Lokal utvecklingsstrategi för leaderområde URnära

Transkript

1 Lokal utvecklingsstrategi för leaderområde URnära Sammanfattning Sex kommuner EN hållbar landsbygd! Bilaga 1 URnära vill förstärka Umeåregionen som en i alla avseenden hållbar boende- och besöksregion. Vägen dit går via stöd från gamla och nya nätverk, utvecklingsinsatser i föreningar och företag, stimulans till entreprenörskap och företagande, integrering och inkludering av nya grupper. Det blir möjligt genom samarbete mellan offentlig, privat och ideell sektor. Det förverkligas genom URnäras mål och kan uttryckas som i Brundtlandrapporten 1 : En hållbar utveckling innebär att dagens generation kan tillgodose sina behov utan att äventyra för kommande generationer att tillgodose sina. URnäras mål är att Umeåregionen 2020 ska vara den mest hållbara regionen i Sverige. Detta ska bli verklighet genom utvecklingsinsatser inom lokalt ledd utveckling för social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. URnära lägger störst vikt vid den sociala hållbarheten. Utan social sammanhållning, sociala nätverk och människor med genuin social tillhörighet skulle det vara svårt att uppnå både ekologiskt och ekonomiskt hållbara mål. Därför ska jämställdhet, integration och inkludering genomsyra alla insatser som genomförs inom URnära. Accelererande klimatförändringar orsakade av individer, samhällen och länder är ett allvarligt hot mot vår globala miljö. URnära ska verka för att lokalt ledd utveckling i Umeåregionen blir ett bidrag till en bättre värld genom de insatser som genomförs inom ramen för ekologisk hållbarnet. En livskraftig och hållbar ekonomi är en förutsättning för att företag ska överleva och en drivkraft för utveckling. Hållbar ekonomi innebär att spara på egna resurser och att undvika negativ miljöpåverkan samt att utveckla varor och tjänster som kan möta framtidens miljöutmaningar. Innehållsförteckning Sammanfattning Syftet med den lokala utvecklingsstrategin Strategins bidrag till EU:s och Sveriges mål Strategins framtagning Utvecklingsområdet Områdesbeskrivning Behov och utvecklingsmöjligheter På vilket sätt är strategin innovativ? Vision Insatsområden, mål och urvalskriterier Övergripande mål för området Insatsområden Handlingsplan Urvalsprocess FN: World Commission on Environment and Development [1987]

2 Utvecklingsstrategi för leaderområde URnära (30) 7.5 Mål och urvalskriterier Organisation Administrativ kapacitet och kansliets arbete (drift) Partnerskapet och föreningen LAG den lokala aktionsgruppen Samverkan mellan fonder och med andra aktörer Samverkan mellan fonder Avstämning med andra aktörer med utvecklingsansvar Jämställdhet och icke-diskriminering Kommunikation Uppföljning och revidering Bilagor...23 Bilaga 1: SWOT-analys...23 Bilaga 2: Omvärldsanalys...26 Bilaga 3: Motivering...28 Bilaga 4: Excel-fil...29 Bilaga 5: Eventuella övriga bilagor...30

3 Utvecklingsstrategi för leaderområde URnära (30) 1. Syftet med den lokala utvecklingsstrategin Denna utvecklingsstrategi ska användas för att styra LAG:s arbete med prioritering och urval av ansökningar samt partnerskap, kommunikation och fondsamordning. 2. Strategins bidrag till EU:s och Sveriges mål Alla projekt som prioriteras genom denna utvecklingsstrategi bidrar till att uppnå EU:s tillväxtstrategi EU2020. Därför bygger alla mål och processen för projekturvalet i strategin på de mål som är satt i de inblandade operativa programmen för struktur- och investeringsfonderna. Analyser ligger till grund för en vision och utvecklingsbehov, som leder till insatsområden och specifika mål som kan mätas med hjälp av indikatorer. En handlingsplan visar hur målen i insatsområden ska omsättas i aktiviteter. 3. Strategins framtagning Leader URnära har fått i uppdrag av Umeåregionens kommuner att ta fram en strategi för lokalt ledd utveckling i nuvarande leaderområde (Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln och Vännäs kommuner). Aktiva parter i strategiarbetet har varit Regionalt utvecklingsråd i Umeåregionen (RUR) 2, paraplyorgan för landsbygdsråd/motsvarande i regionens kommuner, föreningar i tätort och på landsbygd samt kommunala tjänstemän med ansvar för landsbygds-, näringslivs- och turismfrågor. Leader URnäras arbetsutskott har utgjort skrivargrupp. Avstämning har under arbetets gång skett mot LAG-grupp samt Umeåregionens kansli. Strategin präglas av begreppet hållbarhet och har stämts av mot de nationella miljömålen, Aalborgåtagandena 3, European Landscape Convention (ELC) 4, Region Västerbottens 5 och Länsstyrelsens utvecklingsstrategier 6, Operativt program för lokalt ledd utveckling med stöd från Regionala utvecklingsfonden (ERUF) och Socialfonden 7 (ESF) samt mot fiskeområde Vindelälven 8 som finansieras av Havs- och fiskerifonden. Kommunernas utvecklingsstrategier och program har beaktats. Fora i processen har varit möten med föreningar, med kommunala företrädare (politiker och tjänstemän) samt ett workshopliknande arbetssätt i LAG-grupp. Mer än 200 personer har aktivt deltagit i strategiarbetet. 4. Utvecklingsområdet Med Umeåregionen avses i strategin de sex kommuner som finns inom Västerbottens län. Idag tillhör även Örnsköldsvik Umeåregionen men man avser där att bedriva lokalt ledd utveckling inom samma område som under perioden URnära har haft ett nära samarbete med detta område under två tidigare programperioder vilket kommer att fortsätta samt att fördjupas. Umeåregionen har ett varierande landskap med allt från sammanhängande jordbruksbygder, vidsträckta skogsområden till fjällnära natur. Landskapet präglas av en lång kustlinje där åtta större älvar/åar har sitt utlopp. Flera av dessa är av riksintresse som t.ex. Vindelälven, en av fyra nationalälvar. Strax utanför kusten finns två större öar, varav en är bebodd under hela året. Med undantag av Umeå tätort är regionen relativt glest befolkad. 2 RUR Regionalt utvecklingsråd i Umeåregionen, se bilaga 5a 3 The Aalborg Charter 4 Europarådet: [141108] 5 Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län , Region Västerbotten 6 Regional handlingsplan för Landsbygdsprogrammet och Havs- och fiskeriprogrammet , Länsstyrelsen 7 Bilaga till regeringsbeslut nr14 8 Strategi för Leaderområde Vindelälven

4 Utvecklingsstrategi för leaderområde URnära (30) För att visa på likheter respektive skillnader mellan kommunerna redovisas en del statistikuppgifter både per kommun samt totalt. För insatser inom Regionala utvecklingsfonden och Socialfonden redovisas uppgifter för stadsdelen Ersboda i Umeå. Totalt antal invånare i utvecklingsområdet, inklusive tätorter > invånare (2013) Antal invånare i utvecklingsområdet, exklusive tätorter > invånare (2013) Bjurholm: Nordmaling: Robertsfors: Umeå (inkl. Ersboda): Ersboda: [Källa: Umeå kommun] Vindeln: Vännäs: Områdets totalstorlek i km 2, inklusive tätorter > invånare (2013) Bjurholm: Nordmaling: Robertsfors: Umeå: Vindeln: Vännäs: 529 Områdets storlek i km 2 utanför tätorter > invånare (2013) Bjurholm: Nordmaling: Robertsfors: Umeå: Vindeln: Vännäs: 529 Antal invånare per km 2, inklusive tätorter (2013) Bjurholm: 1,9 Nordmaling: 5,7 Robertsfors: 5,2 Umeå (inkl. Ersboda): 51,1 Ersboda: [Källa: Umeå kommun] Vindeln: 2,0 Vännäs: 16, [Källa: SCB] [Källa: SCB] km 2 [Källa: SCB] km 2 [Källa: SCB] 14 [Källa: SCB] 9 Stadsdelen Ersboda redovisas särskilt då den omfattas av insatser från Socialfonden

