Räddningsverkets tidning Nr 5 augusti Brandmännen tände på för att rädda byn. sid 4-5. Räddningsverket i Karlstad har bytt nummer

Transkript

1 Räddningsverkets tidning Nr 5 augusti 2000 Brandmännen tände på för att rädda byn sid 4-5 Räddningsverket i Karlstad har bytt nummer

2 2 Sirenen Nr inledaren Våra frågor måste göras tydligare för politikerna Det har gått drygt två månader sedan jag började jobbet på Räddningsverket. Jag var naturligtvis litet spänd på uppgiften även om jag kände till rätt mycket om verksamheten från min gamla position på försvarsdepartementet. Utan att överdriva blev det en rivstart. Det kändes nästan som jag hamnat i stormens öga. Mediernas intresse för vissa delar av vår verksamhet spolierade alla möjligheter till någon smekmånad. Den mediala uppmärksamheten har otvivelaktigt lagt en viss sordin över allt det bra verket gjort och gör. De så kallade affärerna får med andra ord inte ges för stort utrymme, men ändå tas på största allvar. Den självklara kunskapskällan Jag ska lyssna av många fler medarbetare innan jag kan ge någon programförklaring, men tycker att en starkare koncentration på vår kärnverksamhet känns både riktig och angelägen. Vi måste fortsätta att visa att vi är duktiga, att vi framstår som den självklara kunskapskällan inom vårt område. Jag vet att kompetensen finns och jag vet att våra medarbetare gör bra saker och vi ska göra det på rätt sätt. Vi ska fortsätta driva på för en ökad satsning på det förebyggande arbetet. Dagen efter utnämningen till generaldirektör träffade jag personalen vid centralförvaltningen i Karlstad. Jag tyckte då att de anställda hade anledning att vara stolta över verksamheten, som är och uppfattas som viktig för samhälle och individer. Det tycker jag fortfarande. Jag pekade då på utredningar, som bedrivs och som i hög grad kommer att påverka vår framtid. Tyngst väger naturligtvis översynen av räddningstjänstlagstiftningen. En av de saker som där kräver en lösning är gränsdragningen mellan räddningstjänst och annan samhällsverksamhet. Räddningsverket har tidigare pekat på behovet av ett klarläggande. Vilka åtgärder ska betraktas som räddningstjänst eller inte enligt lagen? Frågan är i dagarna synnerligen aktuell eftersom Kammarrätten har beviljat prövningstillstånd av länsrättens beslut om Gävle kommuns ersättningskrav efter snöovädret i december Ett klargörande är efterlängtat och skulle få stor betydelse för både stat och kommun för framtida ekonomisk planering och för ansvarsförhållandena i den enskilda kommunen. Men innan utredaren Harald Dryselius är klar med sitt förslag till ny lagstiftning nästa år ska vi själva lämna ett väsentligt bidrag i det arbetet; utredningen om behovet av förändrad räddningstjänstutbildning. Utbildning före anställning Utan att föregripa utredningsgruppens förslag, som ska lämnas till regeringen den 15 september, tyder mycket på att framtidens utbildning blir mera likvärdig med fokus på att förhindra olyckor. Utbildningen av heltidsanställda ska jämställas med övrig eftergymnasial utbildning i samhället och i motsats till i dag genomföras före anställningen. Jag tycker det är utmärkt att våra utredare haft målsättningen att kommunernas räddningstjänst ska inta en ledande roll i kommunernas säkerhetsarbete inom området skydd mot olyckor. Det är ett av de områden där jag tycker Räddningsverket ska stärka sin roll som inspiratör. Det samarbetsprojekt vi redan startat för ett integrerat säkerhetstänkande i kommunerna är i linje med tankarna om den framtida utbildningen. Ambitionerna att skapa säkrare kommuner i ett bredare perspektiv måste påtagligare än i dag bli ett ansvar för de lokala politikerna. Utan det politiska engagemanget på riks- och lokalplanet får vi inte till stånd den nödvändiga mål- och resultatstyrningen av samhällets arbete med skydd mot olyckor. Tror på utökat samarbete Våra frågor måste bli tydligare för kommunpolitikerna. Jag tror att ett utökat samarbete med bland andra Kommunförbundet, men också statliga myndigheter, är önskvärt för att förverkliga den ambitionen. Vi har alltså många viktiga kända och okända uppgifter framför oss. Vi måste i vår framtidssatsning vara beredda på hårt arbete och förändringar. Jag räknar med några tuffa och roliga år för att tillsammans med verkets anställda och alla medaktörer få ett riktigt tryck i arbetet med skydd mot olyckor. Christina Salomonson, Generaldirektör, Räddningsverket innehåll nyheter Satsa förebyggande mot översvämningar 4 Räddningsverket JK-anmäler sig självt 6 Brandmannayrket lockar allt fler kvinnor 7 Brandbussen rullar i Sverige 8 Pappa till brandoffer startar fond 9 Konferens om brandskydd i byggprocess brandmän omkom i USA 11 Test av hudraulverktyg aktuellt Räddningstjänstens tillstånd 14 Kritik mot Trollhättantunnel 15 Foth-projektet har kommit för att stanna 16 Diesel-Doris het nyhet i Revinge 17 Jordbävning på Triplex Vilhemina förebild i förebyggande 19 rote hahn-special Brandfolkets eget Disneyland 20 Skärsläckaren väckte uppmärksamhet 21 Här är framtidens brandman 22 Nyheten som redan finns på deltidskårerna 23 Här har storleken betydelse 24 nyutgivet Mängder av färska rapporter presenteras erfarenheter Åskan orsakar många bränder ordet fritt Varför åtalas ingen arrangör i Göteborg? 33 Självförvållad brist på brandingenjörer 34 Kunskapsspridning lönar sig 35 Vi är emot kvinnliga brandmän 36 sista sidan Sirenens märkestävling avgjord 44 Foto: PERNILLA KARSTRÖM/SUNDSVALLS TIDNING OMSLAGSBILDEN: Översvämningrna i södra Norrland i juli. Huset i Torpshammar riskerade falla ner i Gimån, vattnet rann redan genom huset. Då beslutade räddningstjänsten att bränna ner huset så att det inte skulle hindra vattenflödet om huset rasade ner i ån. Sirenen Räddningsverkets tidning Sirenens uppgift är att beskriva utvecklingen inom Räddningsverkets ansvarsområden och stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Inledaren på sidan 2 är att betrakta som Räddningsverkets officiella linje. Ansvarig utgivare: Stig Dahlén. Adress: Sirenen, L 257, Karlstad. Telefax: e-post: sirenen@kd.srv.se Prenumeration är gratis. Beställes skriftligt genom att skicka in prenumerationstalongen som finns i slutet av varje nummer. Upplaga: exemplar. Stig Dahlén Chefredaktör och ansvarig utgivare , e-post: stig.dahlen@kd.srv.se Adressändring görs genom att fylla i talongen som finns i slutet av varje nummer. Talongen faxas på nr: eller skickas Per Larsson Reporter e-post: per.larsson@kd.srv.se till: Prenumeration, Sirenen, L 257, Karlstad. Kom ihåg att uppge gamla adressen vid adressändring! Gunno Ivansson Layoutare, reporter e-post: gunno.ivansson@kd.srv.se Tryck: VLT Press, Västerås Tryckt på miljövänligt papper. Nästa nummer, 6/00, utkommer den 4 oktober.

3 Sirenen Nr Välkommen att delta i Debatt! Artiklarna måste vara undertecknade med namn. Kontakta redaktionen innan du skriver till denna sida. Textlängd maskinskrivna rader eller omkring tecken (inklusive blanksteg). Adress: Debatt, Sirenen, L 257, Karlstad. E-post: sirenen@kd.srv.se debatt 3 Dags att ta nya, djärva grepp för att skapa säkrare kommuner Foto: ULF STRANDBERG Gasolyckan i Norge var något som inte kunde hända i Sverige. Men det dröjde inte förrän det blev kris också i Borlänge. Hans Relefors från grannkommunen Falun tycker att det förebyggande säkerhetsarbetet i Sverige skulle kunna vässas och han rekommenderar studiebesök i bland annat Scottsdale i USA. Osäkert Samhälle? Hur står det till med säkerheten i vårt samhälle egentligen? Trafiksäkerhetsverkets målsättning Nollvisionen har halkat ordentligt på sné Storskador vid heta arbeten ökar igen Minst 25 procent av alla bränder är anlagda Polisen hinner inte utreda brott Britta Svensson reporter och krönikör skriver i Expressen: Efter konserten ville jag ringa nånstans och be dom stoppa skiten. Men vart? Vem värnar om alla dessa barn hyckleriet efter tragedin i Roskilde visar att svaret är: ingen alls Det är väl kanske att ta i, men tyvärr upplever tydligen gemene man många gånger verkligheten på det sättet. Nu var ju denna tragedi något som hände i Danmark det rör väl inte oss? Ja, så brukar många resonera. Det är bara i Gävle det kan snöa sådana mängder och gasolyckan i Norge kan ju som väl är inte hända i Sverige, lär någon observatör ha yttrat. Upp till kommunerna Som en blixt från en klar himmel kom under juli översvämningar med källarpumpningar och inkallningar med hjälp av frivilliga och hemvärnet. Det är i stort samma fastigheter som råkar ut för dessa problem vid varje exceptionell vår- eller höstflod. Varför arbetas det inte än mer målinriktat i samhället för att: - Undanröja risker? - För att minimera uppkomna skador? - Med bredare samverkan och övergripande styrning inom förebyggande säkerhetsarbete? Seriöst riskarbete är upp till kommunerna eller företagen själva att bestämma nivå på och hur det blir, ser vi med jämna mellanrum varierande resultat på. Föga tröst för anhöriga Ibland går det bra, ibland betydligt mindre bra. Nu ska jag inte påstå att vi i Sverige är dåliga på riskhantering och säkerhetsarbete, tvärtom vi är säkerligen hyfsat i topp internationellt sett. Fast det tröstar ju inte anhöriga och kamrater till brand- eller trafikoffer. Att bara slå sig själv för bröstet utvecklar knappast den förebyggande verksamheten (eller någon annan typ av verksamhet heller för den del). Att vidga vyerna, lyssna och lära av andra för däremot verksamheten framåt. Exempel på studieobjekt finns på flera håll, exempelvis Scottsdale utanför Phoenix i Arizona. Det finns även andra exempel på orter i USA med för oss unika krav exempelvis på rökdetektorer i samtliga nybyggnationer. Hur påverkar detta brandsäkerheten? Hur ser deras statistik ut? Därmed inte sagt att det bara är utanför landets gränser som goda idéer och utveckling frodas, goda exempel finns på ett flertal räddningstjänster som satsar offensivt på förebyggande brandskydd och andra säkerhetshöjande åtgärder. Ett antal kommuner i landet har certifierat sig som Safe Communities enligt WHO:s koncept. Men sen då, vart tog alla goda intentioner vägen? Är det inte dags för Safe Communities II med nya djärva grepp? Branden i Göteborg belyser ett spektrum av problem i behov av lösning. Kunskap, förståelse och respekt för brand och andra olyckor saknas hos fastighetsägare, vakter och festarrangörer likväl som samhällets förmåga att hantera ungdomskriminalitet. Och kanske även utformning och kontroll av det byggnadstekniska och aktiva brandskyddet i våra festlokaler? Namn: Hans Relefors. Ålder: 41. Hemort: Falun Yrkeskarriär: Brandman och , brandingenjörsutbildning , hemmapappa , utbildningschef räddningstjänsten , startade företaget ProWeb 1998 och FöreBygget Fritidsintressen: Ungdomsledare ishockey, innebandy och karate, resa till mitt andra hem i Vail, Colorado. e-post: hans@proweb.se Motsatta effekter Argument för förbundsbildning inom räddningstjänsten har varit bland annat utökad samverkan som skulle ge effektivisering i verksamheten. Tyvärr har förbundsbildningar i många fall visat helt motsatta effekter med personalneddragningar inom utrycknings- och förebyggandeverksamhet, fördyringar och framförallt att verksamheten tydligt skilts från kommunens övriga delar. Förbundsbildningens grundidé (hoppas jag) att skapa och utöka samverkan för en effektivare räddningstjänst är den rätta vägen för att skapa ett säkrare samhälle. Prestigelös samverkan måste ske mellan kommunal räddningstjänst, företag, socialtjänst, polis, landsting, ideella föreningar etcetera för att nå de gemensamt uppsatta målsättningarna. Forum för riskhantering Till hjälp för denna utvecklade samverkan bör ett forum eller centrum för riskhantering och övrigt förebyggande arbete etableras. Samordning bör ske av brandutredningar, forskning & utveckling med mera. Här kan kanske även Risklinjen och dess verksamhet vävas in med målsättning att korta ställtiden från upptäckt till åtgärd även på ett mer övergripande plan. Samordna och delegera sedan ut projekt till lämpliga kommuner, företag eller organisationer Eftersom många debattörer och tyckare ofta hänger ut Räddningsverket vill jag väga upp bilden lite med att som avslutning säga att de signaler som Räddningsverket sänder ut bådar gott för att vi alla i framtiden ska kunna känna oss säkra i hemmet, på jobbet och på fritiden. Hans Relefors

4 4 Sirenen Nr senaste nytt Staten borde satsa mer före i stället för ge ersättning efteråt Sommaren var kort. Och blöt. Inte minst i södra Norrland. Översvämningar krävde stora insatser av räddningstjänsterna och samhällets kostnader kommer att bli saftiga. Staten borde satsa mer på förebyggande insatser i stället för att betala skadeersättningar i efterhand, tycker Torbjörn Wannqvist, räddningschef i Bollnäs. Det regnade och regnade i mellersta Sverige. I mitten av juli hade det regnat för mycket. Broar och vägar raserades, vägar förstördes. Privata och kommunala värden förstördes. Framförallt Gävleborgs och Västernorrlands län drabbades. Skador för 300 miljoner Gerhard Larsson, landshövding i Västernorrlands län, räknar med att skadekostnaderna hamnar runt 300 miljoner bara i hans län. Ulf Jonsson, räddningschef i Ovanåker, börjar bli luttrad. För honom var det sjunde och näst största översvämningen sedan Vi vet hur vi ska organisera oss. Jag börjar kunna vattennivåer och dygnsförskjutningar av flöden. Men jag är inte fulllärd, säger han. Ovanåker och Ånge hörde till de kommuner som drabbades värst. Avbröt semestrar Om det var speciellt? Jo, en skadeplats som är sex mil lång, två mil bred och där insatsen pågår i nio dagar, säger Lars Nyman, räddningschef i Ånge. Både Jonsson och Nyman är närmast lyriska över sina brandmäns insatser, hur de avbröt semestrar och jobbade dygnsvis. Den erfarenhet man framförallt bär med sig är vikten av samverkan och fungerande stabsverksamhet. Hemvärnet bidrog med 60 man, hade egen stab och blev mycket självgående. Militären kom med tio befäl och 50 soldater och dessutom maskiner, sjukvård. De var helt självförsörjande och en otrolig resurs, säger Lars Nyman. Vikten av fungerande stab bar Nyman med sig sedan en stor skogsbrand för några år sedan. Nu upprättades två operativa ledningsplatser, på brandstationen fanns en bakre stab med räddningsledning och samtidigt den kommunala ledningsgruppen. Brände ner hus Lördag 22 juli svarade räddningstjänsten i Ånge för den mest spektakulära insatsen när man brände ner ett hus i Torpshammar som riskerade förvärra situationen. Tanken väcktes på morgonen, då rann vattnet redan genom huset. Föll huset ut i älven riskerade det att följa med och fastna vid en bro. Det skulle kunna innebära att vattnet leddes andra vägar och många andra värden riskerades. Vi beslutade att bränna huset om vattnet fortsatte att stiga. Och det gjorde det. Lars Nyman upplevde att man kunde varit på hur många ställen som helst. Men jag tror privatpersoner förstod att vi måste koncentrera oss, exempelvis när vattnet rann genom ett svinhus med 400 svin. Vi riskerade få 80 ton svingödsel i Ljungan. Hjälp av hemvärnet I Ovanåker hade räddningstjänsten stor hjälp av både hemvärn och hemskyddsombud. Insatserna var koncentrerade till Viksjöfors och Edsbyn. Dessutom drabbades räddningstjänsten under perioden av en storbrand i ett flerbostadshus där 27 personer fick utrymmas. Alfta som drabbades hårt 1985 klarade sig helt. Vilket kan bero på att en hel del förebyggande insatser gjorts sedan dess. Räddningsverket har varit med och byggt stationära vallar, vi har muddrat och rensat, säger Ulf Jonsson. Staten borde göra mer Bollnäs drabbades inte lika hårt av översvämningar. Vattnet, i det här fallet Ljusnan, rinner heller inte lika centralt genom orten. Men räddningschefen Torbjörn Wannqvist tycker rent generellt att staten borde göra mer i förväg för att minska översvämningsrisker. Det måste vara bättre, än att betala ut samma pengar i statlig ersättning efteråt. Wannqvist vill också se bredare lösningar, än att varje kommun ska slåss för sin bit av den ekonomiska kakan. Det är risk att det blir huggsexa bland kommunerna när statsministern mer eller mindre lovat 100 miljoner kronor från kommunakuten. Jag tyck- Kommuner begär miljonersättningar Ovanåkers, Kramfors och Ånge kommuner förväntas ställa de största kraven på statlig ersättning för räddningsinsats. Det handlar om ersättningar i miljonklassen. Lennart Larsson hanterar ansökningar om statlig ersättning för räddningstjänstinsats som når Räddningsverket. Han besökte de översvämningsdrabbade kommunerna i södra Norrland i somras och fick då en bra bild av räddningsarbetet samtidigt som ersättningar diskuterades. Alla kommuner jag varit i kontakt med har väldigt bra uppfattning om avgränsningen mellan räddningstjänst och övrig verksamhet, vi har talat samma språk. Samtidigt är Larsson medveten om att Räddningsverket förlorat i rättsliga prövningar om ersättning. Det har jag också sagt till kommunerna. De ska tolka lagen som de tycker, de ska söka för vad de tycker är räddningstjänst. Paragraf 2 ska uppfyllas Räddningsverket jobbar efter att räddningstjänstlagens andra paragraf om olyckshändelse eller överhängande fara för olyckshändelse och att hindra eller begränsa skador på liv, egendom eller miljö ska uppfyllas för att ersättning för räddningstjänstinsats ska bli aktuell. Därtill finns fyra vägledande kriterier. Det är snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnad för insatsen och omständigheter i övrigt. Uppfyller kraven Typiska insatser från översvämningarna som uppfyller kraven? Länspumpning då folk inte har resurser att klara det själva, invallningsarbete. Nedbränningen av huset i Torpshammar var också räddningstjänstinsats, men husets värde kan däremot inte betraktas som räddningstjänstkostnad. Räknas gör också personalkostnader i samband med dessa insatser, oavsett vem som gjort jobbet. Dock ska inte räddningstjänsten avlöna hemvärnspersonal för att sedan söka ersättning, anser Räddningsverket. Hemvärnspersonalen får sin ersättning direkt av staten. Typiska insatser som inte uppfyller kraven? Reparation av infrastruktur efter insatsen. Provtagning av vatten efteråt, det vilar normalt på kommunen. Information i gråzonen Några tveksamheter? Det finns alltid insatser i gråzonen, exempelvis viss information. Ovanåker, Kramfors och Ånge har förvarnat att de kommer med ekonomiska krav som överstiger en miljon kronor innan självrisken är avdragen. Bräcke och Ragunda kommer också att begära ersättning. Ljusdals kommuns kan få krav som överstiger självrisken, vilket dock inte Bollnäs och Falun förväntas få. Det kan dock dröja innan kommunerna summerat kostnaderna. Lennart Larsson hade visserligen en färsk begäran om ersättning på sitt bord i mitten av augusti, men det var för en insats från förra sommaren. PER LARSSON

5 Sirenen Nr senaste nytt 5 60 ton kolsyra för att släcka silobrand Räddningstjänsten i Kristianstad förbrukade 60 ton kolsyra, enligt uppgift till en kostnad av cirka kronor, för att släcka en svår brand i fyra spannmålssilor i Karpalund. Branden utbröt natten till tisdag 15 augusti och var släckt först tre dygn senare. Totalt är 21 silotorn, 50 meter höga, sammanbyggda vid anläggningen. De innehöll totalt 50 ton spannmål. Branden härjade till att börja med i två silor, men spreds till ytterligare två torn. Släckningsarbetet var komplicerat, inte minst med risken för dammexplosioner. En större explosion inträffade, dock utan att någon person skadades. Men räddningstjänsten lyckades förhindra att branden spreds vidare. För att släcka branden täckte räddningstjänsten spannmålen med kolsyra för att både kväva och kyla branden. Kolsyran håller 79 minusgrader. En hel del spannmål förstördes. Men silotornen i stål och cement var de stora värden som var i riskzonen. Räddningstjänsten i Kristianstad beräknar att värden för 100 miljoner kronor räddades. Brandmän från hela östra Skåne, totalt 200 man, var engagerade i insatsen. Nytt om namn Mats Granat, 43, har utsetts till ny räddningschef i Gästrike räddningstjänstförbund. Granat jobbar i dag som ställföreträdande chef på räddningstjänstavdelningen i Stockholm, tidigare arbetade Granat i många år i Uppsala, där han fortfarande bor. Chefsposten i Gästrikeförbundet har stått tom sedan Kjell Rognmo lämnade stolen. Foto: PERNILLA KARSTRÖM Plötsligt hade det regnat för mycket. Marken var mättad och vattnet tog andra vägar. Här är det Gimån, ett biflöde till Ljungan, som svämmat över. I bakgrunden det hus som räddningstjänsten till slut tvingades bränna ner. Bengt Axelsson, 41, är ny räddningschef i Strömsunds kommun. Axel Andersson gick på övertid en längre tid, innan ersättaren hittades. Axelsson kommer från Strömstad, där han varit ställföreträdande räddningschef sedan Räddningsverket begär i kommande budget pengar för att bygga upp regionala depåer med materiel avsedd för översvämningar och skogsbränder. Sommarens händelser styrker att det finns ett behov, säger Carl- Axel Hermansson, Räddningsverket. För något år sedan började Räddningsverket anlägga regionala kemförråd som extra resurs vid stora olyckor. Det är på liknande vis man nu vill satsa på depåer med utrustning för översvämningar och skogsbränder. Materieldepåerna är tänkta att er det är viktigt att vi tittar på lösningar för hela älvsystem i stället för enskilda kommuner. Vattendomar borde ses över och inte gälla per damm utan per älv. Viktigt är också att prognoser för flöden och nivåer kan utvecklas av ansvariga myndigheter så att underlagen lättare kan hanteras av kommunerna. Torbjörn Wannqvist tycker totalt sett att sommarens översvämningar blev rejält överdrivna i framförallt riksmedia. Regionala depåer mot översvämningar innehålla bland annat brandslang, motorsprutor och invallningsmateriel. Mycket av materielen har vi gratis från de gamla civilförsvarsförråden, säger Hermansson. Räddningsverket har tänkt sig fyra-fem depåer. Verkets fyra skolor är aktuella att hysa en varsin anläggning. Kostnader för att under tre år ( ) bygga upp förråden är beräknade till åtta miljoner kronor. Vad regeringen tycker får vi förhoppningsvis veta i budgetförslaget som presenteras för riksdagen 20 september. Ingen katastrof I de mest drabbade kommunerna evakuerades en handfull personer, en hel del lämnade säkert bostäderna på egen hand. Det var ingen katastrof. För människor som fick hem förstörda var det här en personlig katastrof, men det är även en bilolycka. Det var dock ingen samhällelig katastrof. Vi måste sätta det som hände i relation till andra händelser. PER LARSSON Ledning fungerade mycket bra Förra året övade många kommuner oerhört hårt inför millennieskiftet. Man skulle vara beredd om något fallerade. Det hade man nytta av nu. Hela kommunledningen var övad för gemensamt arbete, säger Björn Albinson, Räddningsverkets observatör under räddningsinsatserna i södra Norrland. Han tittade framförallt på samordning och ledning inom kommuner, mellan länsstyrelser och kommuner. Arbetet fungerade mycket bra. Räddningstjänsterna var också mycket nöjda, både med sig själva och andra. Flera har också sagt att de aldrig sett så många hjälpa till, frivilliga som organisationer. Albinson tycker också att regleringsföretagen tagit till sig av tidigare kritik. Lars Hedström är tjänstledig från räddningstjänsten i Södertörn. Han är fram till 31 oktober svensk representant på Natos civila del i Bryssel. Hedström uppgift är framförallt katastrofsamordnare samt att han organiserar PFP-övningar (partnership for peace). Thore Bäckman är ny chef på det svenska mincentret Swedec är sedan 1 juli. Han var tidigare regementschef på I12. Claes Melén tillträder 1 december som ny vd för SOS Flygambulans. Melén har förflutet som räddningschef i Sigtuna och har under senare år varit affärsområdeschef vid SOS Alarm med särskilt ansvar för 112 och räddningstjänst. Brandförsvarsföreningen (SBF) har brandskattats på resurser i samband med att ett nytt konsultföretag, Øresunds Safety Advisers AB (ØSA), bildats i Malmö. Det är konsulterna Ken Nessvi och Jan Nählinder från föreningens kontor i Malmö som bildat eget och även tagit med sig Björn Yndemark från SBF. Företaget startade vid årsskiftet. Efter sommaren har företaget förstärkts med två brandingenjörer, Lotta Andersson och Fredrik Nystedt (före detta Olsson). Båda kommer från Sycon Energikonsult i Malmö. Ulf Ohlsson, tidigare utbildningsdirektör vid Räddningsverkets skola i Revinge, har fått specialuppdrag för verkets internationella avdelning. Ny utbildningsdirektör i Revinge är sedan en tid Claes Jansson, tidigare räddningschef i Osby. Pappan eldade upp tältet Pappan vill få bort fukt och råhet ur tält och tände därför två värmeljus. Därefter lämnade han tältet som brann upp med sovsäckar, filtar och allt. Närliggande tält på campingen i Vimmerby, bland annat där övriga familjen befann sig, undkom med blotta förskräckelsen. Pappan är anmäld för allmänfarlig vårdslöshet.

6 6 Sirenen Nr nyheter RB-90-affärer stoppade 1995 Räddningsverket ska inte sälja varor Räddningsverkets tjänsteexport sålde larmställ av modell RB-90 för 5,3 miljoner kronor innan en intern utredning slog fast att det var olämpligt. Därtill har Räddningsverket varit mellanhand när Hägglunds sålde en bandvagn till Spanien. Artiklar i Dagens Nyheter föranledde Räddningsverket till en internrevision av försäljningen av RB-90. Den visar att larmställ för 5,3 miljoner kronor såldes och att verket gjorde en bruttovinst på drygt en halv miljon kronor innan affärerna stoppades. Foto: CHRISTER HÖGLUND Det är viktigt att vi gör något åt det som kommit fram, säger Christina Salomonson. Ingen ska tro att vi utreder oss själva Det blev en tuff start för Räddningsverkets nya generaldirektör. Omgående en internrevision om arbetet i Bihac, som resulterade i anmälan till polis och JK. Inte roligt. Men det viktigaste är att vi gör något åt det som kommit fram, säger Christina Salomonson. Hon tillträdde som generaldirektör i början av juni, internrevisionen av Bihac-projektet kom ett par veckor senare och omgående togs beslut att polisanmäla platschefen för jobbet. Efter diskussion med styrelsen tog jag beslut att göra en JK-anmälan. Ingen ska tro att vi utreder oss själva. För Christina Salomonson blev det rätt in i hetluften. Det var väl inte den smekmånad jag hade tänkt mig. Jag hann inte lära känna organisationen, men det får vi ta igen i höst. Revisionen av Bihac följdes av artiklar i Dagens Nyheter om tjänsteexporten och försäljning av RB-90-dräkter, vilket utlöste en ny internrevision. Efter verksjuristens PM 1995, där det gjordes helt klart att försäljningen var förbjuden, slutade vi med den. Jag kan ännu inte säga om vi ska vidta några åtgärder med anledning av det som nu sägs i revisionen. För Christina Salomonson är det viktigt att allt blir utrett, att inga frågetecken kvarstår. Det tål att poängtera att mycket av det som kommit fram har blivit känt genom vår egen internrevision. Vi ska heller inte glömma att den verksamhet som nu granskats också gjort mycket bra arbete Det var i november 1995 som en internutredning slog fast att försäljning av varor inte var förenligt med Räddningsverkets uppdrag. Dock såldes RB90 för under de tre första månaderna 1996, därefter har enligt redovisningen i princip ingen försäljning förekommit. Försäljningen under 1996 har förklarats med att det var beställningar gjorda innan november 95 och som var tvungna att fullföljas. De flesta larmställen såldes till Spanien. Tjänsteexporten gjorde försök till försäljning i USA, men hade ingen lycka. Internrevisionen av RB-90- affärerna visar likheter med tidigare revisioner. Den tidigare ansvarige för tjänsteexporten har skött mycket av affärerna på egen hand, affärsenheten har i flera fall inte anlitats för upphandling, diariehanteringen är undermålig. Den interna kontrollen har inte varit vad den borde vara. Men man har inte funnit några oskäliga förmåner, ej heller några otillbörliga vänskapsrelationer. Onödig risk Dock noterar revisorerna vad man kallar onödig riskexponering. Bland annat har en anställd på Räddningsverket gjort affärer med ett företag där den anställde tidigare varit Bihac-projektet Räddningsverket lyckades aldrig fullfölja avtalet med FN om reparation av hus i Bihac. 300 hus blev aldrig färdiga. Dessutom gjorde Räddningsverket en förlust på 23 miljoner kronor. Räddningsverket har polisanmält platschefen i Bihac för misstanke om brott, dessutom har verket JK-anmält sig självt för att klarlägga återstående ansvarsfrågor. Räddningsverket har tidigare polisanmält två projektledare för misstanke om förskingring i samband med husreparationer i Gorazde En annan av Räddningsverkets projektanställda fick uppdraget att städa upp i Gorazde. Nu är han polisanmäld för misstanke om brott i samband sitt jobb som platschef vid projektet i Bihac som pågick Insatsen i Bihac var budgeterad till 73 miljoner. I mars 98 sammanställde Räddningsverket en slutrapport som sade att slutmålet nåtts, men att projektet blivit drygt 10 miljoner dyrare. Bara 20 procent klara Rapporten var dock felaktig. En närmare granskning gjord av FN:s flyktingkommissariat styrelsemedlem. Den tidigare ansvarige för tjänsteexporten har anlitat konsulter som han tidigare haft ägarintressen tillsammans med. En affär som internrevisorn Per Johansson är kritisk till är ett köp av bandvagn från Hägglunds som Valencia Fire Consortium gjorde För att kunna göra en affär under sommaren och slippa upphandling beslutade spanjorerna att utnyttja det samarbetsavtal man hade med Räddningsverket. Valencia betalade 1,7 miljoner kronor. Dokumentation från Handelsbanken visar att Räddningsverket sålt bandvagnen, fakturan är under- 23 miljoner i förlust 300 hus aldrig färdiga (UNHCR), som finansierade projektet, och Räddningsverket visade att bara 20 procent av de hus som man hade kontrakt på var färdiga. I revisionen konstateras att räddningstjänstavdelningens chef för att rädda Räddningsverkets anseende beslutade att återuppta arbetet och åtgärda de allvarligaste bristerna. Beslutet togs utan regeringsbeslut och utan att det fanns någon finansiering. Åtgärderna betydde ytterligare kostnader på 10 miljoner kronor för Räddningsverket. tecknad av tidigare ansvarige för tjänsteexporten och affärsdirektören. Samtidigt har Hägglunds fakturerat Räddningsverket för ett köp. I Räddningsverkets redovisning finns dock varken uppgift om köp eller försäljning av någon bandvagn. Varför de två anställda varit mellanhand i affären har man inte fått klarhet i. Huruvida Räddningsverket kommer att gå vidare med någon fråga juridiskt är inte bestämt. Eftersom affärerna ligger ett antal år tillbaka i tiden är ansvaret i huvudsak preskriberat. PER LARSSON Kritik mot ledning I revisionsrapporten, gjord av internrevisor Per Johansson tillsammans med Öhrlings, konstateras att projektet fortgick utan adekvata åtgärder trots tydliga signaler om problem. Revisorerna skriver också att nödvändiga förutsättningar för att driva ett lyckat projekt saknades helt eller delvis. Det saknades styrning, strategi och ekonomiadministrativa rutiner. Inom Räddningsverket hade ansvaret för det internationella arbetet, att teckna avtal med mera, delegerats från generaldirektören till chefen för räddningstjänstavdelningen. I revisionen konstateras samtidigt att generaldirektören, enligt verksförordningen, i slutänden ändå har ansvaret för att verkets verksamhet kontrolleras på ett betryggande sätt. Räddningsverket har anmält omständigheterna kring Bihac-projektet till Justitiekanslern (JK) för att få alla ansvarsfrågor utredda. Samtidigt är platschefen i Bihac misstänkt för brott. Revisorerna har funnit dokumentation som kan tyda på vad man kallar oegentligheter: Det felar 1,3 miljoner kronor i kassan. Verksamhetsförskott på 1,1 miljoner är ej redovisade eller ofullständigt redovisade. En stöld av cirka kronor i projektet är outredd. Oklarheter kring gjorda betalningar på 1,1 miljoner från Räddningsverket i Bihac till lokal entreprenör. Dessutom tveksamma intyg dem emellan. Även lokal utredning I Bihac pågår en lokal brottmålsutredning mot den lokale entreprenören som misstänks ha undanhållit skatt. Utredningen omfattar även Räddningsverkets tidigare platschef i Bihac som misstänks vara delaktig. I Sverige har Räddningsverkets anmälan mot platschefen hamnat hos riksåklagaren. Efter projektet i Bihac har inte Räddningsverket fått några nya uppdrag av FN:s flyktingkommissariat. PER LARSSON genom åren. På webbsidan frågade vi om Räddningsverket ska ägna sig åt tjänsteexport. Av 502 svar sa 255 nej och 247 ja. Delade meningar med andra ord.