HBT och åldrande. David Kärvemo

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HBT och åldrande. David Kärvemo"

Transkript

1 HBT och åldrande David Kärvemo FoU-trainee Uppsats nr 15 Juni 2010

2

3 Förord Detta arbete är resultatet av en litteraturstudie som genomförts av David Kärvemo, undersköterska på Päronskogens vårdboende i stadsdelsförvaltning Hyllie. Arbetet är genomfört under Davids tid som FoUtrainee på FoU Malmö. Att vara trainee innebär att man arbetar på FoU Malmö en dag i veckan under ett halvår. Personal inom vård och omsorg får ledigt från sitt ordinarie arbete för att kunna fördjupa sig inom något område som är viktigt för den egna arbetsplatsen. Ämnet kan vara en fråga eller ett problem som diskuterats på arbetsplatsen, eller något som den anställde själv funderat på. Fördjupningen sker genom att den anställde får tillfälle att söka litteratur som rör det valda ämnet. Litteratursökningen genomförs med hjälp av en handledare på FoU Malmö. Aktiviteten FoU-trainee syftar till att öka de anställdas intressen och möjligheter att följa utvecklingen av den forskning som bedrivs inom vård och omsorg. Målet är att stödja Malmö stads långsiktiga arbete med kvalitets- och kompetensutveckling inom detta område. Varje trainee redovisar sin studie i en uppsats. Uppsatserna publiceras i en serie enklare publikationer. De publicerade uppsatserna har olika ambitionsnivåer. Syftet med publiceringen är att ge personalen på den egna arbetsplatsen och andra intresserade möjlighet att ta del av litteraturstudien. David har arbetat självständigt med stort engagemang och intresse för olika aspekter på åldrande hos homo-, bisexuella och transpersoner (hbt). Han lyfter ett efterfrågat och viktigt ämne som tidigare inte fått så mycket uppmärksamhet. David har samlat kunskap som personal kan ha nytta av i arbetet med äldre. David ger också praktiska råd och tips på hur hbt-personer bör bemötas. Jenny Ekblad Koordinator FoU Malmö 1

4 Innehållsförteckning Förord... 1 Innehållsförteckning...2 Inledning...3 Bakgrund...3 Sverige...3 Hbt-personer...4 Homosexuell person...4 Bisexuell person...4 Transperson...4 Syfte...4 Frågeställningar...5 Målsättning med uppsatsen...5 Metod...5 Metoddiskussion...6 Resultat...7 Hbt-personer jämfört med heterosexuella...7 Hälsa...7 Upplevd psykisk hälsa...7 Levnadsvanor...8 Rädslor...8 Öppenhet...9 Att vara äldre hbt-person...9 Att ha äldreomsorg som äldre hbt-person...10 Kategoriboende...10 Hemtjänst...10 Hbt-utbildning/kompetens...11 RFSL:s hbt-certifiering inom vård- och omsorgssektorn...11 Att dö som hbt-person...11 Råd till den som vårdar hbt-personer...12 Ankomstsamtal...13 Tänk också på att:...13 Diskussion Referenser

5 Inledning Jag har arbetat i Malmö stad i 5 år, och aldrig haft en hbt-person som vårdtagare! Eller har jag? Jo, sannolikheten att jag har det är ju ganska stor då jag vårdat ett 50-tal äldre personer och enligt undersökningar är cirka 5 procent hbt. Men varför syntes de inte? Varför såg jag inte? I takt med att fler hbt-personer vågar leva öppet med sin läggning, och flera transpersoner med sin könsidentitet, måste vård & omsorg i Malmö stad vara utrustade för att kunna ge den individuella omvårdnad man utger sig för att ge. På våra särskilda boenden i Malmö idag finns det homosexuella, bisexuella, eller transpersoner (hbt-personer) bland vårdtagarna, utan att personalen vet om det. Det är personer med särskilda levnadshistorier och behov. Personer som säkert ofta vill berätta, men vågar inte, eller vet inte hur. Detta är ett ämne man varken pratar om eller tycker är särskilt relevant i omvårdnaden. Men ska vi ha en individuellt anpassad omvårdnad i Sverige måste vi ha kunskap om olika minoriteter. Vi måste ha förståelse och kompetens för att kunna bidra till ett värdigt åldrande för varje individ. Bakgrund Sverige Fram till 1944 var det enligt svensk lag kriminellt att ha sex med person av samma kön. Mellan 1944 och 1979 var homosexualitet en diagnos av psykisk sjukdom, där mentalsjukhus ansågs ge den bästa vården tills patienten tillfrisknat. År 1979 avskrev Socialstyrelsen homosexualitet som psykisk sjukdom. Detta innebär att många av våra äldre homo- och bisexuella alltså har upplevt en tillvaro där de betraktades som kriminella och psykiskt sjuka. Kanske såg de också på sig själva på detta sätt (RFSL 2010). Lägg sedan till att cirka 14 procent av Sveriges befolkning är födda i ett annat land (SCB 2008) och att många av dessa ursprungsländer än idag ser på homosexualitet som sjukt och/eller kriminellt. Statistik på andel homo- och bisexuella i Sverige är svårt att redovisa med tydlighet. Ska statistiken innefatta alla som har fantasier om sex med egna könet? Eller endast de personer som identifierar sig som bi- eller homosexuella? Enligt den befolkningsbaserade undersökningen Sex i Sverige har 2,4 procent haft sexuell kontakt med någon av samma kön och över 10 procent har fantiserat om det (FHI 1999). De flesta utländska undersökningar pekar på att mellan 5-10 procent är homo- 3

6 eller bisexuella (RFSL 2010). Detta skulle innebära att det finns mellan 400 och 800 homo- och bisexuella personer i Malmös äldreomsorg. Det skulle också innebära att det finns cirka homo- och bisexuella i Sveriges äldreomsorg. Uträkningen är baserad på SCB:s befolkningsstatistik från 2008 där man redovisat att 18 procent av Sveriges befolkning på är över 65 år, samt att 15 procent av dessa omfattas av äldreomsorg (SCB 2009a, SCB 2009b). Hbt-personer Hbt står för homosexuell, bisexuell och/eller transperson (RFSL 2010). Homosexuell person Dras till personer av samma kön både känslomässigt och sexuellt men inte till det motsatta könet. Bisexuell person Dras till båda könen sexuellt och/eller känslomässigt. Intresset för relationer med samma kön är ofta beroende på om man har tendens till att intressera sig för dessa enbart sexuellt eller också känslomässigt. Transperson Personer som i varierande grad använder sig av en annan könsidentitet. Det har inget med sexuell läggning att göra vilket betyder att en transperson kan ha hetero-, bi- eller homosexuell läggning. Dragqueens och dragkings (klär sig som det motsatta könet i syfte att det är roligt), intersexuella (född med inre eller yttre könsorgan som inte enbart är manliga eller kvinnliga), transgenderisten (upplevelse av att inte vara traditionell kvinna eller traditionell man), transsexuella (upplever sig vara av motsatt kön) och transvestiter (använder sig av motsatta könets kläder) brukar räknas in i gruppen. Syfte Syftet med denna uppsats är att presentera och diskutera kunskap som kan vara till hjälp för personal i arbetet med äldre hbt-personer inom äldreomsorgen. 4

7 Frågeställningar Vad är det för skillnader mellan äldre hbt-personer och äldre heterosexuella? Vilka svårigheter kan hbt-personer stöta på i vardagen? Hur ser bra omvårdnad ut för äldre hbt-personer? Behövs hbt-kompetens hos vårdpersonalen och hur får man den? Behövs kategoriboende för äldre hbt-personer? Målsättning med uppsatsen Målgruppen för denna uppsats är i första hand vårdpersonal och enhetschefer inom vård och omsorg. Målet är att ge grundläggande kunskaper om hbt & åldrande för att höja personalens kompetens. Att göra personalen tryggare i mötet med hbt-vårdtagare, samt att inspirera till att lära sig mer inom området genom vidareutbildning. Andra mål med uppsatsen är att homo- och bisexuell personal eller transperson, ska se sig som en resurs och våga använda sig av sin sexuella läggning eller könsidentitet i sitt arbete, och att senior-, och äldreboenden ska använda uppsatsen som en riktlinje i omvårdnaden av äldre hbt-personer. Metod Jag har sökt artiklar, rapporter och annan litteratur på Internet genom sökmotorer som: Google Google Sholar Pubmed MALIN, Malmö stadsbiblioteks katalog Arkivet för tidningsartiklar på Malmö Stadsbibliotek Jag har använt mig av sökord som hbt åldrande och lgbt aging (Lgbt= lesbian, gay, bisexual, and transgender) i olika formuleringar för att hitta relevant material. Jag försökte bilda mig en uppfattning vad som finns idag gällande hbt-äldreboenden och hbt-kompetenta grupper och använde då sökord som äldreboende hbt, äldreboende homo, seniorhousing gay m.m. Jag har även inriktat mig en hel del på sökord 5

8 som nursing gay, nursing lgbt, vård hbt och liknande. För att kunna använda sökord på olika språk samt förstå internetmaterial och bifogade filer via e-post på andra språk än svenska användes Google översätt. Sökorden översattes till tyska, danska, franska och holländska för att få en översikt över hela Europa. Exempel på sökord och träffar på Google. Nursinghome gay Hbt boende Äldreboende hbt Homosexuell patient Äldre homosexualitet Geriatrics LGBT Aging LGBT Jag har i regel kollat på de tio första träffarna i söklistan. I träffarna efter har jag kollat igenom dem med en tilldragande rubrik eller där namn förekommit som jag känner igen. Jag har sållat relevant material ur referenslistor i uppsatser och böcker inom området hbt & åldrande genom att se till textens övergripande budskap som då gärna fick innefatta både ålderdom och hbt-perspektiv. Jag har skickat e-post och/eller ringt yrkesfolk i olika befattningar för svar och/eller kontroll av riktigheten i medias beskrivningar. Jag har även besökt relevanta tillställningar som hbt-gille, (mässa för presentation av olika organisationer och verksamheter inom hbt) och regnbågsmässa (gudstjänst med hbt-personer som målgrupp) samt haft ett möte med Elinor Hansson från RFSU där frågor om äldre och hbt har tagits upp. Metoddiskussion En hel del som beskrevs i media fångade mitt intresse i sådan grad att jag tog kontakt med källor för mer information. Tyvärr visade det sig att det media skrivit i flera fall var överdrivet och förstorat. Många internetsidor beskriver med stolthet vad man planerar att göra inom hbt och ålderdom, men det verkar ytterst sällsynt med sådana som faktiskt gjort något. I mitt arbete har jag försökt fokusera på det faktiska och sållat bort mycket av vad som planeras. Anledningen är att många projekt inom hbt & åldrande stannar på vägen och aldrig slutförs. Undantag har gjorts där jag uppfattat dem vara på mycket god väg att nå sina mål och 6

9 kommunikation via e-post och/eller telefonkontakt har gjorts med de ansvariga. Jag har fokuserat på åldersgruppen 65 år och äldre utom när det gäller kartläggningen av hbt-personers hälsa där den mest omfattande undersökningen i området som gjorts i Sverige bara fördjupat sig i åldersgrupperna 16-29, och år. Här är det den sistnämnda gruppen år jag har tittat närmare på. Under rubriken Att dö som hbt-person har jag valt att inte fokusera på någon speciell ålder då mycket material kunde hämtas från aids-epidemin på 80-talet. Resultat Hbt-personer jämfört med heterosexuella Hälsa Statens folkhälsoinstitut (FHI) har gjort en undersökning om hbtpersoners hälsosituation i olika åldersgrupper. Här redovisas åldersgruppen år. Inom området känsla av dåligt allmäntillstånd mår homo- och bisexuella kvinnor (i synnerhet bisexuella) samt bisexuella män sämst. Homosexuella män och transpersoner mår bäst. Heterosexuella oavsett kön hamnar i mitten i undersökningen. I undersökningen jämfördes först gruppen homo- och bisexuella män med heterosexuella män vilket visade en jämn statistik, vilket innebär att båda grupperna upplever sig ha ungefär lika hög grad av dåligt allmäntillstånd. Men i jämförelsen som följde mellan homosexuella män och bisexuella män, mådde homosexuella män betydligt bättre vilket riktar statistiken i positiv riktning för de homosexuella männen och vice versa (FHI 2005). I en amerikansk studie av åldrande homo- och bisexuella personer varav 71 procent var män och 29 procent kvinnor, var alltså homosexuella män överrepresenterade i studien. Även här kan vi se ett relativt gott resultat då endast 4 procent i undersökningen upplevde sig ha dålig fysisk hälsa (Grossman 2006). Upplevd psykisk hälsa Homo- och bisexuella i åldern år mår enligt undersökningen sämre psykiskt än heterosexuella. Ångest samt liknande symtom är mer än dubbelt så vanligt bland homo- och bisexuella män i förhållande till heteromän. För kvinnorna var ångest och liknande symtom mer än tre 7

10 gånger så vanligt bland homo- och bisexuella kvinnor jämfört med heterosexuella kvinnor. Det är de bisexuella oavsett kön som mår sämst. Överlag mår även transpersoner sämre psykiskt än homosexuella och heterosexuella, även om de äldre transpersonerna verkar må bättre än de yngre transpersonerna. När det gäller upplevd psykisk hälsa verkar heterosexuella må bäst och bisexuella samt transpersonerna må sämst. Samma tendens kan även ses gällande grav stress och svåra sömnbesvär (FHI 2005). Självmordstankar är dubbelt så vanligt hos homo- och bisexuella personer år och ännu högre hos transpersoner, jämfört med heterosexuella (FHI 2005). Den amerikanska studien (med homosexuella män överrepresenterade) visade dock på lägre siffror, 10 procent (Grossman 2006) gentemot 23 procent för homo- och bisexuella (FHI 2005). Levnadsvanor Hbt-personer oavsett kön intar mer alkohol och röker i större utsträckning än heterosexuella. Samtidigt är andelen absolutister bland homo- och bisexuella högre än hos heterosexuella. Homo- och bisexuella kvinnor samt transpersoner har mest stillasittande fritid följda av heterosexuella män och kvinnor. Mest aktiva är homo- och bisexuella män. Stillasittande fritid hos homo- och bisexuella är enligt FHI (2005) cirka 21 procent och enligt Grossman (2006) 16 procent. Utan att ha någon jämförelse med heterosexuella syns att transpersoner motionerar regelbundet i mindre grad än homo- och bisexuella personer. Rädslor Hbt-personer känner ofta oro att utsättas för våld på grund av sin läggning eller könsidentitet (Sandberg 2005). Homo- och bisexuella år hade blivit utsatta för våld 80 procent mer än heterosexuella enligt FHI-undersökningen (2005). Flera studier visar att hbt-personer i högre grad riskerar att utsättas för brott under sitt liv (Balsam m.fl. 2006). Utöver detta finns en betydande mängd diskriminering i arbete, bostadsanskaffning och vård av barn med mera. (Berger 1984). Det finns också en utbredd ängslan bland hbt-personer över vad de ska våga säga och hur de ska bli bemötta i sjukvården (Sandberg 2005). Andra rädslor som är vanliga från hbt-personer är vårdpersonal som inte håller på tystnadsplikten (Roberts & Sörensen, 1995) eller starkt religiösa kristna eller muslimer som agerar efter sin trosuppfattning (Röndahl 2004). 8

11 Öppenhet Att komma ut inför sin närmaste bekantskapskrets är en stor och viktig sak i livet enligt de flesta hbt-personer (Berger 1984). Att komma ut med sin läggning eller könsidentitet är dock inte något man gör en gång, utan ofta många gånger per vecka. Hbt-personer ställs inför frågan om de ska tillkännage sin sexuella läggning eller könsidentitet i alla nya sociala situationer och miljöer (Sedgwick 1990) inte minst i mötet med sjukvården (Acquaviva 2007). Att vara äldre hbt-person Många äldre hbt-personer kan känna sig oönskade både för att de är gamla och hbt. Äldre homosexuella män kan uppleva fördomar som att de skulle vara översexuella eller pedofiler (Berger 1984, Sandberg 2005) eller att många sammankopplar homosexualitet med HIV (Röndahl 2004). Minst hälften av det sociala umgänget brukar vara med andra hbtpersoner och stödet man ger varandra i sitt åldrande är underskattat menar Berger i sin bok Realities of Gay and Lesbian Aging (1984). Gällande homosexuella män tycks de som har yngre män i vänskapskretsen klara åldrandet bättre än de med enbart jämngamla vänner. Äldre hbt-personer är ofta aktiva i hbt-organisationer, har vänner och familjerelationer (Berger 1984). I de större städerna finns gott om klubbar och föreningar för homo- och bisexuella som även besöks av den äldre generationen. I Sverige finns etablerade föreningar som riktar sig till äldre hbt-personer. Gayseniorerna har funnits i över 20 år och verkar för att skapa gemenskap och sociala kontakter för äldre homooch bisexuella män från cirka 60 år och över (RFSL 2010). Golden ladies har funnits i över 15 år (Pettersson 2004) och är en aktivitetsgrupp inom RFSL Stockholm för alla kvinnor från 35 år (RFSL 2010). Numera finns även Golden Ladies i södra Sverige (Golden Ladies södra). Hbt-personer i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö mår överlag bättre än personer i de mindre städerna (FHI 2005). Ekonomi spelar också roll när det gäller ensamhet hos äldre. God ekonomi verkar leda till mindre ensamhet och vice versa (Grossman 2006). FHI:s undersökning visade att homo- och bisexuella kvinnor saknade emotionellt och/eller praktiskt stöd mer än andra grupper. Homo- och bisexuella män och kvinnor skiljer sig även när det gäller deltagande i sociala aktiviteter. Homo- och bisexuella kvinnor deltar i liten utsträckning i jämförelse med männen (FHI 2005). Vi lever i ett på många sätt heteronormativt samhälle. Med heteronormativt menas att man utgår från att alla är och agerar på ett sätt där alla är intresserade av det motsatta könet. Hbt-personer stöter ofta 9

12 på problem när till exempel. papper ska fyllas ifrån myndigheter och sjukvård eftersom deras levnadsförhållanden inte finns med som svarsalternativ (Spinks m.fl. 2000) eller att personalen på grund av okunnighet ställer klumpigt utformade frågor som är svåra att svara på (Sandberg 2005). Ett exempel till homosexuell man: Står bilen på dig eller din fru? Att ha äldreomsorg som äldre hbt-person Kategoriboende Kategoriboende för äldre hbt-personer anses viktigt då de kan vara utsatta för okunskap och diskriminering från både vårdpersonal och samhället i övrigt (Berger 1984, Röndahl 2004). Hbt-personer finner ofta trygghet i socialt umgänge med likasinnade (Berger 1984) och upplever att det är lättare att leva öppet med sin läggning tillsammans med andra hbt-personer (Orel 2006). En nackdel med ett kategoriboende kan vara risken för stigmatisering, det vill säga. utpekande, vilket kan öka utsattheten istället för att minska den (Sandberg 2005). Europas första hbt-äldreboende öppnades i januari 2009 i Berlin, Tyskland. Verksamheten fick dock läggas ner mindre än ett år efter starten bland annat av finansiella skäl (Hamm 2009). I USA finns flera kooperativ för äldre hbt-personer. De riktar sig dock i regel till överklassen och erbjuder sällan vård och omsorg (Adelman m.fl. 2006). I Sverige har intresseföreningar i storstäderna länge haft uppe frågan om kategoriboende för hbt-personer (Vikström 2008). Under Regnbågsmässan 2009 i Malmö bjöd politikerna Anneli Philipson (v) och Katrin Stjernfeldt Jammeh (s) in till dialogmöte om ämnet. (Philipson 2010). En annan politiker, Börje Vestlund (s), betonade även behovet i sin motion till riksdagen 2004/05:So 618 Homo- och bisexuella i äldreomsorgen (Vestlund 2004). Det som händer nu är att ett seniorboende med klar hbt-profil planeras att öppna i Stockholm (Fällman 2009). I Malmö sätter Anneli Philipson och Katrin Stjernfeldt Jammeh i samarbete med RFSL ihop en arbetsgrupp som kommer att jobba med äldrefrågor inom hbt (Philipson 2010). Hemtjänst När kroppen inte orkar med som förr, eller minnet sviker kan det vara aktuellt att få hjälp i hemmet av hemtjänsten (Malmö stad 2010). I rädsla för oförståelse, okunskap och kränkning önskas personal som är utbildade i att tillgodose hbt-personers behov (Sandberg 2005, Orel 2006, Berger 1984). 10

13 I Stockholm finns företaget Selma & Oscar som är en hemtjänstgrupp med hbt-profil (Vikström 2008). Huruvida personalen egentligen har en formell kompetens inom hbt är dock oklart i ett telefonsamtal med deras verksamhetschef (Jönsson 2010). Hbt-utbildning/kompetens Hbt-personer upplever brist på kunskap om hbt i vård och omsorg (Vikström 2008, Röndahl 2004, Sandberg 2005, Hamm 2009, Acuaviva 2007) ibland i så hög grad att man drar sig för att kontakta sjukvården (Harrison & Silenzio 1996). Därför är behovet av kunnig och empatisk personal stort. Landstinget i Sörmland jobbar med en hbt-policy. I slutet av maj 2010 planeras en heldagsutbildning för landstingspersonal gällande transperspektivet. Sex och samlevnadsmottagningen i Eskilstuna har hbtcertificerats och i juni hoppas man klubba igenom ytterligare hbtutbildningar i landstingsfullmäktige (Pärus 2010). RFSL:s hbt-certifiering inom vård- och omsorgssektorn För att få hbt-certifikatet krävs en grundutbildning för personalen som omfattar en heldag, två halvdagar och efter detta följer uppföljning och kvalitetssäkring (RFSL 2010). I grundutbildningen jobbar man bland annat med normer och begrepp, behovsanalys och plan för uppföljning. En speciell hbt-grupp ska också tillsättas på arbetsplatsen. Hela arbetsplatsen måste uppfylla vissa kriterier, till exempel ha utarbetade planer för attitydsarbete, samt årsvis kunna förnya certifikatet. Det är RFSL:s egna utbildare som genomför utbildningen. RFSL anser att det är viktigt att utbildarna har en god allmän hbt-kunskap och god pedagogisk förmåga. Genom certifieringarbetet har arbetsplatsen tagit ställning och visar tydligt att man tycker hbt-frågorna är viktiga, och satsar väsentlig tid och resurser på att skaffa sig mer hbt-kunskap. All personal genomgår fyra utbildningssteg och arbetsplatsen arbetar dessutom internt för att skapa en bra fysisk och psykosocial miljö för såväl anställda som kunder/patienter. På en hbt-certifierad arbetsplats arbetas det strategiskt och målinriktat i syfte att skapa en så bra miljö som möjligt utifrån ett hbt-perspektiv (Sjödin 2010). Att dö som hbt-person När en äldre hbt-person avlider ställs ofta frågan från omgivningen, undrar om det var HIV trots att de vanligaste dödsorsakerna hos hbtpersoner är samma som hos heterosexuella (Blevins och Werth 2006). Delaktighet i den palliativa omvårdnaden för närstående är en viktig 11

14 faktor för sorgeprocessen, men vården brister ofta i erkännande för äktheten i samkönade relationer (Lennon m.fl. 1990). Även i begravningssammanhang osynliggörs ofta den sexuella läggningen och därmed även partnern. Det vanliga är att begravningsbeställaren vill dölja den avlidnes sexuella läggning, men då närstående och vänner är ovetande om hbt-personens läggning förekommer även att det är en uttrycklig önskan från den döende själv. Det upplevs även svårt att tala om hbt i sammanhang när begravning planeras, med rädsla för kyrkans syn på detta då sex med personer av samma kön på flera ställen fördöms i Bibeln. Detta kan också vara en faktor till att läggningen osynliggörs. I stödet av efterlevande kan ibland kyrkan öka den psykosociala stressen istället för att minska den, om man inte klarar av att hantera den eller de relationer den avlidne haft (Blevins & Werth 2006). Ekumeniska gruppen för kristna homo- och bisexuella (EKHO) har sammanställt en nationell förteckning på präster med positiv inställning till samkönade relationer (Svensson 2007). Många hbt-personer flyttar till storstäder helt eller delvis på grund av sin läggning (RFSL 2010). Tvister mellan den biologiska familjen i småstaden och den nya familjen i storstaden är därför inte ovanliga (Svensson 2007). Om tvisten rör kremering eller jordbegravning ska enligt begravningslagen en medlare tillsättas. Gällande begravning och gravsättning är det vanligtvis närmsta biologiska släkting som tilldöms rätten att besluta så länge inte partnerskap/äktenskap ingåtts i den senare relationen (Olsson 2010). Ibland löses konfliken genom dubbla dödsannonser och dubbla begravningsceremonier (Svensson 2007). För att underlätta för anhöriga är det bra att skriva ner sina önskningar i till exempel Vita Arkivet som finns både i pappersform och på nätet (Olsson 2010). Anhöriga bör informeras om att den är ifylld och vart den ligger. Gör man den på internet tar begravningsentreprenören fram den efter dödsfallet via Fonus om annan begravningsentreprenör anlitats. Råd till den som vårdar hbt-personer Hbt-personer gör ofta varierande grader av offentliggörande gällande läggning eller könsidentitet i mötet med sjukvården. Någon förnekar sin läggning helt, medan många antyder det genom att kalla sin partner vän, han som jag bor med och liknande (Spinks 2000). Andra är helt öppna och pratar i klarspråk. Därför kan det vara bra om vårdpersonalen kan läsa mellan raderna på det som sägs. Samma ord som några använder i sina antydanden kan uppfattas kränkande när de kommer från vårdpersonalen (Röndahl 2004). Att vara hbt-person är inte endast en sexuell aktivitet utan handlar om vardagsliv, familjekontakt och stöd vid 12

15 sjukdom och rehabilitering. Därför är det till fördel för sjuk- och äldrevården att ha kännedom om personers läggning. Inte minst vid begynnande demens för att förstå vårdtagaren. Rädslan att försäga sig kan vara stor (Röndahl 2004). Ankomstsamtal För att inte vårdtagaren ska behöva upprepa historien om sin läggning kan det vara till fördel om t.ex. sjuksköterskan ställer bra frågor för att sedan informera berörd personal (Blevins & Werth 2006, Röndahl 2004). Exempel på frågor kan vara: Hur öppen är Du? Hur ser Ditt sociala liv ut i övrigt? Har Du stöd från din familj (t.ex. om vårdtagaren har biologiska barn)? Har t.ex. dina biologiska barn och din partner en god kommunikation? Vem ska fungera som beslutsfattare om du inte längre kan förmedla dina önskemål? Vad föredrar du att vi kallar din partner muntligt och i dokumentation? Tänk också på att: Innan du känner till personens läggning alltid använda könsneutrala termer (Röndahl 2004). Som vårdpersonal bör du om du känner dig obekväm att vårda hbt-personer söka hjälp för att öka förståelse och medvetenhet för dessa (Spinks 2000). Kalla aldrig en partner för din vän eller kamrat, då detta kan upplevas som mycket kränkande. Personens namn är att föredra. Om det finns någon hbt-person i personalen är det ofta väldigt uppskattat om denne träder fram och presenterar sig. Prata också om alldagliga saker, vädret och sådant (Röndahl 2004). Ett informationsblad eller tidning som vänder sig till hbtpersoner i väntrum eller entré ger känsla av öppenhet (Spinks 2000). 13

16 Diskussion Jag har i denna studie samlat kunskap som personal i arbetet med äldre hbt-personer kan ha nytta av. När jag letat på nätet efter befintliga katergoriäldreboenden för hbtpersoner har jag märkt att det är mycket snack och lite verkstad. Det pratas mycket om kategoriboende för hbt-personer men det händer inte mycket. Men debatten på internet är helt klart igång (GayClic 2010). De som är emot hbt-boende för äldre menar att sexualiteten inte spelar stor roll när man blir gammal och sjuk, och att alla bemöts lika på äldreboenden. De skriver också att samhället redan accepterar hbt och att det därför inte finns någon saklig grund för att samla hbt-personer på ett ställe, och att ett kategoriboende i sådana fall ökar utsattheten istället för att minska den. De som debatterar för hbt-boende menar att accepterandet som finns i samhället mest är en fasad. När en hbt-person flyttar in på ett ordinärt boende kan personal eller medboende reagera negativt trots att de i allmänheten inte har något alls emot hbt-personer. Detta kan bero på att hbt-frågan plötsligt kommer för nära inpå. Debattörerna ser också kategoriboendet som en oas där man får ha med sig sin levnadshistoria, leva öppet med sin läggning och ha personal omkring sig som har kunskap om hbt. Angående betydelsen av den sexuella läggningen eller könsidentiteten menar de som är mer positiva till kategoriboende att man måste kunna prata om privata saker även på ett boende och att det är viktigt för personalen att veta hur levnadshistorien ser ut, för att i så hög grad som möjligt förstå vårdtagaren (Gay Clic 2010). Ett annat hett ämne är hbt-kompetens (RFSL 2009) Alltså en slags profession att bemöta hbt-personer. Det räcker inte att säga att bemötandet till alla är med vänlighet och respekt, utan detta handlar om en kunskap om uttryckssätt för att undvika utanförskap, och hur livspartnern tas om hand så att han/hon känner att han/hon tas på allvar och räknas som närmsta anhörig. Genom att uttrycka sig könsneutralt och ställa rätt frågor fås god insyn i det väsentliga av personers levnadshistoria för att därefter kunna ge professionell individuell omvårdnad. Hbt-kompetens kan också vara att ha kunskap om vilket stöd som finns för hbt-personer. Det verkar dock som begreppet på några håll missbrukas och används som en affärsidé och därför vill jag råda alla att kolla upp hur aktörerna fått sin hbt-kompetens innan man tar för givet att dessa för den sakens skull har goda kunskaper om hbt. En form av hbt-kompetens jag själv fått förtroende för under mitt arbete är RFSL:s hbt-certifiering där hbt-personer utbildar och gör uppföljningar. 14

17 En liten del av en så kallad hbt-kompetens kan vara kunskaper i rena fakta. Därför har jag använt mig av dokumenterad kunskap i jämförelse mellan hbt-personer och heteropersoner gällande hälsa och välbefinnande (FHI 2005, Grossman, 2006). Syftet med min jämförelse är att lyfta fram vissa saker som kan vara bra att veta, men samtidigt slå hål på andra fördomar som ofta hörs i debatter gällande äldre och hbt. Till exempel att äldre transpersoner skulle vara deprimerade i mycket högre grad än icke-transpersoner. Eller att äldre homosexuella skulle lida av ensamhet i högre grad än bisexuella och heteropersoner. Enligt vad jag kommit fram till stämmer detta inte. Däremot vill jag lyfta upp båda könen av bisexuella som lever i en mer komplicerad värld än vad vi kanske tror, och att äldre lesbiska kan behöva mer stöd än de homosexuella männen. Min tanke är inte att generalisera olika grupper, men för att citera Lars Winnerbäck säga vad man vill om statistiken, men det ligger nånting i den då och då. Det är viktigt att komma ihåg att varje levnadshistoria är unik. Någon kan ha bildat familj enligt heteronormen, fått barn och i sen vuxen ålder accepterat sin läggning, skapat relationer med samkönade, eller levt ut sin transvestism. Någon kan ha levt ut sin läggning sedan tidig tonår, men på grund av hot- och våld börjat dölja sin läggning för omgivningen. Någon kan ha levt i ett långt samkönat förhållande, men i takt med åldrandet och nya sociala kontakter, valt att inte tillkänna ge sin historia osv. Levnadshistorien har ofta varit en slingrig väg genom förnekelsefaser, relationer, separationer, komma ut, skuld, skam och oerhörd livslust och glädje. På vägen mot att leva en samkönad relation kan alltså familj och barn blivit till. Det kan även vara barn som kommer från den samkönade relationen genom adoption eller liknande. Ta därför ingenting för givet. Var inte rädd att fråga personen vem som ska ha beslutanderätten om något händer. En viktig aspekt är vem som är hbtpersonens närmsta anhörig (Svensson 2007). Börjar det närma sig vård i livets slutskede kan det vara bra att informera vårdtagaren eller patienten om det Vita arkivet för att undvika att det ska uppstå tvister mellan till exempel en biologisk familj och livspartner. I Vita arkivet skriver man själv vilken typ av begravning man önskar, vilka som får komma och om begravningen ska synliggöra eller osynliggöra ens läggning (Olsson 2010). Aspekter som inte sällan skapar tvister när de närstående ska försöka besluta i sådant (Svensson 2007). Jag tror att oavsett om man bygger kategoriboende eller ej, så är hbt-kompetens något personal kan ha nytta av från vårdtagarens tidiga åldrande till livets slut. Jag tror att en god individuell omvårdnad med god kompetens kan göra stor skillnad i livskvaliteten hos äldre personer, och kan vara en avgörande faktor för bra eller dåligt åldrande. 15

18 Referenser Adelman M, Gurevitch J, de Vries B, and Blando J A (2006). Kap 14 Openhouse i Kimmel D, Rose T och David S. Lesbian, Gay, Bisexual and transgender aging, Columbia University Press, New York. Sid Acquaviva K D (2007). Working with LGBT Clients: Strategies for Geriatric Care Managers. Geriatric Care Management Journal, summer, sid 5-8. Balsam K F och D Augelli A R (2006). Kap 7. The Victimization of Older LGBT Adults i Kimmel D, Rose T och David S. Lesbian, Gay, Bisexual and transgender aging. Columbia University Press, New York. Sid Berger RM (1984). Realities of Gay and Lesbian Aging. Social work, januarifebruary, sid Blevins D och Werth J L (2006). Kap 12. End-of-Life Issues for LGBT Older Adults i Kimmel D, Rose T och David S. Lesbian, Gay, Bisexual and transgender aging. Columbia University Press, New York. Sid Fällman C (2009). Boföreningen Regnbågen. Personlig kontakt. Mailkontakt 16 och 17/12. Tel kontakt v 52. Gay Click (2010). s_.html Golden Ladies Södra (2010) Grossman A H (2006). Kap 4. Physical and Mental Health of Older Lesbian, Gay, and Bisexual Adults i Kimmel D, Rose T och David S Lesbian, Gay, Bisexual and transgender aging. Columbia University Press, New York. Sid Hamm C (2010). Personlig kontakt 18/1 Sände artikeln i Pdf. Village- Pflegeetage in Berlin - Europas erste lesbischschwule Pflegeeinrichtung Erfahrungsbericht über den einjährigen Betrieb. Village ev. Harrison A. E & Silenzio V M. (1996). Comprehensive care of lesbian and gay patients and families. Primary Care: Clinics in Office Practice, vol 23; 1; sid

19 Jönsson U (2010). Verksamhetschef för Selma & Oscar. Personlig kontakt telefonsamtal Lennon M C, Martin J L och Dean L (1990). The influence of social support on aids-related grief reaction among gay men. Social science & medicin. Vol 31; sid Malmö stad stod/stod-till-aldre--seniorer/hemtjanst.html Olsson E (2010) Regionchef, Familjens jurist, Malmö, division begravning. Personlig kontakt via mail Orel N (2006). Kap 13. Community Needs Assessment Documenting the Need for Affirmative Services for LGB Older Adults i Kimmel D, Rose T och David S. Lesbian, Gay, Bisexual and transgender aging, Columbia University Press, New York. Sid Pettersson D. (2004). Ensamheten stor bland äldre homosexuella män. Äldre i centrum. Nr 3. Philipsson A (2010). Kommunalråd Malmö stad (v). Personlig kontakt telefon v Pärus M (2010). Folkhälsocentrum, Landstinget Sörmland. Personlig kontakt mail RFSL hbt-historia (2010) RFSL hbt-certifiering (2009) Kriterier och förutsättningar för RFSL:s hbtcertifiering inom vård- och omsorgssektorn. Senast uppdaterad RFSL sexuell läggning- vad är det? (2010) RFSL begreppslista (2010) RFSL Gayseniorerna (2010)

20 Roberts, S & Sorensen, L (1995). A Review and Recommendations for Health Promotion in Primary Care Settings Lesbian Health Care. The Nurse Practitioner. Vol 20; 6: sid Röndahl G (2004). Heteronormativity in a nursing context. Attitudes toward homosexuality and experiences of lesbians and gay men. Acta Univeritatis Upsaliensis. Digital Comprenhensive Summaries of Uppsala Dissertations from the Faculty of Social Sciences 1. 62pp. Uppsala. Sandberg, H (2005). Hälsa hos äldre homo- och bisexuella. Två fokusgrupper. i SCB. Arbetsvillkor och utsatthet. Sedgwick Kosofsky, E (1990). Epistemology of the Closet. Berkeley: University of California Press, Berkley & LA, sid Sjödin A (2010). Programansvarig (Program Manager) RFSL. Personlig kontakt via mail må :08. Spinks S V, Andrews J, Boyle S J (2000). Providing Health Care for Lesbian Clients. Journal of Transcultural Nursing 2000; 11: sid Statens folkhälsoinstitut (FHI) (2005). Homosexuellas, bisexuellas och transpersoners hälsosituation. Rapport nr A 2005:19. Statens folkhälsoinstitut (FHI) (1999). Sex i Sverige, om sexuallivet i Sverige Slutlig rapport. Statistiska centralbyrån (SCB)(2008). Beskrivning av Sveriges befolkning Sid 16 & 45. Sveriges officiella statistik asp x?publobjid= & Statistiska centralbyrån (SCB) (2009a). Ny statistik över kommunernas insatser för äldre och personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen nedsattning-kommunernasinsatserenlsol2009 Visar antalet som är ca 15 procent Statistiska centralbyrån (SCB) (2009b). Befolkningsstatistik aspx

Hbt-policy för Stockholms läns landsting.

Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Denna policy är fastställd i landstingsfullmäktige 2011-12-06 och ska gälla 2012 2016 Inledning Enligt beslut i Stockholms läns landstings fullmäktige 2011-01-18

Läs mer

HBT-program - på väg mot ett HBT-vänligt landsting

HBT-program - på väg mot ett HBT-vänligt landsting HBT-program - på väg mot ett HBT-vänligt landsting www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen 2, Örebro Telefon 019-602 70 00 Telefax 019-602 70 08 Förord Landstinget ska inom ramen

Läs mer

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

(L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner

(L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner (L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner Homo -bi eller heterosexualitet handlar om sexuell läggning. Transbegreppet handlar om hur man överskrider normer kring könsidentitet (upplevt kön)/könsuttryck

Läs mer

Förslag till Hbt-policy för Stockholms läns landsting

Förslag till Hbt-policy för Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (3) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-09-22 p 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-08-04 HSN 1107-0685 Handläggare: Gunilla Neves Ekman Förslag till Hbt-policy för Stockholms

Läs mer

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Unga, sex och nätet Om Ungdomsstyrelsen Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Tar fram och förmedlar kunskap om det civila samhällets

Läs mer

BEHÖVER VÅRDEN HBT-KOMPETENS?

BEHÖVER VÅRDEN HBT-KOMPETENS? BEHÖVER VÅRDEN HBT-KOMPETENS? B0010509 150I Stockholms läns landsting finns idag tre mottagningar som har kompetens gällande HBT-kvinnor. Mama Mia mödrarvård, Regnbågsprojektet på Danderyd förlossning,

Läs mer

Yttrande över Ungdomar, stress och psykisk ohälsa Analys och förslag till åtgärder (SOU 2006:77)

Yttrande över Ungdomar, stress och psykisk ohälsa Analys och förslag till åtgärder (SOU 2006:77) 2007-04-19 Integrations- och jämställdhetsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Ungdomar, stress och psykisk ohälsa Analys och förslag till åtgärder (SOU 2006:77) Diarienr: IJ2007/32/UNG RFSL och

Läs mer

Kön och sexualitet i ett fackligt perspektiv

Kön och sexualitet i ett fackligt perspektiv Kön och sexualitet i ett fackligt perspektiv Lisa Ericson Lisa.ericson@stockholm.rfsl.se RFSL Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter - Bildades 1950 - Arbetar för att

Läs mer

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Målområde 1 - Örebro kommun ska skapa förutsättningar för att hbtperspektivet finns med i det fortsatta arbetet för alla människors

Läs mer

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen.

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen. Göra Plats! består av två delar men har det gemsamma målet att öka stödet och möjligheterna för nyanlända hbtq-personer att få sina rättigheter tillgodosedda, genom: Öka kompetensen genom utbildning. Skapa

Läs mer

RFSL:s synpunkter på förslag till Sveriges SRHR policy

RFSL:s synpunkter på förslag till Sveriges SRHR policy Skapat den Sveavägen 57-59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för sexuellt likaberättigande The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights Member of International

Läs mer

Inledning. Version på lätt svenska

Inledning. Version på lätt svenska Inledning Version på lätt svenska HBTQ Hbtq är ett paraplybegrepp, eller ett samlingsnamn, för homosexuella (h), bisexuella (b), transpersoner (t) och andra personer vars identitet är queer (q). Inom vården

Läs mer

Remissvar: En nationell cancerstrategi för framtiden, SOU 2009:11.

Remissvar: En nationell cancerstrategi för framtiden, SOU 2009:11. Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

Transpersoner - en del av HBT-familjen! Alexandra Milton (alexandra@rfsl.se)

Transpersoner - en del av HBT-familjen! Alexandra Milton (alexandra@rfsl.se) Transpersoner - en del av HBT-familjen! Alexandra Milton (alexandra@rfsl.se) Alexandra Milton, 29 Bor i Stockholm Yrkesofficer i Flygvapnet sedan 1996 Lunds universitet - statskunskap 2 år i RFSL:s förbundsstyrelse

Läs mer

Transperspektiv på verksamheten Normkritik, hbtq och transfördjupning

Transperspektiv på verksamheten Normkritik, hbtq och transfördjupning Transperspektiv på verksamheten Normkritik, hbtq och transfördjupning Vierge Hård RFSL Ungdom vierge@rfslungdom.se Transformering.se Normer Vad är en norm? osynlig regel, förväntningar på hur det ska vara

Läs mer

Gotlands Regnbågshelg 2012

Gotlands Regnbågshelg 2012 Gotlands Regnbågsgrupp Visby 2012-02-05 Inbjudan till deltagande i Gotlands Regnbågshelg 2012 Projektet Gotlands Regnbågshelg 2012 vill ge mångfaldsarbetet på Gotland ytterligare en dimension. Det genom

Läs mer

Att tolka HBT. Konkreta tips för att inkludera hbt-perspektivet i ditt dagliga arbete som tolk. Europeiska unionen, Europeiska flyktingfonden

Att tolka HBT. Konkreta tips för att inkludera hbt-perspektivet i ditt dagliga arbete som tolk. Europeiska unionen, Europeiska flyktingfonden Att tolka HBT Konkreta tips för att inkludera hbt-perspektivet i ditt dagliga arbete som tolk Europeiska unionen, Europeiska flyktingfonden Att tolka hbt framtogs inom ramen för projektet Hbt-kompetens

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär Örebro kommun 2015 01 21 Ks 1130/2014 orebro.se 2 RIKTLINJER FÖR UTFORMANDE AV ENKÄTER PROGRAM

Läs mer

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN Öppenhet handlar inte om att visa upp och mani festera min sexuella läggning. Öppenhet för mig handlar om att slippa behöva dölja vem jag

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande. Landstingets ledningskontor

Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande. Landstingets ledningskontor Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande Deltagarmål Ha kännedom om hur normer påverkar vår arbetsmiljö och vårt bemötande

Läs mer

Homosexuellas, bisexuellas och transpersoners hälsosituation

Homosexuellas, bisexuellas och transpersoners hälsosituation Homosexuellas, bisexuellas och transpersoners hälsosituation Återrapportering av regeringsuppdrag att undersöka och analysera hälsosituationen bland hbt-personer www.fhi.se Rapport nr A 5:19 STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT

Läs mer

Minoritetsstr. kan skapa beroende

Minoritetsstr. kan skapa beroende Minoritetsstr kan skapa beroende 4 Alkohol & Narkotika Nr 3/2015 Hbt-kvinnor har ett avsevärt högre riskbruk av alkohol än andra kvinnor. Det är känt sedan årtionden tillbaka. Det finns svensk forskning

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Fikarasten kan bli en plåga

Fikarasten kan bli en plåga Det är lätt att tro att det numera är problemfritt, ja till och med populärt att vara homo- eller bisexuell i Sverige idag. Men det är inte sant. För trots att mycket har hänt för homo- och bisexuella

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Fortsatt förälder om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull, SOU 2011:51

Fortsatt förälder om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull, SOU 2011:51 Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

TRANSPOLITISKT PROGRAM

TRANSPOLITISKT PROGRAM Sveavägen 57-59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för sexuellt likaberättigande The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights Member of International Lesbian

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen

Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen Visions ståndpunkter om HBTQ Vision är en Fair Union. Vi jobbar för ett schyst arbetsliv i hela världen, med internationellt fackligt samarbete,

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Lagar 2 Vad innebär trakasserier, sexuella trakasserier,

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd Hot och våld i nära relationer vägledning, stöd och skydd Planera för din säkerhet Tänk ut säkra platser i närområdet. Lär dig viktiga telefonnummer/adresser utantill till någon som kan hjälpa dig. Bestäm

Läs mer

Betänkandet SOU 2008:109 En hållbar lärarutbildning

Betänkandet SOU 2008:109 En hållbar lärarutbildning Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

Det är svårt att prata om något som någon aldrig tar upp. Sex mot ersättning bland unga hbtq-personer

Det är svårt att prata om något som någon aldrig tar upp. Sex mot ersättning bland unga hbtq-personer Det är svårt att prata om något som någon aldrig tar upp Sex mot ersättning bland unga hbtq-personer Den här broschyren riktar sig till dig som möter personer i åldern 15-25 år i ditt arbete. Du arbetar

Läs mer

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Degerfors 17 oktober 2014 * Sofie Kindahl Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor Sveriges ungdomspolitiska mål: Alla ungdomar,

Läs mer

Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete

Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Vi tassar liksom runt om äldre, alkohol och äldreomsorg Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Alkoholpolitik och EU inträde Liberalisering

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

NORD 1 PROJEKTFÖRUTSÄTTNINGAR. Bakgrund och syfte

NORD 1 PROJEKTFÖRUTSÄTTNINGAR. Bakgrund och syfte 1 PROJEKTFÖRUTSÄTTNINGAR Bakgrund och syfte RFSL NORD har under de gångna åren genomgått en omformning som förening. Vårt verksamhetsområde har utvidgats från tio till nitton kommuner i Norrbotten och

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Sammanfattning av RFSLs synpunkter

Sammanfattning av RFSLs synpunkter Sveavägen 57-59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för sexuellt likaberättigande The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights Member of International Lesbian

Läs mer

Likabehandlingsplan. Garvarens förskola Teckomatorp

Likabehandlingsplan. Garvarens förskola Teckomatorp Likabehandlingsplan förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Garvarens förskola Teckomatorp Avser verksamhetsåret 2014-2015 Innehållsförteckning

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Projektets hemsida: http://www.ungarorelsehindrade.se/hemlighet

Projektets hemsida: http://www.ungarorelsehindrade.se/hemlighet 1 av 13 Projektets hemsida: http://www.ungarorelsehindrade.se/hemlighet Boken finns som pdf-fil: http://www.ungarorelsehindrade.se/images/stories/hemlighet/boken/boken.pdf Du kan fylla i och spara dina

Läs mer

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan 2014-08-05 Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan Vår vision är att Vi lär med glädje för livet. Vi vill att alla barn, personal och vårdnadshavare inom förskoleverksamheten

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut. Protokollsutdrag dokument till Landstingsdirektören Akten

Landstingsstyrelsens beslut. Protokollsutdrag dokument till Landstingsdirektören Akten Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2009-11-10 LS-LED09-687 156 Funktionsnedsättning Policy inom Landstinget Sörmland 2010-2014. LF Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen återremitterar

Läs mer

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Innehåll Situationer som kan utlösa krisreaktioner... 1 Andra händelser som kan innebära stark psykisk påfrestning... 1 Krisreaktioner...

Läs mer

Likabehandlingsplan. Banafjälskolan 2012-2013. förskolan. Version: 20120117

Likabehandlingsplan. Banafjälskolan 2012-2013. förskolan. Version: 20120117 Banafjälskolan förskolan 2012-2013 Version: 20120117 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Vår vision på Banafjälskolan... 3 2. Bakgrund... 4 3. Främjande och förebyggande arbete... 4 3.1 Planerade

Läs mer

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund OMVÅRDNAD GÄVLE Lättläst Värdighetsgarantin vårt kvalitetslöfte till dig som kund Värdighetsgaranti Omvårdnadsnämnden i Gävle kommun beslutade om värdighetsgarantin den 19 december år 2012. Värdighetsgarantin

Läs mer

Sverige ska vara världens bästa hbt-land

Sverige ska vara världens bästa hbt-land Folkpartiet Liberalerna 1 Hbt-rapport 2014-07-29 Sverige ska vara världens bästa hbt-land Förord I Sverige har rättigheterna för homosexuella, bisexuella och transpersoner (hbt-personer) stärkts avsevärt

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Respektera mig för den jag är Patienter med homosexuell identitets upplevelser av och önskemål kring vårdpersonalens bemötande

Respektera mig för den jag är Patienter med homosexuell identitets upplevelser av och önskemål kring vårdpersonalens bemötande Respektera mig för den jag är Patienter med homosexuell identitets upplevelser av och önskemål kring vårdpersonalens bemötande Maria Pretorius Sanna Ros Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Omvårdnad Vetenskapligt

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Referensdokument Dokumentnamn

Referensdokument Dokumentnamn Referensdokument Dokumentnamn 9.1 A. OMHÄNDERTAGANDE AV SVÅRT SJUKA OCH DÖENDE Äldreförvaltningen Indikator Äldreförvaltningen Processindikator Vård i livets slut Område 9 Enhet Äldreboenden, korttidsboende

Läs mer

Y t t r a n d e ö v e r F r a m t i d e n s p o l i s u t b i l d n i n g ( S O U 2 0 0 8 : 3 9 )

Y t t r a n d e ö v e r F r a m t i d e n s p o l i s u t b i l d n i n g ( S O U 2 0 0 8 : 3 9 ) Skapat den 2008-09-14 Sveavägen 59, plan 6 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual

Läs mer

KAPITEL 1 ORGANISATIONEN RFSL

KAPITEL 1 ORGANISATIONEN RFSL KAPITEL 1 ORGANISATIONEN RFSL Om RFSL Medlemmar Avdelningar Kongressen Valberedningen och revisorer Förbundsstyrelsen (FS) Förbundskansliet Avdelningarna samlas RFSL Ungdom Bilagor - förteckning 1-4 Handbok

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns.

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Inledning Den 1:a April 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering,

Läs mer

Bergets förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2014/2015

Bergets förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2014/2015 Bergets förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Planen gäller från 2015-04-20 till Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd Enköpings kommun Träffar du i ditt arbete personer som är anhöriga? Den 1 juli 2009 gjordes en ändring i Socialtjänstlagen: Socialnämnden ska erbjuda stöd

Läs mer

Ska vi ses? Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på att: Författare: Mårten Melin

Ska vi ses? Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på att: Författare: Mårten Melin sidan 1 Författare: Mårten Melin Vad handlar boken om? Maria sitter på tåget och ska åka till sin mormor i Göteborg. Mittemot Maria sitter en jättesnygg tjej som läser dikter. Det brukar Maria också göra.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15 Fridhemsenheten omfattar förskolorna Fridhem och Fridhemskullen. Planen gäller till och med 2015-12-31. Vår vision På våra förskolor ska barnen

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

En gemensam webbplattform för samtliga EU-länder riktad till anhöriga som hjälper och stödjer en närstående äldre

En gemensam webbplattform för samtliga EU-länder riktad till anhöriga som hjälper och stödjer en närstående äldre En gemensam webbplattform för samtliga EU-länder riktad till anhöriga som hjälper och stödjer en närstående äldre Med denna broschyr vill vi flagga för ett spännande internationellt arbete med en webbplattform

Läs mer

SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN. Mina Gäredal Edward Summanen

SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN. Mina Gäredal Edward Summanen SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN Mina Gäredal Edward Summanen Unga hbtq-personer som har sex mot ersättning Från Osynliga synliga aktörer 13 personer mellan 15 och 25 år som inte

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

VAD ÄR BRA SEX FÖR DIG?

VAD ÄR BRA SEX FÖR DIG? KORT OM SEX VAD ÄR BRA SEX FÖR DIG? Vår sexualitet ger oss möjlighet till fantastiska upplevelser. Vi kan ha sex av en mängd olika skäl: närhet, lust, kåthet, kärlek, passion, ömhet, spänning och nyfikenhet.

Läs mer

Särskild utbildning för vuxnas plan

Särskild utbildning för vuxnas plan Särskild utbildning för vuxnas plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lärcenter Falköping, maj 2013. Kontaktpersoner personal: Kerstin Larsson

Läs mer

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA Vad gör man om man sitter på en fin middag när ens barn plötsligt utbrister Min pappa har en jättestor snopp!. Journalisten och författaren Hillevi Wahl frågade sexualupplysare,

Läs mer

abc om hbt till sfi 1

abc om hbt till sfi 1 abc om hbt till sfi 1 Inledning Vad är heteronormen? A Idag talar man ofta om heteronormen. Det är ett sätt att flytta fokus från det som avviker homosexualitet till exempel till att istället titta på

Läs mer

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) Vi får klara oss själva Hemtjänstens arbete med äldre som har missbruksproblem Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning

Läs mer

Medarbetarenkät 2011. <> <> <> <> <> Dags att tycka till om ditt jobb!

Medarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb! Medarbetarenkät 2011 Dags att tycka till om ditt jobb! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan

Läs mer

Vad innebär lagändringen?

Vad innebär lagändringen? Stöd d till anhöriga Vad innebär lagändringen? Vellinge den 19 november 2009 Britta Mellfors Äldreenheten, Socialstyrelsen Disposition Nya lagtexten. - Vad är nytt och vad står det för? Vem är anhörig?

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bäckby norra förskola 2013-05/2014-05 Mónica Jansson Förskolechef Innehåll Vår vision... 3 Syftet... 3 Bäckby norra värdegrund... 3 Definitioner...

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

FRCK Diskrimineringspolicy

FRCK Diskrimineringspolicy FRCK Diskrimineringspolicy Innehåll Inledning... 2 Styrning för diskrimineringspolicyn... 2 Jämställdhetsarbete... 2 :... 2... 2... 2 Mångfaldsarbete... 2... 2 Kompetensutveckling... 3 Arbetsförhållanden...

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Hot och kränkningar Stöd och hjälp Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Du kan vara utsatt för våld i nära relation om du...... får höra att du är ful, värdelös, korkad eller äcklig....

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer