Likabehandlingsplan och plan mot kra nkande behandling

Transkript

1 Likabehandlingsplan och plan mot kra nkande behandling Kunskapsskolan Täby Verksamhetsåret 2014/2015 enligt Nya skollagen (2010:800) 6 kap., Diskrimineringslagen (2008:567) samt Förordningen Kontaktuppgifter: Rektor: Kalle Enström, , KarlJohan.Enstrom@kunskapsskolan.se Skolkurator Jessica Wahlberg, , jessica.wahlberg@kunskapsskolan.se

2 1. Inledning 1.1 Vision Alla människor har rätt att bli behandlade med respekt och förståelse. Detta sker inte alltid och många av de konflikter som dyker upp i skolans värld har sin grund i bristande respekt för olika sätt att vara. Kunskapsskolan Täby har som vision att ingen elev eller medarbetare på skolan skall bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling. Tillsammans har vi på skolan ett ansvar för att verka för ett tillåtande och respekterande arbetsklimat, där både elever och skolpersonal skall känna trygghet, glädje och arbetslust när de kommer till skolan. 1.2 Syfte Kunskapsskolan Täbys Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling har som syfte att främja alla elevers, och all personals, lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell identitet, könsöverskridande identitet, funktionshinder eller ålder. Syftet är också att klargöra skolans arbete med att främja likabehandling och att förebygga mot diskriminering och kränkningar, enligt Diskrimineringslagen (3 kap. 16 ) och Skollagen (14a kap.). Planen finns med i skolans dagliga arbete och är känd av alla som verkar där, medarbetare, elever och föräldrar. 1.3 Kunskapsskolan Täby... accepterar aldrig någon form av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Om vi upptäcker att detta förekommer så kommer vi att med all kraft se till att det upphör. Kunskapsskolan Täby anser att trygg skolvardag är en förutsättning för att lära och utvecklas. 2. Kunskapsskolans värderingar 2.1 Alla människor är olika Alla människor är olika och lär på olika sätt och i olika takt. Det är vår uppgift att möta detta. Hos oss ska varje elev, oberoende av sina personliga förutsättningar, ha rätt till personliga utmaningar, varje dag. Vi ser inte någon konflikt mellan elevernas självklara rätt att få en undervisning anpassad efter deras behov och förutsättningar, och de vuxnas auktoritet och lika självklara rätt och skyldighet att vägleda eleverna. 2.2 Utmanande mål och tydliga krav Varje elev ska med stöd från engagerade, kunniga och pådrivande lärare, och genom egen hård vilja, hårt arbete och målmedvetenhet kunna tänja sina gränser och lära sig mer än vad han eller hon trodde var möjligt. Vi lyfter fram goda prestationer som föredömen. Vi ser ingen konflikt mellan lust och krav, hårt arbete och glädje, självständigt lärande och ordning och reda. Vi är inte en kravlös skola som väntar på att eleven ska få lust att lära. 2.3 Bildning Vi ska ge eleven kompetensen att leva och verka i det moderna samhället präglat av ständigt nya utmaningar och fler och svårare val. En viktig del av denna kompetens utgörs av bildning. Bildning ger förmågan att se sammanhang och mönster, förstå och tolka skeenden, fatta beslut och välja, och en drivkraft att hela tiden fördjupa och bredda sin kompetens.

3 2.4 Livet blir vad jag gör det till En annan viktig del av kompetensen är personlig utveckling. Vi ska ge eleven en grund för personlig utveckling där självdisciplin, självkännedom, ansvarskänsla och tillit till den egna förmågan lägger grunden för ett konstruktivt förhållningssätt vars kärna är att livet blir vad jag gör det till. 3. Rätten till likabehandling En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla elever i skolan skall ha samma rättigheter. 3.1 Diskriminering Det är förbjudet att diskriminera på grund av kön könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet religion eller trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning ålder Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I verksamheterna är det endast huvudmannen eller personalen som i juridisk mening kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. 1 Förbudet mot diskriminering innebär att det inte får förekomma Direkt diskriminering genom att en elev missgynnas genom särbehandling pga. någon av diskrimineringsgrunderna ovan Att elever missgynnas genom att en tillsynes neutral ordningsregel etc. tillämpas så att det får en diskriminerande effekt i praktiken Att ledningen för verksamheten instruerar eller ge order om att någon skall diskrimineras Att personalen beter sig kränkande mot en elev De sju diskrimineringsgrunderna definieras enligt diskrimineringsombudsmannen (DO): 1. Kön Både killar och tjejer kan bli diskriminerade på grund av kön. Det kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet, eller att man blir bedömd utifrån kön och inte kunskap/prestation. Det kan även handla om sexuella trakasserier så som sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. 2. Könsöverskridande identitet och uttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon upplever sig vara av motsatt kön, eller känner sig inte höra hemma i de könsuttryck som getts till en eller att man väljer att uttrycka sig könsöverskridande. Att identifiera sig som transperson kan handla om att man ibland väljer att gå klädd i det andra könets kläder eller att man varken vill identifiera sig som man eller kvinna. 3. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, eller hudfärg. Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same, svensk, kurd eller något annat, du kan ha flera olika etniska tillhörigheter. 1 Diskrimineringslagen

4 4. Religion och annan trosuppfattning - Diskriminering på grund av religion eller annan trosuppfattning innebär att någon blir orättvist behandlad för att den har en viss religion eller trosuppfattning. Ett exempel på diskriminering på grund av religionstillhörighet kan vara att en svensk elev får vara ledig på jul medan en muslim inte får vara ledig på eid. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism. 5. Funktionsnedsättningar/hinder - Människor kan ha funktionsnedsättningar på grund av fysiska eller intellektuella skador eller sjukdomar, syn- eller hörselskador/sjukdomar, medicinska tillstånd eller psykiska sjukdomar. Funktionsnedsättningar kan vara tillfälliga eller permanenta. Som funktionsnedsättning räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi. Funktionsnedsättning kan uppstå till följd av en sjukdom, de kan också uppstå på grund av en medfödd eller förvärvad skada. 6. Sexuell identitet/läggning Med sexuell identitet/läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Homofobi är en ideologi, en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller på homooch bisexuella personer. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och allas lika rättigheter. 7. Ålder Barns rättigheter regleras i barnkonventionen. I den står det bland annat att barn har rätt att uttrycka sina åsikter i alla frågor som berör henne eller honom. Vuxna har även skyldighet att lyssna på barnen i dessa frågor. Att barn inte har inte har samma rättigheter som vuxna är många gånger så självklart att det inte ses som diskriminering. Den som inte är myndig får ju många gånger inte göra samma saker som vuxna. Men det är viktigt att komma ihåg det som står i barnkonventionen. 3.2 Kränkande behandling Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet. 2 Kränkningar kan vara fysiska (slag, knuffar), verbala (hot, svordomar, öknamn), psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer), texter och bilder (även klotter, e-post, lappar, fotografier, sms, meddelanden på olika webbcommunities mm), materiellt (stöld, vandalisering), sexuella (tafsande, kallas för bög, hora etc.). Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Förbudet mot kränkande behandling innebär att ansvariga inom verksamheten (lärare och övrig personal) skall uppträda gentemot eleverna så att de inte upplever sig kränkta. Befogade tillrättavisningar med syfte att upprätthålla ordning och god miljö anses dock inte som kränkande allt som en elev kan uppfatta som oönskat eller kränkande, inte bara misshandel, olaga hot, ofredande och andra brottsliga gärningar, kan hänföras hit. Det är eleven som avgör om beteendet eller handlingen är kränkande. Förbud mot repressalier innebär att ett barn eller en elev som anmält en ansvarig person för kränkande behandling eller som medverkat i en utredning som gäller överträdelser av lagen inte får bestraffas för detta. 2 6 kap. 3 Skollagen

5 3.3 Trakasserier Trakasserier är en behandling som kränker en elevs värdighet och som har en koppling till någon av de skyddande diskrimineringsgrunderna, det vill säga Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning/hinder Sexuell identitet/läggning Ålder Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Liksom för diskriminering och kränkande behandling gäller det att trakasserier förebyggs, upptäcks, utreds och stoppas av skolan. Skolan har en skyldighet att skyndsamt utreda och vidta åtgärder mot trakasserier, diskriminering och annan kränkande behandling. Elev som blivit utsatt ska kunna vända sig till vilken vuxen som helst på skolan och kunna känna sig trygg i att skolan snabbt kommer att agera. 4. Utvärdering av läsåret 13/ Enkätundersökningen Varje år får eleverna besvara en elevenkät, frågeställningarna och svaren är hämtade från denna. Följande kan utläsas: Fråga Har du under detta läsår blivit mobbad eller trakasserad i skolan? Ja 14 % Ja 15 % Jag känner mig trygg i skolan Ja 86 % Ja 87 % De vuxna på min skola tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt Ja 76 % Ja 75 % Det är bra stämning på min skola Ja 78 % Ja 72 % Jag trivs i skolan Ja 82 % Ja 82 % Det är trevlig och positiv stämning på mina basgruppssamlingar Ja 78 % Ja 81 % På min skola behandlar eleverna varandra med respekt Ja 57 % Ja 61 % 4.2 Utvärdering och åtgärder genomförda under året Enligt vår likabehandlingsplan har samtliga verksamma i skolan ett eget ansvar att uppmärksamma alla former av trakasserier och kränkande behandlingar. Vi har i de fall vi fått vetskap om reagerat omgående på varje form av trakasserier och kränkande behandlingar och därmed visat att detta är något som inte tolereras. Siffran gällande enkätpåståendet Har du under detta läsår blivit mobbad eller trakasserad i skolan? har ökat med 1 procent. Vi kommer fortsätta arbeta förebyggande och främjande i syfte att ingen elev på vår skola ska känna sig utsatt. 82 % av eleverna upplever att de trivs på skolan och 87 % upplever att de är trygga i skolan. Det är positivt att majoriteten av eleverna känner att de trivs och känner sig trygga i skolan. Enligt enkäten

6 anser 75 % av eleverna att de vuxna på skolan tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt, dock är det 61 % av eleverna som själva tycker att eleverna behandlar varandra med respekt. Trots att denna siffra har blivit högre med 4 %, är respekten eleverna emellan viktigt att arbeta vidare med. Något färre elever än föregående läsår tycker att stämningen är bra i skolan, från 78 % till 72 %, däremot upplevs basgruppsamlingarna som positivare, från 78 % till 81 %. Samma fina stämning som råder på basgruppsamlingarna måste arbetas med i samma anda ute i verksamheten. Vi kommer fortsätta sträva efter att alla siffrorna utom mobbning höjs och kommer inte vara helt nöjda förrän procentsatsen är 100. Under läsåret 13/14 satsade skolan på att bjuda in föreläsaren Christina Stielli som föreläste för samtliga årskurser om sociala medier. Föreläsningens utgångspunkt var hur eleverna själva ska förhålla till sociala medier samt vad som gäller för regler på nätet. Detta blev en uppskattad dag av eleverna där vi som arbetar här kunde konstatera att våra elever är aktiva på många olika forum. Oftast sker detta på fritiden men det påverkar inte sällan även skoldagen. Skolan tar allvarlig på nätmobbning och denna föreläsnings dag var ett led i att arbeta förebyggande kring problematiken på nätet. 5. Läsår 14/15 Kunskapsskolans mål samt främjande och förebyggande insatser har formats utifrån utvärderingen från föregående läsår. Nedans presenteras Kunskapsskolan Täbys mål för 2014/2015 samt hur skolan kommer att arbeta förebyggande och främjande under läsåret för att uppnå dessa mål. 5.1 Mål Alla elever, föräldrar och medarbetare ka ha tagit del av likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling. Alla elever och vuxna skall känna sig trygga i skolan. Alla elever ska känna att de har en vuxen att vända sig till vid behov. Alla elever som blivit utsatta för trakasserier, kränkande behandling eller diskriminering ska känna de fått det stöd de behöver av vuxna och att det omedelbart påbörjas ett arbete för att få stopp på detta. Skolan ska skapa förutsättningar för att elever och medarbetare själva ska få möjlighet att reflektera över sina egna värderingar, normer och attityd, för att inte oavsiktligt kränka någon beroende på dennes tillhörighet, religion, kön, sexuell läggning eller genom sexuella trakasserier. 5.2 Främjande och förebyggande arbete INSATS INNEHÅLL TIDSPLAN ANSVAR UPPFÖLJNING Elevrådet Representera basgruppernas åsikter samt medverka i aktiviteter som skolan anordnar. För ökat elevinflytande och medbestämmande på skolan Alltid Rektor Elevrådet och rektor i slutat av läsåret

7 Värdegrundsarbete i basgruppen Aktiviteter och övningar för att stärka gruppkänslan, samarbetet, tilliten och egna värderingar BG- samling/ 1gång varannan veckan Basgruppshandledarna och skolkuratorn Skolkuratorn och medarbetarna vid slutet av läsåret Prosociala aktiviteter Aktiviteter som främjar att elever och personal lär känna varandra bättre, dock inte bara inom den egna basgruppen. T.ex. friluftsdagar, utflykter, värderingsdagar, avslutningsshower, osv. Vi tror att detta skapar ökad trivsel, glädje och trygghet i skolan samt verkar förebyggande mot trakasserier och kränkande behandling Sker kontinuerligt under hela läsåret, minst två aktiviteter per termin Lärarna och skolkuratorn ansvara för gemensamma aktivitetsdagar. Basgruppshandledarna ansvarar för aktiviteter som är utformade endast för basgruppen Medarbetarna och rektor vid slutet av läsåret Elevenkät Kursarbete Utöver den företagsgemensamma enkäten utformar skolan en egen enkät för att få mer ingående svar angående elevernas mående och klimatet på skolan I Jagkurserna" arbetar eleverna med sin personliga utveckling. Kurserna behandlar ämnen såsom identitet, kön, jämställdhet, etnicitet, mänskliga rättigheter och demokratiska värden 1 gång per läsår Skolkuratorn Rektor, kurator och medarbetare i slutet av läsåret Kontinuerligt Kurslärarna Kurslärarna i slutet av kurserna Frukost Skolan erbjuder frukost till försäljning regelbundet så att alla elever skall kunna börja dagen med ny energi. Matvärdinnan finns tillgänglig bland eleverna Sker kontinuerlig under hela läsåret Matvärdinnan Rektor

8 Elevhälsoteam I elevhälsoteamet ingår rektor, specialpedagog, kurator och skolsköterskan. Tillsammans arbetar teamet förebyggande och hälsofrämjande samt stöttande och åtgärdande Alltid Rektor Rektor Likabehandlingsplan All personal och alla barn/elever samt deras föräldrar ska vara väl insatta i likabehandlingsplanen. Genomgång för all personal vid studiedagar i augusti vid skolstart. Föräldrar får information om Likabehandlingsplanen på första föräldramötet. Barn/elever får information om likabehandlings planen i början av varje läsår. Likabehandlingsplanen finns även på skolans hemsida Vid början av terminen Alla Rektor och skolkurator 6. Åtgärdande arbete Det åtgärdande arbetet handlar om att ha goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda om något regelöverskridande inträffar. Allt detta arbete sker skyndsamt. Personal på skolan, som får vetskap om eller misstänker att en eller flera elever utsätts eller utsätter andra för trakasserier eller kränkande behandling skall genast informera rektor och/eller elevhälsoteamet. Personal på skolan, som får vetskap om eller misstänker att en vuxen utsätter en eller flera elever för någon form av diskriminering eller kränkande behandling skall genast informera rektor och/eller elevhälsoteamet. En elev på skolan, som själv är utsatt eller får vetskap om någon form av trakasserier/ diskriminering eller kränkande behandlingar skall genast informera någon personal på skolan. Det kan vara den personliga handledaren, rektor någon i elevhälsoteamet eller annan vuxen man känner förtroende för. All tillgänglig fakta om det inträffade samlas in och dokumenteras enligt mall. (rektor ansvarar) Om någon elev kränkts av någon/några andra elever utreder den personliga handledaren, kuratorn eller rektorn detta. Om någon elev kränkts av någon ur personalgruppen, eller om en elev eller medarbetare kränker någon ur personalgruppen, utreder rektorn detta. Om skolledningen skulle vara föremål för kränkning eller diskriminering, utreder regionchefen ärendet.

9 Nödvändiga åtgärder sätts in så fort någon form av trakasserier/diskriminering eller kränkande behandling blir känd. När rektor får kännedom om att en elev utsatts för diskriminering eller kränkande behandling ska detta anmälas till huvudman (Personalavdelningen samt Regionchef). Anmälan diarieförs. Regionchefen svarar för att följa upp att anmälningen skyndsamt utreds och att åtgärder vidtas i syfte att förhindra fortsatt kränkande behandlingar eller diskrimineringar. Skolan informerar berörda vårdnadshavare så snart någon form av trakasserier/diskriminering eller kränkande behandling blir känd. Inblandade elever informeras om att detta kommer att ske. 7. Utreda och åtgärda Samtliga åtgärder skall sättas in så snart som någon form av diskriminering eller kränkande behandling blivit känd Stödjande samtal med den som utsatts för diskriminering eller annan kränkning Samtala med den/de som utfört handlingarna. Samtalen kan ledas av rektor, PH, elevhälsopersonal tillsammans eller var för sig, beroende på aktuell situation. För omyndiga elever kan det vara aktuellt att vårdnadshavarna deltar. Är det fråga om en lärare eller annan anställd som kränker elever kan även arbetsrättsliga åtgärder aktualiseras. Särskild utbildning och information för elever och medarbetare i frågor som aktualiseras genom resultaten från de årliga enkätundersökningarna eller av ett enskilt fall. Olika åtgärder som kan vidtas vid trakasserier/diskriminering och/eller kränkande behandling: Stödjande samtal med den som blivit utsatt. Allvarsamtal med den/de som utsatt. Fortsatta uppföljningssamtal med dem/de som utsatt, samt kontroll efter viss tid med den utsatte att kränkningarna har upphört. Trepartsamtal med de inblandade eleverna. Upprätta Åtgärdsprogram för konkreta psykosociala åtgärder, för den som utsatt Rektor kallar föräldrar, elev, berörd handledare och någon från Elevhälsoteamet till möte. Samtal med berörda vårdnadshavare eller föräldramöte med samtliga inblandade. Samtalshjälp utifrån, t.ex. kontakt med BUP. Anmälan till Socialtjänsten. Polisanmälan. Det finns dock ingen laglig skyldighet att göra en polisanmälan. Den ersätter heller inte anmälningsskyldigheten enligt Socialtjänstlagen. Om en vuxen kränkt en elev, kan arbetsrättsliga åtgärder vidtas. 8. Uppföljning Uppföljnings måste vid alla inträffade fall ske. Samtliga överenskommelser som i enskilda fall träffats med de inblandade skall följas upp kontinuerligt. Enskilda fall skall utvärderas genom uppföljande samtal med elever (i förekommande fall även med deras vårdnadshavare) som utsatts eller som utsatt andra för trakasserier eller kränkande behandlingar. Rektor utvärderar och följer upp varje anmälans åtgärder och resultat. Rektor ska återrapportera till Regionchefen (huvudman) vilka åtgärder som vidtagits och resultatet av dessa.

10 Om trakasserierna har upphört, betraktas ärendet som avslutat och vi markerar att det inte finns något agg kvar efter händelsen. Om det inte har blivit bättre ska fortsatt stöd ges och fortsatta åtgärder sättas in. Vid behov ska Åtgärdsprogram upprättas. En elev som mobbar och kränker någon annan, är en elev som är i behov av särskilt stöd. Om det inte fungerar Om du som elev inte tycker att det fungerar, om vi på skolan inte lyssnar eller gör fel, ska du prata med dina föräldrar. Då är det viktigt att dina föräldrar kontaktar skolan för att vi ska försöka lösa problemet tillsammans. Tycker du eller din familj trots det att skolan har gjort fel, ska ni anmäla det till Barnombudsmannen (BO). Mer information finns på Du kan också kontakta Barn-och elevombudsmannen (BEO) på Skolverket. Mer information får du på Skolverkets hemsida 9. Utvärdering Arbetet med att främja mångfald och likabehandling ska utvärderas av personalen, elever och föräldrar varje läsår. Detta ska ske fortlöpande under läsåret t.ex. genom samtal i arbetslagen, på dagordningen i personalmöten, i Elevrådet samt genom bearbetning av enkäten som sker på vårterminen. Allt detta sammanställs vid läsårets slut och är en del av underlaget för skolans kvalitetsredovisning och verksamhetsplan, och som tillsammans med en kartläggning av aktualiserade ärenden blir till nya mål inför kommande läsårs Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Studiemiljön skall undersökas i de årliga elevenkäterna där frågor ställs om trakasserier/diskriminering och kränkande behandlingar. Uppföljning av vidtagna åtgärder skall ske i följande års Likabehandlingsplan och plan mot kränkandebehandling, samt i kvalitetsredovisningen. Resultatet av samtliga utvärderingar skall till grund för vilka eventuella nya åtgärder och målsättningar som skall tas med i nästa års plan. Utvärdering och uppföljning sker dels på regelbundna möten mellan rektor och regionchef, samt vid de årliga enkätundersökningarna. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling reviderad och uppdaterad den 7 november Rektor NN

11 10. Bilagor 10.1 Ordningsregler Ta hand om dig, Ta hand om andra, Ta hand om denna plats Lokalanvändning All rast sker utomhus eller i rastutrymmet på nedervåningen. All övrig yta är enbart avsedd för arbete. Sista rasten kan tas senast 13:10-13:20. Matsalen är stängd från 1030 till 13:00. Från och med 13:00 är den arbetsyta. Golvet är ingen arbetsplats, vi sitter på stolar vid bord. Förtäring: caféet är öppet i matsalen. Förtäring övrig tid sker i rastutrymmet eller utomhus. Energidrycker/godis/läsk/nötter äter vi inte här. Ytterkläder som kepsar, mössor, jackor och ytterskor finns i skåpet hela dagen. Loggboken ska vara med under hela dagen. Mobiltelefoner Det är tillåtet att lyssna på musik med hörlurar, använda telefonen i rastutrymme eller som arbetsredskap vid eventuell lärarledd uppgift. Ljudupptagning från lärarledda lärtillfällen sker genom att mobilen läggs vid läraren och inspelningen används endast för eget bruk. Mobilen får användas i matsalen under lunchen men ej på ett störande sätt. Fotografering och filmning i skolan är ej tillåtet enligt svensk lag. Detta gäller hela skoldagen, i samtliga byggnader och vid samtliga aktiviteter, oavsett om det är för publicering på nätet eller för eget bruk. Datoranvändning Se separat dokument kring Kunskapsskolans IT-policy för elever, bilaga Konsekvenser Vid upprepade regelbrott kontaktar handledaren vårdnadshavare Beslagtagen egendom återfås av rektorn efter skoldagens slut.

12 10.2 Kunskapsskolans IT-policy för elever Hur dator-, nät- och systemresurser får användas vid Kunskapsskolan. 1. Kunskapsskolans* elevdatorer Dator, tangentbord och mus ska alltid användas försiktigt. Du som elev ska också följa de instruktioner som finns för hur datorerna ska skötas och hanteras. Dessa instruktioner meddelas av Kunskapsskolan* centralt eller av IT-ansvarig på skolan. Mat eller drycker får inte förekomma i närheten av datorn. Även små mängder vätska kan orsaka stora skador i dator, skärm, mus eller tangentbord. Tänk på att aldrig lämna datorn inloggad med ditt användarkonto utan uppsikt, lämna heller aldrig ut ditt användarnamn och lösenord till annan person än dina föräldrar! 2. Användande av egen dator eller annan trådlös utrustning i skolan Elev som väljer att ta med och använda egen enhet (med enhet avses bärbar dator, läsplatta, mobiltelefon eller annan trådlös utrustning), äger endast rätt att koppla upp enheten via Kunskapsskolans trådlösa nätverk efter det att elevens personliga handledare gett sin tillåtelse. Elev har aldrig rätt att koppla upp sin egen enhet via skolans fasta nätverk. Elev som tar med en egen enhet till skolan har själv det fulla ansvaret för denna. Kunskapsskolan ersätter därför inte kostnader som eleven kan åsamkas på grund av att enheten skadas eller förkommer. 3. Regler för användande av skolans fasta och trådlösa nätverk Kunskapsskolan* har som mål att skolans nätverk (med nätverk avses både det fasta och det trådlösa nätverket) ska kunna vara så öppna som möjligt. Därför ställer skolan särskilda krav på dig som elev när du använder skolans nätverk. När du använder nätverket via skolans datorer eller egen enhet är du personligt ansvarig för att dessa inte använts på ett sådant sätt att skolans anseende skadas. Skolans nätverk får bara användas för skolarbete. Elevens vårdnadshavare har rätt till elevens användarnamn och lösenord för att få tillgång till Kunskapsskolans* elevdokumentationssystem, EDS. Kunskapsskolan* äger rätt till att hantera och kontrollera all informationen som lagras på nätverket. Det är inte tillåtet att försöka få tillgång till hemkataloger, gemensamma mappar eller andra filytor utan att ha rätt till dem försöka dölja sin användaridentitet (utom i de fall då detta är uttryckligen tillåtet). Det är särskilt viktigt att inte ge intrycket av att Kunskapsskolan* står bakom information som publiceras på Internet av en elev försöka störa eller avbryta nätverket uppenbart slösa med tillgängliga resurser (maskinvara eller programvara) försöka skada eller förstöra den lagrade informationen på nätverket göra intrång i personers privatliv skicka massmail på nätverket eller via mail massmail eller till enskilda trakassera, mobba eller diskriminera ladda ned programvara, mediafiler eller annan typ av filformat som inte tillhör skolarbetet. missbruka antalet utskrifter, skriva ut material som inte tillhör skolarbetet gå in på pornografiska, våldsrelaterade eller rasistiska hemsidor IT-regler för elever på Kunskapsskolan spela spel över Internet, undervisningsspel undantaget använda skolans nätverk för affärsverksamhet. privatkopiera program och spel m.m. eller att lagra dem på skolans nätverk Den som bryter mot någon av dessa regler kan stängas av från tillgång till Kunskapsskolans* nätverk. Är det fråga om överträdelser som kan vara brottsliga kan det också bli aktuellt med polisanmälan.