Hur skapas mest möjlig biodiversität i svensk skogsnatur för 1 milliard SEK?
|
|
|
- Ellinor Sundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hur skapas mest möjlig biodiversität i svensk skogsnatur för 1 milliard SEK? Konferens om hotad biologisk mångfald i skogen Trender, problem och visioner Örebro november 2011 Karsten Thomsen <kt@verdensskove.org> Trädbotanik i Ecuador Foto: Susanne Thea Illum. 1
2 Foto: Jørgen Korning. 2
3 Storleksfördelning av träd i naturskog Individtal fördelning på diameterintervaler Basalareal fördelning på diameterintervaler Svarta : naturskog Grå: selektivt avverkad naturskog Artsmångfald av träd Arter Antal arter av vedväxter (DBH 10 cm) pr. antal stammar Symbolforklaring: Alla data från en-hektar plots Stammar Kilde: K. Thomsen PhD-afhandling. BI, KU. 3
4 Kampanj för uppköp av regnskog här en ha korridor i Costa Rica Foto: Fundación Neotrópica. Foto: Hanne Christensen / Verdens Skove 4
5 Karsten Thomsen, CV Föd PhD i tropisk skogsekologi Feltstudier i Ecuador, Costa Rica, Malaysia (4 år) Medlem av naturföreningen Verdens Skove i 28 år Debatböker Alle tiders urskov 1996, Dansk skovnatur 2000 Underviser i biologi och geografi Aalborg Universitet & Horsens Statsskole Självvårdande natur med hemmahörende vilda växtätare Store varierade biotoper för själdne och specialiserde växt- och djurarter Vision Sverige Indföring i hensynsfuld omgang med natur 5
6 Tekning: J. Helmer. Huvudmålet är natur med stor biologisk mångfald - detta kräver: mosaik av biotoper med lang förhistoria (aktuelt öppen, variert gammalskog blandat med andra elementer, vatten, stenar, sump) stor og variert mängd av mat: löv, gräs, ved, bark, kött, kadaver, skit (ingen mänsklig extraksion). plats (stora områden, korridorer) maximal interaktion mellan arter (fri succession, störning av succession, herbivori, predasion). 6
7 Vilka elementer av natur har högst kvalitet? Det som tar längst tid at främbringe! t.ex.: jätteträd, gamla träd, stora döda träd naturlig åldersfördelning av träd komplexa växtsamhälla stora bestånda av stora djur och högt specialiserte arter Förslaget: 1) Köp gammal skog i stategiske zoner til utvikling af biologiske korridorer krondjur skal kunna vandre. 2) Etabler två mega-reservater, självbärende urört natur som huvudsikte, ett i söder Sverige (nemoral zone, Öster Götland) ett i norra Sverige (kanske gränsende til Finland) 3) Återinför stora växtätara bison, boskap, häst och muskox i kärnområder. 4) Skap strukturel mosaik genom avverkning av trivial skog (betalas av timmer). 7
8 Budget i miljoner SEK: Uppdatering av grundval för prioritering och planering. Offentligt åhörande 20 Köp av värdefull gammal skog 620 Köp av områder för samband 200 Biologisk monitering, dokumentasion Etablering av almennyttig naturfond 60 Utvikla och utföra koncepter för rewilding i köpte områder 80 Hägn om kärnområder 20 Är detta klimax-skogen? Foto: Frans Vera. 8
9 Grova störning? Experimentell bete, Västsjälland 2009 Foto: Jan Kunstmann / Nepenthes. 9
10 Fyra olika ekologiteorier med olik konsekvens för at skapa ljusöppen skog Stora växtätara oviktiga Stora växtätara viktiga Klimax-vegetation (statisk) Guldalderteorien (Clement m.m.fl.) Den klassiske botanikerteori Vegetasion utviklas till klimax bestemt av jord och klima (mörk skog). Öppet land kräver intensiv vård. Mega-herbivor-teorien (Owen-Smith) Megaherbivorer (>1.000 kg) kan öppna skog, Medelstora herbivorer klarar inte det. Människa måste överta elefanternas roll och öpne skogen. Cyklisk succesion (dynamisk) Livscyklus-teorien (Hallé m.fl.) Forest Mosaic Theory Vegetationen växler konstant inte någat ändestadium, bara processer. Konstant forekomst av öppet areal krävar avverkning. Uroxe-teorien (Frans Vera) Herbivorer klarar inte hindra trädutvikling på ljusöppne areal (pga. taggbuske), men hindrar fornyelse i gamla beståndar, -> dessa slutar som öppen mark. Självbärande. Källa: K. Thomsen, 2001 Källa: K. Thomsen (1996): Alle tiders urskov. - efter Hallé, F. et al. (1978): Tropical Trees and Forest. Springer. 10
11 Källa: K. Thomsen (1996): Alle tiders urskov. - efter Mayer et al. (1980). Frans Vera forklarar växtsuccessionen. Foto: K. Thomsen. 11
12 "Theory of cyclical vegetation turnover" Frans Vera: "Grazing ecology and forest history". (CABI 2000). Öppen mark utvikles mot trädtäcka, gammal trädbestånd mot ljusöppen vegetasion enligt Frans Veras teori. Skog växlar med nedbiten vegetasion i en luckdynamik över många hundrede år. Modificeret efter Bunzel-Drüke, M. (2001). Såher så urskogen ut, enligt Vera Foto: Frans Vera 12
13 Rewilding gir stora insekter, pga stort ved i solen skit hela året kadaver variert gräshöjd Foto: Margret Bunzel-Drüke / ABU-Soest. 13
14 Foto: Margret Bunzel-Drüke / ABU-Soest. Stora insekter gir Foto: M. Tiefenbach. 14
15 Beteskog har lång evolusionär historie 149 arter dagfjärilar i NV-Europa Lågt gräsland Högt gräsland Betesskog Skog Sammlad Källa: Wallis de Vries, M.F. (1999): The dilemma facing nature conservation and the role of large herbivores. - Natur- und Kulturlandschaft 3: Naturbetesmark Pol lenätare - inte bara kultur Dichrorampha consortana Artsmångfald indikerer lång evolutionshistorie Phytomyza leucanthemi Dichrorampha alpinana Apion confluens Bucculatrix nigrocomella Exempler på insekter specifikt knutna till prästkrage (Leucanthemum vulgare). Cyphocleanus trisulcatus Apion stolidum Källa: Appelqvist, T. & Bengtsson, O. (1995). Brynmiljöer i Bohus Län. 15
16 Bjergeskov, Sønderjylland. enda bevarade beteskog med boskap i Danmark, 30 ha Foto: Margret Bunzel-Drüke, ABU. Jægersborg Dyrehave, Storkøbenhavn 800 hektar gamla träd och gammal almänning, dovhjort, krondjur, sika. Skovgaard, P.C.: Sommereftermiddag med en bortdragende regnbyge. Jægersborg Dyrehave
17 Foto: Erik Buchwald, juni Tofte Skov, Lille Vildmose New Forest, söder England 17
18 Hainich, ha skog-np i Thüringen Ingen store växtätare... 18
19 Efter Löfgren, R., & Andersson, L. (red.) (2000): Sydsvenska lövskogar och andre lövbärande marker. Foto: Margret Bunzel-Drüke / ABU-Soest. 19
20 Foto: Margret Bunzel-Drüke / ABU-Soest. Lindtidens Nordjylland - som naturbetesmarkbotanikere ser det Källa: Bruun, H. H. & Ejrnæs, R. (1998): Overdrev, en beskyttet naturtype. - Miljøministeriet. 20
21 Utdöende i Europa Efter Bunzel-Drüke Europa mistad kanske 40% av stora djurarter Tekning: Margret Bunzel-Drüke, ABU. 21
22 Foto: Margret Bunzel-Drüke / ABU-Soest. Foto: Hans Kampf / Large Herbivore Foundation. 22
23 Wulfener Bruch, Elben. Heck-Rind und Przewalski-Pferd Przewalski-Pferde 45 Gestreifte Beine, Mehlmaul, Stehmähne 23
24 Betesprojekt Lippe, Soest, Nordrhein-Westfalen Foto: Margret Bunzel-Drüke / ABU Soest. Betesprojekt Agrar GmbH Crawinkel, Thüringen Foto: Edgar Reisinger. 24
25 Foto: Jacob Sterling / Nepenthes. Idisslar"laug" i Eleonorenwald 35 kg HUTCHINSON-indeks, kropsmass Rådjur 4,3 Med HI > 2 förventas svak matkonkurens. Mellan dovhjort och rådjur finns nichplats till ennå en art. 2,3 Dovhjort 150 kg 2,4 Krondjur 350 kg Europeisk bison 850 kg 25
26 Bison Uroxe Altitudinal ranges in Austria during the Holocene Källa: Bauer
27 Hägnhøjd: 1,70 m net, 0,40 m täggtråd Oostvaardersplassen, NL 27
28 Foto: Karsten Thomsen. Oostvaardersplassen, NL Foto: Ole Knudsen. 28
29 Foto: Niels Lisborg. Foto: Martijn de Jonge / martijndejonge.nl. Oostvaardersplassen, Nederlandene 29
30 Utvikling av stora växtätara i Oostvaardersplassen individer boskap hästa krondjur döda boskap döda hästa döda krondjur Källa: Jan Griekspoor, Staatsbosbeheer. Foto: Martijn de Jonge. 30
31 31
32 32
33 33
34 Foto: Martijn de Jonge. Foto: Martijn de Jonge. 34
35 Store växtätare - olik föda-ekologi - ni ekologiska nyckelarter, der kunne förekomme i Danmark Källa: Thomsen, K. (2004): Urokse-projektet. - Folder, Nordjyllands Amt. 35
36 Rewilding i Danmark Vildsvin, 1700-tal i Jylland UH, 1900-tal Lille Vildmose H, i dag spontan i söder Jylland Rådjur, Bornholm UH Krondjur, Sjælland H/UH Dovhjort hele landet H/UH Bäver, 1999 Vestjylland UH 2010 NV-Sjælland UH Vildox, 2001 Lille Vildmose H Vildhäst, 2001 Langeland H Bison, 2013 Bornholm UH Älg, 2015? Lille Vildmose H Foto: Kajetan Perzanowski. Möjliga årsdjur i Lille Vildmose (beräknat på tillgänglig växtföda på gott ha) Art Ialt Vildsvin 300 Rådjur 180 Älg 55 Krondjur 300 Bison 125 Vildox 250 Vildhäst 275 Bäver 70 Källa: Olesen, C. R. (2005): Analyse af nuv. og potentielle store planteædere i Lille Vildmose. DMU. 36
37 Foto: NJA Tofte Mose, Lille Vildmose 37
38 Vision Främtidans Sverige? Sverige? Rewilding minneslist: KKK NNN Kärnområder Korridorer Köttätara Naturlig dynamik Nyckelarter utsättas Nol produksion og PPP pängar, plats, popularität 38
39 500 Kol i gammal lövskog ny klimaresurs ton/ hektar Levende ved Dødt ved Førn Jord C 0 Danske skove Upptag: 3,5 ton C/ha/år Suserup Skov Monks Hainich Wood Upptag: 4,9 ton C/ha/år Data från: 1) Nielsen et al. 2010, 2) Vesterdal & Christensen 2007, 3) Patenaude et al og 4) Mund & Schulze Poänger om rewilding med stora växtätare: vilda växtätare är självbärande, billigara i vården än husdjur, giver vintereffekt och är mer spännande. värje art har olik verkan på vegetasion, flera arter ger mera varierad vegetasion än én, älg, bison, vildhäst, vildoxa, myskoxa och vildsvin är hemmahörende och önskvärta arter, krondjur, dovhjort, rådjur och bävere är ochså viktiga, store växtätare skapar förutsättninger för andra viktiga arter i naturen, bland andra ek, 39
40 WWW - stora väkstätara LHF - Large Herbivore Foundation (Eurasien/NL) largeherbivore.org ABU - Arbeitsgemeinschaft Biologischer Umweltschutz (D) abu-naturschutz.de Woodland Trust (UK) woodlandtrust.org.uk Pro Natura (S) pro-natura.net Nepenthes (D) nepenthes.dk Urokseavel: Bunzel-Drüke & Thomsen 2006: Projekt Taurus En økologisk erstatning for uroksen. Om skovnatur og store dyr: Thomsen, K. 2006: Selvplejende skovnatur - om naturrig skovforvaltning med gnav og uden sav. -Flora og Fauna, bind 112, side temanummer om skove i nationalparker. Thomsen, K. 2001: Den biologiske mangfoldighed i skovene. - s i: T. N. Skafte: Danmarks Natur - udvikling, status og sektorernes rolle for den biologiske mangfoldighed. Wilhjelmudvalget, Miljøministeriet. Thomsen, K. 2000: Dansk skovnatur. Vildsomme skovlandskaber i fremtidens Danmark - perspektiver og muligheder. Udarbejdet for WWF Verdensnaturfonden. - Nepenthes Forlag, Århus. 100 s. Download her (bemærk, to filer): Thomsen, K.1996: Alle tiders urskov. Danmarks vilde skove i fortid og fremtid. - Nepenthes Forlag. 160 s. (Omtale: - kan lånes på biblioteket). Om de danske "nationalparker": Thomsen, K. 2007: Skal Thy have en rigtig nationalpark? Hjejlen 3/ temanummer om nationalparker Thomsen, K. 2006: Morgendagens vildmarker. - Praktisk Økologi 1/ Buk, K. G. & Thomsen, K. 2005: Kald ikke en tam kat en tiger. - Berlingske Tidende 13. oktober. Debat med miljøministeren om danske nationalparker: Buk, K 2008: Det er ikke nationalparker men fredede landskaber. - Berlingske Tidende, s. 8 (se ministerens svar samme sted) 40
41 Die Döberitzer Heide: Naturschutzfläche im Ballungsraum Berlin Potsdam 41
Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.
1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430156 psci beslutat av Regeringen 2002-01. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun:
Bevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Sumpskog vid Flärkmyran SE0710200 Foto: Per Sander Namn: Sumpskog vid Flärkmyran Sitecode: SE0710200 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 2,3 hektar Skyddsform: Biotopsskyddsområde
Anpassningar i naturen. Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper
Anpassningar i naturen Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper Begrepp att kunna Ekologi Ekosystem Biotop Biologisk mångfald Näringskedja Näringsväv Kretslopp Naturtyp Anpassning Polartrakt
Konsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun
Konsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun På uppdrag av Fintorps Gård Maj 2012 Innehållsförteckning Beskrivning av uppdrag... 3 Bakgrund... 3 Sammanfattning... 3 Konsekvenser
RÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN
VÅRA VILDA DJUR RÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN Rävens ungar föds på våren. Det blir mellan 3-6 ungar och ibland ända upp till 12 ungar i grytet. Rävar bor i skogen i ett hål i marken som kallas gryt.
MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR
MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck
7.5.7 Häckeberga, sydväst
7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap
Ekosystem ekosystem lokala och globala
Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan
SKÖTSELPLAN Dnr
1(8) Åsa Forsberg 010-2248752 asa.forsberg@lansstyrelsen.se Skötselplan för naturreservatet Alntorps storskog i Nora kommun Hällmarksskog vid Alntorps storskog. Foto: Kjell Store. Skötselplanen upprättad
Lärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen?
Lärarhandledning Lilla Kotts djuräventyr. Från förskolan till årskurs 3 Inledning Lilla Kotts djuräventyr är en lektion som bygger på att barnen ska lära sig mer om djur och natur. Här får barnen träffa
Skogsbrukets hållbarhetsproblem
Skogsbrukets hållbarhetsproblem Vattendagarna 20-21:a november 2006 Johan Bergh Sydsvensk Skogsvetenskap Miljömålet "Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga skall bevaras. En biologisk mångfald och
Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö
Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö Klimatförändringens effekter på biodiversitet Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Syntesrapporten de Jong, J., Akselsson, C., Berglund,
Naturen i Nepal. Nationalparker
Naturen i Nepal Nepal ligger i Sydasien på de sydliga sluttningarna av Himalaya. Landet ligger på samma breddgrader som Nordafrika och Florida (omkring 28 grader nordlig bredd). Nepals norra granne är
Framtiden för skogens arter
Framtiden för skogens arter Tord Snäll, ArtDatabanken Foto: Ola Borin Vad jag ska prata om - Scenarioanalys, ett metodramverk som kan förbättra nyttjandet av skogens ekosystemtjänster och framtiden för
Naturvårdsarter. Naturinformation. Rapport 2015:1
Naturinformation Rapport 2015:1 Naturvårdsarter, Park och naturförvaltningen, januari 2015 Rapport, sammanställning och kartproduktion: Ola Hammarström Foton: och Uno Unger Layout: Ola Hammarström Denna
Ängen i tid och rum. Ann Norderhaug och Margareta Ihse. Kungliga Skogs-och Lantbruksakademin 29 november 2016 «Utan pengar inga hagar och ängar»
Ängen i tid och rum Ann Norderhaug och Margareta Ihse Kungliga Skogs-och Lantbruksakademin 29 november 2016 «Utan pengar inga hagar och ängar» Äng och hagmark Äng = Semi-naturlig slåttermark Hårdvallsäng,
För att rädda den biologiska mångfalden i Europa vill miljövårdare återskapa den natur som fanns innan människans era började då hjordar av mammutar,
Förvilda För att rädda den biologiska mångfalden i Europa vill miljövårdare återskapa den natur som fanns innan människans era började då hjordar av mammutar, vildhästar, bison och uroxar formade naturen.
Miljöpåverkan från mat. Elin Röös
Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr NATUR OCH EKOLOGI
NATUR OCH EKOLOGI Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2012-10-24, Dnr 2011-08257 Ekhabitat Eken är en nyckelart för den biologiska mångfalden i Sverige och har ca 1500 arter knutna till sig. För
Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU
Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU Bäver som en resurs i vattenförvaltningen Bäverns försvinnande ur landskapet, och dess återkomst En ekologisk ingenjörsart Vattendirektivet god ekologisk status
13 praktiska allmänna skötselråd
13 praktiska allmänna skötselråd -För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 1 av 17 Skötselråd -anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning
Övning 1 - Open standards
Övning 1 - Open standards Under 2017-2018 genomförde Naturvårdsverket och Lst Gotland en revision av skötselplanen för Gotska Sandöns nationalpark. Revisionen sker för att syftet med parken ska kunna uppnås.
Möjligheter och problem med geografiska analyser i arbetet med grön infrastruktur i limnisk miljö
Möjligheter och problem med geografiska analyser i arbetet med grön infrastruktur i limnisk miljö Vem är jag Erik Årnfelt Länsstyrelsen Östergötland GIS-samordnare Nationellt GIS-stöd för GI Webb-gis,
Så skyddas värdefull skog. Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län
Så skyddas värdefull skog Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län Levande skogar Sveriges Riksdag har antagit 16 miljökvalitetsmål för hur miljön bör vara. Målet för skogen
Ekosystem ekosystem lokala och globala
Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan
1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)
1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs
Sida 2 av 8 revideras när ny kunskap tillkommer eller om omständigheterna i eller utanför området ändras.
Sida 1 av 8 Fastställd 2005-08-15 Ärendenummer 511-05535-2004 Bevarandeplan för Natura 2000 (enligt 17 Förordningen om Områdesskydd (1998:1252)) Område: Malmaryd Kommun: Ljungby Områdeskod: SE0320147 Areal:
Kan vi återskapa naturvärden?
Kan vi återskapa naturvärden? Erfarenheter från Sveaskogs arbete med ekoparker och naturvårdande skötsel Stefan Bleckert Peter Bergman Innehåll Den svenska modellen - bu eller bä? Ekoparker skapar nya
Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen
Sundsvall 2012-03-13 Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Bengt Gunnar Jonsson Mittuniversitetet, Sundsvall Skurken Mittuniversitetet i projektet Utveckling av feromon för dubbelögad bastborre
Arbetsplan för N2000-området Jungfruvassen SE inom projektet Life Coast Benefit LIFE12 NAT/SE/000131
Ändringshistoria Dnr (anges vid skriftväxling) 512-6519-2015 Datum Version Ändrad av Ändringar 2014 1 Anna Ingvarson Skapat dokument 2015-07-03 2 Mari Nilsson Beskrivning av objektet Syfte och mål Ny logga.
Långa tidsserier från Riksskogstaxeringen med bäring på biologisk mångfald. Anna-Lena Axelsson, Institutionen för skoglig resurshushållning, SLU, Umeå
Långa tidsserier från Riksskogstaxeringen med bäring på biologisk mångfald Anna-Lena Axelsson, Institutionen för skoglig resurshushållning, SLU, Umeå Innehåll Allmänt om Riksskogstaxeringen Trender och
Naturvärdesinventering
Naturvärdesinventering Porsödalen Luleå kommun 2016-10-20 Uppdragsnr: 16139 Status: Granskningshandling Naturvärdesinventering Porsödalen Luleå kommun Beställare Luleå kommun Daniel Rova Konsult Vatten
Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker
Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Anna Dahlström Avdelningen för agrarhistoria, SLU Kristianstad, 5 april 2006 Vad är problemet med historielöshet i naturvården?
Asp - vacker & värdefull
Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande
Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening
www.skanssundet.se Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening Skogsvårdsplan Skanssundets Samfällighetsförening BG 20140302 Sid 1 Bakgrund Skanssundets samfällighet har sedan dess bildande
Välkommen till Västergården på Hjälmö
Elevblad Hjälmö Bilaga 4:1 Välkommen till Västergården på Hjälmö Den här gården är skärgårdsjordbrukets hjärta och centrum. Det är härifrån allt utgår, här bor djuren på vintern, här finns bostadshusen
Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt
Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens
Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick
Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Christel Cederberg, Institutionen Energi & Miljö, Chalmers Birgit Landquist, Miljö & Uthållig Produktion, SIK
Svåra ord. Rekreation: Miljöbyte. Etiska: Moraliska. Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna. Förnimma: Märka, känna, begripa
Biologisk mångfald Svåra ord Rekreation: Miljöbyte Etiska: Moraliska Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna Förnimma: Märka, känna, begripa Varför är biologisk mångfald så viktigt? Biologisk mångfald
JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015
JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna
BOSTADSBRIST I SKOGEN. - Hur skogsbruket har rivit fåglarnas bostäder
BOSTADSBRIST I SKOGEN - Hur skogsbruket har rivit fåglarnas bostäder Bostadspolitik för skogen I och med den ökade exploateringen av skogen och det intensivare skogsbruk som började utövas under andra
ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING
14 UPPDRAGSNUMMER: 3840003 FÖR DETALJPLAN LÅNGREVET, VÄSTERVIK 2014-04-03 Sweco Architects AB Ulrika Kanstrup Sweco 14 1 Sammanfattning Naturen i bostadsområdet utgörs av mindre skogspartier med främst
Herbivori i skogslandskapet påverkan på strukturer och processer
Herbivori i skogslandskapet påverkan på strukturer och processer Roger Bergström Skogforsk, Uppsala Science Park, 756 43 Uppsala Herbivori är en av de biotiska faktorer som påverkar struktur och funktion
Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet.
1/5 BESLUT 2012-10-01 Dnr: 12/01182 SAKEN Rapport, SVT1, 2012-05-01, kl. 19.30, inslag om skövling av gammelskogar; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att
Naturvärden på Enö 2015
Naturvärden på Enö 2015 Text och foto: Tobias Ivarsson, Svanås Hagtorpet, 342 64 Ör, tel. 0472-76167. saperda@spray.se 1 Innehållsförteckning Metodik 2 Tidigare inventeringar 3 Intressanta arter 3 Enö
Presentation Beslutspunkt Naturvårdsavtal 2017 Snäckevarps Samfällighetsförening
Presentation Beslutspunkt Naturvårdsavtal 2017 Snäckevarps Samfällighetsförening Beslutsunderlag för Naturvårdsavtal: Snäckvarps samfällighet omfattar ca 180 hektar landareal. Fördelning av areal i % 12,0
hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald
Biologisk mångfald och torv hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Hur kan man kombinera torvtäkt med att bevara och förstärka biologisk mångfald i landskapet?
Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag
Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens
Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare
Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel
Skogsvårdsplan. Kungshamns Samfällighetsförening
Skogsvårdsplan Kungshamns Samfällighetsförening Anders Larsson Mammut konsult Yxlan 22 April 2014 Sid 1 Skötselbeskrivning av naturmark, allmänt. Kungshamns Samfällighetsförening. Området är mycket vackert,
Information om nyckelbiotoper
Datum 2017-10-05 Ärendenr N 9264-1997 1(2) tefan Eklund tockholm-gotlands distrikt Galgbacksvägen 5, 186 30 Vallentuna stefan.eklund@skogsstyrelsen.se Tfn 08-51451462 Fastighet UNDBY 7:10 Kommun Haninge
Bakgrund. Save the Orangutan jobbar för att säkra den utrotningshotade Borneo-orangutangen (Pongo pygmaeus) och dess regnskogshem på Borneo.
EFFEKTRAPPORT 2015 Bakgrund Save the Orangutan jobbar för att säkra den utrotningshotade Borneo-orangutangen (Pongo pygmaeus) och dess regnskogshem på Borneo. Orangutangen finns idag på IUCN:s röda lista
Naturvärdesinventering (NVI)
Naturvärdesinventering (NVI) Skogen vid Hermelinstigen och Stora Mossens Backe i Bromma Bakgrund 2 Metod 2 Naturvärdesklasser! 3 Detaljeringsgrad och avgränsning av inventeringsområde! 4 Naturvärdesbedömning
Naturorientering i Bokskogen
Naturorientering i Bokskogen Lär dig om skogen i skogen Malmö Naturskola www.natur.pedc.se Malmö stad Pedagogiska centralen Rönnbladsgatan 1B 212 16 Malmö Tel. 040 34 31 13 Kluriga ord Bete - Plats för
Du kan göra skillnad - bli en av oss.
Du kan göra skillnad - bli en av oss. Vi värnar om den svenska ängen Naturbeteskött i Sverige är en ideell förening som arbetar för att fler bönder ska producera och fler konsumenter ska köpa, certifierat
Praktiskt naturvårdsarbete i kommuner, länsstyrelser, skogsvårdsstyrelser och på konsultbasis diskuteras också.
Karl-Olof Bergman juli 2014 Linköpings universitet, avd för biologi Praktisk naturvård 15hp 140901-141031 Mål och syfte Kursens mål är att ge färdigheter i att kunna värdera natur med hög tillförlitlighet
Aggarp-Åshuvud. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen fastställd September 2005
Bevarandeplan för Natura 2000-område Aggarp-Åshuvud Områdeskod SE0310415 Bevarandeplanen fastställd September 2005 Beteckning Bakgrund Natura 2000 handlar om att bevara hotade arter och naturtyper som
KORT OM WWF +100 +5000 +5M. WWF finns i över 100 länder, på 5 kontinenter. WWF har över 5,000 anställda i världen. WWF grundades 1961, Sverige 180 000
Skog, ekologisk hållbarhet, och frihet under ansvar Linda Berglund, Världsnaturfonden WWF 7 april 2011 KORT OM WWF +100 WWF finns i över 100 länder, på 5 kontinenter +5000 WWF har över 5,000 anställda
Min skog. Fastighet: LIDHEM 2:1, VIKEN 1:7 m.fl. Kommun: Vimmerby
Min skog Fastighet: LIDHEM 2:1, VIKEN 1:7 m.fl. Kommun: Vimmerby 1/16 2/16 3/16 Om det gröna kuvertet Ett grönt kuvert är en sammanställning av information ur myndigheternas register om en eller flera
Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län
Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs
Morakärren SE0110135
1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-02-05 Beteckning 511-2005-071404 Morakärren SE0110135 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Inledning Bevarandeplanen
Information till prospekteringsföretag i Västerbotten
Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp.
Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016
Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metodik och avgränsning... 3 Resultat... 4 Områden... 4 Arter... 4 Områdesredovisning... 5 Litteratur... 11 Framsidans
Katrineholm ID: 101. Pris: 3.400.000 skr.
Katrineholm ID: 101 Et oplagt investeringsobjekt på 32,5 ha beliggende ca. 100 km vest for Stockholm. Man kan afvirke skoven umiddelbart for ca. 2.600.000skr, men med den tilvækst der er i skoven (ca 200
Mjölkkon & biologisk mångfald
Mjölkkon & biologisk mångfald sida 1 Mjölkkon & biologisk mångfald Årskurs: 4-6 Ämnen: Biologi, Geografi, Svenska I övningen lär sig eleverna om biologisk mångfald, om hur mjölkkorna ingår i ett kretslopp
Easytest Dansk/norsk vejledning Side 3-5 Svensk bruksanvisning Sida 6-8
Easytest Dansk/norsk vejledning Side 3-5 Svensk bruksanvisning Sida 6-8 El-nummer: 63 98 880 033 + 075 + 279 EAN-nummer: 5706445370092/177, 5703317601032 Indhold Dansk brugsanvisning... 3 Funktioner/knapper...
MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen. Teoridel Utförs i skolan
MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen Teoridel Utförs i skolan Som förberedelse inför besöket på Fredriksdal och för att kunna redovisa resultaten av din uppgift för klassen, bör du sätta dig in i nedanstående
Bevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: 1543249 / 6900148
Dnr 511-8928-06 00-001-064 Bevarandeplan för Klövberget (södra) Upprättad: 2006-12-15 Namn: Klövberget (södra) Områdeskod: SE0630129 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 46 ha Skyddsform:
Utbredning och förekomst av kron- och dovhjort i Sverige. analys av data från Svenska Jägareförbundets viltövervakning 2016
Utbredning och förekomst av kron- och dovhjort i Sverige 1 analys av data från Svenska Jägareförbundets viltövervakning 2016 sammanfattning De svenska kron- och dovhjortsstammarna ökar i både utbredning
BESLUT. Kumla kommuns beslut med föreskrifter angående bildande av. Med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) förklarar kommunfullmäktige
1 (5) Kumla kommuns beslut med föreskrifter angående bildande av naturreservatet Hult BESLUT Med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) förklarar kommunfullmäktige del av Kumla Hult 1:4 som naturreservat.
Exploatering och påverkan på ålgräsängar
Exploatering och påverkan på ålgräsängar Kristjan Laas Juridiska institutionen Göteborgs universitet www.gu.se/zorro Foto: Eduardo Infantes VARFÖR ÄR MIN LILLA FRITIDSBÅT ETT HOT MOT ÅLGRÄSET? Starkt tryck
Efter istiden, som tog slut för ca år sedan, började Finland det vill säga landet stiga upp ur havet.
Efter istiden, som tog slut för ca 10 000 år sedan, började Finland det vill säga landet stiga upp ur havet. De första djuren som kom till Finland var fiskar, sälar och fåglar. Så småningom kom också däggdjuren,
praktiska allmänna skötselråd -För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter. Skötselråd - anvisningar
13 praktiska allmänna skötselråd -För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 1 av 17 Skötselråd - anvisningar Detta är en generaliserad skötselplan för att underlätta igångsättning av arbetet
Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Tigerns År 2010. Tiger i Kanha nationalpark, Madhya Pradesh, Indien. Den människa som föds under tigerns år anses få del av tigerns egenskaper.
Tigerns År 2010 På dödsbädden kallade Buddha till sig alla jordens djur. Men bara tolv kom i tur och ordning råttan, oxen, tigern, haren, draken, ormen, hästen, geten, apan, tuppen, hunden och sist grisen.
Centralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11:
SIDAN 1 Författare: Kirsten Ahlburg Vad handlar boken om? Boken handlar om Noa som är ute med sin pappa i skogen. Noa får syn på en död hjort, och plötsligt upptäcker de en varg mellan träden. Vargen ser
Bevarandeplan för Natura 2000-område
SE 0 5201 61 Gus ta vs b er g- K o rpberge t 2005-08-15 Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0520161 Gustavsberg-Korpberget EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. ekologiskt nätverk av naturområden som
SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG
SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård
Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun Glänta i naturreservatet Hagestad där solen kan värma upp marken. Bilaga
Död ved i Stockholms stads natur- och kulturreservat 2016
Bilaga 2 Död ved i Stockholms stads natur- och kulturreservat 2016 Mars 2017 stockholm.se Död ved i Stockholms stads natur och kulturreservat 2016 mars 2017 Dnr: 2017-3703 Utgivare: Miljöförvaltningen
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta
Rädda Våneviks gammelskog!
Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist
Naturvärdesinventering
Naturvärdesinventering Detaljplan Renön 1:5 m.fl. MAF Arkitektkontor 2016-01-29 Uppdragsnr: 15092 Status: Granskningshandling Naturvärdesinventering Detaljplan Renön 1:5 m.fl. MAF Arkitektkontor Beställare
Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF
TNS Sifo 8 maj 205 53233 Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF Del 2 Skydd av svensk natur Innehåll. OM UNDERSÖKNINGEN 03 2. SAMMANFATTNING 04 3. RESULTAT 06 Oro och ansvar 07 Skydd av naturen 3 Resurser
Kan nyckelbiotoperna rädda den biologiska mångfalden? Sture Wijk, Enheten för geografisk information Skogsstyrelsen
Kan nyckelbiotoperna rädda den biologiska mångfalden? Sture Wijk, Enheten för geografisk information Skogsstyrelsen 1 Vad är en Nyckelbiotop? Nyckelbiotopsinventeringen är en biologisk kartläggning av
NATURRESERVAT OCH NATURA 2000
NATURRESERVAT OCH NATURA 2000 Murstensdalen (även Natura 2000), syftet med reservatet är att bevara ett vilt och väglöst taiganaturskogsområde med omfattande förekomst av myrar, sjöar och tjärnar och med
LPP i Geografi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom. Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. August 31, LPP geografi ht.2016.
LPP i Geografi Varför läser vi Vad skall vi gå igenom Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? jan 30 14:41 1 Varför läser vi geografi? Eleverna skall ges förutsättningar
Ny vägsträckning vid Fiskeby
Att: Gun-Marie Gunnarsson Vectura Ny vägsträckning vid Fiskeby Norrköpings kommun Allmän ekologisk inventering Sammanfattning Allmän ekologisk inventering Vid den allmänna ekologiska inventeringen har
Äger du ett gammalt träd?
Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur
Skötselplan för utvidgningen av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde kommuner
2006-02-27 Bilaga 3 Diarienummer 511-24159-2003 Sida 1(6) Naturvårdsenheten Jörel Holmberg 0501-60 53 95 Skötselplan för utvidgningen av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde
KARTLÄGGNING AV FÖREKOMSTEN AV GRODDJUR PÅ UPSALA GOLFKLUBB 2013
KARTLÄGGNING AV FÖREKOMSTEN AV GRODDJUR PÅ UPSALA GOLFKLUBB 2013 Utförd av: Germán Orizaola, Filosofie Doctor vid Department of Ecology and Genetics. Evolutionary Biology Centre. Uppsala University. Norbyvägen
PM Inventering Floda Nova Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB
PM Inventering Floda Nova Inventering Floda Nova, Lerum kommun Den 21 februari 2018 besökte Ann Bertilsson,, området Floda Nova på fastigheterna Floda 20:239 och Floda 3:17. Området består idag av en sporthall,
KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN
TALLENS TALANGER DEN HÄR ÖVNINGEN RIKTAR SIG TILL ÅK 4-6. MED TALLENS TALANGER FÅR ELEVERNA UTFORSKA TALLEN OCH DESS INVÅNARE. VI UNDERSÖKER TALLEN SOM ETT EKOSYSTEM OCH FUNDERAR ÖVER NÄRINGSVÄVAR, POLLINERING
Asp, klövviltbetning & trädbildning. Lars Edenius, SLU
Asp, klövviltbetning & trädbildning Lars Edenius, SLU Disposition Aspens föryngring i ett längre perspektiv Aspens demografi - betningens påverkan Demografi och populationsdynamik Implikationer för förvaltningen
Syftet med naturreservatet
1(8) Åsa Forsberg 010-2248752 asa.forsberg@lansstyrelsen.se Skötselplan för Arvaby naturreservat i Örebro kommun Kalkbarrskog. Foto: Tomas Gustavsson Skötselplanen upprättad 2016 av Åsa Forsberg. Fastställd
Det nordiska samarbetet
Arni Bragason Det nordiska samarbetet Norden består av 5 självständiga länder (Norge, Sverige, Danmark, Finland och Island) och 3 självständiga regioner (Färöarna, Åland och Grönland). Sammanlagt 25 miljoner
Ett vildare Europa. Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe. Text: Kicki Lind. 36 Inspiration
Ett vildare Europa Text: Kicki Lind Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe 36 Inspiration GNM_No11_Wonders.indd 36 2013-08-08 22:45 Genom att kombinera naturskydd med ekonomisk
VATTENDRAGSVANDRING 29 november 2014. MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP
VATTENDRAGSVANDRING 29 november 2014 MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP I SAMVERKAN Torsås kommun Vattenrådet Kustmiljögruppen Länsstyrelsen i Kalmar län LOVA -Lokala vattenvårdsprojekt NOKÅS
Untra naturvårdsplan Naturvårdsåtgärder och inventeringar gjorda på Fortums mark vid nedre Dalälven 2018
Untra naturvårdsplan Naturvårdsåtgärder och inventeringar gjorda på Fortums mark vid nedre Dalälven 2018 Ringbarkning av björk samt gransanering som pågår i svämskog på Rämsön 2018. Foto Pär Eriksson Pär
Nationell Inventering av Landskapet i Sverige - NILS
Nationell Inventering av Landskapet i Sverige - NILS Linjeobjekt i odlingslandskapet Henrik Hedenås NILS - Nationell Inventering av Landskapet i Sverige Syfte Övervaka förutsättningarna för biologisk mångfald