Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Lerum 20:4, Bro över Säveån, Lerums kommun Samrådshandling

Transkript

1 Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Lerum 20:4, Bro över Säveån, Lerums kommun Samrådshandling Upprättad av: Lars Nilsson, WSP Granskad av: Maria Aronson, WSP Godkänd av: Hanna Kaplan, Lerums kommun

2 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Detaljplan för fastigheten Lerum 20:4, Bro över Säveån, Lerums kommun Samrådshandling Kund Lerums kommun Lerum Konsult WSP Samhällsbyggnad Box Göteborg Besök: Rullagergatan 4 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Kontaktpersoner Hanna C Kaplan, Lerums kommun Telefon E-post hanna.kaplan@lerum.se 2 (20)

3 Innehåll 1. SAMMANFATTNING INLEDNING BAKGRUND SYFTET MED MILJÖBEDÖMNINGEN BEHOV AV MILJÖBEDÖMNING AV DETALJPLAN AVGRÄNSNING PROCESS OCH TIDPLAN DETALJPLANEN INNEHÅLL SYFTE FÖRHÅLLANDE TILL ANDRA PLANER OCH PROGRAM STUDERADE ALTERNATIV NOLLALTERNATIV FÖRUTSÄTTNINGAR RIKSINTRESSE FÖR NATURVÅRD ÖVRIGA SKYDD ÖVRIGA INTRESSEN MILJÖ NULÄGE KONSEKVENSER PÅVERKAN UNDER BYGGTIDEN MÖJLIGA ÅTGÄRDER MILJÖKVALITETSMÅL UPPFÖLJNING OCH ÖVERVAKNING SAMMANFATTANDE REDOGÖRELSE FORTSATT ARBETE VATTENVERKSAMHET NATURA REFERENSER (20)

4 1. Sammanfattning År 2007 antogs ett program för Lerums Centrum med syftet att bemöta Lerums vision att utveckla Lerums Centrum till en vital och mångfacetterad förstad snarare än en sovstad. I tätortskärnan ska kommunens planering fokuseras på åtgärder som underlättar förbindelserna (tillgängligheten) och därmed ge förutsättningar till ett mer attraktivt centrum. Ett planprogram har tagits fram och ligger till grund för flera detaljplaner inom programområdet. Kommunen har bedömt att programmet riskerar att medföra betydande miljöpåverkan vid åtgärder invid Säveån, som är av riksintresse för naturvården. Planen omfattar område för bro över Säveån i centrala Lerum. Brons placering är planerad ca 1,5 km uppströms mynningen i sjön Aspen och strax nedan Wamme bro. Mark är avsatt för gångpassage vid landfästena vid båda stränderna. Föreslagen plan innehåller även naturmark längs norra stranden. Den mark som tas i anspråk för bro och anslutande gator är enligt nu gällande plan planlagd för naturmark på norra sidan och bostadsbebyggelse på södra sidan. Säveån utgör riksintresse för naturvården från mynningen i Göta älv upp till Sävelången nordost om Floda. Vattendraget har stort värde för fisk och är en viktig vandringsled för bland annat lax till lekområden uppströms. Ån har även ett rikt fågelliv. Vegetation längs stränderna har betydelse för vattendraget. Strandområden påverkas negativt då grönområde överförs till trafikytor samtidigt som barriäreffekten för djur förstärks något. Upplevelsevärdena påverkas negativt då bro och anslutande gator korsar genom ett parkområde med en gångstig längs vattnet. Planerad bro kommer dock inte att påverka Säveåns viktiga funktion för vandrande fisk och inte heller kommer strömningsförhållanden påverkas. Eftersom åfåran redan är permanentad kommer inte erosionsskydd att ytterligare påverka åfårans naturliga erosionsprocesser. Konsekvenserna för naturmiljön bedöms bli små och kommer inte att påtagligt skada naturvärdena i riksintresseområdet. Skadeförebyggande åtgärder bör inriktas mot att minimera störningar för lax och annan fisk under byggtiden. Träd och buskar bör dessutom sparas, alternativt nyplanteras, i en remsa närmast vattnet. Vid utläggande av erosionsskydd kan dessa utformas med naturhänsyn, till exempel så att ståndplatser skapas. Strändernas funktion som sammanhängande stråk för djur och promenerande människor bör beaktas. 4 (20)

5 2. Inledning 2.1. Bakgrund År 2007 antogs ett program för Lerums Centrum med syftet att bemöta Lerums vision att utveckla Lerums Centrum till en vital och mångfacetterad förstad snarare än en sovstad. I tätortskärnan ska kommunens planering fokuseras på åtgärder som underlättar förbindelserna (tillgängligheten) och därmed ger förutsättningar till ett mer attraktivt centrum. Kommunstyrelsens arbetsutskott uppdrog därför åt Samhällsbyggnadsförvaltningen att upprätta ett program för kommuncentrats utveckling. Detta planprogram ligger till grund för flera detaljplaner inom programområdet. Kommunen har bedömt att programmet riskerar att medföra betydande miljöpåverkan vid åtgärder invid Säveån, som är av riksintresse för naturvården. Åtgärderna invid Säveån handlar bland annat om byggnation av en ny broförbindelse över Säveån i Lerums centrum. För denna åtgärd upprättas nu en detaljplan. Bedömningen om betydande miljöpåverkan vid denna del av programmet medför krav på att en miljöbedömning ska genomföras integrerat i planarbetet. Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är den dokumentation som ska upprättas inom ramen för miljöbedömningsarbetet Syftet med miljöbedömningen Det övergripande syftet med miljöbedömning är att integrera miljöaspekter i planen så att en ekologiskt hållbar utveckling främjas. Miljöbedömning är en av flera konsekvensbedömningsprocesser i samband med framtagandet av en detaljplan. Det är ett uttalat syfte att konsekvensbedömningarna ska samspela så att de tillsammans ger ett bra planerings-, samråds- och beslutsunderlag. Samtliga konsekvensbedömningar kan därför sägas ha samma övergripande funktion nämligen att: Inkludera viktiga aspekter tidigt i planprocessen Underlätta alternativgenerering och alternativbelysning Avslöja målkonflikter Öka transparensen i planprocessen och underlätta samråd Öka förståelsen för planens följder och därmed förbättra underlaget för beslut och samråd. Tillsammans kan bedömningarna bilda ett underlag för att t.ex. bedöma detaljplanens förutsättningar att bidra till det viktiga målet om hållbar utveckling. Miljöbedömningen syftar alltså inte till att på egen hand vara en hållbarhetsbedömning - däremot ska den belysa några centrala aspekter för en långsiktigt hållbar livsmiljö Behov av miljöbedömning av detaljplan När en ny detaljplan ska upprättas ska den genomgå en s.k. behovsbedömning. Kravet på behovsbedömning av planer och program regleras i miljöbalken 6 kap. 11. Kommunen ska enligt lagstiftningen utifrån kriterierna i bilaga 2 och 4 till förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (SFS 5 (20)

6 1998:905) för att bedöma om planens genomförande behöver miljöbedömas. Vidare anger Plan och Bygglagen (PBL) 5 kap. 18 ett antal olika typer av planer eller projekt som alltid måste åtföljas av en behovsbedömning. Behovsbedömningen innebär ett ställningstagande till om detaljplanen kan ge upphov till betydande miljöpåverkan eller ej. Betydande miljöpåverkan medför krav på miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivning (MKB). En behovsbedömning har genomförts för det detaljplaneprogram som föregick föreliggande detaljplan. Kommunen har bedömt att programmet riskerar att medföra betydande miljöpåverkan vid åtgärder invid Säveån, som är av riksintresse för naturvården. Eftersom denna detaljplan hanterar en genomgripande åtgärd, dvs. en bro, över Säveån har den tidigare bedömningen om betydande miljöpåverkan ansetts vara direkt överförbar till föreliggande detaljplan. Således ska en miljöbedömning genomföras och en MKB upprättas i samband med detaljplanen. Kommunens ställningstagande i programmet för Lerums Centrum (2007) grundar sig främst på att: Riskerar att indirekt påverka Natura 2000-område längs Säveån. Natura 2000-området kan inte säkert sägas vara direkt berört och därmed bedöms det att tillstånd enligt 7 kap 28 MB inte krävs. Programförslaget ger möjlighet till utbyggnad av ny vägbro, bryggor och strandpromenad utmed Säveån. Vissa av åtgärderna kan bli föremål för tillstånd av vattenverksamhet. Ingrepp kring Säveån kan påverka riksintresset dels genom lokaliseringen, dels genom en grundläggning och andra markarbeten som kan krävas. Det kan innebära miljöpåverkan på biologisk mångfald och vattenmiljöer i Säveån. Åtgärderna riskerar att innebära betydande miljöpåverkan. Riskerar att påverka områden eller natur som har erkänd nationell eller internationell skyddsstatus, t ex riksintressen eller naturreservat, i form av riksintresset för naturvård Säveån. Eftersom bedömning gjorts att tillstånd enligt 7 kap 28 MB inte krävs anses inte miljöpåverkan vara betydande i detta avseende Avgränsning MKB är i huvudsak begränsad till att beskriva konsekvenserna av de förändringar som tillåts enligt planförslaget och som kan påverkas i planarbetet. Miljökonsekvenser beskrivs för Säveåns naturvärden eftersom påverkan här kan bli betydande enligt behovsbedömningen. Tid Miljökonsekvenser beskrivs för år Rum Geografiskt avgränsas miljöbedömningen till Säveån och dess influensområde. Vattendraget med omgivande landmiljöer kan påverkas i sin helhet eftersom Säveån har en funktion som spridningskorridor. 6 (20)

7 Sak I planprogrammet bedömde Lerums kommun att åtgärderna invid Säveån som kan medföra betydande miljöpåverkan på framför allt Säveån som riksintresse för naturmiljövården. Bron medför trafikökningar vilket påverkar buller och luftföroreningar men förändringarna är begränsade och har inte bedömts medföra betydande miljöpåverkan enligt behovsbedömningen Process och tidplan En behovsbedömning har genomförts och samråd har hållits med Länsstyrelsen om behov och avgränsning. Samrådsskede planeras att genomföras under vår/sommar Utställelse av planen planeras under hösten Planen kan antas vid årsskiftet 2011/2012 och vinner därefter laga kraft. 7 (20)

8 3. Detaljplanen 3.1. Innehåll Planen innehåller område för bro över Säveån i centrala Lerum. Brons placering är planerad ca 1,5 km uppströms mynningen i sjön Aspen och strax nedan Wamme bro. Mark är avsatt för gångpassage längs båda stränderna. Föreslagen plan innehåller även park längs norra stranden. Den mark som tas i anspråk för bro och anslutande gator är enligt nu gällande plan planlagd för park på norra sidan och bostadsbebyggelse på södra sidan. Utsnitt ur plankarta till detaljplan Syfte Syftet med detaljplanen är att skapa bättre tillgänglighet till centrum. Den planerade bron är ett led i arbetet med att skapa en ändrad gatustruktur som möjliggör genomfart för bil- och busstrafik istället för de säckgator som idag leder in till centrum Förhållande till andra planer och program Den gällande översiktsplanen för Lerums kommun, Lerums framtidsplan ÖP2008, antogs av kommunfullmäktige Aktuellt område ingår i det mer omfattande planprogrammet Program för Lerums centrum som godkändes Den aktuella planen är en av flera planer som tas fram för att genomföra planprogrammets avsikter. En följd av detta är att kumulativa effekter kan uppstå när flera planer berör Säveån. Därför tas parallellt en översyn av Säveån fram så att planerna kan bedömas mot en gemensam bakgrund. Största delen av planområdet ingår i gällande plan Byggnadsplan för del av Lerums Stationssamhälle, Centrala delen, fastställd av Länsstyrelsen Den anger inom området park och vägmark samt vattenområde för de delar som föreslås användas för bro, park och huvudgata. För en liten del av den södra delen av planområdet gäller Ändring av byggnadsplanen, för del av Lerums Stationssamhälle, Centrala delen 8 (20)

9 3.4. Studerade alternativ Ingen alternativ lokalisering har studerats av bron. Föreslaget läge kopplar samman Stationsvägen i centrum med Alingsåsvägen som är en infart så att trafiken från öster leds in i centrum. Endast på denna plats kan de båda gatorna kopplas ihop till ett sammanhängande stråk som ger den önskade effekten att leda in trafiken till centrum Nollalternativ Nollalternativet är en beskrivning av situationen år 2020 om den planerade verksamheten eller åtgärden, i föreliggande fall planen, inte kommer till stånd. Det innebär inte att allting förblir som i nuläget, utan avser den sannolika utvecklingen i det fall att planen inte antas eller genomförs. I detta fall innebär nollalternativet att ingen ny bro byggs och att gång- cykeloch vägtrafiken kommer att fortsätta att gå ordinarie väg till och från Lerums Centrum. Förväntad trafikökning kommer att belasta Häradsbron. Påverkan undviks i naturområden vid Säveån. 9 (20)

10 4. Förutsättningar 4.1. Riksintresse för naturvård Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas. (Miljöbalken 3kap 6 ) NRO Säveån, Nääs, Öjared, Aspen Säveån utgör riksintresse för naturvården från mynningen i Göta älv upp till Sävelången nordost om Floda. Enligt beskrivningen utgör Säveån lek- och uppväxtområde för lax och havsöring. Den ursprungliga och genetiskt värdefulla laxstammen, Säveålax, kan få stor betydelse som genbank för framtida utsättningsföretag i andra vattendrag. Fiskeintresse gäller främst från Aspen upp till Sävelångens utlopp. Kartan visar riksintresse för naturvård (blått) och Natura 2000-område (rött). Gul ring visar detaljplanens läge. Värdet kan enligt beskrivningen påverkas negativt av bl a vandringshinder, utsläpp av försurande ämnen, skogsavverkning, vattenföroreningar, dämning samt byggande av vägar, ledningar och bebyggelse. Kulturmarkerna kan påverkas negativt av igenväxning och gödsling. Följande är ett utdrag ur beskrivning av områdets huvuddrag. Säveån har ett slingrande lopp och är mellan Lerum och Floda djupt nedskuren mellan brinkar, som bildats i finsedimentet (mjäla och lera) Ravinsidorna kläds av en lummig vegetation med mycket lövträd. Här finns de flesta svenska lövträd, dock dominerar klibbal, ek och asp. Bland buskarna märks främst hassel, 10 (20)

11 hägg, olvon och brakved. I buskvegetationen lever hasselmus och hasselsnok. Blomsterprakten är stor. Inom reservatet finner man bl a trolldruva, ormbär, rödblära, lundstjärnblomma och ängsruta. Mest framträdande är dock vårflorans blåsippor och vitsippor. Åns omväxlande lopp och den inramande lövvegetationen har gett förutsättningar för ett rikt fågelliv. Till de regelbundet återkommande häckfåglarna hör bl a knipa, forsärla, drillsnäppa och många arter sångare. Vissa år häckar också strömstare och kungsfiskare. Lugnvattnen och dammarna är viktiga övervintringsplatser för gräsand, vigg, sothöna, knipa, storskrak, knölsvan, sångsvan, kanadagås, smådopping, salsksrake, rörhöna och kungsfiskare. Strömstaren är vanlig i forsarna Övriga skydd Miljökvalitetsnormer för vatten Miljökvalitetsnormer (MKN) är föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt och gäller för vissa geografiska områden eller för hela landet. MKN är aktuella i de fall det är nödvändigt att varaktigt skydda människors hälsa eller miljön eller för att avhjälpa skador på eller olägenheter för människors hälsa eller miljön. I miljöbalken anges att kommuner och myndigheter vid planering och planläggning ska iaktta miljökvalitetsnormer. Länsstyrelsen ska pröva kommunens beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan om det kan befaras att beslutet innebär att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kapitlet MB inte följs. Säveån har på aktuell sträcka redan i nuläget god kemisk status (exklusive kvicksilver). Den ekologiska statusen är måttlig beroende på påverkan genom flödesregleringar. God ekologisk status ska vara uppnådd Nedströms är den kemiska statusen (exklusive kvicksilver) god ända till mynningen medan den ekologiska statusen varierar mellan god och måttlig då vissa sträckor är påverkade av flödesregleringar. Aktuellt projekt påverkar ej uppfyllande av miljökvalitetsnormerna. Natura 2000-områden Natura 2000 är ett nätverk av EU:s mest skyddsvärda naturområden. Natura 2000-områden finns i alla medlemsländer och finns för att hejda utrotningen av arter och livsmiljöer. Det svenska nätverket omfattar flera områden som är utvalda därför att de är viktiga livsmiljöer för hotade arter. Natura 2000-området Säveån SE ligger uppströms och området Säveån, nedre delen SE ligger nedströms. Detaljplanen berör inte ett Natura 2000-område direkt och eventuell indirekt påverkan bedöms som sannolikt liten. Inga vandringshinder byggs och tillkommande föroreningar från vägdagvatten är mycket små. 11 (20)

12 4.3. Övriga intressen Kommunen antog 2005 en policy för naturvård. Vad gäller naturvård i tätorterna uppges att naturvård i kommunens tätorter i första hand ska bedrivas för att utveckla och bevara de rekreativa värdena, dvs. för att tillgodose medborgarnas behov av grönytor. Den vetenskapliga naturvården kommer i tätorterna i andra hand. I de fall det råder konflikt mellan de rekreativa värdena och de vetenskapliga, ska grundregeln vara att de rekreativa värdena prioriteras. Lerum har år 2010 tagit fram ett naturvårdsprogram. Säveån på sträckan Kastenhov-Aludden anges ha naturvärde klass 1. Säveån har ett lugnflytande, svagt meandrande lopp genom centrum. Till största delen är brinkar stabiliserade. Längs ån finns parknatur, men längst upp lövskog. Arter i och längs vattendraget är lax, havsöring, insjööring, ål, kungsfiskare, strömstare, forsärla, strutbräken, vattenskräppa, bäckbräsma, kantarellmussling. Säveån har också värde för friluftslivet (klass 2) som tätortspromenadområde och förbindelselänk centrum-aspen. Främst används det för promenader, cykling och motionslöp. Genom skötsel bör lövbeskuggning av vattnet eftersträvas, men partivis bör det finnas genomsikt för rekreationsvärdet. 12 (20)

13 5. Miljö 5.1. Nuläge Länsstyrelsen i Älvsborgs län tog 1997 fram rapporten Säveån en naturinventering i Lerums kommun. Sträckan genom Lerums centrum mellan Aspen och Wamme bro beskrivs som lugntflytande i meanderbågar. Strandområdena har en smalbård av klibbal och andra lövträd och är till stora delar förstärkta med makadam. Ån är helt omgiven av bebyggelse. Vissa aspekter lyftes fram som vägledande för riksintressets egenskaper och funktioner: Naturligt landskapsformande processer Bevarande av särskilt värdefulla naturområden Vattenfunktionen och vattenkvaliteten Dalgångens funktion som spridningskorridor Estetiska värden och betydelsen för upplevelser, inspiration och förståelse Träd och buskar vid ån anges som viktiga för vattenlivet liksom förekomst av äldre och död ved. I tätorterna bör konstbyggnader och utsläpp undvikas. Vegetation bör etableras i en 5-10 m remsa närmast vattendraget. Riksintresse för naturvård i Lerum mellan Häradsbron och Wamme bro. Sportfiskarna har gjort en Beskrivning av vattenmiljö, värden och risker vid bygge av planerad bro över Säveån i Lerums kommun daterad Säveån genom Lerums tätort är lugnflytande i ett slingrande lopp. Åns bredd är vid normalvattenflöde ca 20 m. Slänterna är ofta, särskilt på södra sidan, förstärkta med sten och rester av pålning finns på sträckans norra sida. Ån är långsamt rinnande ända ner till Aspen. Stränderna är skredbenägna och har successivt förstärkts mot ras och erosion. Senast år 2007 vid Nybroparken fylldes djuphålor ut och strandzonen förstärktes. Bryggkonstruktioner finns på södra sidan och lämnar öppningar i vegetationen. Annars kantas stranden av storvuxna lövträd, främst al men även ask, lind 13 (20)

14 och lönn. Träden skuggar vattenytan till ca ¾ mitt på dagen. Strax nedan Wramme bro skapas en breddning och fördjupning av ån till följd av en snabbare ström under brospannet. Djupet förmodas vara 1,5-2,5 meter i mittfåran Säveån beskrivs som livsmiljö för ett flertal fiskarter av värde för den biologiska mångfalden. Ålen är idag föremål för åtgärdsplan för återhämtning. Ett flertal av Aspens fiskarter vandrar upp i Säveån för att leka och söka föda. I vattensystemet finns nors, färna, braxen, id och gös. Fiskens lek sker dock ofta i vegetationsområden som nästan helt saknas på denna del av Säveån. Lämplig lekbiotop för laxartad fisk saknas också på inventerad sträcka. Aktuell sträcka antas därför främst fungera som vandringsled. Norra stranden har parkkaraktär. Södra stranden har en mer vildvuxen karaktär med högvuxna örter och lövträd i en remsa mellan vattendrag och centrum. 14 (20)

15 5.2. Konsekvenser Naturligt landskapsformande processer Stränderna har redan försetts med erosionsskydd. Ny bro och eventuella erosionsskydd kommer därför inte att ytterligare motverka åns naturliga landskapsformande processer genom att permanenta åfåran. Omgivande stadsbebyggelse utgör redan en begränsning som omöjliggör naturlig erosion. Konsekvenserna på naturliga landskapsformande processer bedöms som små. Bevarande av särskilt värdefulla naturområden Vegetation ersätts med hårdgjorda ytor vilket generellt medför en negativ påverkan. Området kommer också att delas upp i mindre områden vilket generellt innebär en risk att områdena blir så små att de inte längre fungerar som livsmiljö för vissa arter. Samtidigt ökar störningar från trafik vilket kan påverka djur och växter negativt. Vissa skuggande träd avlägsnas men kompenseras delvis av brons skugga över vattenytan. Det kan bli aktuellt att förbättra befintliga erosionsskydd för att skydda bron vilket kan medföra lokal negativ påverkan på bottenlevande växter och djur. Denna del av Säveån saknar dock vegetationsområden och bottnar som är lämpliga för lekande fisk. Konsekvenserna blir små. Vattenfunktionen och vattenkvaliteten Högsta noterade vattennivå i sjön Aspen som ligger 1,5 km nedströms är +24,21. Eftersom vattendraget är lugntflytande kan vattennivåerna antas vara några decimeter högre vid planerat broläge. Primärkartan anger höjderna +28,9 och +31,8 där gata över planerad bro ansluter till befintligt gatunät. Det är därmed fullt möjligt att bygga ny bro utan att ställa landfästen i vattenområdet så att en dämmande sektion uppstår. Bron är också planerad att byggas utan stöd i vattnet. Konstruktionen kommer därmed inte att påverka strömförhållanden. Den planerade bron möjliggör ökade trafikvolymer i Lerums centrum vilket medför att föroreningar i dagvattnet ökar något. Trafikvolymerna på bron har beräknats till fordon/dygn. Trafikverket rekommenderar att dagvatten vid trafikvolymer under fordon/dygn kan ledas direkt till recipient. Schabloner för medelhalt vid denna trafikmängd är: fosfor <0,15 mg/l kväve <1,2 mg/l bly <20 µg/l koppar <35 µg/l kadmium <0,5 µg/l Dagvatten ska renas eftersom Säveån är en känslig recipient. Dalgångens funktion som spridningskorridor Säveån har på aktuell sträcka främst en funktion som spridningskorridor i vatten och på land. Planerad bro påverkar inte fiskvandring eftersom inga brostöd eller andra hinder placeras i åfåran. Eventuella erosionsskydd påverkar ej fiskvandring. Barriäreffekten för landlevande djur ökar dock något då gata och bro dras genom strandområdena och bildar ytterligare en barriär tillsam- 15 (20)

16 mans med övriga broar och gator i tätorten. Passage för djur kommer dock att vara möjlig mellan brostöd och vattendrag. Konsekvenserna på funktionen som spridningskorridor bedöms som små. Estetiska värden och betydelsen för upplevelser, inspiration och förståelse Möjligheten att uppleva Säveån påverkas negativt genom att gångstig längs stranden kommer att korsas av bro. Störningarna från bland annat buller ökar då trafik dras genom parkområdet. Eftersom planerad bro ligger i en tätort som redan är påverkad bedöms konsekvenserna för upplevelsevärdena bli små. Konsekvenser för riksintresset Konsekvenserna för naturmiljön bedöms sammantaget bli små och kommer inte att påtagligt skada naturvärdena i riksintresseområdet Påverkan under byggtiden Påverkan och eventuella skador vid bygge i och vid vatten kan generellt uppstå tillfälligt under byggtiden. Arbeten i vatten, utläggande av erosionsskydd och utsläpp av länshållningsvatten kan medföra grumling vilket påverkar vandrande fisk negativt. Vid gjutningsarbeten kan dagvatten med höga phvärden släppas ut. Körskador kan uppstå på strandbrinkar och vegetation. Det bedöms som möjligt att bygga bron utan att skador uppstår på Natura 2000-områden uppströsm och nedströms. Åtgärder för att undvika skador kan dock bli aktuella. Dessa tas fram under bygghandlingsskedet och regleras i tillstånd för vattenverksamhet Möjliga åtgärder Byggarbeten bör ske under perioder då risken att störa fiskvandring minimeras. Den laxartade fisken vandrar upp i Säveån under perioden juni till oktober. Under byggtiden bör länshållningsvatten ledas till anläggning för rening och sedimentation. Träd och buskar bör sparas, alternativt nyplanteras, i en remsa närmast vattnet. Dessa bör hägnas in under byggtiden. Grova träd och död ved är värdefulla att spara. Dagvattenrening före utsläpp i Säveån studeras i planarbetet. Vid utläggande av erosionsskydd kan dessa utformas med naturhänsyn, till exempel så att ståndplatser skapas. Strändernas funktion som sammanhängande stråk för djur och promenerande människor beaktas. Kommunen ser över eventuella kompensationsåtgärder i ett senare skede. 16 (20)

17 6. Miljökvalitetsmål Riksdagen beslutade 1999 om 15 nationella miljökvalitetsmål. Därefter har ytterligare ett miljömål tillkommit. Miljömålet God bebyggd miljö har beaktats genom att gång- och cykelbanor läggs på bron och genom att utrymme för gångväg avsatts längs stränderna. Bron främjar dock i första hand motortrafik för en omfördelning av trafiken i centrum samt skapa en genare angöring till centrum för kollektivtrafiken. Måluppfyllelsen motverkas genom att grönområde tas i anspråk för trafikändamål. Miljömålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning och Ingen övergödning har beaktats genom att gång- och cykelbanor läggs på bron. Måluppfyllelsen motverkas genom en utbyggnad av gatusystemet vilket underlättar för biltrafik. Miljömålen Levande sjöar och vattendrag och Ett rikt växt- och djurliv har beaktats genom att brokonstruktionen ej kommer att byggas i vattendraget och genom att utrymme avsatts så att passage längs stränderna möjliggörs. Ökade utsläpp av förorenat dagvatten påverkar ej vattenkvaliteten nämnvärt. Måluppfyllelsen motverkas genom att barriäreffekten förstärks samtidigt som grönområde ersätts med trafikytor. Följande miljömål behandlas ej: Giftfri miljö Skyddande ozonskikt, Säker strålmiljö Grundvatten av god kvalitet Myllrande våtmarker Hav i balans samt levande kust och skärgård Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö 17 (20)

18 7. Uppföljning och övervakning Följande åtgärder planeras: Strandområdena har en funktion som spridningskorridor. Gångpassagernas funktion som faunapassage bör följas upp. Vegetationen längs stränderna bör sparas. Bedömning av behov av kompletterande plantering görs efter byggskede. Under byggtiden kontrolleras att skadlig grumling undviks. 8. Sammanfattande redogörelse Bedömning är gjord med följande källor som huvudsakligt underlag: Beskrivning av riksintresse Säveån, en naturinventering i Lerums kommun Beskrivning av vattenmiljö, värden och risker vid bygge av planerad bro över Säveån i Lerums kommun Endast ett lokaliseringsalternativ har studerats eftersom realistiska alternativ saknas. Befintlig gatustruktur och befintliga byggnader har varit styrande för val av lokalisering. Avseende utformning har alternativ valts där inga brostöd placeras i vattendraget. Valet syftar till att minimera påverkan på strömningsförhållanden och minimera grumlande arbeten under byggtiden. Utrymme för gångväg har lagts in vid båda stränderna. På södra stranden fyller detta utrymme i nuläget ingen funktion som gångväg eftersom gångväg saknas längs stranden. Syftet är att inte hindra en eventuell framtida gångväg. Passagen kan dock få betydelse för fauna. 18 (20)

19 9. Fortsatt arbete Efter samrådstiden sammanställs inkomna samrådssynpunkter. Efter att synpunkterna har beaktats och eventuella justeringar av planhandlingen gjorts kommer planen att ställas ut. Under utställelsen finns det också möjlighet att lämna synpunkter. Därefter antas planen och vinner laga kraft Vattenverksamhet Byggandet av den planerade bron kommer troligen att medföra arbeten i vattenområde. Tillstånd till vattenverksamhet söks hos Miljödomstolen genom att ansökan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning lämnas in. Mindre omfattande arbeten kan istället anmälas till länsstyrelsen. Vid framtagande av handlingar för vattenverksamhet detaljutformas bron och skadeförebyggande åtgärder under byggtiden beskrivs Natura 2000 När utformning av bro och förhållanden under byggtiden har utretts närmare görs en bedömning av om det finns risk för att arbeten under byggtiden kan påverka Natura 2000-områden nedströms så att dispensansökan krävs. Länsstyrelsen är rådgivande i bedömningen. I nuläget görs bedömningen att det är möjligt att bygga bron utan att skador uppstår. Om en dispens krävs lämnas en dispensansökan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning till länsstyrelsen. 19 (20)

20 10. Referenser Lerums kommun (2007). Forma Lerum för framtiden. Program för Lerums Centrum. Godkänd av kommunstyrelsen Länsstyrelsen i Älvsborgs län (2007). Säveån. En naturinventering i Lerums kommun. Rapport 1997:1. SportFiskarna (2008). Beskrivning av vattenmiljön, värden och risker vid bygge av planerad bro över Säveån i Lerums kommun Vägverket (2004). Vägdagvatten råd och rekommendationer för val av miljöåtgärder. Publ 2004:195. Lerums kommun (2007). Lerums centrum. Trafikutredning Aspenvägen mm (20)