Våga gå mot strömmen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Våga gå mot strömmen"

Transkript

1 21 oktober 2009 Våga gå mot strömmen Madeleine Nehro och Maria Tengvall vill bli elektriker. Vad vill du? DN guidar inför valet till gymnasiet. FOTO: BEATRICE LUNDBORG Hallå förälder! Så kan du hjälpa till sid 10 Alla nationella program sid Nu startar tio nya spetsutbildningar sid Så funkar det med riksintag sid 34 35

2 Vem lyssnade du mest på när du skulle välja till gymnasiet? Enkät: Karl Dalén, Michaela Möller Foto: Beatrice Lundborg, Michaela Möller Lenita Jällhage DN:s skolreporter Nu har du chansen att välja själv Fråga vuxna om vilka drömmar de hade i din ålder och hur de hamnade där de är i dag. Känns det som att du står inför ditt livs svåraste val? Vet du inte alls vad du vill studera? Eller vet du innerst inne men tvekar för att du tror att föräldrar eller kompisar ska tycka att valet är dåligt? Att du har för höga eller låga ambitioner? Tonårstiden i grundskolan kan vara kul men samtidigt en jobbig tid i livet. Du kanske har hamnat i en roll som plugghästen, skolkaren, fotbollskillen, den coola tjejen. Och du är tvungen att läsa alla skolämnena. Men nu har du chansen att välja utifrån dina egna intressen och din personlighet. Och räcker inte betygen från grundskolan, så strunta i fördomarna: individuella programmet kan bli din språngbräda till något nytt. De flesta trivs och känner sig sedda där på ett annat sätt än under grundskolan. Jag har personligen mött massor av killar och tjejer som hittat tillbaka till sin egen drivkraft på IV. Du kanske inte hittar rätt utbildning eller skola på en gång i gymnasiedjungeln. Men läs DN:s Gymnasieguiden och låt dig inspireras. Är du nyfiken på någon utbildning eller skola? Fastna inte i de glassiga broschyrerna. Åk till skolor och prata med eleverna som går där. Niklas Pettersson, samhällsprogrammet på Finnvedens gymnasium Det var mycket mitt eget val, men min syster gick på samma program. Mina föräldrar sa i princip gör vad du själv känner för och det gjorde jag. Anna Mitteregger, naturvetenskap på Solna gymnasium Han som var ansvarig för vårt fotbollslag kom och föreläste inför gymnasievalet. Här kan jag spela fotboll samtidigt som jag läser natur. Det är ett brett program, men det hade kunnat bli sam i stället. Ahmed Jelaca, teknikprogrammet på Tumba gymnasium Jag gick till gymnasiemässan och till gymnasier som hade öppet hus. Jag är rätt intresserad av prylar helt enkelt, kompisar hade inget med saken att göra. Erik Johansson, elprogrammet på Solna gymnasium Jag hade kompisar som sa att det var en skön skola och ett skönt elprogram. Sedan ville jag ha ett hantverkaryrke där man kan få jobb direkt, efter tre år vill jag inte plugga mer. Josefine Lindahl, textil, form och design på Vackstanäs gymnasium Mig själv. Jag har alltid varit intresserad av design och sysslade med det hemma, gjorde lite egna kläder och så. En kompis sökte samma, men det spelade inte så stor roll. Lotta Ennart, medieprogrammet, Kunskapsgymnasiet, Globen Jag visste vad jag ville välja. Min pappa och bror är journalister så det har alltid legat nära till hands och intresserat mig. Jag fastnade för den här utbildningen på gymnasiemässan, det var mitt eget val. Hamnar du ändå fel så går det alltid att ändra sig och byta utbildning under gymnasietiden. Eller efteråt. Det finns både komvux, folkhögskolor och andra eftergymnasiala utbildningar. Så loppet är inte kört! Men innan du bestämmer dig, fråga vuxna om vilka drömmar de hade i din ålder och hur de hamnade där de är i dag. Kom ihåg att dina drömmar och dina intressen är din viktigaste drivkraft. Men allt kan inte vara roligt hela tiden ens på gymnasiet. Kärnämnena kan kännas tunga om du hellre vill snickra men de ger dig möjligheter att tänka om senare i livet. För du utvecklas hela tiden och får kanske nya intressen Alexander Wilstorp, samhällsprogrammet på Finnvedens gymnasium Jag lyssnade inte så mycket på andra utan mest på vad jag själv kände. Jag vill bli polis och samhällsprogrammet ger en bred utbildning med många möjligheter. Sofie Kilic, naturvetenskap på Norra real Min pappa är lärare så jag fick mycket hjälp av honom. Jag var intresserad av naturvetenskap så det kändes naturligt för mig. Johan Damberg, elprogrammet på Solna gymnasium Jag lyssnade inte på någon. En del kompisar började på programmet men det fick jag reda på först efteråt. Jag tycker att det är skönt att det både är praktiskt och teoretiskt och att man kan plugga vidare efteråt. INNEHÅLL Studievägledarens tips inför det svåra valet Jessica Adolfsson bestämde sig i sista sekunden Så granskar du skolornas reklambroschyrer... 8 Förälder hjälp till lagom mycket! Fakta om programmen och hur man söker El Estetiska Naturvetenskap Samhällsvetenskap Handel och administration Teknik Medieprogrammet Barn och fritid och nio nationella program till Riksidrottsgymnasier Spetsutbildningar Individuella programmet Riksrekryterande gymnasier Frågor och svar om allt Fatme El-Saghir, samhällsprogrammet på Finnvedens gymnasium Ingen, jag kollade upp det själv. Min storebror ville att jag skulle läsa naturvetenskap men jag har aldrig varit så haj på natur, det blev samhällsprogrammet i stället. Therese Boström, naturvetenskap på Solna gymnasium Mina föräldrar tyckte att det lät som en bra idé med tanke på att skolan har ett utbyte med AIK där jag spelar. Sedan ville jag ha en bred utbildning och jag var bäst på de naturvetenskapliga ämnena. 21 oktober 2009 Simon Zarei, medieprogrammet, Kunskapsgymnasiet, Globen Mig själv. Det kvittar vad vuxna säger. Jag tog reda på information om utbildningen själv. Många hänger på kompisar eller lyssnar på studievägledare, men jag tror det är bäst att lyssna på sig själv. Chatta med en studievägledare Anette Svensson svarar på dn.se 22/10 kl BESTÄLL DN. GYMNASIEGUIDEN Klassuppsättningar om 30 exemplar kostar 200 kr + moms. Beställ på Du kan också läsa Gymnasieguiden som pdf-tidning på DN.se/gymnasieguiden2009 REDAKTION DN. Gymnasieguiden, Stockholm. Redaktör Maria Walde Redigering Lisa Österlund Grafisk grundform Lotta Ek Bildredaktör Britt-Marie Schrammel Korrektur Ann-Mari Engström och Catharina Lewenhaupt Annonser Helene Sjöman och Anette Widon Ansvarig utgivare Thorbjörn Larsson 2 GYMNASIEGUIDEN OKTOBER

3 Probably the best pre-university education in the world Life in the 21st century, in an interconnected, globalized world, requires criticalthinking skills and a sense of international-mindedness, something that International Baccalaureate (IB) Diploma Programme students learn to know and understand (IBO) Why should I choose the IB Diploma Programme? Start your critical thinking right now. The International Baccalaureate Diploma Programme (DP) prepares students for success at university and life beyond. The programme demands the best from both motivated students and teachers and is recognised and respected by the world s leading universities. For students who plan to continue their studies in Sweden, the DP, like all national Swedish programmes, gives you behörighet to Swedish universities (see The broad curriculum has stood the test of time for over half a million students in 128 countries since Students study six courses including both the sciences and the humanities. Final exams and external assessment ensure global standards. Typically diploma holders are ready to debate real-world issues from an international perspective. They are able to ask challenging questions but also know how to research a topic and express their opinion. Group 4 Group 2 Second Language: English B, Swedish B, French B/ab initio, Spanish B/ab initio, Chinese B/ab initio Experimental sciences: Biology, Chemistry, Environmental systems and societies, Physics The Curriculum Group 1 Language A1: English A1, Swedish A1, Other language A1 self taught Group 6 The arts: Visual Arts or one additional subject from group 1, 2, 3 or 4 Group 3 Individuals and societies: Economy, Environmental systems and societies, History, Peace and confl ict studies, Psychology Group 5 Mathematics: Mathematics higher level, Mathematics standard level, Mathematical studies In addition to selecting one subject from each of the six groups, all Diploma students also have to fulfi l the three requirements at the core of the programme. The extended essay is an in-depth study of a question relating to one of the subjects studied. Theory of knowledge is a course designed to encourage students to refl ect on the nature of knowledge by critically examining different ways of knowing. Creativity, action, service requires that students actively learn from the experience of doing real tasks beyond the classroom. The DP at IB School South Stockholm IB School South Stockholm became a certifi ed IB School in Since then the school has achieved results well above the IB world average. At IB School South Stockholm, the two years of the Diploma Programme are preceded by a preparatory year (PreDP), which corresponds to grade 10 in international schools or the fi rst year of upper secondary in Sweden. The teachers at IB School South Stockholm are qualified and experienced DP educators. The fact that the teachers do not set the grades creates an open atmosphere and makes the students feel that teachers are on their side. The open, friendly and helpful atmosphere is reinforced by the size of the school, around 150 students. Classes do not normally exceed 20 students. How to apply All students who apply to the IB Diploma Programme at IB School South Stockholm, will sit an entrance test in English and Mathematics. Students with grades from grundskolan combine their results from the entrance test with the grades from year 9 to form the basis of acceptance. Do you have questions about IB School South Stockholm? Do you want to make a study visit? Please mail IB SCHOOL SOUTH Bredholmstorget 4, Ekholmsvägen 80, Skärholmen

4 Hur viktigt är egentligen valet till gymnasiet? Och måste 15-åringarna vara oroliga och ha ont i magen för framtiden? Gymnasieguidens reporter Karl Dalén letar efter goda råd för den som ska välja. Är du orolig för valet? Prestationskrav. Arbetslöshet. Behörighetskrav. Ansvar. Det finns många namn på fjärilarna i magen. Ungdomar i dag är mer stressade och oroliga än tidigare och för många är valfriheten ett stressmoment. Det finns hundratals val att göra och hur ska man veta vad man vill bli när man bara är 15 år? Men valet behöver inte bli ett kval. Vilket gymnasieprogram du väljer avgör inte resten av ditt liv och du kan alltid ändra dig på vägen. Det är när man är klar som räknas, inte vägen dit, säger Eva Jabell, skolkurator på Riddarfjärdens gymnasium. Hon har jobbat tillsammans med studievägledaren Anette Svensson sedan 2002 och genom åren har de mött en hel del oroliga elever. Vi sitter tillsammans runt ett bord på Anettes kontor, Eva, jag och två blivande studievägledare som ska göra praktik på skolan. Eva berättar att en del elever är rädda för att välja fel, medan andra känner att det är obehagligt att börja i en ny klass utan att känna någon. Det viktiga är att du väljer vad du gillar och att du lyssnar på dig själv, inte på din omgivning. Det är lätt att göra vad föräldrarna eller vännerna vill, men följer man dem är risken stor att man hoppar av. Välj i stället något du tycker är roligt så blir det lättare att klara av de andra ämnena, tipsar Eva. Men även om man hoppar av så är det ingen katastrof. Det händer rätt ofta att elever byter program och om gymnasiet går dåligt finns fortfarande komvux och folkhögskolorna kvar. Man får inte se det som ett livsviktigt val som påverkar hela ens framtid, det går Man får inte se gymnasievalet som ett livsviktigt val som påverkar hela ens framtid, det går att göra fler val under livets gång, understryker studievägledaren Anette Svensson. att göra fler val under livets gång, påpekar Anette. Enligt henne är det viktigt att byta utbildning av rätt anledning. Många byter från i stället för att byta till en skola. Då måste man fundera på om det är utbildningen som är fel eller om man vill byta för att man mår dåligt. I så fall kanske man ska ta tag i den biten i stället och prata med en kurator, säger hon. Jag tänker på min gamla musiklärare när Anette pratar om att det finns flera val under livets gång. Han pluggade fysik på universitetet men hoppade av strax innan han blev färdig och blev i stället musiklärare. Han stormtrivdes. Det finns alltså massor av tillfällen i livet FOTO: BEATRICE LUNDBORG där man kan bestämma sig för vad man vill bli. Ändå tycker många att det är jobbigt att välja gymnasieprogram. Varför är det så? Många elever känner att varje val innebär att de väljer bort något, att de förlorar något i stället för att få det. Det kan ge en känsla av misslyckande, säger studievägledarpraktikanten Kerstin Buda. Tobias Petersson, den andra praktikanten, påpekar att det är svårt att få ta ansvar under tonårstiden. När man är 15 år är man mitt i en identitets process och då är det inte lätt att peta in tusen valmöjligheter, säger han. Enligt Eva Jabell känner många elever en oro över att komma till ett gymnasium där de inte känner någon, och att de är rädda för att förlora sina gamla vänner: Men de flesta hittar snabbt nya kompisar samtidigt som de har kvar de gamla. Det är alltså inte så farligt att börja på gymnasiet som en del kan tro. Men att sluta oroa sig är lättare sagt än gjort. Hur ska man göra för att må bättre inför valet? Det är bra att sätta ord på sina tankar. Hur känns osäkerheten? Sätter man ord på oron kan det kännas lättare, säger Tobias. På de flesta högstadieskolor finns även personal som man kan prata med. Se till att prata med en studievägledare eller en kurator om det känns jobbigt. Om skolan inte har någon finns det studievägledare på gymnasiemässan man kan fråga, säger Anette. Även om man kan ändra sig är det bra att tänka på en del saker redan från början. Några utbildningar är kanske inte vad de lovar och ibland kan långa resor göra skoltiden jobbig, även om man har valt något man gillar. En del glömmer också att det är ett glapp mellan högstadiet och gymnasiet och att tempot kan vara högre än man tänkt sig. Arbetstakten skiljer sig åt på olika gymnasier. Det är bra om man kollar med skolan och väljer något som man känner passar en själv, säger Anette och avslutar med en ångestdämpande uppmaning: Många tror att loppet är kört om man väljer fel, men det är det inte. Man måste lugna ner sig och vara cool. KARL DALÉN Chatta med Anette Svensson torsdagen den 22/10 kl på DN.se Vad läste du på gymnasiet? Och hur skulle du välja i dag? FOTO: NICKLAS THEGERSTRÖM FOTO: STEFAN FORSELL FOTO: ANN-SOFI ROSENKVIST FOTO: EVELINA ATTERVALL FOTO: ERIK ABEL FOTO: JESSICA GOW Fredrik Reinfeldt, statsminister (M) Naturvetenskaplig linje. I dag skulle jag välja på samma sätt. En god utbildning är min bästa investering. Man kanske inte alltid inser det där och då, men den undervisning jag fick har jag haft stor nytta av. Sedan var mina gymnasieår väldigt roliga, med kunniga lärare och goda vänner. Mona Sahlin, partiledare (S) Jag läste samhällsvetenskaplig linje. Jag hade valt samma i dag. Det viktigaste är att man väljer något man tycker är roligt. Det är svårt att veta var man hamnar sedan. Jag ville bli journalist men fastnade för politiken. Man ska följa magkänslan och lyssna mindre på andra. Bea Szenfeld, designer Jag gick estetiskt program och skulle absolut välja det igen. Fantastiskt bra med film, foto, teckning, skulptur och så färg och form som jag fått mycket användning av i arbetslivet. Även om det kunde kännas mossigt då så inser jag i efterhand hur nyttigt det var. I hantverksyrken handlar det ju mycket om att nöta in saker. Mustafa Muhammed, hinderlöpare Jag gick det naturvetenskapliga programmet i Lysekil och tyckte att det var ett bra program. Jag skulle gå samma igen, med lite bättre betyg kanske... Men det gav mig bra möjligheter och jag tyckte om matten. Janne Josefsson, journalist och programledare Jag gick först yrkesskola och sedan vuxengymnasiet innan jag kompletterade för att ta mig in på journalisthögskolan. Välja i dag? Ja, herregud... Hög skolan verkar vara en fälla där man går för att sedan inte få arbete. Jag vet inte ens om det är bra att skaffa sig en utbildning längre. Sanna Kallur, friidrottsstjärna Jag gick på friidrottsgymnasiet i Falun. Jag bodde där och ville satsa på min idrottskarriär, så det blev naturligt att jag började där. Det var ett bra val, framför allt tränaren betydde mycket för min karriär. Jag skulle absolut göra samma val igen. (Läs mer om riksidrottsgymnasier på sid 24.) 4 GYMNASIEGUIDEN OKTOBER

5 GUIDE Vad är viktigt för dig inför gymnasievalet? Här är elva grundläggande frågor som kan vara bra att utgå ifrån. 1 Vad brukar folk i din omgivning säga att du är bra på? Om du inte vet, fråga! Be kompisar, föräldrar, lärare och andra vuxna säga vad du är bra på. 2 Vilka ämnen i skolan tycker du är roligast och mest meningsfulla? Och vilka har du bäst betyg i? 3 Gillar du att tänka teoretiskt eller vill du jobba mer praktiskt? Vad har du för fritidsintressen? Är det något som 4 du vill ha som yrke i framtiden, eller är det mer en kul hobby? 5 Vill du läsa ett ovanligt språk som inte finns på alla gymnasier? Eller vill du ägna dig åt en speciell idrott under skoltiden? 6 Vill du gå på ett gymnasium som ligger nära eller orkar du resa långt till skolan varje dag? 7 Kan du tänka dig att flytta hemifrån för att gå på gymnasiet? 8 9 Är det viktigt att du har kompisar på samma skola? Vill du planera och studera självständigt med stort eget ansvar? Eller föredrar du mer traditionell undervisning där schema och hem uppgifter är mer styrda av lärarna? Tror du att du vill flytta 10 utomlands som vuxen eller är du typen som trivs bäst i Sverige? Vill du börja jobba genast 11 efter gymnasiet? Eller vet du att du vill plugga vidare på universitetet? TESTA DIG PÅ NÄTET Länkar till fler test på nätet som du kan göra själv hittar du på DN.se/gymnasieguiden 2009 ILLUSTRATION: HELENA DAVIDSSON NEPPELBERG Enkät: Karl Dalén och Michaela Möller FOTO: ANNA-LENA MATTSSON FOTO: ROGER VIKSTRÖM FOTO: CHRISTINE OLSSON FOTO: PONTUS LUNDAHL FOTO: PAUL HANSEN FOTO: CORNELIA NORDSTRÖM Alex Schulman, författare och journalist Jag gick samhällsvetenskaplig linje på Farsta gymnasium. Jag hade inte bestämt mig för vad jag ville göra, så jag ville vara så bred som möjligt. Jag vet inte, det finns så otroligt många val nu för tiden. Men jag skulle nog välja en medieinriktning eller något där man får vara riktigt kreativ. Annika Falkengren, vd för SEB Jag gick det naturvetenskapliga programmet. Det är inte helt lätt att veta att man väljer rätt redan när man är år. Just därför tycker jag att det är bra att välja en inriktning som håller så många dörrar öppna som möjligt. Jag skulle förmodligen gjort samma val i dag. Christer Fuglesang, astronaut Jag gick motsvarande naturvetenskaplig linje. I dag skulle jag välja samma. Utan den hade jag inte kommit in på Teknis, och utan Teknis hade jag inte blivit astronaut. Naturvetenskap ger en bra bas för att förstå samhället. Eftersom utbildningen är bred kan man göra olika val i efterhand. Kenza Zouiten, succébloggare Jag gick samhällsprogrammet med inriktning ekonomi. Det var en bra linje och jag lärde mig massor. Jag har inte fått användning av min gymnasieutbildning ännu eftersom jag precis har tagit studenten. Förmodligen skulle jag ha valt samma program i dag. Gunilla Herlitz, ny chefredaktör för Dagens Nyheter från den 1 november Jag gick samhällsvetenskaplig linje. Om jag hade valt i dag hade jag faktiskt valt precis samma, inte minst hade jag sett till att läsa mycket språk. Samhällsprogrammet är brett till sin karaktär och gav mig en bra grund att stå på när jag sedan skulle välja till högskolan. Nyamko Sabuni, integrations- och jämställdhetsminister (FP) Jag läste naturvetenskaplig linje. Den hade gott anseende, vilket jag trodde var viktigt för mina föräldrar. Jag skulle välja samma, det är en bra grund som ger många möjligheter. För den som inte är klar över sin framtid är detta det perfekta programmet. OKTOBER21 OKTOBER

6 2006 gick Jessica Adolfsson i nian och var panik slagen inför gymnasievalet. Här berättar hon om hur hon tänkte då och om hur det känns i dag. För valet blev inte alls som hon hade tänkt. Var öppen in i det sista För tre år sedan var jag mitt uppe i hetsen att välja gymnasium. Förstahandsvalet var spikat, samhällsprogrammet med inriktning journalistik på Nacka gymnasium. Jag varnades för att förlita mig på mitt förstahandsval, och paniken över vad jag annars skulle välja förvärrades för varje informationsblad som damp ned i brevlådan. I svenska arbetade vi med krönikor och jag bävade inför inlämningsdagen. Inga aktuella världsproblem hade fångat mitt intresse på senaste tiden. Gymnasievalet förblindade mig. Hastigt rafsade jag ihop ett utkast om just det, mitt ångestladdade gymnasieval. Ett utdrag ur den målar upp en tydlig bild av hur jag som stressad femtonåring reagerade på all hets: Jag inser att det är ett viktigt val och att folk har rätt att fråga. Däremot förstår jag inte den otroliga fixeringen. I princip allting kretsar runt gymnasievalet. Allt jag gör påverkar det. Mina vanor påverkar mina prestationer i skolan som bestämmer var jag kommer in. Hur många skolor jag hinner pressa in att besöka påverkar sedan hur många skolor jag sitter och väljer mellan. Jag ska absolut ta reda på hur arbetsmarknaden ser ut om fem år eftersom det är då jag behöver ett jobb. Här ska väljas efter jobb. Inte ska jag tänka på vad jag vill, utan vad som ger mig störst procentuell chans att få jobb. Jag gick på ett fåtal Öppet hus och pratade knappt med studievägledaren. Preliminärintagningen visade på att jag skulle komma in på Nacka gymnasium och efter det slutade godtrogna jag helt enkelt bry mig om att engagera mig i andra- och tredjehandsvalen. Tryggheten försvann när Nacka plötsligt ändrade sina intagningsvillkor och prioriterade elever som bor i Nacka kommun. Bara ett par veckor före sista ansökningsdagen gick mina chanser att komma in från självklarhet till tveksamhet. Min godtrogenhet gav mig en rejäl käftsmäll. Trots att jag, som bor i Stockholms kommun, hade stora valmöjligheter tycktes jag inte hitta ett gymnasium som mötte mina höga krav. Skolan skulle vara lagom stor, linjen skulle innefatta någon slags journalistik, men jag ville inte gå medieprogrammet. Stämningen och folket på skolan var oerhört viktiga. Jag drogs mellan att välja en skola där jag kände många och en skola där jag inte kände någon. Kvällen före sista ansökningsdagen trillade jag in på Huddingegymnasiets hemsida, en skola jag aldrig hört talats om. Med extrem pessimism klickade jag mig runt och hittade av en slump information om en skoltidningskurs som kom att övertyga mig. Jag valde samhällsprogrammet med inriktning språk på Huddingegymnasiet som andrahandsval. När antagningsbrevet revs upp blev jag med ens vemodig. Nacka gymnasium var inte min framtida skola. Jag ångrade att jag valt Huddingegymnasiet, skolan jag Ett tryggt val som ger dig stora möjlig heter att få arbete är självklart klokt, men snöa inte in på vad som anses vara bäst för din framtid. Att välja något som du brinner för och tycker är roligt är minst lika klokt. aldrig sett. Jag möttes inte av uppmuntrande reaktioner när jag berättade om vad som väntade till hösten. Vad hade jag gett mig in på? De första skoldagarna var jag arg och besviken på mig själv över mitt val. Men ganska snart insåg jag att skolan, folket och läget var mer än okej. Jag trivdes med att ta bussen ut ur Stockholms kommun i stället för tunnelbanan in till city. Jag älskade att ingen visste vem jag var, även om det är trevligt att kunna hälsa på en gammal bekant. Allteftersom gymnasietiden rullat på har all min tveksamhet ersatts av glädje. När jag berättar för andra om mitt gymnasieval får jag ofta reaktionen att jag verkar ha hamnat rätt. Skoltidningskursen, som jag baserade mitt val på, har gett mig möjligheten att arbeta journalistiskt och få se mitt hårda arbete i en riktig tidning, inte bara utskrivet på A4-papper som lämnas in till svenskläraren. Tack vare mitt gymnasieval har jag fått möjligheten att skriva här, i Gymnasieguiden, och berätta att bara för att det inte blir som du hoppats betyder det inte att du misslyckats. Tvärtom kan ditt efterlängtade förstahandsval överträffas av ett hastigt gjort andrahandsval. Det spelar ingen roll för mig att andra inte förstod mitt gymnasieval. Det faktum att jag valde något okänt som tilltalade mig har gett mig en känsla av trygghet inför framtiden. Jag vet att oavsett vad jag väljer att göra efter studenten, så löser det sig. Jag tänker inte välja utbildning efter arbetsmarknadens efterfrågan utan i stället tänker jag göra det jag får lust med. Ett tryggt val som ger dig stora möjligheter att få arbete är självklart klokt, men snöa inte in på vad som anses vara bäst för din framtid. Att välja något som du brinner för och tycker är roligt är minst lika klokt. Gymnasiestudier är krävande, men gymnasietiden kan bli oerhört rolig om du väljer en skola där du kan utveckla dina talanger och ha kul, oavsett om det är journalistiskt skrivande, kemiska formler eller längdhopp. Jag är nu inne på mitt sista år och längtan efter studenten är stark. Samtidigt ser jag till att göra det bästa av den lilla tid jag har kvar. Det är trots allt sista gången jag har chansen att leka i korridorer och läsa kurser enbart för att de är roliga, utan att behöva oroa mig för elräkningar och pensionssparande. JESSICA ADOLFSSON Att jag valde något okänt har gett mig en känsla av trygghet inför framtiden, säger Jessica Adolfsson som går tredje året 6 GYMNASIEGUIDEN OKTOBER

7 It s a jungle out there! Tänk själv. Och välj den utbildning som passar just dig. På Utbildningsinfo.se hittar du allt du behöver. Här finns alla program och skolor i Sverige, info om yrken, arbetsmarknad, fortsatta studier och stöd för att välja. Utbildningsinfo.se väljer inte åt dig, utan hjälper dig att gå din egen väg. på Huddingegymnasiets samhällsprogam med språkinriktning. FOTO: BEATRICE LUNDBORG OKTOBER21 OKTOBER

8 Reklam i kollektivtrafiken och på radion, glassiga kataloger i brevlådan. Konkurrensen om gymnasieeleverna hårdnar och skolorna slipar sitt säljspråk. Men se upp för vilseledande marknadsföring. Så läser du mellan raderna Antalet gymnasieskolor i Sverige har ökat drastiskt. På fem år har vi fått 25 procent fler skolor i landet. Framför allt är det friskolorna som ökat med över 70 procent på fem år. Stora pengar satsas på reklam och du är kunden. Produkten som säljs är din framtid de närmaste tre åren. Gymnasievalet kan kännas som ett avgörande val, inte bara utbildningsmässigt utan också socialt. Hur kul kommer de närmsta åren att bli och vilken riktning kommer livet att ta? Att du tänker så vet skolorna. Ta därför på dig de kritiska glasögonen och skilj mellan saklig information och snygg förpackning. Det krävs inte många minuter för att se ett retoriskt mönster i skolornas sätt att presentera sig. Sloganer som individen i fokus, våga välja valfrihet och vi tar dig dit du vill dominerar. Den stora mångfalden av gymnasieutbildningar och skolor kan göra det svårt för den som ska välja. När skolor marknadsför sig måste de tydligt skilja mellan reklam och marknadsföring och vad som är vägledning för individen, säger Mats Söderberg, handläggare på avdelningen för lärande och arbetsmarknad på Sveriges kommuner och 5 faktasajter 1 Informationsbank med fakta om gymnasie utbildningarna som drivs av Skolverket. Här finns också en praktisk checklista inför ansökningen och övningar för att lättare kunna avgöra vad du vill bli. landsting, som tillsammans med gymnasieskolorna utarbetat riktlinjer för att undvika vilseledande marknadsföring. Många skolor lockar med förmåner och presenter om du väljer dem. Fundera över vad som utlovas. Ligger det inom ramen för utbildningsuppdraget eller är avsikten att ragga elever? Det som erbjuds ska vara kopplat till utbildningen. Håll utkik efter lättköpta grejer! Visst, en dator kan ju vara motiverat om det är ett arbetsredskap, men körskolebilar med skolans logga kanske inte är lika relevant, säger Mats Söderberg. Lisbeth Lundahl, professor i pedagogiskt arbete vid universitetet i Umeå, har forskat om gymnasieskolan som marknad. Se upp för oseriösa erbjudanden som bio- och hockeybiljetter. Vad har det egentligen med utbildningen att göra? undrar hon. Lisbeth Lundahl Ibland kan skolor till och med gå ut med helt felaktiga uppgifter för att locka elever, 2 Tycker du om siffror kan databasen Siris vara något för dig. Här finns all möjlig statistik om lärartäthet, vad eleverna kostar, genomsnittsbetyg och rapporter från Skolverkets inspektioner. GUIDE Lockar skolan med gåvor? Varför behöver de göra det? Titta kritiskt på reklamen. Meningar med ospecifika sloganer som här växer individen, du står i fokus och en skola för framtiden, vad till exempel vi har idrottsinriktning, men så finns det ingen idrottsinriktning. Kolla uppgifterna, antalet lektioner och på vilket sätt skolan har inriktningen, säger hon. Även Lisa Tönus på Skolverket tipsar om det. Tänk på att det är en marknadsföringstaktik att nischa sig. Om ett gymnasium exempelvis kallar sig psykologigymnasiet, så bör man kolla upp hur mycket relevanta psykologiämnen som faktiskt finns. Jämför med andra utbildningar, är det verkligen värt att välja hela paketet? Och vill du bli psykolog är det viktigast att du kollar så att du få tillräckliga poäng på gymnasiet för att bli behörig att söka psykologutbildningen på högskolan, säger hon. 3 Här har Svenskt Näringsliv samlat information om gymnasieprogrammen och ger dig bland annat möjlighet att jämföra upp till fyra skolor samtidigt på sajten. säger de egentligen? Alla skolor utbildar för framtiden och försöker sätta eleven i fokus. Om skolan marknadsför en viss profil bör dess omfattning och genomslag framgå. Hur mycket mer av 4 På Skolverkets egen hemsida kan du läsa om statistik och nyheter och få information om skolans lagar och förordningar. ämnet läser man egentligen? Ger det behörighet att läsa det du vill på universitetet? Studievägledare är till för att hjälpa dig. Är du inte nöjd med din vägledare kan du be om att få vända dig till någon annan. Men en snygg katalog med genomarbetad profil kan också vara ett tecken på att skolan verkligen jobbar aktivt för att hålla en hög standard. Det är kul att skolorna vill hotta upp sig lite och hänga med. Det är en rolig utveckling som bidrar till att skolan får tänka till vad de står för och ta ställning, säger Mats Söderberg. Kom bara ihåg att alla kataloger inte ger en heltäckande bild över utbildningarna. I kataloger och färgglada utskick som utger sig för att ge dig allt du behöver veta om gymnasieskolan presenteras ofta bara de skolor som betalar för att annonsera, vilket inte ger en rättvisande bild av utbudet. MICHAELA MÖLLER Vill du komma bort från Skolverket kan du gå in på den fristående sidan gymnasium.se. Där har elever recenserat sina skolor och du hittar även reportage och bloggar. ÖPPET HUS 26 november 8 GYMNASIEGUIDEN OKTOBER

9 En personligt utformad utbildning Kunskapsgymnasiet har ett eget arbetssätt en personligt utformad utbildning, för att alla människor är olika och lär på olika sätt. Här är det din personlighet, dina mål och ambitioner som ligger till grund för din utbildning. Våra program: Naturvetenskap Samhällsvetenskap Media Tillsammans med din personliga handledare utformar du ditt schema och dina studier så att du utmanar dina svagheter och tar tillvara dina styrkor. På Kunskapsgymnasiet sätter du upp personliga studiemål och din handledare coachar dig varje vecka kring hur och när du ska arbeta för att nå de resultat du siktar mot. Med Kunskapsgymnasiets arbetssätt kommer du att nå bra studieresultat och vara maximalt förberedd inför dina högskolestudier. Du lär dig att arbeta självständigt och blir van vid olika sätt att inhämta kunskap på. Nyheter inför läsåret 10/11 är: Engelskaspets som förbereder för Cambridge Certificate in Advanced English. Språkspets i Franska, Tyska eller Spanska. Förstärkt Naturvetenskapsprogram med kick-off och breddningskurser vid Kunskapsskolans Naturvetenskapliga Centrum i Saltsjöbaden. Entreprenörsprofil med möjlighet att starta företag. Utökad samhällsinriktning på Medieprogrammet. GLOBEN GÖTEBORG INTERNATIONELLA KISTA MALMÖ NORRKÖPING OBSERVATORIET UPPSALA VÄSTERÅS MONTER C06:21 GYMNASIEMÄSSAN NOVEMBER Gymnasiet med näringslivskontakt På Nackademins gymnasium är lärarna unga, kunniga och engagerade. Vi coachar dig till att nå bästa möjliga resultat. Hos oss får du både teorin och de praktiska kunskaperna som att skriva ett bra cv, söka arbete och praktisera. Näringslivskontakt är en viktig del av utbildningen på Nackademin. Två skolor centralt i Stockholm BYGGPROGRAMMET (husbyggnad och anläggning) ESTETISKA PROGRAMMET (bild och form) NATURVETENSKAPLIGT PROGRAM (naturvetenskap) SAMHÄLLSVETENSKAPSPROGRAMMET (ekonomi och samhällsvetenskap) TEKNIKPROGRAMMET (datorteknik)

10 Att som tonåring själv få stångas med tankarna om sin framtid är livsviktigt, menar socionomen Ingegerd Gavelin. Som förälder bör du framför allt lyssna på din tonåring. Och engagera dig lagom. Ta inte drömmarna från ditt barn Socionomen Ingegerd Gavelin är van att möta oroliga föräldrar. FOTO: SOFIE WIKLUND Ligger du vaken och oroar dig över ditt barns gymnasieval? Du är inte ensam. Enligt föräldrarådgivaren Ingegerd Gavelin kan gymnasievalet framkalla en onödig stress hos föräldrarna. Ditt barns karriär börjar inte på gymnasie skolan. Det händer otroligt mycket mellan 15 och 25. Om man ser det som att gymnasievalet är livsavgörande bör man lugna ner sig och tänka om, säger hon. Gymnasievalet är det första stora utbildningsvalet och en tydlig mätare av de olika perspektiv som föräldrar kan ha. Vissa ser det som att tonåringarna inte förstår sitt eget bästa och att man måste tänka åt dem, medan andra föräldrar inte är delaktiga alls, säger Ingegerd Gavelin. Hennes råd är att hålla sig lite mittemellan och känna efter vad barnets behov är. Det viktigaste är att vara en intresserad lyssnare. Man måste lyssna på tonåringens tankar om sitt liv och uppmuntra eget tänkande. Det är viktigt för utvecklingen att själv stångas med dessa tankar, säger hon. En viktig aspekt som kan falla bort i all välvilja är att det faktiskt inte är föräldrarnas val, utan barnets. Om barnet inte känner sig motiverat kommer antagligen prestationen att bli därefter. Förväntningarna från föräldrarna stämmer inte alltid med barnens personlighet. Ofta kan föräldrarnas höga ambitioner kollidera med barnens kanske lägre ambition. Men det kan även vara tvärtom, att tonåringen har starka önskningar, förhoppningar och drömmar som inte får någon respons hos föräldrarna. Det kan få dem att känna sig övergivna, säger Ingegerd och fortsätter: Även om drömmarna inte är realistiska så får man aldrig ta drömmarna ifrån en tonåring, de är så viktiga och ger drivkraft när annat kan kännas tungt, säger hon. Gymnasievalet gör att klyftan mellan önskningar och förväntningar blir tydlig, vilket kan leda till konflikter. Som förälder känner man sitt eget barn bäst och 15-åringar kan vara väldigt olika. Vissa kan vara mogna och medvetna om vad de vill göra, medan andra kan vara väldigt osäkra. Det är bra att ha en öppen dialog med sin tonåring. Gärna långt i förväg, kanske ett år, för att ha en bra grund när det är dags att välja. Att vara förberedd kan underlätta valet, men skulle det bli fel ska man inte se det som ett misslyckande, utan som ett steg på den långa, krokiga vägen mot att hitta det man till slut vill göra i livet. Det viktiga är att man väljer att läsa det man vill. Ångrar man sig kan man ju välja om genom att gå om ett år eller komplettera betygen, säger hon. MICHAELA MÖLLER LÄS PÅ DN.SE Nästan 80 procent av alla unga tycker att det är viktigt att tala med en vuxen om gymnasievalet. Och viktigast är föräldrarna. Läs mer om högskoleadjunkten Anders Lovéns forskning kring ungdomar och gymnasievalet. Vilken föräldratyp är du? Det finns såklart lika många föräldratyper som föräldrar. Men Gymnasieguiden har ringat in några typiska sorter som kan visa sig när det är dags för gymnasievalet. ILLUSTRATIONER: HELENA DAVIDSSON NEPPELBERG 1. FRI UPPFOSTRAN-FÖRÄLDERN Du lägger dig inte i och kämpar för att hålla dig helt neutral när tonåringen ber om råd inför valet av gymnasieutbildning. Du gör det för att du vill påverka så lite som möjligt, och tror att det är bättre att hålla sig utanför. Kanske är du en hippie som tycker att 70- talets fria uppfostran är bra, men du kan lika gärna vara en intellektuell akademiker som tycker att barnet ska skapa sitt eget liv. 2. INGEN KOLL- FÖRÄLDERN Du undviker helst helt att prata om stundande gymnasieval. Kanske handlar det inte om att du fegat ur eller inte bryr dig, utan snarare om att du inte vet någonting om hur gymnasiet fungerar i dag, vilket gör dig osäker. Du tror fortfarande att betygssystemet är femgradigt och att det finns tre nationella program att välja mellan. 3. CURLING FÖRÄLDERN Du vill ge ditt barn de bästa förutsättningarna och tror att du vet vad som är bäst. Men kanske ger det ditt barn ännu mer prestationsångest när du påpekar hur viktigt det är att komma in på rätt program, och när du ringer runt till alla bekanta för att undersöka vilken skola man ska gå på. Skulle det bli aktuellt, drar du dig inte för att ringa rektorn och utöva påtryckningar för att få in ditt barn där du vill. 4. PIEDESTAL FÖRÄLDERN Du sopar inte bara banan framför ditt barn, utan gör allt för och åt det. Du beställer hem alla kataloger som du sorterar och fyller med post-it-lappar och surfar på gymnasiehemsidor i timmar. När dagen kommer är det också du som fyller i ansökningsblanketten, slickar igen kuvertet och lägger det på lådan, eller håller ordning på lösenord, loggar in och söker på nätet. Du placerar ditt barn på en fiktiv piedestal, och gör själv allt fotarbete. Risk: Barnet kan uppleva att det blivit övergivet. Du är antagligen den vuxna person som barnet litar mest på och vill bolla idéer med. Visst är det tonåringen som ska välja, men visa intresse genom att vara med och resonera. Risk: För ditt barn känns det som om du inte bryr dig om valet, som är viktigt för ditt barn. Du kan hjälpa ditt barn, även om du inte själv är insatt, genom att tillsammans med barnet prata med någon som är kunnig och du kan visa intresse och lyssna på ditt barns funderingar. Det är ett bra steg att läsa denna gymnasieguide, som kanske kan ge lite hjälp på vägen... Risk: Du tillfredsställer snarare dina egna önskningar än ditt barns. Tänk på vilken press du utsätter ditt barn för om du framställer gymnasievalet som livsavgörande. Risk: Du hindrar ditt barn från att göra egna val och själv lösa sina problem, vilket hämmar den personliga utvecklingen. Det försvårar även självständigt tänkande vilket gör att barnet väljer som du vill, inte som det kanske hade gjort annars. 10 GYMNASIEGUIDEN OKTOBER

11 VÄRMDÖ DISTANS Gymnasieutbildning på distans Värmdö gymnasium har Skolverkets uppdrag att bedriva distansutbildning för svenska gymnasieelever i utlandet. Vi erbjuder naturvetenskapligt program (inriktningarna naturvetenskap och matematik/data) och samhällsvetenskapligt program (inriktningarna samhällsvetenskap, språk, kultur, beteendevetenskap och ekonomi). Vi erbjuder även enstaka kurser. Info och ansökan på VIKTOR RYDBERG GYMNASIUM Odenplan Jarlaplan Djursholm hjärnan vill ha roligt ÖPPET HUS Lördag 30 Januari kl VÄLKOMMEN NATUR naturvetenskap naturvetenskap/musik SAMHÄLLE samhälle ekonomi SVERIGES LEDANDE INTERNATSKOLA Natur- och samhällsvetenskapsprogrammen. Utbildning på svenska eller engelska. IB-program sedan mer än 25 år med mycket goda resultat. ESTET musik/sång bild/form teater dans SIGTUNASKOLAN HUMANISTISKA LÄROVERKET Telefon: Vilken linje är bredast? Svar: NV är den bredaste linjen! Hälsningar från Teknikdelegationen

12 Vad väljer du? Här är alla program och nationella inriktningar. KALENDER 2009 Oktober Vad ska jag välja? Du hittar alla nationella program och utbildningar på Skolverkets sajt: Bor du i Stockholmsområdet kan du kolla: Hör med studie- och yrkesvägledaren (syv) på din skola, som har som jobb att hjälpa dig. November Den nov: Gymnasiemässan på Stockholmsmässan, Älvsjö. Kolla datum för öppet hus på de skolor du är intresserad av. Undersök skolan! Ställ frågor till elever, lärare och rektor: Lyssnar skolan på eleverna? Hur får de inflytande? Hur klarar sig eleverna? Hur stor andel av lärarna är behöriga? Hur många lektioner är lärarledda? December Grundskolorna skickar elevernas höstterminsbetyg till kommunernas gymnasieintagning för preliminär intagning Januari Vecka 2 får alla 9:or i Stockholmsområdet sina lösenord för ansökan på nätet. Den 15 januari öppnar sajten för Stockholmselevernas ansökningar. 15 jan Nu kan man börja söka! nov Gymnasiemässa i Stockholm! INRIKTNING Pedagogisk och social verksamhet Fritid Anläggning Plåtslageri Husbyggnad Måleri Automation Elteknik Elektronik Datorteknik VVS- och kylteknik Sjöfartsteknik Drift- och underhållsteknik Teater Dans Bild och formgivning Musik Flygteknik Karosseri Personbilsteknik Transport Maskin- och lastbilsteknik Turism och resor Handel och service Endast lokala inriktningar NATIONELLA PROGRAM BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET sid 21 BYGGPROGRAMMET sid 22 ELPROGRAMMET sid 14 ENERGIPROGRAMMET sid 22 ESTETISKA PROGRAMMET sid 15 FORDONSPROGRAMMET sid 23 HANDELS- OCH ADMINISTRATIONSPROGRAMMET sid 18 HANTVERKSPROGRAMMET sid 22 Februari Den 15 februari är 15 feb sista ansökningsdagen Sista dagen för alla kommuner i för ansökan! Stockholms län och sajten stängs för ansökningar. I resten av landet kan andra datum gälla, Malmö och Göteborg har till exempel den 1 februari som sista ansökningsdag. Kom ihåg att ju fler alternativ du väljer, desto större chans att få en plats. Mars I mars görs inträdesprov på bland annat estetiska program, vissa musikutbildningar och för yrkesdansare. April I mitten av april är preliminärintagningen i Stockholm klar. Intagningsgränserna visas på Den 20 april öppnas sajten för eventuella ändringsval. OBS! Man kan inte ändra sitt val i alla kommuner i landet. Maj Den 11 maj är sista dagen för ändringsval i Stockholms län. Sajten stängs. 11 maj Sista chansen att ändra sig! 12 GYMNASIEGUIDEN OKTOBER

13 GEMENSAMT FÖR ALLA VA L VA L KÄRNÄMNEN Samtliga program innehåller en grupp ämnen som alla elever måste läsa, oavsett program och inriktning. PROJEKTARBETE På samtliga program gör eleven ett större, undersökande eget arbete. NATIONELLA PROGRAM Du har 17 olika nationella program att välja bland. Ett nationellt program är i stort sett utformat på samma sätt över hela landet och ger en likvärdig utbildning oavsett var du går i skolan. Programmen kan dessutom finnas med olika inriktningar och lokala varianter. INRIKTNINGAR Ett program kan ha olika inriktningar, exempelvis byggprogrammets anläggning, husbyggnad, måleri och plåtslageri. För de nationella inriktningarna är det bestämt exakt vilka kurser som ska ingå, lika över hela landet. Lokala inriktningar är speciellt utformade för just den skola där de erbjuds. POÄNG Kärnämnena står för 750 poäng. Projektarbetet för 100 poäng. Alla nationella program är på poäng. 25 poäng = 1 vecka 100 poäng = 4 veckor NATIONELLA PROGRAM INRIKTNING HOTELL- OCH RESTAURANGPROGRAMMET sid 23 Restaurang och måltidsservice Hotell INDUSTRIPROGRAMMET sid 23 Riksrekryterande lokala inriktningar LIVSMEDELSPROGRAMMET sid 22 Riksrekryterande lokala inriktningar MEDIEPROGRAMMET sid 20 Medieproduktion Tryckteknik NATURBRUKSPROGRAMMET sid 22 Endast lokala inriktningar NATURVETENSKAPSPROGRAMMET sid 16 Naturvetenskap Matematik och datavetenskap Miljövetenskap Eventuell OMVÅRDNADSPROGRAMMET sid 22 Endast lokala inriktningar SUMMA: poäng SAMHÄLLSVETENSKAPSPROGRAMMET sid 17 Språk Kultur Samhällsvetenskap Ekonomi TEKNIKPROGRAMMET sid 19 Endast lokala inriktningar SPECIALUTFORMADE PROGRAM Ett specialutformat program består ofta av en blandning av kurser från ett eller flera olika nationella program. Det är lika omfattande som ett nationellt program och har samma status. Juni Vårterminens slutbetyg skickas in till gymnasieintagningen. I slutet av juni är intagningen i Stockholm klar och personliga besked skickas ut med post. Du kan också gå in på intagningssajten och titta efter. Juli Den 22 juli är sista dagen att svara på intagningsbeskedet för elever i Stockholms län. I resten av landet kan andra datum gälla. 22 juli Svara skolan! Augusti Reservintagning. Under sommaren kan du med hjälp av ditt lösenord se din reservplacering på I slutet av månaden börjar du din nya gymnasieutbildning. I tvåan eller trean får du troligen välja inriktning och i trean väntar projektarbetet. Gymnasiet börjar i slutet av augusti! FAKTA: TORBJÖRN TENFÄLT GRAFIK: EBBA BERGGREN OKTOBER21 OKTOBER

14 Det är roligt att använda händerna och vi får hela tiden prova på nya saker, säger Maria Tengvall (mitten) som tillsammans med Tommy Broberg och Madeleine Nehro går andra året på elprogrammet på Elektrikergymnasiet i Huddinge. Två timmar varje dag jobbar de praktiskt i sina egeninredda bås. FOTO: BEATRICE LUNDBORG El. Automation, datorteknik, elektronik och elteknik är de fyra inriktningar man kan välja mellan på elprogrammet. Gemensamt är den stora andelen praktiska övningar. I trean är hela tre dagar i veckan praktik. Energiskt handarbete En gång ringde min gammelmoster och hade problem med en lampa. Du kan ju sånt här, sa hon, så jag kom dit och lagade den, säger Madeleine Nehro med en axelryckning. Hon går andra året på Elektrikergymnasiet i Hägersten i Stockholm, och tillsammans Jag har alltid gillat att pilla på saker. Mina föräldrar brukade klaga på att jag ofta pillade sönder saker när jag var mindre. Tommy Broberg, elev på elektrikergymnasiet i Huddinge. med sin kompis Maria målar hon väggarna i båsen där de kopplar strömbrytare. Madeleine har målat sin vägg rosa och ritat dit en enhörning och ett sagoslott. Maria håller på att måla en svart hand som pekar finger. Jag hatar rosa, säger hon och skrattar. På Elektrikergymnasiets elprogram finns bara en inriktning elteknik. Eleverna får läsa teori första året för att sedan arbeta två timmar praktiskt varje dag i tvåan. I tredje ring har de praktik tre dagar i veckan. Maria och Madeleine lyssnade mest på sig själva när de valde utbildning och elprogrammet var egentligen det enda de ville läsa. Jag kom på i sjuan att jag ville göra det här. Vi har så mycket el i dag och jag var nyfiken på hur det fungerade, säger Madeleine. I lokalen där Maria och Madeleine jobbar ligger verktyg, sladdar och två stereoapparater. På andra sidan en glasvägg ser man ett städat klassrum där de läser teori. Tjejerna är överens om att det är praktiskt arbete som är roligast. Efter nio år på grundskolan kan det vara skönt att ta en paus från allt plugg. Det är roligt att använda händerna och vi får hela tiden prova på nya saker, säger Maria, som ser fram mot att börja jobba efter plugget. Det ska bli kul, samtidigt som jag kommer att sakna skolan. Jag trivs verkligen här, säger hon. I båset bredvid står klasskamraten Tommy Broberg. Jag har alltid gillat att pilla på saker. Mina föräldrar brukade klaga på att jag ofta pillade sönder saker när jag var mindre, fjärrkontroller och sånt, säger han. ELPROGRAMMET Kärnämnen 750 p Lika för alla nationella program. Karaktärsämnen 400 p Datorkunskap 50 Digitalteknik A 50 Elektronik grundkurs 50 Elkunskap A 100 Ellära A 50 Projekt och företagande 50 Styrteknik A 50 Inriktning p Det finns fyra nationella inriktningar: Automation, datorteknik, elektronik, elteknik. Valbara kurser p Exempel på vad som kan finnas: Arbetsliv, elinstallation, fordonsteknik, multimedia, svetsteknik, I sitt röda bås håller han på att koppla strömbrytare på en röd låda med sexton hål i. Vi har gjort den här övningen förut men det är viktigt att repetera, säger han samtidigt som tonerna av Daft Punks One more time dånar ur stereon. KARL DALÉN teleinstallation, verkstadsteknik. Dessutom finns extra engelska och matematik. Individuellt val 300 Projektarbete 100 p Praktik Minst 15 veckor är arbetsplatsförlagd utbildning (APU). 14 GYMNASIEGUIDEN OKTOBER

15 Estetiska. Ett liv i rampljuset? Då kanske estetiska programmet är något för dig. Men var beredd på nerv pirrande antagningsprov. Med pop på schemat En kör kommer in från höger och ställer sig vid mikrofonerna. I say nananana, börjar sångerskan Moa Lindh Mångs och kören sjunger efter. Fanny Heikman slår med trum pinnarna som på en armétrumma. Som Purple Haze, fast jazzigare, säger läraren Jonas Olofsson och stampar takten med foten. Det är ensemble på estetprogrammets musikinriktning på Värmdö gymnasium. Två grupper från tredje ring ska visa hur långt de har kommit med sina projekt och temat är Michael Jackson. Man kanske var van vid att spela metall före gymnasiet men sen kommer man hit och spelar Jackson-pop, det lär man sig mycket av, säger Andreas Nitzler som spelar elgitarr. Varje vecka får han 40 minuters individuell musikundervisning. Men det är inte bara musik på schemat, eleverna läser förstås även kärnämnena. Dessutom ingår matematik, historia och engelska i karaktärsämnena som alla på estet läser. Många tror att det är oseriöst på estet, men vi kan läsa allt som de andra läser. Det kommer inte av sig självt men går att fixa, säger Fanny Heikman som spelar trummor. Hon började trumma i sjuan och hade ett band med en tjejkompis. Mycket har hänt sedan dess. På en trumlektion här har jag lärt mig tusen gånger mer än tidigare när jag var självlärd, säger hon. På estetiska programmets musikinriktning krävs ett spelprov för att komma in. Här jobbar tredjeårs eleverna Andreas Nitzler, Henrik Nero och Moa Lindh Mångs på Värmdö gymnasium med höstens Michael Jackson-projekt. Många tror att det är oseriöst på estet, men vi kan läsa allt som de andra läser. Fanny Heikman, elev på estetprogrammets musikinriktning på Värmdö gymnasium. I dag spelar hon mest för skojs skull. Detsamma gäller flera elever men många var ändå nervösa för att söka till programmet. För att komma in måste man göra en audition och med Idol -juryn i huvudet är det inte underligt om en del känner sig rädda. Jag var kolugn. Sen satte sig alla lärare ESTETISKA PROGRAMMET Kärnämnen 750 p Lika för alla nationella program. Karaktärsämnen 600 p Arbetsmiljö och säkerhet 50 Datorkunskap 50 Engelska B 100 Estetisk orientering 100 Historia A 100 Kultur- och idéhistoria 100 Nutida konst 50 Matematik B 50 runt omkring och kollade på mig och då var jag inte lika tuff längre, säger Andreas. Fanny håller med men tipsar om att ta det lugnt. Det är inte så farligt. Jag var rädd för Maria som är vår lärare nu. Men de vet att man är nervös och är schysta, säger hon. Inriktningar p Det finns fyra nationella inriktningar: bild och formgivning, dans, musik, teater. Valbara kurser p Många olika kurser inom bild, dans, formgivning, musik och teater. Dessutom finns extra engelska och matematik. Individuellt val 300 p Projektarbete 100 p FOTO: BEATRICE LUNDBORG En grupp elever kommer in för att lyssna när Fanny och Andreas spelar Michael Jacksons Pretty young thing. Aulan är mörk men scenen lyses upp av strålkastarljus i vitt, blått och rött. KARL DALÉN Är du en Europaelev? Test Jag vill......gå på en liten skola där jag blir sedd....plugga med andra som är studiemotiverade och utåtriktade....genom utlandsresor lära mig mer om Europas länder och deras kulturer....välja bland spännande kurser på specialutformat SP- eller NV-program. Jag tror......att efter gymnasiet kommer jag att studera vidare på universitet/högskola. Jag tycker......inte att det är töntigt att vara duktig i skolan. ÖPPET HUS 87 november kl 11 och 13 Läs mer på webbsidan Hotell- och restaurangprogrammet i Sundbyberg Matpedagogerna kommer att presenteras på: Gymnasiemässan nov, monter C05:10 Öppet Hus på skolan onsdag den 25 nov kl samt även nästa år: onsdag den 3 feb kl För mer info: Info tel: OKTOBER21 OKTOBER

16 Forskningsklassen på Ross Tensta gymnasium läser som en vanlig naturvetenskapsklass fast med extra mycket humanbiologi. Här undersöker Emmily Hoffer, Inti Andersson och Miriam Ghebrehiwet järnhalten i olika matväxter. FOTO: ANNA-LENA MATTSSON Naturvetenskap. Barnmorska, hjärtkirurg, farmaceut eller forskare i biomedicin. Natureleverna i forskarklassen på Ross gymnasium i Tensta har många framtidsyrken på sin favoritlista. Lockade av livet Hur många mikroliter är en milliliter? Forskningsklassen på Ross Tensta gymnasium har kemilabb, och i dag ska de jämföra järnhalten i olika ätliga växter som spenat och persilja. Forskningsprogrammet är som ett vanligt naturprogram med extra mycket humanbiologi. Dessutom finns ett uppskattat samarbete med Karolinska institutet och nyligen gjorde klassen ett studiebesök under en hjärtoperation. Det var det häftigaste jag sett i hela mitt liv. Allt blev så verkligt. Även om du läser allt om ett hjärta och kan känna ditt eget slå, så blir det något helt annat att se ett riktigt hjärta som ligger och pumpar, säger Emmily Hoffer. Nu vill Emmily helst av allt bli kirurg, något som även klasskompisen Inti Andersson drömmer om. Men jag ändrar mig hela tiden. Förut ville jag bli farmaceut eller forska i bio medicin, säger han. De flesta som söker forskningsprogrammet vill bli läkare i början men efter ett tag inser de hur mycket det finns att välja på. Jag har i alla fall bestämt mig för att bli barnmorska, säger Miriam Ghebrehiwet. Vissa kanske tycker det är äckligt men jag tycker att det är så fascinerande med livet, säger hon och ler. Emmily, Inti och Miriam har alltid gillat naturämnen. Det är kul att undersöka och att hitta förklaringar och lösningar på saker, säger Inti Även om du läser allt om ett hjärta och så blir det något helt annat att se ett riktigt hjärta som ligger och pumpar. Emmily Hoffer, som drömmer om att bli kirurg. och tittar koncentrerat på sin pipett för att fånga upp exakt rätt mängd saltsyra. Men om man inte gillar matte blir naturprogrammet tre år av plåga, konstaterar Miriam och Emmily. På Ross Tensta gymnasium är undervisningen uppbyggd av mindre klasser där man samarbetar mellan olika ämnen. I ett projekt kan matte, kemi och fysik kombineras med arabisk historia. Speciellt med Rossundervisningen är att det genom gående finns ett historiskt perspektiv, som färgas av ämnesinriktningen. Eleverna på forsknings programmet läser till exempel en hel del medicinsk historia. Rosskonceptet kommer från en skola på Long Island utanför New York och varje år åker några elever och lärare dit. Tanken är att skolorna ska ha utbyten med varandra. Det finns en socioekonomisk skillnad mellan Tensta och Long Island, men vi försöker göra vårt bästa utifrån våra förutsättningar, säger kemiläraren Maria Eliasson. Nästan alla som går naturvetenskapsprogrammet och forskningsinriktningen på skolan läser vidare på universitetet. Det är en tuff utbildning och man måste plugga mycket. Men det är ju studieförberedande, så även om det är mycket nu är man bättre rustad inför universitetsstudierna sen, säger Inti Andersson. MICHAELA MÖLLER NATURVETENSKAPSPROGRAMMET Kärnämnen 750 p Lika för alla nationella program. Karaktärsämnen 850 p Biologi A 100 Engelska B 100 Fysik A 100 Historia A 100 Kemi A 100 Matematik B 50 Matematik C 100 Matematik D 100 Moderna språk 100 Inriktningar 300 p Det finns tre nationella inriktningar: matematik och datavetenskap, miljövetenskap, naturvetenskap. Valbara kurser 200 p Exempel på vad som kan finnas: datorteknik, filosofi, företagsekonomi, idrott och hälsa, multimedia. Dessutom finns extra biologi, engelska, fysik, kemi och matematik. Individuellt val 300 p Projektarbete 100 p FOTO: THOMAS EISNER 16 GYMNASIEGUIDEN OKTOBER

17 Språken som ger världskoll Samhäll. Var fjärde elev väljer att läsa samhällsprogrammet, vilket gör det till landets största gymnasieprogram. Och det finns många varianter. Följ med till Södra latin i Stockholm för en lektion i kinesiska. Tji, tji. Knäpptyst. Jag repeterar: Tjin, tjin. Tyst. Sen tju, tdju. Tsju. Det är lektion i kinesiska på Södra latin i Stockholm och eleverna sitter tysta. Jag hör på och förstår ingenting, absolut ingenting. Tjuu, dju, tdju, det andra är tshu, tschu, säger läraren Annette Larsson. Frågorna duggar tätt från eleverna. Det är mycket skratt och fnissande och ingen verkar känna sig dum över att inte förstå. Kan du säga det igen? hörs hela tiden. Kineserna krånglar till allting, berättar Annette skämtsamt. Hon ställer sig vid tavlan och skriver ett tecken från vänster till höger och uppifrån och ner. Det här är ling och betyder noll. En del av tecknet betyder regn och vad det har med noll att göra förstår jag inte, säger hon. I högra delen av klassrummet sitter Markus Rainerson och Lisa Ekeberg. Att kinesiska är ett svårt språk var en av anledningarna till att de valde ämnet. I början är det lätt men det blir svårare och svårare. Jag tror att det finns kinesiska tecken men vi hinner nog inte lära oss mer än 500, säger Markus som förutom kinesiska även läser engelska, franska och latin. Samhällsprogrammet är Sveriges största gymnasieprogram med över elever. Det finns fyra inriktningar att välja mellan: samhälle, kultur, språk och ekonomi. Jag har alltid tyckt om att skriva och tänk- Markus Rainerson går samhällsprogrammet med inriktning språk på Södra latin i Stockholm och förutom kinesiska läser han också engelska, franska och latin. FOTO: BEATRICE LUNDBORG te bara på vad jag själv ville, säger Markus om varför han valde samhällsprogrammet. Att det blev språkinriktning för Lisa och Markus berodde på att de var mer intresserade av språk än av samhälle. Lisa berättar att det märks vilka som läser sam-språk i skolan. Ibland rabblar man grammatik i matsalen, säger hon och skrattar. Att hennes syster läser kinesiska på universitetet var en orsak till att hon valde det. SAMHÄLLSPROGRAMMET Kärnämnen 750 p Lika för alla nationella program. Karaktärsämnen 800 p Engelska B 100 Filosofi A 50 Geografi A 100 Historia A 100 Matematik B 50 Moderna språk 200 Naturkunskap B 100 Psykologi A 50 Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation 50 Inriktningar p Det finns fyra nationella inriktningar: ekonomi, kultur, samhällsvetenskap, språk. Valbara kurser p Exempel på vad som kan finnas: biologi, företagsekonomi, idrott och hälsa, kulturhistoria, mediekommunikation, turism. Dessutom finns extra engelska och matematik. Individuellt val 300 p Projektarbete 100 p Ibland rabblar man grammatik i matsalen. Lisa Ekeberg, elev på samhällsprogrammet med språkinriktning på Södra latin i Stockholm. Jag frågade familjen om jag skulle välja kinesiska och de tyckte att det var en bra idé. Det är fascinerande med alla tecken, säger hon. Men det är inte bara grammatik och tecken som eleverna ägnar sig åt. Bakom Lisa och Markus finns en stor affisch om Kinas moderna historia. Små röda flaggor blandas med bilder av Mao Zedong och popstjärnor som Anita Mui. Vi läser kinesisk historia också, men det är mer språk än historia, berättar Markus. Än så länge har han inte fått någon användning för sitt nya språk men skulle han hamna i Kina vet Markus vilken mening han helst skulle använda sig av. Tay gui le är min favoritmening. Det betyder ungefär det är för dyrt och kan låta väldigt bestämt. Jag gillar tonerna i språket, det låter nästan som att man sjunger, säger han. KARL DALÉN FOTO: CHRISTOFFER EDLING RG RH Stockholms Rh-gymnasium Riksgymnasiet och gymnasiesärskolan Skolan med många möjligheter för dig med funktionshinder! Öppet hus torsdagen 26 november, kl Bredholmstorget 4, Skärholmen OKTOBER21 OKTOBER

18 Språkkunskaper är viktigt, tycker Juliette Ouvanguiga som kom till Sverige från Kongo-Brazzaville för sju år sedan och nu går tredje året på handel och administration med inriktning på turism på Liljaskolan i Vännäs. FOTO: BJÖRN WANHATALO Handel. För Juliette Ouvanguiga, tredjeårselev på handels- och administrationsprogrammet i Vännäs, är drömmen att få jobba på ett hotell någonstans i världen. Något hon fick chansen att prova under praktiken i våras. Jobb i Paris hägrar för Juliette VÄNNÄS. Juliette sitter i skolans kafé med en läsk framför sig och berättar entusiastiskt om skolan. Hon kom till Vännäs, ett par mil utanför Umeå, för två år sedan. Efter ettan la de ner handel och turism i skolan jag gick på hemma i Örnsköldsvik. Jag hade ingen lust att flytta, men min mamma sa att det var bra om jag fortsatte läsa. Så då bestämde jag mig för att flytta. Men först åkte hon på studiebesök till skolan. Och chattade med elever som redan gick på Liljaskolan. Allt verkade bra, så hon tog steget trots att det var lite läskigt att flytta hemifrån till en annan stad. Alltså, själva Vännäs är väl inte så kul. Men det är skolan som gäller för mig så jag kan bo var som helst, säger hon. Juliette bor i ett eget rum, ungefär som i en studentkorridor, och lagar all mat själv. Det går att äta frukost och middag på skolan, men det gör hon aldrig. Vi lagar ofta mat tillsammans där jag bor. Vi är jättebra kompisar och har jättekul, berättar Juliette. Det har inte varit lika mycket plugg i tvåan och trean som det var i ettan. Men det är ganska många redovisningar och grupparbeten. Och så får klassen åka på studieresor, både i Sverige och utomlands. Jag tycker skolan är jättekul. Det är bra att det är mycket praktik, då lär man sig jättemycket. Och jag har märkt att det jag läst om i skolan faktiskt stämmer när jag kommer ut i verkligheten, att jag har nytta av det, säger hon. Språk är viktigt, tycker Juliette som kom till Sverige från Kongo-Brazzaville för sju år sedan och har franska som modersmål. Förutom svenska har hon lärt sig engelska bra sedan hon flyttade hit. Nu pluggar hon spanska och har planer på att fortsätta med det efter gymnasiet. Det lönar sig att lägga ner extra energi på skolan, berättar hon. De som har hög när- varo och gör det de ska har chans att få göra praktik utomlands. Skolan har avtal med hotell i Spanien, Portugal och Thailand. Juliette var flera veckor i Paris i våras och gjorde sin praktik på ett lyxhotell i centrala stan. Hon ordnade praktikplatsen själv. Jag var jättenervös! Men allt gick hur bra som helst och jag fick jobba för fullt i receptionen från dag ett, berättar Juliette. ANNIKA RYDMAN DN:s medarbetare i Umeå Läs mer om att flytta hemifrån för att gå på gymnasiet på sidorna HANDELS- OCH ADMINISTRATIONSPROGRAMMET Kärnämnen 750 p Lika för alla nationella program. Karaktärsämnen 600 p Administration A 50 Information och layout A 50 Arbetsmiljö och säkerhet A 50 Projekt och företagande 50 Datorkunskap 50 Småföretagande A 50 Bransch- och produktkunskap 50 Försäljning och service 50 Näthandel A 50 Praktisk marknadsföring A 50 Personlig försäljning 50 Turism 50 Inriktningar 450 p Det finns två nationella inriktningar: handel och service, turism och resor. Valbara kurser 300 p Exempel på vad som kan finnas: administration, företagsekonomi, livsmedelskunskap, multimedia, rättskunskap, svenska. Dessutom finns extra engelska och matematik. Individuellt val 300 p Projektarbete 100 p Praktik Minst 15 veckor är arbetsplatsförlagd utbildning (APU). FOTO: TOBBE NILSSON HALLÅ DÄR Hur hamnade du på Teneriffa? Louise Grafström från Granö går sista året på Handel och turismprogrammet på Liljaskolan i Vännäs och gör en sex veckor lång praktik på Green golf resort, ett stort hotell, på Teneriffa. Vi har chans att göra praktik utomlands och jag har verkligen kämpat för det här sedan ettan. Jag har tagit skolarbetet seriöst och alltid sett utlandspraktiken som ett mål. Det är inte alla som får åka utomlands på praktik. Vad jobbar du med? Jag står i receptionen och hjälper gästerna med allt möjligt. Vad lär du dig av praktiken? FOTO: STEFAN KARLSSON Oj, jättemycket! Det är en helt annan miljö och kultur här. Det är en massa regler för dem som jobbar, hur man ska klä sig och gå med maten, till exempel. Dessutom är det långt hemifrån och jag får klara mig själv. Det känner jag mig stolt över, att jag får ta det ansvaret. Och så får jag prata andra språk som spanska, engelska och norska. ANNIKA RYDMAN 18 GYMNASIEGUIDEN OKTOBER

19 TEKNIKPROGRAMMET Kärnämnen 750 p Lika för alla nationella program. Karaktärsämnen 650 p Datorkunskap 50 Engelska B 100 Teknik, männniska, samhälle 50 Teknikutveckling och företagande 100 Fysik A 100 Kemi A 100 Matematik B 50 Matematik C 100 Exempel på lokala inriktningar: datorteknik, teknik och företagande, virtuell design. Det finns inga nationella inriktningar. Valbara kurser Exempel på vad som kan finnas: CAD-teknik, digitalt skapande, ellära, energiteknik, konstruktion, miljöteknik, naturkunskap, teknisk psykologi. Dessutom finns mer engelska, fysik och matematik. Individuellt val 300 p Projektarbete 100 p FOTO: CATHERINE MUNRO Magnus Bertilsson, Petter Hilling, Gustav Persson och Bert Frisk på teknikprogrammet på Polhemsgymnasiet i Göteborg har just påbörjat sina projektarbeten inför studenten. FOTO: JOAKIM ROOS Teknik. Kärleken till verkstaden på Polhemsgymnasiet i Göteborg är så stor att många elever på det tekniska programmet hänger här även efter skoltid. Studiemotivationen och pluggtakten är hög. Matte och konst i skön förening på Polhem Tommy Lundqvist ska bli civilingenjör. Esmeralda Vidfars dröm är att bli chefsdesigner. Cecilia Olofsson vill rita hus och ska gå väg- och vattenutbildningen på Chalmers när hon tagit studenten. Alla tre är sistaårselever på teknikprogrammet på Polhemsgymnasiet i Göteborg och de vet precis vad de vill jobba med i framtiden. Fast först gäller det att norpa åt sig en plats vid högskolan. Allt man gör nu ska leda vidare någonstans. Inför varje kursval tänker jag hur kan jag få användning av det här, berättar Esmeralda Vidfar. Cecilia Olofsson är ett år äldre än de andra eftersom hon först gick ett år på hotell- och restaurangprogrammet. Men så kom jag på att matte är det jag tycker är roligast, så jag hoppade av och började här i stället. Alla eleverna på teknikprogrammet läser matte A, B och C. Många väljer att fortsätta med D- och E-kurserna, medan andra riktar in sig på design, konstruktion och bildämnen i årskurs 2 och 3. Speciellt för Polhemsgymnasiet är att teknikprogrammet profilerar sig mot industriell design där eleverna får möjlighet att studera vitt skilda ämnen som konst, matematik och teknik. Inriktningen innebär att eleverna får lära sig om konstruktion och formgivning av produkter för serietillverkning. Det som är extra roligt är att vi jobbar mycket med projekt och deltar i tävlingar som arrangeras utanför skolan. Till exempel har vi varit med i Klimatkampen där vi fick ta fram förslag på hur man kan minska koldioxidutsläppen, säger Tommy Lundqvist. Esmeralda Vidfar, Cecilia Olofsson och Tommy Lundqvist satsar på karriärer som chefsdesigner, arkitekt och civilingenjör. Jag gjorde en samlad mätare hemma för att man ska kunna se hur stor förbrukning hushållet har och vad som drar mest. Jag tror att alla apparater som står på standby drar mest energi, säger Esmeralda Vidfar som tycker att tävlingarna ger mer motivation till att göra bra ifrån sig. Det är bra med tävlingarna för att vi kommer utanför skolan, och för att det inte bara är lärarna som bedömer våra jobb. Det ger press men också extra motivation, berättar Cecilia Olofsson. Hon berättar att många av eleverna på skolan är väldigt studiemotiverade. Ribban ligger högt bland alla elever. Många tar fler poäng och kurser än de egentligen behöver för att klara sig. Alla är förälskade i skolans verkstad, ett slags vardagsrum där många elever stannar kvar efter skoltid och pluggar eller skissar på olika problemlösningar och projekt i arbetsbodarna. Just nu har eleverna i trean påbörjat sina projektarbeten inför studenten. Det ska vara inriktat på tillgänglighet i samhället, till exempel kan vi ta fram olika hjälpmedel för funktionshindrade. Man kan också göra projekt inriktade på u-länder eller miljöproblem, berättar Tommy Lundqvist. Han tycker att det bästa med utbildningen är att den är studieförberedande och håller många dörrar öppna inför framtiden, samtidigt som han får möjlighet att rikta in sig på något han är intresserad av teknik och industriell design. Och så är utbildningen praktisk man sitter inte bara och räknar, utan får arbeta mycket med händerna också, säger Esmeralda Vidfar. HANNA JOHANSSON OKTOBER21 OKTOBER

20 Här står berättelsen i fokus Medier. På Grafiskt utbildningscenter i Uppsala finns hela sex inriktningar på medieprogrammet, från radio till tryckteknik. Men det viktiga är att du har en historia att förmedla. Jurassic park, svarar Marcus Storm omedelbart på frågan om vilken film han helst skulle ha velat skapa. Han ler finurligt och det är omöjligt att avgöra om han är allvarlig eller ironisk. Eternal sunshine of the spotless mind, säger Tommy Olsson. Forrest Gump, fyller Emanuel Friberg snabbt i. Killarna går på medieprogrammets tvlinje på Grafiskt utbildningscenter, GUC, i Uppsala och delar sin passion för film. Jag ser nästan en film om dagen, säger Tommy Olsson och skruvar på filmkameran. MEDIEPROGRAMMET Kärnämnen 750 p Lika för alla nationella program. Karaktärsämnen 600 p Arbetsmiljö och säkerhet 50 Datorkunskap 50 Medier och kommunikation A 100 Mediekunskap 100 Medieproduktion A 200 Multimedia A 100 Inriktningar p Det finns två nationella inriktningar: medieproduktion, tryckteknik. Valbara kurser p Exempel på vad som kan finnas: fi lmkunskap, grafisk illustration, ljudteknik, projekt och företagande. Dessutom finns extra engelska, mate matik och historia. Individuellt val 300 p Projektarbete 100 p Praktik Minst 15 veckor är arbetsplatsförlagd utbildning (APU). FOTO: ERICH STERING Vi är väldigt inställda på att jobba med film och det börjar kännas mindre och mind re omöjligt att verkligen kunna göra det. Tommy Olsson, elev på medieprogrammet på Grafiskt utbildningscenter i Uppsala. Att göra egna filmer är det roligaste de vet. Tommy och Marcus började göra filmer ihop redan i sjuan. På gymnasiet träffade de Emanuel och blev tre. Vi gör allt tillsammans och alla kan lite av allt. Det är många delar i film skapandet och allt är så kul att man inte vill släppa något, man vill ha helheten, säger Tommy. Att de brinner för det som de gör är tydligt. Varje dag åker Tommy och Emanuel en timme för att komma till skolan. Marcus har två timmar enkel resa. Vi ser det som att vi utnyttjar tiden på skolan till att göra film. Vi filmar på fritiden också så det är ingen skillnad. Lärarna är Emanuel Friberg går medieprogrammets tv-linje på GUC (Grafiskt utbildningscenter) i Uppsala och ägnar även en stor del av fritiden åt att göra film. FOTO: BEATRICE LUNDBORG schysta med att låna ut utrustning över helgerna, säger Tommy. Medieprogrammet är ett studie- och yrkesförberedande program, och det finns möjlighet att läsa ytterligare ämnen som ger en större valfrihet inför högskolan. Under första året provar man på alla inriktningar i sex veckor var. På GUC finns inriktningarna tv, radio, foto, expo, tryckteknik och grafisk kommunikation. Emanuel Friberg hade först tänkt bli skrivande journalist, men fastnade för tv under testperioden. Han vill göra film, eller möjligen reklam och musikvideor. Det är själva berättandet som är kul, säger Emanuel. Alla tre vill söka vidare till filmhögskolor efter studenten. Även om man lär sig grunderna på tv-linjen finns mycket kvar att lära. Vi är väldigt inställda på att jobba med film och det börjar kännas mindre och mindre omöjligt att verkligen kunna göra det, säger Tommy. Just nu håller de på med en kortfilm från födsel till död på en minut. Vi brukar mest göra roliga filmer, så det här är kanske det första djupa vi gör, säger Marcus. Det viktigaste är att det är något annat än det gamla vanliga, säger Emanuel. Det är det som gör en bra film. MICHAELA MÖLLER Design & Construction College en skola som inte liknar något annat! Program Teknikprogrammet Estetiska programmet Byggprogrammet ÖPPET HUS: 28 nov & 5 dec kl Öppet hus! + Nya program 2010 HV, HP, EC, EN PLATS: Design & Construction College Strandbergsgatan 16, Stockholm T-station: Stadshagen 20 GYMNASIEGUIDEN OKTOBER

VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014

VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014 VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014 Yaara Robinson Studie- och yrkesvägledare yaara.robinson@uppsala.se 073-4321607 Gymnasieskolan Läser i kurser som räknas i poäng 1 poäng = 1 lektion

Läs mer

GYMNASIET Vad innebär det?

GYMNASIET Vad innebär det? GYMNASIET Vad innebär det? LINKÖPINGS KOMMUN 13/14 5 st Kommunala gymnasieskolor 11 st Fristående gymnasieskolor 2 st Landstingets gymnasieskolor Läsåret 12/13 årskurs 9 = 72 st Kommunal skola: 53 st Friskola:

Läs mer

Intagningsstatistik för gymnasieprogram, Stockholms stad Preliminär intagning 2010

Intagningsstatistik för gymnasieprogram, Stockholms stad Preliminär intagning 2010 platser intagna platser Barn- och fritidsprogrammet inr fritid, Farsta gymnasium Alla intagna Alla intagna 195 25 3 0 22 Barn- och fritidsprogrammet lärlingsutb (fritid samt pedagogisk o social verksamhet,

Läs mer

Checklista Hur fungerar det att ta emot en lärling?

Checklista Hur fungerar det att ta emot en lärling? Checklista Hur fungerar det att ta emot en lärling? Detta är en checklista och guide för dig som funderar på att ta emot en lärling i ditt företag. Checklistan är applicerbar på den nuvarande gymnasiala

Läs mer

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen 1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen 6. Vad krävs för att komma in på gymnasiet? 7. Var finns informationen?

Läs mer

Internationella Engelska Gymnasiet

Internationella Engelska Gymnasiet Gymnasiet Skolan erbjuder Gymnasiet Study in English on Södermalm Gymnasiet Södermalm (IEGS) is an international school located on Södermalm with a strong academic and multicultural tradition, committed

Läs mer

Tankar och funderingar om framtiden

Tankar och funderingar om framtiden Tankar och funderingar om framtiden Drömmen om det lilla livet är stor, drömmer om ett jobb, familj och ett fint hem. Vill ha ett jobb som är utvecklande och som man trivs med och bra inkomst Planera ditt

Läs mer

Gymnasievalet 2015. Anne Slotte, studievägledare Arbetsdag: fredagar 9.00 16.00. anne.slotte@sverigefinskaskolan.eu. telefon: 073-655 11 74

Gymnasievalet 2015. Anne Slotte, studievägledare Arbetsdag: fredagar 9.00 16.00. anne.slotte@sverigefinskaskolan.eu. telefon: 073-655 11 74 Gymnasievalet Läsåret 2014-2015 2015 Anne Slotte, studievägledare Arbetsdag: fredagar 9.00 16.00 anne.slotte@sverigefinskaskolan.eu telefon: 073-655 11 74 Betygsvärde A 20 poäng B 17.5 poäng C 15 poäng

Läs mer

Maxat med möjligheter

Maxat med möjligheter Maxat med möjligheter Om du gillar omväxling, problemlösning och att göra saker med händerna är VVS och fastighet ditt program. Du lär dig yrket både i skolan och ute på arbetsplatser, i branscher som

Läs mer

Våra program GULDSTADSGYMNASIET. barn & fritid el & energi estetiska hantverk teknik

Våra program GULDSTADSGYMNASIET. barn & fritid el & energi estetiska hantverk teknik Våra program GULDSTADSGYMNASIET barn & fritid el & energi estetiska hantverk teknik Den lilla skolan med de stora möjligheterna Ja, vi är en liten skola och det är ett viktigt skäl till att många elever

Läs mer

Mina uppgifter. Martina Håkansson. Studie- och yrkesvägledare. Martina.hakansson@staffanstorp.se Tfn: 046-251637

Mina uppgifter. Martina Håkansson. Studie- och yrkesvägledare. Martina.hakansson@staffanstorp.se Tfn: 046-251637 Gymnasievalet Mina uppgifter Martina Håkansson Studie- och yrkesvägledare Martina.hakansson@staffanstorp.se Tfn: 046-251637 Måndag 08.00-14 Tisdag 08.00-15 Onsdag 08.00-16.30 Tider gymnasievalet Hösten:

Läs mer

Gymnasieskolan. 3 år frivillig skolform 18 nationella program 60 inriktningar Antagningskrav

Gymnasieskolan. 3 år frivillig skolform 18 nationella program 60 inriktningar Antagningskrav Gymnasieskolan 3 år frivillig skolform 18 nationella program 60 inriktningar Antagningskrav De 6 högskoleförberedande nationella programmen EK - Ekonomi - Juridik - Ekonomi SA - Samhällsvetenskap - Beteendevetenskap

Läs mer

Gymnasieskolan - en ny gymnasieskola från och med hösten 2011 Föräldramöte 15 oktober 2013

Gymnasieskolan - en ny gymnasieskola från och med hösten 2011 Föräldramöte 15 oktober 2013 Valet till Gymnasieskolan - en ny gymnasieskola från och med hösten 2011 Föräldramöte 15 oktober 2013 3 år frivillig skolform 18 nationella program 60 inriktningar Antagningskrav Sista ansökningsdag i

Läs mer

Välkommen på. gymnasieinformation!

Välkommen på. gymnasieinformation! Välkommen på gymnasieinformation! Gymnasiet Består av 18 olika program - 12 yrkesprogram - 6 högskoleförberedande program Olika behörighetskrav - beroende på vilket program du söker till Gymnasieexamen

Läs mer

Antal grundskoleelever ht 2004 och ht 2005

Antal grundskoleelever ht 2004 och ht 2005 2005-11-17 Uppdrag UC beslutade den 14 oktober att uppdra åt Gymnasieintagningen att genomföra en simuleringskörning som bygger på tidigare års erfarenheter av elevernas val för att ge möjlighet att se

Läs mer

Att välja till gymnasiet i västerås 2010-2011

Att välja till gymnasiet i västerås 2010-2011 Att välja till gymnasiet i västerås 2010-2011 kontaktinformation Gymnasieintagningen Västerås stad Stadshuset 721 87 Västerås Telefon: 021-39 06 00 E-post: gymnasieintagningen@vasteras.se Gymnasieintagningens

Läs mer

MÖJLIGHETERNAS GYMNASIUM

MÖJLIGHETERNAS GYMNASIUM LÄSÅRET2010-2011 MÖJLIGHETERNAS GYMNASIUM D u, som just står inför att påbörja en gymnasial utbildning, har säkert ett behov av att skaffa Dig så god insikt som möjligt inför ditt val. I denna broschyr

Läs mer

Antagning till Gymnasieskolan i Lund 2014/15

Antagning till Gymnasieskolan i Lund 2014/15 PM Antagning till Gymnasieskolan i Lund 2014/15 TIDSPLAN FÖR GYMNASIEVALET 2014 Januari Lösenord delas ut 15 januari webben öppnas för ansökan Februari April 15 februari sista dag för webbansökan 17 februari

Läs mer

FALKENBERGS GYMNASIESKOLA

FALKENBERGS GYMNASIESKOLA FALKENBERGS GYMNASIESKOLA SITUATIONSPLAN ÖPPET HUS Alla program håller programpresentation Kl 10.00, 11.00, 12.00 Cafeterian håller öppet 09.30-13.00 Förbindelsegången hus 1-3 o Programbord o Elevhälsan

Läs mer

Gymnasieskolan 2011. De viktigaste förändringarna:

Gymnasieskolan 2011. De viktigaste förändringarna: 1 (5) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret Gymnasieskolan 2011 Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Syftet är bl.a. att fler elever ska nå målen och att du som elev ska vara bättre rustad för

Läs mer

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Stockholms stad Slutlig antagning 2014

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Stockholms stad Slutlig antagning 2014 platser antagna platser Bygg- och anläggningsprogrammet inr husbyggnad, mark o anl, måleri, plåtsl samt Lärling, Kista gymn Alla antagna Ingen antagen 188.8 30 29 0 1 Barn- och fritidsprogrammet inr fritid

Läs mer

Hej föräldrar till barn i skolår 9 på Fröviskolan!

Hej föräldrar till barn i skolår 9 på Fröviskolan! Studievägledare Jonas Cederulf Fröviskolan jonas.cederulf@lindesberg.se 0581 833 41 Hej föräldrar till barn i skolår 9 på Fröviskolan! Som utlovat under föräldramötet kommer här ett försök till samlad

Läs mer

Förslag till gemensamma programpriser för den nya gymnasieskolan Gy 11 i Stockholms län

Förslag till gemensamma programpriser för den nya gymnasieskolan Gy 11 i Stockholms län PROMEMORIA 2010-12-01 Dnr: 2010/0092 Kansliet Björn Larsson Styrelsen Sammanträdesdatum: 2010-12-09 Förslag till gemensamma programpriser för den nya gymnasieskolan Gy 11 i Stockholms län Bakgrund KSL

Läs mer

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Stockholms stad Slutlig antagning 2013

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Stockholms stad Slutlig antagning 2013 platser antagna platser Bygg- och anläggningsprogrammet inr husbyggnad, mark o anl, måleri, plåtsl samt Lärling, Kista gymn Alla antagna Alla antagna 170.0 30 24 0 6 Barn- och fritidsprogrammet inr fritid

Läs mer

Dags att välja! Jobba direkt efter gymnasiet? Eller plugga vidare? Kanske vara. lärling?

Dags att välja! Jobba direkt efter gymnasiet? Eller plugga vidare? Kanske vara. lärling? Dags att välja! Jobba direkt efter gymnasiet? Eller plugga vidare? Kanske vara lärling? Gymnasievalet För vissa är valet lätt, för andra är det svårare Men en sak är säker det finns något för alla. Valet

Läs mer

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Stockholms stad Preliminär antagning 2014

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Stockholms stad Preliminär antagning 2014 platser antagna platser Bygg- och anläggningsprogrammet inr husbyggnad, mark o anl, måleri, plåtsl samt Lärling, Kista gymn Alla antagna Ingen antagen 183.8 30 16 0 14 Barn- och fritidsprogrammet inr fritid

Läs mer

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Stockholms stad Preliminär antagning 2013

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Stockholms stad Preliminär antagning 2013 platser antagna platser Bygg- och anläggningsprogrammet inr husbyggnad, mark o anl, måleri, plåtsl samt Lärling, Kista gymn Alla antagna Alla antagna 170.0 30 17 0 13 Barn- och fritidsprogrammet inr fritid

Läs mer

VI VALDE VADSBOGYMNASIET!

VI VALDE VADSBOGYMNASIET! VI VALDE VADSBOGYMNASIET! Mariestad 2 Hej! Just nu går du kanske och funderar på ditt gymnasieval. Ett val som är självklart för en del och inte lika självklart för andra. Vi vill att du med den här foldern

Läs mer

Tidplan. Lösenord skickas ut

Tidplan. Lösenord skickas ut Gymnasieval Tidplan 21-23 november V. 4 17 februari Feb/Mars 17 april 23 april 15 maj Maj/juni 27 juni Slutet av juli Juli/aug Gymnasiemässan Lösenord skickas ut Sista ansökningsdag! Antagningsprov estetiska

Läs mer

Gymnasieinformation 2013

Gymnasieinformation 2013 Gymnasieinformation 2013 SYV-Kalendarium HT-2012 Kommunala gymnasieskolor - presentation i aulan (september) SYV - gymnasieinformation klassvis (september) PRAO vecka 40 Enskilda vägledningssamtal inbokade

Läs mer

Vägledningscentrum. Gymnasieinformation till elever och föräldrar

Vägledningscentrum. Gymnasieinformation till elever och föräldrar Vägledningscentrum Gymnasieinformation till elever och föräldrar De viktigaste förändringarna Högre behörighetskrav till gymnasieskolan Valfriheten stramas upp Nya program och förändrad programstruktur

Läs mer

Så här fungerar behörighetsvisaren på Utbildningsinfo.se 2015-02-06

Så här fungerar behörighetsvisaren på Utbildningsinfo.se 2015-02-06 Så här fungerar behörighetsvisaren på Utbildningsinfo.se 2015-02-06 Vilket program och inriktning du väljer har betydelse för vad du kan göra efter gymnasieskolan Behörighetsvisaren hjälper dig med: vilket

Läs mer

Tumba Gymnasium. Skolan erbjuder

Tumba Gymnasium. Skolan erbjuder Tumba Gymnasium Skolan erbjuder Högskoleförbredande program: Ekonomiprogrammet - inriktningarna Ekonomi och Juridik Estetiska programmet - inriktningarna Estetik & media, Musik och Bild- & formgivning

Läs mer

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Stockholms stad Preliminär antagning 2015

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Stockholms stad Preliminär antagning 2015 Antagningser platser antagna platser Bygg- och anläggningsprogrammet inr husbyggnad, mark o anl, måleri, plåtsl samt Lärling, Kista gymn Alla antagna Ingen antagen 197.5 30 11 0 19 Barn- och fritidsprogrammet

Läs mer

Prislista för gymnasieskolan i Stockholms län 2012

Prislista för gymnasieskolan i Stockholms län 2012 BILAGA 211-6-2 Dnr: 211/67 Prislista för gymnasieskolan i Stockholms län 212 Länsprislistan för de priser KSL fastställt för år 212 framgår av sidan 2 och 3. Priserna för de program, som Skolverket eller

Läs mer

Barn- och fritidsprogrammet

Barn- och fritidsprogrammet Barn- och fritidsprogrammet Programmet för dig som sätter människan i centrum. Fokus i utbildningen ligger på ämnen som handlar om pedagogik, kommunikation mellan människor, ledarskap samt hälsa. Programmet

Läs mer

Handläggare Datum Diarienummer Erik Ojala Håkan Joas. Revidering av utbudet läsåret 2015/2016 för de kommunala gymnasieskolorna

Handläggare Datum Diarienummer Erik Ojala Håkan Joas. Revidering av utbudet läsåret 2015/2016 för de kommunala gymnasieskolorna Uppsala * "KOMMUN UTBIDNINGSFÖRVATNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Erik Ojala Håkan Joas 2015-04-13 UBN-2015-1487 Utbildningsnämnden Revidering av utbudet läsåret 2015/2016 för de kommunala gymnasieskolorna

Läs mer

Förutsättningar i schemafilen

Förutsättningar i schemafilen Nova Software Rapport 2004 innehåller funktioner för att mycket snabbt skapa studieplaner för gymnasieelever. Elevernas studieplaner blir klara till över 90% med mycket få inmatningar. Detta är möjligt

Läs mer

Meritvärden vid slutlig antagning till nationella program i Malmö 2015

Meritvärden vid slutlig antagning till nationella program i Malmö 2015 Bygg- och anläggningsprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet, PEAB-skolan Malmö 29 90.00 180.0 Bygg- och anläggningsprogrammet, Byggymnasiet Malmö 13 A 178.0 Bygg- och anläggningsprogrammet - lärling,

Läs mer

Kort om gymnasieskolan

Kort om gymnasieskolan Kort om gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-87115-86-8 Beställningsnummer:

Läs mer

Informationshäfte till föräldrar, elever med flera

Informationshäfte till föräldrar, elever med flera Informationshäfte till föräldrar, elever med flera INTERNATIONAL BACCALAUREATE (IB) IB Global Education är programmet för dig som vill vara med och skapa en bättre värld! Det är en utbildning för er som

Läs mer

Kort om den svenska gymnasieskolan

Kort om den svenska gymnasieskolan Kort om den svenska gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-86529-64-2 Beställningsnummer:

Läs mer

Gymnasiereformen i korthet

Gymnasiereformen i korthet En ny gymnasieskola Gymnasiereformen i korthet Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Det är en skola med fokus på kunskap och kvalitet för att fler elever ska nå målen och därmed de kunskaper som krävs

Läs mer

Barn- och utbildningsnämnden 15 juni 2010 1(8) Lars Björklund (s), Gudrun Henriksson (c), Bengt Sjöberg (kd)

Barn- och utbildningsnämnden 15 juni 2010 1(8) Lars Björklund (s), Gudrun Henriksson (c), Bengt Sjöberg (kd) Barn- och utbildningsnämnden 15 juni 2010 1(8) Plats och tid: BUN:s sammanträdesrum kl 13.00-15.40 Beslutande: Torbjörn Parling, ordf. (s) Olle Engström (s) Åsa Hååkman Felth (s) Ann-Marie Rosö (s) Pia

Läs mer

Meritvärden vid preliminär antagning till nationella program i Malmö

Meritvärden vid preliminär antagning till nationella program i Malmö ygg- och anläggningsprogrammet ygg- och anläggningsprogrammet, PEA-skolan Malmö A 179.0 ygg- och anläggningsprogrammet, yggymnasiet Malmö A 155.0 ygg- och anläggningsprogrammet, Yrkesgymnasiet Malmö A

Läs mer

Se på DITT gymnasieval som en bas för framtidens möjligheter. Inte som ett ödesval för resten av ditt yrkesliv! Vellinge.se

Se på DITT gymnasieval som en bas för framtidens möjligheter. Inte som ett ödesval för resten av ditt yrkesliv! Vellinge.se Se på DITT gymnasieval som en bas för framtidens möjligheter. Inte som ett ödesval för resten av ditt yrkesliv! 18 NATIONELLA PROGRAM 12 YRKESPROGRAM För elever som vill lära sig ett yrke. 15 veckors APL,

Läs mer

Mona StjernfeldtNilsson 040 641 17 76. mona.stjernfeldt.nilsson@lomma.se. Mona Stjernfeldt Nilsson

Mona StjernfeldtNilsson 040 641 17 76. mona.stjernfeldt.nilsson@lomma.se. Mona Stjernfeldt Nilsson Mona StjernfeldtNilsson 040 641 17 76 mona.stjernfeldt.nilsson@lomma.se Mona Stjernfeldt Nilsson Tidplan för gymnasievalet Gymnasieinformation Enskilda Samtal Öppet hus på gymnasieskolorna Gymnasiemässa

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet

Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Inriktningar Beteendevetenskap Medier, information och kommunikation Samhällsvetenskap PER BRAHEGYMNASIET Enda skolan jag besökte, jag har kompisar som gått här. Jag gillar

Läs mer

Antal elever som ingår: N = 331

Antal elever som ingår: N = 331 Diagram A: Kursbetyg för barn- och fritidsprogrammet (BF) Elever som avslutat sina gymnasiestudier i årskurs 3 läsåret 26/7 med 1 5 2 249 godkända kurs ( 2 - < 3 års gymnasiestudier). Redovisning av elever

Läs mer

Meritvärden vid Preliminär antagning, Gymnasieskola Malmö 2013 Alla beh/

Meritvärden vid Preliminär antagning, Gymnasieskola Malmö 2013 Alla beh/ Meritvärden vid Preliminär antagning, Gymnasieskola Malmö 2013 Alla beh/ BA Bygg- och anläggningsprogrammet Norra Sorgenfri gymnasium A 213,8 BA Bygg- och anläggningsprogrammet Peabskolan A 183,9 BA Bygg-

Läs mer

VI VET VAD SOM KRÄVS NORRKÖPING

VI VET VAD SOM KRÄVS NORRKÖPING DU VET VAD DU GILLAR VI VET VAD SOM KRÄVS NORRKÖPING Du är mitt i tonåren. Framtiden kommer att vara fylld av utmaningar, stora förändringar och tuffa beslut. Så varför inte ägna de närmaste åren åt det

Läs mer

Meritvärden vid Slutlig antagning, Gymnasieskola Malmö 2013

Meritvärden vid Slutlig antagning, Gymnasieskola Malmö 2013 Meritvärden vid Slutlig antagning, Gymnasieskola Malmö 2013 Program Namn BA Bygg- och anläggningsprogrammet Norra Sorgenfri gymnasium A 175,5 BA Bygg- och anläggningsprogrammet Peabskolan 165 193 BA Bygg-

Läs mer

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1 Förverkliga dina drömmar på Einar Hansen gymnasiet! Natur och Estet1 Grattis! Du har tre fantastiska år framför dig Gymnasietiden är speciell. För första gången har du möjlighet att välja skola och program

Läs mer

FÖRÄLDRAMÖTE! ALLMÄN INFORMATION INFÖR GYMNASIEVALET

FÖRÄLDRAMÖTE! ALLMÄN INFORMATION INFÖR GYMNASIEVALET FÖRÄLDRAMÖTE! ALLMÄN INFORMATION INFÖR GYMNASIEVALET 1 ANSÖKAN OCH ANTAGNING Få koden till webben och genomgång - 8 Januari Sista dag att göra ansökan på webben Skriv ut ansökan, skriv under till SYV -

Läs mer

Rudbeck. Skolan erbjuder

Rudbeck. Skolan erbjuder Rudbeck Skolan erbjuder På Rudbeck, Valfrihetens gymnasium, skräddarsyr du din utbildning och gör din egen personliga studieplan. Du väljer. Vi ser till att du lyckas. Vi är en kursutformad skola som erbjuder

Läs mer

INDIVIDUELLA VAL BYGG- OCH ANLÄGGNINGSPROGRAMMET

INDIVIDUELLA VAL BYGG- OCH ANLÄGGNINGSPROGRAMMET INDIVIDUELLA VAL BYGG- OCH ANLÄGGNINGSPROGRAMMET Den här informationen delas ut till alla elever i årskurs 1. Den finns också tillgänglig på skolans hemsida, www.marksgymnasieskola.se och på plattformen.

Läs mer

Språkintroduktion. Dina studier. Vår skola

Språkintroduktion. Dina studier. Vår skola Språkintroduktion fortsättning Språkintroduktion fortsättning är för dig som har kommit en bit på väg med din svenska. Du har till exempel läst Språkintroduktion nybörjare, något eller några år i grundskolan

Läs mer

Planera Ditt Gymnasieval 2013

Planera Ditt Gymnasieval 2013 Planera Ditt Gymnasieval 2013 BEHÖRIGHET (krav på förkunskaper): Högskoleförberedande program Lägst betyget E i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik + 9 andra ämnen Ekonomiprogrammet

Läs mer

Stockholms studenter flest, bäst och sämst

Stockholms studenter flest, bäst och sämst Stockholms studenter flest, bäst och sämst I flera av gymnasieskolans resultatmått faller Stockholms län illa ut. Betyder detta att länet har usla gymnasieresultat? Både ja och nej. Huvudstadsregionen

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet

Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet sa Har du ett samhällsvetenskapligt intresse och vill gå en gymnasieutbildning som ger dig många möjligheter till vidare studier eller arbete? Då är detta programmet för dig!

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

Välkomna till lektion med studie- och yrkesvägledare 2013/ 2014. Studie och yrkesvägledning för årskurs 8

Välkomna till lektion med studie- och yrkesvägledare 2013/ 2014. Studie och yrkesvägledning för årskurs 8 Välkomna till lektion med studie- och yrkesvägledare 2013/ 2014. Studie och yrkesvägledning för årskurs 8 Östra skolområdet Vilka bitar är viktiga inför årskurs 9? 1 Studie och yrkes vägledning, SYV Vägen

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning

Studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning Vad kommer att hända under årskurs 9 Läsåret 2014/ 2015? Reservation för ändringar under läsåret. Kontakt med SYV Behörig Studie- och yrkesvägledare Jonas Vilhelmsson Är på

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 PM Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-18 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 Allt fler får slutbetyg i gymnasieskolan. Stora elevkullar och något bättre studieresultat

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Meritvärde per skola. Orust Gymnasieskola, Orust Kommun (1421) program, inriktning

Meritvärde per skola. Orust Gymnasieskola, Orust Kommun (1421) program, inriktning Meritvärde per skola Orust Gymnasieskola, Orust Kommun (1421) Hantverksprogrammet, Finsnickeri (riksrekryterande) 5 145 184 IMPRO mot Hantverksprogrammet, Finsnickeri (riksrekryterande) 0 0 0 summa 5 Processtekniska

Läs mer

Einar Hansen. Natur. gymnasiet. Hör elever och lärare berätta skanna QR-koderna i broschyren! 1

Einar Hansen. Natur. gymnasiet. Hör elever och lärare berätta skanna QR-koderna i broschyren! 1 Einar Hansen gymnasiet Natur 2014 Hör elever och lärare berätta skanna QR-koderna i broschyren! 1 Grattis! Du har tre fantastiska år framför dig Gymnasietiden är speciell. För första gången har du möjlighet

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

Intagningspoäng och medelvärde

Intagningspoäng och medelvärde ALE Barn- och fritidsprogrammet, Ale gymnasium Elektronik o datakommunikation SM, Ale gymnasium Estetiska programmet, Teater och TV-produktion, Ale gymnasium Handelsgymnasiet SM, Ale gymnasium Hälsogymnasiet

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Välkomna till. Hösten 2010

Välkomna till. Hösten 2010 Välkomna till Hösten 2010 Här är jag Hit ska jag Mål = Drömyrket! Hur gör jag Syv-schema 12 oktober gymnasiemässa alla nior på VBU Början av november gymnasieinfo och programväljare Mitten av november

Läs mer

INDIVIDUELLA VAL BYGG- OCH ANLÄGGNINGSPROGRAMMET

INDIVIDUELLA VAL BYGG- OCH ANLÄGGNINGSPROGRAMMET INDIVIDUELLA VAL BYGG- OCH ANLÄGGNINGSPROGRAMMET Den här informationen delas ut till alla elever i årskurs 1. Den finns också tillgänglig på skolans hemsida, www.marksgymnasieskola.se och på plattformen.

Läs mer

Nyheter. Österlengymnasiet i Simrishamn. Nu kan du även studera kinesiska, danska och teckenspråk! Barn- och utbildningsförvaltningen informerar

Nyheter. Österlengymnasiet i Simrishamn. Nu kan du även studera kinesiska, danska och teckenspråk! Barn- och utbildningsförvaltningen informerar Nyheter Nu kan du även studera kinesiska, danska och teckenspråk! Österlengymnasiet i Simrishamn Barn- och utbildningsförvaltningen informerar Välkommen till Österlengymnasiet här börjar din framtid Många

Läs mer

Personligt utformad utbildning

Personligt utformad utbildning 9 skolor 3 program NV Naturvetenskapsprogrammet SP Samhällsvetenskapsprogrammet MP Medieprogrammet 2010 2011 Personligt utformad utbildning Kunskapsgymnasiet 17 Innehåll Genom vårt arbetssätt och den personliga

Läs mer

Utbud 2010/2011 Jämtlands Gymnasium!

Utbud 2010/2011 Jämtlands Gymnasium! BF BP BPHU BPMI EC EN ESBD ESDN ESMK ESTA ESTA-VA FP FPTP HP HR HV HVMD HVFL HVHK IP LINGONV LP MP NV NVNV-I OP SP SPEI SPSP-I Utbud 2010/2011 Jämtlands Gymnasium! www.jgy.se Östersunds kommun, 2380 Jämtlands

Läs mer

Skriv text, lägg in bilder/diagram

Skriv text, lägg in bilder/diagram Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan Gy2011 Skriv text, lägg in bilder/diagram 1 Reformer för högre kvalitet En ny skollag Nya styrdokument och ny betygsskala Utökad uppföljning Ny lärarutbildning

Läs mer

DU VET VAD DU GILLAR VI VET VAD SOM KRÄVS

DU VET VAD DU GILLAR VI VET VAD SOM KRÄVS DU VET VAD DU GILLAR VI VET VAD SOM KRÄVS Du är mitt i tonåren. Framtiden kommer att vara fylld av utmaningar, stora förändringar och tuffa beslut. Så varför inte ägna de närmaste åren åt det du gillar

Läs mer

Gymnasiemässa. 27 28 april i helsingborg

Gymnasiemässa. 27 28 april i helsingborg www.helsingborg.se/gymnasiemassan www.skanegy.se NORDVÄSTRA SKÅNES KOMMUNER Gymnasiemässa 27 28 april i helsingborg Välkommen till Sundspärlan i Helsingborg Elever årskurs 8 måndag 8.30 15, allmänheten

Läs mer

Studiedagsprogram 29 mars

Studiedagsprogram 29 mars Studiedagsprogram 29 mars 08.30-08.45 Åtgärdsprogram 08.45-09.45 Gy 2011, Bakgrund, betyg 09.45-10.15 Fika 10.15-10.45 Hemsidan 10.45-11.45 Gy 2011 fortsättning, Programstruktur, Ämnen och ämnesplaner

Läs mer

Jämför kvaliteten på alla program och gymnasieskolor

Jämför kvaliteten på alla program och gymnasieskolor 2010 Jämför kvaliteten på alla program och gymnasieskolor www.gymnasiekvalitet.se www.gymnasiekvalitet.se 1 Vilket program har högst kvalitet? Gymnasieutbildningen är en värdefull investering, som lägger

Läs mer

Det svenska skolsystemet: Gymnasieskola Publicerad 01.11.2007

Det svenska skolsystemet: Gymnasieskola Publicerad 01.11.2007 Det svenska skolsystemet: Gymnasieskola Publicerad 01.11.2007 Gymnasieskola Nästan alla elever i grundskolan går vidare till gymnasieskolan. Den svenska gymnasieskolan ger grundläggande kunskaper för yrkes-

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Välkommen till Gymnasieinformation!

Välkommen till Gymnasieinformation! Välkommen till Gymnasieinformation! Gymnasieskolan enligt GY2011 18 Nationella program 60 inriktningar 12 Yrkesprogram 6 Högskoleförberedande program Alla program omfattar 2 500 poäng Yrkesprogram Gymnasiegemensamma

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

VIKTIGA DATUM 2016. Mitten april Preliminär antagning. Du kan logga in på webben och se det preliminära antagningsresultatet. Webben öppnar för omval.

VIKTIGA DATUM 2016. Mitten april Preliminär antagning. Du kan logga in på webben och se det preliminära antagningsresultatet. Webben öppnar för omval. VIKTIGA DATUM 2016 11 :januari Kl: 08:00 Webben öppnar för ansökan. Lösenordsbrev kommer hem till dig som går i årskurs 9, i början på januari. 1 februari Sista dag för ansökan, webben stänger kl 16:00.

Läs mer

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Orust (1421) period 20151

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Orust (1421) period 20151 Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Orust (1421) period 2151 15-5-4 9:22:51 Handels- Och Administrationsprogrammet 1 Hantverksprogrammet, Finsnickeri 1 Hantverksprogrammet, Finsnickeri 12 1 185. 185.

Läs mer

ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning

ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista syo-konsulent studie- och yrkesval studieinriktning gymnasium/gymnasieskola nationella program lokala inriktningar praktisk och teoretisk utbildning

Läs mer

Behörighet för lärarexamen 270-330 hp för verksamhet i grundskolans senare år och/eller gymnasiet 08-03-06

Behörighet för lärarexamen 270-330 hp för verksamhet i grundskolans senare år och/eller gymnasiet 08-03-06 Behörighet för lärarexamen 270-330 hp för verksamhet i grundskolans senare år och/eller gymnasiet 08-03-06 1. För antagning till utbildningen krävs utöver grundläggande behörighet, särskild behörighet

Läs mer

Välkomna till. Hösten 2015

Välkomna till. Hösten 2015 Välkomna till Hösten 2015 Här är jag Hit ska jag Mål = Drömyrket! Hur gör jag Syv-schema Mitten av september gymnasieinfo och broschyr Mitten av oktober föräldrainformation Början av oktober påbörjar enskilda

Läs mer

Intagningsstatistik för gymnasieprogram, Uddevalla (1485) period 20111

Intagningsstatistik för gymnasieprogram, Uddevalla (1485) period 20111 Intagningsstatistik för gymnasieprogram, Uddevalla (1485) period 2111 11-4-15 1:34:39 Bygg- Och Anläggningsprogrammet 94 96 69 1 174 Lärling Margretegärde, Byggprogrammet 8 15 8 14 164 Barn- Och Fritidsprogrammet

Läs mer

Fria gymnasieskolan i Haninge

Fria gymnasieskolan i Haninge Haninge Skolan erbjuder Haninge erbjuder utbildning med hög kvalitet på det Samhällsvetenskapliga programmet med inriktningarna Ekonomi och Samhällsvetenskap. Inom det individuella valet finns det möjlighet

Läs mer

Sökandet efter första ansökningsomgången till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 2015

Sökandet efter första ansökningsomgången till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 2015 Rapport 2015 Sökandet efter första ansökningsomgången till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 2015 Charlott Rydén och Ulrika Pudas 2015-04-15 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Sökande bosatta

Läs mer

Antagningsstatistik 2011

Antagningsstatistik 2011 Jenningsskolan, Robertsfors HT 12 0 0 Hotell- och turismprogrammet HU 12 0 0 Humanistiska programmet IMPROHT 3 0 0 Introduktionsprogram, Programinriktat individuellt val, mot Hotell- och turismprogrammet

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Arlandagymnasiet. Skolan erbjuder

Arlandagymnasiet. Skolan erbjuder Skolan erbjuder är en stor skola, med en liten skolas atmosfär. Tryggheten, trivseln och gemenskapen är det som uppskattas mest av våra elever. En bidragande faktor är den goda kontakten mellan lärare

Läs mer

Intagningsstatistik 2009

Intagningsstatistik 2009 Antal platser vid slutintagning Intagna elever 26/6 31/8 Intagningsstatistik 2009 Jenningsskolan, Robertsfors ES-MK 0 Estetiska programmet, Musik Starade inte HR-LRE 12 6 6 Hotell och restaurangprogammet,

Läs mer

HT Hotell- och turismprogrammet VAL AV INRIKTNING OCH INDIVIDUELLT VAL 2013/2014

HT Hotell- och turismprogrammet VAL AV INRIKTNING OCH INDIVIDUELLT VAL 2013/2014 HT Hotell- och turismprogrammet VAL AV INRIKTNING OCH INDIVIDUELLT VAL 2013/2014 1 Val av inriktning fö r dig söm ga r Hötell- öch turismprögrammet Efter examen från Hotell- och turismprogrammet ska du

Läs mer