Jörgen Andersson (Civildepartementet)

Transkript

1 Regeringens proposition 1995/96:224 Följdfrågor med anledning av den ändrade länsindelningen i Skåne m.m. Prop. 1995/96:224 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 23 maj 1996 Göran Persson Jörgen Andersson (Civildepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslår regeringen att Malmö skall vara residensstad i Skåne län, som bildas den 1 januari 1997 då Kristianstads och Malmöhus län läggs samman. Regeringen föreslår också en lag om sammanläggningsdelegerade för bildandet av Skåne läns landsting samt lagar om val av ledamöter i styrelsen för Länsstyrelsen i Skåne län och i Skogsvårdsstyrelsen i Skåne län. Vidare lämnas förslag till lagändringar av främst teknisk natur med anledning av bildandet av Skåne län och namnändringen av Kopparbergs län till Dalarnas län den 1 januari Regeringen anser att en förändrad länsindelning också skall komma till uttryck i en motsvarande justering av verksamhetsområdena för offentliga organ med länet som indelningsgrund. Beträffande skattemyndigheterna och kronofogdemyndigheterna kan ställning till frågan om den regionala indelningen dock inte tas nu. Slutligen redovisas i propositionen den fortsatta behandlingen av frågorna om den regionala samhällsorganisationen och fördelningen av ansvaret för den regionala utvecklingen. Det är regeringens avsikt att under hösten 1996 samlat ge sin syn på dessa frågor. 1

2 Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut Lagtext Förslag till lag om sammanläggningsdelegerade för Skåne läns landsting Förslag till lag om val av ledamöter i styrelsen för Länsstyrelsen i Skåne län Förslag till lag om val av ledamöter i Skogsvårdsstyrelsen i Skåne län Förslag till lag om ändring i lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624) Förslag till lag om ändring i rennäringslagen (1971:437) Förslag till lag om ändring i vallagen (1972:620) Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343) Förslag till lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter Förslag till lag om ändring i lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter Förslag till lag om ändring i jaktlagen (1987:259) Förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327) Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1567) om miljöskatt på inrikes flygtrafik Förslag till lag om ändring i tullregisterlagen (1990:137) Förslag till lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m Förslag till lag om ändring i lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter Förslag till lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl Förslag till lag om ändring i lagen (1993:492) om ändring i lagen (1992:1479) om lagerskatt på viss bensin Förslag till lag om ändring i lagen (1993:468) om ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam Förslag till lag om ändring i lagen (1993:471) om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon

3 2.21 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:40) om tillfällig kompensation för viss energiskatt Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1565) om beskattning av privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror från land som är medlem i Europeiska unionen Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1518) om mervärdesskattekonton för kommuner och landsting Ärendet och dess beredning Residensstad i Skåne län Offentliga organs verksamhetsområden Lagstiftningsfrågor Bildandet av Skåne läns landsting Huvudmannaskapet för viss kollektiv persontrafik Övriga lagstiftningsfrågor Den regionala ansvarsfördelningen m.m Författningskommentar Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 maj

4 2 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. antar regeringens förslag till lag om sammanläggningsdelegerade för Skåne läns landsting, 2. antar regeringens förslag till lag om val av ledamöter i styrelsen för Länsstyrelsen i Skåne län, 3. antar regeringens förslag till lag om val av ledamöter i Skogsvårdsstyrelsen i Skåne län, 4. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna, 5. antar regeringens förslag till lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624), 6. antar regeringens förslag till lag om ändring i rennäringslagen (1971:437), 7. antar regeringens förslag till lag om ändring i vallagen (1972:620), 8. antar regeringens förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343), 9. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter, 10. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter, 11. antar regeringens förslag till lag om ändring i jaktlagen (1987:259), 12. antar regeringens förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327), 13. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1988:1567) om miljöskatt på inrikes flygtrafik, 14. antar regeringens förslag till lag om ändring i tullregisterlagen (1990:137), 15. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m., 16. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter, 17. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., 18. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:492) om ändring i lagen (1992:1479) om lagerskatt på viss bensin, 19. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:468) om ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, 20. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:471) om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, 21. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:40) om tillfällig kompensation för viss energiskatt, 22. antar regeringens förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200), 23. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1565) om beskattning av privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror från land som är medlem i Europeiska unionen, 4

5 24. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, 25. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:1518) om mervärdesskattekonton för kommuner och landsting, 26. godkänner regeringens förslag att Malmö skall vara residensstad i Skåne län. 5

6 4 Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 4.2 Förslag till lag om sammanläggningsdelegerade för Skåne läns landsting Härigenom föreskrivs följande. Inledande bestämmelser 1 I denna lag finns bestämmelser om sammanläggningsdelegerade vid bildandet av Skåne läns landsting. Bestämmelserna gäller utan hinder av vad som föreskrivs i lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting. 2 Kristianstads läns landsting och Malmöhus läns landsting skall bestå till utgången av år Skåne läns landsting skall, på det sätt som anges i 7 och 8, företrädas av sammanläggningsdelegerade från den dag regeringen bestämmer till och med den 31 oktober Från och med den 1 november 1998 företräds Skåne läns landsting av det nyvalda fullmäktige. Kristianstads läns landsting och Malmöhus läns landsting skall under tiden den 1 november 31 december 1998 företrädas av fullmäktige i Skåne läns landsting. Val av sammanläggningsdelegerade 4 Delegerade och ersättare för dessa skall senast den dag regeringen bestämmer väljas av fullmäktige i Kristianstads läns landsting, Malmöhus läns landsting och Malmö kommun. När valen har ägt rum, skall ordföranden i fullmäktige i Malmöhus läns landsting underrättas om vilka som har valts. 5 Antalet delegerade skall uppgå till 87, varav 23 skall väljas av Kristianstads läns landsting, 45 av Malmöhus läns landsting och 19 av Malmö kommun. Antalet ersättare skall vara lika många som antalet delegerade och väljas på samma sätt som dessa. 6 Valbar är den som är ledamot eller ersättare i fullmäktige i Kristianstads läns landsting, Malmöhus läns landsting eller Malmö kommun. Föreskrifterna i 2 lagen (1992:339) om proportionellt valsätt skall tilllämpas vid valet. Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet också bestämmas i vilken ordning som de skall kallas in till tjänstgöring. 6

7 Behörigheten att fatta beslut 7 Utöver vad som i övrigt framgår av denna lag skall sammanläggningsdelegerade 1. under år 1997 besluta om Skåne läns landstings indelning i valkretsar, fastställa antalet ledamöter och ersättare i fullmäktige i Skåne läns landsting, anta grunderna för ersättning för resekostnader och andra utgifter som föranleds av uppdrag enligt denna lag samt arvode, pension och andra ekonomiska förmåner till den som fullgör ett sådant uppdrag, samt upprätta och fastställa budget för sin verksamhet under budgetåret 1998, 2. under år 1998 anta förslag till budget för Skåne läns landsting avseende budgetåret 1999, samt besluta i andra ärenden där besluten sträcker sina verkningar efter utgången av år Fullmäktige i Kristianstads läns landsting och Malmöhus läns landsting får under tiden den 1 januari 31 oktober 1998 besluta endast i sådana ärenden som uteslutande avser dem själva och där besluten inte sträcker sina verkningar efter utgången av år För Malmö kommun gäller motsvarande begränsning under tiden den 1 januari 31 december 1998 i frågor som den 1 januari 1999 skall föras över till Skåne läns landsting. 9 Sammanläggningsdelegerade får uppdra åt ett arbetsutskott eller en kommitté som avses i 21 att besluta på sammanläggningsdelegerades vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. I sådana fall får sammanläggningsdelegerade besluta att arbetsutskottet eller en kommitté i sin tur får uppdra åt en eller flera ledamöter eller ersättare i arbetsutskottet eller i kommittén eller åt en anställd hos Kristianstads läns landsting, Malmöhus läns landsting eller Malmö kommun att besluta på sammanläggningsdelegerades vägnar. I följande slag av ärenden får beslutanderätten inte delegeras: 1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet, 2. framställningar eller yttranden till sammanläggningsdelegerade, liksom yttranden med anledning av att ett beslut av arbetsutskottet eller en kommitté i dess helhet eller av sammanläggningsdelegerade har överklagats, samt 3. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. 10 Beslut som har fattats med stöd av uppdrag enligt 9 skall anmälas till sammanläggningsdelegerade, som bestämmer hur detta skall ske. 7

8 Medel för verksamheten 11 Kristianstads läns landsting och Malmöhus läns landsting skall tillhandahålla medel för sammanläggningsdelegerades verksamhet i förhållande till det antal skattekronor och skatteören som enligt lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m. skall ligga till grund för landstingens bestämmande av skattesatsen för uttag av skatt för år Malmö kommun skall på motsvarande sätt tillhandahålla medel i förhållande till den verksamhet som kommunen skall överföra till Skåne läns landsting. Ekonomisk förvaltning 12 Vad som föreskrivs i 8 kap. kommunallagen (1991:900) om mål för den ekonomiska förvaltningen, medelsförvaltningen, utgiftsbeslut under budgetåret samt räkenskapsföring och redovisning skall i tillämpliga delar gälla för sammanläggningsdelegerades ekonomiska förvaltning. Sammanläggningsdelegerades arbetsformer 13 Ordföranden i fullmäktige i Malmöhus läns landsting skall snarast efter det att delegerade och ersättare har valts utse en av de delegerade att utfärda kungörelse om det första sammanträdet med sammanläggningsdelegerade och att föra ordet där till dess ordförande har valts. 14 Vid det första sammanträdet skall sammanläggningsdelegerade för sin tjänstgöringstid bland de delegerade välja en ordförande och en eller flera vice ordförande. 15 Sammanläggningsdelegerades ordförande skall utfärda en kungörelse om varje sammanträde. Kungörelsen skall innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet och om de ärenden som skall behandlas. Kungörelsen skall anslås på anslagstavlan i Kristianstads läns landsting, Malmöhus läns landsting och Malmö kommun minst en vecka före sammanträdesdagen samt inom samma tid på lämpligt sätt lämnas till varje delegerad och ersättare. Kungörelsen skall inom samma tid införas i de ortstidningar där landstingen och kommunen inför sådana tillkännagivanden som avses i 5 kap. 10 kommunallagen (1991:900). 16 Om en delegerad är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde, skall en ersättare tjänstgöra i den delegerades ställe. När ersättarna tjänstgör har de samma rättigheter som de delegerade. I fråga om ersättarnas tjänstgöring skall föreskrifterna i 5 kap kommunallagen (1991:900) tillämpas. 8

9 17 Sammanläggningsdelegerade får kalla en förtroendevald eller en anställd hos Kristianstads läns landsting, Malmöhus läns landsting eller Malmö kommun eller en särskild sakkunnig att närvara vid ett sammanträde med sammanläggningsdelegerade för att lämna upplysningar. Den som har kallats till ett sådant sammanträde får, om sammanläggningsdelegerade beslutar det, delta i överläggningarna men inte i besluten. 18 Sammanläggningsdelegerade skall i en arbetsordning meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för sammanträdena och handläggningen av ärenden. 19 Ärenden hos sammanläggningsdelegerade får väckas av 1. arbetsutskottet, 2. en kommitté, 3. en delegerad genom motion, 4. revisorerna, om ärendet gäller förvaltning som har samband med revisionsuppdraget, eller 5. fullmäktige eller styrelsen i Kristianstads läns landsting, Malmöhus läns landsting eller Malmö kommun. Sammanläggningsdelegerade skall besluta i ärenden som har väckts enligt första stycket. 20 Utöver vad som anges i denna lag gäller följande bestämmelser i kommunallagen (1991:900) för delegerade och deras ersättare: 4 kap. 10 om återkallande av uppdraget, 4 kap. 11 om rätt till ledighet från anställning, 4 kap om omröstning, beslut och reservation, 5 kap om beslutförhet och jäv, 5 kap. 26, 28, 29 och om hur ärendena bereds, 5 kap om bordläggning, offentlighet och ordning vid sammanträdena, hur ärendena avgörs och proportionella val, samt 5 kap om protokollet. Beredning och verkställighet 21 För beredning och verkställighet skall sammanläggningsdelegerade utse ett arbetsutskott. För sådana uppgifter får de dessutom utse en eller flera kommittéer. 22 Ledamöter och ersättare i arbetsutskottet och i en kommitté väljs av sammanläggningsdelegerade till det antal och för den tid som sammanläggningsdelegerade bestämmer, dock längst till utgången av år Valbar till ledamot och ersättare i arbetsutskottet eller en kommitté är den som fyller 18 år senast på dagen för valet och som är folkbokförd i en kommun inom området för Skåne läns landsting. Den som inte är svensk medborgare är valbar bara om han har varit folkbokförd i Sverige den 1 november de tre åren närmast före valåret. Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet också bestämmas i vilken ordning som de skall kallas in till tjänstgöring. 9

10 23 Sammanläggningsdelegerade skall för tid som anges i 22 bland ledamöterna i arbetsutskottet och i en kommitté välja en ordförande och en eller två vice ordförande. 24 Det förslag till budget för Skåne läns landsting som sammanläggningsdelegerade enligt 7 2 skall besluta om upprättas av arbetsutskottet. I fråga om budgeten tillämpas i övrigt bestämmelserna i 8 kap. 5 och 8 11 kommunallagen (1991:900). 25 För beredning och verkställighet av ärenden som avser Skåne läns landsting får det nyvalda fullmäktige i detta landsting under perioden den 1 november 31 december 1998 anlita sammanläggningsdelegerades arbetsutskott och kommittéer samt nämnder och beredningar i Kristianstads läns landsting, Malmöhus läns landsting och Malmö kommun. 26 Utöver vad som anges i denna lag gäller följande bestämmelser i kommunallagen (1991:900) för arbetsutskottet och en kommitté: 4 kap. 11 om ledighet från anställning, 4 kap om omröstning, beslut och reservation, 4 kap. 23 om närvarorätt, 6 kap. 18 och 19 om tidpunkt för sammanträde och närvarorätt för utomstående, 6 kap om beslutförhet och jäv, samt 6 kap om hur ärendena avgörs samt om protokoll och delgivning. Interpellationer och frågor 27 Interpellationer och frågor får ställas av de delegerade samt av ledamöterna i fullmäktige i Kristianstads läns landsting, Malmöhus läns landsting och Malmö kommun. De skall riktas till sammanläggningsdelegerades, arbetsutskottets eller en kommittés ordförande. 28 Interpellationer och frågor skall avse ämnen som hör till sammanläggningsdelegerades, arbetsutskottets eller en kommittés handläggning. De får dock inte avse ärenden som rör myndighetsutövning mot någon enskild. 29 Den ordförande till vilken en interpellation eller en fråga har ställts får överlåta besvarandet av denna till en annan delegerad eller till en ledamot i arbetsutskottet eller en kommitté. Svaret skall lämnas vid sammanträde med det fullmäktige vars ledamot har ställt interpellationen eller frågan. I det fall en delegerad har ställt en interpellation eller en fråga skall den besvaras vid ett sammanträde med sammanläggningsdelegerade. 30 Utöver vad som föreskrivs i denna lag om interpellationer och frågor gäller bestämmelserna i 5 kap. 50 och 51, 54 första stycket samt 55 och 56 kommunallagen (1991:900). 10

11 Uppdragets upphörande 31 Om en delegerad, en ledamot i arbetsutskottet eller i en kommitté eller en ersättare för någon av dessa avgår under tjänstgöringstiden, skall bestämmelserna i 6 kap. 14 första och andra styckena kommunallagen (1991:900) tillämpas. Bestämmelsen i 4 kap. 7 kommunallagen gäller för delegerade, ledamöter i arbetsutskottet och i en kommitté samt deras ersättare. 32 Om en delegerad, en ledamot i arbetsutskottet eller i en kommitté eller en ersättare för någon av dessa upphör att vara valbar, upphör också uppdraget genast. Sammanläggningsdelegerade skall befria en delegerad, en ledamot i arbetsutskottet eller i en kommitté eller en ersättare för någon av dessa från uppdraget när denne önskar avgå, om det inte finns särskilda skäl mot det. Revision 33 Sammanläggningsdelegerade skall för den tid som sammanläggningsdelegerade bestämmer, dock längst till utgången av år 1998, välja minst tre revisorer och lika många revisorsersättare för att granska arbetsutskottets och kommittéernas verksamhet. Valbar till revisor eller revisorsersättare är den som är valbar enligt 22. Om revisorsersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet även bestämmas i vilken ordning som de skall kallas in till tjänstgöring. 34 Om en revisor eller en revisorsersättare upphör att vara valbar, upphör också uppdraget genast. Sammanläggningsdelegerade skall befria en revisor eller revisorsersättare från uppdraget när denne önskar avgå, om det inte finns särskilda skäl mot det. 35 Revisorerna skall år 1999 till fullmäktige i Skåne läns landsting avge en berättelse om resultatet av den revision som avser verksamheten under år Fullmäktige skall vid sammanträde före utgången av år 1999 besluta om ansvarsfrihet skall beviljas eller om någon åtgärd för att bevara landstingets rätt skall vidtas. 36 Utöver vad som föreskrivs i denna lag om revision gäller 9 kap. kommunallagen (1991:900). Laglighetsprövning 37 Bestämmelserna om överklagande i 10 kap. kommunallagen (1991:900) gäller i fråga om ett beslut som har fattats av sammanlägg- 11

12 ningsdelegerade, arbetsutskottet eller en kommitté. Ett sådant beslut får överklagas såväl av Kristianstads läns landsting, Malmöhus läns landsting och Malmö kommun som av deras medlemmar. Om länsrätten eller kammarrätten har upphävt ett beslut eller förbjudit att det verkställs, får domstolens beslut överklagas även av Kristianstads läns landsting, Malmöhus läns landsting, Malmö kommun och av deras medlemmar. Denna lag träder i kraft den 1 november

13 4.4 Förslag till lag om val av ledamöter i styrelsen för Länsstyrelsen i Skåne län Härigenom föreskrivs följande. Med avvikelse från vad som föreskrivs i lagen (1976:891) om val av ledamöter i länsstyrelses styrelse skall val av ledamöter och ersättare i styrelsen för Länsstyrelsen i Skåne län förrättas av fullmäktige i Kristianstads läns landsting och Malmöhus läns landsting samt Malmö kommun med den fördelning mellan dem som regeringen bestämmer efter befolkningstalen. Valen skall avse en period av två år, räknat från den 1 januari Denna lag träder i kraft den 1 november 1996 och gäller till utgången av år

14 4.6 Förslag till lag om val av ledamöter i Skogsvårdsstyrelsen i Skåne län Härigenom föreskrivs följande. Med avvikelse från vad som föreskrivs i 3 andra stycket lagen (1990:1496) om hur ledamöter i skogsvårdsstyrelserna utses skall beträffande Skogsvårdsstyrelsen i Skåne län en ledamot och en ersättare väljas av fullmäktige i Kristianstads läns landsting samt två ledamöter och två ersättare av fullmäktige i Malmöhus läns landsting. Valen skall avse en period av två år, räknat från den 1 januari Denna lag träder i kraft den 1 november 1996 och gäller till utgången av år

15 4.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1952:167) om all männingsskogar i Norrland och Dalarna Härigenom föreskrivs att i 1 lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna orden Kopparbergs län skall bytas ut mot Dalarnas län. Denna lag träder i kraft den 1 januari

16 4.10 Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624) Härigenom föreskrivs att i 6 kupongskattelagen (1970:624) 1 samt i övergångsbestämmelserna till lagen (1993:463) om ändring i nämnda lag orden Kopparbergs län skall bytas ut mot Dalarnas län. Denna lag träder i kraft den 1 januari Senaste lydelse av :

17 4.12 Förslag till lag om ändring i rennäringslagen (1971:437) Härigenom föreskrivs att i 3, 17, 21, 25 och 102 rennäringslagen (1971:437) 1 orden Kopparbergs län skall bytas ut mot Dalarnas län. Denna lag träder i kraft den 1 januari Lagen omtryckt 1993:36. Senaste lydelse av : : : : :

18 4.14 Förslag till lag om ändring i vallagen (1972:620) Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 vallagen (1972:620) skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse För val till riksdagen är riket indelat i 29 valkretsar. Dessa är Stockholms kommun, Stockholms län med undantag av Stockholms kommun (Stockholms läns valkrets), Göteborgs kommun, Göteborgs och Bohus län med undantag av Göteborgs kommun (Bohusläns valkrets), Malmö kommun, Bjuvs, Eslövs, Helsingborgs, Höganäs, Hörby, Höörs, Landskrona och Svalövs kommuner (Malmöhus läns norra valkrets), Burlövs, Kävlinge, Lomma, Lunds, Skurups, Sjöbo, Staffanstorps, Svedala, Trelleborgs, Vellinge och Ystads kommuner (Malmöhus läns södra valkrets), Ale, Alingsås, Bengtsfors, Dals-Eds, Färgelanda, Herrljunga, Lerums, Lilla Edets, Melleruds, Trollhättans, Vårgårda, Vänersborgs och Åmåls kommuner (Älvsborgs läns norra valkrets), Borås, Marks, Svenljunga, Tranemo och Ulricehamns kommuner (Älvsborgs läns södra valkrets), vart och ett av övriga län. 2 kap. 1 1 För val till riksdagen är riket indelat i 29 valkretsar. Dessa är Stockholms kommun, Stockholms län med undantag av Stockholms kommun (Stockholms läns valkrets), Göteborgs kommun, Göteborgs och Bohus län med undantag av Göteborgs kommun (Bohusläns valkrets), Malmö kommun, Bjuvs, Eslövs, Helsingborgs, Höganäs, Hörby, Höörs, Landskrona och Svalövs kommuner (Skåne läns västra valkrets), Burlövs, Kävlinge, Lomma, Lunds, Skurups, Sjöbo, Staffanstorps, Svedala, Trelleborgs, Vellinge och Ystads kommuner (Skåne läns södra valkrets), Bromölla, Båstads, Hässleholms, Klippans, Kristianstads, Osby, Perstorps, Simrishamns, Tomelilla, Åstorps, Ängelholms, Örkelljunga och Östra Göinge kommuner (Skåne läns norra och östra valkrets), Ale, Alingsås, Bengtsfors, Dals-Eds, Färgelanda, Herrljunga, Lerums, Lilla Edets, Melleruds, Trollhättans, Vårgårda, Vänersborgs och Åmåls kommuner (Älvsborgs läns norra valkrets), Bollebygds, Borås, Marks, Svenljunga, Tranemo och Ulrice- 1 Senaste lydelse 1993:

19 hamns kommuner (Älvsborgs läns södra valkrets), vart och ett av övriga län. Denna lag träder i kraft den 1 januari

20 4.16 Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343) Härigenom föreskrivs att i 3 skatteregisterlagen (1980:343) 1 orden Kopparbergs län skall bytas ut mot Dalarnas län. Denna lag träder i kraft den 1 januari Lagen omtryckt 1983:143. Senaste lydelse av :

21 4.18 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter Härigenom föreskrivs att i 1 kap. 5, 3 kap. 16 och 6 kap. 3 lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter 1 samt i övergångsbestämmelserna till lagen (1993:462) om ändring i nämnda lag orden Malmöhus län respektive Kopparbergs län skall bytas ut mot Skåne län respektive Dalarnas län. Denna lag träder i kraft den 1 januari Senaste lydelse av 1 kap :462 3 kap : kap :

22 4.20 Förslag till lag om ändring i lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter Härigenom föreskrivs att i 1 lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter 1 orden Kopparbergs län skall bytas ut mot Dalarnas län. Denna lag träder i kraft den 1 januari Senaste lydelse av :

23 4.22 Förslag till lag om ändring i jaktlagen (1987:259) Härigenom föreskrivs att i 10 a jaktlagen (1987:259) 1 orden Kopparbergs län skall bytas ut mot Dalarnas län. Denna lag träder i kraft den 1 januari Senaste lydelse av 10 a 1992:

24 4.24 Förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327) Härigenom föreskrivs att i 68 fordonsskattelagen (1988:327) 1 och i bilaga 2 till lagen orden Kopparbergs län skall bytas ut mot Dalarnas län. Denna lag träder i kraft den 1 januari Senaste lydelse av :

25 4.26 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1567) om miljöskatt på inrikes flygtrafik Härigenom föreskrivs att i 10 lagen (1988:1567) om miljöskatt på inrikes flygtrafik 1 orden Kopparbergs län skall bytas ut mot Dalarnas län. Denna lag träder i kraft den 1 januari Senaste lydelse av :

26 4.28 Förslag till lag om ändring i tullregisterlagen (1990:137) Härigenom föreskrivs att i 3 tullregisterlagen (1990:137) 1 orden Kopparbergs län skall bytas ut mot Dalarnas län. Denna lag träder i kraft den 1 januari Senaste lydelse av :

27 4.30 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m. Härigenom föreskrivs att i 4, 6 9 och 11 lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m. 1 orden Kopparbergs län skall bytas ut mot Dalarnas län. Denna lag träder i kraft den 1 januari Senaste lydelse av : : : : : :

28 4.32 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter Härigenom föreskrivs att i 1 lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter 1 orden Kopparbergs län skall bytas ut mot Dalarnas län. Denna lag träder i kraft den 1 januari Senaste lydelse av :

29 4.34 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. Härigenom föreskrivs att i 10 och 23 lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. 1 samt i övergångsbestämmelserna till lagen (1993:466) om ändring i nämnda lag orden Kopparbergs län skall bytas ut mot Dalarnas län. Denna lag träder i kraft den 1 januari Senaste lydelse av : :

30 4.36 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:492) om ändring i lagen (1992:1479) om lagerskatt på viss bensin Härigenom föreskrivs att i övergångsbestämmelserna till lagen (1993:492) om ändring i lagen (1992:1479) om lagerskatt på viss bensin orden Kopparbergs län skall bytas ut mot Dalarnas län. Denna lag träder i kraft den 1 januari

31 4.38 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:468) om ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam Härigenom föreskrivs att i övergångsbestämmelserna till lagen (1993:468) om ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam orden Kopparbergs län skall bytas ut mot Dalarnas län. Denna lag träder i kraft den 1 januari

32 4.40 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:471) om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon Härigenom föreskrivs att i övergångsbestämmelserna till lagen (1993:471) om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon orden Kopparbergs län skall bytas ut mot Dalarnas län. Denna lag träder i kraft den 1 januari

33 4.42 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:40) om tillfällig kompensation för viss energiskatt Härigenom föreskrivs att i 1, 3 och 7 lagen (1994:40) om tillfällig kompensation för viss energiskatt orden Kopparbergs län skall bytas ut mot Dalarnas län. Denna lag träder i kraft den 1 januari

34 4.44 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) Härigenom föreskrivs att i 12 kap. 1 a och 2, 19 kap. 1 och 6 och 20 kap. 1 mervärdesskattelagen (1994:200) 1 samt i övergångsbestämmelserna till lagen orden Kopparbergs län skall bytas ut mot Dalarnas län. Denna lag träder i kraft den 1 januari Senaste lydelse av 12 kap. 1 a 1994: kap : kap :

35 4.46 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1565) om beskattning av privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror från land som är medlem i Europeiska unionen Härigenom föreskrivs att i 4 lagen (1994:1565) om beskattning av privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror från land som är medlem i Europeiska unionen orden Kopparbergs län skall bytas ut mot Dalarnas län. Denna lag träder i kraft den 1 januari

36 4.48 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi Härigenom föreskrivs att i 11 kap. 4 lagen (1994:1776) om skatt på energi orden Kopparbergs län skall bytas ut mot Dalarnas län. Denna lag träder i kraft den 1 januari

37 4.50 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1518) om mervärdesskattekonton för kommuner och landsting Härigenom föreskrivs att i 8 lagen (1995:1518) om mervärdesskattekonton för kommuner och landsting orden Kopparbergs län skall bytas ut mot Dalarnas län. Denna lag träder i kraft den 1 januari

38 6 Ärendet och dess beredning I augusti 1992 tillkallades den parlamentariska kommittén Regionberedningen (C 1992:06) för att utforma förslag om den offentliga verksamhetens uppbyggnad och indelning på regional nivå (dir. 1992:86). Beredningen presenterade i november 1993 delbetänkandet Västsverige och Skåne regioner i förändring (SOU 1993:97). Betänkandet har remissbehandlats. En sammanställning av remissvaren har publicerats (Ds 1994:110). I mars 1995 lämnade Regionberedningen sitt slutbetänkande Regional framtid (SOU 1995:27). Betänkandet har remissbehandlats. I december 1995 tillkallades en särskild utredare (S 1995:13) med uppdrag att utreda frågan om en gemensam allmän försäkringskassa för Skåne (dir. 1995:156). Regeringen redovisade i februari 1996 sina överväganden i fråga om länsindelningen i Skåne och Västsverige till riksdagen (prop. 1995/96:38). Regeringen föreslog att Kristianstads och Malmöhus län den 1 januari 1997 skall läggas samman till Skåne län. Vidare uttalade regeringen att Malmö borde vara residensstad i Skåne län. Ett beslut i frågan kunde enligt regeringens mening dock fattas först sedan det klarlagts vilken fördelning offentlig förvaltning kan komma att få i regionen. I propositionen föreslogs också att benämningen Kopparbergs län skall ändras till Dalarnas län den 1 januari En särskild utredare (C 1996:01) tillkallades samtidigt med uppgift att efter samråd med företrädare för kommuner, landsting och länsstyrelser i Kristianstads och Malmöhus län samt andra berörda parter utarbeta ett underlag till regeringen om lokaliseringen av den förvaltning som bedrivs av den nya länsstyrelsen, det kommande Skånelandstinget, Skånestyrelsen och andra regionala offentliga organ (dir. 1996:10). Riksdagen har härefter godkänt regeringens förslag om bildandet av Skåne län och namnändringen till Dalarnas län (bet. 1995/96:BoU9, rskr. 1995/96:206). Utredaren har den 25 april 1996 redovisat sitt uppdrag. Rapporten finns tillgänglig i Civildepartementet (dnr C96/643). I denna proposition behandlar regeringen vissa följdfrågor med anledning av bildandet av Skåne län och namnändringen till Dalarnas län. Vi tar också upp den fortsatta behandlingen av frågor om den regionala ansvarsfördelningen. 38

39 8 Residensstad i Skåne län Regeringens förslag: Malmö skall vara residensstad i Skåne län. Regionberedningens förslag: Kristianstad bör vara residensstad i Skåne län. Remissinstanserna: En redovisning av remissinstansernas synpunkter finns i prop. 1995/96:38 (s. 15 ff.). Sammanfattningsvis ansluter sig flertalet remissinstanser i Skåneregionen till uppfattningen att valet av residensstad och huvudort för den statliga länsförvaltningen i första hand är en statlig angelägenhet. Samtidigt är en vanlig synpunkt att decentraliserade lösningar bör prövas. Kristianstad respektive Malmö som residensstad förespråkas i ett antal yttranden. De åsikter beträffande Regionberedningens betänkande som har framförts sedan den nämnda propositionen beslutades innebär ingen nämnvärd förändring av den samlade synen på frågan om vilken ort som skall vara residensstad i Skåne län. U t r e d a r e n : Det finns nu enighet i Skåne om att Malmö bör vara residensstad i det nya länet. Verksamhet förläggs också till Kristianstad. Beträffande verksamhet som utövas eller tänks kunna utövas av självstyrelseorgan i Skåne, framgår av utredarens rapport att man i regionen har enats om fördelningen av sådan verksamhet. Det kommande Skånelandstinget skall ha sitt säte i Kristianstad. Den mycket omfattande sjukvårdsverksamheten decentraliseras till olika orter i länet. Lund i dag säte för Malmöhus läns landsting kommer att ha kvar betydande resurser också när det gäller sjukvårdsförvaltning. Skånestyrelsen får enligt rapporten Kristianstad som huvudort. Olika verksamhetsgrenar fördelas inom regionen. I rapporten sägs att Hässleholm bör bli huvudort för kollektivtrafiken, Lund för forskning och utveckling och turism, Helsingborg för miljöfrågor och Landskrona för frågor som rör kulturen med undantag för Musik i Skåne som skall finnas kvar i Kristianstad. EU-samordning och omvärldsbevakning bör lokaliseras till Malmö. Detsamma gäller uppgifter på näringspolitikens område. ALMI Företagspartner Skåne AB bör dock liksom nu finnas i Malmö och Lund samt fortsättningsvis även i Helsingborg. Det gemensamma kommunförbundet för Skåne län bör enligt rapporten lokaliseras till Klippan; viss verksamhet bör dock bedrivas i Lund. Också beträffande verksamhet som bedrivs inom ramen för statlig regional förvaltning vid sidan av länsstyrelsen redovisas överväganden som syftar till att uppnå en god balans i Skåne län. När det gäller länsrätten sägs att verksamhet tills vidare blir kvar både i Malmö och Kristianstad och att den framtida organisationen skall utredas. De båda skattemyndigheterna blir kvar under en övergångstid. Malmö blir huvudort för en kommande regionkronofogdemyndighet som omfattar Blekinge och Skåne län. Länsarbetsnämnden i Skåne län förläggs till Malmö samtidigt som det sker en decentralisering av uppgifter till arbetsförmedlingskontoren i länet. När det gäller lantmäteriet kommer verksamhet att bedrivas i såväl Malmö som 39

40 Kristianstad. Kristianstad kommer även fortsättningsvis att vara huvudort för skogsvårdsstyrelsen. Den nya försäkringskassan för Skåne län lokaliseras till Kristianstad. Verksamheten blir dock mer decentraliserad än i dag. Skälen för regeringens förslag: Som regeringen har framhållit i prop. 1995/96:38 är det en utgångspunkt vid valet av residensstad att verksamhet kommer att utövas såväl i Malmö som i Kristianstad, oavsett vilken av dessa orter som är residensstad i Skåne län. Strävandena att uppnå inomregional balans bör enligt vår mening tillgodoses bl.a. genom lokalisering av delar av övrig regional offentlig förvaltning till andra orter än residensstaden. I Skåne har funnits och finns en uttalad vilja att i samförstånd utarbeta en gemensam strategi när det gäller lokaliseringen av offentlig förvaltning i det nya länet, varvid valet av residensstad utgör en viktig komponent. Mot denna bakgrund tillkallade regeringen en särskild utredare för att efter samråd med företrädare för regionen och andra berörda parter utarbeta ett underlag till regeringen om lokaliseringen av regional offentlig förvaltning i Skåne län. Detta uppdrag är nu fullgjort. Den av utredaren redovisade fördelningen av offentlig verksamhet i Skåne utgör enligt regeringens mening en god grund när det nya länet byggs upp. Därmed skapas realistiska förutsättningar att uppnå ett av de framträdande målen med länsreformen i Skåne, nämligen att minska den regionala röra som den nuvarande administrativa uppdelningen av regionen med skilda huvudmän medför. Samtidigt ges det möjligheter att tillgodose ett påtagligt behov av inomregional balans. I prop. 1995/96:38 uttalade regeringen att Malmö borde vara residensstad i Skåne län, men att resultatet av utredarens uppdrag skulle redovisas innan ett konkret förslag i frågan förelades riksdagen. Denna redovisning föreligger nu. Vad som därvid har framkommit visar enligt vår mening att det, med Malmö som residensstad, går att uppnå en rimlig geografisk fördelning av regional offentlig förvaltning i det nya länet. Denna uppfattning delas också av företrädare för regionen. Vi står därför fast vid uppfattningen att Malmö bör vara residensstad i Skåne län och föreslår nu riksdagen att godkänna det valet. Detta innebär också att landshövdingens bostad i Kristianstad avvecklas. 40

41 10 Offentliga organs verksamhetsområden Regeringens bedömning: En förändrad länsindelning bör också komma till uttryck i en motsvarande justering av verksamhetsområdena för offentliga organ med länet som indelningsgrund. Beträffande skattemyndigheterna och kronofogdemyndigheterna går det dock inte nu att ta ställning till frågan om den regionala indelningen. Regionberedningens bedömning överensstämmer i princip med regeringens. Remissinstanserna har inte närmare kommenterat denna fråga. Skälen för regeringens bedömning: Länsindelningen är styrande för en stor del av den offentliga regionala förvaltningen vid sidan av länsstyrelserna. Sammanläggningen av Kristianstads och Malmöhus län till Skåne län föranleder således att frågan om motsvarande förändring för berörda organ tas upp. När det gäller bl.a. länsrätterna, fastighetsdomstolarna och skattemyndigheterna regleras den regionala indelningen i lag. I flertalet fall är den regionala offentliga verksamhetens koppling till länsindelningen dock förordningsreglerad, t.ex. såvitt avser kronofogdemyndigheterna och lantmäterimyndigheterna. Regeringen anser att utgångspunkten bör vara att en förändrad länsindelning också kommer till uttryck i en motsvarande justering av verksamhetsområdena för offentliga organ i regionen med länet som indelningsgrund. I Skåne är det bl.a. just den tydliga önskan att minska antalet aktörer på den regionala arenan som har varit målet med att lägga samman de båda nuvarande länen. Det finns då som regel ingen anledning att begränsa dessa effektiviseringsåtgärder till enbart länsstyrelseorganisationen eller självstyrelsesidan. Några författningsändringar för att åstadkomma önskade sammanläggningar som sådana behövs inte. Däremot blir ett antal justeringar i förordningar nödvändiga. Vad som nu har sagts innebär dock inte att all verksamhet som en myndighet bedriver på regional nivå måste utövas på en och samma ort i Skåne län. Genom en sådan inriktning erbjuds rimliga möjligheter till decentraliserade lösningar samtidigt som de nackdelar från samordnings- och rationaliseringssynpunkt som ett bibehållande av två regionala myndigheter i ett och samma län medför kan undvikas. Målet att uppnå en godtagbar balans i Skåne län av offentlig regional förvaltning har av naturliga skäl varit grundat på önskemålet att motverka de nackdelar från arbetsmarknadssynpunkt som en förlust av arbetstillfällen skulle medföra och att i utjämnande syfte tillföra delar av regionen arbetstillfällen. Det är således behovet av spridning av verksamhet snarare än strävan att bevara organisatoriska strukturer som har varit avgörande. Det är också dessa övergripande strävanden som har varit ett av de framträdande inslagen i de diskussioner som har förts i Skåne och som har redovisats av utredaren. 41

42 För närvarande pågår en översyn av den organisatoriska strukturen inom domstolsväsendet (dir. 1995:102). Enligt direktiven skall utredningen 1995 års domstolskommitté (Ju 1995:05) i en första etapp senast den 1 december 1996 lämna förslag till en ny organisation för domstolsväsendet som helhet. En av de övergripande utgångspunkterna är att samverkan mellan olika slag av domstolar på samma nivå, t.ex. mellan tingsrätter och länsrätter, skall utvecklas betydligt. Med tanke på kommitténs uppdrag är den lösning som nu väljs med avseende på länsrätterna i Kristianstads och Malmöhus län den mest flexibla. Lösningen innebär att det endast kommer att finnas en länsrätt i Skåne län, men att verksamheten även i fortsättningen kommer att bedrivas i såväl Malmö som Kristianstad. Detta innebär att det finns möjlighet att på längre sikt, sedan kommittén har redovisat sitt uppdrag, välja en annan lösning. Vad beträffar den regionala verksamheten på skattemyndigheternas och kronofogdemyndigheternas område gör sig särskilda omständigheter gällande. Riksskatteverket har i sin fördjupade anslagsframställning för perioden bl.a. föreslagit att de nuvarande 24 kronofogdemyndigheterna skall läggas samman till åtta regionmyndigheter den 1 januari Frågan om den framtida indelningen bereds för närvarande i Finansdepartementet. I fråga om skatteförvaltningens organisation läggs inte fram något förslag i anslagsframställningen. Det sägs i stället att Riksskatteverket avser att utreda frågan vidare. Mot bakgrund av vad som nu har sagts anser regeringen att det inte går att i detta sammanhang ta ställning till den delfråga beträffande den framtida regionindelningen för skattemyndigheterna och kronofogdemyndigheterna som följer av bildandet av Skåne län. ALMI Företagspartner AB, som redan i dag har ett bolag för hela Skåne, är inget offentligrättsligt organ. Den verksamhetsmässiga strukturen på detta område är således en angelägenhet för ALMI:s ägare, dvs. staten som huvudägare genom moderbolaget samt landstingen. De allmänna försäkringskassornas verksamhetsområden styrs av landstingsindelningen. I Skåne finns det i dag, efter en sammanläggning år 1992 av de tidigare två kassorna i Malmöhus län, därför två försäkringskassor. Inriktningen är att dessa skall läggas samman den 1 januari 1998 (bet. 1994/95:SfU10, rskr. 1994/95:343, dir. 1995:156). Eftersom de nuvarande två landstingen i Skåne kommer att finnas kvar till utgången av år 1998, saknas det behov av lagstiftningsåtgärder för de båda försäkringskassornas bestånd under år

43 12 Lagstiftningsfrågor 12.2 Bildandet av Skåne läns landsting Regeringens förslag: För regleringen av den landstingskommunala beslutanderätten i samband med bildandet av Skåne läns landsting införs en särskild lag om sammanläggningsdelegerade. Regionberedningens förslag: Beredningen har föreslagit att lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting och lagen (1979:412) om kommunala indelningsdelegerade skall anpassas till indelningsändringar som innebär sammanläggning av landsting. Remissinstanserna har inte närmare kommenterat denna fråga. Skälen för regeringens förslag: Enligt 1 kap. 2 kommunallagen (1991:900) omfattar varje landsting ett län, om inte något annat är särskilt föreskrivet. Om två eller flera län läggs samman skall en sammanläggning därför ske också av motsvarande landsting. Således skall som en följd av bildandet av Skåne län Kristianstads läns landsting och Malmöhus läns landsting läggas samman till ett landsting. Med hänsyn till de allmänna valen hösten 1998 måste emellertid landstingen bestå till utgången av år Skåne läns landsting bör bildas den 1 januari Malmö kommun står för närvarande utanför landstingsindelningen. Kristianstads läns landsting och Malmöhus läns landsting samt Malmö kommun har i en gemensam framställning till regeringen i april 1995 anhållit om att få gå samman till Skåne läns landsting från och med den 1 januari Enligt p. 4 av övergångsbestämmelserna till lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting (indelningslagen) är det regeringen som bestämmer dagen för kommunens inträde i landstinget och meddelar de övriga föreskrifter som behövs. Regeringen avser att under hösten 1996 besluta i ärendet. Bestämmelser om förfarandet vid ändringar i landstingsindelningen finns i indelningslagen. Den lagen är emellertid som också Regionberedningen har konstaterat inte anpassad till sådana större indelningsförändringar rörande landsting som det nu är fråga om. Lagen saknar bl.a. bestämmelser om att delegerade skall utses för att företräda ett nybildat landsting i de fall detta inte bör företrädas av de gamla fullmäktige. Regler måste därför skapas för den nu aktuella sammanläggningen till Skåne läns landsting. Regeringen anser att bestämmelser om sammanläggningsdelegerade för Skåne läns landsting bör tas in i en särskild lag. Det blir härigenom möjligt att tillgodose vissa särskilda önskemål som har förts fram. Termen sammanläggningsdelegerade har valts eftersom det rör sig om en sammanläggning av landstingen samt ett inträde av Malmö kommuns landstingsverksamhet i det nybildade landstinget. Enligt den lag som regeringen nu föreslår skall sammanläggningsdelegerade företräda Skåne läns landsting från den dag regeringen bestämmer till och med den 31 oktober Därefter övergår beslutanderätten till det nyvalda fullmäktige. 43

44 Kommunallagen (1991:900), indelningslagen samt lagen (1979:412) om kommunala indelningsdelegerade har tjänat som förebilder för den lag som regeringen nu föreslår. I lagstiftningsärendet har synpunkter inhämtats från företrädare för de berörda landstingen samt Malmö kommun. Förslaget till lag om sammanläggningsdelegerade för Skåne läns landsting kommenteras närmare i avsnitt Huvudmannaskapet för viss kollektiv persontrafik Regeringens bedömning: Något förslag till ändringar i lagen om huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik bör inte läggas fram nu. Skälen för regeringens bedömning: Bildandet av Skåne län påkallar en ändring i lagen (1978:438) om huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik (huvudmannaskapslagen). I denna lag sägs att det i varje län skall finnas en huvudman för den lokala och regionala linjetrafiken för persontransporter. De båda huvudmän som finns i Kristianstads respektive Malmöhus län måste alltså ersättas med en för Skåne gemensam ny huvudman. I de allra flesta län, bl.a. Kristianstads län, är kommunerna och landstinget gemensamt huvudman. I Malmöhus län har emellertid kommunerna och landstinget kommit överens om att endast landstinget och Malmö kommun skall vara huvudman. Huvudmannaskapslagen ger även i övrigt kommunerna och landstinget i ett län stor frihet att träffa överenskommelser om huvudmannaskapet. Möjlighet finns således att endast landstinget men även endast kommunerna skall vara huvudman. I lagen regleras också organisationsformen. I normalfallet skall huvudmannens uppgifter has om hand av ett kommunalförbund, vilket är fallet i Malmöhus län. I Kristianstads län däremot har kommunerna och landstinget kommit överens om att uppgifterna i stället skall åvila ett aktiebolag, som har bildats för ändamålet. Som en följd av bildandet av Skåne län måste en ändring göras i 5 huvudmannaskapslagen beträffande parternas inflytande över verksamheten. I denna fråga gäller helt olika bestämmelser för Kristianstads och Malmöhus län. Väsentliga skillnader finns också när det gäller tillämpningen av 6, som reglerar fördelningen mellan kommunerna och landstinget av underskottet i verksamheten. Enligt vad regeringen har erfarit pågår överläggningar och utredningar, bl.a. inom ramen för Skånestyrelsen, rörande organisationen av ett gemensamt huvudmannaskap för kollektivtrafiken i Skåne. Inriktningen är att ett sådant huvudmannaskap skall vara genomfört den 1 januari 1999, vilket hänger samman med att det nya Skånelandstinget avses bildas då. Resultatet av dessa överläggningar bör avvaktas innan regeringen tar något initiativ i frågan. 44

45 Regeringen avser att återkomma till riksdagen senare under år 1996 med förslag till lagändringar som ger möjlighet att fram till utgången av år 1998 bibehålla den nuvarande organisationen för kollektivtrafiken i Skåne Övriga lagstiftningsfrågor Regeringens förslag: En särskild lag införs för att reglera valet av ledamöter i styrelsen för den nya länsstyrelsen i Skåne län för åren 1997 och Detsamma gäller för valet av ledamöter i Skogsvårdsstyrelsen i Skåne län. Benämningarna Kristianstads och Malmöhus respektive Kopparbergs län byts ut mot Skåne respektive Dalarnas län i de lagar där dessa förekommer. Vidare görs en ändring av benämningen av valkretsarna i Skåne vid val till riksdagen samt läggs den nybildade Bollebygds kommun till uppräkningen av de kommuner som utgör Älvsborgs läns södra valkrets. Skälen för regeringens förslag: Enligt lagen (1976:891) om val av ledamöter i länsstyrelses styrelse består styrelsen av landshövdingen, som är ordförande, samt av ytterligare 14 ledamöter. Dessa utses genom val av landstinget. Om det i länet finns en kommun som inte ingår i landsting, skall valet förrättas av landstinget och kommunen med den fördelning mellan dem som regeringen bestämmer efter befolkningstalen. För de ledamöter som har valts av landstinget eller kommunen skall lika många ersättare väljas. Ytterligare föreskrifter om val av ledamöter och ersättare finns i förordningen (1990:1510) med länsstyrelseinstruktion. Därav framgår att i Malmöhus län väljs nio av ledamöterna i styrelsen för länsstyrelsen i länet av fullmäktige i Malmöhus läns landsting och de återstående fem ledamöterna av fullmäktige i Malmö kommun. Ledamöter och ersättare skall vara folkbokförda i länet. Valperioden är tre år, räknat från den 1 januari året efter det år då val av landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige har ägt rum i hela landet. Valet av ledamöter i styrelsen för Länsstyrelsen i Skåne län för åren 1997 och 1998 bör regleras i en speciallag. Av lagen bör framgå att styrelsen skall väljas av fullmäktige i Kristianstads läns landsting och Malmöhus läns landsting samt Malmö kommun med den fördelning mellan dem som regeringen bestämmer efter befolkningstalen. Denna fördelning kommer att göras genom förordning. Lagens giltighetstid bör begränsas till utgången av år Den bör träda i kraft den 1 november 1996 så att styrelsen hinner väljas under år Av lagen om val av ledamöter i länsstyrelses styrelse följer att valet av styrelse från den 1 januari 1999 förrättas av fullmäktige i Skåne läns landsting, som väljs i september Enligt lagen (1990:1496) om hur ledamöterna i skogsvårdsstyrelserna utses består skogsvårdsstyrelsen i länet av sju ledamöter. Länsjägmästaren 45