ex & I. SEXUELLA ÖVERGREPP OCH SKYDDSINTRESSE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ex & I. SEXUELLA ÖVERGREPP OCH SKYDDSINTRESSE"

Transkript

1 ex & Samtycke (PAP ) Den följande texten utgör ett försök att sammanfatta de tankar som kommer (att komma) till uttryck i det, under åren 2008 och 2009, framarbetade manuskriptet Sex & samtycke. Manuskriptet kommer att publiceras i bokform på Iustus förlag under hösten Eftersom manuskriptet i sig innehåller åtskilliga otillräckligt motiverade slutsatser, behöver knappast sägas att det samma gäller denna sammanfattning. Texten kan med andra ord sägas vara skriven med tillit till att det finns en genuin vilja till samtal och meningsutbyte. Mitt ärende är att försöka framhålla det jag tror är viktigt. I. SEXUELLA ÖVERGREPP OCH SKYDDSINTRESSE 1. Skyddsintresset bakom de sexuella övergreppen är den sexuella självbestämmanderätten. Det som är fel med våldtäkt och andra sexuella övergrepp är att de innebär ett icke respekterande av den utsattes autonomi på ett område där självbestämmanderätten är (eller uppfattas vara) särskilt central. Det som gör självbestämmandet särskilt viktigt på det sexuella området är inte i första hand det sexuella, utan det integritetsnära. Att vara en person förutsätter ett minimum av kroppslig integritet och sexuella övergrepp innebär ett intrång på den kroppsliga integritetens innersta sfär. 2. Det är fullt möjligt att man kan argumentera för att andra skyddsintressen gör sig gällande vid sidan av detta, men varje plausibel teori måste enligt min uppfattning sätta självbestämmandet främst. Det övriga kommer alltid att vara sekundärt. 3. Med denna utgångspunkt följer närmast analytiskt att icke samtycke är ekvivalent med ett relevant intrång. Detta synsätt ger följaktligen stöd för det fokus som av många aktörer (här kan nämnas bl.a. Europadomstolen, Högsta domstolen, Samtyckesutredningen osv.) har lagts på samtyckesfrågan. Denna fokusering är i grunden berättigad och sund. (Om man godtar tanken att andra skyddsintressen, exempelvis av kollektiv karaktär, gör sig gällande kan naturligtvis synen på betydelsen av den enskildes samtycke förändras högst påtagligt.) 4. Innan diskussionen kring samtycke tar vid bör framhållas att jag i det följande intresserar mig för vad som bör godtas som ett samtycke som skiljer det tillåtna från det otillåtna, dvs. för vad som bör godtas som ett särskiljande samtycke. Det betyder att fokus ligger på gränsen mellan det straffbara och det straffria, dvs. på de yttre gränserna för sexuella övergrepp (och inte bara såsom ibland sker i diskussionen på de yttre gränserna för våldtäktsbrottet). 1

2 II. ETT NORMATIVT SAMTYCKESBEGREPP 1. Samtycke är ett normativt begrepp, vilket innebär att dess innebörd inte styr utan styrs av normativa bedömningar av etisk karaktär. Annorlunda uttryckt är samtycke på normgivningsnivå inte ett mynt som man stoppar in i den etiska argumentationens jukebox och vips ploppar det ut något ur högtalarna utan ett resultat av en vad som sker i denna jukebox, dvs. ett konstaterande av att samtycke föreligger är alltid ett resultat av etiska överväganden. (Samtycke kan också användas i input mening, t.ex. i följande mening: det framtvingade samtycket fritog inte gärningsmannen från ansvar, men det är output meningen som är av central normativ betydelse. Vi är föga intresserade av att någon accepterat något om accepterandet har skett under pistolhot; jfr strax nedan.) 2. Att lämna ett samtycke innebär att disponera över ett intresse genom att ge tillåtelse till något. Att tillmäta samtycke betydelse implicerar att det samtycket avser är otillåtet tillåtelsen (samtycket) förutan. Att tillmäta samtycke betydelse innebär följaktligen ett ställningstagande som ger makt åt den samtyckande (utgångspunkten kan sägas vara att det som samtycket avser är otillgängligt i frånvaro av just samtycket). 3. Ett samtycke kan inte likställas med ett ja eller ett accepterande. Många typiska tvångsfall innebär just att någon säger ja till något. ( Ha sex med mig annars skjuter jag dig. OK. ) Vår fråga kan således närmast sägas gälla när ett ja (verkligen) skall anses innebära ett ja? 4. Ett samtycke är inte beroende av vad man själv egentligen och innerst inne vill eller föredrar, utan av vad man faktiskt väljer all things considered, dvs. med beaktande av omständigheterna, av egna och andras intressen osv. Jfr situationen där man av något slags pliktskäl svarar OK på frågan om man kan göra något visst eller frågan om det är ok att någon annan gör något ( Kan inte du komma och hålla den där föreläsningen för oss här på myndigheten? Skulle jag kunna få låna din bil? ). Stark motvilja mot att göra något eller att tillåta något utesluter inte att man kan lämna ett samtycke till att göra eller utsättas för detta något. 5. Avgörande är i stället att man säger ja och att det sker under sådana förutsättningar att vi är beredda att tillmäta det ja som lämnas särskiljande betydelse, dvs. betydelse på så sätt att det påverkar vår normativa bedömning av den gärning som företas med samtycke. I ett straffrättsligt sammanhang kan ett samtycke vara särskiljande genom att det gör det tillåtna otillåtet och det är vad jag kommer att avse med särskiljande samtycke men det kan också vara särskiljande genom att det medför en mildare bedömning av en viss gärning (man skulle kunna tala om ett partiellt särskiljande samtycke). 6. Faktorer som kan negera samtycke dvs. utgör självklara kandidater när vi diskuterar vad som bör anses innebära att vi har att göra med ett samtycke som inte är särskiljande är bl.a. att ett ja lämnas under yttre påtryckningar (våld, hot osv.), att ett ja lämnas av någon som i en viss situation tillfälligt saknar förmåga att avge ett meningsfullt samtycke (t.ex. är redlöst berusad), att ett ja lämnas på felaktiga premisser samt att ett ja lämnas av någon som anses sakna kompetens (t.ex. är underårig) osv. 2

3 7. Varken ett samtycke eller ett icke samtycke är något bestående, åtminstone inte vad gäller samtycke/icke samtycke till sex. Det gäller till dess att man ändrar sig. En annan utgångspunkt skulle i och för sig kunna göras gällande; jfr t.ex. tanken på legitima förväntningar. Det framstår även om de emellanåt framförs i mer eller mindre tydliga varianter som tydligt att dylika tankar bör avfärdas på området för samtycke till sex. (Jfr emellertid situationer där någon lämnar samtycke till något och detta leder till olika former av investeringar: Jag samtycker till att du bygger det där garaget på din tomt. ) Det sagda gör att nej betyder nej tesen hjälper oss föga: den centrala frågan är snarare vilka vägar till ja som är godtagbara Att samtycke är ett normativt begrepp betyder att det är öppet (för argumentation) vad som bör godtas som ett särskiljande samtycke. Fråga är om en konstruktion som i grunden bygger på etisk argumentation (fråga är inte om att söka gränser genom begreppsanalys eller genom att söka något slags samtyckets ontologi). När frågan är vad som skall räknas som ett rättsligt särskiljande samtycke måste man också ta i beaktande rättens förutsättningar, möjligheter och begränsningar. 9. Detta, dvs. samtyckesbegreppets normativa karaktär, betyder å ena sidan att man inte genom en enkel hänvisning till samtycke eller till termer såsom paternalism kan underkänna en kriminalisering därför att gärningen vidtas med stöd av ett ja från den utsatte. Det är alltid en öppen fråga om den utsatte är i en sådan position att denne på ett meningsfullt sätt kan lämna ett särskiljande samtycke. Vi kan alltid ställa frågan om ett lämnat ja verkligen skall räknas som ett ja. Den liberala positionen (eller utgångspunkten) ger med andra ord inte inte ens om den omfattas helhjärtat automatiskt ett svar. 10. Samtyckesbegreppets normativa karaktär betyder å andra sidan att man inte genom en enkel hänvisning till samtycke kan klargöra vad som är respektive inte är tillåtet, om man inte redan har en uppfattning om hur samtyckesbegreppet normativt skall konstrueras. En hänvisning till samtycke är tom utan en idé om vad ett särskiljande samtycke innebär (eller förutsätter). 11. En tredje implikation av det nyss sagda är att det inte finns någon principiell skillnad mellan, å ena sidan, en samtyckesreglering och, å andra sidan, en reglering byggd kring faktorer som negerar samtycke (jfr 6 kap. brottsbalken). Den nuvarande regleringen kan sägas uttrycka explicit vad vi inte godtar som ett särskiljande samtycke till sex, dvs. såsom särskiljande betraktar vi inte (i) ett ja som tvingats fram med våld eller kvalificerat hot (6 kap. 1 ), (ii) ett ja som annars tvingats fram medelst olaga tvång (6 kap. 2 ), 1 Nej betyder nej tesen kan förstås (i) tautologiskt: ett icke samtycke skall respekteras (förstådd på detta sätt är tesen oproblematisk och ekvivalent med vad som sagts i avsnitt I), (ii) symboliskt: den är ett uttryck som används för att påverka ungdomar, domstolar osv. (inte heller i detta fall är tesen problematiskt), (iii) som en tes om att ett verbalt nej, s.a.s. empiriskt, alltid betyder att något samtycke inte föreligger (förstådd på detta sätt är tesen ohållbar, vilket följer redan av att mening kan styras av kontext och av att samma yttranden därför kan ha olika illokuta innebörder) eller (iv) som ett normativt ställningstagande av innebörd att ett nej skall uppfattas som ett performativ (en deklaration) som skapar otillåtlighet (tesen är då närmast att förstå som ett förslag till en regel; en sådan regel kan man naturligtvis införa, men en överträdelse av regeln kommer i sig att ha formell karaktär och därför inte att vara särskilt allvarlig; för att överträdelsen skall vara allvarlig fordras inte blott en överträdelse av regeln, utan också att nejet faktiskt gav uttryck för ett icke samtycke). 3

4 (iii) ett ja som lämnas av någon som befinner sig i ett hjälplöst tillstånd (6 kap. 1 andra stycket), osv. osv. 12. Sätter man det sagda i relation till den svenska debatten om en samtyckesreglerings vara eller icke vara kan analysen sägas innebära att vi har fokuserat på fel fråga. Den primära frågan är inte om vi skall ha en samtyckesreglering eller en medelreglering, utan vad vi skall godta som ett rättsligt särskiljande samtycke. Man kan till och med säga att den förstnämnda frågan inte går att besvara innan vi har svaret på den senare. Enkelt uttryckt har vi ägnat mycket tid åt att diskutera huruvida vi bör ha en samtyckesreglering, utan att bry oss om att diskutera vad en sådan reglering egentligen skulle omfatta. Vi har diskuterat om vi bör eller inte bör köpa en tom flaska. 13. Samtyckesbegreppets normativa karaktär innebär att det inom ramen för ett samtyckesparadigm är fullt möjligt att tillgodose sådan kritik som bygger på att individen inte är fri och oberoende och/eller på att individer har ojämlika förutsättningar (jfr t.ex. den feministiska kritik som ifrågasätter vilken betydelse som kan tillmätas ett samtycke i en värld av ojämlikhet; detta gäller till och med i relation till mycket radikal kritik av typ MacKinnon). Åter kan sägas att det är (helt) öppet vad vi skall räkna som ett samtycke och vilken typ av påverkan som skall invalidera ett lämnat samtycke, dvs. anses innebära att ett lämnat samtycke inte är särskiljande. (Vad som fordras är inte ett paradigmskifte, utan att man övertygar en majoritet om att vissa faktorer är sådana att ett lämnat samtycke inte är att anse som särskiljande.) 14. Man kan uttrycka det så att ett intresse för vad som är (eller bör ses som) meningsfullt och därmed särskiljande samtycke på intet sätt är oförenligt med, utan tvärtom bör ligga i hjärtat av, en liberal hållning. Detta konstaterande kan göras utan varje ställningstagande till vad vi bör betrakta som ett meningsfullt samtycke. Man kan beskriva det sagda så att liberalen förenas med den radikale kritikern därigenom att båda ytterst lägger avgörande vikt vid den enskildes självbestämmande (låt vara att oenigheten om vad detta innebär kan vara närmast bedövande). 15. Det som ovan har sagts om samtycke är tillämpligt också om man väljer att använda något annat begrepp än samtycke (såsom frivillighet, själv väljer att delta osv.). III. OMSTÄNDIGHETER SOM NEGERAR SAMTYCKE a. Våld 1. Vad gäller våld kan sägas att det knappast finns någon form av tänkbar våldsanvändning som, enligt svensk rätt, är otillräcklig för ansvar för sexuellt övergrepp. Det kan mycket väl hävdas att inte alla situationer som inkluderar sex utan samtycke omfattas av dagens reglering, men också med denna utgångspunkt kan det svårligen sägas att det beror på att kravet på våld är för begränsande. Problemet är snarast att man kan tänka sig fall där vi har en kombination av tvång och icke våld. Det finns därför ingen anledning att uppehålla sig särskilt mycket vid våldsrekvisitet. 4

5 2. En fråga som är knuten till våldsrekvisitet är emellertid om man skulle kunna kriminalisera våldsam sex oberoende av tvång i syfte att därmed kunna utdöma ansvar för våldet oberoende av om det går att styrka icke samtycke (dvs. tvång). Enligt min mening bör en sådan tanke betraktas som problematisk. Eftersom straffrätten handlar om att tillfoga klander och lidande bör det anses uteslutet att bestraffa enbart av instrumentella skäl (dvs. för att kunna lagföra andra utan att man kan säga att det är något fel med det beteende som bestraffas). För att sätta katten på bordet kan man ställa sig frågan om det är legitimt att bestraffa ett par som glada och nöjda kommer ut från sovrummet efter att ha idkat okonventionell sex innehållande inte obetydliga våldsinslag. 3. Att man bör kunna samtycka till ett visst begränsat våld följer av den allmänna samtyckesregleringen och möjligheterna att samtycka till våld vid sex bör i princip vara större än annars eftersom rätten att utöva sin sexualitet bör anses ha ett inte obetydligt värde. Även om det finns en gräns för vad man kan samtycka till och även om det kan diskuteras vart den gränsen skall dras framstår det som uppenbart att man inte kan underkänna möjligheten att samtycka till allt sådant våld som är tillräckligt för våldtäktsansvar: vi kan inte rimligen förbjuda allt våld som omfattas av 6 kap. 1 oberoende av om det förekommer tvång. (Inget hindrar naturligtvis att man förbjuder mer allvarligt våld, dvs. sätter en gräns för vad det med hänsyn till vikten av vissa värden är möjligt att samtycka till.) b. Hot och erbjudanden 1. Av betydligt större intresse att diskutera är hur vi bör se på situationer där någon använder hot eller erbjudanden för att förmå någon att tåla eller utföra en sexuell handling. Normalt brukar man skilja mellan hot och erbjudanden genom att säga att den som inte lyder vid ett hot hamnar på minus, dvs. hot utesluter nollalternativet (valet står s.a.s. mellan följsamhet eller skada). Vid erbjudanden kvarstår möjligheten till nollalternativet, dvs. ett erbjudande kan avböjas utan att den utsatte hamnar på minus. Det sagda innebär att ett erbjudande tillför en valmöjlighet, medan ett hot är frihetsinskränkande Det sagda kan illustreras på följande sätt (i figurerna illustrerar linjen den nivå där A befinner sig när hotet eller erbjudandet lämnas och bokstäverna a och b olika alternativ som A ges genom hotet eller erbjudandet; ju högre upp i figuren man befinner desto större livskvalitet/vällevnad/välbefinnande etc.): i) hot ii) rent erbjudande iii) erbjudande om transaktion a a (bestående av ett + och -) a b b b Vid ett hot ges den utsatte möjlighet att välja mellan (a) att ge efter för hotet och (b) att hotet förverkligas. Det förhållandet att (b) alternativet är sämre ger den utsatte anledning att välja (a). Nollalternativet (dvs. att ligga kvar på linjen) är genom hotet uteslutet; den utsatte lämnas hur han eller hon än väljer att göra med ett minus. Vid 2 Ett hot och ett erbjudande kan naturligtvis kombineras: vi får då ett hotbjudande (som i hotdelen är lika frihetsinskränkande som ett fristående hot, men som vad gäller påverkansgraden kan vara betydligt starkare). 5

6 ett erbjudande ges den utsatte möjlighet att tacka ja eller nej till erbjudandet och det förhållandet att erbjudandet innehåller bara plus (det rena erbjudandet; du får låna min lägenhet om du vill ) eller mer plus än minus 3 (transaktionserbjudandet; jag hjälper dig om du har sex med mig ) är vad som skall ge den utsatte skäl att acceptera erbjudandet. Den utsatte är emellertid och här går skiljelinjen mot ett hot fri att tacka nej och välja att ligga kvar på nollalternativet Man kan då fråga sig om den utsatte har något att vara ledsen för i det sistnämnda fallet. Ett nej tack till erbjudandet betyder ju inte annat än att denne lämnas där den var erbjudandet förutan. Man kan alltså knappast säga att den som har lämnat erbjudandet har inskränkt den utsattes frihet, utan tvärtom utökat dennes valmöjligheter (i jämförelse med om erbjudandet tänks bort). 4. Svaret på den ställda frågan kan emellertid ändå och likväl vara ja. Frågan vi bör ställa oss är inte om den som lämnar ett erbjudande inskränker den utsattes frihet (så sker inte i ett fall av erbjudande) utan om erbjudandet är sådant att gärningsmannen otillbörligt utnyttjar omständigheterna på ett sådant sätt att den utsatte inte kan bedömas ha möjligheter att lämna ett meningsfullt, dvs. ett från rättslig synpunkt särskiljande, samtycke. Problemet är s.a.s. inte att den utsattes frihet inskränks, utan att dennes situation otillbörligt utnyttjas. 5. När kan då ett erbjudande sägas påverka den utsattes möjligheter att lämna ett meningsfullt samtycke? 6. Inledningsvis kan observeras att skillnaden mellan ett ja och nej kan vara större vid ett erbjudande än ett hot. Jfr t.ex. erbjudandet du får kr om du hämtar posten åt mig, med hotet jag tar ett tuggummi ifrån dig om du inte hämtar posten åt mig. Enbart det förhållandet att ett erbjudande är generöst och skulle innebära påtaligt skillnad bör emellertid knappast räcka för att vi skall uppfatta ett samtycke som icke särskiljande. Att utsättas för ett erbjudande och säga nej till pengar som man aldrig haft (rätt till) kan förstås vara svårt, men det är något annat än att utsättas för ett hot. (Denna tanke kan man nog utveckla utifrån vår benägenhet att skydda etablerade positioner; jfr Christensen.) 7. Betydligt viktigare är emellertid att ett erbjudande kan få samma tvingande kraft som ett hot om nollalternativet visserligen finns där men ligger på (eller leder till) en så låg nivå att den utsatte inte har några möjligheter att tacka nej. Så synes kunna vara fallet om: (1) accepterande av erbjudandet är en förutsättning för att den utsatte inte skall drabbas av skada, eller (2) det är en förutsättning för att den utsatte skall komma upp från en nivå där denne redan lider skada (eller livskvaliteten är påtagligt låg). 3 Ett transaktionserbjudande kan t.ex. innebära att A får en viss summa pengar (plus) under förutsättning att hon gör något (minus). 4 Vad som är ett minus kan naturligtvis diskuteras; skiljelinjen mellan hot och erbjudanden förutsätter något slags baslinje (som s.a.s. utgör nollalternativet). Tänkbara kandidater är (1) vad som hade hänt utan hotet/erbjudandet förutan och (2) en mer normativt inriktad baslinje som bygger på vad den utsatte kan sägas ha rätt till (eller rätt att inte utsättas för). 6

7 8. Antag (1) t.ex. att A är inlåst i ett rum som sakta fylls med giftig gas och att den förbipasserande B har förmåga (men inte skyldighet) att hjälpa A. Om B erbjuder sig att hjälpa A på villkor att A har sex med B är det tydligt att A:s skäl att säga ja till B är lika starka som om B, utan att A varit i nöd, hotat att döda A för det fall att A inte har sex med B. Antag (2) att A lider av kronisk smärta och att B är kirurg och den ende som kan operera A så att smärtan upphör. Om B erbjuder sig att hjälpa A på villkor att A har sex med B är det också här tydligt att A:s skäl att säga ja till B är lika starka (åtminstone jämförbara och kanske ännu starkare) som om B, utan att A lidit av smärta, hotat att tillfoga A smärta. 9. Om vi återvänder till illustrationerna ovan kan det sagda sägas innebära att vi behöver lägga till en linje (streckad) som indikerar ett slags dräglighetsnivå. i) hot ii) rent erbjudande iii) erbjudande om transaktion a a (+ och sammanvägt) a b b b Situationen i (i) innefattar visserligen ett hot, men båda alternativen ligger långt över vad som har betecknats som en dräglighetsnivå. Fråga kan vara om något mycket trivialt: ( jag kommer att ta ett tuggummi av dig om du inte tar upp papperet du tappade ); fråga är tydligtvis om ett hot, men inverkan på den utsattes livskvalitet är högst begränsad. Situationen i (iii) innefattar visserligen blott ett erbjudande, men det faktum att nollalternativet ligger på (eller leder till) så låg nivå kan ändå göra erbjudandet tvingande. Kan man säga att den som i den ovan beskrivna giftgassituationen lämnar tackar ja till erbjudandet har lämnat ett meningsfullt särskiljande samtycke? Poängen med den ovan gjorda analysen är naturligtvis att ifrågasätta om vi i en situation där frågan om sexuellt självbestämmande sätts i centrum på sätt som görs i lagstiftningen så ensidigt bör fokusera på hot och försiktigt ställa frågan om vi inte borde föra en närmare diskussion kring under vilka förutsättningar ett erbjudande kan undergräva ett samtyckes särskiljande betydelse Som skäl emot grundtanken kan möjligen anföras att en kriminalisering av dylika transaktioner kommer att skada klassen av A personer därför att de inte kommer att få erbjudanden som från det utgångsläge klassen av A personer har ändå innebär en förbättring. Jag har emellertid svårt att tro att en kriminalisering skulle ha en sådan effekt. Man får i sammanhanget också väga in att en kriminalisering mycket väl kan 5 Det sagda förklarar teoretiskt den modell som jag tillsammans med Magnus Ulväng försökt utveckla för att beskriva en tänkbar kriminaliseringsgrund avseende sexköp. 6 Om man i syfte att skilja hot från erbjudanden godtar en baslinje av innebörd att ett hot fordrar att man hotas av ett minus i relation till vad man har rätt till kan sägas att detta sätt att tänka redan idag är förankrat i svensk rätt, nämligen i bestämmelsen om sexuellt tvång. Där kriminaliseras bl.a. att förmå någon till en sexuell handling genom ett hot om att ange någon för åtal. Detta uttrycks som ett hot men är i själva verket ett erbjudande (om att avstå åtal) eftersom den utsatte inte kan anses ha någon rätt att inte bli angiven. Vi kan alltså se att det inte är det faktum att B inskränker A:s handlingsalternativ, utan det faktum att B på ett så påtagligt sätt påverkar A:s beslutsfattande som ligger till grund för kriminaliseringen. 7

8 leda till att vissa B personer kan lämna rena erbjudanden om hjälp istället för transaktionserbjudanden. 12. Det bör observeras att det sagda inte innebär att vi underkänner A:s val. Tvärtom kan sägas att modellen bygger på att vi förstår A:s skäl att handla på det sätt erbjudandet innebär. Detta hindrar emellertid inte att vi kan klandra B för att utnyttja detta faktum. Frågan är inte om vi skall godta A:s val, utan om B i vissa fall bör klandras för att han utnyttjar en viss situation som starkt påverkar A:s möjligheter att välja. 13. Det sagda implicerar inte att erbjudanden kan anses negera samtycke i samma utsträckning som hot. Som grund för att vara striktare när det gäller hot kan bl.a. anföras att ett hot till skillnad från ett erbjudande alltid innebär ett intrång i den utsattes rättigheter (därigenom att nollalternativet utesluts). Det är skillnad på att hota att göra intrång i andras rättigheter (och på så sätt agera handlingspåverkande) och att utnyttja andras behov genom att ge dem ett erbjudande som är attraktivt (och därför har potential att vara handlingspåverkande). c. Felaktiga förutsättningar m.m. 1. Av utrymmesskäl kommer jag (på seminariet) inte att gå närmare in på samtycke som lämnas på felaktiga förutsättningar och på frågan om det finns skäl att utvidga området för utnyttjande av hjälplösa tillstånd. 2. Preliminärt menar jag nog att det finns goda skäl för kriminalisering av fall där gärningsmannen utnyttjar en felaktig tro hos den utsatte antingen om: vilken kropp denne har sex med (B låtsas i mörker vara A:s sexpartner C) eller att fråga är om en sexuell handling (läkaren B får samtycke till att föra in ett instrument i A:s ändtarm, men för in sin penis). 3. För att ett meningsfullt, och därmed särskiljande samtycke skall föreligga, bör vi kräva att man åtminstone förstår att man har sex med en viss kropp och att man faktiskt har sex. Däremot finns det goda skäl att vara försiktig med att gå på det område där det närmast handlar om att bedöma skälen för att ha sex med den aktuella kroppen. Möjligheterna att mer generellt kriminalisera bedrägeri hänger nog ganska tätt samman med att ekonomiska transaktioner är så endimensionella och fyrkantigt rationella. 4. Vad gäller utnyttjande av hjälplöst tillstånd finns ju en pågående diskussion om en utvidgning. Jag har i grunden inga invändningar mot denna diskussion. Skall man tala om ett meningsfullt samtycke måste (tautologiskt uttryckt) diskuteras i vilka situationer man verkligen kan lämna ett meningsfullt samtycke. Kanske är detta vägen att komma åt de situationer där den utsatte tidigt väljer (eller blir) helt passiv och uppgiven? 5. Jag skulle emellertid vilja uppmärksamma det förhållandet att man idag, dvs. när man bygger på ett mer utpräglat hjälplöst tillstånd än vad som skulle följa av exempelvis Lagrådets tankegångar, har sett sig tvungen att lägga till ett rekvisit om otillbörligt utnyttjande. Om man vidgar tillämpningsområdet avseende tillståndet eller situationen kommer detta med stor sannolikhet att innebära att större vikt måste 8

9 läggas vid otillbörlighetsbedömningen. Detta gäller särskilt som sex inte uteslutande är något negativt, utan mycket väl (och kanske oftast) kan vara ett uttryck för kärlek, närhet, ömhet, spänning, stimulans osv., dvs. för något som också den som befinner sig i en utsatt position (och kanske just därför) kan vara i behov av. Här uppstår svåra avvägningar där man också måste beakta att en kriminalisering indirekt kan begränsa A:s frihet. 6. Frågor om kompetens till samtycke (i relation till ålder, psykisk förmåga osv.) lämnas i sammanhanget därhän. IV. HUR BÖR EN REGLERING UTFORMAS? 1. Det förhållandet att samtycke, i linje med vad som ovan sagts, på normskälsnivå är vad som skiljer ett sexuellt övergrepp från ömsesidig sex innebär naturligtvis inte att regleringen, på beslutsskälsnivå, bör bygga på frånvaro av samtycke. Hur man utformar beslutsskäl styrs inte enbart av de bakomliggande normskälen. 2. Som ovan framgått innebär den utförda analysen också att det i grunden inte behöver vara någon skillnad i extension på en samtyckesreglering och en medel/omständighets reglering. Jfr följande exempel: (i) sex utan samtycke är förbjudet (och som icke samtycke räknas de fall där det förekommit tvång genom våld, hot, otillbörliga erbjudanden eller där fråga varit om vilseledande avseende faktorerna a, b och c eller där den utsatte anses sakna kompetens) (ii) sex är förbjudet om det tillkommer med användning av tvång genom våld, hot, otillbörliga erbjudanden eller där fråga varit om vilseledande avseende faktorerna a, b och c eller där den utsatte anses sakna kompetens. Av det sagda följer också att den s.k. Bulgariendomen inte kan tolkas som ett krav på en ren samtyckesreglering (dvs. att beslutsskälet kort och gott skall vara sex utan samtycke). (Denna slutsats kan också underbyggas genom mer direkta hänvisningar till domen; se Asp, M.C. v. Bulgaria a Swedish Perspective.) 3. Som ovan framgått är samtycke i grunden ett normativt begrepp som måste fyllas med innehåll. Både av legalitetsskäl och för att tydliggöra på vilket sätt ett intrång i självbestämmanderätten har skett (jfr förmögenhetsbrotten som är uppdelade på tre hela kapitel beroende just på tillvägagångssättet) finns skäl att inte nöja sig med en hänvisning till samtycke, utan snarare försöka definiera de omständigheter som negerar ett särskiljande samtycke. 4. Den brittiska regleringen som så ofta anförs som ett typexempel på en samtyckesreglering visar just på behovet av att peka på faktorer som skall anses negera samtycke. Se sections 75 och 76 (om evidential och conclusive presumptions about consent). 5. Man kan uttrycka det så att någon måste ta ställning till vad som skall räknas som ett särskiljande samtycke och att det framstår närmast som en lagstiftarens kapitulation att inte ta det ansvaret. Detta betyder emellertid inte att allt behöver bli 9

10 vid det existerande; tvärtom har jag ovan argumenterat för att svensk rätt är för snäv vad gäller omständigheter som negerar ett samtycke. 6. En ytterligare poäng med att bygga regleringen på de medel och omständigheter som negerar samtycke är att detta tydligare ger uttryck för på vilket sätt gärningsmannen har gjort fel; eftersom den utsatte i många fall faktiskt säger ja (under tvång) kan det sägas ha viss betydelse att ge uttryck för att ett brott kan vara förövat trots förekomsten av ett ja. 7. Som ovan framgått menar jag att den nuvarande regleringen kan kritiseras och att en utvidgad syn på vilka faktorer som negerar samtycke är befogad. De fall som skulle träffas av en utvidgad reglering är knappast de mest frekventa, men frågan om dessa fall bör kriminaliseras bygger inte på frekvens. 8. I sammanhanget kan slutligen framhållas att jag har svårt att se några skäl som talar emot en kriminalisering av medveten oaktsamhet vad gäller sexuella övergrepp. Den som inser möjligheten att ens partner inte samtycker bör onekligen försäkra sig om att samtycke föreligger eller avstå från att genomföra den sexuella handlingen. Frågan skulle kanske framför allt kunna ha betydelse vid utnyttjande av hjälplösa/skyddslösa/försvarslösa tillstånd. V. GRADERING 1. Ovan har fokus legat på att diskutera vad som bör anses utgöra ett särskiljande samtycke. Detta betyder att fokus har legat på gränslinjen mellan det straffbara och det straffria. Jag har, med andra ord, inte utgått från våldtäktsbrottet, utan tagit min utgångspunkt i det kriminaliserade området som helhet. (Inte sällan tar debatten och analysen av skyddet mot sexuella övergrepp sin utgångspunkt i våldtäktsbrottet, vilket naturligtvis leder helt fel.) 2. En minst lika komplicerad fråga är att avgöra hur man bör gradera och straffvärdebedöma sexuella övergrepp i relation till varandra. Det är ganska lätt att ange ett antal faktorer som med viss plausibilitet kan sägas vara relevanta: Övergreppets tidsmässiga utsträckning (?) De medel som använts/de omständigheter som utnyttjats (?) Graden av intimitetsintrång (?) Relationen mellan parterna (?) 7 7 Att diskutera relation är alltid kontroversiellt. Jag skall därför ge ett par exempel på frågor som skulle kunna ställas. (a) Samtycke till sex lämnas normalt genom godtagande av upptrappad intimitet, dvs. man går från ögonkontakt, till kyssar, till kel och smek, till avtagande av kläder osv. och någon tar i regel utan att särskilt fråga om lov initiativ till att kliva över till nästa intimitetsnivå. Initiativen godkänns sedan omedelbart och konkludent. Frågan kan då ställas om inte de inblandades relation i viss utsträckning kan ha betydelse för vilka steg som kan tas utan att man i förväg försäkrar sig om ett samtycke. Om A vaknar efter en natts sömn med B:s hand över ett av sina bröst eller kanske innanför kalsongerna/trosorna. Har det inte någon betydelse för vår bedömning om A och B är ett par och regelbundet är mycket intima med varandra, eller om de utan att ha känt varandra tidigare delar sovrum på grund av rumsbrist på en konferensresa? (b) Det skulle kunna hävdas att en del av det som innebär skada vid sexuella övergrepp är att man blir tvingad att vara intim med någon och denna påtvingade intimitet blir värre om det är någon man inte normalt är intim med (bl.a. därför att det ökar risken för sjukdomar, därför att det kan ge en 10

11 Antalet gärningsmän (?) Osv. Osv. 3. Jag skall varken i detta sammanhang eller i den kommande boken ta slutlig ställning till vilka faktorer som bör tillmätas betydelse eller till deras inbördes vikt, men jag vill framhålla att det är viktigt att dessa frågor diskuteras på ett seriöst sätt. Det finns en tendens till att undertrycka graderingsdiskussionen (eftersom allt måste vara att bedöma som särskilt allvarligt). Att undertrycka diskussionen är att lämna domstolarna i sticket (och ytterst kan det öppna upp för en situation där var och en faller tillbaka på sina egna värderingar och sina egna fördomar). 4. I sammanhanget kan för övrigt, även om rubriceringen inte är allt när det gäller gradering, ifrågasättas om inte det förhållandet att rubriceringen av olika övergrepp bygger på en kombination av två olika gränsdragningselement (våld/hot/hjälplöst tillstånd å ena sidan och den sexuella handlingens karaktär å den andra) bidrar till att de bedömningar som måste göras emellanåt kan framstå som väl tekniska till sin karaktär. VI. AVSLUTANDE ANMÄRKNINGAR 1. Åtskilligt av vad som sagts innebär snarare nya frågor än nya svar. Jag tillhandahåller ingen rekommendation om vägen, men väl en karta som kan användas av den som vill ta sig någonstans. Jag har med andra ord ingen färdig modell för vad vi bör uppfatta som ett särskiljande samtycke. 2. Däremot menar jag att det är hög tid att vi börjar diskutera de centrala etiska frågor om tvång, utnyttjande och kompetens som vi måste ta ställning till för att nå fram till en genomtänkt och sammanhållen reglering. Man kan säga att hela denna text är en plädering för att diskussionen skall avse innehåll snarare än form. känsla av att något främmande gjort intrång i ens intima sfär osv.). En sådan värdering skulle i och för sig mycket väl kunna uppvägas av faktorer såsom sviket förtroende, tillitstapp osv. Min poäng är inte att komma med några svar utan att öppna upp för en diskussion som vi är ovilliga att föra, men vars betydelse inte försvinner för att vi blundar. Preliminärt kan min ståndpunkt sägas vara att det vore förhastat att säga att relation i alla situationer saknar betydelse (och att relation antagligen kan ha betydelse i båda riktningar). 11

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 maj 2008 B 1793-07 I KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART DJ Ombud och offentlig försvarare: Advokat KN II KLAGANDE

Läs mer

Förslag till ny bestämmelse om våldtäkt

Förslag till ny bestämmelse om våldtäkt Datum Dnr 2001-09-21 672-2001 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över Sexualbrotten - Ett ökat skydd för den sexuella integriteten och angränsande frågor (SOU 2001:14) Sammanfattning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 12 juni 2015 B 5680-14 KLAGANDE OCH MOTPART (Åklagare) Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm KLAGANDE OCH MOTPART (Tilltalad) JE Ombud

Läs mer

Grader av kränkning våldtäkt eller sexuellt tvång?

Grader av kränkning våldtäkt eller sexuellt tvång? RÄTTSFALL 75 Grader av kränkning våldtäkt eller sexuellt tvång? 1. Inledning 1. Frågor som rör grader av kränkning är ofta känsliga. Inom ramen för ett relativt system implicerar uppvärdering av det ena

Läs mer

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Läs följande text Konflikt mellan principer och diskutera: 1. Vilken av principerna: självbestämmande, principen att inte skada, göra gott principen och rättviseprincipen

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Leif Thorsson och f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Nya regler om vårdnad

Läs mer

Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm

Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm 1 (5) 2015-02-02 Dnr SU FV-1.1.3-2916-15 Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Svensk kontanthantering (SOU 2014:61) Sammanfattande slutsatser Juridiska fakultetsnämnden tillstyrker

Läs mer

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. "reflektionsprincipen" (dock ej av H). Den säger följande: för att

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. reflektionsprincipen (dock ej av H). Den säger följande: för att Syftet med denna del är att utveckla och försvara en form av preferensutilitarism, vilken kan identifieras med kritiskt tänkande. Den huvudsakliga framställningen är i kap. 5-6. En senare kort sammanfattning

Läs mer

Överklagande av hovrättsdom våldtäkt m.m.

Överklagande av hovrättsdom våldtäkt m.m. Riksåklagarens kansli Rättsavdelningen Datum Sida 1 (6) Byråchefen My Hedström 2013-03-06 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av hovrättsdom våldtäkt m.m. Klagande Riksåklagaren Box

Läs mer

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet R 6634/2000 2000-09-14 Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 19 juni 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Uppehållstillstånd

Läs mer

Våldtäkt eller inte? - det är frågan.

Våldtäkt eller inte? - det är frågan. Våldtäkt eller inte? - det är frågan. När den nya sexualbrottslagen kom för tre år sedan var det många som välkomnade det stärkta skyddet för barn. Det slogs fast att sex med någon som är under 15 år är

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 26 februari 2008 T 1462-06 KLAGANDE MS Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat BS MOTPART Bostadsstiftelsen Signalisten i Solna,

Läs mer

Yttrande över betänkandet Resolution - en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52)

Yttrande över betänkandet Resolution - en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52) YTTRANDE 1 (5) Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Resolution - en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52) (Fi2014/2275) Inledande synpunkter Hovrätten

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Brottsoffrens rättigheter Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Människohandel kränker rättigheterna och påverkar otaliga människors liv i Europa och utanför dess gränser. Ett ökande antal

Läs mer

Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm. Remiss: Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor (SOU 2014:29)

Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm. Remiss: Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor (SOU 2014:29) 1 (6) 2014-10-03 Dnr SU FV-1.1.3-1818-14 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor (SOU 2014:29) Inledande anmärkningar Utredningens

Läs mer

Sammanfattning av PM 56

Sammanfattning av PM 56 PM 56 a 2010-12-01 Yttrandefrihetskommittén Ju 2003:04 Martin Brinnen, utredningssekreterare martin.brinnen@justice.ministry.se 08-405 90 09 Sammanfattning av PM 56 1. Om promemorian och det fortsatta

Läs mer

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande Sammanfattning Hanteringen av personuppgifter som inte ingår i personregister underlättas Personuppgiftslagsutredningen har haft i uppdrag att göra en över-syn av personuppgiftslagen. Syftet har varit

Läs mer

Journalistförbundet avvisar utredningens förslag i sin helhet. Vi motiverar vårt ställningstagande i det följande.

Journalistförbundet avvisar utredningens förslag i sin helhet. Vi motiverar vårt ställningstagande i det följande. Datum: 2011-04-19 Vår ref: Pär Trehörning Dnr: 12/2011 810 Justitiedepartementet 114 94 Stockholm Att Monika Bergström Remissyttrande Olovlig fotografering (Ds 2011:1) Journalistförbundet avvisar utredningens

Läs mer

SEXHANDELN människohandel, koppleri och prostitution. Ur ett svenskt perspektiv

SEXHANDELN människohandel, koppleri och prostitution. Ur ett svenskt perspektiv SEXHANDELN människohandel, koppleri och prostitution Ur ett svenskt perspektiv Struktur Vad är människohandel, koppleri, prostitution och sexköp? Hur vanligt är det och hur hänger sexhandeln ihop? Processen

Läs mer

Men hur trovärdig är studien egentigen?

Men hur trovärdig är studien egentigen? Men hur trovärdig är studien egentigen? Hur skakig får en utvärdering vara? Sent i våras publicerades rapporten Utvärdering av Socialtjänstens och Ideella kvinnojourers insatser för Våldsutsatta kvinnor

Läs mer

Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm

Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2008-01-15 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Fax: 08-59 88 88 01 Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm

Läs mer

Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, som anmodats yttra sig i rubricerat ärende, får härmed anföra följande.

Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, som anmodats yttra sig i rubricerat ärende, får härmed anföra följande. 1 (5) YTTRANDE 2009-10-15 Dnr SU 302-1242-09 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remiss: Moderna hyreslagar (SOU 2009:35) Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, som anmodats yttra sig

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 maj 2012 B 3272-10 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART J-A S SAKEN Artskyddsbrott ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

ETIK VT2013. Moraliskt språkbruk

ETIK VT2013. Moraliskt språkbruk ETIK VT2013 Moraliskt språkbruk DELKURSENS STRUKTUR Moralisk Kunskap (epistemologi) Relativism och Emotivism Moraliskt språkbruk (semantik) Moralisk verklighet (ontologi) Meta-etisk frågestund - skicka

Läs mer

En oreglerad kärna av statsfunktionen

En oreglerad kärna av statsfunktionen En oreglerad kärna av statsfunktionen Av jur. stud. TORMOD OTTER JOHANSSON 1 Svenska militära internationella insatser är oreglerade i svensk rätt, trots att de sedan decennier utgjort en viktig del av

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

Stockholm den 13 februari 2007 R-2006/1365. Till Finansdepartementet

Stockholm den 13 februari 2007 R-2006/1365. Till Finansdepartementet R-2006/1365 Stockholm den 13 februari 2007 Till Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 15 november 2006 beretts tillfälle att lämna synpunkter på Svenskt Näringslivs promemoria

Läs mer

John Perrys invändning mot konsekvensargumentet

John Perrys invändning mot konsekvensargumentet Ur: Filosofisk tidskrift, 2008, nr 4. Maria Svedberg John Perrys invändning mot konsekvensargumentet Är handlingsfrihet förenlig med determinism? Peter van Inwagens konsekvensargument ska visa att om determinismen

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

Överklagat avgörande Hovrätten över Skåne och Blekinge, avd. 1, dom den 18 februari 2011 i mål B 2917-10

Överklagat avgörande Hovrätten över Skåne och Blekinge, avd. 1, dom den 18 februari 2011 i mål B 2917-10 Överklagande Sida 1 (8) Datum Rättsavdelningen 2011-03-18 ÅM 2011/1558 Tf. byråchefen Daniel Thorsell Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Klagande Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm Motpart

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 1 juli 2008 B 1075-08 KLAGANDE MA Ombud och offentlig försvarare: Advokat RvB MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2 AA

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 2 april 2004 T 218-02 KLAGANDE PERGO (Europe) AB, 556077-6006, Box 1010, 231 25 TRELLEBORG Ombud: advokaten M. K. MOTPART Välinge Innovation

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 15 juni 2012 B 990-11 KLAGANDE SL Ombud och offentlig försvarare: Advokat LS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Barnpornografibrott

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot KIRUNA KOMMUN 110516 Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot 1. Följande styrdokument ligger till grund för framtagandet av denna handlingsplan; FN:s konvention om mänskliga rättigheter

Läs mer

Stockholm den 30 oktober 2014

Stockholm den 30 oktober 2014 R-2014/1112 Stockholm den 30 oktober 2014 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2014/2170/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 27 juni 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

~ Ekobrottsmyndigheten

~ Ekobrottsmyndigheten ~ Ekobrottsmyndigheten YTTRANDE Datum 2012-11-19 l (5) Verksjurist Liselotte Westerlind Rättsenheten Ert dn r Ju2012/54311 DOM D nr EBM A-2012-0385 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor

Läs mer

Regler om barnskydd. World Vision Finland

Regler om barnskydd. World Vision Finland Regler om barnskydd World Vision Finland Vi ber att du som vår fadder eller samarbetspartner: Är noggrann med hur du pratar, beter dig och umgås med barn. Vuxnas uppförande bör respektera barn och deras

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-06. Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering. 3. lag om ändring i skollagen (2010:800).

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-06. Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering. 3. lag om ändring i skollagen (2010:800). 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-06 Närvarande: F.d. justitieråden Torgny Håstad och Sten Heckscher samt justitierådet Göran Lambertz. Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Särskilt yttrande med anledning av Revisorsnämndens yttrande över Betänkandet Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet

Särskilt yttrande med anledning av Revisorsnämndens yttrande över Betänkandet Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet Särskilt yttrande med anledning av Revisorsnämndens yttrande över Betänkandet Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet (1999:43) Inledning Undertecknade ledamöter av Revisorsnämnden har anmält

Läs mer

policy Riksidrottsförbundets policy mot sexuella övergrepp inom idrotten Med vägledning

policy Riksidrottsförbundets policy mot sexuella övergrepp inom idrotten Med vägledning policy Riksidrottsförbundets policy mot sexuella övergrepp inom idrotten Med vägledning Sexuella övergrepp är alla sexuella handlingar som görs mot någon, inför någon eller som en person får någon annan

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002

R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002 R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 12 november 2001 beretts tillfälle att avge yttrande över 1. Departementspromemorian Ändringar

Läs mer

Stärkt skydd mot och barnäktenskap

Stärkt skydd mot och barnäktenskap Stärkt skydd mot och barnäktenskap Betänkande av Utredningen om stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap Stockholm 2012 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2012:35 Innehåll Förklaring av förkortningar

Läs mer

meddelad i Stockholm den 2 juli 2004 B 4611-01

meddelad i Stockholm den 2 juli 2004 B 4611-01 HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 2 juli 2004 B 4611-01 KLAGANDE KJ Ombud: förbundsjuristen BW MOTPART Riksåklagaren SAKEN Tillåtande av olovlig körning ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten

Läs mer

SODEXOS FÖRKLARING OM AFFÄRSINTEGRITET

SODEXOS FÖRKLARING OM AFFÄRSINTEGRITET Stockholm 2009-06-01 SODEXOS FÖRKLARING OM AFFÄRSINTEGRITET Sodexos ambition är att ses som normgivande när det gäller de typer av tjänster vi tillhandahåller. Vår vision att som partner till våra kunder

Läs mer

Stockholm den 16 januari 2013

Stockholm den 16 januari 2013 R-2012/1860 Stockholm den 16 januari 2013 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2012/3134/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 oktober 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över Uppsägningstvistutredningens

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 april 2015 B 360-14 KLAGANDE TH Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.

Läs mer

Hemtentamen: Politisk Teori 2

Hemtentamen: Politisk Teori 2 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket

Läs mer

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Mikael Herjevik 08-5630 87 27 mikael.herjevik@uka.se Uppsala universitet Rektor Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Det som inte märks, finns det?

Det som inte märks, finns det? Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det

Läs mer

Bevisvärdering i våldtäktsmål

Bevisvärdering i våldtäktsmål Göteborgs universitet Juridiska institutionen Angelica Peterson Bevisvärdering i våldtäktsmål Tillämpade studier 30 poäng Straffrätt Höstterminen 2008 Handledare: Gösta Westerlund Innehållsförteckning

Läs mer

Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, som anmodats avge yttrande över rubricerade betänkande, får härmed anföra följande.

Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, som anmodats avge yttrande över rubricerade betänkande, får härmed anföra följande. 1 (6) YTTRANDE 2011-05-05 Dnr SU 302-0323-11 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Olovlig fotografering (Ds 2011:1) Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet,

Läs mer

Stockholm den 27 april 2012

Stockholm den 27 april 2012 R-2012/0531 Stockholm den 27 april 2012 Till Finansdepartementet Fi2012/1465 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 29 mars 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Beskattning av

Läs mer

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort?

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort? Kan vi handla omoraliskt mot Ska vi kvotera för jämställdhet? Är det rätt eller fel med abort? djur och natur? Bör vi äta kött? Är det någonsin rätt att döda en annan människa? Hur mycket pengar bör vi

Läs mer

Yttrande över betänkandet Marknadsmissbruk (SOU 2004:69)

Yttrande över betänkandet Marknadsmissbruk (SOU 2004:69) EKOBROTTSMYNDIGHETEN Yttrande Sida 1 (5) Chefsjurist Roland Andersson 2004-10-19 Ert 900 2004/0302 Er beteckning 2004-07-07 Fi2004/3176 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över

Läs mer

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET 1 Kom ihåg!» Samarbeta INTE om priser.» Dela INTE upp marknaden.» Utbyt INTE strategiskt viktig information. 2 Du

Läs mer

skyddsbedömningen vid väpnad konflikt och gränsdragningen mot bestämmelsen om andra svåra motsättningar

skyddsbedömningen vid väpnad konflikt och gränsdragningen mot bestämmelsen om andra svåra motsättningar Bfd22 080929 1 (8) Rättslig styrning 2014-04-24 RCI 12/2014 Rättsligt ställningstagande angående skyddsbedömningen vid väpnad konflikt och gränsdragningen mot bestämmelsen om andra svåra motsättningar

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

Ny sexualbrottslagstiftning den 1 april 2005. Promemoria

Ny sexualbrottslagstiftning den 1 april 2005. Promemoria Ny sexualbrottslagstiftning den 1 april 2005 Promemoria RättsPM 2005:5 Utvecklingscentrum Göteborg November 2005 - 1 - April 2005 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 2 Begreppet sexuellt umgänge ersätts med

Läs mer

Betänkandet SOU 2015:31 Datalagring och integritet

Betänkandet SOU 2015:31 Datalagring och integritet REMISSYTTRANDE 2015-08-26 Institutet för Juridik och Internet Box 586 114 79 Stockholm info@juridikinstitutet.se Betänkandet SOU 2015:31 Datalagring och integritet Sammanfattning Institutet för Juridik

Läs mer

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Mäns våld mot kvinnor är et omfattande samhälls- och fo Ytterst är det en fråga om jä kvinnors mänskliga rättighet Cirka 27 300 fall av misshandelsbrott

Läs mer

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 YTTRANDE 2011-09-06 Dnr 2011-128 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 Inledning Revisorsnämnden

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 13 juni 2008 Ö 901-07 KLAGANDE AKH Ombud: Advokat PS MOTPART BH Ombud: Advokat PI SAKEN Avvisande av talan ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten

Läs mer

UPPFÖRANDEKOD FÖR PALMECENTRETS REPRESENTANTER OCH KONSULTER GODKÄND AV PALMECENTRETS LEDNING, 2009-06-23

UPPFÖRANDEKOD FÖR PALMECENTRETS REPRESENTANTER OCH KONSULTER GODKÄND AV PALMECENTRETS LEDNING, 2009-06-23 UPPFÖRANDEKOD FÖR PALMECENTRETS REPRESENTANTER OCH KONSULTER GODKÄND AV PALMECENTRETS LEDNING, 2009-06-23 INLEDNING Olof Palmes Internationella Center ( Palmecentret ) är arbetarrörelsens organisation

Läs mer

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för social arbete Astrid Schlytter, Sara Högdin, Mariet Ghadimi, Åsa Backlund och Devin Rexvid Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under

Läs mer

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Ricky Ansell, Statens Kriminaltekniska Laboratorium. Linköping Elena Severin, Åklagarmyndigheten utvecklingsavdelning. Göteborg Mariella Öberg, Nationellt

Läs mer

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING?

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? XV/7030/98 SV HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? GENERALDIREKTORAT- XV Inre marknad och finansiella tjänster Detta dokument är avsett att användas som diskussionsunderlag inom

Läs mer

************** THE - Purity Test - LITE-version ***********************

************** THE - Purity Test - LITE-version *********************** ************** THE - Purity Test - LITE-version *********************** Det ultimata sextestet INDEX Hitta snabbt till den sektion du vill ha. Del....Sida INDEX...2 INTRODUKTION...3 TESTET...5 Sektion

Läs mer

Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling

Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-13 5 INLEDNING Enligt Jämställdhetslagen och Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 1993:17 ska arbetsgivaren

Läs mer

Europakonventionens skydd för privatliv och svensk rätt - diskussionspromemoria

Europakonventionens skydd för privatliv och svensk rätt - diskussionspromemoria PM 66 2011-01-27 Yttrandefrihetskommittén Ju 2003:04 Göran Lambertz, ordförande goran.lambertz@dom.se 08 561 666 13 070 31 288 31 Europakonventionens skydd för privatliv och svensk rätt - diskussionspromemoria

Läs mer

REFUGEE AIR FRÅGAN OM MÄNNISKOSMUGGLING SAMT ORGANISERANDE AV MÄNNISKOSMUGGLING

REFUGEE AIR FRÅGAN OM MÄNNISKOSMUGGLING SAMT ORGANISERANDE AV MÄNNISKOSMUGGLING TILL: Refugee Air MED E- MAIL 2015-09- 08 REFUGEE AIR FRÅGAN OM MÄNNISKOSMUGGLING SAMT ORGANISERANDE AV MÄNNISKOSMUGGLING 1. BAKGRUND 1. Med anledning av den pågående flyktingkatastrofen vid Medelhavet

Läs mer

Skatteverkets Promemoria Beskattningsdatabasen, bouppteckning och äktenskapsregister

Skatteverkets Promemoria Beskattningsdatabasen, bouppteckning och äktenskapsregister REMISSYTTRANDE Vår referens: 2015/03/005 Er referens: Fi2012/4241 1 (6) 2015-04-30 Skatte- och Tullavdelningen Att. Helena Persson Finansdepartementet S-103 33 Stockholm Via e-post till fi.registrator@regeringskansliet.se

Läs mer

Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar

Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar Föredrag vid Institutet för Skatter & Rättssäkerhet Seminarium 3 oktober 2013 Anders

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-06

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-06 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-06 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 20 februari

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson och f.d. regeringsrådet Leif Lindstam samt justitierådet Per Virdesten. Offentlig upphandling från eget

Läs mer

något handlingsprogram mot mobbning inför valet?

något handlingsprogram mot mobbning inför valet? Sammanställning av enkätsvar från riksdagspartierna om mobbning i arbetslivet 1. Har ert parti tagit fram något handlingsprogram mot mobbning inför valet? : Arbetet mot mobbing i olika former är viktigt.

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-12-17. Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-12-17. Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-12-17 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. Nya administrativa sanktioner på finansmarknadsområdet

Läs mer

Publicering av fonders innehav på Finansinspektionens hemsida

Publicering av fonders innehav på Finansinspektionens hemsida 2004-09-07 = Verkställande direktören FI Dnr 04-435-313 Enligt sändlista Publicering av fonders innehav på Finansinspektionens hemsida Sammanfattning Finansinspektionen återgår i samband med kvartalsrapporteringen

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 24 april 2003

Läs mer

Aktivism och feministiska frizoner på nätet

Aktivism och feministiska frizoner på nätet Aktivism och feministiska frizoner på nätet Alla fattar inte riktigt varför jag gör det här, säger Joanna som är en av de fem nätaktivister jag pratat med. Hon och många andra lägger varje dag flera timmar

Läs mer

Inledning. Nya strategier inriktade på olika typer av mellanhänder som möjliggör kommunikation över internet

Inledning. Nya strategier inriktade på olika typer av mellanhänder som möjliggör kommunikation över internet Presentation Generellt om upphovsrätten, internet och mellanhänders ansvar i Sverige The Pirate Bay-målet år 2010 Black Internet-målet år 2012 Bredbandsbolaget-målet pågående Särskild talan om förverkande

Läs mer

Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande av direktiv 2004/48/EG (Ds 2007:19)

Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande av direktiv 2004/48/EG (Ds 2007:19) SVEA HOVRÄTT YTTRANDE 2007-10-01 Stockholm Dnr 417/07 Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt 103 33 Stockholm Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande

Läs mer

Promemorians huvudsakliga innehåll... 5

Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 Innehåll Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 1 Lagtext... 7 1.1 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)... 7 1.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2014:275) om viss verksamhet

Läs mer

Docent och Juris doktor i processrätt (Uppsala universitet) Universitetslektor i processrätt (Göteborgs universitet)

Docent och Juris doktor i processrätt (Uppsala universitet) Universitetslektor i processrätt (Göteborgs universitet) ERIC BYLANDER Docent och Juris doktor i processrätt (Uppsala universitet) Universitetslektor i processrätt (Göteborgs universitet) Adress Väderkvarnsgatan 52 A SE 753 26 Uppsala Sverige Telefon +46 (0)18-10

Läs mer

LVU-utbildning den 24 mars 2011

LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. Förutsättningar för tillämpning Gäller alla barn som vistas i Sverige Missförhållande avseende hemmiljö eller eget beteende

Läs mer

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida.

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida. Vår uppförandekod IVL:s uppförandekod Allmänt IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL) åtnjuter högt anseende som ett ansvarstagande företag. Det bygger på integritet och affärsverksamhet som är konsekvent

Läs mer

Det är tillåtet att hyra ut till en juridisk person, dock ej för nyttjande i hotellverksamhet eller liknande.

Det är tillåtet att hyra ut till en juridisk person, dock ej för nyttjande i hotellverksamhet eller liknande. brf hemmet 18 PM 2014-06-18 Uthyrning av din bostadsrättslägenhet Föreningen är välvillig till andrahandsuthyrning och att ha inneboende men det måste gå rätt till! Om en bostadsrättshavare i Brf Hemmet

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm 26 juni 2013 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls

Läs mer

Tvångs- och begränsningsåtgärder samt skyddsåtgärder för personer med nedsatt beslutsförmåga

Tvångs- och begränsningsåtgärder samt skyddsåtgärder för personer med nedsatt beslutsförmåga Rutin 1 (6) Maj 2015 Tvångs- och begränsningsåtgärder samt skyddsåtgärder för personer med nedsatt beslutsförmåga Bakgrund Den 15 juni 2010 upphävdes Socialstyrelsens kungörelse med föreskrifter om förbud

Läs mer

Frågor & svar om nya PuL

Frågor & svar om nya PuL Frågor & svar om nya PuL Fråga 1: Varför ändras PuL? PuL ändras för att underlätta vardaglig behandling av personuppgifter som normalt inte medför några risker för att de registrerades personliga integritet

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Rättsliga åtgärder mot människohandel

Rättsliga åtgärder mot människohandel Rättsliga åtgärder mot människohandel att skydda offer eller möta hot KARIN ÅSTRÖM -i UNIVERSITÅTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBLiOTHEK - iustus Innehåll FÖRORD 11 FÖRKORTNINGSLISTA 13 1 INLEDNING 15 1.1

Läs mer