Tävling i skolan? Lärares erfarenheter av tävling i ämnet idrott och hälsa. Simon Andersson & Dennis Sangler

Transkript

1 Tävling i skolan? Lärares erfarenheter av tävling i ämnet idrott och hälsa Simon Andersson & Dennis Sangler Idrottsvetenskap, Examensarbete Höstterminen 2011 Handledare: Leif Nilsson Examinator: Gill Croona

2 SAMMANFATTNING Examensarbete 15 hp Höstterminen 2011 Dennis Sangler & Simon Andersson Tävling i skolan? Lärares erfarenheter av tävling i ämnet idrott och hälsa Competition in School? Teacher s Experiences of Competition in Physical Education No. Pages 28 Det här är en kvalitativ studie som belyser lärares erfarenheter av tävling i ämnet idrott och hälsa. Den visar på teorier som argumenterar både för och emot tävling och analyseras sen mot empiriskt material från semi-strukturerade intervjuer av lärare i idrott och hälsa. Det finns en kritisk syn till tävling och prestationsjämförelse då människor kan värderas olika efter en tävling. En värdering kan hamna på människan istället för prestationen i en tävling. Vi har genom studien upptäckt att lärare i idrott och hälsa upplever att barn vill tävla och jämföra sig med andra. Lärarna menar att det gör barnen hela tiden i olika situationer och sammanhang. Det finns en positiv syn på tävling bland lärarna och de anser att det kan användas för att träna många olika delar. Framförallt handlar det om fair play men även att motivera och skapa en vilja hos barnen att försöka igen och inte ge upp. Sökord: Tävling, konkurrens, fair play, idrott och hälsa, jämförelse Innehållsförteckning

3 1 INLEDNING Syfte och frågeställningar 2 2 BAKGRUND Teorier om människors tävlan Fördelar med tävling Fair play Nackdelar med tävling 6 3 METOD Kvalitativ metod Urval Genomförande Etiska ställningstaganden Trovärdighet och överförbarhet 10 4 RESULTAT OCH ANALYS Barns vilja att tävla Viljan att tävla fostras fram Att jämföra sig med varandra Att jämföra sig med sig själv Analys Anledningar att tävla Att motivera till högre aktivitet Att motivera med resultat Öka viljan att göra sitt bästa Analys Vinster och förluster med att tävla i ämnet idrott och hälsa Att förstå vad du är bra på Att få vara bäst Att synliggöra positiva egenskaper Att rusta barn för tävling Fair play inom tävling Att lära sig vinna och förlora Utpekande genom tävling Analys 19

4 5 DISKUSSION Metoddiskussion Resultatdiskussion Slutdiskussion 24 6 KÄLLFÖRTECKNING 25 7 BILAGA 1 27 Intervjufrågor 27

5 1 Inledning Denna studie handlar om hur tävling används i ämnet idrott och hälsa. I kursplanen för idrott och hälsa står det ingenting om tävling men det går att läsa: Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin samarbetsförmåga och respekt för andra. (Skolverket 2011:50). Det finns olika uppfattningar om tävling men det engelska ordet för tävling, competition, som kommer från det latinska ordet competere betyder att sträva tillsammans, komma överrens, fungera ihop och tillhöra (Gove 2000[1993]). Det visar på att tävling i princip kan betyda att samarbeta med varandra och det kan därför vara intressant att se hur lärares erfarenheter av tävling i ämnet idrott och hälsa ser ut. Enligt Nationella utvärderingen av grundskolan av Skolverket (2003) menar lärare och elever att tävling och konkurrens inte är en viktig del av ämnet idrott och hälsa. Däremot säger Aggestedt & Tebelius (1977) i en annan studie om barns upplevelser av ämnet idrott och hälsa att en stor andel (63%) upplever att det tävlas mycket i ämnet idrott och hälsa. Det visar med andra ord att elever och lärare inte tycker det är viktigt med tävling men att det trots det utgör en stor del av ämnet idrott och hälsa. Valet av namnet idrott och hälsa i Sverige är ett medvetet politiskt val för att markera att tävling och prestation, så som det associeras till tävlingsidrott, inte skall vara synonymt med eller ens centralt inom ämnet i skolan. (Annerstedt, Peitersen & Rönholt 2001:19) Barn påverkas lätt av yttre faktorer och med all idrott som visas i media idag så stöter barnen på både positiva och negativa förhållningssätt. Idrotten kan vara väldigt prestationsbaserat när det handlar om väldigt mycket pengar som står på spel. Därför uppstår det situationer där tävling blir negativt t.ex. att en fotbollsspelare ser chansen att fuska och filma till sig en straff för att ge sitt lag en ledning i matchen. Att vinna är då viktigare än att vara ärlig. Det diskuteras mycket om detta tävlingsfusk i media. Ibland anses det nästan vara legitimt. Simon (2004) tar upp ett exempel där det amerikanska damfotbollslandslaget spelar final mot Kina i VM och det är straffläggning. Vid en straffläggning får inte målvakten lämna mållinjen förrän skytten har sparkat till bollen. Det får målvakten inte göra för de skär då av en större vinkel av målet vilket inte är tillåtet. I den avgörande straffen är det precis det den amerikanska 1

6 målvakten gör och hon räddar straffen och de vinner VM men de gjorde det genom att inte följa reglerna. Simon (2004) diskuterar om det kanske bara är fusk om man blir påkommen eller om det ligger ett ansvar på spelarna att försöka följa reglerna utifrån en moralisk synpunkt. Riksidrottsförbundet (RF) (2009) menar att barn behöver utbildas i tidig ålder om fair play som handlar om att ha rätt förhållningssätt till sin omgivning och vara en ärlig tävlingsmänniska. Det arbetet ska finnas med inom föreningsidrotten men det står inget i styrdokumenten om hur skolan ska ta del av arbetet med tävling och fair play. De barn som inte är involverade i föreningsidrott kommer därför att gå miste om den utbildningen. Rönholt menar att: Av den anledningen bör man överväga vilken betydelse de två kontexterna har och vilka möjligheter de ger (Annerstedt, Peitersen & Rönholt 2001:62) 1.1 Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att belysa lärares erfarenheter av tävling i ämnet idrott och hälsa i grundskolans tidigare år. Hur ser lärare i idrott och hälsa på barns tävlande och jämförelser med andra? Hur och varför arbetar lärare med tävling i idrotts- och hälsoundervisning? Vad ser lärarna för fördelar och nackdelar med att tävla inom ämnet idrott och hälsa? 2

7 2 Bakgrund I bakgrunden kommer vi ta upp teorier om varför vi tävlar, fördelar med tävling och nackdelar med tävling. 2.1 Teorier om människors tävlan Festinger (1954) har gett upphov till mycket av forskningen och bidragit till synen människor har på tävling som fenomen. Han hävdade att det finns två grundläggande behov som driver oss till ett tävlingsinriktat beteende, behovet att förbättra sig och behovet att värdera eller testa sina förmågor, värderingar och attityder. Han menar på att det är samspelet mellan dessa som gör att vi vill jämföra oss och tävla mot andra. När vi inte kan mäta och testa våra förmågor mot verkligheten så behöver vi jämföra oss med människor med likartad kapacitet. Han anser alltså att det finns ett jämförelsebehov som gör att vi som människor vill jämföra oss med varandra för att kunna värdera oss själva. Kohn (1990) anser att det behövs en förklaring som visar på att jämförelse med andra inte är enda sättet för att få reda på sina förmågor. Han samtycker med att människan hela tiden jämför egna handlingar med andra människors men anser att det inte är det enda sättet att se vad människan kan eller kan uppnå: För att kunna utvärdera sin egen förmåga måste man jämföra minst två skilda saker: den egna prestationen och något annat objekt [ ] det kan röra sig om en annan individ, en grupp, ens egna tidigare resultat eller någon teoretisk resultatnivå. (Kohn 1990:53) Kohn (1990) menar därför att det enda sättet inte behöver vara att tävla mot en annan människa för att utvärdera sina förmågor eller färdigheter. Han vill få fram vikten av att inte behöva vara bättre än någon annan när det jämförs olika kapaciteter eller färdigheter. I jämförelsen med andra människor behöver det inte handla om att konkurrera. Kohn (1990) belyser att det finns skillnader mellan människors kapaciteter i samhället och det kommer alltid att finnas. Det problematiska i konkurrensen eller tävlingen är inte skillnaderna mellan människor utan den värdering som vi själva lägger i skillnaderna. Vi får lära oss att det enda sättet vi kan se den kapacitetsskillnaden är genom att ställa det i en tävlingssituation mot 3

8 andra. Därför anser Kohn (1990) att det inte finns några belägg för att det är medfött mänskligt beteende utan det är något vi lär oss. Idrotten har fått kritik för att fokusera för mycket på prestation men det ses inom psykologin som ett allmänmänskligt motiv för människan. Den personliga prestationen kan inte åsidosättas vare sig i idrottsundervisning eller andra sammanhang (Annerstedt, Peitersen & Rönholt 2001). Upplevelsen av att vara i rörelse och leka med rörelser, att vara uppslukad av rörelsen, den estetiska njutningen, flow experience, att behärska kroppen, lusten till att prestera, lusten till att kämpa, behov av erkännande, behov av social samvaro alla delar är aspekter av det attraktiva med idrott. (Annerstedt, Peitersen & Rönholt 2001:316) 2.2 Fördelar med tävling Bergmann Drewe (1998) menar att det finns fördelar och argument för att delta i tävling. I tävling anser hon att det utvecklas karaktärsdrag som mod, lojalitet, disciplin och ihärdighet. Det finns även andra egenskaper enligt Engström och Redelius (2002) som också tränas genom tävlingsverksamhet som t.ex. förmågan att kämpa trots motgång, ta sig an utmaningar och hålla sig kall i avgörande ögonblick. Bergmann Drewe (1998) menar att västvärlden i sig är tävlingsinriktad och tidiga erfarenheter av tävling förbereder människor med egenskaper och attityder för att klara av det tävlingsinriktade samhället. När tävling handlar om att sträva mot utveckling genom konkurrens och båda parter frivilligt deltar är tävling positivt och också etiskt försvarbart (Simon 2004). Bergmann Drewe (1998) beskriver tävling på följande sätt: Competition in sport is, in essence, an expression of friendship, mutuality, goodwill, in wich we pay each other the high compliment of offering each other best opposition to provide for ourselves and the other the satisfaction found in striving to do one s best. (Bergmann Drewe 1998:5). 4

9 Med denna beskrivning menar Bergmann Drewe (1998) att tävling handlar om att tillsammans sträva efter att utvecklas på bästa sätt, genom att olika parter ställs mot varandra. Hon menar att det är ett uttryck för vänskap och att det är en komplimang att konkurrera mot varandra för att sträva efter den högsta potential båda har. Bengtström (se Annerstedt 1995) hävdar att tävling är bra om det används på rätt sätt. Elever vill ofta tävla och att t.ex. ta bort mätningar när eleverna hoppar längdhopp skulle enligt Bengtström resultera i att eleverna skulle tappa motivationen. Eleverna får inget resultat och kan därför inte se några tydliga individuella framsteg. För att kunna utvecklas individuellt behöver de därför tävlingsmomentet. Engström, Norberg & Åkesson (2007) menar att idrott består av träning och lek, tävling och uppvisning. I barnidrotten ska leken stå i fokus och Tävling är en del av leken och ska alltid ske på barnens villkor. (Engström, Norberg & Åkesson 2007:4). Vidare diskuterar författarna även idrottens positiva inverkan på den psykiska utvecklingen och menar att I idrotten finns ett inbyggt tävlingsmoment som inspirerar oss att testa våra gränser, att uppnå bättre resultat och att prestera mer. Att nå ett uppsatt mål skänker tillfredsställelse oavsett nivå. (Engström, Norberg & Åkesson 2007:5). De hävdar att idrott och tävling är bra för barn när den är rätt bedriven och att det medverkar till barns allsidiga utveckling, såväl fysiskt som intellektuellt. Betydelsen av tävlingsresultat i barnidrotten bör avdramatiseras och barn ska ges lika möjligheter att delta. Vi ska pröva alternativa tävlingsformer för barnen, där de i stor utsträckning tävlar mot sig själva och sina egna resultat i stället för mot varandra. Samtidigt kan vi inom idrotten lära barn att handskas med såväl vinst som förlust, vilket ger lärdomar för livet. (Riksidrottsförbundet 2009:21) Fair play Fair play är ärlighet och rent spel i idrott. Det betyder att alla ska följa de gemensamt uppsatta reglerna och värderingar för att det ska bli en tävling på lika villkor. RF (2009) arbetar därför konsekvent med att synliga och osynliga regler följs så att alla tävlar på samma villkor. De arbetar aktivt med att skapa en positiv miljö för utövare och supportrar genom att uppmuntra 5

10 ett bra uppträdande på och utanför idrottsarenan. RF (2009) arbetar därför aktivt för att få bort mobbning, trakasserier samt fusket i form av förbjudna preparat. 2.3 Nackdelar med tävling Bergmann Drewe (1998) beskriver en negativ faktor av att delta i tävling. Tävling delar upp oss till vinnare och förlorare, att några lyckas och andra förlorar. Det blir en vinnare och därför måste det även bli en förlorare och därför kritiseras också tävling om det verkligen behöver vara så. Bergmann Drewe hävdar att de som deltar i tävling men alltid förlorar kommer sluta att delta för de ser ingen nytta eller positiv effekt av det. Engström (2010) ställer sig kritisk till tävling och prestationsjämförelse då människor värderas olika efter en tävling. Han hävdar att värderingen kan hamna på människan istället för prestationen i en tävling. Engström menar vidare att desto tydligare resultatet blir i en tävling, desto mer uttunnas upplevelsemomentet i tävlingen och all fokus läggs på rangordningen och resultatet av tävlingen istället för upplevelsen. Att endast lägga vikt vid matchresultat och placering i ett seriesystem riskerar att urholka spänningsupplevelsen och också medföra en elitisering och utslagning (Engström 2010:56). Prestationsbegreppet har blivit en synonym med tävling och en snäv vinna/förlora-uppfattning med en fixering på resultatet. Idrotten har fått kritik för sin ensidiga orientering mot prestation och resultat och att det inte längre finns plats för lek. Prestation hämmar individens egna intressen och självbestämmande (Annerstedt, Peitersen & Rönholt 2001). Tävling kan uppmana till attityden att vinna till varje pris. Det i sin tur kan leda till att människor med den attityden väljer att fuska för att vinna (Bergmann Drewe 1998). Bergmann Drewe menar vidare att när vi drivs till att det viktigast av allt är att vinna väljer en del att ta till fusk för att nå det målet. Goldstein & Iso-Ahola (2006) berör även attityden att vinna till varje pris där han delar upp två olika tävlingspersonligheter i den egocentriska tävlaren och den uppgiftsorienterade tävlaren. Den egocentriska tävlaren drivs endast av att vinna mot någon annan och är villig att ta till nästan vilka medel som helst för att uppnå detta. För den egocentriska blir fair play inte lika viktigt. Den uppgiftsorienterade tävlaren fokuserar inte lika mycket på att vinna utan fokuserar på uppgiften de har framför sig. Tävlingen blir en 6

11 tävling med dem själva där de sätter upp personliga mål och lägger fokus på utveckling av färdigheter. Det ska tilläggas att båda tävlingsinriktningarna existerar ofta samtidigt hos individen i olika stor utsträckning. Goldstein & Iso-Ahola (2006) hävdar att det egocentriska tävlingsperspektivet förekommer mycket i den professionella idrotten och att detta inte är bra för barn och ungdomar. Han menar att det när den egocentriska är dominant så hamnar fair play i skymundan och att det är problematiskt i barnidrotten. 7

12 3 Metod I detta kapitel går vi igenom forskningsprocessen, etiska ställningstaganden samt trovärdighet och överförbarhet för att ge en bild av den metod som används i examensarbetet. 3.1 Kvalitativ metod Bryman (2009) menar att den kvalitativa metoden handlar om att skapa en djupare förståelse om fenomen som är svåra att mäta med t.ex. statistik. Det kan handla om varför barn agerar som de gör eller om hur olika kulturer ser ut. Den kvalitativa metoden söker i första hand efter intressanta fördjupade delar i empirin istället för generalisera världen. Bryman (2009) skriver att det finns olika kvalitativa metoder som kan användas för att samla in data. Det kan bl.a. vara deltagande observationer och kvalitativa intervjuer. Vi har valt att använda kvalitativa intervjuer. Det är pga. att Den kvalitativa forskningsintervjun söker förstå världen från undersökningspersonernas synvinkel, utveckla mening ur deras erfarenheter (Kvale 2009:17). Det användes en semi-strukturerad intervju som utgår från några specifika teman men blir mer ett ledigt samtal som håller sig inom ämnet. Det gäller att vara flexibel och det finns även stort utrymme att ställa följdfrågor som är relevanta för att få mer uttömmande svar. Tanken är att frågornas ursprungliga ordning ska följas men det är inget krav. Denna struktur ger också möjlighet för intervjupersonen att komma med nya intressanta teman som kan användas i studien (Bryman 2009). 3.2 Urval I studien har vi genomfört fem intervjuer. De intervjuade arbetar alla som lärare i idrott och hälsa med tjänster som ligger på % i de tidiga skolåren. Vissa hade även äldre elever men vi poängterade vid intervjuerna att examensarbetet riktade in sig mot de yngre åldrarna. Åldern på våra intervjupersoner har varierat från mellan år och alla arbetar i städer som har ungefär invånare. De vi intervjuat har även varit delaktiga i någon form av föreningsidrott. 8

13 3.3 Genomförande De lärare vi intervjuat har vi träffat under vår verksamhetsförlagda utbildning och tog därför kontakt genom telefon. Under samtalet introducerade vi vår studie, vad den handlade om, vad intervjun skulle handla om samt att vi förklarade deras etiska rättigheter. Enligt Repstad (2007) bör intervjuerna hållas i lugna miljöer som respondenten känner igen för att få en bra intervju. Intervjuerna hölls därför alla ostört i en tyst lokal på skolan lärarna arbetade på och vi gjorde intervjuerna på arbetstid när lärarna hade tid avsatt för planering m.m. Vi startade intervjuerna med att prata lite allmänt för att få igång en lättsam samtalsmiljö. Därefter förklarade vi mer hur intervjun skulle gå till att det mer skulle vara som ett samtal än en intervju som helt styrs av frågorna vi hade i vår intervjuguide (Se bilaga 1). Vi förtydligade att om läraren vi intervjuade kände för att utveckla vidare på någon fråga så gjorde det inget utan den friheten fanns. Det var sen vår roll att hålla den röda tråden i samtalet. Repstad (2007) menar att när intervjuer spelas in blir det mycket lättare att fokusera på det som sägs för att man slipper anteckna. Det gör att de som intervjuar kan vara mer aktiva under intervjun med t.ex. följdfrågor. Vi valde därför att spela in intervjuerna för att kunna ha intervjuer som mer var som ett samtal. De inspelade intervjuerna bearbetades senare genom transkribering där vi lyssnade igenom intervjuerna och skrev ner dem. När intervjuerna sen fanns i skriftform så kunde vi enkelt gå igenom dem och kategorisera innehållet utifrån olika teman. Dessa teman användes sedan när vi strukturerade resultatet och analyserade det utifrån relevant teori. 3.4 Etiska ställningstaganden Vetenskapsrådet (2004) beskriver ett individskyddskrav som används vid forskning. Det delas in i fyra huvudkrav informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet handlar om delaktiga undersökningspersoner informeras om deras villkor av deltagande i examensarbetet samt hur studiens syfte och genomförande ser ut. Det ska informeras att deltagandet är frivilligt och de insamlade uppgifterna inte kommer att användas i annat syfte än till examensarbetet. Detta informationskrav genomförde vi muntligt när vi tog kontakt med de lärare vi ville intervjua. Med samtyckeskravet menar att få ett godkännande till deltagande och att de när de vill får avsluta deltagandet utan negativa 9

14 följder eller påverkan av forskningspersonerna. Det godkännande fick vi samtidigt som vi genomförde informationskravet och ingen av de som deltog i studien har velat avsluta sitt deltagande. Konfidentialitetskravet betyder att inget av det material som samlats in kan kopplas till personerna som deltagit. I studien kommer därför inte användas några namn på personer eller skolor för att säkra personernas konfidentialitet. Materialet som samlats in ligger på privata datorer med lösenord för att säkerställa att ingen utomstående kommer åt det. Den informationen fick deltagande personer muntligt när kontakt togs. Nyttjandekravet handlar om att forskaren bara samlar in material som är väsentligt för studien. Det vi samlade in av deltagarna var bara till studien och vi utelämnade överflödig information för att minska chansen att det kan spåras till deltagarna. 3.5 Trovärdighet och överförbarhet Den kvantitativa forskningen använder begrepp som reliabilitet och validitet. Vissa författare menar på att den kvalitativa forskningen inte bör ha samma begrepp som kvantitativ forskning. Vi har därför utgått ifrån andra begrepp där t.ex. Bryman (2009) använder trovärdighet istället. För att försäkra trovärdigheten så har vi förhållit oss till tre kriterier, tillförlitlighet, överförbarhet och pålitlighet. För att skapa tillförlitlighet i examensarbetet så har vi försökt ge en riktig beskrivning av en social verklighet genom att koppla empiri till teori. Vi har beskrivit vår metodprocess för att studien ska kunna överföras till andra kontexter eller situationer och blir därför överförbart. För att möjliggöra pålitligheten så har proceduren granskats med hjälp av opponeringar och handledning. 10

15 4 Resultat och analys I det här kapitlet redovisar vi resultatet av våra kvalitativa forskningsintervjuer med lärare. Resultatet är indelat i teman, Barns vilja att tävla, Anledningar för att tävla, Vinster och förluster med att tävla i ämnet idrott och hälsa som var och ett följs av ett analysavsnitt. 4.1 Barns vilja att tävla I detta avsnitt redovisas lärarnas syn på barns vilja att tävla och jämföra sig med andra och tävla mot sig själv Viljan att tävla fostras fram Behovet att tävla menade de intervjuade lärare grundar sig i föreningsidrotten. De menar på att viljan att tävla i ämnet idrott och hälsa kommer från föreningsidrotten, att tävlingsbehovet kommer efter ett tag och fostras fram. De säger att förskoleklassbarnen inte har hunnit fostras in i föreningsidrotten och har därför inte samma tävlingsbehov. Barn vill tävla. Om jag tänker efter så vill dom nog tävla för att dom är inne i det innan i form av föreningsliv. För om man har förskoleklassen så är det inte ofta dom kommer och säger att dom vill tävla Att jämföra sig med varandra De intervjuade lärarna menar att de flesta barn har ett behov att jämföra sig med varandra och att de gör det i princip hela tiden. Det kan vara i ämnet idrott och hälsa men även på t.ex. ett matematikprov där barnen direkt när de får tillbaka sina prov frågar varandra hur mycket de fick och jämför varandras resultat. De anses vara måttstocken för barnen hur bra de själva är. Även på raster tävlar barnen men framförallt de barn som är idrottsintresserade. Det behovet menas komma från föreningsidrotten, media och även i viss mån hemmet. Tanken om att tävlingen handlar om makt lyfts även fram och att det finns en hierarki på skolan även om lärare försöker motverka det i sitt arbete. 11

16 Det måste ligga djupt i oss människor på något sätt. Man vill nog gärna jämföra sig för att se: Var ligger jag?, Var är jag någonstans? Att jämföra sig med sig själv Barnen anses ha ett behov att få visa att de är duktiga och de lärare vi intervjuade säger även att det är viktigt att eleverna får göra det. Även om lärare försöker minska vikten av resultatet så är det väldigt viktigt med resultat för barnen. Ett exempel som tas upp är att ställa upp ett sextiometerslopp och låta barnen springa utan att ta tid. Det är inget barn som tycker det är roligt. Det är viktigt för barnen med resultat för att se att de går åt rätt håll i utvecklingen. Jag brukar spara deras bästa resultat från 3:an t.ex. i längdhopp och det tycker barnen är jättekul när de får se hur långt de hoppade förra året och få se att de hoppar längre nu när de går i 4:an. Då växer dom en halvmeter själva bara genom den kunskapen Analys De lärare vi intervjuat menar att barn vill tävla och jämföra sig med varandra. Festinger (1954) anser att det finns ett jämförelsebehov som gör att vi vill jämföra oss med varandra för att kunna värdera oss själva. Det menade även lärarna då barn jämför sig hela tiden med varandra för att se hur bra de själva är. Lärarna menar att viljan att tävla i idrotts- och hälsoundervisning kan komma från föreningsidrotten. RF anser att Tävling är en del av leken och ska alltid ske på barnens villkor. (Engström, Norberg, Åkesson 2007:4), tävling ses med andra ord som en naturlig del av föreningsidrotten. Därför kan det vara en anledning till att barn vill tävla även i ämnet idrott och hälsa då många barn är aktiva i föreningsidrotten. Enligt intervjuerna framkom det att resultat är viktiga för att kunna se om utvecklingen går åt rätt håll. De menar att eleverna kan tävla och jämföra sig med sina individuella resultat och därigenom se sin egen utveckling. Bengtström (se Annerstedt 1995) menar att om eleverna 12

17 inte får några resultat kan de heller inte se sina framsteg och hon anser därför att tävlingsmomentet mot sig själv behövs för en individuell utveckling. 4.2 Anledningar att tävla Lärarna beskriver i detta avsnitt hur tävling kan motivera och aktivera barn på olika sätt Att motivera till högre aktivitet Några av de lärare vi intervjuade beskrev hur de använde tävling för att motivera eleverna till högre aktivitet. Det anses vara ett viktigt verktyg för att göra moment i lekar och spel mer intressanta och roliga för elever. De menar på att om elever får en morot, som tävling kan vara om det används rätt, bidrar det även till högre aktivitet. Det spelar ju inte så stor roll vilket lag som vinner men för att få alla att anstränga sig ytterligare lite till så kan det driva och öka aktiviteten. Så använder nog jag tävling när det gäller skolidrotten Att motivera med resultat Det sades att det kan vara viktigt för eleverna att få möjlighet till en tävling mot sig själva och genom det kunna sträva efter bättre individuella resultat. De belyser vikten av att elever får känna hur de lyckas och utvecklas genom att se och jämföra med sina egna resultat. På så sätt kan de tydligt följa sin utveckling vilket lärare vi intervjuat ser som motiverande för eleverna. Sen ska man inte vara så fixerad och skriva ner varenda hopp men att de får en liten vink om att det går åt rätt håll. Barnen kan då själva se och säga; "jag springer lite snabbare, jag hoppar lite längre" och då blir det genast lite mer intressant för dom och då utvecklas man både fysiskt och psykisk. 13

18 4.2.3 Öka viljan att göra sitt bästa Det nämns att det är viktigt att tävla för att öka drivkraften att vilja bli bättre och vilja vinna och göra sitt bästa. Vidare sägs att vissa elever saknar detta och det kan därför vara ett nyttigt moment att ha med i undervisningen. Men dom gånger vi tävlar på idrotten så försöker jag pusha alla elever att alltid göra sitt bästa och försöka vinna [ ] under leken säger man att "kom igen, ni kan vinna! dom har så här många poäng, ni kan ta några till!" men efteråt när tävlingsmomentet är slut så är det inte så noga vem som vann. Det menas på att tävling har en positiv effekt för viljan att lyckas, försöka igen och pusha sig själv framåt i sin utveckling. Det är en jätteviktig drivkraft som är farligt att ta bort menar de på. [ ] jag har mött på många barn och vuxna som inte har en vilja. Alltså en vilja för att lyckas. Jag tror att en tävling mot sig själv och sätta upp mål kan bidra till en större vilja att göra bättre ifrån sig Analys Lärarna som intervjuats säger att tävling och resultat är ett bra redskap för att motivera eleverna om det används på rätt sätt. De menar att det kan få eleverna till att kämpa lite till eller motiveras till att försöka igen och inte ge upp. Med andra ord anser de att eleverna tränar sin karaktär bl.a. vilja och ihärdighet genom tävling. Bergmann Drewe (1998) tar även upp detta som fördel med tävling. Hon menar att i tävling utvecklas karaktärsdrag som mod, lojalitet, disciplin, ihärdighet m.fl. Hon anser vidare att tävling förbereder människor för dagens samhälle. Det kom upp i intervjuerna att resultat kan vara bra för eleverna. Det menas på att eleverna då får ett riktmärke för att se om deras utveckling går åt rätt håll. På så vis motiveras de och det blir mer intressant. Bengtström (se Annerstedt 1995) menar också att resultat är viktigt för att se tydliga framsteg som de gör individuellt. Att ta bort t.ex. mätningar i ett längdhopp skulle enligt Bengtström resultera i att eleverna skulle tappa motivationen. Engström (2010) menar 14

19 att för mycket fokus får inte ligga på resultatet för det kan innebära att upplevelsemomentet uttunnas vilket gör att motivationen kan minska. Det kan därför vara problematiskt att använda resultat som motiverande. 4.3 Vinster och förluster med att tävla i ämnet idrott och hälsa I avsnittet visar resultatet effekter av tävling. Vad barn lär sig genom tävling, hur lärarna arbetar med tävling samt positiva och negativa förhållningssätt inom tävling Att förstå vad du är bra på Lärarna menar att tävling påverkar självkänslan och självförtroende men att det inte har stor betydelse utan det viktiga är istället hur det hanteras och tränas. De säger att det är viktigt hur förluster tacklas och menar att barnen kan hitta sig själva genom att få förståelse att de inte kan vara bäst på allt. Istället försöker lärare få barnen att tänka: Okej, jag kanske inte är så bra på det här men jag är väldigt bra på något annat. Därigenom får de förståelse om sig själva genom tävling och det är hur barnen hanterar det som belyses istället för resultatet. Absolut har det påverkan på självkänslan men det får det ha tycker jag ändå för det viktiga är att tackla det eller veta att det är ok; "jaja jag är dålig på fotboll men jag är bra på det här". Det kan ändå bli ett sätt för eleverna att se sig själva Att få vara bäst Det kom på tal att utpekning inte alltid behöver vara negativt. De menar då att det inte är fel att peka ut de som är bäst i t.ex. en pingistävling som skolan ställer upp i. Det är då inte fel att ta ut de bästa och jämför en idrottstävling med en teoretisk kunskapstävling som Vi i femman där de bästa tas ut för att tävla. De belyser att vikten av att vinna inte är stor i idrotts- och hälsoundervisning. Det poängteras däremot att när klassen eller skolan är iväg på t.ex. friidrottstävlingar mot andra skolor ska de vinna, då är det viktigt att vinna. Det menas att de då ska använda de bästa egenskaper de har i elevgruppen till att kunna vinna tävlingen och de som är bäst i t.ex. höjdhopp ställer upp där osv. 15

20 Jag menar det att jag kan få påhugg från lärare i andra ämnen att "jaha tog du ut dom bästa nu" t.ex. bästa fyran i bordtennis och det kommer även klagomål från föräldrar också. Men vilka tar vi ut i "Vi i femman", är det de sämsta, nej det är ju de bästa. Men så är det, jag tycker de ska få visa det man är duktig på något. Då ska man inte åka dit och göra bort sig, alltså jag ska ge dem de bästa förutsättningarna för att vinna när man åker iväg, då är det viktigt att vinna tycker jag Att synliggöra positiva egenskaper Det sades att det handlar om att visa på det positiva som händer under lektionerna i idrott och hälsa. De pratar om att den som kanske är bäst, sett till det individuella, kan hamna i ett lag som är sämre och därför även förlora. Resultatet är inte det viktigaste utan då pushar lärare istället t.ex. genom att visa på vilka fina passningar den eleven slog. De säger att det är viktigt för barnen att få lyckas och vinna för det har stor positiv inverkan på deras självkänsla och självförtroende och det gäller att hitta situationer och händelser där barnen kan lyckas. Varje liten sån grej man lyckas med har man igen flera gånger om och kommer att växa med det för där tror jag idrotten tillför jättemycket för dem som människor och det är viktigt för oss allihopa att känna att man lyckas Att rusta barn för tävling Lärarna sade att det kan vara viktigt att börja med tävling i tidig ålder för att det ska bli naturligt för barnen att ibland vinner man och ibland förlorar man. Det har en viktig positiv effekt på självkänslan och självförtroendet att man lär sig hantera vinster och förluster som menas på är en del av livet och finns runt om oss hela tiden. De menar att det inte alltid är så lätt för barnen och vi får en viktig roll i att lära barnen tävla. Desto mer barnen får tävla under sunda förhållanden desto bättre blir de på att handskas med de situationerna samtitigt som deras självkänsla och självförtroende blir starkare och tåligare. Det tas även upp ett exempel med teoretiska prov. Det finns en övertygelse att barn som varit med om olika tävlingsmoment kan hantera det spänningsmomentet prov ger på ett bättre sätt. De menar på 16

21 att barn som har fått känna på tävlingsmomenten i högre grad än andra också blir mer stresståliga och klarar av stressiga situationer på ett bättre sätt. Det kan nog vara så att det är ännu viktigare att rusta barnen för tävling då det i dagens samhälle nog finns ännu mer indirekta tävlingssituationer. Att ge dom instrument för att hantera det så bra som möjligt för att det är inte alltid så lätt och därför är det viktigt att vi vuxna lär dom. Jag menar för det är aldrig roligt att förlora men ju mer tränad desto bättre blir det och du kan handskas bättre med situationer. Man tränar på att ta motgångar och man tränar på att ta medgångar. Har man haft idrott i skolan hela sitt liv utan att fått tävla och så dyker det upp tävling senare i livet eller man kanske inte har varit aktiv i någon idrott eller så och är helt främmande för tävling. Tävling måste tränas tycker jag Fair play inom tävling Lärare vi intervjuade är överens i frågan om att man kan arbeta med fair play med hjälp av tävling och någon lärare svarade: Det är ju precis det man gör. Någon annan lärare säger att fair play handlar om att avdramatisera vikten av att vinna och att kunna tävla på ett bra sätt. När tävlingsmomentet är slut är det också slut på tävlingen och lärarna belyser vikten av att runda av lektionen med att prata om vad det innebär att vinna och förlora och hur ett bra förhållningssätt kring tävling kan vara. Media tas upp som ett exempel där barn kan se dåliga förhållningssätt i idrott. Det menas på att där är det ibland nästan okej att göra förnedrande gester mot motståndarna och det kan vara något som smittar av sig på eleverna. Vidare sägs att det ska vara okej att bli glad när man vinner men det ska vara på rätt sätt. Det syns ibland på lektioner i idrott och hälsa att när eleverna vinner är de ibland nästan mer glada för att de andra förlorade än att de själva vann och han hör ibland uttryck som Där fick ni!. Det menas därför på att det är jätteviktigt att prata om förhållningssättet till tävling och framförallt då innan lektionens slut och alla elever lämnar. Målet är att alla ska kunna tävla utan att det går åt helsike på det ena eller andra hållet. Så att man håller det på den nivån att man är en god vinnare och en god förlorare. 17

22 Lärarna poängterar att det är viktigt med ärlighet och det diskuteras mycket med eleverna om det då det ibland fuskas bland eleverna. De framgår även att det är ett viktigt inslag i begreppet fair play i olika lekar eller spel och om en person blir träffad av en boll är det ofta den själv som känner bäst om den blev träffad eller inte. Det anses därför att det är viktigt att prata om ärlighet för att få lekar och spel att bygga på ärlighet och fair play. Eleverna behöver lära sig att reflektera över sitt egna sportsliga agerande i olika situationer och det är inte så lätt alla gånger och det är därför viktigt att vi vuxna vägleder eller lär barnen det. Vi pratar mycket om ärlighet att man ska kunna acceptera att man blev träffad och ingen annan ska behöva säga att du blev träffad utan man ska själv kunna reflektera över om man var en god vinnare, om man gjorde rätt i en situation Att lära sig vinna och förlora Det nämndes att det arbetas mycket med goda vinnare och goda förlorare. Det handlar om att vara där när det händer och möta reaktionerna barnen har när de vinner eller förlorar. Det kan vara när det märks hur det är på väg att bli situationer med dåliga vinnare eller dåliga förlorare och då får den situationen avdramatiseras och mötas med att: Tänk nu på att. Det menar på gör att eleverna får tänka till en extra gång över hur deras beteende är när de antingen vinner eller förlorar. Vidare sägs att det kan vara behövligt för elever som inte förlorar så ofta under idrotts- och hälsolektioner att få prova på hur det känns. Tävling anses vara något som måste tränas och som människan fostras till och samma sak gäller goda vinnare och goda förlorare. Med goda vinnare menar de lärare vi intervjuat är när elever kan vinna och vara nöjda utan att behöva påpeka eller håna de som förlorat. Goda förlorare säger de är att ha byggt upp en vilja att försöka igen och kunna hantera motgångar på ett bra sätt. Det är ju lite det som är grejen med tävling att man tränar på att vinna och förlora. Att man ska kunna vinna på ett sätt och förlora på ett sätt. [ ] men det handlar ju om att lära sig det redan från tidig ålder. Att man lär sig både vinna och förlora. 18

23 4.3.7 Utpekande genom tävling Det kom på tal att när det läggs störst vikt vid resultatet kan det bli negativt och utpekande med tävling. Det menas på att ett oförnuftigt sätt att arbeta med tävling är när eleverna tydligt blir bedömda av läraren och det blir utpekande vem som är bäst och vem som är sämst. Istället försöker de avdramatisera vikten av att vinna och istället ska vikten läggas på att eleverna gör sitt bästa. De arbetar mycket för att undvika de utpekande momenten även fast de använder sig av tävling i ämnet idrott och hälsa. I intervjuerna sades det en viktig sak för att undvika utpekning som är att inte tvinga eleverna att se vem som kom först eller sist. De menar då på att t.ex. inte belysa resultat genom att hänga upp dem på dörrar eller liknande. Då blir det väldigt utpekande och tydligt vem som vann och vem som kom sist utan att någon ens behöver undra över resultaten. Jag menar det behöver inte vara fult att tävla, enda gången det är fult att tävla är när någon stryker med foten alltså när någon blir utpekad. Jag kommer ihåg när jag gjorde min VFU, jag tänker på utpekande, där dom skulle hoppa bock och alla som hade klarat att hoppa över bocken fick gå och sätta sig runt mattan och sen var det en 2-3 stackare kvar som inte klarat. Så det är ju rätt så utpekande tävlan liksom Analys Lärarna menar att barn förstår vad de själva är bra på genom tävling. De får en förståelse genom att jämföra sig med andra. Festinger (1954) menar att det finns ett behov att värdera eller testa sina förmågor, värderingar och attityder och att det görs när vi jämför det med andra människor. Tävling kan därför vara ett sätt för att se vem du är, var du står i olika sammanhang. Enligt lärarna är det ibland viktigt för barn att få visa att de är duktiga. Det finns ett prestationsbehov som enligt psykologin anses vara ett allmänmänskligt motiv och i idrotten finns även en aspekt lusten att prestera (Annerstedt, Peitersen & Rönholt 2001). Lärarna menar att det inte ska vara fel att visa det man är duktig på och det kan ibland vara viktigt för 19

24 barn att vinna. En del barn kanske har det svårt i andra ämnen och då kan det vara viktigt att få lyckas inom idrott och hälsa. Lärarna tar upp vikten av att synliggöra andra aspekter än resultatet av ett spel eller lek. De belyser vad eleven har gjort bra t.ex. fina passningar även om eleven har förlorat. RF (2009) anser att resultatets betydelse bör avdramatiseras och barn ska ha samma möjligheter att delta. Det arbetar lärarna för när de belyser de bra handlingarna på lektionerna istället för resultaten. Att börja med tävling i tidig ålder menar lärarna är viktigt. Då det kan vara svårt för barnen att träna på det själva får lärarna därför en viktig roll i lära barnen att tävla. Bergmann Drewe (1998) menar att västvärlden i sig är tävlingsinriktad och tidiga erfarenheter av tävling förbereder människor med egenskaper och attityder för att klara av det tävlingsinriktade samhället. Lärarna menar även att genom tävling tränar man på att hantera stressiga situationer. Genom tävlingsverksamhet lär sig eleverna att: Visa fysiskt och psykiskt mod, anta utmaningar och hålla sig kall i avgörande ögonblick. (Engström & Redelius 2002:274). Lärarna lyfter vikten av att prata med eleverna om fair play. De avsätter därför tid i slutet på lektionerna för att diskutera om det innan eleverna lämnar. De menar på att ärlighet är en viktig del och det finns ett personligt ansvar att erkänna när man t.ex. blivit träffad av en boll i ett spel eller lek. RF (2009) arbetar mycket inom föreningsidrotten med fair play där de förespråkar ett rent spel där både synliga och osynliga regler följs. Bergmann Drewe (1998) menar att tävling kan uppmana till attityden vinna till varje pris och det kan göra att människor väljer att fuska för att vinna. Därför anser lärarna att det är viktigt att prata om fair play med eleverna för att de ska börja reflektera över sitt sportliga agerande. Lärarna poängterar vikten av att lära barnen att vinna och förlora på ett bra sätt. Det är viktigt att t.ex. kunna vinna och vara nöjd utan att håna sin motståndare och att kunna förlora och vilja försöka igen. RF belyser också hur viktigt det är inom idrotten att lära barn att handskas med såväl vinst som förlust, vilket ger lärdomar för livet (Riksidrottsförbundet 2009:21). Engström och Redelius (2002) tar upp att elever lär sig att kämpa och inte ge upp trots motgångar inom en tävling och det ser lärarna som en viktig egenskap för eleverna att lära sig. Det visade sig att tävling kan ses negativt om det blir utpekande eller att störst vikt läggs på resultatet. Det kan då bli tydligt vem som är bäst och vem som är sämst. Bergmann Drewe 20

25 (1998) menar att tävling delar upp oss i vinnare och förlorare vilket betyder att när någon lyckas måste någon annan misslyckas. Hon menar vidare att de som alltid förlorar och blir negativt utpekade till sist slutar försöka. Engström (2010) menar också att om all fokus läggs på rangordning och resultat i tävlingen uttunnas upplevelsemomentet. 21

26 5 Diskussion I diskussionskapitlet kommer vi att diskutera vårt resultat, vår metod och dess process och sen ha en slutdiskussion där vi redogör det vi kommit fram till. 5.1 Metoddiskussion Vi valde att använda en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer. Anledningen var att vi ville få en djupare insikt på hur lärare arbetar och ser på tävling och då menar Kvale (2009) att en kvalitativ metod är mest användbar. Resultatet kan ha påverkats pga. att vi inte är tränade eller utbildade i att hålla kvalitativa forskningsintervjuer men medvetet försökte inte svaren styras för mycket. Det användes en semi-strukturerad intervjumetod och med en intervjuguide som stöd för att kunna hålla en röd tråd. Frågorna kändes bra och det genomfördes en testintervju innan för att se hur det flöt på bra vilket vi kände att det gjorde. Intervjuerna gick bra och var avslappnade vilket kunde bero på att vi innan intervjuerna pratade om allmänna saker en stund för att skapa en god relation. Samtidigt hade vi även en relation med alla intervjupersoner sen tidigare som kunde vara en annan faktor. Det gjorde i sin tur att svaren vi fick kändes ärliga och de vågade säga vad de tyckte. Det hade även varit intressant att fått tag på någon lärare som inte hade tidigare erfarenheter i föreningsidrotten men vi insåg ganska snabbt att det var väldigt svårt att få tag i. 5.2 Resultatdiskussion I resultatet framgick det relativt tydligt att lärarna hade en positiv syn på att arbeta med tävling i ämnet idrott och hälsa. De ansåg att det fanns fler fördelar än nackdelar och har därför tävling som inslag i sin undervisning. Vi hävdar att det kan bero på att lärarna har ett förflutet i föreningsidrotten där tävling är ett naturligt inslag. Vi hävdar att i ämnet idrott och hälsa kan det bildas två övergripande grupper som har olika syn på tävling, de som är aktiva i föreningsidrotten och de som inte är det. Det kan därför vara svårt för lärare i idrott och hälsa att veta hur de ska hantera tävlingsmomenten eller om det ens ska finnas med. Alla barn kanske inte har ett behov av att lära sig tävla. Det kan därför 22

27 vara farligt att använda tävling om det används oförnuftigt och om barnen tvingas in i det. Däremot finns det många fördelar som litteraturen men framförallt lärarna ser med tävling och däribland finns fair play. Då kan arbetet handla om att kunna hantera med och motgångar, utveckla karaktärsdrag, förbereda barnen för dagens tävlingsinriktade samhälle m.m. Om vi utgår från att vi lever i ett tävlingsinriktat samhälle kan det vara viktigt att träna på tävling i idrott och hälsa och ge barnen instrument för att kunna hantera de tävlingssituationer de kommer att hamna i. Barnen jämför sig hela tiden med varandra i olika situationer och den sociala jämförelsen gör att barnen kan se var det själva står gentemot sin omgivning. Vi hävdar att barn kan ha svårt med detta och lägger istället värderingar i vem som vinner och vem som förlorar, att någon är bättre och någon är sämre. Jämförelsen gör att den ena kan värderas sämre av olika anledningar. Därför anser vi att det kan vara viktigt som lärare i idrott och hälsa att föra en diskussion med barnen kring detta. När man skriver upp resultat som barnen har gjort tidigare blir jämförelsen ofta positiv då alla barn utvecklas även om det går i olika takter. Det gör att även om eleven inte skulle nå målen kan den alltid få se tidigare resultat och se att de ändå går framåt. Sen är det lärarens roll att tillsammans med eleverna sätta upp rimliga mål som behåller motivationen hos eleverna men samtidigt får dem att sträva framåt. Vi menar dock inte att resultat ska vara det viktigaste utan att det ska användas i rätt situationer. Det kan vara riskabelt att ha för stor vikt på resultat för det kan ta bort upplevelsemomentet och eleverna tappar motivationen. Det är kanske inget problem för de elever som når målen. Däremot för de som har det svårare i ämnet upplever förmodligen resultat som något skrämmande istället för motiverande. Istället kan de eleverna sluta försöka för de tror på förhand att de kommer misslyckas och till sist kommer de inte ens delta. Fair play är en del av tävlingen. Det innehåller ärlighet, rent spel, att vinna och förlora på bra sätt m.m. På samma sätt som det finns en dold läroplan i skolan finns det även dolda regler när man tävlar. Det är regler som kan vara svåra för barn att lära sig och därför får lärare en viktig roll att träna dessa regler med barnen. Det kan handla om hur man beter sig i olika situationer, värderingar m.m. Vi anser att det behöver pratas mycket om ärlighet för att lyfta och belysa det för barnen så det kan utveckla en individuell reflektionsförmåga över sitt förhållningssätt i tävling. Det är oftast individen själv som bäst känner om den blev träffad av 23

28 en boll och det kan vara svårt för barnen att veta om de fuskar eller inte om ingen har lärt dem hur de ska agera i ett rent spel. 5.3 Slutdiskussion Vi har genom studien upptäckt att lärare i idrott och hälsa som vi intervjuat upplever att barn vill tävla och jämföra sig med andra. Lärarna menar att det gör barnen hela tiden i olika situationer och sammanhang. Det finns en positiv syn på tävling bland lärarna och de anser att det kan användas för att träna många olika delar. Framförallt handlar det om fair play men även att motivera och skapa en vilja hos barnen att försöka igen och inte ge upp. Vi upplever att vi har fått svar på våra frågeställningar genom empiri och teori. Det har även väckt nya tankar och reflektioner om hur tävling används och kan användas i skolan. Vi tycker det är tydligt att tävling existerar och det är något som barnen gör naturligt och därför anser vi att det är viktigt som lärare i idrott och hälsa att inte blunda för detta utan att istället lära barnen att tävla på ett bra sätt. Det bör finnas med i styrdokumenten hur lärare ska förhålla sig till tävling för används tävling på fel sätt så kan det få negativa effekter. Det hade även därför varit intressant med ytterligare forskning om negativa och positiva effekter av tävling och hur tävling kan användas i ett lärande syfte. Vi anser att de värderingar du lär dig genom fair play, rent spel och att tävla på ett bra sätt kan vara överförbara till andra situationer och inte bara i idrott. 24

29 6 Källförteckning Aggestedt, Bert & Tebelius, Ulla (1977). Barns upplevelser av idrott. Diss. av båda förf. Göteborg: University of Gothenburg. Annerstedt, Claes (red.) (1995). Idrottsdidaktisk reflektion. Göteborg: Multicare Förlag AB Annerstedt, Claes (red.) (1990). Undervisa i idrott: idrottsämnets didaktik. Lund: Studentlitteratur Annerstedt, Claes, Peitersen, Birger & Rönholt, Helle (2001). Idrottsundervisning: ämnet idrott och hälsas didaktik. Göteborg: Multicare Bergmann Drewe, Sheryle (1998). Competing Conceptions of Competition: Implications for Physical Education. European Physical Education Review : 5. SAGE: Bryman, Alan (2009). Samhällsvetenskapliga metoder. 1:5. uppl. Malmö: Liber ekonomi Vetenskapsrådet. (2004). Codex: regler och riktlinjer för forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet Skolverket. (2003). Den nationella utvärderingen av grundskolan: en lärarinformation: NU03. Stockholm: Skolverket Engström, Lars-Magnus (2010). Smak för motion: fysisk aktivitet som livsstil och social markör. Stockholm: Stockholms universitets förlag Engström, Lars-Magnus, Norberg, Johan R. & Åkesson, Joakim (2007). Idrotten vill: en utvärdering av barn- och ungdomsidrotten. Stockholm: Riksidrottsförbundet Engström, Lars-Magnus & Redelius, Karin (2002). Pedagogiska perspektiv på idrott. Pedagogiska perspektiv på idrott. S Stockholm: HLS Förlag Festinger, Leon. (1954). A theory of social comparison processes. Hum. Relations 7: