SOCIALDEMOKRATERNA I UPPSALA LÄN DISTRIKTSKONGRESS 13 APRIL, Folkets Hus, Skutskär

Transkript

1 SOCIALDEMOKRATERNA I UPPSALA LÄN DISTRIKTSKONGRESS 13 APRIL, 2012 Folkets Hus, Skutskär Program Lördag den 13 april Kongressbyrån öppnar Fika serveras Kongressen inleds Årskongressförhandlingar Tal av partistyrelsens gäst: Magdalena Andersson Årskongressförhandlingar Motionsbehandling Lunch Utåtriktade aktiviteter Seminarier Årskongressförhandlingar Motionsbehandling Valärenden (ca) Avslutning, hemresa 1

2 2013 ÅRS ORDINARIE DISTRIKTSKONGRESS 13 april i Skutskärs Folkets Hus FÖRSLAG TILL DAGORDNING 1. Kongressens öppnande 2. Beslut om kongressens offentlighet 3. Kongressens behöriga utlysande 4. Fastställande av röstlängd 5. Fastställande av arbetsordning 6. Fastställande av dagordning 7. Val av kongressens presidium a) Två ordförande b) Två protokollsekreterare 8. Val av tre protokolljusterare 9. Val av tre rösträknare (som tillsammans med justerarna svarar för rösträkning) 10. Val av redaktionsutskott på fem personer 11. Beslut om resefördelning 12. Distriktsstyrelsens berättelse för verksamheten Ekonomisk berättelse Revisorernas berättelse Beslut om ansvarsfrihet 16. Behandling av bilagor i verksamhetsberättelsen 2012 a) Riksdagsledamöterna b) Landstingsgruppen c) S-gruppen i regionförbundet d) Stiftsgruppen e) Kyrkomötesgruppen 17. Sidoorganisationernas berättelser för 2012 a) SSU-distriktet b) Broderskapsdistriktet c) Kvinnodistriktet 18. Distriktsstyrelsens förslag 2

3 a) Uttalanden b) Nya stadgar 19. Behandling av motioner väckta till distriktskongressen 20. Beslut om arvoden för: a) Styrelsen b) Revisorerna 21. Val av distriktsstyrelse, verkställande utskott och revisorer för ett år a) Ordförande b) Kassör c) Studieorganisatör d) Facklig ledare e) 9 övriga ledamöter i styrelsen f) 5 ersättare i distriktsstyrelsen g) Val av en ledamot i verkställande utskottet (ordförande och kassör självskrivna) h) Två ersättare i verkställande utskottet i) Val av tre revisorer j) Val av tre revisorsersättare 22. Val av ledamöter till förtroenderådet 1 år a) Tre ordinarie b) Tre ersättare 23. Val av valberedning inför 2014 års distriktskongress 24. val av valberedning inför allmänna val Gästerna har ordet 26. Kongressens avslutning 3

4 ARBETSORDNING Ordförande Dagordning, arbetsordning och motioner, distriktskongressen 2013 Kongressen väljer två ordförande, vilka växelvis och efter sinsemellan gjord överenskommelse leder förhandlingarna. Önskar tjänstgörande ordförande delta i debatten skall han eller hon överlämna uppdraget åt den andre ordföranden. Sekreterare Kongressen väljer två sekreterare, vilka svarar för kongressens protokoll. Sekreterarna tjänstgör växelvis och efter sinsemellan uppgjord ordning. Rösträknare och omröstning Protokollsjusterarna tjänstgör tillsammans med tre särskilt utsedda rösträknare vid omröstningarna. Alla omröstningar utom vid personval, sker öppet med acklamation eller handuppräckning. Vid omröstning med slutna sedlar skall namnupprop ske av samtliga röstberättigade. Den som vid framställd proposition begär votering skall uppge sitt namn och den arbetarekommun hon/han representerar. Förslagsgivande Ordet begärs skriftligt. Alla förslag skall avges skriftligt och vara undertecknade med förslagsställarens namn och den arbetarekommun hon/han representerar. Förslag bör avges i början av debatten. Sedan denna förklaras avslutad eller beslut fattas om talarlistans begränsning får inga förslag i frågan vidare framföras. Ordföranden äger rätt att framställa förslag om debattens avslutande och tidsbegränsning för talarna. Sådant förslag kan också framställas av kongressens ombud och distriktsstyrelsens ledamöter. Tidsbegränsning Följande tidsbegränsning tillämpas under kongressen: Distriktsstyrelsens föredragande 5 minuter Övriga ombud 3 minuter Repliker 1 minut Yttrande-, förslags- och rösträtt Endast ombud har rösträtt vid kongressen. Varje ombud har en röst. Rösträtten får inte överlåtas. I det fall en ledamot av Distriktsstyrelsen även är utsedd till ombud, äger de ej rätt att rösta i fråga om styrelsens ansvarsfrihet. Distriktsstyrelsens ledamöter och ersättare, samt en föredragande revisor har yttrande- och förslagsrätt vid kongressen. 4

5 Av partistyrelsen utsedd representant till distriktskongressen har yttrande- och förslagsrätt under kongressens förhandlingar. Av partidistriktet anställd ombudsman har yttrande- och förslagsrätt. Under punkten Gästerna har ordet, har även gästerna yttranderätt. Ombud 30 minuter efter kongressens öppnande stängs registreringen av ombud, ej heller anmälda ersättare kan efter denna tidpunkt ersätta frånvarande ordinarie ombud. 5

6 VALBEREDNINGENS FÖRSLAG TILL DE VAL SOM SKALL FÖRRÄTTAS VID 2013 ÅRS DISTRIKTSKONGRESS Valberedningen för beredande av val till 2013 års distriktskongress har haft följande sammansättning: Inga-Lill Sjöblom, Uppsala (ordförande), Sven Jansson, Enköping, Håkan Collin, Heby, Lars-Göran Bromander, Håbo, Lars Berglöf, Knivsta, Tommy Jakobsson, Skutskär/Älvkarleby, Pia Wårdsäter, Tierp, Annika Lind, Uppsala, Roger Lamell, Östhammar, Lena Hartwig, S-kvinnor, Christer Lindström, fackliga utskottet, Per-Olov Widell, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet samt Johanna Meiding, SSU. Dagordningens Val som skall punkt förrättas 7 a) Två ordföranden: Irene Stridh och Lars Skytt 7 b) Två protokollsekreterare: Björn Karlsson och Åsa Stridh Andersson 8. Tre protokolljusterare: 9. Tre rösträknare: 10. Redaktionsutskott: Agneta Gille, sammankallande, Börje Wennberg, Marlene Burwick, Pyry Niemi och Vivianne Macdisi 21. Distriktsstyrelse, Verkställande Utskott och Revisorer a) Ordförande: Agneta Gille, Uppsala (omval) b) Kassör: Bengt-Olov Eriksson, Tierp (omval) c) Studieorganisatör: Pyry Niemi, Håbo (omval) d) Facklig ledare: Majlene Ahlgren, Enköping (omval) e) 9 övriga ledamöter: Lena Rönnberg, Uppsala (omval) Margareta Widén-Berggren, Östhammar (omval) Marlene Burwick, Uppsala (omval) Lars Skytt, Skutskär-Älvkarleby (omval) Vivianne Macdisi, Uppsala (omval) Anders Grönvall, Knivsta (omval) Sverre Ahlbom, Enköping (omval) Olof Nilsson, Heby (omval) Anita Berger, Uppsala (omval) f) 5 ersättare i turordning enligt följande: Börje Wennberg, Tierp (omval) Sanne Eriksson, Östhammar (omval) Helena Proos, Enköping (omval) Mattias Kristenson, Uppsala (omval) Gunilla Gustavsson, Håbo (nyval) g) En ledamot i VU (Ordförande och kassör självskrivna): 6

7 Lena Rönnberg, Uppsala (omval) h) Två ersättare i VU: Margareta Widén-Berggren, Östhammar (omval) Pyry Niemi, Håbo (omval) i) Tre revisorer: Lars-Göran Bromander, Håbo (omval) Carina Schön, Heby (omval) Jan Ask, Uppsala (omval) j) Tre revisorsersättare: Solveig Sundblad, Enköping (omval) Bo S Englund, Tierp, (omval) Titti Persson, Uppsala, (omval) 22. a) Förtroenderådet, tre ordinarie: Helena Proos, Enköping Lars Skytt, Skutskär/Älvkarleby Erik Pelling, Uppsala b) Förtroenderådet, tre ersättare: Pyry Niemi, Håbo Carina Schön, Heby Marlene Burwick, Uppsala Övriga nominerade Till Distriktsstyrelsen Rose-Marie Isaksson, Heby Emilia Friberg, SSU 7

8 1. Var ett framtidsparti på riktigt och inför individualiserad föräldraförsäkring! (Uppsala AK, egen) Sverige har idag en av Europas mest segregerade arbetsmarknader. Vi Socialdemokraterna är nog alla överens om att detta är ett oerhört stort jämställdhets- och samhällsproblem. Den segregerade arbetsmarknaden, löneskillnaderna och övrig ekonomisk ojämlikhet kan härledas till föräldraförsäkringens utformning. Därför ter det sig märkligt att Socialdemokraterna inte förespråkar i princip den enda kraftfulla reformen för att bekämpa detta, nämligen en individualiserad föräldraförsäkring. Detta skulle innebära att man inskränker möjligheten att överlåta sina föräldrapenningdagar till den andra föräldern. Det stora problemet med dagens utformning är nämligen att männen endast tar ut 23 % av föräldrapenningdagarna, medan kvinnor således tar ut 77 %. I 89 % av fallen tar mamman ut den överväldigande majoriteten medan pappor endast gör detta i 3,3 %. De resterande 7,7% är de som enligt SCB är de som tar ut en jämn fördelning. En individualiserad föräldraförsäkring skulle förändra detta. Forskning visar att en tredelad föräldraförsäkring, vilket är det som Socialdemokraterna förespråkar, inte är tillräckligt. Däremot visar forskningen att kvotering av föräldraförsäkringen är det styrmedel som varit mest effektivt för att öka mäns uttag av betald föräldraförsäkring. Ett återkommande argument mot en individualiserad föräldraförsäkring är att medborgarna idag är skeptiska till detta. Det är synd och vanskligt att man använder det som ett argument. En individualiserad föräldraförsäkring är idag en av de absolut viktigaste jämställdhetsreformerna vi har att ta till. Socialdemokraterna har alltid legat steget före och har alltid stått för reformernas möjligheter till samhällsutveckling. Många gånger i historien har medborgarna till en början varit skeptiska till radikala reformer men när de väl har sett de positiva konsekvenserna har medborgarna ofta ändrat uppfattning. Vill Socialdemokraterna verkligen vara framtidspartiet och vill Socialdemokraterna verkligen vara ett parti för jämställdhet och jämlikhet borde vi arbeta för en individualiserad istället för en tredelad föräldraförsäkring. Därför föreslår vi distriktskongressen besluta: Att Uppsala socialdemokratiska arbetarekommun antar motionen som sin egen och skickar den till distriktskongressen i Uppsala läns partidistrikt Att uppdra distriktets riksdagsledamöter att verka för en individualiserad föräldraförsäkring Elin Carlsson, Laboremus Representantskapsmötet beslutade att anta motionen som sin egen och sända den till distriktskongressen. Svar på Motion 1 (Styrelsens föredragande: Margareta Widén Berggren) Motionen pekar på en mycket viktig fråga för att nå ett jämställt och välutvecklat Socialdemokratiskt samhälle, där ansvaret för barnen delas av båda föräldrarna, och där barnen har rätt till båda sina föräldrar. Att dela på ansvaret innebär också att kvinnorna kan jobba heltid, ha en fortsatt löneutveckling och utveckling på sitt arbete och därmed även få en bra pension. Socialdemokraterna har alltid legat steget före och stått för reformer som haft betydelse för samhällsutvecklingen. Vid senaste Partikongressen, liksom vid distriktskongressen förra året, beslutades att vi ska arbeta för en tredelad föräldraförsäkring med ett långsiktigt mål om en delad. Styrelsen anser att vi bör ta tydliga steg under den kommande mandatperioden för att uppfylla beslutet om en tredelad. Samtidigt jobbar vi med en reform om rätten till heltid och med att minska löneskillnader, viktiga områden för att skapa förutsättningar för en delad föräldraförsäkring. Ett framtidsparti ska alltid gå i bräschen för ett jämställt samhälle, där vi skapar möjligheter till utveckling samtidigt som vi genomför reformer i syfte att skapa rätt förutsättningar, om vi ska vara trovärdiga. Med anledning av det anser styrelsen att vi tillsammans ska fortsätta arbetet mot delad föräldraförsäkring i den takt vi kan skapa förutsättningar. Distriktsstyrelsen föreslår Distriktskongressen besluta: Att uppdra till våra företrädare att arbeta för ett genomförande av en tredelad föräldraförsäkring 8

9 Att motionen i övrigt anses besvarad. 2. Vi måste vara konsekventa med föräldraförsäkringen! (Uppsala AK, enskild) Föräldraförsäkringen är en omdebatterad fråga i vårt parti. Idag tar fortfarande kvinnor ut den största delen av föräldrapenningdagarna, även om männens uttag ökar. Under 2011 tog kvinnor ut 76 procent av dagarna, jämfört med männen som plockade ut 24 procent. Vissa anser därför att införandet av en individualiserad föräldraförsäkring skulle innebära en mycket viktig jämställdhetsreform. Andra vill åstadkomma samma reform stegvis, genom att först införa en tredelad föräldraförsäkring, och motiverar sin position i frågan med att en betydande majoritet av svenska folket anser att det är en fråga som politiken överhuvudtaget inte borde ingripa i, utan det ska vara upp till föräldrarna att bestämma hur de vill ta ut föräldraledigheten. Det finns dock vissa nyanser som aldrig tas upp i diskussionerna, men som är väldigt viktiga faktorer för att vi ska kunna vara konsekventa när det gäller uppdelningen av föräldraförsäkringen. Jag kan inte hålla med argumentet att en individualiserad föräldraförsäkring skulle göra kvinnor och män mer jämställda i familjen. Jämställdhet handlar om vårt sätt att tänka, tycka och agera. Den handlar om samhällsstrukturer som vuxit fram och etablerats under hela mänsklighetens historia. Att vara jämställd betyder inte alls att du behöver vara likadan. Jämställdhet handlar om makt. Den handlar om att kvinnor och män ska ha lika stor makt att påverka sina liv. Att barn och ungdomar ska få möjlighet att utvecklas till något de själva vill vara eller bli utan att de ifrågasätts av rådande normer och stereotyper baserat på kön. Den handlar om respekt och förståelse för varandra. Den handlar om att kvinnor och män ska ha samma rättigheter och samma skyldigheter. Den handlar om alla människors lika värde. Vi kan tvinga kvinnan och mannen att dela föräldraförsäkringen jämnt, men vi kan inte tvinga dem att betrakta varandra som jämställda i familjen och i livet. För att förändra de olika rådande normerna och strukturerna i samhället är det därför väldigt viktigt att vi lägger en stor vikt på det förebyggande arbetet, genom att bland andra förnya och utveckla pedagogiken i förskolan och skolan. Någonting som oftast missas i jämställdhetsdebatten. Jag anser att om en man och en kvinna har respekt och förståelse för varandra och betraktar varandra som lika värda som människa, kommer de att vara benägna att bestämma tillsammans hur jämställdheten mellan de ska se ut i familjen och i livet. Därför tycker jag att vi kommer att ha det väldigt svårt att få föräldraförsäkringsreformen att få förankring i samhället, oavsett om vi inför en tredelad eller individualiserad föräldraförsäkring, om vi delvis försöker motivera reformen med att den kommer att öka familjejämställdheten. Många människor kommer helt enkelt att inte känna igen sig i den beskrivningen. Men jag kan däremot hålla med argumentet att föräldraförsäkringsreformen kommer att öka jämställdheten på arbetsmarknaden som är väldigt viktigt, eftersom mäns och kvinnors olika erfarenheter och perspektiv behövs för att skapa ett starkare och mer hållbart samhälle. Arbetslivet, vare sig vi pratar om anställningar eller företagande, är i de flesta fall inte jämställt. Män och kvinnor har olika möjligheter och behandlas olika. Trots hög utbildningsnivå har kvinnor lägre lön och inte lika höga positioner på arbetsmarknaden. Där kan man se en viss koppling till föräldraledigheten. Det faktum att kvinnor stannar hemma under längre perioder, begränsar deras karriärmöjligheter och påverkar löneutvecklingen på arbetsmarknaden. Samtidigt som det är väldigt viktigt att poängtera att det just är kvinnors jämförelsevis låga löner som ofta är anledningen till att de tar ut föräldraledigheten i mycket större utsträckning än män, eftersom föräldraförsäkringssystemet idag är uppbyggt på det viset att familjens månadsinkomst påverkas minst när den som har lägst lön stannar hemma. Det har helt enkelt omvandlats till en ond cirkel, som vi någonstans måste bryta. Ett sätt att göra det skulle just kunna vara att införa en individualiserad föräldraförsäkring. Det skulle dessutom ge nyanlända kvinnor större möjlighet att snabbt lära sig språket och integreras i samhället, samt att bli etablerad på arbetsmarknaden. Men vi måste vara väldigt konsekventa när vi genomför den här typen av reformer då vi i praktiken kommer att tvinga familjerna att gå ner i månadsinkomsten under en nio månaders period. Detta kommer att missgynna särskilt låginkomsttagare familjer. Jag vill också poängtera att samma problem kommer att kvarstå även om vi börjar med att införa en tredelad föräldraförsäkring, då vi kommer att tvinga familjerna att gå ner i familjens månadsinkomst under en sex månaders period. Vi kommer då att vara lite mindre elaka, men principen kommer att vara desamma. Jag tror det är den största anledningen till att människor är så negativt inställda till reformen. 9

10 Den enda lösning som jag ser i det här fallet är att se till att familjens månadsinkomst blir konstant under de 18 månaderna, dvs. oavsett om det är mannen eller kvinnan som tar ut föräldraledigheten så ska familjens månadsinkomst vara oförändrad. Vi behöver alltså genomföra vissa förändringar i själva systemet som föräldraförsäkringen är uppbyggd på idag. Det finns flera olika sätt att göra det. Vi skulle exempelvis kunna införa en hushållsbaserad föräldraförsäkring, då staten varje månad, under en arton månaders period, skulle betala en viss procent av föräldrarnas totala inkomst till familjen, samtidigt som den föräldern som jobbar skulle betala hela sin lön till staten. Man kan ju inte få ersättning från staten och samtidigt behålla sin lön. Det, att den föräldern som jobbar, ska betala sin lön till staten skulle dessutom kompensera de statliga utgifterna för föräldraförsäkringen. Men för familjen skulle det inte ha någon betydelse, eftersom familjen skulle få sin ersättning från staten. För ensamstående föräldrar skulle dock systemet förbli desamma. Är man ensamstående förälder och är hemma med barnet så ska man givetvis inte ha någon lön att betala till staten, utan man bara kommer att få sin vanliga ersättning från staten. Jag vill dock inte föreslå något konkret system även om jag tycker att det jag beskriver härovan skulle kunna vara någonting väldigt intressant. Det kan finnas många olika sätt att utjämna månadsinkomstskillnaden på, för familjen under de här 18 månaderna vi behöver bara hitta den för staten effektivaste modellen. Därför anser jag att det är någonting som behöver utreddas. Om vi genomför den här förändringen i systemet kommer vi då med gott samvete kunna införa en individualiserad föräldraförsäkring utan att möta lika starkt motstånd från folket. Och om vi dessutom förklarar väldigt konsekvent vilken påverkan reformen skulle ha på arbetsmarknaden så är jag övertygad om att förslaget ganska lätt skulle bli accepterat. Jag är övertygad om att många familjer själva skulle börja ta ut föräldraledigheten mer jämnt utan att staten skulle behöva lagstifta om detta, om deras familjeinkomst inte påverkades av detta val. Dock inte alla familjer! Jag vill understryka ännu en gång vikten av det förebyggande arbetet som långsiktigt kommer att åstadkomma verkliga förändringar i samhällets normer och strukturer. Men det behövs även kortsiktiga lösningar, eftersom de olika problemen har vi idag. Införandet av en individualiserad föräldraförsäkring skulle kunna vara en av de kortsiktiga lösningar som kan vara nödvändiga för att kunna åstadkomma vissa relativt snabba förändringar på arbetsmarknaden. Jag vill dock inte ta ställning i min motion om man direkt ska införa en individualiserad föräldraförsäkring eller stegvis genom att först tredela föräldraledigheten. Min huvudpoäng i motionen är att oavsett om vi genomför reformen direkt eller stegvis, så kommer vi att behöva ta ansvar för familjernas månadsekonomi. Därför vill jag yrka: Att en utredning ska tillsättas för att ta fram en ny modell för föräldraförsäkringen som ska garantera familjerna en konstant månadsinkomst under föräldraledighetens arton månaders period Att en utredning ska tillsättas för att ta fram nya riktlinjer för en mer utvecklad och modern jämställdhetspedagogik såväl för skolan som för förskolan Att Arbetarekommunen antar motionen som sin egen och skickar den till distriktskongressen 2013 Ermine Khachatryan, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund i Uppsala Representantskapsmötet beslutade att motionen sänds som enskild till distriktskongressen. Svar på Motion 2 (Styrelsens föredragande: Margareta Widén Berggren) Motionen lyfter fram många viktiga frågor om jämställdhet mellan kvinnor och män som normer, värderingar, utbildning, ekonomi med mera, där föräldraförsäkringen är en viktig del. Motionären beskriver hur föräldraförsäkringens nuvarande utformning påverkar kvinnors löneutveckling och ställning på arbetsmarknaden negativt. Socialdemokraternas ambition är att göra föräldraförsäkringen mer jämställd, och därmed ge kvinnor och män jämlika förutsättningar både vad gäller arbetslivet och möjligheten att följa sina barns uppväxt. Motionen innehåller många idéer om hur partiet ska möjliggöra och skapa förutsättningar för en ny modell för en föräldraförsäkring, men också förslag till olika ersättningar och nivåer för att skapa en jämställd föräldraledighet, en jämställd arbetsmarknad. Den tar också upp en modern jämställdhetspedagogik i skolan, nyanlända kvinnors integrering i samhället och etablering på arbetsmarknaden samt respekten och förståelsen för varandra. 10

11 Motionen har en stor spännvidd av områden, och många förslag till förändringar och nya reformer. När det gäller den första att-satsen beslutade Partistyrelsen på sin senaste kongress om en tredelad föräldraförsäkring med målet en delad. Motionären föreslår en ny modell för föräldraförsäkring. Idag har vi inte kommit tilläcklig långt i våra förutsättningar för att möjliggöra det, då arbetet med rätten till heltid och lika lön för likvärdigt arbete fortfarande pågår. När det gäller att-sats två, vilar det yttersta ansvaret för jämställdhetspedagogiken i skolan på verksamhetschefer och professionella som arbetar inom skolan med stöd av skolverket när det gäller den pedagogiska utvecklingen. Skolverket utövar också tillsynen. Vidare kan också huvudmännen för skolan, det vill säga kommunerna, ta fram handlingsprogram som stödjer enskilda skolors arbete med jämställdhetsintegrering och pedagogik. Att tillsätta en utredning som ska framarbeta riktlinjer för en mer modern och jämställd pedagogik i skolan, förefaller inte vara rätt nivå för detta uppdrag. Distriktsstyrelsen föreslår därmed Distriktskongressen besluta: Att anse den första att-satsen besvarad. Att avslå den andra att-satsen 3. Trygg tillvaro för tågresenärerna! (Uppsala AK, egen) Vi behöver en politik som prioriterar satsningar på infrastruktur och som ger goda förutsättningar för pendlare att känna en trygghet i sin vardag. Därför måste vi ständigt lyfta behovet att åtgärda bristerna i tågnätet speciellt när det gäller Sveriges mest trafikerade pendlarstråk. Tidningen Svenska dagbladet avslöjade i slutet på 2012 att Trafikverkets pengar inte kommer att räcka för att få järnvägen på fötter. Trafikverkets kapacitetsutredning landade i att 4 miljarder behövs årligen fram till 2021 och mest av pengarna behövs till drift och underhåll för järnvägen. Nödvändigt för just detta är i genomsnitt 8,7 miljarder per år, men regeringen ger nu mindre pengar än vad som krävs enligt budgetpropositionen (8,2 miljarder 2012, 7,8 miljarder 2014 och 7,7 miljarder 2015). Regeringen har också en infrastrukturproposition, och vid en första anblick kan den tyckas innehålla satsningar men den är emellertid beroende av vad regeringen beslutar varje år i budgeten och vi ser redan nu att regeringen lägger för lite pengar. Regeringen anser också att Trafikverket ska få 17 miljarder mindre fram till Samtidigt ska banavgifterna tredubblas. Det är något som tågoperatörerna vänder sig emot, de skulle hellre se att det eftersatta underhållet åtgärdades innan priserna höjs. Vi kan ju också gissa hur tredubblade banavgifter kommer att påverka biljettpriserna Vi Socialdemokrater har lagt fram ett ambitiöst förslag på att bygga landets första höghastighetsbanor. Det blickar framåt och står bjärt kontrast med regeringens snålvariant. Frågan kan också bli en tydlig blockskiljande valfråga Men det är också viktigt att vi Socialdemokrater i Uppland lyfter de problem vi har i den regionala pendlingstrafiken. Som det är nu är sträckan Stockholm-Uppsala mycket hårt ansträngd och problem på den sträckan fortplantar sig lätt ut det övriga transportsystemet. En nyckelfråga blir därför att den sträckan får ökad spårkapacitet och bättre underhåll för att klara ansträngningen. Inställda och försenade tåg skadar både regionen och alla resenärer. Vi anser att snabba och pålitliga pendlingsmöjligheter är en ödesfråga! Vi vill inte att resenärer ska drabbas av frustration och stress över tågstrul och dåliga pendlingsmöjligheter. Vi vill istället se en hållbar pendling som sätter resenärerna i fokus. Folk måste kunna känna en trygghet när de pendlar. För att förbättra situationen behöver vi en utökad spårkapacitet mellan Uppsala och Stockholm, mer resurser till underhåll, bättre samordning och schysstare villkor för pendlarna. Och vi måste börja så fort som möjligt. Trafikverkets generaldirektör säger till Svenska dagbladet att det nog tar 7 till 10 år att få järnvägen i det skick den är byggd för. Avslutningsvis vill vi också påminna om följande ord från fackförbundet Sekos ordförande: Ska Sverige klara klimatmålen såväl som trängseln måste fler spår läggas. Kollektivtrafiken är ett oerhört effektivt verktyg när det gäller att lösa trängselproblem och negativ klimatpåverkan. Med anledning av ovanstående föreslår vi följande Att Uppsala socialdemokratiska arbetarekommun antar motionen som sin egen och skickar den till distriktskongressen i Uppsala läns partidistrikt 11

12 Att uppdra de socialdemokratiska riksdagsledamöterna från Uppsala län att inom partiet och i riksdagen verka för ökad spårkapacitet mellan Uppsala-Stockholm Att uppdra de socialdemokratiska riksdagsledamöterna från Uppsala län att inom partiet och i riksdagen verka för en politik som medför en välfungerande, snabb och pålitlig tågtrafik som möjliggör ett hållbart pendlande! Klas-Herman Lundgren och Gustaf Lantz Representantskapsmötet beslutade att anta motionen som sin egen och sända den till distriktskongressen. Svar på motion 3 (Styrelsens föredragande: Lena Sommestad) Motionen lyfter vikten av att prioritera satsningar på järnvägens infrastruktur, i synnerhet i Uppsala län. För att förbättra situationen på sträckan Uppsala-Stockholm behövs mer resurser för underhåll, bättre samordning och bättre villkor för pendlarna, menar motionärerna. Distriktsstyrelsen instämmer i motionens analys av det bekymmersamma läget på tågsträckan Uppsala-Stockholm samt behovet av åtgärder. Motionen ligger också väl i linje med partiets politik på området. Socialdemokraterna i Riksdagen har pekat på vikten av att förbättra underhållet på svensk järnväg. Trafikmängden på svensk järnväg är större än någonsin. Dagens tåg är tyngre, längre, bredare och högre än förr vilket gör att infrastrukturen slits snabbare. Inte minst är det bekymmersamt att tågtrafiken inte fungerar i storstadsområden, som Uppsala-Stockholmsregionen. Arbetspendlare upplever att tågen är ständigt försenade. För större arbetsplatser i storstadsområdena är inställda möten en del av vardagen eftersom de anställda drabbas av tågförseningar. De som väljer att utnyttja tåget för resor i samband med storhelger och semester har råkat ut för absurda förseningar. Under de senaste åren har Socialdemokraterna i varje budget föreslagit större satsningar på järnväg än regeringspartierna. Under innevarande planperiod föreslog Socialdemokraterna investeringar i järnvägen och kollektivtrafik på 101 miljarder mer än regeringen. Utan denna höjda investeringsram kommer järnvägens problem att kvarstå. Styrelsen instämmer också i att det finns behov av ökad spårkapacitet på sträckan Uppsala-Stockholm. Det är viktigt att extra spår är offentligt finansierade och ägda för att garantera ett effektivt nyttjande av spåren. Distriktsstyrelsen föreslår Distriktskongressen besluta: Att bifalla motionen Att uttala att tillkommande spår skall vara offentligt finansierade och ägda. 4. En solidarisk sjukvård för alla! (Uppsala AK, egen) Vid årsskiftet 2011/2012 höjdes högkostnadsbeloppet för såväl hälso- och sjukvård som läkemedel. Detta trots att remissinstanser som PRO och Astma och allergiförbundet vände sig emot förslaget då de var oroliga att det skulle slå hårt mot svaga grupper i samhället. Även Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut påpekade i sina uttalanden en oro över att ekonomiskt svaga grupper skulle avstå vård på grund av dessa höjningar. I partiets budgetförslag 2011 sade vi nej till höjda belopp i högkostnadsskyddet och jag anser att vi nu bör arbeta för att dessa belopp nu sänks. Huvudargumentet till varför högkostnadsbeloppen skulle höjas var att befolkningen fått mer i plånboken. Detta tar dock inte hänsyn till att de som oftast uppsöker sjukvården eller hämtar ut läkemedel på apoteken är de som inte har gynnats av regeringens skattesänkarpolitik. Detta är grupper som långtidssjukskrivna och pensionärer som har fått det sämre ställt under regeringen och nu även kommer behöva betala mer för att få tillgång till i många fall helt nödvändig vård och läkemedel. Detta är inte värdigt en välfärdsstat som Sverige. Med anledning av detta föreslår vi distriktskongressen besluta: Att Uppsala socialdemokratiska arbetarekommun antar motionen som sin egen och skickar den till distriktskongressen i Uppsala läns partidistrikt Att uppdra distriktets riksdagsledamöter att verka för att högkostnadsbeloppen sänks. Erik Melander, Laboremus 12

13 Representantskapsmötet beslutade att anta motionen som sin egen och sända den till distriktskongressen. Svar på motion 4 (Styrelsens föredragande: Sanne Eriksson) Högkostnadsskyddet innebär att en patient inte behöver betala mer än ett totalbelopp för läkemedel och patientavgifter under ett år. När du uppnått detta får du ett frikort som ger kostnadsfri vård under en ettårsperiod från den dag du gjorde det första vårdbesöket, eller kostnadsfria läkemedel under ett år från dagen du hämtade ut det första läkemedlet. Från och med början på året 2012 skedde en uppräkning av såväl besök i öppenvård som läkemedel. Avgiftstaket för öppenvård är kr mot tidigare 900 kr. För läkemedel är avgiftstaket kr mot tidigare kr. Syftet med detta var en väg till att tillföra landstingen ytterliggare resurser. Anledningarna till att det är problematiskt att genomföra en sådan höjning är flera och kan besvaras i frågan: vilka är det som drabbas när höjningar av detta slag genomförs? Svaret är kroniskt sjuka som redan har en oerhört ansträngd vardag samt ekonomiskt utsatta personer för vilka några hundralappar spelar stor roll i vardagsekonomin. Inte sällan kan även en individ tillhöra båda dessa grupper. Andra utsatta grupper som nyttjar sjukvården ofta är förståndshandikappade och äldre människor. Utslaget av denna höjning blir följaktligen att de sjukaste och mest utsatta som redan har höga kostnader får betala priset. Socialdemokratisk sjukvårdspolitik slår inte mot de svagaste utan är solidarisk och medmänsklig mot samtliga oavsett ekonomisk status. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta: Att bifalla motionen Att uppdra distriktets riksdagsledamöter att verka för att högkostnadsbeloppen sänks. 5. För en internationell högskola! (Uppsala AK, egen) Genom internationella studenter berikas den svenska högskolan med nya perspektiv och ny kompetens. Internationella kontakter skapas och vänskapsband binds. Idéutbyten leder till nya tankar och till att fördomar bryts ned. Alla studenter gynnas och utbildningarnas kvalitet förbättras. Dessutom är internationella doktorander mycket viktiga för många av våra forskningsområden. Allt detta försämras nu. Detta eftersom den borgerliga regeringen har infört studieavgifter för utomeuropeiska studenter (specifikt för de utanför EU/EES och Schweiz) i Sverige. Detta gjordes utifrån marknadsargumentet att Sverige inte ska konkurrera på det internationella planet med gratis utbildningar, utan med kvalitet. Kopplat till argumentet fanns också en problematik med ett stigande antal ansökningar från internationella studenter som lärosätena hade svårt att hinna bedöma. I debatten inför införandet av avgifterna oroade sig däremot både lärosäten och studentorganisationer för att reformen skulle medföra en kraftig minskning av internationella studenter. Reformen visade sig leva upp till farhågorna. Antalet internationella studenter i Sverige har minskat mycket kraftigt sedan avgifterna infördes. Enligt Sveriges förenade studentkårer har utbildningar ställts in och internationaliseringen av utbildningen har försämrats. Det har också visat sig att stipendiesystemen inte räckt till på långa vägar. Medelnivån på avgifterna har dessutom hamnat på hela svenska kronor per läsår. Självklart kommer sådana höga avgifter att påverka vilka studenter som får möjlighet att läsa här, speciellt när stipendierna är otillräckliga. Lärosätena har också till stor grad lämnats ensamma efter reformen att hantera för få stipendier, för lite marknadsföring och krångliga regler kring uppehållstillstånd, arbetstillstånd med mera. Den borgerliga regeringen valde att driva igenom sin ideologiska reform men att sedan ignorera de negativa följderna. På längre sikt är avgifterna även en farhåga för alla studenter, även svenska. I nästan alla länder i Europa där studieavgifter införts för icke-europeiska studenter har de senare införts också för landets studenter. Den risken är också stor i Sverige. Runt om i världen protesterar nu studenter när de inser hur deras utbildningssystem marknadsanpassas genom avgifterna. Det minskade antalet internationella studenter medför förlorade perspektiv och en sämre högskola. Ser vi internationalisering som en viktig kvalitetsaspekt är studieavgifter inte en bra lösning. Dessutom medför höga avgifter att klassbakgrund och plånboksstorlek kommer att påverka vilka internationella studenter som kan läsa vid 13

14 högskolan i Sverige. Det är värt att citera Jan Eliasson som skrev bland annat följande i en debattartikel mot studieavgifterna: Under de senaste två åren har jag varit gästprofessor vid Göteborgs och Uppsala universitet och då upplevt den vitaliserande inverkan på studiemiljön som de utländska studenterna haft. Verkligheten i Kina, Brasilien eller Uganda och andra delar av världen har kommit in i föreläsnings- och seminariesalarna. Vänskapsband har knutits mellan studenter med helt olika kulturell, etnisk eller religiös bakgrund. Vi måste återgå till principen om att högre utbildning ska vara avgiftsfri och det även för internationella studenter. För att undvika problemen med ansökningsbedömningarna som föranledde avgifternas införande bör en mycket låg anmälningsavgift finnas kvar. Om antalet internationella studenter stiger så kraftigt att systemet inte klarar av att hantera detta bör en övre gräns sättas på antalet platser hellre än att låta avgifter och plånboksstorlekar styra. Låt vår högskola vara öppen inför omvärlden och ett bildande internationellt forum för nya idéer och tankar. Genom att inkludera internationella studenter kan den vara en sådan föregångsinstitution i vårt samhälle och de långsiktiga vinsterna av detta är väl värda att beakta. Med anledning av ovanstående föreslår vi följande: Att Uppsala socialdemokratiska arbetarekommun antar motionen som sin egen och skickar den till distriktskongressen i Uppsala läns partidistrikt Att uppdra de socialdemokratiska riksdagsledamöterna från Uppsala län att inom partiet och i riksdagen verka för all högre utbildning i Sverige ska vara avgiftsfri Att uppdra de socialdemokratiska riksdagsledamöterna från Uppsala län att i riksdagen verka för att av avskaffa det studieavgiftssystem som införts av den borgerliga regeringen, samt för att anmälningsavgifter och andra verktyg ska användas före studieavgifter för att reglera antalet internationella ansökningar till högskolan Klas-Herman Lundgren, Laboremus Representantskapsmötet beslutade att anta motionen som sin egen och sända den till distriktskongressen. Svar på motion 5 (Styrelsens föredragande: Anders Grönvall) Vi delar motionens slutsatser att internationella kontakter berikar de svenska studenterna och den svenska utbildningen. Inte minst vill vi betona vikten av att de utländska studenterna knyter kontakter i Sverige som kan vara väsentliga för svensk export och svensk konkurrenskraft. I en värld där nya expansiva länder, som BRICländerna, har en starkt ökande konsumtion och import av varor men också stort behov av utbildningsplatser på utländska universitet, kan det vara en samhällsekonomisk vinst för Sverige när svenska universitet bekostar utbildning för elever från andra länder. I dag är högskoleutbildning avgiftsfri för svenska och europeiska studenter. Det den borgerliga regeringen gjort är att införa en avgift för studenter från tredjeland, dvs. länder utanför EU/EES. Tredjelandsstudenter som inte ingår i utbytesprogram betalar från och med 1 juli 2012 en avgift för studier i Sverige. En anledning, som regeringen hänvisade till för införandet av avgiften, var att det ökade antalet ansökningar var svårt att administrera och bedöma rättvist. Vi socialdemokrater har en viktig princip i att den högre utbildningen ska vara avgiftsfri. Samtidigt tror vi att det behövs något verktyg för att antagningen av internationella studenter ska bli praktiskt hanterbar i en allt med globaliserad värld. Vi ser positivt på motionärens förslag att använda andra verktyg för att reglera antalet ansökningar. Den nyligen avslutade partikongressen i Göteborg fattade beslut om Framtidskontraktet, som är vår politiska inriktning den kommande mandatperioden, där följande lydelse ingår: För att kunna driva morgondagens forskning och innovation så behöver Sverige ett större internationellt utbyte. Införandet av studieavgifter har kraftigt reducerat antalet utomeuropeiska studenter. För att öka utbytet med andra 14

15 delar av världen, och möjliggöra för fler studenter att stanna i Sverige för att arbeta och forska, behöver en andel av studieplatserna öppnas för utomeuropeiska studenter. Utgångspunkten ska vara att studier i Sverige är avgiftsfria. Det innebär att motionärens förslag redan är tillgodosedda och en del av vår politik. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta: Att anse motionen besvarad 6. Mer kunskap inte mindre! (Uppsala AK, egen) Den senaste tiden har Socialdemokraterna tydligt lyft fram behovet av att satsa långsiktigt och strategiskt på kunskap. Vi har tagit ställning för att doktorander ska få trygga anställningar, för utbildning i hela landet, för mer samverkan mellan akademi och samhälle, för jämställda forskningsmiljöer och för en prioriterad utbildningspolitik. Genom en framåtsyftande utbildningspolitik ger vi individer större frihet att utvecklas och finna nya vägar genom livet samtidigt som vi stärker demokratin och hela samhällsbygget. Enligt Högskoleverket har utbyggnaden av högskolan som skedde under 1990-talet lett till att många unga idag fått möjligheten till en högskoleutbildning. Det är något som också motverkat den sociala snedrekryteringen till högskolan och bidragit till att Sverige har varit ett av de länder i världen som haft högst utbildningsnivå. Men vi måste ständigt arbeta för att prioritera dessa frågor. För bakom den borgerliga regeringens tal om att konkurrera med kunskap döljer sig en helt annan verklighet. Högskoleverket skriver nämligen i december 2012 angående antalet högskoleplatser att nu minskas volymen och det finns inga planer på fortsatt utbyggnad av högskolan de kommande åren. De skriver sedan: Sveriges utbildningsnivå är alltså fortfarande hög, men nuvarande utveckling tyder på att de ungas utbildningsnivå inte kommer att höjas nämnvärt i framtiden. Samtidigt expanderar flera andra länder sin högre utbildning och det innebär att Sveriges position i förhållande till andra länder kommer att förändras. Det här är ett varningstecken! Regeringen minskar sakta men säkert antalet platser i högskolan genom olika styrmedel. Samtidigt förstår andra länder att framtiden behöver mer utbildning, inte mindre. Därför måste våra riksdagsledamöter ständigt motarbeta alla tecken på nedskärningar inom högskolan. Här kan vi visa att vi verkligen är ett framtidsparti. Regeringens mål är satt till att 43 procent av åringarna ska ha en minst tvåårig högre utbildning Här är det mål på 50 % som Ibrahim Baylan lyft fram ett minimum. Samtidigt måste vi arbeta för att alla gymnasieutbildningar ska kunna ge högskolebehörighet och därmed fler livsval. Vi måste kämpa för en bred rekrytering till högskolan oavsett klassbakgrund, för en ökad internationalisering och för en högskola i hela landet. Med anledning av ovanstående föreslår vi följande Att Uppsala socialdemokratiska arbetarekommun antar motionen som sin egen och skickar den till distriktskongressen i Uppsala läns partidistrikt Att uppdra de socialdemokratiska riksdagsledamöterna från Uppsala län att inom partiet och i riksdagen verka för att prioritera satsningar på högre utbildning Att uppdra de socialdemokratiska riksdagsledamöterna från Uppsala län att i riksdagen verka för att minst 50 procent av åringarna i Sverige ska ha en minst tvåårig högre utbildning Att uppdra de socialdemokratiska riksdagsledamöterna från Uppsala län att inom partiet och i riksdagen verka för att alla gymnasieutbildningar ska ge högskolebehörighet och för satsningar som motverkar den sociala snedrekryteringen till högskolan Klas-Herman Lundgren, Laboremus Representantskapsmötet beslutade att anta motionen som sin egen och sända den till distriktskongressen. 15

16 Svar på motion 6 (Styrelsens föredragande: Marlene Burwick) Motionen tar upp en viktig fråga om utbildning för att öka människors frihet och stärka demokratin. Den socialdemokratiska utbildningspolitiken har genomsyrats av insikten att det är viktigt att öka kunskapsnivån för alla och vi har jobbat för en bred rekrytering till högskolan oavsett klassbakgrund och för en högskola i hela landet. Det vi står inför nu, med en stor ungdomsgeneration som knackar på dörren till högskolan, är att den borgerliga utbildningspolitiken leder till att det är den första generationen som får sämre förutsättningar än den tidigare till högre utbildning. När vi vet att det är med kunskap vi bygger Sverige starkt så berövar regeringen dessa ungdomar möjligheten till studier. Styrelsen föreslår därför Distriktskongressen Att bifalla motionen 7. När hörapparater inte räcker till så finns det alternativ! (Uppsala AK, enskild) För många hörselskadade med en från början måttlig hörselskada utvecklas denna med tiden till en allt gravare hörselskada och ofta slutligen till dövhet. Gränsen för när akustiskt baserade hörapparater inte längre räcker till för en användbar hörsel i alla sammanhang går vid genomsnittligt minus decibel. Implantathörsel ger för denna grupp fantastiska möjligheter att stanna kvar i yrkesliv och socialt liv. Implantattekniken har utvecklats i svindlande takt under senare år och med allt bättre resultat. I november 2011 kan antalet cochleaimplantatoperationer (CI) världen runt uppskattas per den 1 jan 2012 till cirka , varav ca barn-ci (dövfödda barn). I Sverige har t o m 1 jan CI-vuxen genomförts samt CI-barn 733 st. Ökningstakten i världen är nu ca 13 % per år. Behovet av CI-vuxen operationer i Sverige har uppskattats till cirka i nuläget av ledande expertis på området med CI-teamchefen Eva Karltorp, Karolinska sjukhuset, i spetsen. Omräknat till exempelvis C- landstingets andel av landets befolkning så innebär detta ett lokalt behov av flera hundra CI-operationer. C- landstingets politiker har bara godkänt medel för 10 sådana operationer under 2011 för länspatienter. Förhållandena är likartade i alla landsting och sjukvårdsregioner. Andra implantatområden inom sjukvården som höft- och knäledsimplantat, pacemaker implantat, gråstarr linsimplantat, barn-ci implantat med flera medicinskt motiverade implantatoperationer är självklara patienträttigheter. Detta med grund i Hälso- och sjukvårdslagen. Ofta gäller dessutom vårdgarantibestämmelser om åtgärder senast inom 90 dagar. När en grav hörselskada hotar är implantathörsel än så länge inte en självklar patienträttighet. Trots att det är ett minst lika stort handikapp som att förlora synen genom gråstarr, leva med rullstol utan höftleds- och knäledsimplantat, riskera allvarliga hjärtproblem utan pacemaker-implantat för att nämna några av många exempel. Dock med föga stöd från svensk sjukvård med undantag av barn-ci. Upphovsmännen bakom CI-teknikens utveckling diskuteras seriöst sedan några år som nobelpriskandidater. Med CI-tekniken kommer underhand dövhet som handikapp att drastiskt reduceras. I likhet med många andra implantatoperationer är hörselimplantatoperationer dessutom ofta extremt lönsamma åtgärder för samhället genom att möjligheter skapas för att stanna kvar i arbetsliv till pensionsålder och leva ett mer fullvärdigt socialt liv med betydligt bättre möjligheter att klara sig på egen hand så långt som möjligt livet ut. Yrkande till Distriktskongressen 2013 Att Distriktskongressen skall verka med full kraft för att alla hörselimplantatoperationer skall likställas med alla övriga implantatoperationer inom ramen för Hälso- och sjukvårdslagen samt vidare befordra motionen till S- kongressen. Håkan Lantz, S-föreningarna Luthagen och Veteranerna Representantskapsmötet beslutade att motionen sänds som enskild till distriktskongressen. 16

17 Svar på motion 7 (Styrelsens föredragande: Vivianne Macdisi) Motionären föreslår att distriktskongressen ska verka med full kraft för att alla hörselimplantatoperationer skall likställas med alla övriga implantatoperationer inom ramen för hälso- och sjukvårdslagen. Syftet med förslaget är mycket angeläget. Ytterst berör det frågan om att människor med hörselnedsättningar kan erbjudas behandling som nästan fullt ut kan återställa hörseln och därmed öka individens livskvalitet avsevärt. Förmågan att kunna höra är väsentlig för en persons möjlighet till delaktighet och oberoende i vårt samhälle. Detta uttrycks bland annat i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det vårdbehov som är kopplat till kokleaimplantat är att betrakta som stort och detta bör leda till att man inom vårdens olika delar samverkar så att så många som möjligt kan tänkas uppfylla kriterierna för kokleaimplantat och får kunskap om denna behandlingsmöjlighet. Ett likställande av kokleaimplantat med andra implantat inom ramen för Hälso- och sjukvårdslagen är dock inte förenligt med lagens intentioner. Hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf är att vård ska ges efter behov. Lagen är således ingen rättighetslagstiftning och ställer varken olika behandlingar mot varandra eller vid sidan av varandra. Utgångspunkten är istället att en individuell bedömning ska göras av de medicinska behoven samt åtgärdens samhällsekonomiska nytta. Detta är en viktig princip för den svenska hälso- och sjukvården, vilken bygger på en begränsad offentlig finansiering och vars jämlika utgångspunkter gör det nödvändigt med prioriteringar av resursanvändning utifrån behov. Det är alltså det medicinska behovet hos den enskilde som avgör om han eller hon ska erbjudas implantat, oavsett form. I ett samarbetsprojekt mellan Svenska läkarsällskapet, SKL, SBU och Socialstyrelsen har nationella medicinska riktlinjer tagits fram för när en CI-operation för vuxna är medicinskt berättigat. De bygger på vetenskaplig evidens och utgår ifrån följande bedömningskriterier: Patientens art och grad av hörselnedsättning motiverarkokleaimplantat Optimala pedagogiska och tekniska rehabiliteringsinsatser har genomförts Anatomiska förhållanden har undersökts Noggrann diagnostisk utredning har genomförts, inklusive kartläggning av samsjuklighet Psykosocial bedömning har genomförts Patientens kognitiva förmågor har bedömts Patienten och anhöriga har fått information om och förstår vad åtgärden innebär Ett fast multiprofessionellt team med bred audiologisk, kirurgisk, pedagogisk och psykosocial kompetens finns hos vårdgivaren Det finns ingen exakt db-gräns för kokleaimplantat i dagsläget, men i de medicinska riktlinjerna skriver man följande: om man har ett tonmedelvärde som är sämre än 70 db HL på det bästa örat och talaudiogram med FBlista (fonemiskt balanserade enstaviga ord) där den maximala taluppfattningen är sämre än 50 procent på det bästa örat kan det vara motiverat att erbjuda patientenkokleaimplantat under förutsättning att övriga delar i den medicinska utredningen pekar i den riktningen. Även med mindre grav hörselnedsättning kan det i vissa fall vara motiverat, exempelvis för personer med svår tinnitus. Kostnaderna för en CI-operation är kronor. Servicen för diverse underhåll har beräknats till kr vart femte år. I likhet med motionärens resonemang, finns det dock en svag, men ändå tydlig indikation om att kokleaimplantat till vuxna kan vara en kostnadseffektiv åtgärd eftersom det kan öka individens möjligheter till återgång i arbete och frigöra resurser i form av minskat hjälpbehov. Effektiviteten i behandlingen bygger dock på att ovan givna kriterier fastställts. Motionärens intentioner är sammanfattningsvis mycket goda. Föredragningens slutsats kring vilka åtgärder som bör vidtas utifrån problembeskrivningen skiljer sig dock från motionens. Möjligheten till kokleaimplantat ska inte byggas på en princip om att andra individer erbjuds andra former av implantat, utan på hälso- och sjukvårdslagens princip om vård efter behov. Det är dock angeläget att själva behovsbedömningen görs på ett korrekt sätt och utifrån vetenskaplig evidens. Genom att sprida kunskap om evidensen, medicinska riktlinjer och metoder för att fastställa medicinskt behov kan sannolikt fler vuxna komma ifråga för kokleaimplantat. 17

18 Distriktsstyrelsen föreslår Distriktskongressen besluta: Att avslå motionen. 8. Dator och internet ska vara skälig levnadsnivå i Sverige (Östhammars AK, egen) Inledning Idag ingår inte dator och internet i skälig levnadsnivå för de människor som får försörjningsstöd. Det tycker jag att det är dags att vi Socialdemokrater ändrar på ur ett socioekonomiskt och jämlikhetsperspektiv. Allt fler av våra dagliga ärenden sköts via internet och allt fler myndigheter och företag hänvisar till sina hemsidor för information och kontakt. Exempelvis sker ofta ansökningar till lediga jobb via nätet samt bokning av tid inom hälsovården. Att en dator och internet är skälig levnadsnivå för människor i Sverige är en självklarhet för mig men inte i alla kommuner. Ca 12 Socialdemokratiskt styrda kommuner har infört detta för vissa grupper. Forskning och barnperspektiv Barn till fattiga föräldrar utvecklar strategier för att dölja och hantera sin fattigdom. Barnen vill inte att andra barn ska förstå att deras föräldrar har svårt att få ekonomin att gå ihop. Därför undviker barnen att ta hem kompisar och de avstår från att göra saker som kostar pengar tillsammans med sina kompisar. Istället lär sig barnen att krångla sig ur kostsamma nöjen utan att behöva säga att de inte har råd. Det säger Elisabet Näsman, professor i sociologi vid Uppsala universitet. Här bör samhället göra mer för att underlätta deras situation. Sverige Idag har de flesta hushåll i Sverige dator, men för familjer som lever på försörjningsstöd under lång tid är det svårt att klara utgifterna för inköp och löpande internetkostnader. Detta kan medföra att barn och ungdomar i ekonomiskt utsatta familjer riskerar att släpa efter kunskapsmässigt när det gäller IT. Grundkunskaper inom IT samt IT-vana är ofta nödvändigt i eftergymnasiala utbildningar och i yrkeslivet, varför det ur ett jämlikhetsperspektiv är viktigt att alla barn och ungdomar, oavsett familjens ekonomiska förutsättningar får möjlighet att utvecklas i detta. Dagens ungdomar har också en del av sina mötesplatser och kontaktytor på nätet. Det bedöms angeläget att även ungdomar i ekonomiskt utsatta familjer får möjlighet att delta i denna typ av gemenskap. Utbildning Tillgång till dator och internet blir allt nödvändigare för barn i grundskola och gymnasium. I skolarbetet sker en stor del av informationsinhämtandet via internet, och hemuppgifter och projektarbeten ska dokumenteras på dator. Kommunikationen mellan skolpersonal och föräldrar sker därtill i hög utsträckning via e-post, och skolorna har elevsidor med information om närvaro och läxor. Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag och behovet av dator för att tillgodogöra sig undervisning bör i första hand tillhandahållas av skolan. I de kommuner där skolan gör detta kan behovet anses vara tillgodosett i dessa familjer. Socialstyrelsen Socialstyrelsen ger ut riktlinjer för vad som ska ingå i kommunernas försörjningsstöd. I de nya riktlinjerna föreslår Socialstyrelsen att dator och internet ska räknas som skälig levnadsnivå och godtas som en kostnad. De nya riktlinjerna för försörjningsstöd är ute på remiss och ej beslutade. Redan 2007 föreslog Socialstyrelsen att behovsposten i riksnorm skulle ändras. Men någon ändring har inte genomförts av nu sittande regering. Här kan vi Socialdemokrater i riksdagen fatta ett klokt beslut om en ändring i motionens anda. Slutord Internet är inte till för dem som har ett speciellt intresse - det är del i allas vardag, och ställs man utanför kan man inte ta del av ett normalt vardagsliv. Vi Socialdemokrater i framtidspartiet måste se de IT-tekniska landvinningar som en lösning för alla och en förutsättning för att vara en del av samhället. 18

19 Mot bakgrund utav ovanstående yrkar jag följande: Att: Distriktstyrelsen via riksdagsledamöterna verkar för att riksdagen beslutar så att dator ingår i skälig levnadsnivå och att internet ingår i riksnorm. Att: Distriktstyrelsen via riksdagsledamöterna verkar för att kostnaden för en utökad riksnorm sker i form av riktat medel från staten, för att skapa ett inkluderande samhälle. Att: Distriktstyrelsen uppmanar arbetarekommunerna arbeta i motionens anda. Att: motionen överlämnas till länsriksdagsgruppen Thomas Eriksson Östhammars Arbetarekommun Arbetarekommunens medlemsöte besluta att anta motionen som sin egen och skicka in den till distriktskongressen Svar på motion 8 (Styrelsens föredragande Sverre Ahlbom) Elektriciteten, Radio, TV, Dator och Internet är några tekniska landvinningar som idag är en naturlig del av varje människas vardag. Eller borde vara det i alla fall. Så menar socialstyrelsen, så menar motionären och Östhammars AK och distriktsstyrelsen instämmer i detta. Framtidspartiet Socialdemokraterna måste fortsätta kampen för jämlikhet och allas möjlighet till delaktighet och att vara en del i hela samhället. Därför ser vi det som naturligt att tillgång till dator och Internet ses som en del av skälig levnadsnivå. Däremot anser styrelsen inte att man ska återgå till ett system med riktade bidrag av det slag som föreslås i motionen. Men det finns en överenskommelse mellan staten och kommunsektorn om en finansieringsprincip, dvs när staten fattar beslut om åtgärder som höjer kommunernas kostnader, bör man också finansiera det. Den principen bör följas i detta fall också. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen: Att att-satserna 1, 3 och 4 bifalls Att att-sats två avslås Att uttala att de generella statsbidragsnivåerna till kommunerna bör höjas enligt ovanstående 9. Skattefinansierad utbyggnad av hållbar välfärd (Skutskär-Älvkarleby AK, egen) Delar av jobbskatteavdragen måste återföras och skatterna höjas igen för att staten och kommun skall ha råd att hålla kvaliteten inom skola och omsorg. Statsbidragen till kommuner och landsting måste höjas. En sådan satsning ger nya meningsfulla arbeten och en hållbar tillväxt. Minskande Skatteintäkter Den borgerliga regeringen har genom införandet av jobbskatteavdragen sänkt skatterna med omkring 100 miljarder. Denna skattesänkning har till stor del finansierats genom att försämra sjuk- och arbetslöshetsförsäkringar. Högerregeringen har valt att kalla dessa åtgärder för arbetslinjen. Man har spridit en föreställning att om de arbetslösa får de tillräckligt dåliga ekonomiska villkor kommer de att börja arbeta. Med facit i hand visar det sig att dessa åtgärder inte minskar arbetslösheten. Det finns helt enkelt inte tillräckligt många jobb att söka. Högerregeringens målsättning har heller inte varit att minska arbetslösheten. Målsättningen har varit att minska den offentliga sektorn och det har man genomfört. Otillräcklig finansiering av Välfärden Statens finansiering av den framtida välfärden är otillräcklig. Det är framförallt finansieringen av äldreomsorg och sjukvård som inte är tillräcklig när antalet människor över 80 år växer snabbt. Detta kan åtgärdes på två sätt. Äldreomsorgen kan finansieras av stat och kommun eller genom privata försäkringar. Den borgerliga lösningen är att sänka skatterna så att de välbeställda kan lösa privata försäkringar. Den socialdemokratiska vägen är att öka statens inkomster så att den har råd att garantera en generell välfärd. Marknaden åstadkommer inte full sysselsättning Vid den allvarliga ekonomiska krisen på 90-talet steg arbetslöshetssiffrorna markant och har sedan bibehållits på höga nivåer oavsett politiska beslut och högkonjunkturer. Ungdomsarbetslösheten har nått mycket höga nivåer. Den fria marknaden tycks inte kunna stimuleras till att skapa full sysselsättningen. 19

20 Materiell tillväxt är inte hållbar Det marknadsekonomiska systemet kräver tillväxt för att fungerar. Långsiktigt är dock inte en materiell tillväxt hållbar eftersom den förbrukar råvaror och energikällor i alltför hög takt. Marknadsekonomin måste ersättas eller modifieras för att fungera i jämnvikt och minska behovet av att ständigt tillföra ökande resurser. Utbyggnaden av välfärden skapar en hållbar tillväxt En utbyggnad av den offentliga sektorn för att framförallt finansiera de ökade behoven inom sjukvård och äldreomsorg skapar behov av att anställa många människor. För att finansiera detta krävs att samhällets inkomster ökar. Det innebär att det samlade skattetrycket måste återställas till tidigare nivåer. En sådan satsning ger nya meningsfulla arbeten och en hållbar tillväxt. Björn Karlsson, Ordförande Skutskär-Älvkarleby Socialdemokratiska Arbetarekommun Arbetarekommunen har ställt sig bakom motionen och beslutat att skicka in den som sin egen. Svar på motion 9 (Styrelsens föredragande: Pyry Niemi) Motionären pekar på ett antal viktiga områden som genomgått stora förändringar under den snart sjuåriga borgerliga regeringsperioden. Jobbskatteavdraget har inte lett till de nödvändiga förändringar som den moderatledda regeringen önskat. Tvärtom har Sverige en växande långtidsarbetslöshet, främst bland yngre vuxna, och det är ett tecken på att reformen kring jobbskatteavdraget inte fått önskad effekt dvs. färre personer som är arbetslösa eller omvänt fler personer relativt befolkningens storlek som är i arbete. Vi socialdemokrater har lagt ett nytt förslag i vår budgetmotion för 2013, där vi tar bort möjligheten till jobbskatteavdrag om man tjänar över en miljon kronor. När det gäller finansieringen av välfärden har vi också lagt ett antal skarpa förslag med ambitionen att minska klyftorna i samhället. Ökat barnbidrag, bättre arbetslöshetsförsäkring, äldre satsning i vård och omsorg, bättre försäkring vid sjukdom mm. Det har inneburit att vi också prioriterat bort t.ex. avskaffa nedsättning av sociala avgifter för unga som redan har jobb, höjd alkoholskatt, avskaffa nedsatt krogmoms mm. Distriktsstyrelsen delar motionärens uppfattning om att ungdomsarbetslösheten nått mycket höga nivåer. Det är ett prioriterat område för oss socialdemokrater att bekämpa densamma. Vi har ju bl.a. lagt ett förslag om att ungdomar/yngre vuxna inte får vara arbetslösa längre än max sex månader, naturligtvis ännu kortare tid om detta är möjligt. När det gäller materiell hållbar tillväxt delar distriktsstyrelsen motionärens uppfattning om att bl.a. energikällorna måste vara förnyelsebara. Annars kommer vi långsiktigt att förbruka mer, än vi återför till naturen. Samtidigt är den materiella tillväxten nödvändig för att skapa arbeten och ha en konsumtionsnivå i samhället, som inte lockar till excesser och bygger på en globalt solidarisk fördelning av vår gemensamma materiella och hållbara tillväxt. När det gäller att återställa skattebalansen till hur den var förut är distriktsstyrelsen inte av samma uppfattning som motionären. Högt skattetryck som bl.a. på sjuttiotalet ledde till en hög inflation och osund konkurrens på marknaden. Vi ska ha ett skattryck som balanserar individens betalningsförmåga kring gemensamma offentligt finansierade åtaganden, med rimliga möjligheter till privat konsumtion. Distriktsstyrelsen håller med om att marknaden inte åstadkommer full sysselsättning, här måste politiken samverka och samspela med näringslivet för att finna konstruktiva lösningar kring denna ödesfråga för ett modernt välfärdssamhälle. Distriktsstyrelsens föreslår Distriktskongressen besluta: Att avslå motionen 20