Länsplan. Delrapport Fysisk planering Magnus Johansson

Transkript

1 Länsplan Delrapport Fysisk planering Magnus Johansson

2 LÄNSPLAN

3 2

4 Innehåll Inledning Uppdraget Tillvägagångssätt Målet Nuläge Geografin, platserna i Västmanland Befolkningsutveckling Vi blir fler i Västmanland Befolkningsframskrivningen Befolkningsstrukturen i Västmanland Bostadförsörjning Mål för delprojekt fysisk planering - förslag Hur kan vi skapa en långsiktigt hållbar tillväxt för Västmanland Metodik Begrepp Arbetsgång Känslighet - effekt Strategier för landskapsutveckling Regionala landskapstyper Sjönära Landskap Slättlandskap Vattenrikt skogslandskap Storskaligt kuperat skogslandskap Åsar och ådalar Småslätter Småbrutet mosaiklandskap Landskapets form Landskapets ekologi Landskapets tidsdjup Strategier för framtiden Attraktiva livs- och boendemiljöer Funktionell attraktivitet Fungerande bostadsförsörjning är avgörande för länets långsiktiga utveckling Rekreation, friluftsliv och en ökad besöksnäring Renässans i gruvnäringen Vindkraft Slutord Källor

5 4

6 Inledning Länsplan för Västmanland ska säkra en långsiktigt hållbar tillväxt för hela länet. Genom att enas runt satsningar utifrån gemensamma mål och prioriteringar skapar vi långsiktiga förutsättningar för en positiv utveckling för Västmanland. När det går bra för Västmanland blir vi alla vinnare. Det handlar mycket om att skapa attraktivitet - attraktionskraft anses idag både som en konkurrensfaktor och en tillväxtfaktor! Det pågår ett visionsarbete om att Sverige ska bli världens bästa land att vistas, verka och växa i. Det uppnås genom att människor, företag, kommuner och regioner skapar attraktiva miljöer och formar sin framtid utifrån sina unika förutsättningar. Sveriges hållbara tillväxt är inte enbart beroende av näringslivets villkor, den är också beroende av de miljöer människor bor och verkar i. Förmågan att attrahera, behålla och utveckla kompetenser, företag och kapital är avgörande för att regioner och kommuner ska bli konkurrenskraftiga och bidra till den nationella tillväxten. Några av de egenskaper som myndigheten för Tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser lyfter fram som kännetecken för attraktiva orter utanför storstadsområden, är tätorter med turismprägel, sjö- eller skärgårdsnära tätorter samt tätorter med utpräglad by-anda. (Näringsdepartementet 2012) I Västmanland har vi mycket som vi kan göra mer av. Vi har ett varierat landskap som ger oss flertal tillgångar, vi har ett starkt näringsliv som kan utvecklas vidare och vi har väl fungerande innovationsmiljöer. Tillsammans med detta ligger vi centralt i den expansiva Stockholm-Mälarregionen, där mer än en tredjedel av svenskarna är bosatta. Inom ramen för delprojektet Fysisk planering behandlas frågor som är just av fysisk karaktär. I plan- och bygglagen (PBL) som trädde i kraft i maj 2011, har kraven på en koppling mellan kommunernas översiktsplanering, det regionala tillväxtarbetet och de regionala utvecklingsprogrammen ökat. Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten. I och med den tydligare strategiska funktionen för kommunernas översiktliga planering pågår nu utvecklingsarbete för att åstadkomma detta. Det är ett område som är svagt utvecklat. Det handlar mycket om att få till ett samspel, framför allt mellan kommunal och regional nivå, och även beakta nationell nivå och EU nivå. Det är mycket som ska hänga ihop. Inom delprojekt Fysisk planering är utgångspunkterna att samspelet mellan kommunernas översiktsplaner och det regionala tillväxtarbetet en viktig poäng. Länsplanen blir ett utvecklingsdokument som bidrar med det regionala perspektivet i fysiska planfrågor och ger på så vis stöd för en övergripande inriktning. Ansatsen är att Länsplanen skall visa på att tillväxten är hållbar, den skall identifiera möjliga strukturer och tillväxtförutsättningar som inte naturligt kommer fram annat än när man arbetar tillsammans hela länet. 5

7 Västmanlands befolkning ökar, men ökningen är inte jämt fördelat mellan länets kommuner. Vi blir även äldre. Trenderna är inte annorlunda än riket i övrigt. Bostadsbyggandet i länet har utvecklats svagt under de senaste åren. I samtliga av kommunernas översiktsplaner prioriteras attraktiva boendemiljöer. De vanligaste faktorerna för en hög livs- och boendekvalitet är närhet till vatten och grönområden samt närhet till kommunikationer och service. Kanal- och å- miljöerna lyfts fram som resurser i översiktsplanerna. Det är viktigt att stråken hålls tillgängliga för allmänheten och kan användas för fritidsaktiviteter. Det finns behov av både utveckling och bevarande längs våra olika vattendrag. Vårt läns hotspots är intressanta för många olika intressen. De övergripande förslagen till mål rör sådana områden som är viktiga för hela länets utveckling. De rör mål för befolkningsutveckling, bostadsförsörjning och närhet till kommunikation och service. En utmaning har varit hur vi kan gå tillväga för att skapa en god utveckling med hållbar till växt för hela Västmanland. Genom metoden Landskapskaraktärsanalys beskrivs ett sätt att via landskapet konkretisera tanken om hållbar utveckling genom att identifiera vad som är känsligt i ett landskapsavsnitt och vad som är potentialen. Både känslighet och potential är användbara begrepp när man formulerar strategier för hur samhället/landskapet ska utvecklas på ett hållbart sätt. Vårt västmanländska län har särdrag som bidrar till vår attraktivitet. Hur kan vi utveckla den funktionella attraktiviteten och fortfarande behålla den attraktiva livsmiljön, som vi gärna vill värna? Det är många olika värden som skall vägas in i utvecklingskalkylen. För att skapa detta samspel behöver vi se helheter. Fokus behöver flyttas från det områdesvisa (sektorstänkandet) till det övergripande (strukturella), vi behöver mer se till lösningarna än problemen. För att skapa en god dialog behöver vi finna metoder för hur vi tillsammans kan utveckla länet utifrån den fysiska aspekten på länsnivå. Genom en gemensam bild och gemensam kunskapsbas kan förståelsen inför dessa utvecklingsfrågor öka. Strategierna bygger i grunden på hur vi utvecklar det attraktiva Västmanland. Den attraktiva livsmiljön, den emotionella, som skapar upplevelse av välbefinnande. Den vackra miljön, närhet till vatten och skog för rekreation och friluftsliv. Den andra delen, den funktionella attraktiviteten, som handlar om utbud av olika slag, tillgång till service, vägar och järnväg för smidig pendling, arbetsplatser, arenor för olika aktiviteter med mera. När dessa båda attraktioner samspelar utifrån miljöernas förutsättningar, då kan det bli riktigt rätt! 6

8 1.1 Uppdraget Det finns behov av ett mellankommunalt och regionalt övergripande dokument för kommunernas arbete och Länsstyrelsens vägledning i frågor om översikts- och detaljplanering. Utgångspunkten är att länsplanen ska ha en utformning där frågor om användningen av -mark- eller vattenområden som angår två eller flera kommuner utreds. De kommunala viljeinriktningarna bör sättas i förgrunden med hänsyn till det kommunala planmonopolet. Samtidigt kan Länsstyrelsen tidigt i processen bistå arbetet med vägledning. 1.2 Tillvägagångssätt Arbetet med att utveckla en fysisk förankrad länsplan har skett genom dialog med representanter för länets kommuner, landstinget och VKL. Henrik Wester Mats Gunnarsson Lennart Gustafsson Anna Jägvald/Kicki Söderback Erika Flygare Gun Törnblad/Gunnar Barkman Riita Haukilahti/Åsa Westergren Rebecka Marklund Daniel Arteus Magnus Johansson delprojektet Karin Eklund VKL Landstinget Västmanland Västerås stad Sala kommun Västmanland Dalarna Miljö- och byggförvaltning (representerar Norberg och Fagersta) Hallstahammars kommun Köpings kommun Arboga kommun Kungsörs kommun Länsstyrelsen, projektledare för Trafikverket Landskapskaraktärsanalys för Västmanlands län har arbetats fram av en upphandlad konsultgrupp. Underlaget är framtaget med anledning av att pröva en metod för långsiktig fysisk planering på regional nivå på uppdrag av Länsstyrelsen i Västmanland, Trafikverket och Riksantikvarieämbetet. Arbetet har finansierats gemensamt av de tre parterna och Länsstyrelsen i Västmanland har varit ansvariga för projektets ledning. I samarbete med länets kommuner, landstinget och VKL har konsultgruppen genomfört workshops, fältstudier där 7

9 resultatet presenterats i ett slutseminarium samt en slutrapport. Slutrapporten presenteras som metod för vidare utveckling i denna rapport. Konsultgruppen har bestått av följande experter: Tobias Noborn Bengt Shibbye Emily Wade Mia Björckebaum Maria Thorell John Askling Radar arkitektur & planering AB Shibbye landskap AB Landskapslaget AB KMV forum AB Calluna AB Calluna AB 1.3 Målet En långsiktigt hållbar tillväxt för hela Västmanland - vad menar vi med begreppet och vad ingår? Det övergripande målet för hela länsplanen är en långsiktigt hållbar tillväxt för hela Västmanland. Begreppet hållbar tillväxt har mer och mer blivit använt för att beskriva tillväxt i ett bredare perspektiv. EUs sammanhållningspolitik och Sveriges nationella strategi för strukturfondsperioden använder begreppet och beskriver det utifrån faktorerna ekonomiskt, miljömässigt och socialt. Diskussion om ekonomisk tillväxt utan att belysa hållbarhetsdimensionen är inte relevant. Det är även vid framtagandet av en länsplan för länet en självklarhet att den utveckling som vi strävar efter skall vara långsiktigt hållbar. I den fysiska dimensionen finns många olika delar av hållbarhet. Genom att verka för att erhålla bättre måluppfyllelse i de nationellt antagna miljömålen säkrar vi den målsättningen. I det regionala utvecklingsarbetet skall vi även verka för ett jämställt Västmanland. Kvinnor och män skall kunna bo, leva, resa och arbeta på lika villkor. En viktig del i detta är att alltid arbeta med uppföljning och utvärdering utifrån könsuppdelad statistik. Det visar sig vid utvärdering att de skiljer sig mellan kvinnor och män när man ser resultat, därför är det viktigt att särskilja data. 8

10 2 Nuläge 2.1 Geografin, platserna i Västmanland Platsers betydelse för utveckling är viktig. Det finns en rad olika faktorer som påverkar om en eller flera platser utvecklas väl. Faktorerna kan bland annat vara tillgång till kunskap och kompets, god infrastruktur och tillgänglighet, en väl utvecklad arbetsmarknad som har innovationskraft och entreprenörskap, ny teknik, goda förutsättningar för nätverkande och samverkan. De generella uppfattningarna är likartade men möjligheterna ser olika ut. Olika delar av vårt avlånga land har olika förutsättningar för att skapa sin egen väg för framtida framgång. Inom ramen för regeringens tillsatta Framtidskommission, har en rapport givits ut som heter 500 texter om framtidens Sverige från Trelleborg till Arjeplog. Rapporten bygger på ett projektarbete som bedrivits av Framtidskommissionen tillsammans med Sveriges kommuner och landsting (SKL). En undersökning har genomförts genom nedtecknade svar på en digital sverigekarta. Frågeställningen har varit hur gymnasieelever och politiker ser på sin hemmakommuns framtid, vilka utmaningarna är och hur strategierna ser ut för att möta dem. Över femhundra texter på temat har samlats om framtiden, formulerade av dessa grupper. I de samlade texterna är det uppenbart att urbaniseringstrenden är stark. Det är också uppenbart att många ungdomar trots detta kan tänka sig att stanna eller återvända till uppväxtorten givet att den utvecklas i önskad riktning. Långt ifrån alla drömmer om att bilda familj i storstadens puls. Billiga bostäder, fler mötesplatser för kultur, sport, dataspel och andra nöjen, trygga miljöer, bättre kollektivtrafik och upprustning av skolor, parker, badplatser och bostadsområden är vad många unga vill se i sina hemkommuner. Det viktigaste av allt är dock att de vill ha ett jobb! Temat går igen, den attraktiva livsmiljön kombinerad med den funktionella. För att återkoppla platsernas betydelse uppfattas idag ofta en region eller ett läns sammanlagda attraktionskraft som central för att locka till sig innevånare, besökare, investerare och företag. Slutsatsen av detta är att det är viktigt för Västmanland att de olika platserna är attraktiva för att tillsammans utgöra en sammanlagd attraktion. 2.2 Befolkningsutveckling Enligt SCB:s nya långtidsprognos Sveriges framtida befolkning , som publicerades i maj 2012, kommer Sveriges befolkning att öka snabbare än vad statistikerna på SCB tidigare trott. Redan 2018 kommer vi att vara 10 miljoner invånare. Skillnaderna är att fler föds, invandringen ökar och vi lever längre. De närmaste åren antar SCB att asyl- och anhöriginvandringen kommer att öka, men att den på sikt minskar. Effekterna dämpas i och med att personer från andra nordiska länder och arbetskraftinvandrare återvänder till sina hemländer. 9

11 Födelsetalen antas fortfarande ligga på hög nivå, bland annat på grund av trebarnastrenden och att det nu finns bättre möjligheter att få hjälp att skaffa barn. Livslängden ökar framför allt beroende på att männen blir allt äldre. Det medför en jämnare könsfördelning för äldre. I allmänhet är prognoser på längre sikt osäkra, men befolkningsprognoser är mindre osäkra. Man utgår från dagens befolkning och lägger till de som föds och invandrar och drar ifrån de som utvandrar och dör och vi blir äldre. Detta betyder att försörjningskvoten, det vill säga andelen av de som jobbar jämfört med de som inte jobbar, blir större för varje år. Det här är en problembild vi delar främst med hela Europa men även stora delar av världen i övrigt. Den yrkesverksamma delen av befolkningen måste försörja allt fler. Den övergripande bilden är att försörjningskvoten försämras för hela riket men att storstäderna både har och kommer att ha en mer gynnsam försörjningsbörda än landsbygden och att skillnaderna kommer att öka. (Framtidskommissionens rapport, Försörjningskvoten i olika delar av Sverige scenarier till år 2050) Hur ser det ut med våra flyttströmmar? Bland dem som under 2011 flyttade till ett annat län var nästan hälften i åldern år, och man kan anta att det oftast sker i anslutning till studier eller byte av arbete. Det kan vara långt, både till den ort där den önskade utbildningen erbjuds och till det arbete man vill ha. Under den här perioden i livet flyttar både kvinnor och män i genomsnitt nästan fyra gånger, och allra mest flyttar 21 åringarna. Från och med 30 årsåldern är flyttningarna färre och också kortare. Man är i allmänhet färdig-utbildad, har etablerat sig på arbetsmarknaden och kanske också bildat familj. Kraven på boendet kan tänkas styra många, och för att uppfylla dem behöver man oftast inte flytta så långt. Av alla flyttningar bland personer 30 år och äldre gick tolv procent utanför länet, jämfört med 21 procent av alla flyttningar bland personer år. Unga kvinnor har större benägenhet att byta bostad eller bostadsort än män i samma ålder, något som kan leda till kvinnounderskott i utflyttningsbygder.(scb, Artikel ) 2.3 Vi blir fler i Västmanland Befolkningen i Västmanlands län ökar. Vid årsskiftet 2011 hade länet invånare att jämföra med utgången av år 2010 då länet hade invånare, vilket är en ökning med personer. Västerås kommun är den största kommunen i länet, sett till befolkningsmängd. Över hälften, 54 procent av länets befolkning bor i Västerås. 10

12 Kommun/Region Folkmängd 1985 Folkmängd 2011 Förändring 1985 till 2011 Arboga Fagersta Hallstahammar Kungsör Köping Norberg Sala Skinnskatteberg Surahammar Västerås Västmanlands län Befolkningsökningen är inte jämt fördelad mellan länets kommuner, det är Västerås som står för den största delen av ökningen. Trenden i Västmanland ser inte annorlunda ut med riket i övrigt. Det är de större städerna som växer och mindre kommuner tappar i befolkning. Västmanlands andel av rikets befolkning minskar. År 1985 var Västmanlands andel av rikets befolkning 2,9 procent, nu 2011 är andelen 2,7 procent. 11

13 Befolkningen i Västmanland, antal respektive andel av riket I Västmanlands län är 16,2 procent av befolkningen födda utomlands. Andelen med utländsk bakgrund är 21,6 procent. Efter storstadslänen har Västmanland högst andel utrikes födda. Av de utrikes födda var i september 2011 personer från Finland den största gruppen, därefter kommer Irak, Somalia, Iran, Jugoslavien, Bosnien Hercegovina, Turkiet, Polen, Norge och Tyskland. Av dem som kommer från länder utanför EU finns den största andelen i Västerås. Trenden följer de senaste årens befolkningsutveckling i Västmanland, den största ökningen i samtliga kommuner har till störst del bestått av inflyttning av utrikes födda. Under tredje kvartalet 2012 har länets befolkning ökat till personer, det är en ökning med personer från årsskiftet. Västerås befolkning uppnår nu invånare och det är fler kommuner i länet som uppvisar positiva siffror. Jämförelsen nedan är från föregående kvartal, den sista juni

14 Levande födda Döda Kommun/Region Folkmängd Folkökning Födelseöverskott Inflyttade Utflyttade Flyttningsnetto Totalt Därav mot Egna Övriga länet Sverige Utlandet Arboga Fagersta Hallstahammar Kungsör Köping Norberg Sala Skinnskatteberg Surahammar Västerås Västmanlands län Källa: SCB 2.4 Befolkningsframskrivningen Inom ramen för ett samarbete med Stockholms läns Landsting, enheten Tillväxt, miljö och regionplanering har en befolkningsframskrivning med fler scenarier tagits fram. Samarbetet går under arbetsnamnet ÖMS (Östra Mellansverige samarbetet). Materialet visar på utvecklingen i Stockholms län, Södermanlands län, Örebro läm, Uppsala län, Gävleborgs län, Östergötlands län samt Västmanlands län. Framskrivningen bygger på antaganden om befolkningsutveckling med olika grad av migration, sysselsättningsökning och ökande förutsättningar för pendling. Tidshorisonten är år Framskrivningen första resultat visar på tre olika alternativ där basalternativet utgörs av en framskrivning av historiska data, alternativ Låg baseras på en lägre andel invandring och alternativ hög på högre andel invandring. 13

15 För Västmanland sker inte så stora förändringar inom de olika alternativen Låg, Bas och Hög. Förändringen mellan de olika alternativen visar för Västmanlands del inte på så stora skillnader i befolkningsutvecklingen. Störst förändring är mellan alternativ Låg och Hög 2050 där länet beräknas inneha en befolkning på lägst invånare mot högst invånare. År 2020 visar beräkningen endast en skillnad från alternativ Låg på invånare till alternativ Hög på invånare. För år 2030 blir skillnaden invånare från lägsta till högsta alternativet. I den här studien är det Stockholms län och Uppsala län som har den största befolkningsökningen. 14

16 Framskrivningen visar även på en utveckling där faktorer spelar in som kan hämma befolkningsutvecklingen inom Stockholms län och istället omfördelar befolkningsökningen till de övriga länen. Antaganden bygger på att transportsystemets utbyggnad gör så att arbetspendlingen ökar. Flyttningsbenägenheten från Stockholm ökar till intilliggande län på grund av en attraktiv kombination av boende och pendling. De två alternativen är en hög fördelningsgrad samt en lägre fördelningsgrad. Framskrivningen bygger även på att bostadsbyggandet inte sker i den takt som krävs i Stockholms län. 15

17 För Västmanlands del blir utvecklingen i dessa antaganden för år 2020 i Hög omfördelning invånare och i omfördelning Låg invånare. För år 2030 får Hög alternativet invånare och Låg alternativet invånare. År 2050 går invånarantalet upp till invånare i alternativ Hög samt till invånare i alternativ Låg. Inom ramen för arbetet med framskrivnigen har det även tagits fram utvecklingen per kommun. Beskrivningen bygger på samma grundantaganden som den övergripande framskrivningen. De valda scenarierna är alternativen Bas (historisk framskrivning), Hög (antagande om hög migration) samt Hög S (förväntad stor utflyttning från Stockholms län). 16

18 2.5 Befolkningsstrukturen i Västmanland Länet är mest tätbefolkat i den södra delen och kring våra huvudorter. I de bebyggelsegrupper och de samhällen som ligger utom de tätbebyggda delarna av länet blir det allt svårare att upprätthålla verksamheter och service i form av skolverksamheter, vård, närbutiker och bensinstationer. Västmanland är ett till ytan litet län som inte har så långa avstånd till arbete och service i närliggande tätorter. Störst avstånd är det i Skinnskattebergs kommun där en dryg femtedel av befolkningen har mer än 1 mil till närmaste butik. De kommunala översiktsplanerna ger dock även uttryck för att orterna utanför kommunhuvudorterna ska utvecklas och servicen bibehållas. 17

19 2.5.1 Västerås kommun är länets motor Västerås växer mest och utgör länets motor. I framskrivningar som gjorts inom ramen för Östra Mellansverige samarbetet visar trenden på samma utveckling Våra västmanländska befolkningsmål Länets kommuner formulerar sina mål för befolkningen på olika vis. En del uttrycker sig i viljeinriktningar utan beskrivna tal, några uttrycker målsättning i 18

20 antal invånare ett specifikt år och några beskriver ökningstakt per år. Samtliga länets kommuner formulerar mål eller viljeinriktning för sin befolkningsutveckling. I och med de olika angreppssätten är det inte möjligt att formulera en länsgemensam målsättning utifrån viljan i länets kommuner för ett visst år. 2.6 Bostadförsörjning Bostadsmarknaden Bostäder kan betraktas som en del i ett områdes attraktionskraft och på så vis även en tillväxtfaktor. Attraktiva bostäder och tomter stimulerar till inflyttning och stärker ett områdes varumärke. Brister i form av för få eller för dåliga bostäder kan utgöra ett tillväxthinder och medverka till negativa flyttströmmar. Det går dock inte direkt att påstå att tillgång till attraktiva bostäder är en garant för en god utveckling. Det är en del av ett större samspel, tillgång på bra bostäder är nödvändig men inte tillräckligt för en god utveckling. Bostäder, och den marknad som finns kring bostäder behöver vara i balans, utbud och efterfrågan i stort sett jämlikt Hur ser trenden ut i landet? I Boverkets rapport om Bostadsmarknaden , med slutsatser från bostadsmarknadsenkäten 2012 uppger fler kommuner brist och färre överskott på bostäder. Antalet kommuner som redovisar brist på bostäder i kommuner som helhet har ökat under 2011 och Det är nu 135 kommuner som bedömer att den lokala bostadsmarkanden präglas av brist på bostäder i förhållande till efterfrågan. Outhyrda lägenheter i allmännyttan minskar, 89 procent av kommunerna som har brist på bostäder uppger att det är brist på hyreslägenheter. Kommunernas bedömning i enkäten indikerar att bostadsbyggandet blir lägre 2012 än något av de senare åren, bortsett från Det främsta hindret är höga produktionskostnader men allt fler kommuner uppger att svag inkomstutveckling är ett hinder. Drygt hälften av landets kommuner uppger att de har brist på lägenheter som ungdomar efterfrågar. Enligt SCB:s kvartalsrapport 1:a 3:e kvartalet 2012 om ny- och ombyggnad av flerbostadshus och nybyggnad av småhus minskar bostadsbyggandet men påbörjandet av ombyggnationer ökar jämfört med förra året. För flerbostadshus är minskiningen 20 procent och för småhus 45 procent. Påbörjande av ombyggnation av flerbostadshus ökar med 24 % men färdigställandet minskar med 5 procent jämfört med

21 2.6.3 Bostadsutvecklingen i Västmanaland Sett från 2007 visar bostadsbyggandet i länet på en negativ utveckling. Under år 2007 byggdes det totalt 700 bostäder i länet, under 2009 byggdes 436 bostäder och under 2011 totalt 658 bostäder. Skillnaden mellan 2007 och 2009 kan förklaras av rådande läge på finansmarknaden. Merparten av nybyggnationerna har skett i Västerås kommun följt av Sala kommun. Övriga kommuner har under förra året enbart utökat sitt befintliga bostadsbestånd marginellt. Länets kommuner uppger i bostadsmarknadsenkäten som genomfördes i januari att bostadsbyggandet totalt i länet kommer att uppgå till totalt 829 nya bostäder (varav 708 är flerbostadshus och 121 småhus) under 2012 och totalt 959 bostäder (varav 773 är flerbostadshus och 186 är småhus) under Till största del är det flerbostadshus som byggs, ca procent. Förväntat påbörjande år Nyproduktion av bostäder. Kommun Antal lgh år 2012 Antal lgh år 2013 Skinnskatteberg 2 2 Surahammar Kungsör 0 0 Hallstahammar Norberg 0 0 Västerås Sala Fagersta 6 6 Köping Arboga 5 25 Totalt i länet Källa: Bostadsmarknadsenkät Vad upplevs som hinder för bostadsbyggande? Huvudsakliga hinder för bostadsbyggandet just nu Antal kommuner Högre utbyggnadstakt än den förväntade är önskvärd 3 Hinder för ökat bostadsbyggande: Svårigheter för byggherrer att få långivare/hårda lånevillkor 7 Osäkerhet om framtida subventionsvillkor 1 20

22 Höga produktionskostnader 8 Svag inkomstutveckling för hushållen 3 Brist på byggarbetskraft 1 Konflikter med andra allmänna intressen enl PBL 0 Brist på dp-lagd mark i attraktiva lägen 2 Bristande planberedskap 0 Överklaganden av detaljplaner 0 Osäkerhet om framtida infrastruktursatsningar 0 Bullerproblem 1 Vikande befolkningsunderlag 3 Kommunen strävar f.n. inte efter att öka befolkningen 0 Annan orsak 2 Källa: Bostadsmarknadsenkät 2012 Tabellen ovan visar på svårigheter att få finansiering till bostadsbyggande samt höga produktionskostnader som de största hindren. Kommuner med minskande befolkningsunderlag får svårare att bygga och erbjuda bostäder. Denna problematik försvårar rekrytering till området, vilket bl. a. omvittnas av företag i norra länsdelen, och utgör ett hinder för inflyttning. Det finns exempel på strandtomter i länet i mycket attraktiva lägen som inte byggs ut. Den enskilde som vill ta ett banklån för villaprojekt löper större risk att få avslag av sin bank på låneförfrågan med hänvisning till att det är en olönsam investering. Den nyproduktion som sker är till störst del bostadsrätter men även hyresrätter i attraktiva lägen, centralt eller strandnära. Med höga produktionskostnader är det svårt att få fram små billiga lägenheter för ungdomar. Undersökningar visar att flyttkedjor resulterar i slutändan att mindre och äldre lägenheter frigörs för den som ska etablera sig på bostadsmarknaden. Dessa förutsättningar förstärker läget på bostadsmarknaden som sett till vårt län är i obalans. Det finns bland de olika kommunerna skilda förutsättningar för både underskott och överskott på bostäder. 21

23 2.6.5 Många fritidshus i länet Många av länets landsbygdsområden är attraktiva för fritidshusägande/delårsboende av olika skäl. Fritidshus kan på olika sätt påverka den lokala och regionala ekonomin. Hus ska byggas och underhållas, ägarna behöver genomföra inköp av olika slag vilket ger underlag till både arbetstillfällen och möjlighet till bättre service. Det kan även medföra högre kostnader i form av vatten och avlopp, sophantering med mera. Det är omdebatterat vilka direkta ekonomiska effekter fritidsboende har för kommunalekonomin i stugkommunerna, främst utifrån att ägarna ofta är folkbokförda i en annan kommun. I undersökningar som gjorts pekas dagligvaruhandeln ut som den bransch som får mest ekonomiskt tillskott av fritidsboende. (Rural Housing, Tillväxtanalys, 2012:5) Fritidshusägare kan även ses som potentiella inflyttare. I länets kommuner finns en hög andel fritidshus. Kommun/Region Helårsbostäder Fritidsbostäder Summa småhus Fritidshusens andel av summa småhus Arboga ,1 Fagersta ,7 Hallstahammar ,2 Kungsör ,9 Köping ,2 Norberg ,9 Sala ,7 Skinnskatteberg ,4 Surahammar ,5 Västerås ,8 Västmanlands län Riket ,7 Källa: Statistiska centralbyrån Brist på mindre bostäder i länet utgör problem för nyanlända flyktingars etablering Arbetsförmedlingen (AF) har sedan den 1 december 2010 ett samordningsuppdrag för nyanländas etablering. AF ska inom ramen för sitt uppdrag även bosätta nyanlända flyktingar som bor på Migrationsverkets anläggningsboende och som fått uppehållstillstånd. Personer som bor i eget boende hos släkt och vänner ska också kunna få hjälp med bosättningen under de första sex månaderna räknat från datum för uppehållstillstånd. AF ska ordna bosättningen utifrån ett arbetsmarknadsperspektiv. Det innebär att AF ska matcha den nyanländes bakgrund mot arbetsmarknaden när de bosätts. Men i praktiken fungerar inte matchningen mot arbetsmarknaden. AF är tvungen att anvisa de nyanlända till kommuner som har lediga lägenheter istället för kommuner med en god arbetsmarknad. Där arbetsmarknaden är god är det brist på bostäder. För att få 22

24 fram bostäder till nyanlända flyktingar vänder sig kommunerna till allmännyttans bostadsföretag men samarbete sker även med privata fastighetsägare. 2.7 Mål för delprojekt fysisk planering - förslag Västmanland ska växa med personer per år fram till 2050 Följa upp för länet och kommunerna befolkningsförändring, flyttningsnetto och födelseöverskott, fördelat på kvinnor och män Åldersfördelning, fördelat på kvinnor och män Det ska byggas bostäder per år i länet fram till 2050 Följa upp för länet och kommunerna antal nybyggda bostäder samt fördelningen flerbostadshus och småhus Bostadskö Tillväxt i huvudorterna i alla kommuner ska förenas med goda förutsättningar för service och boende i övriga delar av länet 100 procent av nyanlända flyktingar ska ha arbete inom 2 år 23

25 3 Hur kan vi skapa en långsiktigt hållbar tillväxt för Västmanland Genom metoden Landskapskaraktärsanalys kan vi skapa en långsiktig planering för hållbar tillväxt i Västmanland. Landskapskaraktärsanalysen är inriktad på just den regionala skalan och den hanterar landskapet som en helhet. Landskapets ekologi, tidsdjup och upplevelsebara form är tätt sammanflätade. Allt hänger samman i det landskap som omger var och en som lever och verkar i länet. Genom landskapsperspektivet når man relevanta frågeställningar på den regionala planeringsnivån. Syftet med landskapskaraktärsanalysen är att konkretisera tanken om hållbar utveckling genom att identifiera vad som är känsligt i ett landskapsavsnitt. Den andra sidan av myntet känslighet är potential hur kan vi agera för att stärka företeelser som brister idag eller utveckla särdrag mot ett bärkraftigt nyttjande? Både känslighet och potential är användbara när man formulerar strategier för hur samhället/landskapet ska utvecklas på ett hållbart sätt. När vi i denna analys pratar om känslighet och potential är det mot bakgrund av det förändringstryck och de anspråk som vi fått kännedom om genom att ha lyssnat på framför allt tjänstemän från kommuner och länsstyrelse under två medverkansmöten. Anspråk på landskapet Anspråken kan översiktligt sammanställas i några punkter: Bebyggelsetryck bostäder/permanentning av fritidshusområden längs stränderna till de stora sjöarna, främst Mälaren. Bebyggelsetryck bostäder i ådalarna, särskilt kring vatten. Tryck på annan byggnation än bostäder kring de större tätorterna och i anslutning till Mälaren. Renässans i gruvnäringen med förändrade förutsättningar och behov jämfört med tidigare gruvnäring. Transportbehov för studie- och arbetspendling, näringslivet m.m. Infrastrukturplaner, i huvudsak genom förbättringar av befintligt vägnät genom ombyggnad etc. Vindkraftsanspråk på flera håll. Ökad turistnäring. 24

26 3.1 Metodik I de flesta planeringssituationer används sektorvisa planeringsunderlag. Det innebär att naturvård, kulturmiljövård och andra landskapsanknutna sektorer redovisar sina intresseområden. Lägger man samman dessa intresseområden ses de oftast som hinder för en förändring, en utveckling. Nya anspråk hänvisas främst till ytor mellan dessa fläckar och inom dessa redovisas mycket lite information om landskapet. Landskapskaraktärsanalysen är ett försök att flytta fokus från det områdesinriktade till ett underlag som redovisar strukturer och helheter i landskapet, samt vilka processer som pågår. Detta kan ligga till grund för mer av kreativt samspel och samverkan för att hitta lösningar för regionens utvecklingsbehov. Genom att få in kunskapen om landskapets resurser och begränsningar tidigt i planeringsprocessen finns bättre förutsättningar att utnyttja dessa på ett klokt sätt i utvecklingen av framtidens landskap. Den valda metoden ger oss möjlighet att dels skapa den kunskapsbas som behövs, dels tillhandahålla en arena för att diskutera utvecklingsfrågor med alla berörda. 3.2 Begrepp Landskapsbegreppet Landskap är ett begrepp som används i många olika sammanhang. I samhällsplaneringen finns numera en vedertagen definition som utgår från den europeiska landskapskonventionen. I dess portalparagraf definieras landskap som ett område sådant som det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer (Artikel 1 a) Landskapskaraktär Landskapskaraktär är ett centralt begrepp i denna metodik. Det definieras som: Landskapskaraktär är ett koncentrerat uttryck för samspelet mellan ett områdes naturförhållanden, markanvändning, historiska och kulturella innehåll samt rumsliga och andra upplevelsebara förhållanden som präglar ett område och skiljer det från omkringliggande landskap. (Landskapsanalyse framgangsmåte for vurdering av landskapskarakter og landskapsverdi, 2010, fritt översatt) Landskapskaraktärsanalys är den sammansatta analysen av landskapskaraktären i ett område. Karaktärsområden För att kunna använda landskapskaraktärens kvalitativa innehåll i planering och förvaltning måste den knytas till geografiskt avgränsade områden karaktärsområden. Varje karaktärsområde är unikt och finns bara på ett ställe, och det skiljer sig från angränsande områden 25

27 3.2.3 Landskapstyper Olika karaktärsområden har nästan alltid vissa gemensamma kännetecken. Sådana gemensamma drag kan leda till att karaktärsområdena kategoriseras i landskapstyper, exempelvis slättlandskap eller sprickdalslandskap. Landskapstyperna kan förekomma på flera ställen, exempelvis är båda karaktärsområdena Hjälmarestranden och Mälarstranden av landskapstypen sjönära landskap. I denna metod är indelningen i regionala landskapstyper en viktig grund i beskrivningen. Den gör det möjligt att jämföra olika karaktärsområden med liknande struktur, exempelvis olika slättlandskap Skalnivåer Landskapstyper och karaktärsområden kan användas på olika skalnivåer. Exemplet i figuren ovan är hämtat från Västra Götaland. På regional nivå finns flera karaktärsområden av typen slättlandskap bl.a. Skara-Varaslätten och Dalboslätten. På nästa skalnivå kan man titta på exempelvis Skaraslätten och se att den i sin tur består av delar av en eller flera landskapstyper i lokal skala. På så sätt kan de regionala analyserna fördjupas i kommande skeden, utan att man tappar det övergripande sammanhanget. 3.3 Arbetsgång Arbetet med att karaktärisera ett landskap är ingen linjär process. Fältbesök (som vi här kallar befaringar) blandas med analysarbete, litteratur- och kartstudier, arbetsmöten med medverkan från olika håll, i olika omgångar. På detta sätt byggs kunskap upp och bedömningar stäms av hela tiden. Figuren ( snurran ) beskriver hur arbetet går till det är en process som går flera varv innan man är överens och klar över indelningar, beskrivningar och bedömningar Avgränsning Denna karaktärsanalys är inriktad på långsiktig regional planering och de åtgärder som aktualiseras i denna, exempelvis åtgärder inom infrastruktur, gruvdrift, turism, jord- och skogsbruk. Skalan är regional den omfattar hela länet och går därför inte ner i detaljer. Men ekologiska, kulturhistoriska och upplevelsemässiga samband tar sällan hänsyn till länsgränser och därför behövs både nationella och ibland internationella utblickar för att kunna förklara landskapets uppbyggnad och funktion. Den korta tid som studien ska utföras på utgör också en begränsning, framför allt vad gäller medverkan av andra Inläsning och kartstudier Den första skissen till indelning av länet i olika landskapstyper och karaktärsområden görs efter inläsning av relevant litteratur samt studier av kartor och annat underlagsmaterial. I detta arbete har vi använt tillgängliga data från länsstyrelsen och det pågående arbetet med länsplanen, nationella databaser, nationalatlasen samt litteratur och tidigare studier av länet. Inventeringsskalan har varit 1: , men även storskaligare kartor har använts för att klara ut samband och sammanhang. 26

28 3.3.3 Befaring Ordet befaring är lånat från norskan, och används här för att tydliggöra att detta inte är en vanlig inventering/fältresa. Syftet är att alla ska få en gemensam bas och kunna dela upplevelser och kunskaper om landskapet. Befaringen ska klargöra hur det ser ut idag och hur landskapet fungerar, och utgöra grund för indelningen i landskapstyper och karaktärsområden samt för de analyser som behöver göras för att förklara varför landskapet ser ut och fungerar som det gör. Som grund för arbetet under befaringen används en checklista Tematiska studier och arbetsmöten Hemläxan till alla efter befaringen är att göra de tematiska studier som behövs för att förklara varför landskapet ser ut och fungerar som det gör. Vad är det som skiljer de olika områdena åt? Vilka förändringsprocesser ligger bakom denna karaktär? Vilka nyckelelement bygger upp de olika landskapskaraktärerna? På efterföljande arbetsmöten ligger dessa beskrivningar som grund för en bedömning av landskapets utvecklingstendenser, känslighet för förändring av den befintliga karaktären samt potential för åtgärder som stärker viktiga funktioner i landskapet. 3.4 Känslighet - effekt Genom landskapskaraktärsanalysen får man möjlighet att bedöma effekter på landskapet som helhet dvs. effekter för dess karaktär. På denna länsövergripande plannivå har bedömningen av känsligheten samma betydelse/innehåll som det som i miljöbedömningar kallas effekter. Med den kunskap om landskapet som fås av landskapskaraktärsanalysen och den bedömning av de olika karaktärsområdenas känslighet som gjorts, kan effekterna av de planerade åtgärderna sorterade enligt ovan - bedömas. I vår landskapskaraktärsanalys görs en bedömning av landskapstypernas känslighet i relation till de åtgärder som diskuteras i arbetet med länsplanen och som vi fått kännedom om. Idag görs bedömningen av effekter oftast sektorsvis. Det betyder att varje sektor, främst natur- och kulturmiljövårdens företrädare, utarbetat egna begrepp för de effekter som olika åtgärder kan få. Dessutom beskrivs ofta effekterna för landskapsbilden. Vanliga begrepp är: Kulturmiljö utradering förfall/god skötsel förändrad karaktär förändring samband strukturomvandling Form (landskapsbild) 27

29 skalbrott strukturbrott förändrad visuell karaktär Naturmiljö störning mortalitet habitatförlust barriäreffekt invasiva arter Korridoreffekt I den föreslagna metodiken används de i tre kategorierna landskapets innehåll, sammanhang och pågående processer. De effektbegrepp som normalt används kan sorteras in under dessa tre aspekter och därmed möjliggöra en bedömning i relation till landskapet som helhet Landskapets innehåll Detta syftar på den konkreta geografin: det som finns. Åtgärder som kan leda till utradering, förändrad visuell karaktär, skalbrott, strukturbrott, habitatförlust och risk för invasiva arters spridning är sådana som i första hand påverkar landskapets innehåll Sammanhang Här handlar det om hur olika mönster och rörelser i landskapet påverkas, hur rumsliga, ekologiska och kulturhistoriska samband stärks eller bryts. Även sociala samband i landskapet kan hänföras till denna kategori. Hit hör exempelvis effektbegreppen förändrad karaktär och samband, barriäreffekter, korridoreffekter och mortalitet Pågående processer Landskapet befinner sig i ständig förändring, och karaktäriseringen (beskrivningen) av landskapet är som ett foto av landskapet just idag. En del av processerna är naturgivna, såsom landhöjning, erosion och sedimentation, men de flesta är idag ett resultat av mänsklig aktivitet. Förändrad markanvändning i form av exempelvis igenväxning och förfall eller motsatsen exploatering och intensivare bruk är viktiga effekter. Även strukturomvandling och störning hör till denna kategori Påverkan på skyddade/värderade områden I dagens vanligen använda modeller för bedömning av påverkan, saknas kunskap om landskapet som helhet. Det som tas med och bedöms är påverkan på skyddade 28

30 och värderade områden. Genom landskapskaraktärsanalysen förändras detta och man får möjlighet att bedöma effekter på landskapet som helhet dvs. dess karaktär. Påverkan på natur- och kulturmiljövårdens intresseområden ska givetvis hanteras i den totala effektbedömningen av länsplanen. Svårigheten är att i dessa tidiga skeden saknar de planerade åtgärderna ofta geografi, dvs. man vet inte exakt var åtgärden kan komma att ske, och ibland inte heller vad som ska göras. 3.5 Strategier för landskapsutveckling Beskrivningen och bedömningen av landskapets känslighet och potential kan så ställas mot de anspråk som finns Vad vill vi göra här? Är dagens landskapskaraktär en väsentlig resurs även i framtiden? Hur ska den i så fall utvecklas? Hur kan planerade åtgärder bidra till en ur alla aspekter hållbar utveckling? Denna landskapskaraktärsanalys utgör en viktig grund för diskussioner om just sådana strategier. Hur ska landskapets potentialer tas tillvara? Hur ska landskapets känslighet påverka olika önskade förändringar? Hur vill vi att hembygden ska utvecklas? Man kan resonera utifrån skalan: Bevara Vidmakthålla/sköta Utveckla Skapa 3.6 Regionala landskapstyper På de följande sidorna beskrivs indelningen av Västmanland i landskapstyper och karaktärsområden. I Västmanland finns en tydlig randning sydväst-nordostliga band med en indelning från Södermanland och Mälaren upp till gränstrakterna mot Dalarna där den större kuperingen tar vid. Tvärs denna indelning finns ådalarna i nord-sydlig riktning, som i mångt och mycket sammanfaller med åsarna, som bildats genom isavsmältningen. På så vis överlappar landskapstyperna varandra. Även i övrigt överlappar landskapstyperna delvis varandra. Det innebär att för vissa landskapsavsnitt får man läsa flera landskapstypsbeskrivningar Karaktärsområden Varje landskapstyp är indelad i karaktärsområden som är geografiskt kopplade och namngivna efter trakter och orter. Karaktärsområdena inom en landskapstyp har mycket gemensamt, och därför ligger tyngdpunkten i texten på landskapstypsbeskrivningen. Därefter följer specifika nyckelord/-meningar kring det som är karaktäristiskt i just det karaktärsområdet. Metodiken med landskapstyper och karaktärsområden beskrivs i föregående kapitel. Karaktärsbeskrivning och bedömning För varje landskapstyp finns en karaktärsbeskrivning under tre rubriker. Där beskrivs hur landskapet ser ut och fungerar. Därefter följer rubrikerna 29

31 utvecklingstendenser, känslighet och potential. Utvecklingstendenserna är förändringar som kan anas i landskapet. Det är inte kända planerade åtgärder, utan spår av förändringsmönster som pågår. Under rubriken känslighet beskrivs vad landskapstypen är känslig för med utgångspunkt från att man vill vidmakthålla den karaktär som råder, mot bakgrund av de förändringar som bedöms ske inom länet, se Inledning. Under rubriken potential beskrivs vad man skulle kunna nyttja karaktärerna till. Det kan handla om potentialen att stärka förutsättningar för landskapskaraktären, vidareutveckla den, eller tillskapa nya värden. Vad av potentialen som ska plockas upp i planer och program för att utvecklas vidare, tillhör landskapspolitiken vad vill vi med våra landskap? Genom att ta in potentialen i planeringen på det här sättet kan man gå från att försöka undvika påtaglig skada till att sträva efter påtaglig förbättring när ett karaktärsområde står inför en planerad förändring Sjönära Landskap Sammansatt landskapsform från kust till slätt Sammansatt landskap med flack till böljande landform. Innehåller såväl mosaikartad slätt med åkerholmar som skärgårdskust med öar och klippor, relativt småskaligt men kan vid genomresa växla från storskaligt till småskaligt på kort tid. Terrängen reser sig från en meter över havet vid Mälarstranden till upp emot 50 meter på åsarna, som genomkorsar området. Hela landskapstypen har varit sjöbotten som rest sig efter isens avsmältning och höjer sig alltjämt mellan 3 6 mm per år. Området har övergått från hav via skärgård till att idag främst vara land. I och med att Mälaren avsnördes till en sjö för cirka 1000 år sedan har landhöjningens effekter på strandlinjen upphört. Detsamma gäller Hjälmaren. Landskapstypen har växlande öppenhet med tydliga landskapsrum i de uppodlade delarna. Längs kuststräckan bildas rummen av vikar, öar och skär, och vattenrummen är ofta storskaligare än landskapsrummen på slätten. Skarpa gränser mellan öppen mark och skogklädda höjder, mellan öppet vatten och strand. Generellt saknar denna landskapstyp en tydlig riktning men har ofta långa utblickar mellan uppstickande holmar och öar. Formellt gestaltade landskapselement som alléer och parkanläggningar har tydliga riktningar och är urskiljbara landskapselement i denna landskapstyp. Det sjönära odlingslandskapet är ett landskap som växt fram efter istiden. På det nedvittrade urberget ligger en sedimenterad sjöbotten. Urberget går i dagen som uppstickande hällar från tiden då området var en arkipelag. Det finns moränavlagringar i anslutning till dessa f.d. öar, som idag är åkerholmar, i form De Geermoräner (blockiga ändmoräner) i öst-västlig randning från isens 30

32 avsmältningsperiod. Åkrar och igenväxta träd- och buskbeklädda betesmarker, sjöar (Mälaren eller Hjälmaren) och strandskogar dominerar landskapsbilden. Ekologisk hotspot med rik biotopblandning Det som karaktäriserar landskapstypens natur är att den består av en rik blandning av olika biotoper såsom lövskogar, ädellövskogar, träd- och buskbeklädda betesmarker, åkerholmar, lövbryn, gamla lövträd, strandängar, strandskogar och alléer. Nyckelelementen eller värdekärnorna i landskapet är de gamla och stora ädellövträden, främst bestående av ek, samt de strandnära biotoperna som strandängar och strandskogar med tillhörande vattenmiljöer. De biologiskt rika ädellövträden finns i ekhagar, som solitära träd i landskapet, i bryn och igenväxande skogsmark och i gårdsmiljöer och alléer. I det sjönära landskapet har vegetationen mellan värdekärnorna stor betydelse eftersom de ofta utgörs av varierade biotoper som kan underlätta spridning. Exempel på dessa är alléer och andra småmiljöer som åkerholmar och bryn. Även skogsmiljöerna, som upptar en stor del av arealen trots att det är en slättbygd, är speciella och viktiga för biologisk mångfald. Skogsmiljöerna härstammar ofta från spontan igenväxning av hagmarker och har i frånvaron av effektivt skogsbruk fått utvecklas fritt och därmed fått en stor variation i både ålder, struktur och artsammansättning. Tillsammans skapar värdekärnorna och de mellanliggande miljöerna en helhet som är väsentlig för arters spridning och ekosystemens funktion. Det sjönära landskapet kan därför klassificeras som ett ekologiskt funktionellt landskap. Landskapstypen är mycket artrik, en s.k. hotspot. Artrikedomen är möjlig tack vare den rika blandningen av biotoper, det gynnsamma sjönära klimatet och närheten mellan de olika biotoperna. Det är troligt att det sjönära landskapet hyser arter i stabilare populationer än i slättlandskapet och i Ådalarna. Det skulle betyda att det sjönära landskapet kan fylla på slättlandskapet och ådalarna med individer för att upprätthålla eller återskapa populationer i dessa landskapstyper. I en större skala går en viktig spridningskorridor i öst-västlig riktning som omfattar i princip hela landskapstypen. Här kan arter både på land och i vatten spridas. Det kan finnas spridningskorridorer till ådalarna men dessa är för diffusa för att kunna uttala sig om med nuvarande kunskap. Jordbruket är storskaligt i det sjönära landskapet och precis som Slätten (se nästa avsnitt) har våtmarker och vattendrag dikats ut i hög utsträckning. Därför är det en brist i dagens landskap. Herrgårdslandskap, fritidshusområden och högt tryck på ny bebyggelse Till följd av landhöjningen är landskapstypen Sjönära landskap till allra största delen ett yngre landskap än den angränsande slätten (landskapstyp 2). Höjderna i landskapet var länge en skärgård och här återfinns fornlämningar. Landskapet 31

33 karaktäriseras främst av kungsgårdar, herrgårdar och stora slott med tillhörande marker. Flera av gårdarna är uppförda av personer med anknytning till rikets styre. Gårdssystemen ligger bredvid varandra längs kusten. Deras marker ned till vattnet har varit öppna, idag varierar öppenheten p.g.a. igenväxning. De öppna markerna är och har varit relativt obebyggda. Mellan herrgårdsrummen löper större impediment. Här i utkanten, ligger torp och mindre gårdar. Skalan på rummen och gårdssystemen varierar i landskapstypens olika karaktärsområden, från storskaligt till småbrutet. Små byar och sockencentrum finns, där några, främst de stadsnära, utvecklats till samhällen. I Västerås närhet finns också exempel på nyskapade orter, bl.a. byar och andra mindre samlingar av ny bebyggelse i nya lägen. Längst ut på impediment, som går ända ned till kusten, återfinns flera av områdets fritidshusområden, med både tidstypisk bebyggelse från 1900-talets första hälft och varierande grad av omvandling till permanentboende. Där kustlinjen är öst-västlig löper kustvägen en bit in i landet och knyter samman byar och sockencentrum. Här går utlöpare från kustvägen ned till vattnet. Där kustlinjen är nord-sydlig finns väg nära vattnet. Utvecklingstendenser Det är ett stort tryck på att bebygga strandlägen och att omvandla fritidshusområden till permanent bebyggelse. Det är en attraktiv stads- och sjönära zon där det öppna landskapet alltmer växer igen, bebyggs och urbaniseras. Landskapets höga kvaliteter är dock det som lockar människor att bosätta sig här. Mälaren, odlingslandskapet och de varierade skogsmiljöerna bygger upp den kvaliteten. Det finns tendenser att kusten privatiseras inom riksintresseområdet för friluftsliv och natur så att allmänhetens tillgänglighet minskas. Vägnätet får ytterligare en struktur när bebyggelse placeras i nya lägen. Hästgårdar övertar gamla jordbruk och gårdar ställs om till hästnäring Känslighet Ny bebyggelse och trend att permanenta fritidshus i strandnära lägen, förändrar karaktären och minskar tillgängligheten inom riksintresseområdet för friluftsliv och natur. Bebyggelse på odlingsmark förändrar strukturen mellan öppet och slutet. Kan förändra de tydligt avläsbara gårdssystemen. Gles bebyggelse utan sammanhang ger inte underlag för kollektivtrafik utan blir beroende av biltrafik. Lågproduktiva marker och svårbrukade marker som har höga naturoch kulturmiljövärden kan omvandlas för uttag av biobränsle (löv, ädellöv, bryn, buskar) eller säljas som tomter för bostadsbebyggelse. 32