1.1

Läs mer

Avsiktsförklaring trafiksäkerhetsåtgärder på del av Huddingevägen

Avsiktsförklaring trafiksäkerhetsåtgärder på del av Huddingevägen GATU- OCH TRAFIKAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 3 mars 2015 KS-2015/375.351 1 (2) HANDLÄGGARE Annika Löfmark 08-535 365 52 annika.lofmark@huddinge.se Kommunstyrelsen Avsiktsförklaring

Läs mer

Rätt spår 2 FULL TRIM!

Rätt spår 2 FULL TRIM! Rätt spår 2 FULL TRIM! Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro Februari 2009 Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro 1

Läs mer

Ett samrådsmöte hölls i kommunhuset den 3 september 2012.

Ett samrådsmöte hölls i kommunhuset den 3 september 2012. PROGRAMSAMRÅDSREDOGÖRELSE Dnr KS/2012:80 Hur programsamrådet har bedrivits Plansamrådet har pågått under tiden 2012-09 03 2012-09-30 Ett samrådsmöte hölls i kommunhuset den 3 september 2012. Förutsättningar

Läs mer

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG 1(5) Dnr 518/2014 FASTIGHETEN KATTARP 13:67 KATTARP, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Fastighetsägaren Ab Helsingborgshem inkom med ansökan om detaljplaneändring den 10 april 2014. SYFTE

Läs mer

Roslagsbanans utbyggnad

Roslagsbanans utbyggnad Roslagsbanans utbyggnad Trafikförvaltningen/SL satsar på en omfattande kapacitetsförstärkning, som påbörjades redan 2008. Roslagsbanan har genomgått moderniseringar i flera steg och delar av banan har

Läs mer

KOMMUNIKATIONER. INTRESSEN OCH ANSPRÅK Kommunikationer. Allmänt. Vägar. Länsväg 162

KOMMUNIKATIONER. INTRESSEN OCH ANSPRÅK Kommunikationer. Allmänt. Vägar. Länsväg 162 KOMMUNIKATIONER Allmänt Kommunens utgångspunkter: Tillgång till goda kommunikationer är av yttersta betydelse för utvecklingen av näringslivet och för möjligheten att bo och leva i Lysekil. Det är därför

Läs mer

Riskutredning för detaljplan för ABB HVDC vid Bergslagsbanan och industristickspår

Riskutredning för detaljplan för ABB HVDC vid Bergslagsbanan och industristickspår LUDVIKA KOMMUN 2011-03-03 1 (5) Riskutredning för detaljplan för ABB HVDC vid Bergslagsbanan och industristickspår i Ludvika. Bakgrund En detaljplan med syftet att möjliggöra för ABB att bygga ut industrin

Läs mer

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN 2014-06-10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Nulägesbeskrivning... 3 2.1 Biltrafik... 4 2.2 Gång- och cykeltrafik... 5 2.3 Kollektivtrafik... 5 3 Planerad exploatering...

Läs mer

FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN

FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN Rapport Ramböll Trafik och Samhällsplanering Helsingborg 2 FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD

Läs mer

S A M R Å D S H A N D L I N G

S A M R Å D S H A N D L I N G Dnr TPN 2013/35 S A M R Å D S H A N D L I N G Upphävande av stadsplan PLAN af Platsen Hallsberg från år 1886 i Hallsberg, Hallsbergs kommun, Örebro län Upprättat 2013-04-05 Antagen: Laga kraft: Dnr TPN

Läs mer

Remiss: förslag till länstransportplan för Uppsala län KS-2012/1061

Remiss: förslag till länstransportplan för Uppsala län KS-2012/1061 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/1061 2013-09-13 Kommunstyrelsen Remiss: förslag till länstransportplan för Uppsala län 2014-2025 KS-2012/1061 Förslag

Läs mer

Järnvägsnätsbeskrivning (JNB) för. Jönköpings kommun. Utgåva 2

Järnvägsnätsbeskrivning (JNB) för. Jönköpings kommun. Utgåva 2 Sidan 1 av 11 Gällande fr. o m: 2014-10-01 Utgåva: 2 Handläggare: Stefan Åhman Sweco Rail AB Utgivare: Mathias Johansson Tekniska kontoret Järnvägsnätsbeskrivning (JNB) för Jönköpings kommun Utgåva 2 Sidan

Läs mer

2014-10-15. NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören. Rapport. 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell

2014-10-15. NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören. Rapport. 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell 2014-10-15 NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören Rapport 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören

Läs mer

28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede

28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 29(65) TRAFIK Järnväg Cirka 2 km väster om Tanumshede ligger järnvägsstationen med tåg mot Strömstad samt Uddevalla/Göteborg.

