Genetik i pedagogisk text

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Genetik i pedagogisk text"

Transkript

1 Högskolan i Halmstad Sektionen för lärarutbildning Genetik i pedagogisk text Analys av tre läroböcker för biologikurs A Examensarbete lärarprogrammet Slutseminarium Författare Handledare Tom Liljeroos Claes Ericsson Marie-Helene Zimmermann Nilsson Medexaminatorer----- Vaike Fors Jonas Hansson Examinator Anders Nelson

2 Sammanfattning Intresset för de naturvetenskapliga ämnena tycks under de senare åren falnat hos svenska ungdomar. En rådande uppfattning kring denna företeelse är att den grundas i de naturvetenskapliga ämnenas abstraktion, komplexitet och kunskapsmässiga omfång. Denna studie fokuserar på hur genetikområdet framställs inom tre läroböcker avsedda för biologikurs A. Genetikområdet uppvisar samtliga av ovanstående egenskaper vilka anses vara bakomliggande denna avkylande inverkan på elevers intresse. Studien fokuserar medelst en läromedelsanalys innehållandes diskursanalytiska inslag hur ämnesområdets problematiska egenskaper materialiseras och eventuellt motverkas inom modern pedagogisk text. Från studiens redovisade resultat kan vissa gemensamma drag urskiljas i den granskade litteraturen. Däribland figurerar punkter där arbetet för konkretisering och meningskapande fallerat, vilket i dessa fall utfallit i en motsatt verkan. Från studiens resultat kan frågeställningar utveckla sig, såsom: Kan dessa fallerande punkter i kombination med den i klassrum förekommande monopolära tillämpning av läromedel resultera i en negativ synergi? Nyckelord: Genetik, komplexitet, läromedelsanalys, ärftlighetslära. [2]

3 Tack till Kajsa. Jag skulle även vilja framföra ett tack till mina handledare, för deras givande synpunkter och för deras engagemang. [3]

4 Innehållsförteckning 1 Inledning De naturvetenskapliga ämnenas impopularitet Koppling till läroböcker Problemformulering Syfte Frågeställning Målgrupp Genetikens historik Litteraturöversikt Ungdomars antipati för naturvetenskap genetikområdets komplexitet Metod och material Tankebanor kretsande kring ett metodval Metod Analysmetod Avgränsning av analysområdet Presentation av analysmaterial Resultat Liber (2007) Inledande överblick Analys Gleerup (2000) Inledande överblick Analys Bonnier (2000) Inledande överblick Analys Sammanställning med komparativ reflektion Liber (2007) Gleerup (2000) Bonnier (2000) Diskussion Sammanställning av studiens utdelning Fokuspunkter från litteratur [4]

5 8.3 Studiens generaliserbarhet Validitet Litteraturförteckning Bilaga. Förklaring till återkommande komplexa begrepp inom studiens löptext [5]

6 1 Inledning Under en praktikperiod som ingick i min utbildning till lärare kom jag att undervisa en gymnasieklass i biologiområdet genetik. Vid undervisningsarbetet i ämnet fick jag uppfattningen att detta begreppsrika ämnesområde kunde uppfattas som diffust och svårtolkat av eleverna, vilket kom att väcka en förnimmelse av den snarlika syn jag själv hade på genetikområdet när jag studerade på gymnasienivå. 1.1 De naturvetenskapliga ämnenas impopularitet Intresset för de naturvetenskapliga ämnena är idag lågt bland svenska ungdomar vilket bland annat påvisats i PISA studien 2006 (Skolverket, 2007). Faktorer som kan ha en avkylande inverkan på elevers intresse kan vara den relativt höga nivå av abstrakta begrepp inom undervisningsområdet samt det kunskapsomfång ämnet omspänner. Framtidssynen av sig själv som deltagande och insatt i ämnesområdet, kan eventuellt upplevas som alltför distant (Ekstig, 2002, s 17). 1.2 Koppling till läroböcker Var kan det bakomliggande problemet tänkas uppstå? Hos kunskapsförmedlandet via läraren eller via läromaterialet? Denna undersökning är för begränsad ur tids-, ekonomiska- samt personalresurser för att försöka finna sambanden mellan lärares undervisningsstrategi och ovanstående problematik, då detta ju är en minst sagt varierande och mångfasetterad företeelse. Däremot ser jag möjligheten att granska läromedel, eftersom de förmedlar sitt innehåll till eleven och dessa tillskillnad från lärarinsatserna är relativt likartade i svenska gymnasieklassrum. Indirekt kan även läromedel spela en aktiv roll i undervisningen genom att lärare använder dessa som underlag vid lektionsplanering samt föreläsningsförberedande. Selander (1988) beskriver denna företeelse som den pedagogiska spiralen. Den pedagogiska texten agerar utgångspunkt för undervisningen eftersom den influerar vad som skall behandlas. Den fyller även rollen som slutpunkt eftersom den även begagnas vid prov och förhör (s 21). Denna studie undersöker hur genetikområdet gestaltas i vanligt förekommande kurslitteratur inom biologi kurs-a. Analysens fokus begränsas till genetikavsnittet, detta för att avgränsa [6]

7 undersökningsintervallet så att en mera djupgående analys skall kunna utföras trots ovannämnda knapphet av resurser. Om istället en bredare approach hade valts, och jag ämnat undersöka de naturvetenskapliga ämnenas impopularitet, hade antagligen detta varit ett för vidsträckt område för att en djupgående analys skulle kunna lyckas. Läsaren kan eventuellt göra egna kopplingar mellan det i studien isolerade naturvetenskapliga området och de naturvetenskapliga ämnenas impopularitet. Studiens generaliserbarhet belyses mera djupgående under diskussionsavsnittet. Att den granskade litteraturen är vanligt förekommande läroböcker i svenska skolor menar jag ger undersökningen relevans för samhället i stort. Min koppling här kan verka ologisk och diffus, så för att förstå den måste man binda den till en större helhet. Naturvetenskapen och samhället är sammanvävda strukturer där utveckling inom naturvetenskap utgör en oupplöslig del av samhällsutvecklingen (Ekstig, 2002, s 14). Min tanke är, att om ungdomars intresse för de naturvetenskapliga ämnena falnar kommer detta att leda till en lägre förståelse för livsprocesser samt för vår omgivning på individnivå. Som en påföljd upprepas denna företeelse på samhällelig nivå (även om viss tidsmässig/ generationsmässig förskjutning kan föreligga). Trots denna samhälleliga relevans gällande problematiken som studien behandlar, vänder sig denna mot en betydligt smalare målgrupp. Detta behandlas mera djupgående under avsnitt Problemformulering I en holländsk doktorsavhandling (Knippels, 2002) framställs ett flertal problem med genetikområdet inom biologiböcker. Problematiken som tas upp innefattar bland annat hur böckerna skrivits som separata avsnitt vilket leder till avsaknad av sammankopplingar och kontinuitet mellan kapitel. Detta kan leda till fragmenterade kunskaper och bristande helhetssyn kring ämnesområdet för eleverna. Även knappheten av uppdateringar i böckerna tas upp. På grund av den forcerade utveckling av kunskap som sker inom ämnesområdet kvävs uppdatering i snabbare takt. Vissa författare löser detta problem genom att lägga till avsnitt vilket kan leda till ytterligare förstärkning av problematiken, eftersom många lärare strikt följer läroböckernas upplägg och innehåll (s 6). Som tidigare nämnts är komplexiteten och mängden av abstrakta begrepp inom genetikområdet påfallande. I ett arbetsmaterial för Workshops utfört inom Projekt NORDLAB-SE åskådliggörs denna problematik genom en [7]

8 sammanställning från ett gymnasieläromedel. Ingen närmare förklaring till varför listan placeras under rubriken problemformulering behövs kanske anges.. genetik, ärftlighetslära, gen, egenskap, celldelning, kromosom, uttryck, DNA, replikation, protein, enzym, koda, kvävebas, mrna, transkription, ribosom, cytoplasma, translation, proteinsyntes, eukaryot, könscell, enkel uppsättning, dubbel uppsättning, virus, bakteriofag, plasmid, resistens, baspar, nukleosom, histon, triplett, trna, antikodon, RNA-polymeras, trifosfonukleotid, nukleotid, promotor, stoppkod, intron, exon, rrna, genetiska koden, peptidbindning, genreglering, reglerande proteiner, regulatorgen, strukturgen, interfas, DNA-polymeras, startsekvens, mutation, homolog, diploid, haploid, kromosomtal, vanlig celldelning, meios, centromer, systerkromatid, reduktionsdelning, mitos, kärnspole, centriol, gamet, zygot, korsa, utklyvning, allél, locus, homolog, homozygot, heterozygot, dominant, recessiv, dominant nedärvning, arvsgång, filial, korsningsschema, klyvningstal, genotyp, fenotyp, återkorsning, koppling, överkorsning, kopplingsgrupp, autosomala kromosomer, könskromosomer, könsbunden nedärvning, polygena egenskaper, ärftliga sjukdomar, förökning, könlig förökning. (Hagman,2003, s 12) En annan aspekt (vilken liksom begreppskomplexiteten) som kan öka komplexiteten i genetikundervisning är de snabba kast som kan förekomma mellan organisationsnivåer. Exempelvis kan förflyttning mellan skeenden på molekylärnivå och vilka följder dessa kan få på populationsnivå förekomma. Detta leder till att eleven (och läraren) snabbt kan behöva växla mellan makronivå, cellnivå och mikronivå i sitt perspektiv (Hagman, 2003, s 15). 3 Syfte Önskar undersöka hur genetikområdet framställs i tre biologiläroböcker. Tidigare forskning antyder att genetik tillhör ett av de mera komplexa ämnesområdena inom biologin, både ur förklarings- och förståelseaspekt. Studien syftar till att undersöka materialiseringen av läroboksförfattarnas förhållningsätt till ovanstående komplexitet samt att belysa vikten av läroböckernas val av framställning ej belägga dess verkan. 3.1 Frågeställning De utgångspunkter som presenteras under ovanstående rubrik ligger till grund för formulerandet av brännpunkter vilka kommer att presenteras under rubrik 6.3 "analysmetod". Det är kring dessa som analyser av läroboksdiskursen kommer att fokuseras. Brännpunkterna presenteras här som ett destillat i form av huvudfrågeställningen: Hur framställs genetikområdet i moderna biologiböcker? [8]

9 3.2 Målgrupp Den avsedda målgruppen för denna undersökning är personer med förkunskap inom biologiområdet, exempelvis verksamma biologilärare eller lärarstudenter inom denna inriktning. Det tillämpade språket inom studien utgår från denna nivå av förkunskap och kan därför upplevas som otillgängligt av från målgruppen utomstående. Jag ser dock möjligheten att studien i sin helhet kan vara av intresse för personer utan dessa förkunskaper eller det biologiförknippade vokabulär som krävs. Därför har studien försetts med en begreppsredogörelse som bilaga, där kortfattade förklaringar till några vanligt förekommande begrepp inom studiens löptext ges. För läsare utan djupgående kännedom om genetikområdet önskar jag även ge en kortare historiksammanställning. Denna avses inte uppfylla funktionen som komplett bakgrund till ämnet, utan endast verka som kunskapsresumé eller repetition av redan befintlig vetskap. Avsnittet förväntas även ge en fingervisning av det litteraturspann som jag tänkt undersöka. 4 Genetikens historik Människan har antagligen alltid kunnat se likheter mellan föräldrageneration och dess avkomma. Redan för år sedan började våra förfäder tillämpa denna kunskap i praktiken genom avelsarbete med tamdjur samt växtförädling. Platons ( f.kr.) essentialism vilken syftar till att organismer är materialiseringar av en bakomliggande idé, en essens, kom dock att vara gällande utgångspunkt fram till 1600-talets renässans av naturvetenskaperna. En anledning till att detta synsätt fick sådant fotfäste var att den kunde tillämpa den kristna kyrkans syn om att livet skapats av en allsmäktig gud och därför inte är föränderligt (Björklund, 2005, s 30). Under 1600-talet kunde mikroskopister såsom Antoine Van Leeuwenhoek och Robert Hooke nå en sådan grad av magnifikation att de kunde studera celler. Mikroskopen under denna tid hade sina begränsningar vilket ledde till en viss grad av tolkningsfrihet hos observatören. Leeuwenhoek tyckte sig genom färgskimret i sitt mikroskop se en liten människa i huvudet på de spermier han studerade (Rydén, 1985, s. 19). Han föreslog att den lilla individen i spermien överförs till kvinnan där den utvecklas och växer observerade Karl Wilhelm Von Nägeli genom mikroskop hur det bildades objekt i cellkärnan vid celldelningen. De små kropparna gick att färga och fick namnet kromosomer från grekiskans "Chroma" (Färg), "soma" (kropp). Man kunde vid denna tidpunkt även studera hur kromosomerna fördelades [9]

10 mellan dottercellerna vid celldelningar samt hur detta skiljde sig åt mellan vanlig celldelning och vid bildandet av könsceller. Teorin om den lilla människan i spermien fick vika sig för de tydligare observationer av könsceller som kunde utföras. I en österrikisk klosterträdgård (nuvarande Tjeckien) kom nästa stora framsteg inom genetikområdet att ske. Augustinermunken Gregor Mendel hade studerat vid Wiens universitet där ett naturvetenskapligt intresse och kunnande hade utvecklats. I klosterträdgården hade Mendel möjlighet att undersöka ärftligheten hos växter. Han utförde mycket noggranna korsningsexperiment med ärtväxter vilka kom att avslöja mönstren kring nedärvning av egenskaper genom arvsanlag, kunskaper som låg långt före sin tid (Campbell & Reece, 2005, s 252, 254) publicerade Gregor Mendel sina resultat men de kom att hamna i skuggan av Charles Darwins naturliga urval som hade presenterats några år tidigare. Den Schweiziska biokemisten Freidrich Miescher upptäckte 1869 att cellkärnan innehöll ett tidigare okänt ämne vilket han kallade för nuklein, senare benämnd nukleinsyra. Vid denna tidpunkt var dock molekylgruppens funktion okänd. År 1900 kom Mendels idéer att återupptäckas, detta var 16 år efter hans död. I början av 1900-talet började forskare misstänka att kromosomerna var involverade i nedärvning av egenskaper. Den amerikanske forskaren Thomas Hunt Morgan var skeptisk till både Mendels idéer samt tanken på kromosomens deltagande i arvet. Han arbetade med liknande experiment som Mendel gjort men valde att studera bananflugor odlade i tomma mjölkflaskor. Bananflugan var ett lämpligt objekt för studien eftersom den har en snabb förökningstakt, den är enkel att odla samt att den har en liten kromosomuppsättning vilken kan studeras med ett enkelt mikroskop. Vid Morgans experiment uppvisades mera komplicerade nedärvningsmönster än vid Mendels experiment med ärtväxterna. Förklaringen till uppvisade nedärvningsmönster hos bananflugan kunde förklaras med att arvsanlagen, vilka vid denna tidpunkt började kallas för gener, verkligen var anknutna till kromosomerna (Campbell & Reece, 2005, s ). Vid denna tidpunkt kände man till att kromosomer innehöll nukleinsyran DNA samt protein. Det var således dessa två molekylgrupper som var tänkbara bärare av arvsinformationen. Det var amerikanen Oswald Avery som 1944 kom att finna svaret på gåtan. Avery tog cellextrakt från döda pneumokockbakterier av en sjukdomsalstrande stam och rensade detta från proteiner så att det nästan bara innehöll DNA. När han sedan tillförde extraktet till pneumokocker av en ofarlig stam tog bakterierna upp arvsanlagen från den sjukdomsalstrande stammen och uppvisade själva denna egenskap. Avery hade alltså, trots att vissa fortfarande tvekade, bevisat att DNA är bäraren av arvsanlagen (Campbell & Reece, 2005, s 294). DNA [10]

11 var följaktligen den molekyl som innehöll arvsinformationen, den nya stora frågan kom att bli hur molekylen var uppbyggd. Svaret kom att ges av två på sin tid relativt okända forskare James Watson och Francis Crick. Deras arbete med att finna strukturen hos DNA molekylen rymmer dock vissa sorgliga aspekter. När Watson och Crick började närma sig en lösning på mysteriet med molekylstrukturen fick de ta del av forskningsresultat från en kvinnlig forskare som arbetande inom samma område, dock utan hennes vetskap. Rosalind Franklin arbetade med röntgenkristallografi av DNA molekylen vilket gav information om molekylens struktur. Det var en av dessa bilder som vidarebefordrades av hennes kollega Maurice Wilkins. Delvis från denna information kunde Watson och Crick fastställa den dubbelsträngade spiralformen hos molekylen (Campbell & Reece, 2005, s ). De presenterade sina resultat 1953 vilket kom att belönas med Nobelpriset. Rosalind Franklin avled i cancer utan att få rättmätig uppskattning för sitt ofrivilliga bidrag. Sedan DNA molekylens struktur avslöjats har vetenskapen inom genetikområdet gjort enorma landvinningar, exempelvis har hela människans arvsmassa kartlagts och tekniken med att "klippa och klistra" med gener börjar bli mycket vanligt förekommande. En önskvärd egenskap från en organism kan överföras till en annan, exempelvis kan bakterier fås att producera mänskliga proteiner. De stora framstegen inom området och de nya möjligheter som härmed öppnas, väcker nya frågor som mänskligheten inte ställts inför tidigare. Hur den nya tekniken skall tillämpas ur etik- och säkerhetssynpunkt är stora frågor att ta ställning till under 2000-talet.. 5 Litteraturöversikt 5.1 Ungdomars antipati för naturvetenskap Ekstig (2002) ger en introduktion till naturvetenskapen som ett impopulärt ämnesområde hos ungdomar. Han framhåller några omständigheter som kan ligga till grund för problematiken, däribland att kursernas innehåll är alltför omfattande. Detta kan leda till ytlig inlärning hos eleverna, d.v.s. att minneskunskaper får företräde före förståelse. Innehållet som förevisas är för verklighetsfrämmande och svårtolkat vilket kan få eleverna att uppleva det som att de inte har fallenhet för ämnet (s 17). Eventuellt kan den abstraktionsnivå som Ekstig beskriver ligga till grund för de resultat som uppvisas i den internationellt jämförande studien PISA 2006 [11]

12 (Skolverket, 2007) kring femtonåringars kunskaper inom matematik och naturvetenskap. Denna ger en oroväckande översikt över svenska ungdomars låga intresse för de naturvetenskapliga ämnena. Än så länge står sig de svenska eleverna i internationell jämförelse, men vid samkoppling med TIMSS 2007 (Skolverket, 2008), vilket är en liknande studie av elever i åldrarna tio- respektive fjorton år, ges inte läsaren uppfattningen om en framtida förbättring, utan snarare en förkänning av en kommande försämring. Litteraturen på den internationella arenan uppvisar en återkommande och relativt snarlik problematik och en intressant koppling är att Skolverket (2007) påvisar en tendens att länder som är högt industriellt utvecklade har de ungdomar som generellt uppvisar lägst intresse för det naturvetenskapliga fältet (s 17). 5.2 genetikområdets komplexitet I sin doktorsavhandling upplyfter Knippels (2002) ovanstående problematik inom det naturvetenskapliga området genetik och trots att avhandlingen behandlar holländska förhållanden upplever jag det som att den har hög aktualitet även för svenska villkor. Hur genetikområdets komplexa karaktär får genomslag i elevunderlaget beskrivs i en sammanställning av en engelsk och en tysk studie utförd av Lewis och Kattmann (2004). Den engelska studien som behandlas är baserad på frågeformulär besvarade av 482 elever samt gruppintervjuer i mindre skala inom åldrarna fjorton till femton år medan den tyska studien är baserad på intervjuer av 10 elever i åldersgruppen femton till nitton år med olika nivåer av förkunskaper inom området. De olika grupperna i studierna uppvisar trots det relativt breda spannet liknande misstolkningar inom genetikområdet. Vissa av de karaktäristiska feluppfattningarna som uppvisats i den tyska gruppen tycks även kunna påvisas i den engelska. Exempelvis förekommer en bred uppfattning om gener som egenskapsbärande partiklar. Detta betraktelsesätt av gener kommer i fortsättningen av denna studie att betecknas som "partikelgenmetaforen". Eleverna kan så att säga fastna i liknelsemodeller och få svårigheter att se utanför dessa. En intressant fråga är om metaforer skapas av elever som en form av självhjälp eller om det är lärare, alternativt läromaterial som är källan. Metaforkonstruerandets komplexitet och hur detta kan få en viss negativ inverkan behandlas av Ogborn och Martins (1997). Exempelvis granskas partikelgenmetaforen närmre i dess funktion. Liknelsens funktion är att förklara hur vissa egenskaper nedärvs genom generationer och hur egenskaper framträder eller försvinner med de vandrande partiklarna. Lär man sig denna metafor kan problem uppstå när man skall lära sig förstå arvsmassans uppbyggnad på en högre nivå. Om en gen är en partikel, vad är då dess samband med DNA, kromosomen, [12]

13 uppbyggandet av protein från aminosyror etc. Här uppstår en risk att gå vilse i all sin konkretiserande välmening. En mycket vanlig återgivning av Mendels arbete är att sammanfatta det som dominanta geners nedtystande av recessiva gener. Bara ordet dominans ger vissa associationer om kraft, styrka och maktförhållande. Allchin (2000) menar att detta kan ge upphov till uppfattningen av dominans som en form av genreglering, där den dominanta allelen inhiberar den recessiva (s 633). Han menar att dominant nedärvning framställs som normen för nedärvning och åsidosätter exempelvis intermediär nedärvning som undantag från regeln. Man kan således få den felaktiga uppfattningen att den kvalitativa typ av nedärvningsmönster som Mendel kunde observera hos ärtväxter är mest frekvent förekommande. Vanligtvis när denna typ av nedärvning skall åskådliggöras hos människan används ofta samma exempel på grund av den relativa ovanligheten hos nedärvningsformen, tillexempel; infäst örsnibb, skomakartumme samt förmågan att känna vissa beska smaker (s 634). Allchin menar att fokus bör förskjutas från dominanta nedärvningsmönster till de mera förekommande typerna av nedärvning. Han lyfter även frågan om Mendel feltolkats, om hans innebörd av dominansbegreppet gällande egenskapers genomslag i fenotypen förskjutits att gälla även på genotyp-nivå. Således skulle inte den gällande Mendelismen med dominans som centralt begrepp egentligen vara Mendels ursprungliga koncept (s ). Allchin frågar varför dominant nedärvning (genom Mendel) ofta används som introduktion inom området, för att sedan följas upp av andra nedärvningsmönster vilka är motstridiga dominans. Det vore eventuellt mer logiskt och mindre förvirrande för läsare utan tidigare ämneskunskaper att inleda med andra nedärvningsmönster (s 636). Stewart (1982) tar upp elevers missuppfattningar i samband med konstruerandet av korsningsscheman. Inom det klassiska genetikområdet är korsningsscheman eller Punnettrutor som de också kallas en vanlig metod att påvisa utfallet hos en avkomma baserad på föräldragenerationens egenskaper. Ett av de mera frekventa problem som uppstår för elever vid konstruerandet av korsningsscheman är enligt Stewart (1982) att kopplingen mellan reduktionsdelningens bakomliggande funktion vid monohybrid och dihybrid korsning saknas. Svårigheten som ofta möter eleverna är att den grundläggande förståelsen är otillräcklig för att kunna tolka alleluppdelningen från föräldragenerationen. Detta i sin tur leder till felkonstruerade diagram, eller ibland korrekta diagram som konstruerats efter en inlärd teknik, vilken saknar en bakomliggande förståelse för förloppen de representerar. [13]

14 6 Metod och material 6.1 Tankebanor kretsande kring ett metodval Har lagt mycket tankemöda på mitt metodval och inte funnit något rakt tillämpningsbart förfarande. Under sökandeprocessen efter denna färdigpaketerade lösning har en tankebild av en metodkombination kommit att utkristalliseras. Denna bygger på bildandet av en inledande överblick av analysmaterialet genom Selanders kriterier för pedagogisk text. Syftet med textanalyser av t.ex. läroböcker är enligt Selander (1988) att rekonstruera den grundläggande kunskapssynen samt kunskaper som förmedlas mot en bakgrund av samhällsystem, skolform, ämne, läroplan (s 122). Han ger karakteristiska kännetecken över en pedagogisk texts uppbyggnad, vilka kommer att tillämpas inom denna studie för att ge en överblick av analysmaterialet. Detta uppfattar inte jag som en analys i sig, utan endast som ett förarbete avsett att skapa en inledande bild av läroböckerna från vilken den huvudsakliga granskningen av materialet kan utgå ifrån. Denna grundläggande analys kommer att ha olika nivåer för sin fokus. Kärnan kommer att vara av uppbyggnads- och innehållsgranskande karaktär, dels innehållande översiktsbildande genomgångar av läroböckernas struktur och språk, dels mera punkfokuserade granskningar av läroböckernas angreppssätt till enskilda problematiska områden förknippade med genetikundervisning. Dessa olika analysnivåer kommer även att rymma diskursanalytisk metod, vilken i denna studie avses användas för att kunna utforska läroböckernas underliggande horisonter. Mitt val av metod för diskursanalys tar avstamp från Foucault, varifrån jag försöker utveckla mitt metodvals grunder. För att undvika framtunghet kommer avsnittet att begränsas då Foucaults roll inom diskursanalys redan är bearbetad av personer oändligt mer insatta än författaren av denna studie. Jag använder således Foucault som en referenspunkt för att positionera min valda inriktning av diskursanalys ifrån. Upplever Foucaults idéer inom genealogi som icke allt igenom tillämpningsbara för vad jag själv vill uppnå i denna undersökning. Ett intressant sidospår, vilket inte kommer att utvecklas vidare i denna undersökning, är att genom genealogins perspektiv skulle kopplingen kunskapmakt kunna tillämpas på elevers svaga intresse för de naturvetenskapliga ämnena och den möjliga kunskapssvacka det kan resultera i (Winther Jørgensen & Phillips, 2000, s 20). Foucaults arkeologiska metod (Foucault, 2002, s ) finner jag däremot mycket användbar för min undersökning. Vill dock belysa vissa områden där jag hyst en viss [14]

15 eftertanke då jag önskar göra lokala/avskärmade analyser av diskurer i läroböcker, således inte en inriktning som direkt associeras med de mera storskaliga analyser som förknippas med diskursanalysens frontman (trots att han verkat på mikronivå). En Foucaultinspirerad läsning kan åskådligöra de bakomliggande diskurser som kan skapa grund för formning eller styrning av individer och grupper i en mer eller mindre uniform riktning (Olsson, 1999, s 224). Hans egen positionering till Frankfurtskolan, vilken jag utgår ifrån att man får respektera, markerar även en emancipatorisk åskådning, vilket inte är min egen agenda. Personligen upplever jag svårigheter att finna större kopplingsmönster av styrningsmentalitet (governmentality) inom avsedd litteratur och kommer således inte att göra dessa anknytningar. Med liknande argument väljer jag att distansera mig ifrån Norman Faircloughs kritiska diskursanalys samt Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori (Winther Jørgensen & Phillips, 2000, s 20, 69). En annan orsak som bidrar till ett visst ifrågasättande från min sida av Foucaults perspektiv är att jag upplever att detta eventuellt implicerar en negativ angreppsriktning mot området genetik, vilket enligt de senaste årens Nobelpris fördelning inom områdena kemi och medicin kan antas tillhöra de mera landvinnande naturvetenskapliga områdena. Kopplingen här baseras på att Foucaults position kan framläggas som en negativ agenda mot nya former av kunskap och teknologi, där fokus kan stagnera vid enhetskonstruktion och makt. Denna inställning kan resultera i oförmåga att se eventuella fördelar av framsteg inom teknologi, juridik och medicin (Alveson & Sköldberg, 2008, s 378). Min inriktningskoppling till ovan behandlat går således i riktning mot ett "Foucault-Light", alternativt "ytligt arkeologiskt" perspektiv, om dessa termer kan hjälpa läsaren att visualisera mina tankebanor. Dekonstruktion är även av aktualitet för undersökningen. Återigen väljer jag att inte anskaffa ursprungskonceptet som en paketlösning. För att göra en dekonstruktion enligt Derrida, måste man enligt min åsikt vara Jacques Derrida. Eftersom metoden för en dekonstruktion måste anpassas efter ett separat textobjektet är detta en process som inte lämpar sig för den oerfarne. Metodbeskrivning och tillvägagångssätt för den utomstående är inte tillgängligt, endast en form av dekonstruktionistisk marschorder (Howarth, 2007, s 55), vilken för mig inte är tillräcklig. Jag väljer därför att retirera på denna punkt och söker en alternativ lösning som utfaller i en stiliserad form av dekonstruktion, vilken syftar till att nedmontera det skrivna språket i sökandet efter motsägelser och sprickor i dess kontext. [15]

16 Man kan således se analysens ovannämnda kärna som en form av rotunda, där jag kan falla åter efter utfall av diskursanalys och dekonstruktion. 6.2 Metod Som tidigare resonemang påvisat skulle min metod kunna benämnas: Uppbyggnads och innehållsfokuserande läroboksanalys med inslag av dekonstruktion och Focaultinspirerad diskursanalys. Den inledande överblicken av analysmaterialet uppbyggs med de kriterier som enligt Selander (1988) är karaktäristiska för en pedagogisk text. Dessa presenteras nedan i en något modifierad form, anpassad för att passa mitt syfte. Jag vill således inte på något vis påskina dessa kriterier som mina egna skapelser, men vill heller inte att ursprungsförfattaren skall kopplas samman med eventuella feltolkningar från min sida. Nivågruppering. Vilken åldersmässig målgrupp läroboken inriktar sig emot. Anpassning till förkunskaper. Vilka förkunskaper förväntas eleven ha vid studier av läroboken. Struktureringen av stoffet. Hur lärobokens teman presenteras enligt den fasett-ordnade struktur som är karaktäristisk för läroböcker. Kognem och förklaringar. Kognem står för textens minsta kunskapsbärande enhet, exempelvis enskilda fakta. För att kognemen skall få en mening krävs förklaringar som sätter de små informationspaketen i ett sammanhang och således skapar mening. Fokus i denna studie vilar bland annat vid meningsskapandet kring enskilda fakta. Instruktioner till texten. Läroboken kan ge eleven stöd i form av instruktioner till hur texten skall användas. (Dessa instruktioner kan även vara i form av lärarhandledningar och lektionsförslag vilka jag i denna studie bortser ifrån.) Slutenhet. Läroboken kan agera ensam aktör som kunskapsförmedlande medium inom ett ämne. En läroboks slutenhet kan bedömas av i vilken mån den förutsätter läsandet av annan text. (s 27-36). [16]

17 6.3 Analysmetod Analys av läroböckerna följer ett granskningsmönster jag själv satt samman. Detta mönster inkluderar två diskursanalytiska verktyg från Börjesson (2003) samt granskningspunkter fokuserandes kärnpunkter inom Allchin (2000) och Stewart (1982). Granskningsmönstret är strukturerat enligt kategorier med underliggande fokuspunkter. För att göra det lättare för läsaren av denna studie att själv göra jämförelser mellan analysmaterialen, presenteras de olika fokuspunkterna med de sidonummer där de behandlas i denna studie. För ett ytterligare lässtöd är fokuspunkterna markerade med fetstilmarkerade indexeringsord i löptexten. Kontinuitet och tillgänglighet. Fokuspunkt. Indexord i löptext markerat med fetstil. Liber (2007) Gleerup (2000) Bonnier (2000) Vilken tillgänglighet har språket inom läroböckerna. s 22 s 30 s 37 Inom vilken befogenhetsgrad läroböckerna tillämpar de komplexa begrepp som är förekommandes inom genetikområdet. Textens kontinuitet och sammanhang mellan avsnitt inom fasettordningen. s 22 s 30 s 38 s 23 s 31 s 38 Förmedlad uppfattning av ämnesområde. Fokuspunkt. Indexord i löptext markerat med fetstil. Liber (2007) Gleerup (2000) Bonnier (2000) Vilket bakomliggande syfte texten upplevs grundas på. s 25 s 32 s 38 Förmedlad säkerhet av den kunskap författaren förmedlar. (Modalisering*) Grundsyn av ämnet. Presenteras genetikområdet som vår framtid eller fördärv. (passivforms analys.**) s 25 s 32 s 39 s 25 s 32 s 39 Modellkonstruktion och begreppsbyggande. Fokuspunkt. Indexord i löptext markerat med fetstil. Liber (2007) Gleerup (2000) Bonnier (2000) Vilka strategier tillämpas av författarna för att underlätta inlärning. s 25 s 33 s 39 Metaforkonstruerandets roll i läroboken. s 26 s 33 s 40 [17]

18 Fokuspunkter från föregående forskning. Fokuspunkt. Indexord i löptext markerat med fetstil. Liber (2007) Gleerup (2000) Bonnier (2000) Tillämpad strategi vid presentation av nedärvningsmönster. (Allchin, 2000) Meningskapande vid arbete med korsningsscheman. (Stewart, 1982) s 27 s 33 s 40 s 27 s 34 s 41 Komparativ reflektion. Fokuspunkt. Liber (2007) Gleerup (2000) Bonnier (2000) Förekomst av diskursdivergenser mellan undersökta läroböcker. s 43 s 43 s 43 *Modalisering kommer att baseras på insättning av författarperspektiv i en modaliserande hierarki, såsom beskrivs i Börjesson (2003) efter Potter. X X är fakta Jag vet att X Jag påstår att X Min hypotes / utgångspunkt är X Jag tror att X Jag gissar / antar X X är möjligt (s 97) Strategin jag avser använda mig av är att se vilken kategori ett påstående som läromedels författaren yttrat (X) passar in i. **Passivformsanalys kommer att följa en konstruktionistisk och reflexiv karaktär, där frågorna ställs, hur skildras fenomenet? Hur skildras samma företeelse i andra källor? (Börjesson, 2003, s 99). 6.4 Avgränsning av analysområdet Var drar man gränsen för vad som är genetik? Onekligen en komplicerad fråga. I denna studie väljer jag att begränsa det granskade området till molekylär genetik samt klassisk genetik. I min begränsning inkluderar jag genteknik, kortare redogörelser för genetikområdets historik samt så kallad växt och djurförädling. Evolutionära processers koppling till arvsmassan exkluderas p.g.a. områdets storlek. Eftersom granskade läroböcker kan tillämpa ett områdessammanlänkande tillvägagångssätt skulle detta eventuellt innebära att granskade [18]

19 avsnitt inte blir helt kapitelavskärmade. Kompletterande sidor liggande utanför fasettordningens avgränsande ramar inkluderas således i analysen. 6.5 Presentation av analysmaterial Spira Biologi A, 1 a upplagan (2007) ges ut av Liber AB och är författad av Gunnar Björndahl, Birgitta Landgren och Mikael Thyberg. Biologi kurs A, 2 a upplagan (2000) ges ut av Gleerups Utbildning AB och är författad av Anders Henriksson. Biologi A, 3 e upplagan (2000) ges ut av Bonnier utbildning AB och är författad av Inga-Lill Peinerud, Lotta Lager-Nyqvist och Iann Lundegård. För enkelhetens skull kommer ett undantag ifrån rådande referenssystem att göras i efterföljande löptext då analysmaterialet för studien omnämns. Ovanstående böcker kommer att tituleras efter förlag och år. Således: Liber (2007), Gleerup (2000), och Bonnier (2000). 7 Resultat Under detta avsnitt presenteras resultaten från analysen av läroboksavsnitten. Inledningsvis ges en introduktion till analysmaterialet, vilken är avsedd att ge läsaren information om de olika analysmaterialens grundläggande struktur och de avgränsningar jag gjort. Efter introduktionen följer ett avsnitt som tillämpar Selanders (1988) kriterier för pedagogisk text som ett verktyg för att ge en överblick av analysmaterialet. Efter dessa steg, följer den huvudsakliga analysen av läroböckernas genetikavsnitt. Därefter byter avsnittet inriktning, till att rymma sammanställningar och jämförelser av de enskilda lärobokspartierna. 7.1 Liber (2007) är en biologibok avsedd för gymnasiekursen Biologi A. Boken är på 265 sidor uppdelade på fyra ämnesblock. Den text som analyseras är ämnesblocket "genetik" vilket rymmer fem kapitel omfattande 62 sidor. Löptexten är vanligtvis enkelspaltig, undantaget fördjupningsavsnitten som kallas för "nyckelhål" där både enkelspaltig och flerspaltig text är förekommande. I det granskade textområdet förekommer 5 sådana fördjupningsavsnitt. När nya begrepp introduceras markeras dessa med kursiverad stil. I det granskade kapitelblocket förekommer 58 bilder/grafiska objekt. Kapitlen avslutas med en sammanfattande sida som repeterar kapitlet i punktform. I bokens slut finns kapitelindelade [19]

20 frågor och eleven har tillgång till hemsidan "Spira Online" till vilken boken refererar med en symbol när exempelvis en animation finns tillgänglig. Analyserade sidor: Inledande överblick Nivågruppering. Läroboken riktar sig till elever inom gymnasienivå, vuxenutbildning samt naturvetenskapligt basår. Åldersspannet är således från 16 år och uppåt. Anpassning till förkunskaper. Enligt kursplanen för grundskolan (Skolverket, 2000) i ämnet biologi/genetik skall eleven vid slutet av årskurs nio tillägnat sig kännedom om det genetiska arvet. Läroboken är väl anpassad och tar vid efter kursplanens grundkunskap. Struktureringen av stoffet. Boken är som tidigare nämnt uppdelad i ämnesblock. Dessa ger en områdesuppdelning som sedan underkatalogiseras i kapitlens olika specialinriktning. En fasett-ordning förekommer, dels blocken emellan, dels inom blocken i kapitlens fördelning. Ordningen som det granskade kapitlet följer överblickas nedan i ett successionsschema. [20]

21 Kognem och förklaringar. Vid presentation av ett kognem, anges vanligtvis en grundläggande förklaring i direkt anknytning. Denna uppföljs ofta av en kompletterande förklaring i ett senare skede med en anknytning till ett annat kognem eller område. Instruktioner till texten. Boken har i sin början ett avsnitt med råd om studieteknik. Texten uppmanar eleven att avsluta dåliga läsvanor och anamma en positiv inställning till sina studier då detta kopplas till hjärnas fysiologi och funktion. Förberedelse och planering behandlas och en studiestrategi för hur texten skall läsas beskrivs. I kapitlen ges inte ytterligare instruktioner. [21]

22 Slutenhet. Boken öppnar upp mot användandet av en internetbaserad studievägledning vilket väcker frågan om denna är en del av den pedagogiska texten eller en extern aktör. Sett ur olika synpunkter kan denna definitionsgräns dras olika och således kan svaret på frågan om bokens slutenhet ges olika utfall. Bortser man från denna aspekt så är steget från boken till att söka förklaring eller stöd från ett annat medium en form av metakognitivt handlande från eleven. Att boken anges vara lämplig för naturvetenskapligt basår upplever jag som en form av öppenhet mot annan litteratur, eftersom studier på högskolenivå sällan är avskärmade till en lärobok per kurs Analys Inom det granskade området hålls språket, trots komplextiteten hos stoffet som behandlas, på en relativt tillgänglig nivå. Detta genom att ett ämne introduceras med en grundläggande förklaring vilken sedan fördjupas och utvecklas undan för undan. En sådan systematik avser i min mening att stegvis leda in läsaren i de mera komplexa textregionerna vilket kan minimera läsarens upplevelse av att stöta emot en språklig kunskapsbarriär. Ovanstående ställer i gengäld kravet att en kontinuerlig läsmetod tillämpas så att texten bearbetas i ordningsföljd utan att avsnitt hoppas över, då detta kan leda till att ett begreppsintroducerande stycke negligeras. Om så sker kan läsaren vid kommande kunskapsnivåer uppleva att det vetenskapliga språket därför ligger utanför dennes förmåga. Analysmaterialet använder sig i hög grad av de komplexa begrepp som ämnesområdet omfattar. 127 begrepp som har en direktkoppling till genetikområdet förekommer. Dessa begrepp är följande: Agrobacterium tumefaciens, allel, aminosyra, anafas, antikodon, baspar, benign, carcinom, cellcykel, cytokines, cytoplasma, cytostatika, deoxiribonukleinsyra, deoxiribos, differentiering, dihybrid korsning, diploid, diploid, DNA, DNA-polymeras, dominant, dottercell, epigenetik, epistasi, eukaryot, exon, exoner, fenotyp, fingerprinting, fosfolipid, FOXP 2, gap phase, gelelektrofores, gen, genbank, genetiska koden, genkanon, genkarta, genmodifierad, genmutation, genom, genprodukt, genreglering, genteknik, genterapi, GMO, haploid, heterozygot, histon, homolog, homozygot, hoppande gener, insemination, intron, Killer of prune, klon, kloroplast, klyvningstal, kodon, kopplade gener, korsningsschema, kromosom, kromosommutation, kvävebas, könlös förökning, könscell, könskromosom, ligas, locus, malign, meios, metafas, metastas, mikroinjektion, mikro-rna, mitokondrie, mitos, modercell, monohybrid korsning, mrna, nonsens-dna, nukleotid, PCR, plasmid, pleiotropi, [22]

23 polymera gener, primer, profas, programmerad celldöd, prokaryot, provirus, recessiv, reduktionsdelning, reparationsenzym, replikation, replikation, restriktionsenzym, ribos, ribosom, RNA, RNA-interferens, RNA-ploymeras, rrna, sarkom, sekvensering, SRY, stamcell, STR-sekvens, syndrom, syntesfas, systerkromatider, telofas, telomer, telomeras, T- mördarcell, transgen, transkription, translation, trisomi, trna, tumörsupressor, vektor, X- kromatin, X-kromosom, Y-kromosom, zygot, överkorsning. När ett nytt begrepp introduceras för läsaren markeras detta med kursivering och vanligtvis ges i direkt anknytning en association till ämnet, eller en grundläggande förklaring. I enstaka fall ges en sidreferens i boken där man kan få begreppet förklarat. Vid ämnesområdet klassisk genetik vilket tillhör de områden inom ämnet med högt innehåll av abstrakta begrepp, ges en introducerande begreppsförklaring vid kapitlets början. Diskursen inom analysmaterialet gällande introduktion av begrepp och företeelser, ger läsaren som börjat tillägna sig en viss vana och förtrogenhet för texten, känslan av att ett begrepp inte behöver fårstås till fullo vid dess introduktion. Detta genom kännedomen att en mera utförlig redogörelse kring begreppet antagligen kommer att följa längre fram i texten. Enligt min åsikt förekommer det dock enstaka överexploateringar av denna diskursmaterialisering, när författarna utför viss begreppsintroduktion eller ordningsföljd som inte upplevs som relevant. Detta beskrivs mera utförligt nedan. Som läsare upplever man att det granskade området följer ett sammanhang och att det finns en tydlig struktur att följa. Ämnesblocks- systemet med underliggande kapitel ger läsaren möjligheten att visualisera vad blocket kommer att täcka samt vad de underliggande kapitlen behandlar. Detta uppnås genom att läsaren ges en kort introduktion till ämnesområdet vid genetikblockets början. Detsamma sker när man påbörjar ett nytt kapitel som ger en föraning i form av en introduktion av det stoff som kommer att bearbetas. Ordningsföljden inom kapitlen granskat med fokus vid meningskapande arbete, ordningsföljd och sammanhang ger känslan av att vara objektiv och berättigad ur en bakomliggande intention samt genomtänkt och motiverad ur pedagogisk utgångspunkt. Det förekommer dock vissa intressanta ordningsval, vilka jag kortfattat sammanställer innan jag återkommer för att fördjupa resonemanget individuellt kring dessa: RNA struktur förklaras före DNA struktur. Telomerer introduceras innan vanlig celldelning beskrivits Mitos skildras innan mänsklig kromosomuppsättning introducerats. [23]

24 Att RNA strukturen presenteras före DNA strukturen är en intressant avvikelse från traditionellt förfaringsätt. Liber (2007) skiljer sig även på denna punkt denna punkt i jämförelse med det övriga analysmaterialet i studien. Det intressanta med detta ordningsval ur en dekonstruerande synvinkel är att det rymmer vissa motsägande aspekter. En logik föreligger i att man börjar förklara den mindre enklare strukturen och att man har denna molekyl klar för sig när man börjar bearbeta DNA funktion. Men även ologiska aspekter kan skönjas, såsom att DNA (med vissa virus genom som undantag) är mallen för RNA. Ordningen blir således bakvänd. Man introduceras även för de olika RNA typerna innan man egentligen har tillägnat sig kunskapsgrunden för att kunna sätta dem i sitt sammanhang. Förstår om läsaren av denna studie finner detta paradoxalt mot vad jag beskriver ovan, att när man fått förtrogenhet för boken inte behöver känna sig helt säker över en företeelse vid dess introduktion eftersom den fördjupas senare. Fallet är även så i denna sakfråga, men här ser jag inte detta som sanktionerat eftersom avsnitten ligger i en oavbruten följd. DNA redogörelsen hade likaväl kunnat föregå beskrivningen av RNA, vilken på detta sätt hade kommit i direkt anknytning till den beskrivning av proteinsyntes som är efterföljande. Beträffande telomerintroduktion föreliggande den vanliga celldelningen kan frågan framställas i ett dekonstruerande sammanhang om det förekommer en rättfärdigande grund att presentera ett så pass djupgående begrepp tidigt i textförloppet. Detta kan ses som småaktigt att belysa, men som jag kommer att förklara så är abstraktionsnivån redan mycket hög. Begreppsintroduktionen följer visserligen även det ovanstående resonemanget om hur ett begrepp införs för att sedan fördjupas, eftersom det redan på nästa sida följer en faktaruta om telomerer. I min mening är dock komplexiteten i avsnittet som behandlas så pass hög att begrepp som inte har en direkt anknytning till ämnet bör undvikas. För att illustrera vad jag åsyftar sammanfattar jag de termer som presenteras mellan introduktionen av telomer begreppet fram till dess faktaruta: Cellcykel, Gap Phase 1, syntesfas, Gap phase 2, mitos, G 0 -fas, systerkromatid, reparationsenzym, programmerad celldöd, profas, metafas, anafas, telofas, cytokines. När fokus vidgas till att granska sammanhang i de förekommande kapitlen, framträder även där den diskursiva bilden av strukturerad kontinuitet. Som läsare tar man sig igenom kapitelväxlingarna utan att uppleva dessa som avgränsningar eller demarkeringslinjer mellan separata enheter. Snarare markerar dessa kapitelväxlingar ändrad inriktning av pågående spår. [24]

25 Av vad jag kan utläsa ur föreliggande diskurs inom det analyserade området är dess syfte att som pedagogisk text förmedla kunskap inom genetikområdet till elever inom lärobokens åldersmässiga och förkunskapsbaserade målgrupp. Texten lämpar sig väl för elever som finner biologi svårt eller uppfattar att de saknar fallenhet för ämnet. Detta p.g.a. textens (tidigare behandlade) kontinuitet och det gradvisa avancemanget genom svåra områden. Sidolayouten för bilder och text är luftig och fräsch. I detta kan stora fördelar utläsas. Det första intryck som läsaren får när ett sidouppslag öppnas är av klarhet och tillgänglighet. Paradoxalt nog är den granskade texten i en jämförelse med de andra analysmaterialen den i särklass mest informationsrymmande. Av denna anledning kan boken syfta till att kunna nå elever som vill fördjupa eller bredda sin kunskapsfront. Vid ytterligare granskning av det diskursiva fältet i sökandet efter syftet framkommer inte några andra motiv än att verka som neutral kunskapsförmedlare. Detta eftersom ett objektivt anslag till ämnesområdet, även vid punkter av flerdimensionerade etiska frågor, bibehålles. Den grundsyn som författarna förmedlar kring genetikområdets möjligheter kontra risker är objektiv, vanligtvis framförs möjligheten samt etiska betänkligheter bundna till denna. De presenteras på ett sakligt sätt där rena fakta presenteras utan pålagda värderingar. Undantagsfallet är när kloning redogörs och författarna låter en viss åsiktsventilering färga den hypotetiska tanken: "Tänk dig att någon makthavare vill massproducera 'övermänniskor' eller människor som saknar en väl fungerande hjärna men som jobbar hårt! " (Liber, 2007, s 87). Detta uppvisar en form av gen-etisk rädsla över vad framtiden inom området kan bära i sitt sköte, men även en form av normativt uppmålat skräckscenario i vilket man starkt kan ifrågasätta graden av realism. Den säkerhet som författarna uppvisar i informationsförmedlingen är att innehållet är fakta. Vid mycket enstaka tillfällen förekommer mera försiktiga formuleringar. Då föreligger inte osäkerheten i författarnas formuleringsval utan vid att forskningen inom området ännu inte kan uppvisa entydiga svar, exempelvis: "Det verkar som om gener finns i 'hierarkier'. Det betyder att en överordnad gen kan styra andra geners aktivitet" (Liber, 2007, s 41) [min kursivering]. Förutom ovan nämnda välstrukturerade ordningsföljd och stegvisa ökning av svårighetsnivå, vilka jag upplever som lyckade strategier av författarna för att öka läsarens motivation och läsförståelse, så förekommer även vissa andra inlärningsunderlättande åtgärder. En företeelse som Liber (2007) är ensam om (bland analysmaterialet för denna studie) är att varje kapitel [25]

26 avslutas med en sammanfattning. Dessa ger en repetition och punktsammanställning av nyckelkunskaper inom det behandlade området. Lärobokens faktarutor s.k. nyckelhål, ger en välstrukturerad och överblickningsbar fördjupad kunskap. Avgränsningen fyller i min mening en viktig roll. Det är lättare att ge sig i kast med en svår och krävande uppgift om man vet gränsen för arbetets omfattning. Nyckelhålen rymmer sakligt presenterade fakta vilka eventuellt ytterligare kunde fånga läsarens intresse om fler exempel och anknytningar till spännande och engagerande företeelser inom biologiområdet tillämpats. Inom det analyserade sidospannet har texten en mycket nära anknytning till bildmaterialet vilket är en form av meningskapande och helhetsbildande som enligt min uppfattning är en av de stora styrkorna i analysmaterialet. Bilderna exemplifierar och belyser de företeelser eller begrepp som behandlas i texten inom bildens direkta fysiska närhet. Endast en bild inom det analyserade textområdet är i min mening distanserad från ämnesområdet. Detta är inte så mycket att haka upp sig på, om det inte vore för att denna bild är inledande för ämnesblocket genetik. Bilden föreställer fem bergsgorillor i lummig miljö med bildtexten: "Bland de här bergsgorillorna i Rwanda kan man som bland alla andra organismer hitta ärftliga skillnader mellan individerna" (Liber, 2007, s 33). Denna koppling till genetikområdet förefaller mig långsökt. Personligen ger bilden mig en association av tjuvjakt och utrotningshot. Andra läsare gör naturligtvis sina kopplingar till bilden, kopplingar som kan leda till ökad fundersamhet kring vad genetikområdet egentligen handlar om. Metaforkonstruerande används i en relativt liten utsträckning. Partikelgenmetaforen används i samband med Mendels arbete. Problematik kopplad till denna åskådliggörande bild förklaras mera utförligt under avsnitt 5.2. Vid en dekonstruerande granskning av det sammanhang som partikelgensmetaforen används i Liber (2007) fyller den ingen introducerande funktion till genbegreppet eftersom eleven som läst enligt kapitlens ordningsföljd redan har lärt sig att en gen är ett proteinkodande DNA segment vanligtvis tillhörande en kromosom eller plasmid. Att således tillskriva genen egenskapen av en lös partikel är helt motsägande tidigare tillägnad kunskap. I kapitlets sammanfattning presenteras liknelsen med partikelgenen vilken endast är en metafor så otydligt att den kan uppfattas som fakta: "Generna/allelerna fördelas från föräldrar till avkomma som enskilda 'partiklar'. Normala kroppsceller har två 'partiklar'. Könscellerna har en" (Liber, 2007, s 75). I samma sammanfattning beskrivs även kopplade gener, sålunda gener tillhörande samma kromosom. Läsaren förväntas följaktligen kunna växla om från synen av genen som en enskilt vandrande partikel vilken man kan ha fått uppfattningen av att vara gällande, till genen som en del av [26]

Genetik, Gen-etik och Genteknik

Genetik, Gen-etik och Genteknik Genetik, Gen-etik och Genteknik Syfte och innehåll Att utveckla kunskap om det genetiska arvet och genteknikens möjligheter. Arbetssätt Vi kommer att varva föreläsningar, diskussioner, arbetsuppgifter

Läs mer

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik LPP Nervsystemet, hormoner och genetik Det är bara hormonerna och han är full av hormoner är två vanliga uttryck med ordet hormon, men vad är egentligen hormoner och hur påverkar de kroppen? Vi har ett

Läs mer

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Cellens genetik Cellen Växtcellen Växtcellen Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Artförädling genom riktad avel Religiösa förbud mot syskongiftemål Redan de gamla grekerna.. Aristoteles ~350 år före

Läs mer

DNA-molekylen. 1869 upptäcktes DNA - varken protein, kolhydrat eller lipid.

DNA-molekylen. 1869 upptäcktes DNA - varken protein, kolhydrat eller lipid. Genetik Ärftlighetslära - hur går det till när egenskaper går i arv? Molekylär genetik - information i DNA och RNA Klassisk genetik - hur olika egenskaper ärvs Bioteknik - Hur DNA flyttas mellan olika

Läs mer

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet. Arvet och DNA Lokal pedagogisk planering årkurs 9 Syfte Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och om sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor

Läs mer

Pedagogisk planering Bi 1 - Individens genetik

Pedagogisk planering Bi 1 - Individens genetik Centralt innehåll Genetik Arvsmassans uppbyggnad samt ärftlighetens lagar och mekanismer. Celldelning, dnareplikation och mutationer. Genernas uttryck. Proteinsyntes, monogena och polygena egenskaper,

Läs mer

Genetik. - cellens genetik - individens genetik. Kap 6

Genetik. - cellens genetik - individens genetik. Kap 6 Genetik - cellens genetik - individens genetik Kap 6 Vad bestämmer hur en organism (cell) ser ut och fungerar? Generna (arvsanlagen) och miljön Hur går det till? En gen är en ritning för hur ett protein

Läs mer

Läsanvisningar och exempelfrågor del 2: genetik

Läsanvisningar och exempelfrågor del 2: genetik Läsanvisningar och exempelfrågor del 2: genetik Sidhänvisningarna avser den officiella kursboken, Karlsson, Krigsman, Molander, Wickman: Biologi A med Naturkunskap A, upplaga -05. Hänvisningar ges även

Läs mer

Genetik II. Jessica Abbott

Genetik II. Jessica Abbott Genetik II Jessica Abbott Nukleosid Sockergrupp + kvävebas Kvävebaser: Puriner (adenin, guanin) Pyrimidiner (cytosin, thymin i DNA, uracil i RNA) Basparning A=T G C Packning av DNA i eukaryot cellkärna

Läs mer

Kromosomer, celldelning och förökning

Kromosomer, celldelning och förökning Kromosomer, celldelning och förökning Kromosomen Hur ligger DNA lagrat? DNA 2 nm Prokaryota celler har vanligtvis endast en kromosom. I eukaryota celler finns alltid mer än en DNA-molekyl som bildar olika

Läs mer

Genetik en sammanfattning

Genetik en sammanfattning Genetik en sammanfattning Pär Leijonhufvud $\ BY: 3 februari 2015 C Innehåll Inledning 2 Klassisk genentik 2 Gregor Mendel munken som upptäckte ärftlighetens lagar....... 2 Korsningsrutor, ett sätt att

Läs mer

Arv och genetik - 9E - läsår v48-v5

Arv och genetik - 9E - läsår v48-v5 Inledning Arv och genetik - 9E - läsår 16-17 - v48-v5 Under denna period läser vi om arv, genetik och genteknik: - dels hur mekanismerna fungerar på cell- och individnivå: gener, DNA, kromosomer, celldelning,

Läs mer

GENETIK - Läran om arvet

GENETIK - Läran om arvet GENETIK - Läran om arvet Kroppens minsta levande enheter är cellerna I cellkärnorna finns vår arvsmassa - DNA (DNA - Deoxiribonukleinsyra) Proteiner Transportproteiner Strukturproteiner Enzymer Reglerande

Läs mer

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 november 2017

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 november 2017 Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 november 2017 DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi att arbeta med genetik läran om ärftlighet. Kan föräldrar

Läs mer

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik Senast uppdaterad 2012-12-09 55 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Celler och bioteknik C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2.

Läs mer

Genetik I. Jessica Abbott

Genetik I. Jessica Abbott Genetik I Jessica Abbott Att kunna/förstå efter föreläsningarna i genetik: DNA och RNA Packning av DNA Replikation Transkription och translation Cellcykeln Mitos och meios Översikt över genetiska verktyg

Läs mer

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 21 augusti 2017

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 21 augusti 2017 Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 21 augusti 2017 DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi att arbeta med genetik läran om ärftlighet. Kan föräldrar

Läs mer

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras) Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras) Lokal Pedagogisk Planering i Biologi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin Ämnesområde: Genetik

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället.

Läs mer

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 17 september 2016

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 17 september 2016 Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 17 september 2016 DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi att arbeta med genetik läran om ärftlighet. Kan föräldrar

Läs mer

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 oktober 2016

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 oktober 2016 Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 oktober 2016 DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi att arbeta med genetik läran om ärftlighet. Kan föräldrar

Läs mer

Mitos - vanlig celldelning

Mitos - vanlig celldelning Mitos - vanlig celldelning Interfas Cellens normala tillstånd kopiering sker. Enskilda kromosomer kan inte urskiljas Profas DNA molekylerna packar ihop sig i tydliga kromosomer Metafas Cellkärnans membran

Läs mer

Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande

Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande TÄRNA FOLKHÖGSKOLA Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande 2009-09-18 - 2 - Innehåll Bakgrund... - 3 - Syfte... - 4 - Metod... - 4 - Fakta... - 5 - Resultat... - 7 - Diskussion... - 9 - Referenser...-

Läs mer

Molekylärbiologi: Betygskriterier

Molekylärbiologi: Betygskriterier Molekylärbiologi: Betygskriterier De obligatoriska momenten laboration och presentationsövningar examineras separat (endast G). Se separat utdelade anvisningar. Betygskriterier för teoridelen (se nedan).

Läs mer

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Mål KUNSKAPSKRAV Läraren ska sätta betyg på varje kurs och det finns prec i serade kunskapskrav för tre av de godkända betygs stegen E, C och A. Kunskapskraven är för

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

Arvet och DNA. Genetik och genteknik

Arvet och DNA. Genetik och genteknik Arvet och DNA Genetik och genteknik Genetik Du är inte en kopia utav någon av dina föräldrar utan en unik blandning av egenskaper från båda dina föräldrar. Genetik är den del av biologin som handlar om

Läs mer

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: Klockan:

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: Klockan: Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: 120312 Klockan: 0800-13.15 Betygsgränser:!!! 50-66%! Betyg 3!!!!! 67-83%! Betyg 4!!!!! 84-100%! Betyg 5 Fråga 1-4 Cellbiologi Fråga 5-7 Genetik Fråga 8-10 Växtfysiologi!!!!

Läs mer

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:

Läs mer

Sammanfattning Arv och Evolution

Sammanfattning Arv och Evolution Sammanfattning Arv och Evolution Genetik Ärftlighetslära Gen Information om ärftliga egenskaper. Från föräldrar till av komma. Tillverkar proteiner. DNA (deoxiribonukleinsyra) - DNA kan liknas ett recept

Läs mer

Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens

Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens OBS! Grova drag för prokaryota system! Mycket mer komplicerat i eukaryota system! RNA: Tre huvudtyper: trna transfer RNA

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för årskurs 8

Lokal pedagogisk planering för årskurs 8 Lokal pedagogisk planering för årskurs 8 arbetsområdena rörande matspjälkningen, lungorna, hjärtat och blodet Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska

Läs mer

En nybörjarkurs i kritiskt tänkande

En nybörjarkurs i kritiskt tänkande En nybörjarkurs i kritiskt tänkande Jesper Jerkert Andreas Anundi & CJ Åkerberg: Skeptikerskolan. Handbok i kritiskt tänkande. Stockholm: Forum, 2010, 226 s. ISBN 978-91-37-13588-5. Andreas Anundi och

Läs mer

18 Arvet och DNA. Faktabokens idé. Inledning

18 Arvet och DNA. Faktabokens idé. Inledning 18 Arvet och DNA Faktabokens idé Inledning Kapitelinledningen på sidorna 366 367 i grundboken och sidan 195 i lightboken kan användas för att skapa spännande diskussioner om hur arvet fungerar. Vad har

Läs mer

Kemi 1, 100 poäng, som bygger på grundskolans kunskaper eller motsvarande. Kemi 2, 100 poäng, som bygger på kursen kemi 1.

Kemi 1, 100 poäng, som bygger på grundskolans kunskaper eller motsvarande. Kemi 2, 100 poäng, som bygger på kursen kemi 1. KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.

Läs mer

Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv

Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv Lena Löfgren lena.lofgren@hkr.se Britt Lindahl britt.lindahl@hkr.se Diagnoser ino bakgrund och erfarenheter för arbete med NP Diagnosmaterialets övergripande

Läs mer

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kemi grundkurs GRNKEM2 Verksamhetspoäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Spektrum kemi, Folke A Nettelblad, Christer Ekdahl,

Läs mer

Skrivning för biolog- och molekylärbiologlinjen, genetik 5p.

Skrivning för biolog- och molekylärbiologlinjen, genetik 5p. Skrivning för biolog- och molekylärbiologlinjen, genetik 5p. Namn: Adress: Resultat: Betyg: Hjälpmedel: Miniräknare. Formelblad med tabell. Skrivtid: 9.00-13.00. Beräkningar och svar ska vara motiverade.

Läs mer

Instuderingsfrågor avsnitten Molekylär genetik och Rekombinant DNA tekniker, MCB

Instuderingsfrågor avsnitten Molekylär genetik och Rekombinant DNA tekniker, MCB Instuderingsfrågor avsnitten Molekylär genetik och Rekombinant DNA tekniker, MCB Molekylärgenetikdelen 1. Vad är DNA? 2. Vad heter byggstenarna i DNA? 3. Vad är RNA? 4. Vad är en bas, nukleosid, nukleotid

Läs mer

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta. EVOLUTION Tänk dig att det på en liten ö i skärgården finns 10 st honor av den trevliga insekten långvingad muslus. Fem av dessa är gula med svarta fläckar och fem är helsvarta. Det är samma art, bara

Läs mer

Dödsstraff. Överensstämmande med de mänskliga rättigheterna? Sara Bjurestam Darin Shnino Jannike Tjällman

Dödsstraff. Överensstämmande med de mänskliga rättigheterna? Sara Bjurestam Darin Shnino Jannike Tjällman Dödsstraff Överensstämmande med de mänskliga rättigheterna? Lärarhandledning för Grundskolan Sara Bjurestam Darin Shnino Jannike Tjällman Lärarhandledning Syftet med denna lärarhandledning är inte att

Läs mer

Kursplan för Naturorienterande ämnen

Kursplan för Naturorienterande ämnen Kursplan för Naturorienterande ämnen Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 ÄMNEN: Biologi Fysik Kemi BIOLOGI, FYSIK, KEMI Den gemensamma kursplanetexten, utformad i ett naturorienterande perspektiv, utgör

Läs mer

ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER

ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER UPPLÄGG Planering ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER Emmie Wallin MPH 20091218 Genomförande Analys Problem Etik BAKGRUNDEN TILL UPPSATSEN Studerat hälsobokslut i flera arbeten Otillräcklig metod?

Läs mer

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande KaPitel 3 Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar

Läs mer

Tema: Didaktiska undersökningar

Tema: Didaktiska undersökningar Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den

Läs mer

Elevers svårigheter inom genetiken

Elevers svårigheter inom genetiken Rapport IBG-LP 09-009 Elevers svårigheter inom genetiken En undersökning om elevers genetikkunskaper i olika åldrar Martin Larsson Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Lärarprogrammet

Läs mer

Kap 26 Nukleinsyror och proteinsyntes. Bilder från McMurry

Kap 26 Nukleinsyror och proteinsyntes. Bilder från McMurry Kap 26 Nukleinsyror och proteinsyntes Bilder från McMurry Namn Efternamn 26 februari 2011 2 Varje DNA molekyl är uppbyggd av många gener induviduella DNA segmant som innehåller instruktioner för syntes

Läs mer

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. GENETISK INFORMATION 191-210 (sid. 157-177)

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. GENETISK INFORMATION 191-210 (sid. 157-177) BASÅRET KEMI B BIOKEMI GENETISK INFORMATION 191-210 (sid. 157-177) DNA/RNA, Transkription, Translation VAR I CELLEN SKER DETTA? Replikation - kopiering av DNA, sker i cellkärnan Transkription - avläsa

Läs mer

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Matematikdidaktik hur förbättrar vi resultaten? I olika undersökningar de senaste 25 åren visar det sig att de

Läs mer

Styrdokumentkompendium

Styrdokumentkompendium Styrdokumentkompendium Information och kommunikation 2 Sammanställt av Joni Stam Inledning Jag brukar säga till mina elever, halvt på skämt och halvt på allvar, att jag förhåller mig till kursens centrala

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Kemi, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om vad olika ämnen består av, hur de är uppbyggda, vilka egenskaper de har och vad som händer när de kommer i kontakt med varandra, om materiens egenskaper, struktur

Läs mer

1. Skriv = eller i den tomma rutan, så att det stämmer. Motivera ditt val av tecken.

1. Skriv = eller i den tomma rutan, så att det stämmer. Motivera ditt val av tecken. Modul: Taluppfattning och tals användning. Del 3: Det didaktiska kontraktet Likhetstecknet Ingrid Olsson, fd lärarutbildare Mitthögskolan Läraraktivitet. 1. Skriv = eller i den tomma rutan, så att det

Läs mer

Tentamen Reproduktion och utveckling, 2011-12- 10. Åke Strids frågor:

Tentamen Reproduktion och utveckling, 2011-12- 10. Åke Strids frågor: Tentamen Reproduktion och utveckling, 2011-12- 10 Åke Strids frågor: Inför celldelning måste DNA:t kopieras. 1. Redogör för hur kopieringen går till och vilka huvudkomponenter som ingår i kopieringsmaskineriet

Läs mer

1) Introduktion. Jonas Aspelin

1) Introduktion. Jonas Aspelin 1) Introduktion Jonas Aspelin Uttrycket relationell förekommer i många sammanhang. Man talar till exempel om relationell psykoterapi, relationell estetik, relationell sociologi och relationell psykologi.

Läs mer

Att bedöma. pedagogisk skicklighet

Att bedöma. pedagogisk skicklighet Att bedöma pedagogisk skicklighet Hur bedömer jag pedagogisk skicklighet? Vi blir allt fler som har anledning att ställa oss den frågan. Visad pedagogisk skicklighet är numera ett behörighetskrav vid anställning

Läs mer

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen Skolinspektionen Bilaga 1 Verksam hetsrapport Verksamhetsrapport efter kvalitetsgranskning av läs- och skrivundervisningen inom ämnena svenska/svenska som andraspråk i årskurserna 4-6 vid Smygeskolan i

Läs mer

NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra

NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra Monomererna som bygger upp nukleinsyrorna kallas NUKLEOTIDER. En nukleotid består av tre delar: en kvävebas

Läs mer

Delprov l, fredag 11/11,

Delprov l, fredag 11/11, Delprov l, fredag 11/11, 14.00-17.00 Fråga 1 (5 p). Ringa in ett av alternativen (endast ett): A. Vilket påstående är falskt? l. Aminosyror är byggstenar till proteiner 2. Membraner består av peptidoglykan

Läs mer

Formativ bedömning i praktiken: Biologi 1

Formativ bedömning i praktiken: Biologi 1 Formativ bedömning i praktiken: Biologi 1 ISBN 978-91-47-11-6 2014 Olof Procopé och Liber AB Redaktör och projektledare: Cecilia Söderpalm-Berndes Formgivare: Lotta Rennéus och Birgitta Ståhlberg Illustratör:

Läs mer

Biologi Kunskapens användning

Biologi Kunskapens användning Delmål Delmål 2010-06-14 Biologi Kunskapens användning utvecklar omsorg om naturen och ansvar vid dess nyttjande. utvecklar förmågan att diskutera frågor om hälsa och samlevnad utifrån relevant biologisk

Läs mer

Visionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten?

Visionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten? Visionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten? Liss Kerstin Sylvén, fil.dr i engelska I Sverige talar de flesta av oss svenska. Svenskan är ett litet språk.

Läs mer

Elevernas Researcharbete Biologi Utdrag ur kursplanen för biologi

Elevernas Researcharbete Biologi Utdrag ur kursplanen för biologi Elevernas Researcharbete Elevernas researcharbete är det moment som särskiljer Film For Real metoden från alla tidigare informationsinsatser om droger. För deltagande skolor i kommunerna innebär detta

Läs mer

Genetik Detta kapitel innehåller följande avsnitt i faktaboken. Pilarna visar hur avsnitten i Läs mer-delen är kopplade till avsnitten i Baskursen.

Genetik Detta kapitel innehåller följande avsnitt i faktaboken. Pilarna visar hur avsnitten i Läs mer-delen är kopplade till avsnitten i Baskursen. Genetik Detta kapitel innehåller följande avsnitt i faktaboken. Pilarna visar hur avsnitten i Läs mer-delen är kopplade till avsnitten i Baskursen. Baskurs Det handlar om gener Läs mer Hur det bildas kopior

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Åtgärdsprogram och lärares synsätt

Åtgärdsprogram och lärares synsätt SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Åtgärdsprogram och lärares synsätt En kartläggning av problem och möjligheter i arbetet med att upprätta åtgärdsprogram i en högstadieskola

Läs mer

Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98)

Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) 1 D nr BG 2005-0082 YTTRANDE 2005-03-19 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) Riksförbundet

Läs mer

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.

Läs mer

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en

Läs mer

Gen Transkripterbar del. promotor exon intron exon intron exon Slut på transkription. av transkription, fixar rätt tid och rätt mängd.

Gen Transkripterbar del. promotor exon intron exon intron exon Slut på transkription. av transkription, fixar rätt tid och rätt mängd. Gener är viktiga i biologin och idag ett aktuellt ämne. Genetik = läran om arvbarhet. Startade på 1860-talet med munken Gregor Mendel, som påvisade det som vi kallar gener. Genetik = läran om gener. Gen

Läs mer

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kursplan: SVENSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen

Läs mer

Högskolan Kristianstad Att utforma din pedagogiska portfölj

Högskolan Kristianstad Att utforma din pedagogiska portfölj Högskolan Kristianstad Att utforma din pedagogiska portfölj En pedagogisk portfölj - idag en självklar del av en akademisk portfölj Kanske undrar du varför du ska ha en pedagogisk portfölj. Det självklara

Läs mer

Genetik. Biologisk översiktskurs VT Hemtenta. Finns på studentportalen Ska vara inlämnad 25 Februari Ska skickas till urkund

Genetik. Biologisk översiktskurs VT Hemtenta. Finns på studentportalen Ska vara inlämnad 25 Februari Ska skickas till urkund Genetik Biologisk översiktskurs VT 2011 Hemtenta Finns på studentportalen Ska vara inlämnad 25 Februari Ska skickas till urkund 1 Frågor? Peter Halvarsson peter.halvarsson@ebc.uu.se Populationsbiologi,

Läs mer

Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan

Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan Alla elever ska nå målen! E-post: info@infomentor.se Telefon: 044-200 123 Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan Kvalitativ analys, mars 2012 InfoMentor Kvalitativ analys av skriftliga

Läs mer

Arv + miljö = diabetes?

Arv + miljö = diabetes? Arv + miljö = diabetes? Kristina Lejon universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Vad är det som gör att vi får diabetes? Anna Möllsten var nyss inne på den frågan och visade

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap och samhälle

Exempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap och samhälle Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap och samhälle Att testa dna med självtester Elevens idé Samir har följt samhällsdebatten

Läs mer

Får vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009

Får vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009 Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:29 Får vi vara trygga? En undersökande studie om elevers uppfattning om kränkande handlingar under lektioner i idrott och hälsa Jonas Bergdahl

Läs mer

i N S P I R A T I O N e N

i N S P I R A T I O N e N i N S P I R A T I O N e N Nytt projekt stimulerar unga blivande journalister att vilja lära sig mer. HJÄRUP Eleverna på Hjärupslundsskolan har startat ett nytt projekt. Under ett par veckor kommer de att

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Biologi A basår Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: on 24 oktober 2012 Tid: 9.00-13.00

Läs mer

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Progressionstabellen

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Progressionstabellen Progressionstabellen Nivåerna för betygsstegen E, C och A i kunskapskraven är formulerade med hjälp av en progressionstabell. Progressionstabellen är utgångspunkt för kunskapskraven i samtliga kurser för

Läs mer

RNA-syntes och Proteinsyntes

RNA-syntes och Proteinsyntes RNA-syntes och Proteinsyntes Jenny Flygare (jenny.flygare@ki.se) Genexpression - översikt 5 (p) A T G T C A G A G G A A T G A 3 (OH) T A C A G T C T C C T T A C T 3 (OH) 5 (p) VAD TRANSLATERAS DEN HÄR

Läs mer

Specialpedagogiska skolmyndigheten

Specialpedagogiska skolmyndigheten Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. 1 Rätten till stöd och anpassningar i skolan. Wern Palmius rådgivare wern.palmius@spsm.se 2 wern.palmius@spsm.se Specialpedagogiska

Läs mer

Inför nationella proven i Biologi

Inför nationella proven i Biologi Inför nationella proven i Biologi Natur och samhälle Hur människan påverkar naturen lokalt och globalt: t.ex. växthuseffekt, nedskräpning miljöfarliga ämnen, övergödning, försurning Under sommaren drabbas

Läs mer

Ekologi Så fungerar naturen

Ekologi Så fungerar naturen EKOLOGI SÅ FUNGERAR NATUREN Ekologi Så fungerar naturen Är djur till någon nytta för växterna? Motivera. Elevboken, Förstår du?, uppgift 2, sida 115. Utvecklar förmåga Använda kunskaper i biologi för att

Läs mer

STÖD BARN MED ADHD I KLASSRUMMET

STÖD BARN MED ADHD I KLASSRUMMET STÖD BARN MED ADHD I KLASSRUMMET Det här kapitlet ger råd om bra sätt att stödja barn med ADHD i klassrummet. Här finns även förslag på metoder som kan användas för att hjälpa till att skapa en bra stödstruktur.

Läs mer

Kunskapssyner och kunskapens vyer. Om kunskapssamhällets effektiviseringar och universitetets själ, med exempel från Karlstads universitet

Kunskapssyner och kunskapens vyer. Om kunskapssamhällets effektiviseringar och universitetets själ, med exempel från Karlstads universitet RECENSION Sven-Eric Liedman Amela Dzin: Kunskapssyner och kunskapens vyer. Om kunskapssamhällets effektiviseringar och universitetets själ, med exempel från Karlstads universitet Doktorsavhandling. Karlstad

Läs mer

Studiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa

Studiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa Studiehandledning Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa December 2012 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Uppdragets olika delar... 3 Upplägg... 5 Utbildningens upplägg... 7 Stödresurser...

Läs mer

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap?

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap? DEN BETYDELSEFULLA POPULÄRVETENSKAPEN Populärvetenskapen hyllas liksom den kritiseras, men ofta uteblir det djupgående resonemanget. Ikaros korresponderade med Kaj Johansson, idéhistoriker vid Göteborgs

Läs mer

NATIONELLT ÄMNESPROV I BIOLOGI VÅREN 2009

NATIONELLT ÄMNESPROV I BIOLOGI VÅREN 2009 Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 4 kap. 3 sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2009-06-30. Vid sekretessbedömning skall detta beaktas. Delprov

Läs mer

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 130814 Skrivtid 4h Totalpoäng: 86p Poängfördelning Johanna Sundin (fråga 1 8): 18p Ignacio Rangel (fråga

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.

Läs mer

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom

Läs mer

Kommentarmaterial, Skolverket 1997

Kommentarmaterial, Skolverket 1997 Att utveckla förstf rståelse för f r hela tal Kommentarmaterial, Skolverket 1997 Att lära sig matematik handlar om att se sammanhang och att kunna föra logiska resonemang genom att känna igen, granska

Läs mer

Ett övningssystem för att nå automatik

Ett övningssystem för att nå automatik Ett övningssystem för att nå automatik EDVIN FERNER Det är klart att man blir bättre om man övar! Det är inget märkvärdigt med det. Men hur länge ska man ta upp tiden för denna övning? Och framför allt

Läs mer

Skönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande.

Skönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande. Spår av förändring Karin Jönsson och Jan Nilsson, Malmö Högskola Som framgår av reportaget Språkutvecklande arbete i grupp har Louise Svarvell varit läsoch skrivutvecklare i Hörby kommun sedan 2007. I

Läs mer

MARKNADSFÖRING LÄRARHANDLEDNING. Jan-Olof Andersson Rolf Jansson Anders Pihlsgård Nils Nilsson. M3000 LÄRARHANDLEDNING Författarna och Liber AB 1

MARKNADSFÖRING LÄRARHANDLEDNING. Jan-Olof Andersson Rolf Jansson Anders Pihlsgård Nils Nilsson. M3000 LÄRARHANDLEDNING Författarna och Liber AB 1 3000 MARKNADSFÖRING LÄRARHANDLEDNING Jan-Olof Andersson Rolf Jansson Anders Pihlsgård Nils Nilsson M3000 LÄRARHANDLEDNING Författarna och Liber AB 1 ISBN 978-91-47-11706-2 2016 Jan-Olof Andersson, Rolf

Läs mer

Fjällsäkerhetsrådets utbildningsmaterial för årskurs åtta praktiska övningar

Fjällsäkerhetsrådets utbildningsmaterial för årskurs åtta praktiska övningar Fjällsäkerhetsrådets utbildningsmaterial för årskurs åtta praktiska övningar Om övningarna Övningarnas övergripande syfte är att förbereda eleverna för en säker, trygg och rolig fjällvistelse genom att

Läs mer

Elever med funktionsnedsättning betyg och nationella prov. Helena Carlsson Maj Götefelt Roger Persson

Elever med funktionsnedsättning betyg och nationella prov. Helena Carlsson Maj Götefelt Roger Persson Elever med funktionsnedsättning betyg och nationella prov Helena Carlsson Maj Götefelt Roger Persson Betyg och nationella prov Strukturerad undervisning Bedömning och betyg Undantagsbestämmelsen Nationella

Läs mer

Planeringsspelets mysterier, del 1

Planeringsspelets mysterier, del 1 Peter Lindberg Computer Programmer, Oops AB mailto:peter@oops.se http://oops.se/ 28 februari 2002 Planeringsspelets mysterier, del 1 Om jag ska spela ett sällskapsspel för första gången så vill jag att

Läs mer

Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013

Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013 Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013 Har du någon gång smakat en godis och tyckt att den smakar frukt? Eller känt att en parfym luktar blommor.

Läs mer