En lek eller ett nutida idrottsligt fenomen?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En lek eller ett nutida idrottsligt fenomen?"

Transkript

1 Parkour: En lek eller ett nutida idrottsligt fenomen? Mats Johnsson MALMÖ HÖGSKOLA Inledning Denna artikel är en sammanfattning av två års studier av fenomenet parkour. Vad är egentligen parkour eller PK som utövaren, traceuren, ofta kallar det? Jag har följt en grupp traceurer på nära håll i Malmö och dokumenterat detta fenomen genom intervjuer, observationer, sökande på internet, fotodokumentation och filmning. Dessutom har jag mött traceurer från Danmark, England och Frankrike. Även samtal med kollegor i Sverige och andra länder har klargjort min syn på detta fenomen. I min studie har jag sökt svaren på först och främst hur man kan förklara och beskriva detta fenomen. Andra delar har varit att söka vad som för utövaren är meningsbärande. Genom fältarbetet har jag också fått upp ögonen för miljön och hur dessa traceurer använder sig av den. Intressant har också varit att se hur detta fenomen sprids trots avsaknaden av klubbar, tränare och arenor. Då parkour inte är beforskat i någon större grad har jag till stor del fått förlita mig till den egna dokumentationen. Det som finns dokumenterat är mest tidningsartiklar och en del i tidskrifter samt mycket via internet och hemsidor, där just internet spelar en mycket framträdande roll för spridningen av parkour. Då jag i maj (2009) Googlade på ordet parkour fick jag inte mindre än träffar! Som jämförelse fick vid samma tillfälle ordet fotboll träffar. Detta visar vilken roll Internet spelar för spridningen av parkour. En kort beskrivning av parkour Parkour handlar om förflyttning med endast kroppen som redskap. Utö- varen kallas för en traceur som på franska betyder ungefär spårare och vägfinnare. Förflyttningen kan ske i skiftande miljö, men det som blivit något av ett signum för parkour är att det utövas i stadsmiljö. En stor del av filosofin inom parkour är att inte se ett hinder som ett hinder utan se möjligheten i att kunna finna en lösning för att ta sig upp på eller förbi hindret. 1 Just friheten och obundenheten både vad det gäller utövandet av själva rörelserna, men också att aktiviteten är frikopplad från regelverk är något som återkommer i nästan varje samtal jag haft med utövarna. Traceuren experimenterar och provar sig fram på vad som kan vara bra för att lyckas med sina rörelser eller för att klara av ett specifikt hinder. Traceuren vill ofta också kunna sätta samman en serie av rörelser på olika slags hinder under sin förflyttning. Utövandet sker vid en plats (en spot ) som känns bra eller inspirerande och utmanande för att göra eller praktisera olika parkourtekniker. Det kan också vara flera olika platser som kopplas samman för att man skall kunna förflytta sig med personligt anpassad hastighet. Parkourutövaren ser funktionaliteten som det viktigaste. Att förflytta sig från punkt A till punkt B med minsta möjliga motstånd och högsta ändamålsenighet och fart är det essentiella. Det finns även här inslag av estetik men det är känslan av flow (att vara ett med sin rörelse) som är det väsentliga, det vill säga att förflytta sig kattlikt mjukt och effektivt, med rörelser som flyter in i varandra. Dessa utövare använder sig inte av volter, skruvar och andra mer gymnastiska företeelser i sin förflyttning. De flesta utövare är unga män företrädesvis i tonåren. De bildar ofta 64

2 grupper med ett namn som signum och exploaterar sig på olika hemsidor och på Youtube. Hur startade Parkour? Franskmannen David Belle är en av pionjärerna som var med från början och utvecklade parkour i en av Paris förorter Liesse, tillsammans med kamrater i början av talet. De bildade parkourgruppen Yamakasi. David var i sin tur inspirerad av sin far Raymond Belle, som var militär i Vietnam i sin ungdom. 2 Pappan hade ett stort idrottsintresse och utvecklade sin fysiska förmåga i militär hinderbana le parcours de combattant (franska namnet på militär hinderbana) som också fått ge namn åt det vi i dag kallar Le Parkour eller för utövaren parkour eller bara PK. De tidigaste och de mer renläriga utövarna av parkour finner stor inspiration från George Hébert ( ), och hans Méthode Naturelle. Denna metod har sitt ursprung i studier av hur naturfolk använder sin kropp och sin fysiska förmåga på ett framför allt funktionellt sätt. Belle tränade redan som barn tillsammans med sin pappa ute i naturen och de använde sig just av naturen som sin vardagliga idrottsarena. Det var allt från att klättra i träd till att balansera och klättra på klippor och springa i skogen. Då Belle i tonåren med sin familj flyttade till Paris på grund av pappans arbete, upplevde han en stor frustration. Han saknade naturen och den träning som han tidigare bedrivit med sin pappa. Han försökte att delta i gymnastikklubbar och andra idrotter men fann ingen större tillfredställelse. Belle och hans vänner började experimentera med att använda vad förorten hade att erbjuda i form av spännande tak att klättra på, murar att balansera på och hoppa emellan, staket att ta sig över och under, monument att bestiga och så vidare. Parkour var fött som begrepp. De började filma aktiviteterna och la ut det på internet och parkour kunde helt plötsligt ses av många personer runt om i världen. De blev uppmärksammade av regissörer och reklamfolk som såg kraften och potentialen i detta nya sätt att ta sig an stadens miljö. Meningsbärande För många är det friheten i parkour som är en del av det som lockar, samt att inte vara underordnad något regelverk eller tränare som styr en som utövare. Även utmaningen och kreativiteten verkar för individen vara stora delar av det som är meningsbärande i själva aktiviteten. Kalle en utövare jag talade med uttrycker sig på följande sätt: Det är som att sätta sig ned med ett tomt papper och rita. Man vet inte riktigt vad det kommer att bli men man finner ett nöje i just kreativiteten. Det är även möjligt att se sociala faktorer som gemenskap och vänskap som växer fram under tid och formar gruppen av utövare. Här finns många likheter med aktiviteter inom de mer etablerade idrotterna. Många traceurer beskriver sitt utövande mer som en livsstil än att benämna det för träning eller idrottande. Kan man se parkour som en modern kulturell företeelse? Kanske, speciellt om man ser på den senmoderna människans strävande efter självförverkligande. Den utomstående betraktaren av parkour kan inte se skillnad mellan om utövaren gör sina övningar eller trick för sitt eget välbefinnande eller om utövaren gör det för att uppnå ännu ett mål eller en emotionell kick. Några av utövarna i gruppen Yamakasi uttrycker sig så här i en intervju under en gathering (eng, samling) i London december 2007 på frågan, varför man utövar parkour? Bejaka rörelseglädjen även då man blir äldre. Parkour används som ett medel att uttrycka sig kroppsligt utifrån sig själv. Det är 65

3 66 känslan av att göra något svårt till något enkelt och njutbart. (Alexander, 24) 3 Utifrån de intervjuer jag haft i min undersökningsgrupp kan jag se att flertalet av dem är lättade över att inte behöva underordna sig någon som styr deras verksamhet och att de har fullt tolkningsföreträde över vad de väljer att göra och varför de gör det. Flera av dem anser att det annars skulle hämma deras frihet och kreativitet. Hur är det när det är bra? Kalle svarar: När man ser det, eller när någon annan ser det man gjort som nyskapande och innovativt. Det viktigaste är att det kommer från dem som håller på med Parkour. Det är den kritik man uppskattar mest, från dem som hållit på länge. Om någon som hållit på länge gillar det de sett och ser det som nyskapande är det bra. (Kalle, 19) Många upplever praktiserandet av parkour som avkopplande från vardagen. Här kan jag se paralleller med Lars-Magnus Engströms tankar om egenvärde. 4 Upplevelsen av fart, rytm och att känna kroppen i rörelse och att övervinna olika former av hinder är signifikanta kännetecken för parkour. Då man står inför utmaningar eller sliter med styrketräning och kondition så är det viktigaste att fokusera på det man håller på med och det går inte att tänka på annat. Jag har i mina observationer kunnat se att traceuren inte är mindre disciplinerad vad gäller sin egen träningsinsats, än vad många elitutövare inom andra idrotter är. Vad är det då som driver utövaren av parkour att träna, som i vissa fall varje dag? Parkourutövaren strävar inte att bli bättre än andra utövare utan att övervinna egna uppställda mål, och kanske bara ha roligt för stunden. Mycket av praktiserandet kan liknas vid barns lek: Jag ser det bara som något kul jag tränar. Det håller mig i form och jag gillar själva principen och slipper att gå på gym och sådant, jag har liksom alltid gjort det ju, det är liksom bara en naturlig fortsättning av leken. Fast det kan man kanske inte säga, att man håller på och leker Ähh tänk om någon säger, håller du fortfarande på och leker när du är 18 (Jesper, 18)! Just det lekfulla verkar vara en av de enskilt viktigaste faktorerna för utövarna. Detta beskrivs också i Johnny Nilssons artikel i antologin Idrottsdidaktiska utmaningar. 5 Här beskrivs tre olika pilotstudieprojekt, som alla syftar till att se hur barn lär sig grundmotoriska färdigheter. Ett av dem kan delvis liknas vid hur parkourutövaren praktiserar. I projektet Leklandskap vid NIH i Norge (Norges idrottshögskola) har barn fått arbeta med fri lek i en redan färdigställd gymnastiksal. Här har undersökarna kunnat se att barnen väljer olika vägar för förflyttning och utifrån detta kunnat se vilka rörelser som attraherar barn. 6 När staden blir den idrottsliga arenan En stad blir stad först när det offentliga rummet tas i anspråk. Detta är Ole Reiters (chef för Movium) inledningsord i Movium. 7 Movium är en organisation under SLU (Sveriges Lantbruks Universitet), som värnar om stadens utemiljö. Artikelförfattaren och fotografen Dan Hallemar skriver i artikeln Stadens genvägar att traceurens sätt att ta stadens rum i anspråk för fysisk aktivitet, med en filosofi och endast kroppen och en stor portion kreativitet som sitt redskap är fascinerande. 8 Ser man till de vanligaste rummen för fysisk aktivitet (ute eller inomhus) som finns i dag, är de oftast specialutformade för en specifik idrott eller för ett speciellt ändamål som skall passa utövaren. Många gånger är arkitekturen i dessa faciliteter anpassad efter människans olika behov. Man kan också se på hur stadsmiljöns planering tar hänsyn till dessa behov på ett mer eller mindre bra sätt. 9 Arkitekturpsykologin försöker ge svar på hur förhållandet mellan människan och det omgivande rummet uppfattas. Några av de behov som kan identifieras i samband med hur man utifrån arkitekturpsykologisk vinkel kan se på fysisk aktivitet blir då följande: Behovet av stimulans till fysisk aktivitet sker genom stimulering av de olika sinnen vi har. Behovet av säkerhet är ett annat behov som är centralt för de flesta människor oavsett i vilket rum man befinner sig i. Omgivningen bör av både brukaren och den som är ny i miljön ses som ett skyddat territorium. Betyder omgivningen något? Ja, dels tycker jag det är skönt när det är lite avskiljt och så, det är lite jobbigt att köra nånstans som är precis intill en gata eller intill en trottoar och så, dels känns det liksom jobbigt att många. det är kul när folk tittar på vad man gör, men det kan, man blir orolig att det ska komma ett litet barn springande eller liksom ibland är det jobbigt då folk står och glor när man vill koncentrera sig. Just när det lite avskiljt och så här på sommaren är det underbart och grönt överallt, solen skiner och man blir på bättre humör och allting, det gör att man blir mer peppad liksom. Kreativiteten flödar på något sätt. (Kalle 19) Behovet av tydlighet betyder att det fysiska rummet skall gå att läsa av och att rummet är möjligt att överblicka, så att brukaren kan uppfatta en information som viktigare än en annan. Behovet av privathet kan delas upp i halv-offentliga och offentliga rum för utövaren. Ser man till utformningen av idrottsarenor är de ofta begränsade till sektioner eller vissa platser för åskådaren. Ofta avskiljs åskådaren av staket eller barriärer från utövarna, men även gentemot andra åskådare. 10 En av de viktigaste faktorerna för interaktion i stadsmiljö är att miljön skall inbjuda till möten. Många gånger förverkligas inte tankarna hos den eller de som planerat miljön, utan att vi kan se hur utövare av parkour eller skateboard tar över miljöer och gör dem till sina egna, dock inte alltid med omgivningens gillande. Hur ser andra på ditt sätt att använda staden? Vissa tycker vi är korkade, att man pajar och så, men det vill vi ju inte göra, men här brukar vaktmästaren inte gilla oss, jag vet inte varför han bara ber oss att sticka. (Felix, 18) Om saker som hälsa och välbefinnande, kreativitet och social gemenskap skall utvecklas, måste staden fungera som scen för mänsklig interaktion och upplevelse. 11 Många gånger fungerar städer inte så bra i detta hänseende därför att olika ansvarsområden inom stadens planering har olika syn och perspektiv på vad som är viktigt. 12 En samordning av och en samsyn på dessa faktorer i planeringen av offentlig miljö skulle starkt bidra till att människor i olika åldrar skulle kunna stimuleras till mer spontan fysisk aktivitet. Här har traceuren och skatearen redan lyckats, men inte alltid tack vare att de som planerat stadsmiljön tänkt på det. Vill man som planerare av offentlig miljö lyckas i sitt uppsåt att få människor mer