Läs mer

Emmaboda. Centrum och norra järnvägsområdet. Punkthus på gamla taxitorget. Ny järnvägspassage. Tunneln görs kortare. Nya bostäder

Emmaboda. Centrum och norra järnvägsområdet. Punkthus på gamla taxitorget. Ny järnvägspassage. Tunneln görs kortare. Nya bostäder EMMABODA 59 Emmaboda 1 Centrum och norra järnvägsområdet 2 Punkthus på gamla taxitorget 12 3 4 Ny järnvägspassage Tunneln görs kortare 5 Nya bostäder 11 13 6 Silos ges ett spännande uttryck 9 10 7 Södra

Läs mer

Etapp 1. Etapp 2. Stationsskärm 1,5 m över omgivande mark.

Etapp 1. Etapp 2. Stationsskärm 1,5 m över omgivande mark. Ny bro för dubbelriktad biltrafik ersätter den gamla bilbron i Skälbyvägens förlängning. Den nya bron ansluts i en första etapp till Enköpingsvägen och byggs bara i halva sin bredd. Barkarby station flyttas

Läs mer

Överenskommelse med fastighetsägare i samband med ombyggnad av Kvarnholmsvägen på Finnbodasidan

Överenskommelse med fastighetsägare i samband med ombyggnad av Kvarnholmsvägen på Finnbodasidan 2014-05-12 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE TN 2013/478-052 (KFKS 2013/742-040) Tekniska nämnden Överenskommelse med fastighetsägare i samband med ombyggnad av Kvarnholmsvägen på Finnbodasidan Förslag till beslut

Läs mer

Järnvägsnätsbeskrivning Karlstad Kommun

Järnvägsnätsbeskrivning Karlstad Kommun Järnvägsnätsbeskrivning Karlstad Kommun samt tillägg i punkt 3.2 2013-12-11 Järnvägsnätsbeskrivning Karlstads Kommun 1. Allmän information Övergripande Beskrivning av verksamhet och anläggning Anläggningen

Läs mer

Inkomna remissynpunkter Landstinget och länets kommuner

Inkomna remissynpunkter Landstinget och länets kommuner Inkomna remissynpunkter och länets kommuner Som helhet har den regionala infrastrukturplanen för Västmanlands län tagits emot väl av länets kommuner och avseende struktur, upplägg och innehåll. Inkomna

Läs mer

Ny väg 268 mellan Upplands Väsby och Vallentuna

Ny väg 268 mellan Upplands Väsby och Vallentuna Ny väg 268 mellan Upplands Väsby och Vallentuna Vägplan Samrådshandling oktober 2013 1 Ny väg 268 mellan Upplands Väsby och Vallentuna Väg 268 är en viktig tvärförbindelse mellan Upplands Väsby och Vallentuna/Åkersberga.

Läs mer

SLUSSEN - en jämförelse mellan plan A och plan B

SLUSSEN - en jämförelse mellan plan A och plan B SLUSSEN - en jämförelse mellan plan A och plan B Faktakällor: Stockholm stads information på www.stockholm.se/slussen för plan A och plan B s information på www.slussenplanb.nu från november 2014. Riksintresse

Läs mer

Bilaga 5 Samlad effektbedömning

Bilaga 5 Samlad effektbedömning Bilaga 5 Samlad effektbedömning Åtgärdsvalsstudie E södra infarten Örnsköldsvik 1 TMALL 000 Rapport generell v 1.0 Trafikverket E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-91 91 Dokumenttitel: Åtgärdsvalsstudie

