Genomförandeplan för Österbottens landskapsprogram

Transkript

1 Genomförandeplan för Österbottens landskapsprogram Godkänd av landskapets samarbetsgrupp

2 2 INNEHÅLL 1. INLEDNING NULÄGET I ÖSTERBOTTEN OCH UTVECKLINGSUTSIKTER FÖR ÅR UTVÄRDERING AV GENOMFÖRANDET AV LANDSKAPSPROGRAMMET FÖR ÖSTERBOTTENS LANDSKAPSSTRATEGI Insatsområden för landskapsutvecklingen Konkurrenskraftig region Välmående befolkning God livsmiljö Uppföljning av måluppfyllelsen för landskapsstrategin GENOMFÖRANDE AV ÖSTERBOTTENS LANDSKAPSPROGRAM Finansieringsinstrument och program för genomförande av landskapsprogrammet Landskapsutvecklingspengar som inte är bundna till program Nationella utvecklingsprogram EU program Österbottens spetsprojekt Konkurrenskraftig region Välmående befolkning God livsmiljö PROJEKT OCH FÖRHANDLINGSFÖRSLAG FRÅN DE ÖSTERBOTTNISKA LANDSKAPENS SAMARBETSOMRÅDE Effektiverad beredskap inför och information om översvämningar Kulturen ger välfärd Stödjande av verksamhetsförutsättningarna för energibranschen FINANSIERINGSPLAN BILAGOR Bilaga 1. Finansieringsplan för landskapsprogrammets genomförandeplan Bilaga 2. De viktigaste trafik och logistikprojekten i landskapet Österbotten

3 3 1. INLEDNING Österbottens landskapsstrategi består av två delar. I landskapsöversikten fastställs landskapets målbild fram till 2040 samt insatsområdena för landskapsutvecklingen. I landskapsprogrammet beskrivs hur strategin ska genomföras åren Österbottens landskapsstrategi godkändes av landskapsfullmäktige Landskapsprogrammets genomförandeplan (TOPSU) har utarbetats i enlighet med den nya lagen om utveckling av regionerna och förvaltning av strukturfondsverksamheten (7/2014) och statsrådets förordning (356/2014). Enligt denna lag bereds vartannat år under ledning av landskapsförbundet en genomförandeplan för landskapsprogrammet för godkännande av landskapets samarbetsgrupp. Genomförandeplanen kan vid behov ses över årligen. Planen bereds i samverkan med närings, trafik och miljöcentralerna och andra statliga myndigheter, kommuner och andra parter som deltar i genomförandet av landskapsprogrammet. Enligt lagen om utveckling av regionerna och förvaltning av strukturfondsverksamheten (ALKE) (33 ) ska genomförandeplanen innehålla centrala projekt och åtgärdsförslag för genomförande av landskapsprogrammet och beskrivningar av de samarbetsavtal som gäller dem, samarbetsgruppens ställningstagande till de projektansökningar och projektplaner som har samband med strukturfondsprogrammets nationella teman samt prioriteringarna inom den nationella finansieringen och finansieringen från Europeiska unionen. Dessutom beskrivs i planen de gemensamma åtgärder som vidtas inom landskapens samarbetsområden och de initiativ som ska läggas fram för centralförvaltningen. Dessutom sägs det i statsrådets förordning (12 ) att genomförandeplanen ska innehålla också en finansieringsplan med uppskattningar av den finansiering av den nationella, regionala planen för Europeiska unionens strukturfondsmedel som regionen fattar beslut om och av annan finansiering från Europeiska unionen och motsvarande statliga medel samt uppskattningar av kommunernas och andra offentliga samfunds medfinansiering. Arbets och näringsministeriet (ANM) sände ut ett brev till landskapsförbunden och NTM centralerna i slutet av juni 2014 med rubriken Justering av NTM centralernas strategiska resultatavtal samt utarbetande av genomförandeplaner för landskapsprogrammen år 2014, som innehöll ministeriets på ALKE lagen och förordningen baserade anvisningar om utarbetande av genomförandeplanen. I ANM:s anvisningar preciserades att i finansieringsplanen som ingår i genomförandeplanen ska uppskattningarna av finansieringen från EU och motsvarande statliga finansieringsandelar göras med tanke på fördelningen för följande budgetår och förhandlingarna inför därpå följande års budgetförslag. Enligt brevet ska landskapsprogrammens genomförandeplaner inklusive finansieringsplaner tillställas ministeriet senast På grund av denna ytterst strama tidtabell måste den lagenliga samverkan med närings, trafik och miljöcentralerna och andra statliga myndigheter, kommuner och andra parter som deltar i genomförandet av landskapsprogrammet ske huvudsakligen genom skriftliga kommentarer och genom arbete i sekretariatet för landskapets samarbetsgrupp. Eftersom Österbottens landskapsstrategi är ett alldeles färskt dokument har dess första genomförandeplan av naturliga skäl sammanställts som en uppdatering och prioritering av projekt och åtgärdsförslagen i landskapsstrategin. Personen som ansvarar för utarbetande av genomförandeplanen vid Österbottens förbund deltog också i den samtidigt pågående justeringsprocessen för de strategiska resultatavtalen för närings, trafik och miljöcentralerna i Södra Österbotten och Österbotten, vilket för sin del bidrog till diskussion och informationsutbyte mellan

4 4 landskapsförbundet och närings, trafik och miljöcentralerna samt underlättade samordningen av innehållet i ovannämnda dokument. Det lagstadgade samarbetsområde som bildades i de österbottniska landskapen i samband med regionförvaltningsreformen består av Södra Österbottens, Mellersta Österbottens och Österbottens landskapsförbund. Under beredningen av genomförandeplanen fördes diskussioner mellan landskapsförbunden om bildande av ett nytt gemensamt projekt riktat till centralförvaltningen. Resultatet av diskussionerna blev ändå att framföra de tre gemensamma projekt som lagts upp i de tidigare genomförandeplanerna och som fortfarande är aktuella och genomförbara men som inte av någon orsak har fått konkret gensvar hos statsförvaltningen. Innehållen i dessa förslag till gemensamma projekt presenteras kort i genomförandeplanens sjätte kapitel. Landskapsprogrammets genomförandeplan behandlas av landskapsstyrelsen och framförs sedan för godkännande i landskapets samarbetsgrupp NULÄGET I ÖSTERBOTTEN OCH UTVECKLINGSUTSIKTER FÖR ÅR Österbotten uppskattades år 2012 ha den tredje bästa konkurrenskraften i landet efter Nyland och Birkaland. Den gynnsamma utvecklingen förklaras till stor del av Nordens mest betydande energiteknologikluster i Vasaregionen som har en total omsättning på cirka 4 miljarder euro och sysselsätter över personer. Klustrets andel av hela landets energiteknologiska export är cirka 30 % och ungefär 12 % av all teknologiexport. Österbotten är Finlands mest industrialiserade landskap, här är nämligen industrins andel av värdeökningen klart störst jämfört med de övriga landskapen (2011). Industrins andel av värdeökningen är större än i hela landet i genomsnitt i alla ekonomiska regioner utom i Kyroland. Industriarbetsplatserna har en stor betydelse för välfärden också i Kyroland, då många från regionen pendlar till industriföretagen i Vasa. Exportens andel av industrins omsättning är cirka 75 procent. I regionen finns många internationella storföretag med hela världen som marknadsområde. Av industrins export i Österbotten går endast en tredjedel till EU länder, resten går till övriga delar av världen. Produktionen bygger på högteknologi och kompetens, och industriproduktionens förädlingsvärde per capita var i Österbottens högst i jämförelse med de övriga landskapen år Under det första kvartalet år 2013 minskade dock industrins omsättning med 5,8 procent från året innan men tog en positiv vändning under de två följande kvartalen jämfört med år Den totala exportomsättningen för år 2013 var däremot 2,8 procent lägre än året innan. I Österbottens handelskammares Business Panel (4/2014) uppskattade 37 procent av industriföretagen att exporten skulle öka år Konkurrenskraften i Österbotten vilar ändå inte på endast ett kluster, utan landskapets diversifierade näringsstruktur har alltid varit en viktig framgångsfaktor. Andra viktiga industrigrenar utöver energiteknologin är tillverkning av massa och pappersprodukter, kemisk industri, tillverkning av metallprodukter, livsmedelsindustri, förädlingsindustri samt fordonsindustri, där båtindustrin står för en betydande andel. Det mångsidiga näringslivet skapar ett skydd mot konjunkturväxlingar och ger med tiden också tillväxtmöjligheter. Nya tillväxtområden föds ofta ur befintlig verksamhet och i synnerhet i gränssnitten mellan branscher. En entreprenörsmässig inställning underlättar uppkomsten av nya

5 5 branscher. I Österbotten finns det en betydande framtida potential inom bl.a. förnybar energi, välfärdsindustrin och de kreativa branscherna. Även andra för Österbotten viktiga branscher har visat tillväxt. Omsättningen inom livsmedels och dryckestillverkningen ökade med 16,4 procent år 2013 jämfört med Inom byggbranschen fortsatte en måttlig omsättningsutveckling under de tre första kvartalen av år Handelns omsättning vände däremot i en svag nedgång under första kvartalet år 2013, då omsättningen sjönk med 2,6 procent jämfört med samma tid året innan. Under det andra kvartalet utvecklades omsättningen åter uppåt med 1,1 procent. Under det tredje kvartalet stannade omsättningen på ungefär samma nivå som året innan ( 0,1 %). I Finlands Näringslivs (EK) konjunkturbarometer i maj 2014 konstateras konjunkturen för industri och byggande vara något dystrare är i början av året men att konjunkturförväntningarna ändå är rätt stabila. Orderingången var fortfarande sämre än normalt, även om produktionen förväntades öka något under de närmaste månaderna. Gällande serviceproduktion var konjunkturläget svagare än normalt och konjunkturutsikterna låg fortfarande på minussidan. Enligt Österbottens handelskammares Business Panel (4/2014) hade företagens tillstånd förbättrats jämfört med den föregående mätningen i november Förväntningarna gällande omsättning var högst för industriföretagen och lägst inom handeln. Orderstocken hade den mest positiva utvecklingen i industriföretagen, av vilka var femte hade en förbättrad orderstock. Enligt ETLAs (Näringslivets forskningsinstitut) regionprognos kommer industrins bruttonationalprodukt och den totala bruttonationalprodukten att öka näst snabbast i Österbotten (14,6 %) av alla landskap under åren Under tidsperioden sjönk däremot industrins bnp i Österbotten med sex procent. Industrins andel av den totala bnp:n var i Österbotten ändå klart högst i en jämförelse mellan landskapen år En av landskapets framgångsfaktorer är det relativt täckande trafiknätet. Landskapets trafikmässiga läge och möjligheterna att utnyttja olika kommunikationsmedel skapar goda förutsättningar för näringslivet. Tack vare hamnarna och de två flygplatserna är förbindelserna till utlandet tillsvidare goda, vilket är ett livsvillkor för tillgängligheten. Detta är viktigt eftersom ett välfungerande trafik och logistiksystem är avgörande för företagens lokaliseringsbeslut. Arbetslöshetsgraden har i Österbotten hållits på en lägre nivå än i landet i övrigt. I april 2014 var arbetslöshetsgraden 6,9 %, vilket fortfarande var lägst i Fastlandsfinland. Arbetslöshetens regionala spridning varierar ändå inom landskapet. I april 2014 var arbetslösheten under fem procent i Korsnäs, Kronoby, Närpes, Pedersöre, Nykarleby, Korsholm och Larsmo. I Kaskö var däremot arbetslöshetsgraden 12,3, för konsekvenserna av nedläggningen av Metsä Botnias massafabrik märks fortfarande. Också i de större städerna Jakobstad och Vasa ligger arbetslöshetsgraden något högre än i landskapet i övrigt. Antalet långtidsarbetslösa är fortfarande oroväckande och ungdomsarbetslösheten har fortsatt att öka. Österbotten har goda förutsättningar att locka kunnig arbetskraft. De åtta högskoleenheterna i landskapet erbjuder mångsidiga utbildningsmöjligheter och lockar unga människor till landskapet. Ser man på andelen högskoleutbildade av befolkningen ligger Österbotten bland de främsta i en landskapsvis jämförelse. Tvåspråkighet är en attraktionsfaktor och en styrka, som ger de internationella företagen i landskapet en konkurrensfördel. Österbotten sticker också ut i fråga om fördelningen av de sysselsatta som det mest industrialiserade och minst serviceintensiva landskapet (år 2012). Trots detta arbetar var tredje

6 6 arbetstagare inom den offentliga sektorn, vilket gör den till den största arbetsgivaren i Österbotten. Privat tjänsteproduktion sysselsätter nästan lika många. Inom industrin arbetar ungefär en fjärdedel av arbetstagarna, vilket är en klart större andel än i hela landet i genomsnitt. Än mer har Österbotten specialiserat sig på jord och skogsbruk, vars sysselsättande effekt är nästan dubbelt högre än i hela landet, ungefär 7 procent av alla sysselsatta. Under åren har antalet sysselsatta ökat i Österbotten, i synnerhet inom service och byggande. Till den delen har utvecklingen motsvarat utvecklingen i hela landet. Även sysselsättningen inom industrin ökade i någon mån i landskapet, medan den minskade i landet som helhet. Inom jord och skogsbruk minskade antalet sysselsatta betydligt såväl i Österbotten som i hela landet. Enligt statistikcentralens sysselsättningsstatistik ökade antalet arbetsplatser i Österbotten under denna tidsperiod med totalt I Vasaregionen uppstod cirka nya arbetsplatser och i Jakobstadsregionen ungefär Däremot förlorade Sydösterbotten mer än 800 och Kyroland över 200 arbetsplatser inom sitt område. Industrins arbetsplatser har ökat i Österbotten, speciellt i de största branscherna inom det energiteknologiska klustret, d.v.s. tillverkningen av maskiner och apparater samt tillverkningen av elektronik och elapparater. Dessa sektorer växte under åren med cirka sysselsatta. Även inom fordonstillverkningen har antalet arbetsplatser ökat betydligt. Branscher på tillbakagång har under detta årtionde varit pappers och massaindustrin samt textil, beklädnads, skinn och skoindustrin, som båda har förlorat över en tredjedel av sin arbetskraft. Inom tjänster har antalet arbetsplatser ökat i synnerhet inom företagstjänster, där mängden sysselsatta på 2000 talet har ökat med cirka 70 procent. Antalet arbetstagare inom informationsbranschen har relativt sett minskat mest. I antal arbetsplatser har företagstjänster ökat med 2 500, omsorgstjänster med samt utbildning och handel med cirka 800 nya sysselsatta vardera. Enligt ETLAs prognos kommer antalet sysselsatta i Österbotten att öka med 0,9 procent under åren Industriarbetsplatserna förutspås minska i alla landskap, i Österbotten med 0,5 procent. Däremot förväntas antalet sysselsatta öka med 7,1 procent inom byggbranschen, med 1,4 procent inom privata tjänster och inom offentlig och annan service med 1,9 procent. Antalet sysselsatta inom jord och skogsbruk skulle däremot sjunka i Österbotten med 6,2 procent. Befolkningsökningen har under en längre tid varit positiv i Österbotten. År 2013 hade Österbotten den sjätte snabbaste ökningen i en landskapsvis jämförelse (721 personer, alltså 0,4 procent), och i slutet av året var invånarantalet i Österbotten Under det första kvartalet år 2014 har befolkningsökningen varit större än de första kvartalen under de tre föregående åren. Folkmängden har på 2000 talet ökat med sammanlagt cirka personer. Under de fem senaste åren ( ) har Österbotten haft den femte snabbaste befolkningsökningen av alla landskap. Befolkningsökningen fördelas rätt jämnt i Österbotten jämfört med många andra områden. Sydösterbotten är den enda region där folkmängden har minskat jämnt under en längre tid. I andra regioner, speciellt i Vasaregionen, har utvecklingen på 2000 talet varit synnerligen positiv. Vasaregionen hör till de kraftigast växande regionerna i Finland. Folkmängden i Österbotten ökar tack vare den höga nativiteten och invandringen. Under de senaste åren har glädjande många flyttat till Österbotten från utlandet men i flyttrörelsen inom landet förlorar landskapet kontinuerligt invånare. På 2000 talet har Österbotten förlorat folk speciellt till Nyland, Egentliga

7 7 Finland och Birkaland. Flyttningsöverskott fick Österbotten däremot mest från landskapen Södra, Norra och Mellersta Österbotten. Kring Vasa och Jakobstad har Österbotten två starka stadsregioner. I söder är de viktigaste centren Kristinestad, Kaskö och Närpes. Ett åttiotal byar kompletterar regionstrukturen. Trots att bebyggelsen över tid har koncentrerats allt mer till städerna och tätorterna på landsbygden, med glesare bystruktur som följd, kan landsbygden i regionen ändå anses vara mycket livskraftig. Landsbygden är ofta stadsnära eller kärnlandsbygd och den glest bebyggda landsbygdens andel är liten. 3. UTVÄRDERING AV GENOMFÖRANDET AV LANDSKAPSPROGRAMMET FÖR Genomförandet av Österbottens landskapsprogram har följts upp årligen i samband med utarbetandet av genomförandeplanen. Dessutom har en extern utvärderare under vintern evaluerat landskapsprogrammens genomförande och genomslagskraft i landskapen i Västra Finland och Egentliga Finland. Enligt den externa evalueringen har man i Österbotten huvudsakligen lyckats synnerligen väl i genomförandet av landskapsprogrammet. Aktörerna i området har i enkäter och intervjuer uppgett sig vara nöjda med måluppfyllelsen. I arbetet med landskapsprogrammet har man lyckats få fram helheter som är viktiga för hela regionen. Dessutom anses landskapsprogrammet spela en viktig roll i helhetsutvecklingen av landskapet. I den externa utvärderingen konstateras att man framskridit bäst i landskapsprogrammets prioriterade område 1 (Konkurrenskraft och image). Enkäten som ingick i utvärderingen visar att man lyckats bäst med de insatser inom prioriterat område 1 som handlar om att trygga verksamhetsförutsättningarna för näringslivet, stärka spetsklustren samt utveckla landsbygden. Man har också lyckats bra med att utveckla innovationssystemet och stärka entreprenörskapet. Överlag ser man främjandet av näringslivet, innovationsverksamheten och kompetensen som centrala teman i landskapsprogrammet och landskapsprogrammets roll i att mobilisera vilja att utveckla dessa anses vara relativt stor. Av alla prioriterade områden har man enligt utvärderingen framskridit sämst inom prioriterat område 4 (Välfärd, kultur och socialt kapital) och dess insatsområden En servicehelhet som tar ansvar för klientens och patientens hela vård och servicekedja samt Välfärd för liten och stor genom förebyggande åtgärder och gemensamt ansvar. En orsak till detta kan vara att vård och servicekedjorna inte så lätt kan utvecklas med landskapets resurser, då de ligger mer på kommunernas ansvar. Många har säkert egna erfarenheter av vård och servicekedjorna och eftersom temat dessutom är mycket värdeladdat kan också det ha bidragit till att svaren var kritiska. Gällande arbetet med landskapsprogrammet lyfte den utomstående utvärderaren fram två centrala utvecklingsförslag: Utvärderaren konstaterar att det finns ett visst utvecklingsbehov i fråga om delaktighet. Trots att man i arbetet med landskapsprogrammet har lyckats göra nödvändiga val, kom det också i Österbotten fram ett behov av att utveckla programarbetet på alla fronter. Man önskade att arbetet med landskapsprogrammet skulle vara mer flexibelt, proaktivt och jämlikt. Liksom i andra landskap, har det också här varit utmanande att få med företagen.

8 8 Även uppföljning och utvärdering kräver mer uppmärksamhet enligt utvärderaren. Intressenterna önskade speciellt bättre och mer effektiv dokumentation och analytisk input i programarbetet. Programdokumentet bör förtydligas och förenklas. Det ansågs också vara nödvändigt att koppla målen stramare till utvecklingsfinansieringen. I arbetet med Österbottens landskapsstrategi har dessa utvecklingsförslag beaktats. En av de främsta föresatserna som styrde arbetet med landskapsstrategin var att förtydliga och förenkla programdokumentet. Det återkommer vi till i följande kapitel, där insatsområdena i Österbottens landskapsstrategi presenteras. I beredningsprocessen för landskapsstrategin fanns det också en strävan efter öppenhet och interaktivitet. Under beredningsprocessen ordnades olika framtids och temaseminarier samt regionala träffar. Synpunkter samlades in också direkt av företag och medborgare genom intervjuer och via webbtjänsten Dinasikt.fi. Även tidigare material från medborgarråd utnyttjades i arbetet med strategin. Projektet Strategier för smart specialisering, som startades av Österbottens förbund, svarade för sin del på den utmaning som utvärderaren framfört om att få företagen att delta i landskapsutvecklingsarbetet. Projektets resultat utnyttjades också i beredningen av Österbottens landskapsstrategi. Förutom den kvalitativa utvärderingen har genomförandet av landskapsprogrammet följts upp med hjälp av kvantitativa uppföljningsindikatorer. I Tabell 1 presenteras de kvantitativa målen i landskapsprogrammet samt de senaste evalueringsuppgifterna. Som man kan utläsa av tabellen, har målet för de flesta indikatorer antingen uppnåtts eller överskridits. För vissa indikatorer har målet inte uppfyllt men generellt sett är läget mycket positivt. Tabell 1. Landskapsprogrammets kvantitativa mål Konkurrenskraft och image Senaste uppgift Mål 2014 Bnp/invånare Omsättningstillväxt Omsättningstrend för centrala branscher i energiklustret (2005=100) (2011) 102,1 % av hela landets nivå 6,6 % ( ) 6:e snabbast bland landskapen Maskin och anläggning (12/2012): 203, hela landet 148 Elapparatur (12/2012): 141, hela landet % av hela landets nivå Bland de fem topplandskapen Snabbare tillväxt än i hela landet i genomsnitt Antal företag st. (2012) st. Antal arbetsplatser (ETLA) st. (2011) st. Arbetskraft och kompetens Sysselsättningsgrad (Statistikcentralen) 72,8 % (2013) 75 %

9 9 Senaste uppgift Mål 2014 Konkurrenskraft och image Arbetslöshetsgrad (Statistikcentralen) 5,6 % (2013) under 5 % Ekonomisk försörjningskvot 1,20 Andel personer som avlagt examen efter grundstadiet av de 15 år fyllda Andel personer som avlagt högskoleexamen av de 15 år fyllda 67,0 % (2012) 67 % 27,4 % (2012) 27 % Tillgänglighet och balanserad regionstruktur Folkmängd (2013) Nettoflyttning i relation till befolkningen 0,35 % (2013) 0,5 % Naturlig befolkningsökning i relation till befolkningen 0,15 % (2013) 0,25 % Ökning av passagerarmängder på Vasa och Karleby Jakobstads flygplatser Välfärd, kultur och socialt kapital Skattepliktiga inkomster Vasa: 10,8 % Karleby Jakobstad: 14,0 % hela landet: 15,5 % ( ) /invånare (2012). 95 % av hela landets nivå Snabbare tillväxt än i hela landet i genomsnitt 97 % av hela landets nivå Sjuklighetsindex (åldersstandardiserat) 86,5 ( THL) under 90 Andelen utkomststödtagare i relation till befolkningen (25 64 åriga) Naturens och miljöns välbefinnande Koldioxidutsläpp från industri och energiproduktion 4,6 % (2012, av hela befolkningen pers.) ca 2,4 mn ton (2011) under 5 % Utsläppen minskar 4. ÖSTERBOTTENS LANDSKAPSSTRATEGI Landskapsstrategin uttrycker landskapets gemensamma utvecklingsvilja. Den syftar till att stärka aktörernas gemensamma vision och syn på utvecklingen och till att styra utvecklingsresurserna till strategiska insatsområden. I strategin ringar man in de faktorer som gör att Österbotten utifrån sina egna premisser kan klara sig i konkurrensen mellan regionerna. Målet är vidare att i högre utsträckning knyta statliga åtgärder till utvecklingsinsatser i landskapet och åstadkomma en mer effektiv användning av statliga och kommunala anslag. De mål och åtgärder som tas med i landskapsstrategin förutsätter samarbete inom landskapet eller brett samarbete av annat slag.

10 Insatsområden för landskapsutvecklingen Som det tidigare nämnts, har en tillskärpning av insatsområdena för landskapsutvecklingen eftersträvats i beredningen av Österbottens landskapsstrategi. Landskapets vision Ny energi i Österbotten uttrycker den gemensamma viljan gällande utvecklingens riktning. Visionen genomsyras av temat energi. Energi syftar både på en gedigen kompetens inom energiteknologi och förnybar energi och på en allmän driftighet. Energiskhet är kännetecknande för Österbotten och beskriver engagemanget och attityderna då det gäller att utveckla landskapet inom alla samhällssektorer. Energi syns som hög kompetens, kulturell mångfald och stark sammanhållning som anses vara viktiga framgångsfaktorer. Målet är enligt landskapsstrategin att Österbotten år 2040 är en konkurrenskraftig region med välmående befolkning och god livsmiljö. Ur detta mål kan man härleda de tre huvudmålen för utvecklingen av Österbotten som presenteras i de följande kapitlen (bild 1). Bild 1. Bild 2 De tre huvudmålen för utvecklingen av landskapet Konkurrenskraftig region För att Österbotten ska vara en konkurrenskraftig region också i framtiden, bör man enligt landskapsstrategin fästa uppmärksamhet på dessa fem delområden: Diversifierat näringsliv: I hela landskapet bör man värna om ett mångsidigt näringsliv också framöver. I praktiken innebär det en diversifierad bransch och storleksstruktur, tillväxt och internationell verksamhet samt ett entreprenörsmässigt förhållningssätt. Förutom de redan starka branscherna bör också utvecklingen av nya branscher stödas. Innovationsverksamhet på hög nivå: Innovationsverksamheten bör vara på hög nivå för att näringslivet ska kunna förnya sig. Det är viktigt att utveckla i synnerhet små och medelstora företags produkter, tjänster

11 11 och processer, eftersom landskapet behöver internationellt konkurrenskraftiga tillväxtföretag, vars affärsverksamhet inte vilar på en enda kund. Högskolornas främsta roll i regionens innovationssystem är att bedriva forskning som gagnar regionens näringsliv. Detta förutsätter ett välfungerande samarbete mellan högskolorna och företagen. Goda kommunikationer: Ett funktionellt trafiksystem är ett livsvillkor för näringslivet. Förutom inrikes förbindelser behöver den internationella exportindustrin goda förbindelser direkt till utlandet. Möjligheten att enkelt ta sig från ett ställe till ett annat bör tryggas för alla invånare. De knappa offentliga resurserna under de kommande åren innebär att nya verksamhets och finansieringsmodeller bör skapas för utvecklingen av trafiksystemet. Trafiksystemet ger däremot också möjligheter, som det gäller att kunna utnyttja. Tillräckligt med kompetent arbetskraft: I framtiden kommer kompetens och kunskap att markeras allt mer som produktionsfaktorer. För näringslivet utgör kunnig arbetskraft en betydande resurs, som det under de kommande åren kommer att bli brist på när befolkningen åldras. Mer arbetskraft behövs i synnerhet inom serviceproduktionen. Tillgången på kompetent arbetskraft kan säkras genom att man ser till att ha en balanserad befolkningsstruktur vad gäller åldersstruktur och kompetens samt en hög sysselsättning. Värdesatta kulturmiljöer, levande kulturarv och ett dynamiskt och mångsidigt kulturliv: Det gäller att inse kulturmiljöernas, kulturarvets och kulturlivets betydelse som viktiga attraktionsfaktorer. Värdefulla kulturlandskap och byggda kulturmiljöer erbjuder olika möjligheter till boende och rekreation. Ur kulturarvet växer en stark landskapsidentitet, som får invånarna att engagera sig i regionen Välmående befolkning I fråga om befolkningens välmående fokuserar landskapsstrategin speciellt på fyra delområden: Engagerade medborgare: Alla invånare bör ha möjlighet att påverka i frågor som gäller dem själva och vara delaktiga i samhället genom arbete, studier eller annan verksamhet. Alla ungdomar bör inkluderas i arbetslivet eller studier. De som har en svagare ställning på arbetsmarknaden behöver vägledning och utbildning för att få arbete och vid behov också rehabilitering. För de äldre och andra som inte hör till arbetskraften bör man erbjuda välfungerande och enkla sätt att delta i verksamhet som gagnar samhället. Integrerade invandrare: För att förebygga utslagning bör man satsa tillräckligt på integrationsfrämjande verksamhet och sysselsättning av invandrare. Det huvudsakliga syftet är att invandrarna ska bli genuint delaktiga i samhället och arbetslivet. En väsentlig del av det hela är att tolerans befrämjas samtidigt som diskriminering och rasism bekämpas. Bra service: Befolkningens välmående förutsätter bra service. När befolkningen åldras och de offentliga resurserna minskar behövs nya lösningar för produktion av hälso och välfärdstjänster. Såväl strukturella reformer som nya metoder och verksamhetssätt behövs. Kompetensresurserna bör tryggas. Det är viktigt att medborgarna blir mer delaktiga och får bättre påverkningsmöjligheter i servicesystemet och dess utveckling.

12 12 Dynamiskt kulturliv och goda fritidsmöjligheter: Kultur och andra fritidsintressen har en positiv inverkan på människors välmående och hälsa. När man gör saker tillsammans, deltar i gemensamma tillställningar och samarbetar mångkulturellt mellan olika språk och befolkningsgrupper stärks samhörighetskänslan, tilliten och känslan av delaktighet. Österbottens traditionellt dynamiska kultur och föreningsliv samt goda fritidsmöjligheter är något man bör slå vakt om även under kommande år God livsmiljö I landskapsstrategin konstateras att en god livsmiljö kan uppnås om man i utvecklingsarbetet slår vakt om åtminstone följande fyra faktorer: Hållbar region och samhällsstruktur: Vi eftersträvar en polycentrisk, balanserad region som vilar på en strukturellt hållbar grund. De fysiska strukturerna tryggar befolkningens välmående och näringslivets konkurrenskraft. Vasa stadsregion utvecklas som landskapets centrum. En annan stark stadsregion finns kring Jakobstad. Utöver dessa har landskapet flera landsbygdscentra som omges av vitala landsbygdsområden. Koldioxidsnålt samhälle: Koldioxidsnål verksamhet bidrar till att bromsa klimatförändringen. Avsikten är att i normala förhållanden ha en koldioxidneutral el och värmeproduktion samt trafik. Det innebär att andelen fossila bränslen bör minska betydligt. Även energisparande och energieffektivitet inom industri, trafik och boende bör bli bättre. För att bli energisjälvförsörjande krävs att landskapets energiproduktion nästan helt grundar sig på förnybara energikällor. Miljömedvetna aktörer: Principerna för hållbar utveckling bör etableras i verksamheten inom alla samhällssektorer. Grunden för allt är miljömedvetna medborgare, som i sitt arbete och i livet i övrigt gör val som stöder hållbar utveckling. Natur med stor mångfald och rena vatten: Tryggandet av den biologiska mångfalden bör beaktas i all verksamhet som påverkar naturen. Värdefulla naturtyper och hotade arter skyddas. För vattnens del är siktet inställt på att nå en god vattenstatus och säkra en god grundvattenstatus. Satsningar bör göras på hantering av översvämningsrisker. 4.2 Uppföljning av måluppfyllelsen för landskapsstrategin I Österbottens landskapsstrategi konstateras att strategin följs upp med hjälp av indikatorer som beskriver regionutvecklingen generellt, genom kvalitativ utvärdering samt med mer detaljerade uppföljningsindikatorer för varje mål. Eftersom den period som landskapsstrategin omfattar precis har börjat är det inte meningsfullt att försöka göra någon långtgående kvalitativ utvärdering eller att utvärdera måluppfyllelsen för varje mål. Uppföljningsdata över de indikatorer som beskriver regionutvecklingen generellt har ändå uppdaterats i tabell 2.

13 13 Tabell 2. Kvantitativa mål i landskapsstrategin Senaste uppgift ** Mål 2017 Flyttningsrörelse och befolkning Folkmängd Befolkningsändring Inrikes nettoflyttning 0,36 % 0,25 % 0,357 % 0,027 % (i relation till befolkningen Nettoinvandring 0,31 % 0,42 % 0,60 % 0,43 % (i relation till befolkningen) Naturlig befolkningsökning 0,15 % 0,33 % 0,15 % 0,27 % (i relation till befolkningen) Äldreförsörjningskvot 28 % 30,1 % 33,2 % 35 % Konkurrenskraft Bnp/invånare (2011) 102,1 % av nivån i hela landet Omsättningstillväxt 10,1 % (2007) 110 % av nivån i hela landet 0,2 % 2,8 % (2012) * Företagsstock Nya företag * Nedlagda företag * Antal tillväxtföretag 35 ( ) 60 (Österbottens NTMområde) Exportens andel av industrins omsättning 78 % 78 % Skattepliktiga inkomster/person (2012) 96,5 % av nivån i hela landet 98 % av nivån i hela landet Ekonomins balans Kommunernas årsbidrag/ (2012) * invånare Statens utgifter/inv (2006) (2012) * (2004) Sysselsättning Arbetslöshetsgrad (%) 6,1 % 6,6 % 5,6 % 5 % Sysselsättningsgrad (%) 70,5 % 70,9 % 72,8 % 75 % Arbetslösa unga 571 (2006) (15 27 åringar) Långtidsarbetslösa (juni 2014, 600 (över ett år) statistikcentralen) Arbetslöshetsgrad bland invandrarna 20,1 % 15 % Antalet arbetsplatser (2007) Arbetskraftens storlek

14 14 Interna skillnader i regionen Standardavvikelse för inkomstnivån i kommunerna ( /person) Standardavvikelse för befolkningens åldersstruktur (andelen över 65 åringar) Kompetens Antalet personer som avlagt examen (andel av de 15 år fyllda) åringar som saknar examen efter grundskolan De tre största näringsgrenarnas andel av arbetsplatserna Den offentliga sektorns andel av arbetsplatserna Livsmiljöns kvalitet och regionstrukturen Befolkningsändring, inre stadsområden Befolkningsändring, yttre stadsområden Befolkningsändring, kransområden kring städer * 3,9 4,1 4,7 * 61,2 % 65,3 % 67 % (2012) 70 % 11,6 % 13,9 % 15,5 % (2012) 10 % 32,4 % * 26,9 % * * * * * Målet är inte klart preciserat. Målet är att utvecklingen ska gå åt rätt håll. **Uppgift från 2013, om inget annat anges. Inga uppgifter. Befolkningsändring, stadsnära landsbygd Befolkningsändring, kärnlandsbygd Befolkningsändring, glest bebyggd landsbygd Andelen förnybar energi i energiförbrukningen Industrins och samhällenas fosforbelastning av vattendragen Industrins och samhällenas kvävebelastning av vattendragen * * * Andelen ökar 23,3 ton 21,3 ton Belastningen minskar 634 ton 871 ton Belastningen minskar

15 15 5. GENOMFÖRANDE AV ÖSTERBOTTENS LANDSKAPSPROGRAM Finansieringsinstrument och program för genomförande av landskapsprogrammet Genomförandet av landskapsprogrammet finansieras huvudsakligen med medel från staten, kommunerna och olika EU program. För genomförandet har det dessutom anvisats landskapsutvecklingspengar som inte varit bundna till program, vilket har möjliggjort genomförande av många utvecklingsprojekt som utgått från landskapets egna premisser. När projektberedningen och administrationen sker nära och genom tätt samarbete med dem som ansöker om projektfinansiering är projekten också till innehåll och målsättningar i enlighet med de behov som finns i regionen. Under de kommande åren står betydligt mindre finansiering till buds för projekt som förs fram i landskapsprogrammet. År 2014 ligger i övergången mellan två EU programperioder och är därför en utmanande tid med tanke på projektfinansieringen. Därför tar detta kapitel upp genomförandet av landskapsprogrammet relaterat till både den programperiod som nu avslutas och den nya programperioden. Alla resurser från den förra programperioden ( ) är i praktiken redan reserverade och fokus ligger på att avsluta de pågående projekten i programmet. Projekten i det förra programmet kan fortsätta in på början av EU:s programperiod håller för sin del att så småningom komma igång och de första finansieringsbesluten tas tidigast under hösten. Dessutom har regeringen i sina ramförhandlingar inför de kommande åren beslutat att slopa den obundna delen av landskapsutvecklingspengar från och med år Genomförandeplanen för landskapsprogrammet utarbetas alltså i en situation med betydligt mer osäker åtgärdsfinansiering än normalt. Lyckligtvis innebär den nya programperioden inte automatiskt en betydande resursminskning i alla finansieringsinstrument och program. Nedan en kort sammanfattning av nuläget Landskapsutvecklingspengar som inte är bundna till program Regeringen har beviljat landskapsutvecklingspengar via arbets och näringsministeriet till projekt som följer landskapsprogrammet och dess genomförandeplan och som bl.a. stärker kompetensstrukturen, näringslivets verksamhetsbetingelser och konkurrenskraften i landskapet. I Österbotten, där nivån på EUfinansieringen som helhet är relativt låg, har landskapsutvecklingspengarna alltid spelat en viktig roll för utvecklingen av landskapet. Pengarna har gjort det möjligt att allokera resurser till bl.a. sådana utvecklingsprojekt som har varit svåra att lyfta fram inom EU programmens prioriterade områden, som projekt inom kultur och utbildningssektorn som indirekt förbättrar näringslivets verksamhetsförutsättningar. De senaste årens nedskärningar i landskapsutvecklingspengarna har klart försämrat möjligheterna att genomföra utvecklingsprojekt som planerats utgående från landskapets egna premisser och som är viktiga för utvecklingen av landskapet. För år 2014 anvisades Österbotten euro i landskapsutvecklingspengar. Om regeringens beslut under ramförhandlingarna står fast, kommer landskapsutvecklingspengar inte att anvisas överhuvudtaget från och med år Utvecklingen av de ekonomiska regionerna i Österbotten försvårades redan tidigare som en följd av att det nationella Kohesions och konkurrenskraftsprogrammet (KOKO) lades ned. Det är i nuläget mycket svårt att hitta lämpliga finansieringskanaler för utvecklingsprojekt som utgår från de ekonomiska regionernas egna behov. I synnerhet i Sydösterbotten och Jakobstadsregionen har

16 16 verksamhetsmiljön genomgått stora strukturella förändringar och för att kunna reagera på dem krävs det utomstående finansiering. Beslutet är mycket beklagligt med tanke på den nationella regionutvecklingen. Betydelsen av de obundna landskapsutvecklingspengarna har alltid varit speciellt stor vid övergången mellan två programperioder. Nu kommer meddelandet om att slopa landskapsutvecklingspengarna precis vid övergången till en ny programperiod. Samtidigt beviljades Österbotten endast 1,3 % av strukturfondsmedlen för programperioden Det är bara 7,5 % av de strukturfondsmedel som beviljas det landskap som får mest stöd. Minskningen från föregående programperiod är för Österbottens del mer än en tredjedel. Mot bakgrund av ovannämnda fakta är Österbottens och de andra landskapsförbundens i Västra Finland skarpa ställningstagande till statens budget 2015 att landskapsutvecklingspengarna inte ska strykas ur statens budget. Landskapsutvecklingspengarna kan för sin del svara på de utmaningar som strukturförändringar i regionerna för med sig och slopandet av dem är mycket kortsiktig politik Nationella utvecklingsprogram Under de senaste åren har som sagt flera ur regionutvecklingsperspektiv viktiga nationella utvecklingsprogram och finansieringsinstrument har slopats. En del nya har dock kommit i stället. Nedan en sammanfattande beskrivning av de nationella utvecklingsprogram som kan användas till regionutveckling. INKA programmet Innovativa städer Det riksomfattande kompetenscentraprogrammet OSKE avslutades i slutet av år De klusterprogram som genomfördes i Österbotten (energiteknologi, marinklustret och digitala innehåll) låg mycket bra i linje med insatsområdena för utvecklingen av landskapet Österbotten och med de ekonomiska regionernas styrkor. I och med att kompetenscentraprogrammet avslutades riktades i landskapet stora förväntningar på programmet Innovativa städer (INKA), som på sätt och vis var en fortsättning på den väg kompetenscentraprogrammet stakat ut. Syftet med INKA programmet som startade i början av år 2014 är att stöda uppkomsten av internationellt attraktiva innovationskluster i Finland. Det är meningen att stadsregionerna och staten tillsammans ska driva fram uppkomsten av nya stora projekthelheter som också har internationell synlighet. För programmets operativa ledning och administration svarar utvecklingscentralen för teknologi och innovationer Tekes. Programmet har fem teman, som olika stadsregioner har ansvar för. Till dessa teman har sju nya stadsregioner valts som partner (ansvarig stad först, övriga är partnerskapsstäder): Bioekonomi: Joensuu, Jyväskylä och Seinäjoki Hållbara energilösningar: Vasa, Villmanstrand och Björneborg Framtidens hälsa: Uleåborg, Kuopio, huvudstadsregionen, Tammerfors och Åbo Smart stad och förnybar industri: Tammerfors, Lahtis, Uleåborg, huvudstadsregionen och Åbo Cybersäkerhet: Jyväskylä Vasa stad valdes alltså att samordna INKA programmets tema Hållbara energilösningar, som består av tre teknologiteman: smart energiproduktion, framtidens elnät och energieffektivitet. Temana har valts på basis av stor potential för affärsverksamhet. De valda tillväxtområdena har möjlighet till en omsättningstillväxt

17 17 på hundratals miljoner euro. Det ambitiösa målet för temat Hållbara energilösningar är att skapa Europas ledande innovationskluster inom energiteknologi före år Temat Hållbara energilösningar som leds av Vasa stad passar utmärkt ihop med landskapsstrategins vision Ny energi i Österbotten. INKA programmet kompletterar också väl de övriga av innovationspolitikens centrala instrument, som Tekes program och de Strategiska centren för vetenskap, teknologi och innovation (SHOK). Med tanke på genomförandet av landskapsprogrammet är det ändå oroväckande att INKA programmet inte har startat helt enligt planerna. Städerna har förbundit sig till ett långsiktigt samarbete och utvecklingsarbete med staten för att väcka nya innovationer. Nu planerar staten ändå betydande nedskärningar i finansieringen av INKA programmet redan i nästa års budget. Också den ursprungliga planen om ett riksomfattande program som grundar sig på de fem städernas kompetensprofiler tycks ha suddats ut under det första verksamhetsåret. De stadsregioner som har ledningsansvaret för INKA kan inte själva påverka vilka projekt som får finansiering och de får inte ens igång sina egna spetsprojekt som beskrivs i programmet. Även Tekes byråkrati bromsar starten på projekten. Tekes borde nu i enlighet med den ursprungliga planen återföra ledningsansvaret för den tematiska ledningen av INKA programmet till de fem stadsregioner som arbets och näringsministeriet valde att leda INKA programmet sommaren Detta samordningsarbete bör naturligtvis också finansieras via INKAprogrammet. Annars föreligger det en risk för att den bärande tanken bakom programmet, ett förtätat lokalt samarbete mellan forskning, utbildning, företag och offentlig förvaltning samt tematisk fokusering, urvattnas. I fråga om programmets finansiering är det minst sagt skäligt att utlovade resurser inte skärs ned redan under programmets andra verksamhetsår. Problemet med att kommunal finansiering och Tekesfinansiering inte går att kombinera måste också lösas med det snaraste. Tillväxtavtal Tillväxtavtalet är till sin karaktär en avsiktsförklaring, där staten och de stora stadsregionerna sinsemellan kommer överens om tyngdpunkter i den strategiska utvecklingen för åren Tillväxtavtalen täcker en mängd olika, strategiskt betydelsefulla utvecklingsteman, som alla har det gemensamma och viktiga temat satsningar på innovativ offentlig upphandling. Avsikten med tillväxtavtalet är att stärka regionens konkurrenskraft i samarbete mellan staten, kommunerna i regionen och andra aktörer. Målet med det tillväxtavtal som undertecknats av staten och Vasa stadsregion är att stöda det nationella och Vasaregionens gemensamma mål att skapa Europas ledande energiteknologikluster i Finland före år 2030 genom att stärka Vasa stadsregions livskraft och internationella konkurrenskraft, en hållbar utveckling av samhällsstrukturen samt social sammanhållning. De många åtgärderna i tillväxtavtalet mellan staten och Vasa stadsregion har indelats i fyra strategiska tyngdpunkter: 1. Utveckling av Vasa stadsregion som ett innovationskluster specialiserat på energiteknologi 2. Tillgång på kompetent arbetskraft och utveckling av utbildningen 3. Regionens särdrag som förstärkare av tillväxten 4. Främjande av den sociala sammanhållningen och förhindrande av segregation

18 18 I tillväxtavtalets åtgärdsförteckning finns för varje åtgärd en kort beskrivning av innehållet, tidtabell för genomförandet, vilka som är ansvariga och vilka resurser åtgärden kräver. Åtgärderna genomförs inom ramarna för statens och kommunernas ramar och budgetar. Ministerier, myndigheter underställda ministerier samt statens regionförvaltning främjar genom sina egna beslut genomförandet av tillväxtavtalets mål och åtgärder samt beaktar dem i beredningen av sin nationella policy. Även kommunerna och samkommunerna inom Vasa stadsregion samt Österbottens förbund beaktar målen och åtgärderna i tillväxtavtalet i sin verksamhet. De ovan nämnda strategiska tyngdpunkterna i tillväxtavtalet mellan staten och Vasa stadsregion har beaktats i arbetet med Österbottens landskapsstrategi och åtgärderna i tillväxtavtalet ligger i linje med insatsområdena för utvecklingen av hela landskapet. Det ligger i landskapet Österbottens gemensamma intresse att åtgärderna i tillväxtavtalet framskrider som planerat och att genomförandet av dem anvisas tillräcklig finansiering såväl nationellt som regionalt EU program Under programperioden används cirka en tredjedel av EU:s budget till region och strukturfondspolitiken. Europeiska rådet beslutade i februari 2013 om helhetsbudgeten för EU:s programperiod och om nivån på finansieringen av kohesionspolitiken. Den slutliga indexjusterade summa som Finland får genom kohesionspolitiken är 1,448 miljarder euro, och tyngdpunkten ligger på östra och norra Finland. I partnerskapsöverenskommelsen som ingås med kommissionen utstakas för programperioden de gemensamma målen och arbetsfördelningen mellan de europeiska struktur och investeringsfonder (ESI) som används i Finland, alltså ERUF, ESF, jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) samt havs och fiskerifonden (EHFF). Det är dessutom möjligt att ansöka om finansiering för genomförande av olika policyn och program direkt från unionens olika politikområden, såsom miljö, energi, forskning, kultur och utbildning. Betydelsen hos den här typen av direkt finansiering ökar i och med att stödet som utbetalas via nationella myndigheter minskar. Västra Finlands Europakontor i Bryssel erbjuder ett värdefullt stöd i detta arbete. Nedan presenteras de ESI fonder som är centrala för genomförandet av Österbottens landskapsprogram ur tre olika synvinklar: 1) hur genomförandet av programperioden har framskridit, 2) vilka mål som ställts upp för programperioden och 3) vilka regionala prioriteringar eller insatsområden som valts för åren Strukturfondsprogrammen Programperioden Operativt ERUF program för Västra Finland Österbottens förbund Österbottens förbund har i finansieringen av projekt under programperioden använt sig av alla insatsområden i det operativa ERUF programmet för Västra Finland. Österbottens förbund har haft totalt

19 19 13 miljoner euro till förfogande för finansiering av allmänna utvecklingsprojekt. Största delen av förbundets finansieringsram (59 %) har riktats till projekt inom prioriterat område 2 Främjande av innovationsverksamhet och nätverksbildning samt stärkande av kompetensstrukturer. Under programperioden har sammanlagt 96 projekt startats, av vilka de sista avslutas under hösten Österbottens förbund har beviljat 99,7 % av de tillgängliga medlen och utbetalningsgraden är för närvarande 84 %. De bästa resultaten under den gångna programperioden har nåtts inom utveckling av testmiljöer som bygger på växelverkan mellan forskning, utbildning och näringsliv. Dessa testmiljöer har gällt t.ex. effektivare utnyttjande av virtuell undervisning samt utveckling av en multisourcingmiljö som är unik även internationellt. Goda resultat har nåtts också med branschvisa (t.ex. metall och trä), fokuserade utvecklingsåtgärder med syftet att hitta lösningar på flaskhalsar som begränsar branschföretagens tillväxt och utveckling. Österbottens närings, trafik och miljöcentral De medel för programperioden som Österbottens NTM central regionalt beviljar är i praktiken beviljade i sin helhet (ca 99,9 %). Gällande utbetalningar är utfallet för närvarande 48 %, vilket inte ligger på en tillfredsställande nivå. Projekten har försenats som en följd av den ekonomiska recessionen, vilket också har märkts i den stora mängden ansökningar om tilläggstid. Programperioden har som helhet varit framgångsrik för företagen i Österbotten. De industrioch produktionsföretag som tyngdpunkten i finansieringen har legat på har haft framgång. Landskapets relativa andel av hela industriproduktionen har ökat betydligt under programperioden. Det energiteknologiska klustret i Österbotten och Vasa har haft en snabb tillväxt och det är i framtiden ett av de få genuint potentiella tillväxtklustren i hela landet. ESF programmet i Fastlandsfinland Österbottens NTM central har med sina finansieringsbeslut beviljat cirka 92 % av de medel från programperioden som de har rätt att bevilja. Också resterande 8 % är redan reserverat för vissa projekt. Utbetalningsgraden är 75 % av den beviljade delen. I Österbotten kan en effektiv skötsel av sysselsättningen och främjande av nyföretagande ses som programperiodens resultat inom ANM:s förvaltningsområde. Inom UKM:s förvaltningsområde är den gångna programperiodens främsta resultat att undervisningspraxis som beaktar arbetslivets behov har utvecklats i regionens högskolor och läroinrättningar på andra stadiet. Programperioden och regionala prioriteringar Strukturfondsprogrammet Hållbar tillväxt och jobb inbegriper både Europeiska regionala utvecklingsfondens (ERUF) och Europeiska socialfondens (ESF) åtgärder i Fastlandsfinland. I programdokumentet fastställs strukturfondsverksamhetens mål och utvecklingsobjekt för programperioden. Programmet har fem prioriterade områden:

20 20 1. Små och medelstora företags konkurrenskraft (ERUF) 2. Produktion och utnyttjande av ny kunskap och kompetens (ERUF) 3. Sysselsättning och arbetskraftens rörlighet (ESF) 4. Utbildning, yrkeskompetens och livslångt lärande (ESF) 5. Social delaktighet och kampen mot fattigdom (ESF) I och med att förvaltningen av strukturfonderna reformerades koncentrerades förvaltningen av strukturfonderna från början av år 2014 till fyra NTM centraler (RR ELY). I västra Finland är det Mellersta Finlands NTM central som förvaltar strukturfonderna. Detta arrangemang gäller strukturfondernas (ESF och ERUF) förvaltning i NTM centralerna gällande båda programperioderna och I statsrådets förordning om utveckling av regionerna och förvaltning av strukturfondsverksamheten (356/2014) sägs däremot att Birkalands förbund sköter uppdraget som förmedlande organ för landskapsförbunden i Södra Österbotten, Österbotten, Mellersta Finland och Satakunta. Detta arrangemang gäller endast programperioden Österbottens förbund/birkalands förbund (ERUF) Programperioden innebär för landskapet Österbotten att de tillgängliga strukturfondsmedlen minskar med mer än en tredjedel. I finansieringsramen för Österbottens förbunds ERUF program är minskningen ännu större, cirka 45 %. För att de minskade resurserna ska kunna användas så effektivt som möjligt har Österbottens förbund och Österbottens NTM central preliminärt kommit överens om en arbetsfördelning gällande genomförandet av strukturfondsprojekt. Enligt överenskommelsen sköter NTMcentralen projektfinansiering för programmets prioriterade område 1 Små och medelstora företags konkurrenskraft medan Österbottens förbund sköter projektfinansiering för prioriterat område 2 Produktion och utnyttjande av ny kunskap och kompetens. Av de särskilda målen under prioriterat område 2 har Österbottens förbund prioriterat utveckling av forsknings, kompetens och innovationskluster på basis av regionala styrkor samt utveckling av lösningar med förnybar energi och energieffektiva lösningar. Då ERUF resurserna minskat och Österbottens förbund och NTM central har ingått samarbetsavtal kan Österbottens förbund inte längre under den pågående programperioden finansiera alla utvecklingsåtgärder som förbundet anser vara viktiga. Det är inte heller möjligt att bevilja programenlig maximal stödprocent lika ofta som under förra programperioden. Under den pågående programperioden ska alla projekt som finansieras stöda förverkligandet av Österbottens landskapsstrategi och speciellt de utvecklingsbehov som framkommer i den process för smart specialisering som tillämpas i landskapet. De små och medelstora företagens otillräckliga internationella konkurrenskraft, bristen på systematisk interaktion mellan företag, högskolor och den offentliga sektorn samt utvecklingen av avancerade produktionsmetoder är exempel på utmaningar som lyfts fram. Under programperioden provas ett nytt sätt med temabaserade ansökningsomgångar, temaansökningar. Österbottens förbund söker klart avgränsade projekt, som gärna får innehålla element av experiment och testning. Under den första ansökningsomgången eftersträvas utveckling av sådana Labmiljöer som på ett praktiskt och interaktivt sätt förmedlar den nyaste kunskapen mellan forsknings och utbildningsfältet samt företagen med hjälp av teknik som gör det möjligt. Av ansökningarna ska det framgå, vilka resultat projektet eftersträvar och vem som ansvarar för det fortsatta arbetet när projektet har