Statistik hörselområdet En sammanställning av uppgifter från hörselvården rörande 2008 års verksamhet

Transkript

1 Statistik hörselområdet 2009 En sammanställning av uppgifter från hörselvården rörande 2008 års verksamhet

2 Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2010 Ansvarig handläggare: Sara Brundell, HI Ansvarig informatör: Ulla-Jane Saxberger, HI Foto: Niklas Almesjö/Bildarkivet.se Formgivning: Ordförrådet AB URN:NBN:se:hi (pdf) Artikelnummer: pdf Publikationen är utgiven endast i elektronisk form och kan hämtas i pdf-format på HIs webbplats, Den kan också beställas i alternativa format från HI.

3 Statistik hörselområdet 2009 En sammanställning av uppgifter från hörselvården rörande 2008 års verksamhet Sara Brundell

4

5 Förord Hjälpmedelsinstitutet (HI) presenterar den nionde årliga samman ställningen av statistik över ett års verksamhet på landstingens/regionernas hörcentraler. Rapporten gäller verksamhetsåret 2008 men den inne håller även vissa uppgifter från 2001 och framåt. I rapporten redovisar vi hörcentralernas inköpskostnader för hörapparater och övriga hörhjälpmedel (hörseltekniska hjälpmedel). Vidare ingår uppgifter om förskriv ningsstatistik över hörapparater indelat på brukare som har gjort ett byte av hörapparat samt nya hörapparatbärare. För flera poster redovisas köns- och åldersfördelning. Uppgiftslämnarna har lagt ner mycket tid på att ta fram de uppgifter som ligger till grund för denna rapport. Vi vill därför tacka er som har bidragit till att besvara våra frågor. Stockholm, december 2009 Hjälpmedelsinstitutet Susann Forsberg Avdelningschef

6

7 Innehåll Inledning...8 Syftet med undersökningen...8 Datainsamling och sammanställning...8 Definitioner...9 Personer med hörselnedsättning i Sverige...10 Några resultat...13 Indikatorer...13 Redovisning...14 Inköpskostnader...16 Inköpskostnader, hörapparater...16 Inköpskostnader, övriga hörhjälpmedel...20 Förskrivna/utprovade hörappa rater och antal berörda personer...23 Antal utprovade hörapparater...23 Brukare som erhållit hörapparat...27 Nya hörapparatbärare...30 Nya hörapparatbärare, monaural anpassning...31 Nya hörapparatbärare, binaural anpassning...33 Brukare som har bytt hörapparat...35 Brukare som har bytt hörapparat, monaural anpassning...36 Brukare som har bytt hörapparat, binaural anpassning...38 Sammanfattning...41 Kvalitetsdeklaration...43 Tillförlitlighet totalt...43 Osäkerhetskällor...43 Bilaga 1 Hörselenkäten...45 Bilaga 2 Deltagande regioner/landsting (hörcentraler) Bilaga 3 Deltagande regioner/landsting (hörcentraler) Bilaga 4 ISO-koder...61 Bilaga 5 Privata entreprenörer...62 Bilaga 6 Kommentarer till inköpskostnader...64 Bilaga 7 Kommentarer till enkäten...65

8 Inledning Syftet med undersökningen I denna rapport presenterar Hjälpmedelsinstitutet (HI) statistik- och kostnadsuppgifter från landets hörcentraler. Hörcentralerna eller motsvarande ansvarar för hörselrehabilitering. Personalen utför hörsel prov, utprovar och anpassar hörapparater samt tränar använd ning av hörapparater och andra hörseltekniska hjälpmedel. De infor merar, utbildar och ger råd till personer med nedsatt hörsel och anhöriga, samt kan genomföra installationer av hörseltekniska hjälpmedel i hemmet. I Hörselskadades Riksförbunds (HRF) senaste årsrapport kan man läsa mer om hörselvård och hjälpmedel. Ett av syftena med Hjälpmedelsinstitutets statistikarbete är att det ska bidra till hör centralernas verksamhetsutveckling. De sammanställda uppgifterna ska ge en belysning av den egna verksamheten och möjliggöra jämförelser med andra delar av landet. Ett annat syfte med undersökningarna är att kunna presentera infor mation om hörselvården. Uppgifterna efterfrågas av till exempel journalister, företagare, forskare, politiker, brukare och representanter för brukarorganisationer. Datainsamling och sammanställning Uppgifterna har huvudsakligen inhämtats via en webbaserad enkät i verktyget Survey Generator. I rapporten presenteras uppgifter om inköpskostnader för hörapparater, öroninsatser, benförankrade implantat (BAHA), cochlea-implantat (CI-system), övriga hörhjälpmedel (hörseltekniska hjälpmedel). Vidare redovisas antal förskriv ningar av hörapparater, cochlea-implantat (CI), benförankrade implantat (BAHA) och antal nya hörapparatbärare samt brukare som bytt hörapparat fördelat på monaural respektive binaural anpassning. För de uppgifter där det är möjligt redovisas köns- och åldersfördelning. Rapporten baseras på svar som motsvarar knappt 85 procent av befolknings underlaget för hörcentralerna som ingått i undersökningen. För många delfrågor är svarsfrekvensen betydligt lägre. 8 STATISTIK HÖRSELOMRÅDET 2009

9 Landsting/regioner som deltagit är: Stockholms läns landsting Landstinget i Uppsala län Landstinget i Östergötland Landstinget i Jönköpings län Landstinget Kronoberg Landstinget i Kalmar län Region Skåne Landstinget Halland Västra Götalandsregionen (Sahlgrenska Universitetssjukhuset med upptagningsområdena Mölndal, Östra, Kungälv, Västra Frölunda och Lysekil) Landstinget i Värmland Örebro läns landsting Landstinget Dalarna Landstinget Gävleborg Landstinget Västernorrland Jämtlands läns landsting Västerbottens läns landsting Norrbottens läns landsting Definitioner En förskrivning/utprovning innebär att personal med behörighet för skriver/utprovar ett relevant hjälpmedel till en brukare, baserat på en individuell behovsbedömning. Det är svårt att särskilja antalet förskrivna/utprovade hörapparater från anpassningar och det speciellt på grund av hur binaural anpass ning definieras. En binaural anpassning kan vara både en ren binaural anpassning och en komplettering, dvs. en person med en hörapparat lämnar hörcentralen med två hörapparater. Benförankrade implantat (BAHA) Systemet använder sig av direkt benledning, vilket gör att benet kan överföra ljudet till ett fungerande inneröra (cochlea). Ljudet behöver alltså aldrig passera hörselgången eller mellanörat. Ben kan, i likhet med luft, leda ljudvibrationer. I stället för att förlita sig på den ljudförstärkning som är typisk för luftledningsapparater och som kan blockeras av ett skadat eller tilltäppt mellanöra använder BAHA-systemet en väg som STATISTIK HÖRSELOMRÅDET

10 inte passerar hörselgången eller mellanörat över huvud taget. I stället skickas ljudet runt det skadade eller problematiska området och stimulerar innerörat naturligt genom benledning. Därifrån överför hörselnerven signaler na till hjärnan, så att personen kan höra ljudet. Cochlea-implantat (CI) är ett tekniskt hjälpmedel som stimulerar hörselnerven. Nya brukare är de personer som får en hörapparat eller två hör apparater (monaural eller binaural anpassning) för första gången under 2008 samt de som gör en binaural komplettering under samma år, dvs. får ytterligare en hö rapparat till andra örat. Brukare som bytt hörapparat är de personer som förskrivits en eller två hörappa rater under ett tidigare år och som byter ut en eller två hörapparater, dvs. får en monaural eller binaural anpassning. Även de som gör en binaural komplettering, dvs. de har redan en hörapparat som för skrivits under ett tidigare år och som förskrivs en hörapparat till andra örat under 2008, definieras som brukare som har bytt hörapparat. Övriga hörhjälpmedel Övriga hörhjälpmedel (hörseltekniska hjälpmedel) som ingår i inköpskostnaden är: ring signals-, linjetons- och svarsindikatorer, telefonförstärkare, anslut nings enheter till telenätet, hörtelefoner, anslutningsenheter till radio och TV, slingförstärkare, slingmottagare och slingor, transmissionssystem via radio (FM-system för närkommunikation), IR-system, kommunikations förstärkare, dörrsignaler och dörrsignalindikatorer, ljudindikatorer (inkl. elektroniska barnvakter, brandvarnare och väckarklockor), kopp lingshjälpmedel. Personer med hörselnedsättning i Sverige I HRFs årsrapport för 2008 står det att cirka 17 procent av befolkningen i åldern år uppger att de har problem att höra. I åldrarna 0 15 år finns det cirka barn med någon grad av hörselnedsättning. Sammanlagt motsvarar de cirka 1,3 miljoner personer. Av dem har knappt 30 procent ( ) hörapparater (HRF/SCB 2008, 2009). 1 1 HRF, Årsrapport 2009: John Wayne bor inte här om hörselskadade och hörselvården i Sverige, STATISTIK HÖRSELOMRÅDET 2009

11 Enligt Statens beredning för medicinsk utvärderings (SBU) mät ning med tonaudiogram finns det (2003) uppskattningsvis 1,3 miljoner män ni skor som har en lätt hörselskada mindre än 40 decibels nedsättning. Cirka har en måttlig hörselskada (40 60 db), medan omkring har en svår hörselskada (mer än 60 db nedsättning). 2 Förekomsten av hörselnedsättning stiger kraftigt i åldrarna 50 år och däröver. Av alla svenskar som har måttlig till mycket svår hörsel ned sättning är drygt personer i åldrarna 70 år och däröver. I åldrarna 80 år och där över har nästan alla någon grad av hörselned sättning. Nedsatt hörsel är ett växande folkhälsoproblem, inte minst på grund av att an delen äldre i befolkningen ökar. 3 Däremot finner man inte någon entydig skillnad i förekomst av hörselnedsättning mellan kvinnor och män. Den använda definitionen av hörselnedsättning är dock inte idealisk för en jämförelse, eftersom kvinnor har aningen sämre hörsel än män vid låga frekvenser medan män oftare än kvinnor har nedsättningar vid höga frekvenser. 4 Om man utgår från Statistiska centralbyråns (SCB) Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF) 5 (2007), så har 15 procent av männen och 12 procent av kvinnorna en hörselnedsättning bland dem som är år. I den allra äldsta åldersgruppen (85+) så har 42 procent av männen respektive 46 procent av kvinnorna en hörselnedsättning. Det finns vissa diskrepanser mellan brukaruppgifterna och hörapparatsuppgifterna i HRFs kartläggning och i denna undersökning. Varför det i vissa fall har inrapporterats olika sifferuppgifter har vi i dagsläget ingen kännedom om. 2 SBU, Hörapparater för vuxna nytta och kostnader, SBU, Hörapparater för vuxna nytta och kostnader, SBU, Hörapparater för vuxna nytta och kostnader, Definition enligt Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF): Kan inte utan svårighet höra vad som sägs i samtal mellan flera personer (med eller utan hörapparat). STATISTIK HÖRSELOMRÅDET

12 Utprovning av hörselapparater per landsting 2008 Landsting Antal personer Antal utprovade hörapparater Andel som fått två hörapparater (%) Stockholms län ,4 Uppsala län A ,1 B Sörmland ,6 Östergötland ,1 Jönköpings län ,7 Kronoberg ,8 C Kalmar län ,4 Gotland ,2 Blekinge ,3 Skåne ,0 Halland ,7 Västra Götaland ,2 C Landstinget i Värmland ,8 Örebro län ,4 Västmanland ,5 Dalarna ,2 Gävleborg ,3 Västernorrland ,2 C Jämtlands län ,3 Västerbotten ,8 Norrbotten ,6 Summa ,1 Källa: HRF A Hörselvården i Uppsala län saknar uppgift för Det angivna antalet personer som fått hörapparat (2 011) är beräknat utifrån uppgifter från B Hörselvården i Uppsala län saknar uppgift om andelen personer som fått två hörapparater Den angivna siffran motsvarar riksgenomsnittet. C Andelen som fått dubbla hörapparater i Kronoberg, Västra Götaland och Västernottland har beräknats utifrån antal personer och antal utprovade hörapparater. 12 STATISTIK HÖRSELOMRÅDET 2009

13 Några resultat Variationerna är stora mellan uppgiftslämnarna/hörcentralerna när det gäller rapporterade inköps kostnader för hörapparater och öroninsatser under När det gäller hörapparater varierar det mellan 15 och 45 kronor per invå nare, för öroninsatser är det mellan 0,5 och 5,5 kronor och för övriga hörhjälpmedel mellan 1 och 7 kronor. I genomsnitt blir det kronor per invånare för hörapparater respektive cirka 3 kronor per invånare för öroninsatser var motsvarande kostnad något högre per person. För övriga hörhjälpmedel (hörseltekniska hjälpmedel) blir genomsnittskostnaden cirka 3 4 kronor. Uppräknat totalt för landet blir inköpskostnaderna för hörapparater per år (2002, 2004, 2006 och 2008) ungefär miljoner kronor. Inköpskostnaderna för 2008 ligger i den lägre delen av intervallet. 6 Motsvarande kostnad för öroninsatser ligger runt miljoner kronor 2008 och för övriga hörhjälpmedel runt miljoner kronor. Enligt HRFs årsrapport för finns det cirka ( ) personer som hör dåligt i olika grad eller som är döva, knappt ( ) hörapparatbärare samt knappt (68 800) som fått hörapparat under 2008 i Sverige. Inköpskostnaden skulle utifrån uppgiften ovan ligga vid kronor per hörselskadad, vid kronor per person som fått hörapparat under 2008 samt vid kronor per hör apparat bärare. Vårt material tyder på att det förskrevs hörapparat till uppskattningsvis personer per invånare, dvs. ungefär personer vid hör centralerna år År 2002, 2004 och 2006 var motsvarande uppgift cirka , respektive personer. Nya hörapparatbärare utgjorde drygt hälften av dem som fick hörapparat förskriven. 9 Indikatorer Inköpskostnader Inköpskostnaderna redovisas i kronor per person, per person med hörselnedsättning, per person med hörapparat samt per person som under 2008 erhållit hörapparat vid en hörcentral. 6 Baserat på knappt 80 procent av upptagningsområdena för befolkningen. Vissa hörcentraler deltog inte båda åren. Se bilaga över deltagande hörcentraler. 7 HRF, Årsrapport 2009: John Wayne bor inte här om hörselskadade och hörselvården i Sverige, Baserat på cirka 60 procent av upptagningsområdena. 9 Baserat på cirka 55 procent av upptagningsområdena. STATISTIK HÖRSELOMRÅDET

14 Förskrivningar/utprovningar samt antal berörda personer Antalet förskrivningar/utprovningar av hörapparat redovisas totalt för perioden Antalet förskrivningar/utprovningar redovisas även vid respektive hörcentral i faktiska tal, per invånare samt efter kön. Brukare som har fått monaural/binaural anpassning Brukare, nya brukare och de som har bytt hörapparat, dvs. fått en monaural eller binaural anpassning vid hörcentralerna, redovisas efter kön och åldersgrupp. Se nedan schematisk skiss över hur brukarna indelas: Brukare Nya brukare Brukare som har bytt hörapparat Monaural anpassning Binaural anpassning Monaural anpassning Binaural anpassning Redovisning Befolkning Befolkningsuppgifterna i rapporten har hämtats från Statistiska centralbyrån (SCB) och gäller per den 31 december Hjälpmedelsindelning/Klassificering Indelningen i hjälpmedelsgrupper som tillämpas är hämtad från internationell standard, ISO 9999 Classification of Technical Aids for Disabled Persons. Köns- och åldersfördelningar Fördelningen mellan åldersgrupper och/eller kön redovisas procen tuellt. 14 STATISTIK HÖRSELOMRÅDET 2009

15 Medelvärden och uppräkningar Medelvärdet för riket, landsting/regioner samt i vissa fall hörcentraler har tagits fram per invånare. Notera att medelvärdena beror på vilka hörcentraler som besvarat respektive fråga, vilket gör att jäm förelser bör göras med försiktighet. De uppräkningar till riksnivå som gjorts för olika poster i rapporten har baserats på alla inrapporterade enheter. Uppräkningarna bygger alltså på antagandet att summan/antalet per invånare vid de hör centra ler som har besvarat enkäten i genomsnitt är detsamma som vid de hörcentraler som inte har deltagit i undersökningen. Se vidare i Kvalitetsdeklarationen i slutet av rapporten. STATISTIK HÖRSELOMRÅDET

16 Inköpskostnader I detta avsnitt redovisas uppgifter om inköpskostnader för hörapparater, öroninsatser, ljudstimulatorer, 10 BAHA, CI-system, övriga hörhjälpmedel och skolhjälpmedel. Inköpskostnaderna redovisas i absoluta tal, beräknat per invånare, per capita, per person med hörselnedsättning, per hörapparatbärare samt uppräknat rikstotal. Här redovisas vissa insamlade uppgifter men även andra parametrar kan vara intressanta och till och med nödvändiga för att få en god bild. Inköpskostnader, hörapparater Inköpskostnader för hörapparater 11 (totalt, per invånare, per capita), 2008 Region/Landsting (hörcentral) Inköpskostnader för hörapparater (SEK) Inköpskostnader för hörapparater per invånare (SEK) Inköpskostnader för hörapparater per capita (SEK) Stockholm Uppsala Östergötland (Linköping m.fl.) Östergötland (Norrköping m.fl.) Östergötland totalt Jönköping Kronoberg (Växjö) Kronoberg (Ljungby) Kronoberg totalt Kalmar (Västervik, Oskarshamn) Skåne Västra Götaland (Sahlgrenska): Kostnaden för ljudstimulatorer redovisas tillsammans med hörapparater. För installation redovisas arbets- och hjälpmedelskostnader, kronor, på samma konto. Västerbotten: Inköpskostnaden för ljudstimulatorer och BAHA ingår i hörapparatkost naden. Vidare görs det ingen skillnad mellan hjälpmedel som kräver installation och hjälpmedel som är installationsfria. Dalarna: I total inköpskostnad ingår både de hjälpmedel som kräver installation och de som är installationsfria. I installationskostnad ingår även resekostnader, restid och traktamente. 11 Västerbotten: Inköpskostnaden för ljudstimulatorer och BAHA ingår i hörapparatkostnaden. Av antalet förskrivna hörapparater var en del inköpta förra året. Västra Götaland (Sahlgrenska): Kostnaden för ljudstimulatorer redovisas tillsammans med hörapparater. 16 STATISTIK HÖRSELOMRÅDET 2009

17 Inköpskostnader för hörapparater (totalt, per invånare, per capita), 2008 forts. Region/Landsting (hörcentral) Inköpskostnader för hörapparater (SEK) Inköpskostnader för hörapparater per invånare (SEK) Inköpskostnader för hörapparater per capita (SEK) Halland Västra Götaland (Sahlgrenska) Örebro Dalarna Gävleborg (Gävle m.fl.) Gävleborg (Hudiksvall m.fl.) Gävleborg totalt Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Inköps kostnader för hörapparater varierar mellan 15 och 45 kronor per invå nare. I genomsnitt blir det kronor per invånare. Uppräknat totalt för landet blir inköpskostnaderna för hörapparater per år (2002, 2004, 2006 och 2008) ungefär miljoner kronor. Inköpskostnaderna för 2008 ligger i den lägre delen av intervallet. 12 Enligt HRFs årsrapport finns det minst personer med hörselnedsättningar, knappt hörapparatbärare samt knappt personer som fick hörapparat under De uppgifter som vi samlat in från hörselverksamheten tyder på att det var cirka som fick hörapparat under 2008 i Sverige. Inköpskostnaden skulle utifrån uppgiften ovan ligga vid kronor per person med hörselnedsättning, vid kronor per hörapparatbärare samt vid kronor per person som fick hörapparat under Baserat på knappt 80 procent av upptagningsområdena för befolkningen. Vissa hörcentraler deltog inte båda åren. Se bilaga över deltagande hörcentraler. 13 HRF, Årsrapport 2009: John Wayne bor inte här om hörselskadade och hörselvården i Sverige, STATISTIK HÖRSELOMRÅDET

18 Den inrapporterade försäljningen av hörapparater enligt HIs upphandlingsavtal uppgick under åren i kronologisk ordning till 291, 283 respektive 329 miljoner kronor. 14 Inköpskostnader för öroninsatser 15 (totalt, per , per capita), 2008 Region/Landsting (hörcentral) Inköpskostnader för öroninsatser (SEK) Inköpskostnader för öroninsater per invånare (SEK) Inköpskostnader för öroninsater per capita (SEK) Stockholm ,6 Uppsala ,3 Östergötland (Norrköping m.fl.) ,9 Jönköping ,5 Kronoberg (Växjö) ,2 Kronoberg (Ljungby) ,4 Kronoberg totalt ,9 Kalmar (Västervik, Oskarshamn) ,2 Skåne ,7 Halland ,0 Västra Götaland (Sahlgrenska) ,9 Örebro ,5 Dalarna ,5 Gävleborg (Gävle m.fl.) ,5 Västernorrland ,7 Jämtland ,3 Västerbotten ,0 14 Upphandlingsavtalen är ramavtal som Hjälpmedelsinstitutet (HI) sluter med leverantörer av hörapparater på uppdrag av landstingen/regionerna i Sverige. Dessa köper sedan hörapparater direkt av företagen till fastslagna villkor och till fastslaget pris. Försäljningssiffran baseras på uppgifter som företagen har inrapporterat till HI och inköpsuppgifterna gäller exklusive öron insatser. Vidare gäller 1/1 31/12 för respektive år. 15 Uppsala: Kostnaden för öroninsatser avser endast Hörcentralen och de insatser vi köper. De in satser vi tillverkar själva ingår inte och inte kostnaden Din Hörsel har. Kalmar (Västervik, Oskarshamn): I kostnader för öroninsatser ingår även material som exempelvis avtrycksmassa/pads/otoskop. Kostnader för CI kan ej redovisas då dessa går utanför vår budget. Västra Götaland (Sahlgrenska): Kostnaden för insatser är låg beroende på att vi tillverkat stycken insatser på eget laboratorium med anställd personal. 18 STATISTIK HÖRSELOMRÅDET 2009

19 Variationerna är stora mellan hörcentralerna när det gäller inköpskostnader för öroninsatser nämligen mellan 0,5 och 5,5 kronor per in vånare. I genomsnitt blir det ungefär 3 kronor per invånare. Kostnaden för öroninsatser ligger runt miljoner kronor Inköpskostnader för ljudstimulatorer (totalt, per invånare), 2008 Region/Landsting (hörcentral) Inköpskostnader för ljudstimulatorer (ljudstimulerare) för tinnitusterapi med/utan hörapparatdel (SEK) Inköpskostnader för ljudstimulatorer (ljudstimulerare) för tinnitus terapi med/utan hörapparatdel per invånare (SEK) Stockholm Skåne Gävleborg (Gävle m.fl. ) Jämtlands län Inköpskostnader för BAHA (totalt, per invånare, per capita), 2008 Region/Landsting (hörcentral) BAHA (SEK) BAHA per invånare (SEK) BAHA per capita (SEK) Stockholm ,3 Östergötland (Linköping m.fl.) ,1 Kronoberg (Växjö) ,4 Skåne ,1 Västra Götaland (Sahlgrenska) ,6 Örebro län ,6 Dalarna ,1 Gävleborg (Gävle m.fl.) ,2 Västernorrland ,2 Jämtlands län ,6 Norrbotten ,5 STATISTIK HÖRSELOMRÅDET

20 Inköpskostnader för CI-system 16 (totalt, per invånare, per capita), 2008 Region/Landsting (hörcentral) Inköps - kostnader för CI-system (SEK) Inköpskostnader för CI-system per invånare (SEK) Inköpskostnader för CI-system per capita (SEK) Östergötland (Linköping) Västra Götaland (Sahlgrenska) Örebro Västernorrland Inköpskostnader, övriga hörhjälpmedel Inköpskostnader för övriga hörhjälpmedel (totalt, per invånare, per capita), 2008 Region/Landsting (hörcentral) Övriga hörhjälpmedel (SEK) Övriga hörhjälp - medel per invånare (SEK) Övriga hörhjälpmedel per capita (SEK) Stockholm Uppsala Östergötland (Linköping m.fl.) Östergötland (Norrköping m.fl.) Östergötland totalt Jönköping Kronoberg (Växjö) Kronoberg (Ljungby) Kronoberg totalt Dalarna Gävleborg (Gävle m.fl.) Västerbotten Norrbotten Stockholm: CI-hjälpmedel hanteras av ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset. Västerbotten: Kan inte redovisa CI-kostnaden för där finns även inköpen för Norrbotten, Västernorrland och Jämtland. Kalmar (Västervik, Oskarshamn): Kostnader för CI kan ej redovisas då det går utanför vår budget. Västra Götaland (Sahlgrenska): I kostnaden för CI ingår även inopererade delar. 20 STATISTIK HÖRSELOMRÅDET 2009

21 Beräknad rikstotal för övriga hörhjälpmedel var miljoner kronor 2008, dvs. ungefär en tiondel av inköpskostnaden för hörapparater. Även när det gäller övriga hörhjälpmedel är variationerna stora mellan hörcentralerna när det gäller kostnaden, nämligen mellan 1 och 7 kronor per invånare och detta kan delvis bero på skilda definitioner. I genomsnitt köper landstingen/regionerna in övriga hörhjälpmedel för ungefär 3 4 kronor per invånare. Vid tidigare mätning, 2006, har kostnaden legat något högre, runt 5 kronor. Kostnaden låg runt 4 kronor för åren 2001, 2002 och Samma hörcentraler har dock inte deltagit alla åren. I enkäten ställdes även frågor som rörde kostnaden för installationshjälpmedel, installationskostnaden, kostnaden för installationsfria hjälpmedel samt kostnaden för skolhjälpmedel. Inköpskostnader för övriga hörhjälpmedel som kräver installation, installationskostnaden samt installationsfria hjälpmedel, totalt (SEK), 2008 Regioner/Landsting (hörcentral) Övriga hörhjälpmedel som kräver installation* Installationskostnader för övriga hörhjälpmedel som kräver installation Övriga hörhjälpmedel som är installationsfria Stockholm Kronoberg Kalmar (Västervik) Skåne Västra Götaland (Sahlgrenska m.fl.) Örebro Dalarna Gävleborg (Gävle m.fl.) Västernorrland * exklusive kostnad för installation. STATISTIK HÖRSELOMRÅDET

22 Inköpskostnader för övriga hörhjälpmedel som kräver installation, installationskostnaden samt installationsfria hjälpmedel per invånare (SEK), 2008 Regioner/Landsting (hörcentral) Övriga hörhjälp - me del som kräver installation per invånare* Installationskostnader för övriga hörhjälpmedel som kräver installation per invånare Övriga hörhjälpmedel som är installationsfria per invånare Stockholm Kronoberg Kalmar (Västervik) Skåne Västra Götaland (Sahlgrenska m.fl.) Örebro Dalarna Gävleborg (Gävle m.fl.) Västernorrland * exklusive kostnad för installation. 22 STATISTIK HÖRSELOMRÅDET 2009

23 Förskrivna/utprovade hörappa rater och antal berörda personer Antal utprovade hörapparater Antal utprovade hörapparater, Antal antal utprovade hörapparater var 2008 knappt och 2007 cirka stycken motsvarande för 2006 var cirka apparater, 2004 cirka apparater. Diagrammet visar att förskrivningen/ utprovningen av hörapparater har planat ut efter Hörselskadades Riksförbunds årsrapporter och Hjälpmedelsinstitutets enkäter. STATISTIK HÖRSELOMRÅDET

24 Antalet förskrivna/utprovade hörapparater 18 (totalt, per invånare), 2008 Region/Landsting (hörcentral) Antal förskrivna hörapparater Antal förskrivna hörapparater per invånare Stockholm Uppsala Östergötland (Linköping m.fl.) Östergötland (Norrköping m.fl.) Östergötland totalt Jönköping Kronoberg (Växjö) Kronoberg (Ljungby) Kronoberg totalt Kalmar (Kalmar) Skåne Västra Götaland (Sahlgrenska) Örebro Dalarna Gävleborg (Gävle m.fl.) Gävleborg (Hudiksvall m.fl.) Gävleborg totalt Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Det förskrevs i genomsnitt cirka hörapparater per invånare. I vårt material har Dalarna uppgett flest förskrivningar näm ligen cirka per invånare. 18 Kronoberg (Ljungby): 50 patienter från Ljungbys upptagningsområde har gjort utprovning i Växjö. Dessa finns med i Växjös rapporterade antal över hörapparater. Västerbotten: Av antalet förskrivna hörapparater var en del inköpta förra året. 24 STATISTIK HÖRSELOMRÅDET 2009

25 Antalet förskrivna/utprovade hörapparater, 19 efter kön, 2008 Landsting (hörcentral) Män Kvinnor Män Kvinnor Stockholm % 50 % Östergötland (Linköping) % 45 % Östergötland (Norrköping) % 45 % Kalmar (Västervik) % 40 % Kalmar (Kalmar) % 45 % Örebro % 44 % Dalarna % 43 % Jämtland % 44 % Västerbotten % 42 % Norrbotten % 42 % Den genomsnittliga fördelningen vad gäller förskrivna hörapparater till män och kvinnor var 53 procent respektive 47 procent. Om Stockholm exkluderas blir fördelningen i stället 57 procent respektive 43 procent. Antal förskrivna ljudstimulatorer (efter kön, totalt samt per invånare) i vissa landsting/upptagningsområden, 2008 Region/ Landsting (hörcentral) Antal förskrivna ljudstimula torer till kvinnor Antal förskrivna ljudstimula torer till män Antal förskrivna ljud stimulatorer till samtliga Antal förskrivna ljudstimulatorer per invånare Stockholm Kronoberg (Växjö) 10 8 Dalarna Gävleborg (Gävle m.fl.) Gävleborg (Hudiksvall m.fl.) Jämtland Västerbotten Norrbotten Kronoberg (Ljungby): 50 patienter från Ljungbys upptagningsområde har gjort utprovning i Växjö. Dessa finns med i Växjös rapporterade antal över hörapparater. STATISTIK HÖRSELOMRÅDET

26 Antal förskrivna BAHA (efter kön, totalt samt per invånare) i vissa landsting/upptagningsområden, 2008 Region/Landsting (hörcentral) Antal förskrivna BAHA till kvinnor Antal förskrivna BAHA till män Antal förskrivna BAHA till samtliga Antal BAHA som förskrivits per invånare Stockholm Uppsala 7 2 Kronoberg (Växjö) 2 2 Östergötland (Linköping) Halland 8 3 Västra Götaland (Sahlgrenska) 42 6 Örebro 5 2 Dalarna Gävleborg (Hudiksvall) 1 1 Västernorrland Västerbotten Norrbotten Antal förskrivna CI-system (efter kön, totalt, per invånare), 2008 Region/Landsting (hörcentral) Antal förskrivna CI till kvinnor Antal förskrivna CI till män Antal förskrivna CI till samtliga Antal CI som för skrivits per invånare Kronoberg (Växjö) 1 1 Kalmar (Västervik) Östergötland (Linköping) Jönköping Västra Götaland (Sahlgrenska) Örebro Dalarna Västernorrland Västerbotten 2 1 Norrbotten STATISTIK HÖRSELOMRÅDET 2009

27 Brukare som erhållit hörapparat Våra insamlingar indikerar att män i något högre grad än kvinnor får en binaural anpass ning, dvs. lämnar hörcentralen med två hörapparater. Den skillnaden tycktes större i tidigare mätningar. Bland nya brukare som fått monaural anpassning utgör kvinnorna en något högre andel medan det motsatta råder bland de binaurala anpassningarna. Bland brukare som bytt hörapparat utgör männen en högre andel både monauralt samt binauralt. Vårt material tyder på att det förskrevs hörapparat till uppskattningsvis personer per invånare, dvs. ungefär personer vid hör centralerna år År 2002, 2004 och 2006 var motsvarande uppgift cirka , respektive personer. Nya hörapparatbärare utgjorde drygt hälften av dem som fick hörapparat förskriven. 21 Nya brukare och brukare som bytt hörapparat (totalt samt per invånare) i vissa landsting/upptagningsområden som kunnat redovisa båda uppgifterna, 2008 Region/Landsting (hörcentral) Nya brukare Brukare som bytt hörapparat antal brukare Nya brukare per Brukare som bytt hörapparat per Stockholm Östergötland Jönköping Kalmar (Västervik) Kalmar (Kalmar) Västra Götaland (Sahlgrenska) Örebro Dalarna Gävleborg (Gävle) Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Uppgift från Audiem. 20 Baserat på cirka 60 procent av upptagningsområdena. 21 Baserat på cirka 55 procent av upptagningsområdena. STATISTIK HÖRSELOMRÅDET

28 Brukare som har förskrivits ljudstimulatorer (totalt samt per invånare) i vissa landsting/upptagningsområden, 2008 Region/Landsting (hörcentral) Brukare som förskrivits ljudstimulatorer Brukare som förskrivits ljudstimulatorer per invånare Stockholm Jönköping* 23 7 Kronoberg (Växjö) 8 6 Västra Götaland (Sahlgrenska) 27 4 Dalarna 2 1 Gävleborg (Gävle) Gävleborg (Hudiksvall) 5 4 Jämtland 12 9 Västerbotten 2 1 Norrbotten 6 2 * Jönköping: Ljudstimulatorer har dessutom utlånats till 21 personer. Brukare som har förskrivits ljudstimulatorer (efter kön) i vissa landsting/upptagningsområden, 2008 Region/Landsting (hörcentral) Kvinnor som förskrivits ljudstimulatorer Män som förskrivits ljudstimulatorer antal som förskrivits ljudstimulatorer Stockholm Västra Götaland (Sahlgrenska) Dalarna Jämtland Norrbotten STATISTIK HÖRSELOMRÅDET 2009

29 Brukare som har förskrivits BAHA (efter kön samt per invånare) i vissa landsting/upptagningsområden, 2008 Region/Landsting (hörcentral) Kvinnor som förskrivits BAHA Män som förskrivits BAHA Brukare som förskrivits BAHA Brukare som förskrivits BAHA per invånare Stockholm Östergötland (Linköping) Kronoberg Skåne Dalarna Västernorrland Västerbotten Norrbotten Det rör sig mellan 1 till 3 brukare per invånare som har förskrivits BAHA i de svarande landstingen/upptagningsområdena. Brukare som har förskrivits CI-system (efter kön samt per invånare) i vissa landsting/upptagningsområden, 2008 Region/Landsting (hörcentral) Kvinnor som förskrivits CI-system Män som förskrivits CI-system Brukare som förskrivits CI-system Brukare som förskrivits CI-system per invånare Östergötland (Linköping) 19 8 Kronoberg (Växjö) 1 1 Kalmar (Västervik) Västra Götaland (Sahlgrenska) Örebro Västernorrland Västerbotten 2 1 Norrbotten Det rör sig mellan 1 till 8 brukare per invånare som har förskrivits CI-system i de svarande landstingen/upptagningsområdena. STATISTIK HÖRSELOMRÅDET

30 Nya hörapparatbärare Nya hörapparatbärare är de som förskrevs hörapparat för första gången 2008 uppdelat på anpassningar och kön (värden i procent). Nya hörapparatbärare Monaural anpassning Kvinnor 53 / Män 47 Binaural anpassning Kvinnor 46 / Män 54 Könsfördelning I det rapporterade antalet nya hörapparatbärare utgör kvinnorna en större andel bland de monaurala anpassningarna (53 procent). Omvänt förhållande råder för binaurala anpassningar, bland vilka männen utgör 54 procent. Åldersfördelning Diagrammet nedan visar att personer 65 år och äldre utgör en stor andel, nästan 75 procent av nya hörapparatbärare vid hörcentralerna. Nya brukare efter åldersgrupp, år 1 % Minst 80 år 31 % år 26 % år 42 % 30 STATISTIK HÖRSELOMRÅDET 2009

31 Nya hörapparatbärare, monaural anpassning Könsfördelning De monaurala anpassningarna fördelar sig i vårt material mellan män och kvinnor med procent. Åldersfördelning Åldersfördelning för nya hörapparatbärare, monaural anpassning (absoluta tal), 2008 Antal Kvinna Man år år år Minst 80 år Åldersfördelning för nya hörapparatbärare, monaural anpassning (%), 2008 Procent Kvinna Man år år år Minst 80 år STATISTIK HÖRSELOMRÅDET

32 En stor andel av de nya hörapparatbärare som fått en monaural anpassning finns bland de äldre, ungefär lika stor andel utgör åringarna som 80 år och äldre. Sammantaget fördelar det sig jämnt mellan könen. Om hänsyn tas till den skeva åldersfördelningen, att det finns betydligt fler kvinnor än män bland personer över 80 år, så skulle andelen utjämnas i den åldersgruppen. Åldersfördelning (yngre respektive äldre än 20 år) nya brukare i Stockholms län, monaural anpassning (absoluta tal), Antal Kvinna Man år Minst 20 år Åldersfördelning (yngre respektive äldre än 20 år) nya brukare i Stockholms län, monaural anpassning (%), 2008 Procent Kvinna Man år Minst 20 år 22 Motsvarar cirka 20 procent av befolkningen. 32 STATISTIK HÖRSELOMRÅDET 2009

33 Nya hörapparatbärare, binaural anpassning Könsfördelning De binaurala anpassningarna fördelar sig ungefär mellan män och kvinnor med procent. Åldersfördelning Åldersfördelning för nya hörapparatbärare, binaural anpassning (absoluta tal), Antal Kvinna Man år år år Minst 80 år Åldersfördelning för nya hörapparatbärare, binaural anpassning (%), 2008 Procent Kvinna Man år år år Minst 80 år 23 Baserat på motsvarande cirka 30 procent av befolkningen. STATISTIK HÖRSELOMRÅDET

34 Diagrammet visar att även när det gäller binaurala anpassningar så är det en stor andel äldre, speciellt i åldersgruppen år. En stor andel (närmare en tredjedel) är i arbetsför ålder. I åldersgruppen år är det störst skillnad mellan kvinnor och män i procentenheter. Det tycks inte finnas några avsevärda könsskillnader när det gäller personer 80 år och äldre. I de yngre åldrarna finns det något fler manliga brukare än kvinnliga. Om hänsyn togs till de ålderstrukturella skillnaderna, dvs. att det finns så många fler äldre kvinnor, så skulle det innebära en större andel män. Åldersfördelning (yngre respektive äldre än 20 år) nya brukare i Stockholms län, binaural anpassning (absoluta tal), Antal Kvinna Man år Minst 20 år Åldersfördelning (yngre respektive äldre än 20 år) nya brukare i Stockholms län, binaural anpassning (%), 2008 Procent Kvinna Man år Minst 20 år 24 Motsvarar cirka 20 procent av befolkningen. 34 STATISTIK HÖRSELOMRÅDET 2009

35 Brukare som har bytt hörapparat Brukare som har gjort ett byte är de som inte förskrivs hörapparat för första gången, utan de har bytt ut en eller två hörapparater Brukare som har bytt hörapparat under 2008 uppdelat på anpassningar och kön (ungefärliga värden i procent) Brukare som bytt hörapparat Monaural anpassning Kvinnor 47 / Män 53 Binaural anpassning Kvinnor 46 / Män 54 Könsfördelning Bland brukare som bytt hörapparat tycks det inte finnas några könsskillnader vad gäller monaural-, binaural anpassning. Det förskrivs ungefär 45 procent till kvinnor och 55 procent till män, vad gäller både monaural (47;53) och binaural (46;54) anpassning. Åldersfördelning Fördelning enligt uppgifter från vissa hörcentraler. 25 Åldersfördelning för brukare som har bytt hörapparat år, 2 % år, 20 % Minst 80 år, 39 % år, 39 % Diagrammet ovan visar att äldre (65 ) utgör en stor andel, nästan 80 procent av dem som bytt hörapparat vid hörcentralerna. 25 Baserat på motsvarande cirka 30 procent av befolkningen. STATISTIK HÖRSELOMRÅDET

36 Brukare som har bytt hörapparat, monaural anpassning När en förskrivning benämns monaural anpassning innebär det att en hörapparat förskrivs till ett öra. Brukaren har inte någon hörapparat på det andra örat. Könsfördelning De monaurala anpassningarna fördelar sig ungefär mellan män och kvinnor med procent. Åldersfördelning för brukare som har bytt hörapparat, monaural anpassning (absoluta tal), Antal Kvinna Man år år år Minst 80 år 26 Baserat på motsvarande cirka 30 procent av befolkningen. 36 STATISTIK HÖRSELOMRÅDET 2009

37 Åldersfördelning för brukare som har bytt hörapparat, monaural anpassning (%), Procent Kvinna Man år år år Minst 80 år I varje åldersgrupp utom för de allra äldsta tycks männen utgöra en större andel. Bland personer som är 80 år och äldre är kvinnorna fler än männen, dock ej om man kontrolle rar för könsfördelning inom åldersgruppen. sett skulle männen utgöra en ännu större andel än i diagrammet ovan om man kontrollerade för de skeva åldersfördelningarna inom varje åldersgrupp. Åldersfördelning (yngre respektive äldre än 20 år) brukare i Stockholms län som har bytt hörapparat, monaural anpassning (absoluta tal), Antal Kvinna Man år Minst 20 år 27 Baserat på motsvarande cirka 30 procent av befolkningen. 28 Motsvarar cirka 20 procent av befolkningen. STATISTIK HÖRSELOMRÅDET

38 Åldersfördelning (yngre respektive äldre än 20 år) brukare i Stockholms län som har bytt hörapparat, monaural anpassning (%), 2008 Procent Kvinna Man år Minst 20 år Brukare som har bytt hörapparat, binaural anpassning När en brukare förskrivs två hörapparater, en till varje öra, kallas detta för en binaural anpassning. Hörapparaterna registreras då som binaural anpassning i enkätsvaren. Om en brukare med hörapparat till ett öra får en hörapparat till sitt andra öra, en så kallad komplettering, räknas även detta som en binaural anpassning. Följaktligen registreras brukarens hörapparat nummer två som binaural anpassning i enkäten. Könsfördelning De binaurala anpassningarna fördelar sig ungefär mellan män och kvinnor med procent. 38 STATISTIK HÖRSELOMRÅDET 2009

39 Åldersfördelning Åldersfördelning för brukare som har bytt hörapparat, binaural anpassning (absoluta tal), Antal Kvinna Man år år år Minst 80 år Åldersfördelning för brukare som har bytt hörapparat, binaural anpassning (%) Procent Kvinna Man år år år Minst 80 år Bland de brukare som bytt hörapparat och fått en binaural anpassning är det i vårt material framför allt i arbetsför ålder och bland år som det finns könsskillnader. Männen utgör en betydligt större andel i dessa åldersgrupper. Bland de allra äldsta är det ungefär lika många män som kvin nor. För 0 19-åringarna är flickorna möjligen något fler än 29 Baserat på motsvarande cirka 30 procent av befolkningen. 30 Baserat på motsvarande cirka 30 procent av befolkningen. STATISTIK HÖRSELOMRÅDET

40 pojkarna. Skulle hänsyn tas till de skeva åldersfördelningarna inom varje ålders grupp så skulle männen totalt sett utgöra en ännu större andel än i dia grammet på föregående sida. Könsskillnaden för personer som är 80 år och äldre skulle vara större då männens andel blir större. Åldersfördelning (yngre respektive äldre än 20 år) brukare i Stockholms län som har bytt hörapparat, binaural anpassning (absoluta tal), Antal Kvinna Man år Minst 20 år Åldersfördelning (yngre respektive äldre än 20 år) brukare i Stockholms län som har bytt hörapparat, binaural anpassning (%), 2008 Procent Kvinna Man år Minst 20 år 31 Motsvarar cirka 20 procent av befolkningen. 40 STATISTIK HÖRSELOMRÅDET 2009

41 Sammanfattning Trots bortfall, fullständigt och partiellt, så är svarsfrekvenserna tillräckligt stora för att kunna se tendenser. De absoluta talen är tämligen osäkra eftersom de ofta är beräknade värden för hela riket utifrån den delmängd vi har svarsuppgifter för och korrektionsfaktorerna är osäkra. De relativa talen ger dock troligtvis en god bild av förhållanden. Enligt de insamlade uppgifterna utprovades det under 2008 knappt hörapparater, motsvarande för 2006 var cirka hörapparater. Förskrivningen av hörapparater har planat ut efter Könsfördelningen 2008 för de inrapporterade utprovade hörapparaterna, dvs. förskrivna apparater var 53 procent till män samt 47 procent till kvinnor. Om Stockholm exkluderas blir fördelningen i stället 57 procent män respektive 43 procent kvinnor. Personer som är 65 år och äldre utgör en stor andel bland både nya brukare som bland brukare som bytt hörapparat. Bland nya brukare tycks männen utgöra en något högre andel av dem som har fått en binaural anpassning medan kvinnorna utgör en något större andel av dem som har fått en monaural anpassning. Bland brukare som har bytt hörapparat tycks männen utgöra en något högre andel när det gäller både monaural som binaural anpassning. Bland nya brukare som har fått en monaural förskrivning är det bland de allra äldsta, dvs. 80 år och äldre som det finns en större könsskillnad. Bland personer 80 år och äldre utgör kvinnorna en betydligt större andel av de nya brukare som har fått en monaural anpassning. Detta är inte helt oväntat med tanke på den betydligt större andelen kvinnor i gruppen. En stor andel binaurala förskrivningar tillfaller personer i åldern år, där skillnaden i procentenheter mellan män och kvinnor är störst. I vårt material utgör männen nästan två tredjedelar av brukarna i denna grupp. Antal personer per invånare som erhållit hörapparat vid hör central var 2008 uppskattningsvis personer, dvs. ungefär personer som erhöll/förskrevs hörapparat vid hörcentral år Nya hörapparatbärare utgjorde cirka hälften av dem som fick hör apparat förskriven. STATISTIK HÖRSELOMRÅDET

42 De rapporterade uppräknade inköpskostnaderna för hörapparater har under de senaste mätningarna (2002, 2004, 2006 och 2008) varit ungefär miljoner kronor per år. Inköpskostnaderna för 2008 ligger i den lägre delen av intervallet eller vid kronor per capita. 32 Kostnaden för öroninsatser ligger runt miljoner kronor för år Beräknad rikstotal för övriga hörhjälpmedel var miljoner kronor 2008, dvs. ungefär en tiondel av inköpskostnaden för hörapparater. Även när det gäller övriga hörhjälpmedel är variationerna stora mellan hörcentralerna när det gäller kostnaden, nämligen mellan 1 7 kronor per invånare och detta kan delvis bero på skilda definitioner. I genomsnitt köper landstingen/regionerna in övriga hörhjälpmedel för ungefär 3 4 kronor per invånare. Vid tidigare mätning, 2006, har kostnaden legat något högre, runt 5 kronor. Kostnaden låg runt 4 kronor för åren 2001, 2002 och Enligt HRFs årsrapport finns det cirka ( ) personer som hör dåligt i olika grad eller som är döva, knappt ( ) hörapparatbärare samt knappt (68 800) som fått hörapparat under 2008 i Sverige. Inköpskostnaden skulle utifrån uppgiften ovan ligga vid kronor per hörselskadad, vid kronor per person som fått hörapparat under 2008 samt vid kronor per hör apparat bärare. 32 Baserat på knappt 80 procent av upptagningsområdena för befolkningen. Vissa hörcentraler deltog inte båda åren. Se bilaga över deltagande hörcentraler. 33 Baserat på knappt 75 procent av upptagningsområdena för befolkningen. 34 HRF, Årsrapport 2009: John Wayne bor inte här om hörselskadade och hörselvården i Sverige, STATISTIK HÖRSELOMRÅDET 2009

43 Kvalitetsdeklaration Tillförlitlighet totalt Det är svårt att uttala sig om tillförlitligheten. Osäkerhetskällor Täckning Undertäckning kan förekomma bland privata entreprenörer. Urval Undersökningen är en totalundersökning varför det inte föreligger något urvalsfel. Uppgiftsinsamling Datainsamlingen har genomförts från början av januari år 2009 t.o.m. september år Datainsamling har huvudsakligen skett genom en webbenkät. Ett introduktionsbrev har via e-post sänts ut till samtliga uppgiftslämnare med en uppmaning om att logga in på en webbplats. En del kompletteringar har skett via e-post. Mätfel Med mätfel avses fel som kan ha uppstått genom att frågor och svar missuppfattats av den svarande. Mätfelens omfattning är okänd, men kan antas ha en viss betydelse för undersökningens resultat. Flera av begreppen i undersökningen är inte entydigt definierade och utifrån uppgiftslämnarnas svar och kommentarer finns det en del som tyder på att vissa frågor har missuppfattats. I de fall orimliga svar angivits har uppgiftslämnare återkontaktats och svaren har vid behov rättats. Exempel på orimliga svar är när det lämnade svaret avviker kraftigt från föregående års uppgifter, på ett sätt som inte kan antas vara rimligt. En undersökning inom samma område görs av Hörskadades Riksförbund. Vissa diskrepanser mellan undersökningarna har uppmärksammats. Återkontakter med berörda uppgiftslämnare/verksamheter har i vissa fall gett svar på sådana oklarheter/felaktigheter. En källa till att mätfel uppkommer kan vara att uppgifter som efterfrågas inte finns tillgängliga. STATISTIK HÖRSELOMRÅDET

44 Bortfall Objektsbortfallet i undersökningen, dvs. att svar helt saknas från en uppgiftslämnare, är procent. Därtill förekommer partiellt bortfall, vilket innebär att svar saknas för en eller flera frågor i undersökningen. 44 STATISTIK HÖRSELOMRÅDET 2009

45 Observera att i lämnade uppgifter (del 1, 2 och 3) skall även inkluderas den BILAGA 1 Hörselenkäten Utskriftsvänlig sida för S4 Utskriftsvänlig sida för S4 file:///private/var/folders/rh/rhtrd0ri2rawfu+8zrohku++... file:///private/var/folders/rh/rhtrd0ri2rawfu+8zrohku++... Sida 1 Fråga Sida 11 Fråga Klicka 1 här för att skriva ut enkäten Klicka här för att skriva ut enkäten Uppgiftslämnare Uppgiftslämnare Sjukvårdshuvudman: Sjukvårdshuvudman: Inget valt... Inget valt... Fråga 2 Fråga Hörcentral-er 2 (Om flera hörcentraler ange separerat med komma) Hörcentral-er (Om flera hörcentraler ange separerat Kontaktperson: med komma) Telefonnummer: Kontaktperson: Fax Telefonnummer: E-postadress Fax E-postadress Fråga 3 Fråga Är hela 3 eller delar av utprovningsverksamheten upphandlad (privat entreprenad)? Är hela eller delar av utprovningsverksamheten upphandlad (privat entreprenad)? Ja Nej Ja Nej Sida 2 Fråga Sida 24 Fråga Ingår 4 även landstingets/regionens eventuella uppdrag till privat hörselvård i de uppgifter om inköpskostnader Ingår även landstingets/regionens och förskrivningar eventuella som ni lämnar uppdrag i enkäten? till privat hörselvård i de uppgifter om inköpskostnader och förskrivningar som ni lämnar i enkäten? Ja Nej Ja Utskriftsvänlig sida Nej för S4 file:///private/var/folders/rh/rhtrd0ri2rawfu+8zrohku++... Fråga 5 Fråga 5 Utskriftsvänlig sida för S4 file:///private/var/folders/rh/rhtrd0ri2rawfu+8zrohku++... Ange vilka kommuner som ingick i upptagningsområdet Samtliga kommuner i Stockholms län Fråga 6 Botkyrka Övriga kommentarer: Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Sida Nacka 3 1 of 15 STATISTIK HÖRSELOMRÅDET Fråga Norrtälje 1 of Inköpskostnader för 2008 Nykvarn