PLANPROGRAM FÖR NYA FRITIDSTOMTER I SANDVIK VID STORA ULVSJÖN. Del av fastigheten Sandvik 1:1. SÄTERS KOMMUN, DALARNAS LÄN

Transkript

1 PLANPROGRAM FÖR NYA FRITIDSTOMTER I SANDVIK VID STORA ULVSJÖN Del av fastigheten Sandvik 1:1. SÄTERS KOMMUN, DALARNAS LÄN SAMRÅDSHANDLING Upprättad i juli 2008

2 INLEDNING Planeringens syfte Syftet med planprogrammet är att pröva möjligheterna att skapa ny markanvändning och byggrätt för fritidshus inom Sandvikområdet. Målsättningen är att skapa ett attraktivt fritidshusområde som kan stärka besöksnäringen i Säter och södra Dalarna och alpina skidanläggningen Romme Alpin. SAMMANFATTNING Förslaget Fastigheten Sandvik 1:1 föreslås bebyggas med fritidshus. Förslaget föreslår en bebyggelse med ett tjugotal nya fritidshus på stora tomter om högst ca 3000 kvm per styck. Bebyggelsen skall samordnas materialmässigt för att ge området ett enhetligt uttryck. Trafikmatning sker via befintlig vägslinga genom området, till vilken mindre angöringsgator ansluts. Vägslingan görs med väl tilltagna grönytor på respektive sida som en del av en grön slinga genom området som även har funktion för dagvattenuppsamling och infiltration. Området utformas med ett centralt obebyggt stråk och till detta fogas kompletterande gatt mellan tomterna, för att underlätta passage genom området och ner mot sjön. Nya gator skall ej hårdgöras, dels för att värna om områdets naturprofil och dels för att minska dagvattenmängderna. Lokala system för VA (vatten och avlopp) kommer att användas. Dessa utformas så att de även medger anslutning till kommunalt VA om det skulle bli aktuellt i framtiden. Reningsverket vid Ulvshyttan har kapacitet att ta hand om avloppsvattnet från området men ledningslängden blir så lång att det bedöms som problematiskt eftersom området endast är tänkt att nyttjas som fritidshusområde. Dagvatten skall omhändertas i öppna ytliga system och infiltrera i marken. Förslaget bedöms översiktligt räknat medföra en ringa trafikökning med ca 80 fordon/ årsmedeldygn vid högsäsong och full besöksfrekvens. Befintligt gatunät bedöms klara bedömd trafikökning. Utbyggnaden påverkar landskapsbilden och naturmiljön genom att ett område som idag används för skogsbruk tas i anspråk för fritidsboende. Naturkvaliteterna i området idag bedöms dock som varierande och delar av området, särskilt de ytor som utgörs av föryngringsytor med ungskog bedöms ha ett lågt rekreationsvärde. Området innehåller en fornlämning (hällristning) vid strandkanten. Den tänkta utbyggnaden påverkar ej fornlämningen. Slutsats av behovsbedömning I planprogrammet föreslagna åtgärder bedöms inte medföra någon betydande miljöpåverkan med hänsyn till de kriterier som anges i bilaga 4 till förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (SFS 2005:356). Någon miljökonsekvensbeskrivning inom ramen för en miljöbedömning enligt 6 kap. 11 miljöbalken behöver därmed inte upprättas. Se vidare under avsnittet Behovet av miljöbedömning och Miljöutredning konsekvenser. 2 15

3 PLANFÖRHÅLLANDEN OCH TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Gällande översiktsplan, ÖP-90 Sandvik finns utlagt som ett område för fritidshus (5) i kommunens översiktsplan ÖP-90. Inom dessa områden är kommunen positiv till fritidsbebyggelse om de kan samordnas med övriga intressen (teknisk försörjning, skogs- och jordbruk, natur och kultur mm). Vidare föreslås att byggrätten för fritidshus respektive uthus ej bör överstiga 80 kvm respektive 40 kvm i tätortsnära områden. Om yta överstiger dessa rekommenderade kan krav ställas på s.k. permanent standard för helårsboende. Kommunen är positiv till bostadsbebyggelse endast i de områden som tidigare har helårsboende. Utdrag ur ÖP-90 för Säters kommun. Planområdet inom röd markering. 3 15

4 Fördjupade översiktsplaner Fördjupad översiktsplan har ej upprättats för området. Detaljplaner Området är inte tidigare detaljplanelagt. Övrigt För programområdet råder strandskydd inom 100 meter från Stora Ulvsjöns strand. Strandskyddet kan upphävas av länsstyrelsen efter en särskild ansökan från kommunen. Som särskilt skäl kan anges att den planerade bebyggelsen kommer att vara avskuren från stranden genom den redan befintliga vägen mellan Grängshammar och Norbo. Markägoförhållanden Marken inom planområdet ägs av Bergviks Skog Väst AB i Falun. Exploatören avser förvärva marken för exploatering av detta fritidshusområde. NULÄGESBESKRIVNING Programområdet Området omfattar en yta med de ungefärliga måtten 300 x 500 meter. Planområdet omfattar totalt ca 15 ha och är beläget utmed vägen från Säter mot Ulvshyttan. Programområdet ligger i den sydvästra delen av kommunen vid Stora Ulvsjöns södra strand. Befintlig bebyggelse finns i söder, väster samt nordost. Befolkning I planområdet finns idag inga boende. Området gränsar till mindre fritidshusområden. Enstaka privatbostäder finns också i den närmaste omgivningen. Sandvik och Stora Ulvsjön i regionen En utbyggnad av fritidstomter vid Sandvik och Stora Ulvsjön kan skapa en förstärkning av regionen som turistmål. Turismen i regionen består främst av både organiserat och privatorganiserat friluftsliv. Privat friluftsliv utnyttjar det måttligt kuperade sjö- och vattenrika landskapet för rörligt friluftsliv i olika former. Den närbelägna alpina skidanläggningen Romme Alpin, en lågfjällsanläggning med 23 nedfarter och 11 liftar (säsongen 2008) kan förstärkas ytterligare av att turistboendet utvecklas. Markanvändning Marken inom planområdet är idag ej bebyggd. Huvudsaklig markanvändning är skogsbruk. Området har nyligen avverkats/föryngrats. Lövträd har sparats vid senaste avverkningen vilket är positivt för upplevelsen av området för boende och besökare. Arbetsplatser och service Planområdet ligger ca två mil väster om kommunens centralort Säter, som har ett gott utbud av offentlig och kommersiell service. 4 15

5 Teknisk försörjning Närmaste avloppsreningsverk ligger i Ulvshyttan ca 0,5 mil söderut. Verket har kapacitet att ta emot avlopp från planområdet, men av tekniska och ekonomiska skäl föreslås lokala VA-lösningar för planområdet. En kraftledning på 24 kv (skyddsavstånd 5 meter till yttre fas och 15 meter till transformatorstation) passerar genom områdets södra del. Enligt kontakter med Dala elnät skall arbete påbörjas med att markförlägga denna ledning förbi Sandvik. Delen som markförläggs är från Nerigården till Norbo. Första etappen förbi Sandvik är planerad att färdigställas under år 2008, resterande del under år Markförläggningen av ledningen ökar flexibiliteten i utformningen av planområdet. Kollektivtrafik Kollektivtrafiken till området är idag dåligt utbyggd. En fortsatt utbyggnad med fritidsbebyggelse kommer troligen inte skapa tillräckligt underlag för en utbyggnad under överskådlig tid. 5 15

6 OMRÅDETS FÖRUTSÄTTNINGAR Landskap och lokalklimat Planområdet öster om befintlig vägslinga har huvudsakligen gles barrskog. Delen väster om vägslingan består av öppen mark/föryngringsytor med ungskog. Strandzonen har en glesare och yngre vegetation än den östra delen. Terrängen sluttar från sydost mot nordväst. Höjdskillnaden är ca 50 meter. Områdets läge i norrsluttning mot Stora Ulvsjön bedöms ge goda förutsättningar för fina utsiktslägen och god markavvattning. Sydöstra delarna av kommunen har ett flertal lågfjäll med toppar på över 300 meter över havet. Bild över planområdet från söder mot norr. Bild från södra delen av planområdet mot sydväst. 6 15

7 Natur- och kulturmiljöer Den huvudsakliga markanvändningen inom området är skogsbruk. Området har nyligen föryngrats och har därför mestadels ung granskog med en höjd av ca två meter utöver äldre lövträd som sparats. Äldre kulturmarker saknas i princip. Naturreservat Ett naturreservat är under bildande norr om området som omfattas av detta förslag, mellan Sandvik och Nerigården. Huvudsyftet med reservatet är att skydda lövskogsbiotoper. Länsstyrelsen för just nu förhandlingar med berörda markägare. Fornlämningar En fornlämning finns vid strandkanten och utgörs av en häll med en inristad runa. Fornlämningen har RAÄ-nummer Silvberg 152:1. Bild från övre (södra) delen av planområdet mot norr. Dagvatten Området sluttar relativt kraftigt ner mot Stora Ulvsjön från sydost mot nordväst. Området avvattnas främst mot Stora Ulvsjön. Geoteknik och radon Någon geoteknisk utredning har ej tagits fram för området. Byggbarheten och markstabiliteten inom området bedöms generellt sett som god, baserat på erfarenheter från tidigare byggnationer i omgivningen. Under detaljplaneskedet bör en geoteknisk utredning tas fram. Även eventuell radonförekomst kan då kartläggas. Inför borrning för vattentäkter och projektering av infiltrationsytor för dagvatten samt renat avloppsvatten bör provgropar borras för att närmare utreda markens egenskaper och lämplighet för dessa ändamål. 7 15

8 Trafik och vägnät Trafiken i områdets närhet alstras till största delen av boende och fritidsboende samt turister. Området planeras främst utnyttja och förbättra den befintliga vägslingan genom området som matargata. Denna bedöms efter förbättringar och säkerhetshöjande åtgärder kunna användas som matargata för området. Vägen ansluter till vägen från Säter till Norbo och Ulvshyttan. Bild av nedre delen av vägen mot nordväst. 8 15

9 PROGRAMFÖRSLAG Kvartersstruktur Förslaget medger att omkring 20 nya fritidshustomter skapas i en sjönära sluttning som ger möjligheter till god utsikt över Stora Ulvsjön. Tomterna ligger utmed en vägslinga och skall vara stora för att bevara områdets naturkaraktär. Tomterna är som störst omkring kvm. För de tomter som har uppvuxen och äldre växtlighet är ambitionen att denna skall kunna bibehållas för att ge en skonsam exploatering och naturlig karaktär åt området. Tomternas storlek gör att en stor del av dagvattnet kommer att hinna infiltreras innan det når allmän mark och gatumark inom planområdet. Bebyggelse För området föreslås en låg bebyggelse i högst två våningar. Grundläggning sker med plintgrundläggning alternativt platta på mark. Nu föreslagen bebyggelse för området har fasadmaterial huvudsakligen trä i röd kulör, takmaterial är rött lertegel. Trafikstruktur och parkering Som huvudgata används den befintliga vägslingan utökad med en västlig nybyggd del. Dessa kompletteras med mindre angöringsgator efter behov. Nyanlagda vägar skall ej hårdgöras utan endast beläggas med grus för att ge en bättre naturanpassning och bättre genomsläpplighet för regnvatten och mindre dagvattenmängder. Gaturummen utformas rymliga i programskissen för att rymma både gatumark och mark för infarter och dagvatteninfiltration. Parkering sker på tomtmark. Gång- och cykeltrafik Området förutsätts ha så små trafikmängder att det bedöms som trafiksäkert att ha ett blandtrafiksystem där fotgängare och cyklister utnyttjar samma gatusystem som biltrafiken. Vägen skall därför utformas tillräckligt bred så att blandtrafik kan ske på ett säkert sätt. Grönstruktur, rekreation och fritid Förslaget innebär att ett idag obebyggt markområde tas i anspråk för fritidsbebyggelse. Detta innebär minskad möjlighet för rörligt friluftsliv i just detta område. Områdets fysiska utformning har gjorts så att förutsättningar för passage och rörlighet genom området skall finnas även efter utbyggnad. I nordostlig-sydvästlig riktning finns passager och smitvägar mellan tomtraderna och även möjligheter att nyttja nya tillfartsvägar för passage genom området. Ett centralt obebyggt stråk som till största delen är öppet möjliggör passage söderifrån och fram till sjön och strandkanten. Befintlig väg utmed sjön kommer att finnas kvar även efter utbyggnad och garantera allmänhetens tillgång till strandzonen. Dagvatten Dagvattenavrinningen inom området planeras att ske genom lokalt omhändertagande av dagvatten och öppna dagvattensystem. Takvatten och avvattning av hårdgjorda ytor kommer att avledas till grönytor och öppna diken vilket ger en trög avrinning från området. Vidare är det relativt stora tomter med liten hårdgjord yta. Detta innebär att avrinningen från området inte kommer att ändras markant mot nuvarande förhållanden. Vatten och avlopp Det finns i dagsläget inget kommunalt vatten- och avloppsverksamhetsområde i närheten av Sandvik. 9 15

10 Vattenbehovet löses genom en borrad brunn placerad i områdets högre belägna delar. Spillvattnet omhändertas i ett minireningsverk innan vattnet infiltreras i marken alternativt avleds direkt till recipient. Anläggningarna kommer att drivas och skötas som gemensamhetsanläggningar av en samfällighetsförening. Uppvärmning och elförsörjning Husen har enskilda uppvärmningssystem med el/oljeradiatorer (exempelvis rapsolja). Systemet kompletteras med luftvärmepump för tillskottsvärme vintertid. Området ansluts till befintligt elnät. Nedan visas programskiss (reviderad ) över förslaget till områdets huvudsakliga disposition. Obs! skalangivelsen stämmer ej då skissen är förminskad i detta planprogram. Använd skalstocken för måttagning

11 BEHOVET AV MILJÖBEDÖMNING Processen vid bedömning av miljökonsekvenser När planer eller program för mark- och vattenanvändning upprättas ska dess konsekvenser för miljön beskrivas. Beroende på konsekvensernas omfattning och art, utformas och processas denna beskrivning på olika sätt. I de fall programmet eller planen bedöms innebära betydande miljöpåverkan skall en formell och separat miljöbedömning genomföras. Såväl processen som utformningen av kärndokumentet, en Miljökonsekvensbeskrivning (MKB), regleras i Miljöbalken (MB). I de fall programmet eller planen inte bedöms innebära betydande miljöpåverkan ska konsekvenserna likväl beskrivas, men det kan då ske inom ramen för detaljplaneprocessen och de dokument som tas fram för att beskriva planförslaget i övrigt, t.ex. programhandlingen och planbeskrivningen. För att ta ställning till om ett program eller en plan innebär betydande miljöpåverkan ska en behovsbedömning genomföras. Hur denna ska genomföras regleras i Plan- och bygglagen (PBL) samt i MB. I MB finns riktlinjer att följa och frågeställningar att ta ställning till, bl.a. betraktas det alltid som att en plan ger upphov till en betydande miljöpåverkan om riksintressen eller Natura 2000 områden är berörda eller om det som planeras är av särskild art. Behovsbedömning En användning av marken inom programområdet för verksamheter är i linje med kommunens gällande översiktsplan. Markanvändningen inom området är idag främst skogsbruk och friluftsliv. Utbyggnaden bedöms som lämplig eftersom det bedöms som intressant att stärka turistboendet i kommunen och ge fler människor tillträde till den rekreativa naturen kring Stora Ulvsjön och Romme Alpins anläggning. Området, särskilt strandzonen, används i viss mån även för rekreation och friluftsliv. Kringliggande bebyggelse utgörs främst av fritidsbostäder och ett mindre antal jordbruksfastigheter och permanenthus. Strandzonen kommer att hållas allmänt tillgänglig genom att den befintliga vägen kommer att finnas kvar och på så sätt säkra allmänhetens tillgänglighets till stranden och förbipassage för fotgängare. Endast en mindre del av strandskyddat område tas i anspråk för bebyggelse och privat ägande. Även passager genom området skall underlättas genom att rörelsestråk och smitvägar sparas. Området innehåller ej naturmiljöer som skall skyddas från exploatering i naturmiljö- /naturvårdsprogram eller liknande. Området bedöms inte heller innehålla någon nationellt unik eller skyddsvärd natur. Förslaget innebär att marken kommer att bebyggas och utvecklas till ett fritidshusområde. Områdets miljöpåverkan bedöms bli liten och främst av lokal karaktär. Miljöpåverkan från området bedöms främst bestå främst av trafik till och från området samt av lokala avloppsreningssystem. VA och dagvattensystemen skall utformas på ett för miljön skonsamt sätt och lokalt dagvattenomhändertagande skall eftersträvas. Områdets trafikpåverkan bedöms bli mycket ringa och bedöms därmed inte påverka kringliggande fastigheter i alltför stor utsträckning. Vidare kan följande konstateras att programmet: - inte bedöms negativt påverka möjligheterna att uppfylla nationella eller regionala miljömål. - inte negativt påverkar några nyckelbiotoper. - inte bidrar till att någon miljökvalitetsnorm överskrids. - inte ingår område av riksintresse

12 - inte påverkar något Natura 2000-område. - inte bedöms påverka människors hälsa eller säkerhet negativt. - inte kommer att innehålla tillståndspliktiga verksamheter. Slutsats av behovsbedömning I planprogrammet föreslagna åtgärder bedöms inte medföra någon betydande miljöpåverkan med hänsyn till de kriterier som anges i bilaga 4 till förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (SFS 2005:356). Någon miljökonsekvensbeskrivning inom ramen för en miljöbedömning enligt 6 kap. 11 miljöbalken behöver därmed inte upprättas. Miljökonsekvenserna av planen beskrivs istället under avsnittet Miljöutredning konsekvenser i denna planhandling och kommer även att utredas vidare i det fortsatta planarbetet

13 MILJÖUTREDNING KONSEKVENSER Landskapsbild- och stadsbild Ett relativt kraftigt sluttande barrskogsbevuxet område i sjönära läge omvandlas till fritidshusområde genom att det bebyggs med omkring 20 stycken nya fritidshus. Påverkan på landskapsbilden sker främst genom att viss avverkning av skog samt markarbeten krävs vid genomförandet. Därmed bryts kontinuiteten i vegetationen upp och fler områden utmed sjön tas i anspråk av bebyggelse. Området är dock redan idag påverkat av avverknings-/föryngringsåtgärder. Viktigt är att i planbestämmelser reglera att ett naturanpassat byggande skall eftersträvas och så mycket naturliga miljöer och vegetation som möjligt sparas. Schaktning och sprängning skall i första hand undvikas och i andra hand göras på ett för naturen så skonsamt sätt som möjligt. De lövträd samt äldre tallar som sparats i senaste avverkningen bör om möjligt mätas in för att göra det möjligt att spara dem vid detaljplaneringen av området och under byggtiden. Natur- och kulturmiljö I området fanns ursprungligen ett antal äldre gårdar och marken ner mot sjön var öppen och brukad. Här fanns enligt lokala källor terrassliknande odlingar. Planförslaget påverkar inte några Natura 2000 områden, eller övriga områden utpekade som särskilt värdefulla eller i övrigt upptagna i naturvårdsprogram eller liknande. Utmed Stora Ulvsjön löper en gammal kyrkstig (samfällighet) som tidigare användes för färd mot kyrkan i Silvberg ca 5 km norr om planområdet. Kyrkstigens sträckning genom planområdet påverkas och delvis försvinna, men bebyggelsen kommer inte att hindra fotgängare och andra att röra sig igenom området. I planområdet finns även en registrerad fornlämning som består av en sentida ristning i en vattenslipad häll. Motivet är en ormslinga med runinskrift. Fornlämningen påverkas inte på något sätt av planförslaget. Vatten, avlopp och dagvatten Området planeras att förses med lokal VA-lösning eftersom ledningsavståndet ur ekonomisk synpunkt blir för stort för anslutning till kommunens VA-system. Risken för sedimentering och svavelvätebildning gör också anslutning till kommunalt VAnät olämplig ur teknisk synpunkt enligt Säters kommun. Dagvatten skall omhändertas lokalt inom planområdet och helst i öppna system av diken och infiltrationsytor. Se vidare bilagan PM angående VA för exploateringsområden vid Stora Ulvsjön av Sweco, daterad De lokala VA-systemen skall utformas för att på sikt kunna kopplas på det kommunala VA systemet och reningsverket i Ulvshyttan via sjöledningar. Detta förutsätter kommunalt beslut om ändrad inriktning av VA-systemen hos mer perifert belägna fritidshusområden. Naturresurser Några betydande naturresurser inom området påverkas ej av en utbyggnad. Ett område med skogsbruk som huvudsaklig markanvändning omvandlas till ett område för fritidsboende

14 Barriäreffekter Ett genomförande av planförslaget väntas endast ge mindre påverkan på friluftslivets rörlighet genom området. Däremot bebyggs ett område som tidigare var tillgängligt för rekreation och friluftsliv. Därigenom ger planförslaget konsekvenser för de som brukade röra sig högre upp i området än i just strandkanten. Vid strandkanten kommer mark vid sjön att finnas kvar oexploaterad och är därmed fortsatt tillgänglig för allmänheten. Vägen kommer dock att finnas kvar i nuvarande sträckning och dess eventuella barriärverkan kommer att fortgå. Mellan tomterna finns gatt med naturmark där passage skall vara möjlig även efter utbyggnaden. Trafik Som övergripande gatunät planeras befintlig vägslinga genom området att användas. Till denna kopplas angöringsgator som löper parallellt med terrängens nivåkurvor. Trafiken ökar mycket marginellt med planförslaget. Översiktligt beräknas den ge ett tillskott på ca 80 fordon per årsmedeldygn då hela området är fullt utbyggt och bebott, dvs. under högsäsong. Befintligt vägnät bedöms kapacitetsmässigt kunna klara denna trafikbelastning. Vägtrafikbuller Området bedöms översiktligt alstra en trafik i storleksordningen 80 fordon/ årsmedeldygn. Bullerberäkning har ej genomförts i programskedet, men det förhållandevis ringa tillskott som förväntas från planområdet bedöms som ett litet tillskott till befintlig störningsbild. Gällande riktvärden för buller antagna av Riksdagen bedöms därför översiktligt ej komma att överskridas. MILJÖKVALITETSNORMER Enligt Miljöbalken 5 kap 1 får regeringen för vissa geografiska områden eller för hela landet meddela föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt, om det behövs för att varaktigt skydda människors hälsa och miljö eller för att avhjälpa skador på eller olägenheter för människors hälsa eller miljö (miljökvalitetsnormer). Miljökvalitetsnormer finns framtagna för kvävedioxid, svaveldioxid, bly, partiklar, kolmonoxid och bensen i utomhusluft och redovisas i förordningen om miljökvalitetsnormer (Svensk författningssamling 2001). En översiktlig bedömning är att några miljökvalitetsnormer ej kommer att överskridas inom programområdet

15 PLANARBETETS BEDRIVANDE Planeringen av markens och vattnets användning regleras i plan- och bygglagen (PBL). Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan som omfattar kommunens hela yta. Av översiktsplanen ska bl a framgå grunddragen i användningen av mark- och vattenområden, kommunens syn på hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. Översiktsplanen är till sin karaktär strategisk och mycket översiktlig. En fördjupning av översiktplanen kan göras för avgränsade områden, där markanvändningen preciseras. Översiktsplanen och dess fördjupningar är inte juridiskt bindande. En detaljplan reglerar i detalj hur marken får användas, hur områden ska utformas och hur bebyggelsen ska gestaltas. Detaljplan är juridiskt bindande och ska upprättas vid större förändringar. Detaljplanen ligger sedan till grund för bygglov. Vid upprättande av detaljplan ska en lagstadgad planeringsprocess följas, med följande steg: program, samråd och utställning, innan planen kan antas av kommunfullmäktige (KF). I en första fas tas ett program fram om det inte uppenbarligen är onödigt. Därefter genomförs ett programsamråd. De synpunkter som framförs sammanställs i en programsamrådsredogörelse, varefter programförslaget revideras och kompletteras. Därefter godkänner kommunen programmet som underlag för detaljplanen. I en andra fas utarbetas ett detaljplaneförslag som efter godkännande av Miljöoch byggnadsnämnden (MBN) blir föremål för samråd bland sakägare, kommunala förvaltningar, statliga myndigheter m.fl. Efter samrådet sammanställs inkomna synpunkter i en samrådsredogörelse och eventuella justeringar av planförslaget görs. I en tredje fas följer en utställning av planförslaget. De synpunkter som då inkommer sammanställs i ett utställningsutlåtande, varefter eventuella ytterligare justeringar genomförs. Planen godkänns sedan av MBN och antas därefter av KF. Om planen inte överklagas vinner den därefter, efter tre veckor, laga kraft. Medverkande Planprogrammet har upprättats av planarkitekt Johan Helgeson vid Tyréns AB på uppdrag av Hans Hornemann på H2 Concept AB. Säters kommuns handläggare och kontaktpersoner är förvaltningschef Lars Norman och tf stadsarkitekt Hans Ekborg. BILAGOR VA-utredning för Sandvik, Tyréns AB, mars 2008 Programskiss, nya fritidstomter i Sandvik, Säters kommun, , rev , Tyréns AB 15 15