Läs mer

Järnvägsnätbeskrivning. för Luleå kommuns spåranläggningar

Järnvägsnätbeskrivning. för Luleå kommuns spåranläggningar 1 Järnvägsnätbeskrivning för Luleå kommuns spåranläggningar Notvikens industrispår Storhedens industrispår Luleå kommun 2007-07-01 2 Innehållsförteckning 1 Allmän information... 1 1.1 Inledning... 1 1.2

Läs mer

Trafikutredning för området Uttran-Lindhov 2007. Trafikutredning för området Uttran-Lindhov Inventering och rekommendationer inför exploatering

Trafikutredning för området Uttran-Lindhov 2007. Trafikutredning för området Uttran-Lindhov Inventering och rekommendationer inför exploatering Trafikutredning för området Uttran-Lindhov Inventering och rekommendationer inför exploatering november 2007 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3 INLEDNING 4 Uppdrag 4 Definitioner 4 BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR

Läs mer

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Sammanfattning Naturskyddsföreningen ser positivt på cykelplanen och ser med stor förväntan att cykeln som transportsätt får mycket större utrymme

Läs mer

Kävlinge kommun Trafikplats Hofterup Idéstudie 2007

Kävlinge kommun Trafikplats Hofterup Idéstudie 2007 Kävlinge kommun Trafikplats Hofterup Idéstudie 2007 2007-12 Jan Rafstedt AB INNEHÅLL 1. BAKGRUND 1 2. UPPDRAGET 1 3. FÖRUTSÄTTNINGAR 1 4. TRAFIK 2 Trafikgenerering 3 5. STUDERADE LÖSNINGAR 4 Tpl Hofterup

Läs mer

Kv. Rosen. Trafik. Utredare. Iterio AB Östgötagatan 12 116 25 Stockholm 08 410 363 00 info@iterio.se www.iterio.se. Therese Nyman Linda Lundberg

Kv. Rosen. Trafik. Utredare. Iterio AB Östgötagatan 12 116 25 Stockholm 08 410 363 00 info@iterio.se www.iterio.se. Therese Nyman Linda Lundberg Kv. Rosen Trafik Utredare Therese Nyman Linda Lundberg STOCKHOLM 2015-01-23 Bakgrund befintliga vägrum Kvarteret Rosen angränsas av St. Göransgatan och Liljegatan. St. Göransgatan har en karaktär av en

Läs mer

Lokal instruktion och vägledning Jernhusens Infrastruktur BORLÄNGE GODSVAGNSVERKSTAD GODSTERMINAL OCH VERKSTAD LOKVERKSTAD

Lokal instruktion och vägledning Jernhusens Infrastruktur BORLÄNGE GODSVAGNSVERKSTAD GODSTERMINAL OCH VERKSTAD LOKVERKSTAD Dokumenttyp Verksamhetsområde Trafiksäkerhetsinstruktion Jernhusens järnvägsverksamhet 1 (6) Upprättad av Stefan Halldén, 08-4100 3263, stefan.hallden@jernhusen.se Beslutas av CTFI, Maria Denize Giltigt

Läs mer

Godsstråket genom Skåne för både persontrafik och godstrafik

Godsstråket genom Skåne för både persontrafik och godstrafik Bilaga PLG 47/12 2012-06-13, rev 2012-08-29 (FP, AN och DM) Godsstråket genom Skåne för både persontrafik och godstrafik Kommunerna längs Godsstråket genom Skåne ser stora möjligheter och potential för

Läs mer

Järnvägsnätbeskrivning. för. Norrköpings kommuns. Hamn- och industrispår. Sidan 1 av 13

Järnvägsnätbeskrivning. för. Norrköpings kommuns. Hamn- och industrispår. Sidan 1 av 13 Sidan 1 av 13 Gällande fr. o m: 2006-12-10 Ändrad: 2013-05-29 Handläggare: lexander Johansson Utgivare: Leif Lindberg Järnvägsnätbeskrivning för Norrköpings kommuns Hamn- och industrispår Sidan 2 av 13

Läs mer

Kabling av två befintliga luftledningar vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby

Kabling av två befintliga luftledningar vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040 25 50 00 Val av stråk Kabling av två befintliga luftledningar vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby Maj 2013 Bg: 59674770 Pg: 4287972 Org. Nr:

Läs mer

Yttrande över Trafikverkets rapport Järnvägens behov av ökad kapacitet - förslag på lösningar för åren 2012-2021, TRV ärendenummer 2011/17304

Yttrande över Trafikverkets rapport Järnvägens behov av ökad kapacitet - förslag på lösningar för åren 2012-2021, TRV ärendenummer 2011/17304 2011-08-04 Kommunstyrelsen Yttrande över Trafikverkets rapport Järnvägens behov av ökad kapacitet - förslag på lösningar för åren 2012-2021, TRV ärendenummer 2011/17304 Trafikverket har fått i uppdrag

Läs mer

Nuläge, brister och behov

Nuläge, brister och behov Nuläge, brister och behov Åtgärdsvalsstudie ABB-industriområde och Väsmanstrand 2014-10-15 Nuläge 2046 Antal fordon per veckodygn inom området se karta in i området, ut från området, totalt. Mätningarna

Läs mer

2015-08-10 Rev. 2015-10-22 Projekt Norrköpings Resecentrum

2015-08-10 Rev. 2015-10-22 Projekt Norrköpings Resecentrum 2015-08-10 Rev. 2015-10-22 Projekt Norrköpings Resecentrum PM Funktionella krav körspår Innehåll Bilagor... 2 Uppdraget... 3 Utgångspunkter... 3 Funktionella krav och disposition... 3 Tågplattformar i

Läs mer

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart Hofors genomfart Bakgrund Uppdraget Projektera för en genomfart med målsättningarna att: Förtydliga Hofors tätort och dess infarter Öka tillgängligheten för näringsidkare Skapa en inbjudande känsla för

Läs mer

Mälarbanan delen Tomteboda-Kallhäll. järnvägen byggs ut för tätare och snabbare förbindelser för fler resenärer

Mälarbanan delen Tomteboda-Kallhäll. järnvägen byggs ut för tätare och snabbare förbindelser för fler resenärer Kallhäll Barkarby Ulriksdal Sundbyberg Tomteboda Mälarbanan delen Tomteboda-Kallhäll järnvägen byggs ut för tätare och snabbare förbindelser för fler resenärer Information om Banverkets två förslag till

Läs mer

Minnesanteckningar Norrtågsmöte 2013-06-20, kl 10:00-13:00 svensk tid, Plats: Landstingshuset, Luleå

Minnesanteckningar Norrtågsmöte 2013-06-20, kl 10:00-13:00 svensk tid, Plats: Landstingshuset, Luleå 1/5 Minnesanteckningar Norrtågsmöte 2013-06-20, kl 10:00-13:00 svensk tid, Plats: Landstingshuset, Luleå Närvarande: - Kommunrepresentanter o Haparanda/Torneå, Göran Wigren o Kalix, Magnus Wiklund o Boden,

Läs mer

RESECENTRUM 1.4 RESECENTRUM 1.4 LINKÖPING JÄRNVÄG I TUNNEL FÖR ATTRAKTIVA STADSMILJÖER I CENTRUM IDESKISS 2013 09 19

RESECENTRUM 1.4 RESECENTRUM 1.4 LINKÖPING JÄRNVÄG I TUNNEL FÖR ATTRAKTIVA STADSMILJÖER I CENTRUM IDESKISS 2013 09 19 RESECENTRUM 1.4 JÄRNVÄG I TUNNEL FÖR ATTRAKTIVA STADSMILJÖER I CENTRUM NYA MÖJLIGHETER SYFTE MED LINKÖPINGS RESECENTRUM 1.4 NÅGRA KONSEKVENSER AV JÄRNVÄG I TUNNEL SOM JÄMFÖRELSE TILL BROALTERNATIVET Vi

Läs mer

3 Vägprojektet en översikt

3 Vägprojektet en översikt 3 Vägprojektet en översikt 3.1 Nuvarande väg Vägens funktion E20 har en nationell, regional och lokal funktion och den kraftigt ökande lastbilstrafiken visar också att E20 har en vital betydelse för näringslivet

Läs mer

PM - Förslag på tänkbara åtgärder för oskyddade trafikanter vid E4 Trafikplats Hudiksvall Syd, E4 Enånger - Hudiksvall

PM - Förslag på tänkbara åtgärder för oskyddade trafikanter vid E4 Trafikplats Hudiksvall Syd, E4 Enånger - Hudiksvall Uppdragsnr: 10111982 1 (3) PM - Förslag på tänkbara åtgärder för oskyddade trafikanter vid E4 Trafikplats Hudiksvall Syd, E4 Enånger - Hudiksvall Bakgrund Nysträckning av E4 delen Enånger - Hudiksvall

Läs mer

RAPPORT. Utveckling av Kalmar stationsområde. Kalmar kommun/trafikverket. Sweco Infrastructure AB. Magnus Jacobsson

RAPPORT. Utveckling av Kalmar stationsområde. Kalmar kommun/trafikverket. Sweco Infrastructure AB. Magnus Jacobsson Kalmar kommun/trafikverket Utveckling av Kalmar stationsområde Karlskrona 2012-04-04, rev 2012-08-20 Sweco Infrastructure AB Magnus Jacobsson Mats Fredriksson Cornelis Harders Sven-Ove Larsson 1 (35) Sweco

Läs mer

KS Teknik & Service arbetar i nuläget med att projektera gata, VA och bilda tomter för både en- och flerbostadshus uppe på Årbol, ovanför Orrvägen.

KS Teknik & Service arbetar i nuläget med att projektera gata, VA och bilda tomter för både en- och flerbostadshus uppe på Årbol, ovanför Orrvägen. VD Roland Kindslätt Tjänsteskrivelse 2015-03-05 Bakgrund Sedan sekelskiftet så har behovet av bostäder sakta men säkert ökat. Främst Edshus AB hade då betydande vakanser men kurvan har över tid ständigt

Läs mer

Projektbeskrivning Väg 222 Trafikplats Lugnet

Projektbeskrivning Väg 222 Trafikplats Lugnet Projektbeskrivning Väg 222 Trafikplats Lugnet Januari 2010 1(6) Innehållsförteckning 1. Bakgrund...3 2. Planerade åtgärder...3 3. Trafikflöden...5 4. Standard och vägsektion...5 5. Planeringsläge och tidplan...5

Läs mer

PM Geoteknik (PM Geo)

PM Geoteknik (PM Geo) Iterio AB Östgötagatan 12 116 25 Stockholm 08 410 363 00 info@iterio.se www.iterio.se Svefa Fastighetsutveckling AB Miljöbedömning Tomteboda bussdepå Tomteboda, Solna Datum: Rev: 2013-04-08 Org.nr. 556832-9451

Läs mer

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 Antagen av KF 2001-06-11 Laga Kraft 2003-09-24 av parkeringsytan, hörnet Göteborgsvägen Strandvägen, under förutsättning att möjligheterna till framtida

Läs mer

JÄRNVÄGSNÄTSBESKRIVNING

JÄRNVÄGSNÄTSBESKRIVNING 1 JÄRNVÄGSNÄTSBESKRIVNING För tågplan med början 2006-12-10 Reviderad dec 2007 Reviderad maj 2008 Reviderad sept 2008 Reviderad 2009 Reviderad 2011 JÄRNVÄGSNÄTSBESKRIVNING 2006, vers. 6 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Modern teknik för kombitransporter

Modern teknik för kombitransporter Modern teknik för kombitransporter Bakgrund Godstransportrådet Skåne & Blekinge pekar, i projektet KombiSyd II, på alternativa trailertransporter. Bakgrunden är: EU:s direktiv om minskade koldioxidutsläpp.

Läs mer

Järnvägsnätsbeskrivning. Västerviks Kommun

Järnvägsnätsbeskrivning. Västerviks Kommun Jämvägsnätsbeskrivning Västerviks Kommun Järnvägsnätsbeskrivning Västerviks Kommun För tågp1an med början 2006-12-10 Revidering 2013-12-15 Järnvägsnätsbeskrivning Västerviks Kommun Innehållsförteckning

Läs mer

Effektredovisning för BVLu_012 Sunderbyns Sjukhus, ny sidoplattform mm

Effektredovisning för BVLu_012 Sunderbyns Sjukhus, ny sidoplattform mm PM Effektredovisning för BVLu_012 Sunderbyns Sjukhus, ny sidoplattform mm Handläggare: Telefon: e-post: Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd...3 1.1 Allmänt...3 1.2 Trafikering...3 1.3 Restider/transporttider/avstånd...3

Läs mer

Trafikanalys Drömgården

Trafikanalys Drömgården Haninge kommun Stockholm Datum 2013-06-14 Uppdragsnummer 1320000013 Utgåva/Status Ver 1.0 Andreas Samuelsson Andreas Samuelsson Jens Svensson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box

Läs mer

Järnvägsnätsbeskrivning Umeå Hamn

Järnvägsnätsbeskrivning Umeå Hamn Järnvägsnätsbeskrivning Umeå Hamn Gäller från 2012-01-13 1(5) Järnvägsnätsbeskrivning Umeå Hamn Järnvägsnätsbeskrivning Umeå Hamn Gäller från 2012-01-13 2(5) Innehållsförteckning 1 Allmän information 3

Läs mer

BanaVäg Flemingsberg

BanaVäg Flemingsberg BanaVäg Flemingsberg Vi bygger ett nytt järnvägsspår för att förbättra och utveckla järnvägen Du kanske redan märkt att det är stökigt, rörigt och bullrigt i området runt Flemingsbergs station. I september

Läs mer

Trafikverkets kommande affärsmöjligheter i regionen. Tillsammans gör vi smarta och ansvarsfulla affärer

Trafikverkets kommande affärsmöjligheter i regionen. Tillsammans gör vi smarta och ansvarsfulla affärer Trafikverkets kommande affärsmöjligheter i regionen Tillsammans gör vi smarta och ansvarsfulla affärer 1 Trafikverkets arbete med höghastighetsjärnväg nuläge och framtida affärer Andreas Hult, projektchef

Läs mer

Program för detaljplan för fastigheten Stockby 1:99, 4:13 m fl (SÖDRA KLYVARESTIGEN) Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 1998.8.214

Program för detaljplan för fastigheten Stockby 1:99, 4:13 m fl (SÖDRA KLYVARESTIGEN) Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 1998.8.214 1(5) Stadsarkitektkontoret PROGRAM Program för detaljplan för fastigheten Stockby 1:99, 4:13 m fl (SÖDRA KLYVARESTIGEN) Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 1998.8.214 Handlingar Detta program med programskisser

Läs mer

Stambanan genom övre Norrland och behovet av Norrbotniabanan. Kapacitetsbrist på järnvägssystemet kostar arbetstillfällen

Stambanan genom övre Norrland och behovet av Norrbotniabanan. Kapacitetsbrist på järnvägssystemet kostar arbetstillfällen Stambanan genom övre Norrland och behovet av Norrbotniabanan Kapacitetsbrist på järnvägssystemet kostar arbetstillfällen Fyrstegsprincipen 1. Åtgärd som kan påverka transportefterfrågan och val av transportsätt.

Läs mer

UTREDNING AV VÄG 46/184

UTREDNING AV VÄG 46/184 DRYPORT OCH LOGISTIKCENTRUM I FALKÖPING UTREDNING AV VÄG 46/184 Västra Götalands län 2010-05-19, reviderat 2010-09-28 Titel: Dryport och logistikcentrum i Falköping. Utredning av väg 46/184. Utgivningsdatum:

Läs mer

6. Tänkbara åtgärder. Exempel på utformning av mötesfri landsväg. Rv70 Enköping - Simtuna 15 (33)

6. Tänkbara åtgärder. Exempel på utformning av mötesfri landsväg. Rv70 Enköping - Simtuna 15 (33) 6. Tänkbara åtgärder 6.1 Analys av tänkbara åtgärder Enligt fyrstegsprincipen ska åtgärder på identifierade problem prövas förutsättningslöst i fyra steg. I det aktuella projektet bedöms åtgärder motsvarande

Läs mer

Riktlinjer täthet mellan tåg

Riktlinjer täthet mellan tåg RAPPORT Riktlinjer täthet mellan tåg Södra stambanan, Västra stambanan och Västkustbanan Tågplan 2013 Ärendenummer:TRV 2012/ 23775 Dokumenttitel: Riktlinjer täthet mellan tåg Södra stambanan, Västra stambanan

Läs mer