AGENDA 21 BOKSLUT SAMMANSTÄLLNING SMEDJEBACKENS KOMMUN Miljö- och byggkontoret
|
|
- Lars-Olof Jonathan Samuelsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 AGENDA 21 BOKSLUT SAMMANSTÄLLNING SMEDJEBACKENS KOMMUN Miljö- och byggkontoret
2 Innehåll Sida De fem hörnstenarna och delmålen i vår Agenda 1 Näringslivsutveckling 2 Landsbygdsutveckling 3 Kommunikationer 4 Boende och livsmiljö 5 Energi 6 Avfall 7 Vatten 9 Skogen 10 Jordbruket och odlingslandskapet 12 Folkhälsa 13 Utbildning 14 Speciella projekt 15 Stollbergsprojektet 16
3 AGENDA 21 BOKSLUT Under 1998 fastställdes Smedjebackens kommuns lokala Agenda 21, som är ett målstyrt dokument för att utveckla kommunen till en uthållig och livskraftig kommun. Smedjebackens lokala Agenda 21 bygger på en pentagon, med fem hörnstenar: att respektera naturens kretslopp att värna social gemenskap, trygghet och hälsa att bevara den biologiska mångfalden att göra alla delaktiga att hitta vägar till genomförandet Delmålen i vår Agenda omfattas av följande verksamheter: # näringslivsutveckling # landsbygdsutveckling # kommunikationer # boende och livsmiljö # energi # avfall # vatten # skogen # jordbruket och odlingslandskapet # folkhälsa # utbildning
4 Att genomföra och följa upp Agenda 21-målen är ett åtagande som kommunfullmäktige fastställt. Och att redovisningen ska ske i ett Agenda 21 bokslut, där det ska redovisas hur väl målen i vår lokala Agenda 21 uppfyllts. 1 NÄRINGSLIVSUTVECKLING 300 nya arbetstillfällen fram till och med år Ett större antal små och medelstora företag i kommunen. Ökad förädling av skogsprodukter och andra råvaror inom kommunen. Miljöcertifiering av samtliga företag med mer än 50 anställda och för hälften av företagen med fler än 5 anställda. Öka turismen. Vad som utförts / hänt Under 1999 har ca 200 nya arbetstillfällen skapats och målsättningen till år 2000 räknar man med ska uppfyllas. BUC arbetar oförtrutet vidare med att få igång ett större antal mindre och medelstora företag i kommunen. Mycket av detta arbete utförs genom att skapa nätverk för företagare. BUC har också initierat utbildning för mindre företag så att miljöcertifiering av dessa ska kunna påbörjas. Detta har resulterat i att man i ca 20 företag startat upp någon form av miljöcertifieringsarbete. Någon mätbar ökning av turismen har man inte kunnat se. Men en enkät har gått ut för att se om möjligheter finns att öka turismen. Den är ännu inte utvärderad. År 2000 Under år 2000 slutfördes EU-projektet BUC, vilket ledde till att deras tidigare verksamhet fick stå på egna ben, Positiva konsekvenser av projektet BUC har varit de nätverk som skapats för företagare. Den utbildning BUC initierade för de mindre företagens miljöcertifiering ska också nämnas som en positiv verksamhet, som kommer att bli bestående. Under hösten år 2000 fick näringslivsarbetet i kommunen en nystart i och med att en
5 näringslivsavdelning åter inrättades. Deras mål och strategi sammanfattades enligt följande: Kommunens näringslivsarbete skall vara offensivt och ha som mål att främja den ekonomiska tillväxten och minska arbetslösheten. Därigenom förstärks den enskildes situation och livskvaliteten i kommunen. Detta bidrar även till ökade kommunala intäkter för kommunen, vilket ger ökade möjligheter att tillhandahålla service mot kommunmedborgarna. 2 Detta ska vi uppnå genom att stärka och utveckla befintliga företag och genom att skapa nya arbetstillfällen i kommunen. Näringslivsutskottet skall också initiera och främja en anpassning av den kommunala verksamheten, så att den på ett bra sätt står i samklang med näringslivets behov av offentlig service. Allt näringslivsarbete ska bedrivas i samverkan med andra lokala, regionala och nationella aktörer så att maximala samverkanseffekter uppstår. Arbetet ska även ske i dialog och i samarbete med befolkningen, berörda politiker, chefer och övrig personal. Under 2001 etablerades flera mindre arbetsplatser i kommunen. Bland annat så etablerade sig företaget Pullman, som tillverkar industridammsugare, i Smedjebacken. Smedjebacken fick därmed ett ytterligare bevis på att den överhettade storstadsarbetsmarknaden kan ge vår kommun fördelar. Pullman, USAB, LOD med flera mindre företag visar den nya väg som näringslivet i Smedjebacken har tagit. Under 2002 skapades 150 nya arbetstillfällen hos såväl privata som offentliga arbetsgivare i Smedjebacken. 10 stycken nya företag har etablerats i kommunen. Ett tiotal företag i kommunen är engagerade i olika miljöcertifieringsprocesser. LANDSBYGDSUTVECKLING De byagrupper som finns utgör en viktig grund för den lokala demokratin. Den lokala demokratin utvecklas för att stimulera goda natur och kulturvärden utanför tätorten. En levande landsbygd är en förutsättning för att den biologiska mångfalden bevaras och utvecklas.
6 Vad som utförts / hänt I nuläget är ca 15 st byagrupper aktiva i olika typer av utvecklingsaktiviteter. Utvecklingsprojekten är av vitt skilda karaktärer, som t ex byggande av bagarstuga i Björsjö, öppna landskap i Hagge. Satsningen SUG i Söderbärke kommer att avslutas under år År 2000 I nu läget är ca 15 st byagrupper aktiva i olika typer av utvecklingsaktiviteter. Utvecklingsprojekten är av vitt skilda karaktärer, som t ex byggande av bagarstugan i Björsjö, öppna landskap i Hagge. I Söderbärke lever SUG i Söderbärke kvar som stöttepelare för bygdens människor. Man håller på att söka EU medel för ytterligare satsningar. I nuläget är ca 15 st byagrupper aktiva i olika typer av utvecklingsaktiviteter, bl a för EUmedel. Utvecklingsprojekten är av vitt skilda karaktärer. Men visar en god aktivitet. Under 2002 har ca 15 byagrupper i kommunen varit aktiva i olika typer av utvecklingsaktiviteter där bland annat EU-medel kunnat nyttjas. Utvecklingsprojekten är av vitt skilda karaktärer, men visar en god aktivitet. Man har också sökt och fått nya EUmedel för för landsbygdsutveckling. KOMMUNIKATIONER Möjligheter att använda tele och data utvecklas för hela kommunen. De pendlingsmöjligheter som idag finns via tåg och buss bibehålls och om möjligt utvecklas. Cykeln används som kommunikationsmedel för alla kortare transporter. Utveckla kommunikationer med andra regioner. Minska behovet av resande genom klok samhällsplanering.
7 Vad som utförts / hänt och år 2000 I alla byskolor har EDSN-anknytningar installerats ( EDSN en digital variant av telefoni ), vilket gör att alla Telias växlar i kommunen har den här tekniken och det finns möjlighet även för privatpersoner att utan orimlig kostnad ansluta sig. Under 1998 öppnades tågförbindelse Ludvika Fagersta Avesta. Detta medförde att Smedjebacksborna fått förbindelse med Stockholm via X2000-tågen. En förbindelse som fungerar mycket bra och är uppskattad av resenärerna. 4 Tåg i Bergslagen sköter förbindelsen med Stockholm. Resandefrekvensen har ytterligare höjts, då restiden hela tiden kortas av förbättrade spår. Vägen till Säter byggs om och renoveras, vilket kommer att underlätta den förbindelsen mycket. En översyn av hela Dalarnas kollektivtrafik har påbörjats inom länet. Tåg i Bergslagen sköter förbindelsen med Stockholm. Resandefrekvensen har ytterligare höjts, då restiden hela tiden kortas av förbättrade spår. Vägen till Säter är nu ombyggd och renoverad. Den var färdigställd hösten 2002 och underlättar förbindelsen Säter - Smedjebacken mycket. BOENDE OCH LIVSMILJÖ All nybyggnation utförs på ett ekologiskt riktigt sätt och anpassat till en lokal tradition vad gäller lokalisering, byggmetoder, material och tekniska system. Vid ombyggnad, renovering eller rivning tas alla möjligheter tillvara för att åstadkomma kretsloppsanpassade lösningar både vad gäller teknisk försörjning och materialhantering. Alla förändringar i den byggda miljön ska innebära en förbättring av antingen det sociala livet eller av stads/landskapsbilden.
8 Vad som utförts / hänt Nybyggnationen är liten i kommunen. Miljö- och byggkontoret försöker påverka utvecklingen genom rådgivning. Detta kan dock utvecklas betydligt mer. Hus på Munkbovägen och i Västansjö har rivits under året. Rivningsplanen ställde krav på återanvändning eller återvinning av 95 % av materialet, vilket klarades av med god marginal. Några påtagliga förändringar av den yttre miljön har inte skett under År 2000 Några påtagliga förändringar av den yttre miljön har inte skett under Den påtagliga förändringen av den yttre miljön, som skett under 2001, är de rivningar som skett i bl a Västansjöområdet. Framför ICA-Pilen och Systembolaget har parkeringar och ett torg färdigställts. I Söderbärke har den lokala aktivitetsgruppen stått för de positiva förändringarna av samhället. Nybyggnationen är liten i kommunen. Miljö- och byggkontoret försöker påverka utvecklingen genom planläggning och rådgivning års stora förändring av miljön i Smedjebacken av Vasagatan från infarten från Moga till Vasatorget. I Söderbärke har den lokala aktivitetsgruppen stått för de positiva förändringar av samhällets miljö. ENERGI Miljöaspekten skall beaktas vid val av olika energilösningar inom kommunen. All uppvärmning av byggnader skall, där det är ekonomiskt möjligt, ske med förnyelsebara energikällor.
9 Luftföroreningarna som orsakats av eldning för uppvärmning av byggnader skall, inom en 10-års period, minskas till hälften av dagens utsläpp. Vad som utförts / hänt Energirådgivning har startats upp igen i kommunen i samarbete med Smedjebacken Energi. I dagsläget finns inte ekonomiskt utrymme för någon uppsökande rådgivning. En utställning i Energibussen har ordnats för allmänheten under året. År 2000 Energirådgivning sker åter i kommunens regi. I dagsläget finns inte ekonomiskt utrymme för någon uppsökande rådgivning. En utställning i Energibussen har ordnats för allmänheten under året. 6 Energirådgivning sker åter igen i kommunal regi. I dagsläget finns ingen möjlighet till någon uppsökande verksamhet. En utställning i Energibussen har ordnats för allmänheten under året. Inom energirådgivningen har också en informationskväll i eldning med biobränslen ordnats. Energirådgivning sker åter igen i kommunens regi. Under 2002 skedde ingen uppsökande rådgivning, då bidrag och personalresurser inte medgav detta. Åren kommer kommunerna att få generösa statsbidrag för att utöva kommunal energirådgivning. Dessa åtgärder medförde att två personal, byggnadsinspektören och miljösamordnaren kunde utbildas till energirådgivare under senhösten AVFALL Källsortering blir det naturliga sättet att hantera avfall. Organiskt hushållsavfall komposteras till 95 % i småhus och till 40 % av flerbostadshusen. I resten av flerbostadshusen sätts avfallskvarnar in i köken för att det organiska avfallet ska kunna rötas vid Bylandets reningsverk.
10 Återanvändningen och återvinningsbara fraktioner sorteras ut till 95 % vid kommunens olika återvinningsstationer. Återvinningsstationerna är lättillgängliga för alla kommuninnevånare. Att genom en aktiv konsumentupplysning och genom medvetandehöjning hos kommuninnevånarna om sambandet konsumtion kretslopp förändra konsumtionsmönstret hos innevånarna. Vad som utförts / hänt I dag har vi en ny miljöbalk och med den är också EU:s avfallsdefinitioner införda i svensk lagstiftning. Kompostering för såväl boende i småhus som i flerbostadshus har vi kontinuerlig information om, för att få ut budskapet till så många människor som möjligt. Vid våra återvinningsstationer ökar insamlat material inte längre. Orsaken till detta fenomen är med stor sannolikhet kommunens minskade befolkningstal, då andelen insamlat material per kommuninnevånare inte minskar i samma omfattning minskade insamlad mängd med 101,6 ton papper/tidningar. Av glas ökade andelen återvunnet material med 29,77 ton och av metall ökade mängden med 3,3 ton. I mängden 7 återvunnen plast kan man inte skilja mellan plast insamlad i verksamheter och plast som kommer från hushåll. Några avfallskvarnar är ännu inte installerade i några flerbostadshus, men i och med att Smedjebackens kommun fick ett lokalt investeringsbidrag för ekologisk omställning kommer avfallskvarnar att installeras inom Bylandets verksamhetsområde. Genom taxeutformningen försöker kommunen och SEAB att driva på en positiv utveckling av avfallshanteringen i Smedjebacken. År 2000 I dag har vi en ny miljöbalk och med den är också EU:s avfallsdefinitioner införda i svensk lagstiftning. Kompostering för såväl boende i småhus som i flerbostadshus har vi kontinuerlig information om, för att få ut budskapet till så många människor som möjligt. Vid våra återvinningsstationer ökar insamlat material inte längre. Orsaken till detta fenomen är med stor sannolikhet kommunens minskade befolkningstal, då andelen insamlat material per kommuninnevånare inte minskar i samma omfattning. Under hösten 2000 påbörjades installation av avfallskvarnar i flerbostadshus, i enlighet med Smedjebackens kommuns lokala investeringsbidrag för ekologisk omställning inom Bylandets verksamhetsområde.
11 Genom taxeutformningen försöker kommunen och SEAB att driva på en positiv utveckling av avfallshanteringen i Smedjebacken. I dag har vi en ny miljöbalk och med den är också EU:s avfallsdefinitioner införda i svensk lagstiftning. Idag komposterar st hushåll i Smedjebacken. Dessa bor företrädesvis i småhus. För att få ut budskapet om hur bra och enkelt det är att kompostera så har vi kontinuerlig information om kompostering. Under hösten 2000 påbörjades installation av avfallskvarnar inom Bylandets verksamhetsområde. Totalt har t o m 2001 ca 550 kvarnar installerats inom ramen för lokala investeringsbidraget för ekologisk omställning. Genom taxeutformningen försöker kommunen och SEAB att driva på en positiv utveckling av avfallshanteringen i Smedjebacken. Idag komposterar st hushåll i Smedjebacken. Dessa bor företrädesvis i småhus. För att få ut budskapet om hur bra och enkelt det är att kompostera, så har vi kontinuerlig information om kompostering. Under hösten 2000 påbörjades installation av avfallskvarnar inom Bylandets verksamhetsområde. Totalt har t o m 2002 ca 550 avfallskvarnar installerats inom ramen för lokala investeringsbidraget för ekologisk omställning. Att få människor att installera 8 avfallskvarnar när bidraget upphört och det finns andra alternativ har visat sig svårt då det är kostsamt för den enskilde. Genom taxeutformningen försöker kommunen och SEAB att driva på en positiv utveckling av avfallshanteringen i Smedjebacken. VATTEN I vatten som är utsatta för försurning genom mänsklig påverkan ska naturliga kemiska och biologiska värden bibehållas eller återställas. Tillförseln av kemikalier och näringsämnen till sjöar och vattendrag begränsas så att de inte påverkar vattensystemen mer än vad ekosystemen tål. Grundvattnet skyddas, så att den kemiska kvalitén och grundvattenbildningen inte påverkas.
12 Spillvatten ska ha sådan sammansättning och genomgå sådan behandling att det, utan att skada, kan återföras i det biologiska kretsloppet. Växt- och djurarter knutna till våtmarker skall kunna fortleva i livskraftiga bestånd och i sin naturliga miljö. Vad som utförts / hänt Kalkning av sjöar och vattendrag utförs enligt ett av länsstyrelsen upprättat program fick kommunen 95 procents bidrag för kalkning, varvid 15 sjöar kalkades. Kommunen fick lokalt investeringsbidrag för att anlägga en våtmark i Vikersvik. En förstudie har gjorts för anläggande av våtmarken, men projektet lades under hösten 1999 åt sidan, då det i sin nuvarande utformning inte gillades av de närboende. Genom miljö- och byggkontorets tillsynsarbete följs utsläpp till vatten, från såväl kommunala reningsverk som från industri, upp. Allt i syfte att minimera negativ påverkan på sjöar, vattendrag och grundvatten. Arbetet med en kommuntäckande vattenplanering har pågått under hela 1998 och Någon form av sammanfattning av vattenplanen kommer att inarbetas i den reviderade översiktsplanen. År 2000 Kalkning av sjöar och vattendrag utförs enligt ett av länsstyrelsen upprättat program fick kommunen l82 procents bidrag för kalkning, varvid 5 sjöar kalkades fick kommunen lokalt investeringsbidrag för att anlägga en våtmark i Vikersvik. En förstudie gjordes för att anlägga en våtmark, men projektet lades under hösten 1999 åt sidan, då det inte gillades av de närboende. Genom miljö- och byggkontorets tillsynsarbete följs utsläpp till vatten, från såväl kommunala reningsverk som från industri, upp. Allt i syfte att minimera negativ påverkan på sjöar, vattendrag och grundvatten. Arbetet med en kommuntäckande vattenplanering har pågått under hela 1998 och Någon form av sammanfattning av vattenplanen kommer att inarbetas i den reviderade översiktsplanen. Kalkning av sjöar och vattendrag utförs enligt ett av länsstyrelsen upprättat program fick kommunen 85 procents bidrag för kalkning, varvid 10 sjöar och vattendrag kalkades. Genom miljö- och byggkontorets tillsynsarbete följs utsläpp till vatten, från såväl kommunala reningsverk som från industri, upp. Allt i syfte att minimera negativ påverkan på sjöar, vattendrag och grundvatten.
13 Någon form av sammanfattande vattenplan kommer att inarbetas i den reviderade översiktsplanen. Kalkning av sjöar och vattendrag utförs enligt ett av länsstyrelsen upprättat program fick kommunen 85 procents bidrag för kalkning, varvid 12 sjöar och vattendrag kalkades. Genom miljö- och byggkontorets tillsynsarbete följs utsläpp till vatten, från såväl kommunala reningsverk som från industri, upp. Allt i syfte att minimera negativ påverkan på sjöar, vattendrag och grundvatten. Övergripande vattenfrågor har inarbetats i förslag till ny översiktsplan. SKOGEN Skogens samtliga ekologiska funktioner skall bibehållas. Hotade arter och deras livsmiljöer i skogsmarken skall bevaras, vilket också innebär att en markanvändning, som kan skada eller riskerar att skada viktiga biotoper, inte skall förekomma. Viktiga områden för undervisning, forskning och miljöövervakning i skogsmiljö skall säkerställas för dessa ändamål. Viktiga exempel på olika skogsnaturtyper i tätortsnära områden skall säkerställas. 10 Ett ståndortsanpassat skogsbruk skall omfatta alla typer av marker. Vad som utförts / hänt Det är skogsvårdsstyrelsens ansvarsområde att följa upp skogsskötseln och komma med information till enskilda skogsägare. Kommunen kan dock ha ett gott samarbete med skogsvårdsstyrelsen för att få en bättre insyn i skogsskötseln. När det gäller kommunens egna skogar har avverkningsplaner upprättats, vilka följs så vitt vi kan bedöma. Under 1999 har kommunfullmäktige beslutat om Söppenmyrens naturreservat. Avsikten med reservatet är att bevara ett tätortsnära värdefullt naturområde.
14 År 2000 Det är skogsvårdsstyrelsens ansvarsområde att följa upp skogsskötseln och komma med information till enskilda skogsägare. Kommunen kan dock ha ett gott samarbete med skogsvårdsstyrelsen för att få en bättre insyn i skogsskötseln. När det gäller kommunens egna skogar har avverkningsplaner upprättats, vilka följs så vitt vi kan bedöma. Under 2000 bildades ett naturreservat i Hemshyttan. Det är skogsvårdsstyrelsens ansvarsområde att följa upp skogsskötseln och komma med information till enskilda skogsägare. Kommunen kan dock ha ett gott samarbete med skogsvårdsstyrelsen för att få en bättre insyn i skogsskötseln. När det gäller kommunens egna skogar har avverkningsplaner upprättats, vilka följs så vitt vi kan bedöma. Under 2001 bildades inga nya naturreservat. Arbetet med att bilda naturreservatet Oppsveten har inletts. Under 2002 bildades inga nya naturreservat. Arbetet med att bilda naturreservatet Oppsveten har pågått under 2002, men reservatet kommer att fastställas först under år JORDBRUKET OCH ODLINGSLANDSKAPET Ett varierat jordbrukslandskap med olika naturtyper, vegetationstyper och arter bibehålls. Möjliggöra att kommunens självförsörjningsgrad, dvs konsumtion av lokalt producerade livsmedel, kan ökas markant inom en 10-årsperiod. 50 % av den brukade marken odlas ekologiskt år 2008.
15 De delar av det äldre odlingslandskapet, med dess biotop- och artrikedom som återstår, bevaras. Allt slam från kommunens reningsverk kommer till användning i jordbruket. Vad som utförts / hänt Kommunen försöker att stimulera till att olika typer av jordbruksmark bibehålls. Denna uppgift är dock inte helt enkel utan kan härröras även till områdena näringslivsutveckling och landsbygdsutveckling. Att få ett slam som kan användas i jordbruket arbetar man fortfarande med. Det är ännu inte godkänt att sprida slam från Bylandets reningsverk. Kommunen har via samhall förmedlat betesdjur för att hålla delar av landskapet öppet. Dessa djur har framför allt betat på kommunal mark. År 2000 Kommunen försöker att stimulera till att olika typer av jordbruksmark bibehålls. Denna uppgift är dock inte helt enkel utan kan härröras även till områdena näringslivsutveckling och landsbygdsutveckling. Att få ett slam som kan användas i jordbruket arbetar man fortfarande med. Det är ännu inte godkänt att sprida slam från Bylandets reningsverk. Kommunen har via samhall förmedlat betesdjur för att hålla delar av landskapet öppet. Dessa djur har framför allt betat på kommunal mark. 27,8 % av Smedjebackens åkerareal fick ekologiskt EU-stöd under 2001, så det finns hopp om att nå målet för ekologiskt brukad mark. Att få ett slam som kan användas i jordbruket arbetar man fortfarande med. Det är ännu inte godkänt att sprida slam från Bylandets reningsverk. Kommunen har via Samhall förmedlat betesdjur för att hålla delar av landskapet öppet. Dessa djur har framför allt betat på kommunal mark. 12 Kommunen har bildat Komhall vilka håller betesdjur för att hålla delar av landskapet öppet. Dessa djur har framför allt betat på kommunal mark. FOLKHÄLSA
16 Långsiktiga mål Att förskolan och skolan arbetar enligt Folkhälsoinstitutets häldosfrämjande skola och Skolverkets miljöskola. Att Smedjebacken blir en säker och trygg kommun att leva och verka i. Att politiska beslut föregås av konsekvensbeskrivningar. Vad som utförts / hänt Folkhälsoarbetet är en ständig informationskamp. Det lokala hälsorådet hade under hösten 1998 planerat för ett välfärdsseminarium, ett seminarium som genomfördes först i januari Efter många turer startades arbetet upp med att revidera folkhälsopolitiska programmet för Smedjebackens kommun under hösten Arbetet leds av en politikergrupp med representanter från kommunens samtliga nämnder samt hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Inom folkhälsoarbetet är det viktigt att många skiftande aktörer deltar och det är många olika aktörer som deltar i Smedjebackens folkhälsoarbete. År 2000 Under 2000 har det folkhälsopolitiska programmet färdigställts och kunde fastställas av fullmäktige i november. Inom folkhälsoarbetet är det viktigt att många skiftande aktörer deltar och det är många olika aktörer som deltar i Smedjebackens folkhälsoarbete. Någon speciell aktivitet inom folkhälsoarbetet lyftes inte fram under Under 2002 har förslag till nationella folkhälsomålen presenterats. Detta har inte inneburit några förändringar ännu när det gäller kommunens arbete med folkhälsofrågor. 13 UTBILDNING Alla kommuninnevånare ska förstå innebörden av en hållbar utveckling och aktivt kunna delta i den demokratiska processen.
17 Alla barn och ungdomar i kommunen ska ha möjlighet att växa upp till kunniga, initiativrika, harmoniska, demokratiska och solidariska vuxna människor. Smedjebackens kommun ska bli en lärande kommun, där varje individ funnit sin väg till ett livslångt lärande. Vad som utförts / hänt Att alla kommuninnevånare ska förstå innebörden av en hållbar utveckling och att så många som möjligt av kommuninnevånarna deltar i den demokratiska processen, försöker alla kommunala förvaltningar och nämnder att arbeta aktivt med. Detta arbete måste ständigt fortgå för att utvecklingen ska ske i positiv riktning. I slutet av 1999 lades förslaget till skolplan för Smedjebackens kommun ut på hemsidan. Detta för att så många som möjligt av kommuninnevånarna ska få göra sin röst hörd om utbildningen i kommunen. År 2000 I slutet av 1999 lades förslaget till skolplan för Smedjebackens kommun ut på hemsidan. Detta för att så många som möjligt av kommuninnevånarna ska få göra sin röst hörd om utbildning i kommunen. Planen fastställdes under Inom skolans värld har hela år 2000 varit en stor turbulens, bl a på grund av kommunens minskade innevånarantal och därmed minskat antal barn och minskade skatteintäkter. Skolan i Smedjebacken har en fastställd skolplan för åren Inom skolans värld var även 2001 ett turbulent år, bl a på grund av kommunens minskande innevånarantal och minskande skatteintäkter. Under året har därför förts en livlig debatt kring antalet verksamma skolor och eventuella friskolor. Inom skolans värld var även 2002 ett turbulent år, då kommunens minskade innevånarantal och minskade skatteintäkter påverkade debatten kring skolverksamheten i Smedjebacken och kring antalet verksamma skolor och friskolor. Hösten 2002 startades friskolor i Gubbo och Jobsbo. 14 SPECIELLA PROJEKT MILJÖSTYRNING I KOMMUNENS VERKSAMHET
18 Detta är ett projekt som löper åren Den 24 mars 1998 antog kommunfullmäktige en miljöpolicy som varit ute på remiss under hösten 1997 och resultatet av det första årets arbete är över förväntan. Nu har i stort sett samtliga av kommunens verksamheter haft introduktionsutbildningar och miljömål satts upp. Planberedningsgruppen är projektets politiska styrgrupp och en projektledningsgrupp med en representant från varje förvaltning och bolag finns. Idag finns en tjänst omfattande 0,75 %, som hjälper förvaltningarna med det praktiska arbetet. Miljösamordnare har successivt utsetts för olika verksamheter. En viktig del i arbetet har varit samarbetet med andra kommuner inom ramen för kommunförbundets projekt EMAS och kommunerna. Under våren 1998 hölls ett seminarium i Smedjebacken, som samlade drygt 30 deltagare från Kalmar, Kungsör, Västerås, Malmö och Smedjebacken. I december 1998 certifierades Fridhems förskola enligt ISO och i september 1999 EMAS-registrerades den. Fridhems förskola är därmed den första miljöcertifierade förskolan i världen. Sedan arbetet med att skapa en eller flera miljöskolor inletts, har Vads skola nu under början av 2003 blivit en miljöskola. LOKALA INVESTERINGSBIDRAG FÖR EKOLOGISK OMSTÄLLNING Under ledning av miljö- och byggkontoret utarbetades en intresseanmälan om lokala investeringsbidrag för ekologisk omställning. Intresseanmälan resulterade i att kommunen fick delta i ett dialogsamtal med miljödepartementet. Efter detta samtal färdigställdes den formella ansökan, som lämnades in till departementet i november I april 1999 erhöll kommunen kronor i bidrag för följande åtgärder: 1. Återanvändning av slaggprodukter från Fundia Special Bar AB till vägmaterial 2. Biogasframställning genom samrötning av slam från avloppsreningsverk och organiskt avfall 3. Utbyggnad av fjärrvärme i centrala Smedjebacken 4. Utbyggnad av Vikersviks våtmarksanläggning 5. Bostadsprojekt Malmen Under 1999 lades mycket arbete ner för att starta upp de olika projekten. Kommunens ekonomi har under perioden inte medgivit några större investeringar. Efter första årets projekttid lades därför två av projekten i malpåse, nämligen: Utbyggnad av Vikersviks våtmarksanläggning. Bostadsprojekt Malmen i de delar som rör tillvaratagande av värme, avfallskvarnar och informationsprogram. De tre åtgärder som blivit utförda slutredovisades till Naturvårdsverket under
UTKAST MILJÖKONSEKVENSER
1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad
Läs merLokala miljömål för Tranemo kommun
Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska
Läs merEtt rikt växt- och djurliv
Ett rikt växt och djurliv Agenda 21:s mål Senast till år 2010 har förutsättningar skapats för att bibehålla eller öka antalet djur och växtarter med livskraftig förekomst i jordbruks och skogslandskapet
Läs merNaturvårdsprogram för Färgelanda kommun
Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas
Läs merHur mår miljön i Västerbottens län?
Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken
Läs merSundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö
SUNDSVAL LS KOMMUN Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö Boende Makt Avfall Transporter Natur Produktion Hälsa Energi Kunskap Konsumtion Vägvisare för miljö och utveckling för de kommande 25 åren.
Läs merGötene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010
Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens
Läs merLektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?
Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken
Läs merNaturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16
Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats
Läs merVad alla bör veta om miljöbalken! Källa: Miljöbalksutbildningen
Vad alla bör veta om miljöbalken! Källa: Miljöbalksutbildningen INNEHÅLL 1. Miljöbalkens historia 2. Miljöbalkens syfte och mål 3. Balkens fem grundstenar 4. Balkens struktur 5. När gäller miljöbalken?
Läs merSvenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv
7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna
Läs merMiljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24
Miljöprogram 2030 Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Vänersborgs kommun - attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet Vi har en vision om att Vänersborgs kommun ska vara attraktiv och
Läs merNaturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014
Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Hällefors kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Hällefors kommun antogs i komunfullmäktige 2010-11-16. I denna kortversion
Läs merUppföljning av åtgärder för förvaltningar/ kommunala bolag i Lokal Agenda 21 för Eslövs kommun Handlingsprogram
Uppföljning av åtgärder för förvaltningar/ kommunala i Lokal Agenda 21 för Eslövs kommun Handlingsprogram Bakgrund Kommunfullmäktige antog den 24 november 1997 handlingsprogrammet för Eslövs kommuns lokala
Läs merMiljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan
Bilaga 11 1(8) Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan När en plan eller ett program upprättas, vars genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska enligt miljöbalken (1998:808)
Läs merSTRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun
STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun
Läs merENABYGDENS MILJÖMÅL 2010-2015
Enabygdens miljömål Siktar mot framtiden ENABYGDENS MILJÖMÅL 2010-2015 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2009-11-17 Enabygdens Miljömål 2010-2015 Enköpings kommun ska vara en föregångare inom miljöområdet.
Läs merMÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.
Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor
Läs merMiljöprogram för Högsby kommun
Miljöprogram för Högsby kommun 2 Inledning 2008-12-19 antog Kommunfullmäktige ett lokalt miljöprogram, för Högsby kommun, med koppling till de nationella miljökvalitetsmålen. Detta dokument är en sammanställning
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA REMISSYTTRANDE Länsstyrelsen i Västmanlands län Samrådssvar dnr: 537-5058-14 Vattenmyndighetens kansli 721 86 Västerås Yttrande över förslag till förvaltningsplan,
Läs merFörord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete
Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning
Läs merNÄRODLAD POLITIK FÖR ORUST FRAMTID! HANDLINGSPROGRAM 2014-2018
NÄRODLAD POLITIK FÖR ORUST FRAMTID! HANDLINGSPROGRAM 2014-2018 Grunden för Centerpartiets politik är alla människors lika rätt och värde oavsett ursprung. Alla människor ska ha goda möjligheter att förverkliga
Läs merGenerationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR
Generationsmål Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför
Läs merMiljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande
Miljöbokslut 22 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration
Läs merMILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER
52(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER Ett genomförande av de möjligheter till utveckling som den fördjupade översiktsplanen medger ger olika konsekvenser i samhället. I följande
Läs merMål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun
Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och
Läs mer61 Norrström - Sagåns avrinningsområde
61 Norrström - Sagåns avrinningsområde Sammanfattning Sagåns avrinningsområde, som tillhör Norrströms huvudavrinningsområde, ligger i Enköpings och Heby kommun i Uppsala län samt Sala och Västerås kommun
Läs mer12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik
12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika
Läs merVATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD
MULLSJÖ KOMMUN 109 VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD Tidan i närheten av Näs, Bjurbäck. HUR SER DET UT? Mullsjö kommun är rik på sjöar och vattendrag. De största sjöarna i kommunen är Stråken, Nässjön, Brängen,
Läs merOmslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.
Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,
Läs merErfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014
Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014 Foto: Mats Blomberg. Kometprogrammet Vad är det? Kronobergs län har under perioden 2010 till 2014 varit ett av fem försöksområden i projektet Kometprogrammet
Läs merBilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen
Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen 2 (20) 3 (20) Innehåll 1. SÖRAB-REGIONEN... 5 1.1. Administrativa uppgifter... 5 1.2. SÖRAB-regionens befolkning och struktur... 5 1.3. Avfall som SÖRAB-regionen
Läs merAVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA. Lunds kommun 2016-2020
AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA Lunds kommun 2016-2020 FÖRORD... 3 AVFALLSPLANERING ÄR ETT GEMENSAMT ARBETE... 4 AVFALLSPLANENS FOKUSOMRÅDEN OCH MÅL TILL ÅR 2020... 5 FOKUSOMRÅDE 1 HÅLLBAR KONSUMTION FÖR MINSKADE
Läs merETT HÅLLBART VÄRMDÖ ÖVERSIKTSPLAN VÄRMDÖ KOMMUN 2009-2012 TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET BILAGA TILL ÖVERSIKTSPLANEN 2010 2030
ETT HÅLLBART ÖVERSIKTSPLAN VÄRMDÖ KOMMUN 2009-2012 VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET BILAGA TILL ÖVERSIKTSPLANEN 2010 2030 ÖVERSIKTSPLAN FÖR VÄRMDÖ KOMMUN 2009-2012 Värmdö kommun Skogsbovägen 9-11 134
Läs merOxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001
Dagvattenpolicy Gemensamma riktlinjer för hantering av Dagvatten I tätort september 2001 Upplands Väsby kommun Sigtuna kommun Vallentuna kommun Täby kommun Sollentuna kommun Tätortens Dagvatten Förslag
Läs merMåldokument för Ulricehamns kommuns avfallsstrategi
Måldokument för Ulricehamns kommuns avfallsstrategi Illustration gjord av Eva Jonsson Kommunfullmäktiges beredning för samhällsutveckling Innehåll Inledning... 3 Framtidsscenario... 4 Ulricehamn 2019...
Läs merAVFALLSPLAN Beslutad av kommunfullmäktige 2007-06-18 KF 53 2007
AVFALLSPLAN Beslutad av kommunfullmäktige 2007-06-18 KF 53 2007 Förord Avfallshanteringen i Sverige har under senare år genomgått kraftiga förändringar inom en rad områden. På initiativ av samarbetsorganet
Läs merVår miljö din framtid! Centralsjukhuset Kristianstad
Vår miljö din framtid! Centralsjukhuset Kristianstad Vår miljö din framtid! Driften av ett sjukhus påverkar den yttre miljön på många sätt. Det innebär att resurser förbrukas, den förorsakar utsläpp av
Läs merLåt dina miljötankar bli verklighet
Låt dina miljötankar bli verklighet En mångfald av miljöprojekt Man behöver inte bli smutsig om fingrarna eller gå ut och köpa nya gummistövlar för att driva ett miljöprojekt. Det går precis lika bra att
Läs merHÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE
KF-bilaga 16/2005 HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Miljöpolicy och miljöprogram för Höganäs kommun Antagna av kommunfullmäktige 2005-04-28 Innehåll 1. Höganäs och en hållbar utveckling 3 Hållbar utveckling
Läs merBilaga 4 Lagstiftning och miljömål
Laxå november 2012 Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lagstiftning ---------------------------------------------------------------------------------------2 EU -----------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merLEADER Göteborgs Insjörike
LEADER Göteborgs Insjörike PROJEKTPLAN Bilaga Diarienummer: (ifylls av kansliet) Obs! Börja med att fylla i dokumentet på skärmen och spara det i din dator. Maila sedan in din ansökan. 1. Allmänna uppgifter
Läs merVattenrådets arbete. Samrådsmaterialet. Engagemang och målkonflikter
Vattenrådet Nyköpingsån och Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbunds samrådsyttrande gällande vattenmyndigheten i Norra Östersjöns förslag till åtgärdsprogram mm, dr nr 537-5346-2014 Vattenrådets arbete Nyköpingsåarnas
Läs merYttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021
Kommunstyrelsen 2015-05-05 1 (7) Kommunledningskontoret Miljö och samhällsbyggnad KSKF/2014:466 Lars-Erik Dahlin 016-710 12 47 Kommunstyrelsen Yttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan,
Läs merRovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län 1
Rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län 1 Bakgrund till rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län Denna policy ska ses som ett stöd för föreningens medlemmar vid arbete med
Läs merArjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion
Arjeplogs framtid - en uppmaning till gemensamma krafttag Populärversion Förord Utvecklingen i Arjeplog präglas av två, relativt motstående, tendenser. Dels utvecklas delar av näringslivet, främst biltestverksamheten
Läs merBesöksmål Åsgarn - förstudie
Besöksmål Åsgarn - förstudie Iordningställande av nedfart till sjön Åsgarn i Kolarbo by. Projektägare: Folkärna norra bygdegårdsförening, upa Projektledare: Leif Öster Kommun: Avesta Dnr: 73 Jnr: 2010
Läs merDen hållbara staden Skolan har här en viktig uppgift
Den hållbara staden I den hållbara staden krävs det att människorna förstår hur de försörjs, vart restprodukterna tar vägen och naturen runt om dem fungerar. Skolan har här en viktig uppgift Karaktärsdrag
Läs merFolkhälsa och miljö. Mål - miljö. Mål - folkhälsa
Folkhälsa och miljö Mål - folkhälsa Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget att folkhälsan förbättras för de grupper i befolkningen
Läs merAVFALLSPLAN INNEHÅLLSFÖRTECKNING:
1(15) INNEHÅLLSFÖRTECKNING: AVFALLSPLAN 1. Inledning...3 2. Sammanfattning...4 3. Bakgrund och förutsättningar...5 3.1 Internationella mål... 5 3.2 Nationella och regionala mål... 5 3.3 Lagar och förordningar...
Läs merLokala miljömål 2016-2021. Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021
Lokala miljömål 2016-2021 Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021 Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef Fastställt Kommunfullmäktige Dokumentet
Läs merVAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN
VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSBYGDSPOLITIK...5 Jobben ska komma i hela Sverige...6 Utbildning och boende...9 Vägar, järnvägar,
Läs merMinutes of meeting VUH Besöksmöte no 01, 2013 1 (5) Erika Bodehed, BF53910, +46 31-3233161,GC4 14 may 2013
Besöksmöte no 01, 2013 1 (5) Tid: Tisdagen den 14 maj 2013 Plats: VLH30 1 Besöksmöte Projekt: Avfallsprojektet i Sierra Leone, projekt nr 270 VUH har sponsrat med ett bidrag om 50 000 sek. Godkänt på styrelsemöte
Läs merDEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning)
DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning) Avfall Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig
Läs merGemensam handlingsplan 2013
handlingsplan 2013 Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle 1 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 3 3. Organisation och ansvarsområden... 6 3.1. Kontaktmannagruppen...
Läs merBilaga 1 1(6) till Avfallsplan 2010-2017. Boendeform 2008 Flerbostadshus 6466 Småhus 6056 Fritidshus 1658 Figur 1. Boendeformer och antal fritidshus
Bilaga 1 1(6) till Avfallsplan 2010-2017 Nuläges beskrivning Kommunens struktur. Kristinehamns kommun ligger vid nordöstra delen av Vänern, med en flera mil lång strandlinje, och omfattar även skärgårdsområden.
Läs merKronoberg inför 2010. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010
Kronoberg inför 2010 s valprogram 2006 2010 Vision: I Kronobergs län skapar vi det goda livet! Vi tar tillvara det vi är bra och unika på. Känslan av det goda livet lever och sprids långt utanför våra
Läs merMål för Riksdagsförvaltningens miljöarbete 2012-2015
Mål för Riksdagsförvaltningens miljöarbete 2012-2015 Bakgrund Utgångspunkterna för Riksdagsförvaltningens miljömål är Riksdagsförvaltningens betydande miljöaspekter samt de nationella miljökvalitetsmålen
Läs merVattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?
www.logiken.se Omslagsbild: Skäfthulsjön, foto: Jennie Malm Vattenöversikt Hur mår vattnet i Lerums kommun? Lerums kommun Miljöenheten I 443 80 Lerum I Tel: 0302-52 10 00 I E-post: lerums.kommun@lerum.se
Läs merPotentialbedömningar förnybar energi Synergier och konfliktområden
Miljömålsdialog energi målkonflikter och miljöpåverkan Potentialbedömningar förnybar energi Synergier och konfliktområden Falun 2012 05 11 Håkan Sternberg, HSAE-konsult Potentialbedömningar förnybar energi
Läs merMiljöredovisning utdrag ur Årsredovisning 2007
Miljöredovisning utdrag ur Årsredovisning 2007 1/5 MILJÖREDOVISNING FÖR ÅR 2007 Beskrivning av miljöledningssystemet Miljöledningssystem enligt standarden ISO 14 001:2004 ska vidareutvecklas inom Lasarettet
Läs merVattnets betydelse i samhället
9 Vattnets betydelse i samhället Vatten är vårt viktigaste livsmedel och är grundläggande för allt liv, men vatten utnyttjas samtidigt för olika ändamål. Det fungerar t.ex. som mottagare av utsläpp från
Läs merAreella näringar 191
Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om
Läs merAvfallsplan för Upplands-Bro kommun 2007 2012
Avfallsplan för Upplands-Bro kommun 2007 2012 Det lilla barnets fundering är något som angår oss alla. Hur vi tar hand om vårt avfall är en avgörande fråga när det gäller vår miljö. Upplands-Bro kommun
Läs merFördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014
Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014 "Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden." 18 november 2014 HUT
Läs merLäge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder
Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset
Läs merMarknaden för fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar
Bilaga 1 Marknaden för fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar Inledning I detta dokument beskrivs marknaden för fastighetsnära insamling av producentansvarsfraktionerna tidningar och förpackningar,
Läs merGRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT
GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD
Läs merSynpunkter: Mål för rovdjuren SOU 2012:22 Diarienummer: M2012/982/Nm Sista svarsdatum för remissvaren är den 6 juli 2012.
YTTRANDE 2012-07-05 1 (5) Regeringen Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM c/o Redovisningshuset Sundsesplanaden 2 registrator@environment.ministry.se S-824 30 HUDIKSVALL magnus.bergström@environment.ministry.se
Läs merPROTOKOLL 2015-05-20. Svar på motion 2014:05 från Germund Sjövall (MP) om Knivstas framtida hantering av spillvatten KS-2014/578
Kommunstyrelsens arbetsutskott 72 Utdrag ur PROTOKOLL 2015-05-20 Svar på motion 2014:05 från Germund Sjövall (MP) om Knivstas framtida hantering av spillvatten KS-2014/578 Arbetsutskottets förslag till
Läs merMål för Grästorps kommuns miljöarbete
Grästorps kommun Kommunfullmäktige POLICY 2015-05-12 Dnr 244/2014 Mål för Grästorps kommuns miljöarbete Antaget av Kommunfullmäktige 2015-06-15 41 1(10) Innehållsförteckning 1. Inledning och bakgrund...
Läs merMiljöbokslut 2003. Miljöåtgärder år 2003
Miljöbokslut 2003 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration
Läs merNaturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram
Åtgärdsprogram Med detta kapitel avser vi att, utifrån gällande lagstiftning, ge främst vattenmyndigheterna vägledning i utarbetandet av åtgärdsprogram för vatten Syftet är också att ge information till
Läs mer2009-12-17 AVFALLSPLAN 2010-2017 FÖR KRISTINEHAMNS KOMMUN. Beslutad vid kommunfullmäktige sammanträde 2009-12-17, 106
2009-12-17 AVFALLSPLAN 2010-2017 FÖR KRISTINEHAMNS KOMMUN Beslutad vid kommunfullmäktige sammanträde 2009-12-17, 106 2009-12-17 2 (14) Inledning Alla kommuner i Sverige är skyldiga att ha en renhållningsordning.
Läs merHandläggare: Annika Ljungqvist Kärneryd Region Ytterstad/Innerstad Miljöstrategiska enheten Tel: 508 261 06 annika.ljungqvistkarneryd@gfk.stockholm.
GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET Handläggare: Annika Ljungqvist Kärneryd Region Ytterstad/Innerstad Miljöstrategiska enheten Tel: 508 261 06 annika.ljungqvistkarneryd@gfk.stockholm.se Dnr 04-140-562:7 samt
Läs merVi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura 2000- område!
Vi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura 2000- område! Stiftelsen Skogssällskapet lockar i annonser (se bl.a. GP 12 och 14 september) till köp av
Läs merTrygghetsaspekter i din kommun visar på förbättrade resultat. Din delaktighet och kommunens information är ett förbättringsområde.
I Kommunens Kvalitet i Korthet redovisas resultat inom några viktiga områden som är intressanta för invånarna. Resultaten har ambitionen att beskriva kvalitet och effektivitet i jämförelse med andra kommuner.
Läs merKAP. 5: SAMMANFATTNING OCH PROGRAM FÖR PLANERING AV EN FRAMTIDA MARKANVÄNDNING
Kap.5: Sammanfattning och program för planering av en framtida markanvändning KAP. 5: SAMMANFATTNING OCH PROGRAM FÖR PLANERING AV EN FRAMTIDA MARKANVÄNDNING 51 Vägval Myttinge - förslag till framtida användning
Läs merMiljöpolicy 2008-2010. Policy. Hälsa Sjukvård Tandvård
Hälsa Sjukvård Tandvård Policy Miljöpolicy 2008-2010 Att ta hänsyn till miljön är viktigt, för att medverka till en långsiktig, hållbar utveckling. I denna miljöpolicy anges inriktningen för miljöarbetet
Läs merEnergi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014
Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2009-09-07 Detta är en populärversion av den första kombinerade energi- och klimatstrategin för Västerviks kommun.
Läs merVÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR
VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser
Läs merMiljöprogram för Malmö stad 2009 2020
Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Vi antar utmaningen: 2020 är Malmö världsbäst på hållbar stadsutveckling Malmö har bakom sig mer än ett årtionde av stora och framsynta satsningar på klimat- och miljöområdet.
Läs merLärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen?
Lärarhandledning Lilla Kotts djuräventyr. Från förskolan till årskurs 3 Inledning Lilla Kotts djuräventyr är en lektion som bygger på att barnen ska lära sig mer om djur och natur. Här får barnen träffa
Läs merAntagen: 2015-XX-XX. Avfallsföreskrifter. för Karlskoga kommun. Karlskoga kommun
Antagen: 2015-XX-XX Avfallsföreskrifter för Innehåll Samråd vid framtagandet av avfallsplanen... 2 Inledande bestämmelser... 2 Tillämpliga föreskrifter... 2 Definitioner... 2 Ansvar för renhållning, information
Läs merMiljö och stadsbyggnad. Vi skapar god livskvalitet
Miljö och stadsbyggnad I Uddevalla är vi: Öppna - vi bjuder in till dialog och vill förnyas Orädda - vi har mod att ta risker och prövar gärna nya idéer Energiska - vi har kraft att driva igenom det vi
Läs merAneby kommuns delmål
Aneby kommuns delmål De lokala miljömålen är en anpassning av de nationella och regionala miljömålen (SMAJL) till Anebys lokala förutsättningar. Målen har utarbetats i samverkan mellan de tekniska förvaltningarna
Läs merBildande av naturreservatet Bjurforsbäcken
FÖRSLAG TILL BESLUT 1 (6) Datum Vår beteckning 2009-06-02 2009-001066 Handläggare: Peter Klintberg Tel: 0226-645047 E-post: peter.klintberg@avesta.se Er beteckning Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken
Läs merVåra vägval för Dalarnas väg in i framtiden
Våra vägval för Dalarnas väg in i framtiden Det är dags att välja för de närmaste åren. Våra prioriteringar är tydliga: Jobben är viktigast. Sedan skolan och välfärden. Mindre klasser och fungerande vård
Läs merHÅLLBAR TILLVÄXT. Miljöarbete i Uddevalla kommun
HÅLLBAR TILLVÄXT Miljöarbete i Uddevalla kommun Visste du? Uddevalla kommun är sedan 2010 diplomerad Fairtrade City. Detta betyder bland annat att vi engagerar oss för etisk konsumtion och lever upp till
Läs meratt det t.ex. ofta är billigare att handla nya produkter än att reparera produkten och därmed återanvända och återvinna resurser. Handel och globala
Kommittédirektiv Styrmedel för att förebygga uppkomst av avfall i syfte att främja en cirkulär ekonomi Dir. 2016:3 Beslut vid regeringssammanträde den 14 januari 2016 Sammanfattning En särskild utredare
Läs mer3. Bara naturlig försurning
3. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten
Läs merREMISSYTTRANDE FÖRSLAG TILL NYA ETAPPMÅL. 1. Förslag till etappmål för ökad förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av avfall
2014-06-25 1 (9) Till: Miljödepartementet 103 33 Stockholm Ansvarig tjänsteman: Magnus Ulaner Miljö- och hållbarhetschef HSB Riksförbund 010-442 03 51 magnus.ulaner@hsb.se REMISSYTTRANDE FÖRSLAG TILL NYA
Läs merMiljöbokslut. Foto: Daniel Helsing
Miljöbokslut 2015 Foto: Daniel Helsing Innehåll Inledning... 3... 3 Vad innehåller miljöbokslutet?... 3 Miljömålen... 3 Begränsad klimatpåverkan... 4 Frisk luft... 5 Bara naturlig försurning... 6 Giftfri
Läs merDet här är Centerpartiets Örnsköldsvik. Ännu lite tryggare Absolut mera grönt Och väldigt mycket öppnare
Det här är Centerpartiets Örnsköldsvik Ännu lite tryggare Absolut mera grönt Och väldigt mycket öppnare Centerpartiet är redan ett parti att räkna med i Örnsköldsvik. Vi har inte den formella makten, däremot
Läs merEMMABODA I VÅRA HJÄRTAN EMMABODA FIXAR FIBER!
EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN EMMABODA FIXAR FIBER! VARFÖR SKA DU SKAFFA FIBER? I Emmaboda kommun ska det i princip vara möjligt att få tillgång till bredbandskapacitet och tjänster på lika villkor, oavsett
Läs merBevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken
Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:
Läs merVi växer för en hållbar framtid!
Datum 2015-04-20 Vision Vi växer för en hållbar framtid! Politisk viljeinriktning Hållbarhet och tillväxt Vi i vill verka för en hållbar tillväxt. Vi vill skapa goda förutsättningar för ett hållbart samhälle,
Läs merLokal arbetsplan läsår 2015/2016
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Hea Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Läs merTILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING
TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING EKONOMI OCH EKOLOGI Varor som vi köper och konsumerar är huvudsakligen tillverkade av råvaror som kommer från våra naturresurser. Ökad konsumtion medför bland annat ökad
Läs merLektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?
Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?
Läs mer