5 Utvecklingsstrategi för leaderområde URnära (30) Antal invånare per km 2, exklusive tätorter (2013) Bjurholm: 1,9 Nordmaling: 5,7 Robertsfors: 5,2 Umeå: 16 Vindeln: 2,0 Vännäs. 16,2 Kommuner som omfattas av strategin. (Församlingar redovisas i bifogad Excelfil) Landskapstyper och landmärken Större tätorter och utvecklingscentra 8 [Källa: SCB] Bjurholm Nordmaling Robertsfors Umeå Vindeln Vännäs Se avsnitt 3 Utvecklingsområdet Bjurholm: Agnäs, Balsjö Nordmaling: Rundvik, Lögdeå, Gräsmyr, Hörnsjö, Brobygden, Håknäs-Öre Robertsfors: Ånäset, Bygdeå Umeå: Holmsund, Obbola, Hörnefors, Sävar, Bullmark, Botsmark, Täfteå, Tavelsjö, Ersmark, Innertavle, Stöcke/Stöcksjö, Hissjö, Hössjö, Flurkmark, Sörmjöle Vindeln: Tvärålund, Hällnäs, Granö, Åmsele Vännäs: Vännäsby, Tväråbäck

6 Utvecklingsstrategi för leaderområde URnära (30) Befolkningsförändring för åren Arbetslöshet i procent (öppet arbetslösa samt i program med aktivitetsstöd, 2013) Bjurholm: 10 Nordmaling: 9,6 Robertsfors: 6,7 Umeå: 7,2 Vindeln: 6,8 Vännäs: 7,8 Arbetslöshet bland unga (18 24 år) i procent (2013) Bjurholm: 20 Nordmaling: 25,9 Robertsfors: 13,9 Umeå: 15,1 Vindeln: 15,4 Vännäs: 24,3 Andel invånare med utländsk bakgrund i procent (2013) Bjurholm: 9,35 Nordmaling: 6,83 Robertsfors: 6,78 Umeå: 10,08 Vindeln: 6,84 Vännäs: 6,12 Bjurholm Flyttnetto: 19 Födelsenetto: -125 Befolkningsförändring: -106 Nordmaling Flyttnetto: -241 Födelsenetto: -176 Befolkningsförändring: -417 Robertsfors Flyttnetto: -76 Födelsenetto: -183 Befolkningsförändring: -259 Umeå (inkl. Umeå stad) Flyttnetto: Födelsenetto: Befolkningsförändring: Vindeln Flyttnetto: -106 Födelsenetto: -213 Befolkningsförändring: -319 Vännäs Flyttnetto: 176 Födelsenetto: -28 Befolkningsförändring: 148 [Källa: SCB] 8,02 [Källa: SCB] 19,10 [Källa: SCB] 7,67 [Källa: SCB]

7 Utvecklingsstrategi för leaderområde URnära (30) Antal företag per invånare (2013) Bjurholm: 90 Nordmaling: 60 Robertsfors: 80 Umeå: 40 Vindeln: 90 Vännäs: 50 Antal nystartade företag per invånare Bjurholm: 9,9 Nordmaling: 6,9 Robertsfors: 8,6 Umeå: 10 Vindeln: 11,4 Vännäs: 7,6 Andel av befolkningen i procent Bjurholm Nordmaling 18-24: : : : : : : : 26 Robertsfors Umeå 18-24: : : : : : : : 16 Vindeln Vännäs 18-24: : : : : : : : [Källa: Ekonomifakta] 9 [Källa: Ekonomifakta] år: 9, år: år: 48, ,2 [Källa: SCB] I Umeåregionen ingår Sveriges minsta kommun (Bjurholm) och en mycket stark tillväxtkommun (Umeå). Två av kommunerna är enligt definition av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) pendlingskommuner (Vännäs, Bjurholm) och tre är glesbygdskommuner (Vindeln, Nordmaling och Robertsfors). Tre av kommunerna (Nordmaling, Umeå och Robertsfors) är kustkommuner. Variationen mellan kommunerna bidrar till regionens dynamik. En stadsdel i Umeå, Ersboda, omfattas av insatser från Socialfonden. Här finns förutom bostäder också många företag, ett stort handelsområde. I Ersboda bor många utrikesfödda. 4.1 Områdesbeskrivning Umeåregionen har en stark regional identitet såväl i frågor relaterade till den kommunala organisationen som hos befolkningen i stort. Under 20 år har de sex västerbottenskommunerna i Umeåregionen samarbetat inom många olika områden. 10 Det kommunala samarbetet har på ett positivt sätt påverkat landsbygdsutvecklingen under motsvarande period. Från Umeå når man samtliga kommuncentra på mindre än en timmes bilresa. Kommunikationerna är överlag goda med tillgång till flyg, hamn, järnväg och övrig kollektivtrafik. Botnia- 10 Umeåregionen 20 år en tillbakablick, [141202]

8 Utvecklingsstrategi för leaderområde URnära (30) banans sträckning samt tågförbindelse mellan Vännäs-Umeå och Vindeln-Umeå underlättar möjligheterna till arbets- och övrig pendling. I Umeåregionen har alla nära till frisk luft, skog, berg, sjöar och vattendrag. Här finns många områden med skyddad natur (96 naturreservat och 68 Natura 2000-områden). I regionen finns 8 älvdalar med stor utvecklingspotential. Fem av dessa (Lögdeälven, Rickleån, Sävarån, Vindeloch Umeälven) ingår i regeringens förslag till förvaltningsplan för Östersjölax. 11 Umeåregionen är sedan hundratals år också vinterbetesland för länets sju samebyar. Klimatet är kallt med en årsmedeltemperatur på +2,5 0 C och vegetationsperioden är kort (ca 170 dagar). I regionen finns Umeå universitet och Statens Lantbruksuniversitet (med inriktning mot skoglig produktionslära). Näringslivet i regionen domineras av små företag både i tätort och på landsbygd. Tillgången till bredband varierar starkt inom regionen och mobiltäckningen är överlag svag utanför tätorterna. Detta är utvecklingsområden som beaktas i URnäras arbete men där finansiering kommer att sökas på annat sätt är Umeå Europas kulturhuvudstad. Det är en bekräftelse på att kulturlivet är starkt och välutvecklat inte bara i Umeå utan i hela regionen 12. Regionen har ett starkt föreningsliv. I de kommunala registren finns närmare 700 föreningar utanför Umeå stad. I Umeå finns ett 30-tal etniska föreningar där URnära kommer att söka samarbete med och utbyte kring frågor om integration och inkludering. Tätorterna har ett varierat utbud av butiker och det finns tillgång både till daglig- och sällanköpsvaror. I samtliga tätorter finns vårdcentraler och i Umeå finns ett universitetssjukhus. Alla kommuner i Umeåregionen har vänortsutbyten med kommuner inom och utom EU. Detta är ett starkt incitament för samarbetsinitiativ och interregionalt samarbete under programperioden. Vindelälven rinner genom tre av regionens kommuner. Vindelälven utgör också ett leaderområde. Det finns sedan lång tid samarbete och samverkan mellan Leader URnära och leaderområde Vindelälven. Gränsdragningen mellan områdena är att leaderområde Vindelälven ansvarar för fiskeresursen medan URnära ansvarar för utvecklingsprojekt i anslutning till älven. Efter avslutad förstudie om Vindelälven som biosfärområde (Man and biosphere, MAB) 13 påbörjas en kandidaturperiod våren URnära och leaderområde Vindelälven (tidigare FOG-område Vindelälven) är involverade i detta. Samverkan ska ske även med Lappland 2020 (tidigare Leader Lappland) som också berörs av Vindelälvens sträckning. 4.2 Behov och utvecklingsmöjligheter Det finns en stark regional identitet i Umeåregionen. Det tjugoåriga samarbetet mellan regionens kommuner är ett exempel. Ett annat är den utveckling som skett med stöd från Leader/- leaderliknande program. Under perioden har 10% av beviljade projekt genomförts i samverkan mellan alla kommuner och 5% har genomförts i två eller flera kommuner i samverkan. Genom URnära kan det regionala utvecklingsarbetet ytterligare stärkas. Exempel på utvecklingsområden är de idéer som kom fram i en workshop med ett hundratal deltagare. Umeåregionen (utom Umeå stad) är i sin helhet definitionsmässigt landsbygd. Gemensamt för flera av regionens kommuner är att de under många år minskat i befolkning men att minskningen avstannat. Det främsta skälet är att mottagandet av ensamkommande flyktingbarn och att andelen utrikesfödda kraftigt har ökat [141130] och Kommissionen för skydd av Östersjöns marina miljö 12 samt [ ] 13

9 Utvecklingsstrategi för leaderområde URnära (30) Boende Ett problem kommunerna har gemensamt är bristen på bostäder främst i tätorterna. På den rena landsbygden står samtidigt många fastigheter obebodda under stora delar av året, men utbjuds inte till försäljning. En orsak kan vara att det är släktgårdar som man vill behålla för semestervistelse, möjlighet till jakt och fiske eller av känslomässiga skäl. Kostnaderna för nybyggnation är höga och det kan vara svårt att få låna till finansiering både i tätort och på landsbygd. Här behövs förändring inte bara i Umeåregionen utan i landet i stort. URnära ska bevaka regionala och nationella initiativ till alternativa finansieringsmöjligheter. Det finns hushåll i regionen med i genomsnitt 2,21 personer per hushåll. I relation till taxerade fritidsbostäder innebär det att 12% av hushållen eller ca personer är delårsboende på ren landsbygd. Allt fler väljer också att bosätta sig permanent i sina fritidshus vilket bidrar till en omvänd urbanisering. Det kommer inte att nämnvärt öka antalet invånare utan innebär troligen omflyttning inom regionens kommuner. Umeåregionen har tagit fram ett gemensamt dokument avseende strandskyddsbestämmelser (LIS-områden) 14 som är vägledande för kommunernas översiktsplanering. Här kan URnära bidra med lokalkunskap samt som part i frågor om översiktsplanering och anpassning till det européiska landskapsperspektivet (ELC). För de delar som rör Vindelälven ska samordning ske med leaderområde Vindelälven och ett kommande biosfärområde Vindelälven. Behovet av hållbara pendlingslösningar ökar. Med fler boende på landsbygden ökar behovet av arbets- och övrig pendling. URnära ska verka för att de kollektiva färdmedlen i ännu högre grad kan nyttjas genom att skapa samåkningsmöjligheter fram till kollektivtrafik. Generella samåkningsinitiativ ska också stödjas. En åldrande landsbygdsbefolkning har ett ökat behov av kommunikationer främst till tätort. Här kan samordning ske med arbetspendlarna. Företagande Företagstätheten är i genomsnitt högre än i länet och landet. Två av kommunerna har en täthet över 10% jämfört med länets 5,3% och landets 6,7%. De flesta företag är enmans- eller fåmansföretag. Andelen kvinnliga företagare är låg och antalet nystartade företag sjunker samtidig som behovet av generationsväxling ökar inom alla företagssektorer. Andel kvinnliga företagare av totalt antal företag 2012, % Bjurholm: 27 Nordmaling: 29 Robertsfors: 30 Umeå: 30 Vindeln: 32 Vännäs: 32 [Källa: SCB] I regionen fanns 2012 närmare jordbruksföretag med en sysselsättningsgrad motsvarande 3,46% av regionens dagbefolkning. Med en genomsnittsålder på 57 år finns även här behov av generationsväxling. URnära ska stödja initiativ till detta (t. ex. LRF:s insatser och Landsbygdsnätverkets satsning Unga jordbrukare ). Jordbruket är en garant för ett öppet landskap och en viktig resurs för det rörliga friluftslivet. Samtidigt ökar behovet av mark för nybyggnation i Umeå. Här är samverkan mellan jordbrukets organisationer och kommunen avgörande för att man ska hitta en lämplig balans. URnära kan bidra med underifrånperspektiv och gedigen kunskap om lokala förhållanden. Både för traditionella landsbygdsnäringar och för företagssektorn i stort finns goda möjligheter till nyföretagande och/eller till diversifiering av jordbruket. Allt fler människor vill ha en mer aktiv fritid och semester vilket kan utgöra grund för upplevelseföretag, naturturism m. fl. Områdena Grön rehabilitering och Grön omsorg växer. Bo på lantgård och Bed and Breakfast finns ännu bara i liten skala i regionen. Odling för att möta ökande efterfrågan av giftfria och närodlade grönsaker är också ett utvecklingsområde liksom upplåtelse av 14 [141114]

10 Utvecklingsstrategi för leaderområde URnära (30) odlingsmöjligheter för tätortsboende. Enligt en undersökning från Jordbruksverket odlar drygt hälften av alla hushåll i landet någon form av ätbara växter. 15 För de hushåll som bor i lägenhet uppgår odlandet endast till drygt 30%. Förädling av bär och svamp, biodling och utveckling av rennäringsprodukter är andra områden med utvecklingspotential. I Umeåregionen finns ett växande antal gårdsbutiker och den helt nätbaserade Min farm, där man kan köpa lokalt producerade livsmedel bl.a. från Västerbotten. 16 Besökande Under Umeås år som Europas kulturhuvudstad har intresset för Umeåregionen ökat med fler besökare som följd vilket är ett incitament för företagsutveckling inom flera olika branscher. Växande när- och dagturism med besökare främst från Umeå till övriga kommuner kan också utgöra stimulans till nyföretagande. För marknadsföring av regionen som besöksmål finns Visit Umeå 17 som är Umeåregionens officiella turistguide. Genom Visit Umeå och de Visit -sidor som finns för respektive kommun får både företag och föreningar möjlighet till marknadsföring av och informationsspridning om lokala besöksmål. Ideell sektor Den ideella sektorn fungerar som länk mellan offentlig och privat sektor och är en omistlig resurs i civilsamhället. Det stora antalet föreningar i Umeåregionen är ett bevis på styrkan i den ideella sektorn inom Umeåregionen. Det finns en avgörande skillnad mellan föreningar på ren landsbygd och föreningar i tätort. I tätorter är de flesta föreningar organiserade kring ett specifikt ämne eller intresseområde (t ex scouting, teater, etc.). De kan karaktäriseras som stuprör där den egna föreningens verksamhet inte berörs eller påverkas av andra föreningar. Föreningslivet på landsbygden präglas av bredd där syftet ofta är att lösa problem och/eller att utveckla den gemensamma bygden. Dessa föreningar fungerar som hängrännor och har ofta också en gemensam mötesplats (bygdegård/byastuga). Här har RUR med sin samlade kunskap om Umeåregionen en viktig roll som initiativtagare till exempelvis utbyte mellan byar ( vänbyautveckling ) inom regionen. Ett sätt att bredda föreningslivet i tätort kan vara att stimulera föreningarna att anamma landsbygdsföreningarnas arbetssätt. Byaföreningarnas mötesplatser (byastugor/bygdegårdar, skollokaler, missionshus) kan också göras tillgängliga för föreningar utan egen lokal. En parallell till ideella föreningar är de idéburna organisationerna som utan vinstintresse syftar till att främja idéer och värden. De är vanliga inom det sociala området och drivs ofta som kooperativ eller ekonomiska föreningar. Den idéburna rörelsen är en brygga mellan ideell och privat sektor. En oroande trend är att medlemsantalen i många föreningar sjunker och att andelen yngre minskar. Även andelen kvinnor minskar och utrikesfödda har lägre föreningstillhörighet än andra grupper i samhället. Även här behövs insatser dels för att stimulera till föreningsengagemang men också för att en generationsväxling ska kunna bli verklighet. Den ideella sektorn är en god grund också för integration och inkludering. Integration att förena skilda delar till en helhet. Med integration menar vi ofta insatser riktade till utrikesfödda. I regionen har antalet utrikesfödda ökat snabbt och idag har var åttonde invånare utländsk bakgrund. Ökningen väntas fortsätta vilket ställer höga krav på civilsamhället både när det gäller resurser men också när det gäller attityder. En växande främlingsfientlighet är ett hot inte bara mot utrikesfödda utan mot samhället i stort. De flesta utrikesfödda bor idag i tätorterna samtidigt som många av dem har agrar bakgrund. Den starka ideella rörelsen på landsbygden kan här bidra till att göra det lättare för personer med 15 Jordbruksverket: Fritidsodling i Sverige en översikt, Statistikrapport 13: [141109] 17 [141112]

11 Utvecklingsstrategi för leaderområde URnära (30) utländsk bakgrund att komma i kontakt med en verklighet man känner tillhörighet till. Samverkan mellan invandrar- och andra föreningar bli ett av många trappsteg mot en mer helgjuten integration. Inkludering att känna gemenskap och att vara en del av en helhet. URnära ska verka för att minska det sociala utanförskapet. Det gäller utrikesfödda, personer med olika typer av funktionsnedsättning och andra som ställs utanför i sociala sammanhang. Det kan också gälla långtidsarbetslösa, personer som flyttar in i byar med stark sammanhållning, studenter som inte har naturlig anknytning till det omgivande samhället m. fl. både på individ- och gruppnivå. 5. På vilket sätt är strategin innovativ? Under förra programperioden har drygt 100 utvecklingsprojekt genomförts i Umeåregionen 18 vilket har gett samarbets- och projektvana både hos enskilda individer och hos föreningar. Det har också gett en väsentlig värdehöjning i form av restaurerade/nya lokaler, vandringsleder, besöksmål m.fl. Detta är en utgångspunkt i det fortsatta utvecklingsarbetet som baseras på ABCD-modellen (Asset Based Community Development) 19, d.v.s. resursbaserad lokal utveckling. Tidigare erfarenhet och kunskap förstärkt med nya tankar, idéer och influenser kan ge goda multiplikator- och synergieffekter. Umeåregionen (utom Umeå stad ) med tätorter och omgivande landsbygd omfattas av insatser för lokalt ledd utveckling. URnära ska sträva efter att hela regionen gynnas och att de små tätorterna respektive landsbygden inte betraktas som konkurrenter eller ställs i motsats till varandra. Det finns ett starkt ömsesidigt beroende mellan tätort och landsbygd där URnära vill förstärka likheter och minska skillnader. Det finns också naturliga bryggor mellan tätort och landsbygd som URnära vill ta tillvara och utveckla. En stark och viktig utvecklingsaktör är RUR, det umeåregionala utvecklingsrådet. Genom sin paraplykonstruktion med företrädare från samtliga kommuner kommunernas landsbygdsråd/ landsbygdsorganisationer ända ner på by- och individnivå vilket säkerställer underifrånperspektivet. URnära vill stärka regionen genom att aktivt inkludera nya grupper. Ungdomar, äldre, utrikesfödda, delårsboende, studenter och samverkan med idrottsrörelsen är exempel. För att säkerställa kontinuitet och kompetens har URnära ett yttre partnerskap med stark representation från lokalsamhället, se avsnitt Vision Sex kommuner EN hållbar landsbygd! URnära vill förstärka Umeåregionen som en i alla avseenden hållbar boende- och besöksregion. Vägen dit går via stöd från gamla och nya nätverk, utvecklingsinsatser i föreningar och företag, stimulans till entreprenörskap och företagande, integrering och inkludering av nya grupper. Det blir möjligt genom samarbete mellan offentlig, privat och ideell sektor. Det förverkligas genom URnäras mål och kan uttryckas som i Brundtlandrapporten 20 : En hållbar utveckling innebär att dagens generation kan tillgodose sina behov utan att äventyra för kommande generationer att tillgodose sina. 18 Presentation av genomförda projekt inom Leader URnära : [141109] 19 Se bl.a. [141112] 20 FN: World Commission on Environment and Development [1987]

12 Utvecklingsstrategi för leaderområde URnära (30) 7. Insatsområden, mål och urvalskriterier 7.1 Övergripande mål för området Övergripande mål för området är att göra Umeåregionen till en i alla delar hållbar region. Hållbarhetsperspektivet innefattar områdena social hållbarhet, ekologisk hållbarhet och hållbar ekonomisk tillväxt i enlighet med de delar i Aalborgåtagandena 21 som är tillämpliga både för tätort och landsbygd och som skrivits under av samtliga kommuner. Att den kommunala organisationen och civilsamhället har samma utgångspunkt i hållbarhetshänseende möjliggör en samordnad utveckling i hela regionen. Det stärker redan god samverkan och bidrar till att minska betydelsen av kommunernas organisatoriska, politiska och geografiska avgränsningar till förmån för EN hållbar landsbygd som den formuleras i URnäras vision. Med Aalborgåtagandena som gemensam grund underlättas samarbete och samverkan i första hand lokalt och regionalt men även nationellt och interregionalt. Umeåregionen 2020 ska präglas av hållbarhet inom alla områden. Oavsett om man redan bor i regionen, besöker den eller avser att flytta hit ska man känna att här bor och verkar människor som värnar om sin livsmiljö och som aktivt bidrar till en smart och hållbar tillväxt för alla. Social hållbarhet En hållbar region förutsätter sammanhållning och jämställdhet, icke-diskriminering, integration, inkludering och tillgänglighet. Detta kan uppnås genom insatser som främjar utveckling i föreningar, byar och bygder, stöttar entreprenörskap och företagande, stärker den ideella sektorn samt aktivt verkar för integration och inkludering inom alla områden. För att detta ska bli möjligt är den sociala hållbarheten avgörande. Där människor känner tillhörighet och är delaktiga skapas också förutsättningar för en stark social sammanhållning. Det stärker jämställdheten och bidrar till en livsmiljö som aktivt tar hänsyn till både kvinnors och mäns behov. För att den sociala hållbarheten ska bli verklighet till alla delar måste integration och inkludering fungera. URnära ska integrera personer med utländsk bakgrund för att motverka segregation och framväxande främlingsfientlighet. Ett mångkulturellt samhälle är starkt och blir också uthålligt. Utrikesfödda bidrar med nya erfarenheter och kunskaper inom t. ex kultur och företagande som tillsammans med våra egna erfarenheter stärker och utvecklar lokalsamhället. Lika viktigt som att integrera utrikesfödda är att inkludera personer som av olika skäl har svårt att delta i den sociala gemenskapen eller av olika skäl helt ställs utanför. Att säkerställa att dessa grupper får tillgång till samma möjligheter som andra är ett viktigt mål. Det kan handla om att öka tillgänglighet till lokaler, att visa respekt för en annorlunda livsstil, annan trosuppfattning m.m. Ekologisk hållbarhet Det handlar också om att främja ekologisk hållbarhet. Det kan innebära att undvika onödig energikonsumtion som privatperson, som företag eller som myndighet/organisation. Energieffektivisering i stort och smått är viktiga insatser. Att välja ekologiska och närodlade produkter samt att verka för att utbudet ökar och görs mer tillgängligt bidrar till miljömålen och stärker det lokala näringslivet. Här har kommunerna ett särskilt ansvar när det gäller att möjliggöra och underlätta upphandling från lokala producenter. Inom Umeåregionen pendlar många till sina arbetsplatser. På fritiden pendlar man till den egna tätorten, till Umeå stad, till idrotts- och mötesplatser, kulturevenemang m.m.. Möjligheten att kunna röra sig inom regionen bidrar till en hög livskvalité på många områden. URnära ska verka för hållbara pendlingslösningar, t. ex. genom samåkningsinitiativ. För landsbygdsboende kan detta t. ex. innebära samåkning fram till tätorternas kollektivtrafiklösningar. En växande turismsektor utsätter både natur- och kulturmiljöer för påfrestningar. URnära ska verka för att öka kunskapen både hos anordnare och besökare om hur man värnar besöksmål och säkerställer att de inte förstörs av oförsiktighet eller slarv. Natur- och kulturmiljöer bidrar starkt 21 Urval av de 50 insatspunkterna i The Aalborg Charter

13 Utvecklingsstrategi för leaderområde URnära (30) till människors välbefinnande och ska vara tillgängliga både för vår generation och kommande generationer. URnära ansluter till Naturvårdsverkets syn på naturturism 22 och till den nationella strategin för svensk besöksnäring 23 samt regionala och lokala strategier. Ekologiskt hållbar tillväxt För att människor ska kunna bo och leva i Umeåregionen måste det finnas möjlighet att försörja sig. URnära ska bidra till en livskraftig och uthållig lokalekonomi som ger tillgång till arbete utan att skada miljön. Kunskaps- och erfarenhetsutbyte är viktiga delar liksom att stärka gamla nätverk och skapa nya där hållbarhets- och miljökunnande tas tillvara. URnära ska verka för att antalet företag med närodlade och ekologiska produkter ökar samt stötta möjligheten till försäljning genom gårdsbutiker, marknader, via Internet m.m. Många utrikesfödda har erfarenhet av entreprenörskap och företagande. Dessa kunskaper ska tas tillvara och kan bidra till att nya företag med nya (och innovativa) inriktningar skapas. Horisontella mål Övergripande horisontella mål för hela strategin En socialt hållbar region En ekologiskt hållbar region En livskraftig och hållbar ekonomi URnäras målsättning är att Umeåregionen 2020 ska vara den mest hållbara regionen i Sverige. Detta ska bli verklighet genom utvecklingsinsatser inom lokalt ledd utveckling för social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. URnära lägger störst vikt vid den sociala hållbarheten. Utan social sammanhållning, sociala nätverk och människor med genuin social tillhörighet skulle det vara svårt att uppnå både ekologiskt och ekonomiskt hållbara mål. Därför ska jämställdhet, integration och inkludering genomsyra alla insatser som genomförs inom URnära. Accelererande klimatförändringar orsakade av individer, samhällen och länder är ett allvarligt hot mot vår gemensamma globala miljö. URnära ska verka för att lokalt ledd utveckling i Umeåregionen blir ett bidrag till en bättre värld genom de insatser som genomförs. En livskraftig och hållbar ekonomi är en förutsättning för att företag ska överleva och en drivkraft för utveckling. Hållbar ekonomi innebär t. ex. att spara på egna resurser och att undvika negativ miljöpåverkan samt att utveckla varor och tjänster som kan möta framtidens miljöutmaningar. En hållbar utveckling innebär att dagens generation kan tillgodose sina behov utan att äventyra för kommande generationer att tillgodose sina. 7.2 Insatsområden URnära ska verka för lokal utveckling inom tre insatsområden där samtliga genomsyras av aspekter på social- och ekologisk hållbarhet samt hållbar ekonomisk utveckling: Bya- och bygdeutveckling, entreprenörskap och företagande, stärkande av den ideella sektorn Bya- och bygdeutveckling De resurser som finns i Umeåregionen och som bl.a. är resultat av tidigare utvecklingsinsatser utgör grunden för fortsatt utveckling (jfr. ABCD-modellen). URnära vill stärka attraktiviteten på landsbygden avseende boende, rekreation, det rörliga friluftslivet, ett hållbart nyttjande av naturoch kulturmiljöer, m.m. Det ska vara möjligt för äldre att bo kvar på landsbygden samtidigt som det ska vara attraktivt för inflyttare att välja landsbygden som boendemiljö. Här är de sociala 22 [141030] 23 Kulturmyndigheternas arbete med kulturella och kreativa näringar Dnr

14 Utvecklingsstrategi för leaderområde URnära (30) nätverken en viktig faktor liksom tillgång till lokal service, pendlingsmöjligheter, tillgång till samlingslokaler, möjlighet till idrottsutövande m. fl. En viktig uppgift är att integrera och inkludera utrikesfödda samt personer som på olika sätt står utanför gemenskapen. Entreprenörskap och företagande De flesta företag i regionen är enmans- eller fåmansföretag. Här ska gamla nätverk stödjas och nya bildas för utbyte av kunskap och erfarenhet samt ge möjlighet till samverkan över yrkes- och geografiska gränser. Andelen kvinnliga företagare är låg liksom andelen företagare med utländsk bakgrund. Särskilda insatser behövs för att stimulera dessa grupper att vilja bli entreprenörer och företagare. Närheten till två universitet ger goda möjligheter till utbildning och/eller vidareutbildning i form av heltids-, deltids- och distanskurser. Andelen personer med eftergymnasial utbildning i arbetsför ålder är låg, se tabell nedan. Via det yttre partnerskapet ska URnära verka för att universitetens uppdrag att samverka med det omgivande samhället, den s.k. tredje uppgiften tydliggörs. Samverkan med kommunerna för att underlätta lokal upphandling är ett viktigt område, liksom att öka andelen närodlade och ekologiska produkter på marknaden. URnära ska verka för att stimulera övergång från ideell verksamhet till företagsverksamhet,. Stärkande av den ideella sektorn Den ideella sektorn är en förutsättning för ett välfungerande civilsamhälle. I den ideella sektorn ingår både organisationer (föreningar/motsvarande) men också enskilda individer som utför insatser i icke-organiserad form till släktingar, vänner, grannar, etc. Folkrörelserna är en viktig del av den ideella sektorn och bidrar på ett positivt sätt till Sveriges utveckling. Den ideella sektorn är en viktig kulturbärare och kulturförmedlare inte minst på landsbygden. För att detta ska fortsätta och att utvecklas krävs tillgång till ändamålsenliga lokaler, kunskap om hur man anordnar mindre och större arrangemang m.m. Erfarenhets- och kunskapsutbyte med föreningar utanför regionen kan ge goda effekter lokalt. URnära har sedan tidigare samverkan med Lappland 2020 och Leader Höga Kusten. Inom URnära finns etablerat samarbete med Österbotten i Finland och genom kommunernas vänorter finns goda möjligheter till interregional samverkan. Generationsväxling är ett genomgående behov såväl i bya- och bygdeutveckling, i företagen som inom den ideella sektorn. URnära ska bidra till att detta blir verklighet genom att stötta ungdomars egna organisationer samt genom särskilda satsningar inom insatsområdenas ramar. Behov av kunskapsstärkning för att kunna tillgodogöra sig av och att använda informationsteknik är ett behov inom alla områden. Integration och inkludering I Umeåregionen är var åttonde invånare utrikesfödd. Den ojämförligt största gruppen utrikesfödda kommer från utomeuropeiska länder. Kunskapsbasen är ofta lägre än hos motsvarande åldersgrupper i den inhemska befolkningen och arbetslösheten är generellt högre. URnära ska verka för social inkludering, ökad jämställdhet och ökad anställningsbarhet inom samtliga insatsområden. Inkludering innefattar också enskilda individer och grupper av individer oavsett nationalitet och ursprungligt hemland. URnära ska verka för att inkludera individer och grupper som idag av olika skäl inte har möjlighet att delta i sociala och andra sammanhang.

15 Utvecklingsstrategi för leaderområde URnära (30) Antal personer i arbetsför ålder (25-64) med minst 3 års eftergymnasial utbildning (%) Bjurholm Nordmaling Robertsfors Umeå Vindeln Vännäs Män 3 Män 3 Män 4 Män 9 Män 3 Män 4 Kvinnor 5 Kvinnor 5 Kvinnor 7 Kvinnor 12 Kvinnor 6 Kvinnor 8 [Källa: SCB] 7.3 Handlingsplan URnära söker finansiering ur Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, Regionala utvecklingsfonden och Socialfonden. För utvecklingsinsatser i insatsområdena bya- och bygdeutveckling, entreprenörskap och företagande samt stärkande av den ideella sektorn söks medel ur Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. För insatsområdet entreprenörskap och företagande söks finansiering även ur Regionala utvecklingsfonden. För insatsområde integration och inkludering söks särskilda medel ur Socialfonden. Bya- och bygdeutveckling har traditionellt utgjort tyngdpunkt under tidigare programperioder. URnära ska ta tillvara och utveckla de resurser som finns men också arbeta för att stärka svagare områden. Övergripande mål är en jämlik landsbygd, d.v.s. det ska vara lika bra att bo på landsbygden oavsett kommuntillhörighet. Här är de sociala nätverken avgörande för att arbetet ska bli framgångsrikt. Den ideella sektorn behöver stärkas och antalet eldsjälar öka. Åtgärder för att behålla medlemmar och att stimulera fler till att vilja engagera sig är viktiga insatser. Särskilt viktigt är att få ungdomar föreningsintresserade, inte minst som detta kan vara en inkörsport till politiska och andra samhällsuppdrag. Att vara ensamföretagare eller att driva fåmansföretag ställer höga krav på kunskap inom många olika områden. Lagar och regelverk gäller för alla företag oavsett storlek. Det kräver kunskap utöver det rent företagsspecifika kunnandet. I nätverk kan man utbyta kunskap och erfarenhet men också verka för att deltagare i nätverket ska bli specialister på olika områden (vertikal kunskap). Det finns samordningsvinster att göra inom t. ex. marknadsföring, utveckling av näthandel m.m. För nya företagare är nätverken viktiga som stöd och hjälp i startskedet. Även för föreningar som vill gå vidare till någon form av företagsverksamhet är nätverken en viktig resurs. Många utrikesfödda har erfarenhet av entreprenörskap och företagande från sina hemländer. Här kan nätverk också skapa förutsättningar för nyföretagande, men blir också en integrationsvinst. Utbildning i form av kortare eller längre högskolekurser, KY-utbildningar, annan vuxenutbildning och studiecirklar är möjligheter som ska tas tillvara. Här har kansliet en roll som lots till olika utbildningsanordnare i regionen. Andelen kvinnliga företagare är låg och här ska insatser i samverkan med näringslivsföreträdare i kommunerna bidra till att fler kvinnor vill och vågar starta företag. Satsningar inom Socialfonden ska genomföras för att öka anställningsbarheten hos utrikesfödda i stadsdelen Ersboda i Umeå. Insatserna ska ske i samverkan med Ersboda Slöjdförening 24 med vilka URnära haft samarbete under tiotalet år. Ersboda Slöjdförening arbetar aktivt med integration genom bl.a. hantverk för kvinnor och män, etniska svenskar och utrikesfödda. Många av föreningens aktiviteter är generationsöverskridande. Ersboda Slöjdförening har nära samarbete med andra föreningar i Umeåregionen, varför insatser på Ersboda kan ge effekt långt utanför stadsdelen. Många utrikesfödda står utanför arbetsmarknaden. Genom utbildningsinsatser kring inre och yttre arbetsmiljö, förhållandet mellan arbetsmarknadens parter, kunskap om lagstiftning inom arbetsrättsområdet, yrkessvenska m.m. kan anställningsbarheten ökas. Genom att bli anställd stärks också utrikesfödda integration i samhället. Erfarenheter från Ersboda Slöjdförening visar att fler utrikesfödda kvinnor än män deltar i sociala aktiviteter. Därför ska särskilda insatser ske för att öka mäns sociala tillhörighet. Att 24 [141111]

16 Utvecklingsstrategi för leaderområde URnära (30) kvinnor och män med olika etnisk bakgrund möts kan på sikt också bidra till en ökad jämlikhet. Inkludering omfattar personer som tillhör marginaliserade grupper eller som på annat sätt ställs utanför social- och annan gemenskap på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Hänsyn till dessa grupper ska genomsyra samtliga insatsområden. Antal personer med utländsk bakgrund i Umeåregionen (inklusive Umeå stad ) 2013 Åldersintervall Män 66 Kvinnor Män 9 Kvinnor 12 [Källa: SCB] Bjurholm Nordmaling Robertsfors Umeå Vindeln Vännäs Män 166 Kvinnor 181 Män 37 Kvinnor 49 Män 147 Kvinnor 179 Män 23 Kvinnor 50 Män 5102 Kvinnor 4930 Män 437 Kvinnor 640 Män 115 Kvinnor 147 Män 18 Kvinnor 38 Män 180 Kvinnor 193 Män 23 Kvinnor Urvalsprocess Kansliet ansvarar för att ta emot och att diarieföra inkomna ansökningar om stöd. Alla stöd finansieras från två källor, EU/svenska staten samt övrig offentlig medfinansiering. För den senare har kansliet ett löpande ansvar (föreningens bokföring, revisioner, återkoppling till lokala finansiärer m. m.). Ett första urval av ansökningar sker på kanslinivå där innehållet i ansökan stäms av mot strategin. Kansliet ansvarar för att i förekommande fall hjälpa sökande att förtydliga sin ansökan. Om kansliet bedömer att ansökan i sin helhet inte överensstämmer med målen i strategin går den inte vidare till LAG för beredning. Varje ansökan om stöd bereds individuellt före LAG-möte samt i respektive sektor under LAG-möte. Beslut tas i plenum. Under den sektorsvisa beredningen vägs individuella bedömningar av gentemot respektive sektors bedömning vilket garanterar leaderperspektivet. Varje bedömning utgår från SMART-modellen, d.v.s. för varje ansökan ska nedanstående frågor kunna besvaras. Är projektet: specifikt och/eller innovativt för föreningen, området, regionen (S)? mätbart, d.v.s. bidrar det till att uppfylla strategins mål och indikatorer (M)? attraktivt och/eller accepterat, d.v.s. svarar det mot uttalade behov och är lokalt förankrat (A)? möjligt att genomföra på det sätt som beskrivs i ansökan (R)? går det att genomföra projektet under den tidsperiod som anges och stämmer det överens med övergripande mål på kort och lång sikt (T)? Ansökningar bedöms också med avseende på grad av samstämmighet med de horisontella kriterierna. I fall där flera ansökningar berör samma eller liknande utvecklingsområde (innehållsmässigt och/eller geografiskt) prioriteras den före som bäst uppfyller kriterierna ovan. Varje beslut ges en tydlig beslutsmotivering samt protokollförs. Texten i protokollet utgör det beslut som sänds till sökande. Möjligheten att ansöka om stöd ska vara öppen för alla i ett kontinuerligt förfarande. Om LAG finner att det blir obalans mellan insatsområden kan LAG bjuda in till särskilda (tidsbegränsade) ansökningsomgångar för att stärka respektive insatsområde och därigenom öka strategins måluppfyllelse. En viktig uppgift för inre och yttre partnerskap är att sprida information i egna nätverk. Särskilda insatsområden kan stimuleras genom paraplyprojekt där LAG ges möjlighet att tydligare styra utvecklingsarbetet.

17 Utvecklingsstrategi för leaderområde URnära (30) 7.5 Mål och urvalskriterier Bya- och bygdeutveckling Fond Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) Mål Öka landsbygdens attraktivitet Indikator Förstärkning av den lokala identiteten Lokala servicelösningar (pendling, hemservice, etc.) Entreprenörskap och företagande Antal miljö- och kulturvårdsinsatser Antal insatser avseende förbättring av eller investering i småskalig infrastruktur Antal nya besöksmål Antal insatser med nyttjande av modern teknik Fond Regionala utvecklingsfonden (ERUF) Mål Ökat entreprenörskap och företagande Indikator Antal nya företag Antal nya företag som drivs av kvinnor Entreprenörskap och företagande med inriktning mot utrikesfödda Antal nya arbetstillfällen Antal jämställdhetsinsatser Antal entreprenörer/företagare i utbildningsinsatser Fond Mål Indikator Socialfonden (ESF) Stärka utrikesföddas anställningsbarhet Antal kvinnor som deltar i utbildningstillfällen Antal män som deltar i utbildningstillfällen Stärka den ideella sektorn Stärka utrikesföddas delaktighet i samhället Stärka integrationsinriktade föreningar Antal genomförda insatser för kvinnor Antal genomförda insatser för män Antal jämställdhetsinsatser Antal föreningar som får stöd Fond Mål Indikator Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) Stärka ideell sektor Antal föreningar/nätverk som får stöd i sitt arbete Antal nya medlemmar under 25 år Ändamålsenliga samlingslokaler (inkl. energieffektivisering och tillgänglighet)

18 Utvecklingsstrategi för leaderområde URnära (30) Antal insatser för att stärka kulturen Antal föreningsutbyten lokalt, regionalt, internationellt 9. Organisation 9.1 Administrativ kapacitet och kansliets arbete (drift) Leaderkansliet ska ha en bemanning som gör det möjligt att stötta de som söker finansiellt stöd från URnära under ansökningsförfarandet, efter beslut och under projektens gång. I Umeåregionen har detta utgjort en kvalitetsstämpel under tidigare programperioder. Det har enligt genomförda utvärderingar varit ett viktigt kriterium för lyckade projektgenomföranden 25. Det har också bidragit till starka nätverk och högt förtroende för kansliets personal, för LAG och därmed till lokalt ledd utveckling enligt leadermetoden. En mycket viktig erfarenhet från tidigare perioder är att arbetssättet stärker både individer och grupper, ger ökad självkänsla och självförtroende samt inte minst ökar kunskapen om och förtroendet för EU. Kansliets personal har stort ansvar gällande kunskapsöverföring mellan kansli och LAGgrupp. Här har också det yttre partnerskapet en viktig uppgift som vidareförmedlare av kunskap inom sina respektive områden. Efter varje årsstämma ska utbildning för nya (och gamla) LAGgruppsledamöter genomföras. Ett särskilt partnerskapsmöte ska också hållas i samband med årsstämma. Kansliets personal ansvarar för att i samråd med LAG ta fram en handbok där referenser till de nationella och mellanstatliga lagar, regionala och lokala styrdokument och strategier som URnäras strategi bygger på finns med. Handboken ska fungera som stöd för urval och prioriteringar av ansökningar. LAG ska upprätta en delegationsordning som, utan att avvika från lag- och andra formella krav, underlättar kansliets arbete. URnära kommer att verka för samordning av administration, utbildnings- och informationsinsatser med i första hand Vindelälvens fiskeområde som berör tre av Umeåregionens kommuner. Samordning av information ska också i tillämpliga fall ske med övriga samarbetspartners. Nära samverkan ska ske med företrädare för Umeåregionens kommuner i de fall verksamheter och ansvarsområden tangerar varandra. URnära ingår i Regionalt partnerskap för Landsbygdsprogrammet i Västerbotten (Länsstyrelsen). Genom URnäras eget breda partnerskap säkerställs samordning och informationsöverföring från övriga regionala och lokala aktörer av betydelse för URnäras verksamhet. Ett särskilt uppdrag är att ansvara för omvärldsanalys där information kontinuerligt vidareförmedlas till LAG. För att kunna behålla närhet till projektsökande och aktiva projekt, att realisera samordning med andra aktörer samt att bedriva aktiv omvärldsspaning krävs två tjänster på kansliet. Rekryteringen av dessa tjänster ska ske med beaktande av krav på formell kompetens för att hantera ekonomiska medel enligt gällande förordningar, sökandes förankring i Umeåregionen, egna nätverk samt personlig lämplighet. Kansliets personal ska kontinuerligt erbjudas kompetensutveckling inom de områden som LAG finner nödvändiga. 9.2 Partnerskapet och föreningen URnära har ett stort partnerskap som delas i ett inre och ett yttre, där det inre består av de parter som också ingår i LAG. Här finns företrädare för Umeåregionens kommuner, näringslivet, 25 Utvärdering av avslagna/beviljade projektansökningar (se bilaga 5b)

19 Utvecklingsstrategi för leaderområde URnära (30) föreningar, regionala företrädare samt LRF och leaderområde Vindelälven. Det yttre partnerskapet har sin utgångspunkt i leaderperspektivet och representerar lokalsamhället (se bilaga5c). Folkbildning ABF SV Samverkan Höga Kusten Lappland 2020 Interregionalt Entreprenörskap/ företagande Coompanion LRF Företagarna ALMI Leaderområde Vindelälven Länsstyrelsen Arbetsmarknadens parter LO Sv. Näringsliv Region Västerbotten Tillgänglighet HSO RUR LAG URnära Övriga Kyrkan Samerna Umeåregionen Idrott Västerbotten friidrottsförb. Västerbottens fotbollsförb. Utbildning/forskning Umeå universitet SLU Gröna Navet Hållbarhet SNF Skogsstyrelsen Ungdomar/äldre Studentföreningar Kulturstorm PRO SPF Integration Etniska föreningar Ersboda Slöjdförening Syftet med det yttre partnerskapet är att integrera lokaloch civilsamhället i arbetet med lokalt ledd utveckling. Partnerskapet kommer att fungera som ambassadörer, sprida information i egna nätverk samt att bidra med experthjälp i samband med urval och prioriteringar av ansökningar som ligger inom respektive partners kunskaps- och erfarenhetsområde. 9.3 LAG den lokala aktionsgruppen I Umeåregionen har LAG under föregående programperioder haft lika stor representation från offentlig, privat och ideell sektor. Detta har garanterat att alla sektorer haft samma ansvar, inflytande och påverkansmöjlighet både avseende verksamheten i stort som i urval och prioritering av ansökningar. LAG har haft jämställd sammansättning (se definition 10.3). Samma modell ska gälla även för perioden LAG ska också eftersträva åldersmässig och etnisk representativitet. Med en flerfondslösning kommer representanter för Socialfonden och Regionala utvecklingsfonden att adjungeras till LAG-gruppen. I de fall LAG behöver stärka sin kunskap inför beslut kommer i tillämpliga fall organisationer/motsvarande att adjungeras från leaderområde Vindelälven samt från det yttre partnerskapet. LAG äger rätt att inom sig utse utskott. LAG väljs på årsstämma med en mandattid på två år där hälften av ledamöterna byts ut eller omväljs. Detta garanterar kontinuitet avseende LAG:s sammansättning och kompetens. Föreningen äger rätt att nominera kandidater till LAG. Valberedningen tillsätts med representation från samtliga sektorer. För att säkra LAG:s kompetens avseende Socialfonden och Regionala utvecklingsfonden ska representanter för dessa ingå i valberedningen. Valberedningens kunskap om målen i strategin utgör grundförutsättning för dess arbete. LAG ansvarar för kontinuerlig information till samt utbildning av valberedningen. Valberedningen följer verksamheten under året (finns med på distributionslista) samt via URnäras webbplats. Vid slutet av året görs en avstämning med kansliet angående ledamöternas delaktighet i URnäras arbete. LAG:s rättigheter, skyldigheter, arbetssätt och arbetsformer fastställs i föreningens stadgar. För att säkerställa att arbetsgivaransvaret följs ska LAG tillhöra arbetsgivarorganisation. 10. Samverkan mellan fonder och med andra aktörer 10.1 Samverkan mellan fonder I Umeåregionen har det under Sveriges medlemskap i EU bedrivits många projekt både inom föreningar, organisationer och i kommuner med leadermetoden som grund. Huvudsaklig finansiering har skett via Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling/motsvarande. Med möjlighet

20 Utvecklingsstrategi för leaderområde URnära (30) till fondövergripande arbete kommer URnära nu att kunna bedriva utvecklingsprojekt till riktade grupper samt i stadsmiljö. Socialfonden URnära har valt att koncentrera insatser inom Socialfonden till bostadsområdet Ersboda i Umeå. Stadsdelen har fler invånare än någon av de fem mindre kommunerna i regionen och andelen utrikesfödda är hög. URnära kommer att genomföra utvecklingsinsatser i samarbete med Ersboda Slöjdförening. Målet är att med stöd från Socialfonden genomföra projekt där integration, inkludering och ett närmande till arbetsmarknaden är huvudmål. Med riktade insatser och med tillvaratagande av de nätverk och samarbetsformer som redan finns ge möjlighet för personer som idag står utanför arbetsmarknaden att öka sin anställningsbarhet. Genom samverkan med etniska och andra föreningar, studieförbund och övriga utbildningsanordnare vill URnära skapa alternativa och attraktiva utbildningsformer. Dessa ska samordnas med traditionella utbildningsinstitutioner, med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. För insatser till utrikesfödda ska samordning också ske med ansvariga tjänstemän på kommunal nivå. Andelen utrikesfödda personer över 65 år ökar och kommer i framtiden att ställa krav på vårdoch omsorgsinsatser. Här kan integration och inkludering bli verklighet genom att utbilda utrikesfödda för arbetsuppgifter inom dessa områden. De resultat som uppnås i insatser inom Socialfonden är överförbara till flera av URnäras insatsområden men främst till insatsområdet Entreprenörskap och företagande som även finansieras från Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Havs- och fiskerifonden URnära kommer att samverka med Leaderområde Vindelälven som finansieras från Havs- och fiskerifonden. Leaderområde Vindelälven ansvarar för fiskeresursen och URnära för utvecklingsinsatser i anslutning till denna. Utvecklingsinsatser i form av t. ex. vandringsleder, rastplatser m.m. stärker möjligheterna till entreprenörskap och företagande inom bl.a. fisketurismsektorn. Landsbygdsprogrammet för Sverige Rennäringen omfattas av stöd från Landsbygdsprogrammet. Med de sju samebyar som finns inom Umeåregionen vill URnära verka för samordning mellan insatser i Landsbygdsprogrammet och lokalt ledd utveckling. Även inom områdena jordbruk, trädgård och skog finns möjlighet till samverkan inom flera av URnäras insatsområden. LAG-gruppen har ett särskilt ansvar att vid beslutstillfällen och i uppföljningsarbete bevaka samordningsmöjligheter samt att ta initiativ till samverkansinsatser Avstämning med andra aktörer med utvecklingsansvar Avstämning med de ingående kommunerna sker fortlöpande genom LAG:s representanter i offentlig sektor och i kontakter med Umeåregionens kansli. Avstämning mot LRF, RUR och de regionala organen sker via deras representation i LAG. URnära ingår i Regionalt partnerskap för Landsbygdsprogrammet i Västerbotten (Länsstyrelsen Västerbotten). Det yttre partnerskapet får kontinuerlig information via distributionslista och i kontakt inför ansökningar som berör deras respektive områden och där de kan adjungeras till LAG. Avstämning kommer också att ske med övriga leaderområden i Västerbotten (leaderområde Vindelälven och leaderområdena Lappland 2020 och Skellefteå Älvdal ). Avstämning mot ett kommande Man and Biosphere -område ingår i samverkan med övriga leaderområden i Västerbotten. Centrum för regionalvetenskap (CERUM) och Institutionen för Statsvetenskap (med projektet Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor ) är tillsammans med Centrum för genusstudier en del av det yttre partnerskapet och URnära kommer därmed att stärka kopplingen till akademin i frågor som rör landsbygdsutveckling och jämställdhet i Umeåregionen.