MinBaS II. Slutrapport. Materialkarakterisering Positive List för restmaterial - Del 2. Anders Hallberg Sveriges geologiska undersökning

Transkript

1 MinBaS II Mineral Ballast Sten Område 3 Rapport nr 3.2a-3 MinBaS II område 3 Projekt 3.2a-3 Slutrapport Materialkarakterisering Positive List för restmaterial - Del 2 Anders Hallberg Sveriges geologiska undersökning

2 Materialkarakterisering Positive list för restmaterial etapp II MinBas projekt 3.2b Anders Hallberg Sveriges geologiska undersökning Sammanfattning I projektet har 189 prov från 99 täkter från hela Sverige analyserats med bästa tillgängliga metoder. Rapporten innehåller en kort diskussion om det orimliga i att använda den 90:e percentilen i analyser av moränmaterial för att definiera nivåer för mindre än ringa risk för restmaterial från täktverksamhet. En mera utförlig diskussion om de metaller som ingår i listan på metallnivåer för mindre än ringa risk föreslås att krom och zink stryks från listan, att nivåerna för bly höjs till g/t samt att nivåerna för arsenik och nickel sätts i relation till omgivningens metallhalter och förekomst av svavel i materialet. Till sist diskuteras möjliga orsaker till de höga metallhalter som har hittats i ett fåtal prov. En genomgång av provresultaten visar att i 94% av täkterna måste det potentiella restmaterialet betraktas som inert enligt de nivåer för mindre än ringa risk som föreslås i denna rapport. I sex av täkterna visar ett eller flera prov höga metallhalter, ofta kombinationer av flera metaller, och restmaterialet från dessa täkter kan inte betraktas som inert. Analysresultaten från dessa täkter diskuteras mera ingående i texten men ytterligare undersökningar krävs för att fastställa om metallerna kommer från enskilda sulfidmineraliseringar (som går att undvika vid brytning) eller gäller för hela bergarten i täkten. Bakgrund och nivåer för mindre än ringa risk Enligt nya direktiv från EU, tolkade av Naturvårdsverket, så kommer restmaterial från täktverksamhet att klassas som avfall och därför kräva att en avfallsplan upprättas. Direktivet skiljer på inert och icke-inert avfall där det inerta avfallet får lagras under längre tid utan att avfallsplan behöver upprättas. Naturvårdsverkets tolkning finns i en skrift utgiven av Naturvårdsverket; NATURVÅRDSVERKET, Handbok 2010:1, Återvinning av avfall i anläggningsarbeten. Handboken går att ladda ner i pdf-format från Naturvårdsverkets hemsida Sök Återvinning av avfall så hittar du handboken. Bland de kriterier som gäller för inert avfall, och som är tillämpbara på stenindustrin, finns att avfallet har en maximihalt på 0,1% svavel som sulfider samt att materialets innehåll av arsenik, kadmium, kobolt, krom, koppar, kvicksilver, molybden, nickel, bly, vanadin och zink inte överstiger nationella tröskelvärden för icke-förorenade områden eller naturliga bakgrundsvärden. De metallhalter för mindre än ringa risk som Naturvårdsverket anger baserar sig på den 90:e percentilen av metaller i moränprov. Den 90:e percentilen anger den halt där tio procent av alla prov innehåller högre halter och nittio procent lägre halter. Följande text och tabell i kursivt är hämtade från; Återvinning av avfall i anläggningsarbeten, Handbok. Naturvårdsverket februari 2010, sidan 47) Tabell 4 (sid 47) Nivåer för mindre än ringa risk Ämne Halter i mg/kg Arsenik 10 Bly 20 Kadmium 0,2 Koppar 40 Krom tot 40 Kvicksilver 0,1 Nickel 35 Zink 120 Som bakgrundshalt i Sverige används 90-percentilen av bakgrund för bly, kadmium, koppar, krom, nickel och zink. Bakgrundshalterna har tagits fram av SGU och avser finfraktion av morän från en nivå som anses vara i stort sett opåverkad av jordmånsprocesserna. Enligt SGU är morän även ett bra kompositprov som ger en god bild av bergarternas generella, kemiska sammansättning och har flera fördelar framför direkt analys av bergarter. Projektet Syftet med detta MinBas-projekt är att analysera befintligt restmaterial i ett antal utvalda bergtäkter, det vill säga det material som kan komma att klassas som avfall. Provtagningen av det eventuella restmaterialet ombesörjs av täktansvariga som också måste vara ansvariga för att rätt material provtas. Provtagningsmetodiken följer vanliga provtagningsregler utfärdade av SIS. För krossat restmaterial i 0-2 fraktionen eller liknande fraktion provtas enligt standard och ett c. 0,5-2 kg prov skickas till SGU. För bergtäkter där restmaterialet och det eventuella av-

3 fallet består av större eller mindre block tas representativa knackprover. Analysmetoderna finns beskrivna i Appendix Resultat I projektet har 189 prov från 99 täkter från hela Sverige analyserats. En första blick på analysresultaten visar att 84% av proven innehåller något eller några element som ligger över Naturvårdsverkets nivåer för mindre än ringa risk Två av de tre standardprov som använts ligger också över nivåerna. Nedan följer en utredning av orsakerna till detta. 90:e percentilen De moränprov som ligger över den 90:e percentilen för en viss metall är inte nödvändigtvis samma prov över den 90:e percentilen för en annan metall. För att undersöka adderingseffekterna när man använder 90:e percentilen för flera metaller har en genomgång av samtliga SGUs moränprov som analyserats med Röntgenfluorescesmetoder (xrf)under åren 1983 till 2007 (totalt prov). Analyserade metaller inkluderar bly, koppar, zink, krom och nickel men inte kadmium och kvicksilver. Det visar sig att i 35% av moränproven så låg halterna av bly, koppar, zink, krom och/eller nickel över den 90:e percentilen. Om kadmium och kvicksilver, metaller som inte analyseras med xrf, skulle inkluderas skulle andelen prov över 90:e percentilen bli högre. Mer än trettiofem (35) procent av Sveriges moräner ligger alltså över nivån för mindre än ringa risk. Det ska inte tolkas som att 35% av Sveriges moräner utgör en hälsorisk, förklaring ligger snarare i det okloka i att använda den 90:e percentilen av moränanalyser för att definiera restmaterial från bergtäkter, morän eller något annat material som potentiellt miljöstörande. Krom (Cr) och nickel (Ni) Krom och nickel förekommer överallt i vår omgivning, som kromade metalldetaljer och som rostfritt står i bestick, i diskbänkar och numera också på dörrar och luckor till kylskåp, spisar och annan köksutrustning. En mycket vanlig sorts rostfritt stål är så kallad 18/8-typ står som består av 18% krom, 8% nickel och resten järn. Diskbänken hemma består antagligen av sådant stål. Sjuttiosex procent av proven visar kromhalter över 40 g/t Cr. Det finns två förklaringar till höga kromhalter. 1. Den huvudsakliga förklaringen till de höga kromhalterna är att proven har malts i ett kromhaltigt malfat av stål som har kontaminerat proven. Prover som innehåller kvarts (SiO2-rika prov) sliter hårdare på malfaten och ger högre kromhalter. För att utröna de faktiska kromhalterna i proven har ett antal prov malts i malfat av volframkarbid på SGU i Uppsala. Resultatet för kromhalterna för de 18 prov som malts i volframkarbidfat i jämförelse samma prov malda i malfat av kromhaltigt står visas i tabell X. Generellt sett så halveras kromhalterna halveras när volframkarbidfatet har använts men i gengäld så ökar voframhalterna rejält. Prov av kalksten/marmor ger låga kromhalter oavsett vilket material som malfaten består av. Dessa bergarter är alltför mjuka för att slita på malfaten. 2. En del prov med höga kromhalter tycks inte påverkas av vilket malfat som används, de ger ungefär samma kromhalter (exempelvis prov 2(165) och prov 88(178). De proven består av diabas. Basiska bergarter som basalt, gabbro, diorit, diabas etc. innehåller vanligtvis höga halter av krom under det att sura bergarter som graniter innehåller mycket låga halter av dessa metaller. Krom- och nickelmineraliseringar återfinns uteslutande i just basiska bergarter där de genom magmatiska processer anrikats så att en mineralisering bildats. Det betyder att när ett moränprov innehåller höga krom och/eller nickelhalter så indikerar det enbart att moränen härstammar från en basiska bergart, inget annat. Att använda den 90:e percentilen av krom- och nickelhalter i morän som nivån för mindre än ringa risk blir därför mycket missvisande och kommer att diskriminera alla täkter i basiska bergarter. Krom förekommer huvudsakligen i mineralet kromit ((Fe,Mg)Cr 2 O 4 ) som är en oxid och mycket resistent mot vittring. Kromit är ett av de få mineral som blir kvar när bergarten har vittrat ner helt och hållet och kromiten återfinns i vaskavlagringar där det ibland kan vara brytvärd.det betyder att krom inte går i lösning och inte kommer ut i vattendragen och det faktum att basiska bergarter innehåller höga kromhalter spelar ingen roll ur miljösynpunkt. Tretton procent av proven innehåller nickelhalter som överstiger nivån för mindre än ringa risk. På samma vis som för krom så visar höga nickelhalter enbart att bergarten är en basisk bergart och inget annat. I basiska bergarter sitter nickel vanligen bundet till olika silikater, mineral som inte är särskilt vittringbenägna. Ett viktigt undantag är om bergarten innehåller svavel. Då kan nickel vandra över från silikatfasen till sulfidfasen när

4 bergarten fortfarande är en smälta och bilda de mycket lättvittrade mineralen pentlandit eller nickel-haltig magnetkis. Höga nickelhalter i kombination med höga svavelhalter är alltså en varningssignal om att nickel kan lakas ur bergarten och kontaminera vattendrag, höga nickelhalter utan höga svavelhalter indikerar enbart att det är en basisk bergart. Slutsats; Krom och nickel förekommer naturligt i höga halter i basiska bergarter. Krom sitter bundet i ytterst vittringresistenta mineral men nickel kan förekomma i sulfidfas och är då lättvittrad. Krom borde tas bort från listan på metaller som kan vara miljöstörande, nickel kan vara miljöstörande om det sitter bundet till sulfider, i övriga fall är de nickelförande mineralen inte särskilt lättlakade. Basmetallerna bly (Pb), koppar (Cu) och zink (Zn) Bly, koppar och zink räknas som tungmetaller, det vill säga metaller som har en densitet på mer än 4,5-5,0 kg/dm 3, vilket faktiskt gäller för de flesta metaller. Lite slarvigt brukar tungmetaller jämställas med giftiga metaller men det är inte korrekt. Bly, kvicksilver och kadmium och deras kemiska föreningar är giftiga men zink, tillsammans med järn (en annan tungmetall), är livsnödvändiga och små mängder koppar och andra metaller räknas som essentiella. I praktiken får vi i oss dessa nödvändiga metaller med födan och med dricksvattnet. Samtidigt har metallerna stor industriell användning och de förekommer i vår närmiljö, bly i bilbatterier, koppar i elektriska ledningar och vattenrör (där koppars giftighet håller bakterietillväxt i schack) och zink i galvaniserad produkter som takplåt, bilar, spikar och skruvar. Bly, koppar och zink bryts och har brutits i svenska gruvor i mer än tusen år. Falu gruva, Sala gruva, Garpenberg, Zinkgruvan, Stollberg, Boliden, Kristineberg, Aitik och Viscaria är namnen på några av de större där en eller flera av basmetaller har utvunnits. Fyrtiofyra procent av proven innehåller halter av koppar, bly och/eller zink som överstiger nivån för mindre än ringa risk. Bly Ett flertal av de prov som har blyhalter över nivån för mindre än ringa risk består av graniter med måttligt höga uran och toriumhalter. Det bly som finns i dessa bergarter är en produkt av radioaktivt sönderfall av uran och torium som pågått sedan bergarten bildades för 1,6 till 1,9 miljarder år sedan. Den låga nivå på 20g/t Pb som anges som nivån för mindre än ringa risk kommer att diskriminera hundratals bergtäkter i granit i Sverige. Vidare så har de flesta naturligt förekommande blyföreningarna har mycket låg löslighet i vatten. Det föreslås att nivån för mindre än ringa risk höjs till g/t Pb. Några av proven har betydligt högre blyhalter än de som återfinns i uran- och toriumrika graniter, vanligen mer än 100g/t Pb, tillsammans med höga halter av andra basmetaller. Dess prov diskuteras nedan. Koppar Kopparhalterna i de analyserade bergarterna ligger under nivån för ringa risk (40 g/t Cu) utom i de fall där bergmaterialet innehåller någon sulfidmineralisering vilket återspeglar sig i att det även finns höga halter av andra metaller som arsenik, bly och zink. Dessa metallrika prov diskuteras mer ingående nedan. Zink Tjugonio prov innehåller zinkhalter över nivån för mindre än ringa risk. De flesta av dessa (23 stycken) har halter under 180g/t vilket för betraktas som låga zinkhalter. De övriga är associerade med höga halter av andra, och betydligt giftigare metaller och diskuteras nedan. Zink är ett livsnödvändigt ämne för alla levande organismer. Det ingår som en viktig beståndsdel i ett flertal enzymer och proteiner. Livsmedelsverket rekommenderar ett dagligt intag av mellan 5 och 12 milligram zink. Metallen zink hör inte hemma på en lista över potentiellt miljöstörande metaller och borde därför tas bort från Naturvårdsverkets lista. Låga zinkhalter är inte skadliga och om zinkhalterna skulle nå extremt höga nivåer, mer än 1000g/t som i proverna 46 (168), 47 (169) och 51 (170) så kommer associerade metaller, framförallt kadmium men även bly, att vara den problematiska metallen och inte zink. Kadmim (Cd), kvicksilver (Hg), arsenik (As) och sulfidmineraliseringar Två mycket giftiga metaller (Cd och Hg) och en minst lika giftig halvmetall (As) som ofta figurerar i kriminalromaner och dessutom anses cancerframkallande. Kadmium och kvicksilver är relativt vanliga spårelement i sulfidmalmer. Det finns rena kadmiummineral men de är sällsynta, betydligt vanligare är att kadmium ersätter den kemiskt likartade metallen zink i olika zinkmineral.

5 Cd (g/t) Cd (g/t) = 8,5x Zn (%) Zn (%) Figuren ovan visar kadmiumhalten vid olika zinkhalter i c. 80 prov från malm och sidoberg i Zinkgruvan. Den relativt god korrelationen mellan kadmium och zink tyder på att kadmium sitter i zinkblände. Mängden kadmium kan variera mellan olika zinkmalmer och kanske mellan olika delar av en malm. Från diagrammet går det att utläsa att för Zinkgruvan gäller att för varje procent zink följer 8,5 g/t kadmium. Kadmium har använts som färgpigment. De vackert gulfärgade plastskålar som fanns i barndomens kök innehöll ofta kadmiumgult. Konstnärer använder fortfarande oljefärger pigmenterade med kadmiumgult. Kvicksilver kan förekomma som spårelement i ett flertal mineral men det är inte alltför sällsynt som eget mineral i kvicksilverrika malmer. Kvicksilversulfiden Cinnober (HgS) finns bl.a. i Sala silvergruva. Vidare så bildar kvicksilver legeringar med flera metaller som guld och silver (amalgam). Kvicksilver har använts i termometrar, elektriska brytare, samt som amalgam i tandfyllningar. Betning av utsäde med kvicksilver som skydd mot svampsjukdomar och larver har varit en stor kvicksilverförbrukare. Även vid produktion av natriumhydroxid och klor i klor-alkali fabriker har kvicksilver använts. Exempel på en bergtäkt där arsenikhalterna i restmaterialet är g/t och omgivande morän håller liknande eller högre arsenikhalter. Proverna 72 (omprov 172) och 73 (omprov 173) Arsenik tycks följa ett något annat mönster när det gäller naturlig förekomst. Det finns ett flertal arsenikrika sulfidmalmer i Sverige kända i vårt land. Bolidengruvan bestod till stora delar av massiv arsenikkis (FeAsS) och Boliden var under flera år en av världens största arsenikproducenter. Ett flertal mindre guldförekomster är associerade med arsenik. De flesta övriga guld och sulfidmalmer innehåller anomala halter med arsenik. Arsenik förekommer alltså i ett flertal malmer men det tycks som om helt vanliga bergarter kan assimilera arsenik så att de får halter om flera hundra g/t arsenik. Det brukar sägas att bergarter i och omkring gruvområdet Skelleftefältet i norra Västerbotten innehåller höga arsenikhalter eftersom det finns arsenikrika malmer i området men orsakssambandet är mera komplex än så. Sannolikt beror de höga arsenikhalterna i vissa bergarter och förekomsten av arsenikrika malmer på något annat, ännu okänt fenomen. Kanske är hela regionen naturligt arsenikrik. Arsenik har använts som skadedjur- och ogräsbekämpningsmedel. Impregnering av trä med arsenik enligt den så kallade Bolidenmetoden har tidigare förekommit. Arsenik har även använts inom medicinen och används fortfarande vid behandling av vissa tropiska sjukdomar som sömnsjuka. Idag är arsenik till stor del utfasad men små kvantiteter används inom halvledartekniken. Alltså, höga halter av kvicksilver och kadmium återfinns vanligen i sulfidmalmer men arsenik kan dessutom också förekomma i höga halter i vanliga bergarter. Baserat på diskussionen ovan vad gäller olika elements lakbarhet och lösligighet samt deras naturliga bakgrundhalter föreslås följande nivåer för mindre än ringa risk. De giftiga tungmetallerna arsenik, kadmium och kvicksilver kvarstår som tidigare men det vore önskvärt med nivåer som baseras på fastare underlag än 90:e percentilen i moränprov. Förslag på ny lista för nivåer för mindre än ringa risk. Ämne Halter i mg/kg Kommentar Arsenik 10 Hänsyn måste tas till omgivnin gens As-nivåer Kadmium 0,2 Ingen förändring Kvicksilver 0,1 Ingen förändring Bly 20 Höjs till 40 g/t Koppar 40 Ingen förändring Krom tot 40 Tas bort, inte lakbart Nickel 35 Lakbar endast om Ni förekom mer i sulfidfas Zink 120 Tas bort

6 Metallrika prov Av de prov som ingår i undersökningen så innehåller ett fåtal mycket höga halter av bly, koppar och/eller zink, totalt 8 prov från 6 täkter. I samtliga fall åtföljs de höga basmetallhalterna av kadmium, arsenik och/eller kvicksilver. Två av de mest metallrika proven (51 (170) och 47 (169)) visade sig, efter samtal med täktansvarige, bestå av rester från tidigare sulfidmalmsbrything i täkten. Proverna innehåller mycket höga halter zink, bly och kadmium, ett av proven innehåller dessutom höga halter kvicksilver och arsenik samt silver. Metallkombinationen är i stort sett densamma som den som finns i Sala silvergruva och den mineralisering som provet härrör från är sannolikt av samma typ. Mineraliseringen sitter i en dolomitisk karbonatbergart vilket reducerar risken för syraläckage men de höga metallhalterna gör att restupplaget måste åtgärdas på något sätt. Framför allt är det viktigt att bergarten inte sprids i trädgårdar eller över jordbruksmark som jordförbättringsmedel. Eftersom källan till de höga metallhalterna är känd krävs inga vidare undersökningar. Prov 46 (168) innehåller kadmiumhalter över nivån för mindre än ringa risk och dessutom mycket zink samt kvicksilverhalter runt 0,1 g/t. Med största sannolikhet finns zink-mineraliserade lager i bergarten, alternativt har någon gångmineralisering kommit med i provet. Bör undersökas vidare. Proven 72 (172) och 73 (173) kommer från en bergtäkt på granit. Medelvärdet från fyra analyser på material från täkten ger 24 g/t As vilket i stort sett är detsamma som moränen i omgivningen innehåller. Nordväst om täkten är arsenikhalterna i morän ännu högre. Sannolikt innehåller de flesta bergarter i täktens omgivning höga halter arsenik, sannolikt ännu högre än 24 g/t. Det finns knappast något skäl att gå vidare med undersökningen då ett flertal bergarter i täkten omgivning innehåller anomala halter arsenik. metall heller. Möjligheten av kontaminering kan inte uteslutas. Täkten skulle behöva provtas vidare. Prov 183 innehåller något förhöjda halter arsenik samt koppar och bly. Svaga förhöjningar av antimon och vismut tyder på någon form av mineralisering, oklart vilken. Bör undersökas vidare. Proven 189 innehåller höga halter arsenik men visar inga förhöjningar på några andra element. Orsaken till de förhöjda arsenikhalterna bör undersökas. Prov 183 och 189 har inte omanalyserats. För omanalyserade prov är provnumret för omanalysen inom parentes. Kommentar;Det råder knappast någon diskussion om att de tre grundämnena arsenik, kadmium och kvicksilver är mycket giftiga och det är en viktig uppgift för både industriidkare och övervakande myndigheter att se till att de inte sprids i vår miljö. Aktivitetsindex Uran och torium är radioaktiva grundämnen som sönderfaller spontant till lättare grundämnen och sänder samtidigt ut olika former av radioaktiv strålning i form av α, β och γ strålning. Uran består av två naturligt förekommande isotoper, torium av en isotop (tabell x). Naturligt förekommande kalium består av tre isotoper varav en, K 40, utgör 0,0117% av allt kalium och är radioaktiv. Eftersom uran, torium och kalium-40 orsakar radioaktiv strålning och uran och torium producerar den radioaktiva gasen radon under sönderfallet så utgör de ett miljö- och hälsoproblem. För att få ett samlat mått på en bergarts förmåga att avge radioaktiv strålning har ett så kallat aktivitetsindex som räknas fram från en bergarts kemiska sammansättning eller från strålningsmätning tagit fram, se nedan. Prov 22 (166) består av borrkax från en täkt i kalksten. Borrkaxet innehåller höga halter arsenik, koppar och kobolt. Fem knackprover från samma täkt (prov 17-21) visar enbart svaga förhöjningar av dessa metaller. Det är omöjligt att förklara varför enbart borrkaxprovet innehåller höga metallhalter. Möjligen har någon Cu-Co-As mineraliserad gång borrats eller så har provet kontaminerats på något sätt. Bör undersökas vidare. Prov 77 (174) kommer från en bergtäkt i vulkanit och innehåller något förhöjda kadmiumhalter. Märkligt nog så är ett dubbelprov från samma täkt (prov 76) helt tom på kadmium och innehåller inte höga halter av någon annan SEKRETESS Samtliga prov har avkodas före rapportering men respektive täktinnehavare får förstås veta analysresultatet.

7 Materialkarakterisering Positive list för restmaterial etapp II MinBas projekt 3.2b Anders Hallberg Sveriges geologiska undersökning Analyser Krossade bergartsprov från täkter i fraktionerna 1-2 mm, 1-4 mm etc. har delats med neddelningsapparat till c gram som sedan sänts till ALS Chemex,s provberedningsstation i Piteå för vidare behandling. Block- och knackprover från täkter har först krossats med käftkross och sedan neddelats enligt ovan. På Als Chemex station i Piteå har proverna malt i stålfat och sedan skickats till ALS Chemex,s laboratorium i Vancouver, Kanada för analys. De metoder som beställts från ALS Chemex* är puverisering i malfat (PUL31) och en så kallad Komplett karaktärisering med beteckningen CCP-PKG01. Den kompletta karaktäriseringen innehåller ett flertal provuppslutningsmetoder och analyser; 1. ME-ICP06 Provuppslutning genom sammansmältning med litiumborat i ugn för att bryta ner silikater, upplösning i syra, analys med ICP-AES. Denna metod behövs för att lösa hela provet före analys. Nackdelen är att vissa lättflyktiga element kan försvinna under provuppslutningen, t.ex. kvicksilver och zink. Metoden är inte så bra för element som är bundna till svavel i form av sulfider. - Analyserade element: SiO2, Al2O3, Fe2O3, CaO, MgO, Na2O, K2O, Cr2O3, TiO2, MnO, P2O5, SrO, BaO, 2. ME-MS81 Neddelningsapparat Ett antal omprov har efter neddelning malts i volframkarbidfat på SGU för att undersöka kromkontaminering från de malfat som ALS Chemex använder i Piteå. Provuppslutning genom sammansmältning med litiumborat för att bryta ner silikater, upplösning i syra, analys med ICP-MS. På samma vis som ovan krävs denna metod för att lösa upp hela provet. ICP-MS är en mycket noggrannare metod än ICP-AES, något som krävs för att analysera spårhalter av olika element. - Analyserade element: Ba, Cr, Cs, Ga, Hf, Nb, Rb, Sn, Sr, Ta, Th, Tl, U, V, W, Zr och sällsynta jordartsmetaller (REE) 3. ME-4ACD81 Provuppslutning med fyra syror, fluorvätesyra, salpetersyra, perklorsyra och saltsyra, som nästan helt löser upp provet före analys. Analys med ICP-AES. Fyra syrormetoden är bra för att lösa ut sulfidbundna metaller. - Analyserade element: Ag, Co, Cu, Mo, Ni, Pb, Zn 4. ME-MS42 Två malfat, volframkarbidfat till vänster och stålfat till höger Provuppslutning eller snarare lakning med aqua regia (kungsvatten), som är en blandning av salpetersyra och saltsyra. Denna provupplösning är inte lika aggressiv som fyra syror och förmår inte att lösa hela provet. Däremot är den lämplig för att lösa ut sulfidbundna element och volatila element som arsenik och kvicksilver. Analys med ICP-AES - Analyserade element: As, Bi, Hg, Sb, Se, Te

8 5. S-IR08 och C-IR07 Totalsvavel- och totalkolanalys med LECO. Detta är den bästa, snabbaste och billigaste metoden för att analysera svavel och kol, element som annars är svåranalyserade. - Analyserade element: C, S 6. OA-GRA05 Loss of Ignition (allt som drivs ut vid upphettning till 1010oC, mest vatten) Neutraliseringspotential För att bestämma om en bergart har förmågan att neutralisera den svavelsyra som kan uppkomma om sulfider i bergarterna vittrar har ett så kallat ABA-test utförts. Testet gjordes på ett prov med en svavelhalt på c. 0,4%. I en ABA analys (Acid-Base Accouting, sv. syra-bas beräkning) så beräknas provets förmåga att producera svavelsyra och provets förmåga att neutralisera denna syra eller neutraliseringspotentialen. (*) Analyserna finns beskrivna (på engelska) i ALS Chemex analyskatalog som kan hämtas som pdf-fil från företagets hemsida Schedules.aspx

9 kemisk formel enhet Namn analysmetod SiO2 % Kiseloxid ME-ICP06 Al2O3 % Aluminiumoxid ME-ICP06 Fe2O3 % Järnoxid ME-ICP06 CaO % Kalciumoxid ME-ICP06 MgO % Magnesiumoxid ME-ICP06 Na2O % Natriumoxid ME-ICP06 K2O % Kaliumoxid ME-ICP06 Cr2O3 % Kromoxid ME-ICP06 TiO2 % Titanoxid ME-ICP06 MnO % Manganoxid ME-ICP06 P2O5 % Fosforoxid ME-ICP06 SrO % Strontiumoxid ME-ICP06 BaO % Bariumoxid ME-ICP06 C % Kol C-IR07 S % Svavel S-IR08 Ba ppm Barium ME-MS81 Ce ppm Cerium ME-MS81 Cr ppm Krom ME-MS81 Cs ppm Cesium ME-MS81 Dy ppm Dysprosium ME-MS81 Er ppm Erbium ME-MS81 Eu ppm Europium ME-MS81 Ga ppm Gallium ME-MS81 Gd ppm Gadolinium ME-MS81 Hf ppm Hafnium ME-MS81 Ho ppm Holmium ME-MS81 La ppm Lantan ME-MS81 Lu ppm Lutetium ME-MS81 Nb ppm Niob ME-MS81 Nd ppm Neodymium ME-MS81 Pr ppm Praseodym ME-MS81 Rb ppm Rubidium ME-MS81 Sm ppm Samarium ME-MS81 Sn ppm Tenn ME-MS81 Sr ppm Strontium ME-MS81 Ta ppm Tantal ME-MS81 Tb ppm Terbium ME-MS81 Th ppm Torium ME-MS81 Tl ppm Tallium ME-MS81 Tm ppm Tulium ME-MS81 U ppm Uran ME-MS81 V ppm Vanadin ME-MS81 W ppm Volfram ME-MS81 Y ppm Yttrium ME-MS81 Yb ppm Ytterbium ME-MS81 Zr ppm Zirkonium ME-MS81 As ppm Arsenik ME-MS42 Bi ppm Vismut ME-MS42 Hg ppm Kvicksilver ME-MS42 Sb ppm Antimon ME-MS42 Se ppm Selen ME-MS42 Te ppm Tellur ME-MS42 LOI % Loss of Ignition OA-GRA05 Total % Totalhalt oxider TOT-ICP06 Ag ppm Silver ME-4ACD81 Cd ppm Kadmium ME-4ACD81 Co ppm Kobolt ME-4ACD81 Cu ppm Koppar ME-4ACD81 Mo ppm Molybden ME-4ACD81 Ni ppm Nickel ME-4ACD81 Pb ppm Bly ME-4ACD81 Zn ppm Zink ME-4ACD81

10 Materialkarakterisering Positive list för restmaterial etapp II MinBas projekt 3.2b Anders Hallberg Sveriges geologiska undersökning Överkurs bergartsklassificering Vid rapportering av resultaten från en bergartsanalys brukar de så kallade huvudelementen anges som oxider och inte som element (SiO 2 i stället för Si, Na 2 O i stället för Na, Fe 2 O 3 i stället för Fe o.s.v.). Huvudelementen är de element som utgör huvuddelen av en bergart. Till dem räknas vanligen kisel, aluminium, kalcium, magnesium, natrium, kalium, järn, svavel, kol, titan, mangan, fosfor och ibland även barium, krom, o.s.v. Skälet till att de anges som oxider är helt enkelt att elementen i en bergart nästan alltid förekommer som oxider. Vanligtvis förekommer oxiderna i tiondelar av en procent (TiO2, MnO, P2O5) upp till nära hundra procent SiO2. Spårelement och sällsynta element anges vanligen i enheten ppm som betyder parts per million eller miljondelar på svenska. En ppm = ett gram/ton eller ett mg/kg. Samtliga analyserade element med kemisk formel och analysmetod finns i slutet av Appendix Analyser. Bergarter Samtliga bergarter kan indelas i tre huvudgrupper, magmatiska bergarter, sedimentära bergarter och metamorfa bergarter. Magmatiska bergarter kommer från en magma eller bergartssmälta som antigen stelnar djupt nere i berggrunden och bildar intrusiva bergarter eller komma ut på markytan och bilda en vulkanisk bergart. Exempel på intrusiva magmatiska bergarter är graniter, diabaser och gabbrobergarter. Sedimentära bergarter består av material som sedimenterat på land eller i vatten och sedan stelnat till en bergart. Kalkstenar, gråvackor, skiffrar och sandstenar är exempel på sedimentära bergarter. Metamorfa bergarter är bergarter som påverkats av hög temperatur och/eller stort tryck och kristalliserat om. Gnejser och migmatiter är exempel på metamorfa bergarter. Huvuddelen av de prov som analyserats i projektet är graniter, diabaser och kalkstenar. Enkel klassificering SiO 2 -halten Ett av de vanligaste mineral som finns i vanliga bergarter är kvarts med kemisk beteckning SiO 2, kiseloxid alltså. Genom att se på SiO 2 -halten kan man grov avgöra bergart men det finns också en del fallgropar. I figur X är SiO 2 - halten från alla analyser från undersökningen plottade. Prov med riktigt låga SiO 2 -halter är olika karbonatbergarter (kalksten, marmor och dolomit), prov med SiO 2 -halter över 80 % är kvartsiter och sandstenar. Figurer över SiO 2 -halten på alla prov som ingår i projektet nederst på sidan

11 Enkel klassificering av karbonatbergarter En enkel klassificering av karbonatbergarterna görs genom att plotta CaO halten mot MgO halten och jämföra med CaO och MgO halterna för ren kalcit och dolomit. Som framgår av figuren består inget av proven av karbonatbergarter av helt ren dolomit eller kalcit men uppdelningen mellan karbonatbergarter av dolomit respektive kalcit blir ändå tydlig. De prov som avviker stort från ren kalcit respektive dolomit innehåller en hel del annat material som vulkanaska, sediment eller i vissa fall sulfidmineraliseringar. CIPW-norm Ett annat vanligt mineral är albit med den kemiska formeln NaAlSi 3 O 8. Formel kan skrivas om i oxidform och blir då ½ Na 2 O + ½ Al 2 O SiO 2, tre oxider. Denna operation kan göras för de flesta vanliga bergartsbildande mineral. Notera dock att detta inte gäller för alla bergarter. Om man skriver en analys av en sulfidmalm som oxider blir det helt galet eftersom huvudelementen i en sulfidmalm förekommer i kemisk förening med svavel och inte med syre, sulfider i stället för oxider. Karbonatbergarter som kalksten och dolomitmarmor går däremot utmärkt att skriva som oxider; förhållande gäller för samtliga oxider som rapporteras i en kemisk analys. För att ändå kunna beräkna en så kallad normativ mineralsammansättning har den så kallade CIPW-normen utvecklats. Där beräknar man oxiderna till en uppsättning fastställda mineral som antas återspegla en bergarts mineraluppsättning. Det går att hämta CIPWberäkningar i Excelformat på nätet, sök på CIPW norm så hittar ni flera. Den jag använt till figurerna nedan kommer från; Northeastern Illinois University Chicago på I figuren nedan har jag använt analysresultatet från en av de tre standardprov som ingått i varje analysomgång. Tre exempel i slutet på detta dokument. Streckeisen diagram Streckeisendiagram används för att klassificera intrusiva bergarter ( graniter, granodioriter, gabbro, diabaser etc) baserat på bergartens mineralsammansättning. Mineralsammansättningen ska bestämmas genom punkträkning i mikroskop, en så kallad modalanalys. Om man har tillgång till en modalanalys så går det lätt att bestämma bergarten genom att plotta data i diagrammet. Q=kvartshalten, A=alkalifältspater (albit+mikroklin+..) och P=alla plagioklaser. Samtliga data måste först normaliseras till 100% och sedan är det bara att plotta i triangeldiagrammet CaCO 3 => CaO + CO 2 CaMg (CO 3 ) 2 => CaO + MgO + 2CO 2 Att skriva om formeln från ett minerals kemiska sammansättning till oxidform går lätt, att skriva om oxider till mineral är inte lika lätt. Enligt exemplet ovan så kan magnesiumhalten i dolomit (CaMg (CO 3 ) 2 ) skrivas om till MgO men det finns andra mineral som också innehåller magnesium som kan skrivas om till MgO, exemelvis olivin. Dolomit: CaMg (CO 3 ) 2 => CaO + MgO + 2CO 2 Olivin: Mg2SiO4 => 2MgO + SiO2 Det går inte att avgöra från en kemisk analys om oxiden MgO härstammar från dolomit eller från olivin. Samma. Att använda mineralsammansättningen från en normberäkning är egentligen inte korrekt och kan medför fel i bergartsbestämningen. Detta beror på att CIPW-normen tvingar in analysresultaten i en i förväg bestämd mineraluppsättning. Det betyder att den mineraluppsättning

12 som ges av norm-beräkningen inte nödvändigtvis är den mineralsammansättning som finns i provet. Som exempel kan ett av de standardprov (NOT) som ingår i de kemiska analyserna. Bergarten är en tonalit men i Streckeisen diagrammet plattar den som en granodiorit. Detta beror på att bergartens kaliuminnehåll (som K 2 O), som sannolikt återfinns i svart glimmer (biotit), räknas av programmet som kalifältspat (ortoklas). Det ger bergarten ett allför högt innehåll av alkalifältspat vilket medför att punkten flyttas vänsterut in i granodiorit-fältet. En tidigare gjord punkträkning av provet visar att det innehåller 24% kvarts, 1% kalifältspat och 36 % plagiokals samt biotit och hornblände. Den runda röd cirkeln visar provets läge från punkträkningen. TAS-diagram Ett enkelt sätt att klassificera vulkaniska bergarter är det så kallade total alkali silica (TAS) diagrammet. Där plottas summan av kaliumoxid och natriumoxid mot mängden kiseloxid (K 2 O + Na 2 O mot SiO 2 ). Diagrammet är egentligen till för vulkaniska bergarter men eftersom det egnetligen bara är bildningsmiljön och kornstorleken som skiljer intrusiva och extrusiva bergarter åt, de har ett gemensamt magmatiskt ursprung, så fungerar det också för intrusiva bergarter. Winchester-Floyd diagram Dessa klassificeringsdiagram är mer avancerade och använder sig av fler element, bland annat immobila element, det vill säga element som inte påverkas av omvandlingar. Diagrammen är baserade på och avsedda för vulkaniska bergarter men av samma skäl som för TAS-diagrammet så ger diagrammen ändå ett svar på bergartens tillhörighet. I figurerna finns de tre standardproverna plottade. I figuren finns de tre standardproverna plottade.

13 Kopia av norm3 Norm Calculation Program Program run: HELP Sample Number: BAG Rock Correction Corrected Normative Weight % Volume % Analysis Factors Analysis Minerals Norm Norm SiO2 50,2 % Total=100%? Y/N Y 52,32 Quartz 3,00 3,39 TiO2 1,14 % Fe3+/(Total Iron) 0,1 1,19 Plagioclase 45,51 50,11 Al2O3 15,45 % 16,10 Orthoclase 10,99 12,82 Fe2O3 11,85 % Total Fe as FeO 10,66 1,23 Nepheline FeO % Desired Fe2O3 1,19 10,00 Leucite MnO 0,2 % Desired FeO 9,60 0,21 Kalsilite MgO 5,66 % Weight corr. factor 1,042 5,90 Corundum CaO 8,69 % 9,06 Diopside 10,58 9,37 Na2O 1,71 % 1,78 Hypersthene 25,11 21,14 K2O 1,78 % 1,86 Wollastonite P2O5 0,29 % Zero values not shown 0,30 Olivine CO2 % Larnite SO3 % Acmite S 0,05 % 0,05 K2SiO3 F % Norm calculation checks: Na2SiO3 Cl % Norm seems OK Rutile Sr 490 ppm 0,06 Ilmenite 2,26 1,42 Ba 311 ppm 0,03 Magnetite 1,78 1,02 Ni 2 ppm Hematite Cr 50 ppm 0,01 Apatite 0,70 0,65 Zr 65 ppm 0,01 Zircon 0,01 0,01 Total 97,02 100,11 Perovskite Chromite 0,01 0,01 Sphene Pyrite 0,11 0,06 Halite Fluorite Anhydrite Na2SO4 Calcite Na2CO3 Total 100,06 100,00 Fe3+/(Total Fe) in rock 10,0 10,0 Mg/(Mg+Total Fe) in rock 48,6 48,6 Mg/(Mg+Fe2+) in rock 51,3 51,3 Mg/(Mg+Fe2+) in silicates 55,2 55,2 Ca/(Ca+Na) in rock 73,8 73,8 Ca/(Ca+Na) in plagioclase 65,6 65,6 Differentiation Index 59,5 66,3 Calculated density, g/cc 2,99 2,99 Calculated liquid density 2,67 2,67 Calculated viscosity, dry 2,8 2,8 Calculated viscosity, wet 2,7 2,7 Estimated liquidus temp Estimated H2O content 0,56 0,56 This program was written by Kurt Hollocher, Geology Department, Union College, Schenectady, NY, 12308, hollochk@union.edu

14 Kopia av norm3 Norm Calculation Program Program run: HELP Sample Number: ARG Rock Correction Corrected Normative Weight % Volume % Analysis Factors Analysis Minerals Norm Norm SiO2 73,5 % Total=100%? Y/N Y 77,47 Quartz 38,68 38,80 TiO2 0,04 % Fe3+/(Total Iron) 0,1 0,04 Plagioclase 31,99 32,30 Al2O3 11,7 % 12,33 Orthoclase 25,18 26,14 Fe2O3 1,78 % Total Fe as FeO 1,60 0,19 Nepheline FeO % Desired Fe2O3 0,18 1,52 Leucite MnO 0,04 % Desired FeO 1,44 0,04 Kalsilite MgO 0,08 % Weight corr. factor 1,054 0,08 Corundum 0,94 0,63 CaO 0,6 % 0,63 Diopside Na2O 3,23 % 3,40 Hypersthene 2,80 1,91 K2O 4,04 % 4,26 Wollastonite P2O5 % Zero values not shown Olivine CO2 % Larnite SO3 % Acmite S 0,02 % 0,02 K2SiO3 F % Norm calculation checks: Na2SiO3 Cl % Norm seems OK Rutile Sr 67,2 ppm 0,01 Ilmenite 0,08 0,04 Ba 401 ppm 0,04 Magnetite 0,28 0,14 Ni 4 ppm Hematite Cr 20 ppm Apatite Zr 106 ppm 0,01 Zircon 0,01 0,01 Total 95,03 100,04 Perovskite Chromite Sphene Pyrite 0,04 0,02 Halite Fluorite Anhydrite Na2SO4 Calcite Na2CO3 Total 100,00 99,99 Fe3+/(Total Fe) in rock 10,1 10,1 Mg/(Mg+Total Fe) in rock 7,8 7,8 Mg/(Mg+Fe2+) in rock 8,6 8,6 Mg/(Mg+Fe2+) in silicates 9,1 9,1 Ca/(Ca+Na) in rock 9,3 9,3 Ca/(Ca+Na) in plagioclase 9,6 9,6 Differentiation Index 95,9 97,2 Calculated density, g/cc 2,66 2,66 Calculated liquid density 2,36 2,36 Calculated viscosity, dry 12,0 12,0 Calculated viscosity, wet 7,9 7,9 Estimated liquidus temp Estimated H2O content 4,84 4,84 This program was written by Kurt Hollocher, Geology Department, Union College, Schenectady, NY, 12308, hollochk@union.edu

15 Kopia av norm3 Norm Calculation Program Program run: HELP Sample Number: NOT Rock Correction Corrected Normative Weight % Volume % Analysis Factors Analysis Minerals Norm Norm SiO2 61,5 % Total=100%? Y/N Y 63,65 Quartz 21,22 22,62 TiO2 0,64 % Fe3+/(Total Iron) 0,1 0,66 Plagioclase 44,57 46,72 Al2O3 14,65 % 15,16 Orthoclase 12,82 14,15 Fe2O3 7,33 % Total Fe as FeO 6,60 0,76 Nepheline FeO % Desired Fe2O3 0,73 6,14 Leucite MnO 0,12 % Desired FeO 5,94 0,12 Kalsilite MgO 2,74 % Weight corr. factor 1,035 2,84 Corundum CaO 5,69 % 5,89 Diopside 3,73 3,10 Na2O 2,34 % 2,42 Hypersthene 14,92 11,72 K2O 2,1 % 2,17 Wollastonite P2O5 0,14 % Zero values not shown 0,14 Olivine CO2 % Larnite SO3 % Acmite S 0,03 % 0,03 K2SiO3 F % Norm calculation checks: Na2SiO3 Cl % Norm seems OK Rutile Sr 395 ppm 0,05 Ilmenite 1,25 0,75 Ba 537 ppm 0,06 Magnetite 1,10 0,60 Ni 11 ppm Hematite Cr 60 ppm 0,01 Apatite 0,32 0,29 Zr 167 ppm 0,02 Zircon 0,03 0,02 Total 97,28 100,12 Perovskite Chromite 0,01 0,01 Sphene Pyrite 0,06 0,04 Halite Fluorite Anhydrite Na2SO4 Calcite Na2CO3 Total 100,03 100,02 Fe3+/(Total Fe) in rock 10,0 10,0 Mg/(Mg+Total Fe) in rock 42,6 42,6 Mg/(Mg+Fe2+) in rock 45,2 45,2 Mg/(Mg+Fe2+) in silicates 48,9 48,9 Ca/(Ca+Na) in rock 57,4 57,4 Ca/(Ca+Na) in plagioclase 52,6 52,6 Differentiation Index 78,6 83,5 Calculated density, g/cc 2,83 2,83 Calculated liquid density 2,54 2,54 Calculated viscosity, dry 5,9 5,9 Calculated viscosity, wet 5,1 5,1 Estimated liquidus temp Estimated H2O content 2,09 2,09 This program was written by Kurt Hollocher, Geology Department, Union College, Schenectady, NY, 12308, hollochk@union.edu

16 # Aktivitetsindex Nivåer för mindre än ringa risk (ppm) 10 0,1 0,2 0, A.I. K (%) Th (ppm) U (ppm) As Hg Cd S (%) Pb Cu Cr Ni Zn 1 0,65 2,0 11,6 5,1 1,5 0,007 <0.5 0, ,17 1,0 2,1 0,6 0,5 <0.005 <0.5 0, ,21 3,2 23,3 9,9 0,5 <0.005 <0.5 0, ,12 2,9 21,4 9,1 0,6 <0.005 <0.5 0, ,60 2,5 8,4 4,1 0,4 <0.005 <0.5 0, ,59 2,6 9,4 3,0 0,7 <0.005 <0.5 0, ,64 4,6 35,3 11,0 1,2 <0.005 <0.5 0, ,56 4,6 33,6 9,5 1 <0.005 <0.5 0, ,62 4,2 58,9 23,8 0,8 <0.005 <0.5 0,01 32 <1 120 < ,66 2,0 11,2 5,4 0,9 <0.005 <0.5 0, ,59 2,4 8,0 4,2 0,4 <0.005 <0.5 0, ,58 2,6 9,4 2,8 0,7 <0.005 <0.5 0, ,77 3,7 11,2 3,9 0,7 <0.005 <0.5 0, ,29 1,5 3,7 1,4 1 <0.005 <0.5 0, ,43 1,8 7,3 2,3 2,9 <0.005 <0.5 0, ,65 2,9 11,2 3,0 5,5 <0.005 <0.5 0, ,11 0,4 2,6 0,3 1,7 <0.005 <0.5 0, ,11 0,5 2,4 0,3 <0.1 <0.005 <0.5 0, ,13 0,6 2,6 0,3 <0.1 <0.005 <0.5 0, ,11 0,4 2,4 0,3 <0.1 <0.005 <0.5 0, ,32 0,3 2,7 5,5 9,1 0,008 <0.5 0, ,25 0,3 2,6 3,8 72,1 0,009 <0.5 0, ,91 4,1 54,0 9,3 0,3 <0.005 <0.5 0, ,83 4,2 44,8 11,7 0,2 <0.005 <0.5 0, ,15 4,3 71,6 5,9 0,5 <0.005 <0.5 0, ,27 4,3 66,4 11,7 0,3 0,015 <0.5 0, ,75 4,3 56,3 3,8 0,2 <0.005 <0.5 0, ,19 1,1 2,2 0,7 2,1 <0.005 <0.5 0, ,12 0,3 1,7 1,2 2,2 <0.005 <0.5 0, ,89 3,9 50,9 11,0 0,7 <0.005 <0.5 0, ,82 3,9 48,3 10,5 1,1 <0.005 <0.5 0, ,26 3,0 34,9 5,6 0,6 <0.005 <0.5 0, ,23 3,0 33,8 5,6 0,5 <0.005 <0.5 0, ,70 2,7 11,5 4,6 0,3 <0.005 <0.5 0, ,57 2,2 7,7 4,3 0,5 <0.005 <0.5 0, ,68 2,6 11,0 4,5 0,2 <0.005 <0.5 0, ,58 2,2 8,6 4,3 0,4 <0.005 <0.5 0, ,04 4,1 55,0 12,0 0,8 <0.005 <0.5 0, ,00 4,2 53,3 11,5 0,7 <0.005 <0.5 0, ,56 2,5 9,3 2,8 0,2 <0.005 <0.5 0, ,58 2,5 9,9 2,9 0,1 <0.005 <0.5 0, ,03 0,1 0,5 0,2 <0.1 <0.005 <0.5 < < ,05 0,0 0,3 0,9 <0.1 <0.005 <0.5 < < ,06 0,3 0,7 0,4 <0.1 <0.005 <0.5 0, < ,17 0,8 3,6 0,4 <0.1 <0.005 <0.5 0, ,02 0,0 0,5 0,1 <0.1 0,11 6,1 0, < ,13 0,3 2,5 1,0 5 < ,1 0,

17 # Aktivitetsindex Nivåer för mindre än ringa risk (ppm) 10 0,1 0,2 0, A.I. K (%) Th (ppm) U (ppm) As Hg Cd S (%) Pb Cu Cr Ni Zn 48 0,02 0,1 0,4 0,2 2,6 <0.005 <0.5 < < ,04 0,1 1,0 0,4 3 <0.005 <0.5 < < ,12 0,4 2,6 0,6 1,2 <0.005 <0.5 0, ,18 0,5 3,8 1,4 20,7 > ,8 0, < ,03 0,1 0,8 0,2 1 0,024 <0.5 < < ,02 0,1 0,3 0,1 0,5 0,105 <0.5 < < ,05 0,1 1,1 0,4 0,3 0,025 <0.5 < < ,19 0,9 3,3 0,6 <0.1 0,023 <0.5 0, ,17 0,8 2,9 0,5 0,4 0,011 <0.5 < < ,26 0,8 2,6 3,0 0,4 0,019 <0.5 0, ,13 0,5 2,9 0,3 <0.1 0,013 <0.5 0, ,13 0,5 2,8 0,3 <0.1 0,014 <0.5 < ,62 3,7 8,6 1,5 1,3 0,014 <0.5 0, ,17 1,0 1,8 0,6 0,2 0,009 <0.5 0, ,44 2,2 5,4 2,5 1,4 0,009 <0.5 0, ,45 2,3 4,9 2,6 0,5 0,008 <0.5 0, ,32 4,4 58,1 16,7 1,3 0,008 <0.5 0, ,27 4,4 57,2 15,7 0,4 0,009 <0.5 0, ,02 4,0 17,6 6,1 1 0,005 <0.5 0, ,04 4,0 17,9 6,4 0,7 0,009 <0.5 < ,85 3,1 15,5 5,1 1 0,011 <0.5 0, ,88 2,9 18,3 5,1 0,5 0,006 <0.5 0, ,06 4,0 18,5 6,5 4,5 0,016 <0.5 < ,06 4,0 19,0 6,4 4,3 0,019 <0.5 0, ,82 3,7 11,0 5,2 17,4 0,012 <0.5 0, ,80 3,6 11,0 4,9 25,8 0,012 <0.5 0, ,70 5,4 98,1 3,5 0,5 0,007 <0.5 < < ,77 5,4 101,0 3,7 0,2 0,009 <0.5 0,01 32 < ,73 3,5 10,6 3,8 7,7 0,014 <0.5 0, ,65 2,8 10,1 3,8 13,4 0,014 0,6 0, ,61 2,4 11,2 3,4 5,7 0,01 <0.5 0, ,79 3,0 15,1 4,2 6,6 0,009 <0.5 0, ,23 1,1 2,9 1,5 3,6 0,007 <0.5 < ,24 1,1 2,9 1,5 3,8 0,013 <0.5 0, ,33 1,8 4,3 1,6 0,6 0,008 <0.5 0, ,37 1,8 5,3 1,8 1,2 0,005 <0.5 0, ,83 3,4 7,9 7,6 1,5 0,016 <0.5 0, ,02 3,3 8,7 12,2 1,9 0,01 <0.5 0, ,36 1,9 4,7 1,8 0,5 0,007 <0.5 <0.01 < ,38 1,9 5,0 2,0 0,6 0,006 <0.5 0, ,19 1,1 2,3 0,7 0,3 <0.005 <0.5 0, ,20 1,1 2,3 0,7 <0.1 0,008 <0.5 0, ,20 1,2 2,1 0,7 0,1 <0.005 <0.5 0, ,19 1,2 1,9 0,6 <0.1 0,008 <0.5 0, ,20 1,3 1,7 0,6 0,7 <0.005 <0.5 0, ,20 1,3 1,7 0,6 0,1 0,147 <0.5 0, ,10 4,4 53,7 13,4 0,7 <0.005 <0.5 <

18 # Aktivitetsindex Nivåer för mindre än ringa risk (ppm) 10 0,1 0,2 0, A.I. K (%) Th (ppm) U (ppm) As Hg Cd S (%) Pb Cu Cr Ni Zn 95 1,96 4,3 46,8 13,7 0,1 <0.005 <0.5 < ,70 4,6 55,6 2,1 0,2 <0.005 <0.5 0, ,94 4,2 12,9 5,8 0,2 0,008 <0.5 0, ,99 4,0 16,1 6,1 0,4 0,006 <0.5 0, ,04 3,4 22,0 5,9 0,6 <0.005 <0.5 0, ,80 4,1 39,0 14,1 0,3 <0.005 <0.5 0, ,78 3,8 34,4 16,7 0,1 0,007 <0.5 0, ,60 3,9 48,4 29,4 0,2 <0.005 <0.5 0, ,30 4,0 21,5 11,0 0,1 <0.005 <0.5 0, ,14 1,0 1,1 0,4 0,1 <0.005 <0.5 0,11 < ,15 1,0 1,1 0,6 0,1 0,011 <0.5 0, ,60 3,5 9,5 1,0 <0.1 <0.005 <0.5 0, ,55 3,5 7,7 0,6 <0.1 <0.005 <0.5 0, ,49 3,4 5,7 0,6 <0.1 <0.005 <0.5 0, ,73 3,4 11,2 3,7 0,1 <0.005 <0.5 0, ,28 1,5 3,4 1,4 0,6 <0.005 <0.5 0,04 < ,41 1,8 6,3 2,2 2,4 <0.005 <0.5 0, ,12 0,5 2,7 0,3 <0.1 0,012 <0.5 <0.01 < ,20 0,9 3,2 0,9 4,2 0,009 <0.5 0,09 < ,11 0,3 2,4 0,8 <0.1 0,009 <0.5 <0.01 < ,06 0,1 1,9 0,1 0,1 0,006 <0.5 0,02 < ,08 0,2 1,2 0,9 <0.1 0,005 <0.5 <0.01 <2 <1 10 < ,08 0,3 1,2 0,7 <0.1 <0.005 <0.5 <0.01 <2 <1 10 < ,19 1,2 2,2 0,4 0,1 <0.005 <0.5 <0.01 < < ,21 1,3 2,6 0,6 0,3 0,005 <0.5 <0.01 < < ,13 0,3 2,0 1,4 <0.1 0,014 <0.5 0,06 < < ,10 0,2 1,5 1,2 <0.1 <0.005 <0.5 0,04 < < ,73 2,9 15,2 2,9 0,1 <0.005 <0.5 0, ,71 3,0 12,9 3,4 0,1 <0.005 <0.5 0, ,77 2,9 14,6 4,2 0,3 <0.005 <0.5 0, ,41 3,6 35,1 7,9 <0.1 <0.005 <0.5 0, ,67 2,5 14,4 2,9 0,2 <0.005 <0.5 0, ,98 3,1 24,6 3,9 0,4 <0.005 <0.5 0, ,77 2,6 16,0 4,1 1,8 <0.005 <0.5 0, ,95 2,9 20,2 5,6 0,2 <0.005 <0.5 0, < ,01 4,0 18,1 5,5 1,3 <0.005 <0.5 0, ,86 3,0 14,6 6,0 <0.1 <0.005 <0.5 < ,19 0,7 3,8 1,0 8,2 <0.005 <0.5 0, ,05 0,2 0,8 0,2 <0.1 <0.005 <0.5 0, ,70 3,1 13,8 2,4 <0.1 <0.005 <0.5 0, ,21 4,2 57,3 14,9 0,4 <0.005 <0.5 < < ,93 4,1 44,7 14,3 <0.1 0,018 <0.5 0, < ,51 4,6 1,2 0,4 <0.1 <0.005 <0.5 0, < ,51 4,5 1,2 0,4 0,1 <0.005 <0.5 0, < ,19 1,2 2,1 0,7 <0.1 <0.005 <0.5 0,08 < ,21 1,2 2,3 0,8 1 0,009 <0.5 0, ,86 4,0 41,4 14,8 <0.1 <0.005 <0.5 0, <1 28

19 # Aktivitetsindex Nivåer för mindre än ringa risk (ppm) 10 0,1 0,2 0, A.I. K (%) Th (ppm) U (ppm) As Hg Cd S (%) Pb Cu Cr Ni Zn 142 2,48 4,0 59,3 20,9 0,2 0,007 <0.5 < < ,45 2,1 7,9 1,7 <0.1 <0.005 <0.5 0, ,83 4,1 16,1 2,0 0,1 <0.005 <0.5 0, ,60 3,5 42,6 9,0 <0.1 <0.005 <0.5 0, < ,14 4,0 23,7 5,6 <0.1 <0.005 <0.5 0, ,05 3,8 24,7 3,8 0,1 <0.005 <0.5 0, ,00 3,7 22,6 3,8 0,1 <0.005 <0.5 0, ,12 0,2 2,8 0,9 <0.1 0,007 <0.5 0, ,03 0,0 0,6 0,4 <0.1 0,007 <0.5 < < ,67 3,0 9,8 4,0 1,1 <0.005 <0.5 0, ,69 3,2 9,1 4,2 1 <0.005 <0.5 0, ,60 2,8 7,9 3,6 0,3 <0.005 <0.5 0, ,56 2,9 6,3 3,1 0,5 <0.005 <0.5 0, ,36 1,6 6,2 1,7 4 <0.005 <0.5 < ,37 1,6 6,5 1,8 4,4 <0.005 <0.5 < ,50 2,4 7,8 2,2 3,5 0,08 <0.5 0, ,50 2,4 7,8 2,2 3,1 0,077 <0.5 0, ,55 3,0 7,0 2,2 1,2 0,079 <0.5 < ,82 3,6 12,0 4,9 0,2 0,035 <0.5 0, < ,21 4,2 23,7 7,0 <0.1 0,097 <0.5 < <10 < ,83 3,6 13,0 4,5 0,1 <0.005 <0.5 < ,28 1,5 3,5 1,3 0,4 <0.005 <0.5 0, ,41 1,7 6,7 2,2 2 <0.005 <0.5 0, ,16 0,9 2,0 0,6 0,1 0,021 <0.5 0, ,24 0,4 2,3 3,5 59,9 0,009 <0.5 0, ,60 2,2 7,5 5,3 0,8 0,042 <0.5 0, ,01 0,0 0,2 0,0 <0.1 0,071 3,9 0, <10 < ,12 0,3 2,4 1,1 2 0, , ,15 0,4 3,3 1,0 13 > ,9 0, <10 < ,01 0,1 0,1 0,0 <0.1 0,092 <0.5 < <10 < ,77 3,5 10,6 4,6 28,1 0,281 <0.5 < ,75 3,5 10,3 4,4 24,4 0,207 <0.5 0, ,60 2,6 9,2 3,5 13,5 0,127 0,6 < ,68 2,4 13,5 3,9 5,3 0,092 <0.5 < ,37 1,8 5,2 1,8 0,5 0,088 <0.5 0, ,95 3,2 7,9 11,1 1,4 0,123 <0.5 0, ,21 1,1 2,6 0,8 0,1 0,09 <0.5 0, ,20 1,3 1,8 0,6 0,2 0,176 <0.5 0, ,99 4,0 16,0 6,1 0,3 0,131 <0.5 0, ,14 1,0 1,1 0,3 0,1 0,061 <0.5 0, ,15 1,0 1,1 0,6 0,1 0,046 <0.5 0, ,27 4,0 23,5 9,3 18,8 0,021 <0.5 0, ,77 2,3 16,6 4,7 0,9 <0.005 <0.5 0, ,97 3,6 20,5 4,4 2,4 <0.005 <0.5 0, ,98 4,4 57,4 8,8 1 <0.005 <0.5 < ,71 2,7 12,3 4,3 1,5 0,01 <0.5 < ,46 1,4 10,2 2,8 1,3 <0.005 <0.5 0,

20 # Aktivitetsindex Nivåer för mindre än ringa risk (ppm) 10 0,1 0,2 0, A.I. K (%) Th (ppm) U (ppm) As Hg Cd S (%) Pb Cu Cr Ni Zn 189 0,85 3,2 15,0 5,1 48 <0.005 <0.5 0, ,59 2,5 11,3 2,6 1,3 <0.005 <0.5 0, ,76 2,4 17,2 3,7 1,7 <0.005 <0.5 0, ,86 2,6 20,9 3,9 1,2 <0.005 <0.5 < ,97 3,4 20,2 4,9 0,5 <0.005 <0.5 < ,87 2,8 16,8 5,8 0,5 <0.005 <0.5 < ,19 3,6 19,6 10,3 2,3 <0.005 <0.5 < ,24 1,3 2,2 1,4 5,9 <0.005 <0.5 < ,01 2,4 19,0 9,0 3,1 0,006 <0.5 0, ,91 2,4 17,9 7,3 3,2 <0.005 <0.5 0, ,68 2,7 12,8 3,4 2,9 <0.005 <0.5 0, ,57 2,5 10,4 2,4 0,7 <0.005 <0.5 0, ,76 3,6 11,2 3,7 0,6 <0.005 <0.5 < ,30 1,5 4,4 1,5 0,7 <0.005 <0.5 0,03 < ,40 1,7 6,4 2,3 2,7 <0.005 <0.5 0,