Konsumtionen av specialläkemedel i Stockholms län jämfört med riket.

Transkript

1 1(12) Konsumtionen av specialläkemedel i Stockholms län jämfört med riket. Konsumtionen per invånare av de flesta specialläkemedel i Stockholms län, är med relativt få undantag i linje med riksgenomsnittet. Behandlingen av MS med interferoner ökar inte längre. Användningen av såväl interferoner som TNF-hämmare är dock högre i än riksgenomsnittet. Cytostatika är en av de mest kostsamma läkemedelsgrupperna. Förbrukningen synes dock vara väsentligt lägre i än i många andra delar av landet. De skillnader i konsumtion av specialläkemedel som finns i jämfört med andra landsting och regioner, beror sannolikt i första hand på faktorer som demografiska skillnader, skillnader i sjukdomsförekomst och olika tillgång på högspecialiserad sjukvård. Uppgifterna i läkemedelsstatistiken om vilka som förbrukar dessa läkemedel blir alltmer osäkra på grund av en ökande andel försäljning av specialläkemedel mot rekvisition istället för mot recept. Klinikerna inom Karolinska Universitetssjukhuset svarar för de flesta recepten på de specialläkemedel som förbrukas mer i än i övriga landet. A. Rapportens syfte Jämfört med andra storstadslän och riket Med specialläkemedel menas inom läkemedel som i huvudsak inte insättes av distriktsläkare. För fullständig förteckning över läkemedelsgrupper klassificerade som specialläkemedel, se Appendix eller www. janusinfo.se / Läkemedelsstatistik / Användarhandledning / Specialläkemedel. Syftet med rapporten är att: Jämföra konsumtionen av specialläkemedel i Stockholms län med den i riket. Förklara vissa av de skillnader i konsumtion som finns i relation till de variationer i ålder och kön som finns mellan jämförda regioner. Visa vilka i som receptförskriver specialläkemedel, särskilt de läkemedel som förbrukas mer i än i övriga landet. B. Demografiska skillnader mellan och övriga landet Något yngre befolkning och något fler kvinnor i Stockholms län Rapportens jämförelser omfattar de tre storstadsregionerna Stockholms län, Västra Götaland och Region Skåne, samtliga med universitets- och regionsjukhus. Grupperingen, omfattar därmed regionerna utanför storstäderna. I dessa län har sjukvården inte sällan en annorlunda struktur än i storstadslänen. Tillgången till högspecialiserad sjukvård synes också vara mindre. Jämfört med har särskilt Stockholms län en högre andel invånare under 65 år, se figur 1. Andelen kvinnor i länet är cirka en procent högre än i riket. För ytterligare demografiska uppgifter liksom för uppgifter om ålders- och könsfördelning hos konsumenterna av receptförskrivna specialläkemedel, se Appendix. Det saknas demografiska uppgifter om konsumenterna av specialläkemedel vilka har rekvirerats till kliniker och avdelningar. Detta är en stor och växande andel av många viktiga specialläkemedel som cytostatika, se särskild utredning i Appendix samt jämför Socialstyrelsens rapport Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos, november 25. Läkemedelsstatistik hämtad från Publicerat

2 2(12) 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% % % Övr län 85 - Figur 1: Andel av befolkningen per åldersklass och region och. Källa: SCB, befolkningsdata C. Konsumtionen av specialläkemedel All konsumtion volymmått kronor per invånare Konsumtionen av specialläkemedel har analyserats i volymmåttet kronor (apotekens inköpspris AIP). Definierade dygnsdoser DDD saknas för många specialläkemedel och kan därför inte användas vid jämförelser som involverar många olika specialläkemedel samtidigt. I några enstaka fall har analys utförts även med måttenheten DDD, se Appendix. Konsumtionsdata redovisas i kr AIP per tusen invånare och dag, AIP/TIND räknat per kvartal. Försäljningsdata har hämtats från statistiksystemet Xplain, Apoteket AB. Rapportens resultat avser summan av receptförsäljning och rekvisitioner. Endast de viktigaste specialläkemedlen Den fastställda förteckningen över specialläkemedel i omfattar cirka nittio olika läkemedelsgrupper. Förteckningen är baserad på systematiken i ATC-systemet och gäller från ett fåtal enskilda läkemedel till hela grupper eller till och med aggregeringar av läkemedel från flera olika ATC-grupper. I omsattes specialläkemedlen totalt för närmare 1,2 miljarder kronor under första halvåret 25, H1 25. Det motsvarar drygt 4 % av de totala läkemedelskostnaderna. Av dessa nittio läkemedelsgrupper selekterades trettio med en omsättning av mer än fem miljoner kronor vardera under H1 25. Dessa utgjorde tillsammans drygt 9 % av den totala kostnadsvolymen för specialläkemedlen. Några av de ingående läkemedelsgrupperna delades i ett senare skede upp i separata grupper såsom TNF-alfa-hämmare och interferoner mot MS. Dessa aggregeringar är inte baserade på systematiken i ATC-systemet, vilken inte är anpassad till bioteknologiska läkemedel. Läkemedelsstatistik hämtad från Publicerat

3 3(12) Totalt har analysen därför omfattat trettiosex läkemedelsgrupper. Konsumtionsdata redovisas nedan för de viktigaste av dem. Uppgifter om samtliga grupper finns redovisade tabellariskt i Appendix. 1. Specialläkemedel med en kostnadsvolym i över 1 kr AIP / TIND Under tredje kvartalet 25 förbrukades totalt i elva grupper av specialläkemedel för mer än 1 kronor AIP / TIND. Av dessa konsumerades virushämmande medel mot HIV, interferoner mot MS, TNF-alfa-hämmare och antihemofilifaktorer i större volym per invånare i än i riket, se tabell nedan. Samtliga tillhör de grupper som har störst kostnadsvolym per invånare i. Fyra grupper av dessa specialläkemedel med stor volym i, förbrukades mindre än i riket, se tabellen, bland dem cytostatika / cytotoxiska medel vilka har den näst största kostnadsvolymen i. Specialläkemedel Skillnad i totalkonsumtion: jämfört med riket kr TIND Totalkonsumtion kr TIND kv 3 25 Virushämmande medel mot HIV (J5) mer än 5 kr 2 L3 - interferoner mot MS mer än 25-5 kr 16 L4 - TNF-alfa-hämmare 288 B2BD - antihemofilifaktorer mer än 6-24 kr 185 B3X - erytorpoetin och liknande medel = riket (± 5 kr) 138 B5 - blodsubstitut och infusionsvätskor 143 N5A - neuroleptika 181 H1 - hypofys- och hypotalamushormon mer än 6-24 kr 143 L2 - endokrin terapi vid prostatacancer 117 N3 - antiepileptika mer än 25-5 kr 19 L1 - cytostatika/cytotoxiska medel mer än 5 kr 238 Många HIV-behandlade i Virushämmande medel mot HIV förbrukas mer än dubbelt så mycket i som i övriga landet, se figur 2. Mottagarna är tre gånger så många män som kvinnor. Konsumtionen sker främst i åldrarna år. Den höga volymen kan sannolikt förklaras av skillnader i sjuklighet och livsstil mellan invånarna i Stockholm och övriga landet. Konsumtionen i isolerat andra storstäder som Göteborgs och Malmö-Lund, är inte undersökt. Eventuella likartade trender i dessa kommuner kan möjligen spädas ut av övriga delar av respektive region. I sker så gott som all förskrivning av medel mot HIV från Karolinska. Universitetssjukhuset. För mer detaljer, se Appendix. Läkemedelsstatistik hämtad från Publicerat

4 4(12) J5 - virushämmande medel mot HIV 2-KV1 2-KV2 2-KV3 2-KV4 21-KV1 21-KV2 21-KV3 21-KV4 22-KV1 22-KV2 22-KV3 22-KV4 23-KV1 23-KV2 23-KV3 23-KV4 24-KV1 24-KV2 24-KV3 Figur 2: Total konsumtion av virushämmande medel mot HIV per kvartal i kr AIP TIND. 24-KV4 25-KV1 25-KV2 25-KV3 Minskad ökning av interferoner mot MS Förbrukningen av interferoner i inklusive interferoner mot MS har under senare år stabiliserats, figur 3, och tenderar att närma sig rikssnittet. Förbrukningen är fortfarande högst i landet, cirka 25 % över rikssnittet. L3 - interferoner mot MS KV1 2-KV2 2-KV3 2-KV4 21-KV1 21-KV2 21-KV3 21-KV4 22-KV1 22-KV2 22-KV3 22-KV4 23-KV1 23-KV2 23-KV3 23-KV4 24-KV1 24-KV2 24-KV3 24-KV4 Figur 3: Total konsumtion av interferoner mot MS i kr AIP TIND per kvartal och region. 25-KV1 25-KV2 25-KV3 Läkemedelsstatistik hämtad från Publicerat

5 5(12) Liksom i övriga riket är konsumtionen i cirka två och en halv gånger högre hos kvinnor än hos män. Förskrivningen sker i till cirka 85 % från Karolinska universitetssjukhuset och till ca 5 % från privata specialister. För detaljer, se Appendix. Något mer TNF-alfa-hämmarna än rikssnittet Förbrukningen av TNF-hämmare i är 1-15 % över rikssnittet, se figur 4. Skillnaderna mellan storstadslänen är påtagliga. Kvinnorna i förefaller få nästan tre gånger så mycket TNF-hämmare som männen, men siffrorna är osäkra på grund av att cirka 3 % distribueras mot rekvisitioner. Förskrivningen på recept i var till 6 % från Karolinska universitetssjukhuset och till cirka 2 % från privata specialister. Totalt används 8-9 % av volymen (Enbrel+Remicade), såväl receptförskrivet som rekvirerat, inom reumatologisk vård. För detaljer, se Appendix L4AA - TNF-alfa-hämmare 2-KV1 2-KV2 2-KV3 2-KV4 21-KV1 21-KV2 21-KV3 21-KV4 22-KV1 22-KV2 22-KV3 22-KV4 23-KV1 23-KV2 23-KV3 23-KV4 24-KV1 24-KV2 Figur 4: Total konsumtion av TNF-alfa-hämmare i kr AIP TIND per kvartal och region. 24-KV3 24-KV4 25-KV1 25-KV2 25-KV3 Antihemofilifaktorerna något över rikssnittet Konsumtionen av antihemofilifaktorer är i något över rikssnittet, se figur 5. Det kan möjligen förklaras av den något yngre befolkningen i jämfört med riket. Förbrukarna i är övervägande män och med stor andel i åldrarna 5-14 år. Förskrivningen i sker uteslutande från Karolinska universitetssjukhuset. För detaljer, se Appendix. Läkemedelsstatistik hämtad från Publicerat

6 6(12) B2BD - antihemofilifaktorer KV1 2-KV2 2-KV3 2-KV4 21-KV1 21-KV2 21-KV3 21-KV4 22-KV1 22-KV2 22-KV3 22-KV4 23-KV1 23-KV2 23-KV3 23-KV4 24-KV1 24-KV2 24-KV3 24-KV4 25-KV1 Figur 5: Total konsumtion av antihemofilifaktorer kr AIP TIND per kvartal och region. 25-KV2 25-KV3 Mindre cytostatika än i övriga landet Cytostatika tillhör de allra mest kostbara och snabbast ökande läkemedelsgrupperna i landstinget. Användningen av cytostatika synes trots detta vara lägre i än i övriga landet, se figur 6. Statistiken kan vara belastad med felkällor som att leveransrutinerna till klinik för cytostatika kan skilja sig mellan olika sjukvårdregioner. Skillnaderna i konsumtionen av cytostatika är svåra att klarlägga utifrån läkemedelsstatistiken, då det endast delvis finns L1 - cytostatika/cytotoxiska medel KV1 2-KV2 2-KV3 2-KV4 21-KV1 21-KV2 21-KV3 21-KV4 22-KV1 22-KV2 22-KV3 22-KV4 23-KV1 23-KV2 23-KV3 23-KV4 24-KV1 24-KV2 24-KV3 24-KV4 25-KV1 25-KV2 25-KV3 Figur 6: Total konsumtion av cytostatika och cytotoxiska medel i kr AIP TIND per kvartal och region. Uppgifterna för före 23 är osäkra då färdigbered cytostatika från apotek dessförinnan ofta klassificerades som Beredning istället för som cytostatika. Läkemedelsstatistik hämtad från Publicerat

7 7(12) statistikuppgifter om förbrukarna då en stor andel läkemedel rekvireras. Vidare används läkemedlen på många olika indikationer, i olika doseringar och i olika kombinationer. För att söka orsakerna till den lägre konsumtionen i bör analysen göras mycket bredare och mer detaljerad och omfatta till exempel förbrukningen av enskilda läkemedel och uppgifter ur onkologisk vårdstatistik. Av de cytostatika som lämnades ut mot recept i, var 9 % förskrivet från Karolinska universitetssjukhuset, se Appendix. 2. Specialläkemedel med en kostnadsvolym i av 5 till 99 kr AIP / TIND Under tredje kvartalet 25 förbrukades totalt i åtta grupper av specialläkemedel för mellan 5 och 1 kr per tusen invånare och dag. Av dessa konsumerades immunoglobuliner och medel mot infertilitet hos kvinnor, i större volym per invånare i än i riket, se tabell nedan. Fem grupper av dessa specialläkemedel med stor användning i, förbrukades mindre per invånare än i riket, se tabellen. Av särskilt intresse är medel mot demenssjukdomar. Specialläkemedel Skillnad i totalkonsumtion: jämfört med riket kr TIND Totalkonsumtion kr TIND kv 3 25 Immunsera och immunglobuliner (J6) mer än 6-24 kr 96 Gonadotropiner och andra ovulationsstimmulerande medel (G3G) 58 Heparingruppen (B1AB) = riket (± 5 kr) 51 Medel vid demenssjukdomar (N6D) mer än 6-24 kr 81 Övriga immunsuppressiva medel (L4) 76 Medel vid glaukom samt miotika (S1E) 63 Anestetika (N1) 61 Medel vid parkinsonism (N4) 57 Stor konsumtion av immunglobuliner i Förbrukningen av immunglobuliner inom är 2-25 % högre än i andra delar av landet, se figur 7. Uppgifter om ålder och kön hos förbrukarna är ofullständiga. Av receptförskrivet går merparten till personer år varav 7 % förskrivs till kvinnor. Receptförskrivningen inom sker till 85 % från Karolinska universitetssjukhuset, till största delen från Huddinge ( ospecificerat lab ). Ytterligare drygt 5 % förskrivs från övriga akutsjukhus, se Appendix. Större förbrukning i av gonadotropiner och andra ovulationsstimulerande medel mot infertilitet Tyngdpunkten i konsumtionen av den här ATC-gruppen läkemedel ligger på fertiliseringshormoner för kvinnor. Förskrivningen i är 2-3 % högre än i resten av landet, se figur 8. Befolkningsstrukturen i med något fler kvinnor än män kan vara en orsak. Socioekonomiska skillnader och skillnader i livsstil mellan befolkningen i Stockholm och andra regioner kan inverka. Förskrivningen i kommer till en tredjedel från Karolinska universitetssjukhuset och till hälften från privata specialister. För detaljer, se Appendix. Läkemedelsstatistik hämtad från Publicerat

8 8(12) Mindre bruk av medel vid demenssjukdomar än i än i riket Förskrivningen av medel mot demenssjukdom är lägre än genomsnittet för riket räknat i såväl kronor som DDD, se figur 9. Trots att Region Skåne har en något äldre befolkning än, är förskrivningen av medel mot demenssjukdomar lägre där än i och långt under riksgenomsnittet. Effekten och toleransen av dessa rätt kostsamma medel är omdiskuterad i många regioner. Det kan vara en orsak till variationerna i förbrukning inom riket. En åldrad befolkning i många mindre landsting kan vara en annan orsak. Förbrukarna är J6 - immunsera och immunglobuliner KV1 2-KV2 2-KV3 2-KV4 21-KV1 21-KV2 21-KV3 21-KV4 22-KV1 22-KV2 22-KV3 22-KV4 23-KV1 23-KV2 23-KV3 23-KV4 24-KV1 24-KV2 24-KV3 24-KV4 25-KV1 Figur 7: Total konsumtion av immunglobuliner i kr AIP TIND per kvartal och region. G3G - gonadotropiner och andra ovulationsstimmulerande medel KV1 2-KV2 2-KV3 2-KV4 21-KV1 21-KV2 21-KV3 21-KV4 22-KV1 22-KV2 22-KV3 22-KV4 23-KV1 23-KV2 23-KV3 23-KV4 24-KV1 24-KV2 24-KV3 24-KV4 Figur 8: Total konsumtion av fertiliseringshormoner i kr AIP TIND per kvartal och region. 25-KV2 25-KV3 25-KV1 25-KV2 25-KV3 Läkemedelsstatistik hämtad från Publicerat

9 9(12) till större del kvinnor än män. I förskrevs dessa medel under januari till oktober 25, till 5 % från geriatrisk verksamhet och till 4 % från primärvård inklusive kommunala sjukhem. För detaljer, se Appendix. N6D - medel vid demenssjukdomar kronor KV1 2-KV2 2-KV3 2-KV4 21-KV1 21-KV2 21-KV3 21-KV4 22-KV1 22-KV2 22-KV3 22-KV4 23-KV1 23-KV2 23-KV3 23-KV4 24-KV1 24-KV2 24-KV3 24-KV4 25-KV1 Figur 9: Total konsumtion av medel mot demenssjukdomar i kr AIP TIND per kvartal och region. 25-KV2 25-KV3 3. Specialläkemedel med en kostnadsvolym i av 5 till 5 kr AIP / TIND och med en skillnad jämfört med riket på ± 1-24 kr / TIND Ytterligare några grupper av specialläkemedel ska nämnas där konsumtionen både är relativt stor i och där det samtidigt finns en avsevärd skillnad mot riksgenomsnittet, se tabell. Specialläkemedel Skillnad i totalkonsumtion: Totalkonsumtion > jämfört med riket kr TIND 5 kr TIND kv 3 25 Endokrin terapi vid bröstcancer (L2) mer än 1-24 kr 47 Buprenorfin (N7BC1) 29 Klopidogrel (B1AC4) mer än 1-24 kr 39 Mer endokrin terapi vid bröstcancer i än riket Användningen av endokrina läkemedel mot bröstcancer har ökat i jämfört med övriga landet, från att 22 ha varit i nivå med riket, till att idag vara 2 % över riksgenomsnittet, se figur 1. Övervikt för antalet kvinnor i länet kan spela in. Förskrivningen sker till 7 % från Karolinska och till totalt 8 % från samtliga akutsjukhus i. För detaljer, se Appendix. Läkemedelsstatistik hämtad från Publicerat

10 1(12) L2 - endokrin terapi vid bröstcancer 2-KV1 2-KV2 2-KV3 2-KV4 21-KV1 21-KV2 21-KV3 21-KV4 22-KV1 22-KV2 22-KV3 22-KV4 23-KV1 23-KV2 23-KV3 23-KV4 24-KV1 24-KV2 24-KV3 24-KV4 25-KV1 25-KV2 25-KV3 Figur 1: Total konsumtion av endokrina medel mot bröstcancer i kr AIP TIND per kvartal och region: Omfattande beroendevård i med buprenorfin Buprenorfin (Subutex) används mot opiatmissbruk. Användningen i har tidigare accelererat jämfört med resten landet. Förskrivningen har nu planat ut på en nivå som är cirka 5 % högre än i riket, se figur 11. Skillnaderna synes framförallt bero på olika förekomst av opiatmissbruk. Användningen i är tre gånger så hög till män som till kvinnor och det mönstret går igen i övriga landet. Tillgängliga uppgifter tyder på att all förskrivning i sker från mottagningar inom beroendevård eller psykiatri. För detaljer, se Appendix samt Läksaks uppföljning / Läkemedelsstatistik, Förskrivning N7BC1 - buprenorfin 2-KV1 2-KV2 2-KV3 2-KV4 21-KV1 21-KV2 21-KV3 21-KV4 22-KV1 22-KV2 22-KV3 22-KV4 23-KV1 23-KV2 23-KV3 23-KV4 24-KV1 24-KV2 24-KV3 24-KV4 25-KV1 Figur 11: Total konsumtion av buprenorfin i kr AIP TIND per kvartal och region.. 25-KV2 25-KV3 Läkemedelsstatistik hämtad från Publicerat

11 11(12) Stor följsamhet till terapirekommendationer Vid behov av profylax mot hjärtinfarkt och stroke, förskrivs i huvudsakligen lågdos- ASA. Användningen av trombocythämmaren klopidogrel (Plavix) är liksom i Västra Götaland lägre än i andra delar av Sverige, se figur 12. Läksaks rekommendationer på Kloka Listan liksom konsensusskapande aktiviteter, torde ha medverkat till att givna rekommendationer om begränsad användning av klopidogrel uppenbarligen följs. Förskrivning av klopidogrel sker till 4 % från primärvården, till från 3 % från privata specialister samt resten från akutsjukhusen. För detaljer, se Appendix. B1AC4 - klopidogrel KV1 2-KV2 2-KV3 2-KV4 21-KV1 21-KV2 21-KV3 21-KV4 22-KV1 22-KV2 22-KV3 22-KV4 23-KV1 23-KV2 23-KV3 23-KV4 24-KV1 24-KV2 24-KV3 24-KV4 25-KV1 Figur 12: Total konsumtion av klopidogrel (Plavix) i kr AIP TIND per kvartal och region. 25-KV2 25-KV3 D. Statistiken över konsumtionen av specialläkemedel bör förbättras Rapportens uppgifter ska uppfattas som en mycket grov katalogisering av konsumtionsbilden i för väsentliga specialläkemedel. För mer detaljerade resultat krävs uppföljningar på en mer detaljerad nivå, eventuellt med fler datakällor än försäljningsstatistik. Specialläkemedel är en relativt ny gruppering av gamla och nya läkemedel med vitt skilda egenskaper och i många fall med avsaknad av det definierade volymbegreppet DDD. En stor och växande del av de mest kostsamma medlen rekvireras, vilket till skillnad från receptförskrivning, inte genererar några statistikuppgifter om förbrukaren. Detta liksom den generella avsaknaden av förskrivningsorsak för läkemedel med ofta många olika och allvarliga sjukdomstillstånd bland indikationerna, försvårar upprättande av detaljerad och vägledande läkemedelsstatistik. Rekvirerande enheter bär inte alltid samma beteckningar och kundnummer som arbetsplatskoder vid receptförskrivning. Detta försvårar möjligheten till sammanställning av olika vårdenheters totalförbrukning av specialläkemedel. För att skärpa kvalitén och förenkla möjligheterna till uppföljning av konsumtionen av specialläkemedel skulle bland annat följande åtgärder kunna övervägas: Läkemedelsstatistik hämtad från Publicerat

12 12(12) Utarbetande av volymbegrepp för de specialläkemedel som saknar giltig DDD, till exempel i termer av förpackningar, antalet behandlingar eller vad som i det individuella fallet kan anses som relevant. Registrering av vilka som konsumerar rekvirerade specialläkemedel, länstillhörighet, ålder, kön och om möjligt behandlingsindikation. Enhetlig och likformig benämning av vårdgivares arbetsplatskoder och rekvisitionsmottagare inom för möjlighet till automatisk summering av alla leveranssätt av läkemedel per klinik eller mottagning. Sten Ronge Apotekare LEpC Läkemedelsstatistik hämtad från Publicerat

13 1 (3) Konsumtionen av specialläkemedel i Stockholms län jämfört med riket Appendix Innehåll:: A. Analyserade specialläkemedel I a Specialläkemedelslista för 25 2 I b. Total konsumtion i januari-juni 25 i i kronor apotekens utförsäljningspris AUP 4 II a. I rapporten inkluderade grupperingar, efter Specialläkemedelslista i 25 4 B. Konsumtion recept plus rekvisitioner per region juli september 25 kronor AIP TIND sorterat i storleksordning efter konsumtionen i 6 C Fördelningen av distributionssätt för specialläkemedel inom regionerna 6 D Könsfördelning per region för ett urval av specialläkemedel 6 E Åldersfördelad konsumtion per region för ett urval specialläkemedel i ATC-ordning 8 F. av specialläkemedel i ATC-ordning över tiden per region i kronor AIP (DDD) TIND. 14 G. Receptförskrivare per huvudgrupp av specialläkemedel i 29 H. Referenser 3 Läkemedelsstatistik hämtad från Publicerat

14 2 (3) A. Analyserade specialläkemedel I a Specialläkemedelslista för 25 ATC Läkemedelsgrupp Kommentar A4AA Serotonin (5ht3) receptorantagonister A5 Gallsyror och koleretika A7E Medel vid intestinala inflammamationer A9AXXX Prolastin NY A11CC3 Alfakalcidol NY A11CC4 Kalcitriol NY A14 Anabola steroider A16 Övriga medel för matsmältning Omfattar bl.a. Cerezyme B1AB Heparingruppen B1AC4 Klopidogrel B1AC5 Tiklopidin NY B1AC9 Epoprostenol NY B1AC11 Iloprost NY B1AC13 Abciximab NY B1AC14 Anagrelid NY B1AC16 Eptifibatid NY B1AC17 Tirofiban NY B1AD Enzymer Omfattar bl.a. trombolys B1AE Direkt trombin inhibitor NY, omfattar Exarta B2BD Antihemofilifaktorer B3AC Parenteralt järn B3X Övriga medel vid anemier Omfattar EPO B5 Blodsubstitut och infusionsvätskor B6 Övriga hematologiska medel C1B Antiarytmika C1CA1 Etilefrin C1CA2 Isoprenalin C1CA3 Noradrenalin C1CA4 Dopamin C1CA6 Fenylefrin C1CA7 Dobutamin C1CA14 Dopexamin C1CE Fosfodiesterashämmare C1CX Övriga hjärtstimulerande medel Omfattar levosimendan C1E Övriga medel vid hjärtsjukdomar Omfattar alprostadil och adenosin C2 Antihypertensiva medel C7AA7 Sotalol NY D5B Psoriasismedel för systemiskt bruk D1B Aknemedel för systemiskt bruk G2 Obstetriska medel G3B Androgener G3G Gonadotropiner och andra ovula G3H Antiandrogener G3X Övriga könshormoner Omfattar Danocrine, Mifegyne, Evista H1 Hypofys/hypotalamushormoner H5 Medel som reglerar kalciumomsättningen Läkemedelsstatistik hämtad från Publicerat

15 3 (3) J4 Medel mot mykobakterier J5AB4 Ribavirin J5AB6 Ganciklovir J5AD Fosfonsyraderivat J5AE Proteashämmare J5AF Nukleosid och nukleotidanalog J5AG Ickenukleosidanaloger J5AH Neuramidashämmare J5AX Virushämmande medel för system NY J6 Immunsera och immunglobuliner L1 Cytostatika/cytotoxiska medel L2 Endokrin terapi L3 Immunstimulerande medel L4 Immunsuppressiva medel LXX Tumörer och rubbningar i immun NY M1C Specifika antireumatiska medel M3A Perifert verkande muskelavslappnande M3BX Övriga centralt verkande medel Omfattar baklofen M5BA3 Pamidronat NY M5BA8 Zoledronsyra NY M9 Övriga medel för rörelseapparaten Omfattar hyaluronsyra N1 Anestetika N3 Antiepileptika N4 Medel vid parkinsonism N5A Neuroleptika N6B Psykostimulantia N6D Medel vid demenssjukdomar N7A Kolinergika, parasympatomimeti N7BC1 Buprenorfin N7XX2 Riluzol P1B Malariamedel P1C Medel mot leishmaniasis och tr R5CB13 Deoxyribonukleas S1B Antiinflammatoriska medel - ögon S1E Medel vid glaukom samt miotika S1F Mydriatika och cykloplegika S1H Lokalanestetika - ögon S1J Diagnostika - ögon V1 Allergener V3 Medel vid förgiftningar, överdoseringar V4 Diagnostiska medel V8 Kontrastmedel NY V9 Radiofarmaka för diagnostik NY I b. Total försäljning i januari-juni 25 i i kronor apotekens utförsäljningspris AUP Se nedan. Läkemedelsstatistik hämtad från Publicerat

16 4 (3) Kronor AUP H1 25 Recept Rekvisitioner Total A4AA - serotonin (5ht3) receptorantag A5 - gallsyror och koleretika A7E - medel vid intestinala inflamma A9AXXX - Prolastin A11CC3 - alfakalcidol A11CC4 - kalcitriol A14 - anabola steroider A16 - övriga medel för matsmältning B1AB - heparingruppen B1AC4 - klopidogrel B1AC5 - tiklopidin B1AC9 - epoprostenol B1AC11 - iloprost B1AC13 - abciximab B1AC14 - anagrelid B1AC16 - eptifibatid B1AC17 - tirofiban B1AD - enzymer B1AE - direkta antitrombotiska medel B2BD - antihemofilifaktorer B3AC - trevärt järn, parenterala prep B3X - övriga medel vid anemier B5 - blodsubstitut och infusionsvät B6 - övriga hematologiska medel C1B - antiarytmika C1CA1 - etilefrin C1CA2 - isoprenalin C1CA3 - noradrenalin C1CA4 - dopamin C1CA6 - fenylefedrin C1CA7 - dobutamin C1CA14 - dopexamin C1CE - fosfodiesterashämmare C1CX - hjärtstimulerande medel, exklu C1E - övriga medel vid hjärtsjukdoma C2 - antihypertensiva medel C7AA7 - sotalol D5B - medel vid psoriasis till syste D1B - medel mot akne för systemiskt G2 - obstetriska medel G3B - androgener G3G - gonadotropiner och andra ovula G3H - antiandrogener G3X - övriga könshormoner H1 - hypofys- och hypotalamushormon H5 - medel som reglerar kalciumomsä J4 - medel mot mykobakterier J5AB4 - ribavirin J5AB6 - ganciklovir J5AD - fosfonsyraderivat J5AE - proteashämmare J5AF - nukleosid- och nukleotidanalog J5AG - icke-nukleosid omvänd-transkri J5AH - neuramidashämmare J5AX - virushämmande medel för system J6 - immunsera och immunglobuliner L1 - cytostatika/cytotoxiska medel L2 - endokrin terapi L3 - immunstimulerande medel L4 - immunsuppressiva medel LXX - tumörer och rubbningar i immun M1C - specifika antireumatiska medel M3A - perifert verkande M3BX - övriga centralt verkande medel M5BA3 - pamidronat M5BA8 - zoledronsyra M9 - övriga medel vid sjukdomar i r N1 - anestetika N3 - antiepileptika N4 - medel vid parkinsonism N5A - neuroleptika N6B - psykostimulantia N6D - medel vid demenssjukdomar N7A - kolinergika, parasympatomimeti N7BC1 - buprenorfin N7XX2 - riluzol P1B - malariamedel P1C - medel mot leishmaniasis och tr R5CB13 - deoxyribonukleas i, rekombinan S1B - antiinflammatoriska medel S1E - medel vid glaukom samt miotika S1F - mydriatika och cykloplegika S1H - lokalanestetika S1J - diagnostika V1 - allergener V3 - medel vid förgiftningar, överd V4 - diagnostiska medel V8 - kontrastmedel V9 - radiofarmaka för diagnostik Summa specialläkemedel Läkemedelsstatistik hämtad från Publicerat

17 5 (3) II a. I rapporten inkluderade grupperingar efter Specialläkemedels-lista i 25 ATC-grupp utom Läkemedelsgrupp Kommentar A4AA Serotonin (5ht3) receptorantagonister Medel mot illamående vid främst behandling med cytostatika. A7E Medel vid intestinala inflammamationer A16 Övriga medel för matsmältning Omfattar bl.a. Cerezyme B1AB Heparingruppen B1AC4 Klopidogrel Alternativ till acetylsalicylsyra mot blodpropp. B1AC GPIIb/IIIa-antagonister Fibrinolytiska medel vid främst akut hjärtinfarkt. B1AD Enzymer Omfattar bland annat trombolys. B2BD Antihemofilifaktorer B3X Övriga medel vid anemier Erytropoetin och liknanade. Anv. vid blod- och tumörsjukdomar. B5 Blodsubstitut och infusionsvätskor C1B Antiarytmika C1C C1CA24 Hjärtstimumulerande medel sine adrenalin C2 Antihypertensiva medel Endast vissa medel och som sällan insättes på vårdcentral. D1B Aknemedel för systemiskt bruk Isotretinoin (Roaccutan - licensläkemedel.) G3G Gonadotropiner och andra ovulationsstimulerande medel Mot infertilitet. H1 Hypofys/hypotalamushormoner Mot tillväxtrubbningar H5A Parathyroideahormon för behandling av benskörhet Tteriparatid - Forsteo. Läkemedel mot HIV sine aciklovir, J5 J5AB famciklovir och valaciklovir J6 Immunsera och immunglobuliner Vid immunbristsjukdomar med mera. L1 Cytostatika/cytotoxiska medel L2AA,AE L2BB Endokrin terapi vid huvudsak prostatacancer L2 L2AA,AE,BB Endokrin terapi vid bröstcancer L3AB7,8 L3AX13 Interferoner mot MS L3AB L3AB7,8 Övriga interferoner och liknande Mot leukemiska tillstånd, kronisk hepatit med mera. L3 L3AB, L3AX13 Övriga immunstimmulerande medel Bland annat hematopoetiska tillxätfaktorer (T ex Neupogen) L4AA11,12,17 TNF-alfa-hämmare Medel mot främst svår reumatoid artrit. L4 L4AA11,12,17 Övriga immunsuppressiva Medel mot avstötning av transplantat med mera. M3A Perifert verkande muskelavslappnande Mot muskelspasmer.(botulinum toxin -Botox) N1 Anestetika N3 Antiepileptika N4 Medel vid parkinsonism N5A Neuroleptika Mot främst psykotiska tillstånd. N6B Psykostimulantia För behandling av ADHD och narkolepsi N6D Medel vid demenssjukdomar N7BC1 Buprenorfin Mot opiatmissbruk (Subutex). S1E Medel vid glaukom samt miotika Läkemedelsstatistik hämtad från Publicerat

18 6 (3) B. Konsumtion recept plus rekvisitioner per region juli september 25 kronor AIP TIND sorterat i storleksordning efter konsumtionen i Kronor AIP TIND kv 3 25 L4 - TNF-alfa-hämmare L1 - cytostatika/cytotoxiska medel J5 - virushämmande medel mot HIV B2BD - antihemofilifaktorer N5A - neuroleptika L3 - interferoner mot MS H1 - hypofys- och hypotalamushormon B5 - blodsubstitut och infusionsvätskor B3X - erytorpoetin och liknande medel L2 - endokrin terapi vid prostatacancer N3 - antiepileptika J6 - immunsera och immunglobuliner N6D - medel vid demenssjukdomar L4 - övriga immunsuppressiva medel S1E - medel vid glaukom samt miotika N1 - anestetika G3G - gonadotropiner och andra ovulationsstimmulerande medel N4 - medel vid parkinsonism B1AB - heparingruppen L2 - endokrin terapi vid bröstcancer A7E - medel vid intestinala inflammationer L3 - övriga immunstimulerande medel B1AC4 - klopidogrel L3AB - övriga interferoner och liknande N7BC1 - buprenorfin N6B - psykostimulantia M3A - perifert verkande medel vid muskelspasm A4AA - serotonin (5ht3) receptorantagonister C2 - antihypertensiva specialmedel B1AC - gpiib/iiia-antagonister A16 - övriga medel för matsmältningen C1C - hjärtstimulerande medel, exklusive adrenalin B1AD - trombolytiska enzymer H5A - parathyroideahormoner och analoger D1B - medel mot akne för systemiskt C1B - antiarytmika C Fördelningen av distributionssätt för specialläkemedel inom regionerna I storstadsregionerna lämnas de flesta specialläkemedel ut mot recept på öppenvårdsapotek. Undantag gäller för typiska sjukhusläkemedel som anestesimedel. I regionerna utanför storstadsregionerna är bilden annorlunda med en väsentligt högre andel specialläkemedel som rekvireras. Andelen rekvirerade specialläkemedel ökar dock generellt landet. Ju större andelen rekvisitioner är, ju osäkrare är den bild av ålders- och könsfördelning av mottagarna grundat på receptförsäljningen av gruppen specialläkemedel. Andelen rekvisitioner framgår nedan för ett urval av specialläkemedel, se tabell. D Könsfördelning per region för ett urval av specialläkemedel Könsfördelningen av konsumtionen av specialläkemedel kan vara av intresse för vissa specialläkemedel. Fördelningen återges för ett urval av specialläkemedel, se tabell nedan. Läkemedel med hög andel rekvisitioner och därmed bristande statistiskt underlag är rasterade. Läkemedelsstatistik hämtad från Publicerat

19 7 (3) Tabell: Andel recept av total konsumtion per region. Andel recept av total AIP H1 25 Övr. län A4AA - serotonin (5ht3) receptorantagonister 38% 37% 38% 34% 4% A7E - medel vid intestinala inflammationer 99% 99% 99% 79% 99% A16 - övriga medel för matsmältningen 69% 1% 99% 76% 95% B1AB - heparingruppen 5% 48% 43% 34% 45% B1AC4 - klopidogrel 94% 96% 97% 67% 96% B1AC13,14,15 gpii/iiia-hämmare % % % % % B1AD - enzymer mot blodpropp 3% 2% 17% 2% 4% B2BD - antihemofilifaktorer 85% 82% 87% 68% 89% B3X - övriga medel vid anemier 71% 65% 65% 57% 7% B5 - blodsubstitut och infusionsvätskor 21% 41% 41% 3% 36% C1B - antiarytmika 84% 83% 91% 73% 88% C1C - hjärtstimulerande medel, exklusive adrenalin 4% 4% 13% 4% 6% C2 - antihypertensiva medel 95% 95% 96% 7% 96% D1B - medel mot akne för systemiskt bruk 66% 38% 74% 42% 56% G3G - gonadotropiner och andra ovulationsstimmulerande medel 1% 1% 1% 69% 1% H1 - hypofys- och hypotalamushormon 92% 96% 96% 75% 95% H5 - medel som reglerar kalciumomsättningen 97% 99% 95% 68% 97% J5 - virushämmande medel mot HIV 98% 95% 98% 67% 97% J6 - immunsera och immunglobuliner 63% 54% 33% 42% 53% L1 - cytostatika/cytotoxiska medel 34% 28% 22% 21% 28% L2 - endokrin terapi mot bröstcancer 98% 98% 99% 77% 98% L2 - endokrin terapi mot prostatacancer 93% 93% 94% 75% 93% L3 - Interferoner mot MS 1% 1% 1% 77% 1% L3 - Övriga interferoner och liknande 99% 99% 99% 78% 99% L3 - Övriga immunstimulerande medel 88% 59% 84% 66% 8% L4AA11,12,17 - TNF-alfa-hämmare 7% 59% 91% 54% 75% L4 - Övriga immunsuppressiva 92% 88% 92% 74% 93% M3A - perifert verkande muskelavslappande medel 48% 3% 8% 17% 27% N1 - anestetika 6% 5% 5% 4% 5% N3 - antiepileptika 94% 96% 96% 76% 96% N4 - medel vid parkinsonism 95% 98% 98% 78% 98% N5A - neuroleptika 87% 89% 89% 71% 89% N6B - psykostimulantia 96% 95% 93% 76% 95% N6D - medel vid demenssjukdomar 89% 99% 99% 84% 97% N7BC1 - buprenorfin 97% 57% 93% 62% 93% S1E - medel vid glaukom samt miotika 97% 99% 99% 82% 98% Läkemedelsstatistik hämtad från Publicerat

20 8 (3) Tabell. Andel konsumerande kvinnor och män per grupp av specialläkemedel. Se även Bilaga större format. Öppenvård AIP per 1 kvinnor resp. män. Läkemedel med andel Män - kvinnor Kvinnor Män Män - kvinnor Kvinnor Män Män - kvinnor Kvinnor Män Män - kvinnor Kvinnor Män receptdata < 7% är rasterade Kvinnor Män A4AA - serotonin (5ht3) receptorantagonister A7E - medel vid intestinala inflammationer A16 - övriga medel för matsmältningen B1AB - heparingruppen B1AC4 - klopidogrel B1AC -gpiib/iiia-antagonister B1AD - tromolytiska enzymer B2BD - antihemofilifaktorer B3X - erytorpoetin och liknande B5 - blodsubstitut och infusionsvätskor C1B - antiarytmika C1C - hjärtstimulerande medel, exklusive adrenalin C2 - antihypertensiva specialmedel D1B - medel mot akne för systemiskt bruk G3G - gonadotropiner och andra ovulationsstimmulerande medel H1 - hypofys- och hypotalamushormon H5A - parathyroideahormoner och analoger J5 - virushämmande medel mot HIV J6 - immunsera och immunglobuliner L1 - cytostatika/cytotoxiska medel L2 - endokrin terapi vid prostatacancer L2 - endokrin terapi vid bröstcancer L3 - interferoner mot MS L3AB - övriga interferoner och liknande L3 - övriga immunstimulerande medel L4 - TNF-alfa-hämmare L4 - övriga immunsuppressiva medel M3A - perifert verkande medel vid muskelspasm N1 - anestetika N3 - antiepileptika N4 - medel vid parkinsonism N5A - neuroleptika N6B - psykostimulantia N6D - medel vid demenssjukdomar N7BC1 - buprenorfin S1E - medel vid glaukom samt miotika Män - kvinnor E Åldersfördelad konsumtion per region för ett urval specialläkemedel (relativt stor användning och stor andel receptordination och där åldersfördelningen inte är helt självklar) i ATC-ordning recept H1 25 per åldersintervall B1AC4 - klopidogrel Källa: Xplain, Apoteket AB Övr. län Läkemedelsstatistik hämtad från Publicerat

21 9 (3) recept H1 25 per åldersintervall B2BD - antihemofilifaktorer Källa: Xplain, Apoteket AB Övr. län recept H1 25 per åldersintervall B3X - övriga medel vid anemier Källa: Xplain, Apoteket AB Övr. län Läkemedelsstatistik hämtad från Publicerat

22 1 (3) recept H1 25 per åldersintervall H1 - hypofys- och hypotalamushormon Källa: Xplain, Apoteket AB Övr. län recept H1 25 per åldersintervall J5 - virushämmande medel mot HIV Källa: Xplain, Apoteket AB Övr. län Läkemedelsstatistik hämtad från Publicerat

23 11 (3) recept H1 25 per åldersintervall L2 - endokrin terapi mot bröstcancer Källa: Xplain, Apoteket AB Övr. län recept H1 25 per åldersintervall L2 - endokrin terapi mot främst prostatacancer Källa: Xplain, Apoteket AB Övr. län Läkemedelsstatistik hämtad från Publicerat

24 12 (3) recept H1 25 per åldersintervall L3 - Interferoner mot MS Källa: Xplain, Apoteket AB Övr. län recept H1 25 per åldersintervall L4AA11,12,17 - TNF-alfa-hämmare Källa: Xplain, Apoteket AB Övr. län Läkemedelsstatistik hämtad från Publicerat

25 13 (3) recept H1 25 per åldersintervall N3 - antiepileptika Källa: Xplain, Apoteket AB Övr. län recept H1 25 per åldersintervall N5A - neuroleptika Källa: Xplain, Apoteket AB Övr. län Läkemedelsstatistik hämtad från Publicerat

26 14 (3) F. av specialläkemedel i ATC-ordning över tiden per region i kronor AIP (DDD) TIND. Förklaringar, se tabell ovan. A4AA - serotonin (5ht3) receptorantagonister KV1 2-KV2 2-KV3 2-KV4 21-KV1 21-KV2 21-KV3 21-KV4 22-KV1 22-KV2 22-KV3 22-KV4 23-KV1 23-KV2 23-KV3 23-KV4 24-KV1 24-KV2 24-KV3 24-KV4 25-KV1 A7E - medel vid intestinala inflammationer 2-KV1 2-KV2 2-KV3 2-KV4 21-KV1 21-KV2 21-KV3 21-KV4 22-KV1 22-KV2 22-KV3 22-KV4 23-KV1 23-KV2 23-KV3 23-KV4 24-KV1 24-KV2 24-KV3 24-KV4 25-KV1 25-KV2 25-KV3 25-KV2 25-KV3 Läkemedelsstatistik hämtad från Publicerat

27 15 (3) A16 - övriga medel för matsmältningen KV1 2-KV2 B1AB - heparingruppen 2-KV1 2-KV2 2-KV3 2-KV4 21-KV1 21-KV2 21-KV3 21-KV4 22-KV1 22-KV2 22-KV3 22-KV4 23-KV1 23-KV2 23-KV3 23-KV4 24-KV1 24-KV2 24-KV3 24-KV4 25-KV1 2-KV3 2-KV4 21-KV1 21-KV2 21-KV3 21-KV4 22-KV1 22-KV2 22-KV3 22-KV4 23-KV1 23-KV2 23-KV3 23-KV4 24-KV1 24-KV2 24-KV3 24-KV4 25-KV1 25-KV2 25-KV3 25-KV2 25-KV3 Läkemedelsstatistik hämtad från Publicerat

28 16 (3) B1AC4 - klopidogrel KV1 2-KV2 B2BD - antihemofilifaktorer 2-KV1 2-KV2 2-KV3 2-KV4 21-KV1 21-KV2 21-KV3 21-KV4 22-KV1 22-KV2 22-KV3 22-KV4 23-KV1 23-KV2 23-KV3 23-KV4 24-KV1 24-KV2 24-KV3 24-KV4 25-KV1 2-KV3 2-KV4 21-KV1 21-KV2 21-KV3 21-KV4 22-KV1 22-KV2 22-KV3 22-KV4 23-KV1 23-KV2 23-KV3 23-KV4 24-KV1 24-KV2 24-KV3 24-KV4 25-KV1 25-KV2 25-KV3 25-KV2 25-KV3 Läkemedelsstatistik hämtad från Publicerat

29 17 (3) B3X - erytorpoetin och liknande KV1 2-KV2 D1B - medel mot akne för systemiskt 2-KV1 2-KV2 2-KV3 2-KV4 21-KV1 21-KV2 21-KV3 21-KV4 22-KV1 22-KV2 22-KV3 22-KV4 23-KV1 23-KV2 23-KV3 23-KV4 24-KV1 24-KV2 24-KV3 24-KV4 2-KV3 2-KV4 21-KV1 21-KV2 21-KV3 21-KV4 22-KV1 22-KV2 22-KV3 22-KV4 23-KV1 23-KV2 23-KV3 23-KV4 24-KV1 24-KV2 24-KV3 24-KV4 25-KV1 25-KV1 25-KV2 25-KV3 25-KV2 25-KV3 Läkemedelsstatistik hämtad från Publicerat

30 18 (3) G3G - gonadotropiner och andra ovulationsstimmulerande medel ovulationsstimmulerande medel KV1 2-KV2 H1 - hypofys- och hypotalamushormon 2-KV1 2-KV2 2-KV3 2-KV4 21-KV1 21-KV2 21-KV3 21-KV4 22-KV1 22-KV2 22-KV3 22-KV4 23-KV1 23-KV2 23-KV3 23-KV4 24-KV1 24-KV2 24-KV3 24-KV4 25-KV1 2-KV3 2-KV4 21-KV1 21-KV2 21-KV3 21-KV4 22-KV1 22-KV2 22-KV3 22-KV4 23-KV1 23-KV2 23-KV3 23-KV4 24-KV1 24-KV2 24-KV3 24-KV4 25-KV2 25-KV3 25-KV1 25-KV2 25-KV3 Läkemedelsstatistik hämtad från Publicerat

31 19 (3) J5 - virushämmande medel mot HIV KV1 2-KV2 2-KV1 2-KV2 2-KV3 2-KV4 21-KV1 21-KV2 21-KV3 21-KV4 22-KV1 22-KV2 22-KV3 22-KV4 23-KV1 23-KV2 23-KV3 23-KV4 24-KV1 24-KV2 J6 - immunsera och immunglobuliner 2-KV3 2-KV4 21-KV1 21-KV2 21-KV3 21-KV4 22-KV1 22-KV2 22-KV3 22-KV4 23-KV1 23-KV2 23-KV3 23-KV4 24-KV1 24-KV2 24-KV3 24-KV4 25-KV1 24-KV3 24-KV4 25-KV1 25-KV2 25-KV3 25-KV2 25-KV3 Läkemedelsstatistik hämtad från Publicerat

32 2 (3) L1 - cytostatika/cytotoxiska medel KV1 2-KV2 L2 - endokrin terapi vid prostatacancer 2-KV1 2-KV2 2-KV3 2-KV4 21-KV1 21-KV2 21-KV3 21-KV4 22-KV1 22-KV2 22-KV3 22-KV4 23-KV1 23-KV2 23-KV3 23-KV4 24-KV1 24-KV2 24-KV3 24-KV4 25-KV1 2-KV3 2-KV4 21-KV1 21-KV2 21-KV3 21-KV4 22-KV1 22-KV2 22-KV3 22-KV4 23-KV1 23-KV2 23-KV3 23-KV4 24-KV1 24-KV2 24-KV3 24-KV4 25-KV2 25-KV3 25-KV1 25-KV2 25-KV3 Läkemedelsstatistik hämtad från Publicerat

33 21 (3) L2 - endokrin terapi vid bröstcancer 2-KV1 2-KV2 L3 - interferoner mot MS 2-KV1 2-KV2 2-KV3 2-KV4 21-KV1 21-KV2 21-KV3 21-KV4 22-KV1 22-KV2 22-KV3 22-KV4 23-KV1 23-KV2 23-KV3 23-KV4 24-KV1 24-KV2 24-KV3 24-KV4 25-KV1 2-KV3 2-KV4 21-KV1 21-KV2 21-KV3 21-KV4 22-KV1 22-KV2 22-KV3 22-KV4 23-KV1 23-KV2 23-KV3 23-KV4 24-KV1 24-KV2 24-KV3 24-KV4 25-KV2 25-KV3 25-KV1 25-KV2 25-KV3 Läkemedelsstatistik hämtad från Publicerat

34 22 (3) L3AB - övriga interferoner och liknande medel 2-KV1 2-KV2 L3 - övriga immunstimulerande medel 2-KV1 2-KV2 2-KV3 2-KV4 21-KV1 21-KV2 21-KV3 21-KV4 22-KV1 22-KV2 22-KV3 22-KV4 23-KV1 23-KV2 23-KV3 23-KV4 24-KV1 24-KV2 24-KV3 24-KV4 2-KV3 2-KV4 21-KV1 21-KV2 21-KV3 21-KV4 22-KV1 22-KV2 22-KV3 22-KV4 23-KV1 23-KV2 23-KV3 23-KV4 24-KV1 24-KV2 24-KV3 24-KV4 25-KV1 25-KV1 25-KV2 25-KV3 25-KV2 25-KV3 Läkemedelsstatistik hämtad från Publicerat

35 23 (3) L4AA - TNF-alfa-hämmare 2-KV1 2-KV2 2-KV1 2-KV2 2-KV3 2-KV4 21-KV1 21-KV2 21-KV3 21-KV4 22-KV1 22-KV2 22-KV3 22-KV4 23-KV1 23-KV2 23-KV3 23-KV4 24-KV1 24-KV2 24-KV3 L4 - övriga immunsuppressiva medel 2-KV3 2-KV4 21-KV1 21-KV2 21-KV3 21-KV4 22-KV1 22-KV2 22-KV3 22-KV4 23-KV1 23-KV2 23-KV3 23-KV4 24-KV1 24-KV2 24-KV3 24-KV4 24-KV4 25-KV1 25-KV2 25-KV3 25-KV1 25-KV2 25-KV3 Läkemedelsstatistik hämtad från Publicerat

36 24 (3) N3 - antiepileptika kronor DDD TIND per kvartal KV1 2-KV2 N3 - antiepileptika DDD KV1 2-KV2 2-KV3 2-KV4 21-KV1 21-KV2 21-KV3 21-KV4 22-KV1 22-KV2 22-KV3 22-KV4 23-KV1 23-KV2 23-KV3 23-KV4 24-KV1 24-KV2 24-KV3 24-KV4 25-KV1 2-KV3 2-KV4 21-KV1 21-KV2 21-KV3 21-KV4 22-KV1 22-KV2 22-KV3 22-KV4 23-KV1 23-KV2 23-KV3 23-KV4 24-KV1 24-KV2 24-KV3 24-KV4 25-KV1 25-KV2 25-KV3 25-KV2 25-KV3 Läkemedelsstatistik hämtad från Publicerat

37 25 (3) N4 - medel vid parkinsonism kronor 9 8 DDD TIND per kvartal KV1 2-KV N4 - medel vid parkinsonism DDD 2-KV1 2-KV2 2-KV3 2-KV4 21-KV1 21-KV2 21-KV3 21-KV4 22-KV1 22-KV2 22-KV3 22-KV4 23-KV1 23-KV2 23-KV3 23-KV4 24-KV1 24-KV2 24-KV3 24-KV4 25-KV1 2-KV3 2-KV4 21-KV1 21-KV2 21-KV3 21-KV4 22-KV1 22-KV2 22-KV3 22-KV4 23-KV1 23-KV2 23-KV3 23-KV4 24-KV1 24-KV2 24-KV3 24-KV4 25-KV2 25-KV3 25-KV1 25-KV2 25-KV3 Läkemedelsstatistik hämtad från Publicerat

38 26 (3) N5A - neuroleptika kronor KV1 2-KV KV3 2-KV4 21-KV1 21-KV2 21-KV3 21-KV4 22-KV1 22-KV2 22-KV3 N5A - neuroleptika DDD 22-KV4 23-KV1 23-KV2 23-KV3 23-KV4 24-KV1 24-KV2 24-KV3 24-KV4 25-KV1 25-KV2 25-KV3 1 DDD TIND per kvartal KV3 2-KV4 21-KV1 21-KV2 21-KV3 21-KV4 22-KV1 22-KV2 22-KV3 22-KV4 23-KV1 23-KV2 23-KV3 23-KV4 24-KV1 24-KV2 24-KV3 24-KV4 25-KV1 2-KV1 2-KV2 25-KV2 25-KV3 Läkemedelsstatistik hämtad från Publicerat

39 27 (3) N6D - medel vid demenssjukdomar kronor 12 1 DDD TIND per kvartal KV1 2-KV KV3 2-KV4 21-KV1 21-KV2 21-KV3 21-KV4 22-KV1 22-KV2 22-KV3 22-KV4 23-KV1 23-KV2 23-KV3 23-KV4 24-KV1 24-KV2 24-KV3 24-KV4 N6D - medel vid demenssjukdomar DDD 2-KV1 2-KV2 2-KV3 2-KV4 21-KV1 21-KV2 21-KV3 21-KV4 22-KV1 22-KV2 22-KV3 22-KV4 23-KV1 23-KV2 23-KV3 23-KV4 24-KV1 24-KV2 24-KV3 24-KV4 25-KV1 25-KV1 25-KV2 25-KV3 25-KV2 25-KV3 Läkemedelsstatistik hämtad från Publicerat

40 28 (3) N7BC1 - buprenorfin KV1 2-KV2 2-KV3 2-KV4 21-KV1 21-KV2 21-KV3 21-KV4 22-KV1 22-KV2 22-KV3 22-KV4 23-KV1 23-KV2 23-KV3 23-KV4 24-KV1 24-KV2 24-KV3 24-KV4 25-KV1 25-KV2 25-KV3 Läkemedelsstatistik hämtad från Publicerat

41 29 (3) G Receptförskrivare per huvudgrupp av specialläkemedel i Andel av receptförskrivna läkemedel kronor AUP jan -jun 25 Karolinska Övriga akutsjukhus inkl. S:t Erik Specialiserad öppenvård Primärvård / VC Övriga Totalt A4AA - serotonin (5ht3) receptorantagonister 77% 8% 8% 7% 1% 1% A7E - medel vid intestinala inflammationer 26% 29% 35% 7% 4% 1% A16 - övriga medel för matsmältningen 1% % % % % 1% B1AB - heparingruppen 37% 29% 17% 16% 1% 1% B1AC4 - klopidogrel 11% 17% 29% 41% 2% 1% B1AC -gpiib/iiia-antagonister B1AD - tromolytiska enzymer 1% % % % % 1% B2BD - antihemofilifaktorer 1% % % % % 1% B3X - erytorpoetin och liknande 74% 15% 6% 5% % 1% B5 - blodsubstitut och infusionsvätskor 74% 15% 8% 1% 2% 1% C1B - antiarytmika 15% 2% 37% 28% 1% 1% C1C - hjärtstimulerande medel, exklusive adre 7% 2% 3% 58% 3% 1% C2 - antihypertensiva specialmedel 54% 4% 22% 17% 2% 1% D1B - medel mot akne för systemiskt bruk 5% 4% 89% 1% 2% 1% G3G - gonadotropiner och andra ovulationsstim 33% 17% 45% 1% 4% 1% H1 - hypofys- och hypotalamushormon 7% 12% 9% 7% 2% 1% H5A - parathyroideahormoner och analoger 46% 19% 3% 4% 1% 1% J5 - virushämmande medel mot HIV 98% % 1% % % 1% J6 - immunsera och immunglobuliner 86% 6% 4% 3% 1% 1% L1 - cytostatika/cytotoxiska medel 89% 6% 4% % % 1% L2 - endokrin terapi vid prostatacancer 36% 22% 28% 1% 4% 1% L2 - endokrin terapi vid bröstcancer 71% 15% 8% 6% % 1% L3 - interferoner mot MS 84% 9% 4% 1% 2% 1% L3AB - övriga interferoner och liknande 95% 3% % 2% % 1% L3 - övriga immunstimulerande medel 9% 8% 1% % % 1% L4 - TNF-alfa-hämmare 6% 19% 19% % 2% 1% L4 - övriga immunsuppressiva medel 83% 6% 9% 1% 1% 1% M3A - perifert verkande medel vid muskelspas 25% 5% 5% 9% 11% 1% N1 - anestetika 41% 12% 27% 17% 3% 1% N3 - antiepileptika 41% 8% 25% 21% 4% 1% N4 - medel vid parkinsonism 35% 5% 38% 17% 6% 1% N5A - neuroleptika 1% 4% 76% 11% 7% 1% N6B - psykostimulantia 36% 4% 46% 8% 6% 1% N6D - medel vid demenssjukdomar 1% % 59% 39% 1% 1% N7BC1 - buprenorfin % % 73% 1% 17% 1% S1E - medel vid glaukom samt miotika % 31% 62% 5% 1% 1% Receptförskrivning av medel vid demenssjukdomar Tidsperiod Tkr % Grupperade förskrivare enligt Läksaks uppföljning Geriatrik % Primärvård % Privata specialister (neurologi, internmedicin etc.) % Sjukhus 398 1% Psykiatri 184 % Övriga 137 % Totalt % Källa: / Läkemedelsstatistik / Läksaks uppföljning / Förskrivning Läkemedelsstatistik hämtad från Publicerat