4 fysiskt aktiva i vardagen och göra stadsrummet till sitt, måste han/hon se till att det irrationella, lekfulla och spontana kan ta plats. Som nämnts tidigare är de flesta traceurer unga män. Flera forskare visar på att pojkar generellt använder utemiljön och stadsmiljön mycket mer än vad flickor gör. De är också mer fysiskt aktiva i sitt sätt att leka och att röra sig i stadens omgivningar. 13 Flickor använder sig också generellt av mindre arealer än vad pojkar gör. Detta faktum borde vara en stor utmaning för de personer som bidrar till planering av all offentlig miljö. Skulle stadsplanerare se mer till vad som flickor och kvinnor ser som viktigt skulle några av nedanstående punkter kanske bli verklighet: Fler möjligheter för sociala aktiviteter Platser som är enkla att nå från hemmet Platser som skall vara och upplevas som säkra. 14 Utvecklingen av parkour Det har över tid också utvecklats olika varianter av parkour. Det som de flesta människor sett av parkour via olika media är en blandning av parkour och så kallad Free Running. Sabastien Foucan var tidigare David Belles trogna vapendragare men han tyckte att man kunde utveckla Parkour ytterligare en dimension genom att lägga in mer spektakulära och iögonfallande övningar. De två står i dag för de två olika skolor som förespråkar parkour respektive Free Running. I Free Running använder sig utövaren mycket av akrobatiska och gymnastiska inslag som volter och skruvar som egentligen inte är nödvändiga för själva förflyttningen. Det är också inom denna form de flesta utövare i dag rör sig. Även de som säger att det är parkour de utövar. Alla olika hemsidor, forum och bloggar som finns på internet om parkour innehåller en blandning av både parkour och Free Running. Det verkar råda ett samförstånd mellan utövarna av parkour och Free Running i det hänseendet att den ena formen inte behöver utesluta den andra. Dock bör det betonas att det finns många renläriga parkourutövare som inte vill kännas vid Free Running: Parkour, Lárt du placement, free-running the art of moving.. they are all the same thing. They are all movement and they all came from the same place, the same nine guys originally. The only thing that differs is each individual s way of moving. Don t try to separate them waste energy debating whether this is this or that is that that only leads to separation within yourself. You must find out why YOU practise, that is all. After that you will find your way. Labels count for nothing. Just move. 15 På många hemsidor eller forum för parkour på internet sprids det också kunskap i form av delandet av erfarenheter och tips på allt ifrån träningsmodeller och vad som är bra att äta då man tränar. Genom så kallade tutorials (eng. handledning) på till exempel nätsidan Youtube kan man få interaktiv hjälp med hur en viss rörelse kan se ut. Då jag sökte (6 maj, 2009) på parkour tutorials på com fick jag upp olika träffar. En av de mer besökta tutorials var en som handlade rullningar. Den hade den 6 maj haft drygt besökare sedan den publicerades för två år sedan. 16 Var syns då parkour? Man kan säkert se en del eftergifter hos utövaren då parkour sätts under regissörens hand som till exempel i BBC 1:s reklamfilm från 2002 Rush Hour där traceuren David Belle förflyttar sig från arbetet på kontoret över hustaken i London för att hinna hem i tid för att se sitt favoritprogram på TV. 17 I efterhand skapade den en viss uppståndelse då det framkom att inga filmeffekter använts utan allt som man kunde se var gjort på riktigt. Parkour beskrivs ibland också som konsten att fly. Just detta att fly kan man se i en av de inledande sekvenserna av filmen Banlieu 13 (2003), som får anses vara en av kultfilmerna för parkourutövare. Här tar sig David Belle som spelar huvudrollen i filmen, igenom och nedför ett åttavåningshus med sina antagonister hack i häl. Filmen har också fått en uppföljare Banlieu 13 Ultimatum (2008). I avseendet att fly kan man också se anordnade kurser för tjejer i Xist-kvinnoforum i Stockholm där traceuren Fredrik Lovéus tränar tjejer i parkour. Parkour kan även ses i ett flertal actionsekvenser i de senaste James Bond-filmerna. Parkour ses även i andra sammanhang såsom Madonnas world tour (2007) där scenen var uppbyggd för parkour och där flera mycket skickliga traceurer, bland annat Sebastien Foucan, utövade sina konster samtidigt som Madonna körde låten Jump. Parkour syns också inom reklamfilm i olika sammanhang över hela världen. Här i Sverige har vi kunnat se TV-reklamen för smörgåsmargarinet Lätta (2007). Lätta gjorde också en turné i flera svenska städer med en uppbyggd spot och anlitade flera av Sveriges bättre traceurer. Flera TV-spel har också tyd- 67

5 liga inslag av Parkour i sig och några, såsom Assain s Creed, bygger helt på parkour. Parkour uppmärksammas också av Stockholms stadsmuseum som anordnar parkour-vandringar runt om i staden. 18 De flesta utövarna av parkour är unga män i tonåren eller strax däröver. I framför allt storstäderna har det skapats olika grupperingar av utövare som träffas regelbundet. De skapar ofta sig ett namn på gruppen och utövarna har oftast smeknamn. Ofta är kameran med för dokumentation och exponeringen sker främst via filminlägg på internetsidor som Parkour.se, Youtube eller Google video. 19 I januari och februari 2009 har många Malmöbor kunnat se några av Skånes bästa traceurer uppträda med små regisserade shower i två av Malmös större köpcentrum, samt vid invigningen av ett nytt köpcentra. Trots detta har de flesta traceurer ingen önskan att showa inför publik, utan håller sig gärna på lugna och avskilda platser: 68 Det är ju skönt att inte vara alldeles bredvid en stor gata, utan det är lugnt och inte går förbi så mycket folk så att man själv känner sig lugn. Känner man en massa folk som står omkring en känner man en press att showa och så. Här behöver man inte visa att man är bra. Det är då man kommer upp på, börjar hoppa från höga höjder och så, man ska visa att man är bäst och så. (Oskar, 15) Några samlande tankar Det som fascinerat mig allra mest i min undersökning är utövarnas totala hängivenhet för det de håller på med. Detta trots, eller kanske tack vare avsaknad av tränare eller andra vuxna som skulle kunna styra upp och hjälpa till med till exempel feedback. 20 Flera av dem uttrycker också just detta att denna frihet från vuxenvärlden är något positivt. Att själv ta ansvaret för sin kroppsträning så som killarna i min undersökningsgrupp gör, kan kanske vara något för pedagogen att ta fasta på. Jag är själv som lärare och tränare van att styra och inspirera och leda fysisk träning och van vid att de flesta gör sitt bästa. Jag har en känsla av att killarna i undersökningsgruppen är just de som inte vill bli styrda men ändå har en stark drivkraft själva och har förmågan att utveckla och förbättra sig på ett sätt så att de själva blir väldigt nöjda. Detta ser jag som en av de enskilt viktigaste faktorerna till varför man är parkourutövare. En annan sak som också tydligt framkommit under detta arbete vad gäller meningsskapande, är att parkour är något som verkligen kan passa alla och inte ställer upp massa barriärer eller hinder, utan rymmer en stor frihet och möjlighet till kreativitet. En av killarna (Kalle) uttryckte följande: Ibland kan man cykla hem och vara riktigt nöjd med att man inte gjorde det där svåra hoppet ändå, för att man egentligen inte var mogen eller redo för det. Tala om självinsikt! Hur ser då framtiden ut för parkour? Det föreligger naturligtvis risker att det börjar ske reglering och styrning som kan inkräkta på grundtankarna i det som utövaren upplever som meningsbärande. Paralleller kan dras till brädkulturen och kanske främst då skateboardkulturen. Där har reglering skett genom tävlingar och iordningställda arenor och genom försök att bilda föreningar. Skateboarding har ändå överlevt som en fri form och de flesta åkarna tävlar inte eller åker på anordnade ramper eller parker. Det har redan skett några tävlingar i Free Running i Europa då sponsorer gått in och lockat med rejäla prissummor. Tävlingarna har dock inte verkat ha någon större genomslagskraft eller fått uppföljare. I England och Danmark har det bildats organisationer som vill främja utvecklingen av parkour och Free Running. De har tyvärr fått karaktären av idrottsklubbar med medlemsavgifter och betalda tränare. Det har byggts konstgjorda spots ibland annat Danmark och Brasilien. På Gerlev Idrottshöjskole i Danmark har man startat kurser i parkour och Free Running och man tränar på den konstgjorda byggnaden som endast är avsedd för detta. 21 I England gick afpe (Association for Physical Education) ut med varningar till alla idrottslärare att man bör vara försiktig med vad man kallar Parkour related activities. 22 Man rekommenderar att lärare bör ha minst en steg två utbildning inom gymnastik om man över huvud taget skall ägna sig åt denna slags verksamhet! Man bygger sina uttalande på att man vill vidmakthålla en fortsatt trygg och säker miljö för barnen i skolan. afpe har tillsammans med Brittiska gymnastikförbundet startat kurser för redan etablerade instruktörer i vad man kallar Free Gymnastics & Parkour related activities. Här är det tänkt att styra upp träning och övningar på ett strukturerat sätt. Är det då fortfarande parkour? Hur man skall betrakta parkour får naturligtvis stå var och en fritt. Är det att betrakta som ett idrottsligt fenomen eller vad? Min egen ståndpunkt i detta blir att det är en slags idrottslig aktivitet med stor frihet och att kraften ligger i just frånvaron av reglering och styrning. Jag tror också att det är på det sättet parkour och Free Running mår bäst. Referenser 1. Dahlberg, Jenina (2007) Parkour ; Glöd, (tillgänglig, ). 3. Intervju med Sebastien Foucan i sammanslutningen Parkour Generations. Under Randez vouz 2 i London Se, youtube.com/watch?v=ksbkrr9flhy 4. Engström, Lars-Magnus (1999) Idrott som social markör. Högskoleförlaget vid Lärarhögskolan i Stockholm. 5. Larsson, Håkan & Meckbach, Jane (2007) Idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm: Liber. 6. Larsson & Meckbach, a. a. 7. Reiter, Olle (2006) Moviums bulletin nr1. Centrum för stadens utemiljö. 8. Hallemar, Dan (2007) Stadens genvägar. Medlemstidning för Sveriges arkitekter nr Roessler, Kirsten Kaya (2003) Arkitekturpsykologi idraetsrum som med- og modspiler. P.J. Scmidt Grafisk. 10. ibid. 11. Reiter, a. a. 12. Roessler, a. a. 13. Gehl, Jan (2006) Life between buildings. Arkitektens forlag. The Danish Architectural Press and Jan Gehl. 14. Roessler, a. a. 15. Randezvous II. Westminster youtube.com/watch?v=ksbkrr9flhy (090526) watch?v=2onrs3awx4q (tillgänglig ) watch?v=samar8y-vtw (tillgänglig ) 18. Arkitekten nr 8, query=kellner90&search_type=&aq=f (tillgänglig ). 20. Annerstedt, Claes (2007) Det tränade ögat ; idrottsforum.org. Malmö specialer/street_movement.htm (tillgänglig, ) (tillgänglig, ).

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp Utvärdering 15 deltagare Voice Camp 8 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Enkelt, jag älskar att sjunga och det är alltid kul att träffa nya vänner

Läs mer

Det viktigaste är att se till att så många som möjligt är med så länge som möjligt.

Det viktigaste är att se till att så många som möjligt är med så länge som möjligt. Svensk barn- och ungdomsfotbolls inriktning tar bl.a. upp följande: Fotbollen ska vara tillgänglig för alla och bidra till samhällsnyttiga värderingar samt ge ett bättre, roligare och friskare liv. Barn-

Läs mer

Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson

Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN Författare:Tove Andersson Innehåll Inledning:... 2 Syfte:... 2 Frågeställningar:...

Läs mer

5 vanliga misstag som chefer gör

5 vanliga misstag som chefer gör 5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom

Läs mer

Sagor och berättelser

Sagor och berättelser Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola 2014-2015 Systematiskt kvalitetsarbete läsåret 2014-2015 Algutsrums förskola 5 avdelningar 1 Förskolans värdegrund och uppdrag Att skapa

Läs mer

Barnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning

Barnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Barnidrotten och barnrättsperspektivet Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet SVEBI Karlstad 2011

Läs mer

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. Pedagogens manus till BILDSPEL 3 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. 2. Manus: Från 12 års

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten Inledning: Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Igelkottens

Läs mer

VEM ÄR DU? OTTOSSONPHOTO

VEM ÄR DU? OTTOSSONPHOTO VEM ÄR DU? Mellan städerna Oslo och Göteborg finns samhället Tanumshede, där bor en man med sin fru. Mannen har två barn och två barnbarn. Hans namn är Benny Ottosson. Benny är utbildad och har jobbat

Läs mer

Skaparkraft ger resultat Kulturens Hus Luleå, 3 februari 2011

Skaparkraft ger resultat Kulturens Hus Luleå, 3 februari 2011 Skaparkraft ger resultat Kulturens Hus Luleå, 3 februari 2011 Åsa Gardelli Föreläsningens innehåll Hur jag har arbetat med mitt uppdrag Vad jag sett hittills resultat Hur kan man gå vidare? Lektor i pedagogik

Läs mer

Pedagogiskt material till föreställningen

Pedagogiskt material till föreställningen Pedagogiskt material till föreställningen Pucko vs Milan Detta är ett material vars huvudsyfte är att fånga upp de teman och situationer som är en del av föreställningen. Målet är att skapa reflektion

Läs mer

Bockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen

Bockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen Dokumentation av Kvalitetsarbete Bockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Sarah Gehandler Camilla Cederstråle Bella Johansson Gunilla Lågum Innehåll Grundfakta

Läs mer

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20 En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen

Läs mer

Arbetsplan Snäckans förskola 2008

Arbetsplan Snäckans förskola 2008 Arbetsplan Snäckans förskola 2008 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand

Läs mer

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola Rapport Grön Flagg Rönnens förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-24 08:18:54: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat med ert tema. Ni har anpassade och engagerande aktiviteter

Läs mer

Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten

Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten TEMA MUSIK Utbildning av kultur- och aktivitetsinspiratörer (dag 3 av 3) Uppföljning Plats: Hotell Lappland, Lycksele Dag/tid: onsdag 27 maj kl 20.00

Läs mer

Sagobackens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014

Sagobackens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Sagobackens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskolan a för planen Helen Peterson Vår vision På vår förskola ska alla

Läs mer

sommaraktiviteter för DiG som GÅr i Årskurs 6 9

sommaraktiviteter för DiG som GÅr i Årskurs 6 9 sommaraktiviteter för DIG SOM GÅR i årskurs 6 9 Äventyr under hela sommaren Drama / TEATER Vecka 27 Tänk dig att stå på en riktig scen med kostym, rekvisita, ljud, ljus och scenografi. På 4 dagar läser

Läs mer

GERBY SKOLAS EFTIS i Vasa. Text och foto: Hanna Klingenberg

GERBY SKOLAS EFTIS i Vasa. Text och foto: Hanna Klingenberg GERBY SKOLAS EFTIS i Vasa Text och foto: Hanna Klingenberg Det är bara några timmar kvar till sportlovet, men barnen på Gerby Skolas Eftis verkar inte rastlösa. - Det ska nog bli roligt på sportlovet,

Läs mer

Tjänsteskrivelse 1 (5)

Tjänsteskrivelse 1 (5) Tjänsteskrivelse 1 (5) 2010-09-08 FRN 2009/82 Fritidnämnden Redovisning av fritidsvanor bland barn och unga från vissa av Nackas särskolor Förslag till beslut Fritidsnämnden noterar informationen till

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Vi vill att barnens egna önskemål i ännu större utsträckning ska få utrymme i

Läs mer

Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar?

Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 3: 2006 Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar? En studie kring barns självvärderingar

Läs mer

Case: Kundservice. Vad är det som idag kan kallas service? Madeleine Lindqvist 2009-08-03

Case: Kundservice. Vad är det som idag kan kallas service? Madeleine Lindqvist 2009-08-03 1 Vad är det som idag kan kallas service? Madeleine Lindqvist 2009-08-03 I alla tider har människor varit krävande och förväntat sig bland det bästa, men aldrig förr, som i dag har service betytt så mycket.

Läs mer

Naturen ger nya chanser

Naturen ger nya chanser Sida 7 Weng Chia Hui och Eurydiki Takka två av flera lärare på besök i Linköping för magisterkurs i utomhuspedagogik. Naturen ger nya chanser Ju längre jag jobbar desto mer övertygad blir jag att idrottsämnet

Läs mer

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 1 Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 Under några månader runt årsskiftet 2006/2007 har ett antal förskolor besökts i Örnsköldsviks kommun. Syftet var att undersöka hur arbetet med utepedagogik

Läs mer

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut I den första övningsdelen började du stärka din självbild bland annat med hjälp av en lista med positiva affirmationer anpassade just för dig. Förhoppningsvis

Läs mer

Intervju med Elisabeth Gisselman

Intervju med Elisabeth Gisselman Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk

Läs mer

Framtidstro bland unga i Linköping

Framtidstro bland unga i Linköping Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...

Läs mer

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen)

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Utverdering det har gott bra med träningen. jag tycker att det var kul att träna och så var det skönt att träna.

Läs mer

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv.

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv. 6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv Låt oss säga att du vill tänka en positiv tanke, till exempel Jag klarar det här galant. och du vill förbli positiv och fortsätta tänka den här

Läs mer

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass SKOLROTELN BILAGA 1 SID 1 (8) 2008-09-03 Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass 1 Inledning Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande och vara rolig, stimulerande, trygg

Läs mer

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin. 2011-11-21 1(4) Dnr: 2011/1965-PL-013 Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011 Irsta förskolor Ansvarig: Katriina Hamrin Anne Persson 1. Utveckling, lärande och kunskaper Mål: Den pedagogiska utvecklingen

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Utvärdering av projektet Flodagruppen

Utvärdering av projektet Flodagruppen Utvärdering Flodagruppen 1 Utvärdering av projektet Flodagruppen Elever och föräldrar Johan Heintz Handledare: Annika Hall Sveagatan 15 Kurator vid Dergårdens gymnasium, 413 14 Göteborg Lerum e-mail: johan.heintz@kulturverkstan.net

Läs mer

Trimsarvets förskola

Trimsarvets förskola Trimsarvets förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Planen gäller från 2014-09-01 till 2015-08-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

identiet Konstpedagogiskt arbete i Västra Götaland sedan 2002 BILDER OCH RÖSTER OM IDENTITET OCH EGET SKAPANDE VEM ÄR JAG?

identiet Konstpedagogiskt arbete i Västra Götaland sedan 2002 BILDER OCH RÖSTER OM IDENTITET OCH EGET SKAPANDE VEM ÄR JAG? identiet VEM ÄR JAG? BILD & FORM SERIE ANNA-KARIN LIEDBERG ELLA KALOGRITSA Elever färglägger lerskulpturer med akvarellteknik. Kronbergsskolan, Lysekil BILDER OCH RÖSTER OM IDENTITET OCH EGET SKAPANDE

Läs mer

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande Granskningsrapport Brukarrevision Londongatan Boende för ensamkommande 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi

Läs mer

Inför föreställningen

Inför föreställningen LÄRARHANDLEDNING Tage Granit 2008 Inför föreställningen Förberedelser Innan man går med sina elever på teater är det alltid bra att prata igenom om hur det är att gå på teater och hur man uppför sig. Orka

Läs mer

Barns helse og egenopplevelse som asylsøker

Barns helse og egenopplevelse som asylsøker Barns helse og egenopplevelse som asylsøker http://www.cergu.gu.se/publikationer/ NSH-konferanse om minoritetshelse Oslo 6 mai 2011 Henry Ascher MD, docent i barnmedicin, universitetslektor Flyktingbarnteamet,

Läs mer

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet

Läs mer

Topboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är.

Topboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är. SKOLMATERIAL Topboy - en huliganberättelse - Vi älskar att slåss, vi hymlar inte med det. Det är det vi är bra på. Slå först och slå hårdast! Ur föreställningen Topboy Men hur fan ska man orka byta liv?

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning för Bokebo förskola Ölycke ro. läsåret 2007 2008 O:\Kvalitetsredovisning\Kvalitet 2007-2008\Förskolan\Instruktion.doc Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 3 2. Presentation av rektorsområdet

Läs mer

Verktyg för Achievers

Verktyg för Achievers Verktyg för Achievers 2.5. Glöm aldrig vem som kör Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com Ska man kunna tackla sina problem

Läs mer

Innehåll. Smakprov från boken ORKA! utgiven på www.egetforlag.se

Innehåll. Smakprov från boken ORKA! utgiven på www.egetforlag.se FRIDA SÖDERMARK Innehåll Jag lever min dröm 5 1. Orka 9 2. Hitta din grej 11 3. Hitta tiden 17 4. Utgå från dig själv 27 5. Att sätta upp mål 30 6. Motivation 36 7. Motgångar 43 8. Jämvikt och fokus 50

Läs mer

Fakta om Malala Yousafzai

Fakta om Malala Yousafzai SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om Malala, den yngsta någonsin som har fått Nobels fredspris. I boken får vi veta hur Malala vuxit

Läs mer

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Augusti 2015 Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Mockfjärds förskola Mål Normer och Värden 2:1 Måluppfyllelse I arbetet med att förankra grundläggande normer och värden i förskolans verksamhet sker

Läs mer

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Kollegialt lärande Frågeställningar Hur upplever pedagogerna att processen i förändringsarbetet har förlöpt

Läs mer

Sammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du?

Sammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du? Sammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du? Under maj och oktober månad 2013 besökte representanter från nämnden sammanlagt tolv gymnasieskolor i Sjuhärad;,, Naturbruksgymnasiet

Läs mer

Verksamhetsplan höst- vårtermin 11-12.

Verksamhetsplan höst- vårtermin 11-12. Verksamhetsplan höst- vårtermin 11-12. Morgongårdens förskola Avdelning Lönneberga Normer och värden Mångfald Verksamhetens Mål att sträva mot Att förskolan Ser varje barn som unikt Ger varje barn rätt

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bergabacken Innehållsförteckning Inledning...sid 1 Förutsättningar..sid 2 Normer och värden...sid 3 Utveckling och lärande.sid

Läs mer

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Förskolan Bullerbyn 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4-5 Barns

Läs mer

Parkour Konsten att förflytta sig The art of movement

Parkour Konsten att förflytta sig The art of movement Lärarutbildningen Idrottsvetenskap Parkour Konsten att förflytta sig The art of movement Kroppsligt lärande Mats Johnsson Idrottsvetenskap Handledare Professor L-M Engström Sammanfattning Parkourutövaren

Läs mer

Krypande kaninen Karin

Krypande kaninen Karin Krypande kaninen Karin Kaninens hjul snurrar och den får en rolig krypande rörelse! Se en film på produkten: http://youtu.be/3_mdnvihxos Vilket material behöver man? Plywood 21 mm tjock Distanser - muttrar

Läs mer

Karlsängskolan - Filminstitutet

Karlsängskolan - Filminstitutet Projektrapport Karlsängskolan - Filminstitutet 1. Om Skolan Karlsängskolan är en högstadieskola i Nora kommun som ligger 3,5 mil norr om Örebro och i Örebro län men tillhör landskapet Västmanland. Skolan

Läs mer

Barn och ungdomar med fibromyalgi

Barn och ungdomar med fibromyalgi Barn och ungdomar med fibromyalgi Hur vardagen kan vara Om barn och ungdomar med fibromyalgi. En hjälp för dig, din familj, dina vänner och skolan. Utgiven av Fibromyalgi, vad är det? Fibromyalgi är en

Läs mer

Lära känna varandra. För äldre barn kan man ställa sig upp och passa bollen med fötterna.

Lära känna varandra. För äldre barn kan man ställa sig upp och passa bollen med fötterna. Tips Lära känna varandra Vid första träffen är det viktigt att man lär känna varandra. Det ger trygghet för hela gruppen och individen. Alla kommer också att lära sig namnen fortare vilket är bra för både

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Lära och utvecklas tillsammans!

Lära och utvecklas tillsammans! Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten

Läs mer

Kapitel 2 Hinderbanan. Detta smakprov innehåller två av totalt elva avsnitt i kapitel 2.

Kapitel 2 Hinderbanan. Detta smakprov innehåller två av totalt elva avsnitt i kapitel 2. Kapitel 2 Hinderbanan Detta smakprov innehåller två av totalt elva avsnitt i kapitel 2. 27 Barn och ungdomar skriver ibland berättelser som saknar den spänning de egentligen önskar skapa. De kan också

Läs mer

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Sammanställning av ungdomsdialog II om psykisk hälsa Hur mår du?

Sammanställning av ungdomsdialog II om psykisk hälsa Hur mår du? Sammanställning av ungdomsdialog II om psykisk hälsa Hur mår du? Under oktober månad 2013 besökte representanter från nämnden sju gymnasieskolor i Sjuhärad; Almåsgymnasiet, Jensen Gymnasium, Naturbruksgymnasiet

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sammanfattning...s 3 Bakgrund och inledning...s 4 Problemformulering och syfte & Avgränsningar...s 5 Genomförande...s 6 Resultat av projektet...s 7 Värdering av arbetet och resultatet...s

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Prärien Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Ungdomar är viktiga. implementering och utvärdering av webbplats för möten mellan unga vuxna och folkhälsoexperter om livsstilsfrågor

Ungdomar är viktiga. implementering och utvärdering av webbplats för möten mellan unga vuxna och folkhälsoexperter om livsstilsfrågor Ungdomar är viktiga implementering och utvärdering av webbplats för möten mellan unga vuxna och folkhälsoexperter om livsstilsfrågor Joakim Ekberg Institutionen för Medicin och Hälsa Projektet Ungdomar

Läs mer

Sagor och berättelser

Sagor och berättelser Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter som

Läs mer

1 Tre parter drev gemensamt projektet: Cirkus Cirkör, som bidrog med såväl kunskap

1 Tre parter drev gemensamt projektet: Cirkus Cirkör, som bidrog med såväl kunskap TRANSFER: CIRKUS & MANAGEMENT ETT UTBILDNINGSPROJEKT Som ett led i forskningsprojektet, och som en utveckling av undervisningen på respektive högskola, beslöt vi att se vad som hände om vi sammanförde

Läs mer

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Ämne: Historia Arbetssätt: Läsa in mig på ämnet, både genom böcker(om det går) och

Läs mer

Vandrande skolbussar Uppföljning

Vandrande skolbussar Uppföljning Fariba Daryani JANUARI 2007 Vandrande skolbussar Uppföljning När man börjat blir man fast (Förälder i Vandrande skolbuss) Att gå med Vandrande skolbussen är något vi ser fram emot (Barn i Vandrande skolbuss)

Läs mer

40-årskris helt klart!

40-årskris helt klart! 40-årskris helt klart! Oj, det kom som ett brev på posten! En stor och enorm hemsk känsla! Det var krisdags igen! Jag ville helst inte vara med, jag kände mig så totalt misslyckad mitt i mitt liv! Så här

Läs mer

Lägerutvärdering FLATÖN 14

Lägerutvärdering FLATÖN 14 Lägerutvärdering FLATÖN 14 Läger 1 (22-28/6) Utvärdering 2014 års VVDS läger 1; 22 juni-28 juni Förmågor före och efter lägret (Skalan är 1-5 där 1 är lägst och 5 högst) Före (37) Efter (32) Självkänsla

Läs mer

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Ämne: Historia Arbetssätt: Läsa in mig på ämnet, både genom böcker(om det går) och

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 2012-2013 VINSBO FÖRSKOLA

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 2012-2013 VINSBO FÖRSKOLA SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 2012-2013 VINSBO FÖRSKOLA REDOVISNING AV SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE PÅ VINSBO FÖRSKOLA Barnantal Födda - Födda - Födda - Födda - Födda - Födda - F/P 07 08 09 10 11 12 Mumintrollet

Läs mer

Flaxande fjärilen Frida

Flaxande fjärilen Frida Flaxande fjärilen Frida Fjärilen flaxar med vingarna när man vevar på veven. Se en film på produkten: http://youtu.be/dwuwkcawrem Vilket material behöver man? Kork för PET-flaska Remskiva för motor Gitarrsträng

Läs mer

POJKPAKETET Handledningar Varför Pojkpaketet?

POJKPAKETET Handledningar Varför Pojkpaketet? POJKPAKETET Böckerna i pojkpaketet är fokuserade på pojkrollen. Det går idag att hitta bredare roller för flickor inom barnböcker. Flickor som går i Pippis fotspår. Men böcker som gestaltar pojkar på ett

Läs mer

Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman

Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman En ungdomsgrupp i Österbotten Deltagare: 3 ungdomar, ålder: 15, 17 och 18 år. En ungdom var gruppansvarig och samlade ihop gruppen. Deltagarna fick

Läs mer

Uppdrag undersökning

Uppdrag undersökning Uppdrag undersökning Beskrivning av projektet Uppdrag undersökning är ett arbete där eleven utifrån eget intresse får välja ett ämne och göra en frågeställning. Sedan ska man ta reda på hur det ligger

Läs mer

Storyline Familjen Bilgren

Storyline Familjen Bilgren Storyline Familjen Bilgren Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs 4 6 Eleverna får till en början möta familjen Bilgren som bor i Ringstorp. Familjen

Läs mer

Verksamhetsberättelse Djurens Rätt Örebro 2015

Verksamhetsberättelse Djurens Rätt Örebro 2015 Verksamhetsberättelse Djurens Rätt Örebro 2015 Vilket år det har varit! Det här kommer bli svårt att sammanfatta på några få sidor. Det har hänt så mycket inom vår lokalavdelning att det skulle ta upp

Läs mer

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans 1. Bekräftelsebehov eller självacceptans Jag behöver kärlek och bekräftelse från människor som känns viktiga för mig och jag måste till varje pris undvika avvisande eller nedvärdering från andra. Jag gillar

Läs mer

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Ullvigårdens förskoleenhet

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Ullvigårdens förskoleenhet Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015 Ullvigårdens förskoleenhet Köpings kommun Rapporten skriven av: Annica Norén, 150528 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Förskolechefen har

Läs mer

Se dig omkring för dina affärers skull

Se dig omkring för dina affärers skull Se dig omkring för dina affärers skull Omvärldsanalysens värde ökar i takt med globaliseringen. Här visar vi vad du bör tänka på när du gör din analys. Av Anne Nilsson, Dagens Miljö nr 10/2006 Omvärldsanalysen

Läs mer

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Gunghästen Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Gunghästen Kyrkogränd 16 135 43 Tyresö Tel: 08-5782 74 36 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt

Läs mer

Trassliga trådspelet Troja

Trassliga trådspelet Troja Trassliga trådspelet Troja Är du säker på handen? För metallöglan över ståltråden utan att dom nuddar varann. Trådspelet Troja tänder varningslampan så fort du råkar stöta emot. Se en film på produkten:

Läs mer

Barnkraft/Aladdin Ett FHM-projekt i samverkan mellan Danderyds kommun och FoU Nordost

Barnkraft/Aladdin Ett FHM-projekt i samverkan mellan Danderyds kommun och FoU Nordost Barnkraft/Aladdin Ett FHM-projekt i samverkan mellan Danderyds kommun och FoU Nordost Lotta Berg Eklundh forskningsledare Cristina Sohl Stjernberg - projektledare Bakgrund Kajsa Askesjö och Cristina Sohl

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Snäckstrands förskola 2013-2014 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Juli 2 2014 Anneli Smedberg 1. Inledning Varje kommun ska enligt förordningen (SFS 2010:800) systematiskt och kontinuerligt

Läs mer

Intervju: Karin Holmberg

Intervju: Karin Holmberg Intervju: Karin Holmberg Hej, och varmt välkommen till ännu en intervju här på vår blogg! Idag möter vi en trefaldig bokförfattare som bland annat broderat omslagen till pocketutgåvan av Vilhelm Mobergs

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret 2008-2009

Kvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret 2008-2009 Dokumentnamn Kvalitetredovisning Datum 2009-09-14 Adress Bo Sundberg Diarienummer 1(7) Kvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret 2008-2009 Förskolan Tallbacken Handläggare

Läs mer

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,

Läs mer

FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN

FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN Av Marie Hansson - Känns hunden för snabb? - Har du svårt att hinna dit du vill på banan? Själva kärnan i lösningen på problemet borde väl vara att förkorta din väg? Ju svårare

Läs mer

Freestyle bjud upp din hund till dans! Fri stil. Freestylehunden

Freestyle bjud upp din hund till dans! Fri stil. Freestylehunden Freestylebroscyr 2014.indd 1 2014-01-20 16:30:50 Freestyle bjud upp din hund till dans! Freestyle är en hundsport som kommit till Sverige och Europa från USA och Kanada. Idag finns sporten i Norden och

Läs mer

Arbetsplan Stockby Förskola

Arbetsplan Stockby Förskola Arbetsplan Stockby Förskola Vi som arbetar på Stockby förskola Sara Rogö Chi Le Anette Hillerudh Enikö Abdallah Juhos Johanna Spindler Moniqa Hollén Bodil Ornby Annica Sabel Förskollärare 40 tim/v Förskollärare

Läs mer

Rapport från projektet: Att ha roligt i forsen

Rapport från projektet: Att ha roligt i forsen Rapport från projektet: Att ha roligt i forsen Förening: Falu kanotklubb Dalarnas Idrottsförbund - Idrottslyftet - Höst 2012 Kontakt: Soizick Lidström info@falukanotklubb.se - 073-22 22 654 Bakgrund En

Läs mer

Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14 20140910 1 (9) Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

2015-11-20. Tryggt i trygghetsboende. Andelen äldre ökar i samhället boendet är en viktig livsmiljö. Bakgrund

2015-11-20. Tryggt i trygghetsboende. Andelen äldre ökar i samhället boendet är en viktig livsmiljö. Bakgrund Tryggt i trygghetsboende - exempel från Alingsås, Göteborg och Trollhättan Lisbeth Lindahl SABO 20 nov 2015 Bakgrund Andelen äldre ökar i samhället boendet är en viktig livsmiljö Hur vill och kan jag bo

Läs mer

Verksamhetsplanering, läsåret 2015-2016. Trappgränds montessoriförskola

Verksamhetsplanering, läsåret 2015-2016. Trappgränds montessoriförskola Verksamhetsplanering, läsåret 2015-2016. Trappgränds montessoriförskola Solgläntan Solgläntan är en småbarnsavdelning med 16 barn ht-15 i åldrarna ett - tre år. Personalen består from okt 2014 av en förskollärare/

Läs mer

Rapport: Kanotslalombana - En näridrottsplats

Rapport: Kanotslalombana - En näridrottsplats Dalarnas Idrottsförbund Idrottslyftet - Vår 2012 Rapport: Kanotslalombana - En näridrottsplats Förening: Falu kanotklubb Kontakt: Soizick Lidström info@falukanotklubb.se - 073-22 22 654 Startdatum: 2011-10-01

Läs mer

Olika lärostilar... Länder... (Vi har tyvärr bara fått med tre länder då vi inte har haft så många som forskat varje gång)

Olika lärostilar... Länder... (Vi har tyvärr bara fått med tre länder då vi inte har haft så många som forskat varje gång) Olika lärostilar... Som många vet så finns det många olika sätt att lära sig på dem vanligaste är att man lär sig genom att lyssna och tala, läsa och titta på bilder. De flesta lär sig även genom att få

Läs mer