ex & I. SEXUELLA ÖVERGREPP OCH SKYDDSINTRESSE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ex & I. SEXUELLA ÖVERGREPP OCH SKYDDSINTRESSE"

Transkript

1 ex & Samtycke (PAP ) Den följande texten utgör ett försök att sammanfatta de tankar som kommer (att komma) till uttryck i det, under åren 2008 och 2009, framarbetade manuskriptet Sex & samtycke. Manuskriptet kommer att publiceras i bokform på Iustus förlag under hösten Eftersom manuskriptet i sig innehåller åtskilliga otillräckligt motiverade slutsatser, behöver knappast sägas att det samma gäller denna sammanfattning. Texten kan med andra ord sägas vara skriven med tillit till att det finns en genuin vilja till samtal och meningsutbyte. Mitt ärende är att försöka framhålla det jag tror är viktigt. I. SEXUELLA ÖVERGREPP OCH SKYDDSINTRESSE 1. Skyddsintresset bakom de sexuella övergreppen är den sexuella självbestämmanderätten. Det som är fel med våldtäkt och andra sexuella övergrepp är att de innebär ett icke respekterande av den utsattes autonomi på ett område där självbestämmanderätten är (eller uppfattas vara) särskilt central. Det som gör självbestämmandet särskilt viktigt på det sexuella området är inte i första hand det sexuella, utan det integritetsnära. Att vara en person förutsätter ett minimum av kroppslig integritet och sexuella övergrepp innebär ett intrång på den kroppsliga integritetens innersta sfär. 2. Det är fullt möjligt att man kan argumentera för att andra skyddsintressen gör sig gällande vid sidan av detta, men varje plausibel teori måste enligt min uppfattning sätta självbestämmandet främst. Det övriga kommer alltid att vara sekundärt. 3. Med denna utgångspunkt följer närmast analytiskt att icke samtycke är ekvivalent med ett relevant intrång. Detta synsätt ger följaktligen stöd för det fokus som av många aktörer (här kan nämnas bl.a. Europadomstolen, Högsta domstolen, Samtyckesutredningen osv.) har lagts på samtyckesfrågan. Denna fokusering är i grunden berättigad och sund. (Om man godtar tanken att andra skyddsintressen, exempelvis av kollektiv karaktär, gör sig gällande kan naturligtvis synen på betydelsen av den enskildes samtycke förändras högst påtagligt.) 4. Innan diskussionen kring samtycke tar vid bör framhållas att jag i det följande intresserar mig för vad som bör godtas som ett samtycke som skiljer det tillåtna från det otillåtna, dvs. för vad som bör godtas som ett särskiljande samtycke. Det betyder att fokus ligger på gränsen mellan det straffbara och det straffria, dvs. på de yttre gränserna för sexuella övergrepp (och inte bara såsom ibland sker i diskussionen på de yttre gränserna för våldtäktsbrottet). 1

2 II. ETT NORMATIVT SAMTYCKESBEGREPP 1. Samtycke är ett normativt begrepp, vilket innebär att dess innebörd inte styr utan styrs av normativa bedömningar av etisk karaktär. Annorlunda uttryckt är samtycke på normgivningsnivå inte ett mynt som man stoppar in i den etiska argumentationens jukebox och vips ploppar det ut något ur högtalarna utan ett resultat av en vad som sker i denna jukebox, dvs. ett konstaterande av att samtycke föreligger är alltid ett resultat av etiska överväganden. (Samtycke kan också användas i input mening, t.ex. i följande mening: det framtvingade samtycket fritog inte gärningsmannen från ansvar, men det är output meningen som är av central normativ betydelse. Vi är föga intresserade av att någon accepterat något om accepterandet har skett under pistolhot; jfr strax nedan.) 2. Att lämna ett samtycke innebär att disponera över ett intresse genom att ge tillåtelse till något. Att tillmäta samtycke betydelse implicerar att det samtycket avser är otillåtet tillåtelsen (samtycket) förutan. Att tillmäta samtycke betydelse innebär följaktligen ett ställningstagande som ger makt åt den samtyckande (utgångspunkten kan sägas vara att det som samtycket avser är otillgängligt i frånvaro av just samtycket). 3. Ett samtycke kan inte likställas med ett ja eller ett accepterande. Många typiska tvångsfall innebär just att någon säger ja till något. ( Ha sex med mig annars skjuter jag dig. OK. ) Vår fråga kan således närmast sägas gälla när ett ja (verkligen) skall anses innebära ett ja? 4. Ett samtycke är inte beroende av vad man själv egentligen och innerst inne vill eller föredrar, utan av vad man faktiskt väljer all things considered, dvs. med beaktande av omständigheterna, av egna och andras intressen osv. Jfr situationen där man av något slags pliktskäl svarar OK på frågan om man kan göra något visst eller frågan om det är ok att någon annan gör något ( Kan inte du komma och hålla den där föreläsningen för oss här på myndigheten? Skulle jag kunna få låna din bil? ). Stark motvilja mot att göra något eller att tillåta något utesluter inte att man kan lämna ett samtycke till att göra eller utsättas för detta något. 5. Avgörande är i stället att man säger ja och att det sker under sådana förutsättningar att vi är beredda att tillmäta det ja som lämnas särskiljande betydelse, dvs. betydelse på så sätt att det påverkar vår normativa bedömning av den gärning som företas med samtycke. I ett straffrättsligt sammanhang kan ett samtycke vara särskiljande genom att det gör det tillåtna otillåtet och det är vad jag kommer att avse med särskiljande samtycke men det kan också vara särskiljande genom att det medför en mildare bedömning av en viss gärning (man skulle kunna tala om ett partiellt särskiljande samtycke). 6. Faktorer som kan negera samtycke dvs. utgör självklara kandidater när vi diskuterar vad som bör anses innebära att vi har att göra med ett samtycke som inte är särskiljande är bl.a. att ett ja lämnas under yttre påtryckningar (våld, hot osv.), att ett ja lämnas av någon som i en viss situation tillfälligt saknar förmåga att avge ett meningsfullt samtycke (t.ex. är redlöst berusad), att ett ja lämnas på felaktiga premisser samt att ett ja lämnas av någon som anses sakna kompetens (t.ex. är underårig) osv. 2

3 7. Varken ett samtycke eller ett icke samtycke är något bestående, åtminstone inte vad gäller samtycke/icke samtycke till sex. Det gäller till dess att man ändrar sig. En annan utgångspunkt skulle i och för sig kunna göras gällande; jfr t.ex. tanken på legitima förväntningar. Det framstår även om de emellanåt framförs i mer eller mindre tydliga varianter som tydligt att dylika tankar bör avfärdas på området för samtycke till sex. (Jfr emellertid situationer där någon lämnar samtycke till något och detta leder till olika former av investeringar: Jag samtycker till att du bygger det där garaget på din tomt. ) Det sagda gör att nej betyder nej tesen hjälper oss föga: den centrala frågan är snarare vilka vägar till ja som är godtagbara Att samtycke är ett normativt begrepp betyder att det är öppet (för argumentation) vad som bör godtas som ett särskiljande samtycke. Fråga är om en konstruktion som i grunden bygger på etisk argumentation (fråga är inte om att söka gränser genom begreppsanalys eller genom att söka något slags samtyckets ontologi). När frågan är vad som skall räknas som ett rättsligt särskiljande samtycke måste man också ta i beaktande rättens förutsättningar, möjligheter och begränsningar. 9. Detta, dvs. samtyckesbegreppets normativa karaktär, betyder å ena sidan att man inte genom en enkel hänvisning till samtycke eller till termer såsom paternalism kan underkänna en kriminalisering därför att gärningen vidtas med stöd av ett ja från den utsatte. Det är alltid en öppen fråga om den utsatte är i en sådan position att denne på ett meningsfullt sätt kan lämna ett särskiljande samtycke. Vi kan alltid ställa frågan om ett lämnat ja verkligen skall räknas som ett ja. Den liberala positionen (eller utgångspunkten) ger med andra ord inte inte ens om den omfattas helhjärtat automatiskt ett svar. 10. Samtyckesbegreppets normativa karaktär betyder å andra sidan att man inte genom en enkel hänvisning till samtycke kan klargöra vad som är respektive inte är tillåtet, om man inte redan har en uppfattning om hur samtyckesbegreppet normativt skall konstrueras. En hänvisning till samtycke är tom utan en idé om vad ett särskiljande samtycke innebär (eller förutsätter). 11. En tredje implikation av det nyss sagda är att det inte finns någon principiell skillnad mellan, å ena sidan, en samtyckesreglering och, å andra sidan, en reglering byggd kring faktorer som negerar samtycke (jfr 6 kap. brottsbalken). Den nuvarande regleringen kan sägas uttrycka explicit vad vi inte godtar som ett särskiljande samtycke till sex, dvs. såsom särskiljande betraktar vi inte (i) ett ja som tvingats fram med våld eller kvalificerat hot (6 kap. 1 ), (ii) ett ja som annars tvingats fram medelst olaga tvång (6 kap. 2 ), 1 Nej betyder nej tesen kan förstås (i) tautologiskt: ett icke samtycke skall respekteras (förstådd på detta sätt är tesen oproblematisk och ekvivalent med vad som sagts i avsnitt I), (ii) symboliskt: den är ett uttryck som används för att påverka ungdomar, domstolar osv. (inte heller i detta fall är tesen problematiskt), (iii) som en tes om att ett verbalt nej, s.a.s. empiriskt, alltid betyder att något samtycke inte föreligger (förstådd på detta sätt är tesen ohållbar, vilket följer redan av att mening kan styras av kontext och av att samma yttranden därför kan ha olika illokuta innebörder) eller (iv) som ett normativt ställningstagande av innebörd att ett nej skall uppfattas som ett performativ (en deklaration) som skapar otillåtlighet (tesen är då närmast att förstå som ett förslag till en regel; en sådan regel kan man naturligtvis införa, men en överträdelse av regeln kommer i sig att ha formell karaktär och därför inte att vara särskilt allvarlig; för att överträdelsen skall vara allvarlig fordras inte blott en överträdelse av regeln, utan också att nejet faktiskt gav uttryck för ett icke samtycke). 3

4 (iii) ett ja som lämnas av någon som befinner sig i ett hjälplöst tillstånd (6 kap. 1 andra stycket), osv. osv. 12. Sätter man det sagda i relation till den svenska debatten om en samtyckesreglerings vara eller icke vara kan analysen sägas innebära att vi har fokuserat på fel fråga. Den primära frågan är inte om vi skall ha en samtyckesreglering eller en medelreglering, utan vad vi skall godta som ett rättsligt särskiljande samtycke. Man kan till och med säga att den förstnämnda frågan inte går att besvara innan vi har svaret på den senare. Enkelt uttryckt har vi ägnat mycket tid åt att diskutera huruvida vi bör ha en samtyckesreglering, utan att bry oss om att diskutera vad en sådan reglering egentligen skulle omfatta. Vi har diskuterat om vi bör eller inte bör köpa en tom flaska. 13. Samtyckesbegreppets normativa karaktär innebär att det inom ramen för ett samtyckesparadigm är fullt möjligt att tillgodose sådan kritik som bygger på att individen inte är fri och oberoende och/eller på att individer har ojämlika förutsättningar (jfr t.ex. den feministiska kritik som ifrågasätter vilken betydelse som kan tillmätas ett samtycke i en värld av ojämlikhet; detta gäller till och med i relation till mycket radikal kritik av typ MacKinnon). Åter kan sägas att det är (helt) öppet vad vi skall räkna som ett samtycke och vilken typ av påverkan som skall invalidera ett lämnat samtycke, dvs. anses innebära att ett lämnat samtycke inte är särskiljande. (Vad som fordras är inte ett paradigmskifte, utan att man övertygar en majoritet om att vissa faktorer är sådana att ett lämnat samtycke inte är att anse som särskiljande.) 14. Man kan uttrycka det så att ett intresse för vad som är (eller bör ses som) meningsfullt och därmed särskiljande samtycke på intet sätt är oförenligt med, utan tvärtom bör ligga i hjärtat av, en liberal hållning. Detta konstaterande kan göras utan varje ställningstagande till vad vi bör betrakta som ett meningsfullt samtycke. Man kan beskriva det sagda så att liberalen förenas med den radikale kritikern därigenom att båda ytterst lägger avgörande vikt vid den enskildes självbestämmande (låt vara att oenigheten om vad detta innebär kan vara närmast bedövande). 15. Det som ovan har sagts om samtycke är tillämpligt också om man väljer att använda något annat begrepp än samtycke (såsom frivillighet, själv väljer att delta osv.). III. OMSTÄNDIGHETER SOM NEGERAR SAMTYCKE a. Våld 1. Vad gäller våld kan sägas att det knappast finns någon form av tänkbar våldsanvändning som, enligt svensk rätt, är otillräcklig för ansvar för sexuellt övergrepp. Det kan mycket väl hävdas att inte alla situationer som inkluderar sex utan samtycke omfattas av dagens reglering, men också med denna utgångspunkt kan det svårligen sägas att det beror på att kravet på våld är för begränsande. Problemet är snarast att man kan tänka sig fall där vi har en kombination av tvång och icke våld. Det finns därför ingen anledning att uppehålla sig särskilt mycket vid våldsrekvisitet. 4

5 2. En fråga som är knuten till våldsrekvisitet är emellertid om man skulle kunna kriminalisera våldsam sex oberoende av tvång i syfte att därmed kunna utdöma ansvar för våldet oberoende av om det går att styrka icke samtycke (dvs. tvång). Enligt min mening bör en sådan tanke betraktas som problematisk. Eftersom straffrätten handlar om att tillfoga klander och lidande bör det anses uteslutet att bestraffa enbart av instrumentella skäl (dvs. för att kunna lagföra andra utan att man kan säga att det är något fel med det beteende som bestraffas). För att sätta katten på bordet kan man ställa sig frågan om det är legitimt att bestraffa ett par som glada och nöjda kommer ut från sovrummet efter att ha idkat okonventionell sex innehållande inte obetydliga våldsinslag. 3. Att man bör kunna samtycka till ett visst begränsat våld följer av den allmänna samtyckesregleringen och möjligheterna att samtycka till våld vid sex bör i princip vara större än annars eftersom rätten att utöva sin sexualitet bör anses ha ett inte obetydligt värde. Även om det finns en gräns för vad man kan samtycka till och även om det kan diskuteras vart den gränsen skall dras framstår det som uppenbart att man inte kan underkänna möjligheten att samtycka till allt sådant våld som är tillräckligt för våldtäktsansvar: vi kan inte rimligen förbjuda allt våld som omfattas av 6 kap. 1 oberoende av om det förekommer tvång. (Inget hindrar naturligtvis att man förbjuder mer allvarligt våld, dvs. sätter en gräns för vad det med hänsyn till vikten av vissa värden är möjligt att samtycka till.) b. Hot och erbjudanden 1. Av betydligt större intresse att diskutera är hur vi bör se på situationer där någon använder hot eller erbjudanden för att förmå någon att tåla eller utföra en sexuell handling. Normalt brukar man skilja mellan hot och erbjudanden genom att säga att den som inte lyder vid ett hot hamnar på minus, dvs. hot utesluter nollalternativet (valet står s.a.s. mellan följsamhet eller skada). Vid erbjudanden kvarstår möjligheten till nollalternativet, dvs. ett erbjudande kan avböjas utan att den utsatte hamnar på minus. Det sagda innebär att ett erbjudande tillför en valmöjlighet, medan ett hot är frihetsinskränkande Det sagda kan illustreras på följande sätt (i figurerna illustrerar linjen den nivå där A befinner sig när hotet eller erbjudandet lämnas och bokstäverna a och b olika alternativ som A ges genom hotet eller erbjudandet; ju högre upp i figuren man befinner desto större livskvalitet/vällevnad/välbefinnande etc.): i) hot ii) rent erbjudande iii) erbjudande om transaktion a a (bestående av ett + och -) a b b b Vid ett hot ges den utsatte möjlighet att välja mellan (a) att ge efter för hotet och (b) att hotet förverkligas. Det förhållandet att (b) alternativet är sämre ger den utsatte anledning att välja (a). Nollalternativet (dvs. att ligga kvar på linjen) är genom hotet uteslutet; den utsatte lämnas hur han eller hon än väljer att göra med ett minus. Vid 2 Ett hot och ett erbjudande kan naturligtvis kombineras: vi får då ett hotbjudande (som i hotdelen är lika frihetsinskränkande som ett fristående hot, men som vad gäller påverkansgraden kan vara betydligt starkare). 5

6 ett erbjudande ges den utsatte möjlighet att tacka ja eller nej till erbjudandet och det förhållandet att erbjudandet innehåller bara plus (det rena erbjudandet; du får låna min lägenhet om du vill ) eller mer plus än minus 3 (transaktionserbjudandet; jag hjälper dig om du har sex med mig ) är vad som skall ge den utsatte skäl att acceptera erbjudandet. Den utsatte är emellertid och här går skiljelinjen mot ett hot fri att tacka nej och välja att ligga kvar på nollalternativet Man kan då fråga sig om den utsatte har något att vara ledsen för i det sistnämnda fallet. Ett nej tack till erbjudandet betyder ju inte annat än att denne lämnas där den var erbjudandet förutan. Man kan alltså knappast säga att den som har lämnat erbjudandet har inskränkt den utsattes frihet, utan tvärtom utökat dennes valmöjligheter (i jämförelse med om erbjudandet tänks bort). 4. Svaret på den ställda frågan kan emellertid ändå och likväl vara ja. Frågan vi bör ställa oss är inte om den som lämnar ett erbjudande inskränker den utsattes frihet (så sker inte i ett fall av erbjudande) utan om erbjudandet är sådant att gärningsmannen otillbörligt utnyttjar omständigheterna på ett sådant sätt att den utsatte inte kan bedömas ha möjligheter att lämna ett meningsfullt, dvs. ett från rättslig synpunkt särskiljande, samtycke. Problemet är s.a.s. inte att den utsattes frihet inskränks, utan att dennes situation otillbörligt utnyttjas. 5. När kan då ett erbjudande sägas påverka den utsattes möjligheter att lämna ett meningsfullt samtycke? 6. Inledningsvis kan observeras att skillnaden mellan ett ja och nej kan vara större vid ett erbjudande än ett hot. Jfr t.ex. erbjudandet du får kr om du hämtar posten åt mig, med hotet jag tar ett tuggummi ifrån dig om du inte hämtar posten åt mig. Enbart det förhållandet att ett erbjudande är generöst och skulle innebära påtaligt skillnad bör emellertid knappast räcka för att vi skall uppfatta ett samtycke som icke särskiljande. Att utsättas för ett erbjudande och säga nej till pengar som man aldrig haft (rätt till) kan förstås vara svårt, men det är något annat än att utsättas för ett hot. (Denna tanke kan man nog utveckla utifrån vår benägenhet att skydda etablerade positioner; jfr Christensen.) 7. Betydligt viktigare är emellertid att ett erbjudande kan få samma tvingande kraft som ett hot om nollalternativet visserligen finns där men ligger på (eller leder till) en så låg nivå att den utsatte inte har några möjligheter att tacka nej. Så synes kunna vara fallet om: (1) accepterande av erbjudandet är en förutsättning för att den utsatte inte skall drabbas av skada, eller (2) det är en förutsättning för att den utsatte skall komma upp från en nivå där denne redan lider skada (eller livskvaliteten är påtagligt låg). 3 Ett transaktionserbjudande kan t.ex. innebära att A får en viss summa pengar (plus) under förutsättning att hon gör något (minus). 4 Vad som är ett minus kan naturligtvis diskuteras; skiljelinjen mellan hot och erbjudanden förutsätter något slags baslinje (som s.a.s. utgör nollalternativet). Tänkbara kandidater är (1) vad som hade hänt utan hotet/erbjudandet förutan och (2) en mer normativt inriktad baslinje som bygger på vad den utsatte kan sägas ha rätt till (eller rätt att inte utsättas för). 6

7 8. Antag (1) t.ex. att A är inlåst i ett rum som sakta fylls med giftig gas och att den förbipasserande B har förmåga (men inte skyldighet) att hjälpa A. Om B erbjuder sig att hjälpa A på villkor att A har sex med B är det tydligt att A:s skäl att säga ja till B är lika starka som om B, utan att A varit i nöd, hotat att döda A för det fall att A inte har sex med B. Antag (2) att A lider av kronisk smärta och att B är kirurg och den ende som kan operera A så att smärtan upphör. Om B erbjuder sig att hjälpa A på villkor att A har sex med B är det också här tydligt att A:s skäl att säga ja till B är lika starka (åtminstone jämförbara och kanske ännu starkare) som om B, utan att A lidit av smärta, hotat att tillfoga A smärta. 9. Om vi återvänder till illustrationerna ovan kan det sagda sägas innebära att vi behöver lägga till en linje (streckad) som indikerar ett slags dräglighetsnivå. i) hot ii) rent erbjudande iii) erbjudande om transaktion a a (+ och sammanvägt) a b b b Situationen i (i) innefattar visserligen ett hot, men båda alternativen ligger långt över vad som har betecknats som en dräglighetsnivå. Fråga kan vara om något mycket trivialt: ( jag kommer att ta ett tuggummi av dig om du inte tar upp papperet du tappade ); fråga är tydligtvis om ett hot, men inverkan på den utsattes livskvalitet är högst begränsad. Situationen i (iii) innefattar visserligen blott ett erbjudande, men det faktum att nollalternativet ligger på (eller leder till) så låg nivå kan ändå göra erbjudandet tvingande. Kan man säga att den som i den ovan beskrivna giftgassituationen lämnar tackar ja till erbjudandet har lämnat ett meningsfullt särskiljande samtycke? Poängen med den ovan gjorda analysen är naturligtvis att ifrågasätta om vi i en situation där frågan om sexuellt självbestämmande sätts i centrum på sätt som görs i lagstiftningen så ensidigt bör fokusera på hot och försiktigt ställa frågan om vi inte borde föra en närmare diskussion kring under vilka förutsättningar ett erbjudande kan undergräva ett samtyckes särskiljande betydelse Som skäl emot grundtanken kan möjligen anföras att en kriminalisering av dylika transaktioner kommer att skada klassen av A personer därför att de inte kommer att få erbjudanden som från det utgångsläge klassen av A personer har ändå innebär en förbättring. Jag har emellertid svårt att tro att en kriminalisering skulle ha en sådan effekt. Man får i sammanhanget också väga in att en kriminalisering mycket väl kan 5 Det sagda förklarar teoretiskt den modell som jag tillsammans med Magnus Ulväng försökt utveckla för att beskriva en tänkbar kriminaliseringsgrund avseende sexköp. 6 Om man i syfte att skilja hot från erbjudanden godtar en baslinje av innebörd att ett hot fordrar att man hotas av ett minus i relation till vad man har rätt till kan sägas att detta sätt att tänka redan idag är förankrat i svensk rätt, nämligen i bestämmelsen om sexuellt tvång. Där kriminaliseras bl.a. att förmå någon till en sexuell handling genom ett hot om att ange någon för åtal. Detta uttrycks som ett hot men är i själva verket ett erbjudande (om att avstå åtal) eftersom den utsatte inte kan anses ha någon rätt att inte bli angiven. Vi kan alltså se att det inte är det faktum att B inskränker A:s handlingsalternativ, utan det faktum att B på ett så påtagligt sätt påverkar A:s beslutsfattande som ligger till grund för kriminaliseringen. 7

8 leda till att vissa B personer kan lämna rena erbjudanden om hjälp istället för transaktionserbjudanden. 12. Det bör observeras att det sagda inte innebär att vi underkänner A:s val. Tvärtom kan sägas att modellen bygger på att vi förstår A:s skäl att handla på det sätt erbjudandet innebär. Detta hindrar emellertid inte att vi kan klandra B för att utnyttja detta faktum. Frågan är inte om vi skall godta A:s val, utan om B i vissa fall bör klandras för att han utnyttjar en viss situation som starkt påverkar A:s möjligheter att välja. 13. Det sagda implicerar inte att erbjudanden kan anses negera samtycke i samma utsträckning som hot. Som grund för att vara striktare när det gäller hot kan bl.a. anföras att ett hot till skillnad från ett erbjudande alltid innebär ett intrång i den utsattes rättigheter (därigenom att nollalternativet utesluts). Det är skillnad på att hota att göra intrång i andras rättigheter (och på så sätt agera handlingspåverkande) och att utnyttja andras behov genom att ge dem ett erbjudande som är attraktivt (och därför har potential att vara handlingspåverkande). c. Felaktiga förutsättningar m.m. 1. Av utrymmesskäl kommer jag (på seminariet) inte att gå närmare in på samtycke som lämnas på felaktiga förutsättningar och på frågan om det finns skäl att utvidga området för utnyttjande av hjälplösa tillstånd. 2. Preliminärt menar jag nog att det finns goda skäl för kriminalisering av fall där gärningsmannen utnyttjar en felaktig tro hos den utsatte antingen om: vilken kropp denne har sex med (B låtsas i mörker vara A:s sexpartner C) eller att fråga är om en sexuell handling (läkaren B får samtycke till att föra in ett instrument i A:s ändtarm, men för in sin penis). 3. För att ett meningsfullt, och därmed särskiljande samtycke skall föreligga, bör vi kräva att man åtminstone förstår att man har sex med en viss kropp och att man faktiskt har sex. Däremot finns det goda skäl att vara försiktig med att gå på det område där det närmast handlar om att bedöma skälen för att ha sex med den aktuella kroppen. Möjligheterna att mer generellt kriminalisera bedrägeri hänger nog ganska tätt samman med att ekonomiska transaktioner är så endimensionella och fyrkantigt rationella. 4. Vad gäller utnyttjande av hjälplöst tillstånd finns ju en pågående diskussion om en utvidgning. Jag har i grunden inga invändningar mot denna diskussion. Skall man tala om ett meningsfullt samtycke måste (tautologiskt uttryckt) diskuteras i vilka situationer man verkligen kan lämna ett meningsfullt samtycke. Kanske är detta vägen att komma åt de situationer där den utsatte tidigt väljer (eller blir) helt passiv och uppgiven? 5. Jag skulle emellertid vilja uppmärksamma det förhållandet att man idag, dvs. när man bygger på ett mer utpräglat hjälplöst tillstånd än vad som skulle följa av exempelvis Lagrådets tankegångar, har sett sig tvungen att lägga till ett rekvisit om otillbörligt utnyttjande. Om man vidgar tillämpningsområdet avseende tillståndet eller situationen kommer detta med stor sannolikhet att innebära att större vikt måste 8

9 läggas vid otillbörlighetsbedömningen. Detta gäller särskilt som sex inte uteslutande är något negativt, utan mycket väl (och kanske oftast) kan vara ett uttryck för kärlek, närhet, ömhet, spänning, stimulans osv., dvs. för något som också den som befinner sig i en utsatt position (och kanske just därför) kan vara i behov av. Här uppstår svåra avvägningar där man också måste beakta att en kriminalisering indirekt kan begränsa A:s frihet. 6. Frågor om kompetens till samtycke (i relation till ålder, psykisk förmåga osv.) lämnas i sammanhanget därhän. IV. HUR BÖR EN REGLERING UTFORMAS? 1. Det förhållandet att samtycke, i linje med vad som ovan sagts, på normskälsnivå är vad som skiljer ett sexuellt övergrepp från ömsesidig sex innebär naturligtvis inte att regleringen, på beslutsskälsnivå, bör bygga på frånvaro av samtycke. Hur man utformar beslutsskäl styrs inte enbart av de bakomliggande normskälen. 2. Som ovan framgått innebär den utförda analysen också att det i grunden inte behöver vara någon skillnad i extension på en samtyckesreglering och en medel/omständighets reglering. Jfr följande exempel: (i) sex utan samtycke är förbjudet (och som icke samtycke räknas de fall där det förekommit tvång genom våld, hot, otillbörliga erbjudanden eller där fråga varit om vilseledande avseende faktorerna a, b och c eller där den utsatte anses sakna kompetens) (ii) sex är förbjudet om det tillkommer med användning av tvång genom våld, hot, otillbörliga erbjudanden eller där fråga varit om vilseledande avseende faktorerna a, b och c eller där den utsatte anses sakna kompetens. Av det sagda följer också att den s.k. Bulgariendomen inte kan tolkas som ett krav på en ren samtyckesreglering (dvs. att beslutsskälet kort och gott skall vara sex utan samtycke). (Denna slutsats kan också underbyggas genom mer direkta hänvisningar till domen; se Asp, M.C. v. Bulgaria a Swedish Perspective.) 3. Som ovan framgått är samtycke i grunden ett normativt begrepp som måste fyllas med innehåll. Både av legalitetsskäl och för att tydliggöra på vilket sätt ett intrång i självbestämmanderätten har skett (jfr förmögenhetsbrotten som är uppdelade på tre hela kapitel beroende just på tillvägagångssättet) finns skäl att inte nöja sig med en hänvisning till samtycke, utan snarare försöka definiera de omständigheter som negerar ett särskiljande samtycke. 4. Den brittiska regleringen som så ofta anförs som ett typexempel på en samtyckesreglering visar just på behovet av att peka på faktorer som skall anses negera samtycke. Se sections 75 och 76 (om evidential och conclusive presumptions about consent). 5. Man kan uttrycka det så att någon måste ta ställning till vad som skall räknas som ett särskiljande samtycke och att det framstår närmast som en lagstiftarens kapitulation att inte ta det ansvaret. Detta betyder emellertid inte att allt behöver bli 9

10 vid det existerande; tvärtom har jag ovan argumenterat för att svensk rätt är för snäv vad gäller omständigheter som negerar ett samtycke. 6. En ytterligare poäng med att bygga regleringen på de medel och omständigheter som negerar samtycke är att detta tydligare ger uttryck för på vilket sätt gärningsmannen har gjort fel; eftersom den utsatte i många fall faktiskt säger ja (under tvång) kan det sägas ha viss betydelse att ge uttryck för att ett brott kan vara förövat trots förekomsten av ett ja. 7. Som ovan framgått menar jag att den nuvarande regleringen kan kritiseras och att en utvidgad syn på vilka faktorer som negerar samtycke är befogad. De fall som skulle träffas av en utvidgad reglering är knappast de mest frekventa, men frågan om dessa fall bör kriminaliseras bygger inte på frekvens. 8. I sammanhanget kan slutligen framhållas att jag har svårt att se några skäl som talar emot en kriminalisering av medveten oaktsamhet vad gäller sexuella övergrepp. Den som inser möjligheten att ens partner inte samtycker bör onekligen försäkra sig om att samtycke föreligger eller avstå från att genomföra den sexuella handlingen. Frågan skulle kanske framför allt kunna ha betydelse vid utnyttjande av hjälplösa/skyddslösa/försvarslösa tillstånd. V. GRADERING 1. Ovan har fokus legat på att diskutera vad som bör anses utgöra ett särskiljande samtycke. Detta betyder att fokus har legat på gränslinjen mellan det straffbara och det straffria. Jag har, med andra ord, inte utgått från våldtäktsbrottet, utan tagit min utgångspunkt i det kriminaliserade området som helhet. (Inte sällan tar debatten och analysen av skyddet mot sexuella övergrepp sin utgångspunkt i våldtäktsbrottet, vilket naturligtvis leder helt fel.) 2. En minst lika komplicerad fråga är att avgöra hur man bör gradera och straffvärdebedöma sexuella övergrepp i relation till varandra. Det är ganska lätt att ange ett antal faktorer som med viss plausibilitet kan sägas vara relevanta: Övergreppets tidsmässiga utsträckning (?) De medel som använts/de omständigheter som utnyttjats (?) Graden av intimitetsintrång (?) Relationen mellan parterna (?) 7 7 Att diskutera relation är alltid kontroversiellt. Jag skall därför ge ett par exempel på frågor som skulle kunna ställas. (a) Samtycke till sex lämnas normalt genom godtagande av upptrappad intimitet, dvs. man går från ögonkontakt, till kyssar, till kel och smek, till avtagande av kläder osv. och någon tar i regel utan att särskilt fråga om lov initiativ till att kliva över till nästa intimitetsnivå. Initiativen godkänns sedan omedelbart och konkludent. Frågan kan då ställas om inte de inblandades relation i viss utsträckning kan ha betydelse för vilka steg som kan tas utan att man i förväg försäkrar sig om ett samtycke. Om A vaknar efter en natts sömn med B:s hand över ett av sina bröst eller kanske innanför kalsongerna/trosorna. Har det inte någon betydelse för vår bedömning om A och B är ett par och regelbundet är mycket intima med varandra, eller om de utan att ha känt varandra tidigare delar sovrum på grund av rumsbrist på en konferensresa? (b) Det skulle kunna hävdas att en del av det som innebär skada vid sexuella övergrepp är att man blir tvingad att vara intim med någon och denna påtvingade intimitet blir värre om det är någon man inte normalt är intim med (bl.a. därför att det ökar risken för sjukdomar, därför att det kan ge en 10

11 Antalet gärningsmän (?) Osv. Osv. 3. Jag skall varken i detta sammanhang eller i den kommande boken ta slutlig ställning till vilka faktorer som bör tillmätas betydelse eller till deras inbördes vikt, men jag vill framhålla att det är viktigt att dessa frågor diskuteras på ett seriöst sätt. Det finns en tendens till att undertrycka graderingsdiskussionen (eftersom allt måste vara att bedöma som särskilt allvarligt). Att undertrycka diskussionen är att lämna domstolarna i sticket (och ytterst kan det öppna upp för en situation där var och en faller tillbaka på sina egna värderingar och sina egna fördomar). 4. I sammanhanget kan för övrigt, även om rubriceringen inte är allt när det gäller gradering, ifrågasättas om inte det förhållandet att rubriceringen av olika övergrepp bygger på en kombination av två olika gränsdragningselement (våld/hot/hjälplöst tillstånd å ena sidan och den sexuella handlingens karaktär å den andra) bidrar till att de bedömningar som måste göras emellanåt kan framstå som väl tekniska till sin karaktär. VI. AVSLUTANDE ANMÄRKNINGAR 1. Åtskilligt av vad som sagts innebär snarare nya frågor än nya svar. Jag tillhandahåller ingen rekommendation om vägen, men väl en karta som kan användas av den som vill ta sig någonstans. Jag har med andra ord ingen färdig modell för vad vi bör uppfatta som ett särskiljande samtycke. 2. Däremot menar jag att det är hög tid att vi börjar diskutera de centrala etiska frågor om tvång, utnyttjande och kompetens som vi måste ta ställning till för att nå fram till en genomtänkt och sammanhållen reglering. Man kan säga att hela denna text är en plädering för att diskussionen skall avse innehåll snarare än form. känsla av att något främmande gjort intrång i ens intima sfär osv.). En sådan värdering skulle i och för sig mycket väl kunna uppvägas av faktorer såsom sviket förtroende, tillitstapp osv. Min poäng är inte att komma med några svar utan att öppna upp för en diskussion som vi är ovilliga att föra, men vars betydelse inte försvinner för att vi blundar. Preliminärt kan min ståndpunkt sägas vara att det vore förhastat att säga att relation i alla situationer saknar betydelse (och att relation antagligen kan ha betydelse i båda riktningar). 11

SEX & SAMTYCKE ETT ÅTERBESÖK 1

SEX & SAMTYCKE ETT ÅTERBESÖK 1 SEX & SAMTYCKE ETT ÅTERBESÖK 1 Petter Asp Professor i straffrätt vid Stockholms universitet Åter kan vi se hur frågan om samtycke till sex debatteras i TV, radio, tidningar och inte minst på sociala medier.

Läs mer

Yttrande över betänkandet Sexualbrottslagstiftningen - utvärdering och reformförslag (SOU 2010:71)

Yttrande över betänkandet Sexualbrottslagstiftningen - utvärdering och reformförslag (SOU 2010:71) R2A YTTRANDE 1 (6) Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Sexualbrottslagstiftningen - utvärdering och reformförslag (SOU 2010:71) Frågan om tvång eller samtycke som grund för

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-02-13. Vuxnas kontakter med barn i sexuella syften. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-02-13. Vuxnas kontakter med barn i sexuella syften. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-02-13 Närvarande: F.d. justitierådet Nina Pripp, regeringsrådet Nils Dexe och f.d. justitieombudsmannen Nils-Olof Berggren. Vuxnas kontakter med barn

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-08-27. Ändringar i djurskyddslagen. Förslaget föranleder följande yttranden:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-08-27. Ändringar i djurskyddslagen. Förslaget föranleder följande yttranden: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-08-27 Närvarande: F.d. justitieråden Susanne Billum och Dag Victor samt justitierådet Annika Brickman. Ändringar i djurskyddslagen Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-26. Skärpta straff för allvarliga våldsbrott m.m. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-26. Skärpta straff för allvarliga våldsbrott m.m. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-26 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, justitierådet Ella Nyström och f.d. justitieombudsmannen Nils-Olof Berggren. Skärpta straff för allvarliga

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juni 2013 B 1195-13 KLAGANDE 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2. CJ Ombud och målsägandebiträde: Advokat MJ MOTPART RZ Ombud

Läs mer

PETTER ASP. Uppsåtstäckning vid aberratio ictus replik på en replik NR 3

PETTER ASP. Uppsåtstäckning vid aberratio ictus replik på en replik NR 3 PETTER ASP Uppsåtstäckning vid aberratio ictus replik på en replik 2002-03 NR 3 732 DEBATT Uppsåtstäckning vid aberratio ictus replik på en replik Peter Borgström och Samuel Cavallin har i en lång debattartikel

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 30 mars 2007 B 415-07 I KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART PN Ombud och offentlig försvarare: Advokat GM II KLAGANDE

Läs mer

TÄCKNINGSPRINCIPENS ABC

TÄCKNINGSPRINCIPENS ABC TÄCKNINGSPRINCIPENS ABC av Petter Asp & Magnus Ulväng 1 1. INLEDNING Många studenter har genom åren brottats med täckningsprincipen och dess tillämpning inom straffrätten. Inte sällan uppfattas täckningsprincipens

Läs mer

Barns utsatthet på nätet ny lagstiftning mot vuxnas kontakter med barn i sexuella syften

Barns utsatthet på nätet ny lagstiftning mot vuxnas kontakter med barn i sexuella syften Barns utsatthet på nätet ny lagstiftning mot vuxnas kontakter med barn i sexuella syften Ett nytt brott infördes den 1 juli 2009 i brottsbalken kontakt med barn i sexuellt syfte. Den nya straffbestämmelsen

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-03-13. Närvarande: F.d. justitieråden Inger Nyström och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-03-13. Närvarande: F.d. justitieråden Inger Nyström och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-03-13 Närvarande: F.d. justitieråden Inger Nyström och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Kränkande fotografering Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 15 mars 2016 B 5692-14 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART VD Offentlig försvarare: Advokat IN SAKEN Sexuellt ofredande

Läs mer

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet R 6634/2000 2000-09-14 Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 19 juni 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Uppehållstillstånd

Läs mer

Kommittédirektiv. Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och. och barnäktenskap. Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010

Kommittédirektiv. Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och. och barnäktenskap. Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010 Kommittédirektiv Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010 Sammanfattning av uppdraget Den svenska rättsordningen godtar inte tvångs

Läs mer

Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott.

Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott. Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott. Nu räcker det. Det är betydligt vanligare att kvinnor känner sig otrygga när de går ensamma hem sent på

Läs mer

Förslag till ny bestämmelse om våldtäkt

Förslag till ny bestämmelse om våldtäkt Datum Dnr 2001-09-21 672-2001 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över Sexualbrotten - Ett ökat skydd för den sexuella integriteten och angränsande frågor (SOU 2001:14) Sammanfattning

Läs mer

Yttrande över betänkandet Resolution - en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52)

Yttrande över betänkandet Resolution - en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52) YTTRANDE 1 (5) Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Resolution - en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52) (Fi2014/2275) Inledande synpunkter Hovrätten

Läs mer

Yttrande över Stalkningsutredningens betänkande Stalkning ett allvarligt brott (SOU 2008:81)

Yttrande över Stalkningsutredningens betänkande Stalkning ett allvarligt brott (SOU 2008:81) Sida 1 (6) Utvecklingscentrum Göteborg Datum Dnr ÅM-A 2008/1550 Ert datum Er beteckning Kammaråklagare Viktoria Karlsson 2008-10-24 Ju2008/8198/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i brottsbalken; SFS 2005:90 Utkom från trycket den 15 mars 2005 utfärdad den 3 mars 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om brottsbalken dels att

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 maj 2008 B 1793-07 I KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART DJ Ombud och offentlig försvarare: Advokat KN II KLAGANDE

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2015 årgång 19

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2015 årgång 19 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2015 årgång 19 Bokförlaget thales replik till lisa furberg:»feminism, perfektionism och surrogatmoderskap», tpf 2014:3 Simon Rosenqvist i en intressant artikel i Tidskrift

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 18

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 18 tidskrift för politisk filosofi nr 1 2014 årgång 18 Bokförlaget thales om den motbjudande slutsatsen ett svar till olle risberg Torbjörn Tännsjö det är min övertygelse att den motbjudande slutsatsen är

Läs mer

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. "reflektionsprincipen" (dock ej av H). Den säger följande: för att

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. reflektionsprincipen (dock ej av H). Den säger följande: för att Syftet med denna del är att utveckla och försvara en form av preferensutilitarism, vilken kan identifieras med kritiskt tänkande. Den huvudsakliga framställningen är i kap. 5-6. En senare kort sammanfattning

Läs mer

Föreslagna förändringar av tryck- och yttrandefrihetsbrotten

Föreslagna förändringar av tryck- och yttrandefrihetsbrotten 2016-05-26 Mediegrundlagskommittén Ju 2014:17 Anders Eka, ordförande Helen Ziobro, sekreterare Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Ju2016/01003/L5 Remissyttrande över betänkande av Utredningen om ett

Läs mer

Den svenska sektionens position angående den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete

Den svenska sektionens position angående den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete Den svenska sektionens position angående den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete Den svenska sektionen tar avstånd från den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete. Förslagets

Läs mer

En översyn av straffbestämmelsen om kontakt med barn i sexuellt syfte

En översyn av straffbestämmelsen om kontakt med barn i sexuellt syfte Promemoria 244 2014-06-17 Ju2014/4084/P Justitiedepartementet Straffrättsenheten En översyn av straffbestämmelsen om kontakt med barn i sexuellt syfte Sammanfattning En utredare ges i uppdrag att biträda

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2015-06-11 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. En modernare rättegång II Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Yttrande över betänkandet Nya påföljder (SOU 2012:34) (Ju 2012/4191/L5)

Yttrande över betänkandet Nya påföljder (SOU 2012:34) (Ju 2012/4191/L5) Justitieombudsmannen Lars Lindström YTTRANDE Datum 2012-11-23 Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Dnr R 51-2012 Sid 1 (8) Yttrande över betänkandet Nya påföljder (SOU 2012:34) (Ju

Läs mer

Regeringskansliet Justitiedepartementet Straffrättsenheten 103 33 STOCKHOLM. Ju.L5@regeringskans1iet.se

Regeringskansliet Justitiedepartementet Straffrättsenheten 103 33 STOCKHOLM. Ju.L5@regeringskans1iet.se REMISSYTTRANDE Datum Dnr 2015-09- 21 4329-15-80 Aktbilaga ) Regeringskansliet Justitiedepartementet Straffrättsenheten 103 33 STOCKHOLM Ju.L5@regeringskans1iet.se Straffrättsliga åtgärder mot terrorismresor

Läs mer

Journalistförbundet avvisar utredningens förslag i sin helhet. Vi motiverar vårt ställningstagande i det följande.

Journalistförbundet avvisar utredningens förslag i sin helhet. Vi motiverar vårt ställningstagande i det följande. Datum: 2011-04-19 Vår ref: Pär Trehörning Dnr: 12/2011 810 Justitiedepartementet 114 94 Stockholm Att Monika Bergström Remissyttrande Olovlig fotografering (Ds 2011:1) Journalistförbundet avvisar utredningens

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 april 2006 B 154-06 KLAGANDE YF Ombud och offentlig försvarare: Advokat KJ MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2. Sekretessbelagda

Läs mer

Stockholm den 13 februari 2007 R-2006/1365. Till Finansdepartementet

Stockholm den 13 februari 2007 R-2006/1365. Till Finansdepartementet R-2006/1365 Stockholm den 13 februari 2007 Till Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 15 november 2006 beretts tillfälle att lämna synpunkter på Svenskt Näringslivs promemoria

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 december 2014 B 1041-14 KLAGANDE M L Ombud och offentlig försvarare: Advokat P S MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

15490/14 ph/slh 1 DG D 2B

15490/14 ph/slh 1 DG D 2B Europeiska unionens råd Bryssel den 17 november 2014 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0409 (COD) 15490/14 NOT från: till: Ordförandeskapet Rådet DROIPEN 129 COPEN 278 CODEC 2241 Komm. dok. nr:

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Leif Thorsson och f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Nya regler om vårdnad

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 12 juni 2015 B 5680-14 KLAGANDE OCH MOTPART (Åklagare) Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm KLAGANDE OCH MOTPART (Tilltalad) JE Ombud

Läs mer

Våldtäkt eller inte? - det är frågan.

Våldtäkt eller inte? - det är frågan. Våldtäkt eller inte? - det är frågan. När den nya sexualbrottslagen kom för tre år sedan var det många som välkomnade det stärkta skyddet för barn. Det slogs fast att sex med någon som är under 15 år är

Läs mer

Hemtentamen politisk teori II.

Hemtentamen politisk teori II. Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som

Läs mer

Kapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt.

Kapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt. Men stämmer det att man har skäl att förkasta en princip endast om det vore dåligt för en om den blev allmänt accepterad? En intressant tillämpning i sammanhanget är det som Scanlon kallar fairness. Han

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

YTTRANDE Stockholm. Justitiedepartementet Straffrättsenheten STOCKHOLM

YTTRANDE Stockholm. Justitiedepartementet Straffrättsenheten STOCKHOLM SVEA HOVRÄTT YTTRANDE 2008-03-12 Stockholm Justitiedepartementet Straffrättsenheten 103 33 STOCKHOLM Dnr 582-07 Betänkandet (SOU 2007:54) Barnet i fokus En skärpt lagstiftning mot barnpornografi (Ju2007/7579/L5)

Läs mer

Grader av kränkning våldtäkt eller sexuellt tvång?

Grader av kränkning våldtäkt eller sexuellt tvång? RÄTTSFALL 75 Grader av kränkning våldtäkt eller sexuellt tvång? 1. Inledning 1. Frågor som rör grader av kränkning är ofta känsliga. Inom ramen för ett relativt system implicerar uppvärdering av det ena

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna

Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kants etik Föreläsning 11 Kant utvecklade inte bara en etik utan också teorier i metafysik, epistemologi, religionsfilosofi, estetik,

Läs mer

Integritetsskydd - utkast till överväganden, lagtext och författningskommentar

Integritetsskydd - utkast till överväganden, lagtext och författningskommentar PM 62 2011-01-18 Yttrandefrihetskommittén Ju 2003:04 Göran Lambertz, ordförande goran.lambertz@dom.se 08 561 666 13 070 31 288 31 Integritetsskydd - utkast till överväganden, lagtext och författningskommentar

Läs mer

MADRS-S (MADRS självskattning)

MADRS-S (MADRS självskattning) Sida av MADRS-S (MADRS självskattning) Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri, Karolinska Institutet, Stockholm. Namn Ålder Kön Datum Kod Summa Avsikten med detta formulär är

Läs mer

MÄNNISKOVÄRDET Abort och vår livsbejakande politik

MÄNNISKOVÄRDET Abort och vår livsbejakande politik MÄNNISKOVÄRDET Abort och vår livsbejakande politik ej heller skall jag ge någon kvinna fosterfördrivande medel. -Ur Hippokrates ed Inledning biologisk mening uppstår mänskligt liv i och med befruktningen.

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson och f.d. regeringsrådet Leif Lindstam samt justitierådet Per Virdesten. Offentlig upphandling från eget

Läs mer

Workshop etik 17/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier

Workshop etik 17/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier Workshop etik 17/9-2014 Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier lars.samuelsson@umu.se 1 Problem => värde står på spel För att motivera lösning krävs: 1.

Läs mer

Stockholm den 30 oktober 2014

Stockholm den 30 oktober 2014 R-2014/1112 Stockholm den 30 oktober 2014 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2014/2170/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 27 juni 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

14 Efterforskning 14.1 Allmänt 14.2 Överväganden

14 Efterforskning 14.1 Allmänt 14.2 Överväganden 213 14 Efterforskning 14.1 Allmänt SKV har behov av att samla in information om både personer och bedrivna verksamheter. Skattelagstiftningen innehåller regler om att SKV har befogenheter att hämta in

Läs mer

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET 1 Kom ihåg!» Samarbeta INTE om priser.» Dela INTE upp marknaden.» Utbyt INTE strategiskt viktig information. 2 Du

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 november 2008 B 4684-07 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART T H Ombud och offentlig försvarare: Advokat J S SAKEN

Läs mer

Lagrum: 11 kap. 3 regeringsformen; 25 förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion; 5 a personuppgiftslagen (1998:204)

Lagrum: 11 kap. 3 regeringsformen; 25 förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion; 5 a personuppgiftslagen (1998:204) HFD 2014 ref 32 Hinder har ansetts inte finnas för Datainspektionen att utöva tillsyn av den behandling av personuppgifter som skett genom att en domstol publicerat uppropslistor på den egna webbplatsen.

Läs mer

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Läs följande text Konflikt mellan principer och diskutera: 1. Vilken av principerna: självbestämmande, principen att inte skada, göra gott principen och rättviseprincipen

Läs mer

Workshopledare Madeleine Sundell

Workshopledare Madeleine Sundell Workshopledare Madeleine Sundell Metodstöd för Barn och Unga på Frälsningsarmén -Ansvarig för I Trygga Händer -Rådgivare och Utbildare inom Barnkonventionen -Barnrättsjurist madeleine.sundell@fralsningsarmen.se

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Påföljder för psykiskt störda lagöverträdare

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Påföljder för psykiskt störda lagöverträdare 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-02-26 Närvarande: F.d. justitierådet Nina Pripp, justitierådet Marianne Lundius och regeringsrådet Karin Almgren. Påföljder för psykiskt störda lagöverträdare

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-09-15. Utvidgad användning av DNA-tekniken inom brottsbekämpningen

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-09-15. Utvidgad användning av DNA-tekniken inom brottsbekämpningen 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-09-15 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Utvidgad användning av DNA-tekniken

Läs mer

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal FN:s definition av våld mot kvinnor Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:137 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) Samtycke och oaktsamhet vid sexualbrott

Motion till riksdagen: 2014/15:137 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) Samtycke och oaktsamhet vid sexualbrott Partimotion Motion till riksdagen: 2014/15:137 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) Samtycke och oaktsamhet vid sexualbrott Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

Läs mer

Överklagande av hovrättsdom våldtäkt m.m.

Överklagande av hovrättsdom våldtäkt m.m. Riksåklagarens kansli Rättsavdelningen Datum Sida 1 (6) Byråchefen My Hedström 2013-03-06 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av hovrättsdom våldtäkt m.m. Klagande Riksåklagaren Box

Läs mer

Våldtäkt mot barn/sexuellt utnyttjande av barn två HD-domar i mars 2006

Våldtäkt mot barn/sexuellt utnyttjande av barn två HD-domar i mars 2006 Våldtäkt mot barn/sexuellt utnyttjande av barn två HD-domar i mars 2006 RättsPM 2006:5 Brottmålsavdelningen Utvecklingscentrum Göteborg Mars 2006 1 Innehållsförteckning HD:s domar den 7 mars 2006 i mål

Läs mer

Stockholm den 20 mars 2012

Stockholm den 20 mars 2012 R-2011/1880 Stockholm den 20 mars 2012 Till Justitiedepartementet Ju2011/9105/L5 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2011 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Sveriges

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 26 februari 2008 T 1462-06 KLAGANDE MS Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat BS MOTPART Bostadsstiftelsen Signalisten i Solna,

Läs mer

Fråga om inhibition av ett beslut om beredande av vård enligt LVU när den unge inte är föremål för omedelbart omhändertagande.

Fråga om inhibition av ett beslut om beredande av vård enligt LVU när den unge inte är föremål för omedelbart omhändertagande. HFD 2016 ref. 12 Fråga om inhibition av ett beslut om beredande av vård enligt LVU när den unge inte är föremål för omedelbart omhändertagande. 28 förvaltningsprocesslagen (1971:291), 40 tredje stycket

Läs mer

Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm

Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm 1 (5) 2015-02-02 Dnr SU FV-1.1.3-2916-15 Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Svensk kontanthantering (SOU 2014:61) Sammanfattande slutsatser Juridiska fakultetsnämnden tillstyrker

Läs mer

SEXHANDELN människohandel, koppleri och prostitution. Ur ett svenskt perspektiv

SEXHANDELN människohandel, koppleri och prostitution. Ur ett svenskt perspektiv SEXHANDELN människohandel, koppleri och prostitution Ur ett svenskt perspektiv Struktur Vad är människohandel, koppleri, prostitution och sexköp? Hur vanligt är det och hur hänger sexhandeln ihop? Processen

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

SOU 2007:54 Barnet i fokus, En skärpt lagstiftning mot barnpornografi

SOU 2007:54 Barnet i fokus, En skärpt lagstiftning mot barnpornografi SOU 2007:54 Barnet i fokus, En skärpt lagstiftning mot barnpornografi YTTRANDE 2008-02-27 från Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och

Läs mer

Tekniska lösningar. vid särskilt boende för äldre 2016-02-24

Tekniska lösningar. vid särskilt boende för äldre 2016-02-24 2016-02-24 Tekniska lösningar vid särskilt boende för äldre Inspektionen för vård och omsorg Telefon 010-788 50 00 registrator.orebro@ivo.se www.ivo.se Org.nr 202100-6537 1(20) Innehåll Inledning... 2

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling

Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-13 5 INLEDNING Enligt Jämställdhetslagen och Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 1993:17 ska arbetsgivaren

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 1 juli 2008 B 1075-08 KLAGANDE MA Ombud och offentlig försvarare: Advokat RvB MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2 AA

Läs mer

Kommittédirektiv. Dir. 2015:6. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2015

Kommittédirektiv. Dir. 2015:6. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2015 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om ett starkt straffrättsligt skydd vid människohandel och köp av sexuell handling av barn (Ju 2014:22) Dir. 2015:6 Beslut vid regeringssammanträde den

Läs mer

Hemtentamen: Politisk Teori 2

Hemtentamen: Politisk Teori 2 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket

Läs mer

Sammanfattning. Uppdraget

Sammanfattning. Uppdraget Sammanfattning Uppdraget Sedan andra utredningar visat att hot och våld riktat mot fönroendevalda på lokal och regional nivå är ett betydande problem i Sverige har säkerhetshöjande åtgärder vid offentliga

Läs mer

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING?

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? XV/7030/98 SV HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? GENERALDIREKTORAT- XV Inre marknad och finansiella tjänster Detta dokument är avsett att användas som diskussionsunderlag inom

Läs mer

Våldtäkt mot barn eller sexuellt övergrepp mot barn? - en HD-dom i april Promemoria

Våldtäkt mot barn eller sexuellt övergrepp mot barn? - en HD-dom i april Promemoria Våldtäkt mot barn eller sexuellt övergrepp mot barn? - en HD-dom i april 2006 Promemoria RättsPM 2006:11 Brottmålsavdelningen Utvecklingscentrum Göteborg Maj 2006 HD:s dom den 11 april 2006 i mål B 154-06

Läs mer

Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande av direktiv 2004/48/EG (Ds 2007:19)

Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande av direktiv 2004/48/EG (Ds 2007:19) SVEA HOVRÄTT YTTRANDE 2007-10-01 Stockholm Dnr 417/07 Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt 103 33 Stockholm Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande

Läs mer

Var inte rädd för tekniken!

Var inte rädd för tekniken! RPG-distrikt Småland-Öland Nätverket KPR lyssnar på oss! e-hälsa och välfärdsteknik fortsätter att växa och utvecklas. Allt fler kommuner deltar i olika projekt. Genomgående beskrivs tekniken på ett positivt

Läs mer

Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt?

Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt? Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid varandra med respekt? Emotionell coaching: innebär

Läs mer

meddelad i Stockholm den 2 juli 2004 B 4611-01

meddelad i Stockholm den 2 juli 2004 B 4611-01 HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 2 juli 2004 B 4611-01 KLAGANDE KJ Ombud: förbundsjuristen BW MOTPART Riksåklagaren SAKEN Tillåtande av olovlig körning ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 2 april 2004 T 218-02 KLAGANDE PERGO (Europe) AB, 556077-6006, Box 1010, 231 25 TRELLEBORG Ombud: advokaten M. K. MOTPART Välinge Innovation

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Ett bättre skydd för företagshemligheter

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Ett bättre skydd för företagshemligheter 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-01-08 Närvarande: F.d. justitieråden Torgny Håstad och Sten Heckscher samt justitierådet Göran Lambertz. Ett bättre skydd för företagshemligheter Enligt

Läs mer

Mer tid Mer pengar Mer energi

Mer tid Mer pengar Mer energi Mer tid Mer pengar Mer energi 27 augusti 2014 Feedback kompendium Introduktion Syftet med dina fem sinnen är att ge dig feedback, inget annat. Lukt, smak, syn, hörsel och känsel är de fem sinnen vi är

Läs mer

FAQ om sjukhusfilmningsfallet mot Landstinget i Uppsala län

FAQ om sjukhusfilmningsfallet mot Landstinget i Uppsala län Stockholm den 20 januari 2014 FAQ om sjukhusfilmningsfallet mot Landstinget i Uppsala län Den 23 december 2013 meddelade Uppsala tingsrätt dom i det uppmärksammade fallet om den cancersjuke man som filmades

Läs mer

Allmän straffrätt Brottsbalken

Allmän straffrätt Brottsbalken Allmän straffrätt Brottsbalken Specialstraffrätt Övriga straffrättsliga regleringar som t.ex. narkotikastrafflagen, trafikbrottslagen Brottsbalken (BrB) kan delas in i - allmänna regler som är gemensamma

Läs mer

SOU 2014:67 Inbyggd integritet inom Inspektionen för socialförsäkringen

SOU 2014:67 Inbyggd integritet inom Inspektionen för socialförsäkringen Yttrande Diarienr 1 (6) 2015-02-26 2529-2014 Ert diarienr S2014/6786/SF Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 STOCKHOLM SOU 2014:67 Inbyggd integritet inom Inspektionen för socialförsäkringen Sammanfattning

Läs mer

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

SkatteNytt 7-8 1996, s. 471-475 Ett par frågor om mervärdesskatt och skattetillägg

SkatteNytt 7-8 1996, s. 471-475 Ett par frågor om mervärdesskatt och skattetillägg 1 SkatteNytt 7-8 1996, s. 471-475 Ett par frågor om mervärdesskatt och skattetillägg Jag har noterat ett par frågor om skattetillägg som kan vara intressanta, och då framförallt för de företag som tidigare

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 april 2015 B 360-14 KLAGANDE TH Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.

Läs mer

Affärsetisk policy för Piteå kommun

Affärsetisk policy för Piteå kommun Affärsetisk policy för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Affärsetisk policy Policy 2012-09-10, 148 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast

Läs mer

Inledning. Nya strategier inriktade på olika typer av mellanhänder som möjliggör kommunikation över internet

Inledning. Nya strategier inriktade på olika typer av mellanhänder som möjliggör kommunikation över internet Presentation Generellt om upphovsrätten, internet och mellanhänders ansvar i Sverige The Pirate Bay-målet år 2010 Black Internet-målet år 2012 Bredbandsbolaget-målet pågående Särskild talan om förverkande

Läs mer

Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm. Remiss: Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor (SOU 2014:29)

Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm. Remiss: Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor (SOU 2014:29) 1 (6) 2014-10-03 Dnr SU FV-1.1.3-1818-14 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor (SOU 2014:29) Inledande anmärkningar Utredningens

Läs mer

Jur. dr Moa Kindström Dahlin. Centre for Research Ethics & Bioethics

Jur. dr Moa Kindström Dahlin. Centre for Research Ethics & Bioethics Barns med- och självbestämmanderätt i psykiatrisk vård Jur. dr Moa Kindström Dahlin 1 Patienter har rättigheter - självbestämmande och integritet Rättighetsdokument (av olika dignitet) Regeringsformen

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-03-30 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Utredningar avseende barn som har

Läs mer