rapporter om utbildning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "rapporter om utbildning"

Transkript

1 Barns villkor i cirkelform Forskningscirkel om Barndom, Lärande, Ämnesdidaktik Annika Månsson & Lena Rubinstein Reich (red) rapporter om utbildning 2/2014 MALMÖ HÖGSKOLA Fakulteten för lärande och samhälle

2

3 Barns villkor i cirkelform Forskningscirkel om Barndom, Lärande, Ämnesdidaktik Annika Månsson & Lena Rubinstein Reich (red) Fakulteten för Lärande och samhälle, Malmö högskola, 2014

4 Bodil Cronquist, Kajsa Hallstedt, Annika Månsson, Lena Rubinstein Reich och Malmö högskola Barns villkor i cirkelform ingår i serien Rapporter om utbildning. De publiceras vid Fakulteten för lärande och samhälle på Malmö högskola. Tryck: Holmbergs i Malmö AB, 2014 ISBN ISSN Beställningsadress:

5 Innehåll 1 Inledning Vad är en forskningscirkel? Forskningscirkeln Barndom, Lärande, Ämnesdidak tik... 7 Referenser Miljöns betydelse för lusten att lära några lärares tankar om den förberedda miljön inom montessoripedagogiken Bakgrund Syfte och frågeställningar Metod och urval Förberedd miljö i tre olika skolmiljöer Avslutande reflektioner...38 Referenser Alla dessa elever! Inledning Debatten om skolan Urval och metod Att skapa en fungerande grupp Hur lär läraren känna den enskilde eleven Att hantera tiden Betydelsen av den enskilda skolans uttalade policy för den enskilde lärarens arbetsätt...69

6 3.6 Avslutande reflektion...73 Referenser Slutord...80 Referenser...82

7 1 Inledning Denna rapport är ett resultat av en forskningscirkels arbete under drygt två terminer inom lärarutbildningen och med syftet att öka icke disputerade lärares vetenskapliga kompetens. Cirkeldeltagarna var lärare från två olika institutioner vid Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö högskola. Uppdraget handlade om att bidra till att producera kunskap kring aktuella frågor med koppling till forskningsområdet Barndom, Lärande, Ämnesdidaktik men även att fördjupa deltagarnas egen förståelse kring vetenskap och forskning. En helt ny forskningsmiljö startade 2007 och byggdes upp i samarbete mellan lärarutbildare, seniora forskare, doktorander och adjunkter på alla institutioner vid Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö högskola. Miljön fick namnet Barndom, Lärande, Ämnesdidaktik (BLÄ). Syftet var att utifrån studier av samtidens barndom samt villkor för barns lärande fördjupa förståelsen av ämnesinnehåll, pedagogik i relation till samhälleliga förändringar och skapa en flervetenskaplig utvecklings- och forskningsmiljö. Fokus skulle vara yngre barn och att stimulera kunskaps- och forskningsutveckling relaterat till förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år, men också till andra läranderum för åldersgruppen 1-12 år. Forskningsmiljön skulle också vara en praxisnära och tydligt professionsanknuten utvecklings- och forskningsmiljö. 5

8 På kort tid utvecklades forskningsmiljön och en bredd av aktiviteter präglar och har präglat BLÄ, som t.ex. kunskapsöversikter, seniora forskningsprojekt, tre forskarskolor, läroböcker men också seminarieverksamhet för verksamma lärare/förskollärare och lärarutbildare inom fältet. Ett mål har också varit att medverka till att involvera alla lärarutbildare, särskilt högskoleadjunkter i forsknings- och kunskapsutveckling. Forskningscirklar med deltagande högskoleadjunkter i lärarutbildningen blev en väg. Det är utgångspunkt för den forskningscirkel som här presenteras. Denna forskningscirkels bana har tagit sig olika vägar och vägarna blev längre och något slingrigare än planerat. Alla startade med olika förväntningar och tidigare erfarenheter inom sitt yrkesområde som lärarutbildare. Diskussionerna skiftade mellan att vara livliga till att ibland tappa fart. Många skiftande frågor från framför allt praktiken på för skolor och skolor problematiserades och diskuterades och oftast med koppling till vad som kunde vara möjligt att göra en avgränsad studie kring. 1.1 Vad är en forskningscirkel? En av idéerna med forskningscirklar är att de ska kunna utgöra ett led i stärkande av demokratin. Denna möjlighet att vara delaktig i forskningsliknande processer och få möjligheter att både göra sin röst hörd men också att kunna kritiskt granska samhällsföreteelser utgör ett av forskningens uppdrag (Persson, 2009). I en forskningscirkel som inte är styrd av några kursplaner eller kunskapsmål, kan deltagarnas intressen och frågor forma cirkelns inriktning. Demokrati är ett av de värden som ingår i formuleringarna i styrdokumenten för såväl förskola som skola i Sverige och i de andra nordiska länderna. Enligt Peter Moss (2007), professor i Early Childhood Education, är detta mycket ovanligt i de flesta andra länder. Forskningscirkeln har sina rötter i för Sverige traditionella studie cirklar, vilka bygger på idéer om deltagande och demokrati (Holmstrand & Härnsten, 2003); Larsson, 2001). Men jämfört med studiecirklar så 6

9 är forskningscirkeln särskilt inriktad mot forskning varför en forskare deltar och leder forskningscirkeln (Holmstrand, 2008). I forskningscirkeln bidrar deltagarna i forskningsliknande processer vilka kan ses som emancipatoriska läroprocesser (Holmstrand & Härnsten, 2003). Värden som inflytande och ömsesidig förståelse antas bidra till kunskap sutveckling (Rönnerman, 2005). Lärandet är inte en individuell process utan försiggår i kommunikativa handlingar och dialoger där problem och frågor diskuteras och ny kunskap har möjlighet att växa fram och nya tankar födas. Detta innebär en syn på kunskap som något som vi inte äger utan som i möten med andra kan omformuleras. Som ett redskap i diskussionerna i cirkeln har olika typer dokumentationer av förskole/skolpraktik varit en del som gett underlag för samtal om kopplingar mellan praktik och teori, ett kännetecken för forskningscirkeln, som ofta är beskriven som ett möte mellan teori och praktik. Teori förutsätter praktik och praktik inbegriper teori (Enö, 2005). Forskningscirklar är baserade på en bildningstradition med idéer kopp lade till en kunskapssyn som har sin grund i såväl demokrati som etik. Det är en skillnad mellan utbildning och bildning. Utbildning är institu tionellt formad av - bland annat målrationalitet och makt - medan bildning inbegriper frihet från obligatorier och skyldigheter mot ett system och därmed frihet att söka kunskap (Kroksmark, 2003). Detta anknyter till klassiska bildningsideal med fritt individuellt kunskaps sökande (Nordin, 2010) - kunskap som kan granskas och kritiseras i kommunikativa möten. Denna kunskapssyn kan synliggöra deltagarnas olika kompetenser i cirkeln och följaktligen leda till en icke elitistisk människosyn (Rönnerman, 2005). 1.2 Forskningscirkeln Barndom, Lärande, Ämnesdidaktik Vi som ledde cirkeln är seniora forskare (Annika Månsson och Lena Rubinstein Reich). Vid starten deltog sex högskoleadjunkter, som 7

10 undervisade i förskollärar- och/eller grundskollärarutbildning. Under första halvåret kom dock två deltagare av skäl som inte hade med cirkeln att göra, att lämna den. Cirkeln startade i februari 2011 och hade sedan regelbundna träffar, ca en gång i månaden under 2011, vårterminen 2012 och en bit in på höstterminen Därefter arbetade cirkeldeltagarna med egna texter med individuell handledning av cirkelledarna. Det övergripande temat var Barndom, Lärande, Ämnesdidaktik. Cirkeln inleddes med att alla läste kunskapsöversikten Perspektiv på barndom och barns lärande i förskolan och grundskolans tidigare år (Skol verket, 2010). Kunskapsöversikten som är en antologi har skrivits av en grupp forskare inom forskningsmiljön BLÄ. Den fokuserar frågor som handlar om vad som är utmärkande för dagens barndom och vad uppväxtvillkor betyder för lärandet. Didaktiska perspektiv (vem, varför, vad och hur) som har anlagts på barns lärande diskuteras. Forskning om tidig bedömning och dokumentation av barn och barns läroprocesser tas också upp. Innehållet i kunskapsöversiktens olika delar diskuterades på cirkelträff 2, sådant som väckt intresse men också utifrån perspektiv och innehåll i forskning som saknades, t ex maktperspektiv och varför -frågan i didaktiska studier. Redan vid detta möte gav cirkeldeltagarna förslag på problemområden som skulle kunna vara fokus för deras egna studier. Vid ett senare mötestillfälle fortsatte diskussionen om kunskapsöversikten men då utifrån ett lärarutbildarperspektiv, vad gör att forskare skriver så olika och varför uppskattar studenter vissa avhandlingar mer än andra. Kan det ha samband med att vissa texter är svårtillgängliga, andas makt, att man inte ska förstå dem? Utöver kunskapsöversikten (Skolverket, 2010) lästes gemensamt några texter om didaktik (Selander, 2010; Uljens, 1997), utvalda för att också spegla ett kritiskt perspektiv på didaktik. Inledningsvis cirklade samtalen mycket kring vad syftet med en forskningscirkel är. Som cirkelledare använde vi en hel del tid att 8

11 inledningsvis tona ner slutprodukten och i stället betona betydelsen av processen (t.ex Holmstrand & Härnsten, 2003; Persson, 2009) och våra diskussioner utifrån litteratur och forskningsfrågor. Arbetet skulle resultera i någon slags slutprodukt men detta skulle inte vara en utgångspunkt för cirkeln. Diskussion om slutprodukten kom ändå att till viss del prägla cirkeln, vilket vi återkommer till i den sammanfattande slutreflektionen. Vid tredje cirkeltillfället utkristalliserades en arbetsgång som kom att prägla cirkelträffarna. Då hade deltagarna bestämt sig för sammantaget fyra studier. Olika delar i forskningsproces sen behandlades vid olika tillfällen och vid varje tillfälle relaterades till de pågående studierna. Inför varje ny träff beslutade cirkeln vilket innehåll som skulle tas upp nästa gång och hur cirkeldeltagarna skulle förbereda sig. En cirkelträff behandlade problem- och frågeställningar i de pla nerade studierna. Då väcktes också mer generella forskningsmetodiska frågor, t ex riskerna med att studera enbart goda exempel relaterat till forskningens uppgift att problematisera och finna variationer. Skillnader mellan en studies frågeställningar och intervjufrågor behandlades också. Inför ett annat tillfälle skulle alla boka tid med bibliotekarie och göra en sökning av litteratur, relevant för den studie som planerades. Sedan redovisade varje cirkeldeltagare sökord man använt, resultatet och om litteratursökningen och litteraturstudierna gett idéer till revidering av studiernas frågeställningar. Cirkelledarna kompletterade med andra förslag på sökningar, t.ex. olika översikter i Handbooks. Även här väcktes olika forskningsmetodiska frågor som urval. Att alla skulle göra en provintervju och transkribera den blev en uppgift och också underlag för diskussioner i flera cirkelträffar. Hur man intervjuar utan att vara styrande och normativ var en fråga som diskute rades. Hur man analyserar och tolkar data var också ett 9

12 återkomman de innehåll och knöts då till utdrag ur empiri som deltagarna samlat in. Alltefter som cirkeldeltagarna kom längre med sina egna studier blev innehållet i cirkelträffar na mer av lägesbeskrivningar från var och en om den pågående studien. De deltagare som ville, skickade ut underlag i förväg, som kunde bestå av en utskriven intervju, analysförslag eller rapporttext. I forskningscirkeln genomfördes fyra studier. En studie handlade om de yngsta barnen, inflytande, disciplinering och reglering vid frukosten i förskolan. En andra studie handlade om fritidspedagogers syn på utomhuspedagogik. Den förberedda miljön i montessoripedagogiken var föremål för en tredje studie. En fjärde studie handlade om hur lärare i grundskolans tidiga år arbetar för att skapa ett fungerande klassrum där både gruppens och den enskilda elevens behov tillgodoses. I denna rapport redovisas två av studierna. Miljöns betydelse för lusten att lära några lärares tankar om den förberedda miljön inom montessoripedagogiken är titeln på den ena, skriven av Bodil Cronquist. Den andra med titeln Alla dessa elever! skriven av Kajsa Hallstedt. Annika Månsson och Lena Rubinstein Reich Referenser Enö, Mariann (2005). Att våga flyga: ett deltagarorienterat projekt om samtalets potential och förskolepersonals konstruktion av det professionella subjektet. Diss. Lund: Lunds universitet, Malmö. Holmstrand, Lars (2008). Forskningscirklar - ett sätt att demokratisera kunskapsbildning? I B. Johannisson, E. Gunnarsson & T. Stjernberg (Red.), Gemensamt kunskapande: den interaktiva forskningens praktik (pp ). Växjö: Växjö University Press. 10

13 Holmstrand, Lars & Härnsten, Gunilla (2003). Förutsättningar för forskningscirklar i skolan - en kritisk granskning. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Kroksmark, Tomas (2003). Utbildningsvetenskap: En möjlighet att förvetenskapliga en nation. Pedagogisk Forskning i Sverige, 8(3), Larsson, Staffan (2001). Seven aspects of democracy as related to study circles, International Journal of Lifelong Education, 20(3), , DOI: / Moss, Peter (2007). Bringing Politics into the Nursery: Early Childhood Education as a democratic practice. Working paper in Early Childhood Development. No. 43. Bernard Van Leer Foundation. Nordin, Andreas (2010). Bildningens motspråk: I riktning mot en diskursiv bildningsförståelse. Pedagogisk forskning i Sverige, 15(1) Persson, Sven (2009). Forskningscirklar en vägledning. Malmö: Resurscentrum för mångfaldens skola. Rönnerman, Karin (2005). Participant knowledge and the meeting of practitioners and researchers. Pedagogy, Culture and Society, 13(3), pp Skolverket (2010). Perspektiv på barndom och barns lärande: en kunskapsöversikt om lärande i förskolan och grundskolans tidigare år. Stockholm: Skolverket. Selander, Staffan (2010). Didaktik undervisning och lärande. I: Ulf P. Lundgren, Roger Säljö & C. Liberg (Red.) Lärande, skola, bildning. Grundbok för lärande. Stockholm: Natur och Kultur, ss Uljens, Michael (1997). Grunddrag till en reflektiv skoldidaktisk teori. I: Michael Uljens (Red.) Didaktik. Lund: Studentlitteratur. 11

14 2 Miljöns betydelse för lusten att lära några lärares tankar om den förberedda miljön inom montessoripedagogiken Bodil Cronquist 2.1 Bakgrund Fokus i den studie min text bygger på är den lärandemiljö som är utmärkande för montessoripedagogiken, men märkligt nog omnämns lärandemiljö knappt i läroplanen, Lgr 11, och behandlas sällan i dagens lärarutbildningar. Skolan som är en stor arbetsplats där elever, lärare och annan personal vistas dagligen under många timmar och år. Skol- och klassrumsmiljö behöver studeras och utforskas. Jag har valt att undersöka den förberedda montessorimiljön i grundskolans tidigare årskurser. Den förberedda miljön är ett utmärkande begrepp inom montessoripedagogiken och innefattar flera perspektiv som normalt sett inte associeras med miljö. Helheten genomsyrar pedagogiken och den förberedda miljön ska bl.a. innehålla struktur och ordning, respekt, frihet inom givna ramar, den psykosociala miljön samt lärarens roll. Jag anser det intressant att undersöka vilken lärandemiljö den förberedda skolmiljön förmedlar. Det centrala i studien grundar sig på fysisk och psykosocial miljö och syftet är att undersöka vilken lärandemiljö den förberedda montessori miljön förmedlar. Jag vill belysa miljön som en resurs 12

15 i skolan utifrån frågeställningarna: Vad innebär den förberedda skolmiljön i montessori verksamheter för lärare? Vad kännetecknar den förberedda miljön? Finns det variation i lärarnas uppfattningar om den förberedda miljön? På Skolverkets hemsida 1 går att läsa att skolan är Sveriges största arbetsplats med 1,4 miljoner elever och anställda. Skolan har i uppdrag att skapa en miljö som främjar alla elevers harmoniska utveckling och lärande. Den fysiska skolmiljön är knappast styrd i skollag och läroplan. I princip uttrycks endast att lokalerna ska vara ändamålsenliga. Den enskilda skolan ansvarar själv för skolmiljön tillsammans med lärare och elever. Det innebär att lokala skillnader uppstår eftersom målen är generella och oklara. Ingen myndighet i Sverige har tydligt ansvar för den fysiska miljön som läranderesurs. 2 Skolmiljöforskare Pia Björklid skrev 2005 en rapport för Myndigheten för skolutveckling 3 om den fysiska miljöns betydelse för lärandeprocesser. Där lyfter hon fram forskning inom området och visar tydligt att miljön har stor betydelse för elevers välbefinnande. Redan i början av 1900-talet betonade Maria Montessori samma sak. Björklid 4 menar att det finns flera faktorer som har inflytande i lärande miljön; rummens storlek och utformning, möblering, ljud, ljus, luft, temperatur, tillgänglighet och utrustning är några exempel. I montessori verksamheter är lärandemiljön central. Miljön ska anpassas och utformas efter elevers olika behov samt entusiasmera och motivera till ett lustfullt lärande. Det handlar om att förbereda miljön för barnen, så att de känner sig trygga och gärna vill vistas i lokalerna. Björklid nämner att skolans fysiska miljö är eftersatt i Sverige. 5 Det är också intressant att lyfta Vygotskijs 6 sociokulturella perspektiv gällande miljön. Han menar att allt lärande sker i interaktion med andra och att miljöns utformning är viktig för barns lärande. Miljön talar om vad som förväntas äga rum i verksamheten. Det är av betydelse att rummen är utformade så att barns lärande understöds, utmanas 13

16 och stimuleras. Vidare framhåller Vygotskij att begreppet pedagogisk miljö involverar flera aspekter både miljöns fysiska utformning, material, samspelet mellan barn och vuxen och mellan barnen samt det klimat eller den atmosfär som råder i verksamheten. 7 Lärandet främjas alltså av en dynamisk och social miljö. 8 Den amerikanske filosofen och pedagogen John Dewey 9 är negativ till det traditionella klassrummets möblering med bänkar i rader där eleverna inte får utlopp för sitt rörelsebehov. Han kopplar sin pragmatiska kunskapssyn till uttrycket learning by doing 10 och menar att handen och hjärnans arbete är lika viktigt. Denna uppfattning delas av Maria Montessori som talar om soul hands; att händerna är hjärnans verktyg. Björklid lyfter Montessoris tankar om miljöns stora betydelse för barnets utveckling. Hon skriver: Där spelar miljön en aktiv pedagogisk roll och har en tydlig del i pedagogiken. 11 Enligt professor Carol Weinsteins teori har klassrummet sex grundläggande funktioner; säkerhet och skydd, social kontakt, symbolisk identifikation, uppgiftsunderlättande samt trivsel och växt. 12 Hon framhåller att klassrummet ska vara en trygg och säker plats för eleverna där de enkelt ska socialisera med kamrater och lärare. Rummet ska visualisera vem eleverna är och vad de arbetar med och vara välkomnande. Materialet ska vara lättillgängligt samt placerat så att arbete kan utföras utan svårigheter. Rummet ska vara trivsamt och tilltalande. Intellektuell utveckling måste erbjudas i rummen och material och utrustning ska utmana eleverna. Tillgång till datorer och läromedel är också centralt. 13 Skolmiljön är knappt omnämnd i läroplanen, Lgr Dock är det lärarnas ansvar att skapa harmoniska läranderum som inspirerar och uppmuntrar elevernas lust för lärande. När jag söker i Lgr11 på skilda miljöord som lärandemiljö, klassrumsmiljö, skolmiljö etc. får jag endast två träffar. 14

17 Alla som arbetar i skolan ska främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön. verka för att utveckla kontakter med kultur-och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö. 15 Professor Christina Gustafsson menar att Montessori framhåller värdet av att skapa en miljö som lockar till ändamålsenliga aktiviteter. Omgivningen ska tillgodose barnens olika fysiska och psykiska behov i varierande åldrar Skolmiljö idag Enligt Björklid ska skolmiljöer främja olika lärandesituationer och ge elever skilda rum för olika skapande handlingar. 17 Birgit Cold, dansk arkitekt och professor i Norge, menar att skolan ska erbjuda en stimulerande och motiverande miljö där atmosfären präglas av värme och lugn. 18 Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap 19, anser att lärande sker både i formella och informella miljöer. 20 Det formella lärandet sker traditionellt i klassrummet och det informella lärandet förekommer under barnets fria tid i den sociala interaktionen. Skolmiljön påverkar både elevernas självuppfattning och självkänsla. 21 Pedagogikprofessorn Howard Gardners tjugoåriga forskning visar att alla människor har olika begåvningar samt att varje person har sin bestämda inlärnings- och arbetsstil. Han talar framförallt om sju olika intelligenser (verbal, musikalisk, visuell, kroppslig, social, självkännedom och logisk-matematisk). 22 Gardner menar att vi ska värna om dessa intelligenser. Det finns behov av varierande möbleringar som lämpar sig för olika inlärningsstilar och arbetsformer. Forskaren och barnpsykologen Elisabeth Nordin-Hultman menar att vi måste bygga in en större variation i våra pedagogiska miljöer, så att fler och olika sorters barn kan hitta sätt att skapa sig själva. 23 Hon tycker att den pedagogiska miljön, som omfattas av rummets utform- 15

18 ning, material samt planering av tid och rum är viktig för vad barn gör och hur de blir. 24 Nordin-Hultman hävdar att det är centralt att lyfta miljöns betydelse då vi arbetar med pedagogik. 25 Hennes intresse är främst riktat mot barnens villkor i miljön. Det som finns tillgängligt i rummen, såsom föremål och redskap, ska användas och uppmana till aktivitet. 26 Enligt hennes forskning är miljön i svenska pedagogiska rum fräscha, ljusa, välordnade och vårdade. 27 Däremot saknar hon aktiva barn! Miljön har få material och rummen blir abstrakta, vilket leder till föga sysselsättningar för barnen att fokusera sig på och mötas kring. 28 Nordin-Hultman menar att miljön inte erbjuder konkreta möjligheter för experimenterande, tydliga uppgifter och inte heller variation. Eleverna kan inte arbeta med olika uppgifter och aktiviteter parallellt, vilket visar att detta sätt att organisera tid och rum samt miljöer förutsätter att barn är lika. Forskaren hävdar att dessa likartade rum inte gagnar barnens olikheter och tillfredsställer deras skilda behov. Hon poängterar att de pedagogiska rummen ska präglas av variation för att tillvarata elevernas särskilda behov. 29 Eleverna ska erbjudas arbeta självständigt och använda olika arbetssätt och material. Skilda aktiviteter ska tillåtas pågå samtidigt. Vidare skriver hon att montessoripedagogikens självverksamma miljö erbjuder ett varierat och utforskande arbetssätt. 30 Alastair Creelman vid Linnéuniversitetet arbetar med flexibelt och nätbaserat lärande. Han är kritisk till klassrummet som lärmiljö och hävdar att det är gårdagens skola som arbetar i klassrum. 31 Creelman framhåller att det går att finna nya möjligheter för lärande utanför det klassiska klassrummet via internet. Hans åsikt är att vi inte kan förbereda dagens elever med gårdagens verktyg. 32 Vidare anser han att vi ska förse eleverna med framtidskunskaper såsom digital kompetens, källkritik, nätverkskompetens, problemlösning och entreprenörskap, 33 vilket läroplanen, Lgr11, också framhäver. Vilka skollokaler krävs för dessa ändamål? Creelman jämför även med andra fenomen som elektroniska böcker och webbföreläsningar. 34 Samhället är under utveckling på många plan. 16

19 2.1.2 Skolhusets historia Hur har skolhuset utvecklats och förändrats över tid? I Folkskolestadgan från 1842 tydliggjordes direktiv kring hur byggnaderna skulle vara utformade. Hälsosam miljö, god belysning och ventilation var viktiga faktorer. Vidare underströk förordningen att byggnaderna skulle påverka barnen i god mening samt att eleverna skulle vistas i en byggnad med höga kulturvärden. 35 Alla folkskolor skulle byggas efter en bestämd typritning. Skolhusen var liksom sjukhus och militärförläggningar viktiga byggnader. 36 Under denna tid fanns inga mat-, slöjd- och gymnastiksalar. Eleverna åt sin medhavda matsäck i klassrummet. 100 år senare behövdes fler skolhus pga. stora barnkullar. Återigen klargjordes bestämmelser för husens utförande, klassrumsstorlek och möblering. Byggnaderna byggdes av material med god kvalité; funktion och effektivitet lovordades. År 1946 infördes obligatorisk skolmat. Matsalar byggdes och rum för skolsköterska och läkare inrättades infördes nioårig grundskola för alla elever. 38 Folkskolorna och läroverken ombildades till grundskolor. Det fanns inga direktiv i läroplanen för hur byggnaderna skulle se ut eller byggas, flexibilitet genomsyrade idéerna. Prefabricerade byggelement användes för att snabbt få fram skolor. Det var skolans innehåll som var viktigt inte det yttre. Dessa skolhus klassas ofta som fula och opersonliga fuskbyggen och baracker användes flitigt. 39 Under 1970-talet byggdes studiehallar där mindre rum lätt inrättades med hjälp av vikväggar och hyllor. Grupprum skapades som komplement till klassrummen. I regel är det lättare att anpassa och mjuka upp karaktären hos en traditionell gammal skola än att åstadkomma trivsel och hemkänsla i en skola från 1970-talet, skriver arkitekt Patrick Bjurström. 40 Anna Törnquist är arkitekt och har specialiserat sig på att skapa goda skolhus. Hon anser att det är primärt att bygga kreativa arenor och lämna det stela traditionella klassrummet. 41 Fortfarande byggs det 17

20 skolor med en förmedlingspedagogisk vana och det krävs mod att bryta traditionen. Törnquist ser det som en utmaning att bygga skolor som ska hålla i 100 år. 42 Hon engagerar och utmanar lärare att diskutera framtida lärmiljöer där det inte finns klasser, schema, korridorer etc. Törnquist menar att hennes idéer tas emot med större förståelse hos montessorilärare. De känner till att barn lär på olika sätt, lär med alla sinnen samt att barn behöver arbeta med kroppen och utforska för att lära. Anna Törnquist betonar att det gäller att vara framsynt och acceptera att klassrumseran är förbi! Montessoripedagogiken och den förberedda miljön Montessoripedagogiken bygger på Maria Montessoris ( ) egen forskning och observationer av barns psykiska och fysiska utveckling. Det finns en del karakteristiska begrepp inom montessoripedagogiken som inte är allmänt vedertagna i övriga pedagogiska sammanhang. Ett av dessa begrepp är den förberedda miljön. Som framgår av följande avsnitt inkluderas en mängd aspekter av vilka inte alla vanligtvis förknippas med begreppet miljö. Kärnan i montessoripedagogiken är den förberedda miljön som utgår från flera principer; frihet, struktur och ordning, skönhet, natur och verklighet, lärarens roll samt social och intellektuell miljö. Med miljö menas inte endast den fysiska miljön utan även den psykiska, intellektuella, sociala och känslomässiga miljön. Det är lärarens ansvar att förbereda klassrumsmiljön så att den passar för barnets olika utvecklingsnivåer. Utgångspunkten är att miljön ska underlätta självständigt lärande och hjälpa barnen att bli oberoende av vuxna och klara sig själva utan onödig hjälp. 43 Även om alla våra naturliga instinkter är inriktade på att hjälpa barnet i dess försök, lär oss denna filosofi att aldrig ge mer hjälp än vad som är absolut nödvändigt

21 Montessoriläraren har en viktig roll i den förberedda miljön. Montessoripedagogiken bygger på självständighet och lärarens uppgift är att inspirera, stimulera och handleda barnet. Hon/han ska hjälpa det enskilda barnet att hitta självkänsla och egenvärde samt att bli en ansvarskännande människa. Läraren måste lita på barnets egen vilja att lära sig. Läraren respekterar barnets arbete och stör eller avbryter inte barnet i onödan, men visar intresse och engagemang. En bra relation elev och lärare emellan är central. All onödig hjälp är ett hinder för barnet. 45 Lärarens attityd och förhållningssätt påverkar hela atmosfären i rummet och avgör till stor del hur barnet uppfattar sin skoltid. Montessoriläraren är fast och tydlig i sitt sätt mot barnen och förmedlar vilka regler som gäller i verksamheten. Detta skapar trygghet och ger ramar för arbetet i skolan. Eleverna påverkas av personalens beteende och personlighet enligt montessoripedagogiken. Utstrålar läraren lugn avspeglar sig detta i elevgruppen. Inom montessoripedagogiken tillämpas frihet under ansvar. Barnet har rätt att välja arbetsplats, arbetsform och tid för sitt arbete. Vidare får barnet frihet att röra sig fritt i klassrummet. Det väljer om det vill sitta eller ligga på golvet då det arbetar eller kanske arbeta i soffan och andra barn föredrar att sitta vid ett bord. Vissa barn behöver byta arbetsställning eller arbetsplats ofta och andra inte! Det är tillåtet att tala lågmält med kamrater och vuxna. Barnet får social träning och lär sig ta hänsyn och visa omsorg och det blir enklare att finna koncentration. Först när barnet är tryggt med sig själv kan det vara ödmjukt och ta ansvar i grupp 46. All frihet baseras på att barnet respekterar sig själv, sina kamrater, lärarna och miljön. Läraren ska konstruera och vårda miljön utifrån varje barns individuella behov. Hon/han är en förebild för eleverna, både i mötet med miljön och som person. 47 Miljön ska enligt Montessori präglas av en hemlik atmosfär. Rummen ska vara tilltalande och inbjuda till lek och arbete. Något som Cold också understryker; var sak har sin plats vilket skapar ordning och reda. I en harmonisk och inspirerande miljö uppnår eleverna större koncentrationsförmåga. 48 Lugn bakgrundsmusik och tända stearinljus skapar 19

22 trivsam stämning. Möblerna anpassas efter barnets propor tioner, ålder, mognad och behov. Både den psykiska och fysiska miljön ska tillgodose barnets olika behov och stimulera dess utveckling. Alla sinnen bör stärkas i den iordningställda miljön. 49 Montessoriklassrummet ska vara ljust och målat i neutrala färger som inger lugn; vilket uppmuntrar och stödjer lärande. Allt material ska placeras tillgängligt och miljön anger förutsättningar och sätter gränser. Inlärningsmiljön förändras och följer barnets skilda behov beroende på ålder, mognad och behov. Respekten för barnet är central i montessoripedagogiken. Alla barn är olika och olikheterna används som resurser; barnets individuella intressen och personligheter tas tillvara. Barnens fysiska, sociala och emotionella utveckling är lika betydelsefull som den intellektuella utvecklingen. 50 Montessoripedagogiken strävar efter att låta barnet bli en ansvarstagande människa, som frivilligt väljer att samarbeta. Fokus läggs på barnets alla möjligheter och förmågor och inte på dess brister. Barnet möter och känner förtroende, för både vuxna och för andra barn av båda kön i olika åldrar. Barnets lust, nyfikenhet och glädje ska bibehållas! 51 Inomhusmiljön präglas av Montessoris respekt och vördnad för naturen. Naturliga material som trä, metall och glas föredras i den förberedda miljön. Åldersintegrerade elevgrupper inbjuder till att hjälpa yngre kamrater och att vara goda föredömen. 52 Eleverna ska bemötas med ödmjukhet och läraren strävar mot att vara mindre auktoritär och inta en mer passiv attityd; något som främjar elevernas utveckling. 53 Maria Montessori ansåg att rörelse och sinnenas samt intellektets utveckling går hand i hand; inlärning och rörelse är tätt integrerat i ett montessoriklassrum. Stoll-Lillard uttrycker det så här: In sum there is abundant research showing that movement and cognition are closely intertwined. People represent spaces and objects more accurately, make judgments faster and more accurately, remember information better, and show superior social cogni- 20

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Barn och unga i Gullspångs kommun påverkar sina liv och bidrar till en hållbar värld (Vision) I visionen betonas vikten av individens ansvar för sin

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola År 2014-2015 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden och är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Maarit Enbuske Tfn. 0927-72050 REKTOR OMRÅDE 1

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Välkommen till Bovallstrands skola Från 1 12 år på samma ställe Skolan där ALLA blir sedda Vi satsar på friskvård varje dag Vi erbjuder följande verksamheter:

Läs mer

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 2015-06-14 Till alla vårdnadshavare På Förskolan Vattentornet Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 Bakgrund Under året hösten 2013 och våren 2014 arbetade vi med att lära oss förstå hur man

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Reviderad 140820 Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar,

Läs mer

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012 Avdelning: Brogårds förskola Det systematiska kvalitetsarbetet MÅL för vår verksamhet 2011/2012 Brogårds förskolas verksamhetsidé, som tar stöd i den reviderade

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Information om föräldrakooperativet. Montessoriförskolan Solen

Information om föräldrakooperativet. Montessoriförskolan Solen Information om föräldrakooperativet Montessoriförskolan Solen Välkommen till Montessoriförskolan Solen! Varmt välkommen till föräldrakooperativet Montessoriförskolan Solen vackert belägen i natursköna

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

SKOLPLAN. för perioden 2008 2011. Varje barn har rätt att bli sett, att bli bekräftat och att lyckas.

SKOLPLAN. för perioden 2008 2011. Varje barn har rätt att bli sett, att bli bekräftat och att lyckas. SKOLPLAN för perioden 2008 2011 Varje barn har rätt att bli sett, att bli bekräftat och att lyckas. K axig, i ordets positiva betydelse, är precis som sagofigurerna i Astrid Lindgrens* barnböcker: Pippi

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 2010-11-19 Barn- och utbildningsförvaltningen Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg. Telefon växel: 0346-88 60 00. Fax: 0346-133 40 e-post: kommun@falkenberg.se

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Inledning och organisation Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Enhet: Fiolbackens förskola Förskolans/skolans namn samt ev. logga: Fiolbackens förskola ekonomisk

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013 ARBETSPLAN för Ryttarlidens förskola 2012/2013 Innehållsförteckning Välkommen till oss på Rýttarliden 1 Avdelningsinformation 2 Vår grundidé 3 Vår profil 4 Att få syn på lärandet genom pedagogisk dokumentation

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Personalen ska arbeta efter: läroplanens värdegrund mål och riktlinjer för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Mål för I Ur och Skur Personalen ska se

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Östra Förskolan Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013 Verksamhetsplan Solfjäderns specialförskola 2012/2013 1 Innehåll Inriktning / Verksamhetsidé Organisation Styrdokument Normer och värden Utveckling och lärande Barn inflytande Förskola och hem Samverkan

Läs mer

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA ARBETSPLAN NOLBYKULLENS FÖRSKOLA Inledning Vi är alla olika individer och genom att jobba med hälsa rörelse, språk och genus som de tre största byggstenarna kan vi ge barnen en bra grund att stå på. I

Läs mer

Varför, vad och hur?

Varför, vad och hur? Varför, vad och hur? 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Utvecklingsarbete som inspirerar

Utvecklingsarbete som inspirerar Utvecklingsarbete som inspirerar Exempel från Malmö Stad i samarbete med Malmö Högskola Åsa Ljunggren Ansvariga för forskningscirkeln Cirkelledare Åsa Ljunggren f.d. utvecklingssamordnare Malmö Stad, fil.

Läs mer

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov.

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov. Förutsättningar Familjedaghemmet Familjedaghemmet är en del av förskoleverksamheten/skolbarnsomsorgen med egna förutsättningar, en egen organisation och en egen pedagogisk inriktning. Verksamheten utmärks

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Verksamhetsplan för Ringarens förskola Verksamhetsplan för Ringarens förskola Läsåret 2014-2015 1 Innehå ll Inledning Vård och bildnings vision... 4 Vision och verksamhetsidé för affärsområdet förskola... 4 Övergripande mål 2017 för förskoleverksamheten...

Läs mer

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Nyberg Anki 2013-08-30 Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Kunskapsnämndens mål 2013 under MEDBORGAR Resultaten för lärande och kunskap förbättras

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Förskoleklassen är till för ditt barn

Förskoleklassen är till för ditt barn Förskoleklassen är till för ditt barn EN BROSCHYR OM förskoleklassen Förskoleklassen är till för ditt barn Skolverket Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690

Läs mer

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul. September 2015 Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016 Förutsättningar 25 inskrivna barn 2 avdelningar, Nyckelpigan 1-3 år och Fjärilen 3-5 år 2 förskollärare och 3 barnskötare Förskolan ligger

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2005-2006 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Tångens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Inledning Denna kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av i vilken mån

Läs mer

Att leka sig in i skolans värld

Att leka sig in i skolans värld Att leka sig in i skolans värld När förskoleklassen presenterades för oss sas det Det här är förskola med skolinslag och det är precis så det är. Mellan fem till sju år händer det så mycket och på det

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Ann-Charlotte Lindgren ann-charlotte.lindgren@ped.gu.se 10 dec 2009 Stort fokus på individen

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision

Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara trygg, rolig och lärorik. Alla barn skall känna en tillhörighet, gemenskap och

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2010-2011 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet

Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet 2013-06-03/Lena Mattisson 1 Innehåll Universums förskola... 3 Förskolans uppdrag...

Läs mer

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Skriven av Elisabeth Fors Normer och värden 1. Alla barn ska i maj 2013 ha fått möjlighet att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar. Halvtidsutvärdering:

Läs mer

Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13.

Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13. 1 Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13. Innehåll: Inledning 2 Förutsättningar...2 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse 3 Beslutade mål och åtgärder 5 Slutord 7 Bilaga 1: Bedömning

Läs mer

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda Portfolio ett utvecklingsarbete Regnbågen 2010 Amanda, Lasse, Mats och Linda Vt.2010 Frågeställningar Varför dokumenterar vi, i vilket syfte och för vem? Vad väljer vi för bilder/material/alster att spara

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Barnens Hus Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation 2012-12-07 1 Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation Språk och kommunikation Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014

Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Antal pedagogisk personal: 24 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 79% Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 150417 Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde 2012-10-10 Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde Fritidshemmets uppdrag Det är viktigt att personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Fölet 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan skall

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN Reviderad i juni 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förskolans uppdrag 3 Värdegrund 4 Likabehandling 4 Inskolning 5 Föräldrasamverkan 5 Rutinsituationer 5 Leken 5 Matematik 6 Språk

Läs mer

Folkasboskolan Fredriksbergskolan Långängskolan Sköllersta skola Stocksätterskolan Transtenskolan Östansjö skola

Folkasboskolan Fredriksbergskolan Långängskolan Sköllersta skola Stocksätterskolan Transtenskolan Östansjö skola Folkasboskolan Fredriksbergskolan Långängskolan Sköllersta skola Stocksätterskolan Transtenskolan Östansjö skola Hallsbergs kommuns grundskolor Våra barn och ungdomar är viktiga för oss därför erbjuder

Läs mer

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Verksamhetsplan för förskolan Tångens förskola Verksamhetsplan för förskolorna i Systematiskt kvalitetsarbete Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut ein Skolinspektionen 2014-12-15 Leksands kommun Rektorn vid Siljansnäs skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Siljansnäs skola i Leksands kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Färgsätt framtiden. En broschyr om vikten av en inspirerande skolmiljö.

Färgsätt framtiden. En broschyr om vikten av en inspirerande skolmiljö. Färgsätt framtiden En broschyr om vikten av en inspirerande skolmiljö. Kunskapsskolan i Nyköping Hur ska en bra skolmiljö se ut? Räcker det med fyra väggar, tak och en svart tavla? Varje dag skickar föräldrar

Läs mer

Senast reviderad 2012-01-11. Verksamhetsbeskrivning med arbetsplan för Lillgårdsskolans fritidshem 2011-2012

Senast reviderad 2012-01-11. Verksamhetsbeskrivning med arbetsplan för Lillgårdsskolans fritidshem 2011-2012 Senast reviderad 2012-01-11 Verksamhetsbeskrivning med arbetsplan för Lillgårdsskolans fritidshem 2011-2012 Presentation av Lillgårdsskolans fritidshem Lillgårdsskolans fritidshem består av tre avdelningar:

Läs mer

Dokumentation av kvalitetsarbete

Dokumentation av kvalitetsarbete Dokumentation av kvalitetsarbete Svampar Hedekas förskola Smörblomman Hösten 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Jeanette Björlén Nadia Lindh Elisabet Sjöberg Grundförutsättningar Personalgrupp Vår personalgrupp

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer