Blir du kvar i vårt län? RAPPORT

Transkript

1 Blir du kvar i vårt län? RAPPORT

2

3 VARFÖR FÖRMÅR INTE JÄMTLANDS LÄN BEHÅLLA UNGA VUXNA? Frågan väcktes när Länsstyrelsen bearbetade befolkningsstatistik inför arbetet med regionalt utvecklingsprogram/strategi 1. Speciellt uppmärksammades skillnaden mellan kvinnor och män i de så kallade familjebildande åldrarna år. Att länet inte förmår behålla unga kvinnor medför ett framtida underskott av arbetskraft och kompetens; sådant som vi så väl behöver för att klara länets framtida försörjningsbörda. Det medför även en försvårad familjebildning med ett ökat födelseunderskott som följd. När statistiken redovisas utifrån normen för arbetskraft, år, ges bilden av att Östersund och Åre har ett kvinnoöverskott. Men inom gruppen unga vuxna, år, har länets samtliga kommuner ett underskott av kvinnor. Dessutom har klyftan vidgats under de senaste 15 åren. Eftersom Länsstyrelsen inte kunde svara på frågan, om orsakerna till den sneda köns och åldersfördelningen, initierades projekt Gensyn 2. Så här ser det ut Befolkningsutvecklingen i Jämtlands län har ända sedan 1950-talet varit negativ. Det flyttar ut fler än som flyttar in och det dör fler än det föds. Det negativa födelsetalet beror inte på ett lågt barnafödande per kvinna, utan helt enkelt på att det finns för få kvinnor i åldern år 3 ; ett faktum som sällan presenteras eller problematiseras. Vi har både en sned könsfördelning och en sned åldersfördelning. En föryngring är att betrakta som en överlevnadsfråga för länet. Folkmängd år i Jämtlands län år män år kvinnor Figur 1. Folkmängd år i Jämtlands län. Källa SCB. 1 Regional utvecklingsstrategi. Antagen av rådet för Regional utveckling och Länsstyrelsen Se bilaga 1. s.15. Familjeförhållanden och andel kvinnor i fö rhållande till män år på kommunnivå. 1

4 Sverige ett könssegregerat land Rörligheten bland unga vuxna är hög i hela landet. Dessvärre väljer alltför få av dessa flyttfåglar att bosätta sig i Jämtland, i jämförelse med många andra landsbygder. Påståenden med dålig faktamässig förankring, som att kvinnor vill ha mer nöjen omkring sig eller att det är naturligt för ungdomar att röra på sig förekommer ofta. Väldigt sällan ställs dock frågan om varför rörelsen är enkelriktad, just från vårt län. Glesbygdsverkets årsbok åskådliggör tydligt de stora geografiska skillnader som finns i fördelningen av kön inom landet. I de mörkblå zonerna råder ett kraftigt överskott på män och i de röda är det överskott på kvinnor. En jämn könsfördelning indikeras av gult. Många lands- och glesbygder har en jämn könsfördelning i åldrarna år. Egentligen är det bara Norrlands inland som utmärker sig med ett kraftigt mansöverskott. Figur 2. Kartan visar antal män i förhållande till antal kvinnor år. Medelvärde Ladda hem kartan på: 2

5 I december 1995 presenterade Umeå Universitet sin utredning om Norrlands tillväxt 5. Man konstaterar att När en region uppvisar negativa flyttnings- eller födelsenetton är det tydliga uttryck för bristande relativ attraktivitet. Det indikerar att regionen fått försämrade konkurrens- och lokaliseringsförutsättningar i förhållande till andra regioner (sid. 5). Man menar vidare att även de regioner i Norrland som uppvisar tillväxt har områden som måste förstärkas. Norrlands kvinnor blir en nyckelgrupp inför framtiden. Förstärk de miljöer och strukturer som uppfyller kvinnors krav på boende, fritid och arbete (sid. 9). CERUM pekar i sin rapport på att analyser tidigare inte presenterats könsuppdelade men när man gör det kan man konstatera att olika lokala arbetsmarknader är olika attraktiva för kvinnor respektive män. Framförallt förmågan att attrahera kvinnor och sysselsätta kvinnor har varit en viktig förklarande faktor bakom tillväxtskillnader mellan olika arbetsmarknader (sid. 48). I våra sammanställningar av flyttmönster utkristalliserade sig ytterligare ett mönster som visar på det strategiskt viktiga i att satsa på en inflyttning av yngre kvinnor som grupp. (se nedan). När kvinnorna flyttar, flyttar även männen, men då med viss fördröjning. År 2004 och 2005 i figur 3, uppvisar avvikande mönster, som kan förklaras av försvarsnedläggningen. Noterbart är att, trots en högre utflyttning av män, år 2006 kvarstår skillnaden mellan andelen kvinnor och män på samma nivå som tidigare år, med ca 1000 färre kvinnor än män (se fig. 1). 100 Flyttnetto kvinnor och män i åldern Jämtlands län Män Kvinnor Figur 3. Flyttnetto kvinnor och män år i Jämtlands län. Källa SCB Det finns en stark korrelation mellan i vilken omfattning kvinnor väljer att föda barn och graden av jämställdhet i ett samhälle. Det verkar även finnas samband med var kvinnor väljer att bosätta sig och jämställdheten på denna ort. SCB presenterade 2005 en demografisk rapport om familjers rörlighet på arbetsmarkanden, som visade att flyttningsbenägenheten ökat bland unga utan barn, samtidigt som den har den minskat bland barnfamiljerna. Både kvinnor och män bidrar till familjens försörjning, vilket ställer krav på en diversifierad arbetsmarknad. Familjer väljer i dag att bo och föda sina barn där arbetsliv, familj, boende 5 Sörensson Robert och Westin Lars Rapport om Norrlands tillväxt En analys av perioden 1993 till CERUM Centrum för regional vetenskap, Umeå Universitet. 3

6 och fritidsaktiviteter går att förena. Enligt Institutet för framtidsforskning finns det ett positivt samband mellan generös familjepolitik, hög förvärvsfrekvens bland kvinnor och barnafödande. 6 Jämindex Gunnel Forsberg, kulturgeograf vid Stockholms universitet konstaterade vid en föreläsning våren 2006 att det finns gott om landsbygdsområden som attraherar kvinnor. Hennes uppfattning var att det tycks finnas ett samband mellan andelen kvinnor och kommunens Jämindex. Det vill säga ju högre uppnådd jämställdhet desto högre andel kvinnor. Indexet är utformat av SCB 7 och bygger på 13 variabler. Länets kommuner har följande sammanlagda placeringar (1-290): Östersund 28:e, Krokom 59:e, Åre 74:e, Härjedalen 84:e, Bräcke 158:e, Berg 177:e, Ragunda 188:e och Strömsund 208:e plats. När variabeln könsfördelning i gruppen år lyfts fram och jämförs med samtliga kommuner i landet kommer Berg på 54:e, Krokom 113:e, Östersund 151:a, Bräcke 201:a, Åre 212:e, Ragunda 233:e, Strömsund 279:e och Härjedalen sist av alla på 290:e plats. Nationellt har Ale, Båstad, Jokkmokk, Katrineholm, Lycksele, Skurup och Trelleborg den mest jämställda könsfördelningen i åldersgruppen. Det kan vara värt notera att bilden blir en annan än den Glesbygdsverkets karta visar när man renodlar gruppen unga vuxna. Undersökningen Blir du kvar i vårt län Inom projekt Gensyn genomfördes under slutet av år 2006 webbenkätundersökningen Blir du kvar i vårt län. Syftet var att undersöka vad kvinnor och män i familjebildande åldrar, år, ansåg om livsvillkoren i Jämtlands län. Enkätundersökningen genomfördes som en webbenkät utlagd på Länsstyrelsens hemsida 8, 568 kvinnor och män mellan år besvarade enkäten, varav 68 % var kvinnor och 32 % var män. Svar kom in från boende i samtliga kommuner varav 47 % från Östersunds kommun. Bland de olika åldersgrupperna var det relativt jämn spridning. Flest var åringarna med 29 %. Andelen sammanboende och gifta var 81 %, medan resterande var singlar. Andelen kvinnor och män som hade barn var 37 %. Andelen med eftergymnasial utbildning, minst tre år eller mer, uppgick till 60 %. Andelen med inriktning samhällsvetenskap, handel, juridik och administration var 32 %. Hälsa och sjukvård samt social omsorg 26 %. Naturvetenskap, matematik, och data 16 %. Teknik och tillverkning 12 %. Andelen med fast arbete bland männen var 51 %, andelen med fast arbete bland kvinnorna var 38 %. Fler kvinnor än män studerade vid Mittuniversitetet, nämligen 32 % av kvinnorna och 17 % av männen. Anledningar att bo i Jämtlands län Kvinnorna och männen ombads ange de tre viktigaste orsakerna till varför de bor/valt att bo i Jämtlands län. Svaren fördelade sig enligt diagrammet nedan. 6 ST Press nummer 2, sidan

7 Diagrammet visar vad samtliga kvinnor och män rangordnade som viktigaste orsak till att de bor/valt att bo i Jämtlands län. Flest rangordnade familj/släkt, studier och närhet till friluftsliv på första plats. På andra plats rangordnade flest närhet till friluftsliv, familj/släkt och barnens uppväxtvillkor och på tredje plats rangordnade flest närhet till friluftsliv. När svaren från kvinnor och män delades upp såg rangordningen nästan likadan ut. Det var dock fler kvinnor än män som placerade familj/släkt, studier, att partnern hade arbete och barnens uppväxtvillkor på första plats. Det var fler män än kvinnor som placerade närhet till friluftsliv, arbetsmöjligheter, och miljö på första plats. Det kan vara svårt att rangordna anledningar till val av bostadsort. Därför gavs möjlighet att beskriva detta utförligare i en öppen fråga. Frågan var om det fanns något annat som gjort att kvinnorna och männen valt att bo i Jämtlands län. På första plats för såväl kvinnor som män, placerades släkt/vänner/kontakter/ortsanknytning. Både kvinnor och män placerade natur/miljö/bra och vackert/nära till fjällen på andra plats. Kvinnorna angav trivsel på tredje plats, medan männen ansåg att det var arbetsrelaterade skäl och Östersund som stad. På fjärde plats placerade kvinnorna lugnet/ingen stress samt arbetsrelaterade skäl medan männen placerade specifika intressen på fjärde plats. När deltagarna i undersökningen besvarade frågor om varför det valt att bo i Jämtlands län så var det släkt och vänner eller ortsanknytning som betydde allra mest. När de besvarade frågor om eventuella flyttorsaker handlade det främst om arbetsrelaterade orsaker. 5

8 Kvinnorna och männens tro på kommunerna inför framtiden Vid frågan om de trodde att någon eller några av kommunerna skulle kunna erbjuda dem det de förväntade sig för att kunna/vilja bo kvar fördelade sig svaren enligt följande: Svar från kvinnor år. Svar från män år. Diagrammen visar att kvinnor och män i första hand trodde att Östersunds kommun skulle kunna erbjuda dem det de förväntade sig för att kunna/vilja bo kvar, på andra plats placerades Åre kommun och på tredje Krokoms kommun. Männen visade sig dock ha större tilltro till Östersunds, Åres, Bergs, Bräckes, Härjedalens kommuner, än vad kvinnorna hade. Lika stor andel kvinnor som män trodde på Krokoms och Ragundas kommuner. 6

9 Flyttbenägenhet och orsaker Vid frågan om kvinnorna och männen planerade eller någon gång hade övervägt att flytta från kommunen och/eller länet fördelade sig svaren enligt nedan. Diagrammen visar att fler kvinnor än män har planerat eller någon gång övervägt att flytta, såväl från kommunen som från länet. Svar från kvinnor år Svaren på fritextfrågor som rörde orsaker till att flytta visade att det i första hand handlade om arbetsrelaterade skäl, som brist på arbete, brist på arbetsgivare, svårt att hitta arbete som motsvarar utbildning, låga löner, svårt att göra karriär och att utvecklas m.m. Nedanstående citat åskådliggör vanliga åsikter bland kvinnorna: Dåliga framtidsutsikter generellt i kommunen, dåliga utvecklingsmöjligheter, svårt att få utvecklande jobb inom sitt yrkesområde, alltför långt till stan för att pendla en längre tid. Befolkningsstrukturen inger ingen framtidstro. Få arbetsgivare. Komma närmare släkt och vänner. Kvinna. Byta arbete karriärmöjligheter medför flytt från länet den dåliga-låga lönenivån och karriärmöjligheterna på mitt nuvarande arbete. Kvinna Svar från män år Som redan nämnts angav männen också arbete som vanlig orsak till flyttbeslut och några angav, precis som kvinnorna, en begränsning av karriärmöjligheterna, men det var ett något vanligare förekommande svar hos kvinnorna. En bidragande orsak till att flytta kunde också vara att släkt och vänner bodde i annat län och att det var viktigt att få komma närmare dem. 7

10 efter utbildningen kommer jag att flytta närmare min familj, om jag inte mot förmodan skulle få arbete Kvinna. Svaren från de personer som hade haft planer på att flytta och de som inte hade det rörde sig i båda fallen om arbetsrelaterade skäl men skiljde sig ändå åt. De som svarade ja, ansåg att arbetssituationen var så pass dålig att de såg större möjligheter på andra orter. De som svarade nej, angav också arbetsrelaterade faktorer som skäl till att eventuellt flytta, men i så fall handlade det om jobberbjudanden som var mycket bättre än nuvarande arbete eller att båda i ett par skulle bli arbetslösa. De som svarade ja på att de någon gång planerat flytta från sin kommun respektive från länet angav i stort sett liknande skäl i båda fallen, nämligen att det handlade om arbete och eller studier. Därpå kom familjerelaterade orsaker som att släkt och vänner bodde söderut samt viljan att se något nytt. Så här tyckte deltagarna, under övrigt att tillägga Enligt kvinnorna i undersökningen Blir du kvar i vårt län skulle följande faktorer kunna förbättra livsvillkoren för dem i länet: Fler arbetstillfällen (med fast anställning, intressanta, kvalificerade, med bättre löner och utvecklingsmöjligheter, kopplat till utförd utbildning, m.m.) fler arbetsgivare, ökade kunskaper hos kommunens chefer m.m. Satsa på fler kvinnor som företagare. Marknadsföring av nya tjänster. Förnyelse av befintliga tjänster. Satsa på vård och omsorg. Anställ fler. Satsa även på tjänstsektorn utanför turismsektorn, exempelvis utvärdering och analys, administrationsutveckling, privat vård m.m. Ökad kunskap hos politiker om hur folk har det. Satsa på kulturen. Förbättra infrastrukturen (kommunikationer X 2000 mellan Sundsvall och Trondheim, kollektivtrafik, bredband i hela länet). Skapa billigare och miljövänligare alternativ. Öka samverkan mellan Mittuniversitetet och kommunernas lärcentrum samt med länets arbetsgivare. Fler praktikmöjligheter och sommarjobb. Gör Östersund till en mycket bättre studentstad. Skapa snabbare och mer fördjupad förankring för studenter och nyinflyttade. Bekämpa akademikerförakt. Underlätta och ge subventioner till barnfamiljer Satsa mer på fast boende inte bara på turism. Billigare och bättre boende. Ökad jämställdhet. Satsa på ökat miljöarbete. Männen i undersökningen angav följande faktorer ifråga om bättre livsvillkor. Fler arbetstillfällen (med fasta anställningar med högre löner, lägre skatter, ökad samverkan mellan Mittuniversitetet och länets arbetsgivare, fler sommarjobb, öka kunskaper hos kommunens chefer mm). Underlätta företagande genom prova-påaktiviteter. Bättre och billigare kommunikationer, cykelvägar och leder. Billigare och bättre boende i Östersund och för fast boende i turistorterna. Förändra attityder till sånt som är nytt och annorlunda. Satsa på mer kultur. Satsa ännu mer på friluftsliv och fritidsaktiviteter. Slå ihop kommunerna. Öka utbudet av affärer, nöjen, utbildningar. Medflyttarservice (ordna arbete för nyinflyttade som har medföljande partner). 8

11 SLUTSATSER Eftersom undersökningens resultat visar att kvinnorna inte har samma rättigheter och möjligheter som männen, inom alla områden i livet, är slutsatsen att ojämställdhet råder. Detta stärks även av tillgänglig statistik. För länets myndigheter och organisationer krävs därför att ett aktivt jämställdhetsarbete bedrivs inom alla verksamhetsområden, på olika nivåer och med ökad intensitet. Det finns många metoder för att integrera jämställdhetsperspektivet 9. Men det absolut viktigaste är att det finns en tydlig vilja från ledningen att jämställdhet ska genomsyra all verksamhet. Det finns påvisade samband mellan ekonomisk tillväxt och regioners förmåga att attrahera och sysselsätta kvinnor 10. Det är därför av största vikt att politiker och andra beslutsfattare skapar en arbetsmarknad och förbättrade livsvillkor, som inte driver iväg kvinnorna utan istället banar väg för visionen i Regional utvecklingsstrategi för Jämtlands län 11. Förslag på åtgärder Det har visat sig att det finns samband mellan var kvinnor väljer att leva och graden av uppnådd jämställdhet. Dessutom finns ett samband mellan yrkesfrekvens och ökade födelsetal. Och att ökade födelsetal minskar flyttbenägenhet. Då borde arbetsgivarna, privata som offentliga, i större utsträckning intensifiera arbetet med jämställdhet, både internt och externt, för att öka antalet kvinnor år. Revidera jämställdhetsplaner regelbundet Jämställdhetsplanen kan i större utsträckning användas som verktyg vid rekrytering för att bryta könsuppdelningen inom flera arbetsgrupper. Att bryta könsuppdelning inom olika yrkesgrupper är en fördel även för arbetsgivaren, eftersom man kommer att få ett bredare rekryteringsunderlag, bestående av både kvinnor och män. Det innebär också att man ökar chansen till bra matchningar; rätt kvinna på rätt plats! Det gör arbetsmarknaden mindre begränsande för både kvinnor och män, ökar trivseln och förbättrar karriärmöjligheterna. Använd könsuppdelad statistik Använd könsuppdelad statistik för att synliggöra eventuella ojämställda villkor mellan kvinnor och män i verksamheten. Tillgång till grundläggande fakta om kvinnors och mäns situation är en förutsättning för att kunna arbeta med jämställdhetsfrågor. Det innebär att all statistik som relaterar till individer, dels måste vara insamlad, analyserad och presenterad efter kön, dels spegla jämställdhetsfrågor och problem i samhället. 9 Gör det jämt Att integrera jämställdhet i verksamheten På tal om kvinnor och män Jämna steg Checklista för jämställdhet i fysisk planerig, Boverket Läs mer sid. 4 denna rapport. 11 Vision Jämtlands län en region att längta till och växa i. År 2020 en region där många vill bo och verka och dit många vill resa. Regionen präglas av drivkraft och en attraktiv livsmiljö. Regional utvecklingsstrategi Antagen av rådet för Regional utveckling och Länsstyrelsen

12 Använd checklistor I rapporten Jämna steg - checklista för jämställdhet i fysisk planering från Boverket, framtagen som vägledning för bland annat kommunala förtroendemän, beskrivs: Helsingborgs Kommun, som tog fram ett planeringsunderlag om Jämställdhet i översiktsplanering. Vännäs Kommun, som inarbetade ett jämställdhetsperspektiv i arbetet med revidering av kommunens översiktsplan. Hur Borlänge Kommun, till översiktsplanen, tog fram trygghetskartor. Om Alingsås arbete med ljusguiden, som visar hur belysning kan bidra till tryggare, vackrare och mer harmonisk tätortsmiljö. Hur Länsstyrelsen i Blekinge län arbetat med att föra ut kunskap om jämställdhet i fysisk planering. Jämställdhetsintegrera budgetprocessen Detta innebär att skattemedel fördelas lika mellan flickor och pojkar, kvinnor och män. I en jämställdhetsintegrerad budgetprocess ska det gå att se hur verksamheten når ut till kvinnor och män, och hur den påverkar deras liv och villkor. Tvättsäcksprojektet vid Danderyds Sjukhus Är ett tydligt exempel på hur översyn av en verksamhet kan spegla ojämställdhet. Undersökningen visade bland annat att män, trots identisk diagnos, fick fler behandlingar och mer service av den (skattefinansierade) personalen. Till skillnad från kvinnorna som själva fick bekosta både behandling och läkemedel. Resultaten blev: Att den behandling som gavs till kvinnor bidrog till att sjukhuset sparade eller totalt 25 % av budgeten. Om män skulle få behandling utifrån den norm som gäller för kvinnor skulle man spara 33 % av behandlingsbudgeten Att kvinnor totalt i Stockholms läns landsting tar ut hudpreparat/läkemedel för 13,5 miljoner kronor mer än män Parallellt med att intensifiera det interna jämställdhetsarbetet bland länets arbetsgivare, finns det några specifika områden som är viktiga att vidareutveckla på verksamhetsnivå. Områden som bland annat pekats ut av deltagarna i undersökningen Blir du kvar i vårt län. 10

13 Kvinnorna som besvarade undersökningen Blir du kvar i vårt län hade i lägre utsträckning än männen fast arbete, och uttryckte i större utsträckning än männen att de upplevde arbetsmarknaden som begränsande för dem. Kvinnorna hade lägre tilltro till att kommunerna skulle kunna erbjuda dem det de förväntar sig för att kunna/vilja bo kvar. Kvinnorna påvisade också en något större flyttbenägenhet än männen. Skapa fler arbetstillfällen och en förbättrad arbetsmarknad Kvinnorna i undersökningen efterlyser fler fasta anställningar, fler kvalificerade arbeten, ökade karriär- och utvecklingsmöjligheter, högre löner m.m. Kraftfulla insatser behövs för att skapa en arbetsmarknad som motsvarar de krav som kvinnor år ställer. Då kan flyttbenägenheten minska och det kan också innebära att det föds fler barn. Det visade sig att arbetsrelaterade faktorer hade allra störst betydelse inför eventuella flyttbeslut. Det ansåg såväl kvinnor som män, infödda som återvändare och studerande från annan ort. Ta vara på de studerande Många som studerar vid länets universitet kommer från andra delar av landet. Arbetsgivare och samhällsplanerare bör förbättra framförhållningen och erbjuda de studerande bra praktikplatser, sommarjobb, bra och billigt boende och ett varierat utbud av fritidsaktiviteter. Det handlar om att öka samverkan mellan arbetsliv och universitet. Men framför allt handlar det om att skapa en förankring för de studerande så att deras möjligheter att bo kvar ökar, samtidigt ökar rekryteringsbasen i länet. När väl arbete är ordnat finns det andra områden som förbättrar livsvillkoren, områden som, om de förbättrades, ytterligare skulle kunna öka länets attraktivitet 12. Underlätta för barnfamiljerna Det handlar om att underlätta och förbättra livsvillkoren för barnfamiljer. Hur samordnas boende med barnomsorg, affärer och kollektivtrafik? Hur byggs och utformas bostäder för exempelvis ensamstående med barn? Att pendla till större orter i länet kan vara en omöjlighet för ensamstående, som kanske inte ens har råd med egen bil. I dagens parförhållanden är båda familjeförsörjare vilket förutsätter att båda erbjuds sysselsättning. Att öka medvetenheten om detta hos kommunens inflyttarservice skulle underlätta för de familjer som vill flytta till länet. 12 Se sid. 8 i denna rapport. Förslag på faktorer som skulle förbättra livsvillkoren enligt de kvinnor och män som besvarade enkäten Blir du kvar i vårt län. 11

14 Bryt könsmönstren inom utbildningssektorn Gör utbildningarna attraktiva för både kvinnor och män genom mentorskap, förändrade kulturer, informationsmaterial samt, sist men inte minst, attityden hos rådgivare. Om både kvinnor och män utbildar sig inom alla yrken så ökar rekryteringsunderlaget för arbetsgivare. En ökad samverkan mellan arbetsgivare och utbildningssektorn kan bidra till detta. Ett bra initiativ för att locka fler till vård och omsorg i länet, är arbetet med Hälso- och vård college, där ett av målen är att öka antalet män till vård och omsorg. För att kunna bryta könssegregeringen på arbetsmarknaden måste den även brytas inom skola och utbildning. Detta skulle leda till att såväl skola/utbildning som arbetsmarknad skulle bli mindre begränsad för både flickor och pojkar, kvinnor och män, vilket skulle underlätta framtida rekrytering hos länets arbetsgivare. Lika rätt till skattefinansierad fritid oavsett kön Kvinnor motionerar mer än pojkar utanför de traditionella föreningsformerna. De gör sådant som inte i lika hög grad är bidragsberättigande, som till exempel workout, balett, dans, ridning etc. Kvinnors aktiviteter riskerar därmed att förbli dolda för dem som beslutat om resurserna. Resursfördelningen gynnar idag huvudsakligen män. Det är männens intressen som har skapat normen för hur dagens Idrotts-Sverige ser ut. Både bidragssystem och anläggningar är byggda utifrån mäns sätt att idrotta. Män använder i högre grad sporthallar, repetitionslokaler för musik, skidanläggningar, fritidsgårdar, fotbollsplaner och musikhus. Kvinnor nyttjar simhallar och ridhallar i högre grad. Det gäller för kommunerna att vara lyhörda för skillnader i behov mellan kvinnor och män, men också se att kvinnor och män mer och mer breddar sitt beteendemönster. Kommunerna, bör utforma riktlinjer för en fritidspolitik som utgår från jämställdhet. Detta skulle kunna bidra till att unga kvinnor upplever att villkoren motsvarar deras förväntningar och behov, vilket även kan bidra till ökad attraktivitet för kommunerna. 12

15 LÄS MER Statistik, Checklistor, Jämställdhetsintegrering, Jämställd budget, Jämindex, Könsuppdelad statistik - Ett nödvändigt medel för jämställdhetsanalyser. SCB. CBM 2004:1 På tal om kvinnor och män Jämindex Jämna steg Checklista för jämställdhet i fysisk planerig. Boverket Gör det jämt Att integrera jämställdhet i verksamheten. Innehåller; Trestegsmodell för jämställdhetsintegrering, Genderprogram för social välfärd, Jämställd budgetprocess, Balanserad styrning, LOTS, Nyckeltal, 3R metoden, Checklistor mm. Genderbudgeting, se mer på ANP 2006:765 eller TEMA NORD 2006:571 Ingrid Osaka. Tvättsäcksprojektet genusskillnader in på bara skinnet. Universitet i Linköping. Jämställdhetsarbete med kvalitet En handbok för arbetsplatsen. Syvonne Nordström & Camilla Simonsson. Länsstyrelsen i Jämtlands län. Jämställd socialtjänst Meddelandeblad Ett första steg mot jämställd socialtjänst Meddelandeblad oktober Finns på Sanning och konsekvens En rapport från programberedningen Kommunerna och jämställdheten. Svenska Kommunförbundet. Stockholm Jämställd fritid Fritid i förändring - Om kön och fördelning av fritidsresurser. Slutbetänkande från fritidsutredningen. SOU 1996:3. ISBN Idrottsanläggningar En resurs för alla? Beställning av skriften riksidrottsforbundet@rf.se Jämställt Transporsystem Projekt inom Östersunds kommun. Här beskrivs Trygghetsvandring, Planering för ett jämställt järnvägstransportsystem, Kvinnor, män och transporter. Kommunikation och samråd med fokus på jämställdhet, mm. mentationjamstallttransportsystem ea836d78c html 13

16 Tillväxt och utvecklingsprogram Regional utvecklingsstrategi. Antagen av rådet för Regional utveckling och Länsstyrelsen Rapport om Norrlands tillväxt En analys av perioden 1993 till Sörensson Robert och Westin Lars, CERUM Centrum för regional vetenskap, Umeå Universitet Ladda hem kartan över antal män i förhållande till antal kvinnor Projekt Gensyn

17 Familjeförhållanden uppdelat på kommunnivå Bilaga 1. Andel (%) Andel (%) barn som bor med Antal Län Genom- Kommun snittligt barn med Båda Styv- Ensam- separationer antal barn utländsk ursprungliga förälder stående per 100 barn per familj bakgrund föräldrar förälder Jämtlands län 1, ,54 Ragunda 1, ,89 Bräcke 1, ,91 Krokom 1, ,62 Strömsund 1, ,37 Åre 1, ,53 Berg 1, ,10 Härjedalen 1, ,70 Östersund 1, ,08 Riket 1, ,12 Familjeförhållanden Källa SCB Andel kvinnor i förhållande till män år En av variablerna som mäts i Jämindex, är andel unga vuxna. Här nedan jämförs kommunerna i länet. I samtliga kommuner är det ett överskott på män förutom i Bergs kommun år 2005 som var ett tillfälligt trendbrott. Härjedalens kommun ligger sämst till i hela landet. Berg kvinnor 45,1 48,1 46,5 48,6 47,1 46,5 45,5 46,9 48,7 50,3 skillnad kv - m -9,9-3,8-7,0-2,8-5,7-7,0-9,0-6,2-2,6 0,5 Bräcke kvinnor 47,5 45,7 48,3 48,3 48,2 48,8 51,0 49,2 47,5 47,9 skillnad kv - m -4,9-8,7-3,4-3,4-3,5-2,5 2,0-1,6-5,0-4,3 15

18 Härjedalen kvinnor 47,1 47,4 45,7 44,4 44,5 43,6 42,8 42,7 43,4 43,9 skillnad kv - m -5,9-5,2-8,7-11,2-11,0-12,8-14,4-14,5-13,1-12,2 Krokom kvinnor 49,2 48,6 49,3 49,1 49,2 49,1 50,1 49,5 49,9 49,0 skillnad kv - m -1,6-2,7-1,5-1,7-1,6-1,8 0,1-0,9-0,2-1,9 Ragunda kvinnor 42,2 45,1 46,1 45,7 47,2 48,7 48,6 46,5 47,7 47,4 skillnad kv - m -15,5-9,9-7,7-8,6-5,5-2,6-2,9-6,9-4,5-5,2 Strömsund kvinnor 46,5 46,9 46,8 45,7 45,9 46,4 46,8 47,7 46,8 45,9 skillnad kv - m -7,0-6,3-6,4-8,6-8,3-7,2-6,5-4,6-6,5-8,3 Åre kvinnor 48,6 47,8 49,2 48,5 46,5 46,8 47,2 48,0 47,9 47,7 skillnad kv - m -2,8-4,5-1,5-3,1-7,1-6,4-5,6-4,0-4,2-4,5 Östersund kvinnor 49,7 48,7 48,6 48,2 48,3 48,3 48,5 48,4 48,4 48,5 skillnad kv - m -0,5-2,6-2,7-3,5-3,4-3,3-3,0-3,3-3,3-3,1 Andel kvinnor i förhållande till män. Källa SCB 16