Hur skapas mest möjlig biodiversität i svensk skogsnatur för 1 milliard SEK?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur skapas mest möjlig biodiversität i svensk skogsnatur för 1 milliard SEK?"

Transkript

1 Hur skapas mest möjlig biodiversität i svensk skogsnatur för 1 milliard SEK? Konferens om hotad biologisk mångfald i skogen Trender, problem och visioner Örebro november 2011 Karsten Thomsen Trädbotanik i Ecuador Foto: Susanne Thea Illum. 1

2 Foto: Jørgen Korning. 2

3 Storleksfördelning av träd i naturskog Individtal fördelning på diameterintervaler Basalareal fördelning på diameterintervaler Svarta : naturskog Grå: selektivt avverkad naturskog Artsmångfald av träd Arter Antal arter av vedväxter (DBH 10 cm) pr. antal stammar Symbolforklaring: Alla data från en-hektar plots Stammar Kilde: K. Thomsen PhD-afhandling. BI, KU. 3

4 Kampanj för uppköp av regnskog här en ha korridor i Costa Rica Foto: Fundación Neotrópica. Foto: Hanne Christensen / Verdens Skove 4

5 Karsten Thomsen, CV Föd PhD i tropisk skogsekologi Feltstudier i Ecuador, Costa Rica, Malaysia (4 år) Medlem av naturföreningen Verdens Skove i 28 år Debatböker Alle tiders urskov 1996, Dansk skovnatur 2000 Underviser i biologi och geografi Aalborg Universitet & Horsens Statsskole Självvårdande natur med hemmahörende vilda växtätare Store varierade biotoper för själdne och specialiserde växt- och djurarter Vision Sverige Indföring i hensynsfuld omgang med natur 5

6 Tekning: J. Helmer. Huvudmålet är natur med stor biologisk mångfald - detta kräver: mosaik av biotoper med lang förhistoria (aktuelt öppen, variert gammalskog blandat med andra elementer, vatten, stenar, sump) stor og variert mängd av mat: löv, gräs, ved, bark, kött, kadaver, skit (ingen mänsklig extraksion). plats (stora områden, korridorer) maximal interaktion mellan arter (fri succession, störning av succession, herbivori, predasion). 6

7 Vilka elementer av natur har högst kvalitet? Det som tar längst tid at främbringe! t.ex.: jätteträd, gamla träd, stora döda träd naturlig åldersfördelning av träd komplexa växtsamhälla stora bestånda av stora djur och högt specialiserte arter Förslaget: 1) Köp gammal skog i stategiske zoner til utvikling af biologiske korridorer krondjur skal kunna vandre. 2) Etabler två mega-reservater, självbärende urört natur som huvudsikte, ett i söder Sverige (nemoral zone, Öster Götland) ett i norra Sverige (kanske gränsende til Finland) 3) Återinför stora växtätara bison, boskap, häst och muskox i kärnområder. 4) Skap strukturel mosaik genom avverkning av trivial skog (betalas av timmer). 7

8 Budget i miljoner SEK: Uppdatering av grundval för prioritering och planering. Offentligt åhörande 20 Köp av värdefull gammal skog 620 Köp av områder för samband 200 Biologisk monitering, dokumentasion Etablering av almennyttig naturfond 60 Utvikla och utföra koncepter för rewilding i köpte områder 80 Hägn om kärnområder 20 Är detta klimax-skogen? Foto: Frans Vera. 8

9 Grova störning? Experimentell bete, Västsjälland 2009 Foto: Jan Kunstmann / Nepenthes. 9

10 Fyra olika ekologiteorier med olik konsekvens för at skapa ljusöppen skog Stora växtätara oviktiga Stora växtätara viktiga Klimax-vegetation (statisk) Guldalderteorien (Clement m.m.fl.) Den klassiske botanikerteori Vegetasion utviklas till klimax bestemt av jord och klima (mörk skog). Öppet land kräver intensiv vård. Mega-herbivor-teorien (Owen-Smith) Megaherbivorer (>1.000 kg) kan öppna skog, Medelstora herbivorer klarar inte det. Människa måste överta elefanternas roll och öpne skogen. Cyklisk succesion (dynamisk) Livscyklus-teorien (Hallé m.fl.) Forest Mosaic Theory Vegetationen växler konstant inte någat ändestadium, bara processer. Konstant forekomst av öppet areal krävar avverkning. Uroxe-teorien (Frans Vera) Herbivorer klarar inte hindra trädutvikling på ljusöppne areal (pga. taggbuske), men hindrar fornyelse i gamla beståndar, -> dessa slutar som öppen mark. Självbärande. Källa: K. Thomsen, 2001 Källa: K. Thomsen (1996): Alle tiders urskov. - efter Hallé, F. et al. (1978): Tropical Trees and Forest. Springer. 10

11 Källa: K. Thomsen (1996): Alle tiders urskov. - efter Mayer et al. (1980). Frans Vera forklarar växtsuccessionen. Foto: K. Thomsen. 11

12 "Theory of cyclical vegetation turnover" Frans Vera: "Grazing ecology and forest history". (CABI 2000). Öppen mark utvikles mot trädtäcka, gammal trädbestånd mot ljusöppen vegetasion enligt Frans Veras teori. Skog växlar med nedbiten vegetasion i en luckdynamik över många hundrede år. Modificeret efter Bunzel-Drüke, M. (2001). Såher så urskogen ut, enligt Vera Foto: Frans Vera 12

13 Rewilding gir stora insekter, pga stort ved i solen skit hela året kadaver variert gräshöjd Foto: Margret Bunzel-Drüke / ABU-Soest. 13

14 Foto: Margret Bunzel-Drüke / ABU-Soest. Stora insekter gir Foto: M. Tiefenbach. 14

15 Beteskog har lång evolusionär historie 149 arter dagfjärilar i NV-Europa Lågt gräsland Högt gräsland Betesskog Skog Sammlad Källa: Wallis de Vries, M.F. (1999): The dilemma facing nature conservation and the role of large herbivores. - Natur- und Kulturlandschaft 3: Naturbetesmark Pol lenätare - inte bara kultur Dichrorampha consortana Artsmångfald indikerer lång evolutionshistorie Phytomyza leucanthemi Dichrorampha alpinana Apion confluens Bucculatrix nigrocomella Exempler på insekter specifikt knutna till prästkrage (Leucanthemum vulgare). Cyphocleanus trisulcatus Apion stolidum Källa: Appelqvist, T. & Bengtsson, O. (1995). Brynmiljöer i Bohus Län. 15

16 Bjergeskov, Sønderjylland. enda bevarade beteskog med boskap i Danmark, 30 ha Foto: Margret Bunzel-Drüke, ABU. Jægersborg Dyrehave, Storkøbenhavn 800 hektar gamla träd och gammal almänning, dovhjort, krondjur, sika. Skovgaard, P.C.: Sommereftermiddag med en bortdragende regnbyge. Jægersborg Dyrehave

17 Foto: Erik Buchwald, juni Tofte Skov, Lille Vildmose New Forest, söder England 17

18 Hainich, ha skog-np i Thüringen Ingen store växtätare... 18

19 Efter Löfgren, R., & Andersson, L. (red.) (2000): Sydsvenska lövskogar och andre lövbärande marker. Foto: Margret Bunzel-Drüke / ABU-Soest. 19

20 Foto: Margret Bunzel-Drüke / ABU-Soest. Lindtidens Nordjylland - som naturbetesmarkbotanikere ser det Källa: Bruun, H. H. & Ejrnæs, R. (1998): Overdrev, en beskyttet naturtype. - Miljøministeriet. 20

21 Utdöende i Europa Efter Bunzel-Drüke Europa mistad kanske 40% av stora djurarter Tekning: Margret Bunzel-Drüke, ABU. 21

22 Foto: Margret Bunzel-Drüke / ABU-Soest. Foto: Hans Kampf / Large Herbivore Foundation. 22

23 Wulfener Bruch, Elben. Heck-Rind und Przewalski-Pferd Przewalski-Pferde 45 Gestreifte Beine, Mehlmaul, Stehmähne 23

24 Betesprojekt Lippe, Soest, Nordrhein-Westfalen Foto: Margret Bunzel-Drüke / ABU Soest. Betesprojekt Agrar GmbH Crawinkel, Thüringen Foto: Edgar Reisinger. 24

25 Foto: Jacob Sterling / Nepenthes. Idisslar"laug" i Eleonorenwald 35 kg HUTCHINSON-indeks, kropsmass Rådjur 4,3 Med HI > 2 förventas svak matkonkurens. Mellan dovhjort och rådjur finns nichplats till ennå en art. 2,3 Dovhjort 150 kg 2,4 Krondjur 350 kg Europeisk bison 850 kg 25

26 Bison Uroxe Altitudinal ranges in Austria during the Holocene Källa: Bauer

27 Hägnhøjd: 1,70 m net, 0,40 m täggtråd Oostvaardersplassen, NL 27

28 Foto: Karsten Thomsen. Oostvaardersplassen, NL Foto: Ole Knudsen. 28

29 Foto: Niels Lisborg. Foto: Martijn de Jonge / martijndejonge.nl. Oostvaardersplassen, Nederlandene 29

30 Utvikling av stora växtätara i Oostvaardersplassen individer boskap hästa krondjur döda boskap döda hästa döda krondjur Källa: Jan Griekspoor, Staatsbosbeheer. Foto: Martijn de Jonge. 30

31 31

32 32

33 33

34 Foto: Martijn de Jonge. Foto: Martijn de Jonge. 34

35 Store växtätare - olik föda-ekologi - ni ekologiska nyckelarter, der kunne förekomme i Danmark Källa: Thomsen, K. (2004): Urokse-projektet. - Folder, Nordjyllands Amt. 35

36 Rewilding i Danmark Vildsvin, 1700-tal i Jylland UH, 1900-tal Lille Vildmose H, i dag spontan i söder Jylland Rådjur, Bornholm UH Krondjur, Sjælland H/UH Dovhjort hele landet H/UH Bäver, 1999 Vestjylland UH 2010 NV-Sjælland UH Vildox, 2001 Lille Vildmose H Vildhäst, 2001 Langeland H Bison, 2013 Bornholm UH Älg, 2015? Lille Vildmose H Foto: Kajetan Perzanowski. Möjliga årsdjur i Lille Vildmose (beräknat på tillgänglig växtföda på gott ha) Art Ialt Vildsvin 300 Rådjur 180 Älg 55 Krondjur 300 Bison 125 Vildox 250 Vildhäst 275 Bäver 70 Källa: Olesen, C. R. (2005): Analyse af nuv. og potentielle store planteædere i Lille Vildmose. DMU. 36

37 Foto: NJA Tofte Mose, Lille Vildmose 37

38 Vision Främtidans Sverige? Sverige? Rewilding minneslist: KKK NNN Kärnområder Korridorer Köttätara Naturlig dynamik Nyckelarter utsättas Nol produksion og PPP pängar, plats, popularität 38

39 500 Kol i gammal lövskog ny klimaresurs ton/ hektar Levende ved Dødt ved Førn Jord C 0 Danske skove Upptag: 3,5 ton C/ha/år Suserup Skov Monks Hainich Wood Upptag: 4,9 ton C/ha/år Data från: 1) Nielsen et al. 2010, 2) Vesterdal & Christensen 2007, 3) Patenaude et al og 4) Mund & Schulze Poänger om rewilding med stora växtätare: vilda växtätare är självbärande, billigara i vården än husdjur, giver vintereffekt och är mer spännande. värje art har olik verkan på vegetasion, flera arter ger mera varierad vegetasion än én, älg, bison, vildhäst, vildoxa, myskoxa och vildsvin är hemmahörende och önskvärta arter, krondjur, dovhjort, rådjur och bävere är ochså viktiga, store växtätare skapar förutsättninger för andra viktiga arter i naturen, bland andra ek, 39

40 WWW - stora väkstätara LHF - Large Herbivore Foundation (Eurasien/NL) largeherbivore.org ABU - Arbeitsgemeinschaft Biologischer Umweltschutz (D) abu-naturschutz.de Woodland Trust (UK) woodlandtrust.org.uk Pro Natura (S) pro-natura.net Nepenthes (D) nepenthes.dk Urokseavel: Bunzel-Drüke & Thomsen 2006: Projekt Taurus En økologisk erstatning for uroksen. Om skovnatur og store dyr: Thomsen, K. 2006: Selvplejende skovnatur - om naturrig skovforvaltning med gnav og uden sav. -Flora og Fauna, bind 112, side temanummer om skove i nationalparker. Thomsen, K. 2001: Den biologiske mangfoldighed i skovene. - s i: T. N. Skafte: Danmarks Natur - udvikling, status og sektorernes rolle for den biologiske mangfoldighed. Wilhjelmudvalget, Miljøministeriet. Thomsen, K. 2000: Dansk skovnatur. Vildsomme skovlandskaber i fremtidens Danmark - perspektiver og muligheder. Udarbejdet for WWF Verdensnaturfonden. - Nepenthes Forlag, Århus. 100 s. Download her (bemærk, to filer): Thomsen, K.1996: Alle tiders urskov. Danmarks vilde skove i fortid og fremtid. - Nepenthes Forlag. 160 s. (Omtale: - kan lånes på biblioteket). Om de danske "nationalparker": Thomsen, K. 2007: Skal Thy have en rigtig nationalpark? Hjejlen 3/ temanummer om nationalparker Thomsen, K. 2006: Morgendagens vildmarker. - Praktisk Økologi 1/ Buk, K. G. & Thomsen, K. 2005: Kald ikke en tam kat en tiger. - Berlingske Tidende 13. oktober. Debat med miljøministeren om danske nationalparker: Buk, K 2008: Det er ikke nationalparker men fredede landskaber. - Berlingske Tidende, s. 8 (se ministerens svar samme sted) 40

41 Die Döberitzer Heide: Naturschutzfläche im Ballungsraum Berlin Potsdam 41

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996. 1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430156 psci beslutat av Regeringen 2002-01. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun:

Läs mer

Konsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun

Konsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun Konsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun På uppdrag av Fintorps Gård Maj 2012 Innehållsförteckning Beskrivning av uppdrag... 3 Bakgrund... 3 Sammanfattning... 3 Konsekvenser

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

7.5.7 Häckeberga, sydväst

7.5.7 Häckeberga, sydväst 7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap

Läs mer

Lärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen?

Lärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen? Lärarhandledning Lilla Kotts djuräventyr. Från förskolan till årskurs 3 Inledning Lilla Kotts djuräventyr är en lektion som bygger på att barnen ska lära sig mer om djur och natur. Här får barnen träffa

Läs mer

Skogsbrukets hållbarhetsproblem

Skogsbrukets hållbarhetsproblem Skogsbrukets hållbarhetsproblem Vattendagarna 20-21:a november 2006 Johan Bergh Sydsvensk Skogsvetenskap Miljömålet "Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga skall bevaras. En biologisk mångfald och

Läs mer

SKÖTSELPLAN Dnr

SKÖTSELPLAN Dnr 1(8) Åsa Forsberg 010-2248752 asa.forsberg@lansstyrelsen.se Skötselplan för naturreservatet Alntorps storskog i Nora kommun Hällmarksskog vid Alntorps storskog. Foto: Kjell Store. Skötselplanen upprättad

Läs mer

Naturen i Nepal. Nationalparker

Naturen i Nepal. Nationalparker Naturen i Nepal Nepal ligger i Sydasien på de sydliga sluttningarna av Himalaya. Landet ligger på samma breddgrader som Nordafrika och Florida (omkring 28 grader nordlig bredd). Nepals norra granne är

Läs mer

Naturorientering i Bokskogen

Naturorientering i Bokskogen Naturorientering i Bokskogen Lär dig om skogen i skogen Malmö Naturskola www.natur.pedc.se Malmö stad Pedagogiska centralen Rönnbladsgatan 1B 212 16 Malmö Tel. 040 34 31 13 Kluriga ord Bete - Plats för

Läs mer

För att rädda den biologiska mångfalden i Europa vill miljövårdare återskapa den natur som fanns innan människans era började då hjordar av mammutar,

För att rädda den biologiska mångfalden i Europa vill miljövårdare återskapa den natur som fanns innan människans era började då hjordar av mammutar, Förvilda För att rädda den biologiska mångfalden i Europa vill miljövårdare återskapa den natur som fanns innan människans era började då hjordar av mammutar, vildhästar, bison och uroxar formade naturen.

Läs mer

Framtiden för skogens arter

Framtiden för skogens arter Framtiden för skogens arter Tord Snäll, ArtDatabanken Foto: Ola Borin Vad jag ska prata om - Scenarioanalys, ett metodramverk som kan förbättra nyttjandet av skogens ekosystemtjänster och framtiden för

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Så skyddas värdefull skog. Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län

Så skyddas värdefull skog. Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län Så skyddas värdefull skog Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län Levande skogar Sveriges Riksdag har antagit 16 miljökvalitetsmål för hur miljön bör vara. Målet för skogen

Läs mer

Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU

Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU Bäver som en resurs i vattenförvaltningen Bäverns försvinnande ur landskapet, och dess återkomst En ekologisk ingenjörsart Vattendirektivet god ekologisk status

Läs mer

13 praktiska allmänna skötselråd

13 praktiska allmänna skötselråd 13 praktiska allmänna skötselråd -För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 1 av 17 Skötselråd -anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning

Läs mer

Kan vi återskapa naturvärden?

Kan vi återskapa naturvärden? Kan vi återskapa naturvärden? Erfarenheter från Sveaskogs arbete med ekoparker och naturvårdande skötsel Stefan Bleckert Peter Bergman Innehåll Den svenska modellen - bu eller bä? Ekoparker skapar nya

Läs mer

Naturvärdesinventering (NVI)

Naturvärdesinventering (NVI) Naturvärdesinventering (NVI) Skogen vid Hermelinstigen och Stora Mossens Backe i Bromma Bakgrund 2 Metod 2 Naturvärdesklasser! 3 Detaljeringsgrad och avgränsning av inventeringsområde! 4 Naturvärdesbedömning

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Sundsvall 2012-03-13 Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Bengt Gunnar Jonsson Mittuniversitetet, Sundsvall Skurken Mittuniversitetet i projektet Utveckling av feromon för dubbelögad bastborre

Läs mer

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Arbetsplan för N2000-området Jungfruvassen SE inom projektet Life Coast Benefit LIFE12 NAT/SE/000131

Arbetsplan för N2000-området Jungfruvassen SE inom projektet Life Coast Benefit LIFE12 NAT/SE/000131 Ändringshistoria Dnr (anges vid skriftväxling) 512-6519-2015 Datum Version Ändrad av Ändringar 2014 1 Anna Ingvarson Skapat dokument 2015-07-03 2 Mari Nilsson Beskrivning av objektet Syfte och mål Ny logga.

Läs mer

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens

Läs mer

Sida 2 av 8 revideras när ny kunskap tillkommer eller om omständigheterna i eller utanför området ändras.

Sida 2 av 8 revideras när ny kunskap tillkommer eller om omständigheterna i eller utanför området ändras. Sida 1 av 8 Fastställd 2005-08-15 Ärendenummer 511-05535-2004 Bevarandeplan för Natura 2000 (enligt 17 Förordningen om Områdesskydd (1998:1252)) Område: Malmaryd Kommun: Ljungby Områdeskod: SE0320147 Areal:

Läs mer

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Anna Dahlström Avdelningen för agrarhistoria, SLU Kristianstad, 5 april 2006 Vad är problemet med historielöshet i naturvården?

Läs mer

Välkommen till Västergården på Hjälmö

Välkommen till Västergården på Hjälmö Elevblad Hjälmö Bilaga 4:1 Välkommen till Västergården på Hjälmö Den här gården är skärgårdsjordbrukets hjärta och centrum. Det är härifrån allt utgår, här bor djuren på vintern, här finns bostadshusen

Läs mer

Naturvärdesinventering

Naturvärdesinventering Naturvärdesinventering Porsödalen Luleå kommun 2016-10-20 Uppdragsnr: 16139 Status: Granskningshandling Naturvärdesinventering Porsödalen Luleå kommun Beställare Luleå kommun Daniel Rova Konsult Vatten

Läs mer

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening www.skanssundet.se Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening Skogsvårdsplan Skanssundets Samfällighetsförening BG 20140302 Sid 1 Bakgrund Skanssundets samfällighet har sedan dess bildande

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Svåra ord. Rekreation: Miljöbyte. Etiska: Moraliska. Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna. Förnimma: Märka, känna, begripa

Svåra ord. Rekreation: Miljöbyte. Etiska: Moraliska. Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna. Förnimma: Märka, känna, begripa Biologisk mångfald Svåra ord Rekreation: Miljöbyte Etiska: Moraliska Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna Förnimma: Märka, känna, begripa Varför är biologisk mångfald så viktigt? Biologisk mångfald

Läs mer

Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet.

Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet. 1/5 BESLUT 2012-10-01 Dnr: 12/01182 SAKEN Rapport, SVT1, 2012-05-01, kl. 19.30, inslag om skövling av gammelskogar; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att

Läs mer

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Christel Cederberg, Institutionen Energi & Miljö, Chalmers Birgit Landquist, Miljö & Uthållig Produktion, SIK

Läs mer

BOSTADSBRIST I SKOGEN. - Hur skogsbruket har rivit fåglarnas bostäder

BOSTADSBRIST I SKOGEN. - Hur skogsbruket har rivit fåglarnas bostäder BOSTADSBRIST I SKOGEN - Hur skogsbruket har rivit fåglarnas bostäder Bostadspolitik för skogen I och med den ökade exploateringen av skogen och det intensivare skogsbruk som började utövas under andra

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald

hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Biologisk mångfald och torv hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Hur kan man kombinera torvtäkt med att bevara och förstärka biologisk mångfald i landskapet?

Läs mer

Bevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: 1543249 / 6900148

Bevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: 1543249 / 6900148 Dnr 511-8928-06 00-001-064 Bevarandeplan för Klövberget (södra) Upprättad: 2006-12-15 Namn: Klövberget (södra) Områdeskod: SE0630129 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 46 ha Skyddsform:

Läs mer

ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING

ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING 14 UPPDRAGSNUMMER: 3840003 FÖR DETALJPLAN LÅNGREVET, VÄSTERVIK 2014-04-03 Sweco Architects AB Ulrika Kanstrup Sweco 14 1 Sammanfattning Naturen i bostadsområdet utgörs av mindre skogspartier med främst

Läs mer

Skogsvårdsplan. Kungshamns Samfällighetsförening

Skogsvårdsplan. Kungshamns Samfällighetsförening Skogsvårdsplan Kungshamns Samfällighetsförening Anders Larsson Mammut konsult Yxlan 22 April 2014 Sid 1 Skötselbeskrivning av naturmark, allmänt. Kungshamns Samfällighetsförening. Området är mycket vackert,

Läs mer

Du kan göra skillnad - bli en av oss.

Du kan göra skillnad - bli en av oss. Du kan göra skillnad - bli en av oss. Vi värnar om den svenska ängen Naturbeteskött i Sverige är en ideell förening som arbetar för att fler bönder ska producera och fler konsumenter ska köpa, certifierat

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Bakgrund. Save the Orangutan jobbar för att säkra den utrotningshotade Borneo-orangutangen (Pongo pygmaeus) och dess regnskogshem på Borneo.

Bakgrund. Save the Orangutan jobbar för att säkra den utrotningshotade Borneo-orangutangen (Pongo pygmaeus) och dess regnskogshem på Borneo. EFFEKTRAPPORT 2015 Bakgrund Save the Orangutan jobbar för att säkra den utrotningshotade Borneo-orangutangen (Pongo pygmaeus) och dess regnskogshem på Borneo. Orangutangen finns idag på IUCN:s röda lista

Läs mer

Morakärren SE0110135

Morakärren SE0110135 1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-02-05 Beteckning 511-2005-071404 Morakärren SE0110135 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Inledning Bevarandeplanen

Läs mer

KORT OM WWF +100 +5000 +5M. WWF finns i över 100 länder, på 5 kontinenter. WWF har över 5,000 anställda i världen. WWF grundades 1961, Sverige 180 000

KORT OM WWF +100 +5000 +5M. WWF finns i över 100 länder, på 5 kontinenter. WWF har över 5,000 anställda i världen. WWF grundades 1961, Sverige 180 000 Skog, ekologisk hållbarhet, och frihet under ansvar Linda Berglund, Världsnaturfonden WWF 7 april 2011 KORT OM WWF +100 WWF finns i över 100 länder, på 5 kontinenter +5000 WWF har över 5,000 anställda

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0 5201 61 Gus ta vs b er g- K o rpberge t 2005-08-15 Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0520161 Gustavsberg-Korpberget EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. ekologiskt nätverk av naturområden som

Läs mer

Praktiskt naturvårdsarbete i kommuner, länsstyrelser, skogsvårdsstyrelser och på konsultbasis diskuteras också.

Praktiskt naturvårdsarbete i kommuner, länsstyrelser, skogsvårdsstyrelser och på konsultbasis diskuteras också. Karl-Olof Bergman juli 2014 Linköpings universitet, avd för biologi Praktisk naturvård 15hp 140901-141031 Mål och syfte Kursens mål är att ge färdigheter i att kunna värdera natur med hög tillförlitlighet

Läs mer

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp.

Läs mer

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metodik och avgränsning... 3 Resultat... 4 Områden... 4 Arter... 4 Områdesredovisning... 5 Litteratur... 11 Framsidans

Läs mer

Herbivori i skogslandskapet påverkan på strukturer och processer

Herbivori i skogslandskapet påverkan på strukturer och processer Herbivori i skogslandskapet påverkan på strukturer och processer Roger Bergström Skogforsk, Uppsala Science Park, 756 43 Uppsala Herbivori är en av de biotiska faktorer som påverkar struktur och funktion

Läs mer

Min skog. Fastighet: LIDHEM 2:1, VIKEN 1:7 m.fl. Kommun: Vimmerby

Min skog. Fastighet: LIDHEM 2:1, VIKEN 1:7 m.fl. Kommun: Vimmerby Min skog Fastighet: LIDHEM 2:1, VIKEN 1:7 m.fl. Kommun: Vimmerby 1/16 2/16 3/16 Om det gröna kuvertet Ett grönt kuvert är en sammanställning av information ur myndigheternas register om en eller flera

Läs mer

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen. Teoridel Utförs i skolan

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen. Teoridel Utförs i skolan MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen Teoridel Utförs i skolan Som förberedelse inför besöket på Fredriksdal och för att kunna redovisa resultaten av din uppgift för klassen, bör du sätta dig in i nedanstående

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

Katrineholm ID: 101. Pris: 3.400.000 skr.

Katrineholm ID: 101. Pris: 3.400.000 skr. Katrineholm ID: 101 Et oplagt investeringsobjekt på 32,5 ha beliggende ca. 100 km vest for Stockholm. Man kan afvirke skoven umiddelbart for ca. 2.600.000skr, men med den tilvækst der er i skoven (ca 200

Läs mer

Tigerns År 2010. Tiger i Kanha nationalpark, Madhya Pradesh, Indien. Den människa som föds under tigerns år anses få del av tigerns egenskaper.

Tigerns År 2010. Tiger i Kanha nationalpark, Madhya Pradesh, Indien. Den människa som föds under tigerns år anses få del av tigerns egenskaper. Tigerns År 2010 På dödsbädden kallade Buddha till sig alla jordens djur. Men bara tolv kom i tur och ordning råttan, oxen, tigern, haren, draken, ormen, hästen, geten, apan, tuppen, hunden och sist grisen.

Läs mer

Naturvärden på Enö 2015

Naturvärden på Enö 2015 Naturvärden på Enö 2015 Text och foto: Tobias Ivarsson, Svanås Hagtorpet, 342 64 Ör, tel. 0472-76167. saperda@spray.se 1 Innehållsförteckning Metodik 2 Tidigare inventeringar 3 Intressanta arter 3 Enö

Läs mer

Easytest Dansk/norsk vejledning Side 3-5 Svensk bruksanvisning Sida 6-8

Easytest Dansk/norsk vejledning Side 3-5 Svensk bruksanvisning Sida 6-8 Easytest Dansk/norsk vejledning Side 3-5 Svensk bruksanvisning Sida 6-8 El-nummer: 63 98 880 033 + 075 + 279 EAN-nummer: 5706445370092/177, 5703317601032 Indhold Dansk brugsanvisning... 3 Funktioner/knapper...

Läs mer

Syftet med naturreservatet

Syftet med naturreservatet 1(8) Åsa Forsberg 010-2248752 asa.forsberg@lansstyrelsen.se Skötselplan för Arvaby naturreservat i Örebro kommun Kalkbarrskog. Foto: Tomas Gustavsson Skötselplanen upprättad 2016 av Åsa Forsberg. Fastställd

Läs mer

Centralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11:

Centralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11: SIDAN 1 Författare: Kirsten Ahlburg Vad handlar boken om? Boken handlar om Noa som är ute med sin pappa i skogen. Noa får syn på en död hjort, och plötsligt upptäcker de en varg mellan träden. Vargen ser

Läs mer

Våra nordiska smådjur

Våra nordiska smådjur SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Våra nordiska smådjur Åk4 - Åk6 Lektion på Lill-Skansen Innehåll Inledning... 1 Innan... 1 Notebook Smartboard... 1 Power Point... 1 Under lektionen.... 2 Efter lektionen...

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Vanliga frågor och svar om Natura 2000

Vanliga frågor och svar om Natura 2000 Vanliga frågor och svar om Natura 2000 Vad är Natura 2000? Natura 2000 är EU s nätverk av skyddade naturområden. Alla medlemsstater är skyldiga att peka ut en viss areal av varje naturtyp som finns representerad

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

Det nordiska samarbetet

Det nordiska samarbetet Arni Bragason Det nordiska samarbetet Norden består av 5 självständiga länder (Norge, Sverige, Danmark, Finland och Island) och 3 självständiga regioner (Färöarna, Åland och Grönland). Sammanlagt 25 miljoner

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun Glänta i naturreservatet Hagestad där solen kan värma upp marken. Bilaga

Läs mer

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF TNS Sifo 8 maj 205 53233 Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF Del 2 Skydd av svensk natur Innehåll. OM UNDERSÖKNINGEN 03 2. SAMMANFATTNING 04 3. RESULTAT 06 Oro och ansvar 07 Skydd av naturen 3 Resurser

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

Naturvärdesinventering

Naturvärdesinventering Naturvärdesinventering Detaljplan Renön 1:5 m.fl. MAF Arkitektkontor 2016-01-29 Uppdragsnr: 15092 Status: Granskningshandling Naturvärdesinventering Detaljplan Renön 1:5 m.fl. MAF Arkitektkontor Beställare

Läs mer

Min skog. Fastighet: FROSSARBO 1:1, FROSSARBO 1:2, SKUTTUNGE-HAGBY 3:2 m.fl. Kommun: Uppsala

Min skog. Fastighet: FROSSARBO 1:1, FROSSARBO 1:2, SKUTTUNGE-HAGBY 3:2 m.fl. Kommun: Uppsala Min skog Fastighet: FROSSARBO 1:1, FROSSARBO 1:2, SKUTTUNGE-HAGBY 3:2 m.fl. Kommun: Uppsala 1/14 2/14 3/14 Om det gröna kuvertet Ett grönt kuvert är en sammanställning av information ur myndigheternas

Läs mer

Ny vägsträckning vid Fiskeby

Ny vägsträckning vid Fiskeby Att: Gun-Marie Gunnarsson Vectura Ny vägsträckning vid Fiskeby Norrköpings kommun Allmän ekologisk inventering Sammanfattning Allmän ekologisk inventering Vid den allmänna ekologiska inventeringen har

Läs mer

Skötselplan för utvidgningen av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde kommuner

Skötselplan för utvidgningen av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde kommuner 2006-02-27 Bilaga 3 Diarienummer 511-24159-2003 Sida 1(6) Naturvårdsenheten Jörel Holmberg 0501-60 53 95 Skötselplan för utvidgningen av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN

KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN TALLENS TALANGER DEN HÄR ÖVNINGEN RIKTAR SIG TILL ÅK 4-6. MED TALLENS TALANGER FÅR ELEVERNA UTFORSKA TALLEN OCH DESS INVÅNARE. VI UNDERSÖKER TALLEN SOM ETT EKOSYSTEM OCH FUNDERAR ÖVER NÄRINGSVÄVAR, POLLINERING

Läs mer

Ett vildare Europa. Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe. Text: Kicki Lind. 36 Inspiration

Ett vildare Europa. Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe. Text: Kicki Lind. 36 Inspiration Ett vildare Europa Text: Kicki Lind Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe 36 Inspiration GNM_No11_Wonders.indd 36 2013-08-08 22:45 Genom att kombinera naturskydd med ekonomisk

Läs mer

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Ekologi EKOLOGI HUS LÄRAN OM Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Biosfären Där det finns liv. Jorden plus en del av atmosfären. Ekosystem

Läs mer

Kina återbeskogar efter översvämning Återbeskogning räddar pandorna

Kina återbeskogar efter översvämning Återbeskogning räddar pandorna Kina återbeskogar efter översvämning Återbeskogning räddar pandorna Text och foto Peter Hanneberg Här i dalgångarna sköljde enorma översvämningar fram 1998! Allan Carlsson sveper med handen över den vackra

Läs mer

NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07

NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07 NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV ÄLMHULTS KOMMUN 2014-10-07 Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2014 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160

Läs mer

Tomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer.

Tomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer. Målbild en bitvis gles skogsmiljö rik på död ved och blommande buskar. Den domineras av lövträd: främst ek, hassel, sälg, vildapel och fågelbär. Bland ekarna finns flera grova friställda individer med

Läs mer

LIFE-projektet: Flodpärlmusslan. och dess livsmiljöer i Sverige

LIFE-projektet: Flodpärlmusslan. och dess livsmiljöer i Sverige LIFE-projektet: Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige Foto: Lennart Henrikson Flodpärlmusslan blir som fullvuxen 10 till 16 centimeter lång och kan bli över 280 år gammal! Den har ett kraftigt,

Läs mer

Hållbarhet, skog och frihet under ansvar. Linda Berglund, Världsnaturfonden WWF 23 februari 2011

Hållbarhet, skog och frihet under ansvar. Linda Berglund, Världsnaturfonden WWF 23 februari 2011 Hållbarhet, skog och frihet under ansvar Linda Berglund, Världsnaturfonden WWF 23 februari 2011 Slaget om den svenska skogen Biologisk mångfald Vatten Virke Bioenergi Rennäring Topic can go here Presentation

Läs mer

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner. Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda

Läs mer

VATTENDRAGSVANDRING 29 november 2014. MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP

VATTENDRAGSVANDRING 29 november 2014. MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP VATTENDRAGSVANDRING 29 november 2014 MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP I SAMVERKAN Torsås kommun Vattenrådet Kustmiljögruppen Länsstyrelsen i Kalmar län LOVA -Lokala vattenvårdsprojekt NOKÅS

Läs mer

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Att anlägga eller restaurera en våtmark Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se

Läs mer

Smugglar svenska turister elfenben? Opinionsundersökning genomförd av Cint/WWF 2014

Smugglar svenska turister elfenben? Opinionsundersökning genomförd av Cint/WWF 2014 Smugglar svenska turister elfenben? Opinionsundersökning genomförd av Cint/WWF 2014 Undersökningen SYFTE Syftet med undersökningen är att få en bild av hur svenska turister agerar, tänker och uppmärksammas

Läs mer

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?

Läs mer

Brännvinsberget, hotad skog i Ore socken, Rättviks kommun

Brännvinsberget, hotad skog i Ore socken, Rättviks kommun Brännvinsberget, hotad skog i Ore socken, Rättviks kommun År 2013 släppte Naturskyddsföreningen i Rättvik rapporten om de skyddsvärda skogarna i Ore skogsrike. Här har föreningen pekat ut ett skogslandskap

Läs mer

Vid FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro

Vid FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro 15(1) Daphne 13 Hur skyddar vi floran genom Natura 2000? HANS RYDBERG Vid FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro 1992 undertecknade huvuddelen av världens stater en konvention om hållbar utveckling och med

Läs mer

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Måltidsekologprogrammet - Örebro universitet Framtida hållbara odlingssystem forskning tillsammans med lantbrukare Hållbara måltider i offentlig verksamhet

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om utvidgning av Seitseminen nationalpark PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Propositionen syftar till att Seitseminen nationalpark, som inrättades

Läs mer

NATURINVENTERING SKUTHAMN

NATURINVENTERING SKUTHAMN RAPPORT NATURINVENTERING SKUTHAMN SLUTVERSION 2014-04-22 Uppdrag: 248148, Detaljplan - Skuthamnen i Ludvika Titel på rapport: Naturinventering Skuthamn Status: Slutversion Datum: 2014-04-22 Medverkande

Läs mer

Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé i Södra Freberga. Motala kommun 2012-07-18

Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé i Södra Freberga. Motala kommun 2012-07-18 Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé i Södra Freberga Motala kommun 2012-07-18 1. Inledning... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Alléer i Motala befintlig kunskap... 3 1.3 Brister och problem... 3

Läs mer

Bevarande och utveckling i samspel. Nationalparkschef Anders Tysklind Naturavdelningen, Enheten för Kosterhavet Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Bevarande och utveckling i samspel. Nationalparkschef Anders Tysklind Naturavdelningen, Enheten för Kosterhavet Länsstyrelsen i Västra Götalands län Bevarande och utveckling i samspel Nationalparkschef Anders Tysklind Naturavdelningen, Enheten för Kosterhavet Länsstyrelsen i Västra Götalands län Vad är en nationalpark? ett större sammanhängande område

Läs mer

Gynnande av biologisk mångfald vid motorsport/tävling

Gynnande av biologisk mångfald vid motorsport/tävling Gynnande av biologisk mångfald vid motorsport/tävling Utbildning/fallstudie och inspiration från ett case: Enduro-VM i Enköping 2014 Motorbanor och biologisk mångfald?! Planterad och igenvuxen fd grusgrop

Läs mer

Täkternas biologiska värden

Täkternas biologiska värden Täkternas biologiska värden Varför är täkter biologiskt värdefulla? Vem lever i täkten? Hur ska man göra för att bevara och gynna naturvärdena? Bakgrund Varför är täkter biologiskt värdefulla? En störd

Läs mer

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 Rapport: Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar

Läs mer

Ny kapitelindelning behövs för ökad transparens

Ny kapitelindelning behövs för ökad transparens 1(7) SLU.dha.2013.5.5 65. ArtDatabanken Lena Tranvik YTTRANDE 2013-05-30 Skogsstyrelsen 551 83 Jönköping Yttrande om Skogsstyrelsens remiss 2011/3281 2011/3281: Kravspecifikation för hänsynsuppföljning

Läs mer

Anna-Lena Axelsson. Anna-Lena Axelsson. Forest Landscape Change in Boreal Sweden 1850-2000 - a multi-scale approach. Historiska källmaterial

Anna-Lena Axelsson. Anna-Lena Axelsson. Forest Landscape Change in Boreal Sweden 1850-2000 - a multi-scale approach. Historiska källmaterial Anna-Lena Axelsson Anna-Lena Axelsson Forest Landscape Change in Boreal Sweden Forest 1850-2000 Landscape - a multi-scale Change in approach Boreal Sweden 1850-2000 - a multi-scale approach Historiska

Läs mer

Den nya skogsindus trin. Gunnar Olofsson

Den nya skogsindus trin. Gunnar Olofsson Den nya skogsindus trin Gunnar Olofsson Skogen idag 30% av världens skogar år 2010 används för produktion Virkesproduktion 7 % 15 % 30 % Skydd av biologisk mångfald Erosionsskydd Sociala tjänster 24 %

Läs mer

T räd. Värdefulla. Anderstorp

T räd. Värdefulla. Anderstorp Ekekullen i Anderstorp är ett bra exempel på hur värdefulla träd ger karaktär och upplevelsevärden åt ett område i tätortsmiljö. Värdefulla T räd Anderstorp Inventerare : Hanna Torén, Biolog Värdefulla

Läs mer

Förslag till nytt naturreservat

Förslag till nytt naturreservat Sidan 1 Förslag till nytt naturreservat Ransby-Gillersberg - ett naturskogsområde i norra Värmland - Sidan 2 Ransby-Gillersberg är ett område som ligger öster om Sysslebäck, vid gränsen mot Dalarna i Torsby

Läs mer