Luleå person- och godsbangård samt resecentrum

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Luleå person- och godsbangård samt resecentrum"

Transkript

1 ÅTGÄRDSVALSSTUDIE Luleå person- och godsbangård samt resecentrum Utgåva för synpunkter

2 Trafikverket Postadress: Box 809, Luleå Besöksadress, Sundsbacken 2-4 E-post: Telefon: Dokumenttitel: Åtgärdsvalsstudie Luleå person- och godsbangård samt resecentrum Författare: Anders Wahlberg Dokumentdatum: Ärendenummer: [Ärendenummer] Meddelas senare Version: 1.0 Fastställt av: Ej fastställd Kontaktperson: Anders Wahlberg , Publikationsnummer: Meddelas senare ISBN Meddelas senare Tryck: Ej klart

3 Sammanfattning Luleå kommun vill utveckla ett nytt modernt resecentrum med både buss och tågtrafik samlat som placeras vid Luleå C, varpå dagens järnvägsstation rivs eller tas ur bruk. Trafikverket ser också ett stort behov av att bygga om Luleå C, hela anläggningen är i akut behov av upprustning och uppfyller inte de krav och standarder som gäller idag. Luleå kommun önskar även få tillgång till mark i vattennära områden som idag ägs av Trafikverket för att utveckla attraktiva bostäder och kontor m.m. Om Trafikverket avvarar mark till Luleå kommun behöver viss järnvägsverksamhet flyttas till annan plats. I denna studie utvärderas konsekvenserna av ett nytt resecentrum, ny placering av personvagnsuppställning samt lastplats. Studien utvärderar också behovet av fler långa godsspår och placering för dessa. Följande utredningsalternativ omfattas av studien: Jämförelsealternativ, utredningsalternativ för resecentrum, utredningsalternativ för planskild korsning Lulsundsgatan, utredningsalternativ för personvagnsuppställning, utredningsalternativ för en godsbandgård samt utredningsalternativ för ny lastplats (frilastområde). Åtgärdsvalsstudien förordar: Jämförelsealternativ Gods Etapp A, upprustning av spåren på Gamla Malmbangården Utredningsalternativ UA6 Resecentrum med Umeåtunnel, med tunnel under järnvägen för Lulsundsgatan mot Prästgatan. Utredningsalternativ UA2-P Svartön Övre Öster för personvagnsuppställning. Inga ombyggnader som berör godstrafiken är aktuella och har avsevärt lägre prioritet än åtgärderna för resandetågen. Lastplats kopplat till Luleå kommuns arbetsplatsområde i Tuvåkra, med förutsättning att kommunen eller annan intressent finansierar. Alternativt kan verksamheten flyttas till Boden eller Älvsbyn. Effekten av studiens förslag är en driftplats med hög kapacitet och möjlighet till rationell hantering av både gods- och persontåg som har centrala Luleå som målpunkt. Samtliga förordade förslag för resecentrum, personvagnsuppställning och eventuella ytterligare långa godsspår bedöms gå att kombinera med Norrbotniabanan oavsett val av infart samt ett framtida dubbelspår mellan Boden och Luleå. Med de förordade förslagen frigörs mark från delar av gamla personvagnsuppställningen så att ett resecenter kan utvecklas. Vad gäller Svartön nedre kan inte Trafikverket släppa någon mark så länge Cementa har kvar sin verksamhet där. Då det är i princip omöjligt att komma åt ny järnvägsmark inom Luleå driftsplats måste Trafikverket säkerställa att det finns tillgängliga ytor för spår i nuläget och för framtida behov. Det innebär att hela rangerbangården och nuvarande järnvägsfastighet på Svartön nedre måste behållas i sin helhet. Det enda som är möjligt att avvara är spåret till gamla kolkajen men här måste beaktas ett reservat för en framtida Norrbotniabana. När Bentoniten flyttas kan dessa spår övertas av Trafikverket och då kan spåret/spåren närmast Malmhamnsvägen slopas så att Malmhamnsvägen kan breddas förutsatt att kontaktledningsbryggorna byts och de nya bryggorna sidoförskjuts.

4 Förslag till genomförande i tidsordning för ombyggnad Luleå bangård Aktivitet JA Gods Etapp A, Upprustning spår 2-12 Rivning gamla Malmlossningen Förlängning av Metallvägen till ny personbangård Rivning gamla ASG terminalbyggnaden Anslutning VA och Fjärrvärme till ny personbangård UA2-P Svartön Övre Öster, ny personbangård Rivning gamla personbangården Planskild korsning Lulsundsgatan Planskild Plf förbindelse Umeå Byte GC bro intill Hertsöleden med inga eller färre mellanstöd Nytt resecenter UA6 jvg kostnader Bussning Luleå C - Notviken pga. stängd Luleå C ERTMS införande inkl. signalställverksbyte Ny Resecenteranläggning exkl. järnvägskostnader Rivning Kombispår samt lastkajer Ny billossning och sidolastkaj Tuvåkra JA Gods Etapp B, Rivn. av nya elevatorspåret + nya ktl bryggor på Svartön nedre Föreslagen Föreslagen Kostnad ca (Mkr) Ansvarig byggstart färdigtidpunkt ,0 Trafikverket ,7-8,9 LKAB ,0 5,4 Luleå Kommun ,1 8,0 Jernhusen ,0 17,1 Luleå Kommun ,2 329,4 ev. Trafikverket etapper utifrån behov ,1 1,3 Trafikverket ,5 160,4 Luleå Kommun ,0 76,6 Trafikverket ,8 44,6 Luleå Kommun ,3 355,7 Trafikverket ,7 4,8 Trafikverket Ingår i ERTMS satsningen ca 500 Mkr Trafikverket ??? Beror på storlek Luleå och arkitektur Kommun 20XX 20XX 0,5 0,7 Exploatör Ö. Stranden 20XX 20XX 27,0 36,0 ev. mer, om ansl. spår erfordras Luleå Kommun 20XX 20XX 55,4 71,9 Trafikverket 20XX = Kan genomföras fristående från övriga projekt i denna lista. Rött årtal = tidskritiskt för andra aktiviteter.

5 Innehåll 1. BAKGRUND Varför behövs åtgärder? Varför just nu? Problemets aktualitet Arbetsprocessen och organisering av arbetet Tidigare planeringsarbete Anknytande planering Övergripande syfte/ändamål med de åtgärder som studerats Gräns för åtgärdskostnad 3 2. AVGRÄNSNINGAR Avgränsning av innehåll och omfattning Tidshorisont för åtgärders genomförande 5 3. PROBLEMBESKRIVNING, FÖRHÅLLANDEN, FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÅL FÖR ÅTGÄRDER Behov, brister, problem och intressenter Persontrafik trafikering och infrastruktur Godstrafik trafikering och infrastruktur Last plats Underhåll Kommunal planering markåtkomst Befintliga förhållanden och utveckling referensalternativ Luleå C Resecentrum Luleå C persontrafikbangård, plattformar och personvagnsuppställning Luleå C godstrafik Svartön Nedre Svartön Övre och Malmbangården Övriga Spår Signalställverk Vägnät HMSQ Dagens anläggning Markanvändning och kommunal planering Tidigare utpekade funktioner i transportsystemet Mål för åtgärd(er)/problemlösning 15

6 4. ALTERNATIVA LÖSNINGAR Tänkbara åtgärdstyper Steg 1 åtgärder (Tänk om) Steg 2 åtgärder (Optimera) Steg 3 åtgärder Steg 4 åtgärder Studerade åtgärdstyper och alternativa lösningar Jämförelsealternativ Persontrafik (JA-P) Jämförelsealternativ Gods, (JA Gods) Utredningsalternativ UA5 Resecentrum (med Umeå-tunnel /Plattformsbro) Utredningsalternativ UA6 Resecentrum (med Umeå-tunnel /Plattformsbro) Utredningsalternativ BRO-UA1 t.o.m. BRO-UA7 för Planskild korsning Lulsundsgatan Utredningsalternativ UA1-P Personvagnsuppställning Svartön Nedre Utredningsalternativ UA2-P Personvagnsuppställning Svartön Övre Öster Utredningsalternativ UA3-P Personvagnsuppställning Svartön Övre Betong Utredningsalternativ UA1-G Godsbangård Svartön Övre Utredningsalternativ UA2-G Godsbangård Betong Utredningsalternativ UA3-G Godsbangård Svartön Nedre Utredningsalternativ UA4-G Godsbangård Tuvåkra Utredningsalternativ Lastplatser (sido- och ändlastkaj) Potentiella effekter och konsekvenser Jämförelsealternativ Persontrafik (JA-P) Jämförelsealternativ Gods Utredningsalternativ UA-5 Resecentrum samt Planskild korsning Lulsundsgatan Utredningsalternativ UA-6 Resecentrum samt Planskild korsning Lulsundsgatan Utredningsalternativ UA1-P Personvagnsuppställning Svartön Nedre Utredningsalternativ UA2-P Personvagnsuppställning Svartön Övre Öster Utredningsalternativ UA3-P Personvagnsuppställning Svartön Övre Betong Utredningsalternativ UA1-G Godsbangård Svartön Övre Utredningsalternativ UA2-G Godsbangård Betong Utredningsalternativ UA3-G Godsbangård Svartön Nedre Utredningsalternativ UA4-G Godsbangård Tuvåkra Uppskattning av kostnader för alternativen Bedömd samhällsekonomisk nytta av alternativen Utvärdering av alternativen, inkl. måluppfyllelse, riskfrågor, konfliktytor Resecentrum Planskild korsning Lulsundsgatan Personvagnsuppställning Godsbangård/godsspår FÖRSLAG TILL INRIKTNING OCH REKOMMENDERADE ÅTGÄRDER Beskrivning av övergripande inriktning 38

7 5.2. Samlad effektbedömning och rekommenderade åtgärder Ev. krav på/rekommendation till planering på projektnivå Förslag till ställningstagande STÄLLNINGSTAGANDE OCH FORTSATT HANTERING Informationskällor m.m Kontaktpersoner för utredningen Bilagor 46

8

9 1. Bakgrund 1.1. Varför behövs åtgärder? Varför just nu? Problemets aktualitet Luleå kommun har kommit med flera önskemål att få tillgång till järnvägsmark som kan användas till andra ändamål än dagens. Luleå kommun vill utveckla ett modernt resecentrum vid Luleå C med buss- och tågtrafik samlat, samt utveckla gång, cykel- och busstråk, bostäder och kontor i vattennära områden. Andra aspekter i att bygga om Luleå C är att hela anläggningen är i akut behov av upprustning samt för att höja kapaciteten. Kapaciteten idag är inte tillräcklig då det är för få platsformslägen för att hantera alla persontåg. Persontågstrafiken kommer öka enligt prognoserna, vilket Luleå C inte klarar av med dagens utformning. Ombyggnation av Luleå C är nödvändigt och denna studie utvärderar utredningsalternativ för ett nytt resecentrum. Vid utveckling av ett nytt resecentrum påverkas nuvarande personvagnsuppställning. Nuvarande personvagnsuppställning är också i stort behov av upprustning samtidigt som dagens placering ger för korta spår och en orationell hantering av tåg. I och med detta ska denna studie titta på utredningsalternativ för ny placering av personvagnsuppställning. Med en ny utformning på Luleå C och ökad trafikering utvärderar studien även att ersätta vägskyddet på Lulsundsgatan med flera utredningsalternativ på planskild korsning med järnvägstrafik för väg, gång- och cykeltrafik. Syfte med åtgärdsvalsstudien är att utvärdera de olika utredningsalternativen och täcka alla aspekter som kan tänkas vara intressanta för externa parter. Därmed blir de externa parterna varse om vad utredningen innefattar och kan påverka det slutgiltiga åtgärdsvalet Arbetsprocessen och organisering av arbetet En åtgärdsvalsstudie följer trafikverkets arbetsstrategi fyrstegsprincipen och som namnet antyder så delas processen av ett projekt upp i fyra steg. Steg 1: Tänk om Steg 2: Optimera Steg 3: Bygg om Det första steget handlar om att först och främst överväga åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt. Det andra steget innebär att genomföra åtgärder som medför ett mer effektivt utnyttjande av den befintliga infrastrukturen. Vid behov genomförs det tredje steget som innebär begränsade ombyggnationer. 1

10 Steg 4: Bygg nytt: Det fjärde steget genomförs om behovet inte kan tillgodoses i de tre tidigare stegen. Det betyder nyinvesteringar och/eller större ombyggnadsåtgärder. Vid tidpunkten då denna åtgärdsvalsstudie är gjord har redan steg ett och två passerats, varför studien i huvudsak tittar på steg tre och fyra. Processen för de två första stegen återfinns i rapporten Idéstudie - Luleå bangård Dnr: F /IN80. Det har dock inte identifierats några steg 1 och 2 åtgärder, utöver att billossningen är möjlig att flytta till befintliga ändlastkajer i Boden eller Älvsbyn och att gamla Malmbangården har upprustats i omgångar avseende nya växelförbindelser och upprustning av spår för att leda malmtåg utanför tågbildningsspåren på bangården, vid lossning av malm hos SSAB. Studien följer Trafikverkets förslag på metod för tillämpning av åtgärdsval enligt fyrstegsprincipen där arbetet delas in i fyra faser; initiera, förstå situationen, pröva åtgärder och val av åtgärder. Fas 1: Initiera Fas 2: Förstå situationen problembilden Fas 3: Åtgärdsförslag genereras Fas 4: Prioritering Samråd mellan parter. Att Identifiera behov, målsättning och ringa in Pröva om åtgärdsförslagen uppnår behovet som ska uppfyllas. Förslag till åtgärder som uppfyller efterfrågan. Denna åtgärdsvalsstudie baseras till stor del av rapporten Funktionsutredning Luleå person- och godsbangård. Till skillnad från funktionsutredningen, som har ett väldigt tekniskt synsätt, är åtgärdsvalsstudien mer översiktlig och går endast in på tekniska aspekter då det är nödvändigt för att beskriva vissa aspekter Tidigare planeringsarbete Utredningar framtagna i ett tidigare skede: Idéstudie - Luleå bangård Dnr: F /IN80, 2011, Trafikverket. Funktionsutredning - Luleå person- och godsbangård samt resecentrum, 2012, Trafikverket Anknytande planering Anknytande planering av olika intressenter: Ny verkstadsdepå Sandskär (Plan från Train Alliance/LKAB, Trafikverket Samhälle). Norrbotniabanan, NBB, JU160 (Trafikverket). Idéstudie Dubbelspår Boden Luleå (Banverket), (ÅVS kommer att starta under 2014). 2

11 Ställverksbyte Luleå (Trafikverket) (Ingår i ERTMS satsningen 2020). Underhållsåtgärder m.m. på Luleå driftplats (Trafikverket Underhåll). Bentonitlastningen flytt av verksamheten till Sandskär (LKAB). Kommunala planer Svartöberget, Svartöstan, Östra stranden, resecentrum, Tuvåkra.(Luleå kommun). Behov av avstämning och samråd med externa t ex kommunen, företag, tågtransportföretag m.fl. (Trafikverket Samhälle). Utredning av förorenad mark genom främst kart-/foto-/fastighetsinventering. Pågående Åtgärdsvalsstudie - kapacitetsutvidgning för råvarutransporter till och från Norrbotten via Luleå hamn (Trafikverket). Försäljning av fastigheter i- och i direkt anslutning till stationsområdet (Jernhusen) Övergripande syfte/ändamål med de åtgärder som studerats Syftet med en ny lokalisering för personvagnsuppställning är för att frigöra mark vid Luleå C för ett nytt resecentrum som kan möta de behov som finns med utökad regional tågtrafik och fler resenärer. Syftet med ett nytt resecentrum, ny utformning av plattformar samt planskild korsning för Lulsundsgatan är att samla buss och tågtrafik, upprustning av Luleå C samt öka kapaciteten. Målsättningen med alternativen är även att försöka renodla spår och hantering av godstrafik och persontrafik för att uppnå en god kapacitet på driftplatsen för båda trafikslagen och minska störningar. Även försöka placera funktioner inom Luleå driftplats i nära anslutning till varandra för att minska transportsträckor Gräns för åtgärdskostnad Ej aktuellt i denna studie. 3

12 2. Avgränsningar 2.1. Avgränsning av innehåll och omfattning I princip omfattas hela Luleå driftplats, Gammelstad driftplats samt Tuvåkra. Luleå driftplats är uppdelad i ett antal områden som berörs i studien: Luleå C (persontrafikspår, plattformar och personvagnsuppställning). Luleå C (godstrafikspår, frilastområde med sido- och ändlastkaj). Svartön Nedre (rangerbangård samt spår till Cementa och Bentonitanläggningen). Svartön Övre (gamla LKAB:s lossningsstation och spår till lokstallar och vagnverkstad) som fortsätter till Malmbangården (rangering av vagnar samt avgångsspår för malmtåg och stålpendeln). Figur 1: Översiktskarta över områden, funktioner och utredningsalternativ. I Figur 1 visas funktioner och platser av intresse för åtgärdsvalsstudien. De blå pilarna visar alternativ som har tagits fram i utredningen av Norrbotniabanan, NBB. 4

13 I nuläget är inte Norrbotniabanan aktuell men de förslag till ombyggnationer av Luleå bangård som presenteras i denna utredning får inte omöjliggöra en framtida Norrbotniabana Tidshorisont för åtgärders genomförande Ny personvagnsuppställning byggs som en första etapp för att frigöra mark för resecentrum. Eftersom signalställverket måste bytas ut innan spåren till ett nytt resecentrum kan tas i bruk, måste så mycket ombyggnationer som möjligt vara klara innan för att inte extra ombyggnationer och justeringar ska behöva genomföras. Personvagnsuppställningen kan hanteras som icke signalreglerat område före ställverksbytet vilket minskar tid och kostnad. Införandet av ett nytt ställverk tar, från beställning till färdig anläggning, mellan18 och 36 månader att genomföra. Detta är viktigt att ta hänsyn till vid planeringen av samtliga etapper av ombyggnationer av Luleå bangård. En andra etapp är att bygga resecentrum samt planskild korsning med Lulsundsgatan vilket är ett samarbetsprojekt med kommunen och andra intressenter och tidplan måste samordnas med dem. Nya godsspår är inget stort behov av idag och bör därför avvaktas med, till behov uppstår, och då helst kombineras med större ombyggnationer t ex dubbelspår Boden Luleå alternativt Norrbotniabanan. JA-Gods dvs. upprustningen av gamla malmbangården planeras att vara klar 2016 och klarar då godstrafikens krav inom överskådlig tid. 5

14 3. Problembeskrivning, förhållanden, förutsättningar och mål för åtgärder 3.1. Behov, brister, problem och intressenter Persontrafik trafikering och infrastruktur Behov Enligt prognos nedan kommer främst den regionala tågtrafiken öka. Bedömningen är att det behövs 2-3 kortare plattformslägen för regionaltåg och 1-2 långa för nattåg, dvs. upp till 4 plattformslägen. För att få plats med detta behövs en lång sidoplattform och en lång mellanplattform och ett spårkryss mitt för plattformarna så att sidoplattformen och ena sidan av mellanplattformen får vardera två kortare plattformslägen söder och norr om spårkrysset samt ytterligare ett långt plattformsläge på andra sidan av mellanplattformen. Prognos för 2020/2030 är för Notviken-Luleå enligt tabell nedan: Tabell 1: Prognos 2020/2030 Notviken Luleå. Tågslag Dagens trafik Prognos 2020 Prognos 2030 Våren 2014 Intercity Regionaltåg Nattåg Godståg Malmtåg Tåg till/från Notvikens verkstad SUMMA Luleå är i flera reserelationer start- och slutpunkt för persontågen oavsett det gäller nattåg eller regionaltåg vilket kräver att det finns tillräckligt med och väl anpassade spår för kort-tidsuppställning (för städning, slamtömning, vattenpåfyllnad m.m.), s.k. furneringsspår. Uppställning av tågvagnar/motorvagnar, hanteringen av tågen och tågbildning måste kunna ske på ett sätt som är effektivt och inte stör övrig trafik. 6

15 Brister I dagsläget finns för få plattformslägen. Plattformarna är för låga, för smala och inte tillgänglighetsanpassade för funktionshindrade enligt TSD 1. I en framtid med längre nattåg och längre regionaltåg är plattformarna även för korta. Avsaknaden av planskild plattformsförbindelse gör att mellanplattformen inte kan användas när ett långt tåg står inne vid sidoplattformen. Detta medför låg kapacitet på nuvarande persontrafikbangård. Mellanplattformen är dessutom placerad mellan spår 1 och 2 vilket innebär att den bara kan nyttjas av ett tåg, dvs. fungerar som en kort sidoplattform. Figur 2: T v Tågvagnar som står över plattformsförbindelse, t h personvagnsuppställningen idag. Hanteringen av lokdragna persontåg t.ex. nattåg är orationell och tidsödande eftersom spåren är korta på persontrafikbangården. Det genererar extra växlingsrörelser för att sätta ihop och slå isär tågsätten. All växling till/från persontrafikbangården sker så spår 1 alltid blockeras vilket ger kapacitetsbegränsningar. Vid urspårning eller växelfel finns inte redundans i anläggningen så att lok och vagnar kan ställas upp på annat ställe. Nuvarande plats för personvagnsuppställning rymmer inte en utbyggnad av längre och fler uppställningsspår och den omöjliggör i nuläget även byggandet av en planskild vägförbindelse för Lulsundsgatan och ett nytt resecenter Godstrafik trafikering och infrastruktur Behov De godståg som hanteras på Luleå driftplats idag förväntas inte öka på kort sikt, d.v.s. närmaste 5-7 åren. För godståghantering i Luleå behövs en godsbangård som kan hantera och sätta ihop fullånga tåg, dvs. upp till 750 meter långa tåg. Utöver detta behövs ett 600 meter långt rundgångsspår, uppställningsspår för trasiga vagnar, uppställningsspår för lok och samt visst behov av ytor för godshantering (sido- och ändlastkaj). 1 Utformningen av plattformar styrs av TSD, Tekniska specifikationer för driftskompatibilitet, som är direktiv framtagna av EU. 7

16 Godshanteringen utförs idag på Malmbangården där det finns 750 m långa spår. Det är dock viktigt att det finns korttidsuppställningsspår för godsvagnar och lok inom Luleå bangård för en effektiv rangerings- och tågbildningshantering. Brister Godsspår för rangering, korttidsuppställning av vagnar och ankomst-/avgångsspår finns i tillräcklig omfattning på Luleå driftplats utifrån gällande prognos. Om det däremot tillkommer hantering av ytterligare 750 meter långa godståg blir det en viss kapacitetsbegränsning. Växlingsbangård samt spår för kort- och långtidsuppställning behövs på Luleå driftplats för hantering av de godståg som är kopplade till verksamheter i nära anslutning till Luleå bangård (LKAB, SSAB, Cementa m.fl.) Lastplats Behov Frilastområdet, som består av en ändlastkaj och en sidolastkaj, hanterar mycket lite styckegods och i dagsläget är det i princip enbart biltransporter. Trenden är att vagnslasttrafiken minskar ytterligare och att kombitrafiken tar över allt mer av styckegodstransporter med tåg. Frilastområdet behöver inte finnas inom Luleå driftplats utan kan placeras på andra platser med tillgång till järnväg och goda kommunikationsvägar. Trafikverket kan se möjligheter att placera funktionen på andra platser med inga eller endast begränsade åtgärder i infrastrukturen, t ex i Boden eller Älvsbyn. Brister Svårigheten med nya områden för en lastplats inom Luleå driftplats är att kunna skapa bra väganslutningar och att på de lediga områden som finns tillgängliga är det stora nivåskillnader mellan mark och angränsande spår. Placeringskraven för en ny lastplats är svåra att uppfylla på eller i nära anslutning till Luleå driftplats. Godset som lossas på frilastområdet ger lastbilstrafik (biltrailer) som går via centrum och bostadsområden Underhåll Behov Luleå driftplats är mycket sliten inom vissa delar och upprustad i andra. En väl genomtänkt utformning vid ombyggnad och upprustning av driftplatsen med de funktioner som ger en effektiv och rationell verksamhet ger större möjlighet till god planering och låga underhållskostnader. Brister Behovet av underhåll är mycket stort inom personvagnsuppställningen. Ofta sker enbart akutavhjälpning vilket ger höga kostnader för underhåll Kommunal planering markåtkomst Behov Luleå kommun vill kunna bygga ett modernt och centralt resecentrum för både buss- 8

17 och tågtrafik. Kommunens plan är att flytta bussterminalen från kvarteret Loet till området mellan järnvägen och Prästgatan där nuvarande personvagnsuppställningen är placerad. Plattformsanslutningar visas i framtagna konsultrapporter i Storgatans förlängning vilket medför att plattformarna föreslås ligga betydligt närmare Lulsundsgatan än idag. Figur 3: Skisser på resecentrum från konsultrapport som togs fram i NBB-projektet. Luleå kommun har som målsättning att öka antalet innevånare i Luleå och har därför stor efterfrågan på fler bostäder. I centrum handlar det om att hitta attraktiva och gärna vattennära områden. Följande områden är av intresse: Personvagnsuppställningen (1): Kommunen vill disponera området för ett nytt resecentrum. Östra Stranden (2): Kommunen ser området nära Skurholmsfjärden attraktivt för bostäder men även verksamheter. Svartöberget och Svartöbrinken (3): Kommunen ser att flytten av Bentoniten skapar en möjlighet för en utökad bostadsexploatering nedanför Svartöberget som en fortsättning på nuvarande bebyggelse. Trafikverket ser dock att området behövs för järnvägsändamål i synnerhet om kommunen önskar förbättra Malmhamnsvägen. 9

18 Figur 4: Karta över kommunens intressen. Centrum Svartöstan (4): Kommunen vill skapa buss-, promenad- och cykelstråk från Södra Hamn, Ettans båthamn och binda ihop Svartöbrinkens och Svartöstaden med centrum. Tuvåkra: Kommunen ser möjligheter med godsbangård och lastplats i Gammelstad, på området Tuvåkra och vill veta om Trafikverket anser det möjligt att använda arbetsplatsområdet Tuvåkra för denna verksamhet. Brister Området som kommunen vill använda som yta för resecentrum används idag till personvagnsuppställning, manskapsbyggnader och parkering för personbilar, arbetsfordon och bussar. Dessa verksamheter måste flyttas om ett resecentrum ska byggas där. Dagens plattformar ligger för långt söderut mot Svartön Nedre för att de ska kunna samplaneras med ett nytt resecentrum, dagens plattformar har är dessutom för låga och för smala för att uppfylla dagens tekniska krav. Nya plattformar måste byggas. Sett utifrån kommunens synvinkel måste verksamheten på de områden som kommunen är intresserad av flyttas. Det handlar inte enbart om järnvägsanläggning utan även industriverksamhet såsom Cementa. Östra Stranden: På den aktuella tomten för bostäder på Östra Stranden ligger idag frilastområdet vid den gamla kombiterminalen. Området måste iordningställas och saneras. Området är bullerstört av tågtrafiken på Luleå C men även av biltrafik på Hertsövägen. 10

19 Svartöberget: I det aktuella området finns inte järnvägsanläggning. Däremot kan den närliggande järnvägsanläggningen med uppställnings- och växlingsverksamheten påverka hur området kan utformas pga. t ex bullerstörning. Centrum Svartöstan: Kommunens önskemål om ett bredare stråk för gång-, cykeloch busstrafik hindras idag av järnvägsspår. Men planerna hindras även av t ex Cementa som måste ha både järnväg och väg för sina tunga transporter till anläggningen. Tuvåkra: Inom området Tuvåkra finns idag det närliggande Karlsviksspåret. Området är relativt litet och om man väljer att använda sig av området påverkas Karlsviksspåret, sedimenteringsdammar och möjligen även kraftledningar Befintliga förhållanden och utveckling referensalternativ Luleå C Resecentrum Luleå kommun önskar att det befintliga stationshuset ska bevaras Luleå C persontrafikbangård, plattformar och personvagnsuppställning Vid Luleå C finns idag två låga och smala plattformar, en sidoplattform och en svåranvänd mellanplattform. Sidoplattformen är ca 410 meter lång, 3 meter bred och har låg höjd. Mellanplattformen är ca 120 meter lång, ca <3 meter bred och har låg höjd. Plattformarna räcker i dagsläget inte till då de är för korta för att kunna hantera alla inkommande och avgående tåg rationellt vilket påverkar tidtabellen. Plattformarna är också för låga och gör att nivåskillnaden vid insteg till tåg blir för stort. Vid ombyggnation och nybyggnation används endast mellanhög plattformshöjd. Plattformarna förbinds med en plattformsövergång med bommar i markplan. Plattformsövergångens placering medför att persontåg som står vid sidoplattformen måste stanna strax övergången om resenärer ska kunna gå till regionaltåg på mellanplattformen. Vanligtvis fungerar detta bra men det har skett tillbud där tåg stannar för långt fram och vagnsdörrar hamnar mitt för övergången vilket är en säkerhetsrisk. Cirka 100 meter norr om stationshuset ligger personvagnsuppställningen som består av 6 spår. Personvagnsuppställningen rymmer enbart uppställning och hantering av persontågsvagnar. Långa persontåg måste delas för att de ska rymmas på personvagnsuppställningen. Uppställning av regionaltåget sker ofta vid mellanplattformen över natten. Personvagnsuppställningens spår är av äldre typ avseende både räl och växlar. De senaste åren har det inträffat flera urspårningar på personbangården vilket till viss del beror på dåligt spårläge och utsliten anläggning. Stoppbockarna har förskjutits till ytteränden av spåret vilket visar rent praktiskt att spåren är för korta Luleå C godstrafik Godsbangården på Luleå C består av spår 3-6 samt spår på frilastområdet. Här hanteras mestadels växling av vagnar till och från uppställningsspåren på Svartön Nedre, den 11

20 nuvarande Bentonitanläggningen, Cementa och biltransportvagnar till ändlastkajen på gamla kombiterminalområdet. Övrig godstrafik till/från Sandskär, Luleå hamn och SSAB passerar endast området Svartön Nedre Svartön Nedre består av rangeringsbangård, diverse uppställningsspår och spår till Cementa och Bentoniten. Det finns också ett antal uppställningsspår som idag används för kort- och långtidsuppställning av vagnar som saknar transportuppdrag. Det förekommer även att skadade vagnar och rena skrotvagnar står uppställda här. Mellan rangeringsbangården och gamla malmupplagsplanen finns ett öppet område där järnvägsmaterial lagras. Detta lager är under avveckling. Figur 5: Bild från NBB JU160 PM Gods Svartön Övre och Malmbangården Svartön Övre har idag genomgående spår till malmbangården samt spåranslutningar in till lokstalls-området där lok- och vagnverkstad samt avisningsanläggningen finns. Här finns även en numera slopad malmlossningsanläggning under jord som ägs av LKAB. På malmbangården sker tågbildning och spåren fungerar som avgångs- och ankomstspår för malmtågen och stålpendeln. Här sker även en hel del uppställning av vagnar på de kortare spåren i väntan på tågbildning. Malmbangården består av 15 spår varav 11 med växelförbindelse i båda ändar. Ett av de fyra stickspåren tillhör annan infrastrukturägare och ett av stickspåren saknar växelanslutning till Malmbangården Övriga spår På eller i anslutning till Luleå driftplats finns ett antal spår som berörs i studien utöver de som tidigare har nämnts som LKAB:s gamla malmlossningsstation, SSAB: s spår och kommunala spår. 12

21 SSAB:s Inexaspår är ett spår som går i västra kanten av Svartön Övre direkt in till SSAB:s område. Spåret används inte och har börjat växa igen SSAB anser att de är viktiga för deras verksamhet då det fungerar som en nödutgång ifall malmbangården skulle blockeras. SSAB:s överlämningsbangård består av fyra spår. Bangården används mycket sällan av SSAB då tågbildning och hantering av vagnar numera sker på malmbangården. I Gammelstad finns spårområden som berörs av alternativen i utredningen: Gammelstad driftplats, Luleå kombiterminal och Karlsviksspåret Signalställverk Inom Luleå driftplats finns idag två stycken signalställverk, ställverk 1 är ett gammalt ställarställverk el/el byggt 1949 och ställverk 2 är ett reläbaserat ställverk byggt 1963 och helrenoverat i början av 2000-talet efter en omfattande brand. Ställverk 1 styr Luleå C och Svartön Övre/Nedre. Ställverk 2 styr Malmbangården och malmslingan. Båda ställverken manövreras av lokaltågklarerarna som sitter i Ställverk 1. Anläggningen existerar på övertid men eftersom största tillåtna hastighet på bangården endast är 30 och 40 km/tim och ingen genomgående trafik förekommer har dock detta varit möjligt Vägnät Persontrafikbangården och godsbangårdarna på Luleå driftplats har god tillgänglighet med avseende på väganslutningar. Funktionerna på Luleå C ligger centralt nära bostäder och trafik till- och från anläggningen går via centrala gator. Efter att kombiterminalen flyttades till Gammelstad har den tunga trafiken minskat avsevärt. Frilastområdet används för att lossa biltransportvagnar. Styckegodshanteringen är i praktiken obefintlig. Lulsundsgatan fungerar som en huvudgata för trafik mellan områden och passerar idag järnvägen över en vägskyddsanläggning i norra delen av Luleå C. I utredningsalternativ för nytt resecentrum i denna utredning kommer järnvägen passera Lulsundsgatan med 3 spår istället för dagens enda spår. Med hänsyn till detta ingår i utredningen att studera r alternativ för en planskild korsning som ersätter vägskyddet. En planskild korsning tar bort barriäreffekten och ökar säkerheten för vägtrafik och oskyddade trafikanter HMSQ Dagens anläggning Arbetsmiljö: Hanteringen vid personvagnsuppställningen och vid ankomst- avgångsspår för persontåg är ur arbetsmiljösynpunkt mindre god pga. en orationell hantering med många växlingsrörelser. Miljö: På ett järnvägsområde anses marken alltid vara förorenad utifrån den verksamhet som bedrivs eller har bedrivits. En utredning av förorenad mark genom främst kart-/foto- /fastighetsinventering pågår. 13

22 Säkerhet: På Luleå driftplats förekommer idag mycket växling på Luleå C och personvagnsuppställningen. Växlingsrörelserna blir många pga. de korta spåren och detta ökar risken för olyckor. Kvalitet: Persontrafikbangården är mycket sliten och vid flera tillfällen har det skett urspårningar pga. detta. Plattformens standard medför en dålig kvalitet av stationsmiljön som helhet Markanvändning och kommunal planering Fastighetsägare som påverkas mest av utredningsalternativen är (se fig. 6). Jernhusen (1), LKAB (2), SSAB (3) och kommunen. Fastighetsgrannar är även Mefos (4), Liedl (5) och Cementa (6). Figur 6: Fastighetsägare vid Luleå driftplats. Markområdet öster och väster om stationsområdet ägs i huvudsak av Jernhusen. Kommunen har pekat ut dessa områden för exploatering i framtiden och är reserverat för bostäder (Östra Stranden), kontor och resecentrum. Svartöberget och Svartöbrinken är ett område som ägs av LKAB men som kommunen också anser vara intressant för exploatering av bostäder. LKAB ska flytta bentonithanteringen vilket medför att spårområdet frigörs för annan verksamhet eller markanvändning Tidigare utpekade funktioner i transportsystemet Luleå C - Resecentrum och persontrafikbangård: Hanterar persontåg. Möjliggör resandeutbyte. Uppställning av persontåg över natten då de inte får plats på personvagnsuppställningen. 14

23 Luleå C Personvagnsuppställning: Uppställning och hantering av persontågsvagnar. Städning, slamtömning, vattenpåfyllnad m.m. utförs. Luleå C - Godsspår Spår för passerande godstrafik. Växlingsrörelser till frilastområdet vid gamla kombiterminalen. Växlingsrörelser till- och från Svartön Nedre. Luleå C - Lastplats (frilastområde vid gamla kombiterminalen): Lastning och lossning av bilar. Möjlighet att hantera styckegods. Svartön Nedre Rangering av vagnar på rangeringsbangård. Diverse uppställningsspår. Spår till Cementa och Bentoniten. Svartön Övre Spåranslutningar till lokstallsområde. Spår till malmbangården som fungerar som avgångs- och ankomstspår för malmtågen och stålpendeln. Uppställning av lok och i mindre omfattning även vagnar i väntan på tågbildning. Malmbangården Tågbildning sker på malmbangården. Spår som går till malmslingan, LKAB:s malmhamn samt malmlossningen på SSAB Mål för åtgärd(er)/problemlösning Huvudmål för åtgärder: Nytt resecentrum och personbangård: Uppfylla kommunens önskemål om ett gemensamt resecentrum för tåg- och busstrafik. Renodla spåranvändningen och för person- och godstågtrafik. Utöka antalet plattformslägen för att öka kapaciteten på Luleå C. Planskild plattformsförbindelse till den nya mellanplattformen. Ersätta vägskyddet för Lulsundsgatan med planskild korsning: Minskar barriäreffekten. Öka tillgängligheten för bilar, bussar och oskyddade trafikanter. Öka säkerheten. Ny personvagnsbangård: Uppställning av tågvagnar, hanteringen av tågen och tågbildning måste kunna ske på ett sätt som är effektivt och inte stör övrig trafik. 15

24 Tillräckligt med och väl anpassade spår för korttidsuppställning (för städning, slamtömning, vattenpåfyllnad m.m.). Lokalisering av personvagnsbangården i närhet till personbangården. Nya godsspår: Säkerställa framtida behov av godsspår. Ny lastplats (frilastområde): Lokalisering av ett framtida frilastområde och billossning med bra tillgänglighet för lastbilstrafik om inte hantering av frilast kan fortgå på nuvarande plats. 16

25 4. Alternativa lösningar 4.1. Tänkbara åtgärdstyper Steg 1 åtgärder (Tänk om) En steg 1 åtgärd har identifierats i denna studie nämligen att flytta frilasten och billossningen till befintliga anläggningar i Boden eller Älvsbyn om behov uppstår att komma åt markområdet för denna verksamhet vid gamla kombiterminalsområdet Steg 2 åtgärder (Optimera) I investeringsplanerna ingår att rusta upp spåren på gamla malmbangården. Åtgärden är egentligen en reinvesteringsåtgärd men kraven på axellast är högre idag än när spåren byggdes. Nytt spårmaterial klarar dessutom högre laster vilket medför att godshanteringen erhåller bättre förutsättningar. Även risken för urspårningar minskar pga. utslitna spår. Sammantaget innebär åtgärden en optimering av nuvarande anläggning för godstrafiken. Detta alternativ benämns JA-Gods etapp A fortsättningsvis i denna utredning. Därutöver planerar LKAB att flytta sin bentonithantering från Svartön nedre till Sandskär. Då kan nuvarande bentonitspår överta uppgiften som uppställningsspår från det spår som är beläget närmast Malmhamsvägen som benämns Nya elevatorspåret. Detta spår kan då rivas och genomförs en mindre investering att byta ut kontaktledningsbryggorna och flytta läget för stolparna i sidled frigörs mark så att kommunen får plats med en GC väg och mindre breddning av Malmhamnsvägen. Detta alternativ benämns JA-Gods etapp B fortsättningsvis i denna utredning Steg 3 åtgärder Långsiktigt behöver stora delar av anläggningen successivt rustas upp vilket har pågår fortlöpande och måste fortgå. En del av detta berörs av utredningen då gammal anläggning ersätts med ny men därutöver behöver de spår som ska finnas kvar upprustas men detta berörs inte vidare i utredningen Steg 4 åtgärder Eftersom inga steg 1 till 3 åtgärder löser kapacitetsproblemen för persontrafiken avseende uppställning och plattformsbehov har det tagits fram en mängd utredningsalternativ i tidigare studier och som har kompletterats med ytterligare alternativ i denna studie. 17

26 Följande uppdelning har gjorts av utredningsalternativ från funktionsutredningen med tillägg för UA6 Resecentrum samt utredning av planskild korsning mellan Östermalm och Centrum: Jämförelsealternativ Persontrafik Jämförelsealternativ Gods Etapp A och B UA5 Resecentrum med Umeå-tunnel eller Plattformsbro UA6 Resecentrum med Umeå-tunnel eller Plattformsbro Planskild korsning Lulsundsgatan: - BRO-UA1 Planskild korsning, Bro i Lulsundsgatans förlängning - BRO-UA2 Planskild korsning, Bro från Lulsundsgatan mot Prästgatan - BRO-UA3 Planskild korsning, Tunnel från Lulsundsgatan mot Prästgatan - BRO-UA4 Planskild korsning, Bro i Storgatans förlängning - BRO-UA5 Planskild korsning, Malmuddsviadukten - BRO-UA6 Planskild korsning, Varvsleden - BRO-UA7 Planskild korsning, Skeppsbrogatan UA1-P: Personvagnsuppställning Svartön Nedre UA2-P: Personvagnsuppställning Svartön Övre Öster UA3-P: Personvagnsuppställning Svartön Övre Betong UA1-G: Godsbangård Svartön Övre Öster UA2-G: Godsbangård Svartön Övre Betong UA3-G: Godsbangård Svartön Nedre UA4-G: Godsbangård Tuvåkra Utredningsalternativ Lastplatser Inexa, Mefos eller Tuvåkra Utredningsalternativ UA1 t.o.m. UA4 för Resecentrum har förkastats i tidigare skede eftersom dessa inte klarar de grundläggande kraven på utformning pga. av nya normer Studerade åtgärdstyper och alternativa lösningar I detta kapitel beskrivs de olika jämförelse- och utredningsalternativen Jämförelsealternativ Persontrafik (JA-P) JA-P innebär endast upprustning av ytbeläggning och trafikantinformation på nuvarande plattformar samt upprustning av nuvarande växlar och spår vid stationen och persontågsuppställning. JA-P uppfyller inte några mål med utredningen och förkastas därför Jämförelsealternativ Gods, (JA Gods) JA Gods uppfyller behoven för Luleå driftsplats under förutsättning att erforderlig upprustning genomförs. I JA Gods ingår att spåren på gamla malmbangården rustas upp för att klara 25 eller 30 tons axellast enligt plan 2016 och som slutetapp att nya elevatorspåret intill Malmhamnsvägen kan slopas när bentonitlastningen flyttas. För att möjliggöra en bättre gatumiljö räcker det inte med slopning av spåret utan kontaktledningsbryggarna måste flyttas och bytas ut, i övrigt inga åtgärder. 18

27 Utredningsalternativ UA5 Resecentrum (med Umeå-tunnel /Plattformsbro) Syfte Syftet med utredningsalternativet är att skapa ökad kapacitet och tillgänglighet för persontågtrafiken vid Luleå C. Målsättningen är att skapa 3-4 plattformslägen i ett nytt läge på Luleå C för att klara dagens trafik samt en utökad regional tågtrafik och Luleå kommuns planer att i Storgatans förlängning skapa ett modernt resecentrum med tåg- och busstation samlat på en plats. Utförande I detta alternativ är spår och plattformar placerade så att både godsterminalen (se fig. 7, nr 3) och nuvarande stationshus måste rivas (se fig. 7, nr 4). Luleå resecentrum beräknas omfatta en sidoplattform med två plattformslägen och en mellanplattform med två eller tre plattformslägen. Plattformarna centreras till Storgatan i Luleå och förskjuts närmare Lulsundsgatan jämfört med nuläget (se fig. 7, nr 5). Nuvarande personvagnsuppställning skissas av kommunen att användas för bussterminal och bli en del av ett nytt resecentrum Figur 7: UA-5 Resecentrum. Figur 7 illustrerar förutom spårlösning och plattformar även en järnvägsbro (kombinerad väg samt gång- och cykeltunnel under järnvägen) som ersätter vägskyddet över Lulsundsgatan enligt BRO-UA1 Tunnel Lulsundsgatan Prästgatan (se fig. 7, nr 2). I utredningsalternativet tas även höjd för dubbelspår mellan Luleå och Notviken (se fig. 7, nr 1). Dubbelspårsutbyggnad Boden Luleå kommer att utredas i en separat Åtgärdsvalsstudie i närtid. Nuvarande personvagnsuppställning rivs och flyttas till annan plats inom Luleå driftplats (se utredningsalternativ UA1-P, UA2-P, UA3-P). Godståg kan passera Luleå C på spår 5 och behöver inte passera vid plattformarna. Därmed kan spår vid plattformarna i huvudsak användas av persontåg. När det gäller plattformsövergång har detta utredningsalternativ utvärderat två olika alternativ: 19

28 - UA5 Resecentrum med Umeå-tunnel En planskild plattformsövergång i form av en gång- och cykeltunnel liknande tunneln vid Umeå C med uppgång på båda sidor av spåren. Detta ger effektivt resandeutbyte och tillgängligheten till stationen blir hög. Figur 8 nummer 2, illustrerar utformning av GC-tunneln. - UA5 Resecentrum med plattformsbro En plattformsbro för både gående och cyklister tar stort utrymme och det krävs en spiralramp på västra sidan för att ansluta innan Prästgatan, se BRO-UA1 Planskild korsning Bro i Storgatans förlängning. En plattformsbro för endast gående finns det plats för och är även mer estetiskt tilltalande än en tunnel, här har bron vid Sunderbyns sjukhus använts som exempel på utförande för att utgöra underlag för kostnadsberäkningarna Utredningsalternativ UA6 Resecentrum (med Umeå-tunnel /Plattformsbro) Syfte Syftet med utredningsalternativet är att skapa ökad kapacitet och tillgänglighet för persontågtrafiken vid Luleå C. Målsättningen är att skapa 3-4 plattformslägen i ett nytt läge på Luleå C för att anpassa till utökad regionaltågstrafik och Luleå kommuns planer att i Storgatans förlängning skapa ett modernt resecentrum med tåg- och busstation samlat på en plats. Utförande I detta utredningsalternativ har spårlösningen anpassats efter inkomna synpunkter från Luleå kommun att stationshuset samt järnvägsgrillen inte bör rivas. Istället rivs godsterminalen och GC-bron i södra änden av plattformarna byggs om (se fig. 8, nr 3). I och med att GC-bron byggs om, så behöver inte spårlösningen för detta alternativ anpassas efter läget för bropelarna. Utförandet av UA-6 Resecentrum blir geometriskt bättre än UA-5 Resecentrum när det gäller tågföring och resandeutbyte med den stora skillnaden att plattformarna blir raka och tåg slipper stå i kurva vid plattform, se figur Figur 8: UA-6 Resecentrum med Umeå-tunnel. I Figur 8 illustreras förutom spåranläggning och plattformar även en vägtunnel som ersätter vägskyddet över Lulsundsgatan enligt BRO-UA1 Tunnel Lulsundsgatan 20

29 Prästgatan (se fig. 8, nr 1), samt en GC-tunnel för passage till mellanplattform (se fig. 8, nr 2). Även i detta utredningsalternativ tas även höjd för dubbelspår mellan Luleå och Notviken. Nuvarande personvagnsuppställning rivs och flyttas till annan plats inom Luleå driftplats (se utredningsalternativ UA1-P, UA2-P, UA3-P). Tåg som inte behöver stanna vid plattform kan enkelt passera resecentret på spår 4 och 5. Därmed kan spåren vid plattformarna enbart användas av persontåg vid normal drift. När det gäller plattformsövergång har detta utredningsalternativ precis som UA5 resecentrum två alternativ på utformning utvärderats: - UA6 Resecentrum med Umeå-tunnel Plattformsförbindelse utformas lika som UA5 Resecentrum med Umeå-tunnel men spårgeometriskt enligt UA 6. - UA6 Resecentrum med plattformsbro Plattformsförbindelse utformas lika som UA5 Resecentrum med plattformsbro men spårgeometriskt enligt UA Utredningsalternativ BRO-UA1 t.o.m. BRO-UA7 för Planskild korsning Lulsundsgatan Här beskrivs alternativ från utredningen som gjordes av Sweco , Utredningen syftade att ge förslag på hur vägskyddet över Lulsundsgatan kan ersättas med en planskild korsning mellan väg och järnväg. BRO-UA1 Planskild korsning, Bro i Lulsundsgatans förlängning En bro över järnvägen blir högre än ett tvåvåningshus. En bro i Lulsundsgatans förlängning skulle innebära att körbanan skulle hamna i nivå med taken på angränsande hus. Det skulle ha oacceptabla konsekvenser för boendemiljön att bygga en bro i det läget. Med en lutning på 5 % skulle bron börja i korsningen med Backgatan och sluta ca 50 meter före korningen med Hermelinsgatan, det skulle kunna medföra problem för en rad infarter till fastigheter längs Lulsundsgatan. BRO-UA2 Planskild korsning, Bro från Lulsundsgatan mot Prästgatan Att vrida bron från Lulsundsgatan mot Prästgatan skulle förbättra situationen något för angränsande bebyggelse (se fig. 9). En ytterligare fördel är att lutningarna på bron kan göras flackare för bättre tillgänglighet och bekvämlighet. Med lutningar mellan 3,7 till 4,3 % skulle bron bli drygt 200m lång, tillkommande är slänter och/eller stödmurar innan bron landar. Med ramper kan bron ansluta till Magasinsgatan, vid Skeppsbrogatan har bron landat i befintlig marknivå. För att uppnå bättre tillgänglighet mellan stadsdelarna och mindre nivåskillnader för gående och cyklister föreslås en tunnel i Lulsundsgatans förlängning studeras vidare. Konstruktionen för en gång- och cykeltunnel klarar sig ovanför havsnivån, om detta innebär att man även klarar grundvattennivån behöver studeras vidare. 21

30 Figur 9: BRO-UA2 Planskild korsning, Bro från Lulsundsgatan mot Prästgatan. BRO-UA3 Planskild korsning, Tunnel från Lulsundsgatan mot Prästgatan En tunnel eller underfart från Lulsundsgatan mot Prästgatan har den stora fördelen att konstruktionen inte stör bebyggelsen (se fig, 10). Gång- och cykelbanan kan även utföras med flackare ramper vilket ger bättre tillgänglighet än en bro. En risk med denna lösning är att gående som har målpunkter i Lulsundsgatans förlängning upplever det som en för stor omväg att bryta av siktlinjen och gå nedför vilket kan medföra oönskat spring över järnvägen. En underfart innebär att konstruktionen delvis hamnar under grundvattennivån vilket behöver lösas genom ett tätt tråg. Grundvattnet förutsätts ligga över havsnivån. 22

31 Figur 10: BRO-UA3 Planskild korsning, Tunnel från Lulsundsgatan mot Prästgatan. BRO-UA4 Planskild korsning, Bro i Storgatans förlängning En bro i Storgatans förlängning är den logiska placeringen för en förbindelse som ska knyta Östra Stranden direkt till Luleås mest centrala delar. Placeringen är också mitt på den nya planerade perrongen. Två varianter har studerats. En bro för enbart gång- och cykeltrafik. En bro för alla trafikslag. Problemet med en bro för alla trafikslag i detta läge är att det behöver passera Prästgatan planskilt vilket medför en mycket lång och bred bro i fonden av gågatan. En gång- och cykelbro kan, med lite snurr, rymmas inom området mellan spåren och Präst-gatan, för gående och främst cyklister är det av trafiksäkerhetsskäl dock fördel att komma över Prästgatan planskilt. Med en lång gång- och cykelbro finns fördelen att Floras kulle och Loet ger möjlighet att justera Storgatans och Prästgatans profiler. En höjning av profilen kortar rampernas längd. Det är i stort sett bara här längs sträckan som det finns möjligheter till större justeringar av vägprofilerna uppåt vid övriga kvarter är befintlig bebyggelse och befintliga entréer styrande för vilka förändringar som kan göras i vägprofilen. 23

32 Figur 11: BRO-UA4 Planskild korsning, Bro i Storgatans förlängning. BRO-UA5 Planskild korsning, Malmuddsviadukten Malmuddsviadukten är en gammal bro som används för gång- och cykeltrafik idag. Bron har tekniskt tjänat ut och behöver ersättas. Det är tänkbart att ersätta Malmuddsviadukten med en ny bro som tål belastningen av biltrafik. I ett sådant fall skulle en anslutning till Östra Stranden kunna skapas genom att nås från söder via Malmuddsviadukten. BRO-UA6 Planskild korsning, Varvsleden Att nå Östra Stranden från mer än en enda punkt i norr med bil är troligen väsentligt för att göra området attraktivt samtidigt som trafikpåverkan på t ex Östermalm blir 24

33 godtagbar. Att avleda trafik från Varvsleden ner till Östra Stranden är troligen möjligt, men innebär troligen att malmuddsviadukten behöver ersättas. BRO-UA7 Planskild korsning, Skeppsbrogatan En anslutning till Skeppsbrogatan med bro över spåren erbjuder bättre utrymme mot befintlig bebyggelse än vid Lulsundsgatan. En bro kan komma att uppta en stor del av det utrymme som skulle krävas för att göra ett resecentrum med bussterminal vid Storgatans förlängning Utredningsalternativ UA1-P Personvagnsuppställning Svartön Nedre Syfte Syftet är att flytta nuvarande personvagnsuppställning för att frigöra mark för ett resecentrum och för att få en rationell personvagnsuppställning med stor kapacitet på annan plats inom Luleå driftplats. Målsättningen med placeringen av detta utredningsalternativ är att få en tydlig logistik på driftplatsen genom att koncentrera tågrörelser kopplat till persontrafik på nedre delen av Luleå C (spår 1, 2 och 3) och Svartön Nedre medan tågrörelser kopplat till godstrafik hanteras på den övre delen av Luleå C (nuvarande spår 5 och 6), Svartön Övre, Malmbangården samt rangeringsbangården. Målsättningen är även att få plats med funktionen inom Trafikverkets fastighet. Utförande Personvagnsuppställningen placeras på Svartön Nedre med fyra stycken långa spår (ca 500 m) i höjd med nuvarande spår till Bentoniten (se fig. 12, nr 1). Kortare uppställningsspår för regionaltåg och lok placeras på området som idag rymmer järnvägsmaterial (se fig. 12, nr 2) och som håller på att avvecklas. För att klara angivna spårlängder för den nya personvagnsuppställningen behöver delar av spåren och rundgångsspåret gå utanför Trafikverkets fastighet och söderut in på det område där LKAB idag har bentonitverksamheten samt området där industrifastigheter är belägna. Bentoniten ska flyttas och området blir därmed tillgängligt. Denna lösning kräver markförvärv av LKAB. Ett alternativ är att förskjuta spårområdet österut för att minska markanspråket något (se fig. 13, nr 1) Figur 12: UA1-P Personvagnsuppställning Svartön Nedre alt 1. 25

34 1. Figur 13: UA1-P Personvagnsuppställning Svartön Nedre alt 2 förskjutning mot Svartöberget. En svårighet är att få så långa sträckor som möjligt med raka spår i detta utredningsalternativ. Området ligger i vinkel med Luleå C vilket oundvikligen gör att viss del av spåren ligger i kurva. Därutöver kräver båda dessa alternativ att flera av dagens uppställningsspår för godstrafiken måste tas i anspråk. Detta medför att det uppstår spårbrist för uppställning av godsvagnar inom Luleå driftsplats. Trafik för att förse persontågen med förnödenheter och tillkommande övrig biltrafik för att driva anläggningen innebär att trafiken ökar förbi södra hamnen Utredningsalternativ UA2-P Personvagnsuppställning Svartön Övre Öster Syfte Syftet är att flytta nuvarande personvagnsuppställning för att frigöra mark för ett resecentrum och för att få en rationell personvagnsuppställning med stor kapacitet på annan plats inom Luleå driftplats. Målsättningen med placeringen av detta utredningsalternativ är att få plats med den inom Trafikverkets fastighet och få en, i jämförelse med UA1-P, personvagnsuppställning med så raka spår som möjligt. Målsättningen är även att koncentrera järnvägsverksamheten inom ett mindre område och använda en idag oanvänd markyta. Placeringen av personvagnsuppställningen ska gå att kombinera med Norrbotniabanans alternativ öst. Utförande Personvagnsuppställningen placeras på Svartön Övre med fyra stycken långa spår (500 m), kortare uppställningsspår för regionaltåg och lok samt rundgångsspår. Användning av detta område för personvagnsuppställningen kräver att spår 38 och spår 39 rivs samt att järnvägsbanken schaktas bort för att få en bredare plan yta än vad som finns idag. Figur 14: UA2-P Personvagnsuppställning Svartön Övre Öster. 26

35 Spåren är nästintill helt raka och placeringen har anpassats så att personvagnsuppställningen blir i mycket liten lutning. Marken som berörs av detta alternativ utgörs av befintligt spårområde där nuvarande spår används mycket sällan är slopade. Här krävs att LKAB river bort den gamla lossningsstationen (underjordsanläggning) samt att Metallvägen förlängs fram till personvagnsuppställningen så att trafiken som följer med verksamheten inte behöver ta sig via Södra hamn utan istället får förbindelse med Svartövägen och Örnäset. UA2-P inkl. Norrbotniabanan alternativ öst: För UA2-P kräver en anpassning till Norrbotniabanan alternativ öst ytterligare schakt och anpassning av området eftersom godslösningen för NBB-öst tar markområdet mellan spår i anspråk. Detta innebär att personvagnsuppställningen förskjuts mot sydväst och kommer närmare Svartöbergets fot (se fig. 15, röda spår). Figur 15: UA2-P Svartön Övre i kombination med NBB-öst Utredningsalternativ UA3-P Personvagnsuppställning Svartön Övre Betong Syfte Syftet är att flytta nuvarande personvagnsuppställning för att frigöra mark för ett resecentrum och för att få en rationell personvagnsuppställning med stor kapacitet på annan plats inom Luleå drift-plats. Målsättningen med placeringen av detta utredningsalternativ är att kunna behålla marken mellan spår 34 och 38 (se fig. 16, nr 1) för godstrafikändamål oavsett NBB-alt öst. Målsättningen är även att koncentrera järnvägsverksamheten inom ett mindre område och använda en idag oanvänd markyta. Placeringen av personvagnsuppställningen ska gå att kombinera med NBB alternativ öst. Utförande Personvagnsuppställningen placeras sydväst om Svartön Övre på den betongyta som LKAB använde som ett mellanlager av. Utformningen är lika övriga utredningsalternativ. I sydöst går spåren för personvagnsuppställningen mycket nära Svartöbergets fot och bergs- och markschakt krävs. 27

36 I framtagen spårskiss har anläggningen utformats med hänsyn till infarten NBB-öst. 1. Figur 16: UA3-P Personvagnsuppställning Svartön Övre Betong inkl. inritad infart NBB-öst och Spåren NBB-godsspår. är nästintill helt raka och placeringen har anpassats så att personvagnsuppställningen blir i mycket liten lutning. UA3-P påverkas inte nämnvärt av en anpassning till NBB-öst. Detta alternativ förkastas eftersom det inte finns några ytor för de lokaler och den trafik som krävs för att furnera tåg med mindre än att en stor mängd berg måste sprängas bort Utredningsalternativ UA1-G Godsbangård Svartön Övre Utredningsalternativet var med i funktionsutredningen men har förkastats då nuvarande anläggning enligt JA-G klarar behoven inom överskådlig framtid Utredningsalternativ UA2-G Godsbangård Betong Utredningsalternativet var med i funktionsutredningen men har förkastats då nuvarande anläggning enligt JA-G klarar behoven inom överskådlig framtid Utredningsalternativ UA3-G Godsbangård Svartön Nedre Utredningsalternativet var med i funktionsutredningen men har förkastats då nuvarande anläggning enligt JA-G klarar behoven inom överskådlig framtid Utredningsalternativ UA4-G Godsbangård Tuvåkra Utredningsalternativet var med i funktionsutredningen men har förkastats då nuvarande anläggning enligt JA-G klarar behoven inom överskådlig framtid Utredningsalternativ Lastplatser (sido- och ändlastkaj) Ersättning av lastplatsen på gamla kombiterminalområdet norr om Luleå C har studerats i 5 olika placeringsalternativ. Trafikverket får inte äga lastplatser och terminaler men alternativa placeringar har studerats för att se vilka alternativ som kan påverka driftplatsen. Ur Trafikverkets synvinkel kan nuvarande lastplats (1) ligga kvar då spåranslutningarna endast påverkas marginellt av ombyggnationerna för nytt resecentrum. Lastplatsen måste flyttas om östra stranden ska exploateras enligt kommunens planer. 28

37 7. Godsbangård i Tuvåkra, anslutning till stambanan i båda ändar av bangården alt spår m stoppbock. Långa godsspår (750 m) + uppställningsspår. 1. Resecentrum med sidoplattform och ny mellanplattform. Dubbelspår vid Lulsundsgatan. Befintlig lastplats Lastplats m sido- och ändlastkaj. Alt personvagnsuppställning, lok + regionaltåguppställning. Väg från Södra Hamn. Rangerbangård kvar. Område med spår (bentonit mfl) kan tas bort, kvar blir min 2 spår till Cementa. Lastplats vid Svartön Nedre. Väg från Södra hamn. 6. Alt bro? Lastplats - spår vid nuv. överlämningsbangård + uppställningsytor och väg på gamla järnvägsbanken. Konflikt med NBB-alt öst Alt personvagnsuppställning, lok + regionaltåguppställning. Ev i kombination med SSAB överlämningsspår om NBB-alt öst. Väg från Södra Hamn, Malmhamnsvägen. Lastplats alt placeringar. Sidoändlastkaj i nivå m motsvarande spår 38. Väg för mindre bilar från spårnivå till uppställningsyta. Lastbil på bef väg. Figur 17: Tänkbara placeringar för lastplats i Luleå och Gammelstad. En tänkbar placering för lastplats vid Luleå driftplats är i kilen i markområdet mellan SSAB:s överlämningsbangård och Svartöberget (2). Denna placering kan komma i konflikt med NBB-öst. Ett annat alternativ är att använda kilen i markområdet nordväst om Mefos mellan malmbangården och Metallvägen (3). Tillgängligt utrymme på Svartön Övre är svårare att använda som lastplats eftersom det inte finns självklar väganslutning till området (4). Ett alternativ skulle även vara att bygga lastplatsen på betongplattan (LKAB:s f.d. lilla mellanlager) vid Svartön Övre (5). Detta begränsar möjligheterna för expansion för en personvagnsuppställning på Svartön Övre Öster eller om NBB-öst blir ett alternativ. Med personvagnsuppställningen på Svartön Övre finns en möjlighet att anordna en lastplats på Svartön Nedre (6). Kommunen är dock negativ till placeringen då det kräver att väganslutningar görs via Södra hamn (Småbåtsgatan och Malmhamnsvägen) eller via Svartöbrinken (Sjöfartsgatan och Malmhamnsvägen). En lastplats på arbetsplatsområdet Tuvåkra i Gammelstad är fullt möjligt att anordna (7) och får en tydlig koppling till övriga logistikfunktioner som finns i området. Hantering och växling av vagnar till Storheden sker redan på Gammelstads driftplats och en lastplats i området bör vara logistiskt möjligt. Kommunen äger marken och anslutning görs till industrispåret Karlsviksspåret. Ytterligare en alternativ placering kan vara inne på kombiterminalområdet vilket minskar behov av markarbeten, här är det dock i dagsläget olika transportföretag som hanterar kombiterminalens containerhantering respektive transport av frilast. Väganslutning till Tuvåkra sker enkelt via befintligt vägnät. Ytterligare alternativ, utöver Tuvåkra i Gammelstad (se ovan), är att se utanför Luleås gränser. Hela verksamheten skulle kunna flyttas till lastplatserna i Boden eller Älvsbyn. Dock har Luleå kommun tidigare signalerat att de vill ha en lastplats inom kommunen. Att ersätta nuvarande lastplats med en nybyggd anläggning är dyrt och nyttan står knappast i proportion till kostnaderna. Utredningen föreslår i första hand att nuvarande 29

Befintlig förbindelse och passage i plan väster om stationshuset ersätts med planskild passage.

Befintlig förbindelse och passage i plan väster om stationshuset ersätts med planskild passage. Etapp 1c Flyttat stationshus och passage (G1c) Utrymmet mellan stationshuset och spår 1 är för smalt för att uppfylla dagens krav på plattform och används därför bara som gångpassage. Om huset flyttas

Läs mer

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Bjerkemo Konsult 1 Kustjärnväg förbi Oskarshamn Framsidesbild från Rydebäcks station PM 2011-10-31 Bakgrund Regionförbundet i Kalmar har tagit initiativ till

Läs mer

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram

Läs mer

Komplettering terrängstudie Uppsala - Enköping

Komplettering terrängstudie Uppsala - Enköping Komplettering terrängstudie Uppsala - Enköping Anslutning till Ostkustbanan i Uppsala Komplettering terrängstudie Uppsala - Enköping Anslutning till Ostkustbanan i Uppsala 2009-09-02 Komplettering terrängstudie

Läs mer

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Bildkälla: Kontur Arkitekter Utredare Therese Nyman Pär Båge STOCKHOLM 2014-11-14 Förutsättningar Vatthagen 1:103 ligger cirka 150 meter öster om Glädjens trafikplats vid

Läs mer

Studie Transportkorridor. Mölndalsåns dalgång Underlag till Fördjupad Översiktsplan. BILAGA Transportkorridoren

Studie Transportkorridor. Mölndalsåns dalgång Underlag till Fördjupad Översiktsplan. BILAGA Transportkorridoren Studie Transportkorridor Mölndalsåns dalgång Underlag till Fördjupad Översiktsplan BILAGA Transportkorridoren Februari 2012 INNEHÅLL 1 NORRA DELEN 2 2 MELLERSTA DELEN 6 3 SÖDRA DELEN 10 Beställare: Trafikverket

Läs mer

Kommunens inriktning för resecentrum i Luleå centrum

Kommunens inriktning för resecentrum i Luleå centrum LULEÅ KOMMUN PROJEKTDIREKTIV Version 1 (5) Projektdirektiv för Kommunens inriktning för resecentrum i Luleå centrum Bakgrund Resecentrums betydelse som en attraktiv punkt i staden Resecentrum i modern

Läs mer

Boden kommuns järnvägsanläggning:

Boden kommuns järnvägsanläggning: Bodens kommun Järnvägsnätsbeskrivning 070101 Boden kommuns järnvägsanläggning: Moråsen Torpgärdan Avdelningschef Gatuavdelningen: Mats Elgcrona mats.elgcrona@boden.se 0921-62326 Bodens kommun, 961 86 Boden.

Läs mer

Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet

Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet PM Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet Handläggare: Telefon: e-post: Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd...3 1.1 Allmänt...3 1.2 Trafikering...3 1.3 Restider/transporttider/avstånd...3

Läs mer

Rätt spår 2 FULL TRIM!

Rätt spår 2 FULL TRIM! Rätt spår 2 FULL TRIM! Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro Februari 2009 Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro 1

Läs mer

Järnvägsnätsbeskrivning NLC Terminal Umeå

Järnvägsnätsbeskrivning NLC Terminal Umeå 1 (7) Järnvägsnätsbeskrivning NLC Terminal Umeå Gäller fr.o.m 2015-08-31 2 (7) Senast införda ändring Datum Omfattning Sida 2010-08-03 Nytt dokument Alla 2012-09-01 Ändring Alla 2014-05-12 Nya kontaktuppgifter,

Läs mer

Nuläge, brister och behov

Nuläge, brister och behov Nuläge, brister och behov Åtgärdsvalsstudie ABB-industriområde och Väsmanstrand 2014-10-15 Nuläge 2046 Antal fordon per veckodygn inom området se karta in i området, ut från området, totalt. Mätningarna

Läs mer

Järnvägsnätsbeskrivning (JNB) för. Jönköpings kommun. Utgåva 2

Järnvägsnätsbeskrivning (JNB) för. Jönköpings kommun. Utgåva 2 Sidan 1 av 11 Gällande fr. o m: 2014-10-01 Utgåva: 2 Handläggare: Stefan Åhman Sweco Rail AB Utgivare: Mathias Johansson Tekniska kontoret Järnvägsnätsbeskrivning (JNB) för Jönköpings kommun Utgåva 2 Sidan

Läs mer

Roslagsbanans utbyggnad

Roslagsbanans utbyggnad Roslagsbanans utbyggnad Trafikförvaltningen/SL satsar på en omfattande kapacitetsförstärkning, som påbörjades redan 2008. Roslagsbanan har genomgått moderniseringar i flera steg och delar av banan har

Läs mer

JÄRNVÄGSNÄTSBESKRIVNING

JÄRNVÄGSNÄTSBESKRIVNING 1 JÄRNVÄGSNÄTSBESKRIVNING För tågplan med början 2006-12-10 Reviderad dec 2007 Reviderad maj 2008 Reviderad sept 2008 Reviderad 2009 Reviderad 2011 JÄRNVÄGSNÄTSBESKRIVNING 2006, vers. 6 2 Innehållsförteckning

Läs mer

SLUSSEN - en jämförelse mellan plan A och plan B

SLUSSEN - en jämförelse mellan plan A och plan B SLUSSEN - en jämförelse mellan plan A och plan B Faktakällor: Stockholm stads information på www.stockholm.se/slussen för plan A och plan B s information på www.slussenplanb.nu från november 2014. Riksintresse

Läs mer

Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikstruktur och parkering

Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikstruktur och parkering 1(8) Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikstruktur och parkering Uppdragsnummer: 226043 Uppdragsansvarig: Johan Bergström Handläggare Kvalitetsgranskning Anna Stjärnkvist/Anna-Karin Ekström 010-452

Läs mer

S A M R Å D S H A N D L I N G

S A M R Å D S H A N D L I N G Dnr TPN 2013/35 S A M R Å D S H A N D L I N G Upphävande av stadsplan PLAN af Platsen Hallsberg från år 1886 i Hallsberg, Hallsbergs kommun, Örebro län Upprättat 2013-04-05 Antagen: Laga kraft: Dnr TPN

Läs mer

Ansökan om behörighet görs på en särskild blankett som kan hämtas på Banverkets webbplats Banportalen (http://www.banverket.se/banportalen).

Ansökan om behörighet görs på en särskild blankett som kan hämtas på Banverkets webbplats Banportalen (http://www.banverket.se/banportalen). 1.7 Publicering Järnvägsnätsbeskrivningen, inklusive avvikelsemeddelanden, publiceras på Banverkets webbplats Banportalen. Där finns också ytterligare information som hör till respektive utgåva av järnvägsnätsbeskrivningen.

Läs mer

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie Väg 77 Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie 1 Kort om väg 77 Vägen har ett körfält i vardera riktningen utan mitträcke. Vägbredden är ca 6,5m, respektive körfält 3m, vägrenar 0,25m.

Läs mer

2014-10-15. NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören. Rapport. 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell

2014-10-15. NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören. Rapport. 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell 2014-10-15 NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören Rapport 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören

Läs mer

Järnvägsnätbeskrivning. för. Norrköpings kommuns. Hamn- och industrispår. Sidan 1 av 13

Järnvägsnätbeskrivning. för. Norrköpings kommuns. Hamn- och industrispår. Sidan 1 av 13 Sidan 1 av 13 Gällande fr. o m: 2006-12-10 Ändrad: 2013-05-29 Handläggare: lexander Johansson Utgivare: Leif Lindberg Järnvägsnätbeskrivning för Norrköpings kommuns Hamn- och industrispår Sidan 2 av 13

Läs mer

Effektsamband för transportsystemet. Fyrstegsprincipen Version 2012-10-30 Steg 2. Drift och underhåll. Kapitel 6 Drift och underhåll av järnväg

Effektsamband för transportsystemet. Fyrstegsprincipen Version 2012-10-30 Steg 2. Drift och underhåll. Kapitel 6 Drift och underhåll av järnväg Effektsamband för transportsystemet Fyrstegsprincipen Version 2012-10-30 Steg 2 Drift och underhåll Kapitel 6 Drift och underhåll av järnväg 1 Översiktlig beskrivning av förändringar och uppdateringar

Läs mer

Utredning av ytbehov för framtida kombiterminal Stockholm syd

Utredning av ytbehov för framtida kombiterminal Stockholm syd PM 2014-09-23 Utredning av ytbehov för framtida kombiterminal Stockholm syd - Delutredning i samband med framtagande av detaljplan för Mörby del 5 Medverkande vid framtagande av denna utredning har från

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Vad är Ostlänken? 15 mil ny dubbelspårig järnväg mellan

Läs mer

Presentation av alternativen i enkäten

Presentation av alternativen i enkäten Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för

Läs mer

Trafiksäkerhetsinstruktion

Trafiksäkerhetsinstruktion Dokumenttyp Verksamhetsområde Trafiksäkerhetsinstruktion Jernhusens järnvägsverksamhet 1 (8) Upprättad av Kristina Blomqvist, 08 402 84 75, kristina.blomqvist@jernhusen.se Beslutas av CTFI, Maria Denize

Läs mer

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan 1(5) Strategisk Utveckling Handläggare Jens Plambeck +4686861651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-09-12 Trafiknämnden 2014-09-23, punkt 30 Diarienummer Svar på skrivelse från (S) om upprustning

Läs mer

Järnvägsnätsbeskrivning. Västerviks Kommun

Järnvägsnätsbeskrivning. Västerviks Kommun Jämvägsnätsbeskrivning Västerviks Kommun Järnvägsnätsbeskrivning Västerviks Kommun För tågp1an med början 2006-12-10 Revidering 2013-12-15 Järnvägsnätsbeskrivning Västerviks Kommun Innehållsförteckning

Läs mer

Trafiksäkerhetsinstruktion för Eslövs kommuns spåranläggning Komplettering till JvSFS 2008:7 Bilaga 20 Sidospår

Trafiksäkerhetsinstruktion för Eslövs kommuns spåranläggning Komplettering till JvSFS 2008:7 Bilaga 20 Sidospår 1 Trafiksäkerhetsinstruktion för Eslövs kommuns spåranläggning Komplettering till JvSFS 2008:7 Bilaga 20 Sidospår Utgåva 4 -gäller fr.o.m. 2012-02-20 Kontaktfunktioner Ansvarig funktion hos infrastrukturförvaltaren:

Läs mer

Projektbeskrivning Väg 222 Trafikplats Lugnet

Projektbeskrivning Väg 222 Trafikplats Lugnet Projektbeskrivning Väg 222 Trafikplats Lugnet Januari 2010 1(6) Innehållsförteckning 1. Bakgrund...3 2. Planerade åtgärder...3 3. Trafikflöden...5 4. Standard och vägsektion...5 5. Planeringsläge och tidplan...5

Läs mer

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart Hofors genomfart Bakgrund Uppdraget Projektera för en genomfart med målsättningarna att: Förtydliga Hofors tätort och dess infarter Öka tillgängligheten för näringsidkare Skapa en inbjudande känsla för

Läs mer

JÄRNVÄGSNÄTSBESKRIVNING 091216 AITIK BANGÅRD/STATION

JÄRNVÄGSNÄTSBESKRIVNING 091216 AITIK BANGÅRD/STATION Järnvägsnätsbeskrivning Aitik Bangård/station Version 1 091215 BOLIDEN AB JÄRNVÄGSNÄTSBESKRIVNING 091216 AITIK BANGÅRD/STATION Anrikningschef Martin Sandin, tfn 0970-735 12 Martin.Sandin@boliden.com Järnvägsnätsbeskrivning

Läs mer

Hässleholm höghastighetstågstation. - ny station för höghastighetståg i Hässleholm

Hässleholm höghastighetstågstation. - ny station för höghastighetståg i Hässleholm Hässleholm höghastighetstågstation - ny station för höghastighetståg i Hässleholm Höghastighetstågstation i Hässleholm En ny stambana för höghastighetståg planeras Stockholm Göteborg/Malmö. Sträckningen

Läs mer

Kommunikationer. Järnvägar

Kommunikationer. Järnvägar Kommunikationer De allra flesta är idag beroende av bra kommunikationer i sin vardag. I detta avsnitt redovisas frågor som rör vägar och järnvägar, flyg, sjöfart och kollektivtrafik. Översiktsplanen ska

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Anläggningar för tågbildning Kriterier för utpekande av anläggningar E1

Anläggningar för tågbildning Kriterier för utpekande av anläggningar E1 Anläggningar för tågbildning Kriterier för utpekande av anläggningar Anläggningen är eller blir lokaliserad till betydande konsumtions- och produktionsområden Anläggningen är eller blir lokaliserad till

Läs mer

Start-PM. Ärendet. 2011-11-07 Dnr MSN/2011:1193. Kommunstyrelsen

Start-PM. Ärendet. 2011-11-07 Dnr MSN/2011:1193. Kommunstyrelsen 2011-11-07 Dnr MSN/2011:1193 Kommunstyrelsen Start-PM Ny detaljplan för infart till Käppalaverket, stadsdelarna Käppala, Killinge och Gåshaga Ärendet Käppalaverket har ansökt om planbesked avseende att

Läs mer

Nya bostäder i Diseröd

Nya bostäder i Diseröd Nya bostäder i Diseröd Tyfter 1:19 m fl, Kungälvs kommun Trafik- och bullerutredning 2012-10-31 ÅF Infrastructure AB, Kvarnbergsgatan 2, Box 1551 SE-401 51 Göteborg Telefon +46 10 505 00 00. Fax +46 10

Läs mer

TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING

TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING PM TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING 19 MARS 2012 Titel: Trafikanalys i Ljungby centrum Status: Koncept Datum: 2012 03 19 Beställare: Ljungby kommun Kontaktperson:

Läs mer

Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258

Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258 YIMBY Yes In My BackYard. 2011-10-25 2011:13 Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258 Nätverket YIMBY ser mycket positivt på Botkyrka kommuns planer att förtäta och koppla samman Alby och Eriksberg.

Läs mer

Järnvägsnätsbeskrivning Gäller från 2012-07-01

Järnvägsnätsbeskrivning Gäller från 2012-07-01 Järnvägsnätsbeskrivning Gäller från 2012-07-01 G:\Claes W\Järnvägsnätsbeskrivning 2012-07-01.doc Sida 1 av 6 Järnvägsnätbeskrivning för Oskarshamns Hamn AB Datum 2012-07-01 Innehållsförteckning 1. Allmän

Läs mer

Kabling av två befintliga luftledningar vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby

Kabling av två befintliga luftledningar vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040 25 50 00 Val av stråk Kabling av två befintliga luftledningar vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby Maj 2013 Bg: 59674770 Pg: 4287972 Org. Nr:

Läs mer

Trafiksäkerhetsinstruktion:

Trafiksäkerhetsinstruktion: förvaltning 1 (8) spåranläggning i Malmö förvaltning 2 (8) 1. Introduktion Detta är en del av trafiksäkerhetsinstruktionen (TRI) för sidospår vid Jernhusens godsvagnsverkstaden. 2. Beskrivning 2.1. sinstruktionens

Läs mer

Kort historia. Norrtågstrafiken

Kort historia. Norrtågstrafiken Kort historia Norrtågstrafiken 1999 Processen runt tågtrafiken i Norrland startar 2001 Intresseföreningen Norrtåg startar ett politiskt samarbete kring tågutvecklingen i Norrland utmaningar och möjligheter

Läs mer

Trafiksäkerhetsinstruktion spåranläggning

Trafiksäkerhetsinstruktion spåranläggning STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN DRIFT OCH UNDERHÅLL TRI Trafiksäkerhetsinstruktion spåranläggning Version 2.0 Giltig från 2014-07-01 Stadsbyggnadsförvaltningen Postadress 251 89 Helsingborg Telefon 042-10 50

Läs mer

FASTIGHET OCH FÖRETAGSMÄKLARE Frigångsgatan 10 413 01 Göteborg Telefon 031-134 135 Mobil: 0703 080815 E-post : stellan@comlokal.se www.comlokal.

FASTIGHET OCH FÖRETAGSMÄKLARE Frigångsgatan 10 413 01 Göteborg Telefon 031-134 135 Mobil: 0703 080815 E-post : stellan@comlokal.se www.comlokal. ComLokal Mäklare FASTIGHET OCH FÖRETAGSMÄKLARE Frigångsgatan 10 413 01 Göteborg Telefon 031-134 135 Mobil: 0703 080815 E-post : stellan@comlokal.se www.comlokal.se TILL SALU INDUSTRIFASTIGHET, MARIEHOLMSGATAN

Läs mer

Viksjöleden. Veddesta. Solna Skälbyvägen. Tomteboda Befintlig Barkarby station

Viksjöleden. Veddesta. Solna Skälbyvägen. Tomteboda Befintlig Barkarby station 5. A LT E N AT I V Befintlig/Kista korridor yttre Korridorernas namn och indelning Delen Barkarby Kallhäll Viksjöleden Jakobsberg Kista Barkarby Spånga Veddesta Ulriksdal Solna Sundbyberg Tomteboda Befintlig

Läs mer

Låt oss få veta vad du tycker! Banverket utreder åtgärder för att öka trafiken på Mälarbanan

Låt oss få veta vad du tycker! Banverket utreder åtgärder för att öka trafiken på Mälarbanan Låt oss få veta vad du tycker! Banverket utreder åtgärder för att öka trafiken på Mälarbanan Dialog om utbyggnad av sträckan Tomteboda Kallhäll hösten 2004 Om Mälarbanan Järnvägssträckan som går norr om

Läs mer

Trafikanalys av Dragonvägen - Odensalavägen, Märsta

Trafikanalys av Dragonvägen - Odensalavägen, Märsta SIGTUNA KOMMUN Trafikanalys av Dragonvägen - Odensalavägen, Märsta 2012-12-13 Uppsala Trafikanalys av Dragonvägen - Odensalavägen, Märsta Datum 2012-12-13 Uppdragsnummer 61381254612 Utgåva/Status Version

Läs mer

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Planläggningsbeskrivning 2015-04-01 Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Med hjälp av denna planläggningsbeskrivning får du information om hur planläggningsprocessen ser ut för utbyggnaden, när

Läs mer

Bilaga 5 Samlad effektbedömning

Bilaga 5 Samlad effektbedömning Bilaga 5 Samlad effektbedömning Åtgärdsvalsstudie E södra infarten Örnsköldsvik 1 TMALL 000 Rapport generell v 1.0 Trafikverket E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-91 91 Dokumenttitel: Åtgärdsvalsstudie

Läs mer

Funktionsutredning Kalix plattformsanpassning

Funktionsutredning Kalix plattformsanpassning FUNKTIONSUTREDNING 1 (36) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org.) Dokumentdatum Version Bergdahl, Lisa, UHauan (funktionsutredare) 2012-03-16 1.0 Fastställt av (Efternamn, Förnamn, org.) Edfast, Magnus, UHauan

Läs mer

Väg 953, gång- och cykelväg

Väg 953, gång- och cykelväg SAMRÅDSREDOGÖRELSE Väg 953, gång- och cykelväg Kungsbacka kommun, Hallands län Vägplan 2015-08-31 Projektnummer: 143 052 Trafikverket Postadress: Kruthusgatan 17, 405 33 Göteborg E-post: trafikverket@trafikverket.se

Läs mer

Trafiksäkerhetsinstruktion Jernhusens Infrastruktur, Göteborg, Olskroken skötselhall

Trafiksäkerhetsinstruktion Jernhusens Infrastruktur, Göteborg, Olskroken skötselhall Dokumenttyp Verksamhetsområde Trafiksäkerhetsinstruktion Jernhusens Infrastruktur (6) Upprättad av Ansvarig utgivare Giltig från Jimmy Ahl Lennart Forslin 20-0-25 Trafiksäkerhetsinstruktion Jernhusens

Läs mer

Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana!

Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana! Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana! Fram till 2030 växer Stockholm med runt 500 000 invånare. Det ställer krav, bland annat på möjligheterna att resa smart, både för människor och miljön. En viktig

Läs mer

Värdering av underhållskostnad och trafikpåverkan för servicefönster på Norra Stambanan

Värdering av underhållskostnad och trafikpåverkan för servicefönster på Norra Stambanan Värdering av underhållskostnad och trafikpåverkan för servicefönster på Norra Stambanan KAJT-dagarna 2015, Borlänge, 2015-05-06 TOMAS LIDÉN, LIU, ITN, KOMMUNIKATIONS- OCH TRANSPORTSYSTEM LARS BRUNSSON,

Läs mer

Gång- och cykelpassage från det planerade området inom Rimbo-Viby 1:16 till busshållplats Stora Brosättra

Gång- och cykelpassage från det planerade området inom Rimbo-Viby 1:16 till busshållplats Stora Brosättra JP Distribution AB UPPDRAGSNUMMER 2125293000 Gång- och cykelpassage från det planerade området inom Rimbo-Viby 1:16 till busshållplats Stora Brosättra Visualisering väg 77 österut. Tunnel under vägen öster

Läs mer

PROTOKOLL SAMRÅDSMÖTE 2005-08-30 Järnvägsutredning Hallsberg-Degerön

PROTOKOLL SAMRÅDSMÖTE 2005-08-30 Järnvägsutredning Hallsberg-Degerön HJ Plats Åsbro kyrka Närvarande Berörd Allmänhet, totalt 125 personer varav 32 kvinnor Representanter för Banverket Östra Banregionen: Christer Fjellman Helena Nurmiranta Thomas Lindh Konsulter från SWECO

Läs mer

Information avseende program Roslagsbanans utbyggnad

Information avseende program Roslagsbanans utbyggnad 1(6) Handläggare Havin Nyqvist 08-6861636 havin.duzgun-nyqvist@sll.se Trafiknämnden 2014-06-03, info punkt 16 SL 2013-4100 Information avseende program Roslagsbanans utbyggnad Detta ärende är en lägesrapport

Läs mer

Järnvägsnätsför beskrivning

Järnvägsnätsför beskrivning Yta Järnvägsnätsför en liten undertext beskrivning 2013 Utgåva 2011-09-30 Kapitel 5 Tjänster Yta för bild Broschyrnamns exempel Denna yta för rubrik vid behov Uppdateringar Denna utgåva innehåller revideringar

Läs mer

Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand I samband med detaljplan, Alingsås kommun

Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand I samband med detaljplan, Alingsås kommun Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand Beställare: ALINGSÅS KOMMUN Beställarens representant: Job van Eldijk Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria

Läs mer

Logistik och hantering av ytor inom Elgigantens fastighet Barnarps - Kråkebo1:49, Torsviks industriområde, Jönköpings kommun

Logistik och hantering av ytor inom Elgigantens fastighet Barnarps - Kråkebo1:49, Torsviks industriområde, Jönköpings kommun PM Elgigantens fastighet Barnarps - Kråkebo1:49, Torsviks industriområde, Förhandskopia 2014-08-18 2014-08-xx PM Elgigantens fastighet Barnarps - Kråkebo1:49, Torsviks industriområde, Kund Elgiganten Logistik

Läs mer

Detaljplaneprogram för del av innerstaden, Östra Stranden, f d järnvägsstationsområdet

Detaljplaneprogram för del av innerstaden, Östra Stranden, f d järnvägsstationsområdet Detaljplaneprogram för del av innerstaden, Östra Stranden, f d järnvägsstationsområdet Luleå kommun Norrbottens län antagandehandling 2006-05-15 1 Innehåll: Inledning 3 Planeringens syfte 3 Programområdet

Läs mer

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten 1 (13) Køge Kyst Team Vandkunsten Infrastruktur Visioner Trafiken i Køge ska bidra till den önskade stadsutvecklingen. Det är en utmaning att skapa en hållbar urban mobilitet, som prioriterar gång-, cykeloch

Läs mer

KV GÄDDAN I PERSTORP TRAFIKUTREDNING

KV GÄDDAN I PERSTORP TRAFIKUTREDNING RAPPORT KV GÄDDAN I PERSTORP TRAFIKUTREDNING 2015-05-08 Uppdrag 262340, Kv Gäddan Titel på rapport: Kv Gäddan i Perstorp Trafiktutredning Status: Slutrapport Datum: 2015-05-08 Medverkande Beställare: Kontaktperson:

Läs mer

Kommunikationer. Planförslag KOMMUNIKATIONER SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2009 SAMRÅDSHANDLING 2009-02-25

Kommunikationer. Planförslag KOMMUNIKATIONER SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2009 SAMRÅDSHANDLING 2009-02-25 Planförslag Kommunikationer Svedala kommun har bra förutsättningar i och med sin placering vid ett vägskäl, där många människor passerar dagligen. Tillgången till kommunikationer är också mycket god med

Läs mer

TRAFIK. Väg 25, som är en rekommenderad väg för farligt gods, har byggts om och fått en ny bro med utterpassage vid Lyckebyån.

TRAFIK. Väg 25, som är en rekommenderad väg för farligt gods, har byggts om och fått en ny bro med utterpassage vid Lyckebyån. TRAFIK Emmaboda tätort har växt fram runt järnvägsstationen och idag finns ett spårområde som är sex spår brett. Med järnvägen kan man åka i tre riktningar, mot Alvesta, Kalmar eller Karlskrona. Ur ett

Läs mer

Medborgarförslag om trafikåtgärder inom Kronanområdet.

Medborgarförslag om trafikåtgärder inom Kronanområdet. Tekniska nämnden 2009 10 22 117 338 Tekniska nämndens arbetsutskott 2009 10 08 195 473 Dnr 2009/501.008 Medborgarförslag om trafikåtgärder inom Kronanområdet. Ärendebeskrivning Bo Wennström m fl anför

Läs mer

Tågsatsningar riskerar att fastna på Stockholms Centralstation 2013:1. Stockholms Handelskammares rapport ISSN 1654-1758

Tågsatsningar riskerar att fastna på Stockholms Centralstation 2013:1. Stockholms Handelskammares rapport ISSN 1654-1758 2013:1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares rapport Tågsatsningar riskerar att fastna på Stockholms Centralstation centralen.indd 1 2013-01-29 09.55 Utmaningarna i korthet Stockholms Centralstation

Läs mer

Trafiksäkerhetsinstruktion (TRI) för sidospår

Trafiksäkerhetsinstruktion (TRI) för sidospår Trafiksäkerhetsinstruktion (TRI) för sidospår Utgåva: 7 Gäller fr.o.m. 2014-05-20 Infrastrukturanläggning: Terminaler vid Brogärdet/Marjarp Infrastrukturförvaltare: Falköpings kommun Innehåll 1. Inledning...

Läs mer

Trafiksäkerhetsinstruktion

Trafiksäkerhetsinstruktion Dokumenttyp Verksamhetsområde Trafiksäkerhetsinstruktion Jernhusens järnvägsverksamhet 1 (9) Upprättad av Stefan Halldén, 08-4100 363, stefan.hallden@jernhusen.se Beslutas av CTFI, Maria Denize Giltigt

Läs mer

RIKTLINJE 2 (29) Lokaliseringsmärken för vägvisning har följande färgsättningar och texttyper om inte annat anges i 17.

RIKTLINJE 2 (29) Lokaliseringsmärken för vägvisning har följande färgsättningar och texttyper om inte annat anges i 17. RIKTLINJE 1 (29) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer Persson, Elenor, Sktm TRV 2011:309 [Ärendenummer] Fastställt av Dokumentdatum Version Chef VO Samhälle 2011-06-21 1.0 Dokumenttitel

Läs mer

Trafikutredning Storvreta

Trafikutredning Storvreta Trafikutredning Storvreta 2008.05.22 Resultat från trafikanalyser Projektorganisation Uppsala kommun Projektledare Pernilla Hessling, Stadsbyggnadskontoret Uppdragsansvarig Handläggare Trafiksimulering

Läs mer

Trafiksäkerhetsinstruktion för Borlänge Energis industrispår

Trafiksäkerhetsinstruktion för Borlänge Energis industrispår 1(11) Trafiksäkerhetsinstruktion för Borlänge Energis industrispår Spårägare: Infrastrukturförvaltare: Borlänge kommun AB Borlänge Energi Box 834, 781 28 Borlänge 2(11) Dokumenthistorik Datum Författare

Läs mer

Trafikutredning Åmåsäng 2013-12-16 rev 2014-01-24

Trafikutredning Åmåsäng 2013-12-16 rev 2014-01-24 2013-12-16 rev 2014-01-24 Dokumenttitel: Trafikutredning Åmåsäng Skapat av: Per Thunmarker Dokumentdatum: 2013-12-16 Dokumenttyp: Word Dokument ID: Trafikutredning 20131216 Ärendenummer: Projektnummer:

Läs mer

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan. Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.

Läs mer

Solberga stationshus m.m. Del av Norra Solberga 1:1. Solberga tätort i Nässjö kommun

Solberga stationshus m.m. Del av Norra Solberga 1:1. Solberga tätort i Nässjö kommun Solberga stationshus m.m. Del av Norra Solberga 1:1 Solberga tätort i Nässjö kommun Upprättad av Nässjö kommun, miljö- och byggkontoret 2012-09-19 med enkelt planförfarande Dnr 2011-678 Antagen 2012-09-19

Läs mer

Tidplan, mängder och kostnader

Tidplan, mängder och kostnader SLUSSEN plan B En förnyelse av Slussen genom etappvis rivning och återuppbyggnad, i stort så som Slussen ser ut och fungerar idag, men helt moderniserad. Tidplan, mängder och kostnader Projektgruppen SLUSSEN

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg STOCKHOLM VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

PM Mark och Avvattning. Utredning i samband med detaljplanearbetet vid Torsboda Logistikpark 2012-03-26

PM Mark och Avvattning. Utredning i samband med detaljplanearbetet vid Torsboda Logistikpark 2012-03-26 PM vid Torsboda Logistikpark 2012-03-26 Upprättad av: Kjell Molarin Granskad av: Joakim Alström Godkänd av: Henrik Jönsson vid Torsboda Logistikpark Kund Torsboda Combiterminal AB Konsult WSP Samhällsbyggnad

Läs mer

Detaljplan för ett område utmed järnvägen, Stockaryds samhälle, Sävsjö kommun

Detaljplan för ett område utmed järnvägen, Stockaryds samhälle, Sävsjö kommun Detaljplan för ett område utmed järnvägen, Stockaryds samhälle, Sävsjö kommun Foto från 2003 UTSTÄLLNINGSHANDLING INNEHÅLL: PLANBESKRIVNING och GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Handlingar Planhandlingarna består

Läs mer

PM BILAGA 2. Påverkan på broar vid kapacitetsförbättrande åtgärder för Mölndalsån från Rådasjön till Kvarnbyfallen. Stensjön

PM BILAGA 2. Påverkan på broar vid kapacitetsförbättrande åtgärder för Mölndalsån från Rådasjön till Kvarnbyfallen. Stensjön Mölndals Kvarnby Påverkan på broar vid kapacitetsförbättrande åtgärder för Mölndalsån från Rådasjön till Kvarnbyfallen Rådasjön Stensjön Ståloppet Kvarnbyfallen Grevedämm etkanalintag Stensjö dämme Copyright

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Huvudmannaskap för allmänna platser och ansvar för vatten och avlopp

Huvudmannaskap för allmänna platser och ansvar för vatten och avlopp 31/51 Huvudmannaskap för allmänna platser och ansvar för vatten och avlopp Behov av en samlad strategi Östra Tyresö kommer att detaljplaneras successivt för mindre områden och processen kommer sannolikt

Läs mer

Tillägg till områdesbestämmelser för del av VIARED, HÄLASJÖOMRÅDET Borås Stad

Tillägg till områdesbestämmelser för del av VIARED, HÄLASJÖOMRÅDET Borås Stad BN 2012-136 Tillägg till områdesbestämmelser för del av VIARED, HÄLASJÖOMRÅDET Borås Stad Denna handling ska läsas tillsammans med gällande områdesbestämmelser för del av Viared Hälasjöområdet (laga kraft

Läs mer

FRÅN TÅGKAOS TILL ORDNING OCH REDA

FRÅN TÅGKAOS TILL ORDNING OCH REDA FRÅN TÅGKAOS TILL ORDNING OCH REDA Miljöpartiets förslag till åtgärder för ett effektivt och robust järnvägssystem Miljöpartiet de Gröna Sidan 2 av 6 NIO PUNKTER FÖR ETT ROBUST JÄRNVÄGSSYSTEM De senaste

Läs mer

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB Stationens roll för lokal och regional utveckling Christer Ljungberg, Trivector AB Station centralt eller externt? Uppdrag till Trivector att studera: Vad betyder det för: Resandet Staden Regionen? Jämförelse

Läs mer

En infrastruktur som stöder stadens egen utveckling

En infrastruktur som stöder stadens egen utveckling En infrastruktur som stöder stadens egen utveckling Motala stad ska erbjuda invånarna attraktiva och hälsosamma boendemiljöer, hög tillgänglighet till stränder och naturområden och ett levande centrum.

Läs mer

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar: Ronneby kommun, Blekinge län Idrottsplats Gymnasieskola/ sporthall Blekan Fotbollsplan/ Brunnsparken Översiktskarta, planområdet markerat med rött PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

Läs mer

Division Leverans preliminära upphandlingstidplan

Division Leverans preliminära upphandlingstidplan Uppdaterad 2007-06-21 Division Leverans preliminära stidplan Uppdrag Ramavtal konsulttjänster bro, inspektion och besiktning Tjänst Stockholm juni -07 september -07 Uppgradering Ebicos NT för ERMTS Tjänst

Läs mer

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget Konsekvensanalyser Expansion Allum/Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Blandstad STADSSTRUKTUR Centrala Partille har många större byggnader och fastigheter, men få

Läs mer

NY GÅNG- OCH CYKEL- BRO ÖVER STÅNGÅN?

NY GÅNG- OCH CYKEL- BRO ÖVER STÅNGÅN? NY GÅNG- OCH CYKEL- BRO ÖVER STÅNGÅN? IDÉSTUDIE NY GÅNG- OCH CYKELBRO ÖVER STÅNGÅNG I NYGATANS FÖRLÄNGNING 2009-01-08 Tyréns/LC, JG 2008-12-03 1 Innehållsförteckning Bakgrund och syfte...3 Förutsättningar...4

Läs mer

Detaljplan för Hossaberget PM om trafikmängder på Nya Öjersjövägen

Detaljplan för Hossaberget PM om trafikmängder på Nya Öjersjövägen Detaljplan för Hossaberget Detaljplan för Hossaberget Beställare: Partille kommun 433 82 Partille Beställarens representant: Erika von Geijer Konsult: Uppdragsledare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg

Läs mer

Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende. Trafikkonsekvenser. Exploateringskostnader. Diagram: Exploateringskostnader/enhet

Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende. Trafikkonsekvenser. Exploateringskostnader. Diagram: Exploateringskostnader/enhet Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende Nivå 1400 enheter Ingen ny bilbro erfordras. Öbron (B) nyttjas enbart för biltrafik. Två nya gång- och cykelbroar anläggs. En mot Östteg (C) och en

Läs mer

3.4 Kommunikationer. Planförslag

3.4 Kommunikationer. Planförslag Planförslag 3.4 Kommunikationer Svedala kommun har bra förutsättningar i och med sin placering vid ett vägskäl, där många människor passerar dagligen. Tillgången till kommunikationer är också mycket god

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande 2013-01-24 Dnr PLAN.2011.33 Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun Planbeskrivning Samrådshandling Enkelt planförfarande Planbeskrivning 1 INLEDNING Detaljplanens

Läs mer

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Med vilka färdmedel skulle du vilja resa sträckan Njurunda-Sundsvall? Pendeltåg Cykla, pendeltåg, buss Cykel och

Läs mer