VD kommentar OMVÄRLDEN BANKÅRET 2006

Transkript

1 06 SMS-omslag Sida 2 Å R S R E D OV I S N I N G 2006

2 06 SMS-omslag Sida 3 VD kommentar OMVÄRLDEN En stark konjunktur och ett högre inflationstryck har drivit upp räntorna i Europa. Den europeiska centralbanken, ECB, höjde styrräntan med 1,25 procentenheter till 3,5 % i december Den svenska Riksbanken höjde också reproräntan från 1,5 % i januari till 3 % i slutet av året. Sannolikt en utveckling som kommer att fortsätta med flera räntehöjningar under år Svensk ekonomi växte med rekordhöga 4,5 % under 2006, vilket medförde att antalet sysselsatta ökade samtidigt som den öppna arbetslösheten sjönk. Högre räntor hindrade inte svenska folket från att konsumera. En positiv arbetsmarknad bidrog till att den privata konsumtionen ökade mer än under Statistiken visar på ett lägre hushållssparande och en högre skuldsättning. Hus- och bostadsrättspriserna fortsatte att stiga under året om än i lägre takt än under Under året har en omfattande investering gjorts på kontoret i Sölvesborg. I Lailas före detta butik har en ny entré skapats. Bakom den nya entrén har vi fått en ny inomhushall med utvidgade tjänster. Utöver ännu en uttagsautomat finns här en automat för insättning, en automat för köp av myntrullar och en internetbanksterminal. Två kassor i anslutning till hallen tar hand om övriga betaltjänster och banksalen har blivit en tyst och diskret miljö, där vår duktiga personal ger goda råd i stort och smått. Investeringen har också gett nya och anpassade lokaler till de nya hyresgästerna Sonny Carlbergs Guldsmedsaffär och Jennys klipphörna. Vår policy har varit och är för framtiden att fastigheterna skall vara i gott skick och ägas av banken. En bra miljö är positiv för såväl kunder som personal. Slutligen ett stort tack till kunder, personal och styrelse som gjorde 2006 till ett av bankens bästa år genom tiderna. BANKÅRET 2006 En bra volymtillväxt framförallt inom utlåning i egen portfölj har gjort att året varit ett av de bästa i bankens historia. En ny produkt introducerades den 1 juni 2006 ett takräntelån som innebär en kombination av rörlig och fast ränta. Lånet har mottagits väl av våra kunder som insett fördelarna. Dessutom har vi tagit beslut att under 2007 introducera ett nytt betal- och kreditkort. Det blir ett MasterCard med en bild av vårt stolta bankhus i Sölvesborg på framsidan. Sölvesborg i mars 2007 Håkan Ursberg Verkställande direktör Sparbankens egna kapital uppgår nu till 200 miljoner kronor och med de nya redovisningsreglerna (enligt IFRS/IAS) som värderar tillgångar och skulder till verkligt värde i större utsträckning än tidigare, kommer motsvarande belopp att uppgå till 293 miljoner kronor per den 1 januari Ett belopp som borgar för stor trygghet. Ett stort eget kapital ser vi som en nödvändig buffert för att möta eventuella svårigheter i framtiden. Till skillnad från ett bankaktiebolag har en sparbank inga aktieägare att vända sig till för att få in externt kapital. Med omslagsbilden vill vi visa vårt absoluta engagemang för alla kunder med olika ekonomi, bakgrund och behov. Illustratör: Richard Svensson.

3 06 Inlaga 32 sid Sida 1 Innehåll Fem år i sammandrag nyckeltal 2 Resultat- och balansräkningar Definitioner 4 Redovisning för verksamhetsåret Resultaträkning 9 Balansräkning 10 Kassaflödesanalys 11 Redovisnings- och värderingsprinciper 12 Noter till resultaträkning 14 Noter till balansräkning 19 Poster inom linjen 24 Övriga noter 25 Företagsstyrning 29 Sparbankens huvudmän 30 Sparbankens styrelse 31 Revisionsberättelse, revisorer, kontorsförteckning 32 1

4 06 Inlaga 32 sid Sida 2 Fem år i sammandrag Volym Affärsvolym, tkr Förändring under året, % 9,8 11,2 11,2 8,4 1,4 Affärsvolym/anställd, tkr Förändring under året, % 9,8 11,2 11,2 5,1 1,4 Kapital Soliditet 12,9 14,0 14,0 14,0 14,1 Kapitaltäckningsgrad 15,0 16,1 16,5 17,3 16,9 Primärkapitalrelation 20,1 21,7 22,2 22,5 22,1 Resultat Placeringsmarginal 2,61 2,75 3,07 3,39 3,53 Rörelseintäkter/affärsvolym 1,36 1,37 1,48 1,60 1,64 Rörelseresultat/affärsvolym 0,56 0,15 0,51 0,44 0,34 Räntabilitet på eget kapital 9,57 2,52 7,95 6,72 5,27 K/I-tal före kreditförluster 0,65 0,83 0,64 0,70 0,77 K/I-tal efter kreditförluster 0,58 0,89 0,66 0,73 0,80 Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar 63,66 79,58 67,14 59,92 67,40 Andel osäkra fordringar 0,47 0,41 0,70 1,36 1,09 Kreditförlustnivå -0,33 0,31 0,12 0,15 0,18 Övriga uppgifter Medelantal anställda Antal kontor

5 06 Inlaga 32 sid Sida 3 Resultat- och balansräkningar , tkr RESULTATRÄKNING Räntenetto Provisioner, netto Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga intäkter Summa intäkter Allmänna administrationskostnader Övriga rörelsekostnader Kreditförluster Summa kostnader Rörelseresultat Bokslutsdispositioner, netto Skatter Årets resultat inkl avskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar BALANSRÄKNING Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Avsättningar för pensioner och skatter Summa skulder och avsättningar Obeskattade reserver Eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital

6 06 Inlaga 32 sid Sida 4 Definitioner Affärsvolym Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer på bokslutsdagen. Soliditet Eget kapital och obeskattade reserver efter schablonskatt i % av balansomslutningen. Kapitaltäckningsgrad Kapitalbas i % av riskvägda placeringar. Primärkapitalrelation Primärkapital i % av riskvägda placeringar. Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO. K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl. kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter. K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl. kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter. Reserveringsgrad för osäkra fordringar Reserveringar för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto. Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exklusive banker). Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym. Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym Kreditförlustnivå Kreditförluster inklusive garantier i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exklusive banker) samt leasingobjekt, övertagen egendom och kreditgarantier. Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital Affärsvolym, mkr Affärsvolym/anställd, mkr

7 06 Inlaga 32 sid Sida 5 Redovisning för verksamhetsåret 2006 Styrelsen för Sölvesborg-Mjällby Sparbank får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2006, bankens 168:e verksamhetsår. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Allmänt om verksamheten Under våren påbörjades en ombyggnad av sparbankens huvudkontor. Entrén har flyttats, befintliga ytor har omdisponerats och banklokalen har utökats med ny avdelning genom ianspråktagande av en angränsande affärslokal. Den nya avdelningen inrymmer både en självbetjäningsavdelning och en traditionell kassaavdelning. Entrén, automathallen och kassaavdelningen invigdes den 10 juli Övriga arbeten i fastigheten har varit byte av vatten- och avloppsledningar, samt iordningställande av butikslokaler till två nya hyresgäster. Butikslokalen som inrymmer Sonny Carlbergs guldsmedsbutik invigdes i december och Jennys klipphörna i februari Sparbanken introducerade en ny låneprodukt under juni månad. Produktens namn är Sölvesborgslånet och är ett lån med både fast och rörlig ränta. En fast ränta som fungerar som ett tak och anger lånets högsta räntenivå och fritt fall vad gäller lägsta räntenivå. Det är med andra ord ett lån med både trygghet och räntegaranti, vilket är viktigt för kunderna i tider med risk för räntehöjningar. Lånet har uppfattats positivt och har redan tagit volymer från traditionella hypotekslån. Året präglades av högre räntor. Riksbanken ökade styrräntan (reporäntan) med 1,50 procentenheter under året från rekordlåga 1,50% till 3,00%. Marginalen mellan in- och utlåningsräntan fortsatte att minska, men räntenettot ökade dock till följd av den kraftiga volymtillväxten. Sparbankens affärsvolym steg med 420,3 mkr (+9,8%). Kursstegringen på Stockholmsbörsen som inleddes i mars 2003 har fortsatt i samma takt. Detta har bidragit till ökade provisionsintäkter Försäkring Fond Egen portf INLÅNING OCH FONDSPARANDE Inlåningen från allmänheten uppgick till 1.219,6 mkr, en ökning jämfört med föregående år med 122,1 mkr eller 11,1%. Marknadsvärdet på förmedlade volymer till Swedbank Robur Fonder och Swedbank Försäkring ökade med 115,2 mkr (+11,6%) och uppgick till 1.112,6 mkr. UTLÅNING Sparbankens ställning BALANSOMSLUTNING Balansomslutningen ökade under året med 19,5% till 1.547,2 mkr. Medelomslutningen ökade med 8,0%, vilket skall jämföras med 9,7% som är genomsnittet för Sparbanker anslutna till Sparbankernas Riksförbund. Hypotek Egen portf Utlåningen till allmänheten uppgick till 1.386,2 mkr, en ökning jämfört med föregående år med 221,0 mkr eller 19,0%. Den förmedlade lånestocken till Swedbank Hypotek minskade under året med 54,6 mkr (- 7,2%) och uppgick till 702,8 mkr. 5

8 06 Inlaga 32 sid Sida 6 Redovisning för verksamhetsåret 2006 OBLIGATIONER M M Sparbankens värdepappersportfölj uppgår till nominellt 36,0 mkr. Värdepapper för nominellt 5,0 mkr har förfallit till inlösen under året och nyinköp har skett för motsvarande belopp. AKTIER Sparbankernas Kort AB är ett nybildat aktiebolag med 65 sparbanker som ägare. Syftet med bolaget är att tillgodose sparbankernas behov av betal- och kreditkort och väsentligt öka sparbankernas marknadsandelar inom området. Under året har 116 aktier i Sparbankernas Kort AB inköpts, vilket motsvarar 1,2 % av aktiekapitalet. Sparbanken har dessutom förvärvat ytterligare aktier i Swedbank AB under året. EGET KAPITAL Det beskattade egna kapitalet uppgår efter föreslagna dispositioner till 200,1 mkr. Kapitaltäckningsgraden är 14,95%, vilket skall jämföras med kravet på 8,00%. Kapitalbasen uppgår till 148,8 mkr. LIKVIDITET Den starka utlåningsutvecklingen ställer krav på en god likviditet. Sparbanken har därför försäkrat sig om en checkkredit hos Swedbank som är tillräckligt stor för en god betalningsberedskap (se not 20). Sparbankens resultat Sparbankens rörelseresultat uppgick till 25,3 mkr (6,2 mkr), vilket är en ökning med 19,1 mkr (+ 306,6%), men både 2005 och 2006 års resultat innehåller intäkter och kostnader av engångsnatur som gör jämförelsen svår. Räntenettot uppgick till 36,8 mkr (36,0 mkr) vilket är en ökning med 2,2%. Aktieutdelning på aktieinnehavet i Swedbank AB uppgick till 4,3 mkr (3,6 mkr). Provisioner (netto) ökade med 1,3 mkr till 16,2 mkr. Provisionerna avseende försäljning av Swedbank Roburs aktie- och värdepappersfonder uppgick till 7,4 mkr (6,2 mkr), Swedbank Försäkring 1,4 mkr (1,0 mkr) och provisioner för förmedling av krediter till Swedbank Hypotek 3,8 mkr (4,5 mkr). De totala rörelsekostnaderna, exklusive kreditförluster, uppgår till 39,5 mkr, vilket är en minskning med 6,9 mkr. Personalkostnaderna uppgick till 20,9 mkr (21,2 mkr). Löner och arvoden inklusive socialförsäkringsavgifter ökade med 1,0 mkr till 16,3 mkr. Försäkringspremierna för sparbankens pensionsåtagande mot personalen steg med 0,7 mkr. Avsättningar till vinstandelar uppgick till 1,1 mkr (0,8 mkr). Antalet arbetade timmar i banktjänst ökade med 117 och uppgick till timmar. IT-kostnaderna minskade med 1,1 mkr till 5,3 mkr beroende på återregistrering av momsgrupp (-0,6 mkr) och minskade utvecklingskostnader (-0,3 mkr). Fastighetskostnaderna steg med 2,0 mkr och motsvarar kostnaden för bytet av vatten- och avloppsledningar och iordningställande av guldsmedsbutiken. (Utöver denna kostnad har 6,7 mkr aktiverats under posten byggnad. Detta avser bankens automathall och vissa omdisponeringar av guldsmedsbutiken.) Iordningställandet och omdisponeringen av Jennys Klipphörna har inte belastat årets resultat eftersom kostnaderna inte är slutredovisade. Årets resultat belastas inte av några kreditförluster eftersom återvinningarna översteg kreditförlusterna, som netto uppgick till -3,9 mkr (3,4 mkr) (se not10). För resultatmått och jämförelsesiffror i övrigt hänvisas till nyckeltalen under rubriken Fem år i sammandrag som utgör en del av förvaltningsberättelsen. Förväntad framtida utveckling I budgeten för 2007 räknar sparbankens styrelse med ett resultat före kreditförluster om 20,4 mkr. Räntenettot förväntas stiga, och vad gäller provisionsnettot så finns det förhoppningar om en liten ökning. Kostnaderna (exklusive avskrivningar) beräknas hamna på samma nivå som under Vad beträffar fastigheterna, så är inga ombyggnader, utöver färdigställandet av Jennys Klipphörna, planerade under Kreditförlusterna bedöms som måttliga. Förslag till vinstdisposition Övriga rörelseintäkter ökade med 2,9 mkr beroende på återbetalning av moms. Sparbankerna och Swedbank tillhör sedan 1999 en gemensam momsgrupp. Denna avregistrerades felaktigt av skattemyndigheterna i juli 2002, men återinfördes i december 2005 efter en dom i Regeringsrätten. Sparbanken begärde korrigering av den moms som felaktigt hade tagits ut mellan gruppens medlemmar under tiden som momsgruppen var avregistrerad och i december 2006 återbetalades 3,2 mkr. Årets resultat enligt balansräkningen utgör: Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: -överföring till reservfonden kr kr 6

9 06 Inlaga 32 sid Sida 7 Redovisning för verksamhetsåret 2006 Riskhantering I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. KREDIT- OCH MOTPARTSRISKER Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti eller ett värdepapper. Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Kreditutskottet och kreditdelegationen rapporterar regelbundet till styrelsen. Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är kreditförlusterna i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis små. Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning är låntagarens återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet. Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd. Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig. Beträffande sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter hänvisas till not 32. MARKNADSRISKER I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna av ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker. I sparbankens fall utgör ränterisken den övervägande marknadsrisken. Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, d v s risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder. Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer. Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer. I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna innebär detta t ex att räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är den s k gap-analys, som finns intagen i not 31 och som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen. Analysen visar att vid en förändring av marknadsräntan med en procentenhet minskar/ökar räntenettot för kommande 12-månadersperiod med 2,1 mkr. LIKVIDITETSRISKER Likviditetsrisk kan uttryckas som risken att värdet på ett finansiellt instrument sjunker som en effekt av sjunkande omsättning, vilket är detsamma som risken för att det finansiella instrumentet inte kan avyttras/förvärvas utan större prisreduktion eller att transaktionen medför stora kostnader. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder har olika löptider. Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, d v s värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Intern rapportering sker löpande om likviditetens utveckling. Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av not 30. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser sparbankens likviditetssituation. 7

10 06 Inlaga 32 sid Sida 8 Redovisning för verksamhetsåret 2006 OPERATIVA RISKER Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken. De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående process i sparbanken, som bland annat omfattar - kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner, - klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna, - IT-stöd i form av ekonomi-, kredit- och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller, - behörighetssystem, - interna informations- och rapporteringssystem för att bland annat tillgodose ledningens krav på information om exempelvis sparbankens riskexponering samt - informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda sparbankens och kundernas tillgångar. Övergång till IFRS/IAS-standarder Från och med 2007 måste sparbankerna följa de nya internationella redovisningsstandarderna International Financial Reporting Standards (IFRS) i sin redovisning med de undantag och tillägg som anges i Redovisningsrådets rekommendation RR32 Redovisning för juridisk person, samt om inte annat följer av lag eller annan författning. I enlighet med IFRS 1, om hur redovisning upprättas första gången, ska företag redovisa jämförelsetal för åtminstone ett år. Detta innebär således att 2006 års siffror måste omräknas enligt den nya redovisningsstandarden. Under 2005 tillsatte Sparbankernas Riksförbund en arbetsgrupp med uppgift att kartlägga effekterna på sparbankernas redovisning vid en övergång till IFRS/IAS. Gruppen, som bestått av företrädare för sparbankerna och utomstående konsulter, har identifierat följande väsentliga skillnader mellan tillämpade redovisningsprinciper och redovisningsprinciper enligt IFRS/IAS: Införandet av IAS 39 medför att alla derivat värderas till verkligt värde, även om de tidigare bokfördes enligt reglerna om säkringsredovisning med anskaffningsvärdering. Ett sätt att motverka den ökade volatiliteten till följd av att finansiella instrument och derivatinstrument värderas till verkligt värde i större utsträckning än tidigare är att tillämpa verklig värdesäkring. Denna form av säkring innebär att såväl den säkrade posten som säkringsinstrumentet värderas till verkligt värde. Värdeförändringarna redovisas över resultaträkningen. Den andra formen av säkring enligt standarden är kassaflödessäkring. Enligt denna värderas derivatinstrumentet till verkligt värde medan den säkrade posten värderas till upplupet anskaffningsvärde. Värdeförändringen på derivatinstrumentet redovisas mot eget kapital och kommer därmed att medföra viss volatilitet i eget kapital. Uppläggningsavgifter avseende lån redovisas som provisionsintäkt för närvarande. Vid tillämpning av IFRS/IAS kommer dessa avgifter att redovisas som ränteintäkt. Materiella anläggningstillgångar som sparbankens rörelsefastigheter kommer att redovisningsmässigt hanteras annorlunda enligt IFRS/IAS. Skillnaden är att anskaffningsvärdet fördelas på urskiljbara väsentliga komponenter baserat på förväntad nyttjandeperiod med skilda avskrivningsplaner för respektive komponent. Finansiell ställning den 1 januari 2007, tkr Eget kapital Utgående balans 2006 (enligt nuvarande principer) Värdet av aktier Värdering av räntebärande värdepapper Värdering av derivat - 38 Skatt på ovanstående värdeförändring - 30 INGÅENDE BALANS 2007 (enligt IFRS-principer) Värdering av finansiella tillgångar och skulder enligt IAS 39 kan förväntas ge en viss ökad volatilitet i resultaträkningen och balansräkningen till följd av att värdering till verkligt värde kommer att ske i större utsträckning än hittills. För sparbankerna påverkar detta framförallt räntebärande värdepapper, aktier, sammansatta instrument (Spaxar) och derivat. Särskilt stor blir effekten vad gäller aktieinnehavet i Swedbank AB där värdeökningen kommer att redovisas direkt mot eget kapital. 8

11 06 Inlaga 32 sid Sida 9 Resultaträkning, tkr Not Förändring i procent Ränteintäkter ,8 Räntekostnader ,6 Räntenetto ,2 Erhållna utdelningar ,6 Provisionsintäkter ,2 Provisionskostnader ,0 Nettoresultat av finansiella transaktioner ,2 Övriga rörelseintäkter ,0 Summa rörelseintäkter ,9 Allmänna administrationskostnader ,0 Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar ,9 Övriga rörelsekostnader ,0 Summa kostnader före kreditförluster ,8 Resultat före kreditförluster ,7 Kreditförluster, netto ,6 Rörelseresultat ,6 Bokslutsdispositioner Skatter Årets resultat

12 06 Inlaga 32 sid Sida 10 Balansräkning, tkr TILLGÅNGAR Not Förändring i procent Kassa ,4 Utlåning till kreditinstitut ,8 Utlåning till allmänheten ,0 Obligationer och andra räntebärande värdepapper ,4 Aktier ,2 Materiella tillgångar 17 - Inventarier ,4 - Byggnader och mark ,9 Övriga tillgångar ,9 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter ,0 Summa tillgångar ,5 SKULDER, AVSÄTTNINGAR OCH EGET KAPITAL Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten ,1 Övriga skulder ,7 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter ,8 Avsättningar 24 - för pensioner ,3 - för skatter ,4 Summa skulder och avsättningar ,9 Obeskattade reserver Reservfond ,2 Årets resultat ,7 Summa eget kapital ,7 Summa skulder, avsättningar och eget kapital ,5 POSTER INOM LINJEN Ansvarsförbindelser Åtaganden Ställda säkerheter Inga Inga ÖVRIGA NOTER Upplysning om verkligt värde 29 Löptider för tillgångar och skulder 30 Räntebindningstider för tillgångar och skulder 31 Kreditriskexponering brutto och netto 32 Kapitaltäckning 33 10

13 06 Inlaga 32 sid Sida 11 Kassaflödesanalys, tkr Den löpande verksamheten Rörelseresultat Justering för poster som inte ingår i kassaflödet - Förändring av upplupet anskaffningsvärde under perioden, netto Orealiserad del av nettoresultatet av finansiella transaktioner Avskrivningar Kreditförluster Betald inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i den löpande verksamhetens tillgångar och skulder Ökning/minskning av utlåning till kreditinstitut Ökning/minskning av utlåning till allmänheten Ökning/minskning av värdepapper, omsättningstillgångar Ökning/minskning av inlåning från allmänheten Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut Förändringar av övriga tillgångar och skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Försäljning/inlösen av finansiella anläggningstillgångar Förvärv av finansiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella tillgångar Förvärv av materiella tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid periodens början * Likvida medel vid periodens slut * * I likvida medel ingår kassa- och bankmedel. 11

14 06 Inlaga 32 sid Sida 12 Redovisnings- och värderingsprinciper Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd. Tillgångar och skulder i utländsk valuta Värdering sker till balansdagskurs, varmed avses balansdagens stängningskurser. Utländska sedlar, vilka ingår i Kassan, värderas till balansdagens köpkurs för sedlar gentemot allmänheten. Finansiella instrument Överlåtbara värdepapper som är omsättningstillgångar värderas till verkligt värde även i de fall detta överstiger anskaffningsvärdet. Värdepapper som är anläggningstillgångar, d v s där avsikten är att inneha värdepapperen till förfall eller på lång sikt, upptas till anskaffningsvärdet. Beträffande räntebärande värdepapper avses med anskaffningsvärdet det upplupna anskaffningsvärdet, vilket värde motsvarar det med hjälp av den effektiva anskaffningsräntan diskonterade nuvärdet av de framtida betalningarna. Härigenom beaktas eventuella över- eller underkurser vid förvärvet som periodiseras över instrumentets återstående löptid. Erhållna betalningar plus förändringen av det upplupna anskaffningsvärdet under året redovisas som ränteintäkt. Realiserade vinster/förluster och orealiserade värdeförändringar på värdepapper och andra finansiella instrument som utgör omsättningstillgångar samt valutakursförändringar redovisas i resultaträkningen under rubriken Nettoresultat av finansiella transaktioner. Lånefordringar och kreditförluster Lånefordringar redovisas initialt i balansräkningen till anskaffningsvärdet, dvs det belopp som lånats ut till låntagaren med tillägg för direkta transaktionskostnader. Därefter redovisas lånefordringar löpande till anskaffningsvärdet efter avdrag för bortskrivningar och specifika reserveringar för kreditförluster. Redovisning av kreditförluster sker dels som under året konstaterade kreditförluster, dels som reservering avseende sannolika kreditförluster. Som konstaterad förlust redovisas hela eller del av fordran som inte bedöms indrivningsbar eller som kan erhållas vid realisering av säkerheten. Bortskrivning görs av konstaterade förluster när inga realistiska möjligheter till återvinning finns. Som reservering avseende sannolika förluster upptas ett belopp motsvarande skillnaden mellan lånefordrans redovisade värde och bedömt återvinningsvärde. Bedömt återvinningsvärde har beräknats med ledning av: det verkliga värdet av säkerheten till den del återbetalningen är beroende av säkerheten och/eller det sammanlagda nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden Då säkerheten utgörs av pantbrev i fastighet utgår värderingen från ett försiktigt beräknat marknadsvärde med hänsyn till avkastningsförmåga, beskaffenhet och läge. Motsvarande värdering görs av fastigheter som övertagits för skyddande av fordran. Eventuell erforderlig nedskrivning redovisas i detta fall som värdeförändring på övertagen egendom. Reservering avseende sannolika kreditförluster görs om fordran är osäker, dvs om det utifrån inträffade händelser och omständigheter, som förelåg på balansdagen, är sannolikt att betalningarna inte kommer att fullföljas enligt kontraktvillkoren och det inte finns säkerhet som med betryggande marginal täcker både lånebelopp och räntor, inklusive kompensation för eventuell försening Vid bestämmandet av reserveringar avseende sannolika kreditförluster värderas lånefordringarna individuellt. I de fall det bedöms sannolikt att kreditförluster har inträffat i en grupp av lånefordringar, som skall värderas individuellt, men där förlusterna ännu inte kan hänföras till de individuella fordringarna, görs gruppvis reservering för dessa kreditförluster temporärt. I årets bokslut har inget behov av sådan reservering bedömts föreligga. Omstrukturerade lånefordringar genom modifiering av lånevillkoren, t ex i form av räntenedsättning, till följd av finansiella problem hos låntagaren, anses inte som osäkra om det bedöms sannolikt att betalningarna fullföljs enligt kontraktsvillkoren efter omstruktureringen. 12

15 06 Inlaga 32 sid Sida 13 Redovisnings- och värderingsprinciper Vid redovisning av sannolika förluster på garantier sker reservering under rubriken Avsättningar. När lånefordringar klassificeras som osäkra sker återföring av intäktsbokförda men inte betalda räntor på sådana fordringar. Nedskrivning av i tidigare bokslut balanserade räntor redovisas som kreditförlust. Senare erhållna räntebetalningar på sådana fordringar redovisas enligt kontantprincipen. För sådana osäkra lånefordringar, där det bedömda återvinningsvärdet beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av återvinningsvärdet som ränta, om bedömningen av vilka betalningar som sparbanken kommer att få in är oförändrad mellan betalningstillfällena. Vid förändrad bedömning mellan två bedömningstillfällen redovisas däremot denna förändring som kreditförlust eller återvinning. Återvunna kreditförluster redovisas som en minskning av årets nettokostnad avseende kreditförluster. Inventarier Inventarierna avskrivs planenligt med 20 % på anskaffningsvärdet. Avskrivning som avviker från plan betraktas som en bokslutsdisposition och redovisas under rubriken Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan. Byggnader och mark Byggnader avskrivs planenligt med 2 % och markanläggningar med 5%. Skatt Under Skatter redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. Uppskjuten skatt beräknas på temporära skillnader, skattemässiga underskottsavdrag och andra framtida skatteavdrag. Temporär skillnad är skillnaden mellan en tillgångs eller en skulds redovisade respektive skattemässiga värde. Uppskjutna skatteskulder redovisas under Avsättningar, medan uppskjutna skattefordringar, som inte avräknas mot uppskjutna skatteskulder, redovisas under Övriga tillgångar. Ändrade redovisningsprinciper I årets bokslut har uppskjuten skatteskuld på temporära skillnader avseende fastigheter beräknats. Denna beräkning borde även skett tidigare år. Eftersom beräkningen endast har marginell betydelse, så har jämförelseåren inte omräknats. Om beräkningen hade gjorts för 2005, så hade balansomslutningen minskat från 1.294,8 mkr till 1.294,2 mkr, årets resultat från 19,7 mkr till 19,1 mkr och soliditeten från 14,0 till 13,9. 13

16 06 Inlaga 32 sid Sida 14 Noter till resultaträkning, tkr 1. Räntenetto Ränteintäkter Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper - omsättningstillgångar anläggningstillgångar Övriga 84 0 Summa Räntekostnader Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten varav kostnad för insättningsgaranti Övriga 56 0 Summa Räntenetto Räntemarginal Totala ränteintäkter i % av MO minus totala räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt eget kapital och obeskattade reserver 2,43% 2,62% Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO 2,61% 2,75% Medelränta på utlåningen under året uppgår till 4,02% 3,89% Medelränta på inlåningen under året uppgår till 1,28% 0,93% Inklusive kostnad för insättningsgarantin 2. Erhållna utdelningar Swedbank AB Summa Provisionsintäkter Betalningsförmedlingsprovisioner Utlåningsprovisioner Inlåningsprovisioner Garantiprovisioner Värdepappersprovisioner Övriga provisioner Summa

17 06 Inlaga 32 sid Sida 15 Noter till resultaträkning, tkr 4. Provisionskostnader Betalningsförmedlingsprovisioner Värdepappersprovisioner Övriga provisioner Summa Nettoresultat av finansiella transaktioner Realiserat resultat i räntebärande värdepapper Orealiserade värdeförändringar i räntebärande värdepapper Valutakursförändringar Summa Övriga rörelseintäkter Intäkter från rörelsefastigheter Övriga Summa Allmänna administrationskostnader Personalkostnader - löner och arvoden sociala avgifter kostnad för pensionspremier andra pensionskostnader avsättning till vinstandelsstiftelse, inkl. löneskatt övriga personalkostnader Summa personalkostnader Övriga allmänna administrationskostnader - porto och telefon IT-kostnader konsulttjänster revision hyror och andra lokalkostnader fastighetskostnader övriga Summa övriga allmänna administrationskostnader Totalt

18 06 Inlaga 32 sid Sida 16 Noter till resultaträkning, tkr Löner och arvoden Till styrelse samt VD och VD:s ställföreträdare Till övriga anställda Pensioner Bankens pensionsåtaganden täcks genom försäkringsavtal och genom avsättning i balansräkningen. Pensioner m m till ledande befattningshavare. Till VD och VD:s ställföreträdare - pensionspremier förändring av pensionsavsättning Kapitalvärdet av sparbankens förpliktelser avseende ovannämnda kategorier utgör VD äger enligt avtal rätt till särskild ålderspension från och med juli 2009 (62 år och 5 månaders ålder). Pensionsrätten är villkorad av att tjänsten inte upphör på VD:s eget initiativ (sk ensidigt antastbar pension). Eftersom pensionsutfästelsen är villkorad faller den ej under tryggandelagen. I anställningsavtal mellan sparbanken och VD gäller att, vid uppsägning från sparbankens sida så skall VD, utöver uppsägningstid om tolv månader, tillerkännas ett avgångsvederlag motsvarande tolv månadslöner. För det fall VD erhåller ny anställning under uppsägningstiden skall avräkning ske med belopp motsvarande den nya inkomsten. Ersättningar till ledande befattningshavare Principer Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode och sammanträdesarvode, vars nivåer omfattas av sparbanksstämmans beslut. Ersättning till VD har beslutats av styrelsen. VD och övrig banklednings ersättning utgörs av grundlön. Med övrig bankledning avses de åtta personer som tillsammans med VD utgör bankens ledningsgrupp. Till VD:s ställföreträdare, som ingår i styrelsen, samt till bankjurist som tjänstgör som styrelsens sekreterare utgår utöver grundlön sammanträdesarvode för bankstyrelsesammanträde. Förmåner utöver avsättning till vinstandelsstiftelse förekommer inte. Grundlön/ Samman- Övriga Övriga Pensions- Vinstandelar Summa styrelsearvode trädesarvode ersättningar förmåner kostnad Styrelsens ordförande Övriga styrelseledamöter * Verkställande direktören Övrig bankledning Summa: * exklusive arbetstagarrepresentanter Kommentar till tabellen Övriga ersättningar avser styrelseledamöternas kompensation för förlorad arbetsförtjänst i samband med deltagande i seminarier, konferenser och andra sammankomster för styrelsen. Övriga förmåner avser ränteförmån. Pensionskostnad avser den kostnad som påverkat resultatet. Avsättning till vinstandelsstiftelse sker på samma villkor för övrig bankledning som för övriga medarbetare. För VD sker ingen avsättning till vinstandelsstiftelse Antal arbetade timmar Totalt i sparbanken Medelantal anställda under året Totalt i sparbanken varav kvinnor varav män 16 15

19 06 Inlaga 32 sid Sida 17 Noter till resultaträkning, tkr Könsfördelning bland ledande befattningshavare Styrelsen (ordinarie ledamöter) antal kvinnor 4 5 antal män 7 6 Övriga ledande befattningshavare, inkl verkställande direktören antal kvinnor 3 2 antal män 6 6 Sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro i relation till de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid, % 10,6 9,9 - bland kvinnor 16,9 14,3 - bland män 0,8 2,4 - i åldersintervallet 49 år eller yngre 5,6 8,9 - i åldersintervallet 50 år eller äldre 19,3 11,9 Andel långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer) i relation till den sammanlagda sjukfrånvaron, % 64,0 69,0 Arvode och kostnadsersättningar till revisorer Ernst & Young AB - revisionsuppdrag SET Revisionsbyrå - revisionsuppdrag 94 - KPMG - revisionsuppdrag andra uppdrag Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar Avskrivningar enligt plan - inventarier byggnader markanläggningar Summa Övriga rörelsekostnader Avgifter till centrala organisationer Försäkringskostnader Säkerhetskostnader Marknadsföringskostnader Övriga rörelsekostnader Summa

20 06 Inlaga 32 sid Sida 18 Noter till resultaträkning, tkr Kreditförluster netto Specifik reservering för individuellt värderade lånefordringar Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster Återförda tidigare gjorda reserveringar för sannolika kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster Årets reservering för sannolika kreditförluster Influtet på tidigare konstaterade kreditförluster Återförda ej längre erforderliga reserveringar för sannolika kreditförluster Årets nettokostnad för individuellt värderade lånefordringar Årets nettokostnad för kreditförluster Årets nedskrivning avseende kreditförluster samt återförda nedskrivningar hänför sig till fordringar på allmänheten. 11. Bokslutsdispositioner Återföring av periodiseringsfond Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan Summa Skatter Skatt på årets resultat Upplösning av latent skatt Uppskjuten skattefordran Uppskjuten skatteskuld Summa Skattekostnaden står för 21,4 % (28,3 %) av resultatet före skatt i sparbanken. Skillnaden mellan sparbankens skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande skattesats förklaras nedan. Faktisk skattekostnad Skattekostnad, 28% på resultat före skatt Skillnad Skillnaden består av följande poster Skatteeffekt av: Ej skattepliktiga intäkter Ej avdragsgilla kostnader Schablonintäkt på periodiseringsfonder Temporära skillnader Summa