BEDÖMNING AV RÖSTKVALITET MED KORRELOGRAM

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BEDÖMNING AV RÖSTKVALITET MED KORRELOGRAM"

Transkript

1 KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för klinisk vetenskap, Intervention och teknik, CLINTEC Enheten för logopedi och foniatri Karolinska universitetssjukhuset Huddinge BEDÖMNING AV RÖSTKVALITET MED KORRELOGRAM jämförelse med auditiv perceptuell bedömning Lena Bjärnelid & Lisbeth Lindquist Magisteruppsats i logopedi, 20 p Logopedkurs 25 Höstterminen 2005 Handledare: Britta Hammarberg Svante Granqvist

2 SAMMANFATTNING...3 ABSTRACT OREGELBUNDENHET I FONATIONEN F0-EXTRAKTION RÖSTKVALITETERNA SKRAP, SKROVEL, KNARR OCH DIPLOFONI FYSIOLOGISKA ASPEKTER AV RÖSTKVALITET SPEKTROGRAM KORRELOGRAM SYFTE OCH HYPOTESER SYFTE HYPOTESER METOD URVAL AV RÖSTER DEN PERCEPTUELLA BEDÖMNINGEN Röstbedömningsprotokollen Definitioner av röstbedömningsparametrar BEDÖMNINGEN MED KORRELOGRAM Korrelogrambedömningsprotokollet Definitioner av korrelogrambedömningsparametrarna GRUNDTONSANALYS MED HISTOGRAM STATISTISK BEARBETNING FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN RESULTAT INTERBEDÖMARRELIABILITET FÖR SVEA-BEDÖMNINGARNA JÄMFÖRELSE AV GRUNDTONSFREKVENSBEDÖMNINGAR SVEA-VÄRDENA KORRELERADE MED KORRELOGRAMBEDÖMNINGARNAS VÄRDEN JÄMFÖRELSE MELLAN ANDRA- OCH FÖRSTA-INSPELNINGARNA Jämförelse av SVEA-bedömningarnas värden Jämförelse av korrelogrambedömningarna KORRELATION MELLAN KORRELOGRAMPARAMETRARNA DISKUSSION GRUNDTONSMÄTNING SVEA-VÄRDENAS SAMVARIATION MED KORRELOGRAMBEDÖMNINGARNAS VÄRDEN JÄMFÖRELSE AV FÖRSTA- OCH ANDRA-INSPELNINGARNA SAMVARIATION MELLAN KORRELOGRAMPARAMETRARNA VAD KAN KORRELOGRAMMET TILLFÖRA I NULÄGET? MÖJLIGA FELKÄLLOR FRAMTIDA STUDIER AVSLUTANDE DISKUSSION SLUTSATSER OCH SAMMANFATTNING...44 TACK...46 REFERENSER...47 Bilaga 1 Bilaga 2 2

3 Sammanfattning Inom klinisk verksamhet är auditiv perceptuell röstanalys den vanligaste metoden för bedömning av röstkvalitet. Datorbaserad akustisk analys av röster kan ibland vara ett användbart komplement till auditiv perceptuell analys och kan även ha vissa fördelar jämfört med denna. Korrelogrammet är en nyutvecklad metod för datoriserad röstanalys. Korrelogrammet har tidigare beskrivits i en studie (Granqvist & Hammarberg 2003) där exempel på korrelogram visas och analyseras. Korrelogrammet är i första hand avsett att visa på kandidater till F0, i röster där F0- extraktion kan vara problematisk pga. att fonationen är operiodisk. Något dövtest, där en bedömare får göra en enbart visuell bedömning av röstkvalitet, har tidigare inte gjorts. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur visuell bedömning med korrelogram överensstämmer med auditiv perceptuell bedömning av röster och därmed fördjupa kunskapen om hur korrelogrammet fungerar som analysmetod. Studien syftade även till att undersöka om korrelogrammet visade de förbättringar i röstkvalitet som enligt den auditiva perceptuella bedömningen ägt rum hos samtliga försökspersoner mellan inspelningarna. Det gjordes även en jämförelse mellan de olika bedömda parametrarna i korrelogrammet. Två röstinspelningar från vardera av 23 patienter med någon av diagnoserna recurrenspares, kronisk laryngit, reinkeödem eller stämbandsknottror ingick i studien, således sammanlagt 46 röstinspelningar. Rösterna hade valts ut ur en databas av inspelningar på en röstklinik. Urvalskriterierna var kraftigt hes/skrovlig/avvikande röst vid första inspelningen och klar förbättring vid andra inspelningen. Författarna bedömde rösterna perceptuellt och korrelogrammets konstruktör bedömde rösterna visuellt med hjälp av korrelogram. Resultaten bekräftade det samband mellan auditivt perceptuellt bedömt taltonläge och visuellt bedömt grundtonläge i korrelogrammet som förväntades i hypoteserna i föreliggande studie. Resultaten visade även en del andra statistiskt signifikanta samband, det tydligaste mellan auditivt perceptuellt bedömt knarr och visuellt bedömd kandidatbredd samt sidband i korrelogrammet. Kandidatbredd och sidband samvarierade även sinsemellan. 3

4 Abstract Using the correlogram for voice evaluation a comparison with auditory perceptual evaluation In clinical practice, auditory perceptual voice analysis is the most basic method used to evaluate voice quality. Computerized acoustic voice analysis can sometimes be a useful complement to auditory perceptual analysis and it can also imply certain advantages. The correlogram is a newly invented computer method for voice analysis. The correlogram has previously been described in a paper by Granqvist & Hammarberg (2003) in which examples of correlograms were displayed and analyzed. The main purpose of the correlogram is to show F0 candidates for voices in which F0- extraction may be problematic because of aperiodicity. Until now no mute-test, in which a person has made an evaluation of voice quality exclusively visually, has been carried out. The present study aimed at investigating to what extent visual evaluation of a correlogram agreed with auditory perceptual voice analysis and also at gaining knowledge in a broader sense in what ways the correlogram works as a method for voice analysis. A second purpose of this study was to find out whether the correlogram could be used to reflect improvement due to voice therapy or surgery. Finally, a comparison was made between the parameters that had been evaluated in the correlogram. In the present study two voice recordings of each of 23 patients, diagnosed with either one of the diagnoses vocal fold paralysis, chronic laryngitis, Reinke s edema or vocal nodules, were included, thus in all 46 recordings. The recordings were taken from a database of recordings at a voice clinic. The criteria for inclusion were very hoarse/rough/abnormal voice at the first recording and considerable improvement at the second recording. The authors evaluated the voices auditory perceptually and the inventor of the correlogram evaluated the same recordings visually from the correlograms. The results confirmed the agreement between the auditory perceptual evaluation of F0 and the F0 evaluated in the correlogram, as was expected from the hypothesis of the present study. The results pointed out a couple of significant correlations, the most verified between auditory perceptually evaluated vocal fry and visually evaluated candidate width and sidebands. There was also a significant correlation between candidate width and sidebands. 4

5 1. Inledning När man bedömer en röst brukar man analysera röstens kvalitet, styrka och läge. Analys av röster kan göras med hjälp av röstanalysprogram. De röstanalysprogram som finns idag ger en tillförlitlig bedömning av grundtonen, F0, för röster med normal grad av aperiodicitet. Med aperiodicitet menas att ljudvågen innehåller oregelbundna svängningar. Dessvärre ger dessa program inte en säker bedömning av F0 när rösten har en hög grad av aperiodicitet, eftersom dessa röster inte har någon stabil grundtonsfrekvens. Flera studier har gjorts som tyder på att det finns röstanalysprogram som fungerar bra när det gäller F0-extraktion av normala röster (Karnell, Hall & Landahl 1995, Bielamowics, Kreiman, Geratt et al 1996, Titze och Liang 1993). Enligt Askenfelt & Hammarberg (1986) får grundtonsdetektorn svårigheter att urskilja en stabil grundtonskandidat hos störda röster. Korrelogrammet är en nyutvecklad metod för röstanalys som, istället för att vid F0-extraktion ange en grundtonsfrekvens visar flera tänkbara kandidater för F0 (Granqvist & Hammarberg 2003). Rätt kandidat, dvs. första-kandidaten, väljs ut manuellt. I de fall första-kandidaten är otydlig kan det vara andra-kandidaten som är rätt kandidat. Detta innebär att man slipper få felaktigt F0-värde som kan förstöra resultaten av vidare analys. Eftersom korrelogrammet visar periodiciteten i rösten, och därmed också eventuell aperiodicitet, dvs. instabil F0, skulle det vara tänkbart att detta skulle säga något om röstens kvalitet. Föreliggande studie syftar till att göra korrelogrambedömningar av olika avvikande röster utan att bedömaren får lyssna på rösterna. 1.1 Oregelbundenhet i fonationen Grundtonsfrekvensen, F0, (Hz) motsvarar vibrationshastigheten hos stämbanden. I vanliga fall mäter man det genomsnittliga F0-värdet för att se om frekvensen är normal för patientens ålder och kön. Standardavvikelsen hos grundtonsfrekvensen och frekvensomfånget i talrösten mäts för att man ska se hur mycket F0 varierar. Hos en monoton röst kan man förvänta sig en liten standardavvikelse och litet frekvensomfång (Colton and Casper 1996). F0 kan mätas under fonation av uthållna vokaler eller under läsning av en text. F0 varierar beroende på vilket talmaterial som används och variationen är mycket mindre för uthållna vokaler (Colton & Casper 1996). Användandet av textläsning eller ett stycke ur en konversation ger oftast större variation i grundtonsfrekvens, vilket gör grundtonsextraktion till en mer komplex procedur eller en som kräver dyrare utrustning (Colton & Casper 1996). Hirano (1981) menade att många röstrubbningar är mer uppenbara under början och slutet ( the transitional phases ) av fonationen. Han påpekade också att det inte finns någon standardiserad procedur för att välja ut avsnitt som lämpar sig för akustisk analys. Titze (1995) skrev om begreppen perturbation och fluktuation som generella fenomen av oregelbundenhet i den mänskliga rösten. Perturbation anses vara en mindre störning eller en temporär förändring från det förväntade beteendet. Fluktuation beskrevs av Titze (1995) som en mer allvarlig avvikelse från ett mönster. Whereas a perturbed system usually returns to normal (it is attracted to a stable state), a fluctuation system is somewhat out of control; it cannot find a stable state (s. 6). Ett exempel på fluktuation är rösttremor. Rösttremorn eller vibratot är ett mönster i sig snarare än en avvikelse från ett mönster. Även röster som uppfattas som normala innehåller en del fluktuation. There is something about a low frequency fluctuation in the voice that makes it warm and acceptable (Titze 1995). Titze (1995) definierade jitter som a short-term (cycle-to-cycle) perturbation in the fundamental frequency of the voice (s. 6). Jitter finns i viss mån hos alla talare och graden varierar med ålder, kön och fysiska förutsättningar (Colton & Casper 1996). 5

6 Shimmer är, enligt Titze (1995), a short-term (cycle-to-cycle) perturbation in amplitude (s. 6). Begreppet shimmer kan användas om sång men beskriver då a beautiful bell-like vocal quality och bör inte förväxlas med begreppet shimmer som används om tal (Titze 1995, s. 7). Vid oregelbunden fonation kan spektrala toppar, mellandeltoner (eng. subharmonics), uppstå. Sådana frekvenser beskrevs av Titze (1995) som frequencies that lie between or below the harmonic frequencies and are rational divisions of the fundamental frequency (eg. ½, 1/3) or their integer multiples (Titze 1995, s. 34). 1.2 F0-extraktion Inom forskning kring röstkvalitet är grundtonsextraktion (F0-extraktion) särskilt relevant (Granqvist & Hammarberg 2003). F0-extraktion innebär att man mäter grundtonen. De värden som kan erhållas vid F0-extraktion är medelvärde, typvärde samt standardavvikelse av F0 som kan räknas om till omfång. Som nämnts i inledningen har flera studier gjorts som tyder på att det finns röstanalysprogram som fungerar bra när det gäller F0-extraktion av normala röster. Karnell (1995) jämförde de tre röstanalysprogrammen Voice Analysis Program, Cspeech och AUDED/SEG och fann en hög korrelation mellan programmen vad gäller F0-mätning men låg korrelation vad gäller perturbationsmätning. Bielamowics et al (1996) jämförde Cspeech, Computerized Speech Laboratory och SoundScope och fann att programmen överensstämde väl, men inte perfekt, vad gäller F0- mätning. Bielamowics et al (1996) konstaterade att de skillnader i F0 som programmen visade inte kunde förklaras eftersom kommersiella system inte ger information om var i cykeln som mätningen börjar och slutar. Titze och Liang (1993) jämförde tre metoder för F0-extraktion för att undersöka hur denna extraktion påverkar resultatet av perturbationsmätning. Studien handlade om F0-extraktion då perturbationen var mindre än 5 %. Av de metoder som jämfördes visade sig waveform matching vara mer resistent mot brus och små inslag av amplitudfluktuation än peak-picking och zerocrossing. Slutsatsen som drogs var att waveform matching var den metod som fungerar bäst när frekvensvariationerna understiger 6 % per period. För signaler med större variation mellan perioderna ansåg Titze & Liang att det inte gick att rekommendera någon av metoderna i nuläget. Som nämnts ovan får grundtonsdetektorn svårigheter att urskilja en stabil grundtonskandidat vid analys av störda röster. Askenfelt & Hammarberg (1986) beskrev hur mellandeltoner påverkar grundtonsdetektorn i system med double peak-picking algoritm. I en sinusvåg på t ex 200 Hz mäts varje topp men då en delkomponent på 100 Hz tillkommer så sker mätning vid varannan topp. 1.3 Röstkvaliteterna skrap, skrovel, knarr och diplofoni Störda röster kännetecknas ofta av instabilitet i frekvens och amplitud. Hos en röst med t.ex. någon av diagnoserna kronisk laryngit, reinkeödem, recurrenspares eller stämbandsknottror är frekvensoch amplitudvariationen större än normalt (Colton & Casper 1996). Den stora frekvens- och amplitudvariationen innebär att rösten perceptuellt kommer att innehålla varierande grad av framför allt skrovel, skrap, knarr och diplofoni. I Askenfelt & Hammarbergs studie (1986) undersöktes förhållandet mellan sju olika sätt att mäta perturbation i röster (löpande tal). De olika sätten att mäta rankades utifrån jämförelse med perceptuell bedömning av rösterna. Resultatet visade att standardavvikelsen av distributionen av relativa skillnader mellan närliggande pitch periods var det mest lämpliga perturbationsmåttet att använda kliniskt. Det framhölls också i studien att variationer i röstkvalitet i löpande tal, som beror på skiftande tonhöjd och intensitet, ger information om röstfunktionen. Huddénius (2001) rapporterade att logopederna på Kullbergska sjukhuset, Katrineholm, hade noterat att grundtonshistogram över oregelbundna röster, vilka perceptuellt uppfattas som skrovliga, 6

7 skrapiga och knarriga, ofta hade en bimodal fördelning av F0. Med bimodal fördelning menas att grundtonsdetektorn registrerar på två olika frekvenser t ex både på 200 Hz och på 100 Hz. Efter terapi, då rösten innehöll mindre av skrovel, skrap och knarr, märkte man att registreringen på den låga frekvensen hade minskat, och att F0-fördelningen bara hade en puckel. Diplofoni ( diplophonia ) definierades av Titze (1995) som phonation in which the pitch is supplemented with another pitch that corresponds to a frequency an octave higher; some roughness is usually perceived; dynamically, there is a period doubling (an F0/2 subharmonic) (s. 32) (fonation i vilken tonhöjden kompletteras av en annan tonhöjd som ligger på en frekvens en oktav högre upp, en del skrovel brukar höras, dynamiskt finns det en perioddubblering (en F0/2 subharmoni). Colton & Casper (1996) skrev att diplofoni betyder att two distinct pitches are perceived simultaneously during phonation (s. 20). Cavalli & Hirson (1999) betonade att det är just den simultana förekomsten av två tonhöjder som skiljer diplofoni från andra röstparametrar. Den simultana förekomsten is important in distinguishing diplophonia from yodelling, in which there are rapid pitch breaks from one pitch to another in quick succession, and from creak, which may comprise two main frequency components derived from alternating short and long pitch periods (s. 542). Definitionen av skrovel ( roughness ) varierar mellan olika forskare (Imaizumi 1986, s. 457). Skrovel definieras ofta som en oregelbundenhet t.ex oregelbundenhet i stämbandssvängningarnas amplitud, icke-harmoniska komponenter och lågfrekventa bullerljud (Imaizumi 1986, s ). I sin studie drog Imaizumi (1986) slutsatsen att the accoustic correlates of rough voice are not only the multiplicative variations which occur over several pitch periods, but also those which are synchronous with the vocal pitch period (s ). Imaizumi (1986) påpekade dock att resultatet av studien inte motsäger att oregelbundenheter kan iakttas i talvågformen. Röster med mellandeltoner kan uppfattas som skrovliga (Titze 1995, s. 34). Skrovel definierades av Askenfelt och Hammarberg (1986) som low-frequency phonatory irregularity, presumably related to some kind of irregular vocal fold vibrations (s. 53). Skrap ( gratings/scrape ) är en term som använts särskilt vid svenska röstkliniker och brukar definieras som högfrekvent skrovel. Hammarberg (2000 a) definierade skrap som high-frequency phonatory irregularity, presumably related to some kind of irregular vocal fold vibrations at higher pitch than rough voice. Knarr ( vocal fry/creakiness ) förekommer vid sjunkande subglottalt tryck i kombination med vissa vokaler och tonhöjder och definierades av Askenfelt & Hammarberg (1986) som a rapid series of taps, like a stick being run along a railing; low-frequency periodic vibration (s. 53). Enligt Fujimura (1988) finns det i knarrig röst en tendens att grundtonsfrekvensen alternerar mellan olika värden i andra delar av yttrandet än mot slutet. Detsamma gäller vid en del röstrubbningar. I en studie om förhållandet mellan deltoner och bruskomponenter vid heshet delade Yanagihara (1967) in hesa röster i fyra typer utifrån spektrografisk analys. Han menade att det är kliniskt användbart att klassificera röster enligt grad av heshet av två anledningar. Den ena är att graden av heshet kan uttryckas som en siffra. Den andra är att den objektiva akustiska graden av heshet baserad på hans metod (spektrografisk analys) väl överensstämmer med subjektiv perceptuell grad av heshet. Typ 1 innebär att de regelbundna harmoniska komponenterna är blandade med bruskomponenter, huvudsakligen i vokalernas formantregion. Typ 2 innebär att bruskomponenterna i den andra formanten hos vokalerna /e/ och /i/ dominerar över de harmoniska komponenterna och några få bruskomponenter tillkommer i högfrekvensregionen över 3000 Hz hos vokalerna /e / och /i/. 7

8 Typ 3 innebär att andra formanten hos/e/ och /i/ är helt ersatt av bruskomponenter och de tillkommande bruskomponenterna över 3000 Hz förstärker ytterligare sin energi och utökar sin omfattning. Typ 4 innebär att andra formanten hos /a/, /e/ och /i/ är ersatt av bruskomponenter och till och med den första formanten hos alla vokaler förlorar ofta sina periodiska komponenter, vilka ersätts av bruskomponenter. Dessutom tillkommer intensifierade högfrekventa bruskomponenter. Yanagihara (1967) betonade dock att kvaliteten hos en hes röst inte bara beror på bruskomponenter och förändringar i harmonisk struktur, utan en annan aspekt av heshet är aperiodicitet i grundtonsfrekvensen. Olika klassifikationer har använts när man bedömer rösters kvalitet. Titze (1995) delade in röster i tre olika typer utifrån graden av periodicitet. Typ 1 innebär att rösten innehåller nästan helt periodiska signaler som inte visar någon kvalitativ förändring i det talavsnitt man analyserat. Typ 2 innebär att signalerna i rösten har kvalitativa förändringar i det talavsnitt man har analyserat eller signaler med subharmonier eller modulerande frekvenser vars energi närmar sig grundtonsfrekvensen; därför finns det inte en enda tydlig grundtonsfrekvens under talavsnittet. Typ 3 innebär signaler som inte verkar ha någon periodisk struktur alls. 1.4 Fysiologiska aspekter av röstkvalitet Avvikande röstkvalitet kan ha funktionella (t.ex. röstmissbruk) eller organiska orsaker. Ofta är det funktionella och organiska faktorer i samverkan som orsakar den avvikande röstkvaliteten. Röstmissbruk kan lägga grunden till organiska röstrubbningar och likaledes kan organiska avvikelser lägga grunden till funktionella röstrubbningar. De röstkvaliteter som nämnts ovan (skrovel, skrap, knarr och diplofoni) är vanliga vid diagnoserna kronisk laryngit, reinkeödem, recurrenspares och stämbandsknottror. Flera beskrivningar har gjorts av Fritzell 1977, Aronson 1990, Casper & Colton 1996, Borell, Sääf-Rothoff & Södersten Dessa beskrivningar sammanfattas kort nedan. Kronisk laryngit (kroniskt inflammatoriskt retningstillstånd i larynxsslemhinnan) utmärks av ett lågt röstläge, skrovel och hyperfunktion. Vid kompensationsbeteende kan högt läge och pressat läckage förekomma. Det kan också vara svårt att höja rösten. Karakteristiskt för reinkeödem (kroniskt ödem i Reinkes skikt i stämbandsslemhinnan) är lågt eller uppressat röstläge, ibland fladder, kompensatorisk press och grov, skrovlig röst. Recurrenspares (total eller partiell förlamning av de inre larynxmusklernas funktion) innebär en nedsatt rörlighet eller immobilitet av vanligen det ena stämbandet eller båda stämbanden. Det stillastående stämbandet brukar orsaka en läckande röst med registerbrott, diplofoni och afoniska inslag. En person med recurrenspares blir ofta lätt andfådd och röststyrkan blir låg. Recurrenspares kan orsaka en sekundär röststörning i form av kompensatoriskt pressad falsettklang, fickbandsfonation och pressat läckage. Vid stämbandsknottror (bilaterala uppdrivningar av stämbandsslemhinnan i ytliga lagret av lamina propria) blir rösten ofta knarrig, skrapig och instabil med afoniska inslag. Röstläget är ofta lägre än normalt. Stämbandsknottror kan orsaka en sekundär röststörning då rösten kan bli läckande eller kompensatoriskt pressad. 1.5 Spektrogram Inom klinisk verksamhet är perceptuell röstanalys den vanligaste metoden vid bedömning av röstkvalitet. I ökande omfattning använder logopeder även datorprogram för både akustisk och perceptuell röstanalys för att utvärdera röstterapi. Ett sådant program är SoundSwell (Ternström 8

9 2000). I SoundSwell kan man göra grundtonsanalys, spektrumanalys och långtidsmedelvärdesspektrum (LTAS). Spektrumanalys innebär att man mäter hur energin i en röst fördelar sig vid olika frekvenser. Av spektrumanalysen framgår t.ex. om det finns mycket lågfrekvent eller högfrekvent brus i rösten, dvs. skrovel eller skrap. Spektrogrammet är mycket viktigt inom övrig talforskning men inte lika användbart inom röstforskningen (Lindblad 1992). Smalbandsspektrogram har fin frekvensupplösning men grov tidsupplösning, därför kan man se de enskilda deltonerna. I bredbandsspektrogram, som har grov frekvensupplösning men fin tidsupplösning, kan man ofta se glottispulserna men inte de enskilda deltonerna. Formanterna syns tydligare i bredbandsspektrogram. Den information vi helst tar från bredbandsspektrogram är, enligt McAllister (1994), formantfrekvenser och tidsförlopp dvs. formanternas och andra spektrala egenskapers förändringar i tiden. Spektrogram kan användas för att analysera störda röster så som beskrivits ovan (Yanagihara 1967). Brus och svaga ljud har egenskaper som enkelt kan studeras i ett spektrogram. I ett spektrogram av en störd röst finns det mer brus och mindre energi i harmonierna (Colton & Casper 1996). LTAS visar en genomsnittlig energifördelning för en längre tidsperiod, och har använts i ett flertal studier av störd röstfunktion, bl.a. av Hammarberg (1986). 1.6 Korrelogram Korrelogram är ett röstanalysprogram som skapats av Svante Granqvist vid Institutionen för Tal, Musik och Hörsel vid KTH. Korrelogrammet saluförs som programvara hos SoundSwell Signal Workstation software (Hitech Development AB, Sweden). Korrelogrammet kan användas för F0-analys. Hammarberg (2000 b) rapporterade att korrelogrammet som analysmetod med lyckat resultat har använts för semi-manuell F0-extraktion av gravt dysfoniska röster (typ 2 enligt Titzes klassifikation). e n p o j k e k o m e n d a g i n s p r i Figur 1: Bild av ett korrelogram av yttrandet En pojke kom en dag inspri Korrelogrammet visar de möjliga frekvenser där F0 kan ligga utan att peka ut någon av kandidaterna som F0. F0-kandidaterna visas som mörka horisontella band vid olika frekvenser och längs en tidsaxel. I stället för en extraherad F0-kurva ger korrelogrammet en bild av periodiciteten i rösten. Korrelogrammet är tredimensionellt med tid på x-axeln, korrelationsfördröjning inverterad till frekvens på y-axeln och korrelation på z-axeln. Z-axeln visas i gråskala som i ett spektrogram. Fördröjningar som motsvarar heltalsmultipler av periodtiden ger hög korrelation och resulterar i kandidater vid F0, F0/2, F0/3 osv. (Granqvist & Hammarberg 2003). Bild av ett korrelogram visas i figur 1. 9

10 Korrelogrammet bygger på wave-form matching. Fördelarna med wave-form matching är att känsligheten för brus är låg (Titze & Liang 1993), man kan få flera mått av F0 per period och den är oberoende av var man påbörjar sin mätning (Granqvist & Hammarberg 2003). Sidband uppträder i korrelogrammet då en överton sammanfaller med en formant och är oftast ljusare grå än F0-kandidaterna (Granqvist & Hammarberg 2003). Sidband är ett tecken på en välexciterad första formant, vilket innebär att glottispulserna innehåller relativt hög energi vid frekvensen för första formanten. Första formanten blir då stark i förhållande till grundtonen. Sidband syns oftare på lägre grundton eftersom en hög grundton med ett glest grundtonsmönster gör det troligare att formantfrekvensen hamnar mellan deltonerna. Således uppträder sidband oftare hos mansröster än hos kvinnoröster. Klangfulla, starka, men även pressade röster kan ha sidband. Läckande röster och en del konsonanter (t.ex. /m, n, l, b/) saknar typiskt sidband. Kandidatbredd är relaterat till förekomst av sidband. Det finns ett samband mellan breda kandidater och en grundtonsdominerad röst. Likaså finns det ett samband mellan smala kandidater med sidband och en formantfrekvensdominerad röst. Med formantfrekvensdominerad röst menas att den innehåller en välexciterad formant. Breda kandidater innebär att det finns en svag första formant i förhållande till grundtonen. Detta tyder på ett hypofunktionellt läckage (Granqvist & Hammarberg 2003). Normala röster verkar ha ganska smala kandidater och grundtonskandidaten är relativt stabil. Deltoner och subharmoniska svängningar går att påvisa i korrelogrammet genom att man observerar förhållandet mellan kandidaterna. I korrelogrammet motsvarar första kandidaten F0. En kandidat vid F0/2 behöver inte betyda att det finns en subharmonisk svängning (Granqvist & Hammarberg 2003). Subharmoniska svängningar syns inte direkt i korrelogrammet men det finns karakteristika som tyder på förekomsten av sådana t.ex. en konstant (i frekvens) andra kandidat (C2) och en varierande första kandidat (C1) (vid bicyklicitet) (Granqvist & Hammarberg 2003). Bicyklicitet kan göra att rösten uppfattas som knarrig eller diplofon. Bicyklicitet kännetecknas av en första kandidat som hoppar upp och ner varannan glottispuls. Bicyklicitet får också till följd att andra kandidaten ligger på en stabil frekvens. Vid bicyklicitet finns således en stabil andra kandidat och en fluktuerande första kandidat. I princip ligger alla jämna kandidater stabila och alla udda hoppar, men de högre ordningarnas kandidater (lägre frekvens) kan vara svåra att följa i frekvenskorrelogrammet. Ibland ser man även tricyklicitet, men sällan utan bicyklicitet, rösten hoppar mellan dem. En stabil tredje kandidat samt varierande första och andra kandidater tyder på tricyklicitet. Svag periodicitet syns i t ex skrovliga röster. Skrovel kännetecknas av kaos dvs. det är svårt att hitta stabila kandidater överhuvudtaget. Ofta finns inslag av bi- eller tricyklicitet, men det är knappast de som dominerar lyssningsintrycket. I korrelogrammet kan man i störda röster se stora fluktuationer i frekvens hos första kandidaten. Vid frekvensperturbation, jitter, låter rösten skrovlig eller skrapig. Knarr verkar kunna ha flera akustiska karaktäristika: antingen bicyklicitet eller glesa glottispulser. Skrap har slående likheter med bicykliskt knarr, i korrelogrammet (Granqvist & Hammarberg 2003) Naturligtvis är det lättare att upptäcka visuella tecken då man på förhand känner till röstkvaliteten eller om man får lyssna på rösten samtidigt som den visas i korrelogrammet. Frågan återstår därför om det med enbart visuell analys går att skilja störda röster från normala och om det går att skilja de olika röstparametrarna från varandra i korrelogrammet. Med anledning av detta är denna undersökning upplagd som ett dövtest där bedömaren inte vet något annat om rösten som avbildas med korrelogrammet än att den kan innehålla skrovel, skrap, diplofoni, knarr eller ingetdera. Ingen sådan studie har tidigare gjorts av korrelogrammetoden. 10

11 2. Syfte och hypoteser 2.1 Syfte Syftet med denna studie är att ge ökad kunskap om korrelogram som analysmetod och att underlätta F0 analys vid alla sorts röstkvalitéer. Syftet är också att undersöka om det kan finnas mönster i korrelogrammet, som kan relateras till olika slags röstkvaliteter. Dessutom har syftet varit att ta reda på om det finns några parametrar hos korrelogrammet som samvarierar och om korrelogram kan påvisa förändringen i röstkvalitet såsom t.ex. förändringar under röstterapi. 2.2 Hypoteser Det förväntas utifrån den förhandsinformation som finns att tillgå om korrelogrammet och som redogörs för i inledningen (Granqvist & Hammarberg 2003) att en del röstavvikelser kan kännas igen i korrelogrammet. Det förväntas därför att man ska hitta en del samvariation, främst mellan: multicyklicitet och knarr afoni och fonationsavbrott taltonläge och grundtonläge kaos och skrovel/skrap instabil grundton och grundtonsinstabilitet bred kandidat och hypofunktionell/läckande I Granqvist & Hammarberg (2003) visas korrelogram av sju olika röstexempel. Sex av exemplen är röster hos patienter med någon typ av diagnos och en är rösten hos en operasångare som sjunger. Utifrån de korrelogramtolkningar som gjorts i studien verkar det troligt att man kan avläsa oregelbundenheter i fonationen i korrelogrammet. Om man kan skatta grad av avvikelse med hjälp av korrelogrammet så verkar det också troligt att det går att se de eventuella förbättringar som skett efter röstbehandling. Resultaten borde också, enligt Granqvist & Hammarberg (2003), visa samband mellan: kandidatbredd och sidband 3. METOD Studien genomfördes i fem steg. 1. Fyrtiosex röstinspelningar valdes ut. 2. Röstinspelningarna bedömdes perceptuellt. 3. Samma röstinspelningar bedömdes också med hjälp av korrelogram. 4. En jämförelse av de olika bedömningarna gjordes och statistik räknades. 5. Grundtonsanalys med hjälp av F0x-program i SoundSwell gjordes på samtliga inspelningar. 3.1 Urval av röster Röstinspelningarna i studien valdes ut från röstarkivet vid Talkliniken, Karolinska universitetssjukhuset Huddinge. I röstarkivet finns patienterna inspelade på DAT-band fram till hösten Därefter började man göra inspelningarna på dator istället. Vi valde att utesluta DATbanden pga. tidsbrist och att det skulle bli ett alltför stort material att gå igenom. Röstinspelningarna 11

12 utgjordes av texten Ett svårt fall som används rutinmässigt på Talkliniken. Samtliga datorinspelningar av patienter i åldrarna år med diagnoserna reinkeödem, recurrenspares, stämbandsknottror och kronisk laryngit, som blivit inspelade vid minst två tillfällen, lyssnades igenom av författarna. Uppläsningar på andra språk än svenska samt inspelningar av patienter som förutom någon av ovanstående diagnoser även hade diagnosen dysartri uteslöts. Både kvinnor och män ingick i urvalet. Urvalet baserades främst på att man kunde höra en tydlig förbättring i röstkvalitet mellan de olika inspelningarna. Hädanefter benämns de som första-inspelningarna respektive andra-inspelningarna. Eftersom vi inte har tagit del av journalhandlingar vet vi inte vad patienterna genomgått mellan inspelningarna. Troligt är att många genomgått röstterapi och att ett mindre antal har opererats. Röstinspelningarna som valdes ut bedömdes ha varierande grad av skrovel, skrap, knarr och/eller diplofoni. Tjugotre patienter och således 46 inspelningar ingick i studien. Antal patienter med respektive diagnos samt könsfördelning framgår av tabell 1. Tabell 1: Diagnos och kön hos de 23 patienter som valdes ut för att ingå i studien. Män Kvinnor Recurrenspares 1 1 Kronisk laryngit 7 2 Reinkeödem 1 3 Stämbandsknottror 0 8 Summa 9 14 Röstinspelningarna överfördes från röstarkivet till SoundSwell (version 3.5). Inspelningarna avidentifierades och kodades med nummer innan de lades över på en CD. 3.2 Den perceptuella bedömningen Den perceptuella bedömningen av röstinspelningarna gjordes i tre steg. Steg 1. Vi lyssnade tillsammans med en av handledarna (BH) igenom rösterna och plockade ut de mest framträdande parametrar som rösten innehöll. Först spelades första-inspelningen (hela texten) för en patient upp och sedan spelades andra-inspelningen (hela texten) för samma patient upp. Efter detta spelades första-inspelningen (hela texten) upp igen innan första bedömningen gjordes. Vi diskuterade med handledaren kring vilka parametrar som förekom i hög grad i rösten. Steg 2. Efter den första bedömningen tillsammans med handledaren gjorde vi varsin bedömning av röstinspelningarna både med SVEA-protokollet (Hammarberg 2000 a) och med ytterligare ett röstbedömningsprotokoll (se nedan) av de mest framträdande parametrarna samt satte ut tidsangivelser från inspelningen då någon röstparameter var speciellt framträdande. Vi lyssnade först på första-inspelningen (hela texten) för en patient och sedan på andra-inspelningen (hela texten) för samma patient. Efter detta lyssnade vi på första-inspelningen (hela texten) igen innan första bedömningen gjordes. Vi lyssnade på varje röst så många gånger som vi ansåg nödvändigt. Steg 3. Slutligen gjordes ännu en enskild bedömning, varvid även mindre framträdande parametrar på SVEA-protokollet bedömdes. Detta gjordes för att varje röst skulle beskrivas så specifikt som möjligt. Vi lyssnade först på första-inspelningen (hela texten) för en patient och sedan på andrainspelningen (hela texten) för samma patient. Därefter lyssnade vi på första-inspelningen (hela texten) igen innan första bedömningen gjordes. Vi lyssnade på varje röst så många gånger som vi ansåg nödvändigt Röstbedömningsprotokollen Röstbedömningsprotokollet SVEA med 13 parametrar (Granqvist & Hammarberg 2000) och ett mer omfattande röstbedömningsprotokoll (Hammarberg 1986) användes vid den perceptuella analysen. På SVEA-protokollet fanns från början 13 parametrar att bedöma: Afoni/Intermittent afoni, läckande, 12

13 hyperfunktionell/pressad, hypofunktionell, knarr, hårda ansatser, skrovlig, skrap, instabil klang/taltonläge, registerbrott,diplofoni, register, taltonläge. Parametrarna hårda ansatser och register togs dock bort eftersom de inte ansågs relevanta för studien. 11 parametrar kvarstod (Bilaga 2). Parametrarna skattades på en 100 mm lång visuell analog skala (VA-skala). Ändpunkterna motsvarades av avsaknad av samt hög grad av. Parametern taltonläge skattades på en 160 mm VAskala och ändpunkterna motsvarades av lågt och högt. Ett mer omfattande röstbedömningsprotokoll med 26 parametrar (Hammarberg 1986) användes endast i steg 2. Skattningen bestod i att ta ställning till i vilken grad parametern förekom i rösten: inte alls, litet, måttligt, ganska mycket samt mycket genomgående. Detta formulär användes eftersom det innehåller fler parametrar än SVEA-protokollet. Det framkom efter att båda formulären använts att de extra parametrarna inte tillförde någon ytterligare information, utan att de parametrar som finns på SVEA-protokollet var tillräckliga för att bedöma de röster som ingick i studien Definitioner av röstbedömningsparametrar Afoni. Avsaknad av fonation, dvs. tonlöst viskande eller total avsaknad av röst. Läckande. Hörbart luftläckage genom glottis beroende på otillräcklig stämbandsslutning. Hyperfunktionell/pressad. Ansträngd fonation som om stämläpparna och larynxtuben pressas samman under fonation. Hypofunktionell. Motsats till pressad/hyperfunktionell: För lite spänning i stämläpparna vilket ger en läckande, svag och slapp röst. Knarr. Långsam periodisk vibration som utmärks av långa stämbandsslutningar och korta öppningar. Skrovlig. Lågfrekvent aperiodiskt buller/brus i fonationen, troligen pga. oregelbundna stämläppssvängningar. Skrap. Högfrekvent aperiodiskt brus i fonationen, troligen pga. oregelbundna stämläppssvängningar. Instabil klang/taltonläge. Rösten ligger mestadels i bröstregistret, men det finns en tendens till växling över åt falsettregister. Registerbrott. Intermittenta plötsliga växlingar mellan registren, vanligen från bröstregister upp i falsettregistret, tupp i halsen. Diplofoni. Låter som två olika grundtoner. Taltonläge. Röstläget som bestäms av stämläpparnas svängningshastighet och akustiskt motsvaras av grundtonen. (Definitionerna efter B Hammarberg) 3.3 Bedömningen med korrelogram Vi slumpade ordningen på röstinspelningarna i Excel 2002 och lade över dem på en CD. Bedömare av korrelogrammen var SG, den som konstruerat programvaran för korrelogrammet (en av våra handledare). Bedömningen utfördes genom att bedömaren gjorde en visuell analys av korrelogram för varje röstinspelning och fyllde i ett testformulär för vad som kan ses i ett korrelogram (se Bilaga 1). På ett tidigt stadie i bedömningens gång upptäcktes att parametern sidband behövdes på formuläret varvid denna lades till och bedömdes hos samtliga röster. Bedömaren fick information om att det var texten Ett svårt fall som lästs in men han fick inte lyssna på inspelningen. Han gjorde 13

14 analys av hela texten. Vi satt med under testet i syfte att skapa en övervakad testsituation samt i inlärningssyfte. Samtliga bedömningar gjordes vid samma tillfälle för att förhindra att tidsaspekten skulle orsaka variation i bedömningarna. Det resonerades under testets gång kring att det skulle vara bra att även lägga till parametern monotonicitet som komplement till grundtonsinstabilitet. I korrelogrammet kunde man se om grundtonen låg stilla som den gör i en monoton röst eller om den rörde sig upp och ner i frekvens. När den rörde sig upp och ner i frekvens var det svårt att säga om det rörde sig om naturlig prosodi eller grundtonsinstabilitet. Monotonicitet lades dock inte till i protokollet Korrelogrambedömningsprotokollet Författarna konstruerade ett formulär i samråd med handledarna (Testformulär för vad som kan ses i ett korrelogram, Bilaga 1) som skulle användas vid bedömningen av korrelogrammen. På protokollet fanns åtta parametrar: Kandidatbredd, multicyklicitet, kaos, grundtonsinstabilitet, grundtonläge, fonationsavbrott, registerbrott och sidband. Alla parametrar förutom grundtonläge skattades på en 100 mm lång VA-skala. Grundtonläget angavs som frekvens i hertz. Vid förekomst av fonationsavbrott, registerbrott och multicyklicitet sattes märken i swell-filen så att det skulle bli tydligt dels hur många gånger och dels vid vilken tidpunkt i inspelningen parametrarna förekom Definitioner av korrelogrambedömningsparametrarna Kaos förekommer när det är oreda bland kandidaterna. Detta syns i figur 2. Kandidatbredd är den bredd som de möjliga grundtonskandidaterna har. De kan vara breda eller smala. I figur 2 syns en bred första-kandidat och i figur 4 syns smala kandidater. h a n r a m l a d e i m e h u v e Figur 2: Bild av korrelogram med bred första-kandidat där kaos förekommer i stor grad från 0,1 s till 1 s. 14

15 Multicyklicitet visar på en oregelbundenhet i rösten där första kandidaten hoppar upp och ner medan den andra kandidaten ligger stabil. Detta syns tydligt i figur 3 (5,75 s 5,95 s). p i r e r a n Figur 3: Bild av korrelogram där multicyklicitet (se pil) förekommer från 5,75 s till 5,95 s. Sidband är tecken på en välexciterad första formant och syns i figur 4 som svagt gråa ränder mellan och ovanför kandidaterna. b r o r Figur 4: Bild av korrelogram med smala kandidater och sidband (se pilar). 15

16 Registerbrott innebär hopp från ett register till ett annat. Detta visas i figur 5. r a m l a d e i Figur 5: Bild av korrelogram där registerbrott förekommer (se pilar). Grundtonsinstabilitet innebär att grundtonskandidaten inte ligger stabil i korrelogrammet. Fonationsavbrott syns som ett avbrott i korrelogrammet. Detta är svårbedömt. I korrelogrammet kan man blanda ihop fonationsavbrott och andningspaus, om man inte samtidigt lyssnar på signalen. 3.4 Grundtonsanalys med histogram Grundtonsanalys av samtliga inspelningar gjordes med hjälp av F0x-program i SoundSwell. 3.5 Statistisk bearbetning Värdena från SVEA-bedömningarna och korrelogrambedömningarna lades in i Excel 2002 för Windows. De statistiska beräkningarna utfördes i SPSS (Statistical Package for the Social Sciences). Vid uträkningen av interbedömarreliabiliteten, korrelation mellan SVEA- och korrelogramparametrarna samt mellan korrelogramparametrarna sinsemellan användes Spearmans rangkorrelationskoefficient eftersom värdena var snedfördelade. För att avgöra om det fanns en statistiskt säkerställd skillnad mellan första-inspelningar och andrainspelningar gjordes ett Wilcoxon-test. Korrelation mellan grundtonsvärden för män respektive kvinnor i F0x-program i SoundSwell och SVEA-bedömningarna, mellan F0x-program i SoundSwell och korrelogram samt mellan SVEA-bedömningarna och korrelogram beräknades i Excel. Under testet med korrelogram angav bedömaren dubbla grundtonsfrekvenser vid två olika röstinspelningar. Vid uträkningen var vi tvungna att ha endast ett värde på varje inspelning för grundtonsfrekvens. Pga. detta räknades ett medelvärde ut för grundtonsfrekvensen hos respektive inspelningar som det gällde (detta gällde för två av röstinspelningarna). 16

17 3.6 Forskningsetiska överväganden Inspelningarna avidentifierades och kodnyckeln låstes in på Talkliniken, Karolinska universitetssjukhuset Huddinge. Inga patienter spelades in eller behandlades inom projektet eftersom inspelningarna och behandlingarna redan var gjorda. Det är osannolikt att en patient kommer att kunna identifieras av någon som läser studien eftersom han/hon har valts ut efter diagnos och röstkvalitet och enbart beskrivs med kön i uppsatsen. Svante Granqvist som utförde korrelogrambedömningarna fick aldrig lyssna på rösterna. Författarna till studien har tystnadsplikt. Inga journaltexter lästes. Med anledning av detta utgick ingen förfrågan till berörda patienter. 4.0 RESULTAT 4.1 Interbedömarreliabilitet för SVEA-bedömningarna Värdena från de två bedömarnas (författarnas) auditiva perceptuella bedömningar (SVEA-värdena) korrelerades med varandra med hjälp av Spearmans rangkorrelationskoefficient för att mäta interbedömarreliabiliteten. Första-inspelningarna, andra-inspelningarna respektive samtliga inspelningar korrelerades var för sig, se tabell 2. Tabell 2: Korrelation mellan de två bedömarnas värden för första-inspelningarna (n=23), andra-inspelningarna (n=23) respektive samtliga inspelningar (n=46). Parametrar Inspelningar Spearmans rangkorrelationskoefficient (r) Första.820(**) Afoni Andra - Samtliga.694(**) Första.547(**) Läckande Andra.617(**) Samtliga.692(**) Första.623(**) Hyperfunktionell Andra.435(*) Samtliga.537(**) Första.377 Hypofunktionell Andra.307 Samtliga.370(*) Första.529(**) Knarr Andra.491(*) Samtliga.539(**) Första.582(**) Skrovlig Andra.552(**) Samtliga.559(**) Första.734(**) Skrap Andra.734(**) Samtliga.752(**) Första.441(*) Instabil klang/taltonläge Andra.582(**) Samtliga.587(**) Första.351 Registerbrott Andra.657(**) Samtliga.350(*) Första - 17

18 Diplofoni Andra - Samtliga - Första.848(**) Taltonläge Andra.395 (**) p<.01. (*) p<.05. Samtliga.665(**) Som framgår av tabell 2 var interbedömarreliabiliteten god. Genomsnittliga korrelationskoeficienten där signifikans uppnåddes var.597. Signifikanta samband förelåg mellan de båda bedömarnas skattning av de allra flesta av parametrarna. Vad gäller hypofunktionell var sambandet signifikant bara för samtliga inspelningar men inte för första-inspelningarna respektive andra-inspelningarna var för sig. För parametrarna diplofoni och för afoni andra inspelningen kunde inga korrelationer beräknas eftersom SVEA-värdena mestadels bestod av nollor. 4.2 Jämförelse av grundtonsfrekvensbedömningar Grundtonsanalys gjordes med hjälp av F0x- och hist- programmen i SoundSwell för att jämföra värdena för korrelogramparametern grundtonläge med. Resultatet av de tre typerna av grundtonsfrekvensbedömning dvs. korrelogram, F0x i SoundSwell och auditiv perceptuell analys (SVEA-bedömningarna av taltonläge) redovisas i tabell 3. Tabell 3: Grundtonsfrekvens uppmätt med hjälp av histogram, uppskattad med hjälp av korrelogram respektive taltonläge uppfattat auditivt ( SVEA-bedömningarna). a=första inspelningen. b=andra inspelningen. Inspelningar Histogram (Hz) Korrelogram (Hz) Auditiv perceptuell analys (100 mm VA-skala) 1a kvinna ,5 1b ,4 2a man ,6 2b ,2 3a kvinna ,8 3b ,4 4a kvinna ,5 4b ,9 5a kvinna ,1 5b ,8 6a man ,3 6b ,4 7a man ,8 7b ,4 8a man ,8 8b ,4 9a man ,3 9b ,1 10a man ,0 10b ,7 11a man ,8 11b ,8 12a man ,6 12b ,8 13a kvinna ,4 13b ,5 18

19 14a kvinna ,4 14b ,3 15a man ,7 15b ,8 16a kvinna ,6 16b ,9 17a kvinna ,7 17b ,4 18a kvinna ,6 18b ,0 19a kvinna ,8 19b ,1 20a kvinna ,3 20b ,4 21a kvinna ,0 21b ,0 22a kvinna ,5 22b ,8 23a kvinna ,2 23b ,4 Som framgår av tabell 3 ligger F0-värdena från histogrammätningen och korrelogrammen i de flesta fall nära varandra med en differens på <10 Hz. I några fall skiljer de sig mera, inspelningarna 5a, 14a och 21a, samtliga kvinnor, första-inspelningar. Korrelogram av dessa tre inspelningar har analyserats av författarna. Vid denna analys framkom att F0 hos inspelning 5a ofta låg kring 170 Hz men det fanns täta toppar på upp till 250 Hz. Dessa toppar drar upp det genomsnittliga F0-värdet som uppmättes i F0x i SoundSwell. Inspelning 14a var genomgående afonisk dvs. saknade grundton. Korrelogrammet visade en första kandidat som låg kring 270 Hz. Andra kandidaten som låg kring 140 Hz kan ha påverkat det genomsnittliga grundtonsvärde som uppmättes i F0x i SoundSwell. I analysen av inspelning 21a kunde man se att första kandidaten varierade mellan 161 Hz och 323 Hz. Både korrelogrambedömningen och det genomsnittliga grundtonsvärde som uppmättes i F0x i SoundSwell ligger inom detta spann. I punktsvärmsdiagrammen i figur 6-8 redovisas sambanden mellan de olika F0-mätningarna respektive skattning av taltonläge. Trendlinjer är utritade. Inspelningar som ligger nära trendlinjen skiljer sig mindre åt i de två bedömningar som jämförs än inspelningar som ligger längre ifrån trendlinjen. 19

20 Korrelationen mellan korrelogrambedömningarna och histogrambedömningarna åskådliggörs i figur 6. För denna korrelation hos kvinnor är r=.588 För män är r=.981. I figuren ser man att det finns tre (se ovan) inspelningar av kvinnor som avviker mer från regressionslinjen än övriga inspelningar, vilket gör att r får ett lägre värde. Figur 6: Jämförelse mellan histogrambedömningarna och korrelogrambedömningarna. 20

21 Korrelationen mellan korrelogrambedömningarna och SVEA-bedömningarna illustreras i figur 7. För denna korrelation hos kvinnor är r=.486. För män är r=.689. Korrelogramvärdena anges med enheten Hz och SVEA-bedömningarna med enheten mm VA-skala. Figur 7: Jämförelse mellan SVEA-bedömningarna och korrelogrambedömningarna. 21

22 SVEA-bedömningarna jämförs med histogrambedömningarna i figur 8. Histogramvärdena anges med enheten Hz och SVEA-bedömningarna med enheten mm VA-skala. För denna korrelation hos kvinnor är r=.603. För män är r=.712. Figur 8: Jämförelse mellan SVEA-bedömningarna och histogrambedömningarna. Vid korrelogrambedömningen uppskattades att grundtonläget hos två av de inspelade rösterna utgjordes av två frekvenser. Dessa två röster tillhörde andra-inspelningarna och enligt auditiv perceptuell bedömning hade båda rösterna ett normalt taltonläge. 4.3 SVEA-värdena korrelerade med korrelogrambedömningarnas värden Medelvärdena från SVEA-bedömningarna korrelerades med värdena från korrelogrambedömningarna med hjälp av Spearmans rangkorrelationskoefficient för vardera förstainspelningarna, andra-inspelningarna och samtliga inspelningar. Resultaten av dessa beräkningar redovisas i tabell 4. 22

23 Tabell 4: Korrelation mellan SVEA-bedömningarna och korrelogrambedömningarna för första-inspelningarna (n=23), andra-inspelningarna (n=23) och samtliga inspelningar (n=46). Kandidatbredd Multicyklicitet Kaos Grundtonsinstabilitet Fonationsavbrott Registerbrott Sidband Grundtonläge Första.529(**) Afoni Andra Samtliga.349(*) ' Första (**) Läckande Andra Samtliga.335(*) (*) Första (**) Hyperfunktionell Andra Samtliga (*) Första (*) Hypofunktionell Andra Samtliga Första.756(**) Knarr Andra.564(**) (*) (*) -.436(*) Samtliga -.619(*) (*) -.314(*) Första Skrovlig Andra (**) Samtliga (**) Första (*) Skrap Andra (*) Samtliga Första Instabil klang/taltonläge Andra Samtliga Första.468(*) Registerbrott Andra (**) Samtliga.422(**) (*) Första Diplofoni Andra Samtliga Första (*) Taltonläge Andra Samtliga (**) p<.01. (*) p<

Uppgift 1. Deskripitiv statistik. Lön

Uppgift 1. Deskripitiv statistik. Lön Uppgift 1 Deskripitiv statistik Lön Variabeln Lön är en kvotvariabel, även om vi knappast kommer att uppleva några negativa värden. Det är sannolikt vår intressantaste variabel i undersökningen, och mot

Läs mer

Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron?

Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? REDOVISAR 2001:10 Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? Utredningsenheten 2001-09-28 Upplysningar: Peter Skogman Thoursie 08-16 30 47 peter.thoursie@ne.su.se Sammanfattning Allt fler

Läs mer

5. Nytta av hörapparat

5. Nytta av hörapparat 5. Nytta av hörapparat Sammanfattning Den systematiska litteraturöversikt som genomförts visar att man i de flesta studierna jämfört två eller tre hörapparater avsedda för personer med lätt till svår hörselnedsättning

Läs mer

Kommentar till bilderna. Att spara hörsel för framtiden. Bara det värdefulla är vi beredda att skydda! Hörseln vad kan vi förstå?!

Kommentar till bilderna. Att spara hörsel för framtiden. Bara det värdefulla är vi beredda att skydda! Hörseln vad kan vi förstå?! Kommentar till bilderna Att spara hörsel för framtiden SIS-seminarium i Stockholm 2010-11-10 Anders Jönsson Dessa bilder är gjorda att tala till och innehåller inte en sammanfattning av föredraget. Dessutom

Läs mer

Fonetogram och Rösthandikappindex (RHI) för röstfriska svenska män;

Fonetogram och Rösthandikappindex (RHI) för röstfriska svenska män; Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik Logopedprogrammet, kurs 26 Huvudämne Logopedi Examensarbete D-nivå, 20 poäng Vårterminen 2007 Fonetogram och Rösthandikappindex (RHI) för röstfriska

Läs mer

Att leva med knappa ekonomiska resurser

Att leva med knappa ekonomiska resurser Att leva med knappa ekonomiska resurser Anneli Marttila och Bo Burström Under 1990-talet blev långvarigt biståndstagande alltmer vanligt. För att studera människors erfarenheter av hur det är att leva

Läs mer

1 Sammanfattning... 3 2 Kunskapsläge... 4 3 Forskning... 6 4 Att inhämta sakkunskap under förundersökning och rättegång... 7

1 Sammanfattning... 3 2 Kunskapsläge... 4 3 Forskning... 6 4 Att inhämta sakkunskap under förundersökning och rättegång... 7 1 Sammanfattning... 3 2 Kunskapsläge... 4 3 Forskning... 6 4 Att inhämta sakkunskap under förundersökning och rättegång... 7 2 Frågan om somnambulism, och särskilt sexsomni, har blivit aktuell på senare

Läs mer

Hur hör högstadielärare?

Hur hör högstadielärare? Hur hör högstadielärare? Författare: Anna-Marta Stjernberg, specialist i allmänmedicin. Handledare: Karin Lisspers, med.dr., specialist i allmänmedicin. Projektarbete vid Uppsala universitets företagsläkarutbildning

Läs mer

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Självkörande bilar Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Abstract This report is about driverless cars and if they would make the traffic safer in the future. Google is currently working on their driverless car

Läs mer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport

Läs mer

Lektionsanteckningar 2: Matematikrepetition, tabeller och diagram

Lektionsanteckningar 2: Matematikrepetition, tabeller och diagram Lektionsanteckningar 2: Matematikrepetition, tabeller och diagram 2.1 Grundläggande matematik 2.1.1 Potensfunktioner xmxn xm n x x x x 3 4 34 7 x x m n x mn x x 4 3 x4 3 x1 x x n 1 x n x 3 1 x 3 x0 1 1

Läs mer

Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg

Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg Revisionsnr Diarienr. 1 (5) Fastställandedatum Giltigt t.o.m. Tills

Läs mer

Akuta narkotikarelaterade dödsfall

Akuta narkotikarelaterade dödsfall Akuta narkotikarelaterade dödsfall Rapport till Folkhälsoinstitutet 2011 Anna Fugelstad Karolinska Institutet Institutionen för klinisk neurovetenskap anna.fugelstad@ki.se 2 Akuta narkotikadödsfall 1994

Läs mer

Statistik Lars Valter

Statistik Lars Valter Lars Valter LARC (Linköping Academic Research Centre) Enheten för hälsoanalys, Centrum för hälso- och vårdutveckling Statistics, the most important science in the whole world: for upon it depends the applications

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

4:4 Mätinstrument. Inledning

4:4 Mätinstrument. Inledning 4:4 Mätinstrument. Inledning För att studera elektriska signaler, strömmar och spänningar måste man ha lämpliga instrument. I detta avsnitt kommer vi att gå igenom de viktigaste, och som vi kommer att

Läs mer

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom

Läs mer

Statistiska analyser C2 Inferensstatistik. Wieland Wermke

Statistiska analyser C2 Inferensstatistik. Wieland Wermke + Statistiska analyser C2 Inferensstatistik Wieland Wermke + Signifikans och Normalfördelning + Problemet med generaliseringen: inferensstatistik n Om vi vill veta ngt. om en population, då kan vi ju fråga

Läs mer

En ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning.

En ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning. F5 LE1460 Analog elektronik 2005-11-23 kl 08.15 12.00 Alfa En ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning. ( Impedans är inte samma sak som resistans. Impedans

Läs mer

Projektmodell med kunskapshantering anpassad för Svenska Mässan Koncernen

Projektmodell med kunskapshantering anpassad för Svenska Mässan Koncernen Examensarbete Projektmodell med kunskapshantering anpassad för Svenska Mässan Koncernen Malin Carlström, Sandra Mårtensson 2010-05-21 Ämne: Informationslogistik Nivå: Kandidat Kurskod: 2IL00E Projektmodell

Läs mer

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar 1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2014 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Tobias Sundberg, Med dr I C The Integrative Care Science Center Järna, mars 2015 VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN

Läs mer

Linjär regressionsanalys. Wieland Wermke

Linjär regressionsanalys. Wieland Wermke + Linjär regressionsanalys Wieland Wermke + Regressionsanalys n Analys av samband mellan variabler (x,y) n Ökad kunskap om x (oberoende variabel) leder till ökad kunskap om y (beroende variabel) n Utifrån

Läs mer

KÄLLA-FILTER. Repetition. Talapparaten i källa-filter perspektivet. Repetition (ff) Ljudkällor i talapparaten (ff) Ljudkällor i talapparaten

KÄLLA-FILTER. Repetition. Talapparaten i källa-filter perspektivet. Repetition (ff) Ljudkällor i talapparaten (ff) Ljudkällor i talapparaten KÄLLA-FILTER Repetition - Repetition av resonans och filter Komplexa ljudvågor: deltoner Amplitudspektrum - Talapparaten som resonator - Talapparaten som källa-filtersystem - Spektrum, Spektrogram, spektrograf

Läs mer

Högstadieelevers uppfattning och kunskap om sexualundervisningen. Sofia Johansson

Högstadieelevers uppfattning och kunskap om sexualundervisningen. Sofia Johansson Högstadieelevers uppfattning och kunskap om sexualundervisningen Sofia Johansson Utvecklingsarbete för barnmorske (YH)-examen Utbildningsprogrammet för vård Vasa, 2014 UTVECKLINGSARBETE I BARNMORSKEKUNSKAP

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018

CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018 CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND Frukostseminarium 11 oktober 2018 EGNA FÖRÄNDRINGAR ü Fundera på ett par förändringar du drivit eller varit del av ü De som gått bra och det som gått dåligt. Vi pratar om

Läs mer

Working Paper Series

Working Paper Series Working Paper Series 2008:5 Sambandet mellan arbetslöshetstid och sökaktivitet Susanna Okeke Susanna.Okeke@arbetsformedlingen.se Working papers kan laddas ned från www.arbetsformedlingen.se Arbetsförmedlingens

Läs mer

Validering av kvalitetsregisterdata vad duger data till?

Validering av kvalitetsregisterdata vad duger data till? Validering av kvalitetsregisterdata vad duger data till? Anders Ekbom, Professor Karolinska Institutet Institutionen för medicin Solna Enheten för klinisk epidemiologi Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Svenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift

Svenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift Svenskt Näringsliv/Privatvården Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift SAMMANFATTNING Denna rapport redovisar resultatet från en undersökning som jämför privat och offentligt drivna

Läs mer

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Solowheel Namn: Jesper Edqvist Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract We got an assignment that we should do an essay about something we wanted to dig deeper into. In my case I dug deeper into what a

Läs mer

Tomträttsindexet i KPI: förslag om ny beräkningsmetod

Tomträttsindexet i KPI: förslag om ny beräkningsmetod STATISTISKA CENTRALBYRÅN PM 1(7) Tomträttsindexet i KPI: förslag om ny beräkningsmetod Enhetens förslag. Enheten för prisstatistik föreslår att en ny beräkningsmetod införs för tomträttsindexet så snart

Läs mer

DIGITALA PROJEKT Väderstation

DIGITALA PROJEKT Väderstation DIGITALA PROJEKT Väderstation Christian Lindquist, E03 Leonardo Bello, E03 Abstract Almost everybody has some kind of temperature measurement device in their home. The latest in this industry are more

Läs mer

Vocoding och frekvensskiftningsexperiment inom det audiologiska forskningsfältet Av Morgan Karlsson

Vocoding och frekvensskiftningsexperiment inom det audiologiska forskningsfältet Av Morgan Karlsson Vocoding och frekvensskiftningsexperiment inom det audiologiska forskningsfältet Av Morgan Karlsson Vocoding Några av de första försöken att återskapa tal elektroniskt gjordes på 30-talet av fysikern Homer

Läs mer

Second handbook of research on mathematics teaching and learning (NCTM)

Second handbook of research on mathematics teaching and learning (NCTM) Second handbook of research on mathematics teaching and learning (NCTM) The effects of classroom mathematics teaching on students learning. (Hiebert & Grouws, 2007) Inledande observationer Undervisningens

Läs mer

Samrådsgrupper Hösten 2014

Samrådsgrupper Hösten 2014 Sanja Honkanen Skoog Ungas Röst -Nuorten Äänet Hösten 2014 Situationen i samrådsgrupper i Sverige idag I mitten av september fick de 52 finska förvaltningskommuner som i dag har en koordinater eller samordnare

Läs mer

Digitalt festivalengagemang

Digitalt festivalengagemang VOLANTE WORKING PAPER 15:07 Digitalt festivalengagemang Festivalbesökare och platsvarumärken i sociala medier VOLANTE WORKING PAPER 15:07 Digitalt festivalengagemang Festivalbesökare och platsvarumärken

Läs mer

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi Statistik över dabigatran (Pradaxa) t o m oktober 2012. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Sammanfattning Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos

Läs mer

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2015

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2015 Historia Årskurs 9 Vårterminen 2015 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom

Läs mer

Spektrogram att göra ljud synligt

Spektrogram att göra ljud synligt Spektrogram att göra ljud synligt 2011-02-23 Vad är ljud för någonting? Vi människor lever och rör oss i ett skikt med gas som ligger ovanpå jordens yta. Gasen består av ca 80 % kväve och 20 % syre. Denna

Läs mer

Vindbrukskollen Nationell databas för planerade och befintliga vindkraftverk Insamling och utveckling

Vindbrukskollen Nationell databas för planerade och befintliga vindkraftverk Insamling och utveckling Vindbrukskollen Nationell databas för planerade och befintliga vindkraftverk Insamling och utveckling Slutrapport Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Sammanfattning... 2 Summary... 2 Bakgrund...

Läs mer

Datorlaboration 2 Konfidensintervall & hypotesprövning

Datorlaboration 2 Konfidensintervall & hypotesprövning Statistik, 2p PROTOKOLL Namn:...... Grupp:... Datum:... Datorlaboration 2 Konfidensintervall & hypotesprövning Syftet med denna laboration är att ni med hjälp av MS Excel ska fortsätta den statistiska

Läs mer

Företagsamheten 2014 Östergötlands län

Företagsamheten 2014 Östergötlands län Företagsamheten 2014 Östergötlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Östergötlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Östergötlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg VIDARKLINIKEN 2010 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg Kontakt: Kvalitet & Utveckling karin.lilje@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

Stressade studenter och extraarbete

Stressade studenter och extraarbete Stressade studenter och extraarbete En kvantitativ studie om sambandet mellan studenters stress och dess orsaker Karolina Halldin Helena Kalén Frida Loos Johanna Månsson Institutionen för beteendevetenskap

Läs mer

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel Beräkningsunderlag för undersökningspanel Kund Mottagare Ann Dahlberg Författare Johan Bring Granskare Gösta Forsman STATISTICON AB Östra Ågatan 31 753 22 UPPSALA Wallingatan 38 111 24 STOCKHOLM vxl: 08-402

Läs mer

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Utvärderare: Jens Sjölander, Malmö högskola E-post: jens.sjolander@mah.se Tel. 040/665 75 38, 073/261 35 49 Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Bakgrund Under 2008 införs

Läs mer

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013 Nyckeltalsinstitutets årsrapport 2013 För 18:e året i rad sammanställer Nyckeltalsinstitutet en rad olika personalnyckeltal. För tolfte året presenteras Attraktiv Arbetsgivarindex AVI och för nionde året

Läs mer

Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel

Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel Följande förkortningar gäller för tabellerna i Appendix 1A: Kvalitetsindikatorer: (1) Fanns det en adekvat beskrivning av urvalet? (2) Redovisas bortfall och

Läs mer

Resultatrapport över uppföljning av fallet Partille Centrum

Resultatrapport över uppföljning av fallet Partille Centrum Resultatrapport över uppföljning av fallet Partille Centrum Sammanställd av Östen Axelsson för Gösta Ekmans laboratorium för sensorisk forskning September 2009 Östen Axelsson 08-530 602 89 osten.axelsson@decorumcommunications.se

Läs mer

En bild säger mer än tusen ord?

En bild säger mer än tusen ord? Faculteit Letteren en Wijsbegeerte Academiejaar 2009-2010 En bild säger mer än tusen ord? En studie om dialogen mellan illustrationer och text i Tiina Nunnallys engelska översättning av Pippi Långstrump

Läs mer

Könsfördelning inom utbildning, forskning och personal vid Umeå universitet

Könsfördelning inom utbildning, forskning och personal vid Umeå universitet Sid 1 (23) Könsfördelning inom utbildning, forskning och personal vid Umeå universitet Könsfördelningen vid Umeå universitet är förhållandevis jämn 1. Trots en jämn könsfördelning råder det en kvinnlig

Läs mer

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Analys av sambandet mellan stabiliteten i vårdcentralernas läkarbemanning och den patientupplevda kvaliteten RAPPORT Juni

Läs mer

Ur boken Självkänsla Bortom populärpsykologi och enkla sanningar

Ur boken Självkänsla Bortom populärpsykologi och enkla sanningar Ur boken Bortom populärpsykologi och enkla sanningar av Magnus Lindwall, Göteborgs universitet Begreppet självkänsla har under de senaste åren fått stor uppmärksamhet i populärvetenskapliga böcker. Innehållet

Läs mer

Webbregistrering pa kurs och termin

Webbregistrering pa kurs och termin Webbregistrering pa kurs och termin 1. Du loggar in på www.kth.se via den personliga menyn Under fliken Kurser och under fliken Program finns på höger sida en länk till Studieöversiktssidan. På den sidan

Läs mer

75059 Stort sorteringsset

75059 Stort sorteringsset 75059 Stort sorteringsset Aktivitetsguide Detta set innehåller: 632 st sorteringsföremål 3 st snurror 6 st sorteringsskålar 1 st sorteringsbricka i plast 1 st siffertärning Detta sorteringsset har tagits

Läs mer

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar 27:2 Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar Fördelning på län och diagnos, 26 ISSN 1652-9863 Statistik 27:2 Statistikinformation försäkringsstatistik Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar

Läs mer

Narkotikarelaterad dödlighet i Stockholms län 1994-2012. Anna Fugelstad, Mats Ramstedt RAPPORT NR 54. - Om den aktuella utvecklingen med fokus på 2012

Narkotikarelaterad dödlighet i Stockholms län 1994-2012. Anna Fugelstad, Mats Ramstedt RAPPORT NR 54. - Om den aktuella utvecklingen med fokus på 2012 Narkotikarelaterad dödlighet i Stockholms län 1994-2012 - Om den aktuella utvecklingen med fokus på 2012 Anna Fugelstad, Mats Ramstedt RAPPORT NR 54 2 STADs rapportserie, 2013 Rapport nummer 54 ISSN: 1654-7497

Läs mer

Om oss DET PERFEKTA KOMPLEMENTET THE PERFECT COMPLETION 04 EN BINZ ÄR PRECIS SÅ BRA SOM DU FÖRVÄNTAR DIG A BINZ IS JUST AS GOOD AS YOU THINK 05

Om oss DET PERFEKTA KOMPLEMENTET THE PERFECT COMPLETION 04 EN BINZ ÄR PRECIS SÅ BRA SOM DU FÖRVÄNTAR DIG A BINZ IS JUST AS GOOD AS YOU THINK 05 Om oss Vi på Binz är glada att du är intresserad av vårt support-system för begravningsbilar. Sedan mer än 75 år tillverkar vi specialfordon i Lorch för de flesta olika användningsändamål, och detta enligt

Läs mer

Service och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC

Service och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC Service och bemötande Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC Vad är service? Åsikter? Service är något vi upplever i vårt möte med butikssäljaren, med kundserviceavdelningen, med företagets

Läs mer

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende?

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? Omvårdnad Gävle Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? November 2015 Markör AB 1 (19) Uppdrag: Beställare: Närstående särskilt boende Omvårdnad Gävle Kontaktperson beställaren: Patrik

Läs mer

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 1

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 1 Hälsoakademin Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ115 Tentamenstillfälle 1 Datum 211 11 3 Tid 4 timmar Kursansvarig Susanne Köbler Tillåtna hjälpmedel Miniräknare

Läs mer

Enkätstudie bland passagerarna på Gotlandia II och Gotland

Enkätstudie bland passagerarna på Gotlandia II och Gotland Enkätstudie bland passagerarna på Gotlandia II och Gotland - En del av Statens haverikommissions utredning av kollisionen mellan färjorna den 23 juli 9 Rapport maj 1 Enkätstudiens syfte och genomförande

Läs mer

TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING

TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2015/2016 TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2015/2016 Statistics Sweden 2016 Report 2016:2 The

Läs mer

10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat

10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat 10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat Sammanfattning I den vuxna svenska befolkningen beräknas 120 000 personer ha svår eller mycket svår hörselnedsättning. Närmare en halv

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Alkohol, tobak, narkotika och dopning

Alkohol, tobak, narkotika och dopning 7 APRIL 21 Alkohol, tobak, narkotika och dopning Elever i årskurs sju och gymnasiets första år tillfrågades om alkohol- och tobaksbruk, liksom om inställning till narkotika, och om de använt narkotika

Läs mer

Sociala medieströmmar metoder för analys och samarbete via nya medieformat. Pelle Snickars, Umeå universitet & Lars Degerstedt, Södertörns högskola

Sociala medieströmmar metoder för analys och samarbete via nya medieformat. Pelle Snickars, Umeå universitet & Lars Degerstedt, Södertörns högskola Sociala medieströmmar metoder för analys och samarbete via nya medieformat Pelle Snickars, Umeå universitet & Lars Degerstedt, Södertörns högskola från text som omvärldsinformation till andra typer

Läs mer

PM NÄTAVGIFTER Sammanfattning.

PM NÄTAVGIFTER Sammanfattning. PM NÄTAVGIFTER Uppdragsansvarig Anna Werner Mobil +46 (0)768184915 Fax +46 105050010 anna.werner@afconsult.com Datum Referens 2013-12-10 587822-2 (2a) Villaägarna Jakob Eliasson jakob.eliasson@villaagarna.se

Läs mer

Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171 77 Stockholm

Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171 77 Stockholm En dödlig utveckling Örjan Hallberg, civ.ing. Polkavägen 14B, 142 65 Trångsund Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171

Läs mer

Röststörningar Vilka utmaningar står röstlogopedin inför?

Röststörningar Vilka utmaningar står röstlogopedin inför? Röststörningar Vilka utmaningar står röstlogopedin inför? Maria Södersten, docent, leg logoped Logopedkliniken, Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm Enheten för logopedi, CLINTEC, Karolinska Institutet,

Läs mer

6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet

6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet 6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet Sven-Eric Reuterberg Vadar det egentligen som säger att man skallförvänta sig samma genomsnittliga resultat för manliga och kvinnliga

Läs mer

Forma komprimerat trä

Forma komprimerat trä Forma komprimerat trä - maskinell bearbetning av fria former Peter Conradsson MÖBELSNICKERI Carl Malmsten Centrum för Träteknik & Design REG NR: LiU-IEI-TEK-G 07/0025 SE Oktober 2007 Omslagsbild: Stol

Läs mer

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas 52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer

Läs mer

Lee Silverman Voice Treatment - Vad händer när patienten lämnar kliniken? VetEM

Lee Silverman Voice Treatment - Vad händer när patienten lämnar kliniken? VetEM Lee Silverman Voice Treatment - Vad händer när patienten lämnar kliniken? VetEM 170120 Joakim Körner Gustafsson, leg logoped, doktorand Enheten för logopedi, Karolinska Institutet Institutionen för klinisk

Läs mer

Att hitta rätt polis!

Att hitta rätt polis! RAPPORT NR 4 FRÅN PLIKTVERKETS POLISUPPFÖLJNINGSPROJEKT 4En beskrivning i siffror av Pliktverkets medverkan i urvalet Att hitta rätt polis! av sökanden till polisutbildningen 1997-2001 Elisabeth Lilie

Läs mer

Statistik och epidemiologi T5

Statistik och epidemiologi T5 Statistik och epidemiologi T5 Anna Axmon Biostatistiker Yrkes- och miljömedicin Dagens föreläsning Fördjupning av hypotesprövning Repetition av p-värde och konfidensintervall Tester för ytterligare situationer

Läs mer

Är sjukvården jämställd och går det åt rätt håll?

Är sjukvården jämställd och går det åt rätt håll? Inledning Som titeln antyder är syftet med den här undersökningen att ta reda på om svensk hälso- och sjukvård är jämställd. Det är en fråga som kan analyseras utifrån olika perspektiv, vilka i huvudsak

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014 Studerandes sysselsättning 2015 YH-studerande som examinerades 2014 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget att följa

Läs mer

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och

Läs mer

Ung och utlandsadopterad

Ung och utlandsadopterad Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier ISV LiU Norrköping Ung och utlandsadopterad En intervjustudie om problembilden kring utlandsadopterade ungdomar Maria Persson Uppsats på grundläggande nivå

Läs mer

Inledning till Wavesurfer av Christine Ericsdotter (Lingvistik, Stockholms universitet)

Inledning till Wavesurfer av Christine Ericsdotter (Lingvistik, Stockholms universitet) Inledning till Wavesurfer av Christine Ericsdotter (Lingvistik, Stockholms universitet) WaveSurfer är ett program för analys av tal utvecklat vid Centrum för talteknologi, Institutionen för tal, musik

Läs mer

diskriminering av invandrare?

diskriminering av invandrare? Kan kvinnliga personalchefer motverka diskriminering av invandrare? ALI AHMED OCH JAN EKBERG Ali Ahmed är fil. lic i nationalekonomi och verksam vid Centrum för arbetsmarknadspolitisk forskning (CAFO)

Läs mer

Rapport från Praktik på SVOX AG 2008 05 14 till 2008 09 01

Rapport från Praktik på SVOX AG 2008 05 14 till 2008 09 01 Rapport från Praktik på SVOX AG 2008 05 14 till 2008 09 01 Om SVOX AG Jag gjorde min praktik på företaget SVOX AG, ett företag som bygger och sysslar med TTSmotorer. Företaget bildades våren 2000 och har

Läs mer

Studien. Teknik. Akustik. Enkätundersökning. En kvalitativ, explorativ studie av ett case. Bestående av tre delar:

Studien. Teknik. Akustik. Enkätundersökning. En kvalitativ, explorativ studie av ett case. Bestående av tre delar: Studien En kvalitativ, explorativ studie av ett case Bestående av tre delar: Teknik Akustik Enkätundersökning Redovisning av Enkätsvar: från lyssnare, musiker, anställda Subjektiv hörselstatus Ljudkvalitet

Läs mer

Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig

Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig Vad vet vi om fordonsavgaser och luftvägsbesvär/sjukdomar bland vuxna? Luftföroreningar påverkar luftvägarna Experimentella studier

Läs mer

Rapport från Läkemedelsverket

Rapport från Läkemedelsverket Utveckla märkning av läkemedelsförpackningar för att minska risken för förväxlingar Rapport från Läkemedelsverket Juni 2012 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting

Läs mer

Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar?

Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 3: 2006 Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar? En studie kring barns självvärderingar

Läs mer

Skolans resultatutveckling 2011-2015

Skolans resultatutveckling 2011-2015 1 Skolans resultatutveckling 2011-2015 Vad säger statistiken? Vilka skolkommuner förbättrar resultaten? Hur tänker de? En rapport från InfoMentor För mer information kontakta Mats Rosenkvist, InfoMentor

Läs mer

Kvalitetsregister & legala förutsättningar. Moa Malviker Wellermark, Jurist SKL, Landstingsjurist LiÖ

Kvalitetsregister & legala förutsättningar. Moa Malviker Wellermark, Jurist SKL, Landstingsjurist LiÖ Kvalitetsregister & legala förutsättningar Moa Malviker Wellermark, Jurist SKL, Landstingsjurist LiÖ Vad är ett kvalitetsregister i lagen? - Samling av uppgifter om individer (personuppgifter) för syftet

Läs mer

Idag. Tillägg i schemat. Segmenteringsproblemet. Transkription

Idag. Tillägg i schemat. Segmenteringsproblemet. Transkription Tillägg i schemat 21/9 slutar 16.00 ist f 15.00 5/10 slutar 16.00 ist f 15.00 Idag talkommunikationskedjan ljudvågor, enkla och sammansatta vågrörelser frekvens och amplitud ljudtryck, decibel källa-filter-modellen

Läs mer

Examples on Analog Transmission

Examples on Analog Transmission Examples on Analog Transmission Figure 5.25 Types of analog-to-analog modulation Figure 5.26 Amplitude modulation Figure 5.29 Frequency modulation Modulation och demodulation Baudrate = antal symboler

Läs mer

Methodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes

Methodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes Sida 1 av 5 Startsidan 2007-11-04 Methodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes Hans-Ivar Påhlsson, verksam i Visby, försvarade

Läs mer

Vilka ska vi inte operera?

Vilka ska vi inte operera? Vilka ska vi inte operera? Mats Lundström Analyser baserat på data i Nationella Kataraktregistret För vilka patienter finns en förhöjd risk att det blir sämre efter operation än det var före? Indikationer

Läs mer

Ingivarenkäten 2002 - SKM Analys av vad som påverkar SKM-ingivarnas förtroende för Kronofogdemyndigheten och nöjdhet med myndighetens service

Ingivarenkäten 2002 - SKM Analys av vad som påverkar SKM-ingivarnas förtroende för Kronofogdemyndigheten och nöjdhet med myndighetens service NFO Infratest Ingivarenkäten 2002 - SKM Analys av vad som påverkar SKM-ingivarnas förtroende för Kronofogdemyndigheten och nöjdhet med myndighetens service Jonas Persson Information om ingivarenkäten 2002

Läs mer

Årsrapport för 2009. Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit. Hans Östholm Jörgen Paulander Inger v. Bültzingslöwen

Årsrapport för 2009. Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit. Hans Östholm Jörgen Paulander Inger v. Bültzingslöwen Årsrapport för 2009 Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit Hans Östholm Jörgen Paulander Inger v. Bültzingslöwen SKaPa Älvgatan 47 652 30 Karlstad www.skapareg.se skapa@liv.se 054-615000 2010-09-16

Läs mer

Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen

Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen Inledning Konstruktionen av de nationella ämnesproven utgår från syftet med dessa, d.v.s. att stödja en likvärdig och rättvis bedömning

Läs mer

Akustik läran om ljudet

Akustik läran om ljudet Akustik läran om ljudet Innehåll Exempel på ljudkällor... 1 Hur ljud uppstår... 1 Så här fungerar örat... 1 Ytterörat samlar upp ljud... 2 I mellanörat sitter hörselbenen... 2 Innerörat... 2 Det var lite

Läs mer

FACIT version 121101 (10 sid)

FACIT version 121101 (10 sid) FACIT version 20 (0 sid) Frågor inom moment VM, Virkesmarknad, inom tentamen i kursen SG006: Skogsindustriell försörjningsstrategi För frågorna inom moment VM gäller följande: Totalt antal poäng är 8.

Läs mer

Beskrivande statistik Kapitel 19. (totalt 12 sidor)

Beskrivande statistik Kapitel 19. (totalt 12 sidor) Beskrivande statistik Kapitel 19. (totalt 12 sidor) För att åskådliggöra insamlat material från en undersökning används mått, tabeller och diagram vid sammanställningen. Det är därför viktigt med en grundläggande

Läs mer