Från jord till bord.! Förslag för ökat livsmedelsföretagande

Transkript

1 Från jord till bord! Förslag för ökat livsmedelsföretagande i landsbygden

2

3

4 Rapportförfattarna Michael Svensson Anna Maria Corazza Bildt Sten Bergheden Åsa Coenraads Lars Beckman

5 5 1. INLEDNING En levande landsbygd med en fungerande matproduktion är mycket viktig förutsättning för att kunna bo och verka i hela Sverige. Den småskaliga livsmedelsproduktionen utgör idag en viktig del av arbetstillfällena på landsbygden och potentialen för utveckling och en högre sysselsättning är stor. Vi har därför rest runt i Sverige och lyssnat på småskaliga producenter för att ta reda på förutsättningarna och vad som kan göras för att underlätta uppstartande och drift av småskalig livsmedelsproduktion. Vi har fokuserat på livsmedelsproducenternas potential att bidra till arbetstillfällen och tillväxt. Vi har fått många svar på vilka frågor i relation till livsmedelsföretagande som är viktiga för företagare och människor på landsbygden. Underlaget som vi presenterar i denna rapport kan bidra till bättre villkor för småskalig livsmedelsproduktion runt om i landet. Vi har stött på problem och hinder för företagande, men också många utvecklingsmöjligheter. Förslagen syftar till att stärka förutsättningarna för företagande på landsbygden och framförallt när det gäller konceptet jord till bord. Vi har fokuserat på framgångsrika lokala Besök på Stora Tolby gård, Gotland projekt från olika" delar av landet. Våra förslag handlar främst om regelförenklingar, tillgänglighet till marknader, rättvisa villkor för lokala alkoholproducenter, offentlig upphandling och konkurrensvillkor inom EU. Denna rapport innehåller de förslag som arbetsgruppen identifierat som viktiga för en levande landsbygd. Förslagen i rapporten är arbetsgruppens egna. Alla reformer, även de som förs fram i denna rapport, måste alltid prövas ur ett lagstiftningsperspektiv samt mot vad de offentliga finanserna och samhällsekonomin medger. Vi hoppas att du som läsare skall få glädje och behållning av vår rapport.

6 2. TILLGÄNGLIGHET För att överleva måste livsmedelsproducenter ha en marknad att sälja sina produkter på. I Sverige är det svårt för mindre producenter att nå ut med sina produkter. Med få kanaler ut till kund är det extra viktigt att slå sig in i detaljhandelskedjornas centrala sortiment. Det är förknippat med krav som ofta är svåra för producenterna att uppfylla. Enligt många producenter och mindre livsmedelsföretag utgör kedjornas makt och deras storlek ett stort problem och hot 1. Logistiken är många gånger ett problem för de mindre producenterna. De får ofta själva köra produkterna till butiker och lager, eftersom det inte finns tillräckligt med samordnade transport- och logistiklösningar för mindre producenter som därför inte kan leverera sina produkter. I allt större utsträckning trängs också de lokala och mindre alternativen ut av kedjornas egna märkesvaror. När kedjorna själva sätter mål om att exempelvis 30 procent av sortimentet ska bära det egna namnet blir det svårt för alternativen att få plats. Marknadsföring är framförallt kopplat till pris i Sverige och pris är fortfarande den viktigaste parametern för konsumenten. Det gör också att utbudet alltmer fokuseras på stora volymer och egna märkesvaror. 1 En utmaning som Pia Lindvall, Kvie gård på Gotland, vittnar om är att de ofta behöver förhandla med hela kedjan trots att de bara levererar lokalt. De senaste åren har detaljhandelskedjornas egna märkesvaror ökat kraftigt på livsmedelsmarknaden. Det är en utveckling som gett konsumenten ett ökat utbud och många gånger ett lägre pris. Samtidigt har konsumenten har svårt att veta var och hur produkten är tillverkad. Spårbarheten för dessa produkter är" svag. Många av de mindre livsmedelsföretagen på landsbygden menar att utvecklingen bidragit till att det är ännu svårare att ta sig in på marknaden och in i butikshyllorna. Tillgängligheten till marknaden påverkas också av möjligheterna att marknadsföra sig. Flera av de företag vi besöker nämner till exempel svårigheter med att få sätta upp skyltar till sina verksamheter vid vägarna. Trafikverkets regler gör att potentiella kunder helt enkelt inte hittar dit. Reglerna tar framförallt död på spontanhandel. Loka Brunn i Örebro län har haft bekymmer med att de inte kan ha vägskyltar till sin anläggning. I närheten av stora tätorter får de inte skylta vilket de upplever som negativt. Samma sak har Ängavallen upplevt i Skåne. Sedan 1996 har Sverige förlorat nära tvåtusen livsmedelsbutiker. De flesta av dessa i landsbygd och glesbygd. Glesbygdskommunerna har blivit av med 40 procent av butikerna. Det är givetvis delvis beroende på en fortsatt stor inflyttning till storstäderna, men faktum är att butiker avvecklas i en raskare takt än vad folk försvinner. Det påverkar i sin tur möjligheten för

7 7 människor att bo kvar på landet när nödvändig infrastruktur saknas. Landsbygdsproduktion behöver en lokal marknad för att kunna utveckla sin produkt. Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och Hushållningssällskapen kan spela en roll i att hjälpa till med förpacknings- och distributionsfrågor. Vi behöver utveckla kanaler som hjälper den enskilde producenten att nå ut på en EU-marknad. Idag finner man många småskaliga produkter endast på tillfälliga företeelser som julmarknader. Flera företag talar om vikten av att samarbeta med andra små livsmedelsföretag för att marknadsföra, sälja eller transportera sina produkter. Våra förslag: Förenkla reglerna och korta handläggningstiden för att sätta upp trafikskyltar/vägvisare på landsbygden Att underlätta införandet av gemensamma logistiklösningar för producenter som inte fyller en hel transport, som exempelvis Sveriges Lantbruksuniversitets projekt Mjölkrundan." " " 3. REGELFÖRENK- LINGAR Många lantbruk har genomgått eller genomgår en naturlig omställningsfas från det traditionella jordbruket inriktat på primärproduktion till nya former av företagande. Vi träffade Rolf-Axel Nordström på Ängavallen i Vellinge kommun som bedriver verksamhet från jord till bord," d.v.s. integrerar alla led i kedjan innebärande ett ökat administrativt ansvar och många olika regelverk att förhålla sig till. Han beskrev problematiken med regelverkens bristande flexibilitet Det är samma gris som går igenom kedjan här på Ängavallen men på vägen behöver jag ha kontakt med 5 olika arbetsgivarorganisationer. På ett enda år har Ängavallen besök av 110 myndighetspersoner och medarbetarna upplever att koordinering mellan olika myndigheter är bristfällig eller icke-existerande. Vi måste utforma en politik som förenklar företagarnas vardag. Det är en sak som oroar och besvärar småföretagare mer än något annat: krångel med myndigheterna som blanketter och kontroller eller saker de inte får göra. I Norsholm i Östergötland träffade vi Britta Norberg som tillsammans med sin man driver köttuppfödning och gårdsbutik vid Göta kanal. Inne i styckningsavdelningen tvingas hon ha flera termometrar på flera ställen för att Arbetsmiljöverket kräver att rummet överstiger en viss temperatur medan Livsmedelsverket kräver att det understiger en viss temperatur. Det är ett målande exempel på hur det kan fungera för en småföretagare ute i landet. Ett annat exempel är från Skaraborg där man på Qvänum mat & malt har tryckt upp en skylt med de myndigheter och den Regelskylt hos Q vänum mat & malt

8 8 lagstiftning de behöver förhålla sig till dagligen. " Många småföretagare menar att det saknas en känsla för hur verksamheten bedrivs från de kontrollerande myndigheters sida. Oberoende av varandra är det inte ovanligt att ett företag får besök av olika myndigheter två dagar i rad. Det är en detalj som spelar stor roll för den enskilde företagaren. Ytterligare ett problem är att kontrollanterna kan anmärka på fel, men är förhindrade att tipsa företagaren hur han bäst kan leva upp till regelverket. Det blir ofta en mycket märklig situation. Det bör vara självklart att myndigheten för dialog och tipsar företagare om vad som gäller, innan det blir tal om sanktioner. I Förvaltningslagens 4 framgår att myndigheter ska lämna upplysningar, vägledning och råd i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. En bättre tillämpning och en bättre utbildning av myndighetspersoner i innebörden av Förvaltningslagens 4 skulle hjälpa många företagare att få råd och vägledning i sitt arbete men också svar inom rimlig tid. " På landsbygden är företagare ofta multiföretagare det vill säga de sysslar med flera olika verksamhetsgrenar och prövar nya ben att stå på, till exempel gårdsbutiker, livsmedelsproduktion och" guidade" besöksturer." Det" är" då" många myndigheter som ska bli nöjda innan ett företag kan komma igång. För att stimulera fler att våga och orka starta eget företag bör vi därför se över vilka dispenser som kan ges vid start av företag. Dispenserna bör finnas till under de första 2 3 åren och exempelvis avse lägre avgifter, färre tillstånd som ska uppfyllas eller vissa tillstånd som inte behöver uppfyllas direkt vid starten. Efter denna initiala dispenstid bör de tillstånd, avgifter och regler som ska tillgodoses kunna läggas på normal nivå. Livsmedelsföretagande medför mycket administration, avgifter och skatter, tillstånd, regler och blanketter. Någon form av kontroll av olika tillstånd och myndighetsavgifter för tillsyn går inte att komma ifrån, men när skötsamma småföretagare tvingas ha kontakt med över tjugo olika myndigheter dagligen i sitt arbete har det gått för långt. Merparten av företagarna i Sverige sköter avgifter, tillstånd och regelefterlevnad mycket bra. Skötsamma småföretagare bör därför premieras med färre kontroller och

9 9 tillstånd, och även med lägre avgifter. Myndigheterna kan istället lägga sin tid och kraft dels på effektivisering av" sin verksamhet och dels på att se till att mindre nogräknade företag följer reglerna. Detta skulle ge skötsamma företagare motivation att fortsätta utveckla sina företag. Myndigheter ska finnas till för att ge bästa service åt människor och företag, men tyvärr händer det att myndigheter komplicerar företagens utveckling genom bristande information eller genom en begränsad förståelse för en företagares vardag. På landsbygden sysslar många företagare idag med olika sidoverksamheter. När företagsvillkoren förändras måste också myndigheternas arbete hänga med i utvecklingen. Bland dem som arbetar på myndigheter med olika ärenden är det alltför få som känner till hur det är att vara företagare. När kunskapen ökar så effektiviseras handläggningen och företagen får bättre feedback och möjligheter att växa. Effektiviseringsåtgärder med fokus på ökad företagskompetens när det gäller handläggning av ärenden bör därför uppmuntras. Kommunernas tillsyn över mindre företags olika verksamhetsområden Gårdsbutiken Smakfullt Skaraborg bör"samordnas på ett bättre sätt så att avgifter och tillämpningar är likvärdiga. Kommunerna bör uppmuntras att samordna vilka regler som gäller och olika ansökningsförfaranden. Gemensamma avgiftsnivåer och handläggningstider bör därför uppmuntras. Det behövs också en skärpning för likformig tillämpning av regelverk, dels i olika kommuner, men också bland handläggare i samma kommun. Företagare är ålagda att sköta sina betalningar, uppgiftslämnande, skatter, kontroller med mera inom angiven tid. Klarar man inte det blir det extraavgifter eller avslag på för sent inkomna handlingar. Att passa tider och följa givna regler är vardag för en företagare och de flesta klarar detta på ett mycket bra sätt. Däremot gäller inte alltid det omvända. Företag får ofta vänta länge på att få ett besked eller ett beslut trots att de lämnat in handlingar och ansökningar i tid. Även offentliga verksamheter ska kunna hålla rimliga tidsgränser och leverera beslut inom rimlig tid. Det finns ett flertal kommuner som försöker ge garanti på att de ska svara inom en viss tid, vilket är bra. Men så ser det inte ut inom alla myndigheter. Det är därför angeläget med en maxgräns som är den tid det får ta för berörd myndighet från att en komplett ansökan lämnats in till att beslut tas och tillkännages för personen/företaget som ansökt. " För många landsbygdsföretagare som sysslar med livsmedel finns det olika sorters stöd att söka. Men informationen om dessa stöd skulle kunna vara bättre. Även om en företagare skulle känna till olika EUstöd är det inte säkert att hon eller han känner till tillfälliga stöd från svenska livsmedelsprojekt eller vilka

10 10 kultur- och regionalstöd som finns. Informationen om vilka olika stöd som" finns måste bli tydligare och en bättre koordinering av de olika stöden och till vilka de riktar sig bör införas, något som respektive länsstyrelse bör ansvara för. Ju mindre regelkrångel desto bättre, men trots att gamla regler tas bort så händer det att nya regler tillkommer eller att befintliga regler behöver förändras. När nya regler införs, eller nuvarande regler ska ändras, är det viktigt att man i utformningen av dessa beräknar de kostnader och den eventuella extra administration som de skulle medföra för företagen. Konsekvensanalyser av de effekter som nya eller ändrade regler skulle få bör införas för att i god tid kunna förhindra negativa extra kostnader och onödig administration för företagen. Våra förslag: Att myndigheter bättre ska koordinera sina besök och uppträda med större servicekänsla och betrakta företagare som kunder En bättre tillämpning av Förvaltningslagen 4 så att företagare får råd och vägledning i sitt arbete Att kontrollanter i första hand bör tipsa företagare hur de bättre kan leva upp till regelverket, snarare än att bestraffa Se över regelverket för att om möjligt ta bort onödigt krångel Tidsbegränsade dispenser vid uppstart av företag Premiera skötsamma företagare med färre kontroller och lägre avgifter Kortare handläggningstider för företagens ärenden hos myndigheter Koordinera stöd för livsmedelsföret -agare Konsekvensanalyser av ändrade och nya regler

11 11 4. GÅRDSFÖRSÄLJ- NING AV LOKAL- PRODUCERAD AL- KOHOL OCH BÄTTRE VILLKOR FÖR MINDRE ALKOHOL- PRODUCENTER I övriga Europa är gårdsförsäljning av lokalt producerade livsmedel, däribland vin och öl, en naturlig del av landsbygdens" näringsliv och turism. Sverige är tyvärr det enda landet i EU där gårdsförsäljning av lokalt producerad alkohol inte är tillåten. Svenska öl- och vinproducenter bör ha samma villkor som sina europeiska konkurrenter. Det finns numera runt etthundra vingårdar och sjuttio lokala bryggerier i Sverige. De skapar arbetstillfällen och tillväxt på landsbygden, och de bidrar till att turismen växer. Människor som besöker en gårdsbutik kan köpa med sig ost, korv eller sylt, men inte vin eller öl. Det är orimligt och otidsenligt att den som besöker en vingård eller ett litet bryggeri i Sverige kan lära sig gårdens historia och provsmaka produkterna, men inte köpa någon produkt med sig hem utan hänvisas till närmsta systembolag. " Den lokale producenten är dessutom begränsad till försäljning endast på de tre närmaste Systembolagen. Då ska man också beakta att Systembolagets inköpsregler från första början gynnar storskalighet, och därmed utländska producenter. Dessa villkor gör att närproducerade svenska drycker missgynnas, vilket hindrar inhemska producenters tillväxtmöjligheter. Grythyttan vin i Hällefors I Finland är gårdsförsäljning tillåtet sedan 1995 utan att det har hotat den finska motsvarigheten till Systembolaget. Det bör kunna hittas en liknande lösning även för Sverige genom att se på hur Finland har utformat sin lagstiftning och lyckats åstadkomma ett undantag inom ramen för EU:s lagstiftning. I Finland har gårdsförsäljning fungerat väl och medfört en positiv utveckling för den finska landsbygden med ökad turism och nya arbetstillfällen. Det är viktigt att komma ihåg att en flaska gårdsproducerat vin eller öl är en exklusiv och relativt dyr produkt. Gårdsförsäljning skulle därför ha en marginell betydelse för hur mycket alkohol som säljs i Sverige, och således en försumbar inverkan på folkhälsan. Det är dessutom rimligt att tro att det skulle ligga i producenternas eget intresse att handel med gårdsproducerad alkohol skulle ske på ett ansvarsfullt sätt. De små kvantiteterna

12 12 innebär också att Systembolagets monopol skulle förbli intakt. " Gårdsförsäljning handlar om lokal turism, småskalig produktion och landsbygdsföretagande, inte om alkoholförsäljning i sig. Att göra en dagsutflykt till en vingård för att köpa ett närproducerat, dyrt och exklusivt vin eller öl står i stark kontrast till Systembolagets billiga starköl från grannländerna eller boxviner från andra sidan jorden. Från att ha dominerats av storskalighet har den svenska bryggerimarknaden de senaste åren utvecklats mot att en mängd nya och småskaliga bryggerier har vuxit fram. Det handlar om hantverksmässigt framställda produkter med tydlig lokal förankring som är relativt dyra. Men dess fortsatta utveckling är oviss, en viktig aspekt är att Sverige inte tillämpar nedsatta skattesatser på mikrobryggt öl, vilket merparten av EU-länderna gör. Småskaliga svenska bryggerier bör ha samma förutsättningar som mindre bryggerier i grannländerna, en sänkt skattesats för mikrobryggerier skulle dessutom betala sig i ökade arbetstillfällen och växande företag. Våra förslag: Gårdsförsäljning av lokalt producerad alkohol bör tillåtas även i Sverige, till exempel genom att begära ett undantag från EUrätten under en försöksperiod, testa gårdsförsäljning i ett par län där det finns en tydlig kombination av jordbruk och turism samt redan existerande vingårdar och bryggerier. Man kan också ta fram särskilda tillstånd för gårdsförsäljning, i linje med vanliga utskänkningstillstånd, till vingårdar, bryggerier med mera som kan kontrolleras av ansvarig myndighet Det antal Systembolag där lokalproducerade alkoholprodukter kan säljas bör utvidgas så att lokala producenter når en större kundkrets Samma skattevillkor för svenska mikrobryggerier som i resten av EU " 5. LIVSMEDELSUPP- HANDLING Offentlig upphandling står för procent av Sveriges BNP och det är en viktig fråga för en levande landsbygd. I Sverige serveras 3 miljoner offentliga måltider varje dag. Vi bör gå från ett synsätt där det billigaste alternativet vinner till att fokusera mer på att även "passiva konsumenter" som inte kan gå ut och välja själva i butik, ska kunna ha samma möjligheter att ha bra mat på sina tallrikar. För våra sjuka och äldre kan maten ofta vara guldkanten på dagen. Offentlig upphandling är också en central del av marknaden, men som lokala företagare och mindre producenter ofta har svårt att ta del av. Ofta är upphandlingar stora och innefattar flera produkter, vilket gör det omöjligt att lämna en offert. Administrationen kring en offentlig upphandling är i dagsläget"så pass omfattande

13 13 att många väljer att avstå. Viljan hos" kommuner och producenter finns, men ofta är det brist på kunskap som gör att offerter inte ges. För att öppna möjligheter för småföretagare att erbjuda sina produkter och tjänster måste vi förenkla reglerna och minska de administrativa kraven vid offentlig upphandling. Många upphandlingar är så pass stora att de direkt diskvalificerar en stor mängd företag som är för små för att kunna lägga ett bud på hela upphandlingen även om de kan leverera delar av den. Vi bör sikta på att skapa ett mer flexibelt och inkluderande system där även mindre företag har möjlighet att delta. Ett problem är att kommuner ofta samarbetar vid upphandling av livsmedel och då exkluderas många mindre aktörer som inte kan leverera så stora mängder. En lösning vore delad upphandling, som innebär att man delar upp livsmedel i flera kategorier. Till exempel kan man skilja på grönsaker och frukter. Kraven på offentlig upphandling måste också vara proportionella och icke-diskriminerande. Lokala leverantörer bör erbjudas lika villkor och rättvis konkurrens, även i gränsöverskridande sammanhang. Det ska vara lätt för lokala myndigheter att upphandla. Tyvärr är regelverket idag ofta otydligt. På flera håll runtom i landet klagar mindre företagare på att det är för krångligt att vara med i upphandlingar vilket gör att de istället struntar i det. Det finns önskemål om att upphandlingar ska kunna klaras av på nätet, istället för att fylla i en stor hög med papper. Idag köper offentliga verksamheter ofta in mat utan att ställa krav på att livsmedlen uppfyller svenska regelverk. På sjukhus, skolor och äldreboenden runt om i Sverige är det långt ifrån självklart att det serveras svenska livsmedel på tallrikarna. En kommuns tillsyn kräver att lokala uppfödare följer svensk lagstiftning, men kommunens egen upphandling av livsmedel ställer inte samma krav. Svenska offentliga inrättningar bör stimuleras att köpa in mat som uppfylller kraven i svensk lagstiftning, utan att det åsidosätter leverantörer från andra länder. Informationen om vilka miljö-, kvalitets- och djurskyddskrav som kan ställas vid upphandling av livsmedel bör förbättras så att den når ut till fler offentliga upphandlare. Det går exempelvis att ställa miljö- och kvalitetskrav som motsvarar svensk livsmedelslagstiftning utan att det diskriminerar leverantörer från andra länder. Konsumenter eftersträvar mer lokalproducerad mat i offentlig upphandling, därför är det viktigt att det finns möjlighet att ta produktionsmetoder i beaktande. Att ge möjlighet att beakta fler parametrar än pris är viktigt. Att utgå från ett Livscykelperspektiv (LCC) är en helhetsbedömning där man inkluderar också produktionsmetod och transport. En intressant fråga är hur vi ser på begreppet lokalproducerad mat. Vi måste mer faktabaserat se på mervärden och också brister med begreppet lokalproducerat. Det finns en överhängande risk att vi utvecklar en osund matnationalism som inte främjar

14 14 svenskt företagande genom att vi låser oss ute från resten av EU. Sverige är starkt beroende av export och av att små producenter"kan bli större. Då är det viktigt att vi är ärliga i debatten. Information och transparens är A och O. Kommunerna har en viktig roll att spela för att informera lokala producenter om att en upphandling ska äga rum. Samtidigt måste myndigheterna fortsätta att ge god vägledning om vilka krav som kan ställas vid offentlig upphandling. Det skulle också vara önskvärt med tydligare information till lokala företag om hur offentliga upphandlingar fungerar, offentliga verksamheter bör uppmuntras att minst en gång om året informera det lokala näringslivet om kommande upphandlingar och hur det fungerar när man lägger anbud i dessa upphandlingar. Det är viktigt att vi har en öppen EUmarknad för offentlig upphandling av mat. Genom att minska den byråkratiska bördan ökar vi tillgängligheten för svenska småföretag och skapar bättre förutsättningar för våra bönder och matföretagare att vara med i upphandlingsprocesser och bli alltmer konkurrenskraftiga på den globala marknaden. Samtidigt måste man också fundera över vad särskilda regler för lokalproducerad mat i offentlig upphandling innebär. Om alla i EU endast upphandlar lokalt och inte tar vara på fördelarna med den gemensamma marknaden faller idén med frihandel. Hur ska vi kunna främja hälsosam mat och en levande landsbygd, utan att tumma på frihandel? En förbättrad livsmedelsupphandling kan öka kvaliteten på offentlig mat och ge bättre förutsättningar för mindre livsmedelsproducenter. Enklare, mer flexibla och rättvisare regler kan öka transparensen, bidra till att bekämpa korruption och främja en levande landsbygd. Nya reviderade regler för offentlig upphandling har klubbats på EU-nivå. Det är nu viktigt att säkerställa ett snabbt införlivande i Svensk lagstiftning. Våra förslag: Möjliggöra delad upphandling så att mindre leverantörer får chansen att delta Underlätta upphandlingsprocessen genom att göra den möjlig via internet Förbättra informationen om vilka miljö-, kvalitets- och djurskyddskrav som kan ställas vid upphandling Utgå från ett livscykelperspektiv (LCC) i upphandlingar för att få en helhetsbild av det bästa alternativet och inte bara lägsta pris Tydligare information till lokala företag om hur offentliga upphandlingar fungerar

15 15 6. KONKURRENS PÅ LIKA VILLKOR I EUROPA Småskaligt livsmedelsföretagande har en stor utvecklingspotential, men det är också viktigt att lantbruket och matproduktionen som helhet växer för att kunna behålla effektiva mellanled som slakterier, styckning, grossister med mera. I regeringens budgetproposition för 2013 står: Enligt Jordbruksverket finns det produktionskostnader inom jordbrukssektorn som är högre i Sverige jämfört med andra länder. Orsaker till skillnaderna är bland annat klimat, geografi, byggtradition och lagstiftning. Enligt Konkurrensverket har svenskt jordbruk drygt tio procentenheter lägre marginaler än genomsnittslandet i Europa. Många produktionsresultat visar att svenska lantbrukare har både hög kunskap och är skickliga yrkesmän, och klimatet har både för- och nackdelar. Men svenska lantbrukare upplever nackdelar i konkurrensen med sina europeiska motsvarigheter. Det är viktigt att vi strävar efter lika förhållanden i konkurrensen mellan svenska och utländska bönder. Flertalet lagar, regler och skatter som exempelvis handläggningstider, energiskatter och kontrollavgifter skulle kunna ses över för att minska regelbördan för det svenska lantbruket. Detta" skulle medföra att villkoren i relation till övriga europeiska producenter jämnas ut. Idag är till exempel dieselskatten i Sverige en av de högsta inom EU. Lika konkurrensvillkor inom Europa är avgörande för att det svenska lantbruket ska växa då skillnaderna i produktionskostnader idag är till fördel för bönder utanför Sverige. Eftersom förändringarna av EU:s jordbrukspolitik går långsamt är det angeläget att Sverige på egen hand ser över hur vi kan förbättra villkoren för svenskt lantbruk. Svenska myndigheters tolkningar och implementering av beslut som tas på EU-nivå bör vara samstämmiga med vad motsvarande myndigheter gör i andra EU-länder, annars riskerar vi att få negativa konsekvenser för svenskt lantbruk. Konsekvensanalyser av hur sådana tolkningar eller skilda implementeringar påverkar lantbrukets konkurrenskraft bör införas. Regler och skatter i andra länder bör kontinuerligt jämföras med svenska förhållanden så att vi kan upprätthålla vår konkurrenskraft. Vi bör sträva efter en harmonisering av villkoren för livsmedelsproduktion i relation till övriga Europa, vilket innebär att Sverige inte kan gå före med högre skatter, avgifter och regler innan andra medlemsländer. Lika villkor ska vara grunden för all näringsverksamhet inom EU. För att svenskt lantbruk ska kunna utvecklas bör vi arbeta mer med positiva incitament och mindre med piskor. Det är viktigt att vi arbetar utefter samma tankesätt inom livsmedelsproduktion som för ROT- och RUTavdragen eller jobbskatteavdragen, det vill säga med lägre skatter och avgifter och mindre regelkrångel. På så sätt ökar lönsamheten och det skapas fler arbetstillfällen. Med lägre

16 16 skatter inom livsmedelsproduktionen så stimuleras lantbrukets utveckling, nya jobb skapas och landsbygden kan växa. Våra förslag: Myndigheter bör tolka EU-direktiv med småföretagares intresse i beaktande, och sträva efter samstämmiga tolkningar och implementeringar av desamma Verka för konkurrens på lika villkor inom lantbruket i EU, Sverige bör inte alltid gå före i alla frågor då vi riskerar att tappa i konkurrenskraft Precis som i andra branscher bör vi ha ett tankesätt med utgångspunkt i att minskad regelbörda, skatter och avgifter ökar lönsamheten och ger nya arbetstillfällen 7. SPÅRBARHET OCH URSPRUNGSMÄRK- NING Det är viktigt att man som konsument känner sig trygg med det man konsumerar. Det är även viktigt att det inte ska löna sig att fuska och lura konsumenterna, det ska med andra ord råda ordning och reda i livsmedelsbranschen. Den senaste tidens matfusk, så som till exempel hästköttsskandalen, har fått många konsumenter att göra mer medvetna och välinformerade val när det gäller livsmedel. Vi är övertygade om att det är genom det enskilda ansvaret och konsumenternas makt som vi bäst och snabbast kan förändra livsmedelsbranschen. Konsumenternas val gör ofta större skillnad än politisk detaljstyrning. Ofta får man vad man betalar för när det gäller mat. Det man inte betalar i matbutiken betalar man oftast genom sämre djurskydd och större miljö- och klimatpåverkan. Vi tror inte att ett krav på ursprungsmärkning kan råda bot på matfusket, eftersom det är nästan omöjligt att lagstifta bort denna typ av bedrägeri. Ett nationellt krav på ursprungsmärkning skulle bli ytterligare en pålaga för svenska livsmedelsproducenter som redan har det svårt att hävda sig i internationell konkurrens. Vi vill hellre se ett ursprungsmärkningskrav på EU-nivå. Då skulle samma spelregler gälla för alla livsmedelsproducenter inom EU. Moderaterna har på EU-nivå arbetat för ett ursprungsmärkningskrav som innebär att det ska redovisas i vilket land djuret fötts, uppfötts och slaktats. Dock har EU valt att gå på en mindre restriktiv linje som innebär att det endast ska redovisas i vilket land djuret uppfötts och slaktats, men inte var det fötts. Eftersom definitionen för uppfött inte gäller hela djurets liv menar vi att det kan vilseleda konsumenten. Vi kommer att fortsätta arbeta för en lagstiftning som gynnar både konsument och producent, både i Sverige och inom EU. Våra förslag:

17 Obligatorisk ursprungsmärkning av färskt kött, var djuret är fött, uppfött och slaktat 17

18 18 8. SAMMANFATTNING Våra förslag för att underlätta uppstartande och drift av småskalig livsmedelsproduktion i Sverige är följande: Förenkla reglerna och korta handläggningstiden för att sätta upp trafikskyltar/vägvisare på landsbygden Underlätta införandet av gemensamma logistiklösningar för producenter som inte fyller en hel transport Att myndigheter bättre ska koordinera sina besök och uppträda med större servicekänsla och betrakta företagare som kunde Bättre tillämpa Förvaltningslagen 4 så att företagare får råd och vägledning i sitt arbet Att kontrollanter i första hand bör tipsa företagare hur de bättre kan leva upp till regelverket, snarare än att bestraff Se över regelverket för att om möjligt ta bort onödigt krångel Tidsbegränsade dispenser vid uppstart av företag Premiera skötsamma företagare med färre kontroller och lägre avgifter Kortare handläggningstider för företagens ärenden hos myndigheter Koordinera stöd för livsmedelsför etagare Konsekvensanalyser av ändrade och nya regler Gårdsförsäljning av lokalt producerad alkohol bör tillåtas Det antal Systembolag där lokalproducerade alkoholprodukter kan säljas bör utvidgas så att lokala producenter når en större kundkrets Samma skattevillkor för svenska mikrobryggerier som i resten av EU Möjliggöra delad upphandling så att mindre leverantörer får chansen att delta Underlätta upphandlingsprocessen genom att göra den möjlig via internet Förbättra informationen om vilka miljö-, kvalitets- och djurskyddskrav som kan ställas vid upphandling Utgå från ett livscykelperspektiv (LCC) i upphandlingar för att få en helhetsbild av det bästa alternativet och inte bara lägsta pris Tydligare information till lokala företag om hur offentliga upphandlingar fungerar Myndigheter bör tolka EU-direktiv med småföretagares intresse i beaktande, och sträva efter samstämmiga tolkningar och implementeringar av desamma Verka för konkurrens på lika villkor inom lantbruket i EU, Sverige bör inte alltid gå före i alla frågor då vi riskerar att tappa i konkurrenskraft Precis som i andra branscher bör vi ha ett tankesätt med utgångspunkt i att minskad regelbörda, skatter och avgifter ökar lönsamheten och ger nya arbetstillfällen Obligatorisk ursprungsmärkning av färskt kött, var djuret är fött, uppfött och slaktat

19 19

20 20 Tack till de verksamheter som vi besökt: Bernhardssons Gårdskött, Årsunda Bohusfiskarna, Lysekil Britta och Lennarts Nära Kött, Norsholm Charkmästarn, Västerås Dafgårds, Källby Gefleortens mejeri, Gävle Grythyttan vin, Hällefors Heberleins, Förslöv Hjordnära mejeri, Hjo Klädesholmen Seafood, Tjörn Kvie Gård, Gotland Loka Brunn, Örebro län Mobackes Trädgårdscenter, Bollnäs Mostorp Gård och gårdsbutik, Getinge Nordbergs grönsaker, Mariestad Närebo Gårdsbutik, Lidköping Qvänum Mat & Malt, Vara Ragnarssons, Tvååker Scan, Skara Skottorps Slott, Laholm Skärshults Gård, Pjätteryd Skövde Slakteri, Skövde Smakfullt Gårdsbutik, Skara Stora Tollby gård, Gotland Tevsjö Destilleri, Järvsö Wapnö Gård, Halmstad Åsby Kött & Vilt, Surahammar Äggaboden, Ronneby Ängavallen, Vellinge