Brukarna om sitt äldreboende i Östersunds kommun

Transkript

1 Brukarna om sitt äldreboende i Östersunds kommun Nationell brukarundersökning våren 2010 Betygsindex Effekt SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index

2 Brukarna om sitt äldreboende i Östersunds kommun Nationell brukarundersökning våren 2010

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING RESULTATRAPPORT Sammanfattning... 1 Resultat... 2 Inför eget arbete med resultatet SCB:s analysmodell med NKI Om undersökningen DIAGRAM- OCH TABELLBILAGOR Diagram 1. Modellbild för kommunen Diagram 2. Prioriteringsmatris för kommunen Tabell 1. Medelbetyg och svarsfördelning för frågorna Tabell 2. NKI och faktorernas betygsindex för samtliga enheter BILAGOR Bilaga 1: Enkäten Bilaga 2: Förändringar sedan år 2008 för respektive fråga

4 Sammanfattning Sammanfattning Resultaten i d enna rapport baseras på d en nationella brukarundersökning om äldreboende som Statistiska centralbyrån (SCB) genomfört på uppdrag av Socialstyrelsen. Denna rapport avser resultaten för äldreboenden i Östersunds kommun. Undersökningen är riktad till brukare som bor på äldreboende och som är 65 år eller äld re. Socialstyrelsens äld reom sorgsregister använd es som urvalsram i und ersökningen. Motsvarande undersökning genomfördes på uppdrag av Socialstyrelsen hösten Årets enkät besvarades av 60 procent av brukarna som bor på äldreboende i Östersunds kommun. Svarsfrekvensen för hela riket blev 58 procent. Helhetsbetyget, Nöjd -Kund-Index (NKI), för Östersunds kommun blev i årets undersökning 71, vilket inte är statistiskt säkerställt skiljt från det resultat som uppmättes för kommunen år 2008 i den nationella brukarundersökningen, då NKI var 67. NKI för hela riket blev i årets undersökning 72, vilket är statistiskt säkerställt högre än år 2008, då helhetsbetyget för hela riket var 70. Den faktor som analysmodellen pekar ut som prioriterad i ett förbättringsarbete är Social samvaro och aktiviteter. De största förändringarna mellan åren 2008 och 2010 återfinns för faktorerna Informationen samt Social samvaro och aktiviteter, vars betygsind ex är 64 respektive 55. Båd a har fått statistiskt säkerställt högre betygsindex sedan 2008 då betygsindex var 57 respektive 48. 1

5 Resultat Resultat Denna rapport avser undersökningens sammanfattande resultat för äldreboenden i Östersunds kommun baserat på svaren från kommunens brukare. Syftet med undersökningen är att utreda hur brukare värderar olika delar av sitt äldreboende. Resultaten analyseras med SCB:s analysmodell med Nöjd -Kund-Index (NKI). Modellanalysen syftar till att ge en helhetsbild av äldreboenden i kommunen genom att peka ut vilka områden inom äldreboendet som bör prioriteras i ett förbättringsarbete. Modellen tar fram effektmått för respektive faktor. Effektmåttet anger i vilken utsträckning N KI förväntas föränd ras vid en fö r- ändring av faktorns betygsindex. Ju högre effektmått en faktor har, desto högre effekt förväntas faktorn ha på NKI. En utförligare beskrivning av modellen finns under avsnittet SCB:s analysmodell med NKI. Analysmodellen Analysmodellen som använts i denna undersökning består av de elva faktorer som redovisas nedan. De frågor som ligger till grund för de olika faktorerna redovisas inom parentes efter respektive faktor. Informationen (fråga 2:1-2) Bemötandet (fråga 3:1-2) Inflytandet (fråga 4:1-2) Tryggheten (fråga 5:1,3,4) Hjälpens/ omvårdnadens omfattning (fråga 6:1-2) Maten (fråga 7:1-4) Städning, tvätt och dusch (fråga 8:1-4) Vårdinsatser (fråga 9:1) Social samvaro och aktiviteter (fråga 10:1-4) Hjälpens/ omvårdnadens utförande (fråga 11:1-3) Boendemiljön (fråga 12:1-4) Vidare ingår tre frågor som ligger till grund för NKI (fråga 13:ac) samt en övergripande fråga om Trygghet i boendet (fråga 5:2). I tabell 1 i tabellbilagan redovisas resultat med betygsindex, medelbetyg på samtliga frågor samt andelen som ej besvarat frågorna eller angett Ingen åsikt/ej aktuellt. Samtliga enheter med minst sju svarande får denna tabell. Begränsningen av sju svarande görs av hänsyn till brukarnas integritet och risken för att enskilda individers svar ska kunna röjas. 2

6 Resultat Två frågor har uteslutits från modellanalysen. Anledningen till detta är att det partiella bortfallet, dvs de personer som inte har besvarat den enskilda frågan, tillsammans med andelen Ingen åsikt/ej aktuellt var betydligt högre i relation till övriga frågor då undersökningen genomfördes år Det kan bero på att dessa brukare inte nyttjar de tjänster som frågorna berör och därför inte kan betygsätta dem. För att underlätta jämförbarheten mellan åren har dessa frågor även uteslutits för år Resultaten på dessa frågor ingår däremot i den redovisning som ges i tabell 1. Frågor som rör bedömning av äldreboende, men som inte ingår i modellanalysen anges nedan: Hur är du med Fråga 9:2 den hjälp du får med såromläggning? Fråga 9:3 den rehabilitering, gymnastik, promenader eller liknande som du får? NKI och faktorernas betygsindex NKI-värdet är en totalbedömning av äldreboendet och mäts genom att man ställer direkta frågor angående den totala heten. NKI för Östersunds kommun blev 71, vilket motsvarar ett betyg på 7,4 på den 10-gradiga skalan. NKI för kommunen är inte statistiskt säkerställt skiljt från år 2008 då motsvarande betygsindex för Östersunds kommun var 67. NKI för riket blev i årets undersökning 72. Betygsind ex för faktorn Trygghet i boendet blev i årets und ersökning 82, vilket inte är statistiskt säkerställt skiljt från år 2008 då faktorn fick betygsindex 79. Faktorn mäts med en fråga som handlar om hur tryggt det känns för brukaren att bo i ett äldreboende. Faktorn är en så kallad m ålvariabel, vilket innebär att effektmåttet för faktorn mäter hur mycket en förändrning av NKI påverkar hur trygg man känner sig i sitt boende. Faktorns betygsindex för hela riket blev i årets undersökning 83. Medelindex för kommunen blev 72. Detta är medelvärdet av de elva faktorernas betygsindex. Värdet på NKI ingår inte i medelindex. I detta värde kan med andra ord aspekter som inte mäts med analysmodellen ingå. Faktorn Social samvaro och aktiviteter har lågt betygsindex och högt effektm ått och bör d ärm ed prioriteras i ett förbättringsarbete. Även faktorerna Bemötandet, Tryggheten, Hjälpens/ omvårdnadens utförande samt Boendemiljön har relativt stor betydelse för en ökning av NKI och bör om möjligt förbättras ytterligare trots sina redan relativt sett höga betygsindex. 3

7 Resultat Diagram A. Prioriteringsmatris för samtliga brukare i Östersunds kommun. Betygsindex Bevara Vårdinsats Förbättra om möjligt 80 Hjälp. omf. Städ. etc. Tryggh. Bemöt. Boende Hjälp. utf Info. Inflyt. Maten Soc. samvaro Lägre prioritet Prioritera 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 Effekt = medelindex och medeleffekt för kommunen = medelindex för samtliga kommuner = lägsta kommunmedelindex = högsta kommunmedelindex Förändring sedan år 2008 Undersökningen genomfördes även år Sedan dess har enkäten genomgått en omarbetning. Den största ändringen som påverkar hela enkäten är att inledningen till samtliga frågor har ändrats från Vad tycker du om till Hur är du med. Även vissa omformuleringar av frågorna har gjorts. I de fall frågorna i en faktor har omformulerats bör m an vara försiktig med att jämföra årets resultat med de från år Anledningen är att man inte vet hur mycket eventuella förändringar i resultaten påverkas av att brukarna har tolkat frågorna annorlunda. I de fall en faktor har genomgått större föränd ringar (utöver ovanstående), såsom att en fråga har tagits bort eller lagts till, rekommenderas att inga jämförelser med år 2008 görs. 4

8 Resultat Mindre omformuleringar, som inte bedöms förändra frågans karaktär, redovisas tillsammans med samtliga ändringar i bilagan Frågor som har förändrats sedan år Resultat jämfört med år 2008 De faktorer vars betygsindex har genomgått de största förändringarna sedan år 2008 är Informationen samt Social samvaro och aktiviteter, vars betygsindexet har ökat med sju indexenheter. Förändringarna är statistiskt säkerställda. Även faktorerna Inflytandet, Hjälpens/omvårdnadens omfattning samt Städning, tvätt och dusch har förändrats något sedan år Dessa förändringar är statistiskt säkerställda. Tabell A. NKI och faktorernas betygsindex år 2010 och år NKI, HELHETEN TRYGGHET I BOENDET INFORMATIONEN * BEMÖTANDET INFLYTANDET TRYGGHETEN ** 78. HJÄLPENS/OMVÅRDNADENS OMFATTNING MATEN ** 63. STÄDNING, TVÄTT OCH DUSCH * VÅRDINSATSER * SOCIAL SAMVARO OCH AKTIVITETER * HJÄLPENS/OMVÅRDNADENS UTFÖRANDE BOENDEMILJÖN * Vissa eller samtliga av faktorns frågor har omformulerats sedan år Man bör därför vara försiktig med jämförelser av resultat mellan åren. ** Faktorn har genomgått en omfattande förändring sedan år 2008 och dess betygsindex är därför inte jämförbart med år

9 Resultat Diagram B. NKI och faktorernas betygsindex år 2010 och år 2008 Betygsindex NKI, HELHETEN TRYGGHET I BOENDET INFORMATIONEN * BEMÖTANDET INFLYTANDET TRYGGHETEN ** HJÄLPENS OMFATTNING MATEN ** STÄDNING, TVÄTT OCH DUSCH * VÅRDINSATSER * SOCIAL SAMVARO OCH AKTIVITETER * HJÄLPENS UTFÖRANDE BOENDEMILJÖN * Vissa eller samtliga av faktorns frågor har omformulerats sedan år Man bör därför vara försiktig med jämförelser av resultat mellan åren. ** Faktorn har genomgått en omfattande förändring sedan år 2008 och dess betygsindex är därför inte jämförbart med år Resultat för respektive faktor Nedan redovisas resultat för respektive faktor. Frågorna i enkäten har besvarats på en tiogradig skala på vilken 1-4 klassas som låga betyg, 5-7 som mellanbetyg och 8-10 som höga betyg. I tabell 1 i bilagan redovisas medelvärde och svarsfördelning för var och en av de delfrågor som ligger till grund för de olika faktorerna. Informationen Faktorn Informationen har fått betygsindexet 64 vilket är ett statistiskt säkerställt högre betygsind ex än år 2008 d å betygsindexet var 57. Faktorns frågor har dock omformulerats sedan dess och man bör därför vara försiktig med att jämföra resultaten mellan åren. Faktorn bör få lägre prioritet då den har ett lågt betygsindex men även ett lågt effektmått. Betygsindex för faktorn Informationen för hela riket blev i årets undersökning 63. Den fråga som fått högst betyg av brukarna är frågan om den information brukaren får om vilken hjälp han/hon ska ha när personalen kommer, med medelbetyget 6,8. Frågan om personalens information om förändringar, har fått lägst medelbetyg, 6,6. Bemötandet Faktorn Bemötandet placeras på gränsen till kvadranten Förbättra om möjligt och har fått betygsindex 77, vilket inte är en statistiskt säkerställd förändring jämfört med år 2008, då betygsindex var 76. Faktorn bör förbättras om möjligt eftersom faktorn har 6

10 Resultat relativt högt effektmått. Betygsindex för faktorn Bemötandet för hela riket blev i årets undersökning 78. Högst medelbetyg, 8,0, fick frågan om hur personalen bemöter brukaren. Lägst medelbetyg fick därmed frågan om den respekt som personalen visar brukaren med medelbetyget 7,9. Inflytandet Faktorn Inflytandet har fått betygsindex 67 och placeras i kvad ranten Lägre prioritet d å faktorn har ett relativt lågt betygsindex och ett förhållandevis lågt effektmått. Faktorn har i år fått ett statistiskt säkerställt högre betygsindex jämfört med år 2008 då betygsindex var 62. Betygsindex för faktorn för hela riket blev i årets undersökning 66. Högst medelbetyg fick frågan om hur personalen tar hänsyn till brukarens åsikter och önskemål om den hjälp han/hon vill ha, med medelbetyget 7,2. Lägst medelbetyg fick frågan om brukarens möjligheter att påverka vilka tider han/hon får hjälp, denna fråga fick medelbetyget 6,8. Tryggheten Betygsindex för faktorn Tryggheten blev i år 78 vilket placerar faktorn på gränsen till kvadranten Förbättra om möjligt. Faktorn har ändrats i stor utsträckning sedan år 2008 och årets resultat kan därför inte jämföras med år Betygsindex för faktorn Tryggheten för hela riket blev i årets undersökning 77. Av de frågor som ingår i faktorn har frågan om i vilken utsträckning brukaren litar på personalen fått högst medelbetyg, 8,1. De frågorna som fick lägst medelbetyg för faktorn var hur väl personalen känner till vilken hjälp brukaren behöver och brukarens möjligheter att vid behov få kontakt med personalen, frågorna fick medelbetyget 8,0. Hjälpens/omvårdnadens omfattning Faktorn Hjälpens/omvårdnadens omfattning fick i år betygsindexet 77, vilket är ett statistiskt säkerställt högre betygsindex jämfört med år 2008 då betygsindexet var 72. Faktorn placeras i kvadranten Bevara. Betygsindex för faktorn Hjälpens/ omvårdnadens omfattning för hela riket blev i årets undersökning 77. Frågan om omfattningen av den hjälp som brukaren är har fått högst medelbetyg, 8,0. Lägst medelbetyg har frågan om hur väl den beviljade hjälpen motsvarar brukarens behov fått, med medelbetyget 7,8. 7

11 Resultat Maten Faktorn Maten fick betygsindexet 63 i Östersunds kommun och placeras i kvadranten Lägre prioritet. Faktorn har ändrats i stor utsträckning sedan år 2008 och årets resultat kan därför inte jämföras med år Betygsindex för faktorn för hela riket blev i årets undersökning 63. Faktorn mäts med fyra frågor och av dessa har frågan om den hjälp brukaren har vid måltiderna fått högst medelbetyg, denna fråga fick medelbetyget 7,8. Lägst medelbetyg fick frågorna om brukarens möjligheter att få den mat han/hon vill ha vid måltiderna och brukarens möjligheter att själv bestämma när han/hon vill, med medelbetyget 5,9. Städning, tvätt och dusch Årets betygsindex för faktorn Städning, tvätt och dusch var 75. Faktorn placeras i kvadranten Bevara, eftersom betygsindexet är relativt högt och effektmåttet är lågt. Faktorns betygsindex är statistiskt säkerställt högre än år 2008 då betygsindexet var 71. Faktorns frågor har dock omformulerats sedan dess och man bör därmed vara försiktig med jämförelser av resultat mellan åren. Betygsindex för hela riket blev i årets undersökning 75 för faktorn. Den frågan med högst betyg var den hjälp brukaren har med tvätten som fick medelbetyget 8,2. Lägst betyg fick frågan den hjälp brukaren har med städningen med medelbetyget 7,1. Vårdinsatser Faktorn Vårdinsatser innehåller endast en fråga som handlar om den hjälp brukaren får vid medicinering. Frågan fick medelbetyget 8,7 vilket ger betygsindex 85. Faktorn placeras i kvadranten Bevara. Faktorn har inte fått ett säkerställt skiljt resultat jämfört med år 2008, då betygsindex var 83. Frågan har dock omformulerats sedan dess och man bör därmed vara försiktig vid jämförelser mellan åren. Faktor betygsindex för hela riket blev i årets undersökning 84. Faktorn mäts endast med en fråga, de övriga två frågorna placeras utanför modellen på grund av dess höga partiella bortfall. Social samvaro och aktiviteter På grund av faktorns relativt låga betygsindex och höga effektmått har faktorn Social samvaro och aktiviteter placerats på gränsen till kvadranten Prioritera. Faktorn Social samvaro och aktiviteters betygsindex är 55, vilket är statistiskt säkerställt högre än år 2008 då faktorn fick betygsindexet 48. Vissa frågor inom faktorn har formulerats om sedan år 2008, vilket man bör ta hänsyn till vid jämförelser mellan åren. Betygsindex för faktorn för hela riket blev i årets undersökning 56. 8

12 Resultat Av faktorns fyra frågor fick frågan om brukarens möjligheter till en pratstund med personalen högst medelbetyg med 6,4. Frågan med lägst betyg handlar om möjligheten att komma ut när brukaren vill med medelbetyget 5,4. Hjälpens/omvårdnadens utförande Faktorn Hjälpens/omvårdnadens utförande fick betygsindex 75 och har placerats i kvadranten Förbättra om möjligt eftersom faktorn, trots sitt relativt höga betygsind ex, även har fått ett högt effektmått. Faktorn har inte fått ett säkerställt skiljt resultat jämfört med år 2008, då betygsindex var 71. Betygsindex för faktorn för hela riket blev 76 i årets undersökning. Av faktorns tre frågor har frågan om hur omtänksam personalen är fått högst medelbetyg, 7,9. Lägst medelbetyg fick frågan hur väl den hjälp brukaren får stämmer med hans/hennes förväntningar med medelbetyget 7,4. Boendemiljön Faktorn Boendemiljön har fått betygsindexet 77. Faktorn bör prioriteras på grund av d et höga betygsind exet och höga effektmåttet. Faktorn har inte fått ett säkerställt skiljt resultat jämfört med år 2008, då betygsindex var 75. Betygsindexet för hela riket blev i årets undersökning 80 för faktorn Boendemiljön. Frågan om att brukaren fick plats i just detta äldreboende fick högst medelbetyg, 8,3. Lägst betygsindex fick frågan om hur brukaren är med de gemensamma utrymmen på äldreboendet, med medelbetyget 7,4. Resultat för frågor som ligger utanför modellanalysen Frågan om den hjälp man får med såromläggning fick medelbetyget 8,5. Frågan om den rehabilitering, gymnastik, promenader eller liknande som man får fick lägre betyg, denna fråga fick medelbetyget 5,1. 9

13 Resultat Jämförelser mellan kommunens enheter Vid en jämförelse mellan Östersunds kommuns enheter inom äldreboende har enheten med högst NKI fått 79. Det lägsta betygsindexet på NKI bland samtliga enheter inom kommunen är 62. Tabell B. Resultat för NKI och samtliga faktorer för kommunen, samt lägsta och högsta betygsindex på enhetsnivå Lägsta betygsindex på enhetsnivå Högsta betygsindex på enhetsnivå Kommunens betygsindex NKI, HELHETEN TRYGGHET I BOENDET INFORMATIONEN * BEMÖTANDET INFLYTANDET TRYGGHETEN ** HJÄLPENS/OMVÅRDNADENS OMFATTNING MATEN ** STÄDNING, TVÄTT OCH DUSCH * VÅRDINSATSER * SOCIAL SAMVARO OCH AKTIVITETER * HJÄLPENS/OMVÅRDNADENS UTFÖRANDE BOENDEMILJÖN

14 Inför eget arbete Inför eget arbete med materialet Resultatredovisningen för undersökningen bygger på (tabellbilaga inom parentes): En modellbild (Diagram 1) En prioriteringsmatris (Diagram 2) En tabell med medelbetyg för respektive fråga och partiell bortfall (Tabell 1) Modellbild och prioriteringsmatris Starta med att studera modellbild och prioriteringsmatris (korsdiagrammet) som ger överblick åt materialet och ofta kan vara tillräckligt som underlag. Man bör i sitt förbättringsarbete uppmärksamma faktorer med stor effekt och relativt låga betygsindex, dvs. i första hand de som hamnat i kvadrant Prioritera. Även faktorer med relativt höga betygsindex och stor effekt, dvs. de som ham nat i kvadrant Förbättra om möjligt, bör man uppmärksamma om man tror att det finns en påtaglig potential för ytterligare förbättringar. Dessa faktorer tillhör en andra prioriteringsgrupp. Om det finns faktorer som hamnat i kvadrant Lägre prioritet kan de ges lägre prioritet eftersom en förbättring av deras låga betygsindex förväntas ha en lägre effekt på helhetsbetyget. I kvadrant Bevara hamnar de faktorer som kan ges lägst prioritet i ett förbättringsarbete. Det är d ock viktigt att se till att betygsnivån inte försämras för de faktorer som har låga effektmått. Tabell 1 I tabell 1 redovisas medelvärde och svarsfördelning för var och en av de frågor som ligger till grund för de olika faktorerna. Det är viktigt att närmare studera vilka frågor och vilka svarsfördelningar som ligger bakom de olika faktorernas betygsindex och de enskilda frågornas medelvärden. Speciellt viktigt är det att studera hur stor andel av brukarna som gett låga betyg. Bakgrundstabeller I bakgrundstabellerna redovisas hur betygsindexen för faktorerna varierar m ellan olika d elgrupper. I bakgrund s- tabellerna är und ersökningsgruppen uppd elad på flera d elgrupper, vilket medför att felmarginalerna för delgruppernas betygsindex blir större än de felmarginaler som angetts i modellbilden. 11

15 SCB:s analysmodell med NKI SCB:s analysmodell med NKI SCB:s analysmodell med Nöjd -Kund-Index är uppbyggd dels av ett mått för totalheten, NKI, dels av ett antal faktorer som speglar olika aspekter av äldreboendet. Varje faktor mäts med ett antal frågor. Vilka frågor som ingår i respektive faktor fram går av tabell 1 samt hänvisningarna till enkäten i diagram 1. Helhetsbetyget NKI mäts med tre specifika frågor: Hur är du sammantaget med den hjälp/omvårdnad du har? Hur väl uppfyller ditt äldreboende dina förväntningar? Föreställ dig en perfekt äldreboende. Hur nära eller långt ifrån ett perfekt äldreboende kommer ditt äldreboende? Enkäten ingår som bilaga i rapporten. Indexberäkningar Brukarna besvarar frågorna på 10-gradiga skalor, där 1 är lägsta betyg och 10 är högsta betyg. Betygen räknas om till betygsindex, vilket innebär att resultaten omvandlas till en ny skala som går från 0 till 100. Ju högre indexvärdet är desto are är brukarna med faktorn. Den 10-gradiga skalan får vid översättning till betygsindex följande indexvärden (inom parentes): 1 (0), 2 (11,1), 3 (22,2), 4 (33,3), 5 (44,4), 6 (55,6), 7 (66,7), 8 (77,8), 9 (88,9) samt 10 (100). Anledningen till att betyget 5 inte översätts till betygsindex 50 etc. är att den 10-gradiga skalan börjar på 1 och indexskalan startar på 0. Tolkning av skalan För att få en större förståelse för hur den 10-gradiga skalan tolkas har SCB genomfört undersökningar där de svarande får ange var på skalan de anser att olika omdömen passar in. Resultaten indikerar att betyg under 5 kan klassas som inte godkänt. Gränsen för går enligt undersökningarna vid betyget 6 och betyg på 8 eller högre kan tolkas som mycket. Motsvarande tolkning av betygsindexen ger att betygsindex under 40 kan klassas som inte godkänt. Gränsen för går vid 55 och betygsindex på 75 eller högre kan tolkas som mycket. 12

16 SCB:s analysmodell med NKI Effektmått grad av påverkan För varje faktor beräknar analysmodellen ett effektmått. Effekten utgör ett mått på sambandet mellan NKI och respektive faktor. Bakom effektmåttet ligger inga specifika frågor om hur brukarna prioriterar olika faktorer. En faktors effektmått anger i vilken utsträckning NKI förväntas förändras vid en förändring av faktorns betygsindex med fem enheter. Om en faktor till exempel fått effektmåttet 1,0 innebär det att NKI förväntas öka med en enhet om faktorns betygsindex ökar med fem enheter. Sjunker däremot faktorns betygsindex med fem enheter förväntas NKI på motsvarande sätt minska med en enhet. Faktorer som har låga effektmått ska inte nödvändigtvis tolkas som oviktiga för att förbättra äldreboenderna i kommunen. Sambandet mellan NKI och betyget på faktorernas frågor kan vara betydligt starkare för andra faktorer i modellen. Prioriteringsmatris För att på ett enkelt sätt åskådliggöra resultaten placeras faktorerna in i ett fyrfältsd iagram, en så kallad prioriteringsmatris. De fyra fälten i prioriteringsmatrisen, kvadranterna, skapas av medelindex och medeleffekt för de faktorer som ingår i modellen i den aktuella undersökningen. Kvadranterna utgör fyra om råd en m ed olika prioriteringsgrad i ett förbättringsarbete. I prioriteringsm atrisen placeras varje faktor in efter sitt betygsindex och sitt effektmått. Ju högre upp i diagrammet en faktor ligger desto are är brukarna med faktorn. Ju längre åt höger i diagrammet en faktor ligger, desto större påverkan förväntas en förändring av dess betygsindex ha på NKI. 13

17 SCB:s analysmodell med NKI För att förbättra NKI bör man främst prioritera faktorer som ligger långt ner till höger i matrisen (Prioritera), dvs. de med relativt låga betygsindex i kombination med höga effektmått. I en andra prioriteringsgrupp återfinns de faktorer som hamnar uppe till höger i matrisen (Förbättra om möjligt). Även dessa faktorer har förhållandevis höga effektmått och bör därför om möjligt förbättras, trots att de redan har relativt höga betygsindex. Faktorer som hamnat i den nedre vänstra delen av prioriteringsmatrisen (Lägre prioritet) kan ges lägre prioritet eftersom en förbättring av deras låga betygsindex förväntas ha en lägre effekt på NKI. I kvadranten högst upp till vänster (Bevara) hamnar de faktorer som kan ges lägst prioritet i ett förbättringsarbete. Dock bör man försöka bevara dessa faktorers höga betygsindex eftersom en sänkning kan leda till att effektmåttet ökar och faktorn då hamnar i den prioriterade kvadranten. Bortfall Bortfallet i en undersökning delas in i två olika typer. Totalbortfallet består av de brukare som inte har besvarat enkäten överhuvudtaget. Partiellt bortfall innebär att brukaren har svarat på enkäten men inte besvarat samtliga frågor. Även svarsalternativet Ingen åsikt/ej aktuellt betraktas vid m od ellberäkningarna som partiellt bortfall. Det partiella bortfallet ersätts med hjälp av en metod som kallas medelvärdesimputering. För att imputera en individs uteblivna svar på en fråga studeras de red ovisningsgrupper där individen ingår. Det uteblivna svaret ersätts med medelvärdet för frågan i den lägsta redovisningsgrupp där medelvärdet kan beräknas. De svarande som inte har besvarat eller angett Ingen åsikt/ej aktuellt på mer än 33 procent av frågorna utesluts vid beräkningen av faktorernas betygsindex och effektmått. Anledningen till detta är att om dessa individer ska ingå i analysen måste deras stora partiella bortfall kompenseras genom imputering i så stor omfattning att det riskerar att sned vrida resultaten. Modellens förklaringsgrad Hur väl lyckas de frågor som ingår i modellanalysen förklara den variation som finns bland de svarande vad gäller deras helhetsbedömning (NKI) av sitt äldreboende? Modellens förklaringsgrad (R 2 ) är ett mått på hur väl modellen lyckas förklara den variation som finns bland brukarna, vad gäller deras helhetsbedömning av sitt äldreboende, NKI. Förklaringsgraden varierar mellan 0 och 1 och brukar för den här typen av undersökningar ligga mellan 0,6-0,8. 14

18 SCB:s analysmodell med NKI I den nationella undersökningen var R 2 = 0,82 vilket innebär att modellen förklarar 82 procent av variationen bland brukarna vad gäller deras bedömning av sitt äldreboende i sin helhet. Metoder bakom modellen Beräkningarna av NKI, betygsindex och effektmått skattas av en strukturekvationsmodell med latenta variabler. Skattandet görs med en algoritmisk metod som kallas Partial Least Squares (PLS). Kortfattat söker metoden maximera samvariationen mellan faktorerna och NKI. Utifrån de som har besvarat enkäten skattas NKI och faktorernas betygsindex genom att individernas svar viktas upp till hela populationen. Vikterna beräknas i enlighet med teorin om stratifierat urval med obundet slumpmässigt urval inom strata. Vid analysm od ellens beräkning av betygsindex tilldelas varje delfråga en särskild vikt. Vikten tas fram utifrån hur stor betydelse frågan har för faktorns betygsindex. Metoden som används för att skatta felmarginalerna för betygsindex och effektmått kallas för Jack-knife-metoden. 15

19 Om undersökningen Om undersökningen Den nationella brukarundersökningen har utförts av Statistiska centralbyrån (SCB) på uppd rag av Socialstyrelsen. Und ersökn - ingsledare på SCB var Marlene Larsson. Målpopulation Målpopulationen för undersökningen är brukare som bor i äldreboende. Personen ska ha fyllt 65 år den 31 december Urvalsförfarande i den nationella brukarundersökningen Som urvalsram för den nationella undersökningen användes Socialstyrelsens brukarregister avseende registrerade brukare i landets kommuner den 30 juni Socialstyrelsen tillhandahöll urvalsramen till Statistiska centralbyrån som i sin tur drog urvalet. Registret innehöll personnummer och information om att de bor i särskilt boende. Ett problem med urvalsramen är dess aktualitet eftersom denna speglar brukarnas äldreomsorgssituation cirka tio månader före insamlingens start. Ett förhållandevis stort antal personer i urvalsramen hade avlidit eller flyttat innan urvalet drogs. Ett annat problem med urvalsramen är att de brukare som har flyttat till äldreboende efter 30 juni 2009 inte ingick i urvalet. Övertäckning definieras som personer som avlidit, emigrerat, flyttat efter den 30 juni 2009 eller har hemtjänst. Urvalsramen justerades för övertäckning den 18 mars 2010 genom samkörning med Statistiska centralbyråns register över totalbefolkningen (RTB). RTB hade då uppdaterats den 31 december 2009, dock uppdateras registret kontinuerligt för att ta bort avlidna. Inför varje utskick av påminnelser aktualiserades registret ännu en gång för övertäckning genom upprepad samkörning med RTB. Totalt ingick personer i den nationella brukarundersökningen. Urvalsförfarande i Östersunds kommun I Östersunds kommun ingår samtliga brukare som har äldreboende enligt Socialstyrelsens äldreomsorgsregister. 512 brukare ingick i undersökningen. Antalet brukare kan skilja från de uppgifter kommunen har om antal brukare i kommunen. Anled - ningen till detta är dels för att definitionen av vilka som har äldreboende kan skilja sig åt mellan kommunerna, men även på grund av att Socialstyrelsens registers aktualitet kan skilja från kommunens registers aktualitet. 16

20 Om undersökningen Tabell C. Bortfalls- och svarsfrekvens Antal Andel Bortfall % Svarande % Population enligt Socialstyrelsens register % Uppgifter om kommunens enheter hämtades från kommunens register och samkördes med urvalsramen som beskrivs ovan. Respektive brukare tillhör därmed en enhet i registret alternativt gruppen Enhet saknas för brukaren i de fall det inte gick att matcha personen. I tabellen nedan redovisas antalet brukare som enligt kom m unen tillhör respektive enhet. Eftersom Socialstyrelsens register används som urvalsram så skiljer sig dock antalet brukare i kommunens register från antalet brukare som ingick i undersökningen. I tabellen framgår därför även hur många brukare per enhet som ingår i undersökningen, vilket är de som fanns med i båda registren. Även svarsfrekvens för respektive enhet redovisas i tabellen. Tabell D. Population och svarande per enhet Enhet Antal personer enligt kommunens register Antal personer som ingick i undersökningen Antal svarande Andel svarande Barkgården % Björkbacka % Bonden % Brevbäraren % Brunkullan % Eriksberg Mobacka % Eriksberg Solsången % Eriksberg Tallbacka % Eriksberg Trossgränd % Eriksberg Vickervägen % Frösöstrand % Ängegården % Fältvägen % Hemgården % Valla, Myren Önero Frösöhöjden % Västervik % Häradsgården Lit % Ljungen % Löjtnantsgården % Myran % Rådmansgatan % Sjöängen % Slåttergården % Enhet saknas för brukaren % Hela kommunen % 17

21 Om undersökningen Datainsamling Metod Undersökningen genomfördes genom postenkäter med tre påminnelser varav den andra och tredje påminnelsen innehöll en ny enkät och nytt svarskuvert. Mätperiod Mätperioden var 11 veckor. Insamlingen startade den 29 mars 2010 och avslutades den 11 juni Svarsfrekvens I den nationella brukarundersökningen besvarade 58 procent enkäten. I Östersunds kommun besvarade 60 procent enkäten. Av de personer som besvarade enkäten har 42 procent själv besvarat enkäten och 56 procent har fått hjälp av en annan person att besvara enkäten. Tabell E. Antal samt andel som själva har besvarat enkäten Antal Andel Besvarat enkäten själv % Annan besvarat enkäten % Uppgift saknas 6 2% Totalt svarande

22 Bilagor 19

23 Diagram 1: Modellbild för äldreboende 20 Nöjd-Kund-Index (NKI) 2:1 2 Informationen 64 ±1,7 0,1 Brukarnas bedömning av äldreboendet Bemötandet Kommungrupp: stora, medel 77 ±1,7 0,5 Kommun: Östersund 4:1 2 Våren :1, 3 4 NKI 71 6:1 2 3:1 2 ±0,3 82 ± 1,7 Inflytandet 67 ±1,8 0,4 Tryggheten 78 ±1,6 0,5 Hjälpens/omvårdnadens omfattning Trygghet i boendet ±1,7 0,1 7:1 4 Maten 71 ± 1,8 Antal svarande ±1,7 0,2 Städning, tvätt och dusch Fråga Medelindex ±1,4 0,0 13:a-c Andel svarande (%) 60 8:1 4 0,0-1,2 Medeleffekt 0,5 9:1 Vårdinsatser 0,0-1,3 85 ±1,4 0,0 0,0-0,7 3,8 0,0-0,5 0,0-1,0 10:1 4 Social samvaro och aktiviteter 0,0-0,6 55 ±2,0 0,5 0,0-0,4 Hjälpens/omvårdnadens utförande :1 3 0,0-0,4 Tolkning av effektmått: 75 ±1,7 1,5 * 0,0-1,0 * Effektmåttet 1,5 innebär att om 12:1 4 Boendemiljön 0,7-2,3 betygsindexet för faktorn Hjälpens/omvårdnadens utförande 77 ±1,7 1,3 0,6-2,0 ökar med 5 enheter från 75 till 80 Frågor Betygsindex Felmarginal Effektmått NKI Trygghet i boendet Fråga 5:2 Felmarginal för effektmått förväntas helhetsbetyget (NKI) öka med 1,5 enheter från 71 till 72,5.

24 Diagram 2: Prioriteringsmatris för äldreboende = högsta kommunmedelindex 21 Nöjd-Kund-Index (NKI) Brukarnas bedömning av äldreboende Kommungrupp: stora, medel Kommun: Östersund Våren 2010 NKI 71 Trygghet i boendet 82 Antal svarande Andel svarande (%) Medelindex Medeleffekt 0,5 Betygsindex Bevara Förbättra om möjligt Vårdinsats Hjälp. omf. Städ. etc. Info. Inflyt. Maten Tryggh. Bemöt. Soc. samvaro Boende Hjälp. utf. Faktor Betygsindemått Effekt- Informationen 64 0,1 Bemötandet 77 0,5 Inflytandet 67 0,4 Tryggheten 78 0,5 Hjälpens/omvårdnadens omfattning 77 0,1 Maten 63 0,2 Städning, tvätt och dusch 75 0,0 Vårdinsatser 85 0,0 Social samvaro och aktiviteter 55 0,5 Hjälpens/omvårdnadens utförande 75 1,5 Boendemiljön 77 1, Lägre prioritet Prioritera 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 Effekt = medelindex och medeleffekt för kommunen = medelindex för samtliga kommuner = lägsta kommunmedelindex

25 Tabell: Betygsindex, medelbetyg och svarsfördelningar för äldreboende Östersund Antal svarande: 307 Andel (%) svarande: 60 I denna tabell redovisas betygsindex för NKI och samtliga faktorer samt svarsfördelning och medelbetyg för delfrågorna i enkäten. Även andelen som har angett "ingen åsikt" eller "Ej aktuellt" samt de som inte har besvarat respektive delfråga framgår i tabellen. Förändringar jämfört med år 2008 Jämfört med år 2008 har flera frågor formulerats om eller tagits bort, vilket påverkar jämförbarheten mellan åren. Till exempel har inledningen på samtliga frågor ändrats från "Vad tycker du om..." till "Hur är du med...". Andra större förändringar markeras för respektive fråga och faktor nedan. Mindre omformuleringar som har gjorts markeras inte här men redovisas i den tekniska rapporten Östersund Jämförelse med samtliga kommuner FRÅGA FAKTOR Betygsindex Betygsindex Betygsindex Lägsta betygsindex Fr 13 a-c NKI, HELHETEN Fr 5:2 TRYGGHET I BOENDET Fr 2:1-2 INFORMATIONEN * Fr 3:1-2 BEMÖTANDET Fr 4:1-2 INFLYTANDET Fr 5:1, 3-4 TRYGGHETEN ** Fr 6:1-2 HJÄLPENS/OMVÅRDNADENS OMFATTNING Fr 7:1-4 MATEN ** Fr 8:1-4 STÄDNING, TVÄTT OCH DUSCH * Fr 9:1 VÅRDINSATSER * Fr 10:1-4 SOCIAL SAMVARO OCH AKTIVITETER * Fr 11:1-3 HJÄLPENS/OMVÅRDNADENS UTFÖRANDE Fr 12:1-4 BOENDEMILJÖN MEDELINDEX * Vissa eller samtliga av faktorns frågor har omformulerats sedan år 2008, man bör därför vara försiktig med jämförelser av resultat mellan åren ** Faktorn har genomgått en omfattande förändring sedan år 2008 och dess betygsindex är därför inte jämförbart med år 2008 Högsta betygsindex

26 FRÅGA FAKTOR 2010 Östersund 2008 Jämförelse med samtliga kommuner 2010 NKI, HELHETEN Fr 13a Hur är du sammantaget med den hjälp/omvårdnad du har? 7,7 7,5 7,8 6,2 9, Fr 13b Hur väl uppfyller ditt äldreboende dina förväntningar? 7,5 7,0 7,5 5,8 8, Fr 13c Föreställ dig ett perfekt äldreboende. Hur nära eller långt ifrån ett perfekt äldreboende kommer ditt äldreboende? 7,0 6,5 7,0 5,1 8, TRYGGHET I BOENDET Fr 5:2 Hur tryggt känns det för dig att bo i ett äldreboende? 8,3 8,2 8,5 6,9 9, Betygsindex Betygsindex Betygsindex Lägsta betygsindex INFORMATIONEN * Högsta betygsindex Andel svar uppdelat på låga, mellan och höga betyg för kommunen (%) Andel Låga betyg (1-4) Mellanbetyg (5-7) Höga betyg (8-10) Summa Ingen åsikt/ Ej aktuellt (%) Andel Ej svar (%) 23 Fr 2:1 Hur är du med personalens information till dig om förändringar (t.ex. byte av personal, ändrade tider för hjälp eller besök på sjukhus m.m.)? *** 6,6 6,2 6,5 4,7 7, Fr 2:2 den information du får om vilken hjälp du ska ha när personalen kommer? *** 6,8 6,2 6,8 4,8 8, BEMÖTANDET Fr 3:1 Hur är du med hur personalen bemöter dig? 8,0 7,9 8,1 6,8 9, Fr 3:2 den respekt som personalen visar dig? 7,9 7,7 8,0 6,6 9, INFLYTANDET Fr 4:1 Hur är du med dina möjligheter att påverka vid vilka tider du får hjälp? 6,8 6,2 6,6 4,9 8, Fr 4:2 hur personalen tar hänsyn till dina åsikter och önskemål om den hjälp du vill ha? 7,2 7,0 7,2 5,3 8,

27 Andel Ej svar (%) FRÅGA FAKTOR 2010 Östersund 2008 Jämförelse med samtliga kommuner 2010 Betygsindex Betygsindex Betygsindex Lägsta betygsindex Högsta betygsindex Andel svar uppdelat på låga, mellan och höga betyg för kommunen (%) Andel Låga betyg (1-4) Mellanbetyg (5-7) Höga betyg (8-10) Summa Ingen åsikt/ Ej aktuellt (%) TRYGGHETEN ** Fr 5:1 I vilken utsträckning litar du på personalen? 8,1. 8,1 6,6 9, Fr 5:3 Hur är du med hur väl personalen känner till vilken hjälp du behöver? 8,0 7,4 7,9 6,0 8, Fr 5:4 dina möjligheter att vid behov få kontakt med personalen? 8,0 7,3 7,8 6,1 9, HJÄLPENS/OMVÅRDNADENS OMFATTNING Fr 6:1 Hur är du med omfattningen av den hjälp du är beviljad? *** 8,0 7,6 8,0 6,4 9, Fr 6:2 hur väl den beviljade hjälpen motsvarar dina behov? 7,8 7,4 7,8 5,9 8, MATEN ** Fr 7:1 Hur är du med hur maten smakar? 7,0 6,0 7,0 5,1 8, Fr 7:2 dina möjligheter att få den mat du vill ha vid måltiderna? 5,9 4,8 6,0 4,0 8, Fr 7:3 dina möjligheter att själv bestämma när du vill äta? 5,9 5,1 5,7 3,5 7, Fr 7:4 den hjälp du har vid måltiderna? 7,8 7,0 7,7 6,1 9, STÄDNING, TVÄTT OCH DUSCH * Fr 8:1 Hur är du med hur ofta du har hjälp med att duscha/bada? 7,7 7,2 7,6 5,8 9, Fr 8:2 sättet personalen hjälper dig på när du duschar/badar? *** 8,0 7,8 8,1 6,2 9, Fr 8:3 den hjälp du har med städningen? 7,1 6,7 7,2 4,5 9, Fr 8:4 den hjälp du har med tvätten? 8,2 7,8 8,0 5,8 9, Fr 9:1 VÅRDINSATSER * Hur är du med den hjälp du får vid medicinering (t.ex. att ge ögondroppar, läkemedel mm)? *** 8,7 8,5 8,6 7,4 9, SOCIAL SAMVARO OCH AKTIVITETER * Hur är du med Fr 10:1 möjligheterna att i ditt boende kunna göra sådant som du trivs med? 6,3 5,6 6,4 4,0 7, Fr 10:2 dina möjligheter till en pratstund med personalen? 6,4 6,0 6,5 4,3 8, Fr 10:3 dina möjligheter att komma ut när du vill? *** 5,4 4,9 5,1 2,8 7, Fr 10:4 de aktiviteter som erbjuds i ditt boende? 5,8 4,9 6,1 3,3 7,

28 FRÅGA FAKTOR 2010 Östersund 2008 Jämförelse med samtliga kommuner 2010 Betygsindex Betygsindex Betygsindex Lägsta betygsindex Högsta betygsindex Andel svar uppdelat på låga, mellan och höga betyg för kommunen (%) Andel Låga betyg (1-4) Mellanbetyg (5-7) Höga betyg (8-10) Summa Ingen åsikt/ Ej aktuellt (%) HJÄLPENS/OMVÅRDNADENS UTFÖRANDE Fr 11:1 Hur är du med hur omtänksam personalen är? 7,9 7,8 8,0 6,4 9, Fr 11:2 hur väl personalen utför sina arbetsuppgifter? 7,8 7,6 7,9 6,3 9, Fr 11:3 hur väl den hjälp du får stämmer med dina förväntningar? 7,4 7,0 7,5 5,8 8, BOENDEMILJÖN Fr 12:1 Hur är du med ditt rum/lägenhet på äldreboendet? 8,2 8,1 8,3 6,6 9, Fr 12:2 de gemensamma utrymmena i ditt äldreboende? 7,4 7,0 8,0 6,0 9, Fr 12:3 omgivningen runt ditt boende? 7,7 7,6 8,0 6,0 9, Fr 12:4 att du fick plats i just det här äldreboendet? 8,3 8,2 8,5 6,9 9, FRÅGOR UTANFÖR MODELLEN Andel Ej svar (%) 25 VÅRDINSATSER * Hur är du med Fr 9:2 den hjälp du får med såromläggning? 8,5 8,3 8,4 6,5 9, Fr 9:3 den rehabilitering, gymnastik, promenader eller liknande som du får? *** 5,1 4,9 5,4 3,1 7, * Vissa eller samtliga av faktorns frågor har omformulerats sedan år 2008, man bör därför vara försiktig med jämförelser av resultat mellan åren ** Faktorn har genomgått en omfattande förändring sedan år 2008 och dess betygsindex är därför inte jämförbart med år 2008 *** Frågan har omformulerats sedan år 2008, man bör därför vara försiktig med jämförelser med resultat från år 2008

29 Tabell 2: NKI och samtliga faktorers betygsindex för respektive enhet Trygghet i Hjälpens/- omvårdnadens Informa- Städning, tvätt och Social samvaro och Hjälpens/ omvårdnadens Vårds- Enhet utförande miljön svarande NKI boendet tionen Bemötandet Inflytandet Tryggheten omfattning Maten dusch insatser aktiviteter Björkbacka Bonden Brevbäraren Brunkullan Eriksberg Mobacka Eriksberg Solsången Eriksberg Tallbacka Eriksberg Trossgränd Frösöstrand Hemgården Häradsgården Lit Ljungen Löjtnantsgården Myran Rådmansgatan Valla, Myren Önero Frösöhöjden Västervik Ängegården Boende- Antal 26

30 Våren 2010 Vad tycker du om ditt äldreboende? Socialstyrelsen har i uppdrag att undersöka vad människor tycker om sitt äldreboende. Syftet är att äldreboende för personer som är 65 år och äldre ska utvecklas och förbättras. Socialstyrelsen har i sin tur gett Statistiska centralbyrån (SCB) i uppdrag att genomföra undersökningen i samtliga kommuner. Vi behöver därför din hjälp för att få reda på vad du tycker om ditt äldreboende och ber dig att besvara det bifogade frågeformuläret. Du väljer själv om du vill delta i undersökningen, men för oss är dina synpunkter mycket viktiga. Möjligheten att få ett rättvisande och användbart resultat är större ju fler som deltar. Vi vill gärna få in dina svar inom en vecka. Om du inte själv kan fylla i dina svar på frågorna ber vi att en närstående, god man eller bekant fyller i dina svar åt dig. Den som hjälper dig bör inte tillhöra personalen. Dina uppgifter är anonyma För att underlätta för dig kommer vi att komplettera dina svar med uppgifter från befintliga register. Det gäller uppgifter om kön, ålder, födelseland, medborgarskap (i grupper), inkomst samt utbildning. Både uppgifterna som du lämnar själv och de som hämtas från andra register skyddas av sekretesslagen. Endast ett fåtal personer med tystnadsplikt inom SCB får tillgång till uppgifterna. När SCB är klara med insamlingen och sammanställningen får Socialstyrelsen tillgång till resultaten. Uppgifter om någon enskild person kommer inte att kunna utläsas i resultaten. Numret högst upp på blanketten är till för att SCB under insamlingen ska kunna se vilka som har svarat och vilka som ska få en påminnelse. När SCB är klara med undersökningen avlägsnas alla identitetsuppgifter så att ingen kan se hur just du har svarat. När du har svarat När du har svarat på frågorna lägger du enkäten i det bifogade svarskuvert. Frimärke behövs inte. Om du har frågor om undersökningen är du välkommen att ringa till SCB, telefon Du kan också kontakta SCB via e-post till aldreboende@scb.se. TACK FÖR DIN MEDVERKAN! Socialstyrelsen Welat Songur Projektledare

31 Hjälp oss att underlätta bearbetningen av Dina svar Enkäten kommer att läsas maskinellt i en s.k. Skanner. Det är därför viktigt att tänka på följande när Du besvarar frågorna! Bästa sätt att markera - Använd kulspetspenna, svart eller blå. - Markera innanför rutorna - så här - inte så här - Om Du ångrar Dig och behöver ta bort Ditt kryss, täck hela rutan - så här

32 1 1 Först några frågor om din hälsa a Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? 1 Mycket gott 2 Gott 3 Någorlunda 4 Dåligt 5 Mycket dåligt b Använder du hjälpmedel vid förflyttning inomhus? 1 Nej, inga hjälpmedel 2 Ja, käpp eller rollator 2 Ja, rullstol 2 Ja, behöver hjälp av annan person 3 Är sängbunden

33 2 Vad tycker du om ditt äldreboende? Återstående frågor handlar om ditt äldreboende och den hjälp du har där. På resten av frågorna ska du svara med att välja en siffra mellan 1 och 10. Du kryssar i den ruta som stämmer bäst med vad du tycker. Ett kryss i ruta 1 (ett) väljer du för sådant som du inte alls är med, vilket är det lägsta betyget. Ett kryss i ruta 10 (tio) väljer du för sådant som du är i högsta grad med, vilket är det högsta betyget. Du kryssar i ruta Ingen åsikt / Ej aktuellt om det är en fråga om något som du inte har erfarenhet av. 2 Informationen Hur är du med... personalens information till dig om förändringar (t.ex. byte av personal, ändrade tider för hjälp eller besök på sjukhus m.m.)?...den information du får om vilken hjälp du ska ha när personalen kommer? 3 Bemötandet Hur är du med... hur personalen bemöter dig?...den respekt som personalen visar dig? Inte alls I högsta grad Inte alls I högsta grad Ingen åsikt/ej aktuellt Ingen åsikt/ej aktuellt

34 3 4 Inflytandet Hur är du med... dina möjligheter att påverka vid vilka tider du får hjälp?...hur personalen tar hänsyn till dina åsikter och önskemål om den hjälp du vill ha? Inte alls I högsta grad Ingen åsikt/ej aktuellt 5 Tryggheten I vilken utsträckning litar du på personalen? I mycket stor Inte alls utsträckning Ingen åsikt/ej aktuellt Hur tryggt känns det för dig att bo i ett äldreboende? Inte alls tryggt Mycket tryggt Ingen åsikt/ej aktuellt Inte Hur är du med alls... hur väl personalen känner till vilken hjälp du behöver? I högsta grad Ingen åsikt/ej aktuellt...dina möjligheter att vid behov få kontakt med personalen?

35 4 6 Hjälpens/omvårdnadens omfattning Hur är du med... omfattningen av den hjälp du är beviljad?...hur väl den beviljade hjälpen motsvarar dina behov? 7 Maten Hur är du med...hur maten smakar? Inte alls I högsta grad Inte alls I högsta grad Ingen åsikt/ej aktuellt Ingen åsikt/ej aktuellt...dina möjligheter att få den mat du vill ha vid måltiderna?...dina möjligheter att själv bestämma när du vill äta?...den hjälp du har vid måltiderna? 8 Städning, tvätt och dusch Hur är du med...hur ofta du har hjälp med att duscha/bada?...sättet personalen hjälper dig på när du duschar/badar?...den hjälp du har med städningen?...den hjälp du har med tvätten? Inte alls I högsta grad Ingen åsikt/ej aktuellt

36 5 9 Vårdinsatser Hur är du med... den hjälp du får vid medicinering (t.ex. att ge ögondroppar, läkemedel mm)?...den hjälp du får med såromläggning?...den rehabilitering, gymnastik, promenader eller liknande som du får? Inte alls I högsta grad Ingen åsikt/ej aktuellt 10 Social samvaro och aktiviteter Hur är du med... möjligheterna att i ditt boende kunna göra sådant som du trivs med?...dina möjligheter till en pratstund med personalen?...dina möjligheter att komma ut när du vill?...de aktiviteter som erbjuds i ditt boende? Inte alls I högsta grad Ingen åsikt/ej aktuellt

37 6 11 Hjälpens/omvårdnadens utförande Hur är du med...hur omtänksam personalen är?...hur väl personalen utför sina arbetsuppgifter?...hur väl den hjälp du får stämmer med dina förväntningar? 12 Boendemiljön Hur är du med...ditt rum/lägenhet på äldreboendet?...de gemensamma utrymmena i ditt äldreboende?...omgivningen runt ditt boende?...att du fick plats i just det här äldreboendet? Inte alls I högsta grad Inte alls I högsta grad Ingen åsikt/ej aktuellt Ingen åsikt/ej aktuellt

38 7 13 Hjälpen/omvårdnaden i sin helhet a Hur är du sammantaget med den hjälp/ omvårdnad du har? b Hur väl uppfyller ditt äldreboende dina förväntningar? Inte alls I högsta grad Inte I högsta alls grad c Föreställ dig ett perfekt äldreboende. Hur nära eller långt ifrån ett perfekt äldreboende kommer ditt äldreboende? Mycket långt ifrån Mycket nära 14 Avslutande frågor a Har du själv svarat på frågorna? Med SVARAT menas att du antingen själv kryssat i svaren eller att du uppgett svaren till någon som kryssat i för dig. 1 Ja Slut på frågorna 2 Nej, frågorna besvarades av annan person Gå till fråga 14b och 14c b Vem har svarat? 1 Närstående/anhörig 2 Bekant 3 God man/förvaltare 4 Personal 5 Annan person

39 8 c Varför har personen själv inte svarat på frågorna? 1 Nedsatt syn/synskada 1 Nedsatt fysisk hälsa 1 Nedsatt psykisk hälsa 1 Annat skäl Tack för din medverkan! När du svarat på frågorna lägger du frågeblanketten i det frankerade kuvertet, klistrar igen det och lägger det i en brevlåda.

40 Fr 2:2 Vad tycker du om hur tydligt man informerar dig om vilken hjälp du ska ha? Fr 2:2 Hur är du med den information du får om vilken hjälp du ska ha när personalen kommer? Omformulering Bilaga: Frågor som har förändrats sedan år 2008 Frågor år 2008 Frågor år 2010 TRYGGHET I BOENDET Förändring Fr 13 d Hur tryggt känns det för Dig att bo i ett äldreboende? Fr 5:2 Hur tryggt känns det för dig att bo i ett äldreboende? Ny placering i enkäten. INFORMATIONEN Fr 2:1 Vad tycker Du om hur väl personalen informerar dig om förändringar (t.ex. byte av personal, ändrade tider för hjälp eller besök på sjukhus m.m.)? Fr 2:1 Hur är du med personalens information till dig om förändringar (t.ex. byte av personal, ändrade tider för hjälp eller besök på sjukhus m.m.)? Omformulering INFLYTANDET Fr 4:1 Vad tycker Du om dina möjligheter att påverka vid vilka tider du vill ha hjälp? Fr 4:1 Hur är du med dina möjligheter att påverka vid vilka tider du får hjälp? Mindre omformulering TRYGGHETEN Fr 5a:1 Vad tycker Du om i vilken mån hjälpen ges av samma personer? - - Frågan är borttagen - undersökning. - Fr 5:1 I vilken utsträckning litar du på personalen? Frågan är ny i årets Fr 5a:2 Vad tycker Du om hur väl personalen vet vad du behöver hjälp med? Fr 5:3 Hur är du med hur väl personalen känner till vilken hjälp du behöver? Mindre omformulering HJÄLPENS/OMVÅRDNADENS OMFATTNING Fr 6:1 Vad tycker Du om hur mycket hjälp du har? Fr 6:1 Hur är du med omfattningen av den hjälp du är beviljad? Omformulering Fr 6:2 Vad tycker du om hur väl hjälpen motsvarar dina behov? Fr 6:2 Hur är du med hur väl den beviljade hjälpen motsvarar dina behov? Mindre omformulering MATEN Fr 7:2 Vad tycker du om dina möjligheter att få det slag av mat som du vill ha? Fr 7:2 Hur är du med dina möjligheter att få den mat du vill ha vid måltiderna? Mindre omformulering Fr 7:3 Vad tycker du om dina möjligheter att välja maträtt vid måltiden? - - Frågan är borttagen Fr 7:4 Vad tycker du om dina möjligheter att bestämma när du skall äta? Fr 7:3 Hur är du med dina möjligheter att själv bestämma när du vill äta? Mindre omformulering STÄDNING, TVÄTT OCH DUSCH Fr 8:2 Vad tycker du om den hjälp du har med att duscha/bada? Fr 8:2 Hur är du med sättet personalen hjälper dig på när du duschar/badar? Omformulering VÅRDINSATSER Fr 9:1 Vad tycker Du om hjälpen med medicinering? Fr 9:1 Hur är du med den hjälp du får vid medicinering (t.ex. att ge ögondroppar, läkemedel mm)? Omformulering SOCIAL SAMVARO OCH AKTIVITETER Fr 10:3 Vad tycker du om den hjälp du har av personalen för att komma ut när du vill? Fr 10:3 Hur är du med dina möjligheter att komma ut när du vill? Omformulering TRYGGHETSLARM Fr 5b:1 Vad tycker Du omhur lätt det är att använda trygghetslarmet? - - Frågan är borttagen Fr 5b:2 Vad tycker du om hur snabbt du får hjälp när du använder trygghetslarmet? - - Frågan är borttagen VÅRDINSATSER Fr 9:2 Vad tycker du om hjälpen med såromläggning? Fr 9:2 Hur är du med den hjälp du får med såromläggning? Mindre omformulering Fr 9:3 Vad tycker du om den rehabilitering och/eller rörelseträning du har? Fr 9:3 Hur är du med den rehabilitering, gymnastik, promenader eller liknande som du får? Omformulering