SAMORGANISATION I STOCKHOLM. Kommunalpolitiskt PROGRAM

Transkript

1 SAMORGANISATION I STOCKHOLM Kommunalpolitiskt PROGRAM Stockholms stad

2 PRO SAMORGANISATION I STOCKHOLM November 2013 LAYOUT Marie Richardson

3 Kommunalpolitiskt program PRO samorganisation Stockholm PRO antog vid kongressen 2012 ett äldrepolitiskt handlingsprogram för ett flertal viktiga intressefrågor. En del av dessa rör förhållanden som riksdag och regering har ansvar för. Annat gäller sådant landstingen ska sköta. Därför har PRO i Stockholms län antagit program som preciserar våra intressepolitiska krav gentemot Stockholms läns landsting. På samma sätt är det viktigt att PRO i Stockholms kommun formulerar tydliga krav gentemot stockholmspolitikerna för det kommunala ansvarsområdet. Det gör vi i detta program som har tagits fram i bred samverkan i vår organisation. Programmet antogs vid höstmötet 2013 med PROs samorganisation i Stockholm. Alf Andersson Ordförande PRO samorganisation i Stockholm INNEHÅLL Inledning... 5 Inflytande och påverkan i samhället... 6 Omsorg och stöd... 7 Boende samt trygghet och säkerhet i vardagen Trivsel, fritid och gemenskap... 12

4

5 Inledning Aldrig har vi varit så många pensionärer som nu. Det beror på att vi lever längre och att de flesta i de stora barnkullar som föddes på fyrtiotalet har gått i pension, även om åtskilliga 65-plussare fortfarande jobbar en del. För många av oss innebär detta att bli pensionär ett fortsatt långt och ganska friskt liv. Som bekant är nästan allt som sägs om pensionärer sant. Vi är friska och starka. Vi är slitna, svaga och sjuka. Vi reder oss naturligtvis själva. Vi behöver hjälp. Vi har gott om pengar och tid att njuta av livet och konsumera. Vi har det väldigt knapert och måste avstå från mycket av ekonomiska skäl. Vi har många vänner och vi är väldigt ensamma. Vi i är helt enkelt väldigt olika. Pensionärernas Riksorganisation, PRO, strävar efter ett samhälle som präglas av solidaritet, rättvisa och medmänsklighet. Detta innebär att vi är en intresseorganisation för frågor som förenar flertalet pensionärer. Detta kommunalpolitiska program fokuserar på områden där vi riktar förväntningar och krav till ansvariga politiska partier i Stockholm, såväl till dem som nu har majoritet som till dem som vill ta över styret av Stockholm. Följande områden behandlas: Inflytande och påverkan i samhället Omsorg och stöd Boendet samt trygghet och säkerhet i vardagen Trivsel, fritid och gemenskap Programmet har tagits fram i en bred beredning och beslut i PROs samorganisation i Stockholm, det vill säga Stockholms drygt 50 PROföreningar. Det är värdefullt för oss själva att ha våra ståndpunkter på pränt, när PRO-representanter i olika sammanhang ska driva frågorna. Och det borde vara värdefullt för en stor allmänhet att känna till våra krav. De bygger på erfarenheter som många i yngre åldrar av naturliga skäl saknar. 5

6 A. Inflytande och påverkan i samhället Den åldersdiskriminering som präglar vårt samhälle innebär att människor enbart utifrån sin ålder tilldelas en särskild plats och roll i samhället. Den som anses gammal och har passerat det så kallade ålderstrecket blir satt på undantag. Detta trots att åldern inte säger något annat än hur många år en person har levt. Attityderna till äldre rymmer en grogrund för diskriminering. Det återspeglas inom olika områden. Att skatterna är högre för pensio närer än för yrkesarbetande vid samma inkomst är en orimlig diskriminering. Principen om lika skatt vid lika inkomst ska gälla alla, oavsett om man är anställd, rörelseidkare eller pensionär. Införandet av den orättvisa skatten visar på att pensionärernas inflytande är alltför begränsat. Samtliga partier måste ta ett större ansvar för äldrefrågorna i allmänhet. Representationen i de olika beslutande församlingarna måste återspegla åldersstrukturen i samhället. Pensionärerna utgör nu drygt arton procent av befolkningen och måste ges möjlighet till reellt inflytande inom det kommunala pensionärsrådet (KPR) och stadsdelarnas pensionärsråd (SPR). Det är viktigt att ledamöterna får vara med i beslutsprocessen och inte, som det oftast fungerar nu, enbart få ta ställning till färdiga förslag till beslut. Som exempel anser vi att pensionärer ska få delta aktivt vid upphandlingar av vård- och omsorgsboenden, maten vid boendena och inom hemtjänsten. VÅRA KRAV 1. Samtliga politiska partier måste ta ett större ansvar för äldrefrågorna och nominera så att representationen i de olika beslutande instanserna återspeglar åldersstrukturen i samhället. 2. Ökat inflytande för pensionärer vad gäller bygglov av till exempel äldreboenden och andra byggnader som rör äldre människor. 3. Pensionärsorganisationer ska ha rätt att medverka i kommunens upphandlingar enligt LOU (lagen om offentlig upphandling) och LOV (lagen om valfrihetssystem) bland annat vid kostupphandling. 4. En ökad samverkan ska ske mellan KPR, SPR och kommunala förvaltningar så att ledamöterna ges tillfälle att aktivt medverka i projekt och arbetsgrupper 5. Pensionärsorganisationerna ska ges ökat ekonomiskt kommunalt stöd för sin verksamhet. 6

7 B. Omsorg och stöd För många av PROs medlemmar spelar vården och omsorgen av äldre en stor roll. Att säkra en väl fungerande äldreomsorg, tillgänglig för alla, är ett av välfärdssamhällets viktigaste uppdrag och för PRO en av de viktigaste frågorna. Ytterst är det kommunen, hos oss Stockholms stad, som är ansvarig för att medborgarna får den vård och den omsorg de har rätt till. Oavsett hur många eller vilka privata utförare som bedriver verksamhet är det kommunen som har ansvaret. För PRO är ökade resurser helt avgörande för en äldreomsorg med hög kvalitet. Behoven är stora inom olika delar av äldreomsorgen. Det gäller insatser inom hemtjänsten, äldreboenden och insatser för anhörigstöd. Nedskärningar har lett till sämre kvalitet och samtidigt till en stor ökning av de anhörigas insatser. Utan deras insatser skulle äldreomsorgen falla ihop. Utförsäljningen av den kommunala äldreomsorgen till privata företag tär också på resurserna. Staden tvingas avsätta betydande administrativa resurser för upphandling, uppföljning och kontroll, samtidigt som stora pengar försvinner i vinster till kapitalägarna. Resurserna till hemtjänsten är för små. Tiden för personalen räcker inte till för att ge en god omsorg. Det stora antalet utförare utspridda över hela staden leder till ökad gångtid/restid mellan hembesöken. Även vård- och omsorgsboenden drivs idag i stor utsträckning av privata utförare. Dessa i sin tur drivs ofta av riskkapitalbolag. Endast ett fåtal boenden drivs idag av kommunen i avvaktan på upphandling. Det är viktigt att det finns kommunala alternativ både inom hemtjänsten och inom vård- och omsorgsboenden. Valfriheten i Stockholm enligt den nuvarande ordningen innebär att man i sin stadsdel kan få välja mellan cirka 100 utförare av hemtjänst. Detta i sig är en omöjlighet. Valfriheten idag handlar inte om att få välja vilken hjälp, hur mycket eller när den ska utföras. Valfriheten handlar heller inte om att få välja mellan att bo hemma eller på ett äldreboende när man är gammal och orkeslös. För PRO är det självklart att man ska få komma in på ett äldreboende när man inte längre klarar av att bo ensam. Det är också viktigt att kunna få välja mellan olika boendeformer. Många äldreboenden är i stort behov av ombyggnad och modernisering. Staden måste också bygga nya boenden, i synnerhet servicehus. PRO vill slå hål på myten att trygghetsboende kan ersätta servicehusen. Det stämmer inte. Nybyggda trygghetsboenden har ofta hyresnivåer som många pensionärer inte klarar. Därför behövs servicehusen som ger bättre trygghet och service. Personalens kompetens är avgörande för omsorgens kvalitet. PRO 7

8 anser det viktigt att personalen har en god grundutbildning, undersköterska eller motsvarande, och dessutom får kontinuerlig fortbildning. Det kan gälla kostens betydelse för hälsan, demenssjukdom, psykisk ohälsa, språkkunskaper, bemötande med mera. Viktigt är också att utförarna har kollektivavtal, en personaltäthet som motsvarar behoven och att personalen har tillsvidareanställningar. Så är inte fallet idag när det gäller de privata utförarna. Kraven på utförarna bör således öka betydligt. De kommunala utförarna har generellt sett bättre anställ ningsvillkor och personalen högre utbildningsnivå. För många gamla är ensamhet och brist på sociala kontakter ett stort problem, som kan leda både till psykiska och somatiska problem. Därför är kommunens insatser i form av ledsagarservice och träffpunkter viktiga. Depression och annan psykisk ohälsa drabbar många äldre, men uppmärksammas inte tillräckligt inom vården. Det är dessutom så att många äldre anser att besvären hör till det naturliga åldrandet och därför kan känna skam för att söka hjälp. Detta medför onödigt lidande inte enbart för de drabbade utan även för deras närstående. Det förekommer också att psykoser och depression förväxlas med demens. Statistik visar att personer över 65 år har den högsta självmordsfrekvensen av alla åldersgrupper. VÅRA KRAV 1. Äldreomsorgen i Stockholm måste tillföras väsentligt mer resurser. 2. Uppsplittringen av hemtjänsten ska minska, utförarnas områdeskoppling stärkas och samverkan mellan olika aktörer öka. 3. Antalet privata utförare av hemtjänst ska minska kraftigt för att spara på stadens kostnader och minska uppsplittringen av verksamheten. 4. Antalet kommunala enheter ska öka. De kommunala enheterna har idag ett geografiskt områdesansvar, bättre anställningsvillkor och högre utbildningsnivå för sin personal. 5. Biståndshandläggarnas sociala roll måste förstärkas och funktionen som budgetbevakare minskas. Former för förenklad biståndshandläggning måste införas omgående. 6. Hemtjänsten måste utformas så att den enskilde brukaren får ett avgörande inflytande över innehållet inom ramen för de beviljade timmarna. Personalkontinuiteten måste öka för att skapa trygghet för de äldre. 7. Kraven på såväl grundutbildning som fortbildning av personalen ska öka liksom också kraven på de privata utförarna att ha högre utbildningskrav, fler tillsvidareanställningar, fler fast heltidstjänster, meddelarfrihet och kollektivavtal. 8

9 8. Äldreomsorg måste ges på lika villkor för män och kvinnor. 9. Samma förutsättningar för kommunala hemtjänstutförare ska gälla som för de privata vad gäller tillvalstjänster. 10. Om de privata utförarna inte följer avtalen, måste staden kunna agera snabbare med uppsägning av avtal och/eller med utkrävande av skadestånd. 11. All personal som arbetar med äldre ska få utbildning i äldrepsykiatri för att lära sig känna igen psykisk ohälsa hos äldre och kunna hantera den. 12. Boenden för dementa ska ha en grundbemanning på minst tre anställda per nio boende under dagtid och minst en anställd per avdelning på natten. 9

10 C. Boendet samt trygghet och säkerhet i vardagen Stockholms befolkning växer kraftigt, och bostadsbyggandet hinner inte med. God standard i nybyggnationen innebär också höga boendekostnader som idag utestänger många pensionärer. Nya bostadsområden borde planeras så att de får en ålders- och inkomstmässigt blandad befolkning. Det avgörande för många äldre är dock att omfattande förbättringar görs i det befintliga bostadsbeståndet för ökad bekvämlighet och tillgänglighet för personer med nedsatt rörelseförmåga. Fler bostäder för äldre kommer att öka rörligheten på bostadsmarknaden. Men det behöver också skapas ett system som underlättar byten till bostad med bättre tillgänglighet. Äldre står för en allt större del av befolkningen i Stockholm, ofta i ensamhushåll. De har mycket olika behov och önskemål om boendet. Att tillgodose detta kräver ett brett utbud av olika typer av bostäder och upplåtelseformer med olika boendekostnad. Här har Stockholms stad en viktig roll om valfriheten också för äldre ska kunna stärkas. Över 80 procent av dem som är 80 år och äldre bor kvar i sin vanliga bostad. Men detta säger inget om hur många som verkligen skulle vilja bo kvar om det fanns bra alternativ, anpassade efter äldres behov. För dem som vill det är det viktigt att det inte finns praktiska hinder som tvingar dem att flytta. Genom bostadsanpassning, bland annat genom kommunalt bidrag, kan tillgängligheten öka. Stockholms stad har ansvaret för bostadsplaneringen och att skapa goda, blandade boendemiljöer. Nedläggningen av servicehusen måste stoppas. Istället måste det byggas fler. Trygghetsboenden, som ersatt många servicehus, har ingen service som kan göra skäl för namnet förutom trygghetslarm. Under en stor del av vintern begränsas många äldres möjligheter att röra sig fritt genom att snöröjningen inte sköts ordentligt, och att halkbekämpningen brister. Detta leder till fallolyckor men också till att många äldre inte vågar sig ut. En del äldre drar sig för att gå ut när det är mörkt. Även om överfallsrisken är mindre än många tror, skulle god belysning göra att det blir och känns tryggare. En så enkel sak som att få längre tid på sig att gå över gatan vid signalreglerade övergångsställen skulle öka många pensionärers frihet att röra sig i sin stad. VÅRA KRAV 1. Förbättrad tillgänglighet och anpassningar av den egna bostaden ska underlättas. 2. Fler äldreanpassade bostäder måste byggas i stadens alla delar med boendekostnader som det stora flertalet kan klara. 10

11 3. Ett enkelt system för byte av bostad för dem som bor i fastigheter utan hiss och som inte längre orkar gå i trappor. 4. Fler servicehus. Antalet platser i särskilda boenden ska stå i relation till andelen äldre äldre i stadsdelarna. 5. Närmiljön ska vara tillgänglig, trygg och säker, ljus, snygg och ren. Detta innebär i vintertid fungerande snöröjning och halkbekämpning. 6. Inventeringar av insatser för trygghetsskapande åtgärder ska prioriteras i stadsdelarna och stämmas av i pensionärsråden. 7. Pensionärsråden i stadsdelarna ska ges en tydlig roll i den lokala stadsplaneringen med trafik, renhållning och bostadsförsörjning. 11

12 D. Trivsel, fritid och gemenskap Att bli pensionär innebär en stor förändring på gott och ont. Den dagliga gemenskapen med arbetskamraterna är borta, och inkomsten krymper. Men å andra sidan växer fritiden och möjligheten till engagemang inom olika områden och aktiviteter på tider som man själv bestämmer. När, hur ofta och med vem är valfrihet i rätt bemärkelse. Möjlighet finns att ge tid till det som tidigare fått anstå. Mer tid att tänka på sig själv, fortsätta upptäcka, utvecklas och uppleva. Även som pensionär vill man kunna leva, umgås, resa, älska, bo, äta och duscha på våra egna villkor. PRO arbetar för ökad gemenskap och rättvisa villkor, som förändrar Stockholm till det bättre. Men vi måste då också ges möjligheter till att träffas. Lokaler för gemenskap måste finnas på rimliga villkor och till en låg kostnad. Tillgängligheten måste vara så bra att alla ges möjlighet att delta. Att påverka sina egna villkor förutsätter en ökad lokal demokrati i staden. Pensionärer intresserar sig inte enbart för de äldres villkor. Vi deltar gärna i utvecklingen av samhället till det bättre även för barn och ungdom. Våra erfarenheter bör därför tas tillvara på ett bättre sätt. Äldre ska ses som en resurs i utvecklingen av samhället i stort. Dessutom har vi kunskaper om utvecklingen över tid. Detta borde vara av stor betydelse även för de unga. Samspelet med yngre gör att vi äldre känner oss sedda och behövda i skapandet av en bättre framtid för oss alla. VÅRA KRAV 1. Tillgång till lokaler med rimliga priser för gemenskap, friskvård och annan verksamhet. 2. Hörseltekniska hjälpmedel i offentliga lokaler. 3. Tillgängliga lokaler för rörelsehindrade och synskadade. 4. Möjlighet för pensionärer till gemensamma måltider. 5. Bättre möjlighet till lunchmåltider tillsammans med barn i skolornas måltidslokaler. 6. Ökade föreningsbidrag från stadsdelsnämnderna. 7. Ökat och förbättrat samarbete med stadsdelsnämnderna. 8. Bättre tillgänglighet till bibliotek och annan kultur. 12

13 EGNA ANTECKNINGAR

14

15 INTRESSEPOLITISKA PROGRAMSKRIFTER PRO Handlingsprogram Antaget vid PROs kongress 2012 PRO Stockholms län Landstingspolitiskt program Antaget 2013 PROs samorganisation i Stockholm Kommunalpolitiskt program Stockholms stad Antaget 2013

16 SAMORGANISATION I STOCKHOLM Box 7016, Stockholm/globen Besöksadress: Renathvägen 2, Johanneshov Telefon: Epost: info@stockholm/pro.se Hemsida: