Kvalitetsredovisning

Transkript

1 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(15) Ann-Sofi Andersson Kvalitetsredovisning VÄSTANBY FÖRSKOLA Organisation Västanby förskola ingår i ett förskoleområde tillsammans med två DBV/pedagogisk omsorg och Blåsippans förskola. En förskolechef ansvarar för utbildningen för verksamheterna. Västanby förskola har fyra avdelningar. Två avdelningar har barn som är 1-2 år. En avdelning med barn 2-4 år och en avdelning med barn 3-5 år. Barnantalet under ht var 60 barn. Efter ett minskat behov av platser i området under hösten 2013 startade vi åter upp en avdelning vt Nio barn födda 2012 började under januari februari. Tre barn födda 2012 och 2013 började april-maj. När juni månad kom hade vi 12 små barn inskolade. Förskolan har hög beläggning och barnens närvarotider sträcker sig över hela dagen måndag till fredag. Arbetslagen arbetar medvetet med att förskolan ska vara öppen och fungera som en enhet tillsammans. Förskolan har en väl anpassad innemiljö för barngruppen och en stimulerande utemiljö. Västanby förskola har tillagningskök med egen kokerska. Öppethållande/vecka Västanby förskola har vid behov öppet mellan måndag fredag. Antalet inskrivna barn/pedagogisk personal: Ht 2013: 5,9 barn/pedagogisk personal Vt. 2014: 1/1 31/3: 6 barn/pedagogisk personal 1/4-30/6: 5,9 barn/pedagogisk personal Det arbetar elva förskollärare och en barnskötare på Västanby förskola som ansvarar för undervisningen i verksamheten. På Västanby förskola arbetar 12 kvinnor och 0 män. Vi har ett Föräldrasamråd som har möte 2 ggr per termin tillsammans med förskolechef och två förskollärare. Förutsättningar för att utveckla verksamheten ges vid den pedagogiska utvecklingstiden och syftar till att reflektera, följa upp, utvärdera och planera. Under året har ett antal av förskollärarna deltagit i NTA- fortbildningar och i Språktåget. En Ipad finns tillgänglig för barnen i verksamheten. Allmän förskola 15-timmarstid utformats i samråd med enskild familj. Kontrakt tecknas terminsvis. Kunskapsförvaltningen

2 Datum Sidan 2(15) Utbildning och profil Västanby förskolas inriktning och profilering på arbetet för kvalitetsutveckling och det livslånga lärandet i utbildningen är: Skola för hållbar utveckling, Skolverket Grön Flagg, Stiftelsen Håll Sverige Rent Entreprenörskap Natur och miljö Matematik, teknik och IT Förskolans stöd och utvecklingsteam: Vid förskolan arbetar utbildad specialpedagog. Den yrkesprofessionen utgör tillsammans med förskolechefen förskolans stödteam. Specialpedagogen delas mellan flera av kommunens förskolor. Specialpedagogens arbete riktar sig framförallt mot förskolans arbetslag. Specialpedagogen kartlägger och observerar verksamheten/utbildningen, därefter handleds arbetslagen för att vidareutveckla utbildningen. På förskolan följs kommunens arbetsplan, och dess rutiner, för barn med behov av särskilt stöd. I kommunen finns även tillgång till talpedagog som arbetar på liknande sätt som specialpedagogen. Vid behov finns tillgång till utbildad lekarbetspedagog samt lekarbetsrum på förskolan. Förskolan har vid behov tillgång till de olika yrkeskompetenserna vid kommunens centrala elevhälsa, skolpsykolog och specialpedagog. Så här har vi arbetat Specialpedagogen har gjort flera besök i verksamheten. Hon har genom observationer kartlagt och identifierat behov av stöd både för grupper och enskilda barn. Hon har analyserat resultaten med berörda arbetslag för att sedan tillsammans med arbetslaget vidta de åtgärder/ hittat metoder som det funnits behov av, t.ex förändra i miljön, ändra strategier, sett över strukturer, bildstöd, ritpratat. Hon har varit med vid upprättande av handlingsplaner där behov funnits. I handledning med arbetslag har spec.ped givit stöd och hjälp för att hitta strategier/metoder till att förändra, efter att kartläggning gjorts om nuläget. Vi kan bl.a se att barnen utvecklat det sociala samspelet. Spec ped har deltagit på föräldrasamtal som stöd där behov funnits. 2

3 Datum Sidan 3(15) Systematiskt kvalitetsarbete Västanby förskola har arbetat vidare med Hållbar utveckling. Efter att vi gjorde kartläggningen under höstterminen 2012 och vårterminen 2013 har vi arbetat vidare med våra utvecklingsområden. Till stöd har vi även under detta år haft med strategibilden för ett långsiktigt hållbart arbete som ska utvecklas med syfte att även skapa förutsättningar för rimlig arbetsbelastning. en ger arbetslag i ledning av förskollärare inflytande i verksamheten och i olika pedagogiska beslut. Det ges möjlighet till medarbetare att påverka verksamheten i olika forum som utvecklingssamtal, arbetsplatsträffar och i den dagliga verksamheten. Västanby förskolas strategi och agenda är verktyg för delaktighet, inflytande och ansvarsfördelning. (Bilaga 1) Plan för det systematiskt kvalitetsarbetet Vad När Till vem Ansvar Arbetsplan augusti Kvalitetssamordnare Arbetslag Medarbetarsamtal 1-30 september Förskollärarna Krisplan revideras 30 augusti Personalhandläggare Krisgrupp Pedagogisk revision 8 september Skolformschef Kvalitetssamordnare LOK gruppen Likabehandlingsplan 1 september Förskollärarna, barn, vårdnadshavare Arbetslag Medarbetarenkät sept-okt Personalkontoret Föräldramöte September/oktober Vårdnadshavare Arbetslag, Skyddsrond (psykosocial) oktober Personalhandläggare Skyddsombud Utvecklingssamtal, barn Erbjuds i november Vårdnadshavare Ansvarig förskollärare Barnkonferens okt Specialpedagog Arbetslag Utvecklingsdag gemensamt med Blåsippans förskola fm Uppföljning av arbetsplanen i tvärgrupper em - ansvarsområdena 6 oktober LOK:are +arbetslag APT 2,5 h 1ggr/månad Förskollärarna LOK:are Arbetslagsmöte/ avdelningsmötereflektion 2,5 h 1ggr/månad LOK:are Arbetslag och uppföljning av arbetsplan Föräldrasamråd september Vårdnadshavare LOK gruppen november 1 ggn/månad och 1-2 heldagar /termin Arbetslagen LOK:are Synpunktshantering 31 december Kunskapsförvaltningen Brukarenkät vecka 4 Vårdnadshavare Utvecklingsdag- Uppföljning arbetsplanen januari Arbetslag Uppföljning Brukarenkät Mars-april Se särskilda LOK:are arbetslag 3

4 Datum Sidan 4(15) rutiner nedan Föräldrasamråd februari Vårdnadshavare april Servicedeklaration 1 april Vårdnadshavare Skyddsrond Barnsäkerhetsrond mars Personalhandläggare Skyddsombud Likabehandlingsplan inlämnad 31 mars kvalitetssamordnare LOK:are Kvalitetsredovisning Från mars april Förskollärarna kontinuerlig uppföljning under hela vht året Nu påbörjas det slutliga utvärderingsarbetet Arbetsutvärdering april Förskollärarna Lönesamtal Utvecklingsdag 20 april Förskollärarna Uppföljning arbetsplanen Utvecklingssamtal barn senast 30 april Vårdnadshavare Ansvarig förskollärare Barnkonferens Mars-april Specialpedagog Arbetslag Överlämning till fsk.klass och fritidshem Enligt plan för hela kommunen Mottagande skola Förskollärare Specialpedagog Utvecklingsdag Kvalitetsredovisning blir klar och kommande arbetsplan påbörjas. 1 juni LOK:are arbetslag Synpunktshantering 30 juni Kunskapsförvaltningen Plan för arbetet med enkäten till vårdnadshavare Rutiner vid brukarenkäten - Västanby förskola Vad När Vem Föräldraenkäten delas ut personligen till varje vårdnadshavare. Vecka 4 år 2015 Förskollärare Enkätsvar inför APT Mars 2015 och förskollärare Delge vårdnadshavare genom föräldrarum i Edwise och anslag i hallen. Mars April 2015 Förskollärare era och diskutera svaren. Fokus på två förbättringsområden. Arbetslagsmöten. Synpunkter från vårdnadshavare utifrån utvalda förbättringsområden inför utvecklingssamtal Mars April 2015 April Maj 2015 Förskollärare Förskollärare Delge övriga avdelningar April maj 2015 Förskollärare 4

5 Datum Sidan 5(15) utvalda områden på APT. et redovisas i kvalitetsredovisningen Åtgärder och nya mål för valda områden Delge föräldrarna åtgärder och nya mål på höstens föräldramöten. Rutiner för föräldraenkäten revideras. Maj 2015 Augusti 2014 September oktober 2015 November december 2015 Förskollärare Förskollärare Förskollärare och förskollärare Kunskapsnämndens mål 2013 under perspektivet MEDBORGARE Förskolan ska lägga grunden för och är en förutsättning för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Eleverna ska nå målen och därför ska alla i Sandvikens förskolor/skolor, med genomtänkta strategier och metoder, aktivt verka för att: en för lärande och kunskap förbättras jämfört med närmast föregående mätning. Elevernas inflytande över arbetsformer och innehåll i undervisningen förstärks, liksom deras formella inflytande. Alla barn och elever har likvärdiga möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan att begränsas av diskriminerande strukturer. Normer och värden Arbetet med Likabehandling ingår i Normer och värden. Det finns i nuläget ingen plan att utvärdera. Ny LBP från 1/9-14 som ska gälla för Likabehandlingsplanen Likabehandlingsarbetet är ett ständigt pågående arbete i undervisningen. Arbetslag och förskollärare använder i undervisningen planerade aktiviteter och i stunden uppkomna situationer till att lyfta fram rättigheter och skyldigheter som kopplas till uppdragen i styrdokumenten. Organisation för uppföljning, utvärdering och utveckling av likabehandlingsarbetet finns i olika mötesforum som möjliggör delaktighet. Mål Normer och värden, utbildning och undervisning utformas så att: barnen ges förutsättningar att utveckla respekt och förståelse för allt levande och omsorg om sin närmiljö Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Skolverket, 2010, s. 8) 5

6 Datum Sidan 6(15) Målkriterier: hjälpa varandra vänta på sin tur lösa konflikter kompromissa leka och samspela med varandra Enligt brukarenkäten punkterna 17 och Förskolans verksamhet bidrar till att mitt barn fungerar bra i grupp , , ,76 Alla förskolor: 3,7 24. På förskolan utvecklar mitt barn sin förmåga att kommunicera med andra , , ,80 Alla förskolor: 3,8 Yngre barn: Barnen har blivit trygga, barnen är inte ledsna när de kommer, de vågar släppa en förskollärare och utforska på egen hand, vågar söka kontakt med andra barn både ute och inne. Barnen säger stopp och visar med handen till varandra. Barnen har fått förståelsen för att vänta på sin tur och vad det innebär att hämta en egen leksak. Barnen klättrar upp och ropar toppen och menar att de är högt upp på toppen, t ex i ribbstolar, snöhögar. Om de ramlar säger de balansen och menar att de tappade balansen. Genom detta ser vi att de har fått förmågan att benämna det de gör. Vid av och påklädning frågar barn som inte kan få av t ex skorna själv en kompis om hjälp, och barnen erbjuder sig också att hjälpa barn som de ser behöver hjälp. I skogen har barnen uppmärksammat en död näbbmus och barnen har återkopplat att bilar och traktorer inte får åka och refererar till stoppskylten som sitter i början av skogen. Äldre barn: Vi har fått arbeta mer med konflikthanteringen igen. Barnen behöver mer och oftare stöd av oss vuxna. De ser oftast inte sin del i konflikten utan oss vuxnas hjälp. Händelser och lekar kommer från TV- och dataspelvärlden där alla inte har förståelsen över handlingen. Många pojkar i gruppen påverkar valen av lekar. Gruppverksamheten för de yngre och gymnastiken för de äldre barnen har blivit haltande på grund av att avdelningsplaneringen, dagtid, inte blivit av och att vi haft en del vikarier. Konstruktionsleken har utvecklats och barnen skapar saker som de kan leka med. Vi ser att barnen är glada och trygga och trivs i verksamheten, de visar stor förmåga till självständighet i olika situationer. De dagliga rutinerna och strukturen fungerar väl. Vi ser att barnen leker och samspelar med varandra, tar kontakt med varandra på olika sätt. De tar kontakt med oss vuxna och känner trygghet och att de är sedda och lyssnade på. De vågar agera, visa och berätta vad de känner och tycker. I vårt dagliga arbete har vi lagt stort fokus på konfliktlösning. Barnen har utvecklat en större förståelse för varandra och varandras åsikter. Vi vuxna har funnits som stöd vid olika situationer som uppstått. Vi ser att barnen hjälper varandra och finner egna lösningar. Vi upplever att konflikterna är färre och 6

7 Datum Sidan 7(15) lättare att lösa. De löser konflikterna mer själv och diskuterar, kompromissar sig till olika lösningar. De använder språket mer än kroppsspråket. De samarbetar och hjälper varandra i olika situationer. De vågar säga ifrån till kompisen. De har fått en större tro på sin egen förmåga, självkänslan och självförtroendet har ökat. Yngre: Målet är uppfyllt i mycket hög grad Äldre: Målet är uppfyllt i mycket hög grad Vad har varit bra? Yngre barn: Vi har varit närvarande vuxna som deltagit i barnens aktiviteter där vi kommunicerat och stöttat barnen i deras samspel med varandra. Vi har övat sociala färdigheter såsom turtagning, empati, konfliktlösning i de olika aktiviteterna och den fria leken. Vi har tagit till vara på närmiljön, gården, skogen, stallet och byggarbetsplatsen bredvid förskolan. Vi har använt vår kropp och utvecklat vår grovmotorik på olika sätt när vi balanserat, cyklat, gungat, gått upp och ner för backar, åkt i rutschkanan, klättrat på stenar och tagit oss fram i ojämn terräng. Vi har undersökt närmiljön och naturen och även använt de rätta benämningarna, t ex. sagt en skata istället för en fågel, lyssnat på fåglarna, kastat pinnar och stenar i vatten, tittat på hästarna, tittat på växter, och tittat efter småkryp. Vi har varit nyfikna medupptäckande och inspirerande förskollärare som tillsammans med barnen undersökt och upptäckt hur saker fungerar. Vi använder orden tappa balansen istället för att ramla, för att barnen ska få förståelsen för jämvikt och balans. Vi ser att vi kan arbeta mer med att värna om naturen och miljön. T ex ta med en skräppåse att plocka i skräp som vi hittar i skogen. Äldre barn: Samarbetet med LAB har fungerat bra och vi har haft uteaktiviteter med deras äldsta barn och våra yngsta tillsammans regelbundet under vårterminen. De äldsta barnen har varit på skolan och haft gymnastik. Detta har förberett dem inför skolstarten eftersom de varit med på rast och lärt känna både barn och miljön. Gymnastiken för de äldre och gruppverksamheten för de yngre har blivit inställt några gånger vid personals frånvaro. Genom våra metoder och vårt demokratiska arbetssätt har vi tillsammans, barn och vuxna hittat en fungerande struktur och gemensamma regler där barnen får vara delaktig i beslut som rör deras vardag. Genom olika former av samlingar, samtal med barnen, dokumentationer och reflektioner ser vi att ett lärande har skett. Barnens tankar och funderingar får stå i centrum och vi ser att respekten för varandra har ökat och barnens kunskaper och erfarenheter har vidgats. Hur är man en bra kompis? Hur ska man bemöta varandra? Hur vill du själv bli bemött? Vid konfliktsituationer har vi använt oss av en förtydligande pedagogik där vi har diskuterat lösningar och känslor genom att göra en känslokarta i form av en mindmap. Genom att arbeta utifrån den här metoden har vi utvecklat ett redskap för barnen hur de ska agera i samspel med andra. 7

8 Datum Sidan 8(15) Säga stopp genom att sätta upp handen Öka förståelsen för hur andra känner Tydliggjort händelser genom att tecknat dem Vi har använt oss av sagor och dramatisering som en metod. Barnen har fått leva sig in i olika roller och känslor vilket har skapat förståelse och inlevelse i hur andra känner och tänker. Utveckling och lärande Mål Utveckling och lärande, utbildning och undervisning utformas så att: barnens lust, intresse och kunskaper utvecklas vidare inom områdena natur och miljö, matematik, teknik och IT samt entreprenörskap oavsett ålder och kön Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. (Skolverket, 2010, s. 9) Målkriterier Målet är uppnått när barnen utvecklar sin förmåga att: själva lösa situationer som uppstår ta egna initiativ och provar olika aktiviteter våga säga ja och nej Enligt brukarenkäten punkterna 23 och På förskolan utvecklar mitt barn sitt språk , , ,74 Alla förskolor: 3,7 25. På förskolan utvecklar mitt barn i den dagliga verksamheten sin förmåga att använda matematik , , ,76 Alla förskolor: 3,5 Yngre barn: Vid experiment med vatten och is har några barn reflekterat kring att ett leksaksdjur fryst fast och sagt/visat med kroppsspråk fast, att djuret fryst fast. När brödet hade tagit slut efter mellanmålet tog vi de tomma brödpåsarna och blåste in luft i dem och ritade kattansikten och satte upp de i matrummet. Barnen samtalar kring katterna och en mus som sitter bredvid. De räknar katterna, säger att de är stora och kommer inte få plats. Barnen säger själva att de vill blåsa på varandra och känner vinddraget och luften. När barnen spiller lägger både barnen och förskollärarna papper på vattnet eller mjölken och benämner vad som händer, att pappret suger upp vätskan. Barnen benämner känslor kallt och varmt vid blöjbyten och när de tvättar händerna. Barnen benämner vikter som lätt och tungt, t ex vid måltiderna om mjölken är lätt eller tung och om det är slut. 8

9 Datum Sidan 9(15) Vi har fotoramen på barnens nivå, fler barn tar del av dokumentationer och bilder. Fler barn reflekterar, bearbetar och återberättar kring sig själv och kompisarna. Några barn som inte har språket än önskar musik med kroppsspråk och miner, skiner upp med ansiktet om det är rätt sång. Barnen har fått förmågan att uttrycka och visa känslor. Några barn gör ansiktsuttryck och visar arg och glad. En del barn har börjat använt räkneorden och matematiska begrepp och t ex sortering av leksaker, bredvid, mittemot, mycket, visar på fingrarna hur många år de är. Äldre barn: Barnen utmanas till att prova olika material och tekniker. Vi experimenterar med olika material och barnen provar sig fram. Det vi inte kan ge svar på forskar vi om på internet bl.a. tillsammans med barnen. Vi diskuterar och reflekterar tillsammans vilket ger oss nya kunskaper. Barnen visar ett ökat intresse, nyfikenhet och kreativitet inom de olika områdena, natur och miljö, matematik, språk, teknik och IT. De visar viljan att uppleva och experimentera med olika material i olika situationer, flera gånger och utifrån eget initiativ. Utifrån barnens tankar och reflektioner vidareutvecklas barnets kunnande. De blir vetgiriga och vill ta reda på mer, vad, hur och varför? I vårt arbete med vatten och luft har vi sett att barnen har tagit till sig nya kunskaper. Detta har skett genom att vi vuxna finns med som medupptäckare och inspiratörer i aktiviteter och experiment. Genom dokumentationer, reflektioner och samtal uttrycker barnen sina tankar, funderingar och upplevelser kring de olika situationerna. De visar ett ökat kunnande och förståelse för olika fenomen vilket de uttrycker språkligt och kroppsligt. Den språkliga och kommunikativa förmågan hos barnen har utvecklats i hög grad. Barnen använder språket i kommunikationen med varandra för att göra sig förstådd istället för att använda kroppsspråket. Det har resulterat i att konflikterna har minskat och de kan tydligare uttrycka vad de känner, tycker och vill i samspelet med varandra. Matematik återkommer i vår vardag i olika situationer och vi ser att barnen är intresserade och lätt tar till sig begreppet matematik och gärna använder sin matematiska förmåga i olika sammanhang. I reflektion och kommunikation med varandra uttrycker och använder de sina nya kunskaper, de benämner de matematiska termerna med rätt ord. Vi vistas dagligen i vår närmiljö, skogen och förskolegården. Barnen har fått en ökad förståelse för allt levande och omsorg om vår närmiljö. De upptäcker och undersöker gärna djur, växter och årstidernas skiftningar. Yngre: Målet är uppfyllt i hög grad Äldre: Målet är uppfyllt i hög grad Vad har varit bra? Yngre barn: Vi erbjuder en stimulerande och experimenterande miljö där vi utformar rummen och miljön efter barnens intressen. Vi som förskollärare utmanar och inspirerar barnen till att prova olika material, flera gånger i olika situationer vilket ger nya upplevelser, kunskaper och erfarenheter. 9

10 Datum Sidan 10(15) Genom att använda ett rikt talspråk och använda de rätta orden, stimulerar vi språkutvecklingen hos barnen. Vi sjunger, dramatiserar, spelar och använder vår kropp för att förstärka språket. Vi har förskolans material lättillgängligt för liten och stor. Materialet är märkt och sorterat i olika lådor. Utomhusmiljön kan förbättras och utvecklas genom att skapa flera lekrum. Vi kan utveckla olika arbetssätt med hur vi går vidare med fakta/bilder kring t ex djur, blommor mm. som barnen intresserat sig av. Äldre barn: Barnen använder sig av uttryck vi använder som experimentera och forska t.ex. Vi har delat gruppen ofta vilket ger alla barn större möjligheter till att göra sin röst hörd. Alla barn får känna sig sedda och bekräftade. Barnen reflekterar över sina tidigare erfarenheter och delar med sig av sina kunskaper. Ansvar och inflytande Mål Ansvar och inflytande, utbildning och undervisning utformas så att: barnen har möjlighet att påverka sin vardag och ta ansvar för sina egna handlingar I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. (Skolverket, 2010, s. 12) Målkriterier Målet är uppnått när barnen utvecklar sin förmåga att: uttrycka på olika vis vad de vill göra och kommer med egna idéer/val förstå att de har inflytande över verksamheten ta konsekvenser för vad de gör och vad de säger Enligt brukarenkäten punkterna 16 och 18. Förskolan utformar sin verksamhet i samråd med barnen , , ,47 Alla förskolor: 3,4 18. Mitt barn lär sig ta ansvar genom förskolans verksamhet , , ,67 Alla förskolor: 3,6 Yngre barn: Ett tema som uppkom helt ifrån barnen, är Pippi och Emil. Barnen hämtar apan, (herr Nilsson), Emilkepsen, vill ha pippitofsar, gömmer sig bakom stafliet, som är Snickerboa. Det blir en dramatisering där barnen också dansar och sjunger till musik. Barnen kommer varje dag med förslag på aktiviteter eller saker de vill. T ex hämtar ett förkläde, tar oss vuxna i handen och visa vad han/hon vill ha eller göra. 10

11 Datum Sidan 11(15) Äldre barn: Vi har låtit barnen ta mer ansvar för praktiska saker i vardagen som t.ex. påklädning. De har fått ta egna beslut och känna efter om det är varmt eller kallt ute och klätt sig därefter. Barnen behöver ta mer ansvar för förskolans material. Vi måste märka upp material och bestämma regler tillsammans med barnen för att de ska kunna ta ansvar för det också. Vi uppmanar barnen till att ta eget ansvar och egna beslut. Utifrån barnens önskemål har vi utformat verksamheten och ändrat om i innemiljön så att det passar barngruppen. Barnen har varit delaktiga med sina tankar och tillsammans har vi gjort regler som gäller i våra olika rum. Vi ser att barnen visar mer självständighet, tar egna initiativ till sysselsättning. De tar större ansvar över hur vi behandlar varandra och vårt material. Vi upplever att barnen har tagit till sig av vårt medvetna arbete men att förståelsen och konsekvenserna av sitt agerande i vissa situationer inte finns där än. Yngre: Målet uppfyllt i mycket hög grad Äldre: Målet är uppfyllt i hög grad Vad har varit bra? Yngre barn: Vi öppnade en helt ny avdelning i januari och det var många inskolningar vilket bidrog till att mycket tid gick till att få barnen trygga och få in rutiner och bli trygg med dem. Barnen har möjlighet att vara delaktiga och påverka sin dag genom att göra sina egna val varje dag. Det genomsyrar hela vår verksamhet. Barnen pekar och ber om hjälp om det är något de vill och inte kan klara själva. Vi uppmuntrar barnen att säga: - Stopp! när något inte känns bra, och vi uppmuntrar barnen när de vill hjälpa varandra. Vi hjälper barnen att sätta ord på sina egna och andras önskningar och känslor. Vi är lyhörd mot alla barn även de allra minsta som inte har språket. Vi har material på barnens nivå, så att de lätt kan gå och ta det de är intresserade av. Vi har gjort olika balansbanor med lådor, där barnen själva har tagit fram och konstruerat olika banor på eget initiativ. Barnen har också uttryckt på olika vis att de vill såga och spika. Barnen vet att de kan påverka verksamheten genom att visa eller säga något de vill göra eller ha. Barnen kan upprepa det vi sagt till ett barn som t ex bitit ett annat eller blivit utsatt för något, t ex att vi säger Stopp, eller att det är synd om den som blivit biten eller slagen. Barnen kommer ofta med böcker och vill att en vuxen ska läsa, det kommer oftast fler och vill höra också, och antalet böcker blir fler. Barnen kommer ofta och önskar höra en speciell sång och där har vi fått in rytminstrument också. I och med detta blir det en dramatisering, Bockarna Bruse, Pippi och Emil. I dokumentationer och observationer har vi sett att barnen har förmågan att vänta på sin tur. De som inte har talet visar med kroppsspråket och vill få en bekräftelse av en vuxen. Äldre barn: Åldersindelade aktiviteter har varit bra då barnens olika intressen och mognad har fått vara styrande i valet av aktivitet. Utöver detta har barnen getts möjligheter att göra egna aktiva val över grupperna. De är företagsamma och 11

12 Datum Sidan 12(15) kreativa i sina val, de frågar efter material och är medvetna om att de har inflytande över sin vardag genom våra val som t.ex. aktiviteter eller material. Vi hjälper barnen att göra egna aktiva val och ta konsekvenser över sitt handlande. Förskola och hem Mål Att föräldrarna på Västanby förskola ska ha insyn, delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet Målkriterier Målet är uppnått när: 1.föräldrarna upplever att de har inflytande och delaktighet. 2.svarsfrekvensen på föräldrar enkäten är 100%. Ju större svarsfrekvens vi får på enkäten desto större tillit kan vi ha till resultatet. Enligt brukarenkäten punkterna 1,7,8 och Jag känner till målen i arbetsplanen för mitt barns förskola , , ,09 Alla förskolor: 3,3 7. Jag får tillräcklig information om förskolans verksamhet , , ,40 Alla förskolor: 3,4 8. Det senaste utvecklingssamtalet gav bra information om mitt barns utveckling och lärande , , ,70 Alla förskolor: 3,7 9. Jag kan påverka förskolans verksamhet , , ,88 Alla förskolor: 2,8 Svarsfrekvensen var högre i år än tidigare tack vare att vi lämnade ut enkäten personligen till föräldrarna och påtalade vikten av svaren och kommentarer för förskolans arbete. Vi uppfattade att föräldrarna inte hade inflytande och delaktighet utifrån enkäten, men efter utvecklingssamtal och i samtal med föräldrarna så upplever de att de är nöjda med verksamheten och att de kan påverka om de vill och om behovet finns. Målet är uppfyllt i mycket hög grad Sammankomster som utvecklingssamtal, föräldrar möten, förskolans samrådsgrupp, luciafirande och sommarfest har haft ett högt deltagarantal. Flera föräldrar än tidigare har deltagit i samrådsgruppens sammankomster. 12

13 Datum Sidan 13(15) Övergång och samverkan Samarbete mellan förskola och skola har skett med de äldsta barnen under vårterminen. De har då använt skolans gymnastiksal, skolgården och haft inskolning i förskoleklass vid ett antal tillfällen under vårterminen. et uppnått i mycket hög grad Arbetslaget ser närheten till skolan positivt då detta inbjuder till en del spontana besök i skolans miljö då förskolan alltid är välkommen. De inbokade besöken till skolans rörelserum anpassas efter förskolans önskemål till stor del. Kunskapsnämndens mål 2013 under perspektivet MEDARBETARE Medarbetarna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde är förtrogna med målen i nationella styrdokument och lokala arbetsplaner samt ser sitt ansvar för helheten. Medarbetarna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde har en hälsosam arbetssituation. Rektorer och förskolechefer inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde har rätt kompetens för sitt uppdrag. Mål En långsiktig hållbar organisation och struktur på Västanby förskola Målkriterier Målet är uppnått när: 1. Västanby förskola får skolverkets utmärkelsen Skola för hållbar utveckling 2. Alla medarbetare känner att de har en rimlig arbetsbelastning Vi har fått skolverkets utmärkelse Skola för hållbar utveckling. Det har funnits möjlighet till medarbetarna att påverka verksamheten i olika forum som arbetsplatsträffar, utvecklingsgrupper, medarbetarsamtal och i den dagliga verksamheten. Målet uppnått i mycket hög grad Utvecklingsområden har kartlagts samt uppdrag och ansvarsfördelning har tydliggjorts för att stödja rimlig arbetsbelastning. Diskussioner har kontinuerligt förts under året för att utveckla en hållbar organisation. 13

14 Datum Sidan 14(15) Kunskapsnämndens mål 2013 under perspektivet HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING I Sandvikens förskolor och skolor får alla barn och elever kunskap och stöd för en hälsosam livsstil och för att bidra till ett ekologiskt hållbart samhälle. Mål Hållbar samhällsutveckling, utbildning och undervisning utformas så att: Barnen ges möjlighet, erbjuds och uppmuntras till en hälsosam och sund livsstil Målkriterier Målet är uppnått när: Vi ser att barnen utvecklar en ökad förståelse för vikten av en hälsosam och sund livsstil Enligt brukarenkäten punkterna 20,21 och På förskolan utvecklar mitt barn sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning , , ,85 Alla förskolor: 3,7 21. På förskolan får mitt barn allsidig kost för att på sikt lära sig hur man ska äta för att må bra , , ,74 Alla förskolor: 3,6 22. På förskolan får mitt barn tillräckliga möjligheter att röra på sig , , ,76 Alla förskolor: 3,7 Västanby förskola har arbetat för att synliggöra en hållbar utveckling genom att arbeta med Grön flagg där temat Hälsa har ingått. Målet är uppnått i mycket hög grad Genom utmärkelsen hållbar utveckling har en tankeprocess startat om hur vi kan arbeta mer hållbart. Ex. att vi involverar barnen mer än tidigare i vårt projekt med att förbättra utomhusmiljön på förskolan. Kunskapsnämndens mål 2013 under perspektivet EKONOMI Förskolans nyckeltal ligger i nivå med jämförbara kommuner. Vi anser att det är svårt att skriva ett resultat under den här rubriken eftersom politikerna tar beslut om våra gruppstorlekar/antal barn på våra förskolor. Vi måste rätta vår verksamhet efter de förutsättningar vi får. 14

15 Datum Sidan 15(15) Kunskapsnämndens mål 2013 under perspektivet INTERNATIONELLT I Sandvikens förskolor och skolor är inblick i och förståelse för existerande kulturer viktiga inslag i lärandet och skapar mervärde för barn, elever och studerande. Mål Internationellt perspektiv, utbildning och undervisning utformas så att: Barnen ges möjlighet att grundlägga respekt och aktning för varje människa oavsett bakgrund (Lpfö 98/10) Målkriterier Målet är uppnått när barnen utvecklar sin förmåga att: Se likheter och olikheter i samhällets olika kulturer och miljöer. Barnen reflekterar över olikheter och likheter. Målet är uppnått i mycket hög grad Vi har varit bra på att ta tillvara på tillfällena då barnen berättar om ett annat land ex. vi har sökt information mm. Genom vårt arbete har barnen fått ta del av att samhället och dess kulturer och att vi ser lika ut. Vi tar tillvara på de tillfällen som ges ex. när någon rest till ett annat land och kommer tillbaka, berättar om landet, kulturen och språket, så arbetar vi med det. På vår förskola har vi inte haft många barn med annan nationalitet, vi har dramatiserat och undersökt likheter och olikheter i familjer